<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H5B342</dok_id>
 <rm>2017</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2017:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2017-05-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2017-06-01 08:49:08</systemdatum>
 <publicerad>2017-05-29 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vem har ansvaret?</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H5B342/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H5B342</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5B342</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2017 42 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 72px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 558px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 127px 76px;padding: 0px;border: none;width: 422px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 500px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 994px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 928px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 410px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 980px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 914px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 75px;padding: 0px;border: none;width: 860px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 860px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 410px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 99px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 596px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 419px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_30 #tx1 {position:absolute;top:334px;left:281px;width:204px;height:108px;}

#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_4 {border:none;margin: 254px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:1px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 434px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 419px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;margin: 145px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:397px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:397px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 212px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 336px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_3 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_4 {border:none;margin: 65px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_3 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 180px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 709px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:407px;height:189px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:407px;height:189px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_3 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 200px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 226px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:480px;height:316px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:480px;height:316px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:4px;z-index:-1;width:476px;height:343px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:476px;height:343px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:274px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:274px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 175px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 0px 75px;padding: 0px;border: none;width: 860px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 981px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 915px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 138px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:666px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:423px;height:666px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:592px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:592px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 172px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:463px;left:0px;z-index:-1;width:410px;height:136px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:410px;height:136px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:474px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:474px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:386px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:38px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:38px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 451px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:179px;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:179px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:456px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:389px;height:456px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 462px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:98px;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:98px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 226px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:474px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:412px;height:474px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 282px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 288px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_4 {border:none;margin: 4px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_5 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:398px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:424px;height:398px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:589px;left:210px;z-index:-1;width:169px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:169px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:153px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:153px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:104px;z-index:-1;width:340px;height:280px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:340px;height:280px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 363px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:629px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:629px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:466px;left:66px;z-index:-1;width:212px;height:201px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:212px;height:201px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:641px;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:641px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 567px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 177px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:125px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:423px;height:2px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 381px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 369px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 709px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:666px;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:423px;height:666px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 461px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:464px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:464px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:463px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:463px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:464px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:464px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:463px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:463px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 177px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:187px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:413px;height:355px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 367px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:259px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:257px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 298px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 169px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 709px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 241px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 290px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 117px 0px 169px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 355px;overflow: hidden;}

#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 121px 0px 716px 166px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 117px 0px 167px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}

#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 120px 0px 532px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft9{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft11{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft15{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft16{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft17{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft18{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft23{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft24{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft25{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft26{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft27{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 227px;line-height: 0px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft30{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft31{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft34{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft35{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft36{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft38{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft40{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft44{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft45{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft46{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft48{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft49{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft50{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft51{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft52{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft53{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft54{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft55{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft56{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft57{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft59{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft60{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft61{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft65{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft67{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft68{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft69{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft70{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft71{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft72{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft73{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft74{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft75{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft76{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft77{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft78{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft79{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft80{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 18px;}
.ft82{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft84{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft85{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft86{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft87{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft88{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft89{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft90{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft91{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft92{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft93{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft94{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft95{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft96{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft97{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft98{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft99{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft100{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft101{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft102{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft103{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft104{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft105{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft106{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft108{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft109{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft110{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft111{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft112{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft113{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft114{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft115{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft116{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft117{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft118{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft119{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft120{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft121{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft122{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft123{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft124{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 22px;}
.ft126{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft127{font: 11px 'Arial';color: #808080;line-height: 14px;}
