<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H5B35</dok_id>
 <rm>2017</rm>
 <beteckning>5</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2017:5</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>5</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2017-02-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2017-02-01 15:35:54</systemdatum>
 <publicerad>2017-02-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Svensk social trygghet i en globaliserad värld, del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H5B35/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H5B35</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5B35</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2017 5 d1&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 328px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 472px 217px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 834px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 634px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 151px;padding: 0px;border: none;width: 1062px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 160px;padding: 0px;border: none;width: 941px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 635px 160px;padding: 0px;border: none;width: 488px;}




#page_57 #tx1 {position:absolute;top:497px;left:216px;width:41px;height:17px;}
#page_57 #tx2 {position:absolute;top:515px;left:216px;width:200px;height:144px;}
#page_57 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:404px;width:17px;height:12px;}
#page_57 #tx4 {position:absolute;top:262px;left:216px;width:201px;height:216px;}

#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_58 #tx1 {position:absolute;top:587px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_58 #tx2 {position:absolute;top:677px;left:281px;width:201px;height:38px;}
#page_58 #tx3 {position:absolute;top:352px;left:281px;width:201px;height:180px;}

#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 577px;overflow: hidden;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:348px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 634px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:160px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:213px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:213px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_64 #tx1 {position:absolute;top:280px;left:281px;width:201px;height:270px;}
#page_64 #tx2 {position:absolute;top:551px;left:281px;width:201px;height:108px;}

#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:159px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:159px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:547px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 577px;overflow: hidden;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:429px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:295px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:295px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:195px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:195px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:159px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:159px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:527px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:197px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:197px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 634px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_3 {border:none;margin: 107px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:160px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:484px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:484px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:0px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 643px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 577px;overflow: hidden;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 634px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:160px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:615px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:615px;}

#page_150 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_150 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_150 #inl_img3 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_150 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_150 #inl_img5 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_150 #inl_img6 {position:relative;width:5px;height:5px;}



#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:412px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:312px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:312px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:468px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:468px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:620px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:620px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:452px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:452px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:107px;z-index:-1;width:373px;height:249px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:373px;height:249px;}

#page_158 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_158 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:5px;}



#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:105px;z-index:-1;width:376px;height:249px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:376px;height:249px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:41px;z-index:-1;width:371px;height:249px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:371px;height:249px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:320px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:368px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:368px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:622px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:622px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:105px;z-index:-1;width:376px;height:249px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:376px;height:249px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:39px;z-index:-1;width:375px;height:249px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:375px;height:249px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:453px;left:109px;z-index:-1;width:372px;height:249px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:372px;height:249px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:673px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:654px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:675px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:585px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:548px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:686px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:517px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:433px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:662px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:381px;left:35px;z-index:-1;width:380px;height:249px;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:380px;height:249px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:699px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 585px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 486px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;}




.ft0{font: 26px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft3{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft4{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft9{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft13{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft16{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft17{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft21{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft25{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft27{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft28{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft29{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft30{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 312px;line-height: 0px;}
.ft31{font: 1px 'Times New Roman';margin-left: 312px;line-height: 0px;}
.ft32{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft35{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft43{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft44{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft45{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft46{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft48{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft49{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft50{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft52{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft53{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft54{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft55{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft57{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft58{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft59{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft60{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft61{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft62{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft63{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft64{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft65{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft66{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft67{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft68{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft69{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft70{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft71{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft72{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft73{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft74{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft76{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft77{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft78{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft79{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft80{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft81{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft82{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft83{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft84{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft85{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft86{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft87{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft88{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft89{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft90{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft91{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft92{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft93{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft94{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft95{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft96{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft97{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft98{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft99{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft100{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft101{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft102{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft103{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft104{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft107{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft108{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft109{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft110{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft111{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft112{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft113{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft114{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft115{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft116{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft117{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft118{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft119{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 29px;}
.ft120{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft121{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft122{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft123{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft124{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft126{font: 11px 'Times New Roman';color: #231f20;line-height: 14px;}
.ft127{font: italic 11px 'Times New Roman';color: #231f20;line-height: 14px;}
.ft128{font: 11px 'Times New Roman';color: #231f20;line-height: 12px;}
.ft129{font: italic 11px 'Times New Roman';color: #231f20;line-height: 12px;}
.ft130{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft131{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft132{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft133{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft134{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft135{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft136{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft137{font: italic 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft138{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft139{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft140{font: bold 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft141{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft142{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft143{font: 11px 'Times New Roman';color: #101010;margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft144{font: italic 11px 'Times New Roman';color: #101010;line-height: 12px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';color: #101010;line-height: 12px;}
.ft146{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft147{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft148{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft149{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft150{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft151{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft152{font: 23px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;}
.ft153{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft154{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 12px;}
.ft155{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 13px;}
.ft156{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 14px;}
.ft157{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft158{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft159{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft160{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft161{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft162{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft163{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft164{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft166{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft167{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft168{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft169{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft170{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft171{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft172{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft173{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 289px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 218px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 205px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 279px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 299px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 287px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 161px;padding-right: 1208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -312px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p62{text-align: right;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: right;padding-right: 218px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 252px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 161px;padding-right: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 262px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 689px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 274px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: left;padding-left: 208px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 292px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 278px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 359px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 195px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 190px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 161px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 196px;}
.p180{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 356px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 376px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 360px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 376px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 216px;padding-right: 234px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 360px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 213px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 212px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 361px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 339px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: right;padding-right: 218px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 470px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 212px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;margin-top: 191px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 257px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 354px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 174px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 371px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 376px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 212px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 326px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p238{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;margin-top: 687px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 669px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 247px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: right;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 324px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 462px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 231px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: right;padding-right: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 216px;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 669px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 219px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: right;padding-right: 218px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 351px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 289px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 215px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 214px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 242px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 708px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 182px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 244px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 346px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 255px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 216px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 213px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 186px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 289px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 232px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 261px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 213px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p482{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 309px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 209px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p500{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 213px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p527{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 283px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 311px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 210px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 235px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p602{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 251px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 254px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 178px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 344px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 178px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 262px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 266px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 293px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 175px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 188px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 223px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p699{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 218px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 243px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 274px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 304px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p723{text-align: justify;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 266px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 323px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 278px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 269px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 260px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 180px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 260px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p770{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 284px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 216px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 240px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 293px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-right: 212px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 165px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 268px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p805{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p806{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p807{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 216px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p820{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 221px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p822{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 182px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 672px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 349px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 376px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 370px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p842{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 313px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: -1px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: -3px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #505050;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 20px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 22px;}
.tr9{height: 56px;}
.tr10{height: 17px;}
.tr11{height: 49px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 865px;}
.tr14{height: 0px;}
.tr15{height: 564px;}
.tr16{height: 528px;}
.tr17{height: 392px;}
.tr18{height: 48px;}
.tr19{height: 15px;}
.tr20{height: 51px;}
.tr21{height: 54px;}
.tr22{height: 46px;}
.tr23{height: 50px;}
.tr24{height: 807px;}
.tr25{height: 5px;}
.tr26{height: 52px;}
.tr27{height: 26px;}
.tr28{height: 36px;}
.tr29{height: 53px;}
.tr30{height: 23px;}
.tr31{height: 12px;}
.tr32{height: 8px;}
.tr33{height: 16px;}
.tr34{height: 3px;}
.tr35{height: 11px;}
.tr36{height: 13px;}
.tr37{height: 40px;}
.tr38{height: 41px;}
.tr39{height: 4px;}
.tr40{height: 31px;}
.tr41{height: 30px;}
.tr42{height: 25px;}
.tr43{height: 24px;}
.tr44{height: 2px;}
.tr45{height: 34px;}
.tr46{height: 35px;}
.tr47{height: 7px;}

.t0{width: 416px;margin-left: 160px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 198px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 378px;margin-left: 198px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-left: 160px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;font: bold 15px 'Arial';}
.t6{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t7{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t11{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 104px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 95px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 996px;margin-left: 66px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t20{width: 609px;margin-left: 161px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t22{width: 609px;margin-left: 161px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 321px;margin-left: 161px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t26{width: 488px;margin-left: 160px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 321px;margin-left: 255px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 488px;font: bold 11px 'Arial';}
.t31{width: 321px;margin-left: 95px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t32{width: 488px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 941px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t34{width: 321px;margin-left: 161px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 417px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t36{width: 417px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t37{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t38{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t39{width: 417px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t40{width: 322px;margin-top: 16px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t41{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t42{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t43{width: 417px;margin-top: 12px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t44{width: 322px;margin-top: 13px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t45{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t46{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t47{width: 488px;font: bold 8px 'Arial';}
.t48{width: 352px;margin-left: 116px;font: 9px 'Arial';}
.t49{width: 305px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 349px;margin-left: 55px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t51{width: 315px;margin-left: 122px;margin-top: 4px;font: bold 9px 'Arial';}
.t52{width: 352px;margin-left: 120px;font: 9px 'Arial';}
.t53{width: 397px;margin-left: 75px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t54{width: 407px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t55{width: 353px;margin-left: 117px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t56{width: 396px;margin-left: 75px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t57{width: 157px;margin-left: 73px;margin-top: 6px;font: bold 7px 'Arial';}
.t58{width: 358px;margin-left: 48px;font: 9px 'Arial';}
.t59{width: 394px;margin-left: 75px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t60{width: 406px;margin-left: 66px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t61{width: 405px;margin-left: 66px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t62{width: 407px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t63{width: 404px;margin-left: 75px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t64{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t66{width: 401px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Del 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Stockholm 2017&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft5"&gt;SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@wolterskluwer.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft6"&gt;Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft6"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft6"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24556-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft6"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;Till statsrådet Annika Strandhäll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 17 juli 2014 (dir. 2014:109) att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av försäkrings- villkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen ger i en unions- rättslig och internationell kontext. Syftet var att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skulle skapa goda förutsättningar för gränsöverskridande person- rörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 10 december att ge utredningen tilläggs- direktiv (dir. 2015:133). Tilläggsdirektiven konstaterar att det i dag saknas bestämmelser i svensk lagstiftning om krav på uppehållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716) för att en person ska få till- gång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende de bosätt- ningsbaserade förmånerna. Regeringen anser att det är viktigt att tydliggöra vilka som vid migration till och från Sverige utifrån en unionsrättslig kontext ska ha tillgång till de svenska sociala trygghets- systemen avseende de bosättningsbaserade förmånerna. Det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner som ingår i tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om de sociala trygghetssystemen, i den mån unions- rätten tillåter det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Statsrådet Ulf Kristersson förordnade den 1 september 2014 stabsdirektören Per Åkesson som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utredningen har antagit namnet Utredningen om trygghets- systemen och internationell rörlighet &lt;NOBR&gt;(ToR-utredningen).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Som sakkunniga i kommittén förordnades den 1 september 2009 rättssakkunniga Johanna Gokall, departementssekreteraren Parthena Hantzaridou, kanslirådet Stefan Härmä, departementssekreteraren Karin Moberg, departementssekreteraren Kristin Olsson, kanslirådet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p14 ft10"&gt;Malin Skäringer, departementssekreteraren Jennie Waldelius, kansli- rådet Petra Zetterberg Ferngren. Jennie Waldelius och Petra Ferngren Zetterberg entledigades den 29 april 2015. Samma dag förordnades departementssekreteraren Ulrika Axelsson Jonsson, kanslirådet Karin Stillerud, rättssakkunnige Emma Wännström samt departements- sekreteraren Madeleine Öhberg. Karin Stillerud entledigades den 15 december 2015. Samtidigt förordnades departementssekreteraren Joakim Svensson. Johanna Gokall entledigades den 2 februari 2016 och samtidigt förordnades rättsakkunnige Mikaela Neijd. Karin Moberg entledigades den 12 april 2016. Samtidigt förordnades departementssekreteraren Kristin Sinclair. Joakim Svensson entledi- gades den 17 oktober 2016. Samma dag förordnades departements- sekreteraren Charlotta Örn. Kanslirådet Joakim &lt;NOBR&gt;Beck-Friis&lt;/NOBR&gt; för- ordnades den 13 april 2016. Kanslirådet Katarina Fried förordnades den 8 september 2016. Stefan Härmä entledigades den 28 november 2016. Emma Wännström entledigades den 1 december 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Som experter i utredningen förordnades den 1 september 2014 den rättslig experten Pia Blank Thörnroos, förbundsjuristen Ellinor Englund, docenten Thomas Erhag, jur.dr. Emma Holm, enhetschefen Kent Larsson, jur.dr. Jaan Paju, verksamhetsområdeschefen Kjell Skoglund, tf. enhetschefen Ulf Staffansson. Som expert i utredningen förordnades den 2 februari även den rättsliga experten Christina Janzon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 november 2014 utredaren Marie Jakobsson Randers, utredaren Brita Kaltenbrunner Bernitz och departementssekreteraren Maria Karlman Noleryd. Ämnessakkunnige Wenche Skoglund anställdes som sekreterare den 17 augusti 2015. Utredaren Niklas Österlund anställdes som sekreterare den 1 september 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Textredigering och layout har utförts av Liselotte Larsson Kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet överlämnar härmed sitt betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5). &lt;/SPAN&gt;Till betänkandet har även fogats särskilda yttranden från sakkunniga Kristin Sinclair samt från experten Ulf Staffansson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Uppdraget är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;Stockholm i januari 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft12"&gt;Per Åkesson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p19 ft9"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Ordlista och förkortningar ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;sekretesslagen (2009:400).......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;arbetslöshetsförsäkring...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;arbetslöshetskassor .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;läkemedelsförmåner m.m. ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;1.6 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;(2017:000) ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;statligt tandvårdsstöd..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;läkarvårdsersättning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;ersättning för fysioterapi........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft18"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;1.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;(2004:168) ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;1.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;1.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;(1991:481) ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;beskattningsverksamhet.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p31 ft21"&gt;Uppdraget och dess genomförande ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Behov av översyn av de svenska sociala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;trygghetssystemen..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Internationaliserad världsekonomi, samt förändrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;demografi med ökad migration..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Samordning av sociala trygghetssystem – internationell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;utveckling................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Disposition av betänkandet ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Möten med experter och sakkunniga ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Resor och studiebesök ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Vidtalade myndigheter, organisationer och forskare ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Andra utredningar ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;Bakgrund ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Internationellt, europeiskt och nordiskt samarbete.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;3.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Det internationella samarbetet och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;utveckling ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Det europeiska samarbetet och dess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;utveckling inom ramen för EU/EES......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;3.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Det nordiska samarbetet och dess utveckling.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;3.2 Välfärdsmodeller i Europa ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;3.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Bismarckmodellen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;3.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Beveridgemodellen................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;3.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Den nordiska välfärdsmodellen ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;De svenska sociala trygghetssystemen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;3.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Vad ingår i den sociala tryggheten?......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;3.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;De sociala trygghetssystemens historia ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;3.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Rättighet eller skyldighet ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Den svenska förvaltningsmodellen......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;Tidigare utredningar ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Utredningar om de sociala trygghetssystemen och EU.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;4.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Utredningen om socialförsäkringen och EG.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningen om socialförsäkringens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;personkrets ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Utredningen om EU:s utvidgning – konsekvenserna av personers fria rörlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;m.m.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;4.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;1999 års pensionsreform .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningen om samordning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;socialförsäkringslagarna (SamSol)........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;4.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Socialförsäkringsutredningen ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kommittén för cirkulär migration och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;utveckling...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;4.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Parlamentariska socialförsäkringsutredningen ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Utredningar om förvaltning och EU...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;2006 års förvaltningskommitté.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Förvaltningslagsutredningen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;4.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Utredningen om delaktighet i EU........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Tillgängliga datakällor...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Data hos Statistiska centralbyrån .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Data hos Migrationsverket ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Data hos Försäkringskassan och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Pensionsmyndigheten ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;5.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Data hos Arbetsmiljöverket..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;5.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Data hos Universitetskanslerämbetet ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;5.2 Rörlighetsmönster till Sverige..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Uppehållsrätt, asylsökande och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;uppehållstillstånd i Sverige ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Bosättning i Sverige...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;5.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Arbete i Sverige som utlandsbosatt......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;5.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Studier i Sverige.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Utbetalning av förmåner till immigrerande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;personer .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;5.3 Rörlighetsmönster från Sverige ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Utvandring från Sverige........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;5.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Arbete utomlands..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;5.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Studier utomlands .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Utbetalning av förmåner till andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;medlemsstater........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Sammanfattning....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;Översikt – tillgång till de svenska sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;trygghetssystemen ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Socialförsäkringen ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Arbetslöshetsförsäkringen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Gällande svensk rätt .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Socialavgifter .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Fördelning av socialavgifterna..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Finansiering av hälso- och sjukvården .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Socialavgifter inom EU ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Allmänna bestämmelser........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Särskilda bestämmelser .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Avtal om social trygghet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Skatteverkets hantering av socialavgifter ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Arbete har utförts i Sverige ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Arbete har utförts inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; eller i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;stat som Sverige har ingått avtal med...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft18"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Utsändning ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Arbete i två eller flera länder.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;För- och efterskottsbetalningar............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Utsändning utanför EU ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Bosättningsbegreppet och socialavgifter..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;7.3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Utländsk arbetsgivare............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;Folkbokföring ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Syftet med folkbokföring.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Folkbokföring vid inflyttning från utlandet .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Folkbokföring vid dubbel bosättning ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;8.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Barns folkbokföring ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;8.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Diplomater.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;8.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Studenter................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;8.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Arbetstagare...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;8.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;Arbetssökande .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Utflyttning från Sverige .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;8.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Avregistrering från folkbokföringen....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Att flytta mellan de nordiska länderna ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Särskilt om samordningsnummer ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;Social trygghet och folkrätt.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Metod för att införliva internationella rättsakter................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Förenta Nationerna ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förenta Nationernas allmänna förklaring om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;de mänskliga rättigheterna (AFMR)....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;(IKMPR)................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Internationella konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;IKESKR..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;9.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Konvention angående flyktingars rättsliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ställning (FN:s flyktingkonvention)....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft18"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Internationella arbetsorganisationen...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Europarådet...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;9.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Europakonventionen ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;9.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Den europeiska sociala stadgan............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Europeiska unionens stadga om de grundläggande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;rättigheterna..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;9.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Sociala rättigheter i rättighetsstadgan..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Relationen Europeiska social stadgan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;rättighetsstadgan och Europakonventionen ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Den fria rörligheten och vilka persongrupper som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;10.1.1 ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;10.1.2 .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Arbetssökande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;10.1.3 ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Familjemedlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;10.1.4 ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Studenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;10.1.5 .....Övriga unionsmedborgare – icke yrkesaktiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;10.1.6 ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;10.1.7 ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Tjänster och tjänsteutövande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Rörlighetsdirektivet..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Likabehandling .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Direkt diskriminering och grunder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;rättfärdigande ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Indirekt diskriminering och grunder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;rättfärdigande ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p51 ft29"&gt;10.4 Tillgång till sociala förmåner ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;10.4.1 Sociala förmåner....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; rättspraxis för tillgång till sociala förmåner i enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft26"&gt;förordning 492/2011 och förordning 883/2004.. 287&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Test om laglig bosättning i en medlemsstat för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;traditionella social trygghetsförmåner.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft32"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Förordningen om samordning av de sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;trygghetssystemen ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;Allmänna bestämmelser........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;11.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Personkretsen ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;11.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Förordningens sakområden ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;11.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Principerna.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Fastställande av tillämplig lagstiftning.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;11.2.1 Bindande regler gällande tillämplig lagstiftning ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;11.2.2 Principen om en stats lagsstiftning ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;11.2.3 Tillämplig lagstiftning för offentligt anställda.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tillämplig lagstiftning för arbetslösa som är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;bosatta utanför den behöriga staten.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.2.5 Tillämplig lagstiftning för personer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.2.6 Tillämplig lagstiftning för flygpersonal................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.2.7 Tillämplig lagstiftning för sjömän ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Yrkesaktiva och &lt;NOBR&gt;icke-yrkesaktiva .........................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.2.9 Tillämplig lagstiftning för icke yrkesaktiva .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;11.3 Särskilda bestämmelser om tillämplig lagstiftning..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.3.1 Tillämplig lagstiftning för utsända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;arbetstagare och egenföretagare ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.3.2 Tillämplig lagstiftning vid arbete i två eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;flera medlemsstater................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.3.3 Undantag från bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;artiklarna &lt;NOBR&gt;11–15 .....................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;11.4 Förordningens sakområden..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;11.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Förmåner vid sjukdom ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förmåner vid moderskap och likvärdiga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förmåner vid faderskap..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;11.4.3 Förmåner vid invaliditet........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förmåner vid ålderdom samt förmåner till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;efterlevande............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förmåner vid olycksfall i arbetet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;arbetssjukdomar ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;11.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Förmåner vid arbetslöshet ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;11.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Familjeförmåner ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft18"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Särskilda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-avgiftsfinansierade&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;kontantförmåner ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;11.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Övriga förmåner....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;tredjelandsmedborgare .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Tredjelandsmedborgare bosatta i EU..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Associerings-,&lt;/NOBR&gt; samarbets- och stabiliseringsavtal...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;12.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet ............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;12.2.2 Fri rörlighetsavtalet med Schweiz........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;12.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Avtalet med Turkiet..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;12.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Balkanavtalen.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;12.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;Europa-medelhavsavtalen .....................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Migrationslagstiftning för rätt att resa in, vistas och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;arbeta i EU ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Det europeiska asylsystemet – särskilt om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;skyddsgrundsdirektivet.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Direktiv om ett kombinerat tillstånd för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;uppehåll och arbetstillstånd..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;12.3.3 Direktiv om företagsintern överföring................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Direktiv för inresa och vistelse för rätt för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;anställning som säsongsarbetare ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;12.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Direktiv om familjeåterförening ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;12.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Direktivet om &lt;NOBR&gt;EU-blåkort....................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;12.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Forskardirektivet...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Direktiv om rätt för tredjelandsmedborgare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;att bli varaktigt bosatta i EU ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet .391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Bilaterala avtal om social trygghet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Den materiella omfattningen................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Den personella omfattningen...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Likabehandling ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Tillämplig lagstiftning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Sammanläggning....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Beräkning av ålderspension ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Export av förmåner ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Administrativa bestämmelser ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Det nordiska samarbetet inom social trygghet ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;13.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Den nordiska samarbetsöverenskommelsen........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;förbindelser ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;Gränsöverskridande vård ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Allmänt om gränsöverskridande vård – EU........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Tillgång till gränsöverskridande vård –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;samordningsbestämmelserna................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;14.2.1 Sverige behörig stat, tillgång till vård ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vård i stat som inte är behörig stat –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;nödvändig vård.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vård i stat som inte är behörig stat – planerad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;vård .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;14.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Kostnads- och informationsansvar.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Tredjelandsmedborgare och personer som inte omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;av samordningsbestämmelserna...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;14.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Avtal gällande sjukvårdsförmåner ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;14.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Kostnadsansvar ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Administrativt samarbete .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Samordning av det internationella sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;trygghetsområdet..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;432&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;15.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Administrativa &lt;NOBR&gt;EU-organ .....................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;432&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;EU:s samordningssystem för social trygghet –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;samarbetsstrukturer och &lt;NOBR&gt;-processer .....................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;15.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p58 ft12"&gt;Informationstillgänglighet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;informationsutbyte................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;15.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Andra samarbetsområden .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;438&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;15.2 Samarbete i enskilda ärenden ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;15.3 Aktörer på nationell nivå......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;15.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Behörig myndighet................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;15.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Behörig institution ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;15.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Förbindelseorgan...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Svenska myndigheter och andra aktörer .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;Del 2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft35"&gt;Allmänna överväganden............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Utmaningar för de sociala trygghetssystemen i en allt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;mer globaliserad värld...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Stabila och hållbara välfärdssystem förutsätter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;tilliten till systemen upprätthålls .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Principerna för de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;bör inte förändras .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bosättning och arbete bör fortsätta vara grunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;svensk social trygghet och rätt till förmåner ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;16.4.1 Bosättning som grund för att omfattas av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p60 ft12"&gt;sociala trygghetssystemen och rätt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;förmåner ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;16.4.2 Arbete som grund att omfattas av social&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;trygghet och rätt till förmåner .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Tillämplig lagstiftning i gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft35"&gt;situationer ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Bedömning av huruvida en person omfattas av de svenska sociala trygghetssystemen vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;gränsöverskridande situationer............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;17.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Bedömningsförfarandet ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;17.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Bedömningsprocess ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Möjligheten till intyg om att omfattas av social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;i Sverige i gränsöverskridande situationer...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;17.2.1 Rätt till beslut och intyg om en person är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;försäkrad enligt SFB..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;466&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Arbete som villkor för att omfattas av det svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;socialförsäkringssystemet .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Arbete som villkor för att omfattas av svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;socialförsäkring.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p62 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;18.2 Förvärvsarbete i SFB.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;18.2.1 Jämförelse mellan det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;arbetstagarbegreppet och det svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;begreppet förvärvsarbete i SFB.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;472&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Definitioner av förvärvsarbete och olika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;arbetsformer...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;Verksamhet här i landet........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Försäkringens början, upphörande och efterskyddstid......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;18.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Försäkringens början.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;18.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Försäkringens upphörande ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;18.4.3 Särskilda situationer för att fortsätta att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;omfattas av den arbetsbaserade försäkringen ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;De svenska efterskyddsreglernas förenlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;med förordning 883/2004 .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;18.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Efterskyddstiden ska inte förändras.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;484&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;18.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Kvalifikationskrav för den arbetsbaserade försäkringen ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;18.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Inga ytterligare kvalifikationskrav........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;18.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Utsända arbetstagare av annan än statlig arbetsgivare........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;492&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Allmänt om utsändning till och från Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(med undantag för statligt anställda) ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;492&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Oförändrad huvudregel gällande tidsfrist för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;utsändning..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p67 ft12"&gt;18.6.3 Möjlighet att fortsatt vara försäkrad i som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;längst tre år vid utsändning...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;18.6.4 Utsända arbetstagare från Sverige ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;503&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;18.6.5 Utsändning av egenföretagare från Sverige..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;18.6.6 Utsändning av arbetstagare till Sverige ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;507&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;18.6.7 Utsändning av egenföretagare till Sverige............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p68 ft12"&gt;18.7 Frivillig försäkring för att omfattas av svensk social&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;trygghet .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;18.7.1 Det norska systemet för frivillig försäkring ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;18.7.2 En svensk frivillig försäkring? ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft18"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft21"&gt;Bosättning som villkor för att omfattas av det svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft21"&gt;socialförsäkringssystemet .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;Allmänt om bosättning som villkor för att omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft15"&gt;de sociala trygghetssystemen...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft15"&gt;Bosättning enligt SFB...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;19.2.1 Nuvarande bosättningsbegrepp i SFB .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;19.2.2 Särskilt om bosättningsbedömning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft12"&gt;gränsöverskridande situationer ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;19.2.3 Vad innebär det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft15"&gt;bosättningsbegreppet? ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;524&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;19.2.4 Jämförelse mellan det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft12"&gt;bosättningsbegreppet och nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft17"&gt;bosättningsbegrepp i SFB.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft15"&gt;Överväganden och förslag ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;19.3.1 Tydligare skiljelinje mellan bosättning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft12"&gt;gränsöverskridande- och icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft12"&gt;gränsöverskridande situationer ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;19.3.2 Särskilt om socialförsäkringsrättslig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft12"&gt;bosättning i gränsöverskridande situationer .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft15"&gt;Barns bosättning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;547&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;19.4.1 Barns bosättning ska bedömas enskilt .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft21"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bosättning i Sverige .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;Allmänt om &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bosättning i Sverige .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;Tolkning av det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bosättningsbegreppet ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;553&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft13"&gt;Tillgång till social trygghet för vissa särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft13"&gt;personkategorier ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;Biståndsarbetare och deras medföljande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft15"&gt;familjemedlemmar ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;21.1.1 Socialförsäkringsskydd för biståndarbetare ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;21.1.2 Efterskyddstid för medföljande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p71 ft15"&gt;biståndsarbetare.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;Utsända statligt anställda och deras medföljande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft15"&gt;familjemedlemmar ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;21.2.1 Wienkonventionerna .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td49"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;21.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Villkor för att omfattas av svensk social&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;trygghet..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.2.3 Tidigare utredningar..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.2.4 Behov av att ändra det sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p60 ft12"&gt;trygghetsskyddet för medföljande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p60 ft12"&gt;familjemedlemmar till utsända statligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;anställda..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;21.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Socialförsäkringsskydd avseende bosättningsbaserade förmåner för medföljande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;familjemedlemmar .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;21.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Socialförsäkringsskydd avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;arbetsbaserade förmåner för medföljande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;familjemedlemmar .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;571&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;21.2.7 Folkbokföring av utsända i svenska statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;tjänst.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Folkbokföring av lokalanställda vid främmande makts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;beskickningar och karriärkonsulat i Sverige........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;578&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;21.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Allmänt om folkbokföringsreglerna ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;578&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;21.3.2 Anställda vid främmande makts beskickningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;och karriärkonsulat (lönade konsulat).................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;579&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;21.3.3 Folkbokföring av lokalanställda vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;främmande makts beskickningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;karriärkonsulat.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;579&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;Uppehållsrätt och tillgång till förmåner......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;583&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;22.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Rörlighetsdirektivet – en översikt........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;583&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;22.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Rörlighetsdirektivet i svensk rätt – en översikt ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;22.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Laglig vistelse.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;22.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förutsättningar för uppehållsrätt – icke förvärvsaktiva .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;22.3.1 Belastning för den mottagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;medlemsstatens sociala biståndssystem ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;587&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;22.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vad är ett socialt biståndssystem om vilka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;förmåner omfattar det? .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;589&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;22.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förutsättningar för uppehållsrätt för icke&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förvärvsaktiva i Sverige..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;592&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;22.3.4 Registrering av unionsmedborgare.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;22.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Relationen mellan rörlighetsdirektivet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;förordning 883/2004 ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;22.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;Brey-målet&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen .................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;22.4.2 &lt;NOBR&gt;Dano-målet&lt;/NOBR&gt; – strikt kontra extensiv tolkning.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;22.4.3 Kommissionen mot Förenade Kungariket –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;avgörandet i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen .................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;22.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Sammanfattande kommentarer ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;22.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Uppehållsrätt och tillgång till sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;trygghetsförmåner i Sverige.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;607&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Tillgång till svenska socialförsäkringsförmåner i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;gränsöverskridande situationer ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Att omfattas av svensk social trygghet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;gränsöverskridande situationer............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Socialförsäkringstillhörighet för personer som gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;tillfälliga arbetsuppehåll .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Att som bosatt (icke yrkesaktiv) i Sverige få rätt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;arbetsbaserade förmåner ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Principen om en behörig stat (exklusivitet) .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten...............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.4.2 Den svenska regleringen i SFB och svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;rättspraxis ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;637&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Socialförsäkringsskyddet och &lt;NOBR&gt;EU-rätten.............&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Klassificering av förmåner, särskilt om föräldrapenning ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Den svenska föräldrapenningen ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.5.2 Bakgrund gällande klassificeringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;föräldrapenning .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;645&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.5.3 Förordningens definition av familjeförmån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;samt &lt;NOBR&gt;EU-rättspraxis ..............................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;646&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.5.4 Nuvarande klassificering kan bestå......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Att omfattas av svensk social trygghet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;gränsöverskridande situationer genom arbete och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;bosättning för personer från stater utanför EU/EES.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;658&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.6.1 Ingen förändring av reglerna för medborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;från tredje land ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;659&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Utbetalning av socialförsäkringsförmåner utomlands .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Bosättningsbaserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;socialförsäkringsförmåner.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;664&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.7.3 Rätt till utbetalning inom EU/EES ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;667&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;23.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Krav på uppehållstillstånd för utbetalning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;socialförsäkringsförmåner....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.8.1 Andra begränsningar av utbetalning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;bosättningsbaserade förmåner ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;23.8.2 Fortsatt utbetalning av bosättningsbaserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;förmåner under Migrationsverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;handläggning av uppehållstillstånd.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;671&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Tillgång till svensk arbetslöshetsförsäkring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;gränsöverskridande situationer..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;24.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Samordning av arbetslöshetsförsäkringen med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;unionsrätten ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;24.1.1 Sammanläggning av perioder vid rörlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;inom EU/EES och Schweiz ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;24.1.2 Medlemskap i svensk arbetslöshetskassa under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;arbete i annan medlemsstat...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;682&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;24.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Inträde i svensk arbetslöshetskassa efter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;arbete utomlands ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;685&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;24.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Beräkning av arbetslöshetsersättning efter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;arbete i annan medlemsstat...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;689&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;24.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Jämförelse med Danmark och Finland................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;24.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Danmark ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;24.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Finland ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;693&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;24.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Konstruktionen av ALF medför svårigheter vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;samordning inom EU/EES...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;24.3.1 En eller två försäkringar? ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;24.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Definition av perioder i den svenska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;arbetslöshetsförsäkringen .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;24.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Sammanläggning av försäkringsperioder för rätt till inkomstrelaterad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbetslöshetsersättning i Sverige...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;704&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft18"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;24.3.4 Kvarstående medlemskap under arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;utomlands ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;24.3.5 Villkor om medlemskap i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;arbetslöshetskassa inget problem.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;24.3.6 Inträde i en arbetslöshetskassa efter arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;utomlands ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;714&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;24.4 Överväganden och förslag ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;717&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;24.4.1 Översyn av lagen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;arbetslöshetsförsäkringens konstruktion ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;718&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;24.4.2 Tydliggörande gällande medlemskap i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;arbetslöshetskassa under arbete utomlands.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;720&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;24.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rätt till inträde i en svensk arbetslöshetskassa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;efter arbete utomlands ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;24.4.4 &lt;NOBR&gt;64-årsregeln&lt;/NOBR&gt; bör tas bort.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;732&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Tillgång till svensk hälso- och sjukvård i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;gränsöverskridande situationer inom EU/EES..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;25.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Allmänt om hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;samt läkemedelsförmånslagen .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;25.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Hälso- och sjukvård ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;25.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;Tandvård ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;25.1.3 Lag om läkemedelsförmåner m.m........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;25.1.4 Tillgång till vårdförmåner i Sverige......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;25.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Grund för tillgång till vårdförmåner i Sverige ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;25.2.1 Arbete som grund för rätt till vårdförmåner.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;25.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;EU-rättslig&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; bosättning som grund för rätt till&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;vårdförmåner .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;25.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Vårdförmåner........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;25.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Allmänt om vårdförmåner....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;25.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p51 ft17"&gt;Vårdförmåner i Sverige .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;25.3.3 Vad innebär en vårdförmån i Sverige ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;25.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Kostnadsansvar och debitering av kostnader......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;752&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;25.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Övervägande och förslag......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;754&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;25.5.1 Rätt till vårdförmåner i Sverige ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;754&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;25.5.2 Behov av förbättrad statistik ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;761&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft18"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft21"&gt;Överväganden om socialavgifter ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p63 ft13"&gt;763&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;Samordningen av socialavgifter – avgift eller skatt? ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p77 ft12"&gt;764&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p70 ft15"&gt;Socialavgifternas klassificering.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;768&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft12"&gt;26.2.1 Skattekonkurrensproblemet &lt;NOBR&gt;Sverige-Danmark...&lt;/NOBR&gt; 769&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Ny hälso- och sjukvårdsavgift eller skatt för vissa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;utländska arbetsgivare?.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft21"&gt;Informationsutbyte mellan myndigheter .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;773&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;27.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;EU:s samarbetsstrukturer för samordningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;inom social trygghet .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;773&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td46"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;27.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Samarbete på systemnivå .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;774&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.1.2 Samarbete i individuella ärenden ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.1.3 &lt;NOBR&gt;EU/EES-gemensamma&lt;/NOBR&gt; kort och intyg.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;777&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Bakgrund och problembeskrivning......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;777&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Gällande bestämmelser .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Sekretessregler i beskattningsverksamheten ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Uppgiftsskyldighet och sekretessbrytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;bestämmelser .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;783&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.4.1 Ny uppgiftsskyldighet om tillämplig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;lagstiftning för Skatteverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;783&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;27.4.2 ..........Uppgiftsskyldighet för Skatteverket i SFB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;792&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Behov av .......................................fortsatt utredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;793&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;28.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Utred vidare ............behovet av prövning av uppehållsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;793&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;28.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Politiska ställningstaganden är nödvändiga även när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;gäller gränsöverskridande ..........................personrörlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;795&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;28.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Kommunal ..............vård i gränsöverskridande situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;797&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Ikraftträdande ...............- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;801&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser ........................................av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;803&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;30.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Socialförsäkringen.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft29"&gt;804&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft32"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;30.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rätt till beslut om en person är försäkrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;enligt socialförsäkringsbalken ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;804&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;30.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Ändrade kriterier för bosättningsbedömning i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gränsöverskridande situationer ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;806&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;30.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Egenföretagare med fast driftsställe i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;verksamma utomlands ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;30.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Utsändning av arbetstagare till och från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Sverige....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;811&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;30.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Utökat försäkringsskydd för medföljande till biståndsarbetare och statligt utsända&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;arbetstagare............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;812&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;30.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Krav på uppehållsrätt för rätt till äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;pensionärer ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;30.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Arbetslöshetsförsäkringen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;818&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;30.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;Hälso- och sjukvården .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;821&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;30.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;Övriga förslag .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;824&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;30.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Förändringar i utlänningslagen ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;824&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;30.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Förändringar i folkbokföringslagen.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;30.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p55 ft12"&gt;Informationsutbyte mellan myndigheter ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;829&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;833&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;833&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;arbetslöshetsförsäkring ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;839&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;arbetslöshetskassor...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;840&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;sekretesslagen (2009:400) ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;841&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;(2017:000) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;842&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:160) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;läkemedelsförmåner m.m.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;843&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft18"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft15"&gt;(1985:125) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;843&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft15"&gt;läkarvårdsersättning ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft17"&gt;ersättning för fysioterapi......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft15"&gt;(2004:168) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft15"&gt;statligt tandvårdsstöd............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft15"&gt;(1991:481) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;31.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;846&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;31.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;beskattningsverksamhet .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;847&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;849&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;869&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft40"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Kommittédirektiv 2014:109 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Kommittédirektiv 2015:133 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;889&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 3 Sveriges klassificering av förmåner år 2016.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;891&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Jämförelse gällande uppehållsrätt och rätt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sociala trygghetsförmåner m.m. i andra EU/EES-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;länder .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td28"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;Bilaga 5 Gemensamt &lt;NOBR&gt;svensk-danskt&lt;/NOBR&gt; uttalande om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p85 ft12"&gt;tillämpning av artikel 17 i &lt;NOBR&gt;EG-förordning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p85 ft15"&gt;nr 1408/71 i vissa gränssituationer..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;921&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;Ordlista och förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Ordlista&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Dagpenning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Ersättning per dag i arbetslöshets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;försäkringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Exportabilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;En av samordningsförordningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;huvudprinciper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p88 ft12"&gt;som innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;upphävande av krav på bosättning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;en medlemsstat för att få en ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;betald förmån vid arbete, bosätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ning eller vistelse inom EU/EES.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förmån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Dagersättningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;pensioner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;liv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;räntor, kostnadsersättningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;bi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;drag samt andra utbetalningar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;åtgärder som den enskilde är för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;säkrad för i socialförsäkringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Försäkrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Begreppet används i socialförsäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ringsbalken och avser den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;uppfyller de krav i fråga om bosätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ning, arbete eller andra omständig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;heter än bosättning eller arbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sverige samt gällande krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;försäkringstider.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Gränsarbetare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;En person som arbetar eller be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;driver verksamhet som egenföre-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tagare i en medlemsstat men som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;är bosatt i en annan medlemsstat, och återvänder dit dagligen eller åtminstone en gång i veckan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Ordlista och förkortningar SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Kodifiera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Att sammanföra spridda regler och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;praxis till skriven lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Korttidsmigration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sådan migration där vistelsen i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;mottagande landet överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;månader men understiger ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Kvalifikationsvillkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Villkor som måste uppfyllas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;att en person ska kunna ha rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;till ersättning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Likabehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;En av samordningsförordningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;huvudprinciper som innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;de som omfattas av förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;har samma rättigheter och skyldig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;heter i fråga om sociala trygghets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;förmåner som medborgare i värd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;staten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Likställande av fakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;En av samordningsförordningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;huvudprinciper som innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;den behöriga medlemsstaten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;beakta omständigheter eller hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;delser som har inträffat i en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;medlemsstat som om de hade in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;träffat inom den egna staten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Personkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Den grupp personer som en för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ordning, ett avtal eller en nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;lagstiftning omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Ratificera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Att en stat förbinder sig folkrätts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ligt till att förverkliga en konven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tion eller annan överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;mellan stater, genom att skriva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;under konventionen eller överens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;kommelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sakområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Kategorisering av förmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ersättningar inom social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;i samordningsförordningen. Sveriges klassificering redovisas i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft18"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Ordlista och förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sammanläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;En av samordningsförordningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;huvudprinciper som innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;en person kan tillgodoräkna sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;fullgjorda perioder i en medlems-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;stat för förvärvande och bibehåll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;ande av rätten till förmåner och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;för beräkning av förmåners stor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;lek i en annan medlemsstat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Samordningsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;Europaparlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p95 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;förordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;(förordning 883/2004).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft17"&gt;I Sverige socialförsäkringen, arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;löshetsförsäkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p96 ft12"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;hälso-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;och sjukvården.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Socialavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;egenav-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;gifter som bland annat finansierar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tillämplig lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;Den stats lagstiftning som enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;samordningsförordningen är till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;lämplig i en enskild gränsöver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;skridande situation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tillämpningsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;Europaparlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p95 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;förordning (EG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;nr 987/2009 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;den 16 september&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p97 ft12"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p98 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;lämpningsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;ordning (EG) nr 883/2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;samordning av de sociala trygg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;hetssystemen (förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;987/2009).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tredje land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;Land utanför &lt;NOBR&gt;EU/EES-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p94 ft12"&gt;Några av dessa länder har Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;ingått avtal om social trygghet med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Ordlista och förkortningar SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Uppehållsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgares&lt;/NOBR&gt; fristående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rätt att vistas i Sverige, med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;stöd av det så kallade rörlighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;direktivet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Uppehållstillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Beslut om tillstånd att vistas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sverige under tid som överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tre månader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Utsänd/utstationerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;En arbetstagare som är anställd i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;en stat men under en begränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tid utför arbete i annan stat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ALF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Lagen (1997:238) om arbetslös-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;hetsförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;AK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Administrativa kommissionen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samordning av de sociala trygg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;hetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;CSN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;EES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Europeiska ekonomiska sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbetesområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;EFTA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;European Free Trade Association&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(Europeiska frihandelsområdet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;EUT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Europeiska unionens officiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tidning (benämndes EGT till och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;med år 2003).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;FL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förvaltningslagen (1986:223)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;FOL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Folkbokföringslag (1991:481)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;FN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förenta nationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;HFD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(tidigare Regeringsrätten)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Ordlista och förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;HSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;(2017:000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;IAF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Inspektionen för arbetslöshetsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;säkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ILO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;International Labour Organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;(Internationella arbetsorganisa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;tionen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ISSA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;International Social Security&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Association&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;LAK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Lagen (1997:239) om arbetslös-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;hetskassor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Organisation for Economic Co-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;operation and Development&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;(Organisationen för ekonomiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;samarbete och utveckling)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;PGI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Pensionsgrundande inkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;PSFU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Parlamentariska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;socialförsäkringsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;SFB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Socialförsäkringsbalk (2010:110)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;SFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Svensk författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;SGI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Sjukpenninggrundande inkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Sveriges kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;SO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Arbetslöshetskassornas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;samorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;UD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;UtlL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p103 ft12"&gt;Utlänningslagen (2005:716)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft18"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet före- slår i sitt betänkande ett antal åtgärder i syfte att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrör- lighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Uppdraget till utredningen har varit att göra en översyn av försäk- ringsvillkoren i de sociala trygghetssystemen. Det är en bred defini- tion av sociala trygghetssystem då trygghetssystemen innefattar socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkring. Även en översyn av socialavgifterna i perspektivet rörlighet över grän- serna ingår i utredningens uppdrag. Utredningens förslag ska ta till vara intresset av en god balans mellan att bevara ett sammanhållet svenskt socialt trygghetssystem med hög legitimitet och de behov av internationell karaktär som finns i en alltmer globaliserad värld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I det tilläggsdirektiv som utredningen fått tydliggörs att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Betänkandet består av två delar. Del ett innehåller bakgrunds- kapitel och beskrivningar av för uppdraget relevant gällande svensk rätt samt en fördjupad beskrivning av relevant internationell rätt. Del två innehåller utredningens överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Behovet av översyn och utgångspunkter för utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Utredningen beskriver, analyserar och lämnar förslag kring hur vill- koren för att få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen behöver förändras. Förändringarna görs i ljuset av en allt mer inter- nationaliserad världsekonomi, förändrad demografi med ökad migra-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft18"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;tion till och från Sverige samt den rättsliga utvecklingen som skett internationellt, inom Europeiska Unionen (EU)/Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES) samt nationellt sedan Sverige blev medlem i EU år 1995. Välfungerande och hållbara sociala trygghets- system, som är anpassade till dagens samhälle, är en viktig förutsätt- ning för att möjliggöra och underlätta rörlighet på den inter- nationella arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner där social trygghet ingår som en del av mänskliga rättigheter. Sverige har även tecknat bilaterala avtal om social trygghet med ett antal andra stater. Fri rörlighet för personer och rätten att tillhandhålla gräns- överskridande tjänster är grundläggande fri- och rättigheter inom EU/EES, som syftar till att skapa en inre, gemensam marknad för varor, kapital, tjänster och arbetskraft. För att underlätta och främja dessa grundläggande principer har ett gränsöverskridande system för samordning av social trygghet utvecklats på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; som syftar till att säkerställa sociala rättigheter och likabehandling av EU/EES- medborgare i olika gränsöverskridande situationer som t.ex. arbete eller vistelse i annan medlemsstat. Grundtanken är att &lt;NOBR&gt;EU/EES-med-&lt;/NOBR&gt; borgare som flyttar till eller vistas i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; varken ska förlora intjänade sociala rättigheter eller bli ”dubbelförsäkrade” och betala avgifter eller få ersättning från flera stater samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;De svenska förutsättningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Sveriges befolkning har passerat 10 miljoner i januari 2017 och be- döms växa till knappt 13 miljoner år 2060. En tydlig demografisk för- ändring under denna period är att andelen äldre i befolkningen antas fortsatt växa. Arbetskraften antas inte växa i samma takt. Den ökning av arbetskraften som ändå sker bedöms i allt väsentligt komma från personer som flyttat till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Utformningen av de svenska sociala trygghetssystemen har spe- cifika drag som gör att de ingår i det som brukar kallas den nordiska välfärdsmodellen. Denna modell präglas bland annat av universalism i bemärkelsen att hela befolkningen omfattas av välfärdssystemen. I modellen ses sociala rättigheter inte endast som en angelägenhet för lägre samhällsklasser, utan utsträcks även till att få stor betydelse för medelklassen. Modellen syftar till att ge en gemensam hög nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft18"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3535x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;av välfärd och inte bara en garanterad miniminivå. Finansieringen sker genom en kombination av socialavgifter och skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sverige har (tillsammans med Finland) en förvaltningsmodell som kännetecknas av från regeringen fristående myndigheter, förbud mot ministerstyre och självständigt beslutsfattande i maktutövningen mot den enskilde. De flesta andra stater i Europa har i stället förvaltnings- modeller med ett uttalat ministerstyre. En konsekvens av detta är att i dessa stater kan politiska ställningstaganden få direkt genomslag i förvaltningen vid till exempel den nationella tolkningen av domar från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; I Sverige ansvarar myndigheterna självständigt för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft13"&gt;Allmänna överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;De svenska sociala trygghetssystemen i form av socialförsäkring, arbetslöshetsersättning samt hälso- och sjukvård är alla centrala delar i den svenska välfärdsmodellen. Systemen har under lång tid fram- gångsrikt bidragit till att bekämpa fattigdom, förbättra folkhälsan och medverkat till en mer rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i Sverige. De har därmed bidragit till både social sammanhållning och ekonomisk tillväxt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De svenska sociala trygghetssystemen måste vara väl anpassade för de möjligheter och de utmaningar som följer av ökad globalisering med en allt mer integrerad världsekonomi och en ökad gränsöver- skridande personrörlighet. Utifrån dessa utmaningar behövs ett tyd- ligt regelverk för vad som krävs för att omfattas av svensk social trygg- het som underlättar för enskilda att avgöra sitt försäkringsskydd och som möjliggör en rättsäker och effektiv administration. Villkoren för att omfattas av de sociala trygghetssystemen behöver utvecklas mot denna bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Tilliten till de sociala trygghetssystemen ligger på en hög nivå. De åtgärder som behöver vidtas med anledning av gränsöverskri- dande personrörlighet bör utformas så att denna tillit upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;De allmänna svenska sociala trygghetssystemen kan sägas utgå från tre principer – universell tillgång för alla, individuella rättigheter samt solidarisk finansering via socialavgifter och skatter. Dessa principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;SOU 2015:21, s. 235.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;har varit synnerligen stabila under lång tid och har en stark folklig förankring. Det finns inte skäl att ändra dessa principer enbart utifrån perspektivet gränsöverskridande personrörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Bosättning eller arbete bör även fortsättningsvis vara de huvud- sakliga grunderna för att omfattas av den sociala tryggheten i Sverige. Samtidigt finns det skäl att förtydliga och anpassa regelverket kring bosättning respektive arbete i syfte att både upprätthålla tilliten till systemen och vid behov underlätta gränsöverskridande rörlighet samt möjliggöra en effektiv och rättssäker administration. Villkoren för att omfattas av och få tillgång till förmåner inom svensk social trygghet bör så långt möjligt förutsätta att en person vistas lagligen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;Tillämplig lagstiftning i gränsöverskridande situationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;För personer i olika gränsöverskridande situationer finns olika inter- nationella, europeiska, nordiska regelverk och i bilaterala avtal som syftar till att ge dessa personer socialt trygghetsskydd. Gränsöver- skridande situationer kan omfatta många olika grupper av personer som rör sig över landsgränserna av många olika anledningar, som exempelvis arbete, studier eller familjeförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Grundprincipen vid samordning i gränsöverskridande situationer är att endast en stats lagstiftning ska vara tillämplig. Syftet med att endast en stats lagstiftning ska gälla är att ingen ska stå utan socialt skydd, men inte heller omfattas av fler än en stats sociala trygghets- system. Detta kräver att de berörda staterna samarbetar så att den enskilde inte går miste om rättigheter när han eller hon bosätter sig eller arbetar i en annan stat. Inom EU/EES och Norden finns ett väl utvecklat regelverk som reglerar detta. Även avtal om social trygghet som Sverige har med andra stater är del av regelverket för samordning av sociala trygghetsförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Jag föreslår att det för den enskildes trygghet och rättssäkerhet ska införas en rätt att på begäran få prövat om han eller hon är försäkrad enligt SFB, samt att få ett intyg som visar detta. Det införs även en rätt att överklaga beslutet. En rätt att överklaga beslut som är utfärdade med stöd av avtal om social trygghet ska också införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft42"&gt;Ett sådant intyg från Försäkringskassan skulle till exempel kun- na användas av en utsänd arbetstagare eller av en person som avser att bedriva näringsverksamhet i länder utanför EU/EES, och som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;är försäkrade i samband med utsändning från Sverige. Jag bedömer att förslaget underlättar för personer som ska tjänstgöra i stater med vilka Sverige inte har avtal om social trygghet, oavsett om de har en statlig arbetsgivare eller inte, eftersom det skulle medföra en större tydlighet och förutsägbarhet gällande vilket lands lagstiftning de kommer att tillhöra under utsändningstiden samt var socialavgif- ter ska betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Jag bedömer vidare att intyget vid behov även torde kunna användas som grund för tillgång till vård i Sverige för de personer som omfattas av samordningsförordningen och har Sverige som behörig stat, men som inte är folkbokförda i landet. Om dessa per- soner anses bosatta i Sverige, enligt mitt förslag i 5 kap. 3 § social- försäkringsbalken (SFB), kan de också antas uppfylla kraven för till- gång till vård i Sverige enligt 8 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen, sär- skilt mot bakgrund av att kravet på ett års bosättning i 5 kap. 3 § SFB tas bort samt att den föreslagna bosättningsbedömningen i hög grad står i överensstämmelse med den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Utöver att tydliggöra rättigheten för den enskilde att kunna på begäran få ett intyg om han eller hon omfattas av svensk social- försäkring, kan mitt förslag bidra till att ge en bättre framtida över- sikt av hur stort antal personer det gäller där Sverige har ett ansvar vad gäller den sociala tryggheten. Det är således sammantaget viktigt att Försäkringskassan fortsättningsvis för löpande statistik över hur många intyg som utfärdas, och på vilken grund, för att få en god bild av hur många utanför landets gränser som omfattas av svensk social trygghet och varför. Detta gäller även dem som är i en gränsöverskridande situation i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft13"&gt;Arbete som villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Att arbeta i Sverige är ett grundläggande villkor för att tillhöra de arbetsbaserade delarna av de sociala trygghetssystemen och få tillgång till arbetsbaserade förmånerna. Det handlar exempelvis om sjuk- penning, graviditetspenning, föräldrapenning på sjukpenningnivå, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeer- sättning. De krav som, förutom arbete, ställs för att omfattas av socialförsäkringsskydd är till exempel försäkringstider eller arbets- tillstånd. För att kunna få en arbetsbaserad förmån beviljad finns krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;på inkomst, som ligger till grund för förmånsbeloppet. I en gräns- överskridande situation, när en person kommer till Sverige från en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat,&lt;/NOBR&gt; kan under vissa förutsättningar faktiska in- komster från den andra medlemsstaten jämställas med inkomster som intjänats i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;När det är en gränsöverskridande situation i förhållande till en stat utanför EU/EES och det inte finns något bilateralt avtal om social trygghet tillämpas det svenska regelverket för att bedöma arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Jag har övervägt om det finns skäl att närmare definiera eller reglera vad som avses med förvärvsarbete (till exempel begreppen anställd, arbetstagare, egenföretagare, uppdragstagare) i SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Min bedömning är dock att dagens arbetsmarknad som består av en rad olika anställningsformer som ständigt utvecklas och föränd- ras över tid, gör det svårt att närmare definiera förvärvsarbete i SFB. En sådan reglering skulle kunna leda till oönskade konsekven- ser när arbetsmarknaden utvecklas och i förhållande till övrig natio- nell lagstiftning som på olika sätt reglerar arbete samt i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Jag bedömer därför att ett en närmare definition av förvärvsarbete i SFB inte bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Om en person slutar att förvärvsarbeta finns det regler i SFB som gör att arbetstagaren är fortsatt försäkrad för arbetsbaserade för- måner i tre månader efter att arbetet upphört. Syftet med de svenska efterskyddsreglerna är att säkerställa socialförsäkringsskydd vid kortare arbetsuppehåll, som till exempel vid byte av anställning, samt vid arbetshinder som sjukdom och arbetslöshet. Reglerna har utfor- mats utifrån en nationell kontext och reglerna tillämpas även i gräns- överskridande situationer. I gränsöverskridande situationer innebär nuvarande regler att personer som har arbetat i Sverige och som bosätter sig i en annan stat i vissa fall fortsätter att uppbära förmåner i minst tre månader (efterskyddstiden) från Sverige under förut- sättning att de inte arbetar och omfattas av motsvarande försäkring i den andra staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Jag har övervägt att förändra efterskyddstiden eftersom det utifrån ett gränsöverskridande perspektiv skulle kunna finnas ett visst behov av att förändra efterskyddtiden. Jag bedömer dock att med hänsyn till de förändringar som är föreslagna gällande förordning 883/2004 kan de svenska efterskyddsreglerna med tremånaders frist fylla en bra funktion och i stället stärka den rättsliga positionen för de som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3539x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;lämnar Sverige. Sammantaget är min bedömning därför att i nuläget inte förändra de svenska efterskyddsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Den arbetsbaserade delen av försäkringen gäller under den tid som en person har ett arbete, eftersom den arbetsbaserade försäkringen ska ge skydd mot förlorad arbetsinkomst. Det finns inga särskilda villkor utöver förvärvsarbete för att bli försäkrad. Med den definition Sverige har av vad som utgör förvärvsarbete kan en person anses vara arbetstagare även när arbete utförs i mycket liten omfattning och det finns inget krav på en minimigräns t.ex. i form av inkomst- krav. Dock kan arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare anses vara en typ av kvalifikationskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Jag har övervägt att införa ytterligare kvalifikationskrav för att bli försäkrad av socialförsäkringssystemet genom arbete. Den typ av kvalifikationsvillkor som skulle kunna vara aktuella är t.ex. en viss minimiinkomst eller att arbetet måste pågå en viss tid. De kvalifika- tionskrav som finns för att kunna fastställa en sjukpenninggrundande inkomst (SGI), nämligen en årsinkomst om minst 24 procent av prisbasbeloppet och ett arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd samt de villkor som kopplade till enskilda förmåner, är enligt min mening tillräckliga. Dessa villkor säkerställer att det i praktiken krävs en verklig och varaktig anknytning till den svenska arbetsmarknaden samt för att en person ska omfattas av den arbets- baserade delen av socialförsäkringen. Min bedömning är därför att ytterligare kvalifikationskrav inte är nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Utsända arbetstagare från Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;De nuvarande reglerna i SFB medger att arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige kan anses som arbete i Sverige om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Syftet är att även om arbetet inte fysiskt utförs i Sverige är det rimligt att ändå fortsätta omfattas av socialförsäkrings- skydd i Sverige under förutsättning att det ändå finns en stark an- knytning till Sverige för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Min bedömning är att det inte finns skäl för en generell ändring, oavsett situation, för utsändning av arbetstagare av annan än statlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;6 kap. 4 § SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;arbetsgivare. Den svenska ekonomin är dock djupt integrerad i världsekonomin. För svenska arbetsgivare kan det finnas situatio- ner där det är angeläget att kunna ha nyckelpersonal utsänd längre tid än ett år. Jag föreslår därför att den tid som en person arbetar utomlands som utsänd ska kunna ses som arbete i Sverige i som längst tre år. Genom förslaget förbättras möjligheterna för svenska företag att konkurrera på en internationell marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Jag föreslår även ett förtydligande om att en person ska vara försäkrad enligt SFB vid tidpunkten för utsändning för att kunna fortsätta att vara försäkrad under utsändningstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft45"&gt;Utsändning av egenföretagare från Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Min bedömning är att även om det råder viss osäkerhet kring regel- verket vad gäller utsända egenföretagare ska en särskild reglering för utsändning av egenföretagare från Sverige inte införas i SFB i dagsläget. För de fysiska personer med fast driftsställe i Sverige (egenföretagare) ska dock det arbete som de utför utomlands lik- som tidigare anses som arbete i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Utsändning av arbetstagare till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Innebörden av det nuvarande regelverket i SFB för utländska arbets- givare som sänder ut arbetstagare till Sverige för arbete, är att arbete i Sverige inte ska anses föreligga, om utsändningen sker under mot- svarande förhållanden som det som gäller för svenska arbetsgivare som sänder ut arbetstagare från Sverige. Den närmare innebörden av ”motsvarande förhållanden” har i rättspraxis, förarbeten och doktrin bedömts som oklar. Min bedömning är trots detta att det nuvarande rekvisitet motsvarande förhållande i SFB inte ska förändras. Med motsvarande förhållande bör dock inte avses att den utsände till Sverige ska omfattas av offentligt inrättade socialförsäkringssystem i utsändningsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Utsändning av egenföretagare till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Min bedömning är att det inte bör införas särskilda regler i SFB gällande utsändning av egenföretagare till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft45"&gt;En svensk frivillig försäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Jag har bedömt lämpligheten av att införa en möjlighet till en frivillig försäkring för att omfattas av svensk social trygghet vid utsändning. I detta sammanhang har särskilt den norska modellen för frivillig försäkring analyserats. Min bedömning är att en sådan möjlighet till frivillig försäkring av principiella skäl inte bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft13"&gt;Bosättning som villkor för att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Att vara bosatt i Sverige är ett grundläggande villkor för att omfattas av de bosättningsbaserade delarna av de svenska sociala trygghets- systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I den svenska nationella lagstiftningen finns olika bosättnings- krav som utgör grunden för att bedöma huruvida en person anses bosatt i Sverige och som har direkt anknytning till de sociala trygg- hetssystemen. Därutöver finns bosättningsbegrepp som endast är tillämpliga i gränsöverskridande situationer. Dessa regleras av EU- rätten eller genom olika bilaterala avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;När det gäller bosättningsbegreppet i SFB föreslår jag att det ska införas en tydligare skiljelinje än i dag mellan socialförsäkrings- rättslig bosättning i icke gränsöverskridande respektive gränsöver- skridande situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Nuvarande bestämmelse i 5 kap. 2 § SFB ska endast utgöra grund för att bedöma bosättning i icke gränsöverskridande situationer medan bosättning i gränsöverskridande situationer ska bedömas en- bart med stöd av 5 kap. 3 § SFB. Med en gränsöverskridande situation avses en situation när en person rör sig eller har rört sig över lands- gränser, till exempel i syfte att bo eller arbeta i ett annat land, och hans eller hennes bosättning i Sverige inte uppfyller villkoren enligt 5 kap. 2 § SFB. De kriterier som i dag ligger till grund för bedöm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft18"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3542x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;ningen av bosättning i gränsöverskridande situationer kompletteras och vidareutvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De kriterier som i dag ligger till grund för bedömningen av bo- sättning i gränsöverskridande situationer kompletteras och vidare- utvecklas. De föreslagna kriterierna ska endast vara vägledande, förutom kravet på uppehållstillstånd som är ett styrande kriterium. Uppehållstillstånd är endast aktuellt för personer som behöver ett sådant för att vistas lagligen i Sverige. Kriterierna ska endast vara vägledande, förutom kravet på uppehållstillstånd som är ett styrande kriterium. Om kravet inte är uppfyllt kan dessa personer inte anses bosatta. Med detta menas att för de personer där uppehållstillstånd krävs kan bosättningsbaserade förmåner inte beviljas om kravet inte är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Jag har övervägt om även uppehållsrätt och medborgarskap skulle kunna utgöra en grund för att bedöma bosättning i Sverige, men min bedömning är att dessa kriterier inte bör användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Det finns vissa situationer då personer vistas i Sverige en längre tid utan att de anses som bosatta i landet. Jag bedömer att dessa synnerliga skäl som talar emot bosättning inte ska förändras inom ramen för mitt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I och med en vårdnadshavares tillsynsansvar för barn kan det anses vara naturligt att låta ett barn följa vårdnadshavarens bosätt- ning och försäkring i stället för att fastställa barnets bosättning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Men redan i dag görs vid tillämpning av SFB bedömningar av om barn ska anses bosatta här i landet. I många situationer, såväl nationella som gränsöverskridande, behöver Försäkringskassans handläggare bedöma och fastställa ett barns faktiska bosättning för att kunna bedöma rätten till en förmån. Jag föreslår därför ett tydliggörande i SFB om att barns bosättning ska bedömas och fastställas oberoende av föräldrar- nas bosättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bosättning i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bosättningsbegreppet ligger till grund för att bedöma huruvida en person som ingår i personkretsen för samordnings- bestämmelserna ska omfattas av socialförsäkringssystemet, hälso- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Jfr 6 kap. 2 § föräldrabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen i Sverige genom &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bosättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I dag finns ingen enhetlig, nationell tillämpning av detta begrepp utan det kan bli aktuellt med flera parallella bedömningar beroende på vilka system och myndigheter som berörs. Bedömningen för social- försäkringsområdet, med undantag för pensioner, görs av Försäk- ringskassan. För pension och pensionsrelaterade förmåner görs denna bedömning av Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan tar även be- slut om rätt till ersättning vid gränsöverskridande vård i annan unionsstat, ofta i samråd med landstingen, samt utfärdar intyg om tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige eller i andra unionsstater, som till exempel europeiska sjukförsäkringskortet. För arbetslöshets- försäkringen görs denna bedömning av arbetslöshetskassorna när det gäller helt arbetslösa gränsarbetare och så kallade sällanhemvändare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;När det gäller själva prövningen rapporterar flera myndigheter att det finns tillämpningssvårigheter med gällande regelverk. Det gäller mer specifikt vad det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bosättningsbegreppet om- fattar och när bedömningen av bosättning ska göras utifrån EU- rätten eller den nationella rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Mot bakgrund av ovanstående gör jag bedömningen att det finns behov av att se över tolkningen av det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bosättningsbe- greppet samt om möjligt utveckla gemensamma nationella riktlinjer för hur begreppet ska tolkas av tillämpande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Särskilda personkategorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I SFB finns regler som möjliggör för särskilda personkategorier, där- ibland statligt anställda, biståndsarbetare samt medföljande familje- medlemmar till dessa kategorier, att fortsätta omfattas av svensk försäkring under längre vistelser utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För framför allt medföljande familjemedlemmar lämnar jag ett antal förslag i syfte att förbättra möjligheterna för dessa att omfattas av den svenska sociala tryggheten. Förslagen rör efterskyddstid, vilande SGI samt &lt;NOBR&gt;240-dagarsvillkoret&lt;/NOBR&gt; för föräldrapenning. Vidare före- slår jag att den som har avregistrerats från folkbokföringen och som sedan blir utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst ska åter kunna folkbokföras i Sverige. Folkbokföring i Sverige ska även vara möjligt för de familjemedlemmar som följer med. Slut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3544x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft42"&gt;ligen föreslår jag att lokalanställda vid främmande makts beskick- ningar och karriärkonsulat ska kunna folkbokföras i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Uppehållsrätt och tillgång till förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I de tilläggsdirektiv som utredningen har fått framhålls att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner som ingår i tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om de sociala trygghetssystemen, i den mån unions- rätten tillåter det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;För närvarande finns i svensk lagstiftning inget krav på en uppe- hållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716) (UtlL) för att en person ska få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende bosättningsbaserade förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Försäkringskassan har tidigare bedömt en persons uppehållsrätt i samband med bedömning om rätt till socialförsäkringsförmåner, men sedan några år tillbaka görs inte en sådan bedömning eftersom lagstöd bedöms saknas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Skatteverket gör en bedömning av uppehållsrätt i samband med folkbokföring. Eftersom tillgång till hälso- och sjukvård är en bosätt- ningsbaserad förmån, där bosättningsbegreppet sammanfaller med begreppet i folkbokföringslagen, kan uppehållsrätten sägas vara ett indirekt krav för tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; tar sikte på att underlätta gränsöverskridande rörlighet. Arbetstagarnas särskilda rättigheter fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen. Rätt till social trygghet för unionsmedborgare i gränsöverskridande situationer inom EU/EES regleras i förordningarna 883/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om sam- ordning av de sociala trygghetssystemen. Rörlighetsdirektivet avser att tydliggöra den fria rörligheten för unionsmedborgare och faststäl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;IM 2013:141.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3545x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;ler villkor och begränsningar vad gäller unionsmedborgares rätt att röra sig fritt och uppehålla sig inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Jag föreslår att det sociala biståndssystemet, som i UtlL i dag ut- tryckligen anger att det är det sociala biståndsystemet enligt social- tjänstlagen, ska tolkas bredare än i dag. Detta mot bakgrund av orda- lydelsen i artiklarna 7 och 14 i rörlighetsdirektivet (vilka anger de sociala biståndssystemen), samt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens-&lt;/NOBR&gt; och svensk rätts- praxis. Min bedömning är därför att orimlig belastning på det sociala biståndssystemet inte bör begränsas till socialtjänstlagen eftersom andra former av bistånd än de som utgår enligt socialtjänstlagen kan anses omfattas av det sociala biståndssystemet. Jag föreslår därför att ta bort begränsningen ”enligt socialtjänstlagen” som framgår i 8 kap. 9 § UtlL. Bestämmelsen avser endast de tre första månaderna av uppehållsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Jag bedömer vidare att det finnas behov av att förtydliga 3 a kap. 3 § 3 och 4 i UtlL med beaktande av artikel 7.1 b i rörlighets- direktivet. Enligt 3 a kap. 3 § 3 och 4 UtlL anges att en &lt;NOBR&gt;EES-med-&lt;/NOBR&gt; borgare har uppehållsrätt i mer än tre månader om han eller hon har tillräckliga tillgångar för sin försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I punkten 3 framgår att studenter och deras familjemedlemmar ska ha tillräckliga tillgångar för sin försörjning. Jag föreslår att det i lydelsen i 3 a kap. 3 § 3 och 4 UtlL, anges, på samma sätt som det uttrycks i artikel 7.1 b i rörlighets- direktivet, det vill säga att personen ska ha tillräckliga tillgångar för att inte bli en orimlig belastning på det sociala biståndssystemet samt ha heltäckande sjukförsäkring. Detta rör uppehållsrätt överstigande tre månader. Genom att byta ut försörjning som enbart handlar om ekonomiska förutsättningar innebär även det en bredare bedömning än att en person endast har tillräckliga medel för sin och sina familje- medlemmars försörjning. I 8 kap. 10 § UtlL får en &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; eller en familjemedlem till en &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som har vistats i Sverige mer än tre månader och som inte har uppehållsrätt, utvisas om han eller hon uppehåller sig i landet, men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig här. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft42"&gt;När det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen har medlemsstaterna möjlighet att anmäla särskilda icke avgiftsfinan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;8 kap. 18 § UtlL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;sierade kontantförmåner till Europeiska kommissionen och på så sätt begränsa vissa förmåner till att enbart betalas ut i bosättnings- landet. Sverige har anmält förmånerna äldreförsörjningsstöd och bo- stadstillägg för pensionärer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Syftet med äldreförsörjningsstödet är att tillgodose grundläggande försörjningsbehov för dem som inte får sin försörjning tryggad genom pension eller andra inkomster. Det är ett statligt stöd för att avlasta samhällets yttersta skyddsnät. Äldreförsörjningsstöd ges efter individuell behovsprövning, och är anpassat till skälig levnadsnivå.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;De grundläggande kriterierna leder till att det snarare ska ses som ett socialt bistånd Även bostadstillägg för pensionärer beviljas efter en prövning av den enskildes ekono- miska förmåga. Dessa förmåner kan således sägas ha inslag av be- hovsprövning och är anpassade till svenska levnadsvillkor. Mot bak- grund av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis, exempelvis &lt;SPAN class="ft11"&gt;Brey, Dano &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Kommissionen mot Förenade Kungariket &lt;SPAN class="ft10"&gt;har medlemsstaterna getts möjlighet att kunna begränsa rätten till vissa sociala förmåner för att skydda de offentliga finanserna. Jag föreslår därför att den som sak- nar uppehållsrätt inte kan beviljas äldreförsörjningsstöd och bo- stadstillägg för pensionärer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft46"&gt;Tillgång till svenska socialförsäkringsförmåner i gränsöverskridande genom arbete EU/EES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Arbetstagare i Sverige, som omfattas av samordningsbestämmelserna, men som inte anses som bosatta i socialförsäkringsrättslig mening, kan ha rätt till bosättningsbaserade förmåner i landet om de uppfyller övriga villkor för de aktuella förmånerna (det vill säga utöver bo- sättning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Förhållandet mellan bosättning i Sverige och de arbetsbaserade förmånerna för icke yrkesaktiva är i en &lt;NOBR&gt;EU/EES-kontext&lt;/NOBR&gt; i vissa fall komplicerad. Gällande arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner kräver flera av dessa förmåner att det finns en SGI. Det finns också som krav i svensk nationell rätt att den försäkrade personen måste tillhöra den arbetsbaserade delen av försäkringen för att SGI ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bilaga X i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Prop. 2001/01:36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3547x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;kunna fastställas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bergström-målet&lt;/NOBR&gt; och även &lt;NOBR&gt;Hermansson-målet&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;är tämligen belysande för att beskriva hur tillhörighetsfrågan och även rätten till svenska socialförsäkringsförmåner kan påverkas av förordningens principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Min bedömning är mot denna bakgrund att principen om lik- ställande bör användas med viss försiktighet eftersom en generös tillämpning för Sveriges del torde innebära att indelningen mellan förmåner baserade på bosättning respektive arbete förlorar bety- delse. Detta kan i sig få långtgående negativa konsekvenser för väl- färdsstatens legitimitet och finansering. De principer som slogs fast i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; bör enligt mig enbart gälla för föräldrapenning och inte för alla &lt;NOBR&gt;SGI-baserade&lt;/NOBR&gt; förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vid Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; klassificerades föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som moderskapsförmåner. Dessa har därefter under en period varit klassificerade som familjeförmåner eftersom det innan regelverket moderniserades inte fanns en kate- gori i samordningsförordningen som var helt överensstämmande med en förmån som gällde på likartade villkor för både mödrar och fäder Föräldrapenningen är sedan år 2011 åter klassificerade som moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Jag har analyserat betydelsen av att klassificera föräldrapenningen som familjeförmån respektive moderskaps- och likvärdig faderskaps- förmån. Analysen visar att det finns vissa problematiska aspekter relaterade till klassificeringen av föräldrapenning som familjeförmån. Detta gäller bestämmelserna om tillämplig lag, berättigandet och be- räkning av förmåner, möjligheterna att exportera familjeförmån via en familjemedlem till en annan medlemsstat samt gällande de personer som lämnat Sverige under föräldraledigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Den tudelade föräldrapenningen, som består av en del baserad på inkomst och en del som utgörs av en grundersättning, är svår- förenlig med den struktur som finns i förordning 883/2004. Min sammantagna bedömning är dock att den svenska föräldrapenning-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det framgår av 25 kap. 3 § SFB att SGI endast kan fastställas för personer som är för- säkrade för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. SFB. För att en förmån ska kunna utlämnas enligt den aktuella avdelningen i SFB krävs också allmänt enligt 23 kap. 4 § SFB ett gällande försäkringsskydd för respektive förmån enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; kap SFB. Därigenom kommer även regler om förmåner vid utlandsvistelse med i bilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;HFD 2012 ref. 44 I och HFD 2012 ref. 44 II.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3548x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;en även fortsättningsvis bör klassificeras som moderskaps- och lik- värdig faderskapsförmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Jag har vidare övervägt huruvida arbetstagare från tredje land ska ha samma utgångsläge som arbetstagare från EU/EES och omfattas av både den arbetsbaserade och bosättningsbaserade socialförsäk- ringen i Sverige även vid kortare arbete här i landet. Detta har framför allt gjorts mot bakgrund av att denna grupp bidrar till att finansiera de sociala trygghetssystemen genom både skatter och socialavgifter i Sverige, samt att arbete är grunden för att upprätt- hålla de svenska välfärdssystemen. Detta skulle kunna motivera att denna grupp av arbetstagare får del av de svenska bosättningsbase- rade förmånerna utan att de faktiskt är bosatta i landet. Detta kan dock bli problematiskt i relation till vissa förmåner, som exempel- vis intjänandet av garantipension som beräknas utifrån antalet år som personen i fråga har bott i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Min bedömning är därför att en arbetstagare från tredje land som inte uppfyller bosättningskraven i SFB eller folkbokförings- lagen endast ska omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen, vilket är i enlighet med nuvarande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I promemorian ”Ett sammanhållet mottagande med tidsbegrän- sade uppehållstillstånd” (Ds 2016:45) lämnas förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. som innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare till- ståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migra- tionsverket eller till en mer begränsad rätt till vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det lämnas också förslag till ändringar i SFB och studiestöds- lagen som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmå- ner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft42"&gt;Jag anser att dessa förslag är väl avvägda och avstår därför att lämna egna förslag gällande detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;67 kap. 25 § SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft46"&gt;Tillgång till svensk arbetslöshetsförsäkring i gränsöverskridande situationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;För inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet krävs enligt svensk lagstiftning minst 12 månaders medlemskap (medlemsvillkor) i en arbetslöshetskassa, utöver övriga villkor för rätt till ersättning. Vid en gränsöverskridande situation när en person uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning genom sammanläggning av perioder enligt förordning 883/2004, uppstår frågan hur och vilka perioder som kan räknas med för att uppfylla medlemsvillkoret. I Sverige är det arbets- löshetskassorna som tillämpar lagstiftningen och bedömer om en sökande uppfyllt medlemsvillkoret. En dom i Högsta förvaltnings- domstolen har medfört att det utvecklats en praxis hos arbetslöshets- kassorna där tid som medlem under arbete utomlands, så kallat kvar- stående medlemskap, räknats med vid uppfyllandet av medlems- villkoret. Denna praxis har uppstått ur en otydlighet i lagstiftningen om vem som omfattas av den svenska arbetslöshetsförsäkringen och under vilken tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den problematiska tillämpningen av kvarstående medlemskap bör lösas genom att det tydliggörs i lagstiftningen att medlemskapet i arbetslöshetskassa i Sverige ska vara knutet till arbete i Sverige eller arbete som anses vara arbete i Sverige. Jag anser det vara orimligt att låta svensk arbetslöshetsförsäkring i praktiken omfatta arbete utom- lands som inte anses som arbete i Sverige. Förordningen är avsedd att genom sammanläggning lösa försäkringsskyddet så att personer som omfattas av förordningen alltid omfattas av ett lands lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Jag föreslår vidare en rad åtgärder rörande inträdet i och utträdet ur arbetslöshetskassor i Sverige. Jag bedömer att &lt;NOBR&gt;64-årsgränsen&lt;/NOBR&gt; vid inträde bör förändras. En regel föreslås som innebär att en person som ansökt till en arbetslöshetskassa vars verksamhetsområde de inte omfattas av, kan ansöka till en annan arbetslöshetskassa utan att gå miste om den medlemstid de kunnat få om de redan vid första tillfället ansökt till rätt arbetslöshetskassa. En regel föreslås som reglerar att en person som kommer till Sverige och som inom åtta veckor från att försäkringsskyddet upphört i det tidigare arbetslandet, träder in i en arbetslöshetskassa, också får tillgodo- räkna sig medlemstid för att överbrygga tiden som förflutit sedan personen omfattades av det andra landets försäkringsskydd. Änd- ringarna syftar till att underlätta för personer som vill omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3550x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;det inkomstrelaterade skyddet i arbetslöshetsförsäkringen, att upp- fylla villkoren för detta i en gränsöverskridande situation. Vissa av förändringarna får också positiva konsekvenser för personer som inte befinner sig i en gränsöverskridande situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Vidare föreslår jag en större översyn av lagen om arbetslöshets- försäkring, för att tydliggöra försäkringsskyddet. En sådan översyn behöver dock göras utifrån ett mer generellt perspektiv än vad den här utredningen haft i uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;Tillgång till svensk hälso- och sjukvård i gränsöverskridande situationer inom EU/EES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Utifrån bland annat att Europeiska kommissionen har uppmärk- sammat svårigheter rörande tillgång till svensk hälso- och sjukvård (till patientavgift) för personer som omfattas av personkretsen i 883/2004 och för vilka Sverige är behörig stat, men som inte är folkbokförda i landet, finns ett behov av att tydliggöra när rätt till vårdförmåner enligt 8 kap. 2 § i den föreslagna hälso- och sjukvårds- lagen&lt;SPAN class="ft43"&gt;11&lt;/SPAN&gt;, 5 a § tandvårdslagen (1985:125) samt 4 § lagen om läke- medelsförmåner m.m. (2002:160) föreligger. Följdändringar föreslås även för 2 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 2 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, 7 kap. 3 § smittskydds- lagen (2004:168) samt 5 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De föreslagna förändringarna syftar till att tydliggöra landstingens skyldighet att erbjuda vård till de personer som omfattas av person- kretsen i förordning 883/2004 och för vilka Sverige bedöms som behörig stat genom arbete eller &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bosättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I en icke gränsöverskridande situation gäller i dag att en person som är bosatt i Sverige ska erbjudas hälso- och sjukvård av det landsting inom vilket han eller hon är bosatt. Därutöver gäller för personer som, utan att vara bosatta, som har rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004, att landstingen ska erbjuda hälso- och sjukvård även till dem. Uppdelningen i bosatta, respektive de som har rätt till vårdförmån utan att vara bosatta, har lett till otydlig- heter om vad som gäller för den grupp som inte anses bosatta i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Prop, 2016/17:43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Sverige enligt folkbokföringen, men som ska anses vara bosatta här enligt samordningsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Jag föreslår därför att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 ska visa sin rätt till vårdförmån för att landstinget ska vara skyldigt att erbjuda dem vård. Skyldigheten att visa sin rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004 gäller även familjemedlemmar till sådana personer, förutsatt att familjemed- lemmen också befinner sig i en gränsöverskridande situation. Det är det landsting där en person har sitt varaktiga centrum för sina in- tressen som är skyldigt att erbjuda vården enligt ovan, om personen inte är yrkesverksam eller arbetslös.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Förslaget syftar även till att tydliggöra kostnadsansvaret för vissa gränsöverskridande situationer när en person bor och är folkbokförd i Sverige, men arbetar i ett annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land.&lt;/NOBR&gt; Intresset för att åberopa förordningen ligger här egentligen inte hos den enskilde, eftersom den har tillgång till hälso- och sjukvård även enligt 8 kap. 1 § HSL. Intresset av att åberopa en gränsöverskridande situation ligger i stället hos den vars betalningsansvar skulle kunna undvikas genom att åberopa förordningen, det vill säga vårdgivaren/lands- tinget och i förlängningen staten. Detta eftersom kostnadsansvaret enligt samordningsbestämmelserna ska ligga hos den behöriga staten, vilket i dessa fall inte är Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Överväganden om socialavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En grundläggande fråga vid utredningens analys har varit de problem vid samordning som klassificeringen av socialavgifterna ibland ger upphov till då olika staters sociala trygghetssystem och finansier- ingen av dem ser mycket olika ut, samt om det kan finnas anledning att ändra klassificeringen av socialavgifterna och därmed den admi- nistrativa hanteringen av dem. Min slutsats är dock att arbetsgivar- och egenavgifterna även fortsättningsvis bör klassificeras och admi- nistrativt hanteras som socialavgifter och inte som skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I utredningens uppdrag ingår att analysera samspelet mellan socialavgifterna och det sociala trygghetssystemet. Jag kan konsta- tera att systemet som helhet fungerar väl. En sak som jag uppmärk- sammat är dock att utländska arbetsgivare som inte har fast drifts- ställe i Sverige har en inte obetydlig skatte- och konkurrensmässig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;fördel, i förhållande svenska arbetsgivare, genom att dessa utländska arbetsgivare inte behöver betala den allmänna löneavgiften. Avgiften har sedan Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; vuxit sig allt större. Den var ur- sprungligen 1,5 procent och finansierade &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; men uppgår år 2016 till 9,65 procent och är därmed den högsta delavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Min bedömning är därför att det bör utredas vidare om ut- ländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska betala skatt, motsvarande den allmänna löneavgiftens storlek, eller om det ska införas en ny delavgift, exempelvis en hälso- och sjukvårds- avgift, som ska ingå i den totala arbetsgivar- och egenavgiften, med motsvarande sänkning av den allmänna löneavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;Informationsutbyte mellan myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Under analysen av förutsättningarna för en effektiv och rättssäker administration har det framkommit ett behov av förbättrade möj- ligheter till informationsutbyte mellan Skatteverket och Försäk- ringskassan när det gäller vilken medelemsstats lagstiftning en per- son ska omfattas av i gränsöverskridanden situationer, exempelvis vid utsändning. Jag anser att myndigheter, för att de ska kunna fullgöra sina ålagda uppgifter, i vissa fall måste få tillgång även till sådan information som är sekretessbelagd hos andra myndigheter. Utifrån det material som Skatteverket och Försäkringskassan kommit in med till utredningen så handlar det om uppgifter som förekommer i skatteärenden och som Försäkringskassan har behov av för att beslut och intyg om tillämplig lagstiftning ska bli korrekta, till exempel vid utsändning av enskilda personer. Det handlar framför allt om upp- gifter om anställning, bosättning och inkomst av tjänst. Bristen på överföring av information kan med nuvarande regelverk få till följd att en enskild inte tillhör det sociala trygghetssystemet i någon med- lemsstat. Om Försäkringskassan haft tillgång till Skatteverkets infor- mation kanske beslutet om tillämplig lagstiftning skulle innebära en enskild omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning än som nu är fallet och socialavgifter skulle ha betalats i en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Jag föreslår därför att en ny punkt ska införas i 7 § första stycket förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skattever- kets beskattningsverksamhet (SdbF), enligt vilken Skatteverket till Försäkringskassan ska lämna ut uppgift från beskattningsdatabasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft18"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;för utredning om eller fastställande av tillämplig lagstiftning enligt EU:s förordning 883/2004. För att nämnda uppgifter, som även finns i Skatteverkets ärenden som handläggs manuellt och inte i skatte- databasen, också ska lämnas ut föreslår jag en motsvarande uppgifts- skyldighet i 110 kap. 34 a § SFB som i 7 § SdbF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;När en uppgift från Skatteverket förs över och används i Försäk- ringskassans verksamhet upphör Skatteverkets sekretess att vara tillämplig på uppgiften.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Eftersom Försäkringskassans sekretessbe- stämmelse har ett rakt skaderekvisit innebär det att sekretesskyddet för uppgifterna blir svagare än hos Skatteverket. Jag föreslår därför, för att undvika att sekretesskyddet blir svagare, att ett tillägg ska införas i 27 kap. 1 § 3 OSL om att den sekretess som gäller hos Skatte- verket även ska gälla hos Försäkringskassan för uppgifter om en en- skilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat för utredning och bestämmande av tillämplig lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Behov av fortsatt utredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;EU:s direktiv 2004/38/EG om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar innebär att dessa personer har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten enligt rörlighetsdirektivet inträder automatiskt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I den kartläggning som utredningen gjort rörande hur andra med- lemsstater hanterar frågan om upphållsrätt i samband med gräns- överskridande personrörlighet framgår att vissa andra stater har en betydligt mer omfattande prövning än vad som är fallet i Sverige. Sverige har dock för närvarande inget systematiskt sätt att pröva om &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som har för avsikt att stanna längre tid än tre månader i landet har upphållsrätt. Behovet av en sådan ordning och hur den i så fall ska administreras bör enligt min mening utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Myndigheter och domstolar i Sverige kan när det gäller att tolka och tillämpa svensk respektive &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; förenklat sägas ha att han- tera två olika rättsliga modeller, en med förarbeten att utgå ifrån och en utan. Detta i kombination med den svenska förvaltnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2010/11:78 s. 23 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;modellen med en tydlig ansvarsfördelning där myndigheter står för en oberoende tolkning och tillämpning av lagstiftning utan in- blandning från den lagstiftande nivån innebär särskilda utmaningar. I de flesta stater inom EU finns en mer direkt styrning från reger- ingen ner i administrationen som svarar för tolkning och tillämp- ning. Ministerstyre är normen. Frågan hur förändrad &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; ska tolkas och tillämpas i en nationell kontext kan därmed i dessa förvaltningssystem göras utifrån både juridiska och politiska ut- gångspunkter. I Sverige kommer däremot tolkning och tillämpning att göras utan att eventuella politiska utgångspunkter som normalt finns i förarbeten kan vägas in. Detta är en svaghet i det svenska systemet och enligt utredningen bör möjligheterna att i dessa fall ge de rättsvårdande instanserna tydligare ändamålsbeskrivningar utredas vidare. En sådan förändring måste med nödvändighet ske inom ramen för regeringsformens regler för regeringens normgivningsmakt och med beaktande av den svenska förvaltningsmodellen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Möjligheterna att underlätta för myndigheters tolkning av tillämp- ning av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; genom att utarbeta någon form av förarbeten bör därför utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Slutligen ser jag ett behov av vidare utredning av den gränsöver- skridande hälso- och sjukvården enligt förordning 883/2004 be- träffande de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. Det saknas i dag en grundläggande kunskapsöversikt beträffande patienter som får vård i Sverige och där också hänsyn tas till Sveriges uppdelning av ansvaret på flera huvudmän. Jag anser att frågan är så komplicerad, bland annat på grund av att viss hälso- och sjukvård är så intimt sammankopplad med socialtjänstområdet, att en översyn bör göras av en särskild utredning. Socialtjänstlagen ligger även utan- för utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft18"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;lag om ändring i socialförsäkringsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 5 kap. 3 §, 6 kap. 2, 4 och 12 §§, 12 kap. 38 §, 26 kap. 24 §, 74 kap. 2 §, 101 kap. 3 § och 113 kap. 2 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas fyra nya paragrafer 4 kap. 6 §, 5 kap. 3 a §, 6 kap. 12 a § och 110 kap. 34 a § av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft45"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft52"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft11"&gt;En person har rätt att på be- gäran få prövat om han eller hon uppfyller villkoren i 3 §. Om villkoren är uppfyllda ska intyg utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Den som kommer till Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;För &lt;/SPAN&gt;den som kommer till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft52"&gt;och kan antas komma &lt;SPAN class="ft12"&gt;att vistas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Sverige &lt;/SPAN&gt;ska en samlad bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;här &lt;/SPAN&gt;under längre tid än ett år &lt;SPAN class="ft17"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft53"&gt;av samtliga omständigheter avgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;anses vara bosatt här i landet&lt;SPAN class="ft52"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft52"&gt;om han eller hon ska &lt;SPAN class="ft12"&gt;anses vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft52"&gt;Detta gäller &lt;SPAN class="ft12"&gt;dock inte om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;bosatt &lt;/SPAN&gt;i Sverige&lt;SPAN class="ft17"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Han eller hon ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p68 ft12"&gt;synnerliga skäl talar mot det&lt;SPAN class="ft52"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;dock inte &lt;/SPAN&gt;anses vara bosatt här &lt;SPAN class="ft17"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;synnerliga skäl talar mot det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft52"&gt;En person som behöver ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft53"&gt;uppehållstillstånd enligt utlänning-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft18"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft11"&gt;slagen (2005:716) för att få vistas här i landet måste ha ett sådant tillstånd för att kunna anses vara bosatt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En utlänning som enligt 4 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) inte ska folkbokföras ska inte heller anses vara bosatt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En i Sverige bosatt person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft52"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft56"&gt;Barns bosättning ska bestäm- mas fristående från föräldrarnas bosättning enligt denna lag, i de fall det krävs att barnet är för- säkrat eller bosatt i Sverige för att få rätt till förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft45"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft12"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk avses med arbete i Sverige, om inget annat särskilt anges, förvärvsarbete i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;verksamhet här i landet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;Om en fysisk person som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Om en fysisk person som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;bedriver näringsverksamhet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;bedriver näringsverksamhet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sådant fast driftställe i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;sådant fast driftställe i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;som avses i 2 kap. 29 § inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;som avses i 2 kap. 29 § inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;skattelagen (1999:1229) ska verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;skattelagen (1999:1229) ska verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samhet som hänför sig till drift-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;samhet som hänför sig till drift-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;stället, anses bedriven här i landet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;stället, anses bedriven här i landet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft53"&gt;även om arbetet utförs i ett annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;land.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td88"&gt;&lt;P class="p178 ft12"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;utomlands för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;utomlands för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbetsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;med verksamhet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbetsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;med verksamhet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sverige ska anses som arbete här&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Sverige ska anses som arbete här&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;i landet, om arbetstagaren är ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;i landet, om arbetstagaren &lt;SPAN class="ft52"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sänd av arbetsgivaren och arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft53"&gt;fyller villkoren i 4 kap. 3 §, &lt;SPAN class="ft17"&gt;är ut-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;kan antas vara längst ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;sänd av arbetsgivaren och arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;För medföljande enligt be- stämmelserna i 5 kap. 4 och 8 §§ och som efter utlandstjänstgör- ingens slut återvänder till Sverige, ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten till Sverige, oavsett hur länge utlandstjänst- göringen varat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;För biståndsarbetare m.fl. en- ligt 5 kap. 6 § som till följd av utlandsarbete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgör- ingens slut återvänder till Sverige ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten, om ut- landstjänstgöringen varat längst fem år. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Detsamma ska gälla för medföljande enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 och 8 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;kan antas vara längst ett år. När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;sänder någon till Sverige för arbete ska arbete i Sverige inte anses föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Försäkringskassan får medge att arbete utomlands som utsänd anses som arbete i Sverige i som längst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft10"&gt;I fall som anges i 5 kap. 4 § gäller första och andra styckena även om utsändningstiden kan antas vara längre än ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;12 § För biståndsarbetare m.fl. en-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;ligt 5 kap. 6 § som till följd av utlandsarbete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgör- ingens slut återvänder till Sverige ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten, om ut- landstjänstgöringen varat längst fem år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3558x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Äldreförsörjningsstöd kan lämnas till en försäkrad som inte får sina grundläggande försörj- ningsbehov tillgodosedda genom allmän ålderspension.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Äldreförsörjningsstöd får inte lämnas till den som enligt 3 a kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;För sådana personer som en- ligt 5 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, 6 och 8 §§ anses som bosatta i Sverige även under vistelse utomlands, ska den sjuk- penninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige motsvara lägst det belopp som utgjorde deras sjukpenninggrundande in- komst omedelbart före utlands- resan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft45"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;38 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;För en förälder som anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 och 8 §§, ska det bort- ses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om &lt;NOBR&gt;240-dagars-&lt;/NOBR&gt; villkoret i 35 § 1 är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft57"&gt;Det som sägs i första stycket ska även gälla för en förälder som anses bosatt i Sverige under vistelse utomlands enligt bestämmelserna i 5 kap. 4 och 8 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Vidare ska för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitets- ersättning en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 26 kap. 22 a § anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft45"&gt;26 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;24 § För sådana personer som en-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft10"&gt;ligt 5 kap. 6 och 8 §§ anses som bosatta i Sverige även under vistelse utomlands, ska den sjuk- penninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige motsvara lägst det belopp som utgjorde deras sjukpenninggrundande in- komst omedelbart före utlands- resan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft45"&gt;74 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft10"&gt;2 § Äldreförsörjningsstöd kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;lämnas till en försäkrad som inte får sina grundläggande försörj- ningsbehov tillgodosedda genom allmän ålderspension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2015:758.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft57"&gt;3 § utlänningslagen (2005:716) saknar uppehållsrätt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Rätten till äldreförsörjningsstöd respektive stödets storlek är beroende av den försäkrades inkomster och, om han eller hon är gift, även av makens inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft45"&gt;101 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;3 § Bostadstillägg kan lämnas till den som får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;sjukersättning eller aktivitetsersättning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;hel allmän ålderspension,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;änkepension, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under för- utsättning att förmånen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft56"&gt;Bostadstillägg får inte lämnas till den som enligt 3 a kap. 3 § ut- länningslagen (2005:716) saknar uppehållsrätt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft45"&gt;110 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft52"&gt;34 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft57"&gt;Skatteverket ska lämna uppgift om inkomst av tjänst, anställning eller bosättning om det behövs för Försäkringskassans utredning och fastställande av tillämplig lagstift- ning enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004, eller enligt bestäm- melse i avtal om social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft45"&gt;113 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft12"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft42"&gt;Beslut i ärenden om förmåner enligt denna balk får ändras, om- prövas och överklagas med tillämpning av bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;3–21&lt;/NOBR&gt; §§, om inget annat följer av bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;22–40&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft18"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3560x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;Det som anges i första stycket gäller även beslut i ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;– enligt 19 kap. om bidrags- skyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan, &lt;SPAN class="ft11"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;– &lt;/SPAN&gt;om utfärdande av intyg för tillämpning av Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;Det som anges i första stycket gäller även beslut i ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;– enligt 19 kap. om bidrags- skyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;– om utfärdande av intyg för tillämpning av Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;om utfärdande av intyg en- ligt avtal om social trygghet med annan stat, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;om utfärdande av intyg enligt 4 kap. 6 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelserna i 74 kap. 2 § andra stycket och 101 kap. 3 § andra stycket i den nya lydelsen ska dock inte tillämpas i fråga om ansökningar som kommit in före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft18"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3561x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft65"&gt;lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) att 27 kap. 1 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft45"&gt;27 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;Sekretess gäller vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattnings- databasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds per- sonliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;skatte-eller&lt;/NOBR&gt; taxerings- fråga, och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;3. hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäk- ringsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p206 ft58"&gt;3. hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäk- ringsavgift, &lt;SPAN class="ft57"&gt;eller för utredning och fastställande av tillämplig lag- stiftning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller enligt avtal om social trygghet med annan stat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2016:1203.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft18"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3562x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och lik- nande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditions- avgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verk- samhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat tros- samfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft18"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3563x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft67"&gt;lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring att 7 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan upp- fyllt arbetsvillkoret enligt &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; §§ (medlemsvillkor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft57"&gt;Vid prövning av medlems- villkoret får månader av medlem- skap i svensk arbetslöshetskassa under arbete utomlands, då denna lag inte är tillämplig enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller överenskom- melse med någon annan stat, inte ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:1437.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3564x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rätt att bli medlem i en arbets- löshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvs- arbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som är medlem i en annan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;arbetslöshetskassa eller har fyllt 64 år&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;När medlemskap i arbetslös- hetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendermånad när ansökan om medlemskap gjordes&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;, om inget annat följer av 34 a eller 34 b §§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft67"&gt;lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslös- hetskassor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 34 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas två nya paragrafer, 34 a och 34 b §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;34 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Rätt att bli medlem i en arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft68"&gt;löshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvs- arbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa eller har fyllt 64 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;När medlemskap i arbetslös- hetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendermånad när ansökan om medlemskap gjordes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:665.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3565x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft52"&gt;34 a §&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft57"&gt;Sökande som nekats inträde i en arbetslöshetskassa ska, om rätt till inträde ges av en annan arbets- löshetskassa, beviljas inträde från den dag när inträde hade kunnat beviljas av den första arbetslös- hetskassan, om ansökan till den andra arbetslöshetskassan gjorts inom tre veckor från det att sökan- dens första ansökan avslagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft52"&gt;34 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft70"&gt;När medlemskap i en arbets- löshetskassa beviljas efter arbete i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat,&lt;/NOBR&gt; Schweiz eller stat som Sverige har ingått avtal om social trygghet rörande arbets- löshetsförmåner med, ska inträdet anses ha skett så att medlemmen omfattas av inkomstbortfallsförsäk- ringen i arbetslöshetsförsäkringen i anslutning till att försäkrings- skyddet upphörde i den andra staten. Detta gäller under förut- sättning att ansökan om medlem- skap gjorts inom åtta veckor från det att försäkringsskyddet i det andra landet upphörde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Tidigare 34 a § upphävd genom 2009:665.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3566x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft67"&gt;lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:160) om läkemedels- förmåner att 4 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Föreslagen lydelse i prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;2016/17:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;4 § Rätt till förmåner enligt denna lag har 1. den som är bosatt i Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2. den som&lt;/SPAN&gt;, utan att vara bo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;2. den som &lt;SPAN class="ft52"&gt;kan visa sin &lt;/SPAN&gt;rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;satt här&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft52"&gt;har &lt;/SPAN&gt;rätt till vårdför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;till vårdförmåner i Sverige enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;måner i Sverige &lt;/SPAN&gt;vid sjukdom eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;vad som följer av Europa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;moderskap &lt;/SPAN&gt;enligt vad som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;parlamentets och rådets för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av Europaparlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;(EG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;nr 883/2004 av den 29 april 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ning av de sociala trygghets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;om samordning av de sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p238 ft12"&gt;systemen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;trygghetssystemen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;3. den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkrings- balken och som omfattas av nämnda förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft42"&gt;Rätt till förmåner enligt 5 och 20 §§ med undantag för varor som avses i 18 § andra punkten har även den som i annat fall, utan att vara bosatt i Sverige, har anställning här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3567x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125) att 5 a § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p242 ft12"&gt;5 a §&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Landstinget ska även erbjuda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Landstinget ska även erbjuda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;en god tandvård åt dem som, &lt;SPAN class="ft52"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;en god tandvård åt dem som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft53"&gt;att vara bosatta i Sverige&lt;SPAN class="ft17"&gt;, har rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft52"&gt;kan visa att de &lt;SPAN class="ft12"&gt;har rätt till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;till vårdförmåner i Sverige &lt;SPAN class="ft52"&gt;vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdförmåner i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p243 ft12"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;sjukdom &lt;/SPAN&gt;enligt vad som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p70 ft12"&gt;följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;av Europaparla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;mentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p95 ft12"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;förordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(EG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p88 ft12"&gt;nr 883/2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;29 april 2004 om samordning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;av de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;de sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;trygghetssystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Detsamma ska gälla för den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Detsamma ska gälla för den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;avses i 5 kap. 7 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;avses i 5 kap. 7 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;socialförsäkringsbalken och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;socialförsäkringsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;omfattas av nämnda förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;omfattas av nämnda förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;Tandvården ska i dessa fall er-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Tandvården ska i dessa fall er-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;bjudas av det landsting inom vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;bjudas av det landsting inom vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;område personen är förvärvsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;område personen är förvärvsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;sam eller, när det gäller en person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;sam eller, när det gäller en person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;som är arbetslös, det landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;som är arbetslös, det landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;inom vars område denne är regi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;inom vars område denne är regi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;strerad som arbetssökande. I den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;strerad som arbetssökande, &lt;SPAN class="ft53"&gt;eller, i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;familjemedlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft52"&gt;fråga om en person som inte är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;till dessa personer har rätt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft53"&gt;förvärvsverksam eller arbetslös, av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;vårdförmåner i Sverige &lt;SPAN class="ft52"&gt;vid sjuk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft53"&gt;det landsting inom vilket personen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;dom&lt;/SPAN&gt;, enligt vad som följer av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;vistas. &lt;/SPAN&gt;I den utsträckning familje-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;nämnda förordningen, ska familje-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;medlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p95 ft12"&gt;dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;medlemmarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;erbjudas tandvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;kan visa att de &lt;/SPAN&gt;har rätt till vårdför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;av samma landsting. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Om familje-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;måner i Sverige enligt vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft53"&gt;medlemmarna är bosatta i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;följer av den nämnda förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;gäller dock 5 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ningen, ska familjemedlemmarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;erbjudas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p244 ft12"&gt;tandvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1315.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3568x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p246 ft12"&gt;landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft18"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft67"&gt;lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:000)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (2017:000) att 8 kap. 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Föreslagen lydelse i prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;2016/17:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Landstinget ska även erbjuda en god hälso- och sjukvård åt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1. den som, &lt;/SPAN&gt;utan att vara bo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1. den som &lt;/SPAN&gt;kan visa att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;satt här, &lt;/SPAN&gt;har rätt till vårdför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;har rätt till vårdförmåner i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;måner i Sverige &lt;SPAN class="ft52"&gt;vid sjukdom och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Sverige enligt vad som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;moderskap &lt;/SPAN&gt;enligt vad som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;av Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;förordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;förordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ning av de sociala trygghets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;av de sociala trygghetssystemen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p238 ft12"&gt;systemen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p252 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;2. den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;balken och som omfattas av förordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Vården ska erbjudas av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Vården ska erbjudas av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;landsting inom vars område per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;landsting inom vars område per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;sonen är förvärvsverksam eller, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;sonen är förvärvsverksam eller, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;fråga om en person som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;fråga om en person som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;arbetslös, det landsting inom vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;arbetslös, det landsting inom vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;område denne är registrerad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;område denne är registrerad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;arbetssökande. I den utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;arbetssökande &lt;/SPAN&gt;eller, i fråga om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;familjemedlemmar till dessa per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft71"&gt;person som inte är förvärvsverksam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;soner har rätt till vårdförmåner i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft52"&gt;eller arbetslös, av det landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Sverige &lt;/SPAN&gt;vid sjukdom och moder-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft53"&gt;inom vilket personen vistas&lt;SPAN class="ft17"&gt;. I den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;skap &lt;/SPAN&gt;enligt vad som följer av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;familjemedlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ordningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p253 ft12"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;familjemedlem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;till dessa personer &lt;SPAN class="ft52"&gt;kan visa att de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;marna erbjudas vård av samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;har rätt till vårdförmåner i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;landsting.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p253 ft52"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p32 ft53"&gt;familjemedlem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;enligt vad som följer av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;marna är bosatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p32 ft53"&gt;i Sverige gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ordningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ska familjemedlem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft18"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3570x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;dock 1 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;marna erbjudas vård av samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;landsting.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft18"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3571x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft67"&gt;lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd att 5 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft52"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft12"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;Statligt tandvårdsstöd får lämnas om patienten, när tandvårds- åtgärden påbörjas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;1. är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;5 kap. socialförsäkringsbalken, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;utan att vara bosatt här &lt;SPAN class="ft12"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;kan visa att den &lt;SPAN class="ft12"&gt;har rätt till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rätt till &lt;SPAN class="ft52"&gt;förmåner &lt;/SPAN&gt;som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;vårdförmåner &lt;SPAN class="ft12"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Europaparlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;förordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;förordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1322.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3572x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft67"&gt;lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1651) om läkarvårds- ersättning att 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft52"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft12"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller vid vård av den som är bosatt i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sverige, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Bestämmelserna i denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Bestämmelserna i denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gäller även vid vård av den som,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;gäller även vid vård av den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;utan att vara bosatt i Sverige&lt;SPAN class="ft12"&gt;, har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft52"&gt;kan visa att den &lt;SPAN class="ft12"&gt;har rätt till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rätt till vårdförmåner i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdförmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Sverige enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;vid sjukdom och moderskap &lt;SPAN class="ft12"&gt;en-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;av Europaparla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ligt vad som följer av Europa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;mentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;rådets förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;parlamentets och rådets förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;(EG) nr 883/2004 av den 29 april&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ning (EG) nr 883/2004 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;2004 om samordning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;29 april 2004 om samordning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;sociala trygghetssystemen. Det-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;samma ska gälla för den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Detsamma ska gälla för den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;avses i 5 kap. 7 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;avses i 5 kap. 7 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;socialförsäkringsbalken och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;socialförsäkringsbalken och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;omfattas av nämnda förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;omfattas av nämnda förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1318.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3573x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft67"&gt;lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1652) om ersätt- ning för fysioterapi att 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft52"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller vid fysioterapeutisk behand- ling av den som är bosatt i Sverige, om inte något annat är särskilt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;föreskrivet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;i denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Bestämmelserna i denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gäller även vid fysioterapeutisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;gäller även vid fysioterapeutisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;behandling av den som&lt;SPAN class="ft52"&gt;, utan att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;behandling av den som &lt;SPAN class="ft52"&gt;kan visa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;vara bosatt i Sverige, &lt;SPAN class="ft12"&gt;har rätt till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;att den &lt;/SPAN&gt;har rätt till vårdförmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdförmåner i Sverige &lt;SPAN class="ft52"&gt;vid sjuk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;i Sverige enligt vad som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;dom och moderskap &lt;SPAN class="ft12"&gt;enligt vad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;som följer av Europaparlament-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;förordning (EG) nr 883/2004 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ets och rådets förordning (EG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;den 29 april 2004 om samord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;nr 883/2004 av den 29 april 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ning av de sociala trygghets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;om samordning av de sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;systemen. Detsamma gäller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;trygghetssystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;den som avses i 5 kap. 7 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gäller för den som avses i 5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;stycket socialförsäkringsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;7 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;socialförsäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;och som omfattas av nämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ringsbalken och som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p267 ft12"&gt;förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;nämnda förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2013:1145.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3574x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft41"&gt;lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om smittskyddslagen (2004:168) att 7 kap. 3 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft52"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft45"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Kostnadsfrihet enligt 1 och 2 §§ gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;1. den som enligt 5 kap. socialförsäkringsbalken är bosatt i Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2. den som &lt;/SPAN&gt;utan att vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2. den som &lt;/SPAN&gt;kan visa att den &lt;SPAN class="ft12"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;bosatt här &lt;/SPAN&gt;har rätt till vårdför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;rätt till vårdförmåner i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;måner i Sverige &lt;SPAN class="ft52"&gt;vid sjukdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;enligt vad som följer av Europa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;enligt vad som följer av Europa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;parlamentets och rådets förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;parlamentets och rådets förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;ning (EG) nr 883/2004 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;ning (EG) nr 883/2004 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;29 april 2004 om samordning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;29 april 2004 om samordning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p273 ft12"&gt;de sociala trygghetssystemen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td86"&gt;&lt;P class="p274 ft12"&gt;de sociala trygghetssystemen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;utländska sjömän när det gäller undersökning, vård, behandling och läkemedel vid gonorré, klamydia och syfilis enligt en inter- nationell överenskommelse rörande vissa lättnader för sjömän vid behandling för könssjukdom av den 1 december 1924, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;den som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2016:523.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3575x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) att 3 a kap. 3 § och 8 kap. 9 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft45"&gt;3 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;En &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; har uppehållsrätt om han eller hon är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;arbetstagare eller egen företagare i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;är inskriven som studer- ande vid en erkänd utbildnings- anstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräck- liga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjuk- försäkring för sig och familje- medlemmarna som gäller i Sverige, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlem- mars försörjning och har en hel- täckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;är inskriven som studer- ande vid en erkänd utbildnings- anstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräck- liga tillgångar för sig och sina familjemedlemmar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;för att inte bli en orimlig belastning för det sociala biståndssystemet&lt;/SPAN&gt;, samt har en hel- täckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlem- mar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;för att inte bli en orimlig belastning för det sociala bistånds- systemet &lt;/SPAN&gt;och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familje- medlemmarna som gäller i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:219.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft18"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3576x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft45"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;En &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;En &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;familjemedlem till en &lt;NOBR&gt;EES-med-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;familjemedlem till en &lt;NOBR&gt;EES-med-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;borgare får avvisas under de tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;borgare får avvisas under de tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;första månaderna efter inresan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;första månaderna efter inresan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;om han eller hon visar sig utgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;om han eller hon visar sig utgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;en orimlig belastning för bistånds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;en orimlig belastning för &lt;SPAN class="ft52"&gt;det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;systemet &lt;/SPAN&gt;enligt socialtjänstlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p283 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;sociala &lt;/SPAN&gt;biståndssystemet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p284 ft53"&gt;(2001:453).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2014:198.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3577x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft67"&gt;lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481) &lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2, 2 a och 5 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny paragraf, 5 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft52"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Ett barn som föds levande här i landet ska folkbokföras om modern är folkbokförd eller om fadern är folkbokförd och vårdnadshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;Även ett barn som föds levande utom landet ska folkbokföras,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;1. modern är folkbokförd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;1. modern är folkbokförd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;stöd av 14 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;stöd av &lt;SPAN class="ft52"&gt;5 a eller &lt;/SPAN&gt;14 §&lt;SPAN class="ft52"&gt;§&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;2. fadern är folkbokförd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;2. fadern är folkbokförd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;stöd av 14 § och vårdnadshavare,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;stöd av &lt;SPAN class="ft52"&gt;5 a eller &lt;/SPAN&gt;14 §&lt;SPAN class="ft52"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;och vård-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;nadshavare, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;3. det finns synnerliga skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;3. det finns synnerliga skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;för att barnet ska folkbokföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;för att barnet ska folkbokföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p290 ft12"&gt;2 a §&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Ett barn som har vistats utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Ett barn som har vistats utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;landet sedan födelsen utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;landet sedan födelsen utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;vara folkbokfört, ska folkbok-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;vara folkbokfört, ska folkbok-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;föras om fadern eller barnets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;föras om fadern eller barnets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;förälder enligt 1 kap. 9 § föräldra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;förälder enligt 1 kap. 9 § föräldra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;balken var folkbokförd med stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;balken var folkbokförd med stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;av 14 § vid barnets födelse och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;av &lt;SPAN class="ft52"&gt;5 a eller &lt;/SPAN&gt;14 §&lt;SPAN class="ft52"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;vid barnets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;senare blir vårdnadshavare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;födelse och senare blir vårdnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;havare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Ett barn under 18 år som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Ett barn under 18 år som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;adopteras av en person som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;adopteras av en person som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;folkbokförd med stöd av 14 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;folkbokförd med stöd av &lt;SPAN class="ft52"&gt;5 a&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Senaste lydelse 2013:380.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Senaste lydelse 2013:380.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ska folkbokföras när adoptionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;14 §&lt;SPAN class="ft52"&gt;§&lt;/SPAN&gt;, ska folkbokföras när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;blir giltig i Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;adoptionen blir giltig i Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td126"&gt;&lt;P class="p292 ft12"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Den som tillhör en främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Den som tillhör en främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;makts beskickning eller lönade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;makts beskickning eller lönade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;konsulat eller dess betjäning, folk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;konsulat eller dess betjäning, folk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;bokförs endast om han eller hon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;bokförs endast om han eller hon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;är svensk medborgare eller, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;är svensk medborgare eller, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;att vara svensk medborgare, &lt;SPAN class="ft52"&gt;var&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;att vara svensk medborgare, &lt;SPAN class="ft52"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;bosatt här när han eller hon kom att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;lokalanställd. &lt;/SPAN&gt;Detta gäller även en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;tillhöra beskickningen, konsulatet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sådan persons familjemedlem eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;eller dess betjäning. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Detta gäller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tjänare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;även en sådan persons familje-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;medlem eller tjänare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft70"&gt;Med lokalanställd på en främ- mande makts beskickning, lönade konsulat eller dess betjäning avses anställd som inte omfattas av 2 eller 3 §§ lagen (1976:661) om immun- itet och privilegier i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Den som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning, folkbokförs endast om han eller hon är svensk med- borgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon kom att tillhöra det internationella organet. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft52"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft57"&gt;Den som efter avregistrering från folkbokföringen sänds ut för anställning på utländsk ort i statens tjänst ska folkbokföras även om förutsättningarna i 3 § inte är upp- fyllda. Den utsändes medföljande familjemedlemmar får också folk- bokföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft52"&gt;Folkbokföring enligt första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft18"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3579x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft64"&gt;stycket ska ske i enlighet med vad som anges i 14 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft18"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3580x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft77"&gt;förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet att 7 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft12"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Till Försäkringskassan ska uppgifter lämnas ut från beskatt- ningsdatabasen i den utsträckning det behövs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;beräkning eller kontroll av sjukpenninggrundande inkomst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;fördelning av ålderspensionsavgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;fastställande av underhållsstöd och betalningsskyldighet för sådant stöd enligt socialförsäkringsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;beräkning och kontroll av bostadsbidrag enligt socialförsäk- ringsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;beräkning av betalningsskyldighet enligt 8 § andra stycket lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;beräkning och kontroll av bostadstillägg enligt socialför- säkringsbalken, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;beräkning av ersättning för sjuklönekostnad enligt 17 eller 17 d § lagen (1991:1047) om sjuklön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;beräkning och kontroll av bostadstillägg enligt socialför- säkringsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;beräkning av ersättning för sjuklönekostnad enligt 17 eller 17 d § lagen (1991:1047) om sjuklön, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;utredning och fastställande av tillämplig lagstiftning enligt Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller enligt avtal om social trygghet med annan stat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2014:1479.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3581x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;De uppgifter som ska lämnas till Försäkringskassan med stöd av första stycket är uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;enligt 19 kap. 11, 13 och 14 §§ socialförsäkringsbalken, med undantag av 13 § tredje stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om inkomst som anges i 97 kap. 2, 4, 5, 11 och 13 §§ social- försäkringsbalken, med undantag av 5 § tredje stycket och 13 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om fastighet, ägarandel, fastighetsbeteckning, adress och bostadsyta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om avgiftsunderlag enligt 2 kap. 24 § socialavgiftslagen (2000:980) och om därpå belöpande arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen, skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om löneavgift och avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift som beräknats för arbetsgivare under ett kalenderår,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expan- sionsfond enligt 30 och 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) samt om återföring av sådana avdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om samtliga intäkts- och kostnadsposter i inkomstslagen tjänst och kapital,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om överskott eller under- skott i inkomstslaget närings- verksamhet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;om sjuklönekostnad enligt 17 b § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om överskott eller under- skott i inkomstslaget närings- verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om sjuklönekostnad enligt 17 b § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om inkomst av tjänst, an- ställning eller bosättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft18"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3583x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p311 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;Enligt direktiven till utredningen om de sociala trygghetssystemen och internationell rörlighet är uppdraget att göra en översyn av för- säkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och dess till- ämpning utifrån en unionsrättslig och internationell kontext.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Med de sociala trygghetssystemen avses i detta sammanhang den allmänna socialförsäkringen, hälso- och sjukvården samt arbetslöshetsförsäk- ringen. Även socialavgifterna ingår i översynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utredningen ska vidare beakta de nationella särdragen inom de svenska sociala trygghetssystemen och utgå från det faktum att utfor- mningen av dessa utgör nationell kompetens. Hänsyn ska tas till be- hovet av hållbara och transparenta system som bygger på legitimitet, effektivitet, rättssäkerhet och förutsebarhet. Fokus ska därför ligga på att ta fram ett tydligt och lättillgängligt regelverk med tyngdpunkt på försäkringstillhörighet och att skapa goda förutsättningar för en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Regeringen be- slutade den 10 december 2015 att ge utredningen tilläggsdirektiv.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiven tydliggör att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättnings- baserade förmåner som ingår i tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004). &lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Därutöver framgår av uppdraget att utredningens förslag ska ta till vara intresset av en god balans mellan behovet av att bevara ett sammanhållet svenskt socialt trygghetssystem med hög legitimitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Svensk social trygghet i en internationell värld, Dir. 2014:109. Redovisas i bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tilläggsdirektiv till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ToR-utredningen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen om trygghetssystemen och inter- nationell rörlighet (S 2014:17), Dir. 2015:133, redovisas i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;och de behov av internationell karaktär som finns i en alltmer globali- serad värld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Samtliga förslag ska utformas med beaktande av den svenska arbetsmarknadsmodellen och vara förenliga med unionsrätten och det nordiska samarbetets överenskommelser, liksom ta i beaktande förutsättningarna för ökad personrörlighet. Förslagen ska även beakta och ta hänsyn till att förmånerna inom de svenska sociala trygghets- systemen finns i olika regelverk. Förslagen ska i möjligaste mån vara utformade så att de inte ger upphov till situationer som försvårar för personer att röra sig till och från Sverige. Medlemskapet i svensk arbetslöshetskassa är en central del av arbetslöshetsförsäkringen. Ut- redningen bör hitta lösningar som, med hänsyn till unionsrätten, möjliggör att detta kan bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Det kommunala ekonomiska biståndet, kollektivavtalen och de privata försäkringarna ingår inte i utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Utredningen har ett omfattande och komplext uppdrag. Det spänner över flera olika nationella regelverk som på olika sätt sam- spelar med varandra. Till detta kommer ett omfattande internationellt regelverk, både &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; och annan internationell rätt, som ska tillämpas i vissa situationer. Det är en grannlaga uppgift att sätta sig in hur dessa regelverk är uppbyggda, tolkas och tillämpas. I detta sam- manhang vill jag lyfta fram att svenska domstolar relativt sällan an- vänder sig av möjligheten att begära förhandsbesked av &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen i ärenden kopplade till de sociala trygghetssystemen. Detta i kombination med att relativt få prövningstillstånd beviljas i högsta förvaltningsdomstolen leder enligt min mening till en svag praxis- utveckling som försvårar för tillämpande myndigheter och som också har bidragit till komplexiteten i detta utredningsuppdrag. Vidare är administrationen av regelverken spridd på flera myndigheter. Admini- strationen sköts av statliga myndigheter i form av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Även Migrationsverket be- rörs. Till det kommer att landstingen och kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården. Slutligen administreras arbetslöshetsförsäk- ringen av de fristående arbetslöshetskassorna under tillsyn av den statliga myndigheten inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Utredningens arbete har gjorts med dessa förutsättningar inne- bärande att de förslag som utarbetats ligger inom ramen för den nuvarande administrativa och juridiska strukturen. Att föreslå större strukturella reformer i hur de olika systemen är uppbyggda eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft18"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;administreras anser jag ligga utanför utredningens uppdrag och jag anser även att den typen av förändringar bör göras med ett bredare perspektiv än enbart utifrån behoven kopplade till gränsöverskridande personrörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Behov av översyn av de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Utredningen har i uppdrag att beskriva, analysera och lämna förslag kring hur villkoren för att få tillgång till de svenska sociala trygg- hetssystemen behöver anpassas i ljuset av en allt mer internationali- serad världsekonomi, förändrad demografi med ökad migration till och från Sverige samt den rättsliga utvecklingen som skett inter- nationellt, inom Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES) samt nationellt sedan Sverige blev medlem i EU år 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Välfungerande och hållbara sociala trygghetssystem, som är an- passade till dagens samhälle, är en viktig förutsättning för att möj- liggöra och underlätta rörlighet på den internationella arbetsmark- naden. I dag är svenska arbetstagare i allt högre utsträckning verk- samma utanför landets gränser, antingen i svenska eller i utländska företag, samtidigt som fler utlandsägda företag etableras i Sverige. Många svenska företag är i dag beroende av arbetskraft från andra länder och av utländska marknader för både produktion och avsätt- ning. Migration till och från Sverige är därför viktig för svensk eko- nomisk tillväxt och stärker landets konkurrenskraftighet i en alltmer internationaliserad värld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De sociala trygghetssystemen spelar en viktig roll för att under- lätta en sådan rörlighet genom att ge ett adekvat skydd vid till exempel sjukdom och arbetslöshet eller vid föräldraledighet för per- soner som rör sig till och från Sverige. Väl utformade sociala trygg- hetssystem kan vara en konkurrensfördel när det gäller att säkra den framtida tillgången på arbetskraft när andelen äldre i befolkningen ökar. Samtidigt måste systemen utformas på ett sådant sätt att tilliten och betalningsviljan inte undergrävs. De svenska sociala trygghets- systemen bör även vara utformade på ett sådant sätt att de ger incitament till arbete framför passivt uppbärande av förmåner även i situationer av gränsöverskridande rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft18"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3586x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Mot denna bakgrund är utredningens övergripande syfte att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet, samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Mina förslag ska bidra till att möta behovet av ett socialt trygghetssystem som är bättre anpassat till den ökande internationaliseringen, samtidigt som det är viktigt att bevara ett sammanhållet svenskt socialt trygg- hetssystem med hög legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Internationaliserad världsekonomi, samt förändrad demografi med ökad migration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Den svenska ekonomin är i mycket hög utsträckning beroende av internationell interaktion där, flöden av varor, kapital, kunskap och människor bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen med en alltmer internationaliserad och integrerad ekonomi kommer med stor sannolikhet att förstärkas ytterligare framöver.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Världs- handeln har utvecklats snabbare än produktionen, eftersom nya snabbväxande ekonomier under de senaste decennierna kraftigt ökat sin handel. Också teknikutvecklingen bidrar till den ökande internationaliseringen, inte minst genom att sprida idéer, vilket talar för att trenden mot en allt mer integrerad världsekonomi förstärks.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Förändringar i befolkningens sammansättning har stor betydelse för såväl framtida tillväxt och produktivitetsutveckling som möjlig- heterna att finansiera de offentliga välfärdssystemen. Under de kommande decennierna förväntas en stor befolkningsökning i Sverige. År 2060 beräknas Sveriges befolkning uppgå till 12,9 miljoner, en ökning från dagens nivå med mer än tre miljoner. Tillväxttakten för- väntas vara som störst under de närmaste åren, främst till följd av en fortsatt hög invandring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En tydlig demografisk förändring under de kommande decen- nierna i Sverige är den växande andelen äldre i befolkningen. Arbets- kraftens storlek kommer också att öka, men inte i samma takt som andelen äldre i befolkningen. Tillväxten av arbetskraften bedöms i allt väsentligt komma ifrån personer som flyttat till Sverige. Dessa demo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SOU 2015:104, s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2015:104, s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SOU 2015:104, s. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3587x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;grafiska förändringar påverkar de långsiktiga förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen. På den svenska arbetsmarknaden har utrikes födda under lång tid haft lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Att höja de utrikes föddas sysselsättningsgrad kommer att vara en nödvändig del i att skapa förutsättningar för att långsiktigt finan- siera det offentliga välfärdsåtagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Jordens befolkning beräknas öka från dagens 7 miljarder män- niskor till 9,6 miljarder år 2050. Det är framför allt befolkningen i Afrika som kommer att öka. I Europa, Asien, Sydamerika kommer befolkningen att minska och andelen äldre att öka. I Nordamerika ökar befolkningen men blir allt äldre.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Denna utveckling kommer att leda till en ökad konkurrens om arbetskraft och kompetens på en allt mer internationaliserad arbetsmarknad.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Folkvandringar är ett fenomen som präglat historien genom tiderna och gränsöverskridande migration har spelat en avgörande roll i den globala ekonomins strukturella omvandling och har bidragit till utveckling Migration är till sin natur både cyklisk och dynamisk. Migrationsprocessen innehåller temporära och perma- nenta rörlighetsmönster, den förändras hela tiden och är som regel noga övervägd. Den är nästan alltid beroende av mellanhänder och sociala nätverk. Migration är en komplex process med många olika dimensioner: politiska, sociala, kulturella, ekonomiska och miljö- betingade. Dessa återspeglas av den mångfald av pådrivande och lockade faktorer (push and pull factors) som ligger bakom varje migrationssituation. Vilka faktorer som utlöser migration beror på sammanhanget och varierar från land till land, inom regioner och beroende på vilka ekonomiska, sociala och mänskliga resurser som individerna och familjerna har. De som har minst resurser tenderar att flytta de kortaste sträckorna, inom landet eller bara över en eller två gränser.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det absoluta antalet migranter globalt har ökat de senaste decen- nierna. Cirka 200 miljoner människor, eller 3 procent av världens befolkning, lever utanför det land där de föddes.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Även om migra- tionsströmmarna ökar i absoluta tal är de inte procentuellt sett större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;United Nations (2015). &lt;/SPAN&gt;World Population Prospects: the 2015 Revison – Key Findings and Advance Tables&lt;SPAN class="ft8"&gt;, ESA/P/WP.241, s. 1 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SOU 2015:104, s. 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sida (2010). &lt;/SPAN&gt;Underlag till policy om migrationsfrågor inom svenskt utvecklingsarbete&lt;SPAN class="ft50"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1–3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Sida (2010). &lt;/SPAN&gt;Underlag till policy om migrationsfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete&lt;SPAN class="ft6"&gt;, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3588x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;som andel av den totala befolkningen. Sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har migra- tionsströmmarna omfattat omkring 0,6 procent av världens be- folkning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Migrationen inom EU ökar liksom migrationen till och från länder utanför EU, så kallade tredje land Samtidigt har den traditio- nella uppfattningen att migration handlar om förflyttningar från en plats till en annan, där migranten avser att bosätta sig permanent, visat sig allt mer otillräcklig för att beskriva vår tids migrations- mönster. I dag finns det en tendens att människor, i högre utsträck- ning än tidigare, temporärt bor i andra länder än sitt ursprungsland. Det blir också vanligare att personer bor i ett land men arbetar i ett annat. Till detta kommer att även andra grupper rör sig i en större omfattning, exempelvis studenter, forskare och pensionärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I slutet av år 2012 var 14,1 miljoner &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; bosatta i en annan medlemsstat (2,8 procent av den totala befolkningen). Denna andel har kontinuerligt ökat sedan 2004. 1 januari 2014 var 17,9 mil- joner personer bosatta i en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; än sin födelsestat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det främsta motivet för &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; att utnyttja den fria rörligheten är arbetsrelaterat, följt av familjeskäl. Av alla de EU- medborgare som var bosatta i en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; år 2012 (rörliga EU- medborgare) var över tre fjärdedelar (78 procent) i arbetsför ålder &lt;NOBR&gt;(15–64&lt;/NOBR&gt; år). Detta i jämförelse med 66 procent av den inhemska befolkningen. I genomsnitt var sysselsättningsgraden bland rörliga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; (67,7 procent) högre än bland den inhemska befolk- ningen (64,6 procent), och i de flesta medlemsstaterna är rörliga EU- medborgare nettobidragsgivare till landets välfärdssystem. Rörliga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som saknar arbete&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;utgör med andra ord en liten del av den totala andelen rörliga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Den totala andelen utan arbete minskade bland rörliga medborgare från andra &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; mellan åren 2005 och 2012.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13,14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Abel, G. J. Sander, N. (2014). “Quantifying Global International Migration Flows”, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Science &lt;/SPAN&gt;Vol 343, Issue 6 178, s. 1 &lt;NOBR&gt;520–1&lt;/NOBR&gt; 522.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Dessa är vanligen studenter, pensionärer, arbetssökande och inaktiva familjemedlemmar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Europeiska kommissionen (2013). &lt;/SPAN&gt;Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska sociala kommittén samt regionkommittén, Fri rörlighet för EU- medborgare och deras familjer: Fem åtgärder för att skapa förändring&lt;SPAN class="ft89"&gt;, COM (2013) 837 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Eurostat, Statistics Explained (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Statistik om migration och invandrarbefolkningen&lt;/SPAN&gt;. Följande stycken från samma källa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3589x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Antalet &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; bosatta i en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; är dock generellt lägre än de som har anknytning till en stat utanför EU.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Den 1 januari 2014 var 19,6 miljoner medborgare från stater utan- för EU bosatta i &lt;NOBR&gt;EU-28&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; vilket motsvarade 3,9 procent av befolk- ningen i dessa stater. Samtidigt hade 33,5 miljoner personer i &lt;NOBR&gt;EU-28&lt;/NOBR&gt; fötts utanför EU. I absoluta tal var Tyskland den &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; som hade flest utländska medborgare (7,0 miljoner personer), följt av Stor- britannien (5,0 miljoner), Italien (4,9 miljoner), Spanien (4,7 mil- joner) och Frankrike (4,2 miljoner). Totalt utgjorde antalet utländska medborgare i dessa fem &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; 76 procent av det totala antalet utländska medborgare bosatta i en &lt;NOBR&gt;EU-stat.&lt;/NOBR&gt; Samma fem stater stod för en andel på 63 procent av EU:s befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Under år 2013 invandrade totalt 3,4 miljoner personer till en av staterna i &lt;NOBR&gt;EU-28.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt uppgavs minst 2,8 miljoner personer ha utvandrat från en &lt;NOBR&gt;EU-stat.&lt;/NOBR&gt; Denna statistik täcker inte bara migra- tionsströmmarna till/från hela EU, utan omfattar även migrations- strömmar mellan &lt;NOBR&gt;EU-staterna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Under år 2013 invandrade uppskattningsvis 1,7 miljoner personer från stater utanför EU till &lt;NOBR&gt;EU-28.&lt;/NOBR&gt; Dessutom flyttade 1,7 miljoner personer bosatta i en &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; till en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat.&lt;/NOBR&gt; Av dessa 3,4 miljoner invandrare var 1,4 miljoner medborgare i stater utanför EU, 1,2 miljoner var medborgare i en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; än den de in- vandrade till, omkring 830 000 var personer som flyttade till en stat där de var medborgare (t.ex. återvändande medborgare och utrikes- födda medborgare), och omkring 6 100 personer var statslösa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Tyskland rapporterade den största invandringen (692 700 personer) år 2013, följt av Storbritannien (526 000), Frankrike (332 600), Italien (307 500) och Spanien (280 800). Invandringen till Sverige var 115 800 personer år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Spanien rapporterade den högsta utvandringen år 2013 (532 300 personer), följt av Storbritannien (316 900), Frankrike (300 800), Polen (276 400) och Tyskland (259 300). 16 av &lt;NOBR&gt;EU-staterna&lt;/NOBR&gt; rapport-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Bara i Irland, Ungern, Slovakien, Luxemburg och Cypern var antalet personer födda i en annan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; högre än antalet personer födda utanför &lt;NOBR&gt;EU-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-28&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; omfattar följande stater: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Neder- länderna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Eurostat, Statistics Explained (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Statistik om migration och invandrarbefolkningen&lt;/SPAN&gt;. Följande stycken från samma källa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft18"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3590x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;erade en högre invandring än utvandring år 2013, men i Bulgarien, Irland, Grekland, Spanien, Kroatien, Cypern, Polen, Portugal, Rumänien och de tre baltiska medlemsstaterna var utvandringen större än invandringen. Från Sverige utvandrade 50 700 personer år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;De personer som invandrade till &lt;NOBR&gt;EU-staterna&lt;/NOBR&gt; år 2013 var i genomsnitt mycket yngre än den fasta befolkningen i destinations- landet. Den 1 januari 2014 var medianåldern i &lt;NOBR&gt;EU-28&lt;/NOBR&gt; 42 år. Median- åldern hos de personer som invandrade till &lt;NOBR&gt;EU-28&lt;/NOBR&gt; under år 2013 var däremot 28 år. När det gäller könsfördelningen invandrade något fler män än kvinnor till &lt;NOBR&gt;EU-staterna&lt;/NOBR&gt; år 2013 (53 procent jäm- fört med 47 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Samordning av sociala trygghetssystem – internationell utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Fri rörlighet av personer och rätten att tillhandahålla gränsöver- skridande tjänster är grundläggande fri- och rättigheter inom EU/EES, som syftar till att skapa en inre, gemensam marknad för varor, kapital, tjänster och arbetskraft. Principerna innebär att med- lemstaternas medborgare har möjlighet att bo, arbeta, studera och tillhandahålla tjänster i hela unionen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;För att underlätta och främja dessa grundläggande principer har ett gränsöverskridande system för samordning av social trygghet utvecklats på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; som syftar till att säkerställa sociala rättigheter och likabehandling av EU/EES- medborgare i olika gränsöverskridande situationer, som till exempel arbete eller vistelse i ett annat medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det sociala trygghetsområdet faller i stort utanför EU:s kom- petens (även om det finns viss indirekt harmonisering på området) utan bygger i stället på ett samordningssystem av de nationella sociala trygghetssystemen, som omfattar den allmänna socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och sjukvård. Samordnings- bestämmelserna innehåller gemensamma regler och principer som ska följas av alla medlemsstater på det sociala trygghetsområdet vid gränsöverskridande situationer, och de påverkar även behörigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Den fria rörligheten kan bland annat begränsas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3591x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;att ta ut socialavgifter för att finansiera trygghetssystemen. Grund- tanken är att &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som flyttar till eller vistas i en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; varken ska förlora intjänade sociala rättigheter eller bli ”dubbelförsäkrade” och få ersättningar från flera stater samtidigt. Det betyder att även om utformningen av de sociala trygghetssystemen, såsom vem som omfattas av försäkringen, vilka förmåner som beviljas och på vilka villkor, samt förmånsberäkning och avgifter, är en natio- nell fråga så måste medlemsstaterna beakta unionsrätten och dess utveckling på området inom ramen för sina system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Inför tillträdet till &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; 1994 genomfördes en regelöversyn för att anpassa de svenska trygghetssystemen till de nya förut- sättningarna som medlemskapet i EES, och senare EU, skulle komma att innebära.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Under de drygt tjugo år som Sverige har varit medlem i EU/EES har betydande rättsliga förändringar ägt rum såväl nationellt som på unionsnivå. Unionsrättsligt har relativt omfattande regelverks- ändringar gjorts inom samordningsområdet, genom bland annat an- tagandet av förordning 883/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämp- ningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, för att anpassa regelverket till ut- vecklingen i samhället samt rättspraxis på området. Bland annat har framväxten av nya typer av nationella sociala trygghetsförmåner och den gradvisa utvidgningen av EU till att omfatta fler medlemsstater medfört att reglerna och tillämpningen inom EU/EES kontinuerligt har behövt utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Även nationellt har kunskapen om EU/EES:s funktionssätt, liksom förståelsen för hur unionsrätten påverkar de svenska regel- verken, ökat. Vidare har behovet av arbetskraft och kompetens uppmärksammats såväl på nationell som på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; genom fram- tagandet av ett antal rättsakter som rör invandring från tredje land till EU för bl.a. arbetstagare och studenter. Rätt till social trygghet och likabehandling men också utbetalning av vissa förmåner utan- för EU kan även regleras i de associerings- &lt;NOBR&gt;samarbets-,&lt;/NOBR&gt; och stabiliser- ingsavtal som EU har ingått med vissa länder utanför unionen. Inom ramen för svensk lagstiftning finns ett behov av att se över de nationella regelverken inom det sociala trygghetsområdet och då särskilt vilka rättigheter och skyldigheter dessa omfattar från ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;SOU 1993:115.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;gränsöverskridande perspektiv. Detta är av särskilt vikt för tredje- landsmedborgare. Det finns även ett behov av att belysa och analysera utformingen av de bilaterala avtalen om social trygghet som Sverige har tecknat med andra länder, särskilt i ljuset av att vi i dag ser en policyutveckling mot alltfler bilaterala avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Avslutningsvis är det viktigt att belysa och analysera de svenska sociala trygghetssystemen och det regelverk som gäller för migre- rande personer mot bakgrund av de internationella konventioner som Sverige har ratificerat och därmed åtagit sig att följa, såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Disposition av betänkandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Nedan följer en kort beskrivning över hur betänkandet är disponerat. Betänkandet består av två delar. Del 1 innehåller beskrivande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;kapitel medan del två innehåller mina överväganden och förslag. Betänkandet inleds med ett kort inledande kapitel som ger en över- siktlig beskrivning av behovet av en utredning, utredningens upp- drag samt genomförande och disposition av betänktandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Därefter följer ett bakgrundskapitel som ger en översikt av det internationella, europeiska och nordiska samarbetet rörande social trygghet, välfärdsmodeller i Europa samt grunderna i den svenska sociala tryggheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Därpå beskrivs rörlighetsmönster till och från Sverige, samt tidigare utredningar i varsitt kapitel. De tre därpå följande kapitlen redovisar gällande rätt för de sociala trygghetssystemen i Sverige, finansiering av den sociala tryggheten samt en översikt av folkbok- föringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Efter detta ges en översikt av administrativt samarbete inter- nationellt och nationellt samt ges en beskrivning av den svenska förvaltningsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De följande sex kapitlen ger en fördjupad beskrivning av rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU, förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, associeringsavtal och direktiv som särskilt rör social trygghet för tredjelandsmedborgare, samarbete och avtal inom området för social trygghet, social trygg- het och folkrätt samt gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Där-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft18"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;med avslutas den första delen av betänkandet som är av beskrivande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Del två av betänkandet innehåller mina överväganden och förslag. Först redogörs för de allmänna överväganden av mer principiell natur som jag har gjort. Nästa kapitel avhandlar tillämplig lagstiftning i gränsöverskridande situationer varpå mina överväganden och förslag rörande arbete respektive bosättning som villkor för att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet avhandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Därefter går jag igenom hanteringen av det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bosätt- ningsbegreppet i Sverige. Behovet av förändringar rörande social trygghet vid gränsöverskridande situationer för särskilda person- kategorier avhandlas sedan. Möjligheterna att ställa krav på uppehålls- rätt för tillgång till förmåner redovisas därefter. I det därpå följande kapitlet görs överväganden och presenteras bedömningar om tillgång till svenska socialförsäkringsförmåner i gränsöverskridandande situa- tioner. Detta avslutar mina överväganden och bedömningar rörande socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Därpå följer tre kapitel rörande tillgång till svensk arbetslöshets- försäkring respektive hälso- och sjukvård vid gränsöverskridande situationer inom EU/EES samt överväganden om socialavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Betänkandet avslutas med fem kapitel som rör informationsut- byte mellan myndigheter, behov av fortsatt utredning, ikraftträd- ande och övergångsbestämmelser, konsekvenser av förslagen samt slutligen författningskommentar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Möten med experter och sakkunniga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft42"&gt;Utredningen har sammanträtt med sakkunniga och experter vid 12 tillfällen. Två av dessa har varit i form av tvådagarsmöten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Resor och studiebesök&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Utredningen har gjort studiebesök på Försäkringskassan i september 2014 i syfte att få information om hur samordningsarbetet bedrivs i Öresundsregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;I september 2015 besökte utredningen Europeiska kommissionen i Bryssel samt Belgiens socialdepartement. Med Europeiska kommis- sionen har utredningen främst diskuterat den svenska hanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft18"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft42"&gt;av frågor rörande bosättning och familjeförmåner. Utredningen diskuterade hur bosättningsbaserade förmåner administreras med representanter från Belgiens socialdepartement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Vidtalade myndigheter, organisationer och forskare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Utredningen har under arbetets gång haft kontakt med ett antal myndigheter och organisationer: Utredningen har deltagit på ett seminarium arrangerat av AFA försäkring och där informerat om utredningens arbete. Utredningen har diskuterat frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen ur ett samordningsperspektiv med Arbets- förmedlingen och Arbetslöshetskassornas samorganisation. Med För- säkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Inspek- tionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket har utredningen haft diskussioner och genomgångar om rättstillämpning och administrativa frågor kopplat till utredningens uppdrag. Med SOLVIT har diskussioner förts om de hinder för personrörlighet som uppmärksammats. Även Svenskt Näringsliv har informerats om utred- ningens arbete och samverkan har skett med Nordiska rådets sekre- tariat. På detta möte diskuterades framför allt frågor kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Ett seminarium med cirka 85 deltagare har genomförts. Temat för seminariet var hur de svenska sociala trygg- hetssystemen står sig i en globaliserad värld. Inbjudna var berörda departement, myndigheter, organisationer och andra intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Andra utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Under arbetets gång har kommittén utbytt information med följ- ande utredningar. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) där de frågor om framför allt försäkringsskyddet för med- följande till utsända som socialförsäkringsutredningen lämnade över till utredningen diskuterades. Med delegationen för migrationsstudier (Ju 2013:17) har löpande kontakter funnits framför allt kring statistik- frågor. Diskussioner kring bosättningsbegrepp har förts med den nationella samordnaren för utsatta &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; (S 2015:01). Upp- draget för Forskarkarriärutredningen (U 2015:05) har stämts av med utredningens uppdrag. Samverkan har även skett med utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft42"&gt;om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot väl- färden (Ju 2015:10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft18"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3597x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;3 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Detta bakgrundskapitel syftar till att ge en översikt av det inter- nationella, europeiska, nordiska och nationella samarbetet och dess utveckling, med tonvikt på området för social trygghet. Därutöver ges en översikt av de olika principiella välfärdsmodellerna, de svenska sociala trygghetssystemen och den svenska förvaltningsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Internationellt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;europeiskt och nordiskt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Det internationella samarbetet och dess utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I många stater skedde en relativt snabb utveckling av det sociala trygghetsområdet efter första världskriget, och området lyftes upp på den internationella dagordningen bland annat genom grundandet av den Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization, ILO) i samband med Versaillefreden år 1919. Inter- national Social Security Association (ISSA)&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;grundades år 1927, under överinseende av ILO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;ILO är FN:s fackorgan för sysselsättning och arbetslivsfrågor, där arbetstagarorganisationer, arbetsgivareorganisationer och reger- ingsföreträdare representeras. Denna trepartiska institutionella struktur beskrivs ofta som ILO:s unika kännemärke. ILO är en konventionsbaserad organisation som i dagsläget har antagit över 180 konventioner. Medlemmarna har även möjlighet att anta rekom- mendationer, men det är endast konventionerna som är juridiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ISSA är en organisation för institutioner, myndigheter och departement inom det sociala trygghetsområdet. ISSA främjar spetskompetens genom att bistå nationella institutioner med professionella riktlinjer, expertkunskap, service och stöd för att kunna utveckla dynamiska sociala trygghetssystem och policies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft18"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;bindande. De stater som anslutit sig till ILO:s konventioner ska rapportera om statens arbete för genomförandet av de aktuella kon- ventionerna till ILO. Rapporteringsskyldigheten slås fast i ILO:s konstitution och varierar mellan de olika konventionerna. Sverige har varit medlem i ILO sedan år 1920.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det är dock främst i slutet av och efter andra världskriget som utvecklingen av det internationella samarbetet på området tar fart. År 1944 antas ILO:s Philadelphia förklaring, som efterlyser en ut- vidgning av social trygghet samt främjande av samarbete och informations- och kunskapsutbyte mellan berörda institutioner – både på regional och på internationell nivå. År 1948 antas Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna (Universal Declaration of Human Rights), som fastlägger grundprinciper om relationen mellan statsmakten och individen, samt vissa skyldig- heter som staten har gentemot individen. Dessa omfattar med- borgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, likhet inför lagen samt skydd mot diskriminering. I artikel 22 rö- rande social trygghet, fastslås att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft71"&gt;Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, &lt;SPAN class="ft15"&gt;och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utveck- lingen av hans eller hennes personlighet, &lt;/SPAN&gt;förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organi- sation och resurser&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft42"&gt;Därefter har ett flertal viktiga multilaterala avtal om social trygghet samt rättsakter antagits internationellt. Dessa redogörs närmare för i kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft45"&gt;Europarådet och OECD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Andra viktiga organ inom det internationella samarbetet som berör social trygghet är Europarådet och Organisation for Economic Co- operation and Development (OECD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 47 medlemsstater (däribland Sverige), som bildades år 1949. Organisationen arbetar i huvudsak med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling. Europarådet arbetar också med många andra områden, som jämställdhet, skydd av barns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;rättigheter, valövervakning och kvalitetskontroll av hälso- och sjuk- vård samt mediciner. För att en stat ska kunna bli medlem i Euro- parådet måste den ratificera Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter är behörig att pröva mål i syfte att bedöma om det skett en kränkning av de medborgerliga eller politiska rättigheterna i Europakonventionen. Såväl enskilda som stater kan vända sig till domstolen, och domarna är rättsligt bindande för den berörda staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;OECD är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska ut- vecklingen främst i dess medlemsstater. OECD arbetar bland annat med att utvärdera och jämföra de olika medlemsstaternas system och policies, samt genom att lyfta fram olika lärorika exempel. Sverige är medlem sedan år 1961.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Det europeiska samarbetet och dess utveckling inom ramen för EU/EES&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Dagens Europeiska union (EU) har främst växt fram ur Schuman- planen, som lades fram 9 maj 1950, och den följande Europeiska kol- och stålunionen (EKSG) vars syfte var att skapa en gemensam marknad för dessa båda varor, administrerad av överstatliga in- stitutioner. &lt;NOBR&gt;EKSG-fördraget&lt;/NOBR&gt; trädde i kraft år 1952 med Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg som signatärer. År 1955 antogs ett genomgripande förslag om att skapa en ekonomisk gemenskap med egna institutioner. Fördraget om den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) undertecknades år 1957 i Rom. Målet var att skapa en gemensam inre marknad. Den gemensamma marknaden utvecklades i snabb takt under &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och genom fusionsfördraget sammanslogs de tre gemenskaperna till den Euro- peiska gemenskapen (EG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Storbritannien, Danmark och Irland anslöt sig till EG år 1973. Grekland anslöt sig 1981 och 1986 blev Portugal och Spanien med- lemmar. Tysklands återförening 1990 innebar i praktiken ytter- ligare en utvidgning då före detta Östtyskland gick upp i För- bundsrepubliken Tyskland. Finland, Sverige och Österrike anslöt sig till EG 1995. 1 maj 2004 anslöt sig 10 nya medlemsstater till EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft18"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;(Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Cypern och Malta) och 2007 blev Bulgarien och Rumänien medlemmar. Kroatien blev unionens 28:e medlemsstat år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Den europeiska enhetsakten, som antogs 1986, medförde en omfattande utveckling av &lt;NOBR&gt;EU-arbetet.&lt;/NOBR&gt; Enhetsakten gav ökad makt till Europaparlamentet och Ministerrådet samt lade grunden för ett europeiskt samarbete inom utrikespolitiken. År 1990 presenterades ett gemensamt förslag att skapa en monetär union med en gemen- sam valuta samt att samtidigt stärka den politiska gemenskapen. År 1992 antogs det Europeiska unionsfördraget (EUF). EUF innebar många viktiga förändringar, bland annat skapades en helt ny struktur med ”tre pelare”. Första pelaren var av överstatlig karaktär och omfattade de gamla fördragen samt valutasamarbetet. Den andra och tredje pelaren byggde på mellanstatligt samarbete; ge- mensam utrikes- och säkerhetspolitik (andra pelaren) och system för polis- och straffrättsligt samarbete (tredje pelaren). Några år senare antogs ett revisionsfördrag, Amsterdamfördraget, som trädde i kraft år 1999. Amsterdamfördraget innebar en förstärkning av EU:s demokratiska och sociala profil, av medborgarnas fria rör- lighet inom unionen, Europaparlamentets ställning inom lagstift- ningsarbetet samt en viss utbyggnad av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. År 2000 antogs Nicefördraget som lade fast beslutsordningen i Rådet och medlemsstaternas representation i övriga &lt;NOBR&gt;EU-institutioner&lt;/NOBR&gt; efter den så kallade östutvidgningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;EU fick sitt nuvarande fördragsverk genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december 2009. Med fördraget stärktes bland annat den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vidare ersattes det roterande ordförandeskapet för Europeiska rådet med en ordförande som väljs för en period av två och ett halvt år. Euro- peiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erhöll samma juridiska status som fördragen. Den tidigare nämnda pelar- strukturen avskaffades och ersattes av Europeiska unionen som en enda juridisk person. Även Europaparlamentets inflytande vid lag- stiftning stärktes markant.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2,3 &lt;/SPAN&gt;Beslut fattas på fler områden än tidigare med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bernitz, U., Kjellgren, A. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Introduktion till EU&lt;/SPAN&gt;, Norstedts Juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bernitz, U., Kjellgren, A. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Europarättens grunder&lt;/SPAN&gt;. Norstedts Juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft42"&gt;exempel på ett sådant område är beslut om social trygghet för att genomföra fri rörlighet för migrerande arbetstagare och egenföre- tagare samt deras familjemedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft45"&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; är ett frihandelsavtal som gäller för &lt;NOBR&gt;EU-staterna&lt;/NOBR&gt; och Island, Liechtenstein, Norge (dessa stater brukar refereras till som &lt;NOBR&gt;EES-staterna).&lt;/NOBR&gt; Schweiz har flera enskilda avtal med EU.&lt;SPAN class="ft93"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Dessa avtal ger företag i de deltagande staterna tillträde till EU:s inre marknad, och de har avskaffat tullar och arbetar för att ta bort handelshinder för nästan alla slags varor mellan de deltagande sta- terna. &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; innehåller också gemensamma regler för offent- lig upphandling, konkurrensregler och transportpolitik, samt sam- arbete kring miljöskydd, konsumentskydd, forskning och utveck- ling, utbildning, sociala frågor (arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställd- het), bolagsrätt, statistik, kultur och turism.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det betyder att även de sociala trygghetssystemen samordnas inom &lt;NOBR&gt;EU/EES-området&lt;/NOBR&gt; och Schweiz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Inom EES finns två olika beslutsorgan – &lt;NOBR&gt;EES-rådet&lt;/NOBR&gt; och EES- kommittén. Ministrar från &lt;NOBR&gt;EES-staterna&lt;/NOBR&gt; möts i &lt;NOBR&gt;EES-rådet,&lt;/NOBR&gt; som ansvarar för att utforma riktlinjer för &lt;NOBR&gt;EES-kommittén.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EES-kom-&lt;/NOBR&gt; mittén har till uppgift att anpassa &lt;NOBR&gt;EES-staternas&lt;/NOBR&gt; lagstiftning enligt avtalet. Kommitténs beslut blir dock inte bindande innan de har godkänts av &lt;NOBR&gt;EES-staterna,&lt;/NOBR&gt; vilket vanligtvis sker i respektive stats parlament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Beslut nr 1/12 av gemensam kommittén som inrättats genom avtalen mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiziska edsförbudet. EGT 2002 L 114/6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Områden som inte omfattas av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; är jordbrukspolitik, tullunionen (det vill säga att inte ha gemensamma tulltaxor mot omvärlden), handel med stater utanför EU, gemen- sam utrikes- och säkerhetspolitik, rättsliga och inrikes frågor, samt europeiska monetära unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft18"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft94"&gt;EU:s lagstiftningskompetens med fokus på området för social trygghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördra-&lt;/NOBR&gt; get) framgår att EU har olika kompetens att lagstifta inom olika områden. EU:s kompetens kan vara exklusiv, vilket innebär att EU har ensam kompetens att lagstifta och anta bindande rättsakter. Det gäller bland annat inom området för tullunion och den gemen- samma handelspolitiken.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Att EU:s kompetens är stödjande inne- bär att EU endast får understödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas handlingar. Det är främst inom området för kultur och för att skydda människors hälsa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Den delade kompe- tensen innebär att medlemsstaternas kompetens är subsidiär, och med det menas att medlemsstaterna kan utnyttja sin befogenhet att lagstifta om inte EU utnyttjar sin befogenhet att göra det.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Unionen kan endast handla inom de sakområden som medlems- staterna har tilldelat unionen i fördragen för att uppnå de mål som fastställs där.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Det betyder att all lagstiftning som ska vara bin- dande för medlemsstaterna måste ha en rättslig grund i fördragen. Den sociala tryggheten är inte är ett område som uttryckligen an- ges i fördragen. Dock har EU kompetens att lagstifta inom social trygghet eftersom det finns vissa befogenheter inom ramen för den gemensamma socialpolitiken, vilket regleras i avdelning X i EUF- fördraget. Däri framgår att unionen bland annat ska främja syssel- sättningen, ge socialt skydd och förhindra social utestängning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det specificeras också att EU ska använda sin stödjande kompetens för att främja samarbete mellan medlemsstater genom initiativ som syftar till att öka kunskapen, utveckla utbytet av information och beprövade erfarenheter, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, med undantag av åtgärder som omfattar harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar. EU kan även genom direktiv anta minimikrav för bland annat social trygghet och socialt skydd för arbetstagare och därigenom stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Dock anges det att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se artikel 3 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördrag&lt;/NOBR&gt; för fullständig lista.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 2 .5 och artikel 6 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 2.2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 5 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 151 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 153 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;EU:s kompetens inte ska påverka medlemsstaternas möjligheter att definiera de grundläggande principerna för sina sociala trygghets- system, vilket innebär att medlemsstaterna bestämmer hur de natio- nella systemen ska utformas och finansieras.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Utöver detta kan nämnas en bestämmelse som uppmuntrar samarbete mellan medlemsstaterna för att underlätta samordningen inom socialpolitiken och som inkluderar den sociala tryggheten, den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Det ger dock ingen kompetens att vidta några lag- stiftningsåtgärder.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft45"&gt;Unionsrättens rättskällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Primärrätten innefattar unionsfördraget, funktionsfördraget och rättighetsstadgan. Vidare styrs primärrätten av allmänna rättsprinciper som är generella normer som används av Europeiska unionens domstol &lt;NOBR&gt;(EU-domstolen).&lt;/NOBR&gt; Sekundärrätten består av förordningar, direktiv och olika beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;En förordning är en bindande rättsakt som alla &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; ska tillämpa i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft42"&gt;Ett direktiv sätter upp vilka mål som medlemsstaterna ska uppnå inom ett visst område, men de får själva bestämma hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft42"&gt;Ett beslut är bindande för dem som det riktar sig till (t.ex. en enskild &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; eller företag) och är direkt tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;Den icke bindande normeringen styrs av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft42"&gt;Med en rekommendation kan &lt;NOBR&gt;EU-institutionerna&lt;/NOBR&gt; framföra åsikter och föreslå åtgärder som inte är rättsligt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;Ett yttrande är ett uttalande från &lt;NOBR&gt;EU-institutionerna&lt;/NOBR&gt; som inte innebär några rättsliga skyldigheter för mottagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 153 (4) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 156 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Ofta omnämnd Open Method of Coordination.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 153 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; består av domstolen och tribunalen (tidigare kallad förstainstansrätten). Domstolen ska säkerställa att lag och rätt följs vid tolkningen och tillämpningen av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; är behörig att tolka &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; att uttala sig om &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; giltighet och tillämpning både i medlemsstaterna samt EU:s institutioner. Den löser också rättsliga tvister mellan &lt;NOBR&gt;EU-staterna&lt;/NOBR&gt; och EU- institutionerna. De fem typerna av mål är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Begäran om förhandsavgörande – när nationella domstolar ber &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att tolka en viss &lt;NOBR&gt;EU-lag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft42"&gt;Talan om fördragsbrott – mot &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; som inte följer EU- lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft42"&gt;Talan om ogiltigförklaring – mot &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som anses bryta mot &lt;NOBR&gt;EU-fördragen&lt;/NOBR&gt; eller grundläggande rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft10"&gt;Passivitetstalan – mot &lt;NOBR&gt;EU-institutioner&lt;/NOBR&gt; som inte fattar de beslut som de är skyldiga att fatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft42"&gt;Direkt talan – av enskilda personer, företag eller organisationer mot Europeiska kommissionens beslut eller åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft10"&gt;Varje medlemsstat utser en domare till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Domstolen biträds dessutom av 11 generaladvokater som har till uppgift att pre- sentera förslag till avgörande i de mål som handläggs av domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I EU:s rättsordning är den gällande rätten till stor del rätts- praxis. Inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; är den oskrivna rätten (rättspraxis och all- männa rättsprinciper) mer betydelsefull än den är i den svenska rättsordningen. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; är inte bunden av sin tidigare rätts- praxis, men den betraktar tidigare avgörande som prejudikat och i domarna hänvisas ofta till tidigare avgöranden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I betänkandet kommer det att gås igenom många rättsfall eftersom &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens rättspraxis är en central rättskälla vid sidan av den skrivna primär- och sekundärrätten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 19 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Se även Hettne, J., Otken Eriksson, I. (2011). &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EU-rättslig&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; metod, teori och genomslag i svensk rättstillämpning&lt;/SPAN&gt;. Norstedts Juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Bernitz, U., Kjellgren, A. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Europarättens grunder&lt;/SPAN&gt;. Norstedts Juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft94"&gt;EU:s beslutandeprocess och policyarbete med fokus på det sociala trygghetsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;EU kan beskrivas både som ett politiskt projekt och en juridisk organisation. EU:s övergripande politiska prioriteringar fastställs av det Europeiska rådet, som leds av en ordförande och består av nationella stats- och regeringschefer samt Europeiska kommis- sionens ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den lagstiftande makten är delad mellan Europeiska unionens råd (även kallat ”ministerrådet” eller bara ”rådet”) och Europa- parlamentet. Europeiska kommissionen inleder beslutandeproces- sen genom att lägga fram ett förslag. Förslagen är utarbetade inom Europeiska kommissionen, som har initiativrätt att föreslå lagstift- ning, men Europaparlamentet kan uppmana Europeiska kommis- sionen att lägga fram lagförslag. Europeiska kommissionen lägger fram förslag enligt &lt;NOBR&gt;EU-fördragen&lt;/NOBR&gt; eller för att en annan &lt;NOBR&gt;EU-insti-&lt;/NOBR&gt; tution, en stat eller en berörd part har uppmanat Europeiska kom- missionen att agera, men det är Europeiska kommissionen som bestämmer om den vill lägga fram förslag. Utöver denna process koordinerar och övervakar Europeiska kommissionen genomför- andet av EU:s lagstiftning samt främjar utbyte av erfarenhet och kunskap. För det sociala trygghetsområdet ansvarar General- direktoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering &lt;NOBR&gt;(Directorate-General&lt;/NOBR&gt; for Employment, Social Affairs and Inclusion, DG EMPL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Rådet möts i olika grupper, så kallade konstellationer, som van- ligen leds av den stat som är ordförande för rådet (ordförande- skapet roterar var sjätte månad mellan medlemsstaterna). Sverige har varit ordförande år 2001 och 2009. I konstellationen för syssel- sättning, socialpolitik, hälso- och konsumentfrågor (EPSCO) be- handlas bland annat frågor relaterade till social trygghet. I denna rådskonstellation samlas alla &lt;NOBR&gt;EU-staternas&lt;/NOBR&gt; ministrar med ansvar för sysselsättning, sociala frågor, hälso- och sjukvård samt konsument- politik. Även ansvariga &lt;NOBR&gt;EU-kommissionärer&lt;/NOBR&gt; deltar. &lt;NOBR&gt;EPSCO-rådet&lt;/NOBR&gt; sammanträder vanligtvis fyra gånger om året. Två av dessa möten ägnas vanligtvis enbart åt frågor som rör sysselsättnings- och socialpolitik. Dessutom utarbetar rådet årliga riktlinjer för syssel- sättning som medlemsstaterna ska beakta i sin nationella politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft18"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Innan en fråga når rådet bereds den på tjänstemannanivå. För- handlingarna om ett förslag från Europeiska kommissionen börjar i en eller flera rådsarbetsgrupper vars uppgift är främst att lösa tekniska detaljer kring förslaget. I dessa arbetsgrupper företräds medlemsstaterna vanligtvis av tjänstemän från departementen eller &lt;NOBR&gt;EU-representationen.&lt;/NOBR&gt; För Sveriges del kan även tjänstemän från myndigheterna delta. Därefter förhandlas förslaget i det beredande organet Comité des représentants permanents (Coreper), innan det tas upp i rådet. I Coreper ingår ambassadören och den biträdande ambassadören från medlemsstaternas &lt;NOBR&gt;EU-representation,&lt;/NOBR&gt; och mötena brukar ledas av ordförandestaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Europaparlamentets ledamöter väljs direkt av väljare i medlems- staterna och utöver den lagstiftande makten har parlamentet även en viktig budget- och kontrollfunktion. Ledamöterna är uppdelade i olika utskott. Sociala trygghetsfrågor behandlas särskilt i utskottet för sysselsättning och sociala frågor (Employment and Social Affairs Committee).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Andra viktiga organ är Europeiska unionens regionkommitté och Europeiska ekonomiska och social kommittén som bistår Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen. Kom- mittéerna har en rådgivande funktion. Därutöver finns olika de- centraliserade myndigheter och organ samt Europeiska kommissions genomförande organ. Inom det sociala trygghetsområdet finns bland annat följande organ: Europeiska Arbetsmiljöbyrån, Europeiska fonden för förbättring av levnads och arbetsvillkor, samt genom- förandeorganet för &lt;NOBR&gt;konsument-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;hälso-,&lt;/NOBR&gt; jordbruks- och livsmedels- frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Viktiga policyinitiativ inom ramen för social trygghet och del- aktighet är Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin,&lt;/NOBR&gt; som är en tioårsstrategi för till- växt och jobb, samt den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration. Målet med samordningsmetoden är att arbeta mot gemensamma europeiska mål genom politiskt utbyte och ömsesidigt lärande inom områdena fattigdom och social ute- stängning, pensioner, hälso- och sjukvård samt långtidsvård. Med- lemsstaterna utarbetar även egna strategier inom ramen för dessa områden för att uppnå de gemensamma EU målen. Europeiska kommissionen stödjer och övervakar framsteg utifrån dessa gemen- samma mål och särskilda indikatorer, samt genom kontinuerlig rapportering. Målen och arbetsmetoderna för den öppna samord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft18"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;ningsmetoden för socialt skydd och social integration har anpassats till målen för Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin,&lt;/NOBR&gt; som rör sysselsättning, inno- vation, utbildning, social delaktighet och klimat/energi. Det euro- peiska ramverket för policyutveckling och &lt;NOBR&gt;-utbyte&lt;/NOBR&gt; för social trygg- het och delaktighet har utarbetats i nära samarbete med Kommittén för socialt skydd (Social Protection Committee, SPC) som är en rådgivande kommitté för rådet beträffande sysselsättning, social- politik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. Kommittén förbereder även rådets diskussioner om social trygghet samt de landspecifika rekommendationerna inom ramen för Europa 2020- strategin.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft45"&gt;Samarbetsorgan och nätverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Inom ramen för den Europeiska kommissionens arbete finns den Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygg- hetssystemen (AK). Dess huvudsakliga uppgifter är att behandla administrativa frågor och tolkningsfrågor inom ramen för samord- ningsbestämmelserna, att främja och utveckla samarbetet mellan medlemsstaterna, att lämna förslag till regeländringar samt att, på förfrågan av medlemsstaterna, förlika mellan skilda uppfattningar om tolkning och tillämpning av gällande regelverk.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;AK är förvalt- ningsrättsligt oberoende från den Europeiska kommissionen, som endast har en rådgivande roll. Till AK finns ett sekretariat knutet med representanter från den Europiska kommissionen. Ord- förandeskapet följer rådets roterande ordförandeskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Till AK har två administrativa kommittéer knutits, den Tekniska kommissionen (TK) och Revisionskommittén (RK). TK ansvarar främst för införandet av administrativa rutiner för ärendehandläggning med stöd av elektronisk informationsbehandling, systemet för Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI). RK ansvarar för beräkningar och kostnader för sjukvårdsförmåner och återbetalning mellan medlemsstaterna. Sverige representeras både av regeringskansli- och myndighetsrepresentanter som utses av Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 160 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 72 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;Därutöver finns Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen. Den rådgivande kommittén består av företrädare för regeringen, arbetstagarorganisationer samt arbets- givarorganisationer i respektive medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Inom EU finns även ett antal nätverk. Exempel på sådana är nätverket för rådgivare för Eures som Arbetsförmedlingen deltar i. Nätverket är en del av ett gemensamt nätverk inom EU/EES och Schweiz för att främja arbetstagares rörlighet. Ett annat exempel är nätverket European Carousel Network (Eurocanet) som Skatte- verket deltagit i. Nätverket har till syfte att åstadkomma ett skynd- samt informationsutbyte vid misstanke om bedrägerier avseende mervärdesskatter. Det finns även specifika nätverk för rörlighet i arbetslivet som består av oberoende experter inom juridik och sta- tistik. Nätverken förser Europeiska kommissionen med underlag i form av rapporter och analyser. Samarbetet Mutual Information System on Social Protection (MISSOC) organiseras och finansieras av Europeiska kommissionen. MISSOC tar fram detaljerade, jäm- förbara och aktuella uppgifter om de nationella sociala trygghets- systemen i EU/EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Europeiska kommissionen tillhandahåller visst ekonomiskt stöd till gränsöverskridande samarbete mellan institutioner, informa- tionskampanjer för att upplysa om rättigheter och skyldigheter enligt reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen i EU/EES, samt åtgärder för att förbereda och införa systemet för elektroniskt informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Det nordiska samarbetet och dess utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Den 22 maj 1954 bildade Sverige tillsammans med sina nordiska grannländer en gemensam nordisk arbetsmarknad. Överenskom- melsen syftade till att underlätta för arbetskraft att röra sig mellan de nordiska länderna. Det var under en tid då det gick stora nor- diska flyttströmningar till framför allt Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Arbetet med att etablera en gemensam nordisk arbetsmarknad hade dock redan pågått under en tid. Redan år 1943 avskaffade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Andersson, P., Wadensjö, E. (2008). &lt;SPAN class="ft87"&gt;Arbetskraftens rörlighet i Norden&lt;/SPAN&gt;, TemaNord 2008:524, s. &lt;NOBR&gt;7–8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Sverige arbetstillståndskravet för medborgare från nordiska länder. Efter andra världskrigets slut gick Sverige ytterligare ett steg längre och avskaffade visumkravet för medborgare från nordiska länder. Nordiska rådet, som är en parlamentarisk organisation som består av parlamentariker från medlemmarnas nationella parlament, grun- dades år 1952 av Danmark, Island, Norge och Sverige. Finland gick, av försvarspolitiska anledningar, med först 1955.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Den nordiska integrationen av arbetsmarknaden fortsatte sedan att utvecklas bland annat genom avtal som gjorde det möjligt för olika yrkesgrupper att använda sin utbildning (särskilt inom hälso- och sjukvården) i ett annat nordiskt land samt överenskommelser rörande socialförsäkringarna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Den på det sociala trygghetsområ- det kanske viktigaste nordiska överenskommelsen är den nordiska konventionen om social trygghet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Syftet med den nuvarande kon- ventionen är att komplettera &lt;NOBR&gt;EU-förordningarna,&lt;/NOBR&gt; och konventionen ger i vissa fall ytterligare rättigheter för personer som flyttar mellan de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;År 1971 grundades Nordiska ministerrådet, som är ett samarbete mellan de nordiska regeringarna. Nordiska ministerrådet grundades uttryckligen för att verka för att bibehålla det nordiska samarbetet i samband med att ett nordiskt land, Danmark, gick med i EG den 1 januari 1973, medan de övriga fyra länderna valde att stå utanför samarbetet. Finland och Sverige blev medlemmar i EU 1 januari 1995. Island och Norge är inte medlemmar av EU utan endast av EES. Varken Färöarna eller Grönland ingår i EU. Åland ingår i unionen men har vissa särskilda avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det nordiska samarbetet arbetar aktivt gällande frågor om ar- betskraftens rörlighet och trygghetssystemen. Arbetet sker både på parlamentarisk nivå, tjänstemannanivå, och på myndighetsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Formellt sett sker arbetet i Nordiska rådet genom ett presidium, fem utskott (Kultur- och utbildningsutskottet, Medborgar- och konsumentutskottet, Miljö- och naturresursutskottet, Näringsut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Överenskommelsen om upphävande av passkontroll vid internnordiska gränser år 1957 vilken uppdaterats senast år 2000, överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer trädde i kraft år 1994 och ändrades senast år 1998, avtalet om genomförande av vissa bestämmelser om medborgarskap år 2002, överens- kommelsen om samordning av pensionsrätt trädde i kraft år 2002, överenskommelsen om folkbokföring år 1989, som uppdaterades år 2007, med flera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Den nordiska konventionen om social trygghet gäller som lag i Sverige sedan den 1 maj 2014, se lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;skottet samt Välfärdsutskottet) samt inom partigrupperna. Vidare sammanträder Nordiska rådet under Nordiska rådets session två gånger om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Nordiska ministerrådet organiseras i tio olika ministerråd. Sam- arbetet koordineras i ett elfte ministerråd, som består av de nordiska samarbetsministrarna från alla medlemsländerna. Ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet alternerar mellan länderna enligt en be- stämd ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Under Nordiska ministerrådet finns ett antal ämbetsmanna- kommittéer&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;som består av nationella tjänstemän som har till upp- gift att förbereda och följa upp ärenden inom en rad prioriterade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Därutöver finns den nordiska socialförsäkringsgruppen, som består av regeringsföreträdare för de länder som har undertecknat den nordiska konventionen. Socialförsäkringsgruppen träffas två gånger per år och har bland annat i uppgift att följa och övervaka tillämpningen av den nordiska konventionen om social trygghet, inklusive att löpande utvärdera behovet av ändringar i den, samt följa gränshinderfrågor på det sociala området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Gränshinderarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft42"&gt;Den parlamentariska nivån arbetar aktivt med gränshinder. Nordiska ministerrådets definition av ett gränshinder är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft15"&gt;alla former av hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar män- niskors möjlighet att verka över nationella gränser och som beror på &lt;NOBR&gt;EU-regler,&lt;/NOBR&gt; nationella lagar, administrativa regler, anpassningar eller föreskrifter som utfärdas av en offentlig myndighet eller liknande&lt;SPAN class="ft96"&gt;23&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft42"&gt;Gränshinderrådets handlingsplan följer samarbetsministrarnas vision om ett gränslöst Norden. Handlingsplanen innehåller tre prioriterade insatsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det finns totalt 16 ämbetsmannakommittéer. För trygghetssystemens del är de viktigaste Nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsliv &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(ÄK-A),&lt;/NOBR&gt; Nordiska ämbetsmannakommittén för ekonomi- och finanspolitik &lt;NOBR&gt;(ÄK-FINANS),&lt;/NOBR&gt; Nordiska ämbetsmannakommittén för lag- samarbete &lt;NOBR&gt;(ÄK-LA)&lt;/NOBR&gt; och den Nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsofrågor &lt;NOBR&gt;(ÄK-S).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOU 2011:74, s. 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Eliminera existerande gränshinder mellan de nordiska länderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Förebygga så att inte nya gränshinder uppstår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Öka och effektivisera informationsinsatserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Gränshinderrådet består av en medlem från de nordiska länderna och från Färöarna, Grönland och Åland. De åtta medlemmarna är utvalda av respektive lands/självstyres samarbetsminister. I gränshinderrådet ingår också en representant från det Nordiska ministerrådet, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, samt en representant från det Nordiska rådet, ordföranden för Nordiska rådets gränshindergrupp. Ordförandeskapet i Gränshinderrådet följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Samarbetsorgan på myndighetsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Myndigheterna i de nordiska länderna har såväl formella som in- formella informationsutbyten och samarbeten inom det sociala trygghetsområdet. Behovet av samverkan har till stor del sin grund i den relativt stora migrationen mellan länderna och i de gemen- samma regelverk som länderna har att tillämpa, unionsrätten och den nordiska konventionen om social trygghet. Samarbetet bygger på lång tradition samt samhällelig och geografisk närhet. Det finns ett flertal områdesspecifikas formaliserade samarbetsformer och utbyten, som till exempel förbindelseorgansmöten (förmånsinriktade såväl som mer generella möten), Nordiska kontaktgruppen för arbetslöshetsförsäkringen, samarbete mellan pensionsinstitutioner (Nordisk Benchmarking Forum), Nordiska Generaldirektörsmötet samt nordiskt samarbete inom elektroniskt informationsutbyte (detta arbete utgår bland annat från EU:s insatser för elektroniskt informationsutbyte, EESSI). Därutöver finns olika forum, som Nordiskt socialförsäkringsmöte och Nordiskt arbetslöshetsför- säkringsmöte, samt gränsöverskridande informationssamarbeten som Öresunddirekt (Danmark och Sverige), Nordkalottens gräns- tjänst (Finland, Norge och Sverige) och Grensetjänsten (Norge och Sverige). Vidare finns den Nordiska socialförsäkringsportalen som innehåller landspecifik information, som har sammanställts av de behöriga myndigheterna i de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft18"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Välfärdsmodeller i Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;De moderna sociala trygghetssystemen i Europa har en drygt hundra- årig historia. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Social Security &lt;/SPAN&gt;(social trygghet) har blivit ett interna- tionellt begrepp som används för att beteckna det system av offent- ligt stöd som ges vid inkomstbortfall vid havandeskap, arbetsskada, arbetsoförmåga, arbetslöshet, sjukdom, offentlig sjukvård, behov av ekonomiskt bistånd, kompensation till exempelvis krigsveteraner eller krigsoffer, ålderdom eller död.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Utformningen av trygghetssystemen bland EU:s medlemsstater uppvisar förhållandevis stora skillnader. Systemen har växt fram ur respektive stats politiska, kulturella och historiska kontext och det är knappast möjligt att tala om någon gemensam europeisk modell. Samtidigt så är kunskap om specifika särdrag i olika länders lös- ningar viktig för att förstå framväxten och utvecklingen inom EU- rätten inom det socialpolitiska området. Kunskap om andra länders system är även viktigt för att möjliggöra utbyte och lära av andra länders tillvägagångssätt och lösningar för gemensamma eller lik- artade utmaningar inom det sociala trygghetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Nedan ges en kort beskrivning över tre olika välfärdsmodeller som översiktligt karaktäriserar de olika sociala trygghetssystemen i Europa. Modellerna beskriver hur olika stater har valt att utforma sina sociala trygghetssystem med utgångspunkt i kvalificerings- villkor, ersättningsnivåer, administration och finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bismarckmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Bismarckmodellen avser de sociala trygghetssystem som karakteri- seras av försäkringar avsedda för särskilda kategorier av den yrkes- verksamma befolkningen och diverse hjälpinitiativ. I Bismarck- modellen ligger tyngdpunkten på noggrant definierade delar av befolkningen för vilka inkomstrelaterade förmåner skapats.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;När Tyskland etablerades som en sammanhållen stat i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; växte behovet av socialpolitiska lösningar i takt med den allt starkare industrialiseringen av samhället. Den tyska socialför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Begreppet Social Security introducerades i den amerikanska Social Security Act 1935.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;För en närmare beskrivning av Bismarckmodellen se t.ex. Edebalk, P. G. (2003). ”Bismarck och de första socialförsäkringarna”, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Socialvetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 4, s. 352 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;säkringen inrättades inte som en del av offentlig förvaltning utan som en självförvaltande enhet med statlig styrning under gemen- sam ledning av arbetstagare och arbetsgivare. Modellen har således starka korporativistiska drag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Karaktäristiskt för Bismarckmodellen är också en tydlig tre- partsstruktur med stat, arbetstagare och arbetsgivare som aktörer. Försäkringsmässigheten i systemet är stark i bemärkelsen att ersätt- ningen baseras på värdet av de inbetalda avgifterna. Det finns således en stark koppling mellan betalda avgifter och rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;För hälso- och sjukvården innebär Bismarckmodellen att alla medborgare (även den som inte har ett arbete) tillhör en försäk- ringskassa och att kassan betalar den vård medborgaren behöver. Sjukhusen och andra vårdinstitutioner ägs inte av kassorna utan ägs i skiftande former av privat eller samhälleligt ägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Till länder med trygghetssystem som bygger på Bismarck- modellen brukar nämnas Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien, Belgien och Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Beveridgemodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Beveridgemodellen syftar till att utforma ett försäkringssystem som i huvudsak ger en grundtrygghet till samtliga medborgare. Försäkrings- lösningen med minimi inkomstskydd utformades först i Storbritan- nien under mitten av &lt;NOBR&gt;1940-talet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Beveridgemodellen ger försäkringsskydd till alla medborgare, oavsett om de är yrkesverksamma eller inte och syftar till att skapa ett säkerhetsnät för samtliga medborgare. Beveridgemodellen gjorde det möjligt att avskaffa de tidigare behovsprövade fattigför- månerna i ett samhälle där en stor del av befolkningen levde under mycket knappa förhållanden. De medborgare som önskar ett för- säkringsskydd utöver denna grundnivå får själva köpa marknads- lösningar. Systemet är därmed dualistiskt till sin karaktär där staten står för en grundnivå och marknaden kompletterar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I en renodlad Beveridgemodell finns ingen korrelation mellan lön och avgift för respektive förmån. I stället ger enhetliga avgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;För en närmare beskrivning av Beveridgemodellen se t.ex. Edebalk, P. G. (1999). ”Beveridgeplanen – En klassiker”, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Socialvetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 2, s. 159 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;rätt till enhetliga förmåner. Rätten till ett grundskydd kompletterar detta synsätt och således finns inget skydd för inkomster över lägsta nivån. Skattefinansiering är därför det primära sättet att finansiera systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Hälso-och&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsystemet är offentligt och kostnadsfritt med målet att det ska vara tillgängligt för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Inom EU/EES representerar Storbritannien och även Irland stater vars sociala trygghetssystem bygger på Beveridgemodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Den nordiska välfärdsmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Utformningen av de sociala trygghetssystem i de nordiska länderna innehåller gemensamma drag som motiverar att tala om en nordisk välfärdsmodell.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Den nordiska välfärdsmodellen präglas av univer- salism i bemärkelsen att hela befolkningen omfattas av välfärds- systemen. I modellen ses sociala rättigheter inte endast som en ange- lägenhet för lägre samhällsklasser utan utsträcks även till att få stor betydelse för medelklassen. Modellen syftar till att ge en gemensam hög nivå av välfärd och inte bara en garanterad miniminivå. För att detta ska vara möjligt har välfärdssystemen utformats så att de levererar tjänster på en relativt hög nivå. Genom sin höga ambitions- nivå håller denna modell undan för omfattande kompletterande privata marknadslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Hälso- och sjukvården är generellt tillgänglig för alla bosatta i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I den nordiska välfärdsmodellen sker administrationen i huvudsak genom statliga och kommunala myndigheter. I Sverige administreras hälso- och sjukvård genom landsting och kommuner. Arbetslös- hetsförsäkringen administreras av arbetslöshetskassor med frivilligt medlemskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Finansieringen sker genom en kombination av avgifter och skatter. Ett direkt krav på erlagda avgifter för att omfattas av ett specifikt trygghetssystem är relativt ovanligt även om det före- kommer. Den svenska inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen samt ålderspension i form av inkomst- och premiepension är exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;För en genomgång av den nordiska välfärdsmodellen se Valkonen, T., Vihriälä, V. (2014). &lt;SPAN class="ft99"&gt;The Nordic model – challenged but capable of reform&lt;/SPAN&gt;, Nordiska ministerrådet, TemaNord 2014:531.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft42"&gt;pel på detta. Generellt är dock kopplingen mellan avgifter och för- måner förhållandevis svag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;De svenska sociala trygghetssystemen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Vad ingår i den sociala tryggheten?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Uppgiften för sociala trygghetssystem är att hantera olika sociala rikssituationer. I denna utredning avses med social trygghet när det gäller systemen i Sverige förmåner från socialförsäkringen, arbets- löshetsförmåner samt hälso- och sjukvård. Denna definition över- ensstämmer med den reglering som finns inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och är därmed ändamålsenlig i förhållande till utredingens uppdrag. Enligt direktiven till utredningen ska socialt bistånd inte omfattas av ut- redningens arbete och ingår därför inte i definitionen av sociala trygghetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De svenska sociala trygghetssystemen är universella till sin karak- tär. Med detta menas förenklat att alla som är bosatta eller arbetar i Sverige omfattas av den sociala tryggheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Arbetsskade-,&lt;/NOBR&gt; sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnas roll är att bidra till ekonomisk standardtrygghet om försörjningsförmåga för- svagas eller upphör p.g.a. arbetsskada, sjukdom eller arbetslöshet. Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den eko- nomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldra- skap. En utgångspunkt för de svenska trygghetssystemen är att för- månerna är knutna till en individ. I många andra stater är i stället förmånerna knutna till familjen och ersättningarna kan härledas till att en individ ingår i en familj. Detta har betydelse för samord- ningen mellan svenska förmåner och förmåner i andra stater som är av härledd karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I Sverige definieras socialförsäkring som de system som omfat- tas av socialförsäkringsbalken (SFB).