.ft128{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft129{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft130{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft131{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft132{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft133{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft134{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft135{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft136{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft137{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft138{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft139{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft140{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft141{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft142{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft143{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft144{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft146{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft147{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft148{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft149{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft150{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft151{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft152{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft153{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft154{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft155{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft156{font: bold 17px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft157{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft158{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft159{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft160{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft161{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft162{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft163{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft164{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft166{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft167{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft168{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft169{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft170{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft171{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft172{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft173{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft174{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft175{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft176{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft177{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft178{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft179{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft180{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft181{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft182{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft183{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft184{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft185{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft186{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft187{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft188{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft189{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft190{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft191{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft192{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft193{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 514px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 293px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p34{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-right: 237px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 188px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 288px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 391px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 411px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-right: 235px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 198px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 46px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 174px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 141px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 50px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 239px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p294{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 202px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 368px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;margin-top: 296px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 144px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 175px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 3px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 130px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 112px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 117px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 62px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 3px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 443px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 129px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 418px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 102px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 140px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p434{text-align: left;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 73px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 235px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p456{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 101px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p475{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 78px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: justify;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 131px;margin-top: 366px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 78px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 184px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p509{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 300px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 311px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 299px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 198px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 299px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 195px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p551{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 17px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p553{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p556{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p560{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p569{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p570{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p571{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p572{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 37px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 12px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 139px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 139px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 78px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 139px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 139px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 69px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 110px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 74px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 114px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 131px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 130px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 130px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 195px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 141px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 284px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 193px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 130px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 227px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 207px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 169px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 334px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p705{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 323px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 59px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p716{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p722{text-align: left;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 197px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 230px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 321px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 333px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td99{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td100{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td101{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td104{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td105{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td106{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td117{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td118{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td143{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td144{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td145{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td157{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td158{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td172{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td173{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td184{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td185{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td204{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td205{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td206{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td207{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td217{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td218{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td219{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td220{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td225{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td236{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td237{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td238{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td239{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td240{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td241{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td242{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td243{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td244{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td245{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td246{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td262{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td263{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td264{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td265{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td266{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td275{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td284{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td285{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td293{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td294{border-top: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td295{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td296{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td299{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td309{border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td310{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td311{border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td312{border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td313{border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td314{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td315{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td316{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td324{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td335{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td338{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td341{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td343{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td351{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td357{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 18px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 821px;}
.tr9{height: 0px;}
.tr10{height: 210px;}
.tr11{height: 164px;}
.tr12{height: 128px;}
.tr13{height: 246px;}
.tr14{height: 15px;}
.tr15{height: 51px;}
.tr16{height: 593px;}
.tr17{height: 502px;}
.tr18{height: 20px;}
.tr19{height: 22px;}
.tr20{height: 26px;}
.tr21{height: 25px;}
.tr22{height: 54px;}
.tr23{height: 36px;}
.tr24{height: 365px;}
.tr25{height: 167px;}
.tr26{height: 5px;}
.tr27{height: 719px;}
.tr28{height: 629px;}
.tr29{height: 16px;}
.tr30{height: 2px;}
.tr31{height: 17px;}
.tr32{height: 3px;}
.tr33{height: 75px;}
.tr34{height: 8px;}
.tr35{height: 9px;}
.tr36{height: 1px;}
.tr37{height: 24px;}
.tr38{height: 58px;}
.tr39{height: 4px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-left: 75px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 321px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 928px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 524px;margin-left: 95px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 524px;margin-left: 38px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 524px;margin-left: 95px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 95px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 415px;margin-left: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 914px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 487px;margin-left: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 859px;margin-left: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 468px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t19{width: 488px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 409px;margin-left: 76px;margin-top: 147px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t22{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t23{width: 418px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 419px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 418px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t26{width: 418px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t28{width: 860px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 525px;margin-left: 38px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 915px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 524px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t32{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t33{width: 424px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t35{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 282px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 288px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 280px;font: 9px 'Arial';}