&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Detta är en pragmatisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;1 kap. 1 §, SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;definition som undviker behovet av närmare preciseringar som en mer principiell definition skulle innebära. Samtidigt innebär detta att inom definitionen ryms det som är genuina riskförsäkringar, som t.ex. sjuk- och arbetsskadeförsäkringen, men även försäkrings- lösningar som inte egentligen hanterar försäkringsbara risker som t.ex. föräldraförsäkringen. SFB innehåller dessutom rena bidrag, både behovsprövade sådana såväl som andra som ges med samma belopp till alla. Exempel på detta är bostadsbidrag och barnbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Utifrån den svenska definitionen är arbetslöshetsförsäkringen inte definitionsmässigt en socialförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) samt i lagen om arbetslöshetskassor. (LAK)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Likaså omfattas inte heller hälso- och sjukvård som utgör det mest basala försäkringsskyddet i samhället. Denna regleras huvud- sakligen i hälso- sjukvårdslagen (HSL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;En central tanke i svensk arbetsmarknads- och socialförsäkrings- politik är den så kallade arbetslinjen. Arbetslinjen kan förenklat be- skrivas som en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det. För att bidra till detta bör försäkringslösningarna vid arbetslöshet och sjukdom utformas så att de ger drivkrafter för åter- gång i arbete. Försäkringarna har alltså en omställningskaraktär som uppnås genom utformningen av regelverket och en nivå på den ekonomiska ersättningen så att återgång i arbete lönar sig jämfört med att uppbär ersättningen från försäkringssystemen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;De sociala trygghetssystemens historia&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Historiskt växte både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen fram ur frivilliga kassor där människor slöt sig samman för att skaffa sig ett försäkringsskydd. Denna utveckling är förknippad med industrialismens genombrott och de förändrade familjemönster som följde i dess spår. Tidigare kunde ett grundläggande skydd finnas inom familjen i vid bemärkelse och detta blev att svårare att upprätthålla när familjekretsen blev mindre och försörjningen blev allt mer baserad på lönearbete. Successivt ökade det statliga inflytandet över de frivilliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Begreppet arbetslinjen är dock mångtydigt och ibland motsägelsefullt. Betydelsen har också skiftat över tiden För en genomgång av begreppet arbetslinjen se Socialförsäkringsutredningen (2005). &lt;SPAN class="ft99"&gt;Vad är arbetslinjen? Samtal om socialförsäkringen, &lt;/SPAN&gt;nr 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft18"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;kassorna. Sjukförsäkringen blev helt statligt reglerad år 1955 men fortsatte att administreras av fristående försäkringskassor med stort lekmannainflytande ända fram till år 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Den första arbetslöshetskassan i Sverige – Typografförbundets arbetslöshetskassa – grundades år 1885. Efterhand bildades flera ar- betslöshetskassor. Kostnaderna för arbetslöshetskassornas verk- samhet finansierades uteslutande genom medlemsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;På &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; hade redan flera europeiska länder antingen en obligatorisk eller frivillig arbetslöshetsförsäkring. Länder med obliga- torisk arbetslöshetsförsäkring var Bulgarien, Storbritannien, Italien, Polen, Tyskland och Österrike. Länder med frivillig försäkring var Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien och Tjeckoslovakien. I Sverige valde man att införa ett system med bidrag av allmänna medel till frivilliga arbetslös- hetskassor som arbetarna själva kunde bilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;År 1935 trädde den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen i kraft. Den kom alltså att bli frivillig och delvis finansieras med statsbidrag. Flera fackförbund hade redan tidigare egna arbets- löshetskassor och för dem var det då naturligt att ombilda dessa till ”erkända kassor”, skilda föreningsrättsligt från fackförbunden. I sina huvuddrag är det alltjämt denna modell som gäller i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Hälso- och sjukvård har i Sverige varit en fråga för ett allmänt åtagande under mycket lång tid. På medeltiden hade socknarna och kyrkan ansvar för fattigvården för de personer som inte kunde tas omhand inom familjens hägn. Det finns således en lång historisk koppling när det gäller omsorg för de mest utsatta och någon form av allmänt åtagande. Det ansvar som i dag ligger på kommuner och landsting är ett uttryck för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Rättighet eller skyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Regleringen i socialförsäkringsförsäkringsbalken och lagstiftningen kring arbetslöshetsförsäkringen är i sina huvuddrag så kallad rättig- hetslagstiftning. Det innebär att givet att en person uppfyller lag- stiftningens kriterier har han eller hon rätt till de förmåner som är aktuella. Rättighetslagstiftning innebär vidare att det är möjligt att få en domstolsprövning om man är missnöjd med myndigheternas beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft18"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Hälso- och sjukvårdslagstiftningen i Sverige är huvudsakligen uppbyggd kring vårdgivarnas och vårdpersonalens skyldigheter att tillhandahålla en god hälso- och sjukvård. Lagstiftningen är därmed i allt väsentligt en så kallad skyldighetslagstiftning. Vården ges utifrån medicinska prioriteringar utifrån den vårdsökandes behov. Det går alltså inte att på formella grunder kräva vård eller få saken prövad i domstol. Den grundläggande utgångspunkten för socialförsäkrings- balken och hälso- och sjukvårdslagstiftningen är på detta sätta helt olika då de utgår från individens rättigheter respektive vårdgivarens skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den svenska förvaltningsmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Den svenska förvaltningsmodellen kännetecknas av myndigheter som är fristående från regeringen, förbud mot ministerstyre och självständigt beslutsfattande i maktutövningen mot enskilda. Den svenska förvaltningsmodellen skiljer sig från den modell som är gällande i de flesta övriga medlemsstater i EU/EES. Modellen med fristående myndigheter och relativt litet regeringskansli har knappast motsvarigheter på annat håll, möjligen med undantag för Finland.&lt;SPAN class="ft43"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En kärnfråga alltsedan det svenska inträdet i EU har varit hur regeringen ska kunna ta ansvar för myndigheternas fristående age- rande. &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; innebär att allt som ansvariga institu- tioner gör är att betrakta som ett agerande av medlemsstaten. Sam- tidigt är det regeringen som ensamt har mandat från riksdagen att företräda staten Sverige gentemot unionen. I regeringsformen regleras hur riket styrs och vilka institutioner som har ansvar för vad.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Riksdagens uppgifter är att stifta lag, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska även granska rikets styrelse och förvaltning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Regeringens främsta uppgift är att styra riket. I regeringens styrande funktion ingår befogenheten och skyldigheten att styra förvaltningsmyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Bull, T., Halje, L.,Bergström, M., Reichel, J., Nergelius, J. (2012). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Arvet från Oxenstierna – reflektioner kring den svenska förvaltningsmodellen och EU&lt;/SPAN&gt;, Sieps 2012:2op, s. &lt;NOBR&gt;7–8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 kap. 1 § regeringsformen (RF).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 kap. 4 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;heterna. Mandatet att styra hämtar alltså regeringen från riksdagen som i sin tur hämtar sitt mandat från folket via val.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga för- valtningen finns statliga och kommunala förvaltningsmyndig- heter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Att myndigheterna lyder under regeringen innebär att myndigheterna inte är själv- ständiga utan fristående. Självständighet råder dock i myndighets- utövning och rättstillämpning. I Sverige har vi alltså, till skillnad från vissa andra länder, inget ministerstyre utan regeringen fattar sina beslut kollektivt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Huvudregeln i regeringsformen är, som nämnts ovan, att reger- ingen styr förvaltningsmyndigheterna. Det finns ett dock ett viktigt undantag i det att regeringen inte får bestämma vad en förvaltnings- myndighet ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Uttrycket tillämpning av lag syftar också på regeringens eller under- ställda myndigheters verkställighetsföreskrifter och delegerad före- skriftsrätt. Inom detta undantagsområde ska myndigheterna således självständigt fatta sina beslut. Myndigheternas befogenheter att själv- ständigt avgöra sådana ärenden, och möjligheten att överklaga be- sluten till domstol, syftar primärt till att garantera rättssäkerheten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Statsförvaltningen med dess myndigheter är regeringens viktig- aste instrument för att styra riket. Styrningen av myndigheterna är därmed av stor betydelse för att det politiska mandat väljarna gett riksdagen och regeringen ska uppfyllas. Inom de ramar som reger- ingsformen och riksdagens beslut sätter upp är det regeringen som bedömer hur och i vilken omfattning den önskar styra förvalt- ningen. Det är också regeringens uppgift att ange mål för den stat- liga verksamheten och på olika sätt och med olika medel styra sin förvaltning. Statsförvaltningen ska i sin tur genomföra av riksdag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 kap. 6 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. 8 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. 9 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringskansliet (2014&lt;/SPAN&gt;). Styrning av de statliga myndigheterna och informella kontakter&lt;SPAN class="ft50"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5–6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;12 kap. 2 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Regeringskansliet (2014). &lt;/SPAN&gt;Styrning av de statliga myndigheterna och informella kontakter&lt;SPAN class="ft6"&gt;, s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;och regering fattade beslut, såväl nya beslut som beslut fattade av tidigare riksdagar som fortfarande är giltiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Det är regeringens uppgift att följa upp den verksamhet som bedrivs av myndigheterna. För att regeringens ansvar inför riks- dagen ska ha reell innebörd behöver regeringen ha förutsättningar att både bestämma inriktningen på och uppföljningen av det arbete som bedrivs i förvaltningen. Detta sker i hög grad genom normgiv- ning, det vill säga beslut om rättsregler som blir generellt styrande för myndigheters och även enskildas handlande. Till det kommer finansmakten, utnämningsmakten och kontrollmakten samt beslut om organisering av statlig verksamhet. Ett viktigt inslag i regering- ens styrning av myndigheterna är informella kontakter på olika nivåer mellan företrädare för myndighet och företrädare för reger- ingen eller Regeringskansliet. Formerna för de informella kontakt- erna kan variera från tid till annan och från myndighet till myn- dighet. Myndighetens ledningsform har också betydelse för de informella kontakterna. Även anledningen till en informell kontakt kan variera. Kontakterna syftar oftast till att utbyta information och kunskap, men ibland även till att förtydliga regeringens styr- ning. Det ligger i sakens natur att en informell dialog ska vara just informell. Det är därför inte möjligt att reglera eller formalisera informella kontakter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft10"&gt;Regeringskansliet har politiskt ledningsansvar och svarar för den politiska strategin, prioriteringar, samordning och all formell kor- respondens med Europeiska kommissionen. I det praktiska EU- arbetet och i andra internationella sammanhang ska myndigheterna ge regeringen stöd vid Sveriges deltagande i dessa sammanhang, ställa den personal till förfogande för deltagandet som regeringen begär, och fortlöpande hålla regeringen informerad om förhållan- den av betydelse för samarbetet. Detta regleras i myndighetsför- ordningen 2007:515.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Gällande det europeiska samordningssystemet för social trygghet samordnar Regeringskansliet all löpande verksamhet. Det finns särskilda arbetsrutiner för det svenska arbetet och representationen vid AK, TK, RK och dess undergrupper. I detta arbete ska berörda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Regeringskansliet (2014). &lt;/SPAN&gt;Styrning av de statliga myndigheterna och informella kontakter&lt;SPAN class="ft8"&gt;, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;§ 7 i myndighetsförordningen 2007:515.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;myndigheter bistå Regeringskansliet med analys av rådande lag- stiftning och tillämpning samt med administrativa, juridiska och ekonomiska konsekvensbedömningar. Varje halvår kallar Regerings- kansliet till planeringsmöte för att tillsammans med relevanta myn- digheter diskutera den övergripande planeringen för samtliga aktuella internationella frågor de kommande sex månaderna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Myndigheterna bistår även i det löpande arbetet mellan mötena samt som expertstöd vid olika förhandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Regeringskansliets arbete med fokus på EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Statsministern har övergripande ansvar för regeringens &lt;NOBR&gt;EU-arbete&lt;/NOBR&gt; och representerar Sverige vid Europeiska rådets möten. Fack- ministrarna ansvarar för &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; inom sina respektive områden, och frågor av mer allmän och horisontell karaktär faller inom ramen för utrikesministerns ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Statsrådsberedningen har ansvar för att leda och samordna ar- betet i Regeringskansliet. Respektive departement ansvarar för att &lt;NOBR&gt;EU-frågorna&lt;/NOBR&gt; bereds på ett ändamålsriktigt sätt. För samordning av &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; mellan departementen på tjänstemannanivå ansvarar kansliet för samordning av &lt;NOBR&gt;EU-frågor.&lt;/NOBR&gt; Kansliet samordnar över- gripande &lt;NOBR&gt;EU-frågor,&lt;/NOBR&gt; såsom frågor kring EU:s fördrag och långtids- budget, vissa informationsfrågor samt &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; frågor och främjar anställningar av svenska medborgare i EU:s institutioner. Vidare granskar kansliet regeringens lagrådsremisser och proposi- tioner ur &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; synvinkel och samordnar svenskt genom- förande av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Arbetsdokument, Socialdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;4 Tidigare utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Sedan början på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har ett antal utredningar om de sociala trygghetssystemen och Europeiska unionen (EU)/Europeiska ekono- miska samarbetesområdet (EES) genomförts. Detta kapitel syftar till att översiktligt beskriva utredningarnas huvudresultat och deras argu- ment i några principiella frågor av intresse för vår utredning. Beskriv- ningen delas upp i två delar: en som har fokus på utredningar om de sociala trygghetssystemen som berör unionsrättsliga frågor, och en som har fokus på utredningar av det svenska förvaltningssystemet ur ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; Jag tar avstamp i den utredning som gjordes inför Sveriges inträde i EU, då deras uppdrag bär många likheter med vårt eget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Utredningar om de sociala trygghetssystemen och EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utredningen om socialförsäkringen och EG&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Inför tillträdet till &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; 1994 tillsatte regeringen en särskild utredare att göra en regelöversyn för att anpassa de svenska trygg- hetssystemen till de nya förutsättningar som medlemskapet i EES skulle komma att medföra. Utredaren utgick ifrån avsikten att &lt;NOBR&gt;EES-reglerna&lt;/NOBR&gt; skulle få genomslag inom de berörda &lt;NOBR&gt;EFTA-staterna&lt;/NOBR&gt; på ett sätt som så långt möjligt skulle motsvara vad som gällde inom unionen. Uppdraget var dels att utarbeta förslag till ändringar som behövde göras i den svenska pensionslagstiftningen, dels att studera de krav på bosättning i Sverige för rätt till olika förmåner som tillämpas inom andra delar av socialförsäkringen och lämna för- slag till de ändringar som bedömdes nödvändiga för förmåner som enligt Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71)&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;omfattas av den så kallade exportabilitetsprin- cipen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Utredningen fick även efter riksdagsbehandling i uppdrag att lämna förslag gällande rätten till sjuklön vid vistelse utomlands. Arbetslöshetsförsäkringen behandlades inte i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I det första betänkandet ”Rätten till folkpension – kvalifika- tionsregler i internationella förhållanden” (SOU 1992:26) utarbeta- des lagförslag för att lösa de problem inom folkpensioneringen som den tidigare pensionsberedningen hade identifierat i sitt slutbetänk- ande ”Allmän pension” (SOU 1990:76). I den dåvarande lagstift- ningen om folkpension i lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, fanns krav på både bosättning i Sverige och svenskt med- borgarskap för att erhålla rätt till pension, som inte var förenliga med reglerna i förordning 1408/71. Utredningens, liksom pensionsbered- ningens, förslag på att lösa detta var att det i Sverige skulle införas särskilda regler som möjliggör att folkpension kan intjänas på två alternativa sätt: antingen i förhållande till tid för bosättning här i landet eller i relation till antalet år för vilka &lt;NOBR&gt;ATP-poäng&lt;/NOBR&gt; tillgodoräk- nats. Förslaget berörde såväl reglerna om ålderspension som efter- levandepension och dåvarande förtidspension (motsvarande dagens sjukersättning). Även handikappersättningen som tillägg till ålders- eller förtidspension skulle beräknas på samma sätt som huvudför- månen. Slutligen förslogs även att kvalifikationstiden för utländska medborgares rätt till vårdbidrag vid bosättning i Sverige skulle upp- hävas. Dessa lagförslag trädde i kraft den 1 januari 1993.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I det andra betänkandet ”Social trygghet och EES” (SOU 1993:115) behandlades de övriga delarna av uppdraget. Betänkandet belyser i huvudsak vilka svenska förmåner som skulle falla inom tillämpnings- området för förordning 1408/71 samt konsekvenserna av att förord- ningen och dess tillämpningsförordning 574/72 skulle bli gällande i Sverige. I viss utsträckning utmynnade denna kartläggning även i lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EGT L 149, 5.7.1971, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Dir 1991:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;AFL intog vid tidpunkten den centrala platsen i det svenska socialförsäkringssystemet. I lagen samlades tre delar av socialförsäkringen: sjukförsäkringen (som innefattade sjuk- vårds- och sjukpenningförsäkringarna samt föräldraförsäkringen), folkpensioneringen och för- säkringen för tilläggspension (ATP).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SFS 1992:1277.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;Ett av de problem utredningen uppmärksammade gällde det då gällande kravet på inskrivning hos den allmänna försäkringskassan, som för flera förmåner gällde som villkor för rätt till ersättning. Utredningen föreslog dock inte några ändringar i AFL på detta område, utan föreslog i stället att Sverige i kommande förhand- lingar med EES skulle försöka få in en föreskrift i bilaga 6 till för- ordning 1408/71 om att de som arbetar i Sverige utan att vara bo- satta i landet skulle likställas med försäkrade som var inskrivna hos en försäkringskassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De lagförslag som utredningen lade fram var ämnade att se till att Sverige kunde leva upp till de krav på förmåner som förord- ning 1408/71 skulle ställa. Det handlade bland annat om formuler- ingar som tillät att utländska medborgare och deras familjemedlem- mar skulle kunna erbjudas den vård de hade rätt till, både akut och planerad sjukvård, även om de inte ansågs vara bosatta i Sverige. Det inkluderade till exempel att sådana personer skulle kunna anmäla sig hos en husläkare. De lämnade även förslag på en principlösning samt förordning om ersättningar från sjukförsäkringen till landstingen, som innebar att sjukförsäkringen i princip skulle ersätta landstingen för vård som ges till personer som inte omfattas av landstingens befolk- ningsansvar. Andra exempel på lagförslag handlade om fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för utlandsbosatta, att sjuklön inte skulle behöva utbetalas utanför Sverige samt samordning mellan smittbärarpenning och rehabiliteringspenning liksom föräldrapen- ningförmåner och utländska förmåner vid sjukdom och arbetsskada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Genomgående skrev utredningen in en hänvisning till dåvarande lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Den lagen innehöll en förteckning över vilka &lt;NOBR&gt;EG-förord-&lt;/NOBR&gt; ningar som skulle gälla som lag i Sverige. Lagen upphävdes den 1 janu- ari 1995 då Sverige gick med i EU, eftersom den då inte längre behövdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Utredningen menade vidare att det inte var lämpligt och inte heller möjligt att förändra den svenska lagstiftningen, för att in- kludera reglerna i förordning 1408/71. De föreslog i stället att i lag- stiftningen föra in en påminnelse om att 1408/71 kunde innehålla bestämmelser som innebar avvikelser från gällande nationell lagstift- ning. Vid konfliktsituationer mellan förordningen och nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft18"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;regler är det alltid gemenskapsreglerna som har företräde och som därför ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Utredaren lade heller inte fram några förslag om att utvidga den skyddade personkretsen enligt AFL så att försäkringen också skulle omfatta personer som arbetar i Sverige utan att vara bosatta i landet, vilket Riksförsäkringsverket hade föreslagit. En sådan ändring skulle beröra personer bosatta utanför EES. Utredaren såg dock ett ”markant behov av en samlad översyn av försäkringsbegreppet en- ligt den svenska socialförsäkringen så att det beträffande varje förmån klart framgår vilka personer som är försäkrade för för- månen. […] Översynen bör enligt vår mening vidare resultera i att för likartade förmåner kommer att gälla samma allmänna villkor om det inte, på grund av karaktären hos en speciell förmån, finns behov av något avvikande villkor.” Utredningen föreslog även att en översyn av reglerna om socialavgifter skulle göras, i relation till förordning 1408/71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utredningen om socialförsäkringens personkrets&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Regeringen beslutade i juli 1995 att tillkalla en särskild utredare för att utföra den av den tidigare utredningen föreslagna översynen av begreppet försäkrad inom de olika författningar som reglerade socialförsäkringsförmånerna, samt att redovisa förslag med inrikt- ning att enhetliga försäkringsvillkor skulle gälla för likartade för- måner. Uppdraget innefattade också kontantförmåner vid arbets- löshet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Utredningen fick även i uppdrag att se över de regler som gäller för betalning av sociala avgifter och allmänna egenavgifter. Översynen skulle även avse avgiftsfrågor i förhållande till områden utanför EU/EES. Syftet var att avgiftslagstiftningen skulle bli mer fristående från AFL. Utredningen överlämnade i april 1997 sitt huvudbetänkande ”En lag om socialförsäkringar” (SOU 1997:72), och ett år senare slutbetänkandet ”Socialavgiftslagen” (SOU 1998:67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Dir. 1995:106.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft94"&gt;En lag om socialförsäkringar – bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Som beskrivits ovan ansåg Utredningen om socialförsäkringen och EG att kravet på inskrivning vid en försäkringskassa föranledde problem vad gällde personer som föll under förordning 1408/71 men enligt svensk lagstiftning inte var bosatta i Sverige och därför heller inte kunde skriva in sig vid svensk försäkringskassa. Utred- ningen föreslog att den personkrets som skyddas av svensk social- försäkring skulle utvidgas till att omfatta alla som arbetar i Sverige, genom att dela in socialförsäkringen i en &lt;SPAN class="ft11"&gt;bosättningsbaserad &lt;/SPAN&gt;del som avsåg kostnader och bidrag samt en &lt;SPAN class="ft11"&gt;arbetsbaserad &lt;/SPAN&gt;del som avsåg inkomstförluster. Storleken på den tillkommande personkretsen som skulle omfattas av den arbetsbaserade delen beräknades till knappt 10 000 personer per år. Personer från andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; in- gick inte i dessa, eftersom de redan innan lagändringen till följd av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; omfattades av svensk socialförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;försäkrad &lt;/SPAN&gt;skulle avse den som enligt utredningens för- slag skulle ingå i den personkrets som skyddas av socialförsäkrings- systemet. Bara ett försäkringsvillkor skulle gälla för var och en av de båda försäkringsdelarna, bosättning i Sverige respektive arbete i Sverige. Utredningen menade då att i och med dessa föreslagna för- ändringar skulle dåtidens inskrivning i försäkringskassa därmed ha spelat ut sin roll som försäkringsvillkor, och därmed kunde tas bort. Inte heller medborgarskap skulle vara avgörande för rätten till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I och med uppdelningen mellan bosättnings- och arbetsbaserade förmåner, fick utredningen även anledning att definiera begreppen &lt;SPAN class="ft11"&gt;bosatt i Sverige &lt;/SPAN&gt;liksom arbete här. Utredningen föreslog att man inom socialförsäkringen skulle använda samma bosättningsbegrepp som inom folkbokföringen. Det innebär att den som flyttar till Sverige och som under sin normala livsföring regelmässigt kan antas tillbringa dygnsvilan här i landet under minst ett år ska anses vara bosatt i Sverige. Det skulle vara försäkringskassan som skulle be- döma om den enskilde med avseende på socialförsäkringen skulle anses bosatt här i landet. Vidare föreslog man att samma bosätt- ningsbegrepp skulle gälla för samtliga bosättningsbaserade förmåner inom socialförsäkringen. Förslaget var väsentligen en konsolidering av vad som redan gällde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft18"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Utredningen lyfte att det under årens lopp förekommit diskus- sioner om att det borde finnas ett starkare samband mellan skatt- skyldighet i Sverige och rätt till sociala förmåner. Vid tiden hade man vid införande av en sexmånadersregel för barnbidragen, som finansierades med skattemedel, anfört att det förekom en sex- månadersregel inom beskattning av förvärvsinkomster varvid det blev logiskt att tiden en person var skattskyldig sammanföll med tiden med rätt till barnbidrag. Om den skyddade personkretsen avgränsades så att den i större utsträckning sammanföll med den skattskyldiga gruppen, skulle också ett starkare samband mellan personer som är försäkrade och personer som är skyldiga att bidra till försäkringen uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Trots dessa fördelar ansåg ändå utredningen det bäst att särskilja de båda bosättningsbegreppen. Det anfördes bland annat att det skatterättsliga begreppet är avsett att tillgodose andra intressen och behov än socialförsäkringsbegreppet, såsom att motverka att per- soner undgår beskattning till följd av skenbosättning. Enligt en så kallad femårsregel kunde en person anses bosatt i Sverige under lång tid efter det att han lämnat landet, vilket inte ansågs optimalt vad gällde socialförsäkringstillhörigheten. Det skatterättsliga bosätt- ningsbegreppet var inte heller anpassat för att avgränsa fall där någon bör vara försäkrad för bosättningsförmåner. Om det skatterättsliga begreppet skulle användas kunde situationer uppstå där två olika myndigheter, försäkringskassan och skattemyndigheten, kom att pröva samma bosättningskriterier i ett enskilt fall, men inriktade på olika aspekter. Man befarade då att det fanns en risk att de två myndigheterna skulle tillämpa samma kriterier på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Slutligen menade man att för att regelsystemet skulle vara lätt att tillämpa borde en utgångspunkt vara att begreppet bosatt i största möjliga mån användes i dess betydelse enligt normalt språk- bruk. Detta ansåg man överensstämde med definitionen i folkbok- föringslagen snarare än i det skatterättsliga begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Vad gällde begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;arbete i Sverige &lt;/SPAN&gt;konstaterade utredningen att det vid tiden inte fanns någon för socialförsäkringen gemensam definition av vad som avsågs med förvärvsarbete. Däremot fanns det på sina håll en väl utvecklad praxis i frågan. Utredningen föreslog att med arbete i Sverige avses förvärvsarbete i verksamhet här i landet, i enlighet med dåvarande praxis inom arbetsskadeförsäkringen. Vidare föreslogs att arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft18"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Sverige skulle anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är ut- sänd av arbetsgivaren och om arbetet kan antas vara längst ett år. Under motsvarande förhållanden skulle arbete i Sverige inte anses föreligga när en utländsk arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Grunderna för det tudelade socialförsäkringssystemet skulle regleras i en ny gemensam ramlag, &lt;SPAN class="ft11"&gt;socialförsäkringslagen&lt;/SPAN&gt;. Syftet med en särskild socialförsäkringslag var att skapa tydligare och mera över- skådliga socialförsäkringssystem, för såväl lagstiftaren och de till- lämpande organens verksamhet som den försäkrade. Denna lag kom att träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Socialavgiftslagen – svensk lag internationella förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I slutbetänkandet presenterades de återstående delarna av upp- draget som dels handlade om att se över avgiftslagstiftningen, dels att lämna lagförslag som möjliggör att avgifter kan tas ut i Sverige med stöd av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; eller internationella avtal om social trygg- het. Utredningen föreslog att den dåvarande lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) skulle ersättas med en ny socialavgiftslag, som sedermera trädde i kraft samtida med den nya socialförsäkrings- lagen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ändringar gjordes även i lagen (1994:1744) om allmän pen- sionsavgift, APL, och flera andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En grundläggande princip som tillämpades var att avgifter ska tas ut på ersättning som en fysisk person får för arbete i Sverige, det vill säga för dem som omfattas av den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen. Det innebar att även socialförsäkringsavgifter skulle tas ut för personer som arbetar utomlands men som är för- säkrade för arbetsbaserade förmåner i Sverige. En annan grundlägg- ande princip var, liksom tidigare, att avgifter ska betalas på ersätt- ningar som är skattepliktiga enligt svensk lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Tillämpning av dessa principer medför att det inte är möjligt att låta uttaget av egenavgifter och allmän pensionsavgift vara helt beroende av om den enskilde har en taxerad inkomst i Sverige, vilket var fallet tidigare. För att hantera detta föreslogs att preli- minära avgifter ska betalas under inkomståret, genom att den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SFS 1999:799.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SFS 2000:980.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;kommer till Sverige för att arbeta lämnar in en preliminär avgifts- deklaration. Om det gäller en svensk arbetsgivare skulle i stället arbetsgivaren lämna in en sådan. Efter inkomstårets kan den avgifts- skyldige sedan välja att lämna en slutlig avgiftsdeklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Utredningen definierade även begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;arbetsgivare&lt;/SPAN&gt;, vilket saknades i den tidigare lagstiftningen. Av praktiska skäl valdes en definition som innebar att ”den som betalar ut ersättning för vilken han enligt bestämmelserna därom är skyldig att betala arbetsgivar- avgifter” ses som arbetsgivare. Utredningen menade att man på detta sätt kunde undvika de problem som tidigare kunde uppstå på grund av tveksamhet i fråga om innebörden av det mer allmänna begreppet arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Utredningen om EU:s utvidgning – konsekvenserna av personers fria rörlighet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;I början av 1997 tillsatte regeringen sju utredningar om den om- fattande utvidgningen av EU, med olika inriktningar. En av dessa utredningar behandlade särskilt frågan om arbetskraftens fria rörlighet och de sociala trygghetssystemen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Kommittén lämnade i november 1997 över sitt slutbetänkande ”Arbetskraftens fria rörlighet – trygghet och jämställdhet” (SOU 1997:153).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Förutom att kartlägga arbetskraftens rörlighet mellan Sverige och kandidatländerna var uppdraget bland annat att analysera vilka spe- ciella situationer och eventuella problem som kan uppstå mellan med- lemsländer med starkt varierande inkomstnivåer, förmånsnivåer och kostnadslägen och vilka konsekvenser sådana skillnader kan ge upp- hov till. Utredaren skulle även analysera samordningsreglernas effek- ter inom både socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, samt belysa vissa frågor som rör social trygghet som ligger utanför sam- ordningen för personer som flyttar mellan länderna och i vad mån de sociala trygghetssystemen i Sverige kan påverkas av en utvidgning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Utredningen kom bland annat fram till att vissa regeländringar behövde göras i svensk lagstiftning. Man såg ett uppenbart behov av att förtydliga vilka regler som skulle gälla för de personer som önskar invandra för att söka arbete och vilka regler som skulle gälla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Dir. 1997:18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;på arbetslöshetsförsäkringens och socialtjänstens område. I anslut- ning till detta lyfte de frågan om grundbeloppet i lagen om arbets- löshetsförsäkring kunde undantas från tillämpningsområdet för förordning 1408/71. På europeisk nivå såg man även behov av en klarare gränsdragning mellan social trygghet och socialt bistånd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;1999 års pensionsreform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Det första steget i 1999 års pensionsreform var den så kallade Pen- sionsberedningen, en kommitté som påbörjade sitt arbete 1984 och lämnade år 1990 sitt slutbetänkande ”Allmän pension” (SOU 1990:76). I betänkandet analyserades bland annat hur de då gällande pensionsreglerna om ATP och folkpension förhöll sig till EG:s regel- system och framför allt förordning 1408/71. Denna analys låg sedan till grund för den efterföljande Utredningen om socialförsäkringen och EG (se avsnitt 4.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I november 1991 tillsatte regeringen en pensionsarbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till ett nytt system för den all- männa pensionen. Drygt två år senare presenterade arbetsgruppen sitt slutbetänkande ”Reformerat pensionssystem” (SOU 1994:20). Grunden för det nya pensionssystemet var ett självständigt avgifts- bestämt system där pensionerna, till skillnad från det gamla ATP- systemet, fullt är kopplade till inbetalda avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Pensionsarbetsgruppen föreslog bland annat att dåvarande defini- tion av vilka som är försäkrade och har möjlighet att tjäna in rätt till inkomstrelaterad pension tills vidare skulle kvarstå oförändrad, men att försäkringsbegreppet borde utredas vidare. Inkomstrelaterad pen- sion skulle kunna utbetalas oberoende av i vilket land den berättigade bor eller vistas, medan garantipension enligt den svenska lagstift- ningen föreslogs kunna utges enbart till personer som är bosatta i Sverige och har tjänat in rätt till sådan pension genom tidigare bosätt- ning här i landet. Däremot skulle garantipensionen med hänsyn tagen till &lt;NOBR&gt;EES-avtalets&lt;/NOBR&gt; regler kunna exporteras, men de ansåg att rätten till export av garantipensionen även borde kunna öppnas genom social- försäkringskonventioner mellan Sverige och andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Samma slutsats drogs i SOU 2005:49, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Unionsmedborgares rörlighet inom EU&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft42"&gt;Den detaljerade lagstiftningen för den allmänna pensionen arbetades vidare fram under åren &lt;NOBR&gt;1994–1998,&lt;/NOBR&gt; och det reformerade systemet trädde i kraft den 1 januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utredningen om samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft13"&gt;av socialförsäkringslagarna (SamSol)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Regeringen tillsatte den 13 september 2001 en utredning för att göra en teknisk översyn av lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och andra författningar på socialförsäkringsområdet. Ända- målet med utredningen var att utforma förslag till lagstiftning som ger en bättre överskådlighet och en bättre säkerhet mot bristande enhetlighet i fråga om regler och begrepp som är gemensamma för socialförsäkringen. De dåvarande lagarna skulle på ett bättre sätt sam- ordnas, och om möjligt föras samman, så att regelverket blev lättare att överblicka och tillämpa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Utredningen antog namnet Utred- ningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol), och lämnade i december 2005 över sitt betänkande ”Socialförsäkrings- balk” (SOU 2005:114).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;SamSol föreslog en ny lagstiftning för hela socialförsäkringen, som skulle ersätta cirka 30 tidigare lagar. Lagförslaget innebar inte några större sakliga förändringar. Utredningen var till stor del en teknisk översyn som syftade till bättre överskådlighet och bättre säkerhet mot bristande enhetlighet i fråga om regler och begrepp som är gemensamma för socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den nya socialförsäkringsbalken (SFB) omfattade i huvudsak de förmåner som omfattas av socialförsäkringslagen (1999:799), SofL. Ersättning för sjukvård m.m. som tidigare ingick i 2 kap. AFL lyftes dock ut och reglerades i särskild lag. I jämförelse med SofL föreslogs balken däremot även innehålla bestämmelser om sjuklön enligt SjLL, frivillig sjukpenningförsäkring enligt 21 kap. AFL, stat- ligt personskadeskydd enligt LSP, krigsskadeersättning till sjömän enligt KSL och smittbärarersättning enligt SML. Dessa förmåner föreslogs bilda en tredje socialförsäkringsgren, &lt;SPAN class="ft11"&gt;övriga förmåner&lt;/SPAN&gt;, utöver de bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmånerna i SofL. För den nya försäkringsgrenen skulle försäkringstillhörigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Dir. 2001:70.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;grundas på något annat än bosättning respektive arbete i Sverige. SjLL lades dock till sist inte med i SFB. Den frivilliga sjukpenningför- säkringen i AFL upphörde att gälla den 1 januari 2008, mot bakgrund av det starkt avtagande intresset för försäkringen samt det faktum att försäkringsersättningen inte ansågs vara av en sådan betydelse för den enskilde försäkrade att det motiverade att behålla försäkringen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Förmånerna delades in i 8 olika avdelningar: (A) övergripande be- stämmelser, (B) familjeförmåner, (C) förmåner vid sjukdom eller arbetsskada, (D) särskilda förmåner vid funktionshinder, (E) för- måner vid ålderdom, (F) förmåner till efterlevande, (G) bostadsstöd samt (H) vissa gemensamma bestämmelser. Indelningen har vissa lik- heter med den som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004)&lt;SPAN class="ft43"&gt;12&lt;/SPAN&gt;, vilken också studerades vid indelningen. De studerade bland annat även förhållandena i EES- länderna Norge, Irland, Tyskland och Frankrike. Inget av dessa länder har valt samma indelning av socialförsäkringen som något annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Vidare föreslog utredningen en definition av begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;försäkrad&lt;/SPAN&gt;. För att den enskilde skulle anses vara försäkrad i SFB:s mening skulle krävas dels att personen uppfyllde kraven på bosättning, arbete eller övriga försäkringsgrunder, dels uppfyllde de krav på försäkringstider som förslaget innehöll och slutligen att personen uppfyllde de övriga villkor som kunde ställas upp för respektive förmån. Slutsatsen som utredningen drog var att en person kunde vara försäkrad i Sverige men ändå inte omfattas av socialförsäkringsskyddet, till exempel på grund av att övriga villkor och försäkringstider inte var uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Angående bosättning specificerade SamSol att en utlänning som enligt 4 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd inte ska folkbokföras i Sverige inte heller ska anses vara bosatt här. För övrigt användes samma definition av bosättning och arbete i Sverige som i SofL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Den nya socialförsäkringsbalen kom att träda i kraft den 1 januari 2011.&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2006/07:117, s. 65 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;SFS 2010:110.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Socialförsäkringsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft10"&gt;I september 2004 tillsatte regeringen en särskild utredare som fick i uppdrag att göra en genomgripande analys av socialförsäkringarna i ett brett perspektiv.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Utredningen var inte primärt inriktad på att lägga förslag. Huvudsyftet var i stället att ta fram underlag och analyser samt bedriva ett folkbildande arbete kring hur socialförsäkringarna fungerar och behovet av en reform. Utredningen skulle sedermera ligga till grund för en parlamentarisk utredning som ska lämna förslag till en reformerad socialförsäkring. I direktivet angavs att fokus skulle ligga på försäkringar för inkomstbortfall till följd av ohälsa. Därutöver skulle man granska de aspekter av arbetslöshetsförsäkringen som följer av samspelet med sjukförsäkringen. Andra punkter som lyftes fram i utredningsdirektiven var att arbetslinjen och den finansiella stabiliteten skulle stärkas samt att försäkringsmässigheten skulle öka. Utredningen antog namnet Socialförsäkringsutredningen och lämnade i oktober 2006 in slutbetänkandet ”Mera försäkring och mera arbete” (SOU 2006:86). Därutöver publicerades sexton nummer av skrift- serien &lt;SPAN class="ft11"&gt;Samtal om socialförsäkring&lt;/SPAN&gt;, samt tretton promemorior.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Utredningen konstaterade att en reform som skapar en stabil för- säkring med lägre utnyttjande och kortare sjukfall var nödvändig och att en självständig sjukförsäkring, i likhet med pensionsreformen, var grunden för en reform som skulle nå dit. Med självständig försäkring avsågs en allmän försäkring med enhetliga premier, där avgifterna till försäkringen och ingenting annat ska betala för försäkringen. Med en sådan ökad försäkringsmässighet skulle en tydligare koppling mellan vad som betalas in och vad som betalas ut ges. Stöd för rehabilitering och omställning, tidsgränser, riktlinjer för sjukskrivningstider och en mer formaliserad prövning av arbetsförmågan angavs som viktiga inslag i en sådan försäkring. Utredningen lyfte även fram behovet av viss harmonisering av villkoren i sjukförsäkringen och arbetslöshets- försäkringen. Bland annat kunde detta göras med ett nytt gemensamt inkomstbegrepp. En möjlig lösning som diskuterades i en promemoria var ett system där ersättningen baseras på en historisk inkomst under en 12 månaders period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft42"&gt;I direktiven nämndes även förhållandet till medlemskapet i EU. Utredaren uppdrogs att ta fasta på och belysa de skillnader som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;Dir. 2004:129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;finns mellan det svenska socialförsäkringssystemet och övriga staters socialförsäkringar och vilka effekter olika system får på arbets- utbudet. Utredningen konstaterade i en promemoria att de inkomst- relaterade förmånerna i den svenska socialförsäkringen till stora delar passar väl med förordningens principer om likabehandling, samman- läggning och exportabilitet, men att vissa frågor ändå uppstår.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;En sådan som lyftes fram var att det i Sverige, till skillnad från andra &lt;NOBR&gt;EU/EES-stater,&lt;/NOBR&gt; saknades en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Per- soner som tillfälligt arbetade i Sverige och blev beviljade sjukpenning kunde få utbetalningar under lång tid utan att ha någon fortsatt anknytning till den svenska arbetsmarknaden. De menade att ”kon- trollproblemen torde vara större för sjukskrivna personer som åter- vänder till sina hemländer och en i tid obegränsad försäkring skulle kunna få legitimitetsproblem om gruppen blev stor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utredningen resonerade om att en ökad försäkringsmässighet i socialförsäkringen innebär att kopplingen mellan arbete och för- säkringstjänst också blir tydligare för personer som kommer till Sverige för att arbeta. En försäkringsmässig socialförsäkring skulle enligt samma resonemang också stämma väl överens med principen om att främja fri rörlighet inom EU/EES. De menade även att metoden att använda en historisk inkomst under en 12 månaders period skulle lösa problemen med de långa överhoppningsbara tider som finns med nuvarande &lt;NOBR&gt;SGI-regler.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utredningen lämnade alltså inga förslag, men den låg delvis till grund för 2008 års sjukförsäkringsreform.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Bland annat infördes en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, som innebar att sjukpenning i praktiken maximalt kunde ges i 2,5 år. Denna tidsgräns togs emeller- tid bort den 1 februari 2016 av den nuvarande regeringen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Kommittén för cirkulär migration och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I juli 2009 beslutade regeringen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdraget att identifiera vilka faktorer som på- verkar migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialförsäkringsutredningen (2006): &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;EU och socialförsäkringarna&lt;/SPAN&gt;, PM nr 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2007/08:136.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SFS 2015:963.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;ursprungsländer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;I uppdraget ingick bland annat att identifiera möj- liga förändringar i trygghetssystem som skulle gynna den cirkulära migrationen och ange hur en förändring skulle kunna se ut. Kom- mittén lämnade två betänkanden: ett med en kartläggning av cirku- lära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utveck- lingspotential kan främjas (SOU 2010:40), och ett med förslag och framåtblick (SOU 2011:28).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Kommittén gjorde bland annat bedömningen att det ”är angeläget att arbetet med att utveckla portabilitet av förmåner samt samordning av social trygghet mellan Sverige och tredje land, samt mellan EU och tredje land, fortsätter och att det utvecklas ytterligare”. Däremot konstaterade de att en förändring mot ökad portabilitet beträffande de bosättningsbaserade förmånerna inte var aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Kommittén övervägde också förändringar gällande reglerna om SGI för en person som arbetar utomlands. De föreslog att den som arbetat utomlands och återvänder inom fem år, inom en efterskydds- tid på tre månader, bör återfå lägst den SGI som gällde omedelbart före avresan. Övriga förändringar av SGI eller alternativa lösningar överlämnade de till den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Slutligen ansåg de att det borde vara möjligt för arbetssökande med arbetslöshetsersättning att under vissa förutsättningar söka arbete i tredje land under tre månader med bibehållen &lt;NOBR&gt;a-kassa.&lt;/NOBR&gt; Något sådant förslag lämnades dock inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Parlamentariska socialförsäkringsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I april 2010 tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet, samt att överväga förändringar som kan leda till mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Utredningen var en fortsättning på den föregående Socialförsäkringsutredningen, vars betänkande särskilt skulle beaktas. En ökad försäkringsmässighet i sjukförsäkringen skulle särskilt övervägas. I direktiven lyftes också den internationella aspekten då regeringen menade att sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna behövde anpassas för att möta de nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Dir. 2009:53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Dir 2010:48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;förutsättningar som en ökad internationalisering innebär. Nya regler ska så långt som möjligt utformas så att de främjar den fria rörligheten för personer. Detta sågs inte minst som angeläget i våra gränsområden i Norden där rörligheten är omfattande. Utredningen pågick i nästan fem år och lämnade fyra betänkanden, sexton underlagsrapporter och sex underlagspromemorior.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Social trygghet vid gränsarbete i Norden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Det första delbetänkandet ”I gränslandet” (SOU 2011:74) behand- lade uppdraget om social trygghet vid gränsarbete i Norden. Även om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna har gemensamma drag inom Norden skiljer de sig många gånger åt i enskilda delar. För personer som bor och arbetar i olika länder kan det uppfattas som besvärande att reglerna är olika. Kommittén skulle göra en analys av hur försäkringssystemen fungerar för personer som bor i ett nordiskt land och arbetar eller studerar i ett annat, samt analysera möjlig- heterna och konsekvenserna av att göra anpassningar av systemen i förhållande till de situationer som kan uppstå när olika regelsystem står i motsatsförhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Kommittén identifierade ett antal gränshinder som beror på otyd- lighet i hur regelverken ska tolkas samt på bristande information och samverkan mellan involverade aktörer. Exempelvis såg man att en gränsarbetare kunde uppfatta det som otydligt vilket lands arbets- löshetskassa man bör vara med i. För att komma till rätta med denna typ av problematik såg kommittén behov av en förbättrad samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För vissa andra identifierade gränshinder gjorde kommittén be- dömningen att det kunde vara motiverat med ändringar i svensk rätt. Det gällde bland annat villkoret i lagen (1997:239) om arbetslös- hetskassor, LAK, att den som fyllt 64 år inte kan bli medlem i en arbetslöshetskassa, vilket under vissa omständigheter kan leda till problem för gränsarbetare. Ett annat exempel gällde regelverket vid kortare avbrott i medlemskap i arbetslöshetskassa, som kan förhindra möjligheten för en gränsarbetare att få inkomstrelaterad ersättning. Syftet med dessa ändringar vara att förtydliga vad som gäller både för den enskilde och för tillämpande myndigheter och arbetslöshets- kassor, och därigenom bidra till att likabehandling säkerställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Månadsuppgifter till grund för ett nytt inkomstunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Kommittén hade även i uppdrag att föreslå nya regler för det in- komstunderlag som används i socialförsäkringen. Som grund för arbetet skulle Månadsuppgiftsutredningens förslag till månadsupp- gifter, som presenterades i ”Månadsuppgifter – snabbt och enkelt” (SOU 2011:40), användas. I denna föreslogs ett obligatoriskt system där arbetsgivare och myndigheter månatligen rapporterar in till Skatte- verket uppgifter om utgiven ersättning och förmån på individnivå. Månadsuppgiften föreslogs ersätta den årliga kontrolluppgiften för intäkt i inkomstslaget tjänst. Månadsuppgiften skulle lämnas elektro- niskt, med vissa möjligheter för mindre företag att redovisa upp- gifterna via formulär på Skatteverkets hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I delbetänkandet ”Harmoniserat inkomstbegrepp” (SOU 2012:47) presenterade kommittén en omfattande analys av olika vägar framåt för att använda månaduppgifter som inkomstunderlag i såväl sjukför- säkring som arbetslöshetsförsäkringen. De föreslog även ett gemen- samt inkomstbegrepp i de båda försäkringarna. En konkretisering av månadsuppgiften i syfte att använda den i administrationen av väl- färdssystemen presenterades också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Förslaget omarbetades i slutbetänkandet ”Mer trygghet och bättre försäkring” (SOU 2015:21), efter en hel del kritik från flera remiss- instanser. Det ursprungliga förslaget innefattade bland annat periodi- sering av inkomstuppgifterna till den månad de avser. Ett sådant system skulle dock kunna orsaka en del problem vid framför allt inrapporteringen. I stället föreslog kommittén att kontantprincipen skulle tillämpas. Vidare förespråkade de att en ramtid på 12 månader skulle användas, i likhet med gällande regelverk i arbetslöshetsför- säkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Något system med månadsuppgifter har ännu inte kommit på plats. Men om ett sådant system skulle bli verklighet skulle det, i likhet med den tidigare Socialförsäkringsutredningens resonemang, även kunna skapa förutsättningar för att uppnå ett tydligare regel- verk för personer som kommer till Sverige för att arbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft18"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utredningar om förvaltning och EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Som beskrevs i avsnitt 3.4 har Sverige, till skillnad från de flesta andra &lt;NOBR&gt;EU-staterna,&lt;/NOBR&gt; en förvaltningsmodell med ett relativt litet regeringskansli och stora fristående myndigheter. Medlemskapet i EU innebär dock att regeringen behöver kunna ta ansvar för myndig- heternas fristående agerande, eftersom det är regeringen som ensamt har mandat från riksdagen att företräda staten Sverige gentemot unionen. Ett dilemma sedan Sveriges inträde i EU har därför varit hur regeringen ska kunna styra myndigheterna utan att överträda myndig- heternas självständighet i rättstillämpningen. I det här avsnittet redo- visas de utredningar som jag funnit på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2006 års förvaltningskommitté&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;I december 2006 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över den statliga förvaltningens uppgifter och orga- nisation.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Översynen syftade till att effektivisera statlig förvaltning genom att klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter, skapa goda förutsättningar för regeringens styrning av den statliga verksamheten, få till stånd en tydligare och mera överskådlig statlig förvaltningsstruktur samt öka myndighet- ernas förmåga att bidra till effektiviseringar och att fullgöra sina upp- drag i ljuset av de krav som &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; ställer. Regeringen pekade i direktivet på brister i den statliga förvaltningens förmåga att leva upp till dessa krav. I december 2008 överlämnades slut- betänkande ”Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvalt- ning” (SOU 2008:118).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Till att börja med ansåg kommittén att reglering av grunderna för statsmakternas styrning borde regleras i lag. Kommittén bedömde att vissa frågor om den statliga förvaltningen är så viktiga för folk- styrelsens förverkligande att riksdagen bör besluta om grunderna. En sådan lag och tillhörande förordning om statlig förvaltning föreslogs bland annat innehålla bestämmelser om principer för god förvaltning i ett medborgarperspektiv, regeringens befogenhet och skyldighet att styra myndigheterna, myndigheternas ledningsformer, myndigheters&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Dir. 2006:123.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;konkurrensutsatta verksamheter och &lt;NOBR&gt;EU-arbete.&lt;/NOBR&gt; Som stöd för den politiska ledningen såg man även ett behov av en opolitisk chefs- tjänsteman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Gällande uppdraget om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapets&lt;/NOBR&gt; följder för den stat- liga förvaltningen konstaterade de också att &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; i vissa avseende innebär ett avsteg från den svenska förvaltningsmodellen. Regeringsbeslut fattas av hela regeringen och inte av enskilda stats- råd. &lt;NOBR&gt;EU-ärenden&lt;/NOBR&gt; däremot betraktas i allmänhet inte som regerings- beslut och fattas därmed inte heller kollektivt. Kommittén menade att regleringen av &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; inte uppfyller de högt ställda kraven på öppenhet och insyn i statsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Mot bakgrund av detta föreslogs att det i lag bör regleras i vilken ordning som regeringen kan delegera uppgiften att företräda Sverige, och att tillämpningsregler för &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; bör föreskrivas i förordning i stället för interna cirkulär i Regeringskansliet. Vidare ansåg kommittén att &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; än mer bör inriktas på tidiga initiativ, samt att departementen och myndigheterna bör utarbeta &lt;NOBR&gt;EU-strategier&lt;/NOBR&gt; i samråd och att därigenom samla resurserna inom ett sakområde. Likaså ansåg de att problem förknippade med inför- livande av &lt;NOBR&gt;EG-rättsakter&lt;/NOBR&gt; behöver åtgärdas. Kommittén lämnade ett antal förslag till förbättringar i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förvaltningslagsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Förvaltningslagen (1986:223) trädde i kraft den 1 januari 1987 och har sin grund i 1971 års förvaltningsrättsreform. Lagen innehåller regler för förvaltningsförfarandet och syftar bland annat till att upprätthålla en hög rättssäkerhet och tillförsäkra medborgarna en god service. I april 2008 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bestämmelserna i förvaltnings- lagen och lämna förslag till en ny lag. En bakgrund var bland annat de nya kraven som medlemskapet i EU och &lt;NOBR&gt;Europa-konventionens&lt;/NOBR&gt; införlivande med svensk rätt ställer. I direktivet (2008:36) kon- staterades att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; medfört att förvaltningsrätten inte längre enbart är en svensk angelägenhet, och att det ”inte är lämpligt att Sverige får två parallella förvaltningsrättsliga system: ett som gäller på de områden som regleras av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och ett som gäller för förvaltningen i övrigt”. Utredningen antog namnet förvalt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft18"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;ningslagsutredningen och publicerade i april 2010 sitt betänkande ”En ny förvaltningslag” (SOU 2010:29). Utredningen har dock inte resulterat i några lagändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Utredningen presenterade förslag på ändringar i praktiskt taget samtliga bestämmelser, där det övergripande temat enligt utred- ningen var att ”ta bort onödiga hinder för ett rättssäkert förfarande utan att effektiviteten därför hämmas”. En nyhet som utredningen ansåg som viktig var att i lagen slå fast att myndigheterna i all för- valtningsverksamhet ska iaktta principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet. Utredningen presenterade flera olika brister i dessa avseenden i förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vidare presenterades förslag på bestämmelser om åtgärder vid dröjsmål. En bakgrund till detta var de särskilda problem de menar uppkommer till följd av att det inom EU:s sekundärrätt blivit allt vanligare att fastställa bestämda tidsfrister för ärendenas avgörande och ange omedelbarar följder av att tidsfristerna överskrids. I Sverige har det hittills saknats möjlighet för rättsordningar att i högre instans direkt angripa en underlåten att agera, vilket vissa av EU- reglerna förutsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Utredningen presenterade även förslag på utbyggnad av bestäm- melser om överklagande, som bland annat innefattade helt nya be- stämmelser om besluts överklagbarhet och mera fullständiga före- skrifter om klagorätt. All lagtext om överklagande presenterades i ”enklare och mera verklighetsanknutna termer, och systematiken har gjorts rakare och klarare”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utredningen om delaktighet i EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I juli 2014 beslutade regeringen om att tillsätta en utredning med uppdraget om att inom ramen för EU:s nuvarande regelverk och arbetssätt främja insyn, delaktighet och inflytande för aktörer i Sverige när det gäller från som beslutas inom EU. Utredningen syftade till att bidra till en demokratisk utveckling i linje med demokratipolitikens mål att stärka individens möjligheter till inflytande. I uppdraget ingick även att beskriva hur svenska myndigheter arbetar i &lt;NOBR&gt;EU-relaterade&lt;/NOBR&gt; frågor. I februari 2016 överlämnade utredningen betänkandet ”EU på hemma plan” (SOU 2016:10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft18"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Utredningen drog bland annat slutsatsen att det som ofta kallas EU:s demokratiska underskott i realiteten är ett svenskt demo- kratiskt underskott. Resonemanget gick ut på att politik som be- slutas på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; delvis kan påverkas genom flera olika nationella kanaler som i dag inte är tillräckligt öppna och inbjudande, och att det svenska politiska systemet sedan inträdet i EU inte har för- ändrats på ett sätt som fullt ut möjliggör för medborgaren att till- varata existerande kanaler i Sverige. Kunskapsbrist om det svenska demokratiska systemets relation till &lt;NOBR&gt;EU-nivån,&lt;/NOBR&gt; och vice versa, hos grupper som står för kunskapsförmedling om demokrati lyftes fram som ett grundläggande problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Utredningen menade vidare att maktförskjutningar och för- ändrade roller för de politiska institutionerna bidragit till att för- stärka obalansen i individers och andra intressenters möjligheter till insyn, delaktighet och inflytande. Regeringens myndigheter har gradvis fått en ökad roll i både utformningen och genomförandet av beslut som fattas på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; vilket de menade har medfört en allt större gråzon av oklara ansvarsförhållanden mellan departementen och myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft42"&gt;Utredningen föreslog bland annat att regeringen i sina instruk- tioner och regleringsbrev till myndigheterna ska förtydliga myndig- heternas samråds- och informationsansvar i sitt &lt;NOBR&gt;EU-relaterade&lt;/NOBR&gt; arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft18"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p423 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;En del av uppdraget är att kartlägga tillgänglig statistik och rörlig- hetsmönster till och från Sverige för personer och företag, och fokusera på faktorer som är relevanta för utformningen av svenska villkor för försäkringstillhörighet, ersättningsnivåer och utbetal- ningar av förmåner till personer som befinner sig i andra länder. I detta kapitel redovisas en sådan kartläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Tillgängliga datakällor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;För att kartlägga rörlighetsmönster till och från Sverige har sam- manställning av uppgifter från flera olika håll varit nödvändig. I det här avsnittet ges en kortfattad översikt av tillgängliga uppgifter. För en mer utförlig beskrivning av tillgängliga data hänvisas till SCB:s redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga både befintlig migrationsstatistik och ytterligare tillgängliga data som kan användas för att beskriva och analysera migrationsmönster till och från Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Data hos Statistiska centralbyrån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) är den myndighet i Sverige vars främsta uppdrag är att ansvara för officiell statistik och annan statlig statistik. SCB är en av 27 statistikansvariga myndigheter. Några av myndig- hetens ansvarsområden relevanta för kartläggning av rörlighetsmöns- ter är arbetsmarknad, befolkning och hushållens ekonomi. Basen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SCB (2014). &lt;/SPAN&gt;Migrationsstatistik i Sverige – nuläge, behov och förslag till förbättringar&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft42"&gt;statistiken är flertalet register och några av dessa beskrivs kortfattat nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft45"&gt;Registret över totalbefolkningen (RTB)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;RTB innehåller de flesta uppgifter som finns om den folkbokförda befolkningen hos Skatteverket, och är basen för Sveriges befolk- ningsstatistik. Folkbokförd i landet blir den som föds i Sverige eller den med uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i Sverige som avser att stanna i landet i minst ett år. Registret innehåller inte uppgift om alla som vistas i landet. RTB innehåller, förutom de grundlägg- ande uppgifterna såsom personnummer, även uppgifter om bland annat födelseland, medborgarskap samt invandring och utvandring (om invandringen respektive utvandringen registrerats hos Migra- tionsverket eller Skatteverket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Varje år skapar SCB även det historiska befolkningsregistret (HBR), från uppgifterna i RTB. Detta register gör det möjligt att följa befolkningens registrerade invandringar och utvandringar över tid, med start 1969. HBR används primärt av forskare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;SCB använder vidare befolkningsstatistiken från RTB för att rapportera statistik över befolkningen och rörelsemönster till och från Sverige till internationella organisationer som Eurostat och OECD. Dessa organisationer har i regel inte någon egen datafångst av migrationsströmmar utan är beroende av uppgifter från medlems- staternas statistikmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Registret över migrations- och asylstatistik (MOA)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;SCB får uppgifter från Migrationsverket över asylsökande, som samlas i MOA. Asylsökande folkbokförs inte och det finns därför ingen möjlighet att koppla uppgifter om asylsökande till SCB:s övriga register via personnummer. Migrationsverket kopplar samman sina uppgifter via ett dossiernummer, som är kopplat till alla beslut och ärenden till en individ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De uppgifter om asylsökande som levereras till SCB är dels upp- gifter över antal ärenden i olika tillstånd (öppet ärende, öppet över- klagandeärende, avslag i överklagandeärende, bifall i grund eller över- klagandeärende, övriga), dels uppgifter om individer, såsom tidpunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft18"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft42"&gt;för ansökan, medborgarskap, kön, ålder, kommun, boendeform, an- tal med uppehållstillstånd och antal ensamkommande barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft45"&gt;Longitudinell databas för integrationsstudier (STATIV)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;STATIV är en individdatabas som går tillbaka till 1997 med upp- gifter om den folkbokförda befolkningen per den 31 december respektive år. Databasen utvecklades av dåvarande Integrations- verket i samarbete med SCB för att utgöra ett underlag för belys- ning av tillståndet och utvecklingen inom olika samhällsområden ur ett integrationspolitiskt perspektiv. Efter att Integrationsverket lades ned vid halvårsskiftet 2007 övertog SCB ansvaret för STATIV. Databasen syftar i dag till att utgöra underlag för beskrivning och analys avseende integration, segregation, jämställdhet och migration.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Databasen innehåller förutom uppgifter om ålder, kön, medborgar- skap och födelseland bland annat uppgift om grund för bosättning, datum för uppehållstillstånd och vistelsetid i Sverige. Därutöver finns även en mängd uppgifter avseende utbildning, sysselsättning och arbetslöshet samt inkomster från arbete, studier och förmåner från trygghetssystemen. Registret har dock vissa begränsningar då per- soner som rör sig in och ut ur landet under samma år inte kan identi- fieras i databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;STATIV har varit den primära källan för kartläggningen av rör- lighetsmönster till och från Sverige, som redovisas i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft45"&gt;Registret över inkomster och taxeringar (IoT)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Ett annat register som kan vara relevant för kartläggningen av rörelsemönster till och från Sverige är registret över inkomster och taxeringar (IoT). Populationen i det registret utgörs av under året skattskyldiga personer enligt skattelagstiftningen i Sverige. Upp- gifterna avser såväl i Sverige folkbokförda personer, som personer som tilldelats ett samordningsnummer av Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Genom att samköra IoT med STATIV kan statistik om per- soner som arbetar i Sverige men som bor utomlands ges. Sådana uppgifter har beställts från SCB, som redovisas i avsnitt 5.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SCB (2014a). &lt;/SPAN&gt;Dokumentation av databasen STATIV&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Nordisk gränsregional statistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;SCB har slutligen ett visst informationsutbyte med de andra nordiska statistikbyråerna för sammanställning av gränsregional statistik i Norden. Bakgrunden till detta informationsutbyte är ursprungligen ett uppdrag från Nordiska ministerrådet till statistikbyråerna i Sverige, Danmark, Finland och Norge att ta fram en nordisk pend- lingskarta.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Projektet avsåg perioden &lt;NOBR&gt;2001–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Den nordiska pendlingskartan följdes upp av en regionalt profil- erad databas med gränsöverskridande statistik om befolkning och arbetsmarknad i gränsregionerna (StatNord), även det på uppdrag av nordiska ministerrådet. Pendlingsstatistik från den databasen finns tillgänglig för åren &lt;NOBR&gt;2006–2009.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Sedan dess saknas årlig finansiering för att sammanställa den gränsregionala statistiken, enligt uppgift från SCB. Hittills har ändå informationsutbytet fortsatt med Danmark och Norge, tack vare finansiering av Region Skåne och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) respektive Region Värmland, Västra Götalandsregionen och MUCF. Men något informationsutbyte med Finland görs inte längre då ingen region har beställt någon statistik över pendlingen mellan Sverige och Finland. Utredningen har beställt de uppgifter som SCB har tillgängliga om pendling från Sverige, som presenteras i avsnitt 5.3.2. Pendlingen till Sverige fram- går till stor del av uppgifterna beställda från STATIV och IoT, fast utan uppgift om från vilket land pendlingen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Data hos Migrationsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Förutom de uppgifter om personer som sökt asyl och personer som fått uppehållstillstånd, som Migrationsverket levererar till SCB och &lt;NOBR&gt;MOA-registret,&lt;/NOBR&gt; har myndigheten även ytterligare uppgifter till- gängliga i sina databaser. Migrationsverkets databas CUD innehåller uppgifter om personer som söker tillstånd, redan fått tillstånd, eller fått avslag på sin ansökan om att få vistas i Sverige, samt ansökan och beslut om svenskt medborgarskap. CUD består av olika del- system; ett ärendesystem, ett system för mottagning av asylsök-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SCB (2005). &lt;/SPAN&gt;Nordisk pendlingskarta – huvudrapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;www.statnord.org&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;ande, och ett dossiersystem där alla handlingar rörande en person samlas i en dossier. För att kunna ta fram statistik ur CUD har Migrationsverket ett statistiskt rapporteringssystem som heter &lt;NOBR&gt;E-Lis.&lt;/NOBR&gt; Uppgifter i &lt;NOBR&gt;E-Lis&lt;/NOBR&gt; finns lagrade från år 2000. Under 2014 har Migra- tionsverket börjat använda ett annat modernare system som heter Milos&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. Inriktningen är att Milos på sikt ska ersätta &lt;NOBR&gt;E-Lis.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Mycket av den statistik som är relevant vad gäller rörlighet redo- visar Migrationsverket på sin hemsida. Där finns till exempel upp- gifter om ansökningar om asyl, beviljade arbetstillstånd samt beviljade uppehållstillstånd och uppehållsrätter. Uppgifter om uppehållstill- stånd och uppehållsrätt är särskilt intressant för att få en bild av hur många personer som söker sig till Sverige till exempel på grund av arbete eller studier. Dessa uppgifter redovisas i avsnitt 5.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Data hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har, liksom SCB, till- gång till registerdata över Sveriges befolkning. De båda myndig- heterna har i stor utsträckning gemensamma &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; samt käll- system för datalager. Myndigheternas datalager innehåller bland annat uppgift om beslut och utbetalningar av socialförsäkringsförmåner. Tillgänglig statistik om förmåner till personer i gränsöverskridande situationer saknas i stor utsträckning, men vissa uppgifter har utred- ningen kunnat beställa. Pensionsmyndigheten har inkommit med statistik över utbetalningar av ålderspension till personer bosatta utomlands, som redovisas i avsnitt 5.3.4. I samma avsnitt redovisas motsvarande statistik från Försäkringskassan om utbetalning av sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan har även inkommit med uppgifter om antalet beslut om tillämplig lagstiftning för bland annat utsända arbetstagare inom Europeiska unionen (EU)/Euro- peiska ekonomiska samarbetesområdet (EES) och personer verk- samma i flera länder. Statistik om utfärdade av sådana så kallade &lt;NOBR&gt;A1-intyg&lt;/NOBR&gt; inrapporteras även till Europeiska kommissionen som sammanställer sådana uppgifter från samtliga medlemsstater. Dessa uppgifter redovisas i avsnitt 5.2.3 och 5.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Migrationsverkets Informationssystem för Ledning och Operativ styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Data hos Arbetsmiljöverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Arbetsmiljöverket är den myndighet i Sverige som har uppdraget att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer. Myndigheten är även kontaktmyndigheten i Sverige när det gäller utstationering av arbetstagare. I detta ingår sedan juli 2013 även ansvaret för ett register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Med en utstationerad arbetstagare avses en arbetstagare som vanligen arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid utför arbete i Sverige för ett utländskt företags räkning. Det övergripande syftet med registret är säkerställa att utstationerade arbetstagare omfattas av de rättigheter som följer av det så kallade utstationeringsdirektivet&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;, under den tid som arbetet pågår i Sverige (se vidare kapitel 10).&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Statistik från registret publiceras i halvårsvisa rapporter, som presenteras i avsnitt 5.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Data hos Universitetskanslerämbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är sedan januari 2013 den myn- dighet i Sverige som ansvarar för bland annat granskning av effek- tivitet och uppföljning inom högskolesektorn samt officiell statistik om högskoleväsendet. I deras &lt;NOBR&gt;NU-statistikdatabas&lt;/NOBR&gt; finns bland annat uppgifter om antalet studenter, såväl svenska som utländska, vid svenska universitet och högskolor. Myndigheten samlar även in upp- gifter om svenska studenter i utlandet. I samarbete med SCB publi- cerar UKÄ även statistikmeddelanden om bland annat internationell studentmobilitet. En den av den statistiken redovisas i avsnitt 5.2.4 och 5.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Rörlighetsmönster till Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft42"&gt;I detta avsnitt redovisas en kartläggning över utvecklingen av rör- ligheten till Sverige och utbetalning av några förmåner från social- försäkringen till dessa personer. De grupper av intresse som har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstatio- nering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Arbetsmiljöverket (2015). &lt;/SPAN&gt;Helårsrapport 2014 – Register för företag som utsationerar arbets- tagare i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;identifierats är personer som under den studerade perioden flyttat till Sverige av olika skäl, arbetar eller bedriver näringsverksamhet i Sverige men bor utomlands, arbetstagare som är utstationerade från företag utomlands samt inresande studenter från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En del av statistiken som presenteras är beställd från SCB, För- säkringskassan och Pensionsmyndigheten. Statistik har även hämtats från SCB:s och Migrationsverkets hemsidor samt rapporter från &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Arbetsmiljöverket, Universitetskanslerämbetet och Europeiska kommissionen. Fokus är på tidsperioden &lt;NOBR&gt;2003–2014.&lt;/NOBR&gt; Senare år fanns för de flesta uppgifterna inte tillgängliga vid tid- punkten för uttagen, och 2003 har valts som startår med anledning av &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; året efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Uppehållsrätt, asylsökande och uppehållstillstånd i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft45"&gt;Uppehållsrätt för &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som arbetar, driver eget företag eller har tillräckliga tillgångar för sin egen försörjning samt har en heltäck- ande sjukförsäkring har uppehållsrätt i Sverige, i enlighet med &lt;SPAN class="ft11"&gt;rörlighetsdirektivet &lt;/SPAN&gt;(se vidare avsnitt 10.2). Uppehållsrätten innebär en fristående rätt att uppehålla sig i Sverige. Fram till den 1 maj 2014 registrerade Migrationsverket uppehållsrätter för &lt;NOBR&gt;EU/EES-medbor-&lt;/NOBR&gt; gare som avsåg att stanna i landet mer än tre månader, vilket gjorde det möjligt att även ta fram statistik över hur många som årligen kom till Sverige för vistelse längre än tre månader. Från skyldig- heten att registrera sig undantogs nordiska medborgare, &lt;NOBR&gt;EES-med-&lt;/NOBR&gt; borgare som är arbetssökande och &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; med giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd (se vidare kapitel 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;2005–2013&lt;/NOBR&gt; registrerades omkring mellan 17 000 och 25 000 uppehållsrätter årligen för &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; i Sverige (se figur 5.1). Flest uppehållsrätter gällde arbetstagare, men även anhörig till &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; och studier var vanligt skäl för uppehållsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft18"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;Figur 5.1 Antal av Migrationsverket registrerade uppehållsrätter* och arbetstillstånd enligt &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; per år, fördelat efter skäl för uppehållsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft102"&gt;30 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft102"&gt;25 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft102"&gt;15 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft102"&gt;10 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft102"&gt;5 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft103"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B35150xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Tredjelandsmedborgare varaktigt bosatta i annan &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B35150xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; Anhöriga till &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B35150xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt; Tillräckliga tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B35150xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; Studerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B35150xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt; Egna företagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B35150xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt; Arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft102"&gt;Anm. * Uppehållstillstånd fram till maj 2006. Från och med maj 2014 registreras endast uppehållsrätt för anhöriga till &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare varaktigt bosatta i annan &lt;NOBR&gt;EU-stat.&lt;/NOBR&gt; Samtliga uppgifter avser förstagångstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Migrationsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft10"&gt;Viktigt att påpeka är dock att registreringen av uppehållsrätten för den enskilde inte hade någon formell betydelse för uppehållsrätten i sig, då den enligt rörlighetsdirektivet gäller så länge villkoren är upp- fyllda. Syftet med registreringen var bland annat att statistiskt kunna bevaka migrationen till landet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Kännedomen om kravet på registre- ring var säkerligen inte heller utbredd bland de &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som kom till Sverige, då alla &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; inte har sådan registrering. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;SOU 2005:49, s. 189.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;därmed troligt att det fanns en viss underregistrering av antalet EU- medborgare med uppehållsrätt som vistades i landet mer än tre månader. Att registreringen inte ansågs ge en rättvisande bild av hur många med uppehållsrätt som vistades i landet var också ett skäl till att kravet på registrering togs bort i maj 2014.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Asylsökande flyktingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2015&lt;/NOBR&gt; har antalet asylsökande till Sverige ökat dramatiskt (se figur 5.2). Under åren 2006 och 2007 skedde framför allt en stor ökning av antalet flyktingar från Irak, och sedan 2012 står flyktingar från Syrien för den största ökningen. Afghanistan, Eritrea och Somalia är andra exempel på länder varifrån medborgare flytt, och som bidragit till ökningen i antalet flyktingar till Sverige under den studerade perioden. Barn står för en stor del av alla inkomna ansökningar om asyl i Sverige. År 2015 var drygt 4 av 10 asylsökande barn, varav omkring hälften ensamkommande.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p443 ft4"&gt;Figur 5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Antal asylsökande till Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p444 ft102"&gt;180 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td117"&gt;&lt;P class="p96 ft25"&gt;Kvinnor/flickor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td81"&gt;&lt;P class="p96 ft107"&gt;Män/pojkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p445 ft102"&gt;160 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft102"&gt;140 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft102"&gt;120 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft102"&gt;100 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft102"&gt;80 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft102"&gt;60 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft102"&gt;40 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft109"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft103"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p450 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Migrationsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2013/14:81, s. 16 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Tredjelandsmedborgare, det vill säga medborgare från länder utan- för &lt;NOBR&gt;EU/EES-området,&lt;/NOBR&gt; behöver till skillnad från &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; få beslut om uppehållstillstånd från Migrationsverket för att få vistas i landet i mer än tre månader. I figur 5.3 redovisas utvecklingen över antalet beviljade uppehållstillstånd sedan år 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft4"&gt;Figur 5.3 Antal av Migrationsverket beviljade uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare per år, fördelat efter skäl för uppehållstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft102"&gt;140 000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td29"&gt;&lt;P class="p96 ft92"&gt;Arbetsmarknad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td140"&gt;&lt;P class="p96 ft25"&gt;Studerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td142"&gt;&lt;P class="p96 ft25"&gt;Anhöriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td143"&gt;&lt;P class="p96 ft107"&gt;Flyktingar och anhörigflyktingar m.fl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft102"&gt;120 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft102"&gt;100 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft102"&gt;80 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft102"&gt;60 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft102"&gt;40 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft103"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2016*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p458 ft105"&gt;Anm.: Samtliga uppgifter avser förstagångstillstånd. * År 2016 avser perioden &lt;NOBR&gt;januari–november.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Migrationsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;Figuren visar att antalet beviljade uppehållstillstånd har ökat betyd- ligt under hela den studerade perioden. Den största ökningen av antalet uppehållstillstånd står flyktingar och anhöriga till flyktingar&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;för, tillföljd av den stora ökningen av antalet asylsökande till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;Det är dock inte bara antalet uppehållstillstånd till flyktingar och anhörigflyktingar som ökat under den studerade perioden, utan det har även antalet tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Migrationsverket redovisar anhörigflyktingar under &lt;SPAN class="ft87"&gt;anknytningar &lt;/SPAN&gt;tillsammans med övriga anhöriga, men jag har valt att redovisa denna grupp tillsammans med flyktingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;arbetsmarknadsskäl gjort. Mellan åren 2005 och 2009 ökade antalet uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl med 200 procent, och har sedan dess legat på en stadig nivå. De flesta beviljade arbetstillstånden i Sverige är för arbeten som kräver teoretisk specialkompetens såsom dataspecialister och civilingenjörer, och för arbeten utan krav på sär- skild yrkesutbildning såsom medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bosättning i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Den med uppehållsrätt eller beviljat uppehållstillstånd i Sverige som har för avsikt att stanna i minst ett år blir folkbokförd i Sverige och tilldelas ett personnummer (se vidare kapitel 8). Förutom att person- numret för den enskilde kan ha betydelse för dennes rättigheter och skyldigheter i samhället, ger registreringen även ett gott underlag för att mäta hur många som bor i Sverige samt flyttar till Sverige för att bosätta sig här. Som redogjordes för i föregående avsnitt ansvarar SCB för statistiken över invandrade och utvandrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft94"&gt;Utvidgningen av EU har medfört en ökad invandring till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Utvecklingen av antalet personer som flyttat till Sverige och folk- bokfört sig här under de senaste åren följer av naturliga skäl den- samma som antalet beviljade uppehållstillstånd. Många av de tredje- landsmedborgare som får uppehållstillstånd blir också folkbokförda i Sverige. Under 2014 folkbokfördes cirka 80 000 tredjelandsmed- borgare i Sverige (se figur 5.4), att jämföra med 103 000 beviljade uppehållstillstånd samma år. En stor del av denna avvikelse förkla- ras sannolikt av att många med uppehållstillstånd, framför allt av arbetsmarknadsskäl, inte stannar i landet i mer än ett år (säsongs- arbetare). Avvikelse kan också bero på en viss eftersläpning i folk- bokföringen, då en person inte behöver folkbokföras i landet sam- ma år som uppehållstillståndet beviljades, i synnerhet vid många beviljade uppehållstillstånd under ett år. De enstaka personer som under den studerade perioden endast beviljats tidsbegränsade uppe- hållstillstånd blir heller inte folkbokförda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft18"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;Figur 5.4 Invandring till Sverige under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2014,&lt;/NOBR&gt; fördelad efter medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft103"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p461 ft107"&gt;Norden utom Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td149"&gt;&lt;P class="p82 ft92"&gt;EU utom Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p461 ft92"&gt;EU10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p82 ft25"&gt;EU3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft103"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td149"&gt;&lt;P class="p461 ft92"&gt;Tredjeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td100"&gt;&lt;P class="p82 ft25"&gt;Totalt*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft103"&gt;80 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft103"&gt;60 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft103"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft103"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td39"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p253 ft102"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td71"&gt;&lt;P class="p97 ft103"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td57"&gt;&lt;P class="p462 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td100"&gt;&lt;P class="p97 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td51"&gt;&lt;P class="p463 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft110"&gt;Anm. * Exklusive återinvandrade svenska medborgare. EU10 avser de tio nya medlemsstater vid utvidgningen 2004. EU3 avser de nyaste medlemsstaterna Bulgarien, Rumänien och Kroatien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB (RTB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;Vidare framgår av figuren att inflyttningen från &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; i relativa termer har ökat betydligt under den studerade perioden. Under 2014 folkbokfördes omkring 23 000 &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; 2004 med tio nya medlemsstater (EU10) efterföljdes av en ökad invandring från dessa länder. Det skedde även 2007 då Bulgarien och Rumänien också blev medlemmar i EU. Men även invandringen från övriga medlemsstater i EU har nästan fördubblats under den studerade perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I statistiken redovisad ovan har svenska medborgare som utvand- rat och sedan återvänt till Sverige exkluderats från redovisningen. I statistiken räknas annars även dessa personer som invandrade. Uppskattningsvis omkring två tredjedelar av alla som utvandrat från Sverige (se vidare avsnitt 5.3.1) återvänder till Sverige, och mer-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Något fler, omkring 30 000 personer oavsett medborgarskap, flyttade från en annan EU- stat under samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;parten gör det inom fem år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Under 2014 återinvandrade cirka 21 000 svenska medborgare till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Den ökade invandringen till Sverige under de senaste åren, i kombination med att många av dem som tidigare invandrat till Sverige bosätter sig permanent i landet, har medfört att antalet ut- ländska medborgare i befolkningen blir allt fler (se figur 5.5). Under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2014&lt;/NOBR&gt; har antalet utländska medborgare ökat från 476 000 till 740 000, vilket motsvarar en ökning som andel av befolkningen från 5 till 8 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft4"&gt;Figur 5.5 Antal utländska medborgare i befolkningen &lt;NOBR&gt;2003–2014,&lt;/NOBR&gt; fördelat efter medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;800 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td47"&gt;&lt;P class="p468 ft107"&gt;Norden utom Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p94 ft92"&gt;EU utom Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;700 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td151"&gt;&lt;P class="p468 ft92"&gt;Tredjeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td152"&gt;&lt;P class="p94 ft25"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;600 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;400 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td90"&gt;&lt;P class="p463 ft102"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td81"&gt;&lt;P class="p462 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p469 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft103"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p463 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB (RTB).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p470 ft10"&gt;Den ökade invandringen de senaste åren har bland annat bidrag till en något förändrad ålderssammansättning i befolkningen, då många som kommer till Sverige är i arbetsför ålder. Andelen i arbetsför ålder &lt;NOBR&gt;(20–64&lt;/NOBR&gt; år) var 70 procent bland utländska medborgare och 58 procent i hela befolkningen år 2014. Bland &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; var andelen i arbetsför ålder 76 procent. I befolkningen var andelen 65 år eller äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOM-institutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; (2012). &lt;/SPAN&gt;Svenskar bosatta utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft42"&gt;20 procent samma år, att jämföra med 3 procent bland tredjelands- medborgare och 24 procent bland nordiska medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft45"&gt;Korttidsmigrationen till Sverige är svår att följa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;De uppgifter som redovisats ovan om invandring avser endast per- soner som blir folkbokförda i landet. Den statistiken ger således inte någon heltäckande bild över migrationen till Sverige, då endast personer som avser att stanna i minst ett år blir folkbokförda. Det finns därför inte något enhetligt sätt att följa personer som stannar i Sverige längre tid än tre månader men kortare tid än ett år, så kallad korttidsmigration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Ett sätt att försöka göra en uppskattning av korttidsmigrationen är att relatera invandringsstatistiken till statistiken över uppehålls- rätter och uppehållstillstånd. Ett problem med det tillvägagångssättet är dock som diskuterades ovan att det kan finnas en eftersläpning i folkbokföringen, och att det troligtvis fanns en viss underregistrering av uppehållsrätter till &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; med anledning av att registreringen inte hade någon formell betydelse. Med vetskap om dessa potentiella problem redovisas nedan ändå ett räkneexempel baserat på tillgängliga uppgifter. Begreppet korttidsmigration används vidare mest för att beskriva tillfällig migration av arbetskraft,&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;varför flyktingar och anhörigflyktingar exkluderas i beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Under år 2013 beviljades cirka 21 000 medborgare från ett EU/ &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; (exklusive Norden) uppehållsrätt och cirka 56 000 tredje- landsmedborgare (exklusive flyktingar och flyktinganhöriga) uppe- hållstillstånd i Sverige. Samma år folkbokfördes cirka 22 000 EU- medborgare exklusive nordbor och 29 000 tredjelandsmedborgare. Antalet invandrade tredjelandsmedborgare 2013 utgjorde alltså drygt hälften av antalet beviljade uppehållstillstånd det året. Om ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren dras, med hänsyn tagen till en eventuell eftersläpning, skulle det genomsnittliga antalet bosatta tredjelandsmedborgare (exklusive flyktingar och anhörigflyktingar) som inte är folkbokförda kunna uppskattas till omkring 23 000 per år. Den siffran ska dock tolkas med stor för- siktighet. För &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; är det uppenbart att en mot-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Se exempelvis FN (1998), &lt;/SPAN&gt;Recommendations on statistics of international migration, &lt;SPAN class="ft6"&gt;s. 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;svarande uppskattning inte är möjlig att göra, eftersom antalet folk- bokförda 2013 överstiger antalet registrerade uppehållsrätter det året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft45"&gt;Många tillfälligt bosatta i Sverige tilldelas samordningsnummer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Den som inte är eller har varit folkbokförd i landet kan efter begäran från en myndighet eller ett annat organ tilldelas ett samordnings- nummer av Skatteverket.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Det huvudsakliga syftet med samord- ningsnumret är att tillgodose myndigheternas behov av ett enhetligt nummer för att undvika personförväxling och för att utbyta infor- mation med andra myndigheter och organisationer om personer som vistas tillfällig här i landet eller som har rätt till olika förmåner utan att vistas här. Exempel på myndigheter som begär samordnings- nummer till personer i Sverige är Skatteverket, Försäkringskassan, Transportstyrelsen, Polismyndigheten och Migrationsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det finns ingen officiell statistik över hur många samordnings- nummer som Skatteverket tilldelar varje år. Men i ett svar på ett regeringsuppdrag sammanställde Skatteverket sådan statistik för åren 2000 till och med 2013.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Av denna framgår att Skatteverket årligen tilldelar cirka 50 000 samordningsnummer (se figur 5.6). Sam- manlagt har drygt 480 000 samordningsnummer utfärdats under den studerade perioden. Omkring tre fjärdedelar av dessa har utfärdats till män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 a § folkbokföringslagen (1991:481), FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skatteverket (2014). &lt;/SPAN&gt;Samordningsnummer och utländska fastighetsägare – en översyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;Figur 5.6 Antal av Skatteverket utfärdade samordningsnummer per år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft102"&gt;60 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B35158xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Kvinnor &lt;INGENBILD zsrc="H5B35158xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; Män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft102"&gt;50 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft102"&gt;40 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft102"&gt;30 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft102"&gt;10 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft109"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft103"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Skatteverket (2014), bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;Det kan förekomma att en person till följd av svårigheter att iden- tifieras tilldelas fler än ett samordningsnummer, så uppgifterna redo- visade ovan kan inte helt översättas till antalet personer. Hur omfattande dubbelregistreringen är saknas det uppgifter om, men troligtvis utgör de endast en liten del av alla registreringar. Inte heller finns några klara uppgifter om hur många som är kvar i landet vid årets utgång. För den som blir folkbokförd övergår samordnings- numret till ett personnummer. Annars finns det i dag ingen tids- begränsning för hur länge ett samordningsnummer är giltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Hur stor andel av alla samordningsnummer som ersätts med ett personnummer saknas det uppgift om. Det i kombination med avs- aknaden av tidsbegränsning gör att statistiken redovisad ovan inte kan användas för att uppskatta storleken på korttidsmigrationen. Omkring 30 procent av alla som tilldelas ett samordningsnummer under ett år är enligt Skatteverkets rapport ekonomiskt aktiva under det året. Ytterligare omkring 5 procent anmälde adressändring i Sverige under året, vilket också är ett tecken på att de kan vara kvar i landet vid årets utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Sedan den 1 januari 2016 finns en markering i folkbokförings- databasen att samordningsnumret inte längre är aktivt om personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft18"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft42"&gt;i fråga fyller 105 år eller har avlidit och om Skatteverket fått känne- dom om dödsfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft13"&gt;5.2.3 Arbete i Sverige som utlandsbosatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft45"&gt;Gränsarbetare i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;En växande grupp i Sverige är personer som förvärvsarbetar i landet men är bosatta utomlands.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgifter från SCB rörde det sig år 2013 om cirka 17 000 personer, att jämföra med omkring 7 000 per- soner tio år tidigare (se figur 5.7). Det är alltså personer som har en beskattningsbar inkomst i Sverige, men som inte är folkbokförda i landet vid den tidpunkten. Omkring &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; procent av dessa har ett samordningsnummer, och skulle därmed kunna vistas i landet dag- ligen utan att vara folkbokförd. Övriga har ett personnummer sedan tidigare. Cirka två tredjedelar av denna population utgjordes år 2013 av anställda vid internationella organisationer (såsom FN, OECD, Internationella valutafonden, Världsbanken med flera) och utländska ambassader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Merparten av dessa ses som gränsarbetare enligt artikel 1 f) i förordning 883/2004 (se vidare kapitel 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Figur 5.7 Antal personer som är bosatta utomlands med inkomst av lön eller näringsverksamhet i Sverige per år, fördelat efter medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft103"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft103"&gt;18 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p483 ft107"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td155"&gt;&lt;P class="p484 ft92"&gt;Norden utom Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td154"&gt;&lt;P class="p483 ft25"&gt;EU10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p484 ft107"&gt;EU utom Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft103"&gt;16 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p483 ft25"&gt;Tredjeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p484 ft25"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft103"&gt;14 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft103"&gt;12 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft103"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;8 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td153"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td154"&gt;&lt;P class="p485 ft102"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td18"&gt;&lt;P class="p39 ft103"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td142"&gt;&lt;P class="p469 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td74"&gt;&lt;P class="p253 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB (STATIV, IoT).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;Av figuren ovan framgår att det framför allt bland personer från de nya medlemsstaterna från 2004 (EU10) och tredje land som ök- ningen är som störst. Förutom arbete i internationella organisationer och ambassader är arbete inom jordbruk och specialiserad bygg- verksamhet vanligast bland medborgare från EU10, och arbete inom restaurangverksamhet samt fastighetsservice och skötsel av grönytor vanligast bland tredjelandsmedborgare. Vidare är det jämförelsevis vanligt med gränsarbete i Sverige bland svenska medborgare bosatta utomlands under den studerade perioden. I vilka länder dessa per- soner bor saknas uppgift om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En klar majoritet av alla som endast arbetar och inte bor i Sverige är män. Under perioden har andelen män i populationen ökat från 67 till 74 procent. Det är framför allt bland personer från EU10, EU3 och övriga världen där män är överrepresenterade, och det ökade antalet personer som kommer till Sverige för att arbeta från dessa länder har bidragit till en ökande andel män. Uppgifter om antalet medresande familjemedlemmar saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;De allra flesta förvärvsaktiva i Sverige som är bosatta utomlands har inkomst av anställning. Egenföretagare med inkomst av närings- verksamhet utgör i genomsnitt endast cirka 3 procent av denna population. Den andelen är högst bland svenska medborgare i denna population. Egenföretagare och arbetstagare verksamma i Sverige som skattar sin inkomst i det land där han eller hon är bosatt ingår dock inte i redovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Utstationerade arbetstagare i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Från den 1 juli 2013 ska utländska företag som sänder ut arbetstagare till Sverige i mer än fem dagar anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Anmälan om utsändning ska göras genast när en utstationerad arbetstagare börjar arbeta i Sverige. Med en utstationerad arbets- tagare avses en arbetstagare som vanligen arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid utför arbete i Sverige för ett utländskt företags räkning. Arbetstagaren ses inte som bosatt i Sverige och ska därmed heller inte folkbokföra sig i landet. Vid utsändningstid kortare än sex månader är arbetstagaren inte heller skattskyldig i Sverige (se vidare avsnitt 18.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Statistik över hur många arbetstagare som är utstationerade i Sverige varje år redovisar Arbetsmiljöverket i halvårsvisa rapporter. Av årsrapporten för 2014 framgår att sammanlagt drygt 38 000 arbets- tagare var utstationerade i Sverige under året. Den vanligaste utstatio- neringsperioden är enligt rapporten relativt kort, endast mellan 10 och 29 dagar. En fjärdedel av alla registreringar gäller en sådan kort period. Endast cirka 10 procent av antalet registrerade arbetstagare avser en period längre än 12 månader. Drygt hälften av alla utstationerade arbetstagare arbetade i storstadsområdena Stockholm, Göteborg eller Malmö. De flesta utstationerade arbetar inom näringsgrenarna byggverksamhet och tillverkning. I registret ska även hemvisten för det företag som utstationerar arbetstagare uppges. Det är alltså inte arbetstagarens nationalitet som ska uppges. Flest arbetstagare utstationerades från företag i Tyskland, därefter från företag i Polen, Litauen, Indien och Thailand.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Arbetsmiljöverket (2015). &lt;/SPAN&gt;Helårsrapport 2014 – Register för företag som utsationerar arbets- tagare i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Utstationerade arbetstagare inom EU kan även identifieras genom registreringen av de så kallade &lt;NOBR&gt;A1-intygen.&lt;/NOBR&gt; En unionsmed- borgare som blir utsänd till en annan medlemsstat behöver ett beslut om vilket lands sociala trygghetssystem som den ska omfattas av, vilket framgår av &lt;NOBR&gt;A1-intyget.&lt;/NOBR&gt; Intyget ges även till personer som är verksamma i två eller flera länder. I Sverige är Försäkringskassan den myndighet som ansvarar för att utfärda och ta emot dessa intyg (se vidare kapitel 15).&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgifter från Europeiska kommis- sionen utfärdades sammanlagt drygt 29 000 intyg under 2013 runt- om Europa till arbetstagare utsända till Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Dessa är alltså en delmängd av de utstationerade arbetstagare som Arbetsmiljöverket rapporterar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Studier i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Antalet utländska studenter som kommer till Sverige för att studera, liksom antalet svenskar som studerar utomlands, har ökat betydligt under de senaste decennierna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Gruppen inresande studenter be- står av dels utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor, dels studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade &lt;NOBR&gt;freemover-studenter.&lt;/NOBR&gt; I den senare gruppen ingår både personer med uppehållstillstånd för studier, invandrade kortare tid än sex månader före studie- starten och övriga personer som saknar svenskt personnummer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I figur 5.8 redovisas utvecklingen över antalet utländska studen- ter som för första gången kommer till Sverige för att studera under perioden. Inför läsåret 2011/12 minskade antalet &lt;NOBR&gt;freemover-stu-&lt;/NOBR&gt; denter påtagligt. Det beror sannolikt uteslutande på införandet av studieavgifter för studenterna som kommer från länder utanför EU/EES och som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Försäkringskassan registrerar enbart de intyg som myndigheten utfärdar, inte de som myn- digheten tar emot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europeiska kommissionen (2014). &lt;/SPAN&gt;Posting of workers – Report on A1 portable documents issued in 2012 and 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Universitetskanslerämbetet och SCB (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Universitet och högskolor – internationell student- mobilitet i högskolan 2013/14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft105"&gt;Figur 5.8 Inresande studenter för första gången i svensk högskoleutbildning läsåren &lt;NOBR&gt;2004/05–2013/14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft102"&gt;35 000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td114"&gt;&lt;P class="p96 ft92"&gt;Utbytesstudenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td157"&gt;&lt;P class="p96 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;Freemover-studenter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft102"&gt;30 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft102"&gt;25 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft102"&gt;15 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft102"&gt;10 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft102"&gt;5 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft103"&gt;2004/05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2005/06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2006/07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007/08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008/09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009/10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010/11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011/12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012/13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013/14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Universitetskanslerämbetet och SCB (2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft10"&gt;De uppgifter som redovisats ovan avviker något från statistiken över uppehållsrätter och uppehållstillstånd för studier redovisade i avsnitt 5.2.1. Antalet inresande studenter från tredje land är något färre än antalet som beviljats uppehållstillstånd. År 2013 beviljades cirka 7 600 tredjelandsmedborgare uppehållstillstånd för studier, att jämföra med 6 500 inresande studenter läsåret 2013/14 från de länderna. En viss avvikelse skulle dock kunna uppstå om inte alla som beviljas uppehållstillstånd fullföljer sina studieplaner i Sverige, vilket säkert förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; däremot överstiger antalet inresande betydligt antalet registrerade uppehållsrätter för studier. År 2013 registrerades cirka 5 000 beslut om beviljade uppehållsrätter till stu- denter (exklusive medborgare från Norden), vilket är hälften så många som antalet inresande studenter från dessa länder. Detta tyder också på att det tidigare fanns en påtaglig underregistrering av uppe- hållsrätter hos Migrationsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft18"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utbetalning av förmåner till immigrerande personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;De som invandrar till Sverige använder i relativt liten utsträckning de svenska sociala trygghetssystemen. Utredningen har beställt statistik från STATIV om förekomst av utbetalning av några för- måner från socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen för de grupper som redovisats ovan. I figur 5.9 redovisas andelen av alla som invandrade under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2012&lt;/NOBR&gt; (se figur 5.4) som mot- tog barnbidrag, bostadsbidrag respektive föräldrapenning året efter invandring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Vanligast är som förväntat utbetalning av barnbidrag, då allmänt barnbidrag lämnas för varje barn till och med det kvartal då barnet fyller 16 år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft4"&gt;Figur 5.9 Utbetalning av socialförsäkringsförmåner till invandrade &lt;NOBR&gt;16–64&lt;/NOBR&gt; år året efter invandring, fördelad efter förmån&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft103"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft103"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft103"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft103"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft103"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft102"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft102"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft102"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft102"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p39 ft25"&gt;Barnbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p463 ft25"&gt;Bostadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p463 ft25"&gt;Föräldrapenning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p500 ft102"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td110"&gt;&lt;P class="p501 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td102"&gt;&lt;P class="p38 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td102"&gt;&lt;P class="p38 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB (STATIV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft42"&gt;Dessa uppgifter kan jämföras med motsvarande för hela Sveriges befolkning. År 2013 mottog drygt 1 046 000 föräldrar barnbidrag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Andelen med utbetalning av dessa förmåner under invandringsåret är betydligt lägre, och varierar sannolikt beroende på när under året invandringen skedde. Därför redovisas i stället året efter invandring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;15 kap. 4 § socialförsäkringsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;vilket motsvarar omkring 19 procent av de registrerade försäkrade 19– 64 år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande uppgifter för föräldrapenning år 2013 är cirka 760 000 mottagare, vilket motsvarar cirka 14 procent av de registre- rade försäkrade &lt;NOBR&gt;19–64&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande jämförelse för bostadsbidrag är inte möjligt att ta fram, då Försäkringskassans statistik för bostads- bidrag endast redovisas per hushåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Uppgift om utbetalning av förmåner till gränsarbetare i Sverige saknas i STATIV, då det registret baseras på folkbokförda i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Rörlighetsmönster från Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;I det här avsnittet redovisas motsvarande uppgifter för personer som av olika skäl väljer att lämna Sverige. Rörligheten från Sverige består av flera olika grupper. I avsnittet studeras personer som flyttar från Sverige och avförs från folkbokföringen (utvandrar) respektive kvarstår som folkbokförda samt personer som bor i Sverige men arbetar eller studerar i andra länder. Avsnittet avslutas med statistik över utbetalning av vissa förmåner från Försäkringskassan och Pen- sionsmyndigheten till personer som bor eller arbetar i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utvandring från Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft45"&gt;Ökad utvandring från Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Antalet personer som årligen utvandrar från Sverige, det vill säga avförs från folkbokföringen, har sedan början på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; ökat från omkring 35 000 till drygt 50 000 personer per år (se figur 5.10). De länder som flest personer flyttar till är i fallande ordning Norge, Danmark, Storbritannien, USA, Finland och Tyskland. Ungefär hälften av all utvandring från Sverige år 2014 skedde till dessa sex länder. Några av de länder dit utvandringen i relativa termer ökat mest under den studerade perioden är Irak, Indien, Polen och Kina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;År 2013 utbetalades barnbidraget endast till en förälder, i normalfallet modern. När föräld- rar har gemensam vårdnad om ett barn lämnas barnbidrag sedan mars 2014 med hälften till vardera föräldern (16 kap. 5 § socialförsäkringsbalken), lag (2013:1018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassan (2014). &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringen i siffror 2014&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;Figur 5.10 Utvandring från Sverige per år, fördelad efter utflyttningsland&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft102"&gt;60 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p506 ft107"&gt;Norden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p463 ft25"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p56 ft25"&gt;Tredjeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p31 ft25"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft102"&gt;50 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft102"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft102"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft102"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td157"&gt;&lt;P class="p462 ft109"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td158"&gt;&lt;P class="p507 ft109"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td34"&gt;&lt;P class="p463 ft109"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td74"&gt;&lt;P class="p39 ft109"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td81"&gt;&lt;P class="p31 ft109"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p508 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB (RTB).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;Omkring hälften av alla som utvandrar från Sverige har svenskt med- borgarskap. Vidare är det något fler män än kvinnor som utvandrar. Åldersfördelningen skiljer sig dock något åt mellan kvinnor och män. Liksom bland personer som invandrar till Sverige är kvinnor överrepresenterade bland yngre än 30 år, medan män är överrepre- senterade bland äldre än 30 år. Kvinnor som flyttar från Sverige är med andra ord i genomsnitt yngre än män som gör detsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Sammanlagt bodde omkring 240 000 svenska medborgare utom- lands år 2014 enligt uppgifter från Skatteverkets register. Den genomsnittlige utlandssvensken har bott på sin senaste utlandsadress i 8,5 år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Antalet svenska medborgare i arbetsför ålder bosatta i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EFTA-stat&lt;/NOBR&gt; var samma år cirka 112 000, enligt statistik från Eurostat. De stater med flest bosatta svenska medborgare i arbetsför ålder är Norge (32 000), Storbritannien (19 000), Spanien (11 000) samt Danmark och Tyskland (10 000 vardera).&lt;SPAN class="ft43"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;SOM-institutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; (2014). &lt;/SPAN&gt;Registerstudie över svenska medborgare boende utomlands&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Uppgifterna avser februari 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Europeiska kommissionen (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2015 Annual report on labour mobility&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;80–81.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Många bosatta utomlands kvarstår som folkbokförda i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Den statistik som presenterats över utvandrade från Sverige täcker långt ifrån alla som lämnar Sverige. Personer som har för avsikt att bo utomlands under kortare tid än ett år kvarstår i den svenska folk- bokföringen och klassificeras därmed aldrig som utvandrade. Exem- pel på flyttformer som inte registreras är tillfällig arbetskraftsmigra- tion, säsongsboende och studenter. Hur många dessa rör sig om finns det inga exakta uppgifter om. &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; har baserat på register från SCB, Skatteverket, Eurostat och OECD uppskattat att omkring 450 000 personer födda i Sverige bodde utomlands år 2006.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Över 200 000 Sverigefödda skulle därmed vara bosatta utomlands men folkbokförda i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Andra uppskattningar som gjorts visar att det kan röra sig om fler än så. Enligt lobbygruppen Svenskar i Världen, SVIV, bor samman- lagt omkring 660 000 svenskar utomlands, inklusive utvandrade.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Denna uppskattning baseras bland annat på uppgifter från Skatte- verket, Pensionsmyndigheten, CSN och Svenska ambassader runt- om i världen. Dokumentationen av deras tillvägagångssätt är inte tillräcklig för att kunna bedöma rimligheten i deras uppskattning. Men om uppskattningen vore riktig skulle det alltså innebära att över 400 000 svenskar skulle vara bosatta utomlands men folkbok- förda i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbete utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft45"&gt;Gränsarbete i Norge och Danmark allt vanligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;En annan grupp som är av intresse för utredningen är de så kallade gränsarbetarna, som bor i Sverige men arbetar i någon annan med- lemsstat. Detta är dock en grupp som är svår att identifiera. SCB har tillgång till uppgifter för gränsarbete till våra grannländer Danmark och Norge, som redovisas i figur 5.11. Populationen är liksom tidigare personer som är folkbokförda i Sverige i slutet av respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOM-institutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; (2012). &lt;/SPAN&gt;Svenskar bosatta utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Svenskar i Världen (2015). &lt;/SPAN&gt;Kartläggning av utlandssvenskar 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft4"&gt;Figur 5.11 Antal personer bosatta i Sverige som arbetar i Danmark och Norge per år, fördelat efter arbetsland&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p43 ft25"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft25"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td101"&gt;&lt;P class="p482 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft102"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p485 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft103"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p463 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB (STATIV, Gränsregional statistik).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft10"&gt;Arbetspendlingen till Danmark och Norge har ökat betydligt under den studerade perioden. Omkring 30 000 respektive 16 000 per- soner pendlade till Norge respektive Danmark under 2013, vilket är mer än dubbelt så många som tio år tidigare. Pendlingen till Danmark har dock de senaste åren en fallande trend.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Köns- och åldersfördelningen skiljer sig en del åt mellan dem som pendlar till Norge respektive Danmark. Män är över lag över- representerade i gruppen, och stod år 2013 för omkring 70 procent av pendlingen till Norge och 60 procent av pendlingen till Danmark. Nästan hälften av alla som pendlar till Norge är yngre än 30 år, och antalet personer i den åldersgruppen som pendlar till Norge är nästan fyra gånger så många som till Danmark. Även andelen äldre än 50 år är högre bland pendlarna till Norge. Här återfinns bland andra en del läkare. Omkring 7 av 10 som pendlar till Danmark är mellan 30 och 55 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft18"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Utsändning till annat land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;I föregående avsnitt redovisades statistik över utstationerade arbets- tagare i Sverige utsända från annat land (se avsnitt 5.2.3). Någon sådan fullständig statistik för den omvända situationen att en arbetstagare bosatt i Sverige blir utsänd till ett annat land finns inte tillgänglig. Däremot finns uppgift om utsända arbetstagare från Sverige till en annan medlemsstat i EU genom Försäkringskassans registrering av &lt;NOBR&gt;A1-intygen,&lt;/NOBR&gt; som kort beskrivs i föregående avsnitt. Under 2015 utfärdade Försäkringskassan &lt;NOBR&gt;A1-intyg&lt;/NOBR&gt; till 4 144 arbets- tagare och 188 egenföretagare utsända till en annan medlemsstat, vilket är ungefär lika många som årligen under de två närmast före- gående åren.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Det är alltså långt färre arbetstagare som utsänds inom EU från Sverige än till Sverige. Några av de vanligaste län- derna att utsändas till från Sverige är med viss variation mellan åren Norge, Frankrike, Spanien, Grekland och Italien.&lt;SPAN class="ft43"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;En annan grupp av intresse i det här sammanhanget är personer som utsänds av staten, framför allt från Utrikesdepartementet (UD), och biståndsorganisationer som Sida, samt deras medföl- jande familjemedlemmar. Dessa ingår inte i statistiken över utsända arbetstagare presenterad ovan, då särskilda utsändningsregler gäller för dessa (se vidare kapitel 21). Det finns ingen kontinuerlig sam- manställning över hur många dessa är, men vissa uppgifter finns tillgängliga hos UD. I januari 2016 var sammanlagt 573 personer utsända från Regeringskansliet, främst anställda vid svenska ambas- sader i utlandet, med 487 medföljande familjemedlemmar inklusive barn.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Därutöver var ytterligare 89 personer utsända från svenska myndigheter, främst Försvarsmakten. Bland dessa ingår dock endast personal som är utsänd till någon av våra utlandsmyndigheter. I januari 2017 hade Sida 171 biståndsarbetare utsända med 110 med- följande makar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Beslut med hänvisning till artikel 12.1 och 12.2 i förordning 883/2004 enligt statistik från Försäkringskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europeiska kommissionen (2014). &lt;/SPAN&gt;Posting of workers – Report on A1 portable documents issued in 2012 and 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utsända biståndsarbetare ingår inte i dessa uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Arbete i två eller flera medlemsstater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Försäkringskassan utfärdar inte bara &lt;NOBR&gt;A1-intyg&lt;/NOBR&gt; vid utsändning, utan även när arbetstagare och egenföretagare behöver beslut om tillämplig lagstiftning vid arbete i två eller flera medlemsstater enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (för- ordning 883/2004)&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;(se vidare avsnitt 11.3.2). År 2015 utfärdade För- säkringskassan 7 402 sådana beslut till personer i Sverige verksamma i flera länder, varav 424 egenföretagare enligt artikel 13.2 och 13.3 i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Studier utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Det är nästan lika vanligt att svenska medborgare studerar utomlands som att utländska studenter kommer till Sverige för att studera. Under läsåret 2013/14 studerade cirka 29 000 svenska studenter utomlands (se figur 5.12), att jämföra med cirka 33 000 utländska studenter i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Till utresande studenter räknas de som deltar i ett utbytes- program som anordnas av svenska och utländska universitet och hög- skolor samt studenter som haft studiemedel från Centrala studie- stödsnämnden (CSN) för studier utomlands och som anordnat sina studier utomlands på egen hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Tidigare redovisade siffror över inresande studenter avsåg inresande för första gången.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Figur 5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td159"&gt;&lt;P class="p98 ft105"&gt;Utresande studenter i högskoleutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p98 ft4"&gt;läsåren &lt;NOBR&gt;2004/05–2013/14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td161"&gt;&lt;P class="p516 ft107"&gt;Utbytesstudenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;Freemover-studenter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p516 ft92"&gt;Studenter på språkresor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Utresande totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td114"&gt;&lt;P class="p515 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004/05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2005/06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2006/07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p463 ft102"&gt;2007/08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;2008/09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009/10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft102"&gt;2010/11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p39 ft102"&gt;2011/12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012/13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013/14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Universitetskanslerämbetet och SCB (2014).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft10"&gt;Statistiken redovisad ovan avser, till skillnad från statistiken över inresande studenter, alla svenskar som befinner sig utomlands (bestånd) och inte antalet som reser utomlands för första gången (utflöde). Någon sådan statistik över rörligheten från Sverige finns tyvärr inte tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utbetalning av förmåner till andra medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gör en del ut- betalningar till personer bosatta i utlandet. Det finns dock inte så mycket statistik över dessa utbetalningar. Framför allt Försäkrings- kassan har under utredningstiden haft svårt att få fram uppgifter om utlandsbetalningar, till följd av att det är information som inte lagras på ett sätt som gör det möjligt att ta fram statistik. Från Försäk- ringskassan kan därför endast registerbaserad statistik om utbetal- ning av sjuk- och aktivitetsersättning presenteras. Viss statistik över utbetalning av familjeförmåner till andra medlemsstater kan också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft18"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;presenteras, baserat på en aktgranskning som Försäkringskassan genomfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De siffror om sjuk- och aktivitetsersättning som redovisas i figur 5.13 rör utbetalningar från Försäkringskassan till ett konto registrerat i ett annat land än Sverige. Aktivitetsersättning, som är en förmån som ges till personer yngre än 30 år med nedsatt arbets- förmåga som kan antas bestå i minst ett år eller som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin skolgång, kan antas stå för endast en liten del av dessa utbetalningar. Observera att det kan finnas mottagare som är bosatta utomlands men som har ett svenskt konto och därför inte finns med i den här statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Inkomstgrundand ålderspension betalas enligt nationell lagstift- ning ut till personer oavsett var de är bosatta. Det enda kravet är att den fortsatta rätten till förmånen finns. Garantipensionen, som är en bosättningsbaserad förmån, betalas endast ut till boende i Sverige men också till bosatta inom EU/EES och Schweiz enligt export- reglerna i förordning 883/2004 (se vidare kapitel 11). I figur 5.13 redovisas även statistik från Pensionsmyndigheten om dessa utlands- betalningar, som endast finns tillgänglig för några år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft4"&gt;Figur 5.13 Antal personer i utlandet som får utbetalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft4"&gt;av sjuk- och aktivitetsersättning respektive ålderspension&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p462 ft25"&gt;Sjuk- och aktivitetsersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr40 td156"&gt;&lt;P class="p43 ft92"&gt;Ålderspension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;90 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;80 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;70 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;60 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;50 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft103"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p462 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td176"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p463 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p508 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td166"&gt;&lt;P class="p507 ft102"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft18"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I figuren syns en stadig ökning av utlandsbetalningar av ålders- pension, med nästan en fördubbling under den studerade perioden. De flesta utbetalningarna av ålderspension, omkring 80 procent under den studerade perioden, går till utländska medborgare med intjänade pensionsrätter från det svenska allmänna pensionssystemet. De vanligaste länderna som utbetalningar av ålderspension går till är Finland (38 procent år 2014), Tyskland (12 procent), Norge (8 pro- cent), Danmark (6 procent) samt Spanien och Grekland (3 procent vardera).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Utbetalningarna av sjuk- och aktivitetsersättning till utlandet har minskat sedan år 2008, vilket också går i linje med den allmänna utvecklingen av de förmånerna. Utbetalning av sjuk- och aktivitets- ersättning går främst till Finland (66 procent år 2014), Norge (14 procent), Danmark (5 procent), Grekland (3 procent) och Spanien (2 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När det gäller utbetalningar av familjeförmåner till andra EU/EES- stater har Försäkringskassan uppskattat att drygt 17 000 personer fått någon familjeförmån utbetald till en annan medlemsstat under år 2016, till ett sammanlagt värde på cirka 350 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;De vanligaste länderna att utbetalning sker till är Danmark, Norge, Polen, Finland och Storbritannien. Dessa uppgifter kan jämföras med den senaste registerbaserade undersökningen från en rapport från Försäkringskassan från år 2007.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Då ingick även utbetalning av föräldrapenning i statistiken, som då klassificerades som en familjeförmån (se vidare kapitel 23), och barnbidrag. Sammanlagt handlades 7 581 sådana exportärenden under 2006, med samman- lagt drygt 30 miljoner utbetalt. Hälften av det utbetalade beloppet avsåg föräldrapenning. Export av familjeförmåner verkar därmed också ha ökat under den studerade perioden, vilket sannolikt främst beror på en ökad rörlighet av arbetstagare inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Uppgifterna baseras på en aktgranskning av de ärenden där ett beslut om rätt till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-familje-&lt;/NOBR&gt; förmån har fattats under april år 2016. Helårsvärden har Försäkringskassan skattat med hjälp av statistik om pågående ärenden som har hämtats från handläggningssystemet Mälker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassan (2007). &lt;/SPAN&gt;Utbetalning av familjeförmåner 2006 med stöd av &lt;NOBR&gt;EG-lagstiftningen&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ge en total bild över rör- ligheten till och från Sverige. Baserat på de uppgifter som här pre- senterats kan det ändå konstateras att rörligheten till och från Sverige har ökat under den tioårsperiod som studerats. Det mesta tyder även på att fler av olika skäl kommer till Sverige än som lämnar Sverige. I tabell 5.1 redovisas en sammanfattning av de uppgifter om rörlighetsmönster som presenterats i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;Tabell 5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p523 ft105"&gt;Sammanfattning rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p171 ft4"&gt;Rörlighet till Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p524 ft4"&gt;Rörlighet från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p485 ft105"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p485 ft116"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td186"&gt;&lt;P class="p525 ft102"&gt;Antal 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td187"&gt;&lt;P class="p32 ft102"&gt;sedan 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td188"&gt;&lt;P class="p525 ft4"&gt;Antal 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td189"&gt;&lt;P class="p32 ft102"&gt;sedan 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p526 ft105"&gt;Uppehållsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p32 ft118"&gt;21 000*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft118"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft118"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p526 ft4"&gt;Uppehållstillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;96 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p526 ft4"&gt;Korttidsmigration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td190"&gt;&lt;P class="p526 ft105"&gt;Registrerad migration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;106 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;51 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p526 ft105"&gt;Registrerad migration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p526 ft118"&gt;inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft118"&gt;29 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p22 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft118"&gt;14 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p526 ft116"&gt;Gränsarbetare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;17 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;46 000*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td190"&gt;&lt;P class="p526 ft4"&gt;Utsända av stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td184"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p526 ft116"&gt;Utstationerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p526 ft105"&gt;arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft118"&gt;38 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft118"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft118"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p526 ft4"&gt;Utsända inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;29 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p526 ft4"&gt;Studenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;33 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td185"&gt;&lt;P class="p527 ft4"&gt;29 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p526 ft4"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p528 ft4"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft105"&gt;Anm. * Kännedom om undertäckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;Vi vet att fler flyttar till Sverige och bosätter sig här än som flyttar från Sverige och avförs från folkbokföringen. Det gäller även om man skulle bortse från det stora antalet flyktinginvandrare och an- höriginvandrare till flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren. Även vid avgränsning till flyttningar inom EU är rörligheten till Sverige större än från Sverige. Däremot vet vi inte hur många som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet inom EU, varken till eller från Sverige eller kortare/längre tid än tre månader. Det är en naturlig följd av den fria rörligheten inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft18"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p529 ft10"&gt;Vi vet också att många svenskar pendlar över våra gränser för arbete i Danmark och Norge, men hur många svenska medborgare som pendlar till övriga medlemsstater saknas uppgift om. Det är oavsett sannolikt fler som pendlar från Sverige än till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Studenter är slutligen en grupp vi också har relativt god känne- dom om, då både utländska studenter i Sverige och svenska studen- ter utomlands registreras. Något fler studenter rör sig från Sverige än till Sverige, men innan läsåret 2011/12 då studieavgifter infördes i Sverige för många utländska studenter gällde det motsatta förhål- landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Oavsett hur väl det skulle gå att kartlägga respektive grupp i tabellen ovan är det inte möjligt att ge en heltäckande bild över rör- lighetsmönstren till och från Sverige. Dels väljer många som flyttar utomlands att kvarstå som folkbokförda i Sverige, dels kan vi inte ha full kännedom om personer som använder sin rätt till fri rörlighet inom EU. Det gäller i synnerhet efter borttagandet av Migrations- verkets registrering av &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; med uppehållsrätt i Sverige. Men även med en sådan registrering skulle det vara svårt att kart- lägga alla som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft18"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p531 ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Översikt – tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft10"&gt;De delar av det svenska sociala trygghetssystemet som ingår i utred- ningens uppdrag består av socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt hälso- och sjukvård. Detta kapitel innehåller en kortfattad be- skrivning av de svenska bestämmelserna med avseende på vad som krävs för att omfattas av försäkringsskydd eller för att få tillgång till dessa försäkringar samt hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och läkemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Socialförsäkringen är obligatorisk, vilket innebär att den täcker alla i befolkningen. Den omfattar ett drygt trettiotal förmåner och är uppdelad i tre försäkringsgrenar, nämligen bosättningsbaserade förmåner, arbetsbaserade förmåner samt övriga förmåner. För att vara försäkrad krävs att den enskilde uppfyller försäkringsvillkoren i form av bosättning, arbete eller andra omständigheter som anges i lagstiftningen samt gällande krav på försäkringstider. För att om- fattas av socialförsäkringsskyddet ska den försäkrade även uppfylla de andra villkor som gäller för respektive förmån, t.ex. de villkor som gäller för att en förmån ska betalas ut vid en utlandsvistelse&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Unionsrätten inom Europeiska unionen (EU), avtal om Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och avtal om social trygghet eller andra avtal som har ingåtts med andra stater kan med- föra begränsningar av de svenska bestämmelserna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Begränsningarna kan exempelvis gälla vem som omfattas av socialförsäkringsskyddet samt beräkning av förmåner och utbetalningar vid utlandsvistelser. De &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; reglerna och internationella avtal (konventioner) m.m. redovisas utförligt i kapitel &lt;NOBR&gt;11–13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Dessa villkor anges i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; kap. SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2 kap. 5 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är tudelad på så sätt att den består av en allmän grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäk- ring. För att omfattas av försäkringen vid inkomstbortfall krävs att den enskilde är medlem i en arbetslöshetskassa. Vid arbetslöshet kan en person under vissa förutsättningar i stället för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen få ersättning vid deltagande i arbets- marknadspolitiska program, bland annat aktivitetsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;När det gäller hälso- och sjukvård ska varje landsting ska erbjuda sådan åt dem som är bosatta inom landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Socialförsäkringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Den allmänna socialförsäkringen regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). SFB innehåller bestämmelser om social trygghet genom sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Den är indelad i avdelningarna familjeförmåner, förmåner vid sjuk- dom eller arbetsskada, särskilda förmåner vid funktionshinder, för- måner vid ålderdom, förmåner till efterlevande och bostadsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Förmånerna är indelade i bosättningsbaserade, arbetsbaserade och övriga förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten administrerar social- försäkringen, vilken finansieras genom bland annat socialavgifter och skatt. Det är dock Skatteverket som ansvarar för beskattning och frågor om debitering av socialavgifter på arbete som utförts i Sverige och för personer som omfattas av svensk social trygghet. Inom ramen för Skatteverkets ansvar finns även frågor om pen- sionsgrundande inkomst (PGI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Med förmåner avses i SFB dagersättningar, livräntor, kostnads- ersättningar, bidrag samt andra utbetalningar eller åtgärder som den enskilde är försäkrad för enligt &lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; kap.