.t40{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 424px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 415px;margin-top: 8px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t45{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 423px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 463px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 464px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 463px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 464px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 423px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t54{width: 424px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t56{width: 424px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Vem har ansvaret?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Klimatanpassningsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2017&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; &lt;A href="mailto:kundservice@wolterskluwer.se"&gt;kundservice@wolterskluwer.se&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24614-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p8 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 12 november 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor om klimatanpassning och samma dag förordnades f.d. landshövdingen Eva Eriksson som utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;I uppdraget ingick att analysera hur ansvaret fördelas mellan staten, landstingen, kommunerna och enskilda för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis för­ ändrat klimat. Utredaren skulle också analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för genomförande av sådana anpass­ ningsåtgärder. En särskild fråga var att se över befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för att få till en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Uppdraget skulle redovisas senast den 28 februari 2017, men förlängdes till den 31 maj 2017 i tilläggsdirektiv. Utred­ ningen antog namnet Klimatanpassningsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Som experter att bistå utredningen förordnades från den 18 december 2015 experten Lotta Andersson (Sveriges meteorolo­ giska och hydrologiska institut, framöver SMHI), experten Emma Bonnevier (Sveriges Kommuner och Landsting, framöver SKL), departementssekreteraren Keijo Ekelund (Justitiedepartementet), kanslirådet Monica Lagerqvist Nilsson (Näringsdepartementet), docenten Bo Lind (Statens geotekniska institut, framöver SGI), kanslirådet Eva Lundbäck (Finansdepartementet), juristen Staffan Moberg (Svensk Försäkring), juristen Gilbert Nordenswan (Svenskt Vatten), handläggaren Anna Nordlander (Myndigheten för sam­ hällsskydd och beredskap, framöver MSB), civilingenjören Anders Rimne (Boverket) och klimatanpassningssamordnaren Karin Willis (Länsstyrelsen i Stockholms län). Keijo Ekelund entledigades den 25 februari 2016 och ersattes samma dag av departementssekrete­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p12 ft8"&gt;raren Emma G. Larsson. Monica Lagerqvist Nilsson entledigades den 1 september 2016 och ersattes samma dag av departementssekre­ teraren Ludvig Lundgren. Ämnesrådet Anna Ahlén (Miljö- och energi­ departementet) förordnades som expert den 3 februari 2016 och chefsjuristen Sven Boberg (Göteborgs kommun) den 20 juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Hovrättsassessorn Nina Nordengren anställdes som sekreterare från den 23 november 2015 och hovrättsassessorn Jon Holgersson från den 1 februari 2016. Därutöver har departementssekreteraren Kerstin Grönman varit sekreterare i utredningen under tiden februari 2016– juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Härmed överlämnas betänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Vem har ansvaret? &lt;/SPAN&gt;(SOU 2017:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Stockholm i maj 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Eva Eriksson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;/ Nina Nordengren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Jon Holgersson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p19 ft11"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;(2010:900)................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;om allmänna vattentjänster ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;32&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;(2012:546) med instruktion för Boverket&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;............................. &lt;A href="#page_33"&gt;33&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Analys av direktiven................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Övergripande utgångspunkter.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;2.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Övriga utgångspunkter ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;2.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;Särskilt om finansiering...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;42&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;2.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;Särskilt om lagstiftning ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;42&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;2.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;Övrigt.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;Utredningens bedrivande .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;Betänkandets disposition........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Allmän bakgrund .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;Prognostiserade klimatförändring .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;48&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Klimatscenarier – möjliga utvecklingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;av klimatet................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft20"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;3.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Beräkningar av klimatförändringarna i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;..... 49&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;Översvämningar......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämningsdirektivet &lt;A href="#page_50"&gt;........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;3.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämning från vattendrag och sjöar &lt;A href="#page_51"&gt;...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;3.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Långvarig eller intensiv nederbörd &lt;A href="#page_54"&gt;.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;54&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;3.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Kustöversvämning &lt;A href="#page_55"&gt;...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;55&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;3.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Förebyggande åtgärder mot översvämningar &lt;A href="#page_57"&gt;........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;57&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ras och skred..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;3.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Göta älvdalen ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;3.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Det fortsatta arbetet med skredriskanalys &lt;A href="#page_62"&gt;.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;3.4.1 ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Förebyggande åtgärder mot erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;64&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Relationen ................................befintlig och ny bebyggelse&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;Klimatanpassningsarbetet .............................i kommunerna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;3.6.1 ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;IVL:s rapport; NR B 2261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;3.6.2 ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Undersökning av MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;74&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;3.6.3 .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Slutsats av undersökningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Gällande ...........................................................................rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;3.7.1 ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;3.7.2 ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Jordabalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;3.7.3 ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Vattentjänstlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;3.7.4 ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Viktiga kommunala lagregler och principer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;tillämpningen .....................och brister i lagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Statens ansvar..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;4.1.1 ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Statens övergripande ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;94&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;4.1.2 ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Statens ansvar för olyckor och kris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;96&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;4.1.3 ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Statliga myndigheters ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;100&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Analys och sammanfattning av statens ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;och dess brister......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Kommunens ansvar, tillämpningen och hinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;i lagstiftningen ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kommunens ansvar enligt PBL för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;klimatanpassning...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kommunens möjliga ansvar för skador&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;på grund av annan lagstiftning..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Det kommunala självstyret och den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;kommunala finansieringsprincipen.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Klimatanpassning i praktiken i kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;– analys av brister och hinder ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;4.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;Analys av möjliga övergripande förbättringar .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Utredningens analys av övriga möjliga hinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;i lagstiftningen .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;157&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;Fastighetsägarens ansvar.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;167&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Dagvatten ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;Särskild analys av dagvattenfrågorna ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;5.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Dagvatten...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;5.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;Särskilt om dagvatten i direktiven ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;Hantering av dagvatten.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;178&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;Problembeskrivning ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;178&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;5.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Avloppssystem.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;5.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;Kostnader på grund av översvämningar ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;186&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;5.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;Myndighetsuppdrag till Naturvårdsverket ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;187&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Exempel på kraftiga skyfall (Malmö och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;Köpenhamn) ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;188&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;5.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;Effektiv dagvattenhantering..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;196&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;5.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;Analys av dagvattenhanteringen...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;5.3 Dagvatten som en del av begreppet avlopp .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;MB:s, PBL:s och vattentjänstlagens inbördes relation till varandra avseende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;avloppsbegreppet...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;MB:s reglering........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Analys gällande definitionen av avlopp i MB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;i förhållande till vattentjänstlagen ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;5.4 Kommunen och dagvattenhanteringen ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;5.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Begreppet &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;va-huvudman........................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;5.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;Ansvaret för att ordna vattentjänster...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;5.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;Ansvaret vid driften av anläggningen ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;210&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;5.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;Vattentjänstlagens ansvarsreglering i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;förhållande till kommunens skadeståndsansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;vid planering av markanvändande ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Utomobligatoriskt skadestånd kopplat till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;driften av &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;va-anläggningen....................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;5.4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;Annan relevant lagstiftning ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;5.4.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;Analys av vattentjänstlagens utformning ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;229&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Fastighetsägares ansvar vid användandet av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;va-anläggningen ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;Länsstyrelsens roll i förhållande till vattentjänstlagen .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;Vattentjänsternas avgiftsfinansiering ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;5.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;Va-taxa&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_238"&gt; och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;va-avgifter .........................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;5.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Möjligt avgiftsuttag för framtida investeringar...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;5.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;Va-avgifter&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_242"&gt; i Sverige ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;242&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Slutsatser avseende finansieringen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;vattentjänsterna &lt;A href="#page_246"&gt;.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;246&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft18"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning – uppskattningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft12"&gt;av kostnaderna för Sverige t.o.m. år 2100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;Rapport av Ramböll, december 2016 ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Sammanfattning....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;Bakgrund &lt;A href="#page_250"&gt;................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Syfte och frågeställning &lt;A href="#page_251"&gt;.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;Avgränsningar &lt;A href="#page_251"&gt;.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Rapportens struktur &lt;A href="#page_253"&gt;..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;Klimatanpassning i Sverige...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p36 ft33"&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;4.1 ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Riskklassificering av kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1.1 ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Kartläggning av Sveriges kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1.2 .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Andra informationskällor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;4.1.3 ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämningar från hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;4.1.4 ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämning från sjö och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;4.1.5 ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämning från skyfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1.6 .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ras och skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;4.1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Erosion ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Skattning av kostnader ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Metod för beräkning .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Planeringskostnader samt kostnader för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;driftskedet..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Extrapolering av kostnader ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;4.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Översvämningar från hav......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Översvämningar från skyfall samt sjöar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;vattendrag &lt;A href="#page_276"&gt;...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Ras och skred .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;4.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Erosion från sjöar och hav &lt;A href="#page_277"&gt;....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft33"&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;5.1 ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Kostnader för klimatanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;5.1.1 .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;5.1.2 .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ras och skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;5.1.3 ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Erosion längs havskust och sjöar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Andra kostnadsskattningar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;klimatanpassningsåtgärder ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Skadekostnader......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Tidigare genomförda studier.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;Källförteckning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1 Datainsamling från Sveriges kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;och ytterligare ingångsvärden ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;Bilaga 2 Beskrivning av kostnadsdata.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 3 Kostnadsbedömningar ras och skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;av Geografiska informationsbyrån &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;2016-11-18...................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Uppdragsbeskrivning ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Datakällor och metod ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Metod 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Metod 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Metod 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Kommentarer ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Utgångspunkter....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;Gällande ansvarsfördelning..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;7.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;Utredningens slutsats – en sammanfattning: ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;7.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;Utredningens analys .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;327&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Analys om risker på grund av klimateffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;och en strategi i översiktsplanen..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;334&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;7.4 Myndighetsstrukturen och en nationell strategi ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;339&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;7.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;Gällande ordning och dess brister........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;339&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Utredningens förslag om beredning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;och innehåll i en nationell strategi .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;7.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Utredningens förslag om en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;myndighetsstruktur ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Nybyggnation på riskfylld mark enligt äldre plan..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;dagvatten................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Utgångspunkter....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;En förbättrad hantering av dagvatten..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;357&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Markåtkomst för öppna dagvattenlösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;– finns det lagstiftningshinder?............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;8.3 Gällande ansvarsregler..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vattentjänstlagens ansvarsregler i förhållandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;till ansvar vid planläggning enligt PBL.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;8.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;Förslagen i kapitel 7 ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;364&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Ökade möjligheter för en optimerad hantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;av dagvatten...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;365&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;En kunskapsvägledning till kommunerna...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;370&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;8.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;En vägledning för kommunerna...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;Reglering av markens genomsläpplighet.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;373&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p42 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Finansiering............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;Utredningens uppdrag..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;Utredningens underlag .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;376&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;9.3 Hinder för att uppfylla uppdraget .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;377&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;9.4 Sammantagen slutsats om finansiering................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;380&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Konsekvensanalys....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;10.1 Utredningens uppdrag om konsekvensanalys.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;10.2 Utredningens utgångspunkter för konsekvensanalysen ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;382&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;Ekonomiska konsekvenser...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.3.1 Skyldigheten för kommunerna att utföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;en analys i översiktsplanen....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.3.2 Ekonomiska konsekvenser av förslaget om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;förändrad myndighetsstruktur – ökade anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;till Boverket och länsstyrelserna...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;388&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;10.3.3 Sammantagen konsekvens för anslaget 1:10 ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.3.4 Ekonomiska konsekvenser av förslaget i 7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;om prövning i bygglovsärendet ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.3.5 Ekonomiska konsekvenser av förslaget i 8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;om fastighetsägares hantering av dagvatten på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;fastigheten..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.3.6 Ekonomiska konsekvenser av förslaget i 8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;om marklov för förändring markytans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;utformning.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;395&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;10.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Övriga konsekvenser ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;10.4.1 Konsekvenser för brottsligheten ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;10.4.2 Konsekvenser för det kommunala självstyret......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.4.3 Konsekvenser för jämställdhet och om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;biologisk mångfald, ekosystemtjänster och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;synergieffekter.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;397&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;Bilaga 1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;Kommittédirektiv 2015:115.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;405&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;Bilaga 2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;Kommittédirektiv 2016:90...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;419&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Synpunkter från Jordbruksverket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;Skogsstyrelsen ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;421&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p19 ft11"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Anläggningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Anläggningslagen (1973:1149)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Europeiska konventionen om skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;för de mänskliga rättigheterna och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;grundläggande friheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Expropriationslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Expropriationslagen (1972:719)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;JB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Jordabalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;KL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Kommunallagen (1991:900)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;MB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;PBF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Plan- och Byggförordning (2011:338)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Plan- och Bygglagen (2010:900)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Skadeståndslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Skadeståndslagen (1972:20)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;VAL 55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Lagen (1955:314) om allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;vatten- och avloppsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;VAL 70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Lagen (1970:244) om allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;vatten- och avloppsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Vattentjänstförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Förordningen (2007:701) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;allmänna vattentjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Vattentjänstlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Lagen (1973:1150) om allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;vattentjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ÄPBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft20"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Avgränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Utredningens uppdrag är mycket brett. Det omfattar klimatanpass­ ning av all mark och alla klimateffekter. Klimatanpassning brukar delas upp i sex olika huvudområden, som i sin tur har &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; undergrup­ per. Dessa är kommunikation (väg, järnväg, sjöfart osv.), tekniska försörjningssystem (elsystem, fjärrvärme osv.), bebyggelse och bygg­ nader (bl.a. översvämning, ras, skred och erosion samt dagvatten), areella näringar och turism (skogsbruket, jordbruket, fiske, turism osv.), naturmiljön och miljömålen samt människors hälsa. Samman­ taget handlar det därmed om ca 25 olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Huvuduppdraget är att klarlägga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun, landsting och andra för all mark och alla klimateffekter. Ansvarsfördelningen är beroende på vilken mark som avses, lag­ stiftningen är inte samma för exempelvis bebyggelse jämfört exem­ pelvis med jordbruk eller skogsbruk. Innebörden är att ämnet är tvär­ sektoriellt och omfattar en stor del av samhället. På grund av detta har utredningen avgränsat uppdraget till det område som benämns bebyggelse och byggnader. För en del av bebyggelsen gäller särregler. I analysen ingår därför inte anläggningar som omfattas av särregler­ ing, som vägar, järnväg, kärnkraftverk och vindkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Bebyggelse ska som huvudregel planläggas genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Detaljplan krävs om det handlar om ny sam­ manhållen bebyggelse eller bebyggelse som ska förändras eller be­ varas i ett sammanhang. Utredningen har utgått från bebyggelse som planlagts i detaljplan. Skälet till denna avgränsning är att här är ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och fastighetsägare särskilt angelägen, eftersom det handlar om en övergripande fördel­ ning. Jag har vidare avgränsat uppdraget till översvämning, ras, skred och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft20"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft38"&gt;Ansvarsfördelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;I min analys har jag utgått från stat, kommun och fastighetsägare. Statens och kommunens ansvar analyseras utifrån det ansvar de kan ha utan att vara fastighetsägare. I den mån staten eller kommunen äger fastigheter gäller det som anförs för fastighetsägare även för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Utredningen har utgått från ett juridiskt ansvar. Med ett juridiskt ansvar menar jag ett ansvar som är möjligt att utkräva, att det är möjligt att vidta åtgärder mot den som inte uppfyller sina skyldig­ heter. Det kan exempelvis vara skadestånd eller andra sanktioner. Många gånger har exempelvis kommun eller stat möjlighet att agera, men om det är ”frivilligt” och inte sanktionerat utgör det inte ett juridiskt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Kommunerna har ansvaret för att &lt;SPAN class="ft39"&gt;ny bebyggelse &lt;/SPAN&gt;i detaljplan lokali­ seras till lämplig mark utifrån risken för olyckor som ras, skred eller översvämning och erosion. Det finns en utredningsskyldighet för kommunen att klarlägga om marken är lämplig. Kommunerna ska inhämta underlag för att uppfylla