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I SFB finns även vissa gemensamma bestämmelser för när ersätt- ning inte lämnas, begränsas till sitt belopp eller betalas ut till någon annan, sammanträffande av förmåner, återkrav, handläggning, be- handling av personuppgifter m.m.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Av dessa bestämmelser framgår bland annat att för utbetalning av en förmån utomlands får det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1 kap. 1 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 kap. 11 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;104–117&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; kap. SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;krävas bevis om rätten till förmånen består.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Därutöver finns även administrativa bestämmelser om att personer i vissa situationer ska anmäla sig till Försäkringskassan. Det kan gälla en person som bosät- ter sig i Sverige och som inte är folkbokförd eller en person som arbetar här utan att vara bosatt i landet. Om en person ansöker om eller uppbär en förmån ska han eller hon också anmäla ändrade för- hållanden, som påverkar rätten till eller storleken av förmån.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Unions- rätten inom EU eller avtal inom EES eller avtal om social trygghet eller andra avtal som har ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar av tillämpligheten av bestämmelserna i SFB.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft45"&gt;Socialförsäkringsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Försäkrad är den som uppfyller kraven på bosättning, arbete eller andra omständigheter än dessa, samt gällande krav på försäkrings- tider. För att omfattas av det som i SFB benämns socialförsäkrings- skyddet ska den försäkrade dessutom uppfylla de andra villkor som gäller för respektive förmån vilka anges i &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; kap SFB.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Detta är ett generellt skydd, som inte ses som ett villkor för att omfattas av det svenska sociala trygghetssystemet. Det blir aktuellt vid migration och internationella förhållanden. Det finns inte mycket som pekar på att det skulle vara ett självständigt villkor för att omfattas och har inte heller med rätten till förmåner att göra. Att socialförsäkringsskyddet inte kopplar ihop rätten att omfattas&lt;SPAN class="ft43"&gt;10&lt;/SPAN&gt;och rätten till förmåner&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;talar också för att det i den svenska SFB görs en skillnad på att omfattas av försäkringen och frågorna om rätten till en förmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det ska även noteras att alla de förmåner som behandlas i avdel- ningarna &lt;NOBR&gt;B–H&lt;/NOBR&gt; inte faller inom sakområdet för förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Den som enligt förordning 883/2004 omfattas av lagstiftningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt SFB som motsvarar förmåner som avses i förordningen. En person som är lokalt anställd vid en svensk utlandsmyndighet är inte försäkrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;110 kap. 15 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;110 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;43–45&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 kap. 5 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;4 kap. 2 och 3 §§ SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 kap. 3 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 kap. 4 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft42"&gt;enligt SFB när det gäller den anställningen och ska inte anses som offentligt anställd vid tillämpningen av förordningen.&lt;SPAN class="ft121"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft45"&gt;Försäkrad i Sverige genom bosättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;En person som är bosatt i Sverige är försäkrad för bosättningsbase- rade förmåner. De bosättningsbaserade förmånerna regleras i av- delningarna &lt;NOBR&gt;B–G&lt;/NOBR&gt; i SFB och utgörs bland annat av familjeförmåner, t.ex. barnbidrag och underhållsstöd, förmåner vid sjukdom eller arbetsskada t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantier- sättning samt förmåner vid funktionsnedsättningar, t.ex. assistans- ersättning och bilstöd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i SFB ska, om inget annat särskilt anges, en person anses bosatt i Sverige om han eller hon har sin egentliga hemvist här i landet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Dessutom finns avvikande regler för vissa personkategorier som statsanställda, biståndsarbetare, stu- denter och familjemedlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;En person som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. Det gäller dock inte om det finns synnerliga skäl som talar emot det.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl att han eller hon ändå folkbokförs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;En utlänning som enligt folkbokföringslagen inte ska folkbokföras ska inte heller anses vara bosatt här.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;En person som är bosatt i Sverige och lämnar landet ska fortfa- rande anses bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Bosättningsbaserade förmåner får inte lämnas till den som bo- sätter sig i Sverige men inte är folkbokförd här, för längre tid till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 kap. 5 och 5 a §§ SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 9 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 2 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–8&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Gällande synnerliga skäl för att inte anses som bosatt i Sverige även om man antas vistas här längre än 1 år avses verkställighet av fängelsstraff och vistelser av medicinsk karaktär. Dessa personer exkluderas från svensk socialförsäkring. Se prop. 1998/99:119, s. 89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 § folkbokföringslagen (1991:481), FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 3 § andra stycket SFB, 4 § andra stycket FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 kap. 3 § tredje stycket SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;baka än tre månader före den månad när anmälan om bosättning gjordes till Försäkringskassan, eller när Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Om en enskild behöver ha uppehållstillstånd i Sverige enligt ut- länningslagen (2005:716), UtlL, får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då tillståndet började gälla, men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att till- ståndet beviljades.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats. Förmåner får dock inte lämnas för tid då bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;m.fl. har lämnats, om förmånerna är av motsvarande karaktär.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Enligt UtlL krävs att en utlänning som vistas i Sverige i mer än tre månader har uppehållstillstånd om han eller hon inte är medborgare i ett nordiskt land eller är &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; med uppe- hållsrätt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;Om en försäkrad vistas i ett land som inte ingår i EU/EES eller Schweiz för en tid får förmåner som grundas på bosättning endast lämnas om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Äldre- försörjningsstöd kan dock lämnas endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre månader. Sjukpenning respektive rehabilierings- penning i särskilda fall får för tid då en försäkrad vistas utomlands lämnas endast om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garanti- ersättning, garantipension, särskilt pensionstillägg, efterlevande- pension och garantipension till omställningspension kan lämnas så länge som bosättningen i Sverige består.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dels i vilken utsträckning barn som är politiska flyktingar är försäkrade för underhållsstöd, även om de inte är bosatta i Sverige, dels när rätten till bosättningsbaserade förmåner har upphört med tillämpningen av bestämmelserna om bosättning eller utlandsvistelse och det skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 kap. 11 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se även HFD målnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3297-15&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;3298-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SFS 1994:137.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 12 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–10&lt;/NOBR&gt; §§ UtlL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 13 och 14 §§ SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 kap. 17 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Försäkrad i Sverige genom arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;En person som arbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade för- måner. De arbetsbaserade förmånerna regleras i avdelningarna &lt;NOBR&gt;B–F&lt;/NOBR&gt; i SFB och utgörs bland annat av familjeförmåner, t.ex. föräldrapenning, förmåner vid sjukdom eller arbetsskada i form av t.ex. sjukpenning och arbetsskadeersättning samt förmåner vid ålderdom, t.ex. inkomst- grundad ålderspension.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i SFB avses med arbete i Sverige, om inget särskilt anges, förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftsställe i Sverige som avses i skattelagstiftningen&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;ska verksamhet som hänför sig till driftstället anses bedriven här i landet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock ingen definition av begreppet förvärvs- arbete i SFB.&lt;SPAN class="ft43"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;För arbetstagare gäller försäkringen för de arbetsbaserade för- månerna från och med den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen från och med den dag då arbetet påbörjas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Den sistnämnda regeln avser egenföretagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid).&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Vad gäller inkomst- relaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning upphör försäkringen efter ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;Om den enskilde börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl upphör försäkringen tidigare än tre respektive tolv månader.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Om en arbetsbaserad förmån lämnas när försäkringen ska upphöra fortsätter försäkringen dock att gälla under den tid som förmånen lämnas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Försäkringen fortsätter vidare att gälla efter efterskyddstiden så länge som reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vid förvärvsavbrott &lt;NOBR&gt;(SGI-skyddad&lt;/NOBR&gt; tid) är tillämpliga på personen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 6 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 2 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se 6 kap. 2 § samt 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 8 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 8 § andra stycket SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 8 § andra stycket SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 9 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 10 § SFB och 26 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–16a&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;Försäkringen för pensioner eller skadeersättning gäller när rät- ten till en förmån kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grund- eller sjukpen- ningnivå. Försäkringen för pensioner gäller också när rätten till för- månen kan härledas från sådan ersättning som anges i 6 kap. 19 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;§§ SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;För samtliga arbetsbaserade förmåner utom arbetsskadeersätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;ning och förmåner till efterlevande gäller att de inte får lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkrings- kassan fick kännedom om arbetet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;För personer som behöver ha arbetstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan gäller att de inte har rätt till förmåner förrän sådant tillstånd har beviljats.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Ersättning får lämnas tidigast från och med den dag då tillståndet började gälla, men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet be- viljades. Denna begränsning gäller dock inte arbetsskadeersättning eller efterlevandeförmåner för arbetsskadeförsäkringen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;När en försäkrad vistas utomlands kan vissa förmåner lämnas endast om ersättningsfallet inträffar utomlands medan den försäkrade där utför sådant arbete som ska anses som arbete i Sverige, eller om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet. Det gäller t.ex. graviditetspenning, föräldrapenning och sjukpenning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning, arbets- skadeersättning samt förmåner vid ålderdom och till efterlevande lämnas för tid som en försäkrad vistas utomlands så länge som rät- ten till förmånen består.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller även föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå om barnet är bosatt i Sverige eller om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Beträffande förmåner till efterlevande ska det som anges om för- säkrad gälla den försäkrades efterlevande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 11 § SFB, 6 kap. 6 § 6 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; §§ SFB och 6 kap. 6 § 2 SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 13 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 14 § SFB och UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 14 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 15 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 16 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 15 och 16 §§ SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 17 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Personer som får förmåner enligt 6 kap. &lt;NOBR&gt;19–20&lt;/NOBR&gt; §§ SFB är försäk- rade för inkomstgrundad ålderspension respektive inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning, inkomstgrundad ålderspen- sion och inkomstrelaterad efterlevandeförmån. Utöver detta finns särskilda bestämmelser om beräkning av pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring, studier och vård av småbarn.&lt;SPAN class="ft43"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Den som genom- går utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada är vidare försäkrad för arbetsskadeersättning samt efterlevandeförmåner för arbetsskadeförsäkringen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Särskilda personkategorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Det finns undantag i SFB beträffande vissa särskilda personkate- gorier där socialförsäkringen bör ha en utstäckt giltighet. Det gäller bl.a. statsanställda, biståndsarbetare och utlandsstuderande samt deras familjemedlemmar. De anses under vissa förutsättningar som bosatta i Sverige trots att de vistas utomlands under längre tid än ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Vissa av dessa personkategoriers arbete ses som arbete i Sverige även om det inte fysiskt utförs här (sjömän och utsända). När det gäller biståndsarbetare är det en specialregel, som enbart gäller tillhörig- heten till försäkringen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Det finns inga bestämmelser om flyg- personal i SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Statsanställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för arbete för arbetsgivarens räkning ska den personen inte anses vara bosatt eller arbeta i landet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;När det gäller statliga arbetsgivare som sänder ut arbetstagare anses de statligt anställda arbeta i den utsän- dande staten även om tiden kan antas bli &lt;SPAN class="ft11"&gt;längre än ett år&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft43"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;När det gäller personer som sänds ut av statliga arbetsgivare tillhör de den bosättningsbaserade och arbetsbaserade socialförsäkringen under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 21 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 22 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–8&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 4 § och 6 kap. 4 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;I SFB används inte begreppet offentligt anställd, och av lagtexten framgår att det gäller enbart statligt anställda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft10"&gt;hela utlandsvistelsen oavsett utsändningslängd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Avseende förmå- ner vid utlandsvistelse gäller inte tidsbegränsningen som följer av 5 kap. 14 § första stycket SFB eller kravet på medgivande för stats- anställda och deras familjemedlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft52"&gt;Utsända&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Enligt SFB kan arbete som en arbetstagare utför utomlands ses som arbete i Sverige under förutsättning att arbetsgivaren som sän- der ut arbetstagaren har verksamhet i Sverige och att arbetet antas vara längst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Det kan nämnas att det inte spelar någon roll om arbetsgivaren är svensk eller utländsk, utan det handlar om att verksamheten ska ha fast driftställe i Sverige. Att utsändningstiden ”kan antas” vara längst ett år innebär dock inte att uppgifter som lämnats till Försäkringskassan om arbetets varaktighet inte utan vidare behöver tas för goda. Försäkringskassan har möjlighet att begära att personen på lämpligt sätt visar omständigheter som stöd- jer uppgifterna om arbetets varaktighet, exempelvis ett anställ- ningsavtal.&lt;SPAN class="ft43"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Om den utsände uppfyller kriterierna bedöms det som arbete i Sverige och han eller hon omfattas av socialförsäkrings- skyddet. Om arbetet av någon anledning inte längre räknas som arbete i Sverige är personen inte längre försäkrad (för den arbets- baserade delen av försäkringen). Det är till exempel i situationer då man i stället omfattas av motsvarande försäkring i det andra landet eller att utsändningstiden blir förlängd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;En medföljande familjemedlem till den som är utsänd från Sverige, utanför EU/EES, anses som bosatt i Sverige och omfattas den bosättningsbaserade försäkringen under ett års tid. Familje- medlemmarna tillhör i princip inte den arbetsbaserade försäkringen såvida de inte är yrkesaktiva. Det är endast när det gäller pensions- rätt för vård av småbarn som medföljande familjemedlem kan räk- nas inom den arbetsbaserade försäkringen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 4 § tredje stycket SFB. Se även kapitel 18, 19 och 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 15 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 4 § första stycket SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 4 § andra stycket SFB. Prop. 1998/99:119 s. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–11§§&lt;/NOBR&gt; samt 4 kap. 5 § SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;60 kap. 30 § SFB och 61 kap. 24 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Om det i stället är fråga om en arbetsgivare med verksamhet i utlandet, utan fast driftställe i Sverige, som sänder någon till Sverige för arbete som kan antas vara under som längst ett år ska det inte räknas som arbete i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Familjemedlemmar till utsända arbets- tagare i Sverige kommer troligen inte att folkbokföras&lt;SPAN class="ft43"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;och troligen inte att ses som bosatta enligt SFB och därmed varken omfattas av bosättningsbaserad eller arbetsbaserad socialförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Diplomater m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat eller dess betjäning ska anses bosatt i Sverige samt att arbete som utförs av en sådan person ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;SPAN class="ft43"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller även en sådan persons privat- tjänare. En person som på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § samma lag ska anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Biståndsarbetare m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbets- givarens räkning ska fortfarande anses bosatt i Sverige om vistelsen kan antas vara längst fem år och personen är anställd av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet eller ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund.&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;I fråga om förmåner vid utlandsvistelse gäller inte den tidsbegräns- ning och kravet på medgivande för familjeförmåner enligt 5 kap. 9 § &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; SFB för biståndsarbetare och deras familjemedlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;För en biståndsarbetare m.fl., som till följd av utlandsarbete inte omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 1998/99:119 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;103–105.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Om de avser att stanna kortare tid än ett år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SFS 1976:661.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 5 § och 6 kap. 5 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 6 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 kap. 15 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige, ska efterskyddstiden därutöver börja löpa först efter återkomsten, om tjänstgöringen varat längst fem år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;För biståndsarbetare och deras familjemedlemmar finns vidare bestäm- melser om vilande SGI. Enligt dessa gäller att deras SGI ska vid åter- komsten till Sverige motsvara lägst det belopp som utgjorde deras SGI omedelbart före utresan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Det finns även särskilda bestämmelser för beräkning av &lt;NOBR&gt;240-dagarsvillkoret&lt;/NOBR&gt; inom föräldraförsäkringen. Enligt bestämmelserna ska tiden för utlandsvistelse bortses vid bedömningen av om detta villkor är uppfyllt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Sjömän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Arbete som sjöman på ett svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige oavsett var i världen som arbetet utförs. Det är i linje med flaggstatsprincipen. Detsamma gäller om arbetet utförs i anställ- ning på utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat (så kallad bareboat charter), om anställningen sker hos redaren eller hos någon arbetsgivare som redaren har anlitat. Det- samma gäller också anställning hos ägaren till ett svensk handels- fartyg eller hos någon arbetsgivare som har anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak. Med sjöman avses den som enligt 3 § sjömanslagen ska anses som sjöman.&lt;SPAN class="ft43"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sjömän som är bosatta i Sverige men som inte arbetar på ett ”svenskflaggat” fartyg anses inte arbeta i Sverige och har följakt- ligen bara rätt till förmåner som grundas på bosättning. I 2006 års sjöarbetskonvention anges att varje medlemsstat ska vidta åtgärder för att ge sjömännen ett kompletterande socialförsäkringsskydd, inom områdena för hälso- och sjukvård, familjeförmåner, förmåner vid sjukdom, arbetslöshet, ålderdom, arbetsskada och moderskap, samt förmåner vid invaliditet och till efterlevande. För att uppfylla sjöarbetskonventionen ska alla sjömän som är bosatta på en med- lemsstats territorium ha ett socialförsäkringsskydd som inte är mindre förmånligt än det som landbaserad personal i det landet har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 12 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;26 kap. 24 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;12 kap. 38 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 kap. 3 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Utifrån denna konvention ska sjömän ha rätt till svenska förmåner som grundas på arbete. Med anledning av sjöarbetskonventionen så finns det i förarbetena ett förslag till ett nytt andra stycke i 6 kap. 3 § SFB om att även arbete på handelsfartyg från tredje land anses som arbete i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Utlandsstuderande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;En i Sverige bosatt person och dennes medföljande familjemedlemmar som lämnar landet för att studera i ett annat land ska fortfarande anses bosatt här så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigad utbildning eller har utbildningsbidrag för doktorander.&lt;SPAN class="ft43"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock inget krav på att de uppbär studiemedel. Studenter som studerar på distans utanför EU/EES omfattas inte av bestämmelsen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I fråga om förmåner vid utlandsvistelse gäller inte den tids- begränsning och kravet på medgivande för familjeförmåner enligt 5 kap. 9 § &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; SFB för studenter och deras familjemedlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Utländska studenter som kommer till Sverige enbart för att studera och har sin väsentliga anknytning till annat land kan inte anses som bosatta i Sverige. Utländska doktorander med svenskt utbildnings- bidrag ska dock anses som bosatta här och de omfattas därför av svensk bosättningsbaserad socialförsäkring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Familjemedlemmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Det som föreskrivs om bosättningsbaserade förmåner till personer som avses i 5 kap. &lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; §§ SFB, det vill säga statligt anställda, diplo- mater och biståndsarbetare med flera gäller även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidi- gare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.&lt;SPAN class="ft43"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2011/12:35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;5 kap. 7 och 8 §§ SFB. Jfr RÅ 2008 ref. 9. Det var inte bara en fortsatt tillhörighet utan en uppkommen tillhörighet för sonen som föddes i Thailand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se exempelvis Förvaltningsrätten i Umeås domar, målnr. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;339-13&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;381-13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 15 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 kap. 7 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 kap. 8 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Övriga förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Som övriga förmåner räknas statligt personskadeskydd, krigsskade- ersättning till sjömän och smittbärarersättning. För dessa förmåner finns särskilda bestämmelser i SFB gällande personkretsen och för- säkringstider.&lt;SPAN class="ft43"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;I Sverige regleras tillgång till vård främst genom hälso- och sjukvårds- lagen (1982:763), HSL&lt;SPAN class="ft43"&gt;73&lt;/SPAN&gt;, lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., (läkemedelsförmånslagen), tandvårdslagen (1985:125), TvL, samt patientlagen (2014:821). I SFB regleras förmåner vid sjukdom och arbetsskador samt andra vårdrelaterade stöd och bidrag. Detta omfattar bland annat viss ersättning för tandvård (tandvårdsstöd). Det finns även vissa särskilda bestämmelser om tillgång till vård i Sverige för asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd (lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera samt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd). I gränsöverskridan- de situationer kan en person även få tillgång till vård med stöd avtal (konventioner) som Sverige har ingått med andra länder, eller med stöd av förordningarna 883/2004 och 987/2009. Ersättning för kostnad av vård i annan unionsstat regleras i lagen (2015:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU/EES (ersättningslagen). Gränsöverskridande vård redogörs närmare för i kapitel 14 och 25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt före- bygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–10&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringen har lagt fram en ny proposition (prop. 2016/17:43) om en ny hälso- och sjuk- vårdslag som föreslås träda i kraft den 1 april 2017. Den nya lagen syftar till att göra regel- verket mer överskådligt, tydligare och mer lättillgängligt samt mer i enlighet med intentio- nen om en målinriktad ramlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;sjukdomar och skador i munhålan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Sverige har ett hälso- och sjukvårdssystem där ansvaret för att finansiera och tillhandahålla vården i huvudsak är decentraliserat till 20 landsting&lt;SPAN class="ft43"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;samt 290 kommuner. Utformningen av regelverk, föreskrifter och övergripande mål såväl som uppföljning av tillämp- ning och utvärdering av hälso- och sjukvården samt tandvården är ett nationellt ansvar. Denna verksamhet är bland annat förlagd till myndigheter som Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Social- styrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Statens be- redning för medicinsk och social utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den hälso- och sjukvård som landstingen är huvudmän för om- fattar öppen och sluten vård såväl som sjuktransporter, sjukresor och hjälpmedel. Landstingen kan vidare överlåta skyldigheten att erbjuda hemsjukvård till kommunerna. Kommunal hemsjukvård har nu införts i stort sett i hela landet. Kommunerna har ett visst hälso- och sjukvårdsansvar som är nära kopplat till beslut enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Kommunernas ansvar omfattar äldre personer som bor på särskilda boenden och personer som på grund av funktions- hinder behöver en bostad med särskild service. Vidare omfattas de som genom beslut av kommunen bor i en sådan boendeform som avses i 7 kap. 1 § första stycket 2 SoL, det vill säga enskild verksamhet som motsvarar de boenden som nämns i 5 kap. SoL. Kommunerna ska även enligt HSL erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som vistas i dagverksamhet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;I den utsträckning kommunen har ansvaret för hälso- och sjukvården har den också en skyldighet att i samband med sådan vård erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 § TvL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 § HSL och 2 §TvL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nio landsting har ett utökat ansvar för regional utveckling och har därmed rätt att kalla sig regioner, även om de formellt är landsting. Dessa landsting är Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. Gotland är kom- mun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region (Lag 2010:630 om regionalt utvecklingsansvar i vissa län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;3 kap. 6 § socialtjänstlagen och 9 kap. § 10 LSS enligt prop. 1992/93:159.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p553 ft10"&gt;personer med funktionsnedsättning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Kommunen har också ett visst ansvar för att tillhandahålla förbrukningsartiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Hälso- och sjukvård samt tandvård är förmåner baserad på bosätt- ning i Sverige. Bosättningsbegreppet sammanfaller med det i FOL.&lt;SPAN class="ft43"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Kommunens ansvar enligt lagen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade gäller i princip gentemot dem som är bosatta i kom- munen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av var en person ska anses bosatt kan led- ning enligt förarbetena hämtas från bestämmelserna i FOL om rätt folkbokföringsort. Det förutsätts att en bosättningskommun finns i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Enligt socialtjänstlagen är det ytterst vistelsekommunen som ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft45"&gt;Vissa särskilda bestämmelser om tillgång till vård i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft45"&gt;– asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft52"&gt;Asylsökande m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Landstingen ska bland annat erbjuda vård som inte kan anstå till personer över 18 år som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Personer som inte har fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som dem som är bosatta inom landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Personer utan nödvändiga tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;För personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd eller för de som håller sig undan verkställande av beslut om avvisning eller utvisning finns viss tillgång till hälso- och sjukvård. Detta reglas i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Personer utan tillstånd som är under 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som er- bjuds dem som är bosatta inom landstinget. För personer som är över 18 år ska landstingen bland annat erbjuda vård som inte kan anstå. Landstingen får erbjuda vård utöver den som regleras i denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 § hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 1981/82:97, s. 115, SOU 1993:115, s. 250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;16 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 a § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;lag. Kostnaderna för denna vård och läkemedel som skrivs ut i samband med vården är subventionerade enligt bestämmelserna i förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Av förarbetena framgår att det inte är uteslutet att förordningen om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i enstaka fall kan tillämpas även på unionsmed- borgare som vistas i Sverige utan tillstånd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Det gäller de unions- medborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppe- hållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning. Statskontorets rapport om vård till ”papperslösa”, som publicerades i april 2016, konstaterar att lands- tingen gör olika tolkningar av vilken skyldighet de har att erbjuda denna grupp subventionerad vård. Vissa landsting erbjuder unions- medborgare utan uppehållsrätt subventionerad vård, medan andra tar ut en avgift för hela vårdkostnaden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Det finns i dag inte någon när- mare vägledning till hur förarbetena ska tolkas. Enligt den ansvariga myndigheten, Socialstyrelsen, finns inte tillräckliga underlag, i form av beskrivningar i lagens förarbeten eller rättsliga avgöranden, för att det ska vara möjligt att ta fram en vägledning. Tillgång till subven- tionerad vård för denna grupp får därför avgöras från fall till fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft45"&gt;Omedelbar vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft42"&gt;Personer som vistas inom landstinget utan att vara bosatta där och som behöver omedelbar vård, ska erbjudas sådan vård av landstinget.&lt;SPAN class="ft121"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Arbetslöshetsförsäkringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Den svenska arbetslöshetsförsäkringen regleras genom lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). Arbetslöshetsförsäkringen admini- streras av 28 arbetslöshetskassor. Inspektionen för arbetslöshetsför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2012/13:109, s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Statskontoret (2016). Vård till papperslösa: Slutrapport av uppdraget att följa upp lagen om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Rapport 2016:11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 § HSL samt 6 § TvL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;säkringen (IAF) utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och gör uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen.&lt;SPAN class="ft121"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft45"&gt;Lagen om arbetslöshetsförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Villkoren för ersättning vid arbetslöshet regleras i ALF. Arbetslös- hetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt ALF, om inte något annat följer av EU- 883/2004. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer får meddela föreskrifter om att vissa arbeten utförda utom- lands ska jämställas med arbete i Sverige. Om regeringen har träffat en överenskommelse med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning än som föreskrivs i denna lag, ska arbetslös- kassan tillämpa dessa villkor. &lt;SPAN class="ft43"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Ersättning enligt grundförsäkringen, det så kallade grundbeloppet, lämnas till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersätt- ning. Grundbeloppet lämnas tidigast den dag den arbetslöse fyller 20 år. Inkomstrelaterad ersättning lämnas till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt arbets- villkoret enligt &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; §§ ALF (medlemsvillkoret).&lt;SPAN class="ft43"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Allmänna villkoren för rätt till ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Rätt till ersättning vid arbetslöshet har en sökande som är arbetsför och oförhindrad att till viss del åta sig arbete för en arbetsgivares räkning. Personen ska även vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och även i övrigt stå till arbets- marknadens förfogande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;89 § LAK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 § ALF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 § ALF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 och 7 §§ ALF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;9 och 9 a §§ ALF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Ersättning lämnas inte om den sökande deltar i utbildning, är permitterad eller tjänstledig utan lön, har rätt till etableringsersätt- ning eller deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttids- arbete. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till per- soner som under viss tid har uteslutets från medlemskap på grund av medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilse- ledande uppgifter. En sökande som avvisar en anvisning till jobb- garantin för ungdomar har inte rätt till ersättning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Arbetsvillkoret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Rätt till ersättning till ersättning har en sökande som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde har förvärvs- arbetat ett visst antal timmar under en viss bestämd period. Som tid med förvärvsarbete anses även tid när den sökande haft semester, i vissa situationer varit ledig med lön eller på grund av anställningens upphörande fått avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön. Om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret kan viss tid när den sökande fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsäkringsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt SFB jämställas med förvärvsarbete. För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning ska den sökande därutöver ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Medlemsvillkoret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;För att kunna få inkomstrelaterad ersättning krävs att medlems- villkoret är uppfyllt. Med det avses att den sökande ska ha varit med- lem i en arbetslöshetskassa under minst 12 månader innan arbets- lösheten. Därutöver att arbetsvillkoret ska ha uppfyllts efter inträdet i arbetslöshetskassan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Medlemsvillkoret syftar till att förebygga att inträde i en arbets- löshetskassa sker först i anslutning till att arbetslöshet uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 och 11 §§ ALF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;12–18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ ALF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;7 § ALF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Enligt regeringen kan ett alltför generöst medlemsvillkor förändra sammansättningen mellan antalet arbetslösa respektive sysselsatta medlemmar i en arbetslöshetskassa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Det är således viktigt, till exem- pel för att säkerställa finansieringen av försäkringen, att även personer som inte är arbetslösa har anledning att betala in till försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Ersättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen lämnas i form av dagpen- ning. Ersättningens storlek baseras på den så kallade &lt;SPAN class="ft11"&gt;normalarbets- tiden, &lt;/SPAN&gt;som utgör den genomsnittliga arbetstiden under ramtiden. Normalt sett är det den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Det maximala grundbeloppet är i dag 365 kronor per dag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;95,96 &lt;/SPAN&gt;Den in- komstrelaterade ersättningen är maximalt 910 kronor per dag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Er- sättning kan som längst ges i 300 dagar (ersättningsperiod), alterna- tivt 450 dagar om den sökande har barn under 18 år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Ersättning ges i maximalt fem dagar per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft45"&gt;Arbetslöshetskassor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Arbetslöshetsförsäkringen administreras av arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna är föreningar som ska registreras hos IAF för att få verka samt att verksamheten ska omfatta ett visst verksamhets- område. Med det avses en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana.&lt;SPAN class="ft43"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Verksamhetsområdet, om arbetslöshetskassan är avsedd för anställda eller företagare, den ort styrelsen ska ha sitt säte m.m. ska framgå av arbetslöshetens stadgar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Något villkor om verksamhetsområde finns dock inte för den kompletterande arbets- löshetskassan, &lt;NOBR&gt;ALFA-kassan.&lt;/NOBR&gt; När det gäller grundförsäkringen om- fattar kassans verksamhet arbetslösa som inte är medlemmar i någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se prop. 2008/09:127, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Om personens normalarbetstid var 40 timmar i veckan blir grundbeloppet 365 kronor per dag. Om personen arbetade halvtid med en normalarbetstid om 20 timmar i veckan blir grund- beloppet 160 kronor per dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringen föreslog i sin vårproposition 2014/2015:100 att höja grundbeloppet i arbets- löshetsförsäkringen från 320 till 365 kronor per dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 § förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;22 § ALF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 och 7 §§ LAK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5 § LAK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Översikt - tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;arbetslöshetskassa. När det gäller den frivilliga inkomstbortfallsför- säkringen omfattar verksamheten dem som är anslutna till den kompletterande kassan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har personer som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar, och där arbetet sker inom arbets- löshetskassans verksamhetsområde. En person som inte arbetar vid ansökningstillfället har ändå rätt att bli medlem om dessa villkor var uppfyllda när personen senast arbetade. En person som har fyllt 64 år har inte rätt att bli medlem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Arbetsmarknadspolitiska program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;De arbetsmarknadspolitiska programmen regleras i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) och förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar (UGA). Programmen syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete.&lt;SPAN class="ft43"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;Arbetsförmedlingen beslutar om vilka som ska anvisas till ett pro- gram.&lt;SPAN class="ft43"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Arbetsförmedlingen kan även återkalla en anvisning om bland annat den som anvisats inte inställer sig den dag han eller hon skulle ha påbörjat programmet eller som missköter sig.&lt;SPAN class="ft43"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få eko- nomiskt stöd i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan enligt förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning är inte att anse som ersätt- ningar från arbetslöshetsförsäkringen, men samordnas delvis med arbetslöshetsförsäkringen. Exempelvis jämställs dagar med aktivitets- stöd med dagar med arbetslöshetsersättning när det gäller antalet förbrukade dagar och ersättningsperiodens längd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;85 och 87 §§ LAK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;34 § LAK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 § förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;37 § förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;22 § ALF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p559 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;I detta kapitel beskrivs svensk rätt i korthet avseende de sociala trygghetssystemens finansiering. Kapitlet innehåller även en kort beskrivning av unionsrätten &lt;NOBR&gt;(EU-rätten)&lt;/NOBR&gt; med avseende på samord- ningen av socialavgifterna samt Skatteverkets tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Finansieringen när det gäller socialförsäkringssystemet och arbets- löshetsförsäkringen består till stor del av socialavgifter varför huvud- fokus i beskrivningen kommer att ligga på regleringen av dessa avgif- ter. Hälso- och sjukvårdssystemet finansieras i huvudsak av skatter och statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;När det gäller socialförsäkringsförmånerna utgjorde, enligt För- säkringskassans statistik, inkomster från socialavgifterna knappt 117 miljarder kronor år 2015 och inkomster från skatter drygt 91 mil- jarder, det vill säga cirka 78 procent av inkomsterna utgjordes av socialavgifter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Gällande svensk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Socialavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Bestämmelser om finansiering av systemen för social trygghet finns i socialavgiftslagen (SAL), lagen om allmän pensionsavgift&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, lagen om statlig ålderspensionsavgift&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och lagen om fördelning av social- avgifter&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försäkringskassans publikation, Socialförsäkringen i siffror (2015), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SFS 1994:1744.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SFS 1998:676.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SFS 2000:981.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;Enligt SAL tas socialavgifter ut för att finansiera systemen för social trygghet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;SAL innehåller bestämmelser om arbetsgivar- avgifter och egenavgifter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Arbetsgivaravgifterna respektive egenavgifterna består av sex olika delavgifter, vilka räknas upp i SAL.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;För vilka ändamål de olika delavgifterna ska användas framgår av lagen om fördelning av social- avgifter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den inkomstgrundade ålderspensionen finansieras med social- avgifter från arbetsgivare, egenföretagare och enskilda förmåns- tagare. Det bidrag som den enskilde själv ska svara för kallas allmän pensionsavgift.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Den hör också till socialavgifterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;Bestämmelser om förfarandet vid uttag av socialavgifterna finns i skatteförfarandelagen.&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Vissa socialförsäkringsförmåner finansieras dock inte med social- avgifter utan med skattemedel. Det är de bosättningsbaserade social- försäkringsförmånerna, t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag och under- hållsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Avgiftspliktig ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Socialavgifterna tas ut på ersättning för arbete som till sin natur är skattepliktig och som utges till personer som omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring. I de allra flesta fall inträder skyldig- heten att betala avgifter i och med att ersättning för arbete betalas ut.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock ersättningar för vilka arbetsgivaravgifter inte ska betalas, t.ex. skattefri ersättning enligt inkomstskattelagen (IL).&lt;SPAN class="ft43"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Alla skattepliktiga förvärvsinkomster&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;som grundar rätt till social- försäkringsförmåner ska i princip bli föremål för uttag av social-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1 kap. 1 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 kap. 2 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 kap 26 § och 3 kap. 13 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SFS 2000:981.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;59 kap. SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspen- sionsavgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SFS 2011:1244.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 kap. 10 § SAL och Kommentaren till socialavgiftslagen, del 1, Pia Blank Thörnroos, Christer Silfverberg m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–23&lt;/NOBR&gt; §§ SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Av 1 kap. 5 § IL framgår att förvärvsinkomst är summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, minskat med allmänna avdrag. I princip är all annan inkomst än kapitalinkomst förvärvsinkomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;avgifter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Om en inkomst inte har karaktär av förvärvsinkomst är den inte förmånsgrundande och någon skyldighet att betala socialavgifter föreligger inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Arbetsgivaravgifter betalas av den som ger ut ersättning för arbete medan egenavgifter främst betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, det vill säga enskilda näringsidkare och per- soner som är delägare i handelsbolag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Den allmänna pensionsavgiften betalas av fysiska personer både på inkomst av anställning och på inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;På inkomst av annat förvärvsarbete tas pensionsavgiften ut vid sidan av egenavgifterna. Vissa förmåner t.ex. sjukpenning, föräldra- penning och arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet (EES &lt;NOBR&gt;-avtalet)&lt;/NOBR&gt; eller avtal om social trygghet som ingåtts med andra stater kan begränsa skyldigheten att betala avgifter enligt SAL.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft45"&gt;Allmän löneavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Utöver arbetsgivar- och egenavgifter ska en allmän löneavgift betalas av arbetsgivare, enskilda och näringsidkare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Den allmänna löneav- giften debiteras av Skatteverket i samband med, och på samma under- lag som, socialavgifterna och omfattas av SAL:s tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft42"&gt;Utländska arbetsgivare och enskilda näringsidkare m.fl. som saknar fast driftsställe i Sverige betalar dock inte allmän löneavgift.&lt;SPAN class="ft121"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft45"&gt;Arbete i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft42"&gt;Med arbete i Sverige avses enligt både SAL och SFB förvärvsarbete som utförs rent fysiskt här i landet, oberoende av varaktigheten och av den förvärvsarbetandes medborgarskap eller bosättning.&lt;SPAN class="ft121"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 kap. 4 och 10 §§ SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 kap. 1, 3 och 4 §§ SAL och prop. 2014/15:50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;59 kap. SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;59 kap. 13 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. 3 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 och 2 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2012/13:18 s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Med arbete i Sverige avses även i vissa fall förvärvsarbete som utförs utomlands.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det kan också vara så att ett förvärvsarbete som utförs i Sverige inte anses som arbete i Sverige, t.ex. avseende diplo- mater, utsända personer och sjömän.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Om en arbetsgivare t.ex. har sänt ut en anställd till ett annat land under längst ett år räknas det som arbete i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivaren betalar då alla socialavgifter i Sverige och arbetstagaren är fortsatt försäkrad i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Någon särskild utsändningsregel för egenföretagare finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Arbete i utlandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Arbete som inte är att anse som arbete i Sverige enligt SAL är att anse som arbete i utlandet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Även visst arbete som fysiskt utförs i Sverige jämställs med arbete i utlandet t.ex. om den anställde är utsänd av en utländsk arbetsgivare under tid som kan antas vara längst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Diplomatisk personal vid utländsk beskickning i Sverige anses inte heller arbeta i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft45"&gt;Svensk arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Den som betalar ut ersättning för arbete i Sverige ska betala arbets- givaravgifter (om mottagaren har &lt;NOBR&gt;A-skatt).&lt;SPAN class="ft43"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivaravgifter betalas således både för svenska och utländska mottagare. Avgifts- skyldigheten i SAL är kopplad till reglerna om vem som är försäkrad för de arbetsbaserade förmånerna enligt 6 kap. SFB. Den är dock inte knuten till ett formellt anställningsförhållande utan skyldigheten upp- kommer till följd av att ersättning för arbete utges.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Ersättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 kap. 6 § SAL, 6 kap. 2 § SFB och 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) och prop. 1998/99:119 s. 102 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 kap. 7 och 8 §§ SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ SAL och 6 kap. 3 § SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. 8 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 kap. 4 § första stycket SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. 10 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. 8 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 kap. 9 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. 1 § och 4 §§ SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 kap. 1 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;måste dock vara skattepliktig enligt svensk lag för att vara avgifts- pliktig.&lt;SPAN class="ft43"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Det finns dock undantag från avgiftsskyldigheten t.ex. när mot- tagaren ska omfattas av ett annat lands socialförsäkring i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; eller enligt avtal med andra stater.&lt;SPAN class="ft121"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft45"&gt;Utländsk arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;I SAL görs ingen skillnad mellan en svensk och utländsk arbets- givare, vilket innebär att även en utländsk arbetsgivare ska betala socialavgifter i Sverige om han betalar ut ersättning för arbete och har fast driftsställe i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;En utländsk arbetsgivare som inte har fast driftsställe i Sverige ska dock inte betala allmän löneavgift eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster eftersom skattskyldig- het inte föreligger i Sverige, se vidare kapitel 26&lt;SPAN class="ft11"&gt;)&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I inkomstskatte- lagen (IL) anges vad som är fast driftsställe.&lt;SPAN class="ft43"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;En utländsk arbetsgivare som inte har fast driftsställe i Sverige och en arbetstagare kan träffa avtal om att arbetstagaren själv ska betala arbetsgivaravgifter, i stället för arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft121"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft45"&gt;Särskilt om egenavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Egenavgifter ska betalas i stället för arbetsgivaravgifter t.ex. när det föreligger ett överskott av aktiv näringsverksamhet som ses som arbete i Sverige eller när tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet föreligger, exempelvis hobbyverksamhet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Egenavgifter betalas av fysiska personer på avgiftspliktig inkomst av dels arbete i Sverige, dels arbete i utlandet som är hänförligt till ett fast driftsställe i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Egenavgifter ska även betalas på avgifts- pliktig inkomst av annat arbete i utlandet än sådant som är hänförligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;För vilka ersättningar som är avgiftspliktiga se 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–11&lt;/NOBR&gt; §§ SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. 4 § 2, 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§ SAL jfr 2 kap. &lt;NOBR&gt;12–23&lt;/NOBR&gt; §§ och 3 kap. SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. 4 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommentar till socialavgiftslagen, del 1, Pia Blank Thörnroos, Christer Silfverberg m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. 29 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;5 kap. 5 § och 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (SFL), 2 kap. 25 a § SAL samt artikel 109 i tillämpningsförordning 574/72 och artikel 21 i tillämpningsförordning 987/09.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–8&lt;/NOBR&gt; §§SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 kap. 6 § andra stycket och 3 kap. 1 och 2 §§ SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;till ett fast driftsställe i Sverige, om den avgiftsskyldige när arbetet utförs omfattas av svensk socialförsäkring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004)&lt;SPAN class="ft43"&gt;40&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; eller enligt andra avtal med andra stater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Egenavgifter betalas främst på inkomster som är hänförliga till inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;I vissa fall ska dock egenavgif- ter betalas även på tjänsteinkomster.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Underlaget för beräkning av egenavgifter är summan av de av- giftspliktiga nettoinkomsterna enligt beslut om slutlig skatt för den avgiftsskyldige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Fördelning av socialavgifterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft12"&gt;Arbetsgivar- och egenavgifterna består vardera av sex delavgifter.&lt;SPAN class="ft66"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;De är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ålderspensionsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Efterlevandepensionsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Föräldraförsäkringsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Arbetsskadeavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Arbetsmarknadsavgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;För år 2016 är de sammanlagda arbetsgivaravgifterna 21,77 procent av avgiftsunderlaget (lönesumman). Även den allmänna löneavgif- ten, som för år 2016 är 9,65 procent, brukar dock medräknas i den totala procentsatsen för arbetsgivare med fast driftsställe i Sverige, vilket innebär att det totala avgiftsuttaget uppgår till 31,42 procent av avgiftsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 kap. 1 och 2 §§ SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 kap. 3 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–8&lt;/NOBR&gt; §§ SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 kap. 12 § första stycket SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 kap. 26 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;I SAL anges vilka ersättningar som ska ingå i underlaget för avgifterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Vad de olika socialavgifterna ska finansiera framgår av lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Sjukförsäkringsavgifterna finansierar kostnader för ett antal socialförsäkringsförmåner bl.a. graviditetspen- ning&lt;SPAN class="ft43"&gt;48&lt;/SPAN&gt;, sjukpenning, ersättning för merkostnader för resor&lt;SPAN class="ft43"&gt;49&lt;/SPAN&gt;, rehabili- teringspenning och andra ersättningar&lt;SPAN class="ft43"&gt;50&lt;/SPAN&gt;, inkomstrelaterad sjukersätt- ning, inkomstrelaterad aktivitetsersättning&lt;SPAN class="ft43"&gt;51&lt;/SPAN&gt;. Sjukförsäkringsavgifter finansierar också centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att studielån som avser en sjukperiod inte behöver åter- betalas enligt studiestödslagen&lt;SPAN class="ft43"&gt;52&lt;/SPAN&gt;, kostnader för närståendepenning&lt;SPAN class="ft43"&gt;53&lt;/SPAN&gt;, och sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen om statlig ålderspensionsavgift&lt;SPAN class="ft43"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;som betalas för t.ex. sjukpenning och sjuk- ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft10"&gt;Föräldraförsäkringsavgifter finansierar föräldrapenningförmåner&lt;SPAN class="ft43"&gt;55&lt;/SPAN&gt;, kostnader för administration av föräldrapenningförmåner, och sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen om statlig ålderspensions- avgift som betalas för föräldrapenningsförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;När det gäller ålderspensionsavgifter förs den andel av influtna ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra avgifter för inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbelop- pet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ SFB till staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Efterlevandepensionsavgifter finansierar inkomstgrundad efter- levandepension och änkepension enligt SFB och kostnader för administration av dessa pensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Arbetsmarknadsavgifterna finansierar arbetslöshetsersättning, och kostnader för tillsyn av utbetalning av sådan ersättning, aktivitets- stöd, kostnader enligt lönegarantilagen&lt;SPAN class="ft43"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;och sådana statliga ålders-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; §§ SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SFS 2000:981.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 § 1 lagen om fördelning av socialavgifter och 10 kap. SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 § lagen om fördelning av socialavgifter och 27 kap. SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 § lagen om fördelning av socialavgifter och 31 kap. SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 § lagen om fördelning av socialavgifter och 34 kap SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 § lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 § lagen om fördelning av socialavgifter och 47 kap. SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SFS 1998:676.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 § lagen om fördelning av socialavgifter och 12 kap. SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 § lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SFS 1992:497.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;pensionsavgifter enligt lagen om statlig ålderspensionsavgift som betalas på dessa ersättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Arbetsskadeavgifter finansierar ersättningar från arbetsskadeför- säkringen&lt;SPAN class="ft43"&gt;58&lt;/SPAN&gt;, kostnader för administration av ersättningar från arbets- skadeförsäkringen, och statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen om statlig ålderspensionsavgift som betalas på dessa ersättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Influtna arbetsgivaravgifter fördelas mellan avgiftsändamålen en- ligt beslut om arbetsgivaravgifter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Avdrag som görs enligt 2 kap. 31 § SAL samt avdrag som görs enligt 5 § lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;enligt lagen om allmän löneavgift&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;och SAL avser i första hand arbetsmarknadsavgiften samt därefter i angiven ordning sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkringsavgif- ten, arbetsskadeavgiften och efterlevandepensionsavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Försäkringskassan verkställer fördelningen av de olika delavgif- terna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Arbetslöshetsförsäkringen finansieras i huvudsak av socialavgifterna (arbetsmarknadsavgiften) och av en finansieringsavgift som arbets- löshetskassorna betalar in till staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Arbetsmarknadsavgiften betalas av anställda och egenföretagare genom socialavgifterna och är 2,64 procent av de totala socialavgif- terna för år 2016, se ovan. Finansieringsavgiften är en avgift som baseras på den genomsnittliga utbetalade dagpenningen för de olika arbetslöshetskassorna. För att täcka den kostnaden, och kostnader för administration, tar arbetslöshetskassorna ut medlemsavgifter av sina medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 § lagen om fördelning av socialavgifter, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;40–42&lt;/NOBR&gt; kap. samt 87 och 88 kap. SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;53 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) och 11 § lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SFS 2001:1170.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SFS1994:1920.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 § förordningen (1984:1127) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål och 11 § lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2 kap. 10, 11 och 26 §§ SAL samt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (LAK).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft18"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Finansiering av hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Den svenska hälso- och sjukvården finansieras i huvudsak av skatte- medel och statsbidrag. Den gränsöverskridande hälso- och sjukvården finansieras genom staten om det grundas på samordningsbestäm- melserna eller på avtal mellan staterna. För hälso- och sjukvård som lämnas med stöd av ersättningslagen har landstingen ett kostnads- ansvar, landstingen kompenseras dock i enlighet med finansierings- principen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Landstingen bekostar ersättningen för viss hälso- och sjukvård, tandvård samt vissa produkter, som till exempel läkemedel, i samband med vård i annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller ersättningar som betalats ut till personer som vid tiden för den vård ersättningen avser var bosatta inom landstinget eller var kvarskrivna i landstinget enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistades där. Enligt ersättningslagen ska kommunerna ansvara för ersättningen för hjälp- medel som tillhandahållits utomlands om kommunen skulle ha haft kostnadsansvar för motsvarande hjälpmedel i Sverige. Kommunerna ska dock i likhet med landstingen kompenseras för detta kostnads- ansvar i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Staten ansvarar även för kostnaderna för tandvård som hade berättigats till stöd, enligt lagen om statligt tandvårdsstöd, om den hade tillhanda- hållits i Sverige, samt har kostnadsansvaret för den utlandsvård som ges till sådana personer som inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige, men som ändå ingår i personkretsen. Vidare omfattar statens kostnadsansvar de bilaterala avtalen och andra avtal med andra länder som omfattar hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Socialavgifter inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft10"&gt;Inom EU finns så som tidigare beskrivits gemensamma regler för samordning av medlemsstaternas system för social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft10"&gt;EU:s förordningar är överordnade svensk rätt och gäller även före de konventioner om social trygghet som Sverige har slutit med andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 1994/95:88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2012/13:150, s. 84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Reglerna är dock inte tillämpliga på arbete som ut- förs utanför medlemsstaterna och inte på anställda eller egenföre- tagare som är bosatta i länder som inte är medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;När personer rör sig mellan medlemsstaterna inom EU/EES- länderna och Schweiz är det förordning 883/2004 som avgör i vilken medlemsstat som socialavgifter ska betalas. Förenklat kan sägas att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; pekar ut vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i det enskilda fallet och att socialavgifter bör betalas i det land där en person är försäkrad för social trygghet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Med andra ord blir den medlemsstaten behörig att bl.a. ta ut socialavgifter. Om det föreligger en skyldighet att betala socialavgifter bestäms därefter av med lems- statens nationella lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I förordning 883/2004, i jämförelse med rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed- lemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71), har avgifts- skyldigheten lyfts fram och tydliggjorts genom att regler om över- föring och indrivning av socialavgifter införts.&lt;SPAN class="ft43"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En grundläggande princip i förordning 883/2004 är att alla de personer som omfattas av EU:s regler ska behandlas lika. Det innebär bl.a. att den som omfattas av en medlemsstats lagstiftning ska ha samma rättigheter men även skyldigheter som medlemsstatens med- borgare. Denna och andra principer har därmed betydelse för skyldig- heten att betala socialavgifter och beskrivs närmare i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Var eventuella socialavgifter ska betalas avgörs således genom att förordningarna anger vilken medlemsstats lagstiftning som den enskilde ska omfattas av i en viss situation. Den staten blir med andra ord behörig att bl.a. ta ut avgifter i enlighet med den natio- nella lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 8 i förordning 883/2004 och artikel 6 i förordning 1408/71 samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kits van Heijningen&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-2/89,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1990:183.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kommentar till socialavgiftslagen, del 3 avsnitt 4.1, Pia Blank Thörnroos, Christer Silfverberg m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se Kommentar till socialavgiftslagen, Pia Blank Thörnroos, Christer Silfverberg m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 84 i förordning 883/2004. Se även Kommentar till socialavgiftslagen, del 3, avsnitt 4.4, Pia Blank Thörnroos, Christer Silfverberg m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Det går att urskilja flera principer i förordningarna av betydelse för bedömningen av vilken medlemsstats lagstiftning en person ska om- fattas av och var eventuella socialavgifter ska betalas. En grundläg- gande princip är, såsom tidigare framgått, att reglerna om tillämplig lagstiftning är bindande för medlemsstaterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;I samma artikel fram- går att en person inte får omfattas av två eller flera staters trygg- hetssystem samtidigt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Av ett avgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; framgår att en arbetstagare inte kan tvingas att betala socialavgifter med stöd av flera medlemsstaters lagstiftning för en och samma inkomst. Detta ansågs strida mot bestämmelserna om tillämplig lagstiftning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;En annan viktig princip av betydelse för bedömningen av var socialavgifter ska betalas är att en medborgare ska omfattas av lagstift- ningen i den stat där han eller hon arbetar – principen om arbets- landets lag &lt;SPAN class="ft11"&gt;(lex locis laboris)&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft43"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Den som arbetar i en medlemsstat ska således omfattas av detta lands lagstiftning om social trygghet och betala socialavgifter i den staten, oberoende av var han eller hon är bo- satt. Vidare ska t.ex. en svensk arbetsgivare som anställer en &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; borgare, bosatt i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat,&lt;/NOBR&gt; betala arbetsgivaravgifter för det arbete som utförs i Sverige. En egenföretagare som bedriver verksamhet i Sverige ska också omfattas av svensk lagstiftning om socialavgifter oavsett om han eller hon är bosatt här eller inte.&lt;SPAN class="ft43"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock undantag från denna princip, se vidare kapitel 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det är således oförenligt med unionsrätten att en arbetstagares inkomst med tillämpning av flera olika nationella lagstiftningar ska bli föremål för socialavgifter i flera länder. Bosättningsstaten får därför t.ex. inte ta ut avgifter på inkomster som en person fått av arbete i en annan medlemsstat, om personen ska omfattas av arbets- statens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft42"&gt;Det finns dock en möjlighet för medlemsstaterna att med stöd av förordning 883/2004 komma överens om att något annat ska gälla.&lt;SPAN class="ft121"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;En sådan överenskommelse är Öresundsöverenskommelsen mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 11.1 i förordning 883/2004 respektive artikel 13.1 förordning 1408/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11.1 i förordning 883/2004 respektive artikel 13.1 förordning 1408/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i mål &lt;NOBR&gt;C-102/76,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft86"&gt;Perenboom&lt;/SPAN&gt;, ECLI:EU:C:1977:71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11.3 a i förordning 883/2004 respektive artikel 13.2 a och b i förordning 1408/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 49 och 56 i förordning 883/2004, Kommentar till socialavgiftslagen, del 3, avsnitt 4, Pia Blank Thörnroos, Christer Silfverberg m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 16 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;Sverige och Danmark.&lt;SPAN class="ft43"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Den innebär bl.a. att personer anställda av en arbetsgivare med säte i Sverige, vilka arbetar både en väsentlig del på arbetsplatsen hos arbetsgivaren och på distans i bosättningslandet Danmark, efter överenskommelse kan omfattas av lagstiftningen i arbetsgivarens hemland (Sverige). Socialavgifterna ska därmed betalas i Sverige och arbetstagaren omfattas av de svenska sociala trygghets- systemen. Med en väsentlig del avses minst hälften av arbetstiden under en sammanhängande period om tre månader. Ansökan om detta ska göras till Försäkringskassan eller dess motsvarighet i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;En offentligt anställd person omfattas av lagstiftningen i den med- lemsstat som sysselsätter honom eller henne oavsett hur länge arbetet pågår och oavsett i vilken stat arbetet utförs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Det är också arbets- givaren i den staten som ska betala socialavgifter för personen. Det är vidare de nationella reglerna i den medlemsstat som sysselsätter personen som avgör om personen ska anses vara en offentligt anställd person eller inte.&lt;SPAN class="ft43"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I Sverige brukar en person som avlönas av en offentlig förvaltning räknas som offentligt anställd. En person som är lokalt anställd vid en svensk utlandsmyndighet anses inte som offentligt anställd vid tillämpningen av förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Reglerna om utsändning är inte tillämpliga på offentligt anställda, eftersom de omfattas av det sociala trygghetssystemet i den medlemsstat som sysselsätter dem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande regler finns även i intern svensk rätt men de svenska reglerna gäller bara för statsanställda och bara i de fall den stats- anställde sänds ut för arbete till ett annat land, se kapitel 6 och 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den som arbetar som anställd eller egenföretagare ombord på ett fartyg till havs omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat vars medlemsstats flagga fartyget har. Som havsgående fartyg räknas även fartyg som trafikerar Östersjön, se kapitel 6 och 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se kapitel 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11.3 b i förordning 883/2004 respektive artikel 13.2 i förordning 1408/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;C-296/09,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft86"&gt;Maurits Baesen&lt;/SPAN&gt;, ECLI:EU:C:2010:755.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 kap. 5 a § SFB och prop. 2012/13:163.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 12 i förordning 883/2004 och artikel 14 i förordning 1408/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;Om den som arbetar på fartyget får sin lön för denna verk- samhet från ett företag som har sitt säte i en annan medlemsstat (eller från en person är bosatt i en annan medlemsstat) ska den anställde omfattas av detta lands lagstiftning i stället, om han är bosatt i den medlemsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Det är också arbetsgivaren i den staten som ska betala socialavgifter för den anställde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Den som arbetar i flyg- eller kabinbesättning som utför tjänster som rör passagerare eller godsbefordran ska (från och med den 28 juni 2012) enligt förordning 883/2004 tillhöra lagstiftningen i den medlemsstat där de är stationerade.&lt;SPAN class="ft43"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Det är också arbetsgiva- ren i den staten som ska betala socialavgifter. Motsvarande bestäm- melser om försäkringstillhörighet för flygplansbesättning saknas i förordning 1408/71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Avtal om social trygghet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Sverige har slutit konventioner om social trygghet med drygt 20 län- der. Konventionerna avgör vilket lands lagstiftning som ska tillämpas och därmed också i vilket land som socialavgifter ska betalas. För en utförlig beskrivning av detta, se kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skatteverkets hantering av socialavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Skatteverket debiterar arbetsgivar- och egenavgifter på arbete som utförts i Sverige och arbete som utförts i utlandet av en person som när arbetet utförts omfattats av svensk socialförsäkring enligt EU- rätten, &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; eller enligt avtal med andra stater i enlighet med 2 kap. 4 § samt 3 kap. 2 § SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 11.4 i förordning 883/2004 respektive artiklarna 13.2 c och 14 i förordning 1408/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 14.5 a i förordning 883/2004. Definitionen av stationeringsort finns i bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 3922/91 av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbete har utförts i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Skatteverket anser att det följer av SAL att den som utgett ersättning för arbete till en person som utfört arbete i Sverige ska betala arbets- givaravgifter i Sverige samt att egenföretagaren ska betala egenav- gifter. Den anställde eller egenföretagaren tillgodoförs pensions- grundande inkomst (PGI) på ersättningar som erhållits för arbete i Sverige. PGI tillgodoförs oavsett om personen är folkbokförd i Sverige eller inte och oavsett om personen ska beskattas här eller inte. PGI tillgodoförs även om arbetsgivaravgifter inte betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Om arbetsgivaren eller egenföretagaren kommer in med intyg om tillämplig lagstiftning, ett så kallat &lt;NOBR&gt;A1-intyg,&lt;/NOBR&gt; eller på annat sätt visar att den anställde eller egenföretagaren ska omfattas av en annan medlemsstats socialförsäkringssystem under den tid han eller hon utför arbete i Sverige påför Skatteverket inte några socialavgifter och tillgodoför inte heller PGI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbete har utförts inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; eller i stat som Sverige har ingått avtal med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Skatteverket utgår från att den som utfört arbete i utlandet inte ska omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning. Socialavgifter ska därför inte betalas på ersättning som tjänats in utomlands och PGI ska inte tillgodoföras. När arbete har utförts inom &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; eller stat som Sverige har ingått avtal med kan det dock bli aktuellt att påföra socialavgifter och tillgodoföra PGI för arbete som utförts utomlands i enlighet med SAL och 59 kap. SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utsändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Anställda som sänds till annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; eller stat som Sverige ingått avtal med ska enligt reglerna i förordning 883/2004 eller reglerna i respektive avtal tillhöra svensk lagstiftning under utsänd- ningstiden. Utsändningen bör enligt Skatteverket kunna styrkas med ett av Försäkringskassan utfärdat utsändningsintyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;Oavsett om Försäkringskassan har utfärdat utsändningsintyg eller inte så är Skatteverkets praxis att arbetsgivaravgifter påförs och PGI tillgodoförs. För utsändningar som sker från Sverige till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;ovan nämnda stater. Arbetet som utsänd för en svensk arbetsgiva- res räkning har stark koppling till Sverige och att den utsände om- fattas av svensk socialförsäkring när arbetet utförs i enlighet med 2 kap. 4 § SAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbete i två eller flera länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Av deklarationen kan det framgå att en person som bor och arbetar i Sverige under året även arbetat i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat.&lt;/NOBR&gt; Om det av uppgifter i lämnad deklaration och uppgifter om folkbokföring eller bosättning framgår ganska tydligt att reglerna om arbete i två eller flera medlemsstater är tillämpliga samt att personen rätteligen borde ha omfattats av svensk socialförsäkring även för det arbete som utförts i den andra medlemsstaten kontaktar Skatteverket per- sonen och frågar efter intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Om Försäkringskassan har utfärdat intyg som visar att personen ska omfattas av svensk socialförsäkring tillgodoförs personen PGI på inkomsten från utlandet och Skatteverket kräver arbetsgivar- avgifter av den utländska arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Om intyg saknas anser Skatteverket att arbetsgivaravgifter kan påföras med stöd av 2 kap. 4 § SAL, om det av inkomna uppgifter framgår att personen borde ha omfattats av svensk socialförsäkring när arbetet i den andra medlemsstaten utfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Av SFB framgår att pensionsgrundande inkomst ska beräknas på inkomster som den försäkrade har haft och som är pensions- grundande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Skatteverket anser att om personen bor och arbetar i Sverige är han försäkrad här för de arbeten som han under utsänd- ningstiden utför i annan medlemsstat eller stat som Sverige ingått avtal med varför personen även påförs PGI på inkomst som intjä- nats i annan medlemsstat. När osäkerheten är alltför stor om vilket lands lagstiftning en person ska omfattas av upplyser Skatteverket i stället den skattskyldige om att aktuell inkomst inte har lagts till grund för beräkning av PGI eftersom intyg saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;59 kap. 2 § SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;För- och efterskottsbetalningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Skatteverkets anser att det är avgörande, för rätt till PGI och för skyldighet att betala socialavgifter, var arbetet utfördes eller kommer att utföras. Om den ersättning som betalas ut avser arbete som utförts i Sverige tillgodoför Skatteverket PGI och debiterar arbets- givaravgifter även om personen vid utbetalningstillfället inte längre bor eller arbetar i Sverige. Detsamma gäller om någon gör en för- skottsutbetalning för arbete som ska komma att utföras i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Om en person som bor eller arbetar i Sverige får en ersättning för arbete och arbetet utfördes under en period när personen inte omfattades av svensk socialförsäkring tillgodoförs personen inte PGI på utgiven ersättning och arbetsgivaravgifter påförs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utsändning utanför EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Anställda som sänds till stat som inte är &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; eller stat som Sverige inte har ingått avtal med ska enligt reglerna i 2 kap. 8 § SAL jämfört med 6 kap. 4 § SFB omfattas av svensk socialförsäkring om utsändningen pågår högst ett år. Om utsändningen ska pågå högst ett år tillgodoför Skatteverket PGI på inkomsten och påför arbets- givaravgifter på utgiven ersättning. Detta gäller oavsett om inkoms- ten beskattas i Sverige eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Om utsändningen ska pågå längre tid än ett år tillgodoför Skatte- verket inte PGI och påför inte arbetsgivaravgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bosättningsbegreppet och socialavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Skatteverket tillämpar begreppet bosättning när frågan om folkbok- föring prövas men också när frågan om skattskyldighet i Sverige prövas. Däremot används begreppet bosättning normalt inte i sam- band med att frågan om rätt till PGI och skyldighet att betala social- avgifter prövas. I den prövningen är det i stället begreppet ”arbete i Sverige” som är avgörande för Skatteverkets bedömning. Begreppet bosättning kan dock i enstaka fall, exempelvis när personen normalt arbetar i två eller flera länder, få betydelse för Skatteverkets bedöm- ning av om PGI ska påföras och avgifter debiteras. I dessa fall görs bedömningen normalt utifrån folkbokföringens regler om bosätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Finansiering av den sociala tryggheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft42"&gt;ning. Om personen är folkbokförd i Sverige så förutsätter Skatte- verket att han är bosatt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Utländsk arbetsgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I SAL görs ingen skillnad mellan svensk och utländsk arbetsgivare, vilket innebär att även en utländsk arbetsgivare ska betala avgifter i Sverige om han betalar ut ersättning för arbete. Skillnader förelig- ger dock när det gäller skyldigheten att betala t.ex. allmän löneav- gift på förvärvsinkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En utländsk arbetsgivare som inte har fast driftsställe i Sverige ska betala samtliga arbetsgivaravgifter för arbetstagare som är lokalt anställda i Sverige och utför arbete här för arbetsgivarens räkning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;En sådan arbetsgivare ska dock inte betala allmän löneavgift eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster. Den allmänna löneavgiften och löneskatten ses dock inte som avgifter utan som skatter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utländska arbetsgivare som har fast driftsställe i Sverige ska betala allmän löneavgift i Sverige. I inkomstskattelagen (IL) anges vad som är fast driftsställe.&lt;SPAN class="ft43"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;En sådan utländsk arbetsgivare är allt- så i avgiftshänseende helt jämställd med en svensk arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;En utländsk arbetsgivare som inte har fast driftsställe i Sverige och en arbetstagare kan träffa avtal om att arbetstagaren själv ska betala arbetsgivaravgifter, i stället för arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft43"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Inkomsten ligger till grund för beräkning av PGI på samma sätt som för andra arbets- tagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 kap. 4 § SAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommentar till socialavgiftslagen, del 1, Pia Blank Thörnroos, Christer Silfverberg m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 kap. 29 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;5 kap. 5 § och 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (SFL), 2 kap. 25 a § SAL samt artikel 109 i rådets förordning (EEF) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (tillämpningsförordning 574/72) och artikel 21 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämp- ningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghets- systemen (tillämpningsförordning 987/2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;8 Folkbokföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Den svenska folkbokföringen har kommit att spela en viktig roll vid gränsöverskridande situationer och individers tillgång till de sociala trygghetssystemen. Detta kapitel innehåller en översiktlig beskriv- ning av gällande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Syftet med folkbokföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;I dag innebär folkbokföringen ett fastställande av en persons (verk- liga) bosättning i Sverige samt registrering av uppgifter om identitet och familjeförhållande och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter får förekomma i folk- bokföringsdatabasen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Av ändamålen med behandling av person- uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet framgår därutöver att folkbokföringen syftar till att tillgodose samhällets behov av uppgifter om enskilda och knyter an till det primära målet med folkbokföringen, nämligen att bistå samhället med fysiska personer i Sverige. Syftet är att olika samhällsfunktioner ska få ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Att en person är bosatt här i landet enligt folkbokföringslagen och därmed folkbokförd är i många för- fattningar ett av flera kriterier för att författningen ska kunna tilläm- pas i förhållande till personen. Sådana bestämmelser finns exempelvis i lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige med kompletterande bestämmelser i förordningen (2015:904) om identi- tetskort för folkbokförda i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft42"&gt;Därutöver har det av olika utredningar framhållits att folkbok- föringsuppgifter ligger till grund för ett stort antal rättigheter och skyldigheter som kan vara beroende såväl av att en person är folk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta framgår i 1 § folkbokföringslagen (1991:481), FOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;bokförd som var personen är folkbokförd. Utöver detta är det inte mer utvecklat vad syftet med folkbokföring är.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon är att anse som bosatt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. En person som inte är eller har varit folkbokförd får efter begäran från en myndighet eller ett annat organ tilldelas ett särskilt nummer (sam- ordningsnummer).&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Att ha ett svenskt personnummer i Sverige kan ha betydelse för en persons rättigheter och skyldigheter i samhället. Utan ett svenskt personnummer är det exempelvis svårt att sätta barnen i skolan, registrera sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen eller öppna bankonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Folkbokföring vid inflyttning från utlandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Vid inflyttning från utlandet ska en person som anses vara bosatt i Sverige folkbokföras enligt 3 § första stycket folkbokföringslagen (1991:481), FOL. En person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvila) i Sverige under minst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hän- syn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Att en person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i Sverige innebär i princip att han eller hon under sin normala livs- föring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i sam- ma omfattning men med en annan förläggning av tiden&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;ett-årsgränsen,&lt;/NOBR&gt; framgår i förarbetena att folkbokföring ska ske när det står klart att den inflyttades avsikt är att vistas här i ett år och att personen ska folkbokföras senast när vistelsen varat i ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Det är med andra ord en prognos om en vistelse i Sverige. En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Prop. 2012/13:120 s. 34 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;6 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;18 och 18 a §§ FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 § första stycket FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 § andra stycket FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Prop. 1990/91:153, s. 134.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft42"&gt;Sverige får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt. En ut- länning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska i vissa fall inte folkbokföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Folkbokföring vid dubbel bosättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Personer som antas regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både i Sverige och utomlands, ska folkbokföras i Sverige om det med hänsyn till samtliga omständigheter får anses att personen har sin egentliga hemvist här. I förarbetena för att ändra FOL år 2014 öppnades för en större flexibilitet i bedömningarna vid dubbel bosättning. För en person med familj är inte längre familjens bosättning utslagsgivande utan familjen är en av flera omständigheter som ska beaktas. Det är en bedömning av samtliga omständigheter, även om familjens bosätt- ning fortfarande har stor betydelse. För en ensamstående&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;har anknyt- ning på grund av arbete tidigare varit en avgörande faktor och även om arbetsförhållandena fortfarande är av stor vikt kan hänsyn tas till andra omständigheter än var arbetet bedrivs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Gällande pensionärer, som halva året bor utomlands, får deras egentliga hemvist bestämmas ut- ifrån vistelsens omfattning och bostädernas art. Men det finns alltid möjlighet att ta hänsyn till speciella omständigheter i det enskilda fallet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Det bör betonas att även efter ändringarna i FOL ska samtliga omständigheter ändå beaktas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen har i flera avgörande förtydligat begreppet egentligt hemvist. I ett avgörande har en moder och hennes tre barn, som årligen vistas åtta månader i Egypten för barnens skol- gång och fyra månader i Sverige där fadern bor och arbetar och där även familjens gemensamma bostad finns, har med ledning av folk- bokföringens principer ansetts ha sin hemvist i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I ett annat mål som gällde dubbel bosättning för en ensamstående person pekade domstolen ut olika faktorer för att bedöma begreppet egentlig hemvist. Omständigheterna i målet gällde en man som veckopendlat till sitt arbete i Bryssel medan han har haft kvar sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utan maka, sambo hemmavarande barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2012/13:120 s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 1990/91:153 s. 134.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2012/13:120 s. 147.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;RÅ 2004 ref. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;boende i Sverige (dubbel bosättning). Då mannens boende i Bryssel inte har varit avsett som stadigvarande och han inte har haft för avsikt att permanent bosätta sig i Bryssel, ansåg domstolen att Bryssel inte skulle ses som hans egentliga hemvist. Domstolen hänvisar till att för ensamstående bosatta i flera fastigheter är arbetsförhållanden utslags- givande, men att man kan ta hänsyn till särskilda omständigheter i det enskilda fallet när egentlig hemvist ska bedömas. Domstolen pekar vidare ut faktorer som påverkar begreppet egentlig hemvist, och det som ska beaktas vid bedömningen är avsikten att bosätta sig utom- lands, boendeformerna i utlandet och anknytning av social, ekono- misk samt praktiskt natur till Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Barns folkbokföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Ett barn som föds i Sverige folkbokförs i Sverige, om modern är folkbokförd här eller om fadern är folkbokförd och är vårdnads- havare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Det är förhållandena vid barnets födelse som är avgörande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I det fall faderskapet och vårdnaden kommer att fastställas efter bar- nets födelse ska inte ett nyfött barn kunna folkbokföras om inte modern är folkbokförd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det är som huvudregel sjukhuset som an- mäler födseln till Skatteverket som sedan registrerar barnet i folk- bokföringen. I vissa fall är det dock vårdnadshavaren som anmäler födseln.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Om en person med svensk medborgarskap föder barn utomlands kan det anmälas till den närmaste svenska ambassaden eller konsulat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Som huvudregel ska inte barn som föds utomlands folkbokföras i Sverige från födseln, utan folkbokförs när de kommer till Sverige och uppfyller förutsättningarna i folkbokföringslagen för att bli folkbok- förda.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Om modern eller fadern är utsända i svenska statens tjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;RÅ 2008 ref. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 § första stycket FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Även de barn som föds i något grannland på grund av överbeläggning inom förlossnings- vården kommer, om modern är folkbokförd i Sverige också att folkbokföras i Sverige, då det räknas som synnerliga skäl i 2 § FOL. Se prop. 2012/13:120.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 1997/98:9 s. 113.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;24 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;I sådana fall ska barnets födelsebevis bifogas och båda föräldrarnas pass. Se Skatteverkets webbplats ”Nybliven förälder”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;3 och 4 §§ FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;ska barnet folkbokföras i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Om det endast är fadern som är utsänd krävs det även att faderns är vårdnadshavare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Barn som föds i utlandet och är barn till personer som är utsända från svenska staten ska folkbokföras direkt från födseln.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;De folk- bokförs om modern är folkbokförd med stöd av 14 § FOL. I de fall enbart fadern är folkbokförd i Sverige, krävs för att hans barn ska bli folkbokfört från födseln att han är vårdnadshavare&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;vid barnets födelse. Utgångspunkten är att samma regler gäller för adopterade barn som barn som föds i familjen. I de fall ett barn adopteras av en person utsänd av svenska staten blir det adopterade barnet folk- bokfört när adoptionen blir giltig i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Diplomater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Den som tillhör främmande makts beskickning eller lönande kon- sulat eller dess betjäning, folkbokförs endast om han eller hon är svensk medborgare, eller utan att vara svensk medborgare, var bo- satt här när han eller hon kom att tillhöra beskickningen, konsula- tet eller dess betjäning. Detta gäller även den som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk före- trädare vid en främmande makts beskickning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Studenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Enligt Skatteverkets ställningstagande ska en anmälan om flyttning till Sverige för en student som inte har styrkt uppehållsrätt med sådan varaktighet att det kan antas att vistelsen kommer att uppgå till minst ett år inte folkbokföras. Om studierna förlängs eller studenten får ett arbete kan en ny anmälan om flyttning till Sverige godtas om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Folkbokförda enligt 14 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 § FOL. Fadern måste vara folkbokförd enligt 14 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2 § andra stycket FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det kan vara att han är gift med barnets moder vid barnets födsel. Det framgår av 2 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 a § FOL. Det vill säga när domstolens beslut vunnit laga kraft. Om adoptionen skett i utlandet gäller den utländska myndighetens beslutsdag. Se prop. 2012/13:120 s. 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 och 5 §§ FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft42"&gt;sammanlagda tiden av personens uppehållsrätt utan avbrott uppgår till minst ett år.&lt;SPAN class="ft121"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Av Skatteverkets ställningstagande framgår att den inflyttade ska visa att han eller hon har uppehållsrätt med sådan varaktighet att per- sonen kan antas komma att vistas i Sverige i minst ett år utifrån 3 och 4 §§ FOL. När det gäller arbetstagare som har fått en tills- vidareanställning föregås den ofta av en provanställning i upp till sex månader. Om avsikten är att provanställningen ska övergå till en tillsvidareanställning kan uppehållsrätten i regel antas ha sådan var- aktighet att personen kan folkbokföras. Det är viktigt att man vid en bedömning av en framtida anställning beaktar anställningsformen och gör en noggrann kontroll av den framtida arbetsgivaren. Om det framkommer att det finns skäl att ifrågasätta anställningen ska anmä- lan avslås och personen får återkomma med ny anmälan när han eller hon har påbörjat sin anställning. När det gäller timanställning eller behovsanställning kan inte anställningskontraktet ensamt visa att per- sonen har uppehållsrätt med sådan varaktighet att folkbokföring kan ske. Om personen inte kan lämna ytterligare uppgifter som kan styrka antingen utfört arbete eller garantera framtida arbete kan Skatteverket avslå anmälan om folkbokföring eftersom personen inte kunnat visa att han eller hon har uppehållsrätt med sådan varaktighet att det kan antas att personen har rätt att vistas i landet under minst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbetssökande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I linje med folkbokföringslagen har Skatteverket i ett ställnings- tagande ansett att arbetssökande från annat land i Europeiska unio- nen (EU)/ Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte ska folkbokföras eftersom Skatteverket anser att de inte uppfyller varaktighetskravet på ett år. Anledningen till att Skatteverket inte folkbokför dessa personer är att de arbetssökande inte kan visa att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skatteverkets ställningstagande (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Uppehållsrätt&lt;/SPAN&gt;, version 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skatteverkets ställningstagande (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Uppehållsrätt&lt;/SPAN&gt;, version 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;kan antas ha uppehållsrätt i minst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Även om den arbetssökande har uppehållsrätt för att söka arbete kan de inte visa att de har uppe- hållsrätt i ett helt år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utflyttning från Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Vid utflyttning från Sverige ska en person avregistreras från folk- bokföringen i det fall som han eller hon kan antas komma att regel- mässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Det finns undantag för &lt;NOBR&gt;EU-parlamentariker&lt;/NOBR&gt; eller utsända i statlig tjänst. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygns- vila både inom och utom landet ska avregistreras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist utom landet. En person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utanför Sverige om han eller hon under sin normala livs- föring tillbringar dygnsvilan i ett annat land minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Vid dubbel bosättning är det precis som vid inflyttning en bedömning av samtliga omständigheter som bör göras.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Avregistrering från folkbokföringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;FOL reglerar när avregistrering från folkbokföringen ska ske. Den som avlider eller dödförklaras ska avregistreras från folkbok- föringen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras från folk- bokföringen som utflyttad. En person ska anses regelmässigt till- bringa sin dygnsvila utom landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan där minst en gång i veckan eller i samma omfattning, men med en annan förläggning i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;3 och 4 §§ FOL och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Antonissen&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-292/89,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1991:80.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Skatteverkets ställningstagande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Uppehållsrätt&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2015-11-24,&lt;/NOBR&gt; version 9. Jfr även Kammar- rätten i Sundsvalls dom &lt;NOBR&gt;3214-14&lt;/NOBR&gt; där frågan var om uppehållrätt och rekvisitet heltäckande sjukförsäkring. Paret ansågs ha uppehållsrätt och skulle enligt kammarrätten folkbokföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;20 § FOL. Avregistrering sker även vid dödsfall enligt 19 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;20 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;RÅ 1996 not. 141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;19 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;När det gäller utsända i svenska statens tjänst, ska de inte avregistreras, utan kvarstå som fortsatt folkbokförda på den fastig- het där de senast var folkbokförda. Tidigare var kravet att den utsände hade anknytning till en fastighet i Sverige, genom ägande eller innehav av bostadsrätt, för att personen efter ansökan fick medges att folkbokföras på annan fastighet än den där den utsände senat var folkbokförd. Den 1 januari 2014 trädde 14 § FOL i kraft. Bestämmelsen innebär en möjlighet att efter ansökan bli folkbok- förd på en viss fastighet om de disponerar en bostad, oavsett vilken typ av bostad, i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Det kan vara den utsände själv eller en familjemedlem som disponerar bostaden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning till bland annat frågan om folkbokföring i Sverige för en svensk statstjänsteman. Mannen hade på grund av tidigare tjänstledighet för arbete i utlandet avregistrerats från folkbokföringen. Statstjänstemannen och hans familj blev heller inte folkbokförda under en period när han mellan utsändningarna vistades i Sverige. Statstjänsteman och hans familj invände att de hade ett boende i Sverige och kunde tillbringa en sjundedel av årets dagar under sin semester här, men domstolen ansåg att det inte vara tillräckligt för att de skulle anses regelmässigt till- bringa sin dygnsvila i Sverige under minst ett år. I domen konstaterar HFD bland annat att 14 § FOL endast är tillämplig vid utsändande av en person som redan är folkbokförd i Sverige. HFD slår också fast att bestämmelsen i 14 § FOL innefattar ett undantag från kravet att en person ska folkbokföras på den fastighet där han eller hon är att anse som bosatt, men inte utgör något undantag från de krav som gäller för att folkbokföras efter inflyttning enligt 3 § FOL.&lt;SPAN class="ft43"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En vistelse utom landet som är föranledd av uppdrag som leda- mot av Europaparlamentet efter val i Sverige ska inte heller leda till avregistrering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Den som oavbrutet under två år saknat känd hemvist ska av- registreras från folkbokföringen som försvunnen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;14 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2012/13:120 s. 87 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;HFD 2014 ref. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;21 § FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Att flytta mellan de nordiska länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;När det gäller folkbokföring för personer som flyttar mellan de nord- iska länderna regeleras det i en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Syftet med en sådan överenskommelse är att en person inte ska vara folkbokförd i två olika system samtidigt och att påskynda registreringen i folk- bokföringen och tilldelningen av personnummer i inflyttningsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;En person som flyttar från Sverige till ett annat nordiskt land blir avregistrerad från folkbokföringen när han eller hon blir folkbokförd i inflyttningsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Det är inflyttningsstatens regler som avgör när man anses som bosatt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Det finns ett undantag för vistelse under sex månader, dessa ses normalt inte som flyttning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sammanfattningsvis är en grundläggande förutsättning för att en person ska folkbokföras att denne anses bosatt i Sverige enligt folk- bokföringslagens regler, det vill säga kan antas komma att vistas i Sverige i minst ett år. Det är Skatteverket som gör denna bedömning. Frågan om folkbokföringen är alltså en prognos om personens fort- satta vistelse i Sverige. En person vars vistelse är tidsbegränsad och redan från början är avsedd att understiga ett år ska alltså inte folk- bokföras. Om vistelsen förlängs ska folkbokföring ske så snart det är klart att personen har för avsikt att vistas i Sverige i ett år. Folkbok- föring ska ske senast när vistelsen har varat i ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Dygnsvilo- principen och tidsfristen på ett år är avgörande kriterier för bosätt- ningen. När en person flyttar till Sverige, ska flytten anmälas till Skatteverket som gör folkbokföringsbedömningen och beslutar från vilken dag en person ska bli folkbokförd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Det bör här betonas att personer som kommer hit måste ha uppehållsrätt eller uppehållstill- stånd för att få vistas i Sverige och kan endast folkbokföras om de uppfyller nödvändiga tillståndskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Lag(2005:268) om överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2004/05:67 s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 2 punkten 3 i lagen om överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 3 punkten 1 i lagen om överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 1 i lagen om överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 1990/91:153 s. 134.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;26 och 35 §§ FOL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Särskilt om samordningsnummer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;En person som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige, och inte har ett svenskt personnummer kan tilldelas ett samordningsnummer. Ett samordningsnummer är en identifikationsbeteckning för att und- vika personförväxling eller för att underlätta att mellan myndigheter eller organisationer utbyta information om en person. För att kunna tilldelas ett samordningsnummer ställer Skatteverket vissa identitets- krav, exempelvis att kopia av ett pass uppvisas, eller att uppgift om födelseort preciseras. Dessa krav gäller även om uppgifter godkänts av utländsk myndighet eller om personen fått uppgifterna intygade av svensk ambassad i utlandet. Av administrativa skäl finns det även ett behov av att för efterlevande barn som bor i Sverige, registrera upp- gift om föräldrar som avlidit men som aldrig varit bosatta i Sverige. Skatteverket tilldelar dock inte dessa avlidna personer något samord- ningsnummer. Detta innebär att Pensionsmyndigheten får använda fiktiva försäkringsnummer för dessa personer. Uppgifterna hos Pen- sionsmyndigheten stämmer därmed inte alltid överens med de upp- gifter Skatteverket har tillgång till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Samordningsnummer kan endast begäras av myndigheter och inte av den enskilde själv.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;För en person som har ett samordningsnum- mer, men som senare blir folkbokförd kommer samordningsnumret att ersättas med ett svenskt personnummer. Samtliga tilldelade sam- ordningsnummer är registrerade i folkbokföringsdatabasen. Uppgif- terna tas inte bort eller gallras, vilket ger möjligheter att kontrollera om personen tilldelats ett samordningsnummer. Det minskar risken för dubbla identiteter. Innan samordningsnummer tilldelas en person kontrollerar Skatteverket att personen inte genom tidigare bosättning i landet eller av annan anledning tilldelats personnummer eller sam- ordningsnummer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 a § FOL och 5 § folkbokföringsförordningen (1991:749).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Skatteverkets PM om samordningsnummer och utländska fastighetsägare – en översyn. PM daterad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-08-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;9 Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Sverige har ratificerat flera internationella överenskommelser som berör rätten till social trygghet. Kapitlet är avsett att vara en intro- duktion och kartläggning av vilka internationella rättsakter som främst olika internationella organisationer antagit. De olika organi- sationernas verksamhet är beskrivna i kapitel 5 Internationella och nationella samarbeten. Kapitlet avser att beskriva syftet med rätts- akterna, relationen till andra rättsakter, hur rättsakterna ratificeras, kontrollen av att rättsakterna följs och om de inte följs vilka rättsliga åtgärder finns. Kapitlet beskriver även Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Metod för att införliva internationella rättsakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;En stat kan tillträda en överenskommelse genom att underteckna den och att överenskommelsen godkänns. I andra fall krävs för att en internationell överenskommelse ska bli bindande för en stat att den har ratificerat rättsakten efter undertecknandet. Ett beslut om rati- fikation eller anslutning innebär att staten samtycker till att överens- kommelsen blir rättsligt bindande för staten. Beroende på statens konstitutionella rätt kan vissa överenskommelser vara direkt tillämp- liga för enskilda som kan åberopa bestämmelsen direkt inför en nationell domstol.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen ska överens- kommelser med andra stater eller organisationer ingås av regeringen. Regeringen kan ge i uppdrag åt en förvaltningsmyndighet att ingå en internationell överenskommelse. I de fall en internationell överens- kommelse förutsätter att en lag ändras eller upphävs krävs riksdagens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft127"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Konstatinos, K. (1991) &lt;/SPAN&gt;Principles of International and European (except E.C.) Social Security Law”&lt;SPAN class="ft126"&gt;, in: Danny Pieters, Miscellanea of the ERASMUS Programme of studies relating to Social Security in the E.C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;godkännande innan regeringen ingår en internationell bindande överenskommelse. Internationella överenskommelser som ingåtts av Sverige måste på något sätt införlivas med svensk rätt för att bli gällande för svenska myndigheter och domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det finns två metoder för att införliva internationella överens- kommelser, inkorporering och transformering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Inkorporering innebär att det i författningen anges att den inter- nationella överenskommelsen gäller direkt i Sverige. Det är den metod som valts för den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Skatteavtal och avtal om social trygghet införlivas i svensk rätt genom inkorporering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Transformering innebär att den internationella överenskom- melsen översätts till svenska och tas in i svensk författning eller omarbetas till svensk författningstext. Lagstiftaren måste vara upp- märksam på att senare ändringar i gällande rätt inte kommer i kon- flikt med innehållet i överenskommelsen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;De internationella rättsakterna handlar inte primärt om social trygghet, men kan vara av betydelse för social trygghet till exempel de internationella rättsakterna inom området för mänskliga rättigheter. Dessa innehåller grundläggande principer eller normer för att deklarera att hela eller delar av det social trygghetsystemet ska ses som mänskliga rättigheter, exempelvis Europarådets sociala stadga (&lt;SPAN class="ft11"&gt;European Social Charter&lt;/SPAN&gt;) och av indirekt betydelse är den europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Därutöver finns det rättsakter som uteslutande kan handla om social trygghet. Enligt internationell rätt kan även staterna sluta både bi- och multilaterala avtal inom social trygghet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;De multilaterala avtal som finns inom social trygghet är ofta framtagna av de internationella organisationerna. Exempel på detta är ILO och Europarådet som har tagit fram olika rättsakter för att på olika sätt och med olika verktyg integrera internationell standard för social trygghet och för att samordna reglerna för den nationella sociala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Lag (1994) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;DS 2016:38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Nickless J &amp; Siedl H, (2004). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Co-ordination&lt;/NOBR&gt; of Social Security in the Council of Europe, Short guide, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Council of Europe.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;tryggheten. Medlemsstaterna i dessa organisationer ratificerar rätts- akterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förenta Nationerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;År 1948 antog Förenta nationerna (FN) den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. De rättigheter som räknas upp i förklaringen har därefter vidareutvecklats bland annat i Europakon- ventionen och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från år 1966.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (AFMR)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är de mest be- tydelsefulla inom området för social trygghet. De båda rättsakterna aktualiserar frågan om skyddet för mänskliga rättigheter garanteras inom &lt;NOBR&gt;FN-systemet.&lt;/NOBR&gt; Rättsakterna stadgar bland annat att alla i ett samhälle har rätt till social trygghet, rätt till ett liv som garanterar individer och dennes familj hälsa, välmående och sjukvård. Varje konventionsstat ska lämna in en rapport vart femte år som visar hur landet efterlever sina åtaganden. Rapporten granskas av kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Sverige ratificerade konventionen år 1977, men har inte ställt sig bakom tilläggs- protokollet som antogs år 2008. Tilläggsprotokollet ger enskilda rätt att vända sig till kommittén för sociala och ekonomiska rättigheter med individuella klagomål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Även konventionen om rättigheter för personer med funktions- nedsättning (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Convention on the rights of persons with disabilities 2008) &lt;/SPAN&gt;har Sverige ratificerat år 2008. När det gäller FN konven- tionerna är länderna fria att bestämma hur principerna ska uppnås. Medlemsstaterna kan ratificera konventionerna om de vill ansluta sig till dem. Sverige har anslutit sig till de ovan nämnda konventionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Konstatinos, K. (1991). &lt;/SPAN&gt;Principles of International and European (except E.C.) Social Security Law”&lt;SPAN class="ft128"&gt;, in: Danny Pieters, Miscellanea of the ERASMUS Programme of studies relating to Social Security in the E.C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Se även Pieters, D (2006). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Social Security: An&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft87"&gt;Introduction to the Basic Principles&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Den internationella konventionen för skydd migrerande arbets- tagares och deras familjemedlemmars rättigheter &lt;SPAN class="ft11"&gt;(The International Convention on the protection of the rights of All Migrants Workers and Members of their families) &lt;/SPAN&gt;antogs av FN:s Generalförsamling 1990 och trädde i kraft 2003, men ingen av EU:s medlemsstater har ratificerat denna. Konventionen föreskriver likabehandling för med- borgare i andra länder som anslutit sig till konventionen, när det gäller social trygghet, och rätten till nödvändig hälso- och sjukvård för migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar. Konven- tionen definierar nödvändig vård som vård som krävs för att skydda eller att undvika irreparabla skador på personers hälsa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (IKMPR)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Sverige ratificerade den internationella konventionen om med- borgerliga och politiska rättigheter 1971 som trädde i kraft 1976.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;För att granska att staterna efterlever konventionen har det inrättats en kommitté för de mänskliga rättigheterna &lt;NOBR&gt;(MR-kommittén)som&lt;/NOBR&gt; granskar rapporterna. Genom ett tilläggsprotokoll ges möjlighet till individuella klagomål. När det gäller artiklarna i IKMPR stadgar dessa medborgerliga och politiska rättigheter såsom likhet inför lagen,&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;yttrandefrihet&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;och föreningsfrihet&lt;SPAN class="ft43"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. Konventionen har dessutom ett diskrimineringsförbud i artikel 3 eftersom konventionsstaterna är skyldiga att tillförsäkra lika rätt för män och kvinnor när det gäller konventionens rättigheter. I artikel 26 IKMPR framgår vidare att alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd utan att diskrimi- neras. Det innebär ett skydd mot all slags diskriminering som ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt. I artikeln anges inte sociala rättigheter, men det har inom ramen för &lt;NOBR&gt;MR-kommitténs&lt;/NOBR&gt; praxis kommit avgöranden rörande sociala rättig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 28 i konventionen. Se även ILO (2012). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Social Security coordination for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;non-EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; countries in South and Eastern Europe, a legal analysis&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;SÖ 1971:42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 14 IKMPR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 19 IKMPR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 22 IKMPR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;heter, bland annat avseende arbetslöshetsersättning&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;och olika former av pension.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär dock ingen skyldighet för konventions- staterna att införa sociala rättigheter i det nationella systemet men om staten har en rättslig reglering inom området för social trygghet får diskrimineringsförbudet i artikel 26 IKMPR betydelse.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Internationella konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter – IKESKR&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (IKESKR) antogs den 16 december 1966. Den ratificerades av Sverige år 1971 och trädde i kraft 1976. I konventionen fastslås arbetstagarnas rättigheter genom rätten till arbete&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;rätten till goda arbetsför- hållanden&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;, och rätten till social trygghet&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;, rätten till en fullgod lev- nadsstandard&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;och rätten till hälsa&lt;SPAN class="ft43"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. Efterlevanden av artiklarna över- vakats av en kommittee för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter &lt;NOBR&gt;(ESK-kommittén).&lt;/NOBR&gt; Det finns ett tilläggsprotokoll från 2008 som ger möjligheter för en enskild individ att klaga. Detta har Sverige inte ställt sig bakom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Även i IKESKR finns ett diskrimineringsförbud som gäller för alla som befinner sig på en stats territorium. Diskrimineringsför- budet måste knytas till någon av rättigheterna i konventionen. Konventionsstaterna ska inrätta välfärdssystem och social trygg- hetssystem som ska finnas tillgängliga för alla. &lt;NOBR&gt;ESK-kommittén&lt;/NOBR&gt; menar att staterna först ska identifiera vilka gruppen av befolk- ningen som är mest förfördelade och därefter vidta åtgärder för att garantera ett mer jämlikt åtnjutande av rättigheterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I artikel 9 IKESKR framgår rätten till social trygghet och den är knuten till artikel 11 om fullgod levnadsnivå. Begreppet social trygg- het ska tolkas brett och tolkningen av artikel 9 är knuten till ILO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Zwaan-de&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Vries v. The Netherlands &lt;SPAN class="ft6"&gt;(182/1984).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Gueye v. France &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;(196/1985) &lt;/SPAN&gt;och Young v. Australia &lt;SPAN class="ft50"&gt;(941/2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Lind, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;A-S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; (2009). &lt;/SPAN&gt;Sociala rättigheter i förändring, en konstitutionell rättslig studie, &lt;SPAN class="ft50"&gt;Edita Västra Aros s. 185.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 6 IKESKR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 7 IKESKR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 9 IKESKR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11 IKESKR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 12 IKESKR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lind, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;A-S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; (2009). &lt;/SPAN&gt;Sociala rättigheter i förändring, en konstitutionell rättslig studie, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Edita Västra Aros s. 193.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;konvention 102 om social trygghet. &lt;NOBR&gt;ESK–kommittén&lt;/NOBR&gt; har konstaterat att brist på adekvat tillgång till social trygghet underminerar för- verkligandet av konventionens övriga rättigheter. Det finns inga krav på hur sociala trygghetssystem ska utformas men ett minimum av rättigheter måste förverkligas för envar. Det innebär att en individ inte får bli föremål för en godtycklig begränsning av ett existerande socialt skydd. Icke diskriminering är ett villkor som ställs på staten. De villkor som uppställs för att få ta del av förmånerna ska var skäliga, proportionella och transparanta. De skyldigheter som ESK- kommittén menar att konventionsstaterna ska garantera tillgång till socialt trygghetsystem som ger en minsta förmånsnivå till alla indi- vider och familjer så att de kan få grundläggande hälsovård, boende, vatten och mat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den ratifice- rades av Sverige 1990 och trädde i kraft samma år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;I stort sett alla länder i världen har anslutit sig till konventionen. Det finns ett betänkande med förslag om att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Barnkonventionen är den internationellt folkrättsligt bindande överenskommelse som ger alla barn upp till 18 år särskilda rättigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det handlar dels om medborgerliga och politiska rättig- heter, dels om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Kon- ventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen. FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) övervakar att konven- tionen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;I barnkonventionen finns grundläggande principer som gäller samtliga barn som vistas i landet. Det är förbudet mot diskriminering av barn&lt;SPAN class="ft43"&gt;24&lt;/SPAN&gt;, kravet på att vid alla beslut som rör barn ta särskild hän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Lind, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;A-S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; (2009). &lt;/SPAN&gt;Sociala rättigheter i förändring, en konstitutionell rättslig studie, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Edita Västra Aros s. 206.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SÖ 1990:20 och prop. 1989/90:107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SOU 2016:19. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 1 i barnkonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Artikel 2 i barnkonventionen. De diskrimineringsgrunder som nämns i artikel 2 är ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p553 ft10"&gt;syn till barnets bästa&lt;SPAN class="ft43"&gt;25&lt;/SPAN&gt;, barnets rätt till liv och utveckling&lt;SPAN class="ft43"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;samt barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör honom eller henne.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Enligt artikel 24 erkänner konventionsstaterna barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. Det är en grundtanke i konventionen att barn har fullt och lika människovärde. Barnrättskommittén har uttalat att artikel 2 särskilt förbjuder eventuell diskriminering på grund av barnets ställ- ning som ensamkommande eller åtskild från sina föräldrar, eller som flykting, asylsökande eller migrant. Skyldighet till &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; kräver enligt kommittén att staterna aktivt identifierar enskilda barn och grupper av barn som kan behöva särskilt stöd för att deras rättig- heter ska erkännas och kunna fullgöras. Tillämpningen av principen om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; och samma rättigheter innebär emellertid inte att alla barn ska behandlas exakt lika. Det kan krävas särskilda åtgärder för enskilda eller grupper av barn så att deras rättigheter ska bli tillgodosedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Enligt artikel 3.1 ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Artikel 3.2 slår fast att staten är skyldig att tillförsäkra barnet det skydd och den omvårdnad som behövs för barnets välfärd. Barnkonventionen utgår från vårdnadshavarnas och familjens viktiga roll såväl i barnets liv och utveckling som för att tillvarata barnets rättigheter. I inledningen till konventionen anges att familjen är den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för barnets utveckling och välfärd samt att familjen därför bör ges nödvändigt skydd och bistånd. Detta kommer bl.a. till utryck i artiklarna 5 och 18. Enligt artikel 5 ska staterna respek- tera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer vårdnadshavare på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i konventionen. Av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt (jämför artikel 2.2 i FN:s kon- vention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 3 i barnkonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 6 i barnkonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 12 i barnkonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;artikel 18 framgår att vårdnadshavarna har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och att barnets bästa för dem ska komma i främsta rummet. Vidare framgår att staterna ska ge lämpligt bistånd till vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det anges också att staterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. Enligt artikel 22 ska konventionsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus, eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämp- liga förfaranden, får lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åt- njutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i konventionen och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättig- heter eller humanitär rätt som staterna tillträtt. Detta gäller obero- ende av om barnet kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person. Bland de rättigheter som erkänns i kon- ventionen finns även rätten i artikel 26.1 för varje barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring (jämför artikel 9 i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättig- heter). Enligt artikeln ska staten vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa denna rätt i enlighet med sin nationella lagstiftning. Kon- ventionen anger alltså att barnet har rätt att ”åtnjuta” social trygghet snarare än rätt ”till” social trygghet. Detta eftersom barnets eko- nomiska trygghet i allmänhet hänger samman med vårdnadshavarnas ekonomiska situation Det framgår inte närmare av artikeln i vilken omfattning social trygghet ska åtnjutas eller vad som avses med socialförsäkring. Artikel 26 gäller dock samhällets ekonomiska stöd till barn. Artikeln begränsas av den förutsättning som finns i artikel 4, det vill säga att staterna ska genomföra konventionen till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för inter- nationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft10"&gt;Barnrättskommittén har uttalat att förverkligandet av barnets rätt till social trygghet är en viktig beståndsdel för att garantera små barn (upp till åtta års ålder) en grundläggande levnadsstandard i överens- stämmelse med deras rättigheter. Artikel 27 ger barn rätt till den levnadsstandard som krävs för deras utveckling. Enligt artikeln har föräldrarna huvudansvaret för att säkra denna rättighet. Vid behov måste staterna i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft42"&gt;för sina resurser bistå föräldrarna i detta ansvar och vid behov ge barnet bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Konvention angående flyktingars rättsliga ställning (FN:s flyktingkonvention)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Flyktingkonventionen är ett grundläggande internationellt skydds- nät. Sverige ratificerade 1951 års konvention om flyktingars rätts- liga ställning och 1967 års tilläggsprotokoll om flyktingars rättsliga ställning 1954 respektive 1967.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Den har bestämmelser om likabe- handling rörande social trygghet, men Sverige har gjort vissa reserva- tioner avseende detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I konventionen finns grundläggande internationella bestäm- melser om flyktingskap, bland annat kriterier för när en person ska betraktas som flykting. Enligt artikel 23, som har rubriken ”Under- stöd av det allmänna”, ska en flykting tillerkännas samma behand- ling som statens egna medborgare i fråga om understöd och bistånd från det allmänna. Artikel 24 innehåller bestämmelser om rättig- heter som tillkommer en flykting i tillflyktslandet med avseende på arbetslagstiftning och socialförsäkring. Av artikeln följer att flyk- tingar, som lovligen vistas inom landet, ska tillerkännas samma be- handling som landets egna medborgare beträffande socialförsäkring. I artikel 24 i konventionen framgår att fördragsslutande stater ska tillerkänna flyktingar &lt;SPAN class="ft11"&gt;samma behandling &lt;/SPAN&gt;som statens egna medborgare beträffande socialförsäkring, bland annat bestämmelser rörande moderskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;Flyktingkonventionen är införlivad i EU:s skyddsgrundsdirek- tiv&lt;SPAN class="ft43"&gt;29,30 &lt;/SPAN&gt;som är en del av EU:s gemensamma europeiska asylsystem. I direktivet finns bestämmelser som ger personer som har beviljats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 1954:134.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 29 i direktivet 2004/83/EG om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet. Direktivet arbetades om genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller stats- lösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skydds- behövande, och för innehållet i det beviljade skyddet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Skälen 4, 23 och 24 i ingressen samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i de förenade målen &lt;NOBR&gt;C-443/14,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft87"&gt;Alo&lt;/SPAN&gt;, och &lt;NOBR&gt;C-444/14,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft87"&gt;Osso, &lt;/SPAN&gt;ECLI:EU:C:2016:127, punkt 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft42"&gt;internationellt skydd tillgång till sociala trygghetssystem samt sociala förmåner (Kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Internationella arbetsorganisationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Internationella arbetsorganisationen (&lt;SPAN class="ft11"&gt;International Labour Organi- sation, ILO) &lt;/SPAN&gt;som egentligen har sitt huvudsakliga område inom arbetsrätten har även bidragit till att utveckla den internationella rätten inom området för social trygghet. Det finns åtta &lt;NOBR&gt;ILO-konventioner&lt;/NOBR&gt; som räknas som kärnkonventioner och som berör grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, exempelvis angående diskri- minering i arbetslivet och avskaffande av barnarbete och tvångsarbete. Sverige har ratificerat dessa samt de grundläggande konventionerna på den social trygghetens område vilka kommer att tas upp nedan. Att Sverige har ratificerat ILO konventionerna innebär att dessa blir juridiskt bindande. En rekommendation, resolution eller deklaration är inte bindande men är avsedda att beaktas vid lagstiftning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De stater som anslutit sig till ILO:s konventioner ska rapportera om statens arbete för genomförandet av rättigheterna. Staterna måste ge nationella representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisa- tioner tillfälle att yttra sig över rapporterna. Rapporteringsskyldig- heten slås fast i ILO:s konstitution och varierar mellan de olika kon- ventionerna. För de åtta grundläggande konventionerna om mänsk- liga rättigheter ska rapporter lämnas in vartannat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; nr 102 om minimistandard inom social trygg- het&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;innehåller nio sociala risker och bestämmelser om likabehand- ling för de som inte är medborgare, men är bosatta i staterna som ratificerat konventionen. De nio riskerna är sjukvård, sjukförmåner, arbetslöshetsförmåner, pension, arbetsskador, familjeförmåner, moderskapsförmåner, invaliditetsförmåner och efterlevandeförmåner. Den stat som ratificerar konventionen måste införa skydd för minst tre av riskerna där en av dessa måste vara arbetslöshet, pension, arbetsskada, invaliditet, eller efterlevandeförmån. För varje indi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Skr. 2013/14:52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;ILO: konvention nr 102 (om minimistandard för social trygghet antagen i Geneve den 28 juni 1952). För en utförligare diskussion, se Pieters, D. (2006). &lt;SPAN class="ft87"&gt;Social Security: An Introduction to the Basic Principles&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft10"&gt;viduell risk så måste en viss del av populationen täckas av skyddet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Dessutom anges minimistandarder när det gäller förmånernas stor- lek. Dessa måste vara tillräckliga för en standardförmånstagare, där man utgår ifrån att standardförmånsmottagaren är en man, med fru och två barn.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Under mellankrigstiden antogs två multilaterala överenskom- melser. En av dessa är konventionen om likabehandling vid arbets- skadeersättning (&lt;SPAN class="ft11"&gt;The Equality of Treamtent (Accident compensation) 1925) &lt;/SPAN&gt;Nr 19 enligt vilken staterna ska behandla andra medborgare och deras anhöriga på samma sätt när det gäller arbetsskador, utan att det finns bosättningskrav i den aktuella staten. Den ger även rätt att exportera arbetsskadeförmånen, om den rätten ges för statens egna medborgare. Sverige har ratificerat denna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den andra är konventionen om sammanläggning av pensions- rättigheter för migranter (&lt;SPAN class="ft11"&gt;The maintenance of Migrants Pensions Rights convention &lt;/SPAN&gt;1935) nr 48 som reglerar sammanläggning av pensionsrättigheter och dess beräkning samt möjligheten att expor- tera pensionsrättigheter. Sverige har inte ratificerat den, men den är fortfarande gällande för de medlemsstater som ratificerade den. Konventionen har dessutom ersatts av en annan konvention (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Main- tenance of Social Security Rights Convention nr 157) &lt;/SPAN&gt;som enbart Sverige, Spanien, Filipinerna och Kyrgyzstan har ratificerat. Därför finns ingen möjlighet för staterna att välja vilka sociala risker som ska omfattas, utan konventionen är tillämplig på de grenar av den sociala tryggheten som gäller i staten. Konvention nr 157 är tillämplig för alla sociala trygghetssystem oavsett om de är baserade på avgifter eller inte. Personer som omfattas är de som har omfattas av lagstift- ningen i någon av avtalsstaterna samt deras familjemedlemmar. Den tillämpliga lagstiftningen är oftast den där personen utför ekonomisk aktivitet. I de fall personen är icke yrkesaktiv, är det lagstiftningen i bosättningslandet som är tillämplig. De grundläggande principerna för samordning är också en del av konventionen. Konventionen kompletteras av en rekommendation gällande bibehållande av social- försäkringsrättigheter, (&lt;SPAN class="ft11"&gt;The Maintenance of Social Security Rights Rekommendation 1983) nr 167. &lt;/SPAN&gt;Den innehåller modellbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;För de flesta risker gäller att det är 50 procent av alla anställda eller 20 procent av alla bosatta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Det finns tre olika metoder för att beräkna detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se ratificeringar för Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;vid slutande av bi- och multilaterala avtal inom området för social trygghet och lösningar för problem som kan uppstå vid samord- ning, bland annat gemensamma definitioner, tillämplig lagstiftning och alternativa metoder för bibehållande av rättigheter och admi- nistrativa bestämmelser.&lt;SPAN class="ft43"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Sverige har även ratificerat delar av konventionen om lika- behandling inom social trygghet (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Equality of Treatment Social Security Convention 1962&lt;/SPAN&gt;) nr 118 som täcker samma sociala risker som nämns i konvention nr 102. Konventionen ger möjlighet för staterna att själva välja vilka artiklar, det vill säga förmåner som ska ratificeras. Sverige har ratificerat konventionen 118 för följande förmåner, sjukvård, sjukförmåner, moderskapsförmåner, arbetskade- förmåner och arbetslöshetsförmåner. Konventionen innehåller även de grundläggande principerna för sociala trygghetsförmåner som avtalsslutande staterna ska beakta. I denna konvention, till skillnad från bland annat nr 102, 121, 128 gäller likabehandlingen endast de som är medborgare i en stat som också har ratificerat konventionen. Därutöver finns det administrativa bestämmelser för att underlätta för de olika staternas administration.&lt;SPAN class="ft43"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Sverige har även ratificerat konvention nr 121, om förmåner vid yrkesskada.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Förmånerna vid yrkesskada omfattar både sjukvård och kontantförmåner. För- månerna ska utgå så länge sjukdomstiden består. Konventionen har en förteckning över yrkessjukdomar. Förteckningen kan användas av myndigheter och för att godkänna en yrkessjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;ILO konvention 128 om invalididitet- ålder och efterlevande- förmåner är ratificerad av Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Konventionen innehåller defini- tioner av vilka risksituationer som omfattas, personer som omfattas och normer för beräkning av förmåner. Förmånerna ska enligt kon- ventionen utges under hela tiden som arbetsoförmågan består eller till dess att förmåner vid ålderdom i stället inträder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;ILO konvention 130 om läkarvård och kontanta sjukförmåner ratificerade Sverige 1971.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Konventionen anger att medlemslandet ska garantera ett visst minimiskydd avseende läkarvård och kontant-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Hirose, K. Nicac, M. och Tamagano, E. (2011). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Social Security for Migrant Workers, &lt;/SPAN&gt;ILO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Konstatinos, K. (1991). &lt;/SPAN&gt;Principles of International and European (except E.C.) Social Security Law”&lt;SPAN class="ft128"&gt;, in: Danny Pieters, Miscellanea of the ERASMUS Programme of studies relating to Social Security in the E.C.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 1969:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 1968:39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 1970:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;förmåner vid sjukdom på grund av inkomstborfall på grund av arbets- oförmåga. Rätten till kontantförmåner får begränsas, men begräns- ningen får inte avse kortare tid än 52 veckor för varje fall av arbets- oförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Konvention 159 om yrkesinriktad rehabilitering och arbete rati- ficerade Sverige 1984.