detta ansvar. Om kommunerna tillåter bebyggelse på olämplig mark eller underlåter att inhämta kun­ skap och det därefter sker skador på grund av översvämning, ras/skred eller erosion kan kommunen bli skadeståndsskyldig mot fastighets­ ägare. Därmed har kommunen ett juridiskt ansvar för ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I praktiken låter en del kommuner bli att fullt ut utreda markens lämplighet utifrån risken för olyckor, översvämning eller erosion i vart fall i ett långsiktigt perspektiv med hänsyn till förväntade klimat­ förändringar. Det förekommer även byggnation på mark som utretts och som senare visat sig vara olämplig. Det finns flera förklaringar till det. I dag är det i hög grad oklart vilket tidsperspektiv kommu­ nerna ska arbeta efter och hur skaderisken ska bedömas. Det har hittills saknats praxis eller tillräckliga riktlinjer från länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Kommunens juridiska ansvar för ny bebyggelse är kopplat till detaljplanen och den relevanta myndighetsutövningen som kan ge ett skadeståndsansvar sker när planen antas. Genomförandetiden för bebyggelse är &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; efter det att planen antagits. Skadestånds­ ansvaret preskriberas 10 år efter det att planen antagits. Därtill kom­ mer att nybyggnation sker i områden med äldre detaljplaner, vilket innebär att skadeståndsansvaret för planen redan på förhand är pre­ skriberad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Min slutsats är att de anförda osäkerhetsfaktorerna och preskrip­ tionsbestämmelserna innebär att kommunens skadeståndsansvar i praktiken är utvattnat och att det därför många gånger blir svårt för en fastighetsägare att utkräva ett ansvar av kommunen för skador utifrån kommunens ansvar för ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;För den &lt;SPAN class="ft39"&gt;befintliga bebyggelsen &lt;/SPAN&gt;saknar kommunen motsvarande planläggningsansvar, efter det att preskriptionsansvaret löpt ut finns det inget juridiskt ansvar. Den befintliga bebyggelsen utgör den abso­ luta merparten av bebyggelsen. Den centrala lagstiftningen (PBL) uppställer inga krav på att kommunen ska skydda den befintliga be­ byggelsen mot översvämning, ras, skred eller erosion utöver att lagen anger att byggnadsnämnden uppmärksamt ska följa utvecklingen samt ta de initiativ som behövs. Sammantaget leder detta till en över­ gripande slutsats om att kommunen saknar ett juridiskt ansvar för att klimatanpassa den befintliga bebyggelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Det redovisade avser kommunens ansvar enligt PBL. Den lag­ stiftning som därutöver är relevant är lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Enligt den lagen är det i första hand kommunerna som har ett ansvar för räddningstjänst. Vid olyckor eller överhängande fara för olyckor gäller att kommunen ska ansvara för räddningstjänst. En förutsättning är att det är motiverat med hänsyn bl.a. till behovet av ett snabbt ingripande och det hotade intressets vikt. Innebörden av detta ansvar är därmed att kommunerna vid plötsliga översväm­ ningar och ras eller skred (långsamma översvämningar och erosion ingår inte i termen olyckor i den lagen) av viss dignitet har en skyldighet att agera med räddningsinsatser i den utsträckning det är möjligt. Ansvaret innebär att hindra eller begränsa skador, men inte att i slutänden ersätta förstörd egendom. I stället drabbar dessa kostnader fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Statens ansvar för &lt;SPAN class="ft39"&gt;ny och befintlig bebyggelse &lt;/SPAN&gt;är vagt, det finns någon form av övergripande ansvar, men det saknas möjlighet för fastighetsägare att utkräva detta ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;En effekt av statens och kommunernas begränsade ansvar blir att fastighetsägaren får bära det ansvar som inte kommunen eller staten har. Fastighetsägarens ansvar följer av äganderätten. Fastig­ hetsägaren har som huvudregel ingen skyldighet att klimatanpassa sin egendom, i stället innebär ansvaret att denne får ta konsekven­ serna och stå risken för skador. En fastighetsägare kan vara en en­ skild person eller en juridisk person, som exempelvis ett företag eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;en kommun. I nuläget förs enskilda fastighetsägarens kostnader till stor del över på försäkringskollektivet, även om redan nu höga själv­ risker kan gälla för exempelvis översvämning. Motsvarande gäller inte fullt ut för juridiska personer som exempelvis kommuner, efter­ som dessa tecknar försäkringar mer på individuell basis och efter de behov de anser sig ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Det finns en risk för att fastighetsägare i framtiden inte kommer att kunna försäkra sig för skador på grund av klimateffekter, efter­ som en förutsättning är att skadan bedöms som en plötslig och oför­ utsedd händelse. Exempelvis skulle regelbundet återkommande över­ svämningar inte längre ses som plötsliga och oförutsedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Den gällande ansvarsfördelningen är orimlig, eftersom det inne­ bär att såväl enskilda fastighetsägare som juridiska personer som äger fastigheter kan komma att drabbas hårt. För fastighetsägare kan det också vara svårt att agera effektivt, eftersom åtgärder många gånger kräver samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft38"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Utgångspunkter för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Det är inte möjligt att nu på ett övergripande sätt förändra den gällan­ de ansvarsfördelningen. Att exempelvis i efterhand lägga ett över­ gripande ansvar på kommunerna för den befintliga bebyggelsen framstår som omöjligt, särskilt med hänsyn till att det ännu inte klar­ lagts vad kostnaderna för varje kommun skulle uppgå till och hur finansieringen skulle ske. Utredningen kommer i stället att lämna förslag som påbörjar arbetet med att minska riskerna för skador och som underlättar klimatanpassningen. Förslagen innebär sammantaget ett något utökat ansvar för kommunerna, men det ska ske med av statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Krav om analys i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Utredningen föreslår att det införs ett uttryckligt krav mot kom­ munerna om att i översiktsplanen ange en analys om riskerna för översvämning, ras, skred och erosion för bebyggelse och byggnads­ verk samt en strategi för hur dessa skador kan minskas eller för­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;hindras. Syftet med kravet på en sådan analys är i första hand att arbetet med att bedöma riskerna och att finna en strategi kommer i gång och att det inleds en dialog med kommunens medlemmar. Min bedömning är att ett sådant krav mot kommunerna kan bli ett kraft­ fullt första steg mot den nödvändiga klimatanpassningen. Syftet är inte att försvåra att ny bebyggelse kommer till stånd utan att under­ lätta att ny hållbar bebyggelse kan ske. Det kan exempelvis ske genom att kommunerna övergripande och på ett tidigt stadium tar ställning till vilka områden som är lämpliga för ny bebyggelse, vilka som inte bör bebyggas och vilka som kan bebyggas under förut­ sättning att olika skyddsåtgärder initieras. Analysen ska i dess helhet finansieras genom statsbidrag. Beloppet beräknas totalt uppgå till 145 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;Myndighetsstruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Den gällande myndighetsstrukturen för klimatanpassning är att den ska genomsyra samhället och att ingen särskild myndighet ska ha det övergripande ansvaret. Myndighetsstrukturen för klimatanpass­ ning av bebyggelse är enligt utredningens uppfattning ineffektiv. Det finns en enighet om att myndigheter som MSB, SMHI, SGI, Boverket och länsstyrelserna har mycket kunskap och att myndig­ heterna producerat viktigt och bra underlag, men att kunskapen inte alltid kommer kommunerna till del. Det största problemet skulle den bristande översikten och samordningen vara. Konkreta exem­ pel på detta är exempelvis att det saknas klar praxis från länsstyrel­ serna och regeringen om vilket tidsperspektiv det är rimligt att utgå från när det gäller ny bebyggelse. Länsstyrelserna har olika rekom­ mendationer(eller saknar helt) om vilken nivå det är lämpligt att bygga på med hänsyn till den framtida havsnivåhöjningen, vilket delvis beror på regionala skillnader, men även på olika säkerhets­ marginaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Ett problem är också att det arbete som SMHI bedriver om klimatscenarier delvis är forskningsinriktat och inte alltid enkelt att använda för kommunerna. SMHI tillhandahåller underlag, men ger inga konkreta rekommendationer och menar att kommunerna vid beslut om bebyggelse bör ta hänsyn till ett spann av resultat från olika emissionsscenarier och modeller.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Därmed måste varje kommun vid sin planläggning ta in underlag från expertmyndigheterna, vilket framstår som tungrott. Arbetet skulle enligt kommunerna försvåras av bristande tillgänglighet, brist­ ande samordning av myndigheter och att materialet inte alltid är lättillgängligt och dessutom avgiftsbelagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Utredningen föreslår att Boverket – med bistånd av SMHI, SGI, MSB och länsstyrelserna – får ett utökat uppdrag att vara samord­ nande myndighet för klimatanpassning i förhållande till bebyggelse. Den förändringen ska framgå av myndighetens instruktion. I upp­ draget ingår att samordna det underlag som expertmyndigheterna och forskningen kan tillhandahålla om klimateffekter och klimat­ anpassning för bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Jag föreslår vidare att det redan gällande uppdraget till Boverket från regeringen om tillsynsvägledning till länsstyrelserna om över­ svämning utökas till översvämning, ras, skred och erosion, även detta med bistånd från SMHI, SGI, MSB och länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Boverket är även redan samordnare för miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”, verket ska enligt sin instruktion samordna uppfölj­ ning, utvärdering och rapportering om målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Länsstyrelserna ska med stöd av Boverkets tillsynsvägledning stödja kommunerna i deras planering och regionalt samordna klimat­ anpassningen. Länsstyrelserna ska även ge planunderstöd till kom­ munerna genom att kostnadsfritt tillhandahålla relevant underlag. Länsstyrelserna ska vidare genom samrådsförfarandet om översikts­ planen med det utökade krav jag föreslår ovan medverka till att denna analys blir tillräcklig och ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;På grund av de utökade uppgifterna ska Boverkets anslag utökas med fem miljoner kronor och länsstyrelsernas med 10 miljoner kro­ nor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Möjlighet att avslå bygglov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ny bebyggelse i mindre omfattning sker många gånger med stöd av äldre detaljplaner, som kan vara upprättade exempelvis under tiden &lt;NOBR&gt;1940–1970&lt;/NOBR&gt; när urbaniseringen tog fart. Ett problem är att det då saknades kunskap om risken för skador på grund av klimateffekter. I dag saknar kommunerna lagstöd för att avslå en ansökan om bygg­ lov på riskfylld mark om området omfattas av en gällande detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Regelverket innebär att dessa risker enbart och slutgiltigt ska be­ aktas vid detaljplansförfarandet. Det som brister i lagstiftningen är att den bortser från att riskerna kan ha ökat väsentligt sedan detalj­ planen upprättades. Jag menar att det är nödvändigt att det införs någon form av begränsning för bygglov på riskfylld mark. Denna begränsning ska ses som ett komplement till utredningens mer över­ gripande förslag om att kommuner i sin översiktsplan ska analysera risker och föreslå en strategi för riskfyllda områden. Det är i huvud­ sak genom det arbete som riskerna i första hand ska elimineras. Detta kompletterande förslag ska inte vara mer långtgående än nöd­ vändigt. Det jag efterlyser är en möjlighet för kommuner att kunna avslå en ansökan när riskerna är både klara och av viss dignitet. Vidare bör avslag bara vara möjligt efter det att genomförandetiden gått ut, eftersom det för såväl kommunen som exploatören, byggherren och andra är angeläget att byggrätten under genomförandetiden är förutsägbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Jag föreslår att det i PBL införs ett undantag som anger att en ansökan om bygglov efter genomförandetiden alltid får avslås om det finns en uppenbar risk för skador på fastigheten eller byggnads­ verket på grund av översvämning, ras, skred eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft38"&gt;Särskilt om dagvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Med dagvatten avses vatten som flyter eller lägger sig ovan en viss yta där det inte beständigt finns vatten. Begreppet dagvatten an­ vänds främst avseende nederbördsvatten i sammanhållen bebyggelse eller annars i anslutning till byggnationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Mängden dagvatten påverkas av klimatet, men även markens egen­ skaper och utformning spelar en roll. Mark som har lite förmåga att infiltrera vatten ger upphov till mer dagvatten. Mänsklig förändring av markens utformning kan därmed ge upphov till dagvatten och även påverka avrinningshastigheten i ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I och omkring bebyggd miljö måste dagvattnet generellt sett hanteras för att skador på byggnader och konstruktioner inte ska uppstå. I framtiden kan man räkna med en generell ökning av neder­ börd under alla årstider och kraftiga skyfall bedöms öka i antal. För de system som inrättats för att hantera dagvatten innebär detta stora utmaningar. En övergripande slutsats är att dagvattenfrågorna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;måste beaktas tidigt i planprocessen och med ett övergripande per­ spektiv för att få till stånd en förbättrad dagvattenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Ansvarsfördelningen avseende dagvattenhanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I vattentjänstlagen finns särskilda ansvarsregler för frågor om han­ tering av dagvatten. Lagen innehåller regler om kommunernas skyl­ digheter att ordna med vattentjänster. Vidare regleras det löpande förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och fastighetsägare och vilka rättigheter och skyldigheter som föreligger dem emellan. &lt;NOBR&gt;Va-huvud­&lt;/NOBR&gt; man är den som äger den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Va-huvudman­&lt;/NOBR&gt; nen ska alltid vara kommunen eller en av kommunen kontrollerad juridisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Genom vattentjänstlagen föreligger en skyldighet för kommunen att ordna bland annat avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Vid behov är alltså kom­ munen skyldig att ordna dagvattenhanteringen genom en allmän va- anläggning, och sörja för hanteringen så länge behovet finns kvar. Kommunens skyldigheter kan aktualiseras både för ny och befintlig bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; ska ha en viss kapacitet att leda bort dagvattnet från området. Uppfyller inte anläggningen dessa krav är &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ersättningsskyldig för översvämningsskador som beror på anläggningen. Kraven är olika beroende på vilken typ av ut­ formning som anläggningen har. Oberoende av anläggningens ut­ formning bör den dock klara i vart fall ett regn av sådan intensitet att det statistiskt sett inte inträffar mer än vart tionde år (ett så kallat tioårsregn) utan att översvämma fastigheterna inom verksamhets­ området. Ansvarskonstruktionen innebär att ökade krav kommer att ställas på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; i framtiden eftersom ett framtida tioårsregn beräknas ha en högre intensitet än dagens. I framtiden måste de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; därmed ha en högre kapacitet för att leva upp till kravet på skälig nivå av säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft40"&gt;Utredningens slutsatser om ansvarsfördelningen avseende dagvattenhantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Utredningens slutsats är att ansvarsreglerna i vattentjänstlagen inte ersätter det ansvar kommunen har att ny bebyggelse i detaljplan lokaliseras till lämplig mark utifrån risken för olyckor, exempelvis nederbördsrelaterade översvämningar. Istället gäller både detta an­ svar och ansvaret enligt vattentjänstlagen. Eftersom det i praktiken är enklare för fastighetsägarna att nå framgång med ett skadestånds­ krav mot &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; med stöd av vattentjänstlagen är det många gånger detta ansvar som aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;En viktig avgränsning av ansvaret enligt vattentjänstlagen är att ansvar endast aktualiseras för skador som beror på &lt;NOBR&gt;va-anläggning­&lt;/NOBR&gt; en. Vattentjänstlagens ansvarsregler täcker därmed inte alla typer av översvämningsskador på grund av nederbörd. Exempelvis faller många gånger översvämningar på grund av vatten som rinner ovanpå marken utanför &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar. Detta är vanligt vid kraftiga sky­ fall. I ett sådant fall skulle ett ansvar för kommunen kunna aktuali­ seras avseende detaljplaneringen, om ansvaret inte preskriberats. Detta förutsätter emellertid att fastighetsägaren kan styrka att kom­ munen varit vårdslös när den planerat för bebyggelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;En förbättrad dagvattenhantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I dagsläget sker dagvattenhanteringen inom områden med allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; i stort sett uteslutande i rörsystem. Även vid ny­ exploatering av bebyggelse är det normala att dagvattenhanteringen anordnas uteslutande i rörsystem. Ett problem med denna hantering är att inget vatten ”lämnas av” efter vägen. Vattenmassorna fördröjs inte heller på något sätt. Det dagvatten som kommer in i anläggning­ en måste transporteras genom hela systemet ut till vattenrecipien­ ten (vanligen ett vattendrag, en sjö eller havet). I systemet vältras därmed vattenmassorna vidare med kumulativa effekter och ökad belastningen för de mest kritiska områdena. En konsekvens av nu­ varande hantering är att skyddet på många håll är undermåligt i för­ hållande till kraftiga skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I förhållande till de förväntade effekterna av det förändrade klima­ tet kan konstateras att samhället i framtiden kommer att stå inför stora utmaningar när det gäller dagvattenhanteringen. För att få ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;bättre skydd mot det förväntade framtida klimatet behöver dagvatten­ hanteringen därför förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;De förändringar som krävs är framför allt minskad sammanbland­ ning av dagvatten och spillvatten, minskad hantering av dagvatten i rörledningar, och skapande av översvämningszoner och andra öppna lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Lösningarna behöver vara anpassade till de förhållanden som råder på den specifika platsen. En grundläggande förutsättning för opti­ mala lösningar är därmed att det sker en kunskapsinhämtning i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Hantering av dagvatten i områden med tätare bebyggelse är något som inte kan lösas av varje enskild fastighetsägare utan behöver han­ teras på ett övergripande plan. Hanteringen måste därmed utgöra en kommunal angelägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;För att kunna optimera hanteringen behöver de mest känsliga områdena identifieras och hela avrinningsområdet beaktas för att erhålla skapa en helhetsbild om vilka åtgärder som är de mest opti­ mala och resurseffektiva. Exempelvis kan det vara så att en åtgärd kanske lämpligast genomförs på en annan plats än i ”problem­ området” för att få till stånd den bästa lösningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I dagsläget finns även problem med dagvattenhanteringen som inte har koppling till det förändrade klimatet. Främst består dessa av förtätning av områden och hårdgörning av markytor vilket för­ svårar dagvattenhanteringen. Även om dessa frågor inte har direkt koppling till de förväntade klimatförändringarna är de relevanta av­ seende dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;För att kunna möta utmaningarna från de förväntade klimatför­ ändringar, men även från tillkommande bebyggelse måste dagvatten- hanteringsfrågorna adresseras &lt;SPAN class="ft39"&gt;tidigt i planeringsprocessen &lt;/SPAN&gt;och ut­ ifrån ett &lt;SPAN class="ft39"&gt;övergripande perspektiv&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Utredningens slutsatser för en förbättrad dagvattenhantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;En förbättrad dagvattenhantering leder till ökat behov av markåt­ komst. Öppna dagvattenlösningar, diken och andra anordningar tar större fysisk plats än lösningar under mark som till exempel rörled­ ningar. Frågan om markåtkomst är därmed central.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;För kommuner som är i behov av mark finns möjligheter att lösa in annans mark vid detaljplanering av ett område avseende mark som ska användas till allmän plats som kommunen ska vara huvudman för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Expropriationslagen ger möjlighet till ianspråktagande av annans mark under vissa förutsättningar. Om en kommun behöver få till­ gång till mark på en fastighet och behovet är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt kan kommunen ansöka hos regeringen om expropriation. Ett sådant behov skulle kunna vara marktillgång för anordning av dagvattenhantering, exempelvis ett magasin, för att göra området mer översvämningssäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Vid sidan av de möjligheter som finns i lagstiftning kan kom­ munen, som många gånger äger mycket mark i bebyggelse, använda sin egen mark för dagvattenhanteringsåtgärder. Utredningens slut­ sats är att det i detta avseende därmed generellt inte föreligger några hinder för kommunen att få still stånd en förbättrad dagvattenhan­ tering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;För att förändra dagvattenhanteringen behöver dagvattenfrågan bättre införlivas i markplaneringen. Genom utredningens förslag på krav om analys i översiktsplanenen kommer kommunerna vara skyl­ diga att analysera riskerna för bland annat nederbördsrelaterade över­ svämningar och ange en strategi för åtgärder. Härigenom kommer dagvattenfrågorna komma in i planeringen på ett tidigt stadium. Vidare kan frågorna hanteras ur ett större perspektiv vilket möjlig­ gör att man kan identifiera de optimala lösningarna för dagvatten­ hanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Förslaget att Boverket får i uppdrag att samordna kunskap och utarbeta vägledning innebär att kommunerna lättare får del av den kunskap avseende risker om klimateffekter som finns. Genom ställ­ ningstaganden om exempelvis acceptabla risknivåer kommer det också bli klarare vad kommunerna har att förhålla sig till vid plane­ ring av mark. Genom dessa förslag ges därmed förutsättningar för en dagvattenhantering som kan ta höjd för kommande klimatför­ ändringar, med långsiktig förmåga att hantera förändringar och ut­ vecklas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Utredningens förslag särskilt avseende dagvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft41"&gt;En möjlighet att ställa krav på fastighetsägarna om hantering av dagvatten på fastigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Utredningen föreslår att det i vattentjänstlagen införs en möjlighet att i vissa fall ställa krav på fastighetsägarna att hantera en viss mängd dagvatten på den egna fastigheten. En sådan hantering utgörs an­ tingen av att fastighetsägaren fördröjer dagvatten på fastigheten för att minska flödestopparna i den allmänna anläggningen eller att dag­ vattnet infiltreras på fastigheten så att vattnet inte belastar den all­ männa anläggningen. Syftet med förslaget är att få till stånd en optimerad dagvattenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Kommunen måste vara den som löser hanteringen i ett större perspektiv. Privatfastigheter utgör dock en stor andel av den totala markarealen inom många verksamhetsområden för allmänna &lt;NOBR&gt;va-an­&lt;/NOBR&gt; läggningar och hanteringen som sker på dessa har stor betydelse för dagvattenhanteringen i området. I de fall som det skulle ge över­ vägande ekonomiska fördelar för anordnandet av tjänsten avlopp är det rimligt att möjligheten finns att ställa krav på fastighetsägaren att tillse viss hantering på fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;En kunskapsvägledning för kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Utredningen föreslår att Boverket får i uppdrag att ge vägledning till kommunerna om hur en förbättrad dagvattenhantering kan kom­ ma till stånd. Ett kunskapsstöd till kommunerna skulle kunna hjälpa till att åstadkomma en förbättrad hantering. En övergripande väg­ ledning där dagvattenhanteringen inte betraktas som antingen rena planeringsfrågor eller frågor om den löpande hanteringen skulle också kunna bidra till att integrera frågorna om dagvattenhanteringen i kommunens planeringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Möjlighet till marklov vid förändring av markytans utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Jag föreslår att det i PBL införs en möjlighet för kommunen att i detaljplanen bestämma att det krävs marklov för en viss förändring av markytans utformning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Syftet med förslaget är att kommunen ska få en bättre möjlighet att se till att en reglering av markytans utformning, exempelvis reg­ lering om viss andel hårdgjord yta följs. Hur stor del av marken inom ett område som är hårdgjord har stor betydelse för avrinningsför­ hållandena varför en bättre kontroll av denna frågas efterlevnad ger fördelar för dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Nationell strategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Som framgått har utredningen begränsat sitt uppdrag till ett av sex huvudområden. Det är angeläget att motsvarande arbete även sker för de andra fem områden. Jag föreslår att det sker i den nationella strategi som regeringen redan har beslutat om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Därutöver kvarstår det även inom det område jag utrett olika frågor. Inledningsvis menar jag att det krävs politiska beslut om samtliga de oklarheter jag redovisat. Det handlar i första hand om att klargöra tidsperspektivet för bebyggelse, dvs. till vilket årtal an­ passning bör ske. Vidare är det angeläget att utifrån den klimat­ forskning och de metoder som är tillgängliga besluta sig för vilket klimatscenario det är rimligt att utgå ifrån och hur ofta detta sce­ nario ska omprövas. Det krävs politiska beslut om vilka risker som kan och ska accepteras och dessa beslut måste fattas av regering/riks­ dag. Slutligen har jag inte kunna lösa den mycket svåra och tunga finansieringsfrågan för att klimatanpassa befintlig bebyggelse, efter­ som det bl.a. förutsätter kännedom om hur behoven fördelar sig mellan kommunerna, behoven kommer att variera stort på grund av olika geografiska förutsättningar. Utredningens förslag om krav mot kommunerna om analys i översiktsplan möjliggör att ett sådant underlag kommer att finnas tillgängligt år 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det anförda innebär att finansieringsfrågan i stort inte kan lösas förrän efter 2022. Redan nu finns det dock statliga medel att söka. MSB fördelar statsbidrag till kommunerna för förebyggande åtgär­ der mot naturolyckor. Kommunerna kan ansöka om bidrag för för­ djupade utredningar och permanenta förebyggande åtgärder. För budgetåret 2015 ansöktes om bidrag på 100 miljoner kronor, men endast 20 miljoner kronor delades ut. Från 2017 har dock det belopp MSB kan fördela höjts till 75 miljoner kronor om året och mot­ svarande ska gälla även för åren 2018, 2019 och 2020. Jag föreslår&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;att denna beloppshöjning består även för åren 2021 och 2022, dvs. till dess kommunernas kartläggning är genomförd, de ekonomiska behoven tydliggjorts och en uttömmande finansiering kan utarbetas. Beloppet är inte tillräckligt, men kan utgöra ett bidrag under tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Jag föreslår därför att även finansieringsfrågan klargörs i en nationell strategi. För att möjliggöra sådana politiska beslut inom snar framtid föreslår jag att det snarast tillsätts en utredning be­ stående av experter från regeringskansliet, kommunerna, närings­ livet, organisationer och berörda myndigheter med uppdrag att lämna ett förslag till en nationell strategi och hur den nationella samord­ ningen ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft43"&gt;lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 §, 9 kap. 12 och 30 §§ plan- och bygglag (2010:900) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;Av översiktsplanen ska framgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Av översiktsplanen ska framgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;avsedda användningen av mark-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;avsedda användningen av mark-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och vattenområden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och vattenområden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;2. kommunens syn på hur den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2. kommunens syn på hur den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;byggda miljön ska användas, ut­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;byggda miljön ska användas, ut­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;vecklas och bevaras,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;vecklas och bevaras,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;3. hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p91 ft10"&gt;avser att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;3. hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p92 ft10"&gt;avser att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;tillgodose de redovisade riksin­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;tillgodose de redovisade riksin­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;tressena och följa gällande miljö­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;tressena och följa gällande miljö­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;kvalitetsnormer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;kvalitetsnormer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;4. hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p93 ft10"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p91 ft10"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;4. hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p93 ft10"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;fysiska planeringen avser att ta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;fysiska planeringen avser att ta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;hänsyn till och samordna över­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;hänsyn till och samordna