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Konventionen syftar till att stärka möjlig- heterna för personer med funktionshinder att erhålla, behålla och bli befordrad i lämpligt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Konvention 168 om främjande av sysselsättning och skydd vid arbetslöshet ratificerades av Sverige 1990.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Konventionen behand- lar frågan om ersättning vid arbetslöshet och är en kompletterande konvention till ILO 102. Enligt konvention 168 ska medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för skydd vid arbetslöshet. Skyddet bör vara utformat så att det bidrar till att främja full, produktiv och fritt vald sysselsättning. Det ska inte ta bort incitament för att arbeta. Kon- ventionen innehåller bestämmelser om personkretsen och villkor för ersättningen. Även rekommendation 202 om nationellt socialt grundskydd har antagits av ILO 2012. Med nationellt socialt grund- skydd avses nationellt utformade garantier om grundläggande social trygghet som syftar till att förhindra eller minska fattigdom, sårbar- het och socialt utanförskap. Även om det finns brister avseende grundläggande social trygghet i många länder så konstaterar ILO att social trygghet i någon form finns i samtliga medlemsländer. I många länder har system för nationellt socialt grundskydd nyligen införts eller utvidgats. Rekommendationens materiella innehåll kan delas upp i fyra huvuddelar: syfte och grundläggande principer, inrät- tandet av ett nationellt social grundskydd, nationella strategier för ut- vidgning av den nationella sociala tryggheten och rekommendationer i fråga om uppföljning. Rekommendationen ger vägledning om hur medlemsstaterna kan införa ett nationellt socialt grundskydd för att utöka den sociala tryggheten för så många människor som möjligt. Andra viktiga principer som medlemmarna enligt punkten 3 i rekom- mendationen bör tillämpa vid utformningen av ett nationellt socialt grundskydd är exempelvis:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 1983/84:81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se ratificering för Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Att skyddet gäller för alla och envar och grundas på social solidaritet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Att rätten till förmåner fastställs i nationell lagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Att förmånerna är adekvata och förutsebara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Icke-diskriminering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; jämställdhet och lyhördhet inför särskilda behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Social delaktighet, inbegripet personer inom den informella ekonomin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft10"&gt;Innehållet i det inrättade nationella sociala grundskyddet ska, enligt ett särskilt avsnitt i rekommendationen, vara utformat på ett sätt som åtminstone säkerställer att alla behövande, under hela livs- cykeln, har tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård och till en grundläggande inkomsttrygghet. Rekommendationen har inte för- anlett några åtgärder i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europarådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Europarådet har två konventioner som inrättats för skydd för de mänskliga rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (Europakonven- tionen, 1950) och den europeiska sociala stadgan. För att en stat ska kunna beviljas medlemskap i Europarådet måste Europakonventionen ratificeras. Europakonventionen ratificerades av Sverige år 1953 och utgör svensk lag sedan den 1 januari 1995 genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt 2 kap. 19 § Regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Den euro- peiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) prövar staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen. Europadomstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Skr. 2013/14:52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Den europeiska sociala stadgan, som trädde i kraft i februari 1965, är en internationell överenskommelse som utarbetades inom Europa- rådet under tiden &lt;NOBR&gt;1953–1961.&lt;/NOBR&gt; Den öppnades för undertecknande i Turin den 18 oktober 1961 och Sverige ratificerade den ursprungliga stadgan 1962.&lt;SPAN class="ft43"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Vissa förpliktelser undantogs dock från ratifikation. Efter regeringsbeslut den 17 maj 1979 utsträcktes ratifikationen något.&lt;SPAN class="ft43"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Den reviderade versionen av stadgan ratificerade av Sverige 1998.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Den europeiska sociala stadgan är inte svensk lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Europakonventionen ger ingen rätt till social trygghet, utan denna anges i den Europeiska sociala stadgan, vilken kompletterar kon- ventionen. Europakonventionen ska tillförsäkra personer rättigheter och friheter som framgår av bestämmelserna. Dessa är främst civila och politiska rättigheter, bland annat rätten till liv, tortyrförbud, för- bud mot slaveri, rätten till privatliv och rätt till en rättvis rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Europakonventionen var från början avsedd att skydda med- borgerliga rättigheter. Även om Europakonventionen i sig inte ger rätt till social trygghet kan den åberopas i mål om social trygghet. Inom området för social trygghet är det artiklarna 6, 8, 14 och proto- koll nr 1 och 12 som kommer att tas upp då det är främst dessa som har betydelse inom området för social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Artikel 6 som handlar om rättvis rättegång åberopades redan under &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; då en person nekades rättvis rättegång i ett mål om social trygghet. Europadomstolen hade en restriktiv inställning och menade att de endast prövade mål om civila rättigheter eller skyldigheter och att social trygghet föll utanför detta område. Europadomstolens inställning ändrades under &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; i sam- band med att ett antal personer blivit nekade muntlig förhandling i mål om social trygghet. Det gäller bland annat målen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Feldbrugge&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;Deumeland&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;48&lt;/SPAN&gt;. Domstolen bedömde att social trygghet kan falla under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SÖ 1962:57 och prop. 1962:175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SÖ 1979:16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SÖ 1962:57 respektive SÖ 1998:35 samt prop. 1962:175 respektive prop. 1997/98:82.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Feldbrugge v. the Netherlands&lt;/SPAN&gt;, application number 8562/79. Avgörande den 29 maj 1986. Målet rörde ersättning vid sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Deumeland v Germany, &lt;/SPAN&gt;application number 9384/81. Avgörande den 29 maj 1986. Hon ansåg att hon inte fick en rättvis rättgång i mål rörande någon slags tilläggspension för efterlevande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;tillämpningsområdet för att få en rättvis rättegång.&lt;SPAN class="ft43"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Domstolen tog först ställning till om målen rörde civila rättigheter. Domstolen kon- staterade att artikel 6 Europakonventionen inte enbart gäller privat- rättsliga tvister.&lt;SPAN class="ft43"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Domstolen fastställde kriterier för att klarlägga när social trygghet skulle ses som civila rättigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I mål som har rört indragning, nedsättning eller avslag på en social trygghetsförmån har ofta artikel 8 i Europakonventionen åberopats. Artikel 8 handlar om respekt för familjelivet och privatlivet. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;Anderson and Kullman &lt;/SPAN&gt;målet, hade sökanden fått ekonomiskt stöd för att den egna inkomsten var för låg för att denne skulle kunna försörja familjen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Kvinnan var hemmafru och tog hand om barnen. Vid en ny ansökan om fortsatt ekonomiskt stöd fick de avslag, men erbjöds en daghemsplats för barnen för att kvinnan skulle kunde börja arbeta. Vid domstolsprocessen åberopades respekten för familjelivet och privatlivet för att de fick avslag på förmånen och att hon ville vara hemma med sina barn. Europadomstolen konstaterade att Europakonventionen inte garanterar rätt till offentligt bidrag som ekonomiskt stöd. Även om konventionen stadgar respekt för familje- livet kan det inte krävas att staterna ska ge ekonomiskt stöd för att en förälder ska vara hemma och ta hand om barnen. Även i målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Petrovic &lt;/SPAN&gt;ställdes frågan om social trygghetsförmån faller in under rätt till familjeliv.&lt;SPAN class="ft43"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Mannen Petrovic sökte om föräldrapenning för att vara hemma med det nyfödda barnet, men han fick avslag med anledning av att den nationella lagstiftningen stadgade att endast mamman kunde begära föräldrapenning. Europadomstolen konstaterade att eftersom staten beviljade föräldrapenning, ska den visa respekt för familjelivet och föräldrapenningen faller inom artikel 8 tillämp- ningsområde och det kan var en diskriminerande behandling att inte bevilja föräldrapenningen till mannen. Samma resonemang har förts när det gäller förmåner till barn.&lt;SPAN class="ft43"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Salesi v. Italy&lt;/SPAN&gt;, application number 13023/87. Avgörande den 26 februari 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;König v. Germany&lt;/SPAN&gt;, application number 6232/73. Avgörande den 28 juni 1978. Domstolen höll fast vid sitt ställningstagande. För att bedöma om en rättighet var civil så var det inte en juridisk klassifikation utan det var innehållet och effekten av ifrågavarande rättighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kapuy, K. (2007) Social Security and the European Convention on Human Rights: How an Odd Couple has become presentable. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Journal of Social Security &lt;/SPAN&gt;2007/3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Andersson och Kullman v. Sweden, &lt;/SPAN&gt;application number 11776/85. Avgörande den 4 mars 1986.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Petrovic v. Austria&lt;/SPAN&gt;, application number 20458/92. Avgörande den 27 mars 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Okpisz v. Geermany&lt;/SPAN&gt;, application number 59140/00. Avgörande den 25 oktober 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Diskrimineringsförbudet i Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Artikel 14 i Europakonventionen har fått en stor betydelse för utvecklingen av sociala rättigheter. Den kan inte tillämpas själv- ständigt utan måste kopplas till en annan artikel i konventionen. Artikel 14 i Europakonventionen förbjuder diskriminering för de rättigheter som är skyddande i konventionen. Diskriminerings- grunderna är kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet börd eller ställning i övrigt. När artikel 14 åberopas bör tre frågor beaktas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Är det en rättighet som är skyddad av Europakonventionen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Är det en olikbehandling av personer i samma situation?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Kan olikbehandlingen objektivt rättfärdigas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft10"&gt;För att kunna rättfärdiga olikbehandling krävs att den är objektivt motiverad och i proportion till syftet. Det är troligtvis svårare att rättfärdiga vissa av diskrimineringsgrunderna, exempelvis diskri- minering på grund av kön, hudfärg och religion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Stec&lt;/SPAN&gt;, fastslog Europadomstolen att sociala trygghets- förmåner faller inom ramen för protokoll 1 och att diskriminerings- grunderna kan åberopas samtidigt. Artikel 14 kompletterar därför de andra bestämmelserna i Europakonventionen och protokollen och är endast tillämplig tillsammans med en annan artikel i konventionen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I målet om &lt;SPAN class="ft11"&gt;Gayguzus &lt;/SPAN&gt;berördes även frågan om diskriminering. Målet rörde en avgiftsbaserad förmån, som han sökte när hans arbetslöshetsersättning hade upphört.&lt;SPAN class="ft43"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Gaygusyz var lagligen bosatt i Österrike och hade betalat avgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Myndigheten nekade honom förmånen med motiveringen att han inte var österrikisk medborgare. Europadomstolen menade att artikel 14 och artikel 1 i protokollet nr 1 var tillämplig när han nekades pen- sionsförmånen. Europadomstolen konstaterade att olikbehandlingen utgjorde en direkt diskriminering, då han hade nekats förmånen på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Peers, S. Hervey, T. Kenner, J. Ward, A. (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;The EU Charter of Fundamental Rights – a commentary&lt;/SPAN&gt;, C.H.BECK, Hart Publishing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Stec and others v. United Kingdom&lt;/SPAN&gt;, application number 65731/01. Avgörande den 12 april 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Gaygusuz v. Austria&lt;/SPAN&gt;, application number 17371/90. Avgörande den 16 september 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;grund av sin nationalitet. Dock kunde diskrimineringen rättfärdigas med tungt vägande argument. Den österrikiska regeringen lyfte fram argument om att länderna har ett särskilt ansvar för sina medborgare och måste tillse deras behov. För andra argumentet var att Österrike inte var bunden av ett internationellt avtal som medförde skyldighet att bevilja förmånen till turkiska medborgare. Europadomstolen underkände dessa argument och konstaterade att det utgjorde diskriminering enligt artikel 14 Europakonventionen. I målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Poirrez &lt;/SPAN&gt;som kom efter Gaygusuz handlar också om tilläggsprotokoll 1 tillsammans med artikel 14. Europadomstolen menade att en icke avgiftsfinansierad förmån också ingår i de förmåner som omfattas i protokoll nr 1 (skydd av egendom). Klaganden som hade en funk- tionsnedsättning ansökte om ett bidrag som avslogs med anledning av att han inte var fransk medborgare. Han hade tidigare ansökt om franskt medborgarskap vilket hade avslagits. Europadomstolen menade att enligt tilläggsprotokoll 1 behövde inget samband finnas mellan rätten till bidraget och skyldigheten att betala in till systemet. Att stänga ute utländska medborgare i förhållande till socialt bistånd kan därför utgöra diskriminering även om de inte direkt bidragit till trygghetssystemet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft10"&gt;Efter dessa två avgöranden existerade två olika linjer vilket medförde ett oklart rättsläge, vilket Europadomstolen tydliggjorde i målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Stec&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft43"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Den konstaterade att det inte ska göras en distinktion mellan avgiftsbaserad och &lt;NOBR&gt;icke-avgiftsbaserade&lt;/NOBR&gt; förmåner. I målet Stec handlade det om en icke avgiftsfinansierad förmån som var skattefinansierad och inte alls beroende av att avgifter betalas in. Sammanfattningsvis konstaterades att när en person kan hävda en rättighet i nationell lagstiftningen är en välfärdsförmån, är för- månen skyddad av artikel 1 i protokollet oavsett om den är avgifts- baserade eller icke avgiftsbaserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Artikel 1 i Protokoll nr 12 till Europakonventionen är en generell &lt;NOBR&gt;icke-diskrimineringsbestämmelse.&lt;/NOBR&gt; Syftet med bestämmelsen är att utvidga diskrimineringsförbudet och skydda rättigheter utanför kon- ventionen. Det öppnar upp för att tillämpa bestämmelser som inte finns i konventionen. Enligt diskrimineringsförbudet i artikel 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Kona Poirrez v. France &lt;/SPAN&gt;application nr 40892/98. Avgörande den 30 september 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Stec and others v. United Kingdom&lt;/SPAN&gt;, application number 65731/01. Avgörande den 12 april 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Europakonventionen skyddas de rättigheter som finns i konven- tionen. Diskrimineringsgrunderna är dock identiska i de båda artiklarna, vilket kan skapa förvirring. Det bör nämnas att protokoll nr 12 endast ratificerats av 18 länder sedan det trädde i kraft, vilket innebär att i flera länder kan den enskilde inte åberopa det generella diskrimineringsförbudet. Sverige har inte undertecknat eller ratificerat protokoll nr 12.&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Dessutom finns det inga domar gällande social trygghet angående protokoll nr 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Den europeiska balken om social trygghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;The European Code of Social Security &lt;SPAN class="ft10"&gt;(1964) antagen av Europarådet, är en konvention som har en liknande utformning som ILO 102, och omfattar samma nio sociala risksituationer. Den sätter en viss standard för förmånsnivåerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Den generella ratificeringen innebär att medlemsstaterna i Europarådet ska välja ut minst sex sociala risker.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Det tillhörande protokollet kräver att det antas åtta risker. Det innebär att för dessa utvalda risker ska staten tillämpa konven- tionen. Sverige har ratificerat sjukvård, moderskap (och från proto- kollet) sjukdom, arbetslöshet, pension, familj, invaliditet och efter- levandeförmåner. Belgien, Nederländerna, Tyskland och Luxemburg har dessa ratificerat alla delarna av konventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Det är möjligt för staterna att endast ratificera konventionen, men det är inte möjligt att ratificera enbart det tillhörande protokollet. Det finns en alternativ ratificering som ställer högre krav på statens sociala trygghets- system. Staterna kan i så fall välja tre risker där minst en måste vara arbetslöshet, pension, arbetsskada, invaliditet eller efterlevande- förmån. Dessutom är den alternativa ratificeringen inte lika enkel som den generella, det behövs ett tillstånd från Europarådet och rapporter och statistik ska lämnas in. Det ska visa att skyddsnivån för riskerna är högre än de krav som ställs i konventionen. Det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skr. 2005/06:95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Utgångspunkten är en standardförmånstagare, som är en man med fru och två barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vissa sociala risker, exempelvis pension räknas som tre och sjukvård som två och då behöver staten ta en risk till exempelvis arbetslöshet, för att uppnå kravet på miniratificering. Sverige har ratificerat 1965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;ILO (2012). &lt;/SPAN&gt;Social Security coordination for &lt;NOBR&gt;non-EU&lt;/NOBR&gt; countries in South and Eastern Europe&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft18"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;innebär bland annat att statens system redan täcker in fler personer, förmånsnivåerna är högre än som krävs i konventionen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Genom &lt;/SPAN&gt;The revised European Code of Social Security (1990) &lt;SPAN class="ft10"&gt;har Europarådet satt högre minimistandards än de i den tidigare kon- ventionen och protokollet. Det är bara ett dokument, det finns inget tilläggsprotokoll till den omarbetade versionen. För varje risk finns det minimistandard, krav för att bli berättigad till förmånen, beräkningssätt, perioder som förmånen kan utbetalas och karens- tider. Förändringarna har inneburit att förmånsnivåerna blivit högre och nya förmåner har tagits med och vissa förmåner har preciserats. Den omarbetade konventionen är mer flexibel. Exempelvis är inte arbetsskador reglerade i ett separat system i alla medlemsstater. Arbetsskaderegleringen kan vara en del av sjukvården, sjukförmåner eller av invaliditetsförmåner. Det innebär att när dessa med- lemsstater ratificerar sjukvård, sjukförmåner eller invaliditet upp- fyller de automatiskt minimikraven på arbetsskador. Ett annat syfte med den omarbetade konventionen var att göra den könsneutral, man har inte kvar den stereotypa standardförmånstagaren, det vill säga en man med fru och två barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Den omarbetade versionen har en ratificeringsprocess som beror på om staten har accepterat artikel 12 rätt till social trygghet i Europeiska sociala stadgan eller i den europeiska konventionen om rätt till social trygghet. Om staten har ratificerat artikel 12 behöver den bara välja en risk. Om den inte har antagit artikel 12 i någon av rättsakterna ska tre risker väljas. Det finns därmed en koppling mellan konventionen och den sociala stadgan. Staternas efterlevnad av konventionen övervakas av den europeiska ministerkommittén för den sociala stadgan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Den europeiska sociala stadgan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Den europeiska sociala stadgan syftar till att garantera sociala rättig- heter samt höja levnadsstandarden och öka den sociala välfärden. Stadgan innehåller bestämmelser om arbetsmarknadspolitik, arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Nickless, J. (2002). &lt;/SPAN&gt;European Code of Social Security, short guide, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Council of Europe.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft127"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Konstatinos, K. (1991). &lt;/SPAN&gt;Principles of International and European (except E.C.) Social Security Law”&lt;SPAN class="ft126"&gt;, in: Danny Pieters, Miscellanea of the ERASMUS Programme of studies relating to Social Security in the E.C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;villkor, arbetarskydd, förenings- och förhandlingsrätt, socialförsäkring och andra sociala trygghetsanordningar samt familjepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Den europeiska sociala stadgan tillkom bland annat för att Europakonventionen inte hade några bestämmelser om sociala rättig- heter, På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; kan den anses återspegla Europakonventionen. Europakonventionen har inte heller något krav på att skapa ett socialt trygghetssystem och ger ingen rätt till förmåner. Tilläggsprotokollet från 1988 lägger till rättigheter om jämställdhet i arbetslivet, arbets- tagaren rätt till information, äldres stöd till socialt skydd. Sverige har även ratificerat tilläggsprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I den sociala stadgan från 1961 framgår att alla fördragsslutande stater vartannat år ska skicka en rapport till Europarådet som granskas av europeiska kommittén för sociala rättigheter gällande hur de artiklar man antagit tillämpas. Rapporterna blir offentliga när de når Europarådet. Rapporteringssystemet förändrades år 2006 och stadgan är indelade i fyra tematiska grupper, vilket innebär att varje artikel rapporteras var fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Efter ett ministermöte 1990 tillsattes en kommitté som bland annat föreslog ett protokoll om att behandla kollektiva klagomål som ett komplement till rapporteringsystemet och att stadgan skulle revideras. Syftet med den omarbetade sociala stadgan var att utveckla ett skydd mot problem som fattigdom och social utslagning, rätten till bostad samt skydd för när anställningar avslutas. Sammantaget infördes åtta nya rättigheter. Sverige ratificerade den reviderade stadgan 1998 (i kraft 1999) och protokollet om det kollektiva klago- målet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Det är det första internationella instrumentet som medger att sociala rättigheter avgöras i en internationell instans. Kommittén fattar besluten och dessa kan inte överklagas. Stadgan övervakas av den europeiska kommittén för sociala rättigheter. Besluten handlar om staterna har tillämpat stadgan på ett tillfredställande sätt. Beslutet skickas till ministerkommittén och till den parlamentariska för- samlingen och blir efter fyra månader offentliggjord. Det kan inne- bära att en rekommendation riktas mot staten. Staten måste i så fall året efter rapportera om uppföljning av frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft42"&gt;Den sociala stadgan har som nämnts ovan 19 grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter som bland annat omfattar rätt till arbete och skälig lön, rätt till skydd för barn och ungdomar, rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:82.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;till social trygghet, rätten till social och medicinsk assistans samt rätten att utöva förvärvsarbete utomlands. Den sociala stadgan inne- håller alltså mer än social trygghet och staterna måste ratificera minst tio artiklar där fem av dessa måste vara en av de grundläggande rättigheterna. Till dessa räknas två artiklar som är relaterade till social trygghet, det vill säga rätt till social trygghet, och rätt till social and medicinsk assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Social trygghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Stadgan anger att det ska finnas ett system för social trygghet som skyddar mot olika social risksituationer. Den anger inte på vilket sätt staterna ska organisera de sociala trygghetssystemen. Systemet ska vara kollektivt finansierat, vilket innebär att det finansieras genom bidrag från arbetsgivare eller genom skatt. När det finansi- eras genom skatt ska likabehandlingsprincipen respekteras.&lt;SPAN class="ft43"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Ersätt- ningarna ska motsvara en skälig nivå och vara högre än fattigdoms- tröskeln&lt;SPAN class="ft43"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;När det gäller arbetslöshet måste de arbetssökande under en inledande period kunna tacka nej till erbjudande om arbete som inte motsvarar kompetens utan att förlora förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Gällande arbetslöshetsersättningar ska utbetalningar ske under en skälig tid.&lt;SPAN class="ft43"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Stadgans personkrets (enligt appendix) omfattar medborgare i det egna landet och medborgare från ett annat land som ratificerat stadgan av det skydd stadgan ger. Dock omfattas flyktingar och statslösa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Många av rättigheterna är knutna till att personer utövar ekonomisk verksamhet, de flesta rättigheterna rör arbetstagarnas sociala rättigheter. &lt;SPAN class="ft43"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Artikel 12 p. 3 i den sociala stadgan innebär en skyldighet för staten att både inrätta och förbättra det sociala trygghetssystemet. Artikeln preciserar minimistandards för vem som omfattas, förut- sättningarna för förmåner och krav för att blir berättigad. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Lind, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;A-S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; (2009). &lt;/SPAN&gt;Sociala rättigheter i förändring, en konstitutionell rättslig studie, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Edita Västra Aros s. 253.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se Eurostat uträkning ”risk at poverty”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Conclusion &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;XVIII-1&lt;/NOBR&gt; Austria. s. 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lind, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;A-S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; (2009). &lt;/SPAN&gt;Sociala rättigheter i förändring, en konstitutionell rättslig studie, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Edita Västra Aros s. 253.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Lind, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;A-S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; (2009). &lt;/SPAN&gt;Sociala rättigheter i förändring, en konstitutionell rättslig studie, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Edita Västra Aros) s. 238.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;omfattar personer som är lagligen bosatta eller arbetar på statens territorie. Sverige har förvisso inte accepterat artikel 12 p. 4, men av artikeln framgår att staterna måste säkerställa att de grundläggande principerna om likabehandling, export, sammanläggning säkerställs genom bi- eller multilateral avtal eller på annat sätt. Det innebär att artikeln är tillämplig på medborgare från andra konventionsstater som bott eller arbetat i annan stat än hemlandet och som i värd- landet erhållit rättigheter. Även egenföretagare täcks av artikelns tillämpningsområde. Staterna har inte rätt att reservera vissa sociala trygghetsförmåner till sina egna medborgare och kan inte heller diskriminera på grund av nationalitet. Staten har dock rätt att ställa bosättningskrav som villkor för erhållandet av förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Rätten till social och medicinsk assistans innebär en skyldighet för staterna att tillhandahålla social och medicinsk assistans till de som inte har tillräckliga tillgångar för att kunna leva ett anständigt liv och tillfredsställa sina grundläggande behov. Nivån på det sociala biståndet ska respektera fattigdomströskeln. Rätten till medicinskt stöd inkluderar fri hälsovård. I ett beslut från kommittén fastslogs att alla personer som vistas illegalt i en konventionsstat har rätt till medicinskt stöd. Denna rätt ska garanteras alla. Hälsovård är en förutsättning för mänsklig värdighet och ska inte nekas illegala immigranter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Sammantaget innebär det att endast i de fall individen har tillräckliga resurser kan det offentliga neka att utge stöd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Det kan vara värt att notera förhållandet mellan den sociala stadgan till både Europakonventionen och den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, rättighetsstadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europeiska unionens stadga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;om de grundläggande rättigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen stadgas att unionen ska bygga på värdena respekt för människors värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättig- heterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Conslusion 2004, Lithuania s. 370. Bosättningskrav på fem år har ansett skäligt. Jämför med rörlighetsdirektivets femårsperiod.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;FIDH v. France &lt;/SPAN&gt;Collective complaint nr 14/2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Conclusions &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;XIII-1&lt;/NOBR&gt; Spain, s. 745.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett sam- hälle som kännetecknas av mångfald, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;En rättsakt om grundläggande principer som har bäring på om- rådet för social trygghet är Europeiska unionens stadga om de grund- läggande rättigheterna, (rättighetsstadgan).&lt;SPAN class="ft43"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Syftet med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är att stärka skyddet av de grund- läggande rättigheterna och göra dem mer synliga. Rättigheterna i rättighetsstadgan grundas på människans värdighet och har antagits till skydd för mänskliga rättigheter. Initiativet till ett första utkast av stadgan togs av Rådet år 1999. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; hade under en längre tid redan påtalat att mänskliga rättigheter omfattades av de allmänna rättsprinciperna inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och skyddades av domstolen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Rättighetsstadgan var till en början ett politiskt dokument, där de europeiska institutionerna åtog sig att respektera de mänskliga rättig- heterna. År 2006 började &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att referera till rättighets- stadgan i sina domar, något som generaladvokaterna gjort tidigare i sina yttranden. Genom domstolens agerande blev rättighetsstadgan en auktoritär juridisk text utan att det fanns någon juridisk möjlighet att genomdriva rättigheter och skyldigheter. Sedan Lissabonfördraget träde i kraft 2009 har det samma juridiska rättsverkan som fördraget. Stadgan är därför en del av primärrätten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;51–53&lt;/NOBR&gt; i rättighetsstadgan anges under vilka förut- sättningar den är tillämplig. Enligt artikel 51 riktar sig stadgan till EU:s institutioner och till medlemsstaterna när de tillämpar EU- rätten. Dessa ska respektera rättighet och iaktta principer och främja tillämpningen av rättighet och principen inom deras kompetensom- råde. I samma artikel anges att stadgan inte förändrar unionsrättens tillämpningsområde eller att unionens uppgifter ändras. Det innebär att befogenheter och uppgifter i fördragen står fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;Formuleringen i artikel 51 kan uppfattas som otydlig med vad som avses med att medlemsstaterna ”tillämpar unionsrätten”. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen förtydligade stadgans tillämpningsområde i målet &lt;SPAN class="ft64"&gt;Åkerberg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, 2000/C 364/01. EGT C 364/1, 18.12.2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Stauder &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-29/69,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1969:57.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 6.1 TEU. Se även Paju, J. (2015). &lt;/SPAN&gt;Suveränitetserosion – om &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; påverkan på nationella sociala trygghetsmodeller; särskilt Sverige&lt;SPAN class="ft6"&gt;, Tallinna Raamatutrükikoda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Fransson &lt;/SPAN&gt;genom att fastslå att stadgan är tillämplig i samtliga fall när en nationell lagstiftning regleras av unionsrätten men även nationell lagstiftning som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde.&lt;SPAN class="ft43"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att begreppet tillämpa unionsrätten ska förstås på ett brett sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Å andra sidan i förhandsavgörandet i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Dano&lt;/SPAN&gt;, hade den hän- skjutande domstolen ställt frågan om rättighetsstadgans artiklar 1 och 20 som handlar om människans värdighet och likhet inför lagen medgav att de tyska icke avgiftsfinansierade förmånerna kunde begränsas till pengar för hemresa för icke förvärvsaktiva. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen slog fast att medlemsstaterna inte tillämpar unionsrätt när de fastställer de materiella villkoren för beviljande av de särskilda icke avgiftsfinansierade förmånerna. Domstolen menar att rättighets- stadgan inte är en utökning av unionens befogenheter. Det är alltså en viss revidering av begreppet tillämpning av unionsrätten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Artikel 52 och 53 i rättighetsstadgan begränsar sakområdet för stadgan. Det görs i rättighetsstadgan en skillnad mellan rättigheter och principer. Rättigheterna innebär att vissa av de grundläggande rättigheterna kan hävdas i en nationell domstol. Principer är mål- sättningar som ska iakttas och är beroende av en närmare preciser- ing i unionsrättslig och nationell lagstiftning. Endast de rättigheter som är absoluta enligt Europakonventionen åtnjuter ett absolut skydd i rättighetsstadgan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Övriga rättigheter kan begränsas under de förutsättningar som anges i artikel 52.1. För det första måste begränsningar ha stöd i lag och vara förenliga med rättighetens väsentliga innehåll. För det andra måste en begränsning, med beaktande av proportionalitetsprincipen, vara nödvändig och svara mot ett legitimt syfte. Gällande tolkning av rättigheterna anges i artikel 52.3 att de, i den mån de korresponderar med rättigheter i Europakonventionen, ska ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Bestämmelsen hindrar dock inte att unionsrätten ger rättigheterna ett mer långtgående skydd. På samma sätt ska enligt artikel 52.4 de rättigheter som korresponderar med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;SPAN class="ft7"&gt;Åkerberg Fransson&lt;/SPAN&gt;, ECLI:EU:C: 2013:280, punkten 21, Se även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom, &lt;SPAN class="ft7"&gt;AMS&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-176/12,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2014:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft90"&gt;Dano, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-333/13,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2014:2358, punkten 88. Se även Paju, J. (2015). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Suveränitetserosion – om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;EU-rättens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; påverkan på nationella sociala trygghetsmodeller; särskilt Sverige&lt;/SPAN&gt;, Tallinna Raamatutrükikoda s. 379 som utvecklar resonemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lebeck, C. (2013). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-stadgan&lt;/NOBR&gt; om grundläggande rättigheter: en introduktion&lt;SPAN class="ft6"&gt;, Studentlitteratur i Lund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;grundläggande rättigheter i medlemsstaternas konstitutionella tradi- tioner tolkas i samstämmighet med dessa&lt;SPAN class="ft43"&gt;82&lt;/SPAN&gt;. Att rättigheterna ska tolkas i samstämmighet med Europakonventionen och medlems- staternas gemensamma konstitutionella traditioner ger egentligen inte heller mycket konkret ledning för tolkningen. I slutändan är det &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som kommer att avgöra hur stadgan ska tolkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Artikel 53 reglerar relationen mellan stadgan, Europakonven- tionen, nationella konstitutioner och internationella konventioner rörande grundläggande rättigheter. Stadgan får inte tolkas så att den inskränker rättigheter som erkänns i unionsrätten, i Europa- konventionen och annan internationell rätt, eller medlemsstaternas författningar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Frågan i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Melloni&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; handlade om tolkning av artikel 53 i rättighetsstadgan. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; förtydligade att stad- gan, när den är tillämplig, ska ha företräde framför rättighetsskydd i nationell grundlag, även i de fall då nationell grundlag ger ett mer långtgående skydd än &lt;NOBR&gt;EU-stadgan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;I praktiken innebär detta att nationella myndigheter och domstolar är fria att tillämpa rättig- hetsskyddet i den egna grundlagen, så länge detta inte äventyrar &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; företräde, enhetlighet och verkan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Sociala rättigheter i rättighetsstadgan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Stadgan ska garantera rättsäkerhet och förtydliga de sociala rättig- heterna. Den är indelad i sju kapitel, som är följande; värdighet, frihet, jämlikhet, solidaritet, medborgarens rättigheter, rättskipning och allmänna bestämmelser. Stadgans bestämmelser kan sägas åter- spegla bestämmelser i Europakonventionen, men baseras även på medlemsstatens författningstraditioner, Europeiska Sociala stadgan, och EU stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EUT 2007/C 303/02.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;För en närmare förklaring av principer och rättigheter se Lind, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A-S.&lt;/NOBR&gt; (2009). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Sociala rättigheter i förändring, en konstitutionell rättslig studie, &lt;/SPAN&gt;Edita Västra Aros s. 292 ff och Paju, J. (2015). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Suveränitetserosion – om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;EU-rättens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt; påverkan på nationella sociala trygghetsmodeller; särskilt Sverige&lt;/SPAN&gt;, Tallinna Raamatutrükikoda s. 377 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Melloni&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-399/11&lt;/NOBR&gt; 2013:107, punkterna &lt;NOBR&gt;58–59.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ritleng, D. (2014) Lärdomar av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; parallella domar i målen Åkerberg Fransson och Melloni, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Svensk Juristtidning &lt;/SPAN&gt;2014. Enligt den nationella domstolen kunde detta tolkas som att en unionsrättsakt som bedömts förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-stadgan&lt;/NOBR&gt; kunde åsido- sättas enligt artikel 53, om rättsakten var oförenlig med en medlemsstats nationella rättig- hetsskydd. En sådan tolkning kunde &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte godta, eftersom det skulle innebära att principen om unionsrättens företräde åsidosattes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;samt andra internationella konventioner som EU eller medlems- staterna anslutit sig till. Stadgan är unik i internationell rätt, då innehållet är både civila, politiska rättigheter men även ekonomiska och sociala och kulturella rättigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I artikel 21 bekräftas principerna om jämlikhet och &lt;NOBR&gt;icke-diskri-&lt;/NOBR&gt; minering och det föreskrivs om särskilt skydd om rättigheterna för bland annat barn. I artikel 20 anges således att alla människor är lika inför lagen. I artikel 21.1 anges att all diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, tillhörighet till nationell minoritet ska vara förbjuden. I artikeln anges också att inom tillämpnings- området för fördragen, och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i dem, ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden. Enligt artikel 23 ska jämställdhet mellan kvinnor och män säkerställas på alla områden. I artikel 24 stadgas slutligen att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd och vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. I stadgans fjärde avdelning erkänns rättigheter och principer såsom skyddet av familjen och artiklarna 34 och 35 i vilka det framgår rätt till social trygghet respektive hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Artikel 34 i rättighetsstadgan omfattar inte enbart social trygg- het utan även socialt bistånd. Definitonen av social trygghet och socialt bistånd är den definition som finns i EU:s rättsakter, om inte den nationella rätten går utöver dessa när det gäller person- krets och den materiella lagstiftningen. I syfte att bekämpa social utestängning ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt bistånd&lt;SPAN class="ft43"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;och socialt stöd&lt;SPAN class="ft43"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;till boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft10"&gt;I målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kamberaj&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;89&lt;/SPAN&gt;, tolkade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; artikel 34 i rättighets- stadgan för att bedöma om en medlemsstat skulle ge bostadsstöd till en tredjelandsmedborgare, var det en rättighet eller en princip. Det var i målet även fråga om att tolka termen grundläggande förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vansteenkiste, S. Shoukens, P. Monserez, L. (2011) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;European union competencies in the field of social security, &lt;/SPAN&gt;Leuven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Baseras på artikel 3.3 och 9 i TEU och artikel 153 i fördraget. Indikerar att även baserat på artikel 30 och 31 i den Europeiska sociala stadgan, rätt till socialt stöd och stöd till boendet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kopplat till artikel 13 i europeiska sociala stadgan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kamberaj &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-571/10,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 2012:233.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;samt om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;En- ligt den aktuella medlemsstatens lagstiftning skulle de medel som var avsatta för bostadsstöd fördelas mellan olika språkgrupper, och beroende på om dessa var unionsmedborgare eller tredjelandsmed- borgare. Kamberaj, som var tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd, argumenterade för att det var i strid mot de skyldigheter som fanns i direktivet, att inte behandla tredjelands- medborgare på samma sätt som medborgarna i unionen. Domstolen påpekar även att grundläggande förmåner inkluderar mat, boende och vård och hänvisade till artikel 34 i rättighetsstadgan, unionen ska respektera rätten till socialt stöd och stöd i boendet som är avsedda att trygga en värdig tillvaro för de som saknar medel. EU domstolen menade att det var den nationella domstolen som skulle tolka direktivet i ljust av principerna i rättighetsstadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;Enligt artikel 35 ska var och en ha tillgång till förebyggande hälso- vård och medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög nivå av skydd för människors hälsa ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. EU har inte ett system för hälso- och sjukvården och hur medlemsstaterna väljer att organisera hälso- och sjukvård tillhör den enskilda medlemsstatens kompetens, vilket även framgår av artikeln. Tillämpningen av artikeln är därför begränsad eftersom ingen &lt;NOBR&gt;EU-institution&lt;/NOBR&gt; är ansvariga för förebyggande hälsovård. Å andra sidan har alla medlemsstater ett nationellt hälso- och sjukvårdssystem och artikel 35 rättighetsstadgan är tillämplig när den tillämpar unions- rätten. Bestämmelser inom unionsrätten som kan påverka de natio- nella sjukvårdssystemen är förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och direktiv 2011/24/EU om patient- rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den andra meningen i artikel 35 som hänvisar till policy inom unionen föreslår ett brett tillämpningsområde för artikel 35. Det innebär att om en medlemsstat inte kan tillförsäkra enskilda en hög nivå av hälsovård kan detta strida mot artikel 35.&lt;SPAN class="ft43"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Det finns inga av-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. EUT L 343, 23.12.2011, p. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Peers, S. Hervey, T. Kenner, J. Ward, A. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;The EU Charter of Fundamental Rights – a commentary&lt;/SPAN&gt;, C.H.BECK, Hart Publishing s. 954.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Social trygghet och folkrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;görande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; med hänvisning till artikel 35 i rättighets- stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Rätten till hälso- och sjukvård är relaterade till andra mänskliga rättighetsakter, som &lt;NOBR&gt;FN-stadgan,&lt;/NOBR&gt; IKESK, och barnkonventionen och ILO konventioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Relationen Europeiska social stadgan, rättighetsstadgan och Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Som inledningsvis nämndes har skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna har förstärkts och utvecklats under åren. En viktig roll i den utvecklingen är att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i fler mål har hänvisat till rättighetsstadgan i sina avgöranden för att tolka &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Det som kan noteras är att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; när det gäller de sociala rättigheterna inte alltid tar hänsyn till bestämmelserna i den Euro- peiska Sociala stadgan. I vissa fall har därför &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tolkat bestämmelserna motsatt till den tolkningen som getts av kommittén för sociala rättigheter för den omförhandlade europeiska sociala stadgan. Det kan bli en utmaning att försöka uppnå en ”länk” mellan rättighetsstadgan och europeiska sociala stadgan för att garantera liknande tolkningar av liknande sociala rättigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Utöver den sociala stadgan och rättighetsstadgan finns det ett tredje system för skydd av mänskliga rättigheter nämligen den ovan beskrivna Europakonventionen, som EU har anslutit sig till. Skyddet för de mänskliga rättigheterna ska därmed säkerställas av &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen, Europadomstolen såväl som de nationella domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Vansteenkiste, S. Shoukens, P. Monserez, L. (2011). &lt;SPAN class="ft87"&gt;European union competencies in the field of social security, &lt;/SPAN&gt;Leuven.&lt;SPAN class="ft87"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Se även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;C-341/05,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft87"&gt;Laval un Partneri Ltd mot svenska byggnadsarbetarförbundet &lt;/SPAN&gt;ECLI:EU:C:2007:809.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p629 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Europeiska unionen (EU) ska vara ett område utan inre gränser där frihet, säkerhet och rättvisa samt fri rörlighet för personer garan- teras.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, härefter &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; stadgas fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Den fria rörligheten för arbetstagare har allt sedan det europeiska samarbetets början varit en av dess grundpelare. Från att den fria rörligheten ursprungligen bara gällt för arbetstagare och egen- företagare har rätten till den fria rörligheten utvecklats till att omfatta alla unionsmedborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den generella likabehandlingsprincipen är en helt central rätts- princip för att möjliggöra och säkerställa dessa medborgerliga grund- pelare, vilket är grunden till att fri rörlighet och likabehandling be- rörs gemensamt i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Rätten för personer att resa in, uppehålla sig, arbeta och ta del av sociala förmåner under samma förutsättningar som medborgarna i den mottagande staten är utvecklad och detaljreglerad i den sekundär- rättsliga lagstiftningen. Bestämmelserna i sekundärrätten, som är sär- skilt relevanta för rätten till fri personrörlighet är, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unions- medborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (rörlig- hetsdirektivet)&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, Europaparlamentets och Rådets förordning (EU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (FEU).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT L 158/77, 30.4.2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen, (förordning 492/2011)&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om sam- ordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004)&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Dessa regelverk utgår ifrån principen om likabehandling, vilket inne- bär att likartade situationer ska behandlas lika om det inte finns godtagbara skäl för att särbehandla. Bestämmelserna i förord- ning 883/2004 beskrivs närmare i kapitel 11. Likabehandlingsprin- cipen innebär att diskriminering på grund av nationalitet är för- bjuden inom &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; tillämpningsområde.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Den finns även reglerad inom vissa särskilda områden, exempelvis stadgas för arbets- tagare att den fria rörligheten ska säkerställas inom unionen och all diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden när det gäller arbetstagarens anställning och arbetsvillkor.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Även egenföretagaren har rätt att fritt etablera sig och tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat på samma villkor som den statens företagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Direkt diskriminering förekommer om en bestämmelse i nationell rätt direkt gör åtskillnad mellan personer i likartade situationer. Indirekt diskriminering är en neutral bestämmelse som inte öppet gör skillnad mellan olika persongrupper men försvårar för andra med- lemsstaters medborgare vid en gränsöverskridande situation jämfört med statens egna medborgare. Om diskriminering föreligger kan denna rättfärdigas om det finns sakliga skäl. Dessa ska dock inte gå längre än nödvändigt enligt proportionalitetsprincipen. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens rättspraxis har vidare utvecklat under vilka förutsättningar en nationell regel som är diskriminerande kan rättfärdigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT L 141/1, 27.5.2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EUT L 166/1, 30.4.2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 18 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 45 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Särskilt artiklarna 45, 49 och 56 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p632 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Den fria rörligheten och vilka persongrupper som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Olika persongrupper har olika rättigheter gällande fri rörlighet och likabehandling och omfattas i viss mån av olika regelverk. I avsnittet beskrivs den rättsliga ställningen för arbetstagare, arbetssökande familjemedlem, studenter, övriga unionsmedborgare och tredje- landsmedborgare. Dessa olika kategorier definieras i rättsakterna och har utvecklats genom &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis. Utöver den fria rörligheten för arbetstagare och andra persongruppen tas även tjänsterörligheten upp eftersom den fria rörigheten för tjänster och etableringsrätten (egenföretagare) liksom utsändning kan vara andra rörlighetssituationer där frågor om social trygghet kan bli aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Grunden för fri rörlighet för arbetstagare är artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; draget. Det omfattar även ett förbud mot diskriminering kopplat till anställning. Ytterligare bestämmelser som syftar till att uppnå de mål för den fria rörligheten som uppställs i bland annat artikel 45 i EUF- fördraget finns i förordning 492/2011 om arbetskraftens fria rörlig- het. En annan del av regelverket som avser att förstärka den fria rör- ligheten för personer är artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; enligt vilken EU ska vidta nödvändiga åtgärder inom området för det sociala trygg- hetssystemet för att genomföra den fria rörligheten för arbetstagare och egenföretagare. Artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är den primärt rätts- liga grunden för förordning 883/2004, men även artikel 45 i EUF- fördraget har betydelse.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Arbetstagarna ska likabehandlas när det gäller anställning, lön och övriga villkor relaterade till anställning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Den fria rörligheten och likabehandling innebär en rätt att anta erbjudande om anställ- ning, förflytta sig och uppehålla sig i en medlemsstats territorium i syfte att arbeta. Den innebär också en rätt att stanna kvar efter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Holm, E. (2010). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet för familjer. En normativ analys av föräldrapenningen och EU- rätten, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Juristförlaget i Lund s. 60 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 45 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;anställningen har upphört.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;För att artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska tillämpas krävs att det handlar om en gränsöverskridande situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; gäller endast arbetstagare som är med- borgare i en medlemsstat. Arbetstagare som är tredjelandsmedbor- gare, men som bor och arbetar i en &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; omfattas alltså inte av artikeln.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Arbetstagarbegreppet i primärrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Arbetstagarbegreppet som ligger till grund för tillämpningen av reglerna om fri rörlighet i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är ett begrepp med &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; innebörd, som har vidarutvecklats genom i EU- domstolens rättspraxis. Några av de centrala rättsfallen gås igenom nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har konstaterat att ett anställningsförhållande kän- netecknas av att det är en person som under en viss tid mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt en annan under dennes ledning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det ska också vara ett verkligt och faktiskt arbete.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Personer som under perioder av rehabilitering och individuella återanpassningsprogram sökt förmåner grundat på att de varit arbetstagare har bedömts olika av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; beroende på om arbetet har ansetts vara ett faktiskt arbete av ekonomiskt värde. I målen nedan ges en sammanfattning av hur &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har tolkat arbetstagarbegreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Bettray, &lt;/SPAN&gt;som rörde en person som deltog i ett rehabi- literingsprogram som staten bekostade, ansågs Bettray inte vara arbetstagare eftersom han inte ansågs utföra en faktisk ekonomisk aktivitet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Trojani&lt;/SPAN&gt;-målet,&lt;/NOBR&gt; som rörde en man som arbetade för Frälsningsarmén cirka 30 timmar per vecka enligt ett individuellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 45.3 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det innebär även en rätt att stanna kvar efter att anställ- ningen har upphört. Det framgår uttryckligen i artikel 45 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ett undantag från fri rörlighet för arbetstagare, då det inte omfattar anställning i offentlig tjänst. Alltså kan en stat anställa enbart egna medborgare för offentliga tjänster. Det har motiverats med medlemsstaternas legitima intresse av att förbehålla statens egna medborgare ett antal tjäns- ter som har samband med utövandet av offentlig makt och skydd för allmänna intressen. Undantaget kan inte användas för att diskriminera personer som redan anställts, se EU- domstolens dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Kommissionen v. Belgien&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-149/79,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1982:195.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 1 i förordning 492/2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lawrie-Blum&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; C- 66/85, ECLI:EU:C 1986:284.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Levin, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-53/81&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C 1982:105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Bettray &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-344/87&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1989:226.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;återanpassningsprogram för vilket han fick husrum och fickpengar, bedömdes det annorlunda. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade, som tidigare, att det arbete som utförs ska vara ett verkligt och faktiskt arbete som normalt tillhör arbetsmarknaden. Detta ska bedömas genom att beakta arbetsmetoder, anpassningsprogrammets innehåll, vilka sysslor som utförs och dess villkor. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg vidare att det anlåg den nationella domstolen att undersöka om de sysslor som Trojani utförde kunde anses vara ett arbete i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; mening.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ninni-Orasche&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; rörde en kvinna som endast hade arbetat två och en halv månad i en tidsbegränsad anställning i Österrike. Hon sökte arbete, men hittade ingen anställning utan började i stället studera och ansökte om utbildningsbidrag i Österrike. Frågan var om hon kunde ses som arbetstagare i enlighet med artikel 39 i EG- fördraget (numera artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den österrikiska regeringen ansåg att hon hade skapat en situation som arbetstagare därför att hon ville uppnå arbetstagarstatus för att kunna komma i åtnjutande av utbildningsbidraget. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att även om det var en kortare anställning kunde numera artikel 45 i EUF- fördraget vara tillämplig under förutsättning att det är ett verkligt och faktiskt arbete. Invändningen om att hon skulle ha skapat situa- tionen för att få tillgång till förmånerna ska, enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; inte tillmätas någon betydelse i bedömningen av arbetstagarstatus.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Deltidsarbete kan också ses som arbete, om det inte är av så ringa omfattning att det betraktas som marginellt och sidoordnat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det finns heller inga krav på minimilön eller att man ska kunna för- sörja sig. Till exempel har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; bedömt att artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är tillämplig för praktikanter som fått ersättning som enbart gjort det möjligt för dem att täcka sina behov och där ersättningen inte har bedömts som ersättning för utfört arbete.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Gränsarbetare&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;, som arbetar i en medlemsstat, men som är bosatta i en annan, omfattas också av artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Artikeln gäller även för ”omvända gränsarbetare”, det vill säga en person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Trojani &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-456/02,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2004:488.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Ninnie Orasche &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-413/01,ECLI:EU:C:2003:600.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft86"&gt;Levin&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-53/81,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 1982:81 och &lt;SPAN class="ft86"&gt;Meeusen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-337/97&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1999:284.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft86"&gt;Bernini&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-3/90,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1992:89; &lt;SPAN class="ft86"&gt;Kranemann &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-109/04,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2005:187 och &lt;SPAN class="ft86"&gt;Raccanelli&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-94/07,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2008:425.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Geven &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-213/05,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:438.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;som är bosatt och arbetar i en medlemsstat fortsätter att arbeta där men sedan väljer att bosätta sig i en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En person kan alltså kvalificera sig som arbetstagare enligt artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; även om han eller hon arbetar få timmar, har ett tidsbegränsat kontrakt eller har en låg ersättning. När man ska bedöma om en person anses vara arbetstagare, ska en helhets- bedömning göras av alla omständigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis ska begreppet arbetstagare inte tolkas restriktivt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Arbetstagarbegreppet i sekundärrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Förordning 492/2011 är det regelverk som genomför de mål som bland annat uppställs i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Förordningen är relevant endast för arbetstagare. Det finns ingen definition av arbets- tagare i förordningen utan begreppet är detsamma som i artikel 45 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;Det innebär att arbetstagare inom ramen för för- ordningen inte ska definieras nationellt, utan det är ett begrepp med &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; innebörd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Även i rörlighetsdirektivet ska definitionen av arbetstagare ses som ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; begrepp som inte får defi- nieras nationellt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Även förordning 883/2004 har till syfte att underlätta den fria rör- ligheten för arbetstagare. När det gäller definitionen av arbetstagare i förordning 883/2004, finns det en skillnad jämfört med det ovan redogjorda arbetstagarbegreppet. Förordning 883/2004 använder begreppet ”anställd” men ger inte någon definition av utan hänvisar till den nationella lagstiftningen inom sociala tryggheten. Arbets- tagardefinitionen kan alltså skilja sig åt mellan de olika medlems- staterna. Dock får medlemsstaternas arbetstagarbegrepp inte vara diskriminerande. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; slog redan tidigt fast att förord- ning 883/2004 ska tolkas i ljuset av fördragsbestämmelsen. Förord- ningens rättsliga grund, numera artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; ska tolkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ritter-Coulais&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-152/03,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2006:123 och &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Hendrix &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-287/05,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:494.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Ninnie Orasche &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-413/01,ECLI:EU:C:2003:600.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Unger &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-75/63&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1964:19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law&lt;/SPAN&gt;. s. 149.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law&lt;/SPAN&gt;. Det är en arbetsrättslig definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft87"&gt;Levin&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-53/81,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 1982:81 och &lt;SPAN class="ft87"&gt;Unger &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-75/63&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1964:19. Se även Guild, E. Peers, S, Tomkin, J. (2014). &lt;SPAN class="ft87"&gt;The EU Citizenship Directive.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;i enlighet med dess syfte, det vill säga att främja fri rörlighet för arbetstagare. Tanken om den fria rörligheten för arbetstagare skulle annars förlora betydelse om medlemsstaternas olika definitioner an- vändes. Vidare har domstolen i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Unger-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; framhållit att både för- dragets och förordningens syften ska beaktas och att begreppet arbetstagare inte ska tolkas snävt utan kan även omfatta personer som varit anställda. Detta avgörande innebär även att även personer som är mellan arbeten kan ses som arbetstagare i förordningens mening.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Arbetssökande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är grunden för fri rörlighet för arbets- tagare, men även de som söker arbete i en annan medlemsstat kan omfattas av arbetstagarbegreppet. En arbetstagare behåller sin ställ- ning som arbetstagare även under en period då han eller hon till- fälligt inte kan arbeta som vid olycksfall eller sjukdom.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har även uttalat att en person som har förlorat sitt arbete men som söker ett annat, förvisso har förlorat sin status som arbetstagare men ska ändå ses som arbetstagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Att anses som arbetstagare har betydelse för att kunna åberopa likabehandlings- principen i förordning 492/2011 och att vara berättigad till sociala förmåner. Det innebär att det finns en distinktionslinje mellan arbets- sökande som aldrig har arbetat de som har förlorat sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Rätten till fri rörlighet för arbetstagare i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; omfattar även arbetssökandens rätt att flytta och söka anställningar och uppehålla sig i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat.&lt;/NOBR&gt; I målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Antonissen &lt;/SPAN&gt;kon- staterade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att bestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare inte utgör något hinder för att i lagstiftningen i en med- lemsstat föreskriva att en medborgare från en annan medlemsstat som rest till den första medlemsstaten kan tvingas lämna den statens territorium om denne efter sex månader inte har hittat någon anställ- ning, förutsatt att personen inte bevisar att han eller hon fortfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;C-75/63&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Unger. Se även Pennings, F. (2015). &lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law &lt;/SPAN&gt;s. 36; Paju, J. (2015). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Suveränitetserosion – om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;EU-rättens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt; påverkan på nationella sociala trygghetsmodeller; särskilt Sverige&lt;/SPAN&gt;, Tallinna Raamatutrükikoda s. 145 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;European Commission (2014). &lt;/SPAN&gt;The notions of obstacle and discrimination under EU law on free movement of workers&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Analytical report.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i de förenande målen &lt;SPAN class="ft87"&gt;Vatsouras och Koupatantze, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-22/08&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;C-23/08&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2009:344.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;söker arbete och har en verklig möjlighet till att finna arbete. Denna rättspraxis har kodifierats i rörlighetsdirektivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Arbetssökande kan inte utvisas från en medlemsstat så länge de kan visa att de fortfarande söker arbete och har en verklig möjlighet att hitta en anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Vidare anges i rörlighetsdirektivet att arbetstagare respektive egenföretagare, kan behålla sin rättsliga ställning i fall av exempelvis sjukdom eller ofrivillig arbetslöshet. De behåller därmed sin uppehålls- rätt under den tid förhållandet består.&lt;SPAN class="ft43"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I fall av ofrivillig arbetslöshet behåller de uppehållsrätten om de haft en anställning längre än ett år och har anmält sig som arbetssökande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Vid kortare anställning än ett år, kan ställningen som arbetstagare behållas i sex månader.&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Regel- verket för uppehållsrätt för arbetssökande är således något mer generöst än för övriga icke yrkesverksamma unionsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Familjemedlemmar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Fri rörlighet är grunden för att familjemedlemmarna kan flytta till en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Vid en bokstavstolkning av artikel 7.2 (som säkerställer likabehandling av sociala förmåner) i förordning 492/2011 skulle den enbart vara tillämplig för arbetstagare och inte för familje- medlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Men enligt den rättspraxis som utvecklats i &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen kan även familjemedlemmar omfattas av förordning 492/2011. Dessa kan vara make eller maka, registrerad partner, barn under 21 år eller barn som är beroende av arbetstagaren för sin försörjning. Även föräldrar till en arbetstagare eller dennes make eller maka som är beroende av dem kan omfattas av definitionen av familjemedlem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se artikel 14.1 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 7.3 a i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 7.3 b i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 7.3 c i rörlighetsdirektivet. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Alimanovic &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-67/14,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2015:597 och European Commission (2014). &lt;SPAN class="ft86"&gt;The notions of obstacle and dis- crimination under EU law on free movement of workers&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Artiklarna 7 och 14.4 b i rörlighetsdirektivet. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft144"&gt;Antonisen &lt;/SPAN&gt;C- 292/89 ECLI:EU:C:1991:80 och &lt;SPAN class="ft144"&gt;Ioannidis&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-258/04&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2005:559.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rätten till familjeliv och betydelsen av fri rörlighet för personer innebär att arbetstagare har rätt att ta med sin familj när denne flyttar till en annan medlemsstat Artikel 8 Europa- konventionen. Även i skäl 6 till förordning 492/2011 framgår förutsättningar för att arbets- tagarens familj ska kunna integreras i värdstaten. Även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i &lt;SPAN class="ft86"&gt;di Leo&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-308/89,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 1990:400, uttalat att för att fria rörligheten ska kunna genomföras med respekt för frihet och värdighet krävs det för integrationen av arbetstagarens familj i värdstaten kan ske under bästa möjliga omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;European Social Security Law &lt;SPAN class="ft50"&gt;s. 152.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Castelli&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-261/83,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1984:280.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Familjemedlemmarna har rätt att resa in och uppehålla sig hos arbets- tagaren i en medlemstat, men har även rätt att arbeta i staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När det gäller definitionen av familjemedlemmar hänvisar förord- ning 883/2004 till den nationella lagstiftningens definition av familjemedlem. Genom att personkretsen har utvidgats i förord- ning 883/2004 till att omfatta alla medborgare i unionen torde det dock finnas mindre behov för den enskilde att stödja sig på förord- ningen i egenskap av familjemedlem för att få tillgång till social trygg- het än vad som var fallet med den tidigare förordning 1408/71. En person som självständigt omfattas av förordningen är nämligen inte att anse som familjemedlem. För en person som endast har varit bosatt i en stat där tillhörigheten till det sociala trygghetssystemet bygger på arbete kan positionen som familjemedlem dock alltjämt vara viktig. Den kan också vara av betydelse för tredjelandsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Rörlighetsdirektivet omfattar också familjemedlemmars rätt till fri rörlighet. Av rörlighetsdirektivet framgår att personer som kan göra gällande rättigheter på grundval av direktivet är alla unionsmedborgare som reser till eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den där de själva är medborgare i. Detta omfattar även deras familjemedlemmar som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren. Det innebär att även familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare kan omfattas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;I direktivet har det införts ett enhetligt familjemedlems- begrepp. Familjemedlemmar är make eller maka och registrerade partnerskap (om det i värdstaten behandlas som likvärdiga med äkten- skap), släktingar i rakt nedstigande led som är under 21 år eller är beroende för sin försörjning, även till maken eller makan eller partner. Även underhållsberättigade släktingar i rakt uppstigande led, även till maken eller makan eller partner omfattas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Enligt EU- domstolens rättspraxis finns också en härledd uppehållsrätt för vård- nadshavare som är tredjelandsmedborgare och underhållsskyldiga för ett barn som är unionsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;European Commission (2014). &lt;/SPAN&gt;The notions of obstacle and discrimination under EU law on free movement of workers&lt;SPAN class="ft8"&gt;, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Holm, E. (2010). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet för familjer. En normativ analys av föräldrapenningen och &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;Juristförlaget i Lund&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 3.1 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 2.2 d i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Zambrano, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-34/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2011:124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Studenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Studenter är en grupp icke yrkesaktiva personer som också omfat- tas av den fria rörligheten. Studenters rätt att röra sig kan dock i praktiken vara begränsad genom att problem med försörjning kan uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;De närmare villkoren och begräsningarna för studenter framgår av rörlighetsdirektivet. Studenter ska vara inskrivna som stude- rande vid en erkänd utbildningsanstalt med syfte att bedriva studier eller yrkesutbildning. Vidare krävs att studenter förfogar över till- räckliga tillgångar och har en heltäckande sjukförsäkring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;När det gäller tillgång till yrkesutbildning och rätt till studiemedel för migrerande arbetstagare följer av förordning 492/2011 att de har rätt att få tillgång till yrkesutbildning på samma sätt som den mot- tagande statens medborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Av förordning 492/2011 följer även att barn till migrerande arbetstagare har ett starkt skydd när det gäller rätt till utbildning och rätt till studiemedel i den stat där vårdnads- havarna arbetar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Övriga unionsmedborgare – icke yrkesaktiva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Möjligheten att nyttja den fria rörligheten för personer var som tidigare beskrivits från början förbehållen migrerande ekonomiskt aktiva personer. Det innefattade även de som utnyttjade etablerings- rätten och den fria rörligheten för tjänster. De icke förvärvsaktiva hade ursprungligen inte rätt till fri rörlighet i medlemsstaterna, men under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utvidgades deras rätt genom att de tre bosättningsdirek- tiven antogs för studenter&lt;SPAN class="ft43"&gt;44&lt;/SPAN&gt;, pensionärer&lt;SPAN class="ft43"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;och övriga&lt;SPAN class="ft43"&gt;46&lt;/SPAN&gt;. Genom unionsmedborgarskapet som infördes 1993 genom Maastrichtför- draget, togs nästa steg för icke förvärvsaktivas fria rörlighet. I artikel 21 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; framgår numera en generell rätt till fri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 7. 1 c i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 7.3 i förordning 492/2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 om rätt till bosättning för studerande (den svenska versionen finns inte tillgänglig) EGT L 317, 18.12.1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 90/365/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma. EGT L 180, 13.7.1990,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning. EGT L 180, 13.7.1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;rörlighet i EU för alla unionsmedborgare&lt;SPAN class="ft43"&gt;47&lt;/SPAN&gt;. Utan några krav på ekonomisk aktivitet har unionsmedborgare och deras familjemed- lemmar under vissa förutsättningar rätt att röra sig fritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Som framkommit tidigare är den som är medborgare i en med- lemsstat också unionsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Eftersom fördraget inte innebär någon harmonisering av förutsättningarna för medborgarskap är det varje medlemsstat som definierar vem som är medborgare i staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna ska ömsesidigt erkänna medborgarskap i andra medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Från början innebar inte unionsmedborgarskapet några direkta rättigheter, men detta har ändrats genom &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har utvecklat förhållandet mellan artiklarna i EUF- fördraget om unionsmedborgarskapet och likabehandling.&lt;SPAN class="ft43"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen konstaterade i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Martinez &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sala&lt;/SPAN&gt;-målet,&lt;/NOBR&gt; att även om unionsmed- borgaren inte ses som arbetstagare ska de inte diskrimineras på grund av nationalitet inom ramen för fördragets tillämpningsområde i materiellt hänseende. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fastslog i målet att en unions- medborgare som lagligen vistas i en medlemsstat har rätt till lika- behandling med avseende till förmåner i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;En unionsmedborgare kan således förlita sig på rätten till likabehandling i artikel 18 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;När det gäller frågan om en person har rätt att uppehålla sig i en medlemsstat har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Baumbast-målet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;slagit fast att be- gränsningar av unionsmedborgarnas fria rörlighet måste prövas i ljuset av proportionalitetsprincipen. Denna princip innebär att be- gränsningarna inte får vara mer långtgående än vad som anses nöd- vändigt och rimligt. Det ansågs exempelvis oproportionerligt att en person som hade medel för sin försörjning samt heltäckande sjuk- försäkring i en medlemsstat skulle berövas sin rätt att uppehålla sig i en annan endast på grund av att dennes sjukförsäkring inte täckte akut vård i värdstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Trojani-målet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;utvecklades förhållandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 21 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Och även tredjelandsmedborgare i vissa fall, t.ex. om de är familjemedlemmar till &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artiklarna 20 och 21 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SOU 2013:29 s. 137 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Guild, E. Peers, S, Tomkin, J. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;The EU Citizenship Directive&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se bland annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; mål &lt;SPAN class="ft86"&gt;Martinez Sala, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-85/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:217 och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; mål &lt;SPAN class="ft86"&gt;Grzelczyk, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-184/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2001:458. .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Martinez Sala &lt;/SPAN&gt;C- 85/96, ECLI:EU:C:1998:217.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Baumbast &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-413/99 ,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 2002:493.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;mellan unionsmedborgarskapet och likabehandlingsprincipen ytter- ligare. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade att medlemsstaterna kan kräva att en icke förvärvsaktiv unionsmedborgare har tillräckliga tillgångar för att få uppehållsrätt, men det utesluter inte att en sådan person under sin vistelse kan omfattas av principen om likabehandling. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att en unionsmedborgare som befinner sig lagligen i en med- lemsstat inte kan nekas socialt bistånd på grund av att de inte är medborgare i staten. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade i samband med detta att det stod värdstaten fritt att anse att en person som är medborgare i en annan medlemsstat och som erhåller socialt bistånd inte upp- fyller villkoren för uppehållsrätt i värdstaten. Personen kan då behö- va lämna staten. Dock har domstolen framhållit att utvisning inte får bli den automatiska följden av att unionsmedborgare använder sig av det sociala biståndssystemet, utan en bedömning ska göras i det en- skilda fallet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; kom sedan att pröva olika sådana begränsningar, i form av krav på tillräckliga tillgångar, i ett antal rättsfall, till exempel i förhållande till arbetssökande och studerande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har under senare år avgjort mål, exempelvis &lt;SPAN class="ft11"&gt;Brey&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;56&lt;/SPAN&gt;, som tar upp frågan om var medlemsstaterna kan sätta gränserna för icke förvärvsaktivas fria rörlighet och i vilket utsträckning som en medlemsstat måste likabehandla icke förvärvsaktiva unionsmedborgare i fråga om till- gången till sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tredjelandsmedborgare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Med tredjelandsmedborgare avses en person som inte är unions- medborgare i den mening som avses i artikel 20.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; det vill säga en person som inte har medborgarskap i någon av med- lemsstaterna i EU. Tredjelandsmedborgare kan därför inte åberopa bestämmelserna om likabehandling i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; eller omfattas av artikel 18 och 21 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Tredjelandsmedborgarna har därför en annan rättslig ställning än medborgare i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Trojani&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-456/02,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2004:488&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se exempelvis &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft86"&gt;Bidar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-209/03,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2005:169 och &lt;SPAN class="ft86"&gt;Förster &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-158/07&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2008:630.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Brey, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-140/12,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2013:565.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35267x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Tredjelandsmedborgare, flyktingar och statslösa personer har inte på samma sätt som unionsmedborgare rätt till fri rörlighet baserad på artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Däremot är förordning 883/2004 tillämp- lig på flyktingar och statslösa personer som är bosatta i en med- lemsstat och som omfattas eller har omfattas av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater samt deras familjemedlemmar. Förord- ning 1231/2010 om utvidgning av förordning 883/2004 och förord- ning 987/2009 till att gälla alla tredjelandsmedborgare&lt;SPAN class="ft43"&gt;57&lt;/SPAN&gt;, utvidgar tillämpningen av förordning 883/2004 även till denna personkrets. Det innebär att sedan den 1 januari 2011 omfattas även tredjelands- medborgare som är lagligen bosatta i en &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; av förord- ning 883/2004, under förutsättning att minst två &lt;NOBR&gt;EU/EES-stater&lt;/NOBR&gt; är inblandade. Storbritannien och Danmark är undantagna eftersom dessa stater inte antagit förordningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Inom ramen för sin migrationspolitik har EU utfärdat ett antal direktiv om tredjelandsmedborgares ställning för att förenkla för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta i en &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat.&lt;/NOBR&gt; Dessa direktiv har bestämmelser om likabehandling bland annat inom den sociala tryggheten. Dessa tas upp i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tjänster och tjänsteutövande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Fri rörlighet för tjänster och rätten till etablering är en av de fyra grundläggande ekonomiska friheterna enligt &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och omfattar både den som tillhandahåller och den som tar emot tjäns- ter. Egenföretagare&lt;SPAN class="ft43"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;omfattas av rätten till fri rörlighet och förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet. Tjänsteutövare&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;om- fattas inte av förordning 492/2011 men har rätt till likabehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar. EUT, L 344/1, 29.12.2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;För en utförligare redovisning av detta, se kapitel 11 i betänkandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Egenföretagare förklaras inte närmare i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; men i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Jany&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; konstaterade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att egenföretagare är en person som utan att vara i underordnad ställning när det gäller arbets- och lönevillkor, utövar förvärvsverksamhet på eget ansvar. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft50"&gt;Jany m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;C-268/99&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; ECLI:EU:C:2001:616.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Använder sig av begreppet tjänsteutövare i stället så omfattar detta fler än de som är egen- företagare. Egenföretagare är ju en av de kategorier som kan omfattas under paraplyet tjänste- utövare. Därunder kan man ju även klassificera tillfälliga tjänsteutövare, etablerade företag, gränsöverskridande tjänster, egenföretagare, aktiebolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;när det gäller sociala förmåner och rättigheter som grundas direkt på &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;De tjänsteutövare&lt;SPAN class="ft43"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;som lagligen är verksamma i en medlemsstat får stadigvarande och kontinuerligt bedriva ekonomisk verksamhet i en annan medlemsstat, det vill säga etableringsfrihet. Av etable- ringsfriheten följer att tjänsteutövare har rätt att fritt etablera sig i en annan medlemsstat på samma villkor som den statens före- tagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Tjänsteutövaren kan även tillfälligt erbjuda och tillhanda- hålla tjänster i andra medlemsstater och samtidigt fortsätta att vara etablerade i ursprungsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om det är fråga om en etablering eller tjänst beaktas verksamhetens utövande samt hur stadigvarande och kontinuerligt den bedrivits.&lt;SPAN class="ft43"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft45"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Den fria rörligheten för tjänster innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan med- lemsstat. En sådan tjänsteutövning kallas utstationering. Detta reg- leras genom utstationeringsdirektivet&lt;SPAN class="ft43"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;som antogs med syfte att främja den fria tjänsterörligheten samt motverka låglönekonkurrens på den gemensamma marknaden, som innebär att skillnader i olika länders nivå på löner och sociala förmåner utnyttjas i syfte att skaffa konkurrensfördelar. Direktivet klargör att arbetstagare som tillfälligt utför arbete i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; ska omfattas av tvingande rättigheter vilka ska definieras av respektive medlemsstat och respek- teras av den utländske arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft43"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Utstationeringsdirektivet och reglerna om utsändning i förordning 883/2004 rör oftast en och samma person. Personer som enligt förordning 883/2004 är utsända från en medlemsstat är fortsatt omfattad av den utsändande statens sociala trygghetssystem. Utstationeringsdirektivet ändrar delvis på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 49 och 56 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 54 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 49 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Särskilt artiklarna 45, 49 och 56 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;56–62&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstatio-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft50"&gt;nering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. OJ L 018, 21.1.1997 s. &lt;NOBR&gt;0001–0006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Startskottet för utstationeringsdirektivet kan antas ara &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Rush Portuguesa&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-113/89&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1990:142, punkterna 12, 15,16 och 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;detta eftersom det reglerar att det är värdstatens lagstiftning som ska gälla för vissa frågor. Det rör främst arbetsrättsliga frågor, som semesterrätt och minimilöner, men tangerar frågor som rör det sociala trygghetssystemen exempelvis föräldraledighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Rörlighetsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Rörlighetsdirektivet antogs för att få en större tydlighet i villkoren och formaliteterna samt förenkla och stärka rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Det omfattar alla unions- medborgare och familjemedlemmar som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren. Direktivet ersätter de tidigare direktiven som omfattade olika kategorier av unionsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Rörlighetsdirek- tivet överensstämmer i stor utsträckning med &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rätts- praxis och kodifierar till viss del denna. Direktivet innebar även att artiklarna 10 och 11 i förordning 1612/68 upphörde att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Den mottagande medlemsstaten definieras i den svenska ver- sionen av direktivet som ”den medlemsstat dit unionsmedborgaren reser för att utöva sin rätt att fritt röra sig eller uppehålla sig”.&lt;SPAN class="ft43"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;I den följande redogörelsen används uttrycket ”uppehålla sig”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skäl 3 och 4 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Direktiv 64/221/EEG om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska med- borgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, särkerhet eller hälsa. Direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restrik- tioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaterans arbetstagare och deras familjer samt direktivet 72/194/EEG om utvidgande av tillämpningsområdet för direktivet av den 25 februari 1964 om samordning av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa till att även omfatta arbetstagare som begagnar sig av rätten att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda i den staten. Direktivet 73/148/EEG om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medborgare i en medlemsstat i fråga om etablering och tillhandahållande av tjänster. 75/34/EEG om rätten för medborgare i en medlemsstat att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att där ha&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;drivit egen rörelse, Direktiv 74/35 om utvidgning av tillämpningsområdet för direk- tiv 64/221/EEG om samordning av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa till att även omfatta egenföretagare, samt direktiv 90/365/EEG om rätt till bosättning för anställda, egenföretagare som inte längre är förvärvsaktiva och 93/96/EEG om rätt till bosättning för studerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Artikel 2.3 i rörlighetsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Inresa och rätt att vistas i annan &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft10"&gt;Av rörlighetsdirektivets bestämmelser följer att alla unionsmed- borgare kan uppehålla sig i tre månader i en annan &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; utan att omfattas av andra krav än att ha &lt;NOBR&gt;ID-handlingar&lt;/NOBR&gt; eller pass. Uppehållsrätten gäller även deras familjemedlemmar, oavsett om de är unionsmedborgare eller tredjelandsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Migrerande arbetstagare och egenföretagare har, tillsammans med sina familjemed- lemmar, rätt att vistas i staten även för tiden därefter så länge han eller hon behåller denna status. För övriga unionsmedborgare finns krav på att de har tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning på värd- statens sociala biståndssystem samt har en heltäckande sjukförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft45"&gt;Särskilt om uppehållsrätt för vårdnadshavare till barn som har uppehållsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Frågan om en släkting som är tredjelandsmedborgare och under- hållsskyldigt för ett barn kan ha uppehållsrätt prövades i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Zambrano &lt;/SPAN&gt;målet. Målet handlade om ett minderårigt barn som var unions- medborgare och huruvida en släkting från tredje land som försörjde barnet hade rätt att uppehålla sig i den stat där barnet var medbor- gare, oavsett om de dessförinnan utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Den nationella domstolen ställde frågor om tolkningen av rätten att fritt röra sig och att inte diskrimineras på grund av nationalitet, det vill säga artiklarna 18 och 20 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det ställdes även en fråga om rättighetsstadgans artiklar om likabehandling, barns rättigheter och rätten till social trygghet, men denna besvarade inte. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterar att artikel 20 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; hindrar att en medlemsstat nekar en tredjelandsmedborgare uppehållsrätt i den medlemsstat där hans eller hennes barn som han eller hon är underhållsskyldig för, är medborgare. Om vårdnadshavarna nekas uppehållsrätt måste barnen lämna unionen för att följa med sina vårdnadshavare. Barnen kan då inte utöva de rättigheter som de har i kraft av unionsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 6 och 6.2 i rörlighetsdirektivet. För familjemedlemmar som är tredjelandsmed- borgare kan det krävas pass och visering för inresa och vistelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Zambrano, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-34/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2011:124, punkterna 40, 41 och 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade vidare i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Texeria &lt;/SPAN&gt;målet att barn till migre- rande arbetstagare har rätt att bosätta sig och få tillträde till sko- lorna i den värdstat där föräldern arbetar. I det enskilda målet hade den föräldern som hade nyttjat den fria rörligheten upphört att arbeta i värdmedlemsstaten och hade inte heller tillräckliga till- gångar. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att det räcker att barnet var bosatt i den berörda medlemsstaten. Barnet har rätt att åtföljas av en den förälder som har den faktiska vårdnaden, som kan bo där tillsam- mans med barnet under utbildningstiden. Det kan inte ställas krav på att föräldern var yrkesverksam när barnet påbörjade sin utbild- ning. Förälderns uppehållsrätt upphör när barnet blir myndigt om inte barnet har ett fortsatt behov av föräldern omvårdnad för att fullfölja sin utbildning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft45"&gt;Rätt att uppehålla sig i högst tre månader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Rörlighetsdirektivets bestämmelser ger rätt för alla unionsmedborgare och familjemedlemmar att resa in i en &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; och uppehålla sig där i tre månader. Det finns endast ett krav på att personerna har ett giltigt &lt;NOBR&gt;ID-kort&lt;/NOBR&gt; eller pass.&lt;SPAN class="ft43"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Under vistelsen i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; måste både unions- medborgaren och familjemedlemen (tredjelandsmedborgare), kunna styrka sin identitet och nationalitet. Kravet på att styrka sin identitet måste dock tillämpas lika på medborgare i den berörda staten. Det innebär att kontroller som utförs systematiskt, godtyckligt eller på ett onödigt sätt inte är förenliga med direktivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;För att påbörja en ny tremånadersperiod i medlemsstaten krävs att de vistats utanför den statens gränser under en period. Det finns inte angivet hur lång period som personen måste vistas utanför statens gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Av artikel 14 i rörlighetsdirektivet framgår en unionsmedborgare har uppehållsrätt så länge de inte blir en belastning för den mot- tagande medlemsstatens sociala biståndssystem. Av artikel 14.3 rör- lighetsdirektivet följer dock att utvisning inte får ske automatiskt enbart utifrån att en unionsmedborgare har anlitat det sociala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Teixeira, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-480/08,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2010:83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Artikel 5.1 och 5.2 i rörlighetsdirektivet. Krav på visering i enlighet med förord- ning 538/2001 eller i förekommande fall nationell lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Guild, E. Peers, S, Tomkin, J. (2014). &lt;SPAN class="ft87"&gt;The EU Citizenship Directive &lt;/SPAN&gt;s. 122.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;biståndssystemet. Utvisningsåtgärder får inte alls vidtas mot arbets- tagare, egenföretagare eller för arbetsökande så länge denne kan styrka att han eller hon söker arbete och verkligen har en möjlighet att få en anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Även om likabehandling av icke förvärvsaktiva garanteras direkt i direktivet, finns ett uttryckligt undantag som gäller rätten till socialt bistånd. Medlemsstaterna kan begränsa likabehandlingen, genom att inte bevilja socialt bistånd redan under de tre första månaderna. &lt;SPAN class="ft43"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Rätt att uppehålla sig mellan tre månader och fem år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;För unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som avser att uppehålla sig i en medlemsstat längre än tre månader kan man skilja mellan tre olika kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;De som är ekonomiskt förvärvsaktiva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Icke förvärvsaktiva men som är självförsörjande och har hel- täckande sjukförsäkring. Omfattar även familjemedlemmar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;De vars syfte är att studera i värdstaten.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Ekonomiskt förvärvsaktiva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;Unionsmedborgare som är arbetstagare eller egenföretagare har rätt att uppehålla sig i en annan &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; på grund av ekonomisk aktivitet. Den unionsrättsliga definitionen av arbetstagare i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är den som gäller för att definiera arbetstagare i rör- lighetsdirektivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagarstatus bibehålls också om han eller hon upphör med sin ekonomiska aktivitet för att inleda en yrkes- utbildning kopplad till den tidigare yrkesverksamheten. Personer som har som har en ställning som arbetstagare är berättigade till sociala förmåner under samma förutsättningar som medborgaren i den mottagande staten. Arbetssökande som ofrivilligt förlorat sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 24.2 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Guild, E. Peers, S, Tomkin, J. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;The EU Citizenship Directive &lt;/SPAN&gt;s. 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 7 i rörlighetsdirektivet. Arbetstagare behåller sin ställning som arbetstagare även vid tillfällig nedsättning av arbetsförmågan, det vill säga sjukdom och olycksfall. Se artikel 7.3 rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;arbete efter mer än ett års anställning och som har anmält sig på arbetsförmedlingen, behåller sin status som arbetstagare. Om de arbetat mindre än ett år, bibehålls status som arbetstagare i sex månader.&lt;SPAN class="ft43"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Det finns även en något mer generös regel för arbets- sökande jämfört med övriga icke yrkesverksamma. Arbetsökande har rätt att vistas i en annan medlemsstat i sex månader om de kan styrka att de har verklig möjlighet att få en anställning och är an- mälda på en behörig arbetsförmedling.&lt;SPAN class="ft43"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Icke förvärvsaktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Rätten för en icke förvärvsaktiv unionsmedborgare att uppehålla sig i staten består så länge denne har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmar att de inte blir en orimlig belastning för mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Dessutom finns ett krav på en heltäckande sjukförsäkring. Utvisning får inte ske automatiskt endast för att man anlitat det sociala bistånds- systemet utan en bedömning ska göras i det enskilda fallet. Ett enstaka tillfälle av socialt bistånd bör alltså inte automatiskt leda till att en person förlorar sin uppehållsrätt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Studenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Den tredje kategorin av unionsmedborgare som vistas i en annan medlemsstat är studenter inskrivna på privat eller statlig institution. Även för dessa finns krav på tillräckliga tillgångar samt en hel- täckande sjukförsäkring. Kraven gäller även för medföljande familje- medlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Studenter har dock jämfört med andra icke förvärvs- aktiva ett mindre strikt krav på sig att bevisa innehavet av tillräckliga tillgångar. Det är tillräckligt om studenter kan intyga sina tillgångar i form av en försäkran eller på något annat valfritt likvärdigt sätt för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 7. 3 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–d&lt;/NOBR&gt; i rörlighetsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 7 och 14.4 b i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 14.1 i rörlighetsdirektivet. I skäl 16 anges orimlig belastning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 14.2 och 14.3 i rörlighetsdirektivet. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Grzelczyk&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-184/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2001:458. Arbetstagare och person som söker arbete och för deras respektive familjemedlemmar kan inte några utvisningsåtgärder vidtas, se artikel 14.4 i rörlig- hetsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se även 3 a kap. 3 § och 8 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; §§ UtlL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;klara att de inte kommer att ligga biståndssystemet i värdstaten till last. Det är inte förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; för en medlemsstat att avkräva en dokumentation som visar att studenten förfogar över till- gångar uppgående till ett visst belopp.&lt;SPAN class="ft43"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Rörlighetsdirektivet stadgar som bekant att unionsmedborgare har rätt till likabehandling med den mottagande statens med- borgare inom området som omfattas av &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I och med att begreppet social förmån är att förstås mycket brett faller studie- medel under dessa förmåner. I rörlighetsdirektivet finns därför en begränsning som innebär att medlemsstaterna själva får besluta om studiebidrag eller studielån ska beviljas andra än ekonomiskt aktiva personer och deras familjemedlemmar innan permanent uppehålls- rätt har erhållits.&lt;SPAN class="ft43"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Det kan vara värt att nämna att det inte finns någon skyldighet för medlemsstaterna att inrätta ett system med studiestöd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft45"&gt;Uppehållsrätt efter fem år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Uppehållsrätten gäller så länge de grundläggande villkoren är upp- fyllda och blir permanent efter fem års sammanhängande laglig vistelse i den mottagande staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Perioder där personer har varit lag- ligt bosatta i enlighet med något av de tidigare rörlighetsdirektiven, ska beaktas vid bedömning av om det föreligger permanent uppe- hållsrätt. När personen fått permanent uppehållsrätt omfattas han eller hon inte längre av kravet på tillräckliga tillgångar och heltäckande sjukförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Personer som vill ansöka om permanent uppehållsrätt (vilket kan ha betydelse när det inte finns dokument eller liknande från värd- statens myndigheter) måste visa att han eller hon uppfyller kraven på laglig vistelse i medlemsstaten under femårsperioden. Enligt EU- domstolen innebär kravet på att ha vistats lagligt i en medlemsstat att villkoren i artikel 7 i rörlighetsdirektivet ska vara uppfyllda under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kommissionen v. Italien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-424/98,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2000:287. Se även Guild, E. Peers, S, Tomkin, J. (2014). &lt;SPAN class="ft7"&gt;The EU Citizenship Directive &lt;/SPAN&gt;s. 128.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 24.2 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i de förenade målen &lt;SPAN class="ft86"&gt;Morgan och Bucher &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-11/06&lt;/NOBR&gt; och 12/06, ECLI:EU:C:2007:626. För utförligare resonemang om detta se IFAU (2014). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Fri rörlighet inom den högre utbildningen och tillgång till svenska studiemedel &lt;/SPAN&gt;s. 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Se 3 a kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; §§ UtlL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;fem årsperioden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Uppehållsrätt och permanent uppehållsrätt med- för rätt till likabehandling i den mottagande staten avseende de om- råden som omfattas av &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; vilket enligt tidigare praxis bland annat omfattar sociala förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Innan permanent uppehålls- rätt har beviljats är medlemsstaterna inte skyldiga att bevilja andra än arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar studiebidrag eller studielån.&lt;SPAN class="ft43"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna har inte möjlighet att införa fler villkor för uppehåll än de som anges i artikel 7 i direktivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft94"&gt;Tillräckliga tillgångar och orimlig belastning på biståndssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Uppehållsrätten beror på om den icke förvärvsaktiva migrerande unionsmedborgaren uppfyller kravet på tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning på det sociala biståndsystemet. Vad som utgör tillräckliga tillgångar är inte definierat i rörlighetsdirektivet, men det anges att det inte får fastställas till ett fast belopp, utan det ska göras en individuell bedömning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Det framgår vidare att kravet på till- räckliga tillgångar inte får överstiga den beloppsgräns som finns för att beviljas socialt bistånd eller minimipension i den mottagande staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Chen&lt;/SPAN&gt;-målet,&lt;/NOBR&gt; konstaterade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det inte är nödvändigt att det är personens egna pengar som ligger till grund för bedömningen av om det finns tillräckliga tillgångar i det enskilda fallet. Ett sådant krav skulle enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; nämligen vara ett oproportionerligt hinder för utövandet av den fria rörligheten. Det skulle också gå utöver syftet att skydda medlemsstatens offentliga medel. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att även ett underårigt barn kan åberopa rätten till fri rörlighet och bosättning. Barnet och modern i det aktuella målet hade tillräckliga tillgångar och sjukförsäkring via&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i de förenade målen &lt;SPAN class="ft7"&gt;Ziolkowski och Szeja&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-424/10&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-425/10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;ECLI:EU:C:2011:866.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 24.1 rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 24.2 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Guild, E. Peers, S, Tomkin, J. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;The EU Citizenship Directive &lt;/SPAN&gt;s. 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Artikel 8.4 i rörlighetsdirektivet. Vid implementeringen av rörlighetsdirektivet, i den svenska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;utlänningslagen nämns inget i förarbetena till angående &lt;NOBR&gt;EES-medborgares&lt;/NOBR&gt; tillräckliga tillgångar. Angående socialt bistånd anges I förarbetena till utlänningslagen framgår ” Enligt regeringens bedömning motsvarar uttrycket ”socialt bistånd” av vad som i svensk rätt inordnas under socialtjänstlagstiftningens område”(prop. 2005/06:77 s.127). Se även T, Erhag, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Bedömning av uppehållsrätt i socialförsäkringen (2011)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Artikel 8.4 rörlighetsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;en familjemedlem. På grund av sitt unionsmedborgarskap kunde barnet få uppehållsrätt för sig själv och för modern, som hade den faktiska vårdnaden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Det andra villkoret som ska vara uppfyllt för att ha uppehållsrätt är förekomsten av heltäckande sjukförsäkring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kom- missionen har lämnat viss vägledning till medlemsstaterna angående kravet på heltäckande sjukförsäkring. Det anges att den kan vara offentlig eller privat sjukförsäkring som gäller i den mottagande staten, och att den är godtagbar så länge försäkringen är heltäckande och inte belastar de offentliga finanserna. Vidare ska proportio- nalitetsprincipen beaktas. I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Baumbast&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; uttalade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det var oproportionerligt att anse att Baumbast inte uppfyllde villkoren för uppehållsrätt i Storbritannien därför att den sjukför- säkring han hade i Tyskland inte täckte akutvård i Storbritannien.&lt;SPAN class="ft43"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Pensionärer anses uppfylla villkoret på heltäckande sjukförsäkring om de har rätt till sjukvård från den medlemsstat som betalar deras pension. En unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan med- lemstat och har för avsikt att återvända till ursprungsmedlemsstaten, har troligen en heltäckande sjukförsäkring genom det europeiska sjukförsäkringskortet. Detta kan exempelvis gälla studenter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Kravet på att ha tillräckliga tillgångar i den mottagande med- lemstaten innebär att man inte ska bli en orimlig belastning för med- lemsstatens sociala biståndssystem. Som ovan nämndes får inte utvis- ning ske automatiskt endast för att man anlitat det sociala bistånds- systemet, utan en bedömning ska göras i det enskilda fallet. EU- domstolen har i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Grzelczyk&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; konstaterat att det bör finnas viss solidaritet mellan värdstatens medborgare och medborgare från andra stater som uppehåller sig i värdstaten, särskilt när en person med uppehållsrätt endast har tillfälliga ekonomiska svårigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;I de fall en person inte bedöms ha tillräckliga tillgångar och har beviljats socialt bistånd, måste en proportionalitetsbedömning göras. I sam- band med en bedömning om en person är en orimlig belastning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Zhu och Chen&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-200/02,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2004:639.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Sjukförsäkring ska i detta sammanhang förstås som hälso- och sjukvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Baumbast &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-413/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 2002:493.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europeiska kommissionen (2009). Meddelande till Europaparlamentet och Rådet om väg- ledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unions- medborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlems- staternas territorier, KOM (2009) 313.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Grzelczyk&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-184/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2001:458.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;värdstaten ska hänsyn tas till om det är en tillfällig ekonomisk svacka, hur länge personen har varit bosatt i staten och andra personliga omständigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det är också oklart vilka förmåner som omfattas av begreppet sociala biståndssystemet i rörlighetsdirektivet. Frågan är om det endast är socialt bistånd eller om det även kan vara vissa sociala trygghetsförmåner som ligger till grund för att en person kan anses utgöra en orimlig belastning för den enskilda medlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I det tidigare nämnda målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Hoeckx &lt;/SPAN&gt;uttalade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att en förmåns klassificering enligt nationell rätt inte styr den EU- rättsliga bedömningen. Det som är avgörande för om en förmån utgör en social trygghetsförmån eller ett socialt bistånd är dess grundläggande kännetecken som syfte och villkor för beviljande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Socialt bistånd är ofta förmåner som ska säkerställa att personer får en skälig levnadsnivå. För att kunna bli berättigad till dessa görs en individuell behovsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har även i tidigare rättspraxis tagit ställning till vad som kan anses utgöra ett socialt bistånd i de förenade målen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Vatsouras och Koupatantze &lt;/SPAN&gt;som rörde två grekiska medborgares rätt till grundläggande förmåner för arbetssökande i Tyskland. Frågan var om förmånen som de sökte skulle utgöra ett socialt bistånd, vilket då skulle kunna resultera i att Tyskland kunde begränsa rät- ten till förmån med stöd av rörlighetsdirektivet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; hänvisade till &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Collins&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; och uttalade att grundläggande för- måner för arbetssökande för att underlätta tillträdet till arbets- marknaden inte utgör ett socialt bistånd. Om medlemsstaten ska bevilja ett sådant bidrag kan den kräva att det finnas ett faktiskt samband mellan den arbetssökande och statens arbetsmarknad.&lt;SPAN class="ft43"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Definitonen av socialt bistånd är viktig för vilka förmåner som medlemsstaterna kan neka med stöd av rörlighetsdirektivet. Efter- som sociala trygghetsförmåner omfattas av förordning 883/2004 och utges utan individuell behovsprövning, torde dessa förmåner normalt inte utgöra socialt bistånd. I förordning 883/2004 undan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skäl 16 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft86"&gt;Hoeckx &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-249/83,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1985:139 och &lt;SPAN class="ft86"&gt;Hughes &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-78/91,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1992:331.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i de förenade målen &lt;SPAN class="ft87"&gt;Vatsouras och Koupatantze&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-22/08&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-23/08&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2009:344.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;tas uttryckligen socialhjälp och medicinsk hjälp.&lt;SPAN class="ft43"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;De förmåner inom ramen för förordning 883/2004 som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har prövat är de särskilda icke avgiftsfinansierade förmånerna, som har karak- tären av både socialt bistånd och social trygghetsförmån. Dessa kan inte exporteras till en annan stat därför att de är nära anknutna till levandsvillkoren i den aktuella staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;De är ofta tillägg till de andra sociala trygghetsförmånerna och garanterar minimiersättning i bosätt- ningsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Frågan om de särskilda avgiftsfinansierade kontant- förmånerna är en del av det sociala biståndssystemet i en medlemsstat har prövats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i bland annat &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Brey&lt;/SPAN&gt;-målet.&lt;/NOBR&gt; Europeiska kommissionen ansåg att förmåner som omfattas av förord- ning 883/2004, inte kan utgöra socialt bistånd, men &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att socialt bistånd kan innefatta även förmåner som omfattas av förordning 883/2004. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; kan det sociala bi- ståndssystemet definieras på följande sätt: det avser samtliga bistånds- system som inrättats av offentliga myndigheter på nationell eller lokal nivå dit personer kan vända sig om de saknar tillräckliga tillgångar för sin eller familjens försörjning. Domstolen uttalade vidare att dessa personer riskerar att belasta de offentliga medlen i den mottagande staten under den tid de vistas där och att påverka nivån på det bistånd som den staten totalt kan ge.&lt;SPAN class="ft43"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Relationen mellan rörlighetsdirektivet och förordning 492/2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Migrerande unionsmedborgare som är arbetstagare i en annan med- lemsstat omfattas av den likabehandling och de rättigheter som återfinns i förordning 492/2011 om arbetstagarnas fria rörlighet. Huvudregeln enligt artikel 7.2 förordning 492/2011 är en generell lika- behandling vad avser arbetsstatens skatter och sociala förmåner. Denna rätt till likabehandling återfinns även i rörlighetsdirektivet och är där kopplad till uppehållsrätten (vilken följer vid ekonomisk aktivitet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 3 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Medlemsstaterna anmäler att förmånerna ska vara undantagna i bilaga X. Det ska god- kännas av kommissionen och rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;I Sverige är det äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer som är anmälda i bilaga X i förordning 883/2004 som särskilda avgiftsfinansierade förmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Brey, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-140/12,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2013:565, punkten 61.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Rätten till likabehandling utifrån dessa två regelverk är på så vis likalydande. Mer intressant i relation till rörlighetsdirektivet är artikel 10 i förordning 492/2011. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i rättspraxis kon- staterat att en unionsmedborgare som inte är anställd men har varit det i en annan medlemsstat än sin ursprungsstat, kan ha en kvar- dröjande och härledd uppehållsrätt i den staten om hans eller hennes barn genomgår en utbildning där. Detta förutsatt att han eller hon är förälder och vårdnadshavare för barnet. Under sådana omständig- heter följer, i enlighet med artikel 10 i förordning 492/2011, att dessa familjemedlemmar inte behöver uppfylla rörlighetsdirektivets krav på tillräckliga tillgångar och heltäckande sjukförsäkring. Artikel 10 i för- ordning 492/2011 går på så vis utöver den reglering som finns i rör- lighetsdirektivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Föräldrar och vårdnadshavare har således en för- stärkt rätt att bosätta sig och likabehandlas i den stat där deras barn genomgår utbildning. Det kan vidare inte ställas krav på att föräldern eller vårdnadshavaren var yrkesverksam när barnet påbörjade sin utbildning. I samband med att barnet blir myndigt upphör förälderns eller vårdnadshavarens uppehållsrätt, såvida barnet inte har ett fort- satt behov av deras omvårdnad för att fullfölja sin utbildning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Likabehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Förbud mot diskriminering på grund av nationalitet är en grund- läggande princip inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Diskriminering kan uppstå när medlemsstaterna försöker begränsa tillgången till de nationella trygg- hetssystemen på olika sätt, exempelvis genom olika villkor som måste uppfyllas för att kunna erhålla förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;I avsnittet behandlas direkt och indirekt diskriminering samt vilka möjligheter det finns för medlemsstaterna att rättfärdiga diskrimineringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försäkringskassans domsnytt 2015:022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Teixeira, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-480/08,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2010:83. Av Försäkringskassans domsnytt framgår att domen innebär en ytterligare möjlighet till uppehållsrätt i Sverige förutsatt att föräldern har arbetat eller varit egenföretagare i Sverige någon gång. Det innebär att även en person som har den faktiska vårdnaden om barnet kan hävda uppehållsrätt genom ovan nämnda förordning. Denna möjlighet till uppehållsrätt, utifrån &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgö- rande, är i dag inte reglerad i svensk lagstiftning (utlänningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;European Social Security Law &lt;/SPAN&gt;s. 10 och 127.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Direkt diskriminering och grunder för rättfärdigande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Vid en påstådd diskriminering på grund av nationalitet inom om- rådet för den sociala tryggheten finns reglering i både primär- och sekundärrätt. Samordningen av den sociala tryggheten regleras i artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i förordning 883/2004, men även artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som reglerar fri rörlighet för arbets- tagare har betydelse. Det innebär att i de fall det inte finns en lös- ning i sekundärrätten kan en person ändå vara skyddad av unions- rätten eftersom artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är direkt tillämplig. EU- domstolen kan således vid tolkning av principerna om likabehand- ling i förordning 883/2004 respektive förordning 492/2011 grunda bedömningen direkt på &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser om diskri- mineringsförbud. Artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; förhindrar nationella regler som direkt diskriminerar arbetstagare på grund av nationa- litet. Även om det finns ett förbud mot diskriminering kan diskri- minering under vissa förutsättningar rättfärdigas. Direkt diskrimi- nering kan endast rättfärdigas utifrån de grunder som nämns explicit i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Dessa omfattar allmän ord- ning, säkerhet och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Diskriminering innebär att samma situation behandlas olika eller att olika situationer behandlas lika. Direkt diskriminering innebär att nationella regler uttryckligen gör skillnad på grund av medbor- garskap. Det innebär att medborgare respektive icke medborgare i en medlemsstat kommer att bli behandlade olika. Enligt Europeiska kommissionen är mål som rör direkt diskriminering på grund av nationalitet inte vanliga.&lt;SPAN class="ft43"&gt;109,110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Direkt diskriminering är förbjuden om den inte kan rättfärdigas utifrån de grunder som uttryckligen nämns i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; det vill säga allmän ordning, säkerhet och hälsa. För att motivera direkt diskriminering på de två förstnämnda grunderna måste dessa vara proportionerliga och uteslutande grundande på personens beteende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;European Commission (2014). &lt;/SPAN&gt;The notions of obstacle and discrimination under EU law on free movement of workers&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;I början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Marsman-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; var det fråga om en direkt diskriminering på grund av nationalitet. En nederländsk medborgare som bodde i Nederländerna men arbetade i Tyskland blev uppsagd när han blivit arbetsoförmögen på grund av en skada. Enligt den tyska lagstiftningen var arbetstagare skyddade mot uppsägning om de drabbades av skador, men det gällde enbart för tyska medborgare. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Marsman&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-44/72,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1972:120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;som måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt hot mot grundläggande samhällsintressen. Det är inte tillåtet med generella åtgärder som drabbar en viss grupp av människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;När begränsningarna i den fria rörligheten är motiverade med hänsyn till hälsa ska det handla om sjukdomar som ska vara epide- miska enligt Världshälsoorganisationen. Det kan även röra sig om andra smittsamma infektions- och parasitsjukdomar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Diskriminering och andra inskränkningar för tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Nationella regler som kan hindra utövandet av den fria etablerings- rätten och rätten till fri rörlighet för tjänster ska förbjudas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller inte endast diskriminering på grund av nationalitet utan också varje inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som innebär att tjänster som tillhandahålls av den som är etablerad i en annan medlemsstat förbjuds, hindras eller blir mindre attraktiva. Det finns vissa möjligheter till inskränkningar i friheten att etablera sig och tillhandahålla tjänster. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;Gebhard &lt;/SPAN&gt;målet, som gällde möjligheten för en tysk advokat att driva verksamhet i Italien, konstaterade EU- domstolen att nationella åtgärder som inte är direkt diskriminerande men som ändå kan hindra eller göra det mindre attraktivt att utöva de fyra friheterna enligt fördraget ska uppfylla följande fyra förut- sättningar för att vara tillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Åtgärden ska vara tillämplig på ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Åtgärden ska framstå som motiverad med hänsyn till ett träng- ande allmänintresse. Det är bland annat skydd för arbetstagaren och förhindra social dumpning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Åtgärden ska vara ägnad att säkerställa förverkligandet av den målsättning som eftersträvas genom åtgärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Åtgärden får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målsättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bernitz, U. Kjellgren, A. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Europarättens grunder&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artiklarna 49 och 56 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se även Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden för ytterligare referens till undantag/inskränkningar. EUT L 376, 27.12.2006, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;36–68.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Principen om förbud mot diskriminering gäller både beträffande fri rörlighet för tjänster och för etableringsfriheten. Det finns dock vissa situationer när diskriminering kan rättfärdigas. Enligt EU- rätten kan direkt diskriminering rättfärdigas endast om det finns uttryckliga undantagsmöjligheter. Ett sådant undantag som gäller etableringsrätten finns i artikel 52 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt denna artikel kan nationella åtgärder vara tillåtna med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Indirekt diskriminering och grunder för rättfärdigande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Indirekt diskriminering innebär att villkor som visserligen gäller oberoende av medborgarskap väsentligen eller till större delen drab- bar migrerande arbetstagare. Till exempel kan ett bosättningskrav för rätt till en förmån innebära indirekt diskriminering för migrerande arbetstagare eftersom ett sådant nationellt villkor lättare uppfylls av värdstatens egna medborgare. Även andra villkor som innebär en risk för att migrerande arbetstagare kan komma i en mindre fördelaktig situation än medborgarna i värdstaten kan vara indirekt diskrimi- nering. Det kan exempelvis vara krav för yrkeskvalifikationer eller språkkrav.&lt;SPAN class="ft43"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;Indirekt diskriminering kan rättfärdigas om de natio- nella bestämmelserna grundas på objektiva hänsyn som är oberoende av arbetstagarnas medborgarskap. Det krävs då att det står i propor- tion till det syfte som efterstävas i de nationella bestämmelserna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Det går inte att generellt uttala vad som kan rättfärdigas, men EU- domstolens praxis ger viss vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Indirekt diskriminering prövades i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sotgiu-&lt;/SPAN&gt;målet.&lt;/NOBR&gt; Det rörde en italiensk medborgare som arbetade vid tyska postverket. Det tyska postverket betalade ut olika lönetillägg till arbetstagare beroende på om de bodde i Tyskland eller i en annan medlemsstat. Ersättningen betaldes ut oavsett nationalitet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att bestämmelserna om likabehandling i fördraget och i artikel 7 i för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Gebhard &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-55/94,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1995:411. I &lt;SPAN class="ft7"&gt;Payroll m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-79/01&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2002:592 fördes samma resonemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;O’Flynn &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-237/94,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1996:206. Indirekt diskriminering förklaras i målet punkten 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;O’Flynn&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-237/94,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1996:206. I punkten 19 anges flera andra rättsfall som behandlar indirekt diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;ordning 1612/68 (numera förordning 492/2011) inte förbjuder enbart direkt diskriminering på grund av nationalitet, utan även varje form av indirekt diskriminering, som genom tillämpning av andra kriterier faktiskt leder till samma resultat. Den tyska nationella lag- stiftningen ansågs indirekt diskriminerande, men &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att ersättningssystemet beaktade skillnader i arbetstagarnas situation, beroende på bosättningsort. Det fanns alltså objektivt godtagbara skäl för att motivera särbehandlingen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis, förordning 883/2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Både direkt och indirekt diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden enligt artikel 4 i förordning 883/2004 men diskrimine- ringen kan i vissa fall rättfärdigas. Det framkom i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Toia-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; som rörde en italiensk medborgare bosatt i Frankrike. I enlighet med den franska nationella lagstiftningen hade kvinnor som var 65 år och som hade fött många barn rätt att få en pensionsförmån, under förut- sättning att barnen var franska medborgare. I detta fall var inte alla barnen till den berörda kvinnan franska medborgare (vilket berodde på att enligt fransk lagstiftning får barnen vårdnadshavarnas nationa- litet även om de är födda i Frankrike). Kvinnan hade rätt att ansöka om förmånen och det var därför inte tal om en direkt diskriminering. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att förordning 1408/71 (numera förord- ning 883/2004) inte enbart förbjuder direkt diskriminering på grund av nationalitet utan även diskriminering genom tillämpning av sär- skiljande kriterier som leder till samma resultat. Vidare menade dom- stolen att indirekt diskriminering är förbjuden enligt förordningen om den inte kan rättfärdigas. I förevarande mål hade Frankrike an- mält förmånen som en förmån vid ålderdom och under processen invände Frankrike att den nationella regeln skulle uppmuntra barna- födande. Detta accepterades inte av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; då det inte var ett objektivt godtagbart skäl.&lt;SPAN class="ft43"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I ett annat mål har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterat att ett bosättnings- krav för att erhålla ett vårdnadsbidrag utgjorde indirekt diskrimine- ring. I detta mål godtog dock &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att den nationella regeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Sotgiu&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-152/73,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1974:13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Toia, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-237/78,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1979:197.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p661 ft10"&gt;skulle uppmuntra barnafödande som ett objektivt godtagbart skäl.&lt;SPAN class="ft43"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Detta mål beskrivs mer utförligt nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillgång till sociala förmåner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Förordning 492/2011 tillförsäkrar migrerande arbetstagare rätt att ta anställning och att arbeta inom en annan medlemsstats territo- rium på samma villkor som den statens egna medborgare. I artikel 5 i förordning 492/2011 framgår att en medborgare från en medlems- stat som söker anställning i en annan stat har rätt att få samma hjälp av arbetsförmedlingen i den staten som dess egna medborgare som söker anställning. Förordningen ger arbetstagare rätt till lika- behandling i flera sammanhang, som lön, anställningsskydd, sociala förmåner, bostadsfrågor och skolgång för arbetstagarnas barn.&lt;SPAN class="ft43"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Förordning 492/2011 skiljer inte mycket från den tidigare förord- ningen 1612/68, vilket innebär att tidigare rättspraxis avseende lika- behandlingsprincipen fortfarande är av betydelse.&lt;SPAN class="ft43"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;För att förordning 492/2011 ska tillämpas krävs att det är en gränsöverskridande situation, där en arbetstagare tagit anställning i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; än den han eller hon är medborgare i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Inom de sociala trygghetssystemen är likabehandlingsprincipen i artikel 7 i förordning 492/2011 betydelsefull. Artikel 7.2 i förord- ningen säkerställer likabehandling avseende sociala förmåner för arbetstagare och deras familjemedlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen tangerar det materiella sakområdet i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Dock framgår av artikel 36.2 i förordning 492/2011 att denna inte ska påverka åtgärder som är antagna i enlighet med artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; det vill säga förordning 883/2004. I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Schmidt&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; bedömde domstolen att lika- behandlingsprincipen i 492/2011 kan tillämpas på förmåner som faller utanför sakområdet för förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Eftersom både för- ordning 883/2004 och förordning 492/2011 är sekundärrättslig lag- stiftning som är delvis överlappande, uppkommer frågan om vilken av dessa som ska ges företräde. Förordning 883/2004 bör ses som &lt;SPAN class="ft11"&gt;lex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Geven, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-213/05,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:438.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; förordning 492/2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;European Social Security Law &lt;SPAN class="ft50"&gt;s. 148.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Cristini&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-32/75,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1975:120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, (2015). &lt;/SPAN&gt;European Social Security Law&lt;SPAN class="ft50"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Schmidt&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-310/91,ECLI:EU:C:1992:321.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;specialis&lt;/SPAN&gt;, det vill säga att regleringen har företräde framför förord- ning 492/2011.&lt;SPAN class="ft121"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Sociala förmåner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Gränsdragningen mellan sociala förmåner i förordning 492/2011 och sociala trygghetsförmåner i 883/2004 kan vara svår att göra. Att göra en sådan åtskillnad i förhållande till dessa regelverk är dock viktigt. Förordning 883/2004 är tillämplig i fler situationer än förord- ning 492/2011. Till skillnad från förordning 492/2011 förutsätter inte förordning 883/2004 att en person blivit anställd i en annan med- lemsstat, utan det räcker med en gränsöverskridande situation. I för- ordning 883/2004 säkerställs likabehandling genom principerna sammanläggning och export. Principerna om sammanläggning och export finns inte i förordning 492/2011.&lt;SPAN class="ft43"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I inledande rättspraxis på området gavs en snäv definition av sociala förmåner i förordning 492/2011, vilka då ansågs som för- måner kopplade till anställningen och den enskilde arbetstagaren.&lt;SPAN class="ft43"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; senare rättspraxis ska sociala förmåner inte tolkas restriktivt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har fastslagit att ”alla förmåner, med eller utan anknytning till ett anställningsavtal, som i allmänhet tillerkänns statens egna arbetstagare, huvudsakligen på grund av deras objektiva ställning som arbetstagare eller enbart därför att de är bosatta inom staten och vars utsträckning till att även gälla arbets- tagare som är medborgare i andra medlemsstater således kan antas underlätta deras rörlighet inom Europeiska gemenskapen”.&lt;SPAN class="ft43"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;EU- domstolen fastslår i målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Even &lt;/SPAN&gt;att sociala förmåner är förmåner som inte behöver var kopplade till ett anställningsförhållande, utan kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;European Commission,(2014). &lt;/SPAN&gt;The notions of obstacle and discrimination under EU law on free movement of workers&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Paju, J. (2015). &lt;/SPAN&gt;Suveränitetserosion – om &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; påverkan på nationella sociala trygg- hetsmodeller; särskilt Sverige&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Tallinna Raamatutrükikoda s. 317 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Michel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-76/72,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1973:46.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Hendrix, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-287/05,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:494, punkten 12. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Geven, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-213/05,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:438 punkt 48. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom EU- domstolens dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Martinez Sala &lt;/SPAN&gt;C- 85/96, ECLI:EU:C:1998:217, punkten 25. Se även EU- domstolens dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Meints&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-57/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1997:654.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Even&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-207/78 ,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1979:144, punkten 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Se även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Cristini&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-32/75,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1975:120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU SOU 2017:05&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;beviljas personer i territoriet för att de bor eller arbetar där.&lt;SPAN class="ft43"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Meeusen&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; ansågs även studiemedel vara en social förmån.&lt;SPAN class="ft43"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Socialt bistånd och studiemedel är inte inkluderade i sakområdet i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Krigsförmåner är uttryckligen undantagna från förordning 883/2004 och är inte heller en social förmån i för- ordning 492/2011.