över­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;siktsplanen med relevanta natio­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;siktsplanen med relevanta natio­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nella och regionala mål, planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nella och regionala mål, planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och program av betydelse för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och program av betydelse för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;hållbar utveckling inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p94 ft10"&gt;kom­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;hållbar utveckling inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;kom­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;munen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;munen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p92 ft20"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Det krävs marklov för träd­ fällning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;skogsplantering &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;och för­ ändring av markytans utformning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behov­ et av bostäder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sådana områden för lands­ bygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behov­ et av bostäder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sådana områden för lands­ bygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;kommunens syn på risken för skador på bebyggelse och bygg­ nadsverk på grund av översväm­ ning, ras, skred och erosion och hur dessa risker kan minska eller upphöra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;9 kap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Det krävs marklov för träd­ fällning &lt;SPAN class="ft46"&gt;och &lt;/SPAN&gt;skogsplantering inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Bygglov ska ges för en åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Bygglov ska ges för en åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;inom ett område med detaljplan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;inom ett område med detaljplan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;1. den fastighet och det bygg­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;1. den fastighet och det bygg­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nadsverk som åtgärden avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nadsverk som åtgärden avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;a) överensstämmer med de­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;a) överensstämmer med de­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;taljplanen, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;taljplanen, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;b) avviker från detaljplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;b) avviker från detaljplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;men avvikelsen har godtagits vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;men avvikelsen har godtagits vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;en tidigare bygglovsprövning en­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;en tidigare bygglovsprövning en­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ligt denna lag eller äldre bestäm­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ligt denna lag eller äldre bestäm­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;melser eller vid en fastighetsbild­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;melser eller vid en fastighetsbild­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ning enligt 3 kap. 2 § första styck­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ning enligt 3 kap. 2 § första styck­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;et andra meningen fastighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;et andra meningen fastighets­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B34231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;bildningslagen (1970:988),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;åtgärden inte strider mot detaljplanen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detalj- planen börjar löpa, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje styck­ et, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;första stycket, 3, 6, 7, &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Om åtgärden är en sådan änd- ring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;bildningslagen (1970:988),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;åtgärden inte strider mot detaljplanen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detalj­ planen börjar löpa, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje styck­ et, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;första stycket, 3, 6, 7, &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Om åtgärden är en sådan änd­ ring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft51"&gt;En ansökan om bygglov får efter genomförandetiden alltid av­ slås om det finns en uppenbar risk för skador på fastigheten eller bygg­ nadsverket på grund av över­ svämning, ras, skred eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B34232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft43"&gt;lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Härigenom föreskris att det i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska införas en ny paragraf, 21 a §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;21 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;En fastighetsägare ska ta hand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;om eller fördröja viss del dag­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;vatten på fastigheten om det ger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft44"&gt;väsentliga fördelar för ordnandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;av vattentjänsten avlopp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft43"&gt;förordning om ändring i förordning (2012:546) med instruktion för Boverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § förordning (2012:546) med instruk­ tion för Boverket ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;Boverket ska särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Boverket ska särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;1. bygga upp och sprida kun­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;1. bygga upp och sprida kun­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;skap om sektorns miljöpåverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;skap om sektorns miljöpåverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;2. beakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p91 ft10"&gt;konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2. beakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p92 ft10"&gt;konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;som verkets beslut och verksam­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;som verkets beslut och verksam­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;het kan få för funktionshindra­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;het kan få för funktionshindra­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;de, barn, ungdomar och äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;de, barn, ungdomar och äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;samt för integration, boendeseg­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;samt för integration, boendeseg­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;regation, folkhälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p117 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p94 ft10"&gt;jäm­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;regation, folkhälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;jäm­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ställdhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ställdhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;3. i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p94 ft10"&gt;till myndig­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;3. i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;till myndig­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;heter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;allmänheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p91 ft10"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;heter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p119 ft10"&gt;allmänheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;berörda aktivt ge råd och stöd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;berörda aktivt ge råd och stöd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;4. utöva tillsyn, ge tillsynsväg­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;4. utöva tillsyn, ge tillsynsväg­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ledning och ha uppsikt i enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ledning och ha uppsikt i enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;med lagar och förordningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;med lagar och förordningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;5. utveckla en fördjupad för­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;5. utveckla en fördjupad för­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ståelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p91 ft10"&gt;bostadsmarknaders&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;ståelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;bostadsmarknaders&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;funktionssätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;funktionssätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;6. aktualisera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;statistik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p91 ft10"&gt;följa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;6. aktualisera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;statistik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;följa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och analysera utvecklingen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;och analysera utvecklingen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;bostadsmarknaden, såväl i natio­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;bostadsmarknaden, såväl i natio­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nellt perspektiv som på regional&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nellt perspektiv som på regional&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nivå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;nivå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p90 ft10"&gt;7. träffa avtal med kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;7. träffa avtal med kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;om statens medverkan vid om­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;om statens medverkan vid om­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;strukturering eller rekonstruktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;strukturering eller rekonstruktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;av ett kommunalt bostadsföre-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;av ett kommunalt bostadsföre­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B34234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;tag samt göra uppföljningar och utvärderingar avseende stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;följa och analysera tillämp­ ningen av plan- och bygglag­ stiftningen och lagstiftningen om energideklaration för byggnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i förekommande fall upp­ rätta och förvalta register över energideklarationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;utveckla verifierbara funk­ tionskrav i byggreglerna samt följa och analysera tillämpningen av dessa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;följa utvecklingen av frå­ gor inom verkets verksamhets­ område och vid behov föreslå åtgärder för att syftet med regler och andra styrmedel ska nås, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;samordna, utveckla, följa upp och utvärdera de statliga stöd och bidrag som Boverket har ett centralt administrations­ ansvar för, redogöra för resultat och fördelning när det gäller stöden och bidragen samt infor­ mera om dem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;tag samt göra uppföljningar och utvärderingar avseende stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;följa och analysera tillämp­ ningen av plan- och bygglag­ stiftningen och lagstiftningen om energideklaration för byggnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i förekommande fall upp­ rätta och förvalta register över energideklarationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;utveckla verifierbara funk­ tionskrav i byggreglerna samt följa och analysera tillämpningen av dessa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;följa utvecklingen av frå­ gor inom verkets verksamhets­ område och vid behov föreslå åtgärder för att syftet med regler och andra styrmedel ska nås,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;samordna, utveckla, följa upp och utvärdera de statliga stöd och bidrag som Boverket har ett centralt administrations­ ansvar för, redogöra för resultat och fördelning när det gäller stöden och bidragen samt infor­ mera om dem &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för be­ byggelse och byggnadsverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p122 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;I detta kapitel ska utredningens uppdrag och uppläggning beskrivas och analyseras. I 2.1 analyserar vi uppdraget och i 2.2 redovisar vi uppläggningen. Under 2.3 beskriver vi betänkandets disposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Analys av direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Övergripande utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Avsikten är att redan inledningsvis mycket noga analysera direktivet och därifrån bestämma uppdraget. Det finns flera skäl till denna arbetsmetod. Ett skäl är att direktivet är mycket omfattande, sam­ tidigt som tiden för att utföra arbetet är kort. Ämnet är i sig brett och det finns en mycket stor risk för att betänkandet kan bli vidlyftigt om inte uppdraget redan från början avgränsas. Det gäller också att från början identifiera det arbete som redan gjorts för att undvika dubbelarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Rubriken till direktivet avser ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat och en utgångspunkt är att uppdraget avser en övergripande samhällsplaneringsfråga. I direktiven lämnas ingående beskrivningar av klimatanpassning på lokal, regional och nationell nivå. Det hänvisas också till Miljömålsberedningens definition av termen &lt;SPAN class="ft39"&gt;klimatanpassning, &lt;/SPAN&gt;dvs. åtgärder som syftar till att skydda mil­ jön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället an­ passas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan &lt;SPAN class="ft39"&gt;medföra för mark, vatten och bebyggelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En viktig utgångspunkt är att det &lt;SPAN class="ft39"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är utredningens uppdrag att beskriva och analysera de klimatförändringar som skett eller kom­ mer att ske, eftersom det arbetet redan har genomförts av