&lt;SPAN class="ft43"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;Mellan förordningarna finns två större skillnader. I förord- ning 883/2004 finns regler om tillämplig lagstiftning, vilket innebär att den stat som pekas ut som behörig är den som i princip kan utge förmånerna. Det förhindrar i princip att det lämnas förmåner av samma slag för samma tid eftersom förmånerna lämnas endast från en stat. Förordning 492/2011 har inte en sådan begränsningsregel. Den andra skillnaden är arbetstagarbegreppet, där definitionen av arbetstagare härrör från artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Arbetstagar- begreppet som har sin grund i artikel 45 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska ges en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; tolkning och ska inte tolkas restriktivt. När det gäller förordning 883/2004, med rättslig grund i artikel 48 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; är det däremot medlemsstaternas arbetstagarbegrepp som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det finns ändå ett antal mål som visar att när förord- ning 883/2004 inte är tillämplig har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i stället bedömt att förordning 492/2011 eller artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är tillämp- liga. Dessa regelverk kan anses finnas som ett ytterligare skyddsnät för att förstärka den fria rörligheten och likabehandling för arbets- tagare när förordning 883/2004 inte är tillämplig.&lt;SPAN class="ft43"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft90"&gt;Even&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-207/78,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1979:144. Se Kestemont, L.(2013). &lt;SPAN class="ft90"&gt;The principles of equal treatment and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;non-discrimination&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; in European social security law. S&lt;/SPAN&gt;om anger att det är förmåner som garanterar miniminivå och är beroende på bosätt- ningsvillkor, barn förmåner, förmåner i samband med barns födelse, assistansersättning. Se även Paju, J. (2015). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Suveränitetserosion – om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;EU-rättens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; påverkan på nationella sociala trygghetsmodeller; särskilt Sverige&lt;/SPAN&gt;, Tallinna Raamatutrükikoda s. 321.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Meeusen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-337/97,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1999:284.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F.(2015). &lt;/SPAN&gt;European Social Security Law&lt;SPAN class="ft50"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Even&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-207/78 ,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1979:144.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Hoeckx&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-249/83&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1985:139. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Hartmann&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-212/05&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:437. Se även Kestemont,L.(2013). &lt;SPAN class="ft87"&gt;The principles of equal treatment and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;non-discrimination&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; in European social security law..&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; rättspraxis för tillgång till sociala förmåner i enlighet med förordning 492/2011 och förordning 883/2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft10"&gt;Enligt förordning 492/2011 har migrerande arbetstagare&lt;SPAN class="ft43"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;samma rätt till sociala och skattemässiga förmåner som värdstatens egna medborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagarens familjemedlemmar omfattas av prin- cipen om likabehandling, och det kan exempelvis ge rätt för arbets- tagarens barn att studera i arbetsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;Barnen har rätt till värd- statens skolor på samma sätt som medborgarna i värdstaten under förutsättning att barnen bor där. Rätten till likabehandling omfattar inte bara barn som är bosatta med sina vårdnadshavare i värdstaten utan även de barn som stannat kvar för att avsluta sin utbildning, efter att vårdnadshavarna återvänt till hemlandet. Detta gäller under förutsättning att utbildningen inte kan avslutas i hemlandet för att utbildningssystemen är svåra att jämföra. Det innebär även en till- gång till studiestöd i den mottagande staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;När man har börjat arbeta i medlemsstaten gäller likabehandling med avseende till anställningsförhållande och rätt till sociala för- måner. Både förordning 492/2011 och förordning 883/2004 förbju- der både direkt och indirekt diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns inte någon uttrycklig rätt att exportera förmånerna inom ramen för förordning 492/2011. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rätts- praxis kan dock förmånerna i förordningen när det gäller gräns- arbetare bli exportabla, det vill säga utbetalas över gränserna. Exem- pelvis har barn till gränsarbetare ansetts ha rätt till studiemedel från förälderns arbetsstat trots att familjen inte är bosatt där. Den natio- nella lagstiftningens bosättningskrav för dem som inte var med- borgare i staten ansågs indirekt diskriminerande och kunde inte upprätthållas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Å andra sidan har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i ett annat mål fast- slagit att det tyska bosättningskravet för att erhålla vårdnadsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 7 och skäl 5 i förordning 492/2011. En person som förlorat sitt arbete kan fort- farande ha arbetstagarstatus. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Meints&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-57/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU: C:1997:654.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 7 i förordning 492/2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 10 i förordning 492/2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 10.1 i förordning 492/2011. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar i förenade målen &lt;SPAN class="ft90"&gt;Echternacht och Moritz &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-389/87&lt;/NOBR&gt; och 390/87, ECLI:EU:C:1989:130. Se även IFAU (2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft86"&gt;Fri rörlighet inom den högre utbildningen och tillgång till svenska studiemedel &lt;SPAN class="ft50"&gt;s. 22 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se exempelvis &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Meeusen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-337/97,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1999:284.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;var proportionerligt eftersom det fanns möjlighet även för migre- rande arbetatagare att erhålla bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Geven-&lt;/SPAN&gt;målet,&lt;/NOBR&gt; som gäller en gränsarbetare, fanns krav på att personen måste arbeta i den staten mer än ringa omfattning, det vill säga mer än 15 timmar för att erhålla vårdnadsbidrag. Geven uppfyll- de inte dessa krav då hon arbetade &lt;NOBR&gt;3–14&lt;/NOBR&gt; timmar per vecka och hon var inte bosatt i Tyskland. Hon vägrades förmånen av de tyska myn- digheterna. Den tyska regeringen anförde att syftet med det tyska vårdnadsbidraget var att uppmuntra barnafödande och det godtog &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som ett objektivt sakligt skäl. Bosättningskravet var proportionerligt eftersom det i den tyska lagstiftningen fanns en undantagsregel som gjorde det möjligt även för migrerande arbets- tagare att erhålla bidraget. Den nationella domstolen hade fortsatt möjlighet att bedöma om Geven trots allt hade tillräcklig anknytning för att bli aktuell för vårdnadsbidraget. Det kan nämnas att för- ordning 1408/71 (numera 883/2004) inte ansågs tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft45"&gt;Likabehandlingsprincipen och sociala förmåner när förordning 883/2004 inte är tillämplig&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Likabehandlingsprincipen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;i förordning 1612/68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;(numera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ning 492/2011) är också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p469 ft12"&gt;intressant i de mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;där inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;ning 1408/71 (numera förordning 883/2004) är tillämplig. I den bel- giska lagstiftningen fanns ett krav för att erhålla en förmån, minimex, innebärande att icke belgiska medborgare skulle vara bosatta minst fem år innan de kunde ta del av denna. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; mål &lt;SPAN class="ft11"&gt;Hoeckx &lt;/SPAN&gt;konstaterade att eftersom bosättningskravet endast gällde för icke belgiska medborgare var det diskriminerande. Vidare menade den att minimex var ett allmänt socialt bidrag som beviljades dem som inte har tillräckliga ekonomiska resurser. Det föll därför utanför sak- området för förordning 1408/71 (numera förordning 883/2004). EU- domstolen konstaterade att det i stället kunde omfattas av förord- ning 1612/68:s (numera förordning 492/2011) definition av social förmån. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Hoeckx &lt;/SPAN&gt;kunde alltså med stöd av likabehandlingsprincipen i förordning 1612/68 hävda sin rätt att erhålla förmånen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Hoeckx&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-249/83&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1985:139.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Bosättningskrav och familjemedlem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Likabehandlingsprincipen i förordning 492/2011 kan även vara bety- delsefull för exempelvis familjemedlemmar som inte har en själv- ständig rätt enligt förordning 883/2004. Målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Hartmann &lt;/SPAN&gt;belyser hur likabehandlingsprincipen i förordning 1612/68 (numera förord- ning 492/2011) kan ge rätt till sociala trygghetsförmåner trots att hon inte omfattades av förordning 1408/71 (numera förordning 883/2004). Kvinnan var österrikisk medborgare och gift med en tysk man. Maken arbetade i Tyskland. De var, tillsammans med sina barn, bo- satta i Österrike. Hartmann sökte vårdnadsbidrag från Tyskland för sina barn. Ansökan avslogs med motiveringen att hon inte var bosatt eller arbetade i Tyskland, vilket innebar att det inte fanns en tillräcklig anknytning till Tyskland. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att det nationella bosättningskravet utgör en indirekt diskriminering då det lättare uppfylls av tyska arbetstagare och deras makar som oftast är bosatta i Tyskland. Det fanns dock undantag i lagstiftningen så att gräns- arbetare kunde erhålla bidraget, vilket innebar att hennes make hade rätt till vårdnadsbidraget. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att i fråga om maka till en arbetstagare som omfattades av förordning 1612/68 (numera förordning 492/2011) kom hon i indirekt åtnjutande av likabehand- lingen som ges den migrerande arbetstagaren. Med anledning av att hennes make arbetade heltid i Tyskland var det inte befogat att utestänga familjen från rätten till vårdnadsbidrag. Maken fick rätten till vårdnadsbidraget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Bosättningskrav och studenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Det finns andra mål som har krävt bosättning för studenter som ansökt om studielån. Exempelvis målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Bidar &lt;/SPAN&gt;som rörde en fransk student som ville söka studielån i Storbritannien, men detta krävde bosättning och studenter från andra länder ansågs inte som bosatta i Storbritannien. Frågan i målet handlade om ett sådant diskrimine- rande nationellt villkor kunde upprätthållas. Domstolen menade att det kan vara legitimt att kräva att en person har bott i staten en viss tid för att visa på en anknytning, men att kategoriskt utesluta stude- rande från andra länder från rätten till studielån ansågs inte vara pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;141 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Hartmann&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-212/05&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:437.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;portionerligt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förster&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; utvecklade domstolen resonemanget och ändrade delvis tidigare rättspraxis. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade att medlemsstaten kan kräva en viss integration i samhället och bevilja sociala förmåner till medborgare i andra medlemsstater om de bott i staten under en särskild tidsperiod (fem år). Det ansågs proportioner- ligt att kräva en viss bosättningstid.&lt;SPAN class="ft43"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;Det kan vara relevant att redan här nämna att rörlighetsdirektivet stadgar att unionsmedborgare som varit lagligen bosatta i värdstaten i fem år får en permanent uppe- hållsrätt och med det följer rätt till sociala förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I ett senare avgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; anmälde Europeiska kommissionen Nederländerna för indirekt diskriminering av migre- rande arbetstagare och deras familjemedlemmar eftersom Neder- länderna hade som krav för att bevilja och kunna exportera studie- stöd för studier utomlands att man ska ha varit lagligen bosatt i Nederländerna under tre av de senaste sex åren. Det var ett krav som gäller oavsett medborgarskap. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; erinrar om att princi- pen om likabehandling i artikel 45 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i förord- ning 492/2011 vilka förbjuder såväl direkt som indirekt diskrimi- nering. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att bosättningskravet var lättare för en nederländsk än en utländsk medborgare att uppfylla och att det därför innebar en indirekt diskriminering och var otillåtet om det inte kunde rättfärdigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Nederländernas regering invände att bosättningskravet var nöd- vändigt på grund av att annars skulle det studiestödet kunna bli en orimlig börda som skulle kunna påverka stödordningens fortlevnad. Den åberopade de tidigare &lt;SPAN class="ft11"&gt;Bidar &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förster&lt;/SPAN&gt;-målen&lt;/NOBR&gt; för att kunna rättfärdiga bosättningskravet och på så vis begränsa tillgången till studiebidraget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg i förevarande mål att budget- hänsyn inte kan utgöra ett sakligt skäl som kan motivera en diskri- minering av migrerande personer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I andra hand invände Nederländerna att stödet syftar till att gynna den fria rörligheten för studenter och främja studier utanför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Bidar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-209/03,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2005:169.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Förster &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-158/07&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2008:630.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 16.1 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft86"&gt;Bidar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-209/03,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2005:169 och &lt;SPAN class="ft86"&gt;Förster &lt;/SPAN&gt;ECLI:EU: C:2008:630. I Bidar och Förster målen var bosättningskrav tillåtna för att förhindra att studiebidragen skulle bli en orimlig börda för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kommissionen v. Nederländerna&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-542/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2012:346, punkten 58.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Nederländerna. Detta menade domstolen däremot var ett godtag- bart skäl som kunde motivera en inskränkning av diskriminerings- förbudet på grund av nationalitet. En sådan inskränkning måste dock vara proportionerlig, vilket domstolen ansåg att den inte var och stod därför i strid mot artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och arti- kel 7.2 i förordning 1612/68 (numera förordning 492/2011).&lt;SPAN class="ft43"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I det nyligen avgjorda målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Giresch &lt;/SPAN&gt;som berör en liknande fråga som i målet med Nederländerna. Den nationella lagstiftningen hade krav på att studenten var bosatt i medlemsstaten för att få studie- medel. I målet rörde det barn till gränsarbetare som arbetade i Luxemburg. Barnen begärde luxemburgska studiemedel för att stu- dera i en annan stat än Luxemburg. I den luxemburgska lagstift- ningen fanns bosättningskrav och därför avslogs ansökningarna. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; missgynnade kravet särskilt studerande som är barn till gränsarbetare, vilket inte var tillåtet om det inte finns sakliga skäl för det. Den luxemburgska regeringen invände både sociala och budgetära skäl för att rättfärdiga bosättningskravet. Det skulle säkerställa att öka andelen av den i landet bosatta befolkningen med en högre utbildning och studenterna skulle efter studierna komma tillbaka för att bosätta sig och arbeta i Luxemburg. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen accepterade inte det budgetära skälet. Det sociala skälet godtogs, men &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att kravet inte var proportioner- ligt och bosättningskravet kunde inte upprätthållas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Andra anknytningar till staten än bosättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Det finns rättsfall, där bosättningskravet har bedömts opropor- tionerligt eftersom att det en fanns annan anknytning än bosätt- ning till medlemsstaten. Det är &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Nerkowska-&lt;/SPAN&gt;målet,&lt;/NOBR&gt; vilket handlar om en polsk medborgare som hade varit bosatt i Polen i mer än 20 år och som bosatte sig i Tyskland. De polska myndigheterna betalade ut förmåner för civila offer, om de var fortsatt bosatta i Polen, vil- ket Nerkowska då inte var. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att det fanns en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kommissionen v. Nederländerna&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-542/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2012:346.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Giresch &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-20/12,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2013:411.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;tillräcklig anknytning till Polen och att kravet på bosättning därför var oproportionerligt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;När det gäller bosättningskrav i den nationella lagstiftningen som ett krav för att beviljas förmåner, kan arbetstagare som inte är bosatta i medlemsstaten hamna i en sämre situation än dem som är bosatta där. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Caves Krier Frères Sárl &lt;/SPAN&gt;målet gällde en luxemburgsk medborgare bosatt i Tyskland. Hon anställdes av ett bolag i Tysk- land, som i samband med anställningen ansökte om ett luxem- burgskt anställningsbidrag för äldre arbetslösa. Detta avslogs med anledning av att hon inte var anmäld som arbetssökande i Luxem- burg. Enligt den nationella lagstiftningen krävdes bosättning i Luxemburg för att arbetsgivaren skulle kunna få anställnings- bidraget. För att anmäla sig som arbetssökande var hon tvungen att vara bosatt i Luxemburg. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att nationell lagstiftning som leder till att arbetstagare som inte är bosatta i staten behandlas mindre fördelaktigt än arbetstagare bosatta i Luxemburg utgör en begränsning av den fria rörligheten i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; En nationell regel som utgör en begränsning av den fria rörligheten kan rättfärdigas om det finns godtagbara skäl. Det ska även vara nödvändigt och proportionerligt i förhållande till syftet i lagstiftningen. Bosättningskravet kunde inte anses vara motiverat. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fortsätter med att beskriva att det i prin- cip är olämpligt med bosättningskrav för migrerande arbetstagare och gränsarbetare eftersom de vid tillträdet till arbetsmarknaden blir integrerade i den staten. De kan därför åberopa likabehandlings- principen för att likabehandlas med arbetstagare som är medborgare respektive bosatta i den staten. Integreringen uppstår bland annat genom att arbetstagarna betalar skatt på sina förvärvsinkomster och bidrar till finansieringen av socialpolitiken. I det aktuella målet var kvinnan inte bosatt i Luxemburg, men hon var medborgare och hade arbetat hela sitt yrkesliv i Luxemburg och fick således ses som integrerad på den luxemburgska arbetsmarknaden. Den ankom på den nationella domstolen att avgöra om bosättningskravet var motiverat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Halina Nerkowska&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-499/06&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 2008:30. Se även Kestemont, L.(2013). &lt;SPAN class="ft86"&gt;The principles of equal treatment and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;non-discrimination&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt; in European social security law.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Caves Krier Frères Sàrl&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-379/11,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2012:798. Frågorna i målet rörde artiklarna 21 och 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p672 ft94"&gt;Godtagbara nationella krav på bosättning för tillgång till sociala förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;I målet Stewart, gällde frågan om det nationella bosättningskravet för tillgång till sociala trygghetsförmåner var konformt med unions- rätten. Stewart uppbar en invaliditetsförmån från Storbritannien och flyttade med sina vårdnadshavare till Spanien. När hon fyllde 16 år ansökte hon, från Storbritannien, en kortvarig förmån på grund av arbetsoförmåga. Ansökan om förmånen avslogs endast för att hon inte vistades i Storbritannien. För att erhålla förmånen fanns flera bosättningskrav, varav ett var tidigare vistelse under minst 26 veckor under de 52 veckor som närmast föregår ansökan. Den brittiska regeringen hade gjort gällande att det var ett sakligt skäl för att som villkor för förmånen ha ett krav på tidigare vistelse i staten. De nationella bestämmelserna hade till syfte att dels garantera att det fanns anknytning mellan personen och medlemsstaten och en ekono- misk balans i de nationella systemen för social trygghet. Den brittiska regeringen ansåg att kravet på en tidigare vistelse var proportionerligt eftersom det handlade om en kort vistelse och att sökanden bara behövde uppfylla villkoret vid tidpunkten när ansökan lämnas in. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att villkoren inte verkar orimliga. Det fanns alltså sakliga skäl. Däremot var villkoret inte proportionerligt därför att villkoret var alltför kategoriskt. Att kräva tidigare vistelse i den behöriga staten under vissa särskilda perioder innebär att det läggs vikt vid omständigheter som inte nödvändigtvis är representativa för den faktiska och verkliga anknytningen till staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan bosättningskrav i den nationella lagstift- ningen vara tillåtna om det finns godtagbara skäl för sådana krav och det anses nödvändigt och proportionerligt i förhållande till syftet i den nationella lagstiftningen. Av rättspraxis framgår dock att bosätt- ningskrav kan anses vara oproportionerliga om det finns en annan anknytning till medlemsstaten, exempelvis arbete. Men vad gäller studiebidrag kan en medlemsstat kräva en längre period av bosätt- ning i syfte att undvika en orimlig finansiell börda på sina studie- stödssystem. Ett sådant krav måste dock vara proportionerligt utfor- mat. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis rörande icke förvärvsaktivas rätt till likabehandling när det gäller sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;151 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Stewart&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-503/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2011:500, punkterna &lt;NOBR&gt;88–110.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;Likabehandlingsprincipen i rörlighetsdirektivet&lt;SPAN class="ft43"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;är ett uttryck för den väletablerade principen om likabehandling i artikel 18 i EUF- fördraget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;För unionsmedborgare som är arbetstagare och deras familjemedlemmar, finns en parallell reglering i enlighet med förord- ning 492/2011. Enligt den förordningen åtnjuter arbetstagare rätt till samma sociala och skattemässig förmåner som värdstatens med- borgare. Detta är en rättighet som inte tillkommer de icke förvärvs- aktiva unionsmedborgaren innan de har fått permanent uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;En medborgare i unionen kan även vara berättigad till förmåner med stöd av förordning 883/2004. För de som är arbetstagare är det huvudsakligen arbetsstatens lag som är tillämplig och för icke förvärvsaktiva är det bosättningsstaten. Lika- behandlingsprincipen i artikel 4 i förordning 883/2004 stadgar att om inget annat anges i förordningen kan personen ha rätt till samma förmåner som personerna i den staten. Som tidigare nämndes kan likabehandlingsprincipen i förordning 883/2004 åberopas för att man som bosatt i en stat kan begära att få ta del av de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna. Efter att rörlighetsdirektivet har genomförts har frågan uppkommit om det är tillåtet att ställa krav på uppehållsrätt för att få tillgång till sociala trygghetsförmåner som omfattas av förordning 883/2004. En fråga som kan uppkomma är om en person som söker sociala förmåner kan anses utgöra en belast- ning för medlemsstatens biståndssystem och därmed får sin uppe- hållsrätt ifrågasatt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;155 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt ges särskilt fokus på icke för- värvsaktivas rätt till likabehandling när det gäller sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;Brey-målet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Brey&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; var frågorna till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; dels om de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna i den österrikiska lagstift- ningen (tilläggsersättning) var en förmån inom det sociala bistånds- systemet, dels om när en belastning för värdstaten föreligger. Målet rörde Brey som var en pensionär som, med sin fru, flyttade från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 24 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Kommissionen v. Österrike, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-75/11,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 2012:605, punk- ten 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 16 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Holm, E. (2015). Fri rörlighet och tillgång till sociala förmåner för icke förvärvsaktiva – har unionsmedborgarskapet kommit till vägs ände? &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förvaltningsrättslig tidskrift &lt;/SPAN&gt;2/2015 s. 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35295x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Tyskland till Österrike. Han hade en låg pension från Tyskland. Under tiden han bodde i Tyskland fick han ett tillägg till sin låga pension, ett tillägg som upphörde när han flyttade till Österrike. Han ansökte därför om den österrikiska tilläggsersättningen men fick avslag. Motiveringen var att han på grund av en otillräcklig pension kunde bli en orimlig belastning för det österrikiska biståndssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I målet konstaterade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att en medlemsstat får ha krav på uppehållsrätt för att bevilja icke förvärvsaktiva unionsmed- borgare social bistånd, så länge de nationella kraven är förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att den österrikiska tilläggs- ersättningen som omfattas av förordning 883/2004, omfattas av begreppet socialt bistånd i rörlighetsdirektivet. Vidare konstaterade domstolen att eftersom Brey ansökte om en förmån för att han hade otillräcklig pension kunde han bli en orimlig belastning för bistånds- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den andra frågan i målet handlade om när en person blir en belastning för medlemsstatens biståndssystem, vilket kan leda till att denne inte längre har uppehållsrätt i landet. De österrikiska myndig- heterna hade utfärdat ett intyg om registrering för Brey, men det är inget som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; särskilt uttalar sig om. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att det inte är tillåtet för myndigheterna att auto- matiskt neka en icke förvärvsaktiv förmån, även om det tyder på att den enskilde saknar tillräckliga tillgångar och därmed skulle kunna bli en orimlig belastning för medlemsstatens sociala biståndssystem. Det måste göras en helhetsbedömning av den faktiska belastningen som ett beviljande skulle innebära för det nationella sociala bistånds- systemet. Det anges att i den bedömningen kan ingå faktorer som hur stor och regelbunden personens inkomst är och under hur lång tid den sökta förmånen kan betalas ut. Vidare måste proportionalitets- principen beaktas för att få en uppfattning om beviljandet skulle ut- göra en belastning på biståndssystemet. För att kunna göra en närmare uppskattning av den belastning som ett beviljande av tilläggsersätt- ningen skulle medföra kan det vara relevant att fastställa hur stor andel av förmånstagarna som är unionsmedborgare med ålderspension från en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft42"&gt;Domstolens avgörande i målet antog en delvis ny riktning i rätts- praxis. Dock kan det konstateras att avgörandet följer principer från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Brey, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-140/12,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2013:565, punkterna 64 och 78 i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft42"&gt;tidigare praxis, det vill säga att det ska finnas en viss ekonomisk solidaritet mellan den mottagande medlemsstaten och medborgare i andra medlemsstater.&lt;SPAN class="ft121"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;Dano-målet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft10"&gt;Frågan om en medlemsstat generellt kan utesluta en icke förvärvsaktiv unionsmedborgare från möjligheten att beviljas särskilda icke avgifts- finansierade kontantförmåner prövades i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Dano&lt;/SPAN&gt;-målet.&lt;/NOBR&gt; Målet handlar om en arbetslös kvinna som tillsammans med sin son vistas i Tysk- land, där hon sökte en förmån, en grundgaranti avsedd att täcka levnadsomkostnader vid arbetslöshet (en särskild icke avgiftsfinan- sierad kontantförmån). Hon nekas förmånen bland annat med motiveringen att hon inte hade för avsikt att söka arbete i Tyskland. Genom &lt;NOBR&gt;Brey-domen&lt;/NOBR&gt; hade domstolen redan fastslagit att de särskilda icke avgiftsfinansierad kontantförmånerna var en social biståndsför- mån som omfattas av likabehandlingsprincipen i förordning 883/2004. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; hade vidare uttalat att likabehandlingsprincipen i fö- rordning 8834/2004 gäller i förhållande till de särskilda icke avgifts- finansierade kontantförmånerna. Utifrån denna bakgrund var frågan om en medlemsstat kan utesluta unionsmedborgare från att beviljas förmåner med stöd av &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Domstolen konstaterade att unionsmedborgarskapet innebär att alla omfattas av diskrimineringsförbudet i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; men att det finns vissa villkor och begränsningar i sekundärrätten. Sådana begränsningar finns i rörlighetsdirektivet, där rätten till likabehand- ling är villkorad av att man har uppehållsrätt. Det vill säga att per- sonen har tillräckliga tillgångar och heltäckande sjukförsäkring. Om personer som saknar uppehållsrätt i rörlighetsdirektivet skulle ha rätt till sociala förmåner på samma villkor som de nationella med- borgarna skulle det strida mot ett av syftena med direktivet – att undvika att icke förvärvsaktiva unionsmedborgare blir en orimlig belastning för den mottagnade medlemsstatens sociala bistånds- system.&lt;SPAN class="ft43"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;I det aktuella målet ansågs Dano inte ha uppehållsrätt i Tyskland eftersom hon inte arbetat i Tyskland och hon sökte inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Se exempelvis &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft7"&gt;Bidar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-209/03,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2005:169 och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Förster &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-158/07&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2008:630.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Dano, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-333/13,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2014:2358, punkterna &lt;NOBR&gt;73–74.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;heller arbete i Tyskland. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att likabehandlings- principen i förordning 883/2004 inte förändrade bedömningen, då de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna beviljas i bo- sättningsstaten i enlighet med den statens lagstiftning. Det finns alltså inget som hindrar att beviljandet av socialt bistånd till icke förvärvsaktiva unionsmedborgare underkastas krav att de uppfyller villkoren för uppehållsrätt i den mottagande staten. Även Dano hade ett intyg på uppehållsrätt som var utfärdat i Tyskland, men det beaktades inte heller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I målet Brey uttalade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det inte är propor- tionerligt att generellt utesluta icke förvärvsaktiva från rätten till de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna, men i målet Dano resonerade domstolen inte alls kring proportionalitetsprin- cipen. En annan fråga som hade ställts av den nationella domstolen var om rättighetsstadgan kunde medför en skyldighet för medlems- staten att betala ut förmåner. I denna fråga konstaterade &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen att domstolen inte var behörig att besvara frågan eftersom det inte var fråga om tillämpning av unionsrätt utan när det gäller de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna var det lag- stiftaren i varje medlemsstat som fick bestämma de materiella vill- koren för att bevilja dessa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Alimanovic- och &lt;NOBR&gt;Garcia-Nieto-målen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Ytterligare ett mål som har rört icke avgiftsfinansierade kontant- förmåner har avgjorts i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Alimanovic&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; handlade om en svensk kvinna med fyra barn. Kvinnan och hennes äldsta dotter hade under kortare tid än ett år haft olika anställningar, men även varit aktuella för olika sysselsättningsfrämjande åtgärder i Tyskland. Därefter har de inte alls arbetat. Frågan var om de kunde nekas rätt till den tyska förmånen grundgaranti för arbetssökande (Jämför &lt;NOBR&gt;Dano-målet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade att om man varit arbetstagare i tidsbe- gränsad anställning under ett år och ofrivilligt förlorat arbetet behåller man sin ställning som arbetstagare i sex månader och kan således åberopa likabehandlingsprincipen och få socialt bistånd. När den tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Dano, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-333/13,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2014:2358.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35298x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;har löpt ut, kan ställningen som arbetstagare upphöra och då omfattas man inte av likabehandlingsregeln, vilket betyder att sociala bistånd kan vägras. Arbetssökande har enligt rörlighetsdirektivet rätt att uppehålla sig i landet så länge de söker arbete och har en reell möjlig- het att få en anställning, men direktivet kan begränsa rätten till lika- behandling av arbetssökande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Eftersom kvinnorna i målet inte hade kvar sina anställningar som arbetstagare var det inte, enligt domstolen, i strid mot likabehandlingsprincipen att neka dem de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna. Utgången i målet är liknande den i &lt;NOBR&gt;Dano-målet.&lt;/NOBR&gt; Vidare pekade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;Alimanovic-målet&lt;/NOBR&gt; på att medlemsstaterna ska beakta den individuella situationen innan den bedömer att personens vistelse utgör en orimlig börda på det sociala biståndssystemet (jämför &lt;NOBR&gt;Brey-målet).&lt;/NOBR&gt; Dock var en sådan individuell bedömning inte är nödvändig i detta fall eftersom direk- tivet har ett system där ställningen som arbetstagare behålls gradvis. Direktivet beaktar olika faktorer som utmärker de personliga om- ständigheterna för varje enskild person som söker om en förmån, särskilt under hur lång tid som de varit ekonomiskt aktiva.&lt;SPAN class="ft43"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Det nyligen avgjorda &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Garcia-Nieto-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; bekräftar de tidigare avgörandena. Familjen &lt;NOBR&gt;Pena-Garcia&lt;/NOBR&gt; är spanska medborgare. Jovanna &lt;NOBR&gt;Garcia-Nieto&lt;/NOBR&gt; flyttade med dottern till Tyskland och började arbeta. Hennes sambo Joel Pena Cuevas och hans son flyttade efter en tid också till Tyskland. De ansökte om förmåner som täckte deras levnadsomkostnader, det vill säga särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner. Förmånerna förvägrades de tre första månaderna, efter- som den tyska lagstiftningen stadgar att grundgarantin för arbets- sökande inte ska beviljas de tre första månaderna till utlänningar vars uppehållsrätt motvieras av att de söker arbete. Artikel 24.2 i rörlig- hetsdirektivet är ett undantag från likabehandling mellan medbor- gare i värdstaten och unionsmedborgare i fråga om socialt bistånd. Den tyska grundgarantin för arbetslösa hade Tyskland anmält som en särskilt avgiftsfinansierade kontantförmån. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; slog fast i målet att medlemsstaterna får förvägra medborgare från andra medlemsstater icke avgiftsfinansierade kontantförmåner under de tre första månaderna. Precis som i &lt;NOBR&gt;Alimanovic-målet&lt;/NOBR&gt; menade &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 24.2 i rörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Alimanovic&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-67/14,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2015:210.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;stolen att det inte behövs en proportionalitetsbedömning då den redan är inskriven i sekundärrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan det konstateras att likabehandlingsprin- cipen i rörlighetsdirektivet eller i förordning 883/2004 inte utgör hinder för den nationella lagstiftningen att ha bestämmelser om att förvägra socialt bistånd respektive icke avgiftsfinansierade kontant- förmåner under de tre första månaderna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Test om laglig bosättning i en medlemsstat för traditionella social trygghetsförmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Relationen mellan bosättning och möjligheten att kunna ta del av sociala förmåner är omdiskuterad, särskilt när det gäller icke förvärvs- aktiva personer. I rörlighetsdirektivet stadgas krav på tillräckliga till- gångar och heltäckande sjukförsäkring för icke förvärvsaktiva för att de ska ha rätt att uppehålla sig i en medlemsstat. Med stöd av rörlig- hetsdirektivet kräver vissa medlemsstater en tillräcklig integration i staten genom laglig vistelse för att få tillgång till sociala förmåner. Exempel på sådana länder är Österrike och Storbritannien. Båda länderna har infört ytterligare test (&lt;SPAN class="ft11"&gt;legal residence test&lt;/SPAN&gt;) för att bedöma hemvist för personer som inte är arbetstagare eller självförsörjande. Anledningen till att Storbritannien införde testet var för att stärka kravet på hemvist i landet och förhindra att personer som vistades en kort period i landet skulle kunna utnyttja det sociala trygghets- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;När det gäller regelverket i Storbritannien anses en person bosatt i landet om denne har sin hemvist (&lt;SPAN class="ft11"&gt;habitual residence&lt;/SPAN&gt;) där. Migre- rande personer anses inte ha sin hemvist i landet om de inte har bott där en viss tid och är lagligen bosatta. Konsekvensen är att icke för- värvsaktiva som inte är självförsörjande, och inte har permanent bo- sättning i Storbritannien (det vill säga fem år), inte uppfyller kravet på att vara lagligt bosatt. De kommer således inte att vara berättigade till förmåner som materiellt omfattas av förordningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; dom i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Garcia-Nieto&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-299/14,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2016:114.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p676 ft45"&gt;Målet Kommissionen mot förenade konungariket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft45"&gt;Storbritannien och Nordirland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Ett av de brittiska nationella målen där den lagliga bosättningen har prövats är målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Patmalniece&lt;/SPAN&gt;. Storbritanniens högsta domstol bedöm- de att testet om en person var lagligt bosatt inte innebar en diskrimi- nering gentemot andra unionsmedborgare. Vidare uttalades att även om det skulle ses som indirekt diskriminering skulle det kunna rätt- färdigas genom att det förhindrar social turism.&lt;SPAN class="ft43"&gt;163 &lt;/SPAN&gt;Detta mål är en av anledningarna till att Europeiska kommissionen beslutade att inleda ett överträdelseärende mot Storbritannien.&lt;SPAN class="ft43"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommis- sionen menade att en persons bosättning bestäms utifrån de faktiska omständigheterna, med särskild hänsyn till där personen har sitt intressecentrum, och tolkningen kan inte påverkas av bestämmelserna om uppehållsrätt i rörlighetsdirektivet. Storbritanniens krav ansågs alltså inte förenligt med förordning 883/2004, där laglig vistelse inte är ett krav för att vara stadigvarande bosatt. Vidare ansåg Europeiska Kommissionen att testet om en person är lagligt bosatt åsidosätter reglerna om tillämplig lagstiftning i artikel 11.3 e i förord- ning 883/2004. Detta kan innebära att ingen stat kommer att vara ansvarig för att betala ut vissa, som i denna talan, familjeförmåner trots att den berörda personen bor i en medlemsstat. Europeiska kommis- sionen menade dessutom att villkoret är direkt diskriminerande eftersom det bara tillämpades på andra än brittiska medborgare, det vill säga ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen i artikel 4 i för- ordning 883/2004. Frågeställningen om man kan godta ett nationellt krav på uppehållsrätt även vad avser åtkomsten till renodlade sociala trygghetsförmåner konstaterar &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i juni 2016 följande. Förordning 883/2004 bestämmer inte de närmare de materiella villkoren för rätt till förmåner utan det är i lagstiftaren i varje med- lemsstat som fastställer dessa villkor. Vad avser frågan om kontrollen av uppehållsrätt är diskriminerande finner &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att Stor- britanniens rättfärdigande av villkoret, att skydda de offentliga finanserna och för att säkerställa att förmåner betalas ut till de som har tillräcklig anknytning till staten, är godtagbart. Domstolen anser vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Patmalniece (FC) v Secretary of State for Work and Pensions (2011) UKSC 11, (2011)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;All ER 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; mål, &lt;/SPAN&gt;Kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nord- irland&lt;SPAN class="ft6"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;C-308/14,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; ECLI:EU:C:2016:436.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;den efterföljande bedömningen dock att de brittiska myndigheternas kontroll av uppehållsrätten är indirekt diskriminerande, men att denna kontroll ändå kan anses uppfylla kravet på proportionalitet eftersom den inte sker systematiskt vid varje ansökan utan enbart i tveksamma fall. Den går därför inte utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa finanserna skyddas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det som skiljer målet Kommissionen mot Storbritannien från Brey, Dano och Alimanovic är bland annat att det handlar om famil- jeförmån, en traditionell socialförsäkringsförmån, och inte en sär- skild icke avgiftsfinansierad kontantförmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De ovan redogjorda målen Brey, Dano och Alimanovic har alla väckt frågan om sambandet mellan förordning 883/2004 och rörlig- hetsdirektivet. Frågorna &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har att pröva är om ett krav på laglig bosättning är förenligt med förordning 883/2004 som ett kompletterande villkor för stadigvarande bosättning. Den andra frågan handlar om konsekvensen av att endast &lt;NOBR&gt;icke-brittiska&lt;/NOBR&gt; medbor- gare underkastas en prövning av uppehållsrätt, och om det är diskri- minerande att kontrollera om sökanden är lagligt bosatt i samband med prövningen av rätt till vissa förmåner. Det finns enligt EU- domstolen, i princip inte något som hindrar att beviljandet av sociala förmåner till unionsmedborgare som inte är yrkesverksamma under- kastas kravet att de uppfyller villkoren för att erhålla uppehållsrätt i den mottagande medlemsstaten. Domstolen konstaterar vidare att de nationella myndigheterna kontrollerar om bosättningen är laglig i enlighet med villkoren i direktivet om unionsmedborgares fria rör- lighet. Denna kontroll sker således inte systematiskt av brittiska myndigheter vid varje ansökan utan endast vid tveksamma fall. Här- av följer att villkoret inte går utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa att det legitima mål som Förenade kungariket eftersträvar, nämligen behovet att skydda dess finanser, uppnås.&lt;SPAN class="ft43"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; mål, &lt;/SPAN&gt;Kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;C-308/14,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; ECLI:EU:C:2016:436.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; mål, &lt;/SPAN&gt;Kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nord- irland&lt;SPAN class="ft6"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;C-308/14,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; ECLI:EU:C:2016:436.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p678 ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft10"&gt;För att samordna de sociala trygghetssystemen i Europeiska unionen (EU) valde man en förordning, Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004)&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. En förordning är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Den rättsliga grunden för förordning 883/2004 är huvudsakligen artikel 48 i För- draget om Europeiska unionens funktionssätt (härefter &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; draget) om att samordna den sociala tryggheten för att säkerställa den fria rörligheten för arbetstagare. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har uttalat att sam- ordning inte innebär någon harmonisering av de olika medlems- staternas sociala trygghetssystem och syftar inte heller till att skapa ett enhetligt europeiskt socialt trygghetssystem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Att säkerställa den fria rörligheten för arbetstagare, egenföretagare och de med liknande rättsliga ställning är den ursprungliga vägledande principen. Det är också anledningen till att artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; har tillämpats i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; för att tolka samordningsbestämmelserna. Artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska förhindra att den nationella lagstiftningen inom området för den sociala tryggheten hindrar den fria rörligheten, främst för arbetstagare och egenföretagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Redan 1958 hade de dåvarande sex medlemsstaterna förhandlat fram en förordning för att underlätta och främja den fria rörligheten av arbetskraft i Europa. Dessa sex medlemsstater hade liknande sociala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 288 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft90"&gt;Kommission v. Tyskland&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-562/10,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2012:442. Dock kan det noteras att artikel 153 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan öppna upp för en viss harmoniering av social trygghets- systemen. Se Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;SPAN class="ft90"&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing, s. 34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft18"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;trygghetssystem, vilka var utformade enligt Bismarckmodellen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Rådet antog två förordningar om social trygghet för migrerande arbetare, förordning (EEG) nr 3 av den 25 september 1958 om social trygghet för migrerande arbetare och förordning (EEG) nr 4 av den 3 december 1958 som innehöll tillämpningsförfaranden och tilläggs- bestämmelser till förordning nr 3&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;för att samordna den sociala tryggheten för arbetstagare i dessa medlemsstater. I början av 1970- talet ersattes dessa två förordningar av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlem- mar flyttar inom gemenskapen&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;och rådets förordning (EEF) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när an- ställda eller deras familjer flyttar inom gemenskapen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Förordning 1408/71 ansågs av många vara krånglig och svår att tillämpa, varför en modernisering efterfrågades. Den Europeiska kommissionen kom 1998 med det förslag som sedan diskuterades och förhandlades fram till sista april 2004 då förordningen 883/2004 an- togs. Från 1 maj 2010 gäller främst förordning 883/2004 och Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 sep- tember 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (för- ordning 987/2009).&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Sedan 2012 tillämpas dessa förordningar även i Schweiz och staterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (Norge, Island och Liechtenstein).&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Eftersom det finns en omfattande rättspraxis främst om förordning 1408/71 och att histori- ken är viktig för att förstå de tillämpningsproblem som finns och som kan uppstå kommer även förordning 1408/71 att finnas med i redo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se kapitel 3, för en beskrivning av Bismarcksystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EGT nr 30, 16.12.1958.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EGT L 149, 5.7.1971, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EGT L 74, 27.3.1973, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EUT L 284, 30.10.2009, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Gäller även Schweiz genom beslut nr 1/12 av gemensamma kommittén som inrättats genom avtalet mellan europiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska eds- förbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer av den 31 mars 2012 om ersättande av bilaga II (samordningen av social trygghetssystemen) till avtalet (2012/195/EU). Schweiz tilläm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;par sedan 1 april 2012. Och &lt;NOBR&gt;EES-staterna&lt;/NOBR&gt; genom gemensamma &lt;NOBR&gt;EES-kommitteens&lt;/NOBR&gt; beslut nr 76/2001 av den 1 juli 2011 om ändring av bilaga VI (social trygghet) och protokoll 37 till EES- avtalet. &lt;NOBR&gt;EES-staterna&lt;/NOBR&gt; tillämpar sedan 1 juni 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;görelsen. Dessutom har förordning 1408/71 fortfarande betydelse när det gäller tredjelandsmedborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det finns vidare övergångsregler i förordning 883/2004 som inne- bär att den tidigare förordningen 1408/71 kan fortsätta att gälla under en övergångsperiod. En person som omfattas lagstiftningen i en med- lemsstat enligt bestämmelserna i förordning 1408/71 och en annan enligt förordning 883/2004 kan fortsätta att omfattas av lagstift- ningen i den medlemsstat som pekades ut enligt 1408/71 under för- utsättning att det är en oförändrad situation och personen inte själv ansöker om att bli omfattad av lagstiftningen i den stat som är tillämplig enligt förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Därefter kommer det i förevarande kapitel närmare att redogöras för vem som omfattas av förordningen (personkretsen) och vilka sakområden samt principer som gäller. Att en person omfattas av personkretsen, att förmånerna faller inom den materiella omfatt- ningen och att det är en gränsöverskridande situation&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;är förutsätt- ningar för att förordning 883/2004 ska bli tillämplig. En person ska som huvudregel endast omfattas av en stats lagstiftning och för att undvika lagkonflikter där en person berörs av flera staters system finns bestämmelser i förordning 883/2004 om tillämplig lag som pekar ut en behörig stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Varje medlemsstat har fortsatt rätt att utforma sina egna sociala trygghetssystem och syftet med den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regleringen är en- bart att samordna medlemstaternas olika sociala trygghetssystem, så att den fria rörligheten kan förverkligas. Bestämmelserna kan inne- fatta krav på medlemsstaterna att anpassa sin nationella lagstiftning på så sätt att den nationella lagstiftningen inte står i strid med unions- rätten. Syftet är däremot inte att harmonisera de olika staternas system, det vill säga att få dem mer lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 87.8 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Jämför med förordning 1231/2010 artikel 1 där det framgår ”inte befinner sig i en situation som i alla avseenden är begränsad till en enda medlemsstat. Artikel 2 i förordning 883/2004. Se även Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing, s. 74.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft18"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Personkretsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Samordningsförordningen 1408/71 omfattade till en början enbart arbetstagare och utvecklades över tid till att omfatta egenföretagare, offentligt anställda och studenter. I förordning 883/2004 omfattar personkretsen medborgare i en medlemsstat, statslösa och flyktingar som är bosatta i en medlemsstat och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;i en eller flera medlemsstater, samt deras familje- medlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Förordningen tillämpas även för efterlevande till per- soner som har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlems- stater, oavsett dessa personers medborgarskap, om deras efterlevande är medborgare i en medlemsstat eller är statslösa eller flyktingar som är bosatta i en medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Samordningsförordning 883/2004 omfattar alla som är medbor- gare i en medlemsstat. För dem som inte är arbetstagare är det i stället avgörande för att fastställa behörig stat i vilken medlemsstat personen anses bosatt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Initialt omfattade förordning 1408/71 ekonomiskt aktiva personer men genom &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; över tiden allt mer vidsträckta tolkning av begreppet anställd kom allt fler kategorier att i praktiken omfattas av förordningens bestämmelser. Detta innebar att även de som någon gång hade omfattats av ett lands sociala trygghetssystem som gällde anställda föll in under personkretsen. Således kunde även grupper som pensionärer och arbetssökande omfattas av personkretsen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;När samordningsförordningen 1408/71 antogs fanns det i de stater som då var medlemmar i Europeiska gemenskapen (EG), sociala trygghetssystem där en icke ekonomiskt aktiv person kunde få till- gång till arbetsbaserade sociala trygghetssystem genom sin arbetande familjemedlem. Mot denna bakgrund är det således inte anmärknings- värt att även familjemedlemmar kom att omfattas av förordningens personkrets. Enligt rättspraxis kunde de ta del av härledda förmåner, det vill säga förmåner som inte förutsatte att de var individuellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Av definitionerna i artikel 1 l i förordning 883/2004 är det i förhållande till varje medlemsstat, de lagar, författningar och övriga tillämpningsbestämmelser som rör de grenar av social trygghet som avses i artikel 3. 1. Det kan vara lagstiftningen i Bismarck eller Beveridge system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 2 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 2.2 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 2 och artikel 11.3 e i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Unger, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-75/63&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1964:19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2017:05 Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;försäkrade.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;I förhållande till familjeförmånerna, som exempelvis barnbidrag, har familjemedlemmarna dock fått en särskilt stark ställ- ning eftersom att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har ansett att det inte är relevant vem i familjen som är mottagare av en förmån utan det är en förmån till familjen som enhet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;En person som rört sig över nationsgränserna faller in under per- sonkretsen i förordning 883/2004. Det är alltså avgörande att det är en gränsöverskridande situation för att förordningen ska bli tillämp- lig. Det kan till exempel handla om en arbetstagare som har flyttat från en medlemsstat till en annan. Det kan även handla om gränsöver- skridande situationer för personer med medborgarskap i en annan medlemsstat som behöver nödvändig vård under tillfällig vistelse i ett annat land.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Kravet på att omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i ett eller flera medlemsstater innebär att den som är eller har varit om- fattad av lagstiftningen i någon medlemsstat omfattas av person- kretsen. När det gäller lagstiftning avses de grenar av den sociala tryggheten som nämns i artikel 3 i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Kravet på medborgarskap innebär att personen ska vara med- borgare i en &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; eller Schweiz. De som är medborgare i en &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; omfattas av förordningen även om de inte är bosatta inom EU. Bosättningskravet gäller därför endast för statslösa&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;och flyktingar.&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Europarlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p683 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p95 ft12"&gt;förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;(EU) nr 1231/2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av den 24 november&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p82 ft12"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;utvidgning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;av förordning (EG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft10"&gt;nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredje- landsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Individuellt försäkrad är en person för arbetslöshetsförmåner, se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kermaschek &lt;/SPAN&gt;,C-40/76&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1976:157.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; som i de förenade målen &lt;SPAN class="ft7"&gt;Hoever och Zachow&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-245/94&lt;/NOBR&gt; och 213/94, ECLI:EU:C:1996:379.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia s. 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se artikel 90.1 c i förordning 883/2004. Schweiz tillämpar 883/2004 sedan 1 april 2012 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-staterna&lt;/NOBR&gt; sedan 1 juni 2012. Se Pennings, F. (2015). &lt;SPAN class="ft7"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Inter- sentia s. 39. I &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Khalil-&lt;/SPAN&gt;målet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-95/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 2001:532, hänvisas till Genevekonventionen (som är ratificerad av de sex första medlemsstaterna) som stadgar att staterna måste tillförsäkra flyktingar som lagligen vistas i territoriet att bli behandlade på samma sätt som medborgare, inom området för social trygghet. Samma princip finns för statslösa i New York konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;omfattas av dessa förordningar&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;(förordning 1231/2010) medför sedan den 1 januari 2011 att förordning 883/2004 även gäller för tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; och att minst två medlemsstater är inblandade. Denna omfattar även deras familjemedlemmar och efterlevande under förutsättning att dessa är bosatta i EU.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Storbritannien och Danmark är undantagna från dessa regler rörande tredjelands medborgare. Frågan vad som menas med lagligen vistas, är inte definierat i förordning 1231/2010.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Förordning 1231/2010 är inte tillämplig i Storbritannien och Danmark. Storbritannien har accepterat rådets förordning (EG) nr 859/2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de med- borgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (förordning 859/2003).&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Förord- ning 859/2003 fortsätter att gälla. Det innebär också att förord- ning 1408/71 fortsätter att vara tillämplig för tredjelandsmedborgare när Storbritannien är en av de inblandade medlemsstaterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Det- samma gäller för &lt;NOBR&gt;EES-staterna&lt;/NOBR&gt; och Schweiz.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Varken förord- ningen 859/2003 eller 1231/2010 har antagits av dessa länder och är därför inte tillämpliga i Island, Norge, Liechtenstein (se vidare kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EUT 2010 L 344/1, 29.12.2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det är relevant i fall där en tredjelandsmedborgare rör sig från ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; till ett annat men familjen blir kvar i den första &lt;NOBR&gt;EU-staten.&lt;/NOBR&gt; Se Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;SPAN class="ft86"&gt;EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft86"&gt;Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EGT L 124, 20.05.2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 90.1 a i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Överenskommelsen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-Schweiz&lt;/NOBR&gt; omfattar inte förordning 859/2003 respektive förordning 1231/2010. EGT L 114, 30.4.2002, p. &lt;NOBR&gt;6–72.&lt;/NOBR&gt; Det finns ett rättsfall som belyser frågan om för- ordningen är tillämplig för tredjelandsmedborgare som bor i Tyskland och arbetar i Schweiz. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att för att bestämmelserna i förordning 1408/71 ska vara tillämpliga för tredjelandsmedborgaren och dennes familjemedlemmar måste två villkor vara uppfyllda. De måste vistas lagligen i landet och det måste vara en gränsöverskridande situation. Makarna hade tyskt uppehållstillstånd därför var det första kravet var uppfyllt. När det gäller det andra villkoret, att det måste röra mer än en medlemsstat har Schweiz förbundit i ett avtal, att tillämpa bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;melserna i förordning 1408/71, men det framgår inte uttryckligen däri att även förord- ning 859/2003 omfattas. Det andra villkoret var inte uppfyllt och förordningen var inte tillämplig i den situation som tredjelandsmedborgaren befann sig i. Tyskland behövde alltså inte tillämpa förordning 1408/71 på arbetstagaren och hans familjemedlem, Jfr även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Xhymshiti, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-247/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2010:698.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35309x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Familjemedlemmar och efterlevande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Personkretsen omfattar inte enbart medborgare utan även familje- medlemmar och efterlevande. Familjemedlemmar och efterlevande behöver inte vara medborgare i EU. Genom att personkretsen ut- vidgats i förordning 883/2004 torde det dock finnas mindre behov att stödja sig på förordningen i egenskap av familjemedlem än vad som är fallet med förordning 1408/71. En person som självständigt omfattas av förordningen är nämligen inte att anse som familjemedlem. För en person som endast har varit bosatt i en stat där tillhörigheten till social trygghetssystemet bygger på arbete kan dock ställningen som familjemedlem alltjämt vara viktig. Den kan också vara av betydelse för tredjelandsmedborgare i vissa fall. De tredjelandsmedborgare som rör sig mellan medlemsstater omfattas självständigt av förord- ningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Familjemedlemmar och efterlevande till &lt;NOBR&gt;EU/EES-medbor-&lt;/NOBR&gt; gare omfattas av förordning 883/2004 som familjemedlemmar oavsett deras nationalitet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Regleringen har minskat i betydelse med anled- ning av införandet av förordning 1231/2010.&lt;SPAN class="ft43"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När de gäller definitionen av familjemedlemmar hänvisar för- ordningen till definitionen av familjemedlem i den behöriga statens lagstiftning. Det är lagstiftningen i det sociala trygghetssystemet i den stat som betalar ut förmånen som bestämmer vem som är familje- medlem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;När det gäller förmånerna, &lt;/SPAN&gt;sjukdom, moderskap, liknande fader- skapsförmåner, &lt;SPAN class="ft10"&gt;är familjemedlemsbegreppet definierat i förord- ning 883/2004. Det är lagstiftningen i den stat där personen i fråga är bosatt som avgör vem som är att anse som familjemedlem.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;För tillgång till exempelvis hälso- och sjukvård är familjemedlemmarna berättigade till förmåner i bosättningsstaten, även om annan stat är behörig och ansvarar för kostnaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Familjemedlemmar eller efterlevande kan inte ta del av förmåner som förutsätter att de är individuellt försäkrad, som till exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Holm, E. (2010). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet för familjer, en normativ analys av föräldrapenningen och EU- rätten, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Juristförlaget i Lund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 2.2 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia s. 49. Se även Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;SPAN class="ft86"&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 77.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 1 i 1, ii förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 17 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;arbetslöshetsförmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Familjemedlemmar har en särskilt stark ställning i förordning 883/2004 när det gäller tillgång till familje- förmåner. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis innebär att det inte är relevant vem i familjen som är mottagare av förmånen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förordningens sakområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Förordning 883/2004 ska tillämpas på all lagstiftning som rör grenar av den sociala tryggheten inom förordningens sakområden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I förord- ning 883/2004 görs en uppräkning av vilka sakområden (uttrycks även som sociala risker och förmånskategorier) inom social trygghet&lt;SPAN class="ft43"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;som ska samordnas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Dessa är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;Förmåner vid sjukdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Förmåner vid invaliditet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;Förmåner vid ålderdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Förmåner till efterlevande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;Dödsfallsersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Förmåner vid arbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Förmåner vid förtida pensionering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;Familjeförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se exempelvis &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kermaschek&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-40/76,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1976:157. EU- domstolens dom &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Cabanis-Issarte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-308/93,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1996:169.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i de förenade målen &lt;SPAN class="ft7"&gt;Hoever and Zachow, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-245/94&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-312/94,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1996:379.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Hosse, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-286/03,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2006:125.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det kan finnas tveksamheter om hur termen social trygghet ska tolkas. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har uttalat att en förmån ses som en social trygghetsförmån om den kan beviljas utan individuell och skönsmässig bedömning av personens personliga behov och att förmånen hänför sig till någon av förordningens sakområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 3 i förordning 883/2004. Det nämns ibland om sociala risker och sådana risker som täcks av social tryggheten. Riskerna i 883/2004 är baserade på de sociala risker som anges i ILO:s konvention 102 (om minimistandard för social trygghet antagen i Geneve den 28 juni 1952. För utförligare diskussion se Pieters, D. (2006). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Social Security: An Introduction to the Basic Principles, &lt;/SPAN&gt;Kluwer. Se även betänkandets kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Om en förmån faller utanför förordningens sakområden är inte förordningen tillämplig. Förteckningen är uttömmande och det inne- bär att en gren av social trygghet som inte nämns inte heller omfattas. Detta gäller även om den ger förmånstagaren en i lag fastställd ställ- ning som medför rätt till en förmån.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;I förordningen görs undantag för socialhjälp och medicinsk hjälp samt förmåner där en medlems- stat tar på sig ansvaret för personskador och lämnar ersättning, exempelvis till krigsoffer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det finns särskilda &lt;NOBR&gt;icke-avgiftsfinansierade&lt;/NOBR&gt; kontantförmåner som är en blandning av social trygghet och socialt bistånd. Dessa omfattas av förordningen, men kan vara undantagna från export och utges i bosättningsstaten. Vilka nationella förmåner som avses i de olika medlemsstaterna redovisas i förordningens bilaga X. För Sveriges del är äldreförsörjningsstöd samt bostadstillägg till pensionärer undan- tagna från samordningsbestämmelserna och kan inte heller exporteras till andra medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Förordningen tillämpas på all nationell lagstiftning för social trygg- het oberoende av om medlemsstatens sociala trygghetssystem är avgiftsfinansierat eller inte.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Med lagstiftning avses en medlemsstats lagar, författningar och övriga tillämpningsbestämmelser som rör social trygghet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De olika förmånskategorierna i avdelning III i förordningen är in- delade i kapitel. I enlighet med artikel 9 i förordningen klassificerar medlemsstaterna vilka förmåner som ska ingå i de olika kapitlen. EU- domstolen menar att det är förmånens innehåll som är avgörande och inte statens klassificering. Kravet på en enhetlig tillämpning av unions- rätten innebär att begreppen inte kan ges olika innehåll beroende på de nationella rättsordningarna utan ska grundas på objektiva kriterier.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Otte&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-25/95,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1996:295.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 3.5 a och b i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Medlemsstaterna anmäler att förmånerna ska vara undantagna i en särskild bilaga X. Det ska godkännas av Europeiska kommissionen och rådet. I Sverige är det äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer som är anmälda som särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 3.2 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 1 i förordning 883/2004. Det kan utesluta vissa avtal, exempelvis kollektivavtal, andra avtal som reglerar arbetslöshetsersättningar. Anledningen är att samordna dessa skulle kunna skapa problem då det inte är reglerat i lagstiftningen. Det finns dock undantag. Se även Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 80.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Stewart &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-503/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2011:500 punkt 35. Se även EU- domstolens dom &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Jordens-Vosters&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-69/79,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1980:7 punkten 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Denna inställning öppnar upp välfärdssystemet för migrerande per- soner (arbetstagare) att kunna ta del av den behöriga statens sociala trygghetssystem även om den nationella lagstiftaren benämnt för- månen som något som till ordalydelsen inte omfattas av förordningen sakområde.&lt;SPAN class="ft43"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Principerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Samordningen i förordning 883/2004 vilar på fem huvudprinciper. Dessa är principerna om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft12"&gt;principen om en stats lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;likabehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;sammanläggning av perioder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;upphävande om krav på bosättning/exportabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;Nedan följer en översiktlig redogörelse av dessa principer. Likabe- handlingsprincipen i förordningen är en grundläggande rättighet medan de andra principerna, det vill säga likställande, sammanläggning och export är tekniker för samordningen. Syftet med principerna är att säkerställa den fria rörligheten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Tillämplig lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;En person som aldrig lämnar en medlemsstat kommer endast att vara omfattad av den medlemsstatens sociala trygghetssystem. Situationen förändas om personen arbetar eller är bosatt i två eller flera med- lemsstater eller har varit det. För att fastställa att det finns en gräns- överskridande situation, beaktas olika faktorer, exempelvis att en person som utan att lämna sin ursprungsstat har kommersiella rela- tioner med personer i andra medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Det är därför inte nöd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Paju, J. (2015). &lt;/SPAN&gt;Suveränitetserosion – om &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; påverkan på nationella sociala trygghets- modeller; särskilt Sverige&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Tallinna Raamatutrükikoda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Carpenter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-60/00,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2002:434, punkten 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;vändigt att en person flyttar från en medlemsstat till en annan för att det ska röra sig om en gränsöverskridande situation. Förordningens bestämmelser medför vidare att territoriella krav, som bosättning inte kan upprätthållas. Utan dessa bestämmelser skulle arbetstagare kunna förlora sina intjänade rättigheter, inte kunna exportera förmåner och skulle kunna nekas tillgång till sociala trygghetsförmåner i arbets- staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;För att undvika lagkonflikter har förordning 883/2004 regler om tillämplig lagstiftning som bestämmer vilken stats lagstiftning som ska tillämpas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Enligt förordning 883/2004 ska en person som berörs av flera medlemsstaters sociala trygghetssystem, endast omfattas av en medlemsstats lagstiftning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Man talar om att reglerna om tillämp- lig lagstiftning är exklusiva. Syftet med att endast en stats lagstiftning ska gälla är att ingen ska stå utan socialt skydd, men heller inte att en person omfattas av fler än en stats sociala trygghetssystem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;En kon- sekvens av att omfattas av flera staters sociala trygghetssystem skulle kunna vara att en person också är skyldig att erlägga avgifter i flera medlemsstater. Det skulle även kunna medföra att en person kan få utbetalda förmåner för samma perioder från två länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft68"&gt;Reglerna om tillämplig lagstiftning vilar huvudsakligen på två prin- ciper: dels den redan nämnda principen att enbart &lt;SPAN class="ft56"&gt;en &lt;/SPAN&gt;medlemsstats lagstiftning ska tillämpas (&lt;SPAN class="ft56"&gt;single state rule&lt;/SPAN&gt;)&lt;SPAN class="ft153"&gt;50&lt;/SPAN&gt;, dels att den tillämpliga lagstiftningen är arbetsstatens lagstiftning&lt;SPAN class="ft153"&gt;51&lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft56"&gt;lex loci &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;laboris-principen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt; Arbetsstatens lagstiftning gäller för både anställda och egenföre- tagare.&lt;SPAN class="ft153"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Den som inte arbetar omfattas&lt;SPAN class="ft153"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;av lagstiftningen i den med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11. 1, första meningen i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En annan medlemsstat kan dock i vissa lägen, på basis av sin egna nationella lagstiftning, ändå utge förmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Som huvudregel är enligt artikel 11.1 i förordning 883/2004 endast en stats lagstiftning som tillämplig. Vissa undantag finns, bl.a. gällande familjeförmåner, där föräldrar kan ha rätt till förmåner från flera länder för samma barn/familj. I vissa fall har flera länders lagstift- ningar tillämpats trots principen om att enbart en stats lagstiftning är tillämplig. Jfr. EU- domstolens dom &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bosmann&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-352/06,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2008:290.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Artikel 11.3 a i förordning 883/2004. Principen om arbetsstatet som behörig stat har varit huvudregel i koordineringsförordningen sedan den första förordningen antogs på detta område. Detta har bl.a. sin förklaring i att de medlemsländer som då var med i EG hade nationella social trygghetssystem som byggde på en princip om att arbetstagare omfattades av social trygghetssystemet (så kallat Bismarcksystem).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Egenföretagare omfattades inte av förordning 1408/71 men genom Rådets förordning (EEG) nr 1390/81 av den 12 maj 1981 om utvidgning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda och deras familjer flyttar inom gemenskapen till att omfatta även egenföretagare och deras familjer, EGT L 143/1, 12.05.1981&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft18"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;lemsstat där hon eller han är bosatt &lt;SPAN class="ft11"&gt;(lex loci domicilii&lt;/SPAN&gt;).&lt;SPAN class="ft43"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Bosättnings- statens lag är även tillämpligt för vissa arbetslösa personer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Det finns dessutom undantag eller särskilda regler gällande tillämplig lagstift- ning för bland annat personer som sänds ut för att arbeta i en annan medlemsstat en kortare tid och för personer som arbetar i två eller flera medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Reglerna om tillämplig lagstiftning pekar enbart ut vilken med- lemsstats lagstiftning som är tillämplig och som huvudsakligen är an- svarig för att utge eventuella förmåner och påföra socialavgifter. Det är därför varje medlemsstat att fastställa villkoren för att en person ska kunna bli berättigad till en social trygghetsförmån. Det gäller under förutsättning att dessa inte åsidosätter &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; exempelvis förbudet mot diskriminering mellan medborgarna i värdstaten och medborgare i andra medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft45"&gt;Likabehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns ett generellt förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Diskrimineringsförbudet är också explicit angivet i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för att säkerställa fri rörlighet för arbetstagare. Likabehandlingsprincipen i förordning 883/2004 har samma innehåll som i artiklarna 18 och 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och innebär att den fria rörligheten kan genomföras om diskriminering på grund av nationalitet undviks.&lt;SPAN class="ft43"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Inom ramen för samordning av de sociala trygghetssystemen pre- ciseras förbudet mot diskriminering i artikel 4 i förordning 883/2004. Det betyder att de som omfattas av förordningen har samma rättig- heter och skyldigheter i fråga om sociala trygghetsförmåner som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Eller andra länders lagstiftning enligt de speciella bestämmelserna i artikel 11.3 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;b–d&lt;/NOBR&gt; i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 11.3 e i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 65 i förordning 883/2004. Denna regel innebär att helt arbetslösa gränsarbetare, t.ex. i Sverige bosatta personer som arbetat i Danmark och sedan blir arbetslösa, faller tillbaka i bosätt- ningsstatens lag. Bakgrunden till regeln är ett antagande om att sådana personer har lättare att hitta ett nytt arbete i bosättningsstaten. Den är ifrågasatt och är föremål för diskussion i samband med att reglerna om arbetslöshetsförmåner i förordningen håller på att revideras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 13 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Coonan&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-110/79,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1980:112&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 18 i fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Dessa tas upp senare i kapitel 10. I både artiklarna 18 och 45 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges diskriminering på grund av nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;medborgare i värdstaten. Detta förhindrar värdstaten att gynna sina egna medborgare när det gäller berättigandet till förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Både &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och förordningen har samma syfte; att en individ som migrerar inte ska hamna i ett sämre läge än medborgarna i den med- lemsstat där hon eller han har valt att arbeta eller bo.&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Det bör dock noteras att om en person hamnar i ett sämre läge i samband med en gränsöverskridande situation därför att medlemsstaterna har olika utformning av sociala trygghetssystemen utgör detta inte diskrimi- nering på grund av nationalitet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Direkt diskriminering är förbjuden enligt artikel 4 i förordning 883/2004, men kan rättfärdigas på samma grunder som i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; det vill säga allmän ordning, säkerhet och hälsa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Det kan nämnas att inom området för social trygghet finns det inga avgöranden från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; där direkt diskriminering på grund av nationalitet har rättfärdigats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Indirekt diskriminering på grund av nationalitet är också för- bjuden enligt artikel 4 i förordning 883/2004. Ett exempel på in- direkt diskriminering kan exempelvis vara bosättningskrav. Det är ett krav som lättare kan uppfyllas av medborgare i värdstaten och skulle kunna utesluta exempelvis gränsarbetare som arbetar i den staten, men bor i en annan stat (likabehandling och relevant rätts- praxis&lt;SPAN class="ft43"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;tas upp i betänkandets kapitel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Likabehandlingsprincipen i artikel 4 i förordning 883/2004 är till- lämplig på personer som har utnyttjat sin fria rörlighet inom unionen men är alltså inte tillämplig i en rent intern, nationell situation. Konsekvensen är att en person som inte nyttjat den fria rörligheten kan i vissa fall få sämre villkor än migrerande arbetstagare. En sådan situation är inte att betrakta som diskriminerande enligt unions- rätten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Paju, J. (2012). &lt;/SPAN&gt;Introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Nordstedts Juridik s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kenny, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-1/78,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1978:140.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia s. 129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Toia, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-237/78,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1979:197.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Petit &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-153/91,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C 1992:354.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft94"&gt;Principen om likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter och händelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Av artikel 5 i förordning 883/2004 framgår att den behöriga medlems- staten ska beakta omständigheter eller händelser som har inträffat i en annan medlemsstat som om de hade inträffat inom den egna staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Principen ska dock inte inkräkta på principen om sammanläggning av försäkringsperioder.&lt;SPAN class="ft43"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Principen om likabehandling i artikel 4 i förord- ningen kompletteras av principen om likvärdiga förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Sammanläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Sammanläggningsprincipen finns i både artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i artikel 6 i förordning 883/2004. Principen syftar till att säker- ställa den fria rörligheten för personer som rör sig över gränserna. Sammanläggningsprincipen syftar till att undvika försäkringsavbrott och den är därför särskilt viktig när de olika medlemsstaterna har olika försäkringstider. Om det finns krav på olika försäkringstider är den generella sammanläggningsprincipen tillämplig.&lt;SPAN class="ft43"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagare som arbetar i en medlemsstat, ska inte gå miste om förmåner eller rättigheter som de intjänat i en annan medlemsstat. Principen innebär att kvalifikationsperioder som har fullgjorts i en annan medlemsstat ska läggas samman med sådana perioder i den aktuella staten vid be- räkning av förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;När det gäller familjeförmåner och samman- läggningsprincipen har det även uppmärksammats genom &lt;SPAN class="ft11"&gt;Bergström&lt;/SPAN&gt;- målet för några år sedan (se vidare kapitel 23). Det framgår inte klart av förordningen om sammanläggningsprincipen förutsätter att någon tid av försäkring uppfyllts i värdstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dock i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bergström&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; klargjort att det inte är ett krav att två perioder av arbete har fullgjorts i flera medlemsstater. Det ska dock noteras att det även finns särskilda bestämmelser om sammanläggning när det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;I förordning 1408/71 fanns inte denna princip reglerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Skäl 10 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se till exempel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Roviello&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-20/85,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 1988:283. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Duchon &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-290/00,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2002:234.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Dock finns det &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-praxis&lt;/NOBR&gt; inom social trygghet som visar att det inte behöver finnas någon period i den nya staten att lägga samman med. Målet gällde föräldrapenning. Se &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C-257/10&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft90"&gt;Bergström, &lt;/SPAN&gt;ECLI:EU:C:2011:839. Se även HFD 2012 ref 44 I.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Holm, E. (2010). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet för familjer, en normativ analys av föräldrapenningen och EU- rätten, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Juristförlaget i Lund s. 120.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;gäller förmåner vid arbetslöshet som innebär att den generella sam- manläggningsprincipen inte gäller i vissa fall. Principen om &lt;NOBR&gt;pro-rata&lt;/NOBR&gt; innebär att medlemsstatens behöriga institution betalar ut förmånen proportionerligt i förhållande till en utbetald motsvarande förmån från en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Upphävande av krav på bosättning, exportabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Exportabilitetsprincipen i 48 b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i artikel 7 i för- ordning 883/2004 innebär att förmåner kan exporteras. Det innebär att kontantförmåner inte ska minskas, ändras eller hållas inne med anledning av att mottagaren är bosatt i en annan medlemsstat än den där institutionen som ansvarar för utbetalningen av den aktuella sociala trygghetsförmånen är belägen. Detta för att en person bland annat inte ska förlora intjänade rättigheter inom ramen för det sociala trygghetssystemet som har tjänats in i en annan medlemsstat än den nuvarande bosättningsstaten. Detta innebär att en stat inte kan upp- rätthålla sina nationella bosättningskrav utan måste exportera för- måner så länge personer omfattas av den statens lagstiftning. Export- rätten är inte generell utan beror på vilken förmåner det handlar om. Det finns förmåner, exempelvis arbetslöshetsförmåner, som bara kan exporteras under en begränsad tid. Däremot är pensioner fullt exportabla. De särskilda icke avgiftsfinansierade förmånerna enligt bilaga X i förordningen, är undantagna från att exporteras. Dessa betalas endast ut i den medlemsstat personen i fråga är bosatt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Även andra förmåner som är kontantförmåner kan exporteras. Vidare kan inte vårdförmåner exporteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;För svensk del är det de svenska förmånerna bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörj- ningsstöd som är anmälda som särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35318x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Fastställande av tillämplig lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;I avsnittet beskrivs förordningens bestämmelser för fastställande av tillämplig lagstiftning. Bestämmelserna om tillämplig lag finns i av- delning II, artiklarna &lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i avdelning III är tilläggsbestämmelser som bland annat inbegriper regler om i vilken stat en person kan begära förmåner, men som inte pekar ut den behöriga staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Förordning 1408/71 har två grundläggande principer för tillämplig lagstiftning; att enbart en stats lagstiftning var tillämpligt och att den tillämpliga lagstiftningen var arbetsstaten. Det var ett funktionellt system för yrkesaktiva som rörde sig över gränserna, men det fanns inga bestämmelser om tillämplig lag för de som inte aktivt arbetade. Förordning 883/2004 har i princip samma regler för tillämplig lag- stiftning som förordning 1408/71 men i förordning 883/2004 har reglerna ändrats och utvecklats för främst de icke yrkesaktiva&lt;SPAN class="ft43"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;där principen om bosättningsstatens lagstiftning, i vissa fall kan gälla, i stället för arbetsstatens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Bindande regler gällande tillämplig lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Det följer av artikel 288 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; att förordningar är bindande för medlemsstaterna och är direkt tillämpliga. Detta har även bekräf- tats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis. Bestämmelserna om tillämplig lag- stiftning i förordningen ska således följas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Den bindande effekten av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning åsidosätter nationella vill- kor, som bosättningsvillkor, eller andra villkor som är relaterade till territoriet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att en person som utför arbete i en med- lemsstat, men som bor i en annan stat inte kan exkluderas från det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ibland används termen lagval. Den kan missförstås om den tolkas utifrån internationell privaträtt där ett lagval är ett val mellan två länders regler och innebär att myndighet eller domstol väljer att tillämpa antingen svenska eller ett annat lands lagstiftning. Inom sociala tryggheten och koordineringsreglerna kan det inte innebära att myndigheten eller domstolen tillämpar utländsk lagstiftning om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Huijbrechts &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-131/91&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1992:315. Se även &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens dom &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Adanez-Vega&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-372/02,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2004:705.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Det avser personer som inte aktivt utför arbete, kan var personer som aldrig varit ekonomiskt aktiva, men även personer som av någon anledning gjort förvärvsavbrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Ten Holder&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-302/84,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1986:242.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kuijpers &lt;/SPAN&gt;C- 276/81, ECLI:EU:C:1982:317 och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kits van Heijningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-2/89,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1990:183.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;sociala trygghetssystemet i arbetsstaten genom att det krävs att per- sonen bor i arbetsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Att åsidosätta nationella bosättningsvillkor är den &lt;SPAN class="ft11"&gt;bindande effekten &lt;/SPAN&gt;av tillämplig lagstiftning. Det belyses bland annat i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kits van &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Heijningen&lt;/SPAN&gt;-målet,&lt;/NOBR&gt; där frågan var om en deltids- arbetande man i Nederländerna, som var bosatt i en annan medlems- stat, kunde nekas nederländsk familjeförmån. I den nederländska nationella lagstiftningen fanns ett bosättningskrav för att beviljas förmånen. Kits van Heijningen arbetade inte varje dag i Neder- länderna men han omfattades av arbetsstatens lagstiftning även de dagar han inte utförde arbete. De dagar han inte arbetade befann han sig i bosättningsstaten. Domstolen uttalade att det föreskrivs uttryck- ligen i reglerna om tillämplig lagstiftning i artikel 13.2 i förord- ning 1408/71 att lagstiftningen i arbetsstaten är tillämplig även om personen bor i en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Även i senare mål, exempelvis &lt;SPAN class="ft11"&gt;Salemink, &lt;/SPAN&gt;har det bekräftats att nationell lagstiftning där bosättnings- kriterium är avgörande för om en person ska omfattas av en obliga- torisk försäkring i en medlemstat strider mot artikel 13.2 i förord- ning 1408/71.&lt;SPAN class="ft43"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;När förordningen pekar ut en behörig stat innebär det inte att personen i fråga också är berättigad till förmånerna i den statens trygghetssystem, utan endast att han eller hon omfattas av de sociala trygghetssystemen i den utpekade staten. För att få tillgång till en specifik förmån måste personen uppfylla de nationella bestämmel- serna som reglerar tillgången till förmånen i fråga. Det är inte möjligt för enskilda att avstå från att omfattas av en stats lagstiftning endast på den grund att de inte får rätt till några förmåner. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;Molenaar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; skulle paret Molenaar, som arbetade i Tyskland men var bosatta i Frankrike, vara försäkrade för sjukförsäkring i Tyskland, men de var inte försäkrade för risken mot långvarigt vårdbehov då den tyska lagstiftningen krävde bosättning i Tyskland. Paret Molenaar ville därför inte betala avgifter för den ifrågavarande försäkringen. EU- domstolen konstaterade att migrerande arbetstagare inte har rätt att bli undantagna avgiftsskyldigheten och att det inte finns några EU- regler som kräver att den behöriga institutionen på förhand ska bedöma om arbetstagaren kommer att ha rätt till alla förmånerna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 155.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kits van Heijningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-2/89,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1990:183.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i &lt;SPAN class="ft87"&gt;Salemink &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-347/10,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2012:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35320x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;den behöriga staten. Rätten till förmåner ska bedömas den dag arbets- tagaren begär en förmån i enlighet med den behöriga statens lag- stiftningskrav. Det får alltså finnas krav i den nationella lagstiftningen för att få ta del av förmånerna, men dessa får inte vara diskrimmi- nerande eller hindra den fria rörligheten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Ogynnsamma situationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 kan innebära att den migrerande personen hamnar i en mindre för- delaktig situation när det gäller de sociala trygghetsförmånerna jämfört med vad som skulle ha varit fallet om han eller hon blivit kvar i den ursprungliga medlemsstaten. Detta kan dock inte ses som diskriminerande enbart för att resultatet av tillämplig lagstiftning är ogynnsamt för den enskilde.&lt;SPAN class="ft43"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Detta belyses ibland annat i målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;von &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Chamier-Glisinski&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;som gällde en tysk kvinna som var kronisk sjuk och det vårdbehov hon hade tillgodosågs av den tyska vårdlagstiftningen. Hon och maken flyttade till Österrike, men de fortsatte att omfattas av tysk lagstiftning. Frågan uppstod om samma vård kunde fortsätta att utges i Österrike. I förordning 1408/71 utges vårdförmånerna enligt lagstiftningen i bosättningsstaten på behöriga statens räkning. Det var således den österrikiska vården som Tyskland skulle ersätta oaktat att Tyskland vårdförmåner var mer omfattade. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att Tyskland agerande var förenligt med förord- ning 1408/71 (numera artikel 17 och 21 i förordning 883/2004)för vårdförmåner utges enligt lagstiftningen i bosättningsstaten och finns inte liknande förmåner, finns inget krav att den behöriga staten ska betala förmånerna. Österrike hade inte den typen av vårdförmåner som var aktuell. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att Tyskland agerande var förenligt med förordning 1408/71 och prövade därför om nekandet att ersätta vården var förenlig med artikel 18 EG (numera artikel 21 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Kvinnan hade som unionsmedborgare rätt till personrörlighet, men eftersom artikel 42 EG (numera artikel 48 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; handlar om samordning av medlemsstaternas lag- stiftning, kunde inte artikel 18 EG (numera artikel 21 &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Molenaar, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-160/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:84 Se även Pennings, F. (2015). &lt;SPAN class="ft7"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia s. 147.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;draget,) användas för att säkerställa hennes sociala trygghet när hon flyttade till en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Medlemsstaternas frihet att utforma sina system och villkor kan resultera i att den enskilde vid flytt kommer att hamna i en sämre situation än om denne inte flyttat. Olika villkor mellan medlems- staters nationella lagstiftning kan således inte anföras för att hävda att en person blivit diskriminerad vid en gränsöverskridande situa- tion. Detta följer av att förordning 883/2004 är samordnande och inte harmoniserande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Principen om en stats lagsstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;En av de grundläggande principerna i förordning 883/2004 är, som tidigare nämnts, att det endast är lagstiftningen i en medlemsstat som är tillämpligt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Det är principen om &lt;SPAN class="ft11"&gt;single state rule&lt;/SPAN&gt;. Den medlemsstat som genom bestämmelserna om tillämplig lag pekas ut som behörig stat är som huvudregel också ansvarig för att utge förmåner i enlighet med den nationella lagstiftningen. Genom denna princip ska det förhindras att en person tillhör flera staters lagstiftning samtidigt eller att denne inte tillhör någon stats lagstiftning alls. Det kan även förhindra att en person betalar dubbla eller inga socialavgifter alls. I förordningen, avdelning III, finns det dock bestämmelser för vissa förmåner som medför att en person kan få förmåner från andra medlemsstater, exempelvis pensioner som kan utges från mer än en medlemsstat. Det är dock ingen motsats till principen om en stats lagstiftning eftersom personen endast omfattas av en stats lagstift- ning i taget, men är berättigad till förmåner baserade på tidigare perioder. Man kan alltså uppbära förmåner från en stat och tillhöra en annan stats lagstiftning, där man betalar socialavgifter eller intjänar framtida förmånsrättigheter, eller kan vara berättigad till förmåner som endast kan utbetalas under den tid man är omfattad av den statens lagstiftning (familjeförmåner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;I förordningen finns inga direkta undantag från principen om en stats lagstiftning, men i rättspraxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har prin- cipen frångåtts i flera avgöranden. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bosmann&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; gällde en kvinna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;von &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Chamier-Glisczinski&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-208/07,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2009:255.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 11 (1) i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;som arbetade och bodde tillsammans med sina barn i Tyskland. Hon började arbeta i Nederländerna och då drogs det tyska barnbidraget in med anledning av att Nederländerna var behörig stat enligt bestäm- melserna om tillämplig lag. Bakgrunden var att kvinnan enligt neder- ländsk lagstiftning inte kunde beviljas barnbidrag därför att hennes barn var för gamla för att beviljas nederländskt barnbidrag. Frågan till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; blev om Tyskland kunde bevilja förmåner trots att det var Nederländerna som var den behöriga staten. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; kon- staterade att den som är anställd för arbete inom en medlemsstat ska omfattas av den medlemsstatens lagstiftning även om han eller hon är bosatt i en annan medlemsstat. Endast en medlemsstats lagstiftning är tillämplig, men &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; belyser även frågan om det föreligger några hinder för bosättningsstaten att utge förmåner. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; resonerar om att förordningens syfte är att främja den fria rörligheten för personer och att förordningen ska tolkas i ljuset av &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; draget. Det finns inga hinder för medlemsstater att bevilja förmåner även om den nationella lagstiftningen inte är tillämplig lagstiftning enligt förordningen. Domstolen menar vidare att en migrerande arbetstagare inte ska förlora rättigheter endast för att de har utnyttjat den fria rörligheten, som har sin grund i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; och att för- ordningens bestämmelser ska tolkas i ljuset av &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft10"&gt;Domstolens resonemang i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bosmann&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; har bekräftats i de förenade målen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Hudzinski och Wawrzyniak&lt;/SPAN&gt;. Personerna i målet var egenföretagare från Polen och utsända till Tyskland. De omfattades alltså av polsk social trygghet, men de var delvis skattskyldiga i Tyskland enligt tysk skattelagstiftning. Personer som är skattskyldiga i Tyskland kan vara berättigade till barnförmåner. Hudzinski och Wawrzyniak ansökte om förmånen i Tyskland trots att de omfattades av polsk social trygghet och uppbar barnförmån från Polen. Ansök- ningarna avslogs av de tyska myndigheterna. Frågan uppkom om de ändå kunde ha rätt till barnbidrag även från Tyskland. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att det i en sådan situation inte fanns hinder för de tyska myn- digheterna att utge förmåner, utan det kunde ges ett mer omfattande skydd för migrerande arbetstagare. Deras familjer bodde kvar i Polen men eftersom de var obegränsat skattskyldiga fanns anknytning till Tyskland. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att Tyskland var förhindrat att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft18"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35323x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;tillämpa en nationell regel genom vilka förmåner enligt deras lag bortföll när en person erhöll förmåner från annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;Målen skiljer sig en del från &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bosmann&lt;/SPAN&gt;-målet,&lt;/NOBR&gt; bland annat eftersom det inte uppkom någon rättsförlust för de enskilda även om de inte blev berättigade till barnförmån (de hade ju barnbidrag i Polen och barnen var inte bosatta i Tyskland). Sammanfattningsvis har det i dessa mål medgetts undantag från principen om en medlemsstats lagstiftning och att en icke behörig medlemsstat enligt bestämmelserna i för- ordningen har haft befogenhet att bevilja en migrerande arbetstagare familjeförmåner med tillämpning av nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Relativt nyligen avgjordes &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Franzen&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som också tog upp frågan om mer än en tillämplig lagstiftning. Målet gällde personer som arbetade i en liten omfattning i Tyskland men som var bosatta i Nederländerna. De ansökte om barnbidrag respek- tive förmåner vid ålderdom från Nederländerna med fick avslag med motiveringen att de omfattades av tysk lagstiftning enligt 13.2 a i förordning 1408/71. Problemet för dessa personer var att de arbetade i så liten omfattning i Tyskland att de endast var försäkrade för olycksfall i arbetet. Nederländerna har i den nationella lagstiftningen en reglering om att personer som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat utestängs från tillämpningsområdet för den nederlänska lagstiftningen. Dessa personer förlorade sitt försäkrings- skydd i bosättningsstaten utan att få motsvarande skydd i arbets- staten. Frågan var om Nederländerna kunde neka förmåner på den grunden att en annan stats lagstiftning är tillämplig. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade, precis som i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kits van &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Heijningen&lt;/SPAN&gt;-målet,&lt;/NOBR&gt; att den som arbetar i en annan medlemsstat oavsett i vilken omfattning ska om- fattas av arbetsstatens lagstiftning. Den andra frågan handlade om förordningen förhindrade att förmånerna beviljas av bosättnings- staten. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; hänvisade även här till &lt;SPAN class="ft11"&gt;Bosmann &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft11"&gt;Hudzinski &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Wawrzyniak&lt;/SPAN&gt;-målen.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att även om personerna i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Franzen&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; omfattades av en annan stats lagstiftning var det inte ett hinder för bosättningsstaten att bevilja barnbidrag respektive förmåner vid ålderdom om de uppfyllde de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i de förenade målen &lt;SPAN class="ft87"&gt;Hudzinski &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft87"&gt;Wawrzyniak&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-611/10&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-612/10,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2012:339.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft42"&gt;materiella villkoren och att situationen inte gav upphov till någon kumulering av samma kategori förmåner under samma period.&lt;SPAN class="ft121"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning för offentligt anställda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;En person som är offentligt anställd omfattas av lagstiftningen i den stat där förvaltningen som sysselsätter honom eller henne finns.&lt;SPAN class="ft43"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Offentligt anställda omfattas av arbetsgivarstatens lagstift- ning så länge anställningsförhållandet varar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Offentligt anställda fortsätter att omfattas av den lagstiftning som gäller för den offentliga arbetsgivaren även om de arbetar som an- ställda eller egenföretagare i två eller flera medlemsstater om arbetet för den offentliga arbetsgivaren är marginellt. Enligt Europeiska kommissionens vägledning är marginellt arbete mindre än fem procent&lt;SPAN class="ft43"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;av arbetstiden eller lönen. Om arbetet för den offentliga arbetsgivaren är mindre än fem procent ska personen omfattas av det sociala trygghetssystemet i den stat där han eller hon är anställd eller egenföretagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Det är varje enskild medlemsstat som avgör vem som ska betraktas som offentligt anställd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning för arbetslösa som är bosatta utanför den behöriga staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Det finns en regel om tillämpning av bosättningsstatens lagstiftning för personer som erhåller arbetslöshetsersättning från bosättnings- staten, med stöd av artikel 65 i förordningen. Denna regel avser gränsarbetare och sällanhemvändare&lt;SPAN class="ft43"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;som är helt arbetslösa. Det inne- bär att det är personer som under den senast anställningen var bosatta i en annan stat än arbetsstaten och forsätter att vara bosatta där eller återvänder till denna kan få arbetslöshetsersättning från bosättnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Franzén m.fl&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;C-382/13,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2015:261.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11.3 b i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;När det gäller det marginella arbetet med ett riktvärde på 5 procent följer det av Kommis- sionens praktiska vägledning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 13.4 förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 1 d i förordning 883/2004. Artikel 13.2 d i förordning 1408/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Gränsarbetare är definierade i artikel 1 f i förordning 883/2004 och är en person som arbetar som anställd eller bedriver verksamhet som egenföretagare i en medlemsstat men som är bosatt i en annan dit de återvänder som regel dagligen eller åtminstone i veckan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35325x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Det ovan sagda innebär att en person som är bosatt i Sverige men arbetar i Frankrike och blir helt arbetslös kommer, under förutsättning att han eller hon bor kvar i Sverige, att kunna erhålla svensk arbetslöshetsersättning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft10"&gt;Det finns en rekommendation från Administrativa kommis- sionen&lt;SPAN class="ft43"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;om tillämplig lagstiftning för arbetslösa som arbetar deltid i en annan medlemsstat än bosättningsstaten. Det finns möjligheter för de behöriga institutionerna att ingå överenskommelser om att per- sonen ska fortsätta att omfattas av bosättningsstaten lagstiftning, både när det gäller inbetalning av avgifter och beviljande av förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning för personer i militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Det anses inte vara ett anställningsförhållande när en person är in- kallad till militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring. Av den anled- ningen är tillämplig lagstiftning för dessa särskilt reglerat i förord- ning 883/2004. Denna reglering finns i artikel 11.3 d och är endast tillämplig på personer som fullgör militärtjänst eller civil tjänst. Sådana personer omfattas av lagstiftningen i medlemsstaten där tjänstgöringen sker.&lt;SPAN class="ft43"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning för flygpersonal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Bedömningen av tillämplig lag för flygpersonal anges i artikel 11.5 i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft121"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Arbete som innebär att en medlem av flyg- eller kabinbesättningen utför tjänster som rör passagerar- eller gods-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 11.3 c och artikel 65 i förordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Bosättningsstaten har ändå inte fullt ansvar eftersom det senaste arbetsstatet måste ersätta bosättningsstaten vad gäller arbetslöshetsförmåner under tre till fem månader. De måste registrera sig vid arbetsförmedlingen i bosättningsstaten. Syftet är att det är lättare att få stöd i att hitta nytt arbete i bosättningsstaten. Se artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;65.5–65.8&lt;/NOBR&gt; i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se beskrivning av Administrativa kommissionen i kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Rekommendation nr U1 av den 12 juni 2009 om tillämplig lagstiftning för arbetslösa per-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft50"&gt;soner som förvärvsarbetar deltid i en annan medlemsstat än bosättningsstaten. EUT C 106/42, 24.4.2010 (nedan kallad AK rekommendation U1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 11.3 d i förordning 883/2004. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Adanez-Vega&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-372/02&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2004:705.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning 465/12 av den 22 maj 2012 om ändring av för- ordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning 883/2004. EUT L 149, 8 juni 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft18"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;befordran, ska anses vara arbete som bedrivs i den medlemsstat där stationeringsorten är belägen. Det avgörande kriteriet är stationerings- ort. Detta är den plats där personen fysiskt befinner sig och har en nära förbindelse med avseende på anställningen. Med stationeringsort menas den ort som operatören&lt;SPAN class="ft43"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;har fastställt för varje besättnings- medlem och där besättningsmedlemmen vanligen inleder och avslutar en tjänstgöringsperiod eller en serie tjänstgöringsperioder och där arbetsgivaren vanligen inte är ansvarig för besättningsmedlemmens inkvartering.&lt;SPAN class="ft43"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;När arbetstagaren har flera stationeringsorter är det bestäm- melserna om arbete i två eller flera medlemsstater som ska tillämpas. Det gäller också för personer som vid sidan om arbetet som flyg- eller kabinbesättning normalt utför annat arbete som anställd eller egen- företagare. I dessa fall blir i stället bestämmelserna om arbete i två eller flera medlemsstater tillämpliga.&lt;SPAN class="ft43"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;När det gäller begreppet stationeringsort är det ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; begrepp och är begränsat till EU:s territorium. Begreppet kan därför inte tillämpas för flygper- sonal, som trots att denne är medborgare i en &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; har sin stationeringsort utanför EU och flyger till olika stater i EU. I sådana fall gäller reglerna om arbete i två eller flera medlemsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;En tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i en medlemsstat i EU och arbetar som flygpersonal från en stationeringsort i en medlemsstat omfattas av förordning 883/2004 med stöd av förordning 1231/2010. Behörig medlemsstat blir där stationeringsorten ligger.&lt;SPAN class="ft43"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det finns dock särskilda övergångsbestämmelser, där huvud- regeln är att de nya reglerna inte tillämpas på personer som anställ- des före den 28 juni 2012.&lt;SPAN class="ft43"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Det som kan bidra till ett problem för tillämparen är att bestämmelsen om stationeringsort inte kom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Operatören avser flygbolaget eller arbetsgivaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Bilaga III till Rådets förordning (EEG) nr 3922/91 av den 16 december 1991 om harmoni- sering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 13 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europeiska Kommissionen, (2013) &lt;/SPAN&gt;Praktisk vägledning om den lagstiftning som gäller inom Euroepiska unionen, Europeiska Ekonomiska samarbetet och Schweiz &lt;SPAN class="ft50"&gt;s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11.5 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Övergångsbestämmelserna innebär att den lagstiftning som var tillämplig före den 28 juni 2012 ska fortsätta att tillämpas för personen så länge som den relevanta situationen förblir oförändrad dock längst 10 år från ikraftträdandet (punkt 1 av övergångsbestämmelserna i förordning nr 465/2012). Det betyder att om förhållandena inte ändras, det vill säga anställ- ningsvillkoren är oförändrade, så gäller de gamla bestämmelserna i 10 år från den 28 juni 2012, när förordningen trädde i kraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35327x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft42"&gt;tillämpas inom EU/EES och Schweiz från den 28 juni 2012, utan EES den 2 februari 2013&lt;SPAN class="ft121"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;och för Schweiz den 1 januari 2015.&lt;SPAN class="ft121"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning för sjömän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;En sjöman som arbetar som anställd eller egenföretagare ombord på ett havsgående fartyg ska omfattas av det sociala trygghetssystemet i den stat vars flagg fartyget för och arbete ska anses utfört i den med- lemsstaten. Men om sjömannens arbetsgivare har sitt säte i en annan medlemsstat, som också är sjömannens bosättningsstat, ska i stället bosättningsstatens lagstiftning gälla.&lt;SPAN class="ft43"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Havsgående fartyg är även de fartyg som går i trafik på innanhav som Östersjön eller Svarta havet. En person som enbart arbetar ombord på ett fartyg inom en med- lemsstats hamnområde eller territorialvatten anses alltså inte utföra arbete ombord på ett havsgående fartyg. Genom benämningen havsgående fartyg utesluts de fartyg som går i inlandstrafik, till exem- pel på floden Rhen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Yrkesaktiva och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-yrkesaktiva&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Samordningssystemet med sina två grundläggande principer om att &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;medlemsstats lagstiftning ska tillämpas (&lt;SPAN class="ft11"&gt;single state rule&lt;/SPAN&gt;) samt att den tillämpliga lagstiftningen är arbetsstatens lagstiftning (&lt;SPAN class="ft11"&gt;lex loci &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;laboris-principen&lt;/SPAN&gt;),&lt;/NOBR&gt; är ett välutvecklat och funktionellt system för yrkesaktiva som rör sig över gränserna. För icke yrkesaktiva fanns det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Gemensamma &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-kommitténs&lt;/NOBR&gt; beslut nr 14/2013 av den 1 februari 2013 om ändring av bilaga VI (Social trygghet) till &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt; EUT L 144/19, 30.05.2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Beslut nr 1/2014 av den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska Gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer av den 28 november 2014 om ändring av bilaga II (Samordningen av socialförsäkringssystemen) till avtalet (2014/947/EU). EUT L 367/122, 23.12.2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 11.4 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;En person som enbart arbetar ombord på ett fartyg inom en medlemsstats hamnområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;eller territorialvatten anses inte utföra arbete ombord på ett havsgående fartyg. Det beror på att artikel 11.4 i förordning avser personer som arbetar på fartyg ”till havs” vilket framgår tydligare av andra språkversioner än svenska av artikel 11.4 i förordning (EG) nr 883/2004 (jämför engelsk och tysk version av artikel 11.4 i förordning (EG) nr 883/2004). Se även För- säkringskassans vägledning 2004:11, Tillämplig lagstiftning, EU, Socialförsäkringskonventioner&lt;SPAN class="ft87"&gt;, &lt;/SPAN&gt;version 4, s. 67.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35328x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;dock problem i den tidigare förordningen 1408/71.&lt;SPAN class="ft43"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Det gällde framför allt de personer som permanent slutat eller tillfälligt&lt;SPAN class="ft43"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;hade upphört att arbeta och huruvida de fortsättningsvis skulle betraktas som yrkesaktiva. Huvudregeln om arbetsstatens lag ledde i dessa fall till tolkningsproblem gällande tillämplig lag och frågor rörande detta har ställts till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i ett antal mål under förord- ning 1408/71. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Holder&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; framgår tydligt att reglerna för att bestämma tillämplig lagstiftning är exklusiva, även om det inte var fördelaktigt för den enskilde. Den nederländska kvinnan hade arbetat i Tyskland och den tillämpliga lagstiftningen för henne var den tyska lagstiftningen. Hon blev sjuk och fick en tysk sjukförmån och i samband med detta flyttade hon även tillbaka till Nederländerna. Eftersom den tyska lagstiftningen var tillämplig på henne kunde hon inte bli berättigad till någon förmån i Nederländerna. Domstolen menade att lagstiftningen i arbetsstaten (Tyskland) skulle vara tillämp- lig tills hon tog upp arbete i en annan medlemsstat. Konsekvenserna blev att hon inte uppfyllde villkoren för nederländska förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att arbetsstatens lagstiftning skulle vara fortsatt tillämpligt till att personen definitivt hade upphört med all yrkesverksamhet. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Holder-målet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;hade det varit mer förmånligt att omfattas av bosättningsstaten lagstiftning. Detta medförde att lag- stiftaren försökte lösa problematiken med tillfälliga arbetsuppehåll genom att införa en ny artikel i förordning 1408/71. Artikel 13.2 f stadgar att arbetsstatens lagstiftning måste upphöra innan bosätt- ningsstatens lagstiftning börjar gälla och att en person ska omfattas av bosättningsstatens lagstiftning och uteslutande enligt den lagstift- ningens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Det problem som kvarstod även efter att man genomfört för- ändringen i 13.2 f var att det inte gjordes någon skillnad på de som &lt;SPAN class="ft11"&gt;tillfälligt &lt;/SPAN&gt;hade upphört att arbeta och &lt;SPAN class="ft11"&gt;permanent &lt;/SPAN&gt;slutat att arbeta, exempelvis vid pension. Men eftersom det, trots ändringar i förord- ning 1408/71, inte fanns någon distinktion mellan de som tillfälligt upphört att arbeta och de som permanent slutat att arbeta pekades bosättningsstatens lag ut som gällande för alla typer av arbetsuppe- håll. En annan svårighet var att arbetsstatens lagstiftning måste ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Paju, J. (2012). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt&lt;/SPAN&gt;, Nordstedts Juridik s. 48 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom Kuusijärvi, &lt;NOBR&gt;C-275/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:279.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Ten Holder, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-302/84,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1986:242.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35329x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;upphört innan den bosättningsbaserade lagstiftningen började gälla. Det var särskilt ofördelaktigt för dem som gjorde tillfälliga arbets- uppehåll, exempelvis föräldralediga, och som därmed gick miste om arbetsbaserade förmåner i arbetsstaten men inte heller fick tillgång till bosättningsstatens förmåner. Detta belyses i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kuusijärvi&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;SPAN class="ft43"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;som gällde svensk föräldrapenning. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att Kuusijärvi som varit arbetslös innan hon blev föräldraledig och uppbar föräldrapenning, och sedan flyttade till Finland, inte längre stod kvar i senaste arbetsstatens lagstiftning (Sverige). &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade att hon hade upphört att vara yrkesverksam och därför skulle utförsäkras från den senaste arbetsstaten. Det var en snäv tolkning av principen om arbetsstatens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Förordning 883/2004 ger ett utökat skydd för icke yrkesaktiva jämfört med den tidigare förordningen genom införandet av en distinktion mellan de som erhåller kortvariga förmåner från arbets- staten och de som erhåller långvariga förmåner. Personer som har långvariga förmåner, exempelvis olika pensioner, betraktas inte som arbetstagare och omfattas i princip inte av den senaste arbetsstatens lagstiftning. I förordning 883/2004 har förtydliganden gjorts för att de icke yrkesaktiva som gör tillfälliga arbetsuppehåll och erhåller kon- tantförmåner (kortvariga förmåner som exempelvis sjukpenning och föräldrapenning) ska ses som anställda och omfattas av den senaste arbetsstatens lag. Det kan dock finnas tolkningssvårigheter, som till exempel, under hur lång tid en person ska omfattas och vilka krav som ska ställas på hur den arbetsbaserade förmånen tas ut.&lt;SPAN class="ft43"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;Förord- ningen innebär även att de som gör förvärvsavbrott utan att erhålla kontantförmåner ska omfattas av bosättningsstatens lagstiftning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Det finns inget som anger att bosättningsstaten lagstiftning ska börja gälla först när arbetsstatens lagstiftning har upphört att gälla, så som det är reglerat i förordning 1408/71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kuusijärvi&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-275/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:279.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Jämför särskilt den svenska föräldrapenning, där det finns möjlighet till att ta ut förmånen i olika omfattning och under olika lång tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Uttrycket ”uteslutande enligt bestämmelserna i den lagstiftningen” finns inte i den nya för- ordningen. I stället klargörs att eventuella rättigheter som personen i fråga har i andra medlems- stater enligt förordningens bestämmelser inte ska påverkas. Det klargörs dock inte om den försäkrade ska ha tillgång till arbetsbaserade förmåner i bosättningsstaten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35330x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning för icke yrkesaktiva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Bosättningsbegreppet är avgörande i förordning 883/2004 när det gäller att fastställa vilken stat som är behörig för icke yrkesaktiva. I förordning 883/2004 görs skillnad mellan bosättning och vistelse, där bosättning är den ort där personen är &lt;SPAN class="ft11"&gt;stadigvarande &lt;/SPAN&gt;bosatt och vistelse är en &lt;SPAN class="ft11"&gt;tillfällig bosättning&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft43"&gt;115, 116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;När det gäller bosättningsbegreppet har &lt;NOBR&gt;EU–domstolen&lt;/NOBR&gt; tolkat att en person är bosatt i den stat där denne stadigvarande bor och har centrum för sina levnadsintressen. I målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Swaddling &lt;/SPAN&gt;uttalade EU- domstolen att bosättning avser stadigvarande bosättning, men krav på en viss tids bosättning får inte får uppställas som ett självständigt krav och särskilt inte när det gäller personer som återvänder till ursprungs- staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Utifrån tidigare rättspraxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har bosättnings- begreppet sedermera kodifierats i förordning 987/2009, där det finns bosättningskriterier om två medlemsstaterna har skilda uppfattningar när det gäller att fastställa bosättningsstaten. Bosättningsstaten ska fastställas efter en helhetsbedömning av alla tillgängliga uppgifter och relevanta fakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Artikel 11 i tillämpningsförordning 987/2009 anger följande krite- rier för denna bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft42"&gt;Vistelsens varaktighet och kontinuitet på de berörda medlems- staternas territorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft10"&gt;Den enskilda personens situation. Det senare omfattar framför allt omständigheter kring en persons familje- och yrkesförhållanden, bostadsförhållanden och familjeband i någon av de berörda med- lemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Slutligen anges att även var man anses bosatt för skatteändamål ska tillmätas betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Artikel 1 (j) och (k) i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Före tillämpning av principen om bosättningsstatens lagstiftning ska det utredas om personen täcks av någon av de andra reglerna för att bestämma tillämplig lagstiftning i 11.3 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–d.&lt;/NOBR&gt; Se Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;SPAN class="ft90"&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 162.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Swaddling&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-90/97&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1999:96 punkterna 29 och 30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35331x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;När det gäller studerande ska den medlemsstat som står för den studerandes inkomst normalt betraktas som bosättningsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Dessa kriterier är dock inte uttömmande, utan även andra kriterier kan vara av betydelse. De inblandade medlemsstaternas institutioner måste vara överens om var en person är bosatt eftersom en person bara kan vara bosatt i en medlemsstat. I de fall där medlemsstaterna institu- tionerna inte är överens ska den berörda personens avsikt och i sista hand skälen till varför en person har flyttat, vara avgörande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Krite- rierna säkerställer att en person kommer att anses bosatt i någon medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Wencel &lt;/SPAN&gt;gällde frågan om en person kan ha två bosätt- ningsorter. Frågan i målet var om det, enligt förordning 1408/71, kan finnas två bosättningsorter. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; resonerade om syftet med bosättning som anknytningsmoment i reglerna om tillämplig lagstift- ning, skulle gå förlorade om det gavs möjlighet att ha två bosätt- ningar. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att en person är bosatt där han eller hon har sin stadigvarande bosättning och centrum för sina levnadsintressen. Det är alltså inte möjligt att anses vara stadigvarande bosatt i två olika medlemsstater samtidigt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vid bedömningen om en person ska anses bosatt i en medlemsstat trots att han eller hon vistas en annan medlemsstat under kortare eller längre tid ska personens avsikt utifrån faktiska omständigheter och objektiva förhållanden beaktas. Kriterierna i artikel 11 i förord- ning 987/2009 är inte uttömmande och det finns ingen prioritets- ordning dem emellan. Det faktum att vistelsen kan ha pågått under många år är i sig inte tillräckligt för att anse att personen bytt bo- sättningsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;I ett förhandsavgörande i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har också personens egen uppfattning om var denne är bosatt betydelse. Frågan i förhands- avgörandet gällde om personen i målet hade bytt bosättningsstat men det gjordes även en tolkning av vistelsebegreppet. Mer specifikt gällde det en man, bosatt i Irland, som under en vistelse i Tyskland insjuk- nade i en allvarlig sjukdom som krävde att han elva år senare fort- farande stod under kontinuerlig tillsyn och vård av specialistläkare i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Artikel 11.1 i förordning 987/2009. För studenter är en viktig faktor från vilken medlems- stat man har sina inkomster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 11.2 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Wencel&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-589/10,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2013:303.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35332x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Tyskland. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; resonerar om kriterierna i artikel 11 i för- ordning 987/2090 och menade att dessa inte är uttömmande och att det inte finns ingen prioritetsordning. Det hänvisas även till &lt;SPAN class="ft11"&gt;Wencel&lt;/SPAN&gt;- målet där det konstaterades att det inte är möjligt att vara stadig- varande bosatt i två medlemsstater. Förordning 883/2004 definierar vistelse som tillfällig bosättning. En sådan vistelse innebär, enligt EU- domstolen, inte nödvändigtvis ett kortare besök när det gäller vård- förmåner, som även inbegriper förmåner vid långvarigt vårdbehov. Att personen stannade kvar i Tyskland var inte ett personligt val, utan han var tvungen på grund av sitt hälsotillstånd. Vid bedömningen ska man beakta personens avsikt utifrån faktiska omständigheter och objektiva förhållanden. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att mannen trots vistelse i en annan medlemsstat under elva år fortfarande ansågs bosatt i sitt urspungsland bland annat för att han själv inte uppfattade sig som bosatt i den stat där han vistades under elva år för specialist- vård. Dessutom betalade mannen fortfarande viss skatt i Irland och han var inte skattskyldig i Tyskland. Det finns således ett samband mellan begreppen bosättning och vistelse. Det bör dock noteras att när det gäller begreppet vistelse finns inga motsvarande bedömnings- kriterier som finns för bosättning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Särskilda bestämmelser om tillämplig lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Som tidigare nämnts ska en person omfattas av endast en stats lag- stiftning och ofta är det i den stat som denne arbetar, men det finns dock undantag som innebär att en person inte ska tillhöra den statens lagstiftning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Vidare finns det regler om tillämplig lagstift- ning för de som blir utsända från en stat för att arbeta i en annan och ska fortsätta att omfattas av den utsändande statens sociala trygghets- system.&lt;SPAN class="ft43"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;I vissa fall kan en person arbeta i flera medlemsstater och det finns därför särskilda regler för att bestämma vilken medlemsstats lagstiftning som personen ska omfattas av.&lt;SPAN class="ft43"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;I mot Health Service&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-255/13,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2014:1291.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Personer som är fast eller tillfälligt anställda vid europeiska kommissionen omfattas av EU:s interna försäkringssystem. De tillhör EU:s sjukförsäkringssystem och får pension från EU. De är därför varken socialförsäkrade i arbetsstatet eller bosättningsstaten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Artikel 12 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 13 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35333x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Även om reglerna om tillämplig lagstiftning är bindande för med- lemsstaterna finns möjligheten för medlemsstaterna att komma överens om vilken stats lagstiftning som ska tillämpas, de så kallade dispensreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning för utsända arbetstagare och egenföretagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Gränsdragningen mellan utsändning och arbete i två eller flera med- lemsstater är inte helt enkel. Administrativa kommissionen som består av regeringsföreträdare från medlemsstaterna har bland annat till uppgift att behandla administrativa frågor och tolkningsfrågor som följer av samordningsförordningarna. Det underlättar enhetlig tillämpning bland annat när det gäller tillämplig lagstiftning. I nedan- stående avsnitt behandlas några av Administrativa kommissionens beslut om tillämplig lagstiftning. Dessa beslut är endast vägledande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Som ovan nämnts ska en utsänd arbetstagare om vissa förutsätt- ningar är uppfyllda fortsätta att tillhöra den utsändande statens lag- stiftning och undantas från den mottagande statens sociala trygghets- system.&lt;SPAN class="ft43"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Vid en utsändning ska arbetsgivaren betala socialavgifter till den utsändande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det är möjligt för både anställda och egenföretagare att sändas ut men det finns skillnader i förutsättningarna mellan dessa grupper.&lt;SPAN class="ft43"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Förutsättningarna för att kunna sända ut en anställd att arbeta i en annan medlemsstat och att hon eller han fortsättningsvis om- fattas av den utsändande statens lag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft12"&gt;Att en person arbetar som anställd i en medlemsstat,&lt;SPAN class="ft66"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft42"&gt;Är anställd hos en arbetsgivare som normalt bedriver sin verk- samhet i den medlemsstaten,&lt;SPAN class="ft121"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 71 i förordning 883/2004. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Romano&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-98/80,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1992:368.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 12 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se artikel 12.2 förordning 883/2004 för egna företagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 14.1 i förordning 987/2009. Se även Administrativa kommissionens beslut nr A2 av den 12 juni 2009 om tolkningen av artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 när det gäller tillämlig lagstiftning för utsända arbetstagare och egen- företagare som tillfälligt arbetar utanför den behöriga staten. 2010/C 106/02. EUT C 106/5, 24.4.2010. (Nedan nämns som AK beslut nr 2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 14.2 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;Att arbetsgivaren sänder ut personen för att för arbetsgivarens räkning utföra ett arbete i en annan medlemsstat,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft12"&gt;Att arbetet inte förväntas pågå under längre tid än 24 månader, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft42"&gt;Att personen inte sänds ut för att ersätta någon annan utsänd person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;En närmare redogörelse för dessa kriterier följer nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft52"&gt;Arbetar som anställd i en medlemsstat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;En person kan anställas enbart för att sändas ut för arbete i en annan medlemsstat. Det finns dock ett krav på att denne &lt;SPAN class="ft11"&gt;omedelbart före utsändningen &lt;/SPAN&gt;måste vara omfattad av det sociala trygghetssystemet i den stat där arbetsgivaren är etablerad. En period på en månad har ansetts uppfylla kravet. Det finns inget krav på att arbete måste ha utförts av arbetstagaren utan en person kan även vara försäkrad på grund av bosättning. I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Manpower&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; som prövades av &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen när förordning 1408/71 var tillämplig, var frågan om man kunde använda utsändningsreglerna för en person som inte hade arbetat i den utsändande staten. Domstolen konstaterade att utsänd- ningsreglerna var tillämpliga på en person som anställdes i en med- lemsstat där företaget hade sitt driftställe (även om personen inte tidigare arbetat där) endast med syftet att sändas ut till annan med- lemsstat. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;Manpower&lt;/SPAN&gt;- målet konstaterade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det ska ställas krav på ett direkt anställningsförhållande mellan företaget och den anställde som ska bestå under hela utsändningstiden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Om an- ställningsförhållandet inte består kan inte utsändningsreglerna tilläm- pas och personen kommer enligt huvudregeln att omfattas av lagstift- ningen i den stat som arbetet utförs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;131, 132&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Manpower&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-35/70,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1970:120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Administrativa kommissionens beslut nr 181 av den 13 december 2000 om tolkningen av artiklarna 14.1, 14a.1, 14b.1 och 14b.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämplig lagstiftning beträffande utsända arbetstagare och egenföretagare som bedriver tillfällig verk- samhet utanför den behöriga staten (2001/891/EG). EGT 329/73, 14.12.2001 (Nedan kallat AK beslut nr 181).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35335x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft52"&gt;Arbete för arbetsgivarens räkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Det ska, som ovan nämnts, föreligga ett direkt anställningsförhållande mellan företaget och personen som ska sändas ut. Om det inte finns ett sådant anställningsförhållande kan inte utsändningsreglerna till- lämpas. Det kommer att innebära att personen i fråga enligt huvud- regeln kommer att omfattas av lagstiftningen i den stat som arbetet utförs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;För att bedöma om arbetet utförs för arbetsgivarens räkning kan följande tas i beaktande:&lt;SPAN class="ft43"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Ansvar för rekryteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft42"&gt;Anställningskontraktet måste vara giltigt under hela utsänd- ningsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft42"&gt;Det utsändande företaget måste behålla rätten att bestämma slutprodukten av arbetet eller tjänsten som ska tillhandahållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft12"&gt;Skyldigheten att betala arbetstagarens lön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Det utsändande företaget har rätt att vidta disciplinära åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft52"&gt;Normalt bedriver sin verksamhet i den utsändande staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;För att uppfylla förutsättningen att &lt;SPAN class="ft11"&gt;normalt bedriva verksamhet i den utsändande staten &lt;/SPAN&gt;ska verksamheten bedrivas i betydande om- fattning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Kriteriet att verksamheten ska bedrivas i betydande om- fattning konstaterades av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Fitzwilliam&lt;/SPAN&gt;-målet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;Fitzwilliam Ltd var ett bemanningsföretag på Irland, som tillfälligt hyrde ut personal till företag på Irland och i Nederländerna. Perso- nalen var irländska medborgare som var bosatta på Irland. De hade intyg som bekräftade att de omfattades av det irländska sociala trygg- hetssystemet. Företagets verksamhet var mer omfattande och om- sättningen högre i Nederländerna än på Irland. Den nederländska administrationen ansåg därför att Fitzwilliams verksamhet var betyd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;AK beslut nr 181.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;AK beslut nr 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;I förordning 1408/71 talas om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;huvudsaklig verksamhet &lt;/SPAN&gt;i stället för &lt;SPAN class="ft86"&gt;normalt bedriver sin verksamhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Fitzwilliam&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-202/97,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2000:75.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35336x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;ande och att arbetstagarna från Irland felaktigt tillhörde det irländska social trygghetssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade bland annat i målet att det endast är före- tag som har betydande verksamhet i den medlemsstat där de är etablerade som kan sända ut personal och menade att för att avgöra om ett företag bedriver betydande verksamhet måste man ta hänsyn till alla kriterier som utmärker den verksamhet som utförs av det aktuella företaget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;Kriterierna måste anpassas till arbetsgivarens sär- drag och arten av den verksamhet som bedrivs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;Det är den behöriga institutionen i den utsändande staten som ska utvärdera att ovan nämnda kriterier är uppfyllda. I bedömningen är det nödvändigt att institutionerna kontrollerar när en person ska bli utsänd att den arbetsgivare som begär utsändning är personens arbetsgivare. Det är särskilt viktigt när det är företag som både har bemanningsverk- samhet och fast personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Administrativa kommissionen har dessutom i ett beslut tagit fram liknande kriterier som kan beaktas för att kunna kontrollera om företaget har sin verksamhet i den utsändande medlemsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Dessa är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Den plats där det utsändande företaget har sitt huvudkontor och sin förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Antalet administrativ personal i det utsändande företaget. Om det bara finns administrativ personal i den utsändande staten så är bestämmelserna om utsändning inte tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft12"&gt;Var den utsända personen anställdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Den plats där huvuddelen av kundkontakterna äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;Vilken stats lag gäller för de avtal som det utsändande företaget tecknar med kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Bland dessa kriterier ingår bland annat den plats där företaget har sitt säte och sitt huvud- kontor, den administrativa personalstyrkans storlek i etableringsstaten respektive i den andra medlemsstaten, den plats där de arbetstagare som skall utstationeras rekryteras och där de flesta avtal sluts med kunderna, den lagstiftning som är tillämplig på de anställningsavtal som företaget har ingått med arbetstagarna, å ena sidan, och med kunderna, å andra sidan, samt omsättningen under en period som är tillräckligt karakteristisk i varje berörd medlemsstat. Denna uppräkning är inte uttömmande, utan valet av kriterier bör anpassas till varje särskilt fall. Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft90"&gt;Fitzwilliam, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-202/97,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2000:75. Se även EU- domstolens dom &lt;SPAN class="ft90"&gt;Manpower&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-35/70&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1970:120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 14 .2 i förordning 987/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;AK beslut nr 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35337x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;Antalet avtal som genomförs i den utsändande staten och i arbets- staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Omsättningen för det utsändande företaget i den utsändande staten och i den mottagande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft12"&gt;Hur länge företaget har funnits i den utsändande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft52"&gt;Max 24 månader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Om det är fastlagt att arbetet i en annan medlemsstat kommer att överstiga 24 månader är det inte fråga om en utsändning. Utsänd- ningstiden kan inte förlängas. Omedelbart efter att en utsändnings- period är avslutad kan en person dock utan hinder utsändas till en annan medlemsstat. För att kunna bli utsänd av samma företag för arbete i samma medlemsstat krävs dock en ”karenstid” på två månader.&lt;SPAN class="ft43"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Inte ersätta någon annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;För att utsändningsreglerna ska gälla ska den som blir utsänd inte ersätta någon annan tidigare utsänd person.&lt;SPAN class="ft43"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft45"&gt;Utsänd egenföretagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;En person som normalt är verksam som egenföretagare i en med- lemsstat kan sända ut sig för att tillfälligt arbeta i en annan medlems- stat. För att han eller hon fortsättningsvis ska omfattas av lagstift- ningen i den utsändande staten ska han eller hon bedriva en &lt;SPAN class="ft11"&gt;liknande &lt;/SPAN&gt;verksamhet som i den stat han eller hon sänder ut sig från. Arbetet, precis som för anställda, får inte vara längre än 24 månader.&lt;SPAN class="ft43"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Att vara verksam som egenföretagare i den utsändande staten innebär att personen stadigvarande utövar verksamhet i den med- lemsstat där denne är etablerad. Den behöriga institutionen ska kontrollera om egenföretagaren har ett kontor, betalar skatt och har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;AK beslut nr 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 12.1 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 12.2 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;momsregistrering. Enligt ett beslut från Administrativa kommis- sionen ställs även krav på att egenföretagare måste ha utövat sin verksamhet under en viss tid, där en period på två månader anses uppfylla kravet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;Den verksamhet som egenföretagaren ska utöva i en annan medlemsstat ska vara liknande den som förekommer i den stat som utsändning sker ifrån, vilket innebär att man tar hänsyn till verksamhetens faktiska karaktär. Till exempel kan det vara av lik- nande karaktär när det är inom samma sektor, men även inom samma sektor kan det naturligtvis finnas skillnader som gör att det inte anses vara verksamhet av liknande karaktär.&lt;SPAN class="ft43"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Tillämplig lagstiftning vid arbete i två eller flera medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Det är möjligt för både arbetstagare och egenföretagare att arbeta i två eller flera medlemsstater. Det finns därför regler för att fastställa vilken lagstiftning som är tillämplig för arbetstagare och egenföre- tagare. Reglerna är utformade för att endast en stats lagstiftning i taget ska vara tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;För personer som arbetar i två eller flera medlemsstater är den tillämpliga lagstiftningen i bosättningsstaten under förutsättning att en &lt;SPAN class="ft11"&gt;väsentlig del av arbetet också utförs i bosättningsstaten. &lt;/SPAN&gt;Väsent- lig del innebär att minst 25 procent av arbetet utförs i bosättnings- staten och i bedömningen tar man, när det gäller anställda, hänsyn till kriterier som exempelvis anställning, arbetstid och lön under de kommande 12 månaderna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;Det ska dock göras en helhetsbedöm- ning av personens situation innan ett beslut fattas om tillämplig lagstiftning. Om det vid en helhetsbedömning framkommer att minst 25 procent av arbetstiden är arbete i den stat personen är bosatt eller om 25 procent av lönen intjänas i den medlemsstaten är de en indika- tion på att väsentlig del av arbetet utförs i den stat där personen bor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Som tidigare nämnts, jämställs vissa kontantförmåner med arbete. Det handlar om kontantförmåner som lämnas med anledning av arbete. Det innebär att en person som erhåller en sådan förmån och samtidigt arbetar i en annan stat anses arbeta i två medlemsstater,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;AK beslut nr A2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 14. 4 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artiklarna 14.8 och 14.10 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;vilket innebär att reglerna om arbete i två medlemsstater blir till- lämpliga. Det gäller dock inte förmåner vid arbetslöshet, som utges i den medlemsstat där personerna i fråga är bosatta. Om den enskilde i en sådan situation samtidigt arbetar deltid i en annan medlemsstat, ska denne endast omfattas av bosättningsstatens lagstiftning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Det är möjligt för medlemsstaterna att komma överens om undantag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Om en arbetstagare inte uppfyller kravet på väsentlig del av arbetet i bosättningsstaten finns det olika alternativ för att bestämma vilken stats lag som ska gälla. Dessa listas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft52"&gt;Arbetstagaren har en arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Om en person som arbetar i flera medlemsstater endast har en arbetsgivare ska han eller hon omfattas av lagstiftningen i den stat där företaget eller arbetsgivaren har sitt &lt;SPAN class="ft11"&gt;säte eller verksamhets- ställe.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;Det är den plats där företagets väsentliga beslut fattas och där dess centrala förvaltningsfunktioner utförs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;149 &lt;/SPAN&gt;Definitionen har utvecklats ifrån &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis och som en generell regel ska brevlådeföretag inte anses uppfylla denna definition. Det finns riktlinjer för att hjälpa institutionerna att bedöma ansökningar när det finns anledningar att tro att det handlar om brevlådeföretag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Arbetstagaren har flera arbetsgivare i en stat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;En arbetstagare som arbetar i flera medlemsstater för två eller flera arbetsgivare som alla har sitt säte eller verksamhetsställe i en och samma stat ska omfattas av lagstiftningen i den stat där arbets- givarna har sitt säte.&lt;SPAN class="ft43"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;AK rekommendation nr U2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Dispensregeln i artikel 16 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 13.1 b i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 14.5 a i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europeiska Kommissionen (2013). &lt;/SPAN&gt;Praktisk vägledning om den lagstiftning som gäller inom Euroepiska unionen, Europeiska Ekonomiska samarbetet och Schweiz &lt;SPAN class="ft50"&gt;s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 13.1 b ii, förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft52"&gt;Arbetstagaren har flera arbetsgivare varav en i bosättningsstaten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Om arbetstagaren har olika arbetsgivare som har sitt säte eller verk- samhetsort i två medlemsstater och en av dessa finns i bosättnings- staten, ska den anställde omfattas av lagstiftningen i den andra staten, det vill säga omfattas av den statens lagstiftning där företagets eller arbetsgivarens säte är beläget som inte är bosättningsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft56"&gt;Arbetstagaren har flera arbetsgivare varav minst två i olika medlemsstater utanför bosättningsstaten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;En person som har flera arbetsgivare ska tillhöra försäkringen &lt;SPAN class="ft11"&gt;i bosätt- ningsstaten &lt;/SPAN&gt;om minst två av arbetsgivarna har säte i olika medlems- stater utanför den anställdes bosättningsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Om en person arbetar som anställd i två eller flera medlems- stater för en arbetsgivare som finns utanför Europeiska unionens territorium och personen är bosatt i en medlemsstat där han eller hon inte utför en väsentlig del av sitt arbete, ska personen omfattas av lagstiftningen i bosättningsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;I detta fall är inte förord- ning 987/2009 tydlig, men EU:s territorium inkluderar i detta fall även EES och Schweiz.&lt;SPAN class="ft43"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft45"&gt;Egenföretagare som arbetar i två eller flera medlemsstater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Huvudregeln för egenföretagare som arbetar i två eller flera med- lemsstater är att egenföretagaren omfattas av lagstiftningen i bosätt- ningsstaten om &lt;SPAN class="ft11"&gt;väsentlig del &lt;/SPAN&gt;av verksamheten bedrivs där. Det finns vägledande kriterier för att avgöra om den egna företagarens verksam- het utförs i väsentlig del i bosättningsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;Kriterierna som kan beaktas är egenföretagarens omsättning, arbetstid, antalet tillhanda- hållna tjänster och/eller inkomst. Kriterierna är dock vägledande och inte uttömmande. Hänsyn kan även behöva tas till andra kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 13.1 iii, förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 13.1 b. iv, i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 14.11 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Eftersom förordning 883/2004 är tillämplig i dessa stater. Se Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;EU Social Security Law, A Commentary o EU regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 180.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 14.8 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Om egenföretagaren inte är bosatt i någon av de medlemsstater där denne bedriver väsentlig del av sin verksamhet ska denne i stället omfattas av lagstiftningen i den stat där hans eller hennes verksamhet har sina &lt;SPAN class="ft11"&gt;huvudsakliga intressen. &lt;/SPAN&gt;För att fastställa detta ska man beakta alla aspekter av egenföretagarens förvärvsverksamhet, såsom den ort som är den fasta och permanenta sätet för verksamheten, verksam- hetens stadigvarande karaktär och varaktighet samt antalet tillhanda- hållna tjänster.&lt;SPAN class="ft43"&gt;157 &lt;/SPAN&gt;För att kunna fastställa tillämplig lagstiftning ska berörda institutioner beakta den situation som kan förväntas uppstå under de följande tolv månaderna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;En egenföretagare som normalt arbetar som anställd i en med- lemsstat men som även är egenföretagare i en annan medlemsstat omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där han eller hon är anställd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;Om egenföretagaren arbetar som anställd i flera medlems- stater omfattas han eller hon av bosättningsstatens lag om väsentlig del av arbetet utför där. Om inte väsentlig del utförs i bosättnings- staten finns det olika alternativ för att bestämma vilken medlemsstats lagstiftning som denne ska omfattas av. För detta har redogjorts ovan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Transportarbetare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det kan för vissa yrkeskategorier vara svårare att fastställa hur arbetet är fördelat mellan bosättningsstaten och den andra eller de andra medlemsstaterna, exempelvis för transportarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Internationella transportarbetare reglerades särskilt i förord- ning 1408/71, men dessa regler har inte förts över till förord- ning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;161 &lt;/SPAN&gt;För att fastställa den tillämpliga lagstiftningen för transportarbetare tillämpas de generella reglerna om arbete i två eller flera medlemsstater. Enligt Europeiska kommissionens prak- tiska vägledning är det arbetstiden som är det kriterium om är mest lämpligt att använda som beslutsunderlag. Det kan även behövas en grundligare granskning för att kunna avgöra tillämplig lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 14.9 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 14.10 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 13.1 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Jämför artikel 13.1 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Övergångsregler kan gälla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;om det är svårt att uppskatta arbetstiden i bosättningsstaten för transportarbetaren. Om den behöriga institutionen vid en samlad bedömning kommer fram till att väsentlig del av arbetet utförs i bosättningsstaten ska personen omfattas av det sociala trygghets- systemet där och arbetsgivaren ska betala socialavgifter i bosättnings- staten. För dem som arbetar med internationella vägtransporter, exempelvis lastbilsförare som regelbundet kör mellan flera medlems- stater gäller samma regler som för övriga anställda som arbetar i två eller flera medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Undantag från bestämmelserna i artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;I enlighet med artikel 16 i förordning 883/2004 är det möjligt för de behöriga institutionerna i två eller flera medlemsstater att komma överens om att göra undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i artiklarna &lt;NOBR&gt;11–15&lt;/NOBR&gt; under förutsättning att det är till för- mån för en person eller en grupp av personer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Undantagen kallas ofta dispens. Det finns inte ett krav på att arbete ska utföras för att regeln ska vara tillämplig och den kan därför tillämpas på alla person- kategorier (arbetstagare, egenföretagare, arbetslösa och pensionärer). Syftet med sådana överenskommelser är inte att en person ska kunna välja vilken stats lagstiftning som denne ska omfattas av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Dispensregeln kan användas för längre utsändningar, där man redan från början vet att en persons utsändning kommer att över- stiga 24 månader. En överenskommelse måste ingås mellan staterna om den som ska utsändas ska kunna fortsätta att omfattas av lag- stiftningen i den staten som sänder ut honom eller henne. Många medlemsstater accepterar sådana överenskommelser upp till fem år. Det kan bli aktuellt i de fall en arbetstagare eller egenföretagare, blir utsänd för att denne har särskilda kunskaper inom ett företag och kan behövas i mer än två år. Dispensregeln kan även tillämpas med retro- aktiv verkan för att rätta till situationer där fel eller ingen lagstiftning alls har varit tillämplig. De retroaktiva överenskommelserna bör bara tillämpas i undantagsfall och ska vara till fördel för den enskilde. Det kan vara fallet när utsändningsperioden överstiger 24 månader, vilket kan vara då man felaktigt uppgett varaktighet på arbetsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Brusse&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-101/83&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1984:187.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35343x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft42"&gt;Konsekvensen blir att socialavgifter har erlagts i den utsändande staten men rätteligen borde betalats till arbetsstaten.&lt;SPAN class="ft121"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förordningens sakområden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;I detta avsnitt behandlas bestämmelserna i avdelning III i förord- ning 883/2004. I avdelning III finns särskilda regler för i vilken stat som en person kan begära vissa förmåner. Avdelning III kan även ses som en konkretisering av samordningsprinciperna i förhållande till olika förmåner. I enlighet med artikel 9 i förordningen klassificerar medlemsstaterna vilka förmåner som ska ingå i de olika kapitlen. En förteckning av Sveriges klassificering redovisas i betänkandets bilaga 3. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menar att det är förmånens innehåll som är avgörande och inte medlemsstatens klassificering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förmåner vid sjukdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Risken för sjukdom täcks av olika förmåner som är avsedda att täcka ett inkomstbortfall på grund av sjukdom. Det kan exempelvis röra sig om olika slags försäkringar som inträffar vid kortare eller längre perioder av sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Sjukförmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Inledningsvis kan konstateras att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har kommit att tolka begreppet sjukförmåner extensivt. Även förmåner som vid en första anblick inte omfattas av förordningens sakområde, har av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansetts falla under förordningens sakområde för- måner vid sjukdom. Förhandsavgörandena &lt;SPAN class="ft11"&gt;Molenaar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;165&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Jauch&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft52"&gt;Kommissionen mot rådet och parlamentet&lt;SPAN class="ft66"&gt;167 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;är exempel på förhandsav-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia. Se även Europeiska Kom- missionen (2013). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Praktisk vägledning om den lagstiftning som gäller inom Euroepiska unionen, Europeiska Ekonomiska samarbetet och Schweiz.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Nedanstående avsnitt bygger delvis på till utredningen inlämnat underlag av universitets- lektor Jaan Paju, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i &lt;SPAN class="ft87"&gt;Molenaar, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-160/96&lt;SPAN class="ft87"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;ECLI:EU:C:1998:84.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i &lt;SPAN class="ft86"&gt;Jauch, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-215/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2000:698.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; dom i &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd&lt;SPAN class="ft6"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;C-299/05,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; ECLI:EU:C:2007:608.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35344x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;göranden där &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; funnit att olika nationella ersättningar vid ålderdom och funktionshinder är att anse som förmåner vid sjukdom. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menar i dessa avgöranden att förmåner vid sjukdom inte enbart är socialförsäkringar som den nationella lag- stiftaren själv betecknat som förmåner vid sjukdom utan begreppet har en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; innebörd. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menar att förmånens innehåll, och inte klassificeringen, är avgörande. Denna tolkning från &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; sida har öppnat upp välfärdssystemen för de migrer- ande arbetstagarna som annars löpt risken att inte få ta del av den behöriga statens socialförsäkringar enbart på den grunden att den nationella lagstiftaren benämnt förmånen som något som inte till ordalydelsen omfattades av förordningens sakområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Frågeställningen om en nationell förmån ska ses som en förmån vid sjukdom i förordningens mening är viktig utifrån två aspekter – dels att den migrerande arbetstagaren kan få ta del av den behöriga statens (vanligen arbetsstaten) alla sjukförmåner, dels om en för- mån klassificeras som en förmån vid sjukdom kan den, beroende på hur den klassificeras, exporteras till bosättningsstaten. Förordningen gör alltså en åtskillnad mellan kontantförmåner och vårdförmåner. Kontantförmånerna definieras dock endast indirekt i förordningen, genom att vara de förmåner vid sjukdom som inte är vårdförmåner enligt artikel 1 va i förordningen. Ett förtydligande av begreppet har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; gett i målet i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Acereda Herrera&lt;/SPAN&gt;, där kontanta förmåner vid sjukdom definieras som ”periodiska bidrag som syftar till att säkerställa en ersättningsinkomst eller ett ekonomiskt stöd avsett att bibehålla den sjukes och eventuella familjemedlemmars generella levnadsnivå”.&lt;SPAN class="ft43"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;Förmåner som täcker inkomstförluster vid sjukdom kan därmed klassificeras som en kontantförmån vid sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;När det gäller vårdförmåner är det förmåner som utges i annan form än pengar, som hälso- och sjukvård, mödravård men även olika typer av hjälpmedel. Skillnaden mellan dessa förmåner är avgörande eftersom en kontantförmån kan exporteras. Enligt artikel 21.1 i för- ordning 883/2004 är det endast den behöriga staten, oftast arbets- staten, som är ansvarigt för att betala ut kontantförmånen till den medlemsstat där en försäkrad person eller dennes familjemedlem befinner sig. Den försäkrade personen och dennes familjemedlemmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Acereda Herrera&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-466/04,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2006:405, punkt 33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;har alltså rätt till utbetalning av kontantförmåner även om de inte bor i den behöriga medlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En förmån som är klassificerad som en vårdförmån behöver inte exporteras utan den ges i medlemsstaten, vilket ger medlemsstaten en bättre kontroll över förmånen. Från perspektivet den fria rörlig- heten är det emellertid att föredra att förmånerna i stället klassi- ficeras som en kontantförmån eftersom det innebär att den migrer- ande arbetstagaren kan få ta del av förmånen oavsett om hon eller han bor i den behöriga staten eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Som framgår av artikel 1 va (i) i förordning 883/2004, är hälso- och sjukvården att anse som en vårdförmån enligt förordningen. Det innebär att sjukvården inte kan exporteras utan den ges på plats i den behöriga medlemsstaten. I de flesta fall är detta inte ett problem eftersom den försäkrade personen bor i den behöriga staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;Artikel 17 i förordning 883/2004 finns undantag från huvudregeln när en person är bosatt i en annan stat än den behöriga staten. Den försäkrade personen kan då få tillgång till sjuk- och hälsovård som om han eller hon var försäkrad i bosättningsstaten. Den behöriga staten ska i dessa fall kompensera bosättningsstaten för vårdkost- naderna. Dessa regler gäller även för den försäkrades familjemedlem- mar under förutsättning att dessa inte har en självständig rätt till hälso- och sjukvård i bosättningsstaten. Bakgrunden är att det inte har ansetts rimligt att en person ska behöva åka från bosättnings- staten för att få sjukvård i den behöriga staten. Det har heller inte ansetts rimligt att personen måste resa till bosättningsstaten för be- hov av sjukvård som uppkommer när han eller hon arbetar i den behöriga staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;Artikel 18.1 i förordning 883/2004 ger därför den försäkrade en möjlighet att erhålla sjukvården antingen i sin bosättningsstat eller i den behöriga staten. Detsamma gäller för dennes familjemedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Det är bosättningsstatens sjukvårdssystem som bestämmer om vård är nödvändigt eller inte. Den behöriga staten ska betala vård- räkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft18"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Förordning 883/2004 har reglerat hälso- och sjukvård för pen- sionärer och deras familjemedlemmar på ett relativt strikt sätt jämfört med det vad som gäller för migrerande arbetstagare som bygger på rätt till fri rörlighet och likabehandling med bosättningsstatens försäkrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Enligt artikel 23 i förordning 883/2004 är en pensionär försäkrad för förmåner vid sjukdom i bosättningsstaten endast (och i dessa fall står bosättningsstaten för kostnaden):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;denne har pension från bosättningsstaten &lt;SPAN class="ft11"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;har rätt till sjukvård enligt bosättningsstatens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;När &lt;/SPAN&gt;pensionären har rätt till pension från två eller fler medlems- stater &lt;SPAN class="ft11"&gt;om &lt;/SPAN&gt;denne har pension från bosättningsstaten &lt;SPAN class="ft11"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;har rätt till sjukvård enligt bosättningsstatens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft10"&gt;Enligt artikel 24 i förordning 883/2004 kommer en pensionär att erhålla sjukvården i bosättningsstaten men det är medlemsstaten som betalar ut pensionen till pensionären som står för kostnaderna &lt;SPAN class="ft11"&gt;när denne &lt;/SPAN&gt;har pension från en stat som inte är bosättningsstaten &lt;SPAN class="ft11"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;inte har rätt till sjukvård enligt bosättningsstatens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Medlemsstaterna har således möjligheten att undgå att stå för kostnaderna för migrerande pensionärer som inte har någon koppling till det egna systemet genom att föreskriva olika hindrande regler vad gäller migrerande pensionärer och deras möjliga anslutning till det nationella sjukvårdssystemet. Detta gäller så länge medlemsstaterna respekterar den övergripande &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; vilket till sist och slutligen handlar om att balansera två motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Nödvändig vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;En annan hälso- och sjukvård som täcks av förordningens regelverk är nödvändig vård som uppstår vid en tillfällig vistelse i en annan medlemsstat. Det kan exempelvis röra sig om att en person som be- finner sig i en annan medlemsstat och blir sjuk och har behov av att uppsöka läkare. Detta regleras i artikel 19 i förordningen. Personer som har det europeiska sjukförsäkringskortet behöver endast betala patientavgift (i annat fall betalas vården med egna medel) (se vidare kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft18"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft52"&gt;Planerad vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Det finns ytterligare en form av sjukvård utomlands som regleras av förordningen. I dessa fall krävs emellertid förhandstillstånd från den behöriga myndigheten innan sjukvård kan ges i en annan med- lemsstat på den behöriga statens bekostnad. Medlemsstaterna har sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; haft möjlighet att erbjuda vård för de försäkrade i de fall medlemsstaten inte kan erbjuda vård inom en godtagbar tid. Det är den mottagande staten som bestämmer inom vilken tid vård kan ges. Till denna gränsöverskridande vård finns en kommitté, Revisionskommittén, som är ansvarig för uträkning och kvittning av sjukvårdskostnaderna mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I målen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kohll &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;Decker &lt;/SPAN&gt;slog &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fast att hälso- och sjukvård även kan omfattas av &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet för tjänster respektive varor. Det innebar att patienter plötsligt hade en parallell rätt till ersättning för hälso- och sjukvård och vårdrelate- rade varor som erhållits i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöver- skridande hälso- och sjukvård (patientrörlighetsdirektivet)&lt;SPAN class="ft43"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;Direk- tivet är genomfört i medlemsstaterna under 2013 kodifierar rättspraxis men utvecklar också rättigheterna något. (Se vidare om patientrörlig- hetsdirektivet i kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap sam- ordnas på samma sätt som förmåner vid sjukdom. Huvudprincipen är att den behöriga staten är ansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Förmåner vid moderskap är förmåner som utbetalas i nära an- slutning till själva nedkomsten av ett barn. Som exempel kan anfö- ras det tyska &lt;SPAN class="ft11"&gt;Mutterschaftsgeld &lt;/SPAN&gt;och det franska &lt;SPAN class="ft11"&gt;indemnités journa- lières de maternité&lt;/SPAN&gt;, men i stort sett alla föräldrapenningsförmåner har dels ersättning för &lt;NOBR&gt;icke-yrkesverksam&lt;/NOBR&gt; tid före nedkomst, dels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kohll, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-158/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:171 och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Decker, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-120/95,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:167.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT L 88, 4.4.2011, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45–65.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35348x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;ersättning i olika lång omfattning. Den svenska föräldrapenningen har också en sådan struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kuusijärvi&lt;/SPAN&gt;- målet att den förmån som utgavs i det aktuella målet var att klassificeras som familjeför- måner då ”syftet med föräldrapenningen dels är att ge föräldrarna möjlighet att växelvis ägna sig åt barnets vårdnad fram till dess det börjar skolan, dels är att till viss del kompensera för det inkomst- bortfall som det innebär för den förälder som ägnar sig åt vårdnaden om barnet att tillfälligt avstå från förvärvsverksamhet.”&lt;SPAN class="ft43"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förmåner vid invaliditet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Under förmåner vid invaliditet samlas de socialförsäkringar som reglerar inkomstförlust vid invaliditet. Dessa innefattar huvudsak- ligen förmåner till personer som bedömts inte kunna, helt eller del- vis stå till arbetsmarknadens förfogande. Det kan röra sig om funktionshinder från födseln, men också hinder som uppstått i ett senare skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;I förordning 883/2004 skiljer man mellan två typer av lagstift- ning – &lt;SPAN class="ft11"&gt;typ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;A-lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;typ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;B-lagstiftning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; I typ &lt;NOBR&gt;A-lagstift-&lt;/NOBR&gt; ningen är förmånen inte beroende av försäkrings- och bosättnings- perioder och förmånen ska inkluderas av medlemsstaten i bilaga VI till förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;172 &lt;/SPAN&gt;I typ &lt;NOBR&gt;A-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; får den berörda per- sonen en full förmån även i de fall den stadigvarande nedsättningen inträffar den första dagen, under förutsättning att även andra krav för rätt till förmånen är uppfyllda. En sådan förmån kan endast utbetalas under den tid en person omfattas av socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I typ &lt;NOBR&gt;B-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; finns ofta en karensperiod, under vilken en person inte alls kan vara berättigad till förmån, men samman- läggningsprincipen gör det möjligt att lägga ihop perioder från andra medlemsstater för att uppnå kravet på viss försäkringstid. En sådan försäkring har man tjänat in och kan fås även efter att en person upphört att vara täckt av försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kuusijärvi, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-275/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:279, punkten 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;En medlemsstat kan bestämma att system ska ses som en typ B system. Den avsedda effekten är att förmånerna i den andra staten tas i betraktande, medlemsstaten kan avräkna förmånen från den andra staten från sin förmån, Men om det andra landet har en typ B system så är ju redan pro rata beräkning gjord. Sverige har anmält den inkomstgrundade sjuk- och aktivitetsersättningen i bilaga VI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Om en migrerande person först varit omfattad av typ &lt;NOBR&gt;A-lag-&lt;/NOBR&gt; stiftning och därefter blir omfattad av en typ &lt;NOBR&gt;B-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; kommer denne, vid en invaliditetspension, endast bli omfattad av typ &lt;NOBR&gt;B-lag-&lt;/NOBR&gt; stiftningen eftersom typ &lt;NOBR&gt;A-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; endast kan erhållas under den tid personen är omfattad av försäkringen. Personen i fråga för- lorar på att flytta till en medlemsstat med typ &lt;NOBR&gt;B-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt; Om det omvända förhållandet gäller med arbete först i en typ &lt;NOBR&gt;B-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; följt av arbete i en typ &lt;NOBR&gt;A-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt; Då uppkommer situationen att personen i stället tjänar på avsaknaden av samordning. Denna effekt uppstår eftersom förmån enligt typ &lt;NOBR&gt;B-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; är intjänad och kan betalas ut parallellt med att förmån från en typ &lt;NOBR&gt;A-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Det blir alltså fråga om dubbla och parallella utbetalningar av för- måner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;Samordningsreglerna på invaliditetsförmånernas område tar därför sikte på båda dessa situationer. Förordningen gör åtskillnad vad gäller samordning för de situationer som rör en arbetstagare som enbart kommit att arbeta i medlemsstater med typ &lt;NOBR&gt;A-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; och den situationen där arbetstagaren arbetat i åtminstone en medlemsstat med typ &lt;NOBR&gt;B-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt; En person har varit omfattad av medlems- stater med typ &lt;NOBR&gt;A-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt; Personen ifråga kommer att bli om- fattad av den behöriga statens invaliditetspension. Situationen löses genom förordningens huvudregel om tillämplig lagstiftning. För en person som har varit omfattad av åtminstone en typ &lt;NOBR&gt;B-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; görs en fördelning av förmåner utifrån pro &lt;NOBR&gt;rata-principen.&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att de aktuella medlemsstaterna har att dels bedöma om arbetstagaren är berättigad till pensionen, dels beräkna pensionen och därefter sker en inbördes fördelning av pensionen medlemsstaterna emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förmåner vid ålderdom samt förmåner till efterlevande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;I artikel 1 w i förordning 883/2004 framgår att förordningen inte bara gäller för pension utan även för engångsutbetalningar som avser inbetalda avgifter eller som ersätter en pensionsutbetalning. Den täcker också förmåner som avser återbetalning av avgifter, uppräk- ningar eller tilläggsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Det är lagstadgade allmänna pensioner som ska samordnas, det vill säga de pensioner som enligt artikel 3 lyder under allmänna och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft18"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35350x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;speciella socialförsäkringssystem, både avgiftsfinansierade och icke- avgiftsfinansierade sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Utbetalningarna av pensionerna från olika länder ska fördelas proportionerligt &lt;NOBR&gt;(pro-rata)&lt;/NOBR&gt; och den totala pensionen som en person erhåller baseras på de försäkringsperioder som personen har fullgjort i respektive medlemsstat som anställd, egenföretagare eller genom bosättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Sammanläggning av försäkringsperioder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;En viktig princip för pensionsförmåner är den generella principen om sammanläggning av försäkringsperioder från olika länder. Samord- ningsprincipen ska användas i varje medlemsstat för att fastställa rätt till en förmån. Det gäller om villkoren för rätten till förmån inte upp- fylls genom egna intjänade försäkringsperioder eller inkomster men det finns intjänade pensionsrätter eller inkomster i andra medlems- stater. Principen är då att perioderna ska likställas och användas som om de var intjänade i den medlemsstat som ska fastställa rätten till en förmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Om en medlemsstats lagstiftning kräver att perioder ska ha utförts som anställd eller egenföretagare ska den behöriga institutionen ta i beaktande om det finns perioder som utförts i ett jämförbart system. Om en stat har ett pensionssystem för offentligt anställda eller inom annat specifikt yrke ska intyg om perioder fullgjorda under jämför- bara system eller jämförbart arbete användas för att sammanlägga perioderna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;173 &lt;/SPAN&gt;En institution får inte avslå en förmån endast på grund av att de utländska perioderna inte är fullgjorda i samma yrkes- kategori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Om perioder under ett år inte ger nationell rätt till en förmån behöver inte medlemsstaten sammanlägga perioder när det endast finns en period under ett år i denna stat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;Om en nationell lagstift- ning kräver att en person för att få, bibehålla eller återfå en förmån är försäkrad när försäkringsfallet inträffar, finns en särskild samman- läggningsbestämmelse.&lt;SPAN class="ft43"&gt;175 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis kan den nationella lagstift- ningen för efterlevandepension kräva att en person ska vara försäkrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 51 förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 57 förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 51.3 förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;i den staten när han eller hon avlider för att pensionen ska betalas ut till den efterlevande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft45"&gt;Beräkning av förmån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Den generella sammanläggningsprincipen är inte tillämplig när det gäller beräkningen av en förmån eftersom den endast används vid bedömningen av rätten till en förmån. En person som arbetar i flera olika stater och tjänar in pension i olika &lt;NOBR&gt;EU/EES-stater&lt;/NOBR&gt; ska ha rätt till dessa oavsett var personen är bosatt vid pensioneringen, så länge det är inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den behöriga institutionen i varje stat som personen har arbetat i, ska bevilja och beräkna förmånen i respektive stat. Om det finns nationell rätt till förmån ska två beräkningar göras, en enligt nationell lagstiftning och en enligt &lt;NOBR&gt;pro-rata&lt;/NOBR&gt; principen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;Enligt principen om &lt;SPAN class="ft11"&gt;favourability &lt;/SPAN&gt;gör ländernas institutioner denna andra beräkning. Där- efter jämförs beloppen som räknats fram genom nationell lagstiftning och enligt &lt;NOBR&gt;pro-rata.&lt;/NOBR&gt; Personen ska bli berättigad till den högsta ersätt- ningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;177,178 &lt;/SPAN&gt;Om sammanläggning används för att öppna rätten till förmånen ska beräkningen endast göras enligt &lt;NOBR&gt;pro-rata&lt;/NOBR&gt; principen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Pro-rata&lt;/NOBR&gt; principen innebär att förmånen ska proportioneras i förhållande till de intjänade perioderna i behörig stat och det totala antalet intjänade perioder inom unionen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;pro-rata&lt;/NOBR&gt; beräkningen görs först en beräkning av ett teoretiskt belopp, som är det belopp som visar vad personen skulle kunnat få om denna hade fullgjort alla sina intjänade försäkringsperioder i aktuell stat. Av det teorteiska beloppet ska institutionen sedan beräkna det aktuella beloppet, beloppet i förhållande till antalet år som personen arbetat i den staten och totala antalet perioder inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 52.1 a) i förordning 883/2004&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 52 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i mål nr &lt;NOBR&gt;C-24/75&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft86"&gt;Petroni, &lt;/SPAN&gt;ECLI:EU:C:1975:129. Det är en princip om bästa utfall, För exempel m.m. se Paju, J. (2012). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt&lt;/SPAN&gt;, Nordstedts Juridik s. 78 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 52.1 b) i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35352x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Den som beviljas en förmån på grund av arbetssjukdom eller arbets- skada kan få ersättning för förlorad inkomst. När en person har varit försäkrad för arbetsskada i flera olika medlemsstater, samordnas inte förmånen som en partiell förmån med en proportionerlig beräkning utan en förmån beviljas och beräknas i enlighet med en medlemsstats lagstiftning. Förordningen reglerar även vilken medlemsstat som ska stå för sjukvårdskostnaderna vid en arbetsskada.&lt;SPAN class="ft43"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;Om den drabbade personen har varit utsatt för samma risk i flera medlemsstater är det den stat där villkoren senast har uppfyllts som är ansvarig enligt artikel 38 i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;De sjukförmåner som kan komma att bli aktuella vid ett olycks- fall i arbetet är de som regleras i artiklarna 17, 18.1, 19.1 och 20.1. Dessa regler ger den skadade möjligheten att erhålla erforderliga vårdförmåner i såväl bosättningsstaten som i den behöriga staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En person som råkat ut för ett olycksfall och är försäkrad för arbetsskador i den stat där denne arbetar, men är bosatt eller vistas i en annan stat, är berättigad till vård, exempelvis medicinsk rehabili- tering efter arbetsskada i bosättningsstaten, på arbetsstatens bekost- nad.&lt;SPAN class="ft43"&gt;181 &lt;/SPAN&gt;Vad gäller de sjukförmåner som är kontantförmåner ska reglerna i artikel 21 även tillämpas vad gäller motsvarande sjukför- måner som är att hänföras till arbetssjukdomar, vilket innebär att sådana förmåner ska kunna exporteras.&lt;SPAN class="ft43"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förmåner vid arbetslöshet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Medlemsstaterna har olika syn på arbetslöshetsförsäkringen, men inom EU har man ändå valt att samordna arbetslöshetsförsäkringen genom förordning 883/2004. För en migrerande person uppstår frågeställningen dels om man överhuvudtaget är försäkrad och dels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 36 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 40 i förordning 883/2004. Intyg krävs enligt artikel 24.1 och 25.1 i förordning 987/2009. I artikeln regleras även vilken institution som ska betala ut vårdförmånerna när det inte finns någon institution som har ansvaret i den medlemsstat där den arbetsskadade vistas eller är bosatt eller när medlemsstaten inte har en arbetsskadeförsäkring. Exempelvis har inte Nederländerna en obligatorisk arbetsskadeförsäkring. Det är i stället privaträttsligt reglerat och organiseras med privata försäkringsbolag. Jämför även med Danmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 36.2 och 36.3 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35353x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;var man anses som försäkrad för arbetslöshetsförmåner; i arbets- staten eller i förekommande fall bosättningsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Vad som ska betraktas som en arbetslöshetsförmån är inte definierat i förordning 883/2004, vilket innebär att det inte alltid är så tydligt när en förmån är att anse som en arbetslöshetsförmån. EU- domstolen har dock i några domar fastslagit att en arbetslöshets- förmån är en förmån som huvudsakligen är en ersättning för förlorad inkomst i samband med förlust av arbete. Förmånen täcker en risk som är förknippad med inkomstförlust som en arbetstagare lider trots att han eller hon har förmåga att utföra arbete. Av målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;De Cuyper &lt;/SPAN&gt;följer bland annat att ett huvudkriterium för att klassificera en förmån som en arbetslöshetsförmån är att den är en del av ett system för arbetslöshetsförmåner och att personen i fråga följs upp och kon- trolleras av en arbetsförmedling.&lt;SPAN class="ft43"&gt;183 &lt;/SPAN&gt;Det finns även domar som speci- ficerar att förmåner som ges till personer som arbetstränar eller arbetar med andra former av stöd kan klassificeras som arbetslöshets- förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;Det gäller alltså förmåner som är en del av ett sådant system och som ges till personer som har en anställning som syftar till att förebygga arbetslöshet. Det gäller dock inte alla former av stöd, och var gränsen går är inte klargjord.&lt;SPAN class="ft43"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft45"&gt;Sammanläggning av perioder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;För arbetslöshetsförmåner finns i artikel 61 i förordning 883/2004 särskilda bestämmelser för sammanläggning av försäkringsperioder&lt;SPAN class="ft43"&gt;186&lt;/SPAN&gt;, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföre- tagare&lt;SPAN class="ft43"&gt;187&lt;/SPAN&gt;. Sådana perioder som är intjänade i en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;De Cuyper&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-406/04,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2006:491; &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Petersen&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-228/07,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2008:494.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Campana&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-375/85,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1987:253; &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Knoch&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-102/91,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1992:303.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Pennings, F. (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia s. 181.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Avgiftsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare, såsom de definieras eller erkänns som försäkringsperioder i den lagstiftning enligt vilken de har fullgjorts eller betraktas som fullgjorda, och alla perioder som behandlas som sådana, om de enligt den lagstiftningen erkänns som likvärdiga med försäkringsperioder. Se artikel 1 t i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Perioder som definieras eller erkänns som sådana i den lagstiftning enligt vilken de har full- gjorts, och alla perioder som behandlas som sådana, om de enligt den lagstiftningen erkänns som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft6"&gt;likvärdiga med anställningsperioder eller perioder som egenföretagare (artikel 1 u i förord- ning 883/2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;eller Schweiz ska under vissa förutsättningar kunna tillgodoräknas i den behöriga medlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I artikel 61 görs en viktig distinktion mellan å ena sidan en för- säkringsperiod och å andra sidan en anställningsperiod och period av verksamhet som egenföretagare. Huvudregeln är att försäkrings- perioder, anställningsperioder och perioder av verksamhet som egen- företagare i den behöriga staten sammanläggs med motsvarande perioder i en annan medlemsstat enligt artikel 61.1 första stycket. Om emellertid rätten till förmåner enligt den tillämpliga lagstift- ningen grundas på fullgjorda försäkringsperioder, ska de anställnings- perioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare, som full- gjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning endast beaktas i de fall då de skulle ha betraktats som försäkringsperioder om de hade fullgjorts i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Av målet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Frangiamore&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;189 &lt;/SPAN&gt;följer att en försäkringsperiod fullgjord i en annan medlemsstat alltid ska betraktas som en försäkrings- period även om den inte hade varit det om den hade varit fullgjord i den behöriga staten. Vidare gäller att alla försäkringsperioder utan vidare granskning av den behöriga staten ska beaktas när berätti- gande till arbetslöshetsersättning prövas. Detta gäller oavsett om de baserats på anställning eller på tid som egenföretagare, eller om de var försäkringsperioder baserade på något annat, såsom perioder av sjukdom, föräldraledighet, utbildning eller militär utbildning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Det är normalt sett inte möjligt att sammanlägga arbetsperioder eller försäkringsperioder från en annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat&lt;/NOBR&gt; för rätt till arbetslöshetsersättning utan att först ha haft ett verkligt arbete i den staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;191 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock undantag för gränsarbetare och så kallade sällanhemvändare, enligt artikel 65 i förordning 883/2004. Syftet med bestämmelserna i artikel 65 är att säkerställa att arbets- lösa som är bosatta i en annan medlemsstat än i den behöriga staten får arbetslöshetsersättning på ett sätt som bäst främjar möjligheten att få ett nytt arbete.&lt;SPAN class="ft43"&gt;192 &lt;/SPAN&gt;Underförstått antas att förutsättningarna för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 61.1 andra stycket i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i mål &lt;SPAN class="ft86"&gt;Frangiamore&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-126/77,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1978:187.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;European Commission (2011). &lt;/SPAN&gt;Explanatory notes on modernised social security coordination&lt;SPAN class="ft50"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 61.2 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; har i mål &lt;SPAN class="ft99"&gt;Mouthaan&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-39/76&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1976:181 punkt 13; &lt;SPAN class="ft99"&gt;Aubin&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-227/81&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1982:209 punkt 12 och &lt;SPAN class="ft99"&gt;Miethe&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-1/85&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1986:243 punkt 16 fastställt att bestämmelserna i artikel 71 i förordning 1408/71 avser att säkerställa att migrerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft18"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;helt arbetslös person att söka nytt arbete är bättre i personens bosätt- ningsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft45"&gt;Beräkning av förmåner vid sammanläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;När en persons rätt till arbetslöshetsersättning grundas helt eller delvis på arbete i annan &lt;NOBR&gt;EU/EES-stat,&lt;/NOBR&gt; i enlighet med reglerna om sammanläggning, ska ersättningen beräknas utifrån artikel 62 i förordning 883/2004. Artikel 62 beskriver att i de fall en ersättning baseras på tidigare inkomstuppgifter ska endast lönen eller yrkes- inkomsten från det senaste arbetet som anställd eller egenföretagare, beaktas. Detta gäller även om den behöriga statens lagstiftning innehåller en referensperiod, som exempelvis är fallet i Sverige, där ersättningen i vanliga fall relaterar till inkomsten under en ramtid på 12 månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Familjeförmåner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Familjeförmånerna är mycket nära förknippade med välfärdsstaten på många sätt. Familjeförmåner utgör ett instrument för att uppmuntra barnafödande; staterna kan genom fördelaktiga familjeförmåner ge incitament till barnafördande. Familjeförmånerna riktas mot familjen som en enhet och utgår från de förhållanden och kostnadslägen som råder i medlemsstaten. Vad som är att förstås som familjeför- måner skiljer sig mellan EU:s medlemsstater. I artikel 1 (z) i för- ordning 883/2004 definieras familjeförmån som alla förmåner och kontantförmåner avsedda att kompensera för en familjs utgifter. Det innebär att en nationell förmån ska omfattas av förordningens bestämmelser om familjeförmåner om det är en social förmån som utges utan att någon individuell behovsprövning görs. Familjeför- måner är avsedda att kompensera för en familjs utgifter. Med andra ord rör det sig om förmåner som täcker en inkomstförlust på samma sätt som en sjukförsäkring ska kompensera en inkomstförlust på grund av sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft6"&gt;arbetstagare erhåller arbetslöshetsförmåner så som bäst främjar sökandet av en ny anställning. Artikeln motsvaras av artikel 65 i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35356x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Det är värt att notera att alla förmåner som betalas ut till familje- medlemmar inte är familjeförmåner. I skäl 34 i förordning 883/2004 hänvisas till målen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Hoever och Zachow &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kuusijärvi&lt;/SPAN&gt;, där defini- tionen av familjeförmåner närmare har analyserats. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i målen påtalat att familjeförmåner syftar till att täcka de ökade kost- naderna som kommer genom att uppfostra barn, den oförmånliga finansiella situationen som kan uppstå i och med att en person inte arbetar heltid. Det får därför anses vara en bred bedömning för att täcka in olika familjesituationer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Till familjeförmåner räknas olika slags barnbidrag, stöd till hem- vård av barn och barntillägg till pensionstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Familjeförmånerna är exportabla, från den behöriga staten till personens familjemedlemmar som bor i en annan medlemsstat. Det framgår uttryckligen i artikel 67 ”som om de bodde i den behöriga staten”. Familjemedlemmen behöver alltså inte omfattas av den behöriga statens lagstiftning eller ha pension därifrån, för att kunna vara betalningsmottagare utan deras rätt till familjeförmån härleds från den person som har en självständig rätt genom arbete eller pension. Detta innebär att man bortser från eventuella bosättnings- krav som kan finnas i den nationella rätten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Prioritetsregler och tillägg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Det kan vara möjligt att en familj kan vara berättigad till familje- förmåner från två stater om båda föräldrarna arbetar eller om en förälder arbetar i en stat men barnen bor i en annan. Eftersom det inte ska vara möjligt att få överlappande familjeförmåner för samma barn under samma period, finns det särskilda prioritetsregler.&lt;SPAN class="ft43"&gt;195 &lt;/SPAN&gt;Det är den nationella rätten i varje medlemsstat som bestämmer på vilka grunder det finns rätt till familjeförmån, på grund av arbete eller bosättning. I de fall det kan bli aktuellt att förmåner kan betalas ut av flera länder fast på &lt;SPAN class="ft11"&gt;olika grunder&lt;/SPAN&gt;, det vill säga det kan vara möjligt att en mamma som arbetar i en medlemsstat A har rätt till familjeför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i de förenade målen &lt;SPAN class="ft7"&gt;Hoever och Zachow &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-245/94&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-312/94&lt;SPAN class="ft7"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; &lt;/SPAN&gt;ECLI:EU:C:1996:379. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kuusijärvi, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-275/96,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1998:279.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Devetzi, S. (2009).”The coordination of Family Benefits by Regulation 883/2004”,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft86"&gt;European Journal of Social Security&lt;SPAN class="ft50"&gt;, volume 11, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1-2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 68 i förordning 883/2004 och artikel 58 i tillämpningsförordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;måner därifrån, och pappan som inte arbetar men bor i medlemsstat B med barnen har rätt till familjeförmåner därför att han och familjen bor där. Prioritetsordningen är att i första hand ska förmånen betalas ut av den stat där föräldern arbetar, är egenföretagare eller har pen- sion och i sista hand bosättningsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Om det däremot är familjeförmåner som kan utbetalas från flera medlemsstater på &lt;SPAN class="ft11"&gt;samma grund &lt;/SPAN&gt;är prioritetsordningen en annan. I princip kan man säga att den medlemstat där familjen och barnen är bosatta som har det primära ansvaret.&lt;SPAN class="ft43"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;Att bara bestämma vilken stats lagstiftning som har företräde är inte tillräcklig. I de fall familjeförmånerna är lägre i den stat som har det primära ansvaret att betala ut förmånen, kan det bli aktuellt att den andra staten ska betala ett tillägg till förmånen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Särskilda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-avgiftsfinansierade&lt;/NOBR&gt; kontantförmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;De särskilt icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna faller inom förordningens sakområde. Dessa förmåner har karaktären av både social trygghet och socialt bistånd. För att förmånerna ska ses som särskilt icke avgiftsfinansierade kontantförmåner ska förmånerna uppfylla följande tre villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;De ska vara ett tillägg, ersättning eller komplettering för att täcka de risker som omfattas av de försäkringsgrenar som anges i artikel 3 i förordningen. De ska garantera en minimiinkomst i förhållande till den ekonomiska och sociala situationen i med- lemsstaten. De ska vidare till sin karaktär utgöra socialt bistånd som grundar sig på ekonomisk och social hänsyn enligt fast-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;Artikel 68 i förordning 883/2004 men även artikel &lt;NOBR&gt;58–60&lt;/NOBR&gt; i tillämpningsförord- ning 987/2009. Förordningen anger att om det finns rättigheter som är baserade på anställning eller som egenföretagare ska prioritet ges till den stat där barnet bor om också föräldern arbetar där. Om föräldern inte arbetar i den staten är det staten med den högsta förmånsnivån som betalas ut om rättigheterna är baserad på att föräldern uppbär pension är prioriteten också det land där barnen är bosatta. Men bara undre förutsättning att pension kan utbetalas under det landets lag. Om så inte är fallet, är dt staten med den längst för- säkringsperioderna eller bosättningen som betalat ut förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;197 &lt;/SPAN&gt;Tilläggsförmånen framgår i artikel 68 (2) i förordning 883/2004. Se även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft90"&gt;Beeck &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-104/80,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1981:48. I det målet drogs den tyska familjeförmånen in eftersom Beecks fru fick en förmån under dansk lagstiftning. Den tyska förmånen var högre än den danska och därför ansökte Beck om ett tillägg. Det tillägget som han ansökte om var inte en förmån som han kunde få utanför det tyska territoriet. Konsekvensen var att export reglerna fick användas. Se Pennings, F. (2015). &lt;SPAN class="ft90"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft18"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft10"&gt;ställda objektiva rättsliga kriterier. De ska utges i stället för eller som tillägg till en social trygghetsförmån och kan skiljas från sådana förmåner. Även förmåner som syftar till att ge särskilt skydd för funktionshindrade, är nära förbundet med personens sociala förhållande i medlemsstaten anses uppfylla villkoret.&lt;SPAN class="ft43"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Finansieringen ska uteslutande härröra från generella skatte- medel för att täcka offentliga utgifter. Förmånerna ska alltså inte vara beroende av någon avgiftsinbetalning för att finansiera de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft42"&gt;Särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner ska anges i bilaga X i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft10"&gt;Den grundläggande principen att kunna exportera förmåner finns det få möjligheter att göra undantag ifrån. Det innebär att det ska vara en restriktiv tolkning när det gäller undantag från möjligheten att expor- tera en förmån. I artikel 4.2a i förordning 1408/71 kunde särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmåner endast ges i bosättningsstaten om de var nämnda i bilagan II a. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i ett flertal mål be- dömt att undantag är tillåtna. I &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hendrix&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; prövades frågan om undantag från exportabilitetsprincipen var förenligt med fördragets bestämmelser om fri rörlighet för personer och icke diskriminering.&lt;SPAN class="ft43"&gt;199 &lt;/SPAN&gt;Domstolen menade att det inte fanns något som hindrade med- lemsstaterna att ha bosättningskrav när det gäller särskilt icke avgifts- finansierade kontantförmåner eftersom det ansågs som rättfärdigat. Men just i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hendrix&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; konstaterade domstolen att den nationella lagstiftningen gick utöver det som kunde rättfärdigas därför att mannen i målet hade sin ekonomiska och sociala länk till ursprungs- medlemsstaten. Diskrimineringsfrågan prövades inte.&lt;SPAN class="ft43"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Förmåner som är anmälda av medlemsstaten finns i bilaga X i förordning 883/2004 kan inte exporteras. Särskilda icke avgiftsfinan- sierade kontantförmåner beviljas i enlighet med bosättningsstatens lagstiftning. Bosättningsorten både utger och bekostar förmånerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 70.2 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Tidigare artikel 39 och 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Hendrix, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-287/05,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:494.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft13"&gt;11.4.9 Övriga förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft45"&gt;Dödsfallsersättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Dödsfallsersättningarna innefattar olika begravningsbidrag som kan utgå enligt nationell lagstiftning. Vanligtvis rör det sig om en klump- summa som ska täcka begravningskostnader. Reglerna tar fasta på när den förmånsberättigade, vid dödsfallet, är bosatt i en annan medlems- stat än den behöriga. I dessa fall ska dödsfallet anses ha inträffats i den behöriga medlemsstaten och dödsfallsersättning ska utbetalas oaktat av att den nationella regleringen kan ha en territoriell begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Förmåner vid förtida pensionering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Sakområdet förmåner vid förtida pensioner i kapitel 7 i förord- ning 883/2004 rör förtida pension som är avsedd för att fasa ut fullt arbetsföra personer som vill gå i pension i förtid. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har inte ansett att den förtida pensionsförmånen är en regelrätt social- försäkringsförmån. En person som uppbär en sådan pension kan, eftersom den förtida pensionen inte ansetts falla under förordningens sakområde, vara hindrad från att exportera denna förmån till en annan medlemsstat. Detta har numera reglerats i artiklarna 3 (1) (i) och 66 i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft18"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;P class="p741 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft10"&gt;Det är framför allt nationell lagstiftning som reglerar rätten till social trygghet för medborgare från länder utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Tredje- landsmedborgare kan vidare omfattas av social trygghet genom asso- cieringsavtalen. I kapitlet ges en översikt av associeringsavtalen som är slutna mellan EU och icke &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater.&lt;/NOBR&gt; Inom EU har även ett antal direktiv förhandlats fram inom området för migration. Direk- tiven har bestämmelser som är relaterade till likabehandling och till- gången till social trygghet för personer som inte är unionsmedborgare. En tillnärmning av medlemsstaternas regler för arbetskraftsinvandring kan bidra till att EU blir en mer attraktiv destination för den arbetskraft EU behöver. Arbetskraftsinvandring är också ett av flera medel som är viktigt för att EU ska kunna uppnå målsättningarna i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Europa 2020&lt;/SPAN&gt;, som är EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tredjelandsmedborgare bosatta i EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I artikel 79 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, här- efter &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; stadgas att unionen ska utforma en gemensam invandringspolitik i syfte att i alla lägen säkerställa en effektiv förvalt- ning av migrationsströmmarna, en rättvis behandling av tredjelands- medborgare som vistas lagligen i medlemsstaterna samt förebyggande av och förstärkt bekämpning av olaglig invandring och människo- handel. Unionen beslutar även om åtgärder för att fastställa rättig- heter för tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i en medlemsstat,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft18"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;inbegripet villkoren för fri rörlighet och vistelse i övriga medlems- stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Inom området för social trygghet är Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;det viktigaste regelverket därför att det medför att tredjelandsmed- borgarna självständigt omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpnings- bestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3, 4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Behovet av att inkludera tredjelandsmedborgare till att omfattas av förordning 883/2004 växte i takt med att allt fler arbetstagare kom från tredje land till &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; för att arbeta. Det var därför nödvändigt att reglera situationen och ge rättigheter som ligger så nära unionsmedborgarnas rättigheter som möjligt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Att samordna den sociala tryggheten var även nödvändig för att en tredjelandsmed- borgare som var tjänsteutövare, utan inskränkningar, skulle kunna till- handahålla tjänster i en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;Under flera års tid kom flera förslag för att utvidga personkretsen i förordning 883/2004. En fråga som diskuterades var om numera artikel 48 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; även kunde användas som rättslig grund för att utvidga personkretsen. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Khalil-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; att (nuvarande) artikel 48 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; inte kunde vara en grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT 2010 L 344/1, 29.12.2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EUT L 284, 30.10.2009, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;För övriga tredjelandsmedborgare kan rättighetsstadgan åberopas, för att alla som bor eller förflyttar sig inom EU har rätt till social trygghet och sociala fördelar i enlighet med unions- rätt och nationell rätt och praxis.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Stadgan riktar sig till myndigheter och medlemsstater inom unionen när de genomför unionsrätten. Artiklarna 34.2 och 51.1 i rättighetsstadgan. Se Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;/SPAN&gt;Centre for European Policy Studies s. 276 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Skäl 1 i förordning 1231/2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p553 ft10"&gt;för att utvidga personkretsen eftersom artikeln är begränsad till unionsmedborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen baserade i stället sitt förslag på artikel 79 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som handlar om förut- sättningarna för tredjelandsmedborgare att bosätta sig inom unionen. Detta förslag antogs av rådet och Rådets förordning (EG) nr 859/2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de med- borgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 juni 2003.&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Syftet med förordning 859/2003 var att utsträcka de rättigheter som med- borgaren i en medlemsstat får genom förordning 1408/71&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;till att omfatta även medborgare i tredje land som lagligen vistas inom en medlemsstats territorium. Dock var inte Storbritannien, Danmark och Irland automatiskt bundna av detta, utan dessa tre länder måste ut- tryckligen acceptera förordningar som baseras på artikel 79 EUF- fördraget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Irland och Storbritannien accepterade förordningen, men inte Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Efter flera års förhandlingar antogs Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om ut- vidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar. (förordning 1231/2010). Den trädde i kraft 1 januari 2011.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Förord- ning 1231/2010 är endast tillämplig i de fall tredjelandsmedborgaren omfattats av lagstiftningen i en medlemsstat och sedan flyttar inom unionen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Irland accepterade förordningen, men det gjorde inte Storbritannien och Danmark. Förordning 1231/2010 är därför inte tillämplig i Storbritannien och Danmark. Eftersom Storbritannien accepterat förordning 859/2003 fortsätter den att gälla. Det innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; mål, &lt;SPAN class="ft86"&gt;Khalil, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-95/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2001:532. Artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan vara rättslig grund för samordningsbestämmelser för personer som är medborgare i en medlemsstat. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade i &lt;NOBR&gt;Kahlil-målet&lt;/NOBR&gt; att artikel är begränsad till medborgare i &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; för att det är endast de som kan nyttja den fria rörligheten i &lt;NOBR&gt;EUF-fördra-&lt;/NOBR&gt; get. Se även Pennings, F. (2015). &lt;SPAN class="ft86"&gt;European Social Security Law, &lt;/SPAN&gt;Intersentia s. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EGT L 124, 20.05.2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. OJ L 149, 5.7.1971 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;002–0050.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Protokollen till Amsterdamfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT 2010 L 344/1, 29.12.2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 1 i förordning 1231/2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;också att förordning 1408/71 fortsätter att vara tillämplig för tredje- landsmedborgare när Storbritannien är en av de berörda medlems- staterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Danmark har inte accepterat förordning 859/2003 eller förordning 1231/2010. Detta innebär att tredjelandsmedborgare endast kan förlita sig på bilaterala avtal om social trygghet vid en gränsöverskridande situation till denna stat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Detsamma gäller för &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; och Schweiz. Varken förord- ning 859/2003 eller förordning 1231/2010 har antagits av dessa länder och är därför inte tillämpliga i Island, Norge, Liechtenstein. Den nordiska konventionen utökar dock personkretsen till tredjelands- medborgare. Den nordiska konventionen har även betydelse för de självstyrande områdena Färöarna och Grönland, som inte är EU/EES- stater och således inte omfattas av &lt;NOBR&gt;EU-förordningarna.&lt;/NOBR&gt; Genom att dessa områden anslutit sig till den nordiska konventionen kan tillämp- ningen av förordningarna utsträckas till att omfattas även dessa själv- styrande områden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Danmark har även i den nordiska konventionen gjort undantag för tredjelandsmedborgare och därför kommer konventionen inte att leda till att tredjelandsmedborgarna ingår i den utökande per- sonkretsen i förhållande till Danmark.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Förordning 859/2003 eller förordning 1231/2010 är inte bindande för Schweiz eftersom dessa inte tas upp i avtalet mellan EU medlemsstater och Schweiz.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 90.1 a i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A commentary on Regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 3 i nordiska konventionen. Se även prop. 2012/13:31, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 3 i nordiska konventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Överenskommelsen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-Schweiz&lt;/NOBR&gt; omfattar inte förordning 859/2003 respektive förordning 1231/2010. EUT L 114, 30.4.2002, p. &lt;NOBR&gt;6–72.&lt;/NOBR&gt; Det finns ett rättsfall som belyser frågan om förordningen är tillämplig för tredjelandsmedborgare som bor i Tyskland och arbetar i Schweiz. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att för att bestämmelserna i förordning 1408/71 ska vara tillämpliga för tredjelandsmedborgaren och dennes familjemedlemmar måste två villkor vara uppfyllda. De måste vistas lagligen i landet och det måste vara en gränsöverskridande situation. Makarna hade tyskt uppehållstillstånd men det var inte en gränsöverskridande situation, och förordningen var inte tillämplig i den situation som tredjelandsmedborgaren befann sig i. Tyskland behövde alltså inte tillämpa förordning 1408/71 på arbetstagaren och hans familje- medlem. Jämför även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft90"&gt;Xhymshiti, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-247/09,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2010:698.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft18"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Associerings-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; samarbets- och stabiliseringsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;EU är efter Lissabonfördragets ikraftträdande år 2009 en juridisk person med möjlighet att ingår internationella avtal inom politik- områdena som anges i fördragen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;EU:s externa relationer består i att EU kan ingå avtal som syftar till att främja ekonomiskt, politiskt och socialt samarbete med tredje land. Associeringsavtalen är bindande för EU:s institutioner och för medlemsstaterna. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; är behörig domstol att pröva avtalen. Den rättsliga grunden för EU att sluta dessa avtal finns i artikel 217 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Generellt inne- håller associeringsavtalen en rad principer för samordning av bestäm- melser om social trygghet för arbetstagare och deras familjer när de flyttar mellan en &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; och den associerade staten. Det associer- ingsråd som inrättats genom dessa avtal ska också anta bestämmelser för att tillämpa dessa principer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Inom EU är det främst unionsmedborgare som garanteras rätt till fri rörlighet och vistelse i annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Emellertid behandlas många tredjelandsmedborgare ändå som unionsmedborgare i enlighet med avtalen som är slutna av EU rörande fri rörlighet av personer. Det gäller exempelvis &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;SPAN class="ft43"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;som garanterar medborgare i Norge, Island och Liechtenstein samma rättigheter som unionsmedborgare. Detsamma gäller för schweiziska medborgare genom fri rörlighets- avtalet för Schweiz.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Avtalen är knutna till förordning 883/2004 för att underlätta den fria rörligheten för dessa personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 216 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;KOM (2012) 153, Den externa dimensionen av EU:s samordning av social trygghet. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska sociala kommittén samt regionkommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmed- borgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom med- lemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Decision of the Council and the Commission of 13 December 1993 on the conclusion of the Agreement on the European Economic Area between the European Communities, their Member States and the Republic of Austria, the Republic of Finland, the Republic of Iceland, the Principality of Liechtenstein, the Kingdom of Norway, the Kingdom of Sweden and the Swiss Confederation, EGT L 1, 3 januari 1994. Se även Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;/SPAN&gt;Centre for European Policy Studies s. 190 och 274 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer, EGT L 114, 30 april 2002 s. 6. Se även Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;/SPAN&gt;Centre for European Policy Studies s. 190 och 274 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft18"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;EU har även slutit associeringsavtal med flera andra stater. Om- fattningen och utformningen av de olika avtalen varierar beroende på EU:s intresse och tredje land. Vissa av avtalen innehåller till exempel mer generella principer om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet. Att behandlas lika är grundläggande för att de som inte är medborgare i en &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; ska kunna integreras i arbets- och bosättningsstaten. &lt;NOBR&gt;Associerings-,&lt;/NOBR&gt; samarbets- och stabiliseringsav- talen kan vara av betydelse för den enskilde om dessa innehåller reglering kring tredjelandsmedborgarens rättsliga status och fri rörlig- het samt samordning av sociala trygghetssystem.&lt;SPAN class="ft43"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det finns även ett antal associeringsavtal som EU slutit med andra länder som inte kommer att tas upp inom ramen för detta avsnitt. Detta eftersom de inte har bestämmelser om social trygghet utan avtalen omnämner enbart samarbete inom området för social trygghet för att stärka och modernisera sociala trygghetssystem i tredje land, som exempelvis vissa länder i Afrika, Västindien och Stillahavsom- rådet &lt;NOBR&gt;(ACP-länderna),&lt;/NOBR&gt; Chile och Mexiko. När det gäller associerings- avtalen med exempelvis Moldavien, Ukraina, Azerbajdzjan, Georgien och Kosovo innehåller dessa inte någon reglering av social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;EES-avtalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;År 1992 fanns det sju &lt;NOBR&gt;Efta-länder&lt;/NOBR&gt; som tillsammans arbetade fram ett avtal om ett ekonomiskt samarbete, &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; som trädde i kraft 1994. Schweiz valde att stå utanför &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; och tecknade egna bilaterala avtal med &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater,&lt;/NOBR&gt; exempelvis med Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar i EU 1995. För de tre kvarvarande länderna; Island, Norge och Liechtenstein uppnås en nära associering med EU genom &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; varigenom de omfattas av EU:s inre marknad utan att vara medlemmar i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; reglerar fri rörlighet för personer, tjänster, kapital och socialpolitik inom EU/EES.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-staterna&lt;/NOBR&gt; har inte inflytande över beslutsprocessen kring ny lagstiftning, eftersom de inte är representerade i Europaparlamentet eller rådet. När det antas nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A commentary on Regulations 883/2004 and 987/2009&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 537.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Schweiz är fortfarande är medlem i Efta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EES-staterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; har även accepterat Schengen avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; är en förutsättning att dessa införlivas i &lt;NOBR&gt;EES-avta-&lt;/NOBR&gt; let.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Rättsakterna granskas av en gemensam &lt;NOBR&gt;EES-kommitté,&lt;/NOBR&gt; som består av företrädare för EU och från de tre &lt;NOBR&gt;EES-länderna,&lt;/NOBR&gt; för att avgöra om dessa akter är relevanta för &lt;NOBR&gt;EES-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Lagstift- ningen förs in i förteckningen över protokoll och bilagor till EES- avtalet. Rättsakten måste även införlivas i &lt;NOBR&gt;EES-ländernas&lt;/NOBR&gt; lagstift- ningar, med undantag för Liechtenstein där den blir gällande som nationell rätt utan införlivande. Införlivandet och övervakningen sker genom Eftas övervakningsmyndighet och &lt;NOBR&gt;Efta-domstolen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Efta-domstolen&lt;/NOBR&gt; är behörig att lämna förhandsavgörande på begäran av nationella domstolar när det gäller tolkning av &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;När det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen är från den 1 juli 2011 förordning 883/2004 införlivad i &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; och gäller för medborgare från Island, Liechtenstein och Norge.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Fri rörlighetsavtalet med Schweiz&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Schweiz godkände inte &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; år 1992 utan regleringen mellan EU och Schweiz är baserad på olika bilaterala avtal. Samordnings- bestämmelser mellan Schweiz och andra &lt;NOBR&gt;EFTA–medlemsstater&lt;/NOBR&gt; (Island, Liechtenstein och Norge) regleras av det omarbetade EFTA- avtalet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;När det gäller social trygghet har EU och Schweiz ingått avtal om fri rörlighet för personer. Avtalet trädde i kraft 2002, förkortas härefter &lt;NOBR&gt;FMP-avtalet&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft11"&gt;agreement on the &lt;/SPAN&gt;f&lt;SPAN class="ft11"&gt;ree movement of persons&lt;/SPAN&gt;).&lt;SPAN class="ft93"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft42"&gt;Avtalet syftar bland annat till att underlätta den fria rörligheten för personer och ger rätt att resa in, bosätta sig, ta arbete, tillhandhålla tjänster i &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaterna.&lt;/NOBR&gt; Icke förvärvsaktiva personer har rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 102 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europeiska Ekonomiska samarbetsområdet Schweiz och Norden, Faktablad om EU (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se artikel 108.2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Gemensamma &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-kommitténs&lt;/NOBR&gt; beslut nr 76/2001 av den 1 juli 2011 om ändring i bilaga VI (social trygghet) och protokoll 37 till &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt; EUT L 262/33, 6.10.2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det har gjorts ändringar som gäller från den 1 januari 2016 som följer av ändringar som gjorts under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; och avtalet med Schweiz inom området för den sociala tryggheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;Beslut nr 5 år 2015, ändringar i bilaga II samordning av sociala trygghetssystem. Beslutat 12 november 2015, ref &lt;NOBR&gt;14-65782.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Beslut nr 1/12 av gemenssam kommittén som inrättats genom avtalen mellan europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiziska edsförbudet. EGT 2002 L 114/6 (Nedan kallat &lt;NOBR&gt;FMP-avtalet)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35368x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;att uppehålla sig och bosätta sig om de har tillräckliga tillgångar och heltäckande sjukförsäkring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;FMP-avtalet&lt;/NOBR&gt; har samma syfte som artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och hänvisar till förordning 883/2004. Det vill säga att reglerna tillförs- äkrar fri rörlighet och förhindrar att personer som nyttjar den förlorar sociala trygghetsförmåner.&lt;SPAN class="ft93"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Förordning 883/2004 är från den 1 april 2012 tillämplig för Schweiz.&lt;SPAN class="ft93"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att alla bilaterala avtal om social trygghet som &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; har ingått med Schweiz inte tillämpas, om dessa inte är mer förmånliga för den enskilde än för- ordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;Förordning 1231/2010&lt;SPAN class="ft66"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;om att utvidga förordning 883/2004 till tredjelandsmedborgare är inte tillämplig i Schweiz. &lt;NOBR&gt;FMP-avtalet&lt;/NOBR&gt; har inte några regler om unionsmedborgarskapet och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis om detta är alltså inte heller relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;FMP-avtalet&lt;/NOBR&gt; har inte någon hänvisning till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (patientrörlighetsdirektivet)&lt;SPAN class="ft43"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;En ytterligare skillnad mellan FMP- avtalet och förordning 883/2004 gäller tillämplig lagstiftning för sjukförsäkring. Enligt (bilaga II FMP) är personer som omfattas av det schweiziska sociala trygghetssystemet på grund av förord- ning 883/2004 (exempelvis genom arbete i Schweiz) uteslutna från den schweiziska obligatoriska sjukförsäkringen om de är bosatta i Tyskland, Frankrike, Italien, Finland eller Portugal och kan visa att de omfattas av sjukförsäkring i bosättningslandet.&lt;SPAN class="ft93"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Artikel 9 i FMP- avtalet garanterar likabehandling av sociala förmåner och skatte-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 24 bilaga I, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FMP-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Enligt artikel 8 FMP och bilaga II i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FMP-avtalet.&lt;/NOBR&gt; Se även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Bergström &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-257/10,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2011:839.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Beslut nr 1/12 av gemensamma kommittén som inrättats genom avtalen mellan europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer av den 31 mars 2012 om ersättande av bilaga II (samord- ningen av socialförsäkringssystem) till avtalet, EUT 2012 L 103/51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 20 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FMP-avtalet&lt;/NOBR&gt; och artikel 8 i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar. EUT L 344, 29.12.2010, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT, L 88, 4.4.2011, p. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45–65.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;/SPAN&gt;EU Social Security Law, A commentary on&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 547 f. Se bilaga II avsnitt A 1 i.3.b. i &lt;NOBR&gt;FMP-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35369x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft42"&gt;förmåner i förordning 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen.&lt;SPAN class="ft160"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Avtalet med Turkiet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska ekono- miska gemenskapen och Turkiet undertecknades 1963 och trädde i kraft 1964. Enligt associeringsavtalet ska den fria rörligheten för arbetstagare mellan EU:s (tidigare gemenskapen) medlemsstater och Turkiet genomföras etappvis.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för associeringen finns ett förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det inrättades även ett associeringsråd med befogenhet att besluta och lämna rekommendationer för att genomföra avtalets mål.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Det kompletterades med ett tilläggsprotokoll, som trädde i kraft 1972.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;År 1980 antog Associeringsrådet tilläggsprotokoll 3/80&lt;SPAN class="ft66"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;genom vilket systemen för social trygghet ska samordnas för att ge turkiska arbetstagare och deras familjemedlemmar som är bosatta inom EU tillgång till vissa sociala förmåner.&lt;SPAN class="ft66"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Dessa bestämmelser ska exem- pelvis göra det möjligt att lägga samman alla perioder då arbetstagare av turkisk nationalitet har varit försäkrade eller anställda i en EU- medlemsstat gällande ålderspensioner, efterlevandepensioner och in- validitetspensioner samt sjukvård. Dessa bestämmelser medför dock inte att &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaterna&lt;/NOBR&gt; är skyldiga att ta hänsyn till de perioder som har fullgjorts i Turkiet. Bestämmelserna säkerställer dock att familjebidrag erhålls om arbetstagarens familj är bosatt i gemen- skapen.&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft42"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Akdas-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; rörde en turkisk medborgare som enligt associerings- avtalet kunde exportera särskilda icke avgiftsfinansierade kontant-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EUT L 141, 27.5.2011 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–12.&lt;/NOBR&gt; Se även Fuchs, M. och Cornelissen, R. (2015). &lt;SPAN class="ft86"&gt;EU Social Security Law, A commentary on Regulations 883/2004 and 987/2009&lt;/SPAN&gt;, Nomos, C.H. BECK, Hart Publishing s. 547.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 12 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ankara-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 9 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ankara-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Avtal om associering mellan EEG och Republiken Turkiet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(Ankara-avtalet)&lt;/NOBR&gt; undertecknat den 12 september 1963, EGT C 113, 24 december 1973. Artikel 22 i &lt;NOBR&gt;Ankara-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tilläggsprotokoll och ekonomiskt protokoll undertecknat i Bryssel den 23 november 1970, tillägg till avtalet om associering mellan EEG och Turkiet. EGT L 293, 29 december 1972.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 39 i tilläggsprotokollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Beslut nr 3/80 av associeringsrådet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EEG-Turkiet&lt;/NOBR&gt; om tillämpningen av Europeiska gemen- skapernas medlemsstaters system för social trygghet på turkiska arbetstagare och deras familjemedlemmar. EGT C 110, 1983, s. 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;förmåner till Turkiet från Nederländerna. Den möjligheten finns inte för unionsmedborgare. Frågan var om regleringen i tilläggsproto- kollet gav turkiska arbetstagare mer gynnsam behandling. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen ansåg att de turkiska medborgarna Akdas m.fl. inte kunde, vid tillämpningen av tilläggsprotokollet, jämföras med unionsmedborgare eftersom de hade förlorat rätten att vistas i värdmedlemsstaten på grund av att de drabbats av invaliditet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; menade vidare att den nederländska tilläggsförmånen inte var exportabel inom EU. Situationen kunde inte jämföras med den för unionsmedborgare, eftersom de har rätt att fritt röra sig och vistas på medlemsstaternas territorium samt behåller rätten att vistas i den medlemsstat som beviljar förmånen. Unionsmedborgare kan välja att lämna denna stat och förlora rätten till den särskilda icke avgiftsfinansierade förmånen men har rätt att när som helst återvända till den berörda medlems- staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Efter &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Akdas&lt;/SPAN&gt;-domen&lt;/NOBR&gt; påbörjade Europeiska kommissionen att arbeta för att förändra tilläggsprotokoll 3/80 eftersom det sedan protokollet tecknades skett många förändringar i samordningsförordningen för medborgare i &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; och för tredjelandsmedborgare (för- ordning 1231/2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Europeiska kommissionen publicerade ett förslag för Turkiet, som presenterades som en paketlösning, vilket även inkluderade Albanien, Montenegro, San Marino. I det nuvarande avtalet med San Marino kan medborgare i San Marino och deras familjemedlemmar som bor i medlemsstat rätt att likabehandlas när det gäller den sociala trygg- heten. Dessa arbetstagare har rätt till sammanläggning av försäkrings- perioder för att beräkna förmåner. De har även rätt till familjeför- måner för sina familjemedlemmar som bor i en medlemsstat. De kan vidare exportera pension med anledning av invaliditet, ålder, och arbetsskada.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Förslaget för Turkiet och San Marino täcker in alla förmånerna i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;En stor skillnad i förslaget för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Akdas&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-485/07,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2011:346.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 21 i avtalet med San Marino. Se även Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;/SPAN&gt;Centre for European Policy Studies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europeiska kommissionen (2012). Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i det stabiliserings- och associeringsråd som inrättats genom stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan, vad gäller bestämmel- serna om samordning av de sociala trygghetssystemen, KOM (2012) 158. Europeiska kom- missionen (2012). Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som på Europeiska unionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Turkiet är att de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna inte kan exporteras, vilket är i linje med förordning 883/2004. För- slaget har antagits av rådet men har inte trätt i kraft. För Turkiets del gäller alltså tilläggsprotokoll 3/80 fortfarande.&lt;SPAN class="ft93"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;För Montenegro och Albanien är det en mer begränsade del av förmånerna som omfattas och avser ålderspension, efterlevande- pension, pensioner kopplade till arbetsskador och arbetssjukdomar och familjeförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Balkanavtalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Stabiliserings- och associeringsavtalen slutna med Balkanstaterna (Albanien, Makedonien, Montenegro som trätt i kraft, Serbien, &lt;NOBR&gt;Bosnien-Hercegovina&lt;/NOBR&gt; har inte trätt i kraft. Kosovo är undantaget) innehåller bestämmelser om arbetstagarnas fria rörlighet och sam- ordning inom området för social trygghet. Arbetstagare som är med- borgare i någon av dessa stater och som är lagligen anställda i en EU- medlemsstat ska behandlas på samma sätt som värdstatens när det gäller arbetsvillkor. Arbetstagarens lagligen bosatta make eller maka och barn ska också ha tillträde till värdstatens arbetsmarknad. Avtalen fastställer också bestämmelser för att samordna delar av de sociala trygghetssystemen. Dessa anger att sammanläggning av försäkrings- perioder och export av pensioner, det vill säga ålderspension, invali- ditet- och dödsfallsersättningar ska vara möjliga. Sveriges riksdag har godkänt stabiliserings- och associeringsavtalen med Bosnien och Hercegovina, Makedonien, Kroatien, Albanien, Serbien samt Monte- negro.&lt;SPAN class="ft43"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Stabiliserings- och associeringsavtalen ska dock inte påverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft89"&gt;vägnar ska intas i det stabiliserings- och associeringsråd som inrättats genom stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan, vad gäller bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen, KOM (2012) 156. Europeiska kommissionen (2012). Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i den samarbetskommitté som inrättats genom avtalet om samarbete och tullunion mellan Europeiska ekonomisk gemenskapen och Republiken San Marino vad gäller bestämmelserna om samordning av de sociala trygghets- systemen, KOM (2012) 157.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Europeiska kommissionen (2012). Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i det associeringsråd som inrättas genom avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet vad gäller bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen, KOM (2012 )152.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Prop. 2008/09:81 Bosnien och Hercegovina), prop. 2001/02:156 (Makedonien), prop. 2002/03:11 (Kroatien); prop. 2006/07:30 (Albanien); prop. 2010/11:50 (Serbien) och prop. 2007/08:164&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;rättigheter och skyldigheter om det finns förmånligare bilaterala avtal slutna mellan dessa länder och medlemsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Sverige har gällande avtal om social trygghet med Bosnien- Hercegovina, Kroatien och Serbien. Kroatien är numera &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det finns inga bestämmelser om likabehandling i de befintliga av- talen men det finns ett utkast till nytt Stabiliserings- och associerings- avtal från &lt;NOBR&gt;Stabiliserings-och&lt;/NOBR&gt; associeringsrådet gällande Makedonien. I avtalsutkastet föreslås ett förbud mot diskriminering på grund av nationalitet i den medlemsstat som personer från Makedonien är arbetstagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Avtalet i övrigt påminner om förordning 883/2004. Förmånerna gäller ålderspension, efterlevandepensioner samt pen- sioner med anledning av arbetsskada och familjeförmåner. För- månerna med undantag från familjeförmåner och de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna kan exporteras.&lt;SPAN class="ft43"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Europa-medelhavsavtalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; slöt EU ett antal samarbetsavtal med Maghreb- länderna (Algeriet, Marocko och Tunisien). Under &lt;NOBR&gt;Barcelona-proces-&lt;/NOBR&gt; sen 1995 ersattes dessa samarbetsavtal med &lt;NOBR&gt;Europa-medelhavsavtalen&lt;/NOBR&gt; med sju länder.&lt;SPAN class="ft43"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Dessa omfattar Israel, &lt;NOBR&gt;Maghreb-länderna,&lt;/NOBR&gt; Egypten, Jordanien och Libanon. Dessa har trätt i kraft under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Sverige har godkänt avtalen.&lt;SPAN class="ft93"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Avtalen skiljer sig åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;Vissa av avtalen reglerar samordning inom det sociala trygghets- området. Avtalen slutna med Tunisien&lt;SPAN class="ft121"&gt;55&lt;/SPAN&gt;, Marocko&lt;SPAN class="ft121"&gt;56&lt;/SPAN&gt;, Algeriet&lt;SPAN class="ft121"&gt;57&lt;/SPAN&gt;, Israel&lt;SPAN class="ft121"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;(Montenegro). I &lt;NOBR&gt;Montenegro-avtalet&lt;/NOBR&gt; stadgas när det gäller familjebidrag att arbetsstagaren ska få familjebidrag till familjemedlemmar bosatta inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Centre for European Policy Studies s. 364.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Rådets beslut av den 21 oktober 2010 EUT L 306/2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det fanns även ett utkast för Kroatien. Se Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;/SPAN&gt;Centre for European Policy Studies s. 365 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wiesbroeck, A. &lt;/SPAN&gt;Social Security Rights of &lt;NOBR&gt;Third-Country&lt;/NOBR&gt; Nationals under the &lt;NOBR&gt;Euro-Mediter-&lt;/NOBR&gt; ranean Association Agreements, &lt;SPAN class="ft50"&gt;in Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;SPAN class="ft50"&gt;Centre for European Policy Studies s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Prop. 2002/03:115 (Algeriet), prop. 2001/02:78 (Egypten) prop. 1998/99:57 och SÖ 1999:58) (Jordanien) prop. 1995/96:185 och SÖ 2000:69 (Israel), prop. 2002/03:108 och (Libanon) prop. 1995/96:195 och (Marocko) prop. 1995/96:34 (Tunisien).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Beslut 98/238/EC EGT L 97/1, 30.3.1998. Artiklarna 65 och 67 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Europa-avtalet&lt;/NOBR&gt; med Tunisien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Beslut 2000/204/EC, EGT L 70/1 18.3.2000. Artikel 65 i avtalet med Marocko.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;stadgar att medborgare i någon av dessa stater som är lagligt anställda i en &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat,&lt;/NOBR&gt; och även deras lagligen bosatta familjemedlem- mar, har rätt till likabehandling inom området för social trygghet i staten där de är anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Rätten till likabehandling gäller sedan 2010 de förmåner som finns i förordning 883/2004. Det innebär att alla förmåner som omfattas av förordningen även ska garanteras till migrerande arbetstagare och familjemedlemmar på samma sätt som till medborgarna i värdstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagare från dessa stater har också rätt att erhålla familje- förmåner för sina familjemedlemmar som lagligen bor i värdstaten. Dessutom gäller även att arbetstagarna kan sammanlägga försäkrings- perioder genom bosättning eller arbete från olika medlemsstater. Arbetstagaren har även rätt att exportera ålderspension, efterlevande- pension, arbetsskadeförmån och invaliditetsförmåner. Undantaget är de särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmånerna som inte kan exporteras till &lt;NOBR&gt;Maghreb-länderna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaternas&lt;/NOBR&gt; försök att begränsa tillgången till sociala trygghetsförmåner för personer från dessa länder har inte haft fram- gång i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har menat att likabehandlings- principen ger en rätt att begära förmåner på samma sätt som värd- landets medborgare och striktare villkor kan inte upprätthållas för migrerande arbetstagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Socialt bistånd är inte heller omfattat av likabehandlingsprincipen i dessa avtal och medlemsstaterna har ifråga- satt om liknande typer att sociala trygghetsförmåner med inslag av socialt bistånd faller in under socialt bistånd eller sociala trygghets- förmåner. Exempelvis prövades i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; huruvida en förmån som garanterar minimiinkomster för pensionärer sågs som social bistånd som är utanför sakområdet för Marockoavtalet. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen menade att även om en minimipension har inslag av socialt bi- stånd så är det en social trygghetsförmån som faller inom avtalets sak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Beslut 2005/690/EC, EUT L 265/1 10.10.2005. Artiklarna 39 och 40 i avtalet med Algeriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets beslut 2010/700/EC EUT L 306, 23.11.2010 och rådets beslut 2000/384/EC EGT L 147, 21.6.2000. Artikel 65 i avtalet med Israel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets beslut 2010/697/EU, EUT L 306/1,23.11.2010; Rådets beslut 2010/698/EU, EUT L 306/8 23.11.2010; Rådets beslut 2010/699/EU, EUT L 306/14, 23.11.2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wiesbroeck, A. &lt;/SPAN&gt;Social Security Rights of &lt;NOBR&gt;Third-Country&lt;/NOBR&gt; Nationals under the &lt;NOBR&gt;Euro-Mediter-&lt;/NOBR&gt; ranean Association Agreements, &lt;SPAN class="ft50"&gt;in Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;SPAN class="ft50"&gt;Centre for European Policy Studies 45 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar &lt;SPAN class="ft87"&gt;Echouikh &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-336/05,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C: 2006:394 och &lt;SPAN class="ft87"&gt;El Youssfi &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-276/06&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:215.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft10"&gt;område.&lt;SPAN class="ft43"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Likabehandlingsprincipen gäller arbetstagare, men inte en- bart aktiva, utan även de som är pensionärer. Det rör främst förmåner som ålderspension och invaliditetsförmåner som kan exporteras till länderna i enlighet med avtalet. När det gäller likabehandlingsprin- cipen för familjemedlemmar har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tolkat familjemed- lemsbegreppet brett. Det kan utöver maka och underåriga barn, även inkludera andra nära släktingar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Den breda tolkningen av likabehand- lingsprincipen i avtalen stärker rätten till sociala trygghetsförmåner för arbetstagare från dessa länder när de vistas i EU. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har tolkat och gett breda definitioner av begreppen arbetstagare, familje- medlem och sociala trygghetsförmåner. Konsekvensen blir att det blir svårt för medlemsstaterna att begränsa tillgången till sociala trygghets- förmåner för migrerande arbetstagare från dessa stater. Dessutom bör det tilläggas att associeringsavtalen interagerar med tillämplig lag- stiftning för tredjelandsmedborgare generellt, en migrerande arbets- tagare från någon av dessa stater kan således ha rätt till förmåner med förordning 883/2004 som grund.&lt;SPAN class="ft93"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Avtalen med &lt;NOBR&gt;Magreb-länderna&lt;/NOBR&gt; med syfte att samordna sociala trygghetsområdet ska inte påverka de bilaterala avtalen om social trygghet som någon av Maghreb länderna slutit med en medlems- stat i de fall bilaterala avtalen om social trygghet stadgar mer för- månlig behandling.&lt;SPAN class="ft43"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Sverige har ingått avtal om social trygghet med både Israel och Marocko.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;För länderna, Egypten, Libanon och Jordanien är rättigheterna till sociala trygghetsförmåner begränsade och med vaga hänvisningar till likabehandling.&lt;SPAN class="ft121"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom El Youssfi &lt;NOBR&gt;C-276/06&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2007:215.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Mesbah, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-179/98,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1999:549.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wiesbroeck, A. &lt;/SPAN&gt;Social Security Rights of &lt;NOBR&gt;Third-Country&lt;/NOBR&gt; Nationals under the &lt;NOBR&gt;Euro-Mediter-&lt;/NOBR&gt; ranean Association Agreements, &lt;SPAN class="ft50"&gt;in Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;SPAN class="ft50"&gt;Centre for European Policy Studies s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 71 i avtalet med Algeriet; artikel 68 i avtalet med Marocko och artikel 68 i avtalet med Tunisien. Se även Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;/SPAN&gt;Centre for European Policy Studies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 62 i avtalet med Egypten, artikel 65 i avtalet med Libanon och artikel 80 i avtalet med Jordanien. Se även Wiesbroeck, A. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Social Security Rights of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Third-Country&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; Nationals under the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Euro-Mediterranean&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; Association Agreements, &lt;/SPAN&gt;in Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;Centre for European Policy Studies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35375x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Migrationslagstiftning för rätt att resa in, vistas och arbeta i EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Mellan åren 2003 och 2012 antogs flera direktiv inom migrations- området med rättigheter för olika kategorier av tredjelandsmedbor- gare i en &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat.&lt;/NOBR&gt; Det handlar om rätten att resa in och an- ställnings- och bosättningsrättigheter i EU. Direktiven föreskriver i vissa fall likabehandling när det gäller social trygghet och möj- ligheten att sammanlägga perioder och exportera förmåner. Direk- tiven är grundläggande för att uppmuntra arbetskraftsinvandring och för att uppnå en framgångsrik integration av tredjelandsmedborgare inom EU.&lt;SPAN class="ft43"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De som kommer att tas upp i detta kapitel är Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd (det omarbetade skyddsgrunds- direktivet)&lt;SPAN class="ft43"&gt;68&lt;/SPAN&gt;, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredje land som vistas lagligen i en medlemsstat&lt;SPAN class="ft43"&gt;69&lt;/SPAN&gt;, rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern överföring av personal&lt;SPAN class="ft43"&gt;70&lt;/SPAN&gt;, rådets direk- tiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 för tredjelandsmedborgare sin resa och vistelse för anställning som säsongsarbetare&lt;SPAN class="ft43"&gt;71&lt;/SPAN&gt;, rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familje-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;återförening&lt;SPAN class="ft66"&gt;72&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;om villkor för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;högkvalificerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;anställning (blåkortsdirektivet)&lt;SPAN class="ft66"&gt;73&lt;/SPAN&gt;, rådets direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft10"&gt;tiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte&lt;SPAN class="ft43"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Guild, E. Carrera S. Eisele, K. (2014). &lt;/SPAN&gt;Social benefits and migration, a contested relationship and policy challenge in the EU, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Centre for European Policy Studies s. 276.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;68&lt;/SPAN&gt;EUT L 337, 20.12.2011, s. &lt;NOBR&gt;9–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT L 343, 23.12.2011, p. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT L 157, 27.5.2014, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT L 94, 28.3.2014, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;375–390.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT L 251, 3.10.2003, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT L 155, 18.6.2009, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EUT L 289, 3.11.2005, p. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Familjeåterföreningsdirek- tivet har inte bestämmelser om rätt till sociala trygghetsförmåner men kommer att tas upp eftersom det är knutet till vissa av direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I Norden gäller de ovan nämnda direktiven endast Finland och Sverige eftersom Danmark på grund av protokollet till Amsterdam- fördraget inte är bunden av alla direktiven, exempelvis inte direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare. Detta betyder att Danmark inte deltar i åtgärder som rör asyl, invandring och skydd av rättigheter för medborgare i tredje land. Direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare är inte heller en del av &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; eller av avtalet mellan EU och Schweiz.&lt;SPAN class="ft43"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Det europeiska asylsystemet – särskilt om skyddsgrundsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;EU har sedan 1999 arbetat med att skapa ett europeiskt asylsystem som grundas på en fullständig tillämpning av Genèvekonvention och New &lt;NOBR&gt;York-protokollet.&lt;/NOBR&gt; Arbetet har bedrivits i två etapper och i den första etappen antogs rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (första skydds- grundsdirektivet), rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för bevilj- ande eller återkallande av flyktingsstatus (asylprocedurdirektivet), Rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (mottagandedirek- tivet), rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om minimi- normer vid tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlems- staternas insatser för att ta emot dessa personer och att bära följderna av detta (massflyktsdirektivet)&lt;SPAN class="ft43"&gt;77&lt;/SPAN&gt;, rådets förordning (EG) nr 343/2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EUT L 16, 23.1.2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2013/14:83 s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer vid tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35377x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen) samt rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinförordningen (Eurodacförordningen). I den andra etappen av arbetet med det gemensamma asylsystemet omförhandlades direktiven och om- arbetade versioner av dessa antogs, dock med undantag från mass- flyktsdirektivet. Syftet med att omarbeta direktiven var att bidra till en ökad harmonisering och att flyktingar och alternativt skyddsbe- hövande i största möjliga utsträckning ska behandlas lika när det gäller det internationella skyddet. Det omarbetade skyddsgrundsdirektivet&lt;SPAN class="ft43"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;antogs 13 december 2011 och 26 juni 2013 antogs det omarbetade asylprocedurdirektivet&lt;SPAN class="ft43"&gt;79&lt;/SPAN&gt;, det omarbetade mottagandedirektivet&lt;SPAN class="ft43"&gt;80&lt;/SPAN&gt;, den omarbetade Dublinförordningen&lt;SPAN class="ft43"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;och den omarbetade Eurodac- förordningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft42"&gt;Skyddsgrundsdirektivet utgör dock kärnan i det gemensamma europeiska asylsystemet och huvudsyftet med direktivet är dels att medlemsstaterna ska tillämpa gemensamma kriterier för att fast-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft8"&gt;medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och att bära följderna av detta. EUT L 212, 7.8.2001. &lt;NOBR&gt;p.12–23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till inter- nationellt skydd , för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet. EUT L 337, 20.12.2011 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;s.9–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) EUT L 180, 26.6.2013 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;60–95.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagnade av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning). EUT L 180 29.6.2013 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;96–116.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning(EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva om en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) EUT L 180, 29.6.2013, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;31–59.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordn- ing (EU) 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva om en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmed- borgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlems- staternas brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byra för den operativa förvaltningen av stora &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; inom området frihet, säkerhet och rättvisa (omarbetning). EUT L 180 29.6.2013 s. &lt;NOBR&gt;1–30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft18"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;ställa vilka personer som har ett behov av internationellt skydd, dels garantera att en miniminivå av förmåner är tillgänglig för dessa personer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Det första skyddsgrundsdirektivet omarbetades 2011 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för att ge en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (det omarbetade skyddsgrunds- direktivet). Direktiven är genomförda i svensk rätt, huvudsakligen i utlänningslagen, UtlL. I direktiven finns bestämmelser som ger per- soner som har beviljats internationellt skydd tillgång till sociala trygg- hetssystem samt sociala förmåner. Med internationellt skydd avses flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Personer som har beviljats internationellt skydd har rätt att vara anställda eller bedriva verksamhet som egenföretagare omedelbart efter det att skyddet har beviljats samt att gällande lagstiftning, som bland annat tillgång till sociala trygghetssystem som anställd eller egenföretagare, ska tillämpas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Artikel 29.1 i det omarbetade direktivet har rubriken ”Sociala förmåner” och föreskriver att personer som har beviljats internationellt skydd ska ges samma nödvändiga sociala stöd som det som tillhandahålls medborgare. Stödet får enligt artikel 29.2 begränsas till personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande till att gälla endast grundläggande förmåner som då ska tillhandahållas på samma nivåer och på samma villkor som för medborgare. Enligt artikel 30 ska medlemsstaterna se till att personer som beviljats inter- nationellt skydd har tillträde till hälso- och sjukvård på samma villkor som medborgare i den medlemsstat som har beviljat sådant skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Den 6 april 2016 kom Europeiska kommissionen med ett med- delande till Europaparlamentet och rådet för en reform av det gemensamma asylsystemet. Den 13 juli 2016 presenterades ett för- slag på en ny förordning om inrättande av ett gemensamt asyl- förfarande inom EU för att ersätta det omarbetade asylprocedur- direktivet och en ny förordning som ska ersätta det omarbetade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skäl 6 i direktiv 2004/83/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 2 i det omarbetade direktivet, 2011/95/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 26 i det omarbetade direktivet 2011/95/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft10"&gt;skyddsgrundsdirektivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Kommissionen presenterade samma dag ett förslag om ett reviderat mottagandedirektiv.&lt;SPAN class="ft43"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft13"&gt;12.3.2 Direktiv om ett kombinerat tillstånd för uppehåll och arbetstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta i en &lt;NOBR&gt;EU/EES-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; regleras i direktiv 2011/98/EU om ett kombi- nerat ansökningsförfarande för tillstånd för uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Syftet med direktivet är att förenkla förfarandet och underlätta kontrollen av tredjelandsmedborgarens rättsliga ställning. Direktivet tillämpas på tredjelandsmedborgare som ansöker om att få vistas i ett medlemsland för att arbeta eller som har beviljats inresa till ett medlemsland för att arbeta i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;I direktivet finns bestämmelser om att det i vissa fall inte ska tillämpas på tredjelandsmedborgare. Det gäller bland annat inte för medborgare från tredje land som omfattas av EU:s skydds- grundsdirektiv. I direktivet anges även en gemensam uppsättning rättigheter som de ska omfattas av. Med arbetstagare från tredje land avses tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa i en EU- medlemsstat och som därmed vistaslagligen i medlemsstaten och har tillstånd att arbeta. Det kombinerade tillståndet är ett uppehålls- tillstånd, som ger tredjelandsmedborgaren rätt att lagligen vistas i staten för att arbeta där.&lt;SPAN class="ft43"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;En person som får uppehållstillstånd får ett bevis i form av ett uppehållstillståndskort.&lt;SPAN class="ft43"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;I denna handling kan även uppgifter om arbetstillstånd föras in.&lt;SPAN class="ft43"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;De arbetstagare från tredje land som beviljats inresa till Sverige för att arbeta i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt eller som har beviljats inresa i Sverige i andra syften än arbete i enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europeiska kommissionen (2016). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer sak anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kravet för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, KOM (2016) 197 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Europeiska kommissionen (2016). Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om normer för mottagade av personer som ansöker om internationellt skydd, KOM 2016 (465).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artiklarna 3.1 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 11 a i direktivet om ett ansökningsförfarande. Framgår i svensk rätt i 2 kap. 4 § UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Enligt förordning 1030/2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 kap. 10 § utlänningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;unionsrätten eller nationell rätt och har tillstånd att arbeta här och har ett uppehållstillstånd, utfärdat i enlighet med förordning 1030/2002&lt;SPAN class="ft43"&gt;92&lt;/SPAN&gt;, har rätt till likabehandling. Direktivet har alltså bestämmelser som medför att tredjelandsmedborgare likabehandlas med värdstatens arbetstagare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Direktivet gäller dock inte för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till unionsmedborgare, &lt;NOBR&gt;EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; eller medborgare i Schweiz och inte heller för tredjelandsmedborgare som har ställning som varaktigt bosatta.&lt;SPAN class="ft43"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Förutom rätten att resa in och vistas, ska tredjelandsmedborgarna likabehandlas med med- borgarna i den medlemsstat där de vistas. Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning, genom några ändringar i utlänningsförordningen som trädde i kraft den 1 mars 2014. Det innebär att i Sverige har dessa personer rätt till likabehandling med svenska medborgare inom områdena för arbetsvillkor, föreningsfrihet, utbildning, social trygg- het och skatteförmåner och tillgång till varor och tjänster.&lt;SPAN class="ft43"&gt;95, 96 &lt;/SPAN&gt;Rätten till likabehandling är möjlig att begränsa, men inte för de tredjelands- medborgare som är anställda eller har varit anställda i minst sex månader och som är registrerade om arbetslösa.&lt;SPAN class="ft43"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna kan bestämma att familjeförmåner inte behöver beviljas för de som har ett kortare arbetstillstånd, det vill säga för kortare tid än sex månader, eller för de som beviljats tillstånd för inresa och vistelse för att studera eller tillstånd att arbeta på grundval av visering. När det gäller den sociala tryggheten innebär likabehandlingen i direktivet inte att arbetstagarna från tredje land ska tillerkännas fler rättigheter än vad som anges i unionsrätten, inom området för social trygghet det vill säga de sociala risker som omfattas av förordning 883/2004. I skäl 24 i direktivet framgår att likabehandlingen inte innebär att arbetstagare från tredje land ska tillerkännas rättigheter inom fler områden än de som föreskrivs i gällande unionsrätt på området för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. EUT L 157, 15.6.2002, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 3.1 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; i direktiv 2011/98/EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 3.2 i direktiv 2011/98/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 12.1 i direktiv 2011/98/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Dessa tillgodoses genom gällande rätt. Det medförde dock att bestämmelser i socialför- säkringsbalken har upphävts eftersom de gjorde åtskillnad mellan svenska och utländska medborgare vid beräkning av försäkringstid för sjuk- och aktivitetsersättning 35 kap. 16 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;§§ SFB. Upphävd med anledning av att det gjorde åtskillnad mellan svenska och utländska medborgare. Det fanns krav på viss bosättningstid i Sverige för personer som inte var svenska medborgare vid beräkning av försäkringstid för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning för dem vars försäkringsfall inträffat före det år de fyllde 18 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 12.2 b direktiv 2011/98/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35381x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;social trygghet för tredjelandsmedborgare som har gränsöverskrid- ande anknytning. Vidare anges att direktivet inte bör tillerkänna rättigheter i situationer som inte omfattas av unionsrätten såsom i förhållande till familjemedlemmar som är bosatta i tredje land. Dock kan en efterlevande som vistas i tredje land och som har rättigheter härledda från arbetstagaren erhålla lagstadgad pension på grund av arbetstagares tidigare anställning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;I direktivet anges också att rättig- heter endast bör beviljas för familjemedlemmar som i samband med familjeåterförening ansluter sig till en arbetstagare från tredje land för att visats i samma medlemsstat eller för familjemedlemmar som redan vistas lagligen i den medlemsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Storbritannien, Irland och Dan- mark har inte deltagit i antagandet av direktivet och det är inte bind- ande eller tillämpligt i dessa medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Direktiv om företagsintern överföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredje- landsmedborgare inom ramen för företagsintern överföring av perso- nal antogs den 15 maj 2014. Direktivet gör det lättare för företag och multinationella bolag att tillfälligt flytta sina chefer, specialister och praktikanter i &lt;NOBR&gt;yrkes-och&lt;/NOBR&gt; utbildningssyfte till sina filialer och dotter- bolag inom EU. Av artikel 18.2 i direktivet anges att personer som är föremål för företagsinternt förflyttning ska behandlas på samma sätt som svenska medborgare med avseende på sådan social trygghet som anges i artikel 3 i samordningsförordningen. Även i detta direktiv finns möjligheter att begränsa rätten till likabehandling när det gäller familjeförmåner. Det kan begränsas för personer som har fått till- stånd att vistas och arbeta i landet för en period som inte överstiger nio månader.&lt;SPAN class="ft43"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;I skäl 39 till direktivet anges att direktivet inte bör ge fler rättigheter än de som redan föreskrivs i unionsrätten om social trygghet för tredjelandsmedborgare som befinner sig i en situation med intressen i flera medlemsländer. Enligt direktivförslaget ska före- tagsinternt förflyttad personal erbjudas förmånliga villkor när det gäller möjligheten för familjemedlemmar att flytta med. Den första genomföranderapporten ska läggas fram senast i november 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 12.4 i direktiv 2011/98/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Skäl 24 i direktiv 2011/98/EU. Se även prop. 2013/14:153. s. 38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 18.3 i direktiv 2014/66/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft42"&gt;I Migrationsverkets instruktion anges att Migrationsverket är kon- taktmyndighet för informationsutbyte som gäller direktivet.&lt;SPAN class="ft121"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Direktiv för inresa och vistelse för rätt för anställning som säsongsarbetare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Direktiv 2014/36/EU, som antogs i februari 2014, reglerar villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för anställning som säsongsarbetare. Direktivet är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som ansöker om att resa in eller som har beviljats inresa för säsongs- anställning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Migrerande säsongsarbetare får vistas lagligen och till- fälligt i EU under en period på mellan fem och nio månader (bero- ende på medlemsstat) för att bedriva en verksamhet som är beroende av årstidernas växlingar, samtidigt som de behåller sin huvudsakliga bosättning i ett tredje land. I direktivet klargörs också vilka sociala rättigheter som sådana migrerande arbetstagare kan göra anspråk på. Säsongsarbetarna har enligt artikel 23 i direktivet rätt till likabehand- ling vad gäller sociala trygghetsförmåner enligt vad som avses i artikel 3 i förordning 883/2004. I direktivet framgår att likabehand- lingen får begränsas när det gäller rätten till familjeförmåner. I skäl 46 i direktivet anges att direktivet inte bör ge fler rättigheter än de som redan föreskrivs i unionsrätten om social trygghet för tredje- landsmedborgare som har anknytning till flera medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Direktiv om familjeåterförening&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Direktiv 2003/86/EG innehåller bestämmelser om rätt till familjeåter- förening. Direktivet fastställer gemensamma bestämmelser för familje- återförening för tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på med- lemsstaternas territorier. Familjeåterförening ska göra det möjligt att skydda familjeenheten och underlätta tredjelandsmedborgarnas inte- grering i medlemsstaterna. De som omfattas av direktivet är tredje- landsmedborgare som har ett uppehållstillstånd med en giltighetstid på minst ett år som utfärdats av en medlemsstat och har välgrundade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;101&lt;/SPAN&gt;Förordning om ändring i förordningen (2007:996) med instruktions för Migrationsverket. SFS 2016:1245.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Artikel 2.1 i direktiv 2014/36/EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna är emellertid inte tillämpliga på en tredjelandsmedborgare som ansöker om att beviljas flyktingstatus och vars ansökan ännu inte har lett till ett slutligt beslut eller som omfattas av tillfälliga skyddsformer, och inte heller på familjemedlemmar till unionsmedborgare. I artikel 5.5 i direktivet framgår att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn.&lt;SPAN class="ft43"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Det finns villkor för utövandet av familj- eåterförening, där personen som lämnar in ansökan om familjeåter- förening måste ha stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja sig och familjemedlemmarna utan hjälp från det sociala biståndssystemet. Därutöver ställs krav på sjukförsäkring för den berörda personen och dennes familjemedlemmar, samt att det måste finnas en bostad som kan anses normal för en familj av jäm- förbar storlek i samma område och som uppfyller medlemsstatens gällande allmänna bestämmelser om säkerhet och sanitära för- hållande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;Direktivet har genomförts i svensk rätt genom införandet av bestämmelser i 5 kap. 3 § UtlL.&lt;SPAN class="ft43"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;De begränsningar som direktivet medger i rätten till familjeåterförening anges i särskilda bestämmelser. Dessa innebär att medlemsstateran kan avslå en ansökan eller återkalla med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Utöver dessa begränsningar finns det inte utrymme för att i nationell lagstiftning uppställa krav som begränsar rätten till uppehållstillstånd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Direktivet om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-blåkort&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Enligt direktivet om blåkort ska det tillämpas på tredjelandsmed- borgare som ansöker om inresa till en medlemsstat för högkvali- ficerad anställning. I direktivet finns bestämmelser om att det i vissa fall inte ska tillämpas, som till exempel för medborgare från tredje land som omfattas av skyddsgrundsdirektivet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 2 e i direktiv 2003/86/EU och artikel 1.2 a i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. EGT L 157, 15.6.2002, p. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jämför artikel 7 i Europeiska unions stadga om de grundläggande rättigheterna. Även artikel 8 i Europakonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 7.1 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; i direktiv 2003/86/EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;I lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av att få uppehållstillstånd i Sverige finns vissa begräsningar av familjeåterförening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;5 kap. 17 a och 17 b §§ UtlL och prop. 2005/06:72 s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 3 i direktiv 2009/50/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35384x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Det kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd som ger tredje- landsmedborgare rätt att vistas och arbeta i en högkvalificerad anställ- ning benämns &lt;NOBR&gt;EU-blåkort.&lt;/NOBR&gt; Genomförandet har lett till en del för- ändringar i den svenska lagstiftningen, främst i 6 a kap. UtlL, vilka trätt i kraft 1 juli 2013. Direktivet gäller högkvalificerade arbetstagare från tredje land som avser att vistas längre tid, mer än tre månader i en medlemsstat. Det gäller även för deras familjemedlemmar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Direktivet innehåller villkor om att den som ansöker om ett EU- blåkort ska visa ett anställningskontrakt eller anställningserbjudande som gäller under minst ett år i en medlemsstat och där bruttolönen minst ska överstiga en och en halv gånger den genomsnittliga brutto- årslönen i medlemsstaten. För år 2016 är lönetröskeln i Sverige 48 000 kronor i månaden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Det ska vidare finnas intyg som styrker att sökanden uppfyller villkoren för att utöva yrket och fem års yrkes- erfarenhet. Därutöver finns villkor om giltigt uppehållstillstånd och en heltäckande sjukförsäkring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Ett beviljat &lt;NOBR&gt;EU-blåkort&lt;/NOBR&gt; har en giltig- hetstid på mellan ett och fyra år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EU-blåkort&lt;/NOBR&gt; kan bland annat återkallas om personen i fråga inte har tillräckligt resurser för sitt eget och familjemedlemmarnas uppehälle utan att begära socialt bistånd. Det gäller under förutsättning att medlemsstaten skriftligen i förväg har informerat om detta.&lt;SPAN class="ft43"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;Det kan även återkallas vid arbetslöshet som överstiger tre månader eller om personen bli arbetslös vid flera tillfällen under giltighetstiden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;114 115 &lt;/SPAN&gt;Förutom rätt till inresa och vistelse för personen och dennes familjemedlemmar gäller även rätt till likabehandling i fråga om bland annat arbets- villkor, social trygghet och utbildning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;När det gäller social trygg- heten åsyftas de områden av den sociala tryggheten som framgår i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;I skäl 18 i direktivet framgår att direktivet inte bör ge innehavaren av &lt;NOBR&gt;EU-blåkort&lt;/NOBR&gt; fler rättigheter än de som redan föreskrivs i gällande gemenskapslagstiftning om social trygg- het för tredjelandsmedborgare som befinner sig i en situation med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 1 i direktiv 2009/50/EU. Se 6 a kap. 10 § UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Uppgift från Migrationsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 5 i direktiv 2009/50/EU. Se 6 a kap. 1 § UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 7.2 i direktiv 2009/50/EU. Se 6 a kap. 5 § UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 9.1 d direktiv 2009/50/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 13 i direktiv 2009/50/EU. 6 a kap. 12 § UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Direktivet är genomfört i svensk rätt, se 6 a kap. UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 14 i direktiv 2009/50/EU. Se artikeln för fullständig lista.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 14 i direktiv 2009/50/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35385x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;anknytning till flera medlemsländer. Vidare anges att de inte heller bör beviljas rättigheter i situationer som inte omfattas av gemen- skapslagstiftningen, till exempel avseende familjemedlemmar som är bosatta i ett tredje land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Europeiska kommissionen presenterade den 7 juni 2016 förslag till ett nytt direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning. Direktivet är tänkt att ersätta direktivet om &lt;NOBR&gt;EU-blåkort.&lt;/NOBR&gt; Syftet med förslaget är att förbättra EU:s möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade tredjelands- medborgare. Förslaget innebär att medlemsstaterna bara får bevilja nationella tillstånd till tredjelandsmedborgare som faller utanför direktivets tillämpningsområde. Ett antal ändringar har gjorts i direktivtexten som innebär att fler personer kommer att omfattas av direktivet, bland annat personer som har beviljats skydd i en med- lemsstat och familjemedlemmar till &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Europeiska kommissionen föreslår också en sänkning av den lönetröskel som medlemsstaterna ska fastställa. Förslaget innebär också att blåkorts- innehavare enklare kan få ställning som varaktigt bosatt i en medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Forskardirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;Forskardirektivet&lt;SPAN class="ft43"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;syftar till att göra det attraktivt bland forskare (gästforskare) från tredjeland att forska i EU/EES. Direktivet är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa i ett &lt;NOBR&gt;EU-medlemsland&lt;/NOBR&gt; i syfte att genomföra ett forskningsprojekt. Direk- tivet är inte tillämpligt för tredjelandsmedborgare som befinner sig i ett medlemsland för att söka internationellt skydd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Direktivet anger att forskare med uppehållstillstånd ska ha rätt till samma behandling som statens medborgare när det gäller arbetsvillkor och den sociala tryggheten i förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Dessa bör under sin vistelse beviljas samma sociala och ekonomiska rättigheter som medborgarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Europeiska kommissionen (2016). Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning, KOM 2016 (378). Se även Regeringskansliets faktapromemoria, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Nytt Blåkortsdirektiv, &lt;/SPAN&gt;2015/16:FPM113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se även prop. 2007/08:74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artiklarna 3.1 och 3.2 i direktiv 2005/71/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 12 i direktiv 2005/71/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35386x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;i den mottagande medlemsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Även här framgår det av skälen i direktivet att direktivet inte bör ge ytterligare rättigheter än de som redan föreskrivs i gällande gemenskapslagstiftning om social trygghet för tredjelandsmedborgare som omfattas av vissa gränsöverskridande bedömningsgrunder mellan medlemsländerna. Vidare anges att det inte heller bör beviljas rättigheter i situationer som inte omfattas av gemenskapslagstiftningen, till exempel avseende familjemedlemmar som är bosatta i ett tredje land.&lt;SPAN class="ft43"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Direktivet genomfört i ibland annat 5 kap. 23 § UtlL som innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning och för medföljande familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;I maj antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete. Direktivet ersätter studentdirektivet och forskardirektivet. Direktivet innebär ökad harmonisering på området genom att det införs ett gemensamt regelverk med vidare tillämpningsområde än de båda tidigare direktiven på området. Direktivet förbättrar möjlig- heterna för studerande och forskare att förflytta sig inom EU och de ges ökad tillgång till arbetsmarknaden, såväl under tillståndstiden som efter avslutade studier eller forskning. &lt;NOBR&gt;Au-pair&lt;/NOBR&gt; och avlönade prakti- kanter, två kategorier som inte omfattas av gällande &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning,&lt;/NOBR&gt; inkluderas i det nya direktivet eftersom de, i avsaknad av ett tydligt regelverk, bedöms som särskilt utsatta grupper. Direktivet antogs i maj 2016 och ska vara genomfört senast den 23 maj 2018.&lt;SPAN class="ft43"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skäl 15 och 16 i direktiv 2005/71/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Skäl 16 i direktiv 2005/71/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Artikel 12 i direktiv 2005/71/EG. I direktivet hänvisas till förordning 1408/71 men det är i princip ersatt av förordning 883/2004. Med stöd av 5 kap. 23 § UtlL har regeringen i 4 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;a och b §§ utlänningsförordningen meddelat föreskrifter om uppehållstillstånd till en tredje- landsmedborgare och till medföljande familjemedlem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Europeiska kommissionen (2013). Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete eller som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;au-pair.&lt;/NOBR&gt; EUT L 132, 21.5.2016, s. &lt;NOBR&gt;21–57.&lt;/NOBR&gt; Se även Regeringskansliet faktapromemoria, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Direktiv om forskare och studier m.m. &lt;/SPAN&gt;2012/13:FPM90.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p769 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Direktiv om rätt för tredjelandsmedborgare att bli varaktigt bosatta i EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft10"&gt;Syftet med direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare&lt;SPAN class="ft43"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;är att tredjelandsmedborgare som har vistats under en längre tid i en medlemsstat ska kunna erhålla en särskild rättslig ställning som var- aktigt bosatt. Direktivet ändrades 2011 i syfte att utvidga dess tillämpningsområde till flyktingar och andra personer som beviljats internationellt skydd. Direktivet stadgar villkoren för att bevilja och återkalla ställning som varaktig bosatt samt de rättigheter som följer. Direktivet är genomfört främst i 5 a kap. UtlL. En tredjelandsmed- borgare som har uppehållstillstånd&lt;SPAN class="ft43"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;och varit lagligen bosatt i en medlemsstat under fem år kan ansöka om ställning som varaktigt bo- satt. De personer som kan beviljas ställning som varaktigt bosatta är tredjelandsmedborgare, flyktingar eller alternativt skyddsbehöv- ande.&lt;SPAN class="ft43"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaten ska bevilja ställning som varaktigt bosatt till de som har varit lagligen och oavbrutet bosatta inom dess territorium i fem år. När det gäller kravet på fem års oavbruten bosättning innan ansökan lämnas in, finns det ändå möjligheter för personen att vistas i annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; under kortare tid.&lt;SPAN class="ft43"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;Det gäller dock särskilda regler för att beräkna bosättningstiden för personer med &lt;NOBR&gt;EU-blåkort,&lt;/NOBR&gt; flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Kortarte avbrott när en person vistats i annan &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; kommer inte att betraktas som avbrott i vistelsetiden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare omfattas alltså av den fria rörligheten inom EU, men den är mer villkorad än vad den är för medborgare i en unionsmedlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För att få ställning som varaktigt bosatt krävs att den sökande har stabila försörjningsmedel för sig och sina familjemedlemmar samt sjukförsäkring.&lt;SPAN class="ft43"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Vid ansökan i Sverige ska man lämna in dokumentation som styrker bosättningskravet, vilket kan vara ett utdrag ur register som visar hur länge personen bott i landet och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se även prop. 2005/06:77. Och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;maj 2011 om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmed- borgares ställning. Se även prop. 2013/14:83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Enligt direktivet är det inte ett krav på permanent uppehållstillstånd men enligt UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 3 i direktiv 2004/83/EG. Se även 4 kap. 1 och 2 §§ UtlL. Det kan nämnas att övriga skyddsbehövande som definieras i 4 kap. 2 a UtlL inte beviljas ställning som varaktigt bosatta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Den kortare tiden är max sex månader i följd och inte mer än sammanlagt tio månader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 4 i direktiv 2003/109/EG. Se 5 a kap. 1§ och 1 a § UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 5 i direktiv 2003/109/EG. Se 5 a kap. 2 § UtlL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;en lämplig bostad finns. Försörjningskravet kan styrkas med an- ställningsbevis eller bankkontoutdrag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;När det gäller försörjnings- förmågan har det i svenska förarbeten angetts att försörjningsför- mågan ska bestämas på så sätt att landets system för socialt bistånd inte behöver tas i anspråk. En tredjelandsmedborgare som ansöker om ställning som varaktigt bosatt i Sverige genom långvarig bosätt- ning i landet kommer att omfattas av rätten till subventionerad hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Det finns därför inte ett krav i den svenska nationella lagstiftningen att en tredjelandsmedborgare som ansöker om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska ha en sjukförsäkring eftersom bosättningskravet bedöms som uppfyllt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Om ansökan som varaktigt bosatt beviljas, utfärdas ett EU- uppehållstillstånd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Detta förutsätts vara permanent om det inte återkallas eller om personen vistas utanför EU:s territorium under en längre tid. Tredjelandsmedborgare som har beviljats ställning som varaktigt bosatta är skyddade mot utvisning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;En tredje- landsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i Sverige, men som på grund av vistelse utanför Sverige har förlorat sitt uppehålls- tillstånd, kan ha rätt att resa in i Sverige och återfå ett uppehålls- tillstånd om de återvänder till Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;När personer beviljas ställning som varaktigt bosatt i en med- lemsstat, gäller likabehandlingsprincipen bland annat för arbets- marknadstillträde, utbildning och föreningsfrihet. En sådan rättslig ställning innebär även särskilda rättigheter som liknar dem som unionsmedborgare har vid permanent uppehållsrätt. De varaktigt bosatta har, enligt 11.1 d i direktivet, rätt till likabehandling i fråga om social trygghet, socialt bistånd och annat socialt skydd i enlig- het med nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Likabehandlingsprincipen gäller även för social trygghet, socialt bistånd och annat socialt skydd även om medlemsstaterna har möj- lighet att göra vissa inskränkningar&lt;SPAN class="ft43"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;Enligt artikel 11.4 i direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2005/06:77 s. 166.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 § HSL. Se även prop. 2005/06:77 s. 144 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2005/06:77 s. 146.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 9 i direktiv 2003/109/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 12 i direktiv 2003/109/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 a kap. 6 § UtlL. Se även prop. 2013/14:83, s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Artikel 12 i direktiv 2003/109/EG. Prop. 2005/06:77 samt lagrådsremiss genomförandet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. I propositionen förs resonemang om det svenska välfärdssystemet och det svenska bosättningsbegreppet s. 144 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft18"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;kan medlemsstaterna begränsa likabehandlingen i fråga om socialt bi- stånd och social trygghet till grundläggande förmåner. I skäl 13 i direktivet anges att i fråga om socialt bistånd ska möjligheten att be- gränsa förmånerna för varaktigt bosatta till att gälla grundläggande förmåner förstås så att detta omfattar minimiinkomst, bistånd vid sjukdom, graviditet och långtidsvård och att villkoren för att bevilja dessa förmåner bör fastställas i nationell lagstiftning. Direktivet är huvudsakligen genomfört i 5 a kap. UtlL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft18"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p772 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft10"&gt;De bilaterala avtalen om social trygghet ingås mellan två stater och utformningen av de olika avtalen kan därför skilja sig åt. Dessa ska implementeras i den nationella rätten. Nedan görs en presentation av dessa på en övergripande nivå för att ge en introduktion till hur bi- laterala avtal om social trygghet är uppbyggda, vilka principer som styr och personell samt materiell omfattning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft42"&gt;Därefter redogörs för det nordiska samarbetet och konventioner av betydelse för de nordiska länderna. Slutligen en kort redogörelse för Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Bilaterala avtal om social trygghet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Inledningsvis kan nämnas att avtal om social trygghet slutna mellan de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaterna&lt;/NOBR&gt; delvis förlorade sin betydelse efter det att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygg- hetssystemen (förordning 883/2004)&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tidigare benämndes det konventioner och eftersom de är införda i svensk rätt har de in- förts som lag eller förordning om tillämpning av en konvention om social trygghet. I kapitlet används avtal om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft6"&gt;16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om sam- ordning av de sociala trygghetssystemen EUT L 284, 30.10.2009, s. 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft18"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar (förordning 1231/2010)&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Avtalen om social trygghet gäller dock fortfarande inom Euro- peiska unionen (EU) om det gäller en person som inte omfattas av förordning 883/2004. Förordning 883/2004 ersätter alla avtal om social trygghet mellan medlemsstaterna med undatag för de avtal som ingåtts innan förordning 883/2004 trädde ikraft. Det finns dock fortfarande möjligheter för medlemsstaterna att ingå avtal och konventioner om social trygghet under förutsättning att de bygger på förordningens principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Även i de fall en bestämmelse i ett avtal om social trygghet är mer förmånliga för förmånstagaren gäller avtalet före förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Avtalen om social trygghet kan även vara undantagna till följd av historiska förhållnaden och dessa ska då vara förteckande i bilaga II till förordningen. För svensk del kan nämnas artikel 7 i den nordiska konventionen, som avser ersättning för merutgifter för hemresa till bosättningslandet på grund av sjukdom vid vistelse i ett annat nordiskt land.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Thévenon-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; framgår att om en person flyttar mellan medlemsstaterna (efter att förord- ning 883/2004 har trätt i kraft), kan de bilaterala avtalen inte tilläm- pas. Dock finns det möjligheter för medlemsstater att göra undan- tag från att förordning 883/2004 ska ta över bi- och multilaterala överenskommelser. Trots förordningen är de bilaterala avtalen fortfa- rande viktiga för samordningen av sociala trygghetsförmåner mellan länder som inte är &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater.&lt;/NOBR&gt; Syftet med avtal om social trygghet är att reglera ländernas förpliktelser när det gäller den sociala tryggheten. Det handlar om att få ett försäkringsskydd när personen flyttar till ett annat land och att tillförsäkras förmåner i landet där man arbetar eller bor. Det kan även medföra att försäkringstider ska tillgodoräknas för att kunna få del av pensionsförmåner och att garantera att de rättigheter som personen tjänat in i landet kan flyttas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EUT 2010 L 344/1, 29.12.2010. Se även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Thévenon, &lt;/SPAN&gt;C- &lt;NOBR&gt;475-93,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:1995:371.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artikel 8 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;De bestämmelser i de olika konventionerna som förblir gällande är förtecknade i bilaga II till förordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft42"&gt;med till det andra landet och göras gällandet vid ett försäkringsfall. Ett avtal om social trygghet består vanligtvis av fyra delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Allmänna bestämmelser som berör vilka delar av den sociala trygg- heten och vilka personer avtalet omfattar, men även grund- läggande principer såsom likabehandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Bestämmelser om tillämplig lagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Bestämmelser om förmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Övriga bestämmelser, exempelvis administrativa regler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Sverige har följande avtal om social trygghet med länder utanför EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft42"&gt;Amerikas Förenta Stater (SFS 1986:734)och en tilläggsöverens- kommelse (SFS 2004:1192)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft12"&gt;Chile (SFS 2006:286) och ett tilläggsavtal (SFS 2006:1312)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;Israel (SFS 1983:325)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Jugoslavien (SFS 1978:798)&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;Kanada (SFS 2002:221)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;Överenskommelse med Quebec (SFS 1988:100)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;Kap Verde (SFS 1991:1333)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Marocko (SFS 1982:249)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;Turkiet (SFS 1981:208), tilläggsavtal (SFS 2005:234)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;Indien (SFS 2013:524, SFS 2014:527 och SFS 2014:528)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Sydkorea (SFS 2014:834)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;Slovenien (SFS 1994:320).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Enligt förordning (1992:996) och förordning (1994:320) om tillämpningen av konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien ska konventionen och tillämpnings överenskom- melse från och med den 16 januari 1992 gällande i förhållandet mellan Sverige och Kroatien re- spektive Sverige och Slovenien samt mellan Sverige och Bosnien. Hercegovina från och med den 5 maj 2000. Omförhandlingar med Serbien sedan år 2006. Avtalet med Jugoslavien gäller avseende Serbien och Montenegro samt från och med den 16 januari 1992 även i förhållande till Kroatien och Slovenien (SFS 1992:996 och 1994:320). Observera dock att från och med den 1 maj 2004 är Slovenien medlem i EU. I förhållande till &lt;NOBR&gt;Bosnien-Hercegovina&lt;/NOBR&gt; tillämpas konventionen från den 5 maj 2000 (SÖ 2002:18). Makedonien ligger utanför avtalets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft18"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Bosnien-Hercegovina&lt;/NOBR&gt; (SFS 2002:380)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Filippinerna (Har ännu inte trätt i kraft).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;Det finns också några äldre bilaterala avtal om social trygghet mellan Sverige och de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; som ännu är gällande som exempelvis Schweiz (SFS 1980:32), Storbritannien och Nordirland (SFS 1988:106 och SFS 1992:1090).&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Mellan de länder som ingår i EU/EES kan dock endast ett fåtal bestämmelser vara tillämpliga, nämligen de som eventuellt går utöver vad som omfattas av EU- förordningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Den materiella omfattningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;De bilaterala avtalen om social trygghet reglerar vilka förmåner som ska ingå. Den materiella omfattningen täcker i regel samma sociala risksituationer som finns i ILO konventionen 102.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Detta utesluter oftast socialt bistånd. Avseende andra förmåner som inte ingår i avtalet gäller nationell lagstiftning. Vissa avtal om social trygghet som Sverige har ingått, täcker inte enbart pension utan även sjukförsäkring, arbetsskador, invaliditet, föräldrapenning, sjukvård och arbetslös- hetsförmåner. Andra avtal kan vara begränsade till en eller ett mindre antal social trygghetsförmåner. Det finns dessutom särskilda överens- kommelser om sjukvårdsförmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De bilaterala avtalen om social trygghet som Sverige har med Förenta Staterna, Kanada, Indien och Sydkorea omfattar enbart pen- sion i respektive lands socialförsäkringssystem. För Sveriges del gäller det ålderspension, efterlevandepension och sjuk- och aktivitetsersätt- ning. Eftersom dessa inte omfattar andra förmåner är det respektive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Avtalet gäller numera bara avseende Isle of Man och Kanalöarna, vilka inte är med i EU, samt för vissa förmåner från tiden före 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;ILO konvention nr 102 om minimistandard för social trygghet antagen i Genève den 28 juni 1952.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Sverige har ingått avtal och överenskommelser om sjukvårdsförmåner och social trygghet med flera länder. Sverige har överenskommelser som fortfarande ska tillämpas med följande &lt;NOBR&gt;EU-länder:&lt;/NOBR&gt; Storbritannien, rörande Kanalöarna Jersey, Guernsey och Isle of Man (som inte omfattas av förordning 883/2004). Konventionen ger tillgång till omedelbar vård under tillfällig vistelse i den andra statens territorium. Avtalet med Ungern omfattar omdelbar hälso- och sjukvård under tillfällig vistelse och har en vidare personkrets än förord- ning 883/2004. Sverige har överenskommelser som innehåller bestämmelser om vårdförmåner med följande länder utanför EU: Algeriet, Australien, Chile, Israel, Québec och Turkiet&lt;SPAN class="ft158"&gt;.&lt;/SPAN&gt;. Källa: Försäkringskassans vägledning 2001:10, &lt;SPAN class="ft90"&gt;Vårdförmåner i internationella förhållanden,&lt;/SPAN&gt;version 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft18"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft42"&gt;lands lagstiftning som reglerar övriga delar av den socialförsäkringen. De övriga avtalen om social trygghet som Sverige ingått täcker flera andra socialförsäkringsgrenar i respektive land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Den personella omfattningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Vissa bilaterala avtal om sociala trygghetsförmåner är begränsade till medborgare i de kontraktsslutande staterna (slutna avtal) och andra avtal (de öppna avtalen)kan även gälla alla personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen eller omfatta statslösa och flykt- ingar. Personkretsen i avtalen kan även inkludera familjemedlemmar som inte är medborgare i någon av staterna men kan härleda sina rättigheter till en försäkrad person. När det gäller lagvalsreglerna i de bilaterala avtalen är dessa baserade antingen på territorialitetsprin- cipen eller på försäkringsprincipen. Enligt territorialitetsprincipen ska förmånerna utges av den stat där rätten till förmånen uppkom. I en- lighet med försäkringsprincipen är det den avtalsslutande staten där den beröda personen utför ekonomisk aktivitet, som är ansvarig för att kräva in socialavgifter och utge förmåner. Det finns även avtal som även hänvisar till bosättning (detta gäller särskilt de äldre avtalen). I de bilaterala avtalen kan även undantag göras från arbetslandets lag. Det gäller bland annat regler om utsändning och i vissa fall särskilda regler för diplomater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Dessa personkategorier fortsätter att vara försäkrade i sitt ursprungsland. I alla avtal som Sverige har ingått med tredje land finns regler om utsända.Om personer sänds ut av sin arbetsgivare för att utföra arbete i det fördragsslutande landet omfattas de av det ut- sändande landets lag även under utlandstjänstgöringen. I alla bilaterala avtal omfattas arbetstagaren, men inte alltid medföljande familje- medlem. Det finns dock några avtal som omfattar medföljande familjemedlemmar till utsända personer. De omfattas av det utsänd- ande landets försäkring under utsändningstiden och för svenskt vid- kommande anses de som bosatta i Sverige under utsändningstiden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Strban, G. (2009). &lt;/SPAN&gt;The existing bilateral and multilateral social security instruments binding EU states and &lt;NOBR&gt;Non-EU&lt;/NOBR&gt; states. &lt;SPAN class="ft50"&gt;In Pieters, D. and Schoukens, P. The Social Security Co- ordination between EU and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;non-EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; countries, Intersentia, Antwerpen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vad gäller utsändningstiden kan denna variera mellan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–60&lt;/NOBR&gt; månader. Avtalen som avses är USA, Israel, Kanada, Kap Verde, Turkiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Likabehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Likabehandlingsprincipen gäller i samtliga avtal vilket gör att med- borgare i den avtalsslutande staten ska behandlas lika med svenska medborgare vid bosättning i och utanför Sverige. Om avtalet är begränsat till medborgare i de avtalsslutande staterna kan vissa avtal utöka avtalets omfattning till att gälla för medborgare i tredje land. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Gottardo-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; att medlemsstaterna inte får begränsa avtalen till det egna landets medborgare och att de måste behandla andra unionsmedborgare på samma sätt. Avgörandet innebär att de avtal som grundar sig på medborgarskap måste ändra tillämpningen av sina avtal med tredje länder på så sätt att även personer som är medborgare i andra medlemsstater kan gynnas av dem (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Gottardoprincipen&lt;/SPAN&gt;).&lt;SPAN class="ft43"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillämplig lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;I de bilaterala avtalen finns även bestämmelser om tillämplig lag- stiftning, det vill säga vilket lands lagstiftning som ska gälla i olika situationer för personer som omfattas av avtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Den ledande principen i de flesta avtal är att arbetstagaren omfattas av arbetsstatens lagstiftning, som innebär att den person som arbetar i en avtalsslutande stat ska omfattas arbetslandets lagstiftning oavsett var han eller hon är bosatt. Det är möjligt att göra undantag från att arbetsstaten ska vara tillämplig lagstiftning. Det kan göras undantag för utsända arbetstagare, arbetstagare inom internationell transport, sjömän, offentligt anställda och diplomater. I alla avtal som Sverige har slutit med annat land finns undantag för de som är utsända. Dock varierar tiden för utsändningen mellan &lt;NOBR&gt;12–60&lt;/NOBR&gt; månader i de olika av- talen. För en person som har varit utsänd som arbetstagare eller egenföretagare påverkar dessa regler hur försäkringstiden genom bosättning fastställs vid tidpunkten för uttag av pension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;I vissa avtal regleras särskilt för statligt anställda. Avtalen kan även reglera om medföljande make eller maka och barn ska om- fattas på samma sätt som den som är utsänd. I vissa avtal är det även tydligt att Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser ska vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Gottardo, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-55/00,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2002:16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35397x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft42"&gt;tillämpliga för diplomater och annan personal vid beskickningar och konsulat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Sammanläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;När en person rör sig över gränserna finns risken att den går miste om intjänade rättigheter som finns på grund av arbete eller bosättning i den andra staten. Sammanläggningsprincipen gäller för samman- läggning av sådana relevanta perioder och används i de bilaterala avtalen för att möjliggöra att lägga samman perioder för att uppfylla krav för att få rätt till en förmån. Det kan i vissa avtal vara möjligt att även lägga samman med perioder från en tredje stat om båda de kontraktsslutande staterna har slutit avtal med den tredje staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Intjänade rättigheter i en kontraktsslutande stat är möjlig att betala ut vid bosättning i det andra avtalslandet, ibland även till tredje land. När det gäller sammanläggningen av försäkringsperioder är bestämmel- serna främst betydelsefulla för tilläggspension. När det gäller garanti- pensionen och garantiersättningen krävs att personen bor i Sverige och har minst tre år med försäkringstid i Sverige för att rätt till för- månen ska finnas. Någon sammanläggning sker alltså inte för att kunna uppfylla treårskravet med undantag för avtalet med Kanada när det gäller garantipensionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Beräkning av ålderspension&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Beräkning av pensioner från andra avtalsländer samordnas med den svenska garantipensionen, om en sådan beviljas och betalas ut (för bosatta i Sverige). Undantaget är den kanadensiska förmånen som är av samma typ av förmån och därför inte samordnas med garanti- pensionen enligt nationell lagstiftning&lt;SPAN class="ft43"&gt;14&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Strban G. (2009). &lt;/SPAN&gt;The existing bilateral and multilateral social security instruments binding EU states and &lt;NOBR&gt;Non-EU&lt;/NOBR&gt; states. &lt;SPAN class="ft50"&gt;In Pieters, D. and Schoukens, P. The Social Security Co- ordination between EU and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;non-EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; countries, Intersentia, Antwerpen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;67 kap. 16 § SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35398x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Export av förmåner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Bland de bilaterala avtalen är det bara avtalet med Kanada som ger rätt till utbetalning av garantipensionen vid bosättning i annat tredje land. Anledningen till att det finns ett undantag i avtalet med Kanda är att Kanada har en likartad förmån av utfyllnadskaraktär. Den kanadensiska förmånen exporteras till boende i Sverige vilket då ger en ömsesidig export av likartade förmåner. Dock krävs fort- farande att det finns minst tre år med försäkringstid i Sverige för att rätt till garantipension ska finnas. Det krävs också enligt avtalet med Kanada att det finns minst 20 år med total försäkringstid i Sverige och Kanada för att Sverige ska exportera garantipensionen till boende i Kanada. De inkomstgrundande pensionerna och den in- komstrelaterade sjukersättningen respektive aktivitetsersättningen kan betalas ut vid bosättning i hela världen oavsett avtal.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Administrativa bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Principen innebär att de behöriga institutionerna i avtalsländerna ska bistå varandra i fråga om tillämpningen av avtalet. I flera av de bilaterala avtalen ska detta bistånd vara fritt från kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I flertalet av avtalen finns intyg för att den som är utsänd ska kunna styrka sin tillhörighet till det utsändande landets socialför- säkringssystem. I Sverige är det Försäkringskassan som utfärdar intygen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Det nordiska samarbetet inom social trygghet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Multilaterala avtal om social trygghet kan vara överenskommelser direkt mellan olika stater eller med internationella organisationer. Det kan vara rättsakter som främst hanterar samordning av social trygghet, men inte nödvändigtvis. I detta avsnitt behandlas det nor- diska samarbetet och olika konventioner samt överenskommelser som slutits mellan de nordiska länderna. ILO är en av de mest aktiva internationella organisationerna när det gäller konventioner som rör social trygghet, men för dessa redogörs i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Det gäller även i SFB i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Den nordiska samarbetsöverenskommelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;Den nordiska samarbetsöverenskommelsen från 1962 kallas även Helsingforsavtalet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Den nordiska samarbetsöverenskommelsen är ett grundläggande rättslig dokument för det officiella nordiska sam- arbetet. I överenskommelsen anges övergripande målsättningen för det nordiska samarbetet och samarbetets former samt struktur.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det är enbart ett fåtal bestämmelser som anger tydliga rättsliga förplikt- elser för länderna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;I skälen till 1962 års överenskommelse framgår att den ska främja gemenskapen i fråga om kultur, rätts- och sam- hällsuppfattning mellan folken. Därutöver ska den även utveckla sam- arbetet mellan länderna ytterligare. Vidare anges att länderna efter- stävar enhetliga regler i de nordiska länderna i så många avseenden som möjligt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;År 1971 genomfördes ändringar i den nordiska sam- arbetsöverenskommelsen, där det beslutades att införa ett formellt regeringssamarbete i form av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De nordiska länderna kan fortsätta att utveckla det nordiska samarbetet i förhållande till EU.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;I den nordiska samarbetsöverens- kommelsen anges att närmare bestämmelser om samarbete kan med- delas i särskilda överenskommelser.&lt;SPAN class="ft43"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Avtalet undertecknandes 23 mars 1962 och trädde i kraft 1 juli samma år. SÖ 1962:14. Den ur- sprungliga texten har reviderats genom överenskommelser som undertecknades den 13 februari 1971 (SÖ 1971:12), den 11 mars 1974 (SÖ 1974:31), den 15 juni 1983 (SÖ 1983:50), den 6 maj 1985 (SÖ 1986:3), den 21 augusti 1991 (SÖ 1991:65), den 18 mars 1993 (SÖ 1993:62) och den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;september 1995 (SÖ 1996:2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 1995/96:33 s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wenander, H. (2014). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Jurist- förlaget i Lund s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Se avtalet som undertecknandes 23 mars 1962 och trädde i kraft 1 juli samma år. SÖ 1962:14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se överenskommelsen som undertecknades den 13 februari 1971 (SÖ 1971:12). Se även betänk- andets bakgrund för förklaring av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wenander, H. (2014). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Juristförlaget i Lund s. 23. Tidigare EEG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 38 i samarbetsöverenskommelsen. En jämförelse med Beneluxavtalet är intressant. Där det framgår att bestämmelserna i fördragen inte ska hindra förekomsten och genom- förandet av de regionala unionerna mellan Belgien och Luxemburg samt mellan Benelux i den mån systemen med dessa regionala unionen inte uppnås genom tillämpningen av fördragen (se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;233&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EEG-fördraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; nu 350 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Norden har inte något liknande. Benelux har fort- satt att utvecklas, exempelvis finns en Beneluxdomstol som tolkar samarbetet. Det innebär att Beneluxländerna får avvika från &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; på områden där deras samarbete kommit länger än inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35400x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;Vissa bestämmelser i den nordiska samarbetsöverenskommelsen berör social trygghet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det kan noteras att regleringen inom nordiska samarbetsöverenskommelsen inom social trygghet till stor del regleras inom unionsrätten för de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Överenskommelsen har införts olika i de nordiska länderna. I Danmark och Norge har avtalet införts som lag. I Finland är in- fört som förordning medan i Sverige har den inte aktualiserats i lag- stiftning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;I överenskommelsen från 1995 stadgas att de nordiska länderna önskar ytterligare förnya och utveckla det nordiska samarbetet i ljuset av de nordiska ländernas utvidgade deltagande i europeiskt samarbete. I denna överenskommelse förändrades artikel 2 i den nordiska sam- arbetsöverenskommelsen, som innehåller ett diskrimineringsförbud som gäller vid utformning av lagar och rättsregler i de nordiska länderna. Medborgare i de övriga nordiska länderna ska behandlas lika med landets egna medborgare, bland annat när det gäller sociala förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Likabehandlingsprincipen är inte direkt tillämplig utan är en politisk viljeförklaring för att fortsätta verka för största rättsliga likställighet mellan nordiska medborgare som vistas i annat nordiskt land. Principen ska beaktas vid nationella lagstiftningsåtgärder. För att undvika konflikt med ländernas internationella åtaganden, främst i EU och EES kan den åsidosättas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet är en grundläggande princip i &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; där stadgas att alla unionsmedborgare ska behandlas lika. Diskrimineringsförbudet i &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; innebär alltså att de nordiska länderna efter sina EU- inträden inte kan ingå nya avtal som enbart ger egna och nordiska medborgare fördelar jämfört med övriga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; i samarbetsöverenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wenander, H. (2014). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Jurist- förlaget i Lund s. 25. Se även prop. 1971:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 15 Helsingforsavtalet. Se även prop. 1995/96:33 s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Stoor, H. (2015). ”Får Norden vara bättre? Den nordiska biståndskonventionen och EU- rätten”, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Nordisk Administrativt Tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 2/2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;C-55/00&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft87"&gt;Gottardo&lt;/SPAN&gt;, ECLI:EU:C:2002:16. Se även SOU 2005:34 s. 168 f för annan uppfattning. Se även Wenander, H. (2014). &lt;SPAN class="ft87"&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;/SPAN&gt;, Juristförlaget i Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Nordiskt samarbete vid genomförande av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;I detta korta avsnitt redovisas vilket utrymme det finns för ett nordiskt samarbete vid sidan av &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; I den nordiska sam- arbetsöverenskommelsen anges att de fördragsslutande parterna bör rådgöra med varandra i frågor av gemensamt intresse som behandlas i europeiska och andra internationella organisationer och konferen- ser.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Vidare framgår att de nordiska regeringarna i europeiska och annat internationellt samarbete har ett ansvar för att tillvarata gemensamma intressen och värderingar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Det nordiska samarbetet anses vara ett komplement till &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; I en utredning från Norge har det påpekats att det officiella samarbetet i Nordiska rådet inte har varit särskilt effektivt för att samordna den nordiska påverkan på EU.&lt;SPAN class="ft43"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I 1994 års anslutningsakt, som inte är rättsligt bindande, finns en förklaring om att de avtalsslutande parterna som medlemmar av unionen avser att fortsätta sitt nordiska samarbete i full överensstämmelse med gemenskapsrätten och andra bestämmelser i Maastrichtfördraget.&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Det kan här noteras att Norden inte har en motsvarande regel som den som gäller för Beneluxområdet&lt;SPAN class="ft43"&gt;32&lt;/SPAN&gt;. EUF- fördraget innehåller inte några uttryckliga allmänna bestämmelser om det nordiska samarbetet. Situationen är dock en annan när det gäller exempelvis samarbetet mellan de tre medlemsstaterna i Benelux- området, som regleras separat i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och begränsas till situationer då deras inbördes integration är förenligt med unionens verksamhet och främjar målen för den gemensamma markanden. När det gäller internationella avtal som medlemsstater har ingått före an- slutningen till EU, påverkas dessa inte av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det innebär att de nordiska länderna som är medlemmar i EU, det vill säga Sverige, Danmark och Norge får fortsätta att tillämpa bestämmelser i den nordiska samarbetsöverenskommelsen i förhållande till Norge och Island även om dessa skulle strida mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;Dock finns en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 1 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 33 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;NOU 2012:2, s. 753; se även Nordiska minsterrådet lagstiftningskonferens 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EGT 1994 L 1/3. SÖ 1993:24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Se vidare i not 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Wenander, H. (2014). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;SPAN class="ft6"&gt;, Juristförlaget i Lund s. 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;begränsning till följd av att medlemsstaterna är skyldiga att undanröja sådant som är oförenligt med fördragen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;När det gäller nordiska avtal som ingåtts efter Danmarks, Sveriges och Finlands anslutning till EU gäller allmänna regler om kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstater gällande att ingå internationella avtal. Om ett område inte regleras av EU- rättsliga bestämmelser får länderna ingå nordiska avtal med Island och Norge och tillämpa särskilda bestämmelser sinsemellan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft94"&gt;Grundläggande reglering av samarbete inom den sociala trygghetens område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;När det gäller samarbete inom det sociala trygghetsområdet anger den nordiska samarbetsöverenskommelsen bestämmelser om en gemen- sam nordisk arbetsmarknad. Dessutom anges särskilt att länderna ska verka för att medborgare i de nordiska länderna vid vistelse i annat nordiskt land ska kunna utnyttja sociala förmåner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Länderna ska även utveckla samarbetet rörande hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;För betänkandet är sociala tryggheten av betydelse och den nordiska konventionen. Den nordiska konventionen kompletterar de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestämmelserna i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft45"&gt;Nordiska konventionen om social trygghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Den nordiska konventionen anpassades och förändrades med an- ledning av förändringar i rådets förordning 1408/71 av den 14 juni om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagere eller deras familjer flyttar inom gemenskapen&lt;SPAN class="ft43"&gt;38&lt;/SPAN&gt;. Därför antogs en ny nordisk konvention 2003 som hade en tyd- ligare koppling till förordning 1408/71.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;År 2012 antogs en ny nordisk konvention eftersom det fanns ett behov av att förtydliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 351 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 351 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Se även Wenander, H. (2014). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;/SPAN&gt;, Juristförlaget i Lund s. 55.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 15 i nordiska samarbetsöverenskommelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 16 i nordiska samarbetsöverenskommelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EGT L 149, 5.7.1971, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0002–0050.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Den nordiska konventionen av den 18 augusti 2003, SFS 2004:114.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35403x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;och anpassa den nordiska konventionen till de nya förordning- arna 883/2004 respektive 987/2009.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den nordiska konventionen om social trygghet syftar till att ge rättigheter till personer som flyttar mellan de nordiska länderna och undviker på så sätt gränshinder.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Artikel 4 innebär, om inget annat anges, att förordning 883/2004 ska tillämpas när i Norden bosatta medborgare från andra länder utanför EU/EES rör sig i Norden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;På grund av ländernas skilda förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; skulle denna kategori annars inte omfattas av &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; i förhål- lande till alla nordiska länder. Den nordiska konventionen anger att frågor om bosättning ska bedömas enligt nationell lagstiftning. En person är bosatt i ett nordiskt land i enlighet med den nationella lagstiftningen. Det är en regel för vilket lands lagstiftning som ska vara tillämplig när det gäller &lt;NOBR&gt;icke-yrkesaktiva&lt;/NOBR&gt; personer, exempelvis studenter som studerar i ett annat nordiskt land. Det har funnits gränshinderproblematik för särskilt finska studenter men, enligt rapporten från Nordiska ministerrådet är det ett gränshinder som borde ha lösts genom förordning 883/2004. Nordiska konventionen har företräde i förhållande till nationell lagstiftning och enligt kon- ventionen avgör i vissa folkbokföringen vilken lagstiftning som ska vara tillämplig.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är det nordiska folk- bokföringssamarbetet som innebär att en person enbart ska vara folk- bokförd i ett nordiskt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Den nordiska konventionen har också särskilda bestämmelser för olika förmåner. Det är regler som förtydligar bestämmelserna i fråga om samordning av familjeförmåner och sjukskrivning samt arbetslivs- inriktad rehabilitering för personer som bor och arbetar i olika länder i Norden.&lt;SPAN class="ft43"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När det gäller sjukdom stadgas att personer som kan styrka att de är bosatta i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har tillgång till nödvändig vård vid tillfällig vistelse i annat nordiskt land, utan att styrka denna rätt med ett europeiska sjukförsäkringskortet eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Den nordiska konventionen av den 12 juni 2012. Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet. Se Prop. 2012/13:31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Wenander, H. (2014). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;SPAN class="ft8"&gt;, Juristförlaget i Lund s. 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Danmark har ett undantag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nordiska ministerrådet, &lt;/SPAN&gt;Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet, &lt;SPAN class="ft50"&gt;Nord 2012:002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 11 respektive 12 i nordiska konventionen. Sr även prop. 2012/13:31 s. 21 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35404x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;annat intyg.&lt;SPAN class="ft43"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Den vårdsökande behöver endast uppvisa en &lt;NOBR&gt;id-hand-&lt;/NOBR&gt; ling och uppge sin bostadsadress. Förutom att ge kompletterande regler till förordning 883/2004 regleras finansiella frågor om sjuk- vård och arbetslöshetsförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Slutligen finns även regler om administrativt samarbete för att oklarheter ska lösas mellan de nationella myndigheterna. Det under- lättar för de enskilda som rör sig mellan de nordiska länderna efter- som de kan ha kontakt med en behörig myndighet och därmed inte behöver lämna samma information i flera nordiska länder.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft94"&gt;Övriga nordiska överenskommelser och avtal som har betydelse inom området för social trygghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft42"&gt;Det har tidigare nämnts om områdena arbetsmarknad, social trygg- het och socialtjänst i den nordiska samarbetsöverenskommelsen. På dessa områden finns flera nordiska överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft52"&gt;Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster&lt;SPAN class="ft69"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;När det gäller socialt bistånd är det avgränsat i utredningens direk- tiv med det bör ändå nämnas här att det finns en nordisk överens- kommelse om socialt bistånd och social tjänster. Denna är avsedd att reglera frågor som inte omfattas av bestämmelserna i förordningen om arbetskraftens fria rörlighet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;I denna anges att de nordiska länderna i sin tillämpning av lagstiftningen inom det aktuella området ska likställa nordiska medborgare som lagligen vistas eller är bosatt i landet med den egna medborgaren.&lt;SPAN class="ft43"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Det kan nämnas här att lagligen bosatt i enlighet med dessa artiklar ska, enligt de vägledande kom- mentarerna, uppfattas som ett krav på att personer för att omfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Detta gäller även familjemedlemmar och efterlevande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wenander, H. (2014). &lt;/SPAN&gt;Fri rörlighet i Norden: Nordiska gränshinder i rättslig belysning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Juristförlaget i Lund s. 77 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster. SÖ 1996:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ingressen till konventionen se även prop. 1994/95:149 s. 11. Stoor, H. (2015). ”Får Norden vara bättre? Den nordiska biståndskonventionen och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten”,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft86"&gt;Nordisk Administrativt Tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 2/2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Artikel 4 i sociala biståndskonventionen. Denna kan sägas förtydliga likabehandlingsbestäm- melsen i artikel 2 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen för socialtjänstområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35405x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft42"&gt;av konventionens rättigheter ska ha rätt att bo i landet enligt den nationella utlänningslagstiftningen.&lt;SPAN class="ft121"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft52"&gt;Överenskommelse om gemensam Nordisk arbetsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Bestämmelserna om den nordiska arbetsmarkanden innebär att länderna ska bevara och utveckla den gemensamma arbetsmarknaden. Den reglerar likabehandling för nordiska medborgare på arbetsmark- naden och samarbete mellan de nationella arbetsförmedlingarna. Dessutom finns det reglerat om befrielse från krav på arbetstillstånd.&lt;SPAN class="ft43"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Denna generella överenskommelse kompletteras av specifika bestäm- melser i särskilda avtal. I de särskilda avtal finns bestämmelser om er- kännande av yrkeskvalifikationer från andra nordiska länder.&lt;SPAN class="ft43"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Där- utöver finns en nordisk överenskommelse om myndighetssamarbete i fråga om yrkesinriktad rehabilitering och arbetsmarknadsutbildning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Pensionsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft42"&gt;Det finns en nordisk överenskommelse om samordning av pensions- rätt enligt statliga pensionsordningar. Den är ett komplement till förordning 883/2004.&lt;SPAN class="ft121"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft52"&gt;Gränssjukvårdsförordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Gränssjukvårdsförordningen (1962:390) omfattar ersättning av vård för i Sverige försäkrade personer som under vistelse i en svensk kommun vid riksgränsen mot Finland eller Norge behövt läkarvård eller fysioterapeutisk behandling, och som fått sådan vård eller be- handling i det angränsande landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Nordiska ministerrådets vägledande kommentarer Tema Nord 1996:620 s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 14 nordiska samarbetsöverenskommelsen. SÖ 1982:88 och prop. 1982/83:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Exempelvis lärare, hälso – och sjukvårdspersonal eller det så kallade Arjeplogavtalet. SÖ 1994:2. Bestämmelserna i avtalet måste tillämpas med beaktande av förordning 492/2011 om arbets- kraftens fria rörlighet och direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. År 2003 tillsattes en arbetsgrupp för att revidera överenskommelsen men det har inte lett till någon uppdatering ännu.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SÖ 1993:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SÖ 2001:53 Sfs 2002:124.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35406x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser signerades i Wien den 16 april 1961 och trädde i kraft den 24 april 1964. Den rati- ficerades av Sverige 1966.&lt;SPAN class="ft43"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Wienkonventionen om konsulära för- bindelser har ratificerats av Sverige 1976.&lt;SPAN class="ft43"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Dessa konventioner inne- håller utförliga bestämmelser om viss ambassad- och konsulatper- sonal rättsliga ställning. Det kan innebära undantag från att omfattas av bestämmelserna om social trygghet i den stat där konsulatet eller beskickningen är beläget. Av detta följer att det inte heller finns en skyldighet att betala socialavgifter i den staten. Att dessa personer inte omfattas av den svenska socialförsäkringen utesluter inte en frivillig försäkring om det medges av den svenska staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Wienkonventionerna kan även gälla för personal knuten till annan internationell verksamhet, där särskilda stadgor eller avtal kan reglera skyddet för social trygghet för personalen. I bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall anges exem- pelvis Förenta nationerna, Europarådet, Europadomstolen, EU, OECD och vissa nordiska organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Diplomatiska företrädare ska inte omfattas av bestämmelserna om social trygghet. Detsamma gäller för deras familjemedlemmar som tillhör hushållet, om de inte är medborgare i staten. Tolkningen av begreppet familj varierar från stat till stat, men diplomatens make eller maka och mindre barn är alltid inräknade. Andra undantag är be- skickningens administrativa och tekniska personal och deras familje- medlemmar, om de inte är medborgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;För konsulatpersonal gäller likande bestämmelser.&lt;SPAN class="ft43"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Bedömningen av vilken beskicknings- och konsulatpersonal som omfattas av den sociala tryggheten ska även bedömas utifrån bestämmelserna i Wien- konventionerna. Även vissa bilaterala avtal om social trygghet anger att Wienkonventionerna ska vara fortsatt tillämplig på diplomater och administrativ personal vid beskickningar och konsulat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Wienkon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 1966:148 och SÖ 1967:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 48 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser; 2 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Exempelvis avtalet mellan Sverige och Indien.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;ventionen ger ingen rätt för personer som omfattas av konventionen att exempelvis omfattas av ett lands lagstiftning, exempelvis hem- landets socialförsäkring under utstationeringen. I 5 kap. 5 § och 6 kap. 5 § socialförsäkringsbalken anges att en person kan omfattas av svensk socialförsäkring endast i den utsträckning det är förenligt med bestämmelserna i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;I huvudsak har endast diplomatiska företrädare och deras med- följande familjemedlemmar immunitet. I en svensk kontext gäller detta dock inte för familjemedlemmar som är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige enligt bestämmelserna i Wien- konventionen. Även om familjemedlemmarna inte är svenska med- borgare kan de omfattas av svensk socialförsäkring då reglerna om tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 har företräde framför Wienkonventionen. Wienkonventionen är inte införd som ett undan- tag enligt artikel 8 i förordning 883/2004 bilaga II.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;För de övriga tjänstekategorierna som administrativ eller tek- nisk personal beaktar man medborgarskap och bosättning, när man ska bedöma om de ska omfattas av statens sociala trygghet. Lokal- anställd personal på utländska ambassader och konsulat i Sverige, som är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige ska inte undantas från svensk social trygghet. För personal som följt med från det sändande landet för att arbeta på ambassaden eller konsulatet omfattas i regel inte. För privattjänare beaktas även om de har en försäkring i en annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det finns ingen definition av stadigvarande bosatt i Wienkon- ventionerna. När Utrikesdepartementet gör en bedömning i frågan om en person är stadigvarande bosatt i Sverige för att anses som stadigvarande bosatt och kunna omfattas av svensk socialförsäkring är viktiga faktorer huruvida personen är bosatt och folkbokförd när han eller hon kom att tillhöra beskickningen, det vill säga före statio- neringen i Sverige. Det är dock inte uteslutet att även andra faktorer kan vägas in. Utrikesdepartementet bedömning är dock är inte bindande för Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;När det gäller den arbetsbaserade försäkringen, kan den som enligt socialförsäkringsbalkens och konventionernas bestämmelser anses ha ett arbete i Sverige och som saknar immunitet och privilegier enligt Wienkonventionerna omfattas av den arbetsbaserade socialförsäk- ringen i sin helhet. Om de lokalanställda utför arbete enligt 6 kap. 2 § socialförsäkringsbalken och konventionerna (och saknar immunitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft18"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35408x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samarbete och avtal inom området för social trygghet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;enligt ovan) omfattas de även av den arbetsbaserade försäkringen. Det är den principen som gäller inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Så i fråga om den arbetsbaserade försäkringen har alltså även bosättningen och med- borgarskapet viss betydelse enligt Wienkonventionerna, även om det inte är faktorer/omständigheter som vanligen beaktas i enligt social- försäkringsbalken.&lt;SPAN class="ft43"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Diplomater folkbokförs inte i Sverige eftersom de anses ha en svag anknytning till det svenska samhället, vilket innebär att de inte har tillgång till svensk subventionerad hälso- och sjukvård (till patientavgift). Folkbokföring av diplomater skulle även kunna an- ses strida mot allmänna internationella principer för hur diploma- tiska företrädare ska hanteras av den mottagande staten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Hessmark, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;L-G.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; mf.l. &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringsbalken, en kommentar, avdelning A&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2009/10:245 s. 10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35409x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;14 Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;I detta kapitel behandlas gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt tandvård i Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES) samt för tredjelandsmedborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I kapitlet beskrivs gränsöverskridande vård inom ramen för det europeiska samarbetet, som faller under samordningsbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004)&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;samt Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbe- stämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 987/2009)&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Även Europaparla- mentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (patientrörlighetsdirektivet)&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;behandlas ingående. Tonvikt läggs vid gränsöverskridande vård i de fall Sverige är behörig stat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Avslutningsvis ges en kort beskrivning av tillgång till vård i Sverige för tredjelandsmedborgare och personer som inte omfattas av sam- ordningsbestämmelserna, samt de konventioner och internationella avtal som Sverige har ingått med andra länder gällande sjukvårds- förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EUT L 284, 30.10.2009, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EUT L 88, 4.4.2011, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45-65.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kapitlet är begränsat till gränsöverskridande vård, vilket betyder att övriga vårdförmåner som omfattas av förordning 883/2004 inte kommer att behandlas. Inte heller det hälso- och sjukvårdssamarbete som lyfts upp i kapitel fyra i förordning 883/2004 eller i patientrörlig- hetsdirektivet kommer att behandlas, där omnämns bland annat ömsesidigt samarbete och bistånd, erkännande av recept, europeiska referensnätverk, sällsynta sjukdomar, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; samt utvärdering av medicinsk teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35410x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Allmänt om gränsöverskridande vård – EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Oavsett hur hälso- och sjukvården samt tandvården är organiserad och finansierad i en medlemsstat så berörs de av EU:s grundläg- gande principer om fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och per- soner. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har slagit fast i flera domar att vård är att betrakta som en tjänst i fördragets mening, och omfattas därmed av EU:s inre marknad.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att tjänsterörligheten omfattar rätten att utöva och ta emot en vårdtjänst i en annan medlemsstat. Dock finns vissa begränsningar. Medlemsstaterna kan begränsa till- gång till gränsöverskridande vård genom förhandstillstånd med hän- syn till allmänintresset (detta gäller framför allt planerad vård, d.v.s. att en person reser till en annan medlemsstat i syfte att få vård).&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Det kan till exempel gälla behovet av att säkerställa de sociala trygghets- systemens ekonomiska balans och tillgång till vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Med gränsöverskridande vård avses vård som tillhandahålls eller förordnas i en annan medlemsstat än den behöriga staten. En vård- sökande, som omfattas av personkretsen i förordning 883/2004, kan ha tillgång till nödvändig vård, planerad vård, eller till båda vård- formerna, beroende bland annat på hans eller hennes arbetssituation, bosättning och familjeförhållanden. Denna vård regleras inom ramen för förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt patientrörlighets- direktivet. Patientrörlighetsdirektivet bygger på den rättspraxis om gränsöverskridande vård som har utvecklats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; sedan 1998, och syftar till att ”fastställa bestämmelser som gör det lättare att få tillgång till säker, högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård i unionen och garantera patienternas rörlighet i överenstäm- melse med de principer som fastslagits av domstolen samt till att främja vårdsamarbete mellan medlemsländerna …”&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. Patientrörlig- hetsdirektivets rättsliga grund är artikel 114 i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt, som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion, men hänvisning görs även till 168 (folkhälso- artikeln) i samma fördrag.&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Direktivet har införlivats i svensk lag genom lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft86"&gt;Smits och Peerbooms&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-157/99&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2001:404.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Recit 10 i patientrörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Enligt artikel 168 ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35411x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft42"&gt;ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ersättningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Tillgång till gränsöverskridande vård – samordningsbestämmelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En person som omfattas av personkretsen i förordningen 883/2004 kan ha tillgång till nödvändig vård, planerad vård eller till båda i den behöriga staten och andra medlemsstater, beroende bland annat på dennes arbetssituation, bosättning och familjeförhållanden, samt den berörda medlemsstatens regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Gällande förmåner vid sjukdom görs i förordning 883/2004 en distinktion mellan kontantförmåner vid sjukdom (benefits in cash) och vårdförmåner (benefits in kind). Kontantförmåner är förmåner som täcker inkomstbortfall på grund av sjukdom. Följande definition ges av vårdförmåner i artikel 1 (va) i förordning 883/2004:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Enligt avdelning III kapitel 1 (förmåner vid sjukdom, moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner) är vårdförmåner förmåner som tillhandahålls enligt en medlemsstats lagstiftning vilka är avsedda att tillhandahålla, tillgängliggöra, direkt betala eller ersätta kost- naden för sjukvård och sjukvårdsprodukter samt sidotjänster till denna vård. Detta inbegriper förmåner vid långvarigt vårdbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Enligt avdelning III kapitel 2 (olycksfall i arbetet och arbets- sjukdomar) definieras vårdförmåner som alla förmåner relaterade till olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar enligt definitionen ovan vilka tillhandahålls inom ramen för medlemsstaternas system för olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Även artiklarna &lt;NOBR&gt;17–20&lt;/NOBR&gt; respektive artiklarna &lt;NOBR&gt;37–38&lt;/NOBR&gt; om arbetsskador i förordning 883/2004 är styrande för vårdförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;I artiklarna 17 och 21 i förordning 883/2004 regleras situationer när en person inte är bosatt i den behöriga medlemsstaten, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Till definitionen av en vårdförmån har det gjorts ett tillägg genom förordning 987/2009. Enligt förordningen är vårdförmåner som tillhandhålls genom avdelning III i kapitel 1 för- måner som tillhandahålls enligt en medlemsstats lagstiftning och som är avsedda att till- handahållas, direkt betalas eller ersätta kostnader för sjukvård och sjukvårdsprodukter samt sidotjänster till denna vård. Detta inbegriper även långvarigt vårdbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35412x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;vistas i en annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Gällande vårdförmåner avser artikel 17 de fall när en försäkrad person och dennes familjemedlemmar är stadigvarande bosatta (i enlighet med artikel 1 j i förordning 883/2004) i en annan medlemsstat än den behöriga staten. En sådan person erhåller vårdförmåner både i bosätt- ningsstaten och i den behöriga staten. Den behöriga staten står för vårdkostnaderna även i bosättningsstaten. Artikel 18 i förordningen reglerar den försäkrades och dennes familjemedlemmars tillgång till vård under vistelse i den behöriga staten. Särskilt för gränsarbetare, det vill säga de arbetstagare som återvänder dagligen eller minst en gång i veckan till bosättningsstaten, och deras familjemedlemmar, gäller enligt artikel 18, att de har rätt till vårdförmåner under vistelse i den behöriga medlemsstaten. Om den behöriga staten är Danmark, Finland, Sverige, Kroatien eller Storbritannien gäller dock att de av en gränsarbetares familjemedlemmar som är bosatta i samma medlems- stat som gränsarbetaren endast har rätt till de vårdförmåner som av medicinska skäl blir nödvändiga under vistelsen i den behöriga medlemsstaten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Artikel 19 i förordning 883/2004 reglerar tillgång till vårdförmåner vid tillfällig vistelse utanför den behöriga medlems- staten, och artikel 20 vad som gäller vid resa inom unionen i syfte att erhålla vårdförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Sammantaget kan det konstateras att vårdförmåner omfattar sådana förmåner som avser att tillhandahålla, direkt betala eller ersätta kostnader för sjukvård och sjukvårdsprodukter samt sidotjänster till denna vård. Detta inbegriper förmåner vid långvarigt vårdbehov. Dessutom inbegriper definitionen vårdförmåner, förmåner relaterade till olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar som ryms inom ramen för medlemsstaternas system för olycksfall i arbetet och arbets- sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Sverige behörig stat, tillgång till vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Av 3 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) framgår att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I bilaga III har vissa medlemsstater gjort undantag för gränsarbetares familjemedlemmar, däribland Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35413x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Enligt förarbetena till HSL skulle med bosättning avses detsamma som i den då gällande folkbokföringsförordningen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Folkbokföringsförordningen har ersatts med folkbokföringslagen och det får antas att denna numera är vägledande i fråga om bosättning och tillgång till hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Gällande tandvård framgår av 5 § tandvårdslagen (1985:125) (TvL) att varje landsting ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Med bosatt avses att en person är folkbokförd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Av 4 § punkt 1 i lagen (2002:160)om läkemedelsförmåner m.m. framgår att rätt till förmåner enligt denna lag har den som är bosatt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;De som bedöms omfattas av det svenska hälso- och sjukvårds- systemet genom samordningsbestämmelserna ska erbjudas vård av landstingen på samma villkor som de som är bosatta (i folkbokför- ingslagens mening) i Sverige enligt 3 c § i HSL och 5 a § TvL. Denna grupp har även rätt till läkemedelsförmåner (4 § punkt 2 i lagen om läkemedelsförmåner m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vården i Sverige ska erbjudas av det landsting inom vars område personen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område denne är registrerad som arbetssökande. I den utsträckning familjemedlemmar till dessa per- soner har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moder- skap enligt vad som följer av förordning 883/2004, ska de erbjudas vård av samma landsting.&lt;SPAN class="ft43"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sedan 1 februari 2016 finns det möjlighet för vissa personer som inte är folkbokförda i Sverige, men som omfattas av svensk lagstift- ning enligt samordningsbestämmelserna att ansöka om ett intyg från Försäkringskassan som bestyrker tillgång till svensk hälso- och sjuk- vård (till patientavgift). I samband med ansökan om intyg görs en bedömning i enlighet med förordning 883/2004 (se vidare kapitel 25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 1981/82:97 s. 115.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SOU 1993:115, s. 250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;3 c § HSL, 5 a § TvL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35414x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Studenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Det finns även särskilda regler för studenter. I enlighet med social- försäkringsbalken (SFB) ska en i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i en annan stat fortfarande anses vara bosatt i landet så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbildningsbidrag för doktorander.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Dessa per- soner har även tillgång till vård och läkemedelsförmåner på lika villkor som övriga bosatta i det aktuella landstinget i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Vård i stat som inte är behörig stat – nödvändig vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Enligt förordning 883/2004 har den som vistas tillfälligt&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;i en annan medlemstat tillgång till medicinskt nödvändig vård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Med detta avses vård som är medicinskt nödvändig för att den försäkrade personen inte ska vara tvungen att före slutet av sin planerade vistelse återvända till sitt behöriga land för att få vård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Nödvändig vård omfattar inte bara plötsligt uppkommen sjukdom utan kan även omfatta vård av befintliga sjukdomar, som t.ex. olika kroniska sjukdomar. Vidare kan även vård i samband med graviditet och födelse av barn omfattas. Dock ska vård, inklusive vård i samband med kroniska eller befint- liga sjukdomar eller i samband med barns födelse, inte omfattas när syftet med vistelsen i en annan medlemsstat är att få sådan vård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Även läkemedel och hjälpmedel kan omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Den vårdsökande ska kunna intyga rätt till tillgång till vård med ett europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet är individuellt och utfärdas för försäkrade personer av den behöriga institutionen i respektive medlemsstat. Medlemsstaternas behöriga institutioner har även möj- lighet att utfärda provisoriska intyg om till tillgång till vård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20,21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 kap. 7 § första stycket SFB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 c § HSL, 5 a § TvL och 4 § lagen om läkemedelsförmåner m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Detta gäller alla tillfälliga vistelser oavsett om anledningen är turism, yrkesverksamhet eller studier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 19.1 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 25.A.3 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Administrativa kommissionen för samordning av dec sociala trygghetssystem, beslut nr S3 av den 12 juni 2009 om fastställande av de förmåner som omfattas av artiklarna 19.1 och 27.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 och artikel 25.A.3. i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Administrativa kommissionen för samordning av dec sociala trygghetssystem, beslut nr S1 av den 12 juni 2009 om det europeiska sjukförsäkringskortet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35415x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Beslutande myndighet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Försäkringskassan har ålagts att fatta beslut i ärenden som avser ersättning för vård i annan medlemstat i enlighet med förord- ning 883/2004. Även det europeiskt sjukförsäkringskort utfärdas av Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Vård i stat som inte är behörig stat – planerad vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;En person som omfattas av personkretsen i förordning 883/2004 eller ersättningslagen har möjlighet att söka planerad vård i en annan medlemsstat. Planerad vård innebär att en person reser till en annan medlemsstat i syfte att få vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Utgångspunkten för redogörelsen i detta avsnitt är regelverket för planerad vård i annan medlemsstat för personer som har Sverige som behörig stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft45"&gt;Möjlighet att söka planerad vård i en annan medlemsstat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft42"&gt;Det finns följande vägar för den som har Sverige som behörig stat att få tillgång till planerad vård i en annan medlemsstat, och att få den ersatt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft42"&gt;Landstinget kan remittera patienter till andra länder. Detta ryms dock inte inom ramen för förordning 883/2004 eller ersättnings- lagen. Försäkringskassan är som regel inte involverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;Ansöka om förhandstillstånd från Försäkringskassan för viss vård i en unionsstat i enlighet med förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft42"&gt;Ansöka om förhandsbesked för viss vård i annan unionsstat i enlighet med ersättningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft42"&gt;Vända sig direkt till en vårdgivare i en annan unionsstat för att få viss vård, och sedan ansöka om ersättning i efterhand från För- säkringskassan. Det finns även möjlighet för Försäkringskassan att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Administrativa kommissionen för samordning av dec sociala trygghetssystem, beslut nr S2 av den 12 juni 2009 om tekniska specifikationer för det europeiska sjukförsäkringskortet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p799 ft42"&gt;betala ut ersättning till den enskilde med obetald faktura som grund. Ersättning kan utgå i enlighet med ersättningslagen.&lt;SPAN class="ft121"&gt;22,23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft52"&gt;Beslutande myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Försäkringskassan har ålagts att fatta beslut i ärenden som avser ersättning för vård i annan medlemsstat i enlighet med förord- ning 883/2004 eller ersättningslagen. I beslutandeprocessen om er- sättning ska Försäkringskassan samråda med berörda landsting samt vid behov begära in yttranden från myndigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24,25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;De två olika regelverken för ersättning för gränsöverskridande vård kan i vissa fall överlappa varandra. Om så är fallet ska Försäkrings- kassan utreda både rätten till ersättning enligt förordning 883/2004 och ersättningslagen (om inte den enskilde uttryckligen begär att Försäkringskassan bara ska pröva ansökan enligt ett visst regelverk). Det tydliggörs av Europeiska kommissionen att i de fall personen är berättigad till ersättning enligt båda regelverken ska han eller hon ersättas enligt förordningen eftersom den är mer fördelaktig för den enskilda. Ersättning för vårdkostnader enligt förordningen ges enligt vårdstatens prissystem, medan ersättning enligt ersättningsagen ges enligt det svenska prissystemet. Dock är ersättningen aldrig högre än det faktiska belopp som betalats för vård och andra relaterade kost- nader i samband med vård i en annan medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;26,27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Det finns följande möjligheter att få tillgång till planerad vård i Sverige för personer som omfattas av personkretsen i förordning 883/2004 (och inte har Sverige som behörig stat) och att få denna ersatt: (1) tillhandahålla vårdgivaren i Sverige en handling som utfärdats av behörig institution, i vilken det anges att personen i fråga har tillgång till vård (personen betalar patient- avgift och om aktuellt regleras resterande kostnad mellan berörda institutioner såvida det inte finns ett avtal om betalningsavstående med den aktuella staten), (2) förhandstillstånd för viss vård (Försäkringskassan ersätter då vårdgivaren och reglerar sedan kostnaderna i efterhand med behörig stat), samt (3) betala hela vårdkostnaden själv och sedan ansöka om ersättning i efter- hand i sin behöriga stat (beroende på gällande lagstiftning i behörig stat).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;12 § ersättningslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Försäkringskassans beslut kan överklagas i förvaltningsdomstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Administrative Commission for the Coordination of Social Security Systems (2012). Guidance note of the Commission services on the relationship between Regulations (EC) Nos 883/2004 and 987/2009 on the coordination of social security systems and Directive 2011/24/EU on the application of patients' rights in cross border healthcare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35417x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p801 ft94"&gt;Regelverk för beviljande av förhandstillstånd enligt förordning 883/2004 samt förhandsbesked och ersättning i efterhand enligt ersättningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft52"&gt;Förhandstillstånd, förordning 883/2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Utgångspunkten för att beviljas förhandstillstånd för planerad vård i annan medlemsstat i enlighet med förordning 883/2004, är att den aktuella behandlingen omfattas av den allmänna hälso- och sjuk- vården samt tandvården i Sverige, samt att väntetiden i Sverige för behandlingen inte är medicinskt försvarbar utifrån personens hälso- tillstånd och sjukdomens sannolika förlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har slagit fast att ett tillstånd inte får vägras när en identisk eller lika effektiv behandling inte kan erbjudas i tid i behörig medlemsstat.&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Enligt domstolen ska den behöriga institutionen vid bedömningen av huruvida en behandling som är lika effektiv kan er- hållas i tid, ta hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Enligt Försäkringskassans vägledning ska väntetid tolkas på så sätt att den behöriga institutionen får avslå en ansökan om förhandstillstånd om det kan fastställas att väntetiden för vård inte överskrider den tid som är godtagbar enligt en objektiv medicinsk bedömning av patien- tens vårdbehov. Vid bedömningen ska Försäkringskassan ta hänsyn både till personens hälsotillstånd och till övriga omständigheter i det aktuella fallet. Vidare framgår att i de fall förhandstillstånd begärs för behandlingar som inte erbjuds inom ramen för det allmänna sjuk- vårdssystemet i Sverige ska en bedömning göras huruvida den aktu- ella behandlingen är medicinskt nödvändig för den enskilde samt om den är tillräckligt beprövad och erkänd av den internationella vetenskapen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29,30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Förhandsbesked och ersättning i efterhand, ersättningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Enligt ersättningslagen har en person rätt till ersättning för kostna- der som har uppkommit till följd av att han eller hon har erhållit vård i en annan unionsstat om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; domar: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Inizan&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-56/01,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2003:578, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Watts&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-372/04,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2006:325, samt &lt;SPAN class="ft7"&gt;Elchinov&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-173/09 ,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2010:581.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;SPAN class="ft87"&gt;Smits och Peerbooms&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-157/99,&lt;/NOBR&gt; ECLI:EU:C:2001:404.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;Han eller hon när kostnaderna uppkom tillhörde den person- krets för vilken Sverige är behörigt att meddela sådant tillstånd till vård som avses i artikel 20 i förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;Vården har tillhandahållits av hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft42"&gt;Han eller hon skulle haft rätt att få vården bekostad av det all- männa om den tillhandahållits i Sverige.&lt;SPAN class="ft121"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft10"&gt;Behandlingsmetoden som ersättningen rör ska vara medicinskt moti- verad (en sådan bedömning görs av hälso- och sjukvårdspersonal) och får inte heller vara förbjuden enligt svensk lag. En individ kan vara ersättningsberättigad även om den aktuella behandlingen inte erbjuds inom den svenska landstingsvården. I sådana fall ska en bedömning göras utifrån gängse tolkningsprinciper samt vara objektiva och icke diskriminerande med beaktande av samtliga relevanta medicinska om- ständigheter och tillgängliga vetenskapliga rön. Hänsyn ska även tas till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;32,33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Ersättning enligt ersättningslagen kan omfatta förhandsbesked&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;samt ersättning i efterhand för nödvändig och planerad vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft168"&gt;Jämförande översikt och diskussion – förordningarna 883/2004 och 987/2009, patientrörlighetsdirektivet samt ersättningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Sedan patientrörlighetsdirektivet trädde i kraft finns två &lt;NOBR&gt;EU-rätts-&lt;/NOBR&gt; liga regelverk (patientrörlighetdirektivet och förordning 883/2004) som innehåller regler kring förhandstillstånd som existerar paral- lellt med varandra. I Sverige har man dock valt att inte införa för- handstillståndsystemet inom ramen för ersättningslagen utan man har i stället infört ett system för förhandsbesked, som bygger på frivillig föranmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det finns likheter mellan systemen för förhandstillstånd, base- rade på de två regelverken (förordning 883/2004 och patientrörlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 § ersättningslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2012/13:150, s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ett förhandsbesked ska specificera huruvida personen har rätt till ersättning för viss vård vid ett visst vårdtillfälle i annan medlemsstat, samt det högsta ersättningsbelopp som kan betalas ut för sådan vård. Om Försäkringskassan har lämnat ett förhandsbesked är den vid senare prövning av frågan om ersättning för den angivna vården skyldig att betala ut minst det belopp som angetts i förhandsbeskedet (11 § ersättningslagen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35419x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;hetsdirektivet), men även betydande skillnader. Enligt förord- ningen krävs förhandstillstånd för alla (planerade) behandlingar, medan det enligt patientrörlighetsdirektivet är ett alternativ som medlemsstaterna får – men inte är skyldiga – att använda.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;För- handstillstånd, enligt patientrörlighetsdirektivet, får även begränsas till viss hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft43"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen har dock poängterat att ”alla tillståndssystem som omfattas av direktivet ska vara nödvändiga och proportionella i förhållande till det mål som ska uppnås, och får inte utgöra ett oberättigat hinder för den fria rörligheten för patienter”&lt;SPAN class="ft43"&gt;37&lt;/SPAN&gt;. Vidare har den behöriga staten, i likhet med förordningen, inte rätt att neka förhandstillstånd enligt patientrörlighetsdirektivet om vård inom dess territorium inte kan tillhandahållas inom en tid som är medicinskt försvarsbar med hänsyn till personens aktuella hälsotillstånd och sjukdomens sannolika för- lopp.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Sverige har dock inte ett sådant tidsvillkor i ersättningslagen, vilket betyder att man kan söka vård i annan medlemsstat och begära ersättning för den utan att ta hänsyn till väntetiden inom svensk hälso- och sjukvård – i motsats till förordning 883/2004. En annan viktig skillnad mellan förordning 883/2004 och patientrörlighetsdirektivet är att förhandstillstånd enligt direktivet (i Sveriges fall, förhandsbesked) gäller för vård hos alla vårdgivare (inklusive privata vårdgivare), medan förhandstillstånd enligt förordning 883/2004 endast ges för vård hos sådana vårdgivare som är anslutna till det allmänna sjukvårdssystemet i vårdstaten. Även kostnadsnivån som täcks kan variera mellan de två olika rättsakterna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Vidare kan viss hälso- och sjukvård som inte omfattas av patientrörlighetsdirektivet, som organtransplantation och visst stöd till personer som behöver hjälp med utförandet av rutinmässiga vardagssysslor, omfattas av förordningen. Förord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET i enlighet med de skyldigheter som anges i artikel 20.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, COM(2014) 44 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 8.2 i patientrörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET i enlighet med de skyldigheter som anges i artikel 20.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, COM(2014) 44 final, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 8.5 i patientrörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Förslag från EU 2014:44. Rapport från Kommissionen till rådet och Europaparlamentet i enlighet med de skyldigheter som anges i artikel 20.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, COM(2014) 44 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35420x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;ning 883/2004, men inte patientrörlighetsdirektivet, kan även vara tillämplig i samband med viss vård som erhållits i tredje land.&lt;SPAN class="ft43"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Sverige har med andra ord valt en generös tillämpning av patient- rörlighetsdirektivet genom ersättningslagen eftersom det inte finns några krav på väntetid eller särskilda begränsningar gällande behand- lingar i annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; (så länge behandlingsmetoden är medi- cinskt motiverad och inte är förbjuden enligt svensk lag). Ersätt- ningslagen kan således anses ha utvidgat möjligheten till planerad vård för personer som är försäkrade i Sverige, samt möjligheten för vårdgivare, baserade i andra medlemsstater, att ge sådan vård. Detta har bidragit till utökade val- och vårdmöjligheter gällande planerad vård för personer som är försäkrade i Sverige. Men eftersom många vårdtagare inte besitter den kunskap och information som krävs för att kunna ta ett välinformerat beslut om vilken vård eller behandling som är bäst lämpad för deras sjukdomstillstånd eller vilken vårdgivare som är mest kompetent på området, har svenska vårdgivare, myn- digheter och andra aktörer, såsom patientgrupper, en viktig roll i att informera och bistå vårdtagare gällande möjligheten att söka vård i annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Det kan argumenteras för att möjligheten för vårdtagare att söka planerad vård i ett annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; kan underminera eller i alla fall leda till förändringar i prioriteringsordningen och resursfördelningen i svensk hälso- och sjukvård om denna möjlighet skulle utnyttjas i en större skala eller för särskilt kostsamma behandlingar. Detta skulle kunna få negativa effekter utifrån bland annat ett nationellt hälso- politiskt och ekonomisk perspektiv. Dock är det en konsekvens av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis att vård är att anses som en tjänst i för- dragets mening, vilket betyder att hälso- och sjukvård inte längre enbart är en nationell angelägenhet för respektive medlemsstat. Vidare finns det ekonomiska och medicinska argument för till exempel ovanliga sjukdomstillstånd att centrera vård och behandling till vissa behandlingscenter i EU/EES, som har en särskild medicinsk kom- petens inom det aktuella området, och då använda sig av möjligheten till planerad vård i annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; på en mer systematisk och riktad nivå. Detta skulle kunna vara fördelaktigt för ett land som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;40&lt;/SPAN&gt;Bermejo, D. C. (2014). &lt;NOBR&gt;“Cross-border&lt;/NOBR&gt; healthcare in the EU: Interaction between Directive 2011/24/EU and the Regulations on social security coordination”, &lt;SPAN class="ft99"&gt;ERA Forum &lt;/SPAN&gt;15: &lt;NOBR&gt;359–380.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Sverige med regionaliserad vård och en förehållandevis liten be- folkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det bör avslutningsvis noteras i detta sammanhang att utifrån det faktum att Försäkringskassans beslut om planerad vård enligt för- ordning 883/2004 och ersättningslagen kan överklagas i förvaltnings- domstol – till skillnad från nationella vårdgivares beslut att tillhanda- hålla eller inte tillhandahålla en viss behandling, kan man urskilja ett visst skifte från principen om skyldighetslagstiftning som är gällande inom hälso- och sjukvårdsområdet. Hälso- och sjukvårdslagstift- ningen i Sverige är huvudsakligen uppbyggd kring vårdgivarnas och vårdpersonalens skyldigheter att tillhandahålla en god hälso- och sjuk- vård. Lagstiftningen är därmed i allt väsentligt en så kallad skyldighets- lagstiftning. En skyldighetslag beskriver för ansvarig myndig och aktör vad den ska erbjuda och göra i förhållande till enskilda och beslut enligt denna kan inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft4"&gt;Figur 14.1 Översikt av antalet personer som har sökt planerad vård i annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;4 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td209"&gt;&lt;P class="p273 ft25"&gt;Bifall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p501 ft25"&gt;Avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;1 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td101"&gt;&lt;P class="p805 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p462 ft102"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p97 ft102"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p462 ft102"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td210"&gt;&lt;P class="p806 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft42"&gt;Figuren visar antalet personer som har sökt planerad vård i annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; mellan åren 2017 och 2015, samt fått bifall respektive avslag på sin ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft18"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Statistiken från Försäkringskassan visar att antalet personer som har ansökt om planerad vård i &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; har ökat markant sedan år 2010. År 2010 bifölls planerad vård till 599 personer. Denna siffra har ökat med över 700 procent till 4 313 personer år 2015. Vård av hyperhidros står för den absolut största delen av ökningen i antalet bifall.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;De vanligaste vårdländerna var år 2015 Danmark, Spanien, Finland och Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Det finns i dag ingen översikt av totalkostnaden för planerad vård. År 2015 var den totala kostnaden för ersättning i efterhand för planerad vård cirka 77 miljoner kronor enligt statistik från För- säkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Kostnads- och informationsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;I enlighet med förordning 883/2004 ska en person som söker vård i en medlemsstat, som inte är hans eller hennes behöriga stat, likabe- handlas med vårdstatens försäkrade personer.&lt;SPAN class="ft43"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Huvudregeln är att den behöriga staten står för vårdkostnaderna i vårdstaten. Kostna- derna för denna vård faktureras av vårdstaten till den behöriga staten via det direktbetalningssystem som finns för förordning 883/2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Försäkringskassan har utsetts till förbindelseorgan gentemot övriga unionsstater.&lt;SPAN class="ft43"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan sköter även betalningsflödena mellan Sverige och övriga medlemsstater gällande gränsöverskridande vård samt ansvarar för själva utbetalningen. Förfarandet för ersättning m.m. av vårdkostnader regleras i förordning 987/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Fråga om ersättning för kostnader för vård av hyperhidros i annat land inom EU/EES har prövats i HFD, se HFD 2016 ref. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 4 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Enligt artikel 1 stycke 2 b i förordning 987/2009 är ett förbindelseorgan är ett organ som utsetts av en medlemsstats behöriga myndighet för en eller flera av grenarna av social trygghet, enligt artikel 3 i förordning 883/2004, för att reagera på ansökningar om upplysningar och bistånd när det gäller tillämpningen av grundförordningen och tillämpningsförordningen och som ska fullgöra de uppgifter som det har tilldelats enligt avdelning IV om finansiella bestäm- melser i tillämpningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Kostnadsansvar för gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;I enlighet med 4 § förordning (2013:711) om ersättningar för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden ska Försäkringskassan ersätta ett landsting för kostnader som avser hälso- och sjukvård, tandvård, sjukresor, sjuktransporter och inköp av varor som om- fattas av bestämmelserna i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Kostnaderna har uppkommit till följd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familje- medlemmar flyttar inom gemenskapen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft12"&gt;Kostnaderna har uppkommit till följd av förordning 883/2004,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft42"&gt;Det följer av en överenskommelse om social trygghet eller sjuk- vårdsförmåner mellan Sverige och annan stat, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;Kostnaderna avser personer som vid tillämpning av förordning 883/2004 bedöms vara bosatta i Sverige men som inte ska folk- bokföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Detta gäller inte kostnader som landstingen ansvarar för enligt lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt 2 § i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet är landstingen kostnadsan- svariga för ersättningar som har bestämts enligt 1. 7, 8 eller 9 § ersätt- ningslagen eller förordning 883/2004 om personen i fråga vid tiden för den vård ersättningen avsåg var bosatt inom landstinget, eller kvarskriven enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadig- varande vistades där. Vidare har kommunerna kostnadsansvar för er- sättning som avser hjälpmedel som de skulle haft kostnadsansvar för om dessa tillhandahållits i Sverige.&lt;SPAN class="ft43"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Landstingen och kommunerna kompenseras för detta kostnads- ansvar i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 § lag (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2012/13:150, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;83–84.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35424x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft45"&gt;Information till medborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;För att tillgängliggöra den gränsöverskridande vården och bistå unionsmedborgarna att göra informerade val, ska medlemsstaterna inrätta en eller flera så kallade nationella kontaktpunkter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Dessa kontaktpunkter ska ge information till medborgarna samt bilda ett &lt;NOBR&gt;EU-omfattande&lt;/NOBR&gt; informationsnätverk. Detta uppdrag är i Sverige delat mellan Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Försäkringskassan an- svarar för att informera de personer som är försäkrade i Sverige om deras rättigheter vid vård i andra medlemsstater, medan Socialstyrelsen ansvarar för att informera de unionsmedborgare som vill söka vård i Sverige om svensk hälso- och sjukvård samt tandvård, patient- rättigheter och enskilda vårdgivare m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Tredjelandsmedborgare och personer som inte omfattas av samordningsbestämmelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Tredjelandsmedborgare har ingen särskild reglerad tillgång till svensk hälso- och sjukvård. För tredjelandsmedborgare krävs ofta tillstånd för vistelsen i Sverige, exempelvis ett uppehållstillstånd. Den som har ett uppehållstilstånd som är minst ett år kan folkbokföras, vilket ger tillgång till svensk vård (till patientavgift).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Även svenska medborgare som inte är folkbokförda i Sverige eller omfattas av samordningsbestämmelserna har inte full tillgång till sub- ventionerad vård i Sverige. Jag har dock uppmärksammats på att det finns vissa grupper av utlandsbosatta som är skattskyldiga i Sverige, men som inte har full tillgång till hälso- och sjukvård i landet eller kan få vård i utlandet ersatt. Här kan finnas behov av att se över vilka länder som Sverige har ingått avtal gällande sjukvårdsförmåner med, samt andra lösningar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Sverige har ingått avtal, konventioner och internationella överens- kommelser gällande sjukvårdsförmåner med ett antal länder inom och utanför EU/EES som bland annat reglerar tillgång till vård i Sverige. Dessa redovisas kort i avsnittet nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 6 i patientrörlighetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Inkommit material från Samorganisationen för svenskföreningar i Thailand för ja till sjuk- vårdsförsäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35425x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft13"&gt;14.3.1 Avtal gällande sjukvårdsförmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft45"&gt;Norden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft52"&gt;Nordiska konventionen om social trygghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft42"&gt;Den nordiska konventionen om social trygghet är ett komplement till förordning 883/2004. Den gäller för de personer som omfattas av personkretsen i förordningen. Den gäller även för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft42"&gt;De som bor i ett nordiskt land och som är eller har varit om- fattade av lagstiftningen i ett nordiskt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;Familjemedlemmar eller efterlevande som bor i ett nordiskt land och som härleder sina rättigheter från personer, som avses under punkt 1, artikel 3 i lag 2013:134 om nordisk konvention om social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft10"&gt;I den nordiska konventionen regleras huvudsakligen två områden som har direkt beröring för gränsöverskridande hälso- och sjukvård, er- sättning för merkostnader för hemresa i samband med ett sjukdoms- tillstånd samt rehabilitering.&lt;SPAN class="ft43"&gt;48,49 &lt;/SPAN&gt;I gränsöverskridande situationer ska berörda institutioner i den behöriga staten och i bosättningsstaten samarbeta för att ge stöd och aktiva rehabiliteringsåtgärder i syfte att främja möjligheterna till berörda personers inträde och återgång i arbete. Institutionen i bosättningsstaten ska, efter samråd med institu- tionen i den behöriga staten, tillhandahålla sådana insatser som är möjliga inom ramen för landets lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Gränssjukvårdsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;I förordningen regleras ersättning för utgifter för läkarvård eller fysioterapeutisk behandling i Finland eller Norge i samband med vistelse inom en svensk kommun vid riksgränsen mot dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Gällande ersättning för kostnader för hemresa för en person som är bosatt i ett nordiskt land och har rätt till vårdförmåner där och som under tillfällig vistelse i ett annat nordiskt land får vårdförmåner svarar vistelselandet för de merutgifter för hemresa till bosättnings- landet som uppkommer genom att personen till följd av sitt sjukdomstillstånd måste an- vända dyrare färdsätt än han eller hon annars skulle ha använt (artikel 7 i lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 12 i lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35426x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Detta rör personer som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. SFB. För resekostnad i samband med vården eller behandlingen utges ersättning enligt föreskrifterna i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor.&lt;SPAN class="ft43"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Andra avtal med länder inom EU/EES – översikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft52"&gt;Brittiska kanalöarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;De brittiska kanalöarna Jersey, Guernsey och Isle of Man omfattas inte av förordning 883/2004. Men genom konventionen mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland har de som är bosatta inom någon av staternas territorium rätt till omedelbar medicinsk vård under tillfällig vistelse inom den andra statens territorium.&lt;SPAN class="ft43"&gt;51,52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Ungern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Överenskommelsen mellan Sverige och Ungern om tillhandahål- lande av sjukvårdsförmåner gäller även sedan Ungern blev medlem i EU. Den gäller för ländernas medborgare och personkretsen är därför vidare än personkretsen i förordning 883/2004. Det betyder att bosättning i Sverige eller Ungern inte är ett krav för att överens- kommelsen ska vara tillämplig. Överenskommelsen ger rätt till akut sjukvård under tillfällig vistelse i Ungern eller Sverige enligt lagstiftningen i vistelselandet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se vidare Gränssjukvårdsförordning (1962:390).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förordning (1988:106) om tillämpning av en konvention den 29 juni 1987 mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35427x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Avtal med länder utanför EU/EES – översikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft52"&gt;Algeriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Överenskommelsen mellan Algeriet och Sverige omfattar algeriska och svenska medborgare bosatta i Algeriet eller Sverige samt personal vid de båda fördragsslutande staternas diplomatiska och konsulära representationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Överenskommelsen ger rätt till akut sjukvård under tillfällig vistelse i Algeriet eller Sverige enligt lagstiftningen i vistelselandet. Personal vid de båda fördragsslutande ländernas diplomatiska och konsulära representationer som omfattas av Wienkonventionen om diplomatiska och konsulära förbindelser har, liksom deras medföl- jande familjemedlemmar, rätt till vårdförmåner enligt lagstiftningen om sjuk- och moderskapsförsäkring i det mottagande landet på samma villkor som detta lands medborgare under hela den tid som dessa personer vistas inom nämnda lands territorium.&lt;SPAN class="ft43"&gt;54,55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft52"&gt;Australien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Överenskommelsen mellan Australien och Sverige omfattar per- soner som är bosatta i Australien eller Sverige samt personal vid be- skickningar och konsulat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Överenskommelsen ger rätt till omedelbart nödvändig sjukvård inom ramen för det offentliga sjukvårdssystemet vid tillfällig vis- telse i Sverige eller Australien.&lt;SPAN class="ft43"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft52"&gt;Chile&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Sverige har ingått en konvention om social trygghet med Chile som bland annat omfattar sjukvårdsförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Enligt artikel 9 har den som uppbär pension enligt lagstiftningen i en fördragsslutande stat under bosättning i den andra staten rätt till sjukvårdsförmåner enligt den sistnämnda statens lagstiftning på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se vidare förordning (1987:1325) om tillämpning av en överenskommelse om sjukvårds- förmåner den 24 mars 1987 mellan Sverige och Algeriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se vidare förordning (1989:102) om tillämpning av en överenskommelse den 14 februari 1989 mellan Sverige och Australien om sjukvård åt tillfälliga besökande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35428x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft42"&gt;samma villkor som den som uppbär motsvarande förmåner enligt bosättningsstatens lagstiftning.&lt;SPAN class="ft121"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft52"&gt;Israel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Sverige har ingått en konvention om social trygghet med Israel som omfattar medborgare, statslösa och flyktingar bosatta i Israel eller Sverige samt deras familjemedlemmar och efterlevande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Enligt konventionen har en kvinna, som är försäkrad för sjuk- husvård vid förlossning enligt ett fördragsslutande lands lagstiftning, rätt att under tillfällig vistelse i det andra fördragsslutande landet få motsvarande vård enligt det landets lagstiftning. Vård till kvinnan som har ett direkt samband med förlossningen ska omfattas av kon- ventionen. Om barnet behöver vård i samband med förlossningen ska även det omfattas av konventionen och bedömas såsom sjukhusvård vid förlossning.&lt;SPAN class="ft43"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft52"&gt;Québec, Kanada&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Överenskommelsen mellan Québec och Sverige omfattar medborgare, statslösa, flyktingar och andra som är eller har varit omfattade av lag- stiftningen i Québec eller Sverige samt deras familjemedlemmar och efterlevande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den som omfattas av överenskommelsen har när han eller hon vistas inom Québec eller Sverige som arbetstagare, studerande eller utsänd, rätt till vårdförmåner enligt vistelselandets lagstiftning. Som regel gäller överenskommelsen för vistelser som inte varar längre än ett år.&lt;SPAN class="ft43"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Lag (2006:286) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se vidare förordningen (1983:325) om tillämpning av en konvention den 30 juni 1982 mellan Sverige och Israel om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Se vidare förordningen (1988:100) om tillämpning av en överenskommelse den 20 september 1986 mellan Sverige och Québec om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35429x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;Gränsöverskridande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft52"&gt;Turkiet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Sverige har ingått en konvention med Turkiet om social trygghet som omfattar medborgare i Turkiet och Sverige och andra personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i Turkiet eller Sverige samt deras familjemedlemmar och efterlevande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Enligt artikel 13.3 i konventionen har den som har rätt till vård- förmåner i ett av länderna också rätt till ersättning för planerad vård i det andra landet. Personen måste ansöka om tillstånd i förväg. Er- sättning kan bara betalas ut för offentlig vård eller vård som ersätts på motsvarande sätt. Vidare har en person, som uppbär pension enligt båda fördragsslutande staternas lagstiftning eller enligt en av dessa, rätt till sjukvårdsförmåner enligt lagstiftningen i den av staterna där han eller hon är bosatt. Även vård i samband med arbetsskada regleras.&lt;SPAN class="ft43"&gt;60,61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Kostnadsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;I enlighet med 4 § förordning (2013:711) om ersättningar för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden ska Försäkringskassan ersätta ett landsting för kostnader som avser hälso- och sjukvård, tandvård, sjukresor, sjuktransporter och inköp av varor som om- fattas av bestämmelserna i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. om det följer av en överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan Sverige och annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se vidare lagen (2005:234) om konvention mellan Sverige och Turkiet om social trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Försäkringskassans vägledning 2001:10, version 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35431x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;15 Administrativt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Det administrativa samarbetet mellan länder berör strukturella och övergripande frågor, medan besluten om individuella rättigheter och skyldigheter är i huvudsak en nationell angelägenhet. Kravet att sam- arbeta är reglerat såväl på internationell som på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I samordningsbestämmelserna finns, liksom i fördraget om Euro- peiska unionen, bestämmelser om generella skyldigheter för de administrativa institutionerna att bistå och samarbeta med varandra.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det handlar exempelvis om informationsutbyte om gällande regelverk och samarbete för att säkerställa en korrekt tillämpning av regel- verken. Samarbetet sker inom organ såsom Administrativa kommis- sionen, Tekniska kommissionen och Revisionskommittén, men även direkt mellan institutioner och myndigheter inom medlemsstaterna. Även i den nordiska konventionen om social trygghet finns bestäm- melser om krav på samarbete. Enligt konventionen ska myndigheter och institutioner vid tillämpning av konventionen bistå varandra i den utsträckning som behövs.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Exempel på sådana klausuler finns vidare i avtal om social trygghet med andra länder. I exempelvis avtalet om social trygghet med Indien regleras att länderna ska bistå varandra i fråga om fastställande av rätt till eller utbetalning av varje förmån, som de skulle ha gjort vid tillämpningen av sin egen lagstiftning. Biståndet ska ges utan ömsesidig ersättning för kostnader.&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft42"&gt;På samma sätt finns på nationell nivå bestämmelser om krav på samarbete och utbyte av i information. Enligt socialförsäkrings- balken (SFB)&lt;SPAN class="ft121"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;ska exempelvis bland annat myndigheter, arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Artikel 4 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 76 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 14 Konventionen om social trygghet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Bergen den 12 juni 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 16 Konventionen den 26 november 2012 om social trygghet mellan Konungariket Sverige och Republiken Indien.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;110 kap &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;31–32&lt;/NOBR&gt; §§ SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35432x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;och uppdragsgivare på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som är av betydelse för tillämpningen av SFB. Det finns även bestämmelser som reglerar För- säkringskassans och Pensionsmyndighetens skyldighet att lämna in- formation till andra myndigheter.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Exempel på information som det kan finnas behov av inom det internationella arbetet är information om försäkringsperioder, om den enskilde uppbär olika förmåner samt var den enskilde är för- säkrad och betalar avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;På den nationella nivån finns behov av annan form av information. Det handlar exempelvis om uppgifter från Skatteverket om folkbok- föring, person- och samordningsnummer eller persongrundande in- komst eller uppgifter från Migrationsverket om uppehållstillstånd. För att denna form av uppgifter ska kunna utbytas krävs att det finns lagstöd. Det får heller inte finnas hinder utifrån lagstiftning om sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Informationsutbyte med andra stater inom skatteområdet sker med stöd av skatteavtal, Europaråds- och &lt;NOBR&gt;OECD-konventionen&lt;/NOBR&gt; om ömsesidig handräckning i skatteärenden&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;, Nordiska handräcknings- avtalet&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;, informationsutbytesavtal samt andra regelverk inom Euro- peiska unionen (EU).&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Samordning av det internationella sociala trygghetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Administrativa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-organ&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft42"&gt;Den Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen är det centrala förvaltningsorganet för EU:s sam- ordningssystem på området. Även om organet är knutet till den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Förordning (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Konventionen innehåller bland annat regler för informationsutbyte, delgivning av hand- lingar och indrivning av skatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge och Sverige har slutit ett multilateralt handräckningsavtal, SFS 1990:226, som bland annat omfattar informationsutbyte, indrivning av skatt, delgivning av handlingar samt överföring av skatter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Särskilt centralt är rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, EUT L 64, 11.3.2011, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft18"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35433x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Europeiska kommissionen (Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering) så är det förvaltningsrättsligt obero- ende från kommissionen, som endast har en rådgivande roll. Den Administrativa kommissionen består av regeringsföreträdare för varje medlemsstat, som vid behov biträdas av sakkunniga rådgivare. Or- ganets ordförandeskap följer rådets roterande ordförandeskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Administrativa kommissionens huvudsakliga uppgifter är att be- handla administrativa frågor och tolkningsfrågor inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (för- ordning 883/2004) &lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestäm- melser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 987/2009)&lt;SPAN class="ft43"&gt;10&lt;/SPAN&gt;, underlätta enhetlig till- lämpning av gemenskapslagstiftningen, samt främja och utveckla sam- arbetet mellan medlemsstaterna. Därutöver ska den lämna förslag till regeländringar till Europeiska kommissionen i syfte att modernisera och förbättra gällande regelverk.&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Administrativa kommissionen har även till uppgift att, på förfrågan av berörda myndigheter, förlika mellan skilda uppfattningar om tolkning och tillämpning av gällande regelverk. Därutöver kan Administrativa kommissionen även ta specifika beslut gällande vissa områden i förordningarna 883/2004 och 987/2009. Vidare har den viss beslutanderätt över elektroniskt data- utbyte och ersättningsnivåer, samt ansvarar för informationstillgäng- lighet- och utbyte på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Det är dock upp till de berörda myn- digheterna i respektive medlemsstat att se till att de nationella institu- tionerna är informerade om och tillämpar aktuellt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Till Administrativa kommissionen har även två administrativa organ knutits: Tekniska kommissionen och Revisionskommittén. Tekniska kommissionen är ansvarig för att lägga fram förslag om gemensam förvaltningsstruktur för elektronisk informationsbehand- ling till Administrativa kommissionen. Den arbetar bland annat med utvecklingen av systemet för Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI), som beskrivs nedan. Tekniska kommissionens arbetssätt och sammansättning fastställs av Administrativa kom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EUT L 284, 30.10.2009, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 72 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft12"&gt;missionen. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;(1) kontrollera den metod som används för att fastställa och beräkna de årliga genomsnittliga kostnader som presenteras av medlems- staterna; (2) samla in de uppgifter som krävs och göra de beräkningar som är nödvändiga för att fastställa varje medlemsstats årliga fordringar; (3) regelbundet rapportera till Administrativa kommis- sionen om resultaten av tillämpningen av förordningarna 883/2004 och 987/2009, särskilt i ekonomiskt hänseende; (4) lämna uppgifter och rapporter som krävs för Administrativa kommissionens beslut; samt (5) lägga fram relevanta förslag till Administrativa kommis- sionen. Revisionskommitténs sammansättning och arbetssätt fast- ställas av Administrativa kommissionen. Dessutom finns inom ramen för Administrativa kommissionen, Tekniska kommissionen och Revisonskommittén olika undergrupper som arbetar med specifika frågor och områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Därutöver finns en Rådgivande kommitté för samordning av de sociala trygghetssystemen, som består av företrädare för regeringen, arbetstagarorganisationer samt arbetsgivarorganisationer i respektive medlemsstat. Kommittén ska på begäran av Europeiska kommis- sionen, Administrativa kommissionen eller på eget initiativ utreda allmänna frågor eller principfrågor samt granska problem i samband med tillämpningen av gemenskapsbestämmelser om samordningen av sociala trygghetssystem, särskilt med avseende till vissa person- kategorier. Kommittén ska även utarbeta yttranden i sådana frågor till Administrativa kommissionen samt lägga förslag till översyn. De ordinarie ledamöterna och suppleanterna i Rådgivande kommittén ska utses av rådet och den ska själv utarbeta sin arbetsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;EU:s samordningssystem för social trygghet – samarbetsstrukturer och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-processer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Eftersom det europeiska systemet bygger på samordning av de natio- nella trygghetssystemen har ansvariga departement och myndigheter i respektive medlemsstat en helt central roll i det administrativa arbetet i att säkerställa ett effektivt och rättsäkert system. Med andra ord är ett effektivt europeiskt system helt beroende av effektiva nationella administrativa system. Det europeiska administrativa samordnings- arbetet berör i huvudsak strukturella och övergripande frågor medan de faktiska besluten om individuella rättigheter och skyldigheter – det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35435x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;vill säga gällande vem som är försäkrad enligt statens lagstiftning samt vem som har rätt till förmåner och på vilka villkor – är en nationell angelägenhet. Det är till exempel inte möjligt för enskilda medborgare att vända sig direkt till de europeiska administrativa organen utan de är hänvisade till ansvariga myndigheter och institutioner i respektive medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I fördraget om Europeiska unionen finns en princip om en ge- nerell skyldighet för (administrativa) institutioner att bistå och sam- arbeta med varandra och med EU:s institutioner för att implementera unionsrätten (principen om lojalt samarbete).&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller även för det sociala trygghetsområdet. Den särskilda samarbetsstrukturen och - processen inom ramen för EU:s samordningssystem för social trygg- het är reglerad i förordningarna 883/2004 och 987/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft45"&gt;Samarbete på övergripande nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;I enlighet med förordning 883/2004&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;ska medlemsstaternas behö- riga myndigheter lämna alla uppgifter till varandra om nationella åtgärder som vidtas för att tillämpa gällande regelverk, samt lag- stiftningsändringar som kan påverka tillämpningen av denna för- ordning. Det finns alltså en skyldighet att informera varandra och samarbeta för att säkerställa en korrekt tillämpning av gällande regelverk. Detta informationsutbyte sker främst inom ramen för Administrativa kommissionen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna ska även inom ramen för samarbetet informera de andra staternas myndigheter om ändringar i den praktiska hanteringen som har betydelse för samordningen av det sociala trygghetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; finns det huvudsakligen tre nationella huvudaktörer som deltar i det administrativa samarbetet: behöriga institutioner, behöriga myndigheter och förbindelseorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 4 i fördraget om Europeiska unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 76 i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Wenander, H. A. (2013). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;“&lt;/SPAN&gt;Network of Social Security Bodies – European Administrative Cooperation under Regulation (EC) No 883/2004&lt;SPAN class="ft87"&gt;”&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Review of European Administrative Law&lt;/SPAN&gt;, vol. 6, nr 1, s. &lt;NOBR&gt;39–71.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft18"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35436x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft52"&gt;Behörig institution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;Behörig stat definieras som den stat där den behöriga institutionen finns. Enligt förordning 883/2004 är den behöriga institutionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft42"&gt;Den institution hos vilken den berörda personen är försäkrad vid den tidpunkt då en ansökan om förmåner görs, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft10"&gt;Den institution från vilken den berörda personen har eller skulle ha rätt till förmåner, om denne eller en eller flera medlemmar av hans familj var bosatta i den medlemsstat där institutionen finns, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft10"&gt;Den institution som har utsetts av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;När det gäller ett system som gäller arbetsgivarens ansvar för de förmåner som avses i artikel 3.1, antingen arbetsgivaren eller för- säkringsgivaren i fråga, eller, om sådan saknas, ett organ eller en myndighet som har utsetts av den berörda medlemsstatens be- höriga myndighet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft10"&gt;Varje medlemsstat utser ansvariga berörda institutioner som sköter kontakten med andra staters behöriga institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft52"&gt;Behörig myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Den behöriga myndigheten definieras av förordning 883/2004 som ”varje medlemsstats minister, ministrar eller motsvarande myndig- het med ansvar för de sociala trygghetssystemen inom hela eller någon del av medlemsstaten”.&lt;SPAN class="ft43"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft52"&gt;Förbindelseorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft42"&gt;Medlemsstaterna ska utse förbindelseorgan som har till uppgift att ta hand om ansökningar om upplysningar och bistånd när det gäller tillämpningen av förordningarna 883/2004 och 987/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 1q i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 1m i förordning 883/2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft18"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Informationstillgänglighet och informationsutbyte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Informationstillgänglighet och informationsutbyte mellan medlems- staterna är helt centralt för att möjliggöra ett effektivt och rättsäkert europeiskt samordningssystem för social trygghet. Under denna rubrik lyfts kort fram några specifika &lt;NOBR&gt;EU-initiativ&lt;/NOBR&gt; inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft45"&gt;Electronic Exchange of Social Security Information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Huvudsyftet med EESSI är att hjälpa organ inom det sociala trygg- hetsområdet i EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att snabbare och säkrare utbyta information elektroniskt, och därmed bidra till ett mer effektivt samarbete samt handläggning av ärenden av gränsöverskridande karaktär. Målet är att de nationella organen i framtiden ska kunna sköta all kommunikation elektroniskt med hjälp av särskilda strukturerade elektroniska dokument (SED). EESSI är för närvarande under uppbyggnad och förväntas sjösättas år 2018. I dag är informationsutbytet mellan stater i EU/EES i huvudsak pappersbaserat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I Sverige har Försäkringskassan samordningsansvaret för EESSI- arbetet, men också andra frågor som omfattas av arbetet inom ramen för den Tekniska kommissionen. Samordningen handlar dels om att sammanställa respektive myndigheters yttranden inför Administrativa och Tekniska kommissionernas möten till ett myndighetsgemensamt yttrande, dels om att samordna, informera och planera olika aktiviteter inför den nationella implementeringen av &lt;NOBR&gt;EESSI-systemet.&lt;/NOBR&gt; Som regel hålls varje år ett nordiskt &lt;NOBR&gt;EESSI-möte,&lt;/NOBR&gt; vars syfte bland annat är infor- mationsutbyte om &lt;NOBR&gt;EESSI-implementeringen&lt;/NOBR&gt; i respektive stat samt att utarbeta gemensamma nordiska förslag och yttranden att lyfta till det &lt;NOBR&gt;EU-centrala&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EESSI-arbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;Mutual Information System on Social Protection&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Mutual Information System on Social Protection (MISSOC) inne- håller detaljerade, jämförbara och aktuella uppgifter om de nationella sociala trygghetssystemen i EU/EES. MISSOC organiseras och finan- sieras av Europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft18"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft42"&gt;Försäkringskassan uppdaterar regelbundet den svenska informa- tionen i &lt;NOBR&gt;MISSOC-databasen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft45"&gt;Nätverket för rörlighet i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Det finns även specifika nätverk för rörlighet i arbetslivet som be- står av oberoende experter inom juridik och statistik. Nätverken förser Europeiska kommissionen med underlag i form av rapporter och analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft45"&gt;Ekonomiskt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Därutöver tillhandahåller visst ekonomiskt stöd till gränsöverskrid- ande samarbete mellan institutioner, informationskampanjer för att upplysa om rättigheter och skyldigheter enligt reglerna om sam- ordning av de sociala trygghetssystemen i EU/EES, samt åtgärder för att förbereda och införa systemet för elektroniskt informations- utbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Andra samarbetsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft45"&gt;Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin&lt;/NOBR&gt; samt den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Andra viktiga policyinitiativ inom ramen för social trygghet och delaktighet är Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin,&lt;/NOBR&gt; som är en tioårsstrategi för tillväxt och jobb, samt den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration. Målet med samordningsmetoden är att arbeta mot gemensamma europeiska mål genom politiskt utbyte och ömsesidigt lärande inom följande områden: fattigdom och social utestängning, pensioner, hälso- och sjukvård samt långtidsvård. Med- lemsstaterna utarbetar även egna strategier inom ramen för dessa områden för att uppnå de gemensamma EU målen. Europeiska kom- missionen stödjer och övervakar framsteg utifrån dessa gemensamma mål och särskilda indikatorer, samt genom kontinuerlig rapportering. Målen och arbetsmetoderna för den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration har anpassats till målen för Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin,&lt;/NOBR&gt; som rör sysselsättning, innovation, utbild-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft18"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35439x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;ning, social delaktighet och klimat/energi. Det europeiska ramverket för policyutveckling och &lt;NOBR&gt;-utbyte&lt;/NOBR&gt; för social trygghet och delaktighet har utarbetats i nära samarbete med Kommittén för socialt skydd (Social Protection Committee, SPC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Kommittén för socialt skydd är en rådgivande kommitté för rådet beträffande sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. Kommittén förbereder även rådets diskussioner om social trygghet samt de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin.&lt;/NOBR&gt; I enlighet med fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;ska kommittén:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft42"&gt;Övervaka den sociala situationen och utvecklingen av politiken för socialt skydd i medlemsstaterna och unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft42"&gt;Underlätta utbytet av information, erfarenheter och goda rutiner mellan medlemsstaterna och med Europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft42"&gt;Sammanställa rapporter och yttranden eller bedriva annan verk- samhet inom sitt behörighetsområde på begäran av rådet eller Europeiska kommissionen eller på eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;Skatteområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Informationsutbyte inom skatteområdet med andra stater sker med stöd av skatteavtal, Europaråds- och &lt;NOBR&gt;OECD-konventionen&lt;/NOBR&gt; om ömsesidig handräckning i skatteärenden&lt;SPAN class="ft43"&gt;18&lt;/SPAN&gt;, Nordiska handräcknings- avtalet&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;, informationsutbytesavtal samt andra regelverk inom EU/EES.&lt;SPAN class="ft43"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 160 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Konventionen innehåller bland annat regler för informationsutbyte, delgivning av hand- lingar och indrivning av skatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge och Sverige har slutit ett multi- lateralt handräckningsavtal, SFS 1990:226, som bland annat omfattar informationsutbyte, in- drivning av skatt, delgivning av handlingar samt överföring av skatter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Särskilt centralt är rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35440x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Samarbete i enskilda ärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;En annan grundläggande komponent av samordningssystemet är administrativt och juridiskt understöd mellan medlemsstaterna i en- skilda ärenden. Det betyder att en medlemsstat kan begära hjälp från en annan medlemsstat i specifika individärenden, som till exempel gällande inhämtande av information eller annan dokumentation. Sådan kontakt tas direkt mellan medlemsstaternas institutioner eller indirekt via förbindelseorganen beroende på den nationella samarbetsstruk- turen och &lt;NOBR&gt;-processen&lt;/NOBR&gt; i respektive stat. De berörda institutionerna ska enligt principen om god förvaltning svara på alla förfrågningar inom rimlig tid samt lämna all information som är nödvändig för att berörda personer ska kunna hävda sina rättigheter i enlighet med förordning 883/2004. Vidare förtydligas i förordning 987/2009 att sådant utbyte ska grundas på principerna för offentliga tjänster, effektivitet, aktivt stöd, snabbt tillhandahållande och tillgänglighet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Det är dock viktigt att understryka i detta sammanhang att de olika staterna har olika lag- stiftning och administrativa system vilket kan resultera i att under- stödet i enskilda ärenden ser lite olika ut i medlemsstaterna. Ett viktigt sådant område är sekretess mellan olika institutioner, som kan med- föra begränsningar i det understöd som respektive stat kan ge.&lt;SPAN class="ft43"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft58"&gt;När det gäller nationella beslut om tillhörighet till de sociala trygg- hetssystemen, som grundar sig på information som erhållits från andra medlemsstater, förtydligas i förordning 987/2009, att de handlingar som en medlemsstats institution utfärdat ska godtas av de andra med- lemsstaternas institutioner så länge som de inte dras tillbaka eller för- klaras ogiltiga av den utfärdande medlemsstaten.&lt;SPAN class="ft172"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Detta framgår även av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis, bland annat i målet &lt;SPAN class="ft57"&gt;Barry Banks &lt;/SPAN&gt;m.fl. och &lt;SPAN class="ft57"&gt;Théâtre Royal de la Monnaie de Bruxelles&lt;/SPAN&gt;, där det konstaterades att ett intyg om att en person uppfyller villkoren att omfattas av en speci- fik stats sociala trygghetssystem är bindande för en annan medlems- stats administration.&lt;SPAN class="ft172"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Vidare framgår av förordning 987/2009 att om det råder tvivel om handlingarnas giltighet eller de faktiska omständig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Artikel 2 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Wenander, H. A. (2013). “Network of Social Security Bodies – European Administrative Cooperation under Regulation (EC) No 883/2004”, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Review of European Administrative Law&lt;/SPAN&gt;, vol. 6, nr 1, s. &lt;NOBR&gt;39–71.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Artikel 5 i förordning 987/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; dom &lt;/SPAN&gt;Barry Banks m.fl. och Théâtre Royal de la Monnaie de Bruxelles&lt;SPAN class="ft6"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;C-178/97&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; ECLI:EU:C:2000:169.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35441x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;heter som ligger till grund för de uppgifter som anges i handlingarna, ska institutionen som mottagit handlingarna vända sig till den ut- färdande institutionen och begära nödvändiga förtydliganden och, i förekommande fall, att handlingarna dras tillbaka.&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Om de berörda institutionerna inte kommer överens kan de vända sig till den Admi- nistrativa kommissionen (tidigast en månad efter den dag då begäran lämnades av den institution som tog emot handlingen), som då har en tidsram på sex månader att försöka jämka samman de olika stånd- punkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Oavsett om det gäller det europeiska eller det nordiska samarbetet eller olika avtal om social trygghet finns ett behov av blanketter och intyg. Blanketterna kan båda handla om ansökan om förmåner och om informationsutbyte mellan länderna. Intyg används vanligen för att intyga att den enskilde omfattas av ett lands lagstiftning, vilket också innebär att denne inte ska betala socialavgifter i det landet, men kan även användas i andra syften (se vidare kapitel 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Inom EU/EES har Administrativa kommissionen tagit fram ett europeiskt sjukförsäkringskort (European Health Insurance Card, EHIC) och intyg för vissa sociala trygghetsförmåner, så kallade portabla dokument. Kortet och intygen ska användas av den för- säkrade för att intyga sina rättigheter enligt förordning 883/2004. Kortet och intygen utfärdas av den ansvariga institutionen i hans eller hennes behöriga stat. Dessa beskrivs kort nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Europeiska sjukförsäkringskortet ger tillgång till medicinskt nöd- vändiga vårdförmåner vid tillfällig vistelse i en annan medlemsstat. Kortet ska visas upp av den försäkrade när denne söker vård i vistelselandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;A1 – Intyg om tillämplig lagstiftning. Den som är utsänd eller arbetar i flera stater kan ansöka om ett dokument som intygar vilken stats sociala trygghetssystem denne ska omfattas av. Intyget används också för att visa var personen betalar socialavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;S1 – Intyg om tillgång till sjukvård för den som inte bor i den stat han eller hon är försäkrad i, som till exempel gränsarbetare och pensionärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Artikel 5 i förordning 987/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft18"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p713 ft12"&gt;S2 – Intyg om tillstånd för planerad vård i en annan medlems- stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft10"&gt;S3 – Intyget ska användas när en person som har varit gräns- arbetare eller dennes familjemedlem har beviljats fortsatt vård i gränsarbetarens tidigare arbetsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;U1 – Detta intyg styrker utförda försäkringsperioder, anställ- ningsperioder och perioder av verksamhet som egenföretagare i en medlemsstat, som ska ingå i beräkningen av arbetslöshets- förmåner i en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft42"&gt;U2 – Intyg om tillstånd att med bibehållen arbetslöshetsförsäk- ring söka arbete i en annan medlemsstat (under en begränsad tid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft10"&gt;U3 – Intyget är en underrättelse från arbetslöshetskassan/arbets- marknadsmyndigheten i den stat där personen i fråga söker arbete (som alltså är en annan medlemsstat än den stat som betalar ut ersättning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;DA1 – Intyget utfärdas till en person som har en godkänd arbets- skada från en medlemsstat och ger tillgång till vårdförmåner vid vistelse eller bosättning i en annan medlemsstat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;P1 – Sammanfattning av pensionsbeslut som ger en överblick över de beslut som olika institutioner i tidigare arbets- eller bosätt- ningsstater har fattat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Aktörer på nationell nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft42"&gt;I avtal om social trygghet samt i samordningsbestämmelserna finns bestämmelser som fastställer vilka aktörer på nationell nivå som an- svarar för regelverket (se också ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Behörig myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Den behöriga myndigheten definieras av förordning 883/2004 som minister eller motsvarande myndighet med ansvar för de sociala trygg- hetssystemen inom hela eller någon del av medlemsstaten. I Sverige är Socialdepartementet den behöriga myndigheten. Begreppet behörig myndighet används även i den nordiska konventionen liksom i avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft18"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft42"&gt;om social trygghet. Enligt den nordiska konventionen är det den be- höriga myndigheten, eller den institution som utses av den behöriga myndigheten, som ska ingå ett administrativt avtal.&lt;SPAN class="ft121"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Behörig institution&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Enligt förordning 883/2004 är den behöriga institutionen den in- stitution där den enskilde är försäkrad och kan ansöka om förmåner eller den institution som har utsetts av den medlemsstatens behöriga myndighet. I Sverige är de behöriga institutionerna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, (IAF) Arbetslöshetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna samt Krono- fogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I den nordiska konventionen om social trygghet används enbart begreppet institution, vilken är den som, efter att ha blivit utsedd av den behöriga myndigheten, är behörig att ingå ett administrativt avtal. I Sverige är det Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förbindelseorgan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Som följer av samordningsbestämmelserna ska medlemsstaterna utse förbindelseorgan som har till uppgift att ta hand om ansökningar om upplysningar och bistånd när det gäller tillämpningen av samordnings- bestämmelserna. I Sverige är IAF, Försäkringskassan och Pensions- myndigheten förbindelseorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Begreppet förbindelseorgan används även i den nordiska kon- ventionen om social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Svenska myndigheter och andra aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft10"&gt;Följande svenska myndigheter och andra aktörer har en roll inom det internationella sociala trygghetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;ansvarar för en stor del av de offentliga trygg- hetssystemen i Sverige. I uppdraget ingår att utreda, besluta om och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Artikel 13 i Konventionen om social trygghet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge, undertecknad i Bergen 12 juni 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;betala ut bidrag och ersättningar inom ramen för framför allt social- försäkringen. Myndigheten har även ett informationsansvar. I dag om- fattas över 40 olika bidrag och ersättningar. Cirka hälften av de ut- betalade medlen går till personer som är sjuka och personer med funktionsnedsättning, och en tredjedel betalas ut till barn och familjer i form av bland annat barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag. Försäkringskassan är även utbetalande myndighet för Pensions- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Pensionsmyndighetens &lt;/SPAN&gt;har främst i uppdrag att administrera och tillhandahålla pensioner och pensionsrelaterade förmåner samt ge generell och individualiserad information om dessa. Pensionsmyn- digheten hanterar i huvudsak förmånerna ålderspension, bostads- tillägg, och efterlevandepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;IAF &lt;/SPAN&gt;är tillsynsmyndighet för arbetslöshetsförsäkring, d.v.s. både arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen. IAF får även enligt 31 § förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo) meddela föreskrifter för verkställigheten om lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och ALFFo. Myndigheten ansvarar också för vissa förvaltningsuppgifter och förvaltar vissa databaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Arbetsförmedlingen &lt;/SPAN&gt;ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Med det avses att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad både för arbetssökande och för arbetsgivare. Arbetsförmedlingen ska även bistå med information om arbetslöshetsförsäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Arbetslöshetskassorna &lt;/SPAN&gt;har i uppdrag att administrera arbetslös- hetsförsäkringen och betala ut arbetslöshetsersättning samt utfärda intyg U1 som används inom EU för att intyga om olika försäkrings- perioder. Dessa är organiserade genom Arbetslöshetskassornas sam- organisation (SO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skatteverkets &lt;/SPAN&gt;ansvarar främst för beskattning, folkbokföring, registrering av bouppteckningar samt borgenärsarbete för statens räkning. Detta inbegriper frågor om pensionsgrundande inkomst (PGI) och debitering av socialavgifter på arbete som utförts i Sverige och för personer som omfattas av svensk social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Arbetsmiljöverkets &lt;/SPAN&gt;huvuduppdrag handlar om att säkerställa att arbetsmiljön uppfyller de krav som framgår i arbetsmiljölagen. Myn- digheten tar även fram juridiskt bindande föreskrifter, inspekterar arbetsställen och sprider information om arbetsmiljöregler. Som för- bindelsekontor enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft18"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2017:05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p834 ft10"&gt;tagare för frågor som rör utstationering av arbetskraft i Sverige registrerar myndigheten även anmälningar om utstationering i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft64"&gt;Sveriges kommuner och landsting &lt;SPAN class="ft42"&gt;(SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för alla kommuner, landsting och regioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft18"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35447x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft173"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;För Sveriges landsbygder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft6"&gt;– en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kraftsamling för framtidens energi. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Karens för statsråd och statssekreterare. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B35448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft173"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft105"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft6"&gt;Karens för statsråd och statssekreterare. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft105"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft6"&gt;Kraftsamling för framtidens energi. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft105"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft8"&gt;För Sveriges landsbygder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft8"&gt;– en sammanhållen politik för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft6"&gt;arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft105"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft8"&gt;För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft6"&gt;folkhälsopolitiska ramverket. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft6"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2.[5]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H5B35</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2017__5_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>1874218</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Svensk social trygghet i en globaliserad värld, del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5B7443ED-C680-4139-94CD-AFB3E8D452D2</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H5B35d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2017__5_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>2000863</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Svensk social trygghet i en globaliserad värld, del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BC8AEBDC-B330-46BB-A2E7-78D5CF19EE83</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>