t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft20"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) och i SMHI:s rap­ port ”Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget” (SMHI, Klimatologi, nr 9, 2014). I stället blir dessa slutsatser utgångspunk­ ter för utredningen. Samtidigt är uppdraget inte begränsat till någon särskild effekt av ett förändrat klimat utan får anses avse alla for­ mer. Det betyder då i första hand de effekter som en ökad neder­ börd kan få såsom höga flöden och översvämning. Vidare nämns i direktiven på s. 2 andra effekter t.ex. skred, ras, erosion, värmeböljor, smittspridning, spridning av markföroreningar och förändringar i den biologiska mångfalden, men uppräkningen är exemplifierande. På s. 8 nämns också storm- och åskskador samt skogsbrand. Här saknas alltså en avgränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Uppdraget handlar &lt;SPAN class="ft39"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;heller om att föreslå specifika åtgärder för särskilda problemområden som Mälaren eller Vänern, eftersom ett sådant uppdrag skulle vara alldeles för omfattande för att klaras på 1,5 år. Däremot kan särskilda problemområden utgöra exempel eller utgångspunkter för utredningens analys, som i sin tur ska syfta till att vid behov föreslå åtgärder på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I stället är uppdraget att klarlägga den övergripande &lt;SPAN class="ft39"&gt;ansvarsför­ delningen &lt;/SPAN&gt;mellan stat, landsting, kommunerna och samhällets övriga aktörer. Det bör även avse ansvarsfördelningen över kommun- och länsgränser och för exempelvis det statliga ansvaret om hur fördel­ ningen i praktiken sker mellan myndigheter och länsstyrelser. En­ ligt SKL är frågan om statlig samordning angelägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Den ansvarsfördelning det handlar om &lt;SPAN class="ft39"&gt;avser &lt;/SPAN&gt;åtgärder för att an­ passa &lt;SPAN class="ft39"&gt;pågående och planerad markanvändning inklusive bebyggd miljö &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft39"&gt;ett gradvis förändrat klimat. &lt;/SPAN&gt;Direktivet fokuserar på förebyggande åtgärder för att undvika framtida skadekostnader och störningar i samhället&lt;SPAN class="ft39"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Vid behov ska utredningen föreslå förbätt­ ringar av gällande ansvarsfördelning. En viktig fråga är vad termerna pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö betyder, eftersom det annars blir omöjligt att avgränsa uppdraget. Termen markanvändning återfinns i flera lagar, som t.ex. miljöbalken och PBL. I direktiv till Miljömålsberedningen anförs följande om termen markanvändning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;Begreppet markanvändning innefattar både &lt;SPAN class="ft55"&gt;användningen &lt;/SPAN&gt;av marken, t.ex. skogsbruk, jordbruk, friluftsliv, bebyggelse, transportinfrastruk­ tur, och &lt;SPAN class="ft55"&gt;det sätt &lt;/SPAN&gt;som marken inom en sådan brukas när det gäller t.ex. metoder, intensitet och tekniker. Grunddragen i hur mark ska använ­ das kommer i första hand till uttryck i de översiktsplaner som tas fram&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft14"&gt;på kommunal nivå. Av 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900) framgår hur hänsyn ska tas till allmänna och enskilda intressen vid planläggning av mark- och vattenområden. I vilken mån dessa planer förverkligas och marken tas i anspråk för olika användning och brukande är ofta ett samspel mellan den kommunala, den statliga och den regionala nivån likväl som med samhällets övriga aktörer. Andra lagar som reglerar hur marken används, nyttjas och brukas är exempelvis miljöbalken (1998:808) och skogsvårdslagen (1979:429). Den som har ägande- och bruksrätt till marken har stort inflytande över hur den används och brukas. Be­ slut om markanvändning i vissa fall på statlig nivå, exempelvis för skyddade områden som nationalparker.(Med miljömålen i fokus, SOU 2014:50 s. &lt;NOBR&gt;369–370).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Innebörden är att markanvändning innefattar allt som mark kan an­ vändas till, bebyggelse &lt;SPAN class="ft39"&gt;(&lt;/SPAN&gt;inklusive tomtmark), jordbruk, skogsbruk, parker, fritidsanläggningar, vägar, infrastruktur, el, telefoni, vatten­ hantering, naturreservat osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Även här är det en exemplifierande uppräkning. Däremot tycks vatten falla utanför, eftersom man vanligtvis talar om mark- och/ eller vatten. Det skulle betyda att skador &lt;SPAN class="ft39"&gt;på &lt;/SPAN&gt;sjöar, vattendrag och hav utöver vattenområdets roll som dagvattenrecipient (mottagare av dagvatten) formellt inte ingår i uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Med bebyggd miljö avses områden/platser som är bebyggda, bygg­ nader eller andra konstruktioner. Ett område kan vara bebyggd miljö oavsett om det ligger inom detaljplanelagt område eller utanför. På landsbygden är den bebyggda miljön dock inte bebyggd i samma om­ fattning som i urbana områden. Någon begränsning i direktivet ges inte, varför all bebyggelse i landet omfattas. I termen ingår även s.k. förtätning, dvs. ny bebyggelse inom befintlig bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Samtidigt anges särskilt i direktivet att det ingår att se över frågan om en långsiktig dagvattenhantering. Detta ingår rimligen i mark­ användning, men är ett exempel på något som ingår och särskilt lyfts fram. Inom dagvattenproblematiken kan skador på sjöar, vattendrag och hav aktualiseras. Den närmare gränsdragningen får ske i kapitel 5, där dagvattenfrågan kommer att definieras. Enligt Svenskt Vatten och SGI är relevanta frågor bl.a. avrinning och gränsdragning mot kommunalt verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;En slutsats är att inte heller skyddsobjekten är avgränsade. Innebörden är därmed att direktiven avser alla klimateffekter och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;all mark och att uppdraget därmed är mycket omfattande. Klimat- och sårbarhetsutredningen angav i sitt betänkande, ”Sverige inför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;klimatförändringar – hot och möjligheter”, SOU 2007:60, kapitel 4 att klimatförändringar kommer att beröra sex olika huvudområden, som i sin tur har &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; undergrupper. Dessa var &lt;SPAN class="ft39"&gt;kommunikation &lt;/SPAN&gt;(väg, järnväg, sjöfart osv,), &lt;SPAN class="ft39"&gt;tekniska försörjningssystem &lt;/SPAN&gt;(elsystem, fjärr­ värme osv.), &lt;SPAN class="ft39"&gt;bebyggelse och byggnader (&lt;/SPAN&gt;bl.a. översvämning, ras, skred och erosion samt dagvatten&lt;SPAN class="ft39"&gt;), areella näringar och turism (&lt;/SPAN&gt;skogsbruket, jordbruket, fiske, turism osv.&lt;SPAN class="ft39"&gt;), naturmiljön och miljö­ målen samt människors hälsa. &lt;/SPAN&gt;Sammantaget handlar det därmed om ca 25 olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I termen &lt;SPAN class="ft39"&gt;ansvarsfördelning &lt;/SPAN&gt;ingår olika aspekter. En sådan är vem som ansvarar för att &lt;SPAN class="ft39"&gt;förebygga skador &lt;/SPAN&gt;eller i alla fall att &lt;SPAN class="ft39"&gt;be­ gränsa skadorna&lt;/SPAN&gt;. Ett nära samband med förebyggande åtgärder har frågan vem som i slutänden står den e&lt;SPAN class="ft39"&gt;konomiska risken för inträf­ fade skador. &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten är att den som äger egendom i första hand står den ekonomiska risken, men att skadekostnaderna ibland täcks av ett försäkringsbolag. Utifrån detta ligger det i ägarens in­ tresse att skydda sin egendom. Enligt direktiven är det angeläget att enskilda får kännedom om kända riskområden och själva bidrar till att identifiera områden där det finns risk för ras, skred eller över­ svämning samt vidtar åtgärder som minskar behovet av långtgående ingripanden från samhällets sida. En viktig fråga kommer att vara hur detta ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Därutöver har dock kommunen ett ansvar för olyckor eller över­ hängande fara för olyckor enligt lag (2003:778) om skydd mot olyck­ or. Kommunen har ett ansvar för att skydda människors liv, hälsa och egendom samt för miljön och för att genom räddningsinsatser förhindra och begränsa skador. Med olyckor avses i lagen plötsligt inträffade händelser, som exempelvis bränder, skred, ras och skyfall. Däremot skulle långsamma skeenden som erosion och översväm­ ningar med långsamt stigande vatten falla utanför. När det gäller an­ svaret för kostnaderna för räddningsinsatsen har kommunen under vissa förutsättningar rätt till ersättning av staten. Samtidigt kan också särskilda myndigheter/affärsverk, som exempelvis Trafikverket och Svenska Kraftnät ha någon form av ansvar för sina respektive om­ råden som järnväg, väg och elförsörjning. Kommunen har ett ansvar för planläggning enligt PBL och kan bli skadeståndsskyldig för fel­ aktiga beslut under en tid om tio år efter det att beslutet fattades om kommunen varit vårdslös. Även staten eller verksamhetsutövare kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;ha ett ansvar och det finns i jordabalken även ett grannelagsrättsligt ansvar. Samtliga ansvarsförhållandena behöver klarläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Sammantaget betyder detta att termen ansvarsfördelning inne­ håller olika delar och att den gällande fördelningen påverkas av såväl ägarförhållanden, lagstiftning om statens, kommuners och myndig­ heters skyldigheter, skadeståndslagstiftning och avtal, som exem­ pelvis försäkringsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Den gällande ansvarsfördelningen kommer därför att variera ut­ ifrån skadeorsak. Som framgått ser lagstiftningen exempelvis olika ut för olyckshändelser som klassas som plötsliga, medan annat gäller för mer långsamma skeenden. Det innebär skilda förutsättningar för olika effekter av ett förändrat klimat, men också att en typ av effekt som översvämning kan falla inom båda grupperna. Det kan också ha juridisk betydelse vilken typ av anläggning det gäller, eftersom särskilda regler gäller om det är en särskild anläggning som exempel­ vis järnväg. Avgörande för ansvarsfördelningen är vidare om anlägg­ ningen omfattas av någon form av bindande kommunal planlägg­ ning, som detaljplan, eftersom en översiktsplan inte är bindande. Slutligen har det också betydelse vilken nationell myndighet som an­ svarar för skaderisken och anläggningen. På sidan 7 i direktivet anges exempelvis att många aktörer anser att det måste klarläggas hur nationella myndigheter ska samordna arbetet för att stödja kom­ muner och enskilda på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;En slutsats av det anförda är att det inte går att analysera de gäl­ lande ansvarsförhållanden utan att ange vilken typ av effekt av ett förändrat klimat som avses och vilken typ av mark. Uppdraget måste därför delas upp i områden. I uppdraget ingår också att sedan an­ svarsförhållandena klarlagts att vid behov lämna förslag om en ny ändamålsenlig ansvarsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En viktig del av ansvarsfördelningen är också finansiering. Utred­ ningen ska föreslå olika finansieringsmöjligheter för kommunerna för att täcka kostnaden för att anpassa pågående och planerad mark­ användning inklusive bebyggd miljö och belysa om samhällets för­ säkringsskydd är tillräckligt samt överväga statlig delfinansiering. På samma sätt som när det gäller ansvaret finns det olika aspekter på kostnaden. En kostnad är utgifter för att åtgärda redan inträffade skador. En annan kostnad är att förebygga skador och här finns ett nära samband. Rimligen bör det ankomma på utredningen att på ett i vart fall översiktligt sätt så långt möjligt räkna ut vad det kommer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;att kosta att skydda mark och bebyggelse från ett förändrat klimat genom förebyggande åtgärder. Det blir svårare att föreställa sig att någon accepterar ett ansvar utan att ha klart för sig vad det inne­ fattar eller vad det kommer att kosta. Även kostnadsberäkningen borde dock kräva att det sker en uppdelning utifrån typ av skador och mark så långt det är möjligt. För att kunna beräkna kostnader­ na för att förebygga skador bör också tidsperspektivet bestämmas. Klimat- och sårbarhetsutredningen utgick i många fall från kostnads­ beräkningar fram till 2100, även om klimatförändringar och dess effekter i vissa fall kommer att förstärkas därefter. Jag bör rimligen utgå från samma tidsperspektiv. Utredningen bör inte bara beräkna vad det kostar att förebygga skador utan också som en jämförelse – mycket grovt – ange kostnaderna för om inget görs. I direktiven anges beträffade konsekvensanalys att utredningen ska ange antaganden av vikt för utfallet, inklusive antaganden om vad som sker om utred­ ningens förslag inte kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Utredningen måste på grund av det som anförts på förhand klar­ göra vilka områden som ingår. En rimlig arbetshypotes är att begränsa sig till de områden som är viktigast. En fråga blir då hur urvalet ska ske. Utifrån den allvarligaste effekten av ett förändrat klimat eller utifrån de skyddsobjekt som är viktigast? Utifrån ett helhetsper­ spektiv ger direktivet intryck om att i första hand handla om de skador vatten kan ge på bebyggelse, befintlig eller ny. I direktivet (s. 7) pekas särskilt på att befintlig bebyggelse och infrastruktur kräver kostsamma åtgärder. På s. 9 anges om finansiering att utred­ ningen ska föreslå olika finansieringsmöjligheter för &lt;SPAN class="ft39"&gt;kommunerna &lt;/SPAN&gt;att täcka kostnaden för att anpassa pågående och planerad mark­ användning inklusive bebyggd miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;En betydande svårighet är att hitta skärningspunkterna, eftersom hänsyn måste tas till gällande lagstiftning och att variablerna skade­ påverkan och mark ger utrymme för olika kombinationer, exempelvis översvämning av bebyggelse, torka av jordbruk, ras av motorväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En slutsats när det gäller skador på grund av klimateffekter är att utredningen i första hand ska fokusera på översvämningar jord­ skred, ras och erosion. Utredningen bör vidare fokusera på bebyg­ gelse, ny och befintlig. Innebörden är därmed att jag avgränsar mig till ett av de sex delområden som Klimat- och sårbarhetsutredningen identifierade, nämligen &lt;SPAN class="ft39"&gt;bebyggelse och byggnader (&lt;/SPAN&gt;bl.a. översväm­ ning, ras, skred och erosion samt dagvatten&lt;SPAN class="ft39"&gt;). &lt;/SPAN&gt;De andra fem huvud­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;områden behöver därmed utredas i annan särskild ordning&lt;SPAN class="ft39"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Samlad bebyggelse ska som huvudregel planläggas genom detaljplan eller områdesbestämmelser och jag kommer därför framöver att fokusera på sådan bebyggelse. Med bebyggelse avses inte bara byggnader utan även allmänna platser, vägar, parker och andra anläggningar som ligger i nära anslutning till och sammanhänger med byggnader såsom lek­ platser, men inte friluftsområden eller utrymmeskrävande anlägg­ ningar såsom golfbanor och skidliftar, se vidare 4.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Vidare skulle förstås dagvattenproblematiken ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Ett särskilt problem är att även med en avgränsning till bebyg­ gelse skulle särskilda anläggningar som vindkraftverk, energianlägg­ ningar ingå. För sådana anläggningar gäller särbestämmelser och för att klarlägga ansvarsfördelningen skulle hänsyn behöva tas till dem. Utredningens bedömning är att dessa särskilda anläggningar bör falla utanför uppdraget. Detsamma bör gälla vägar och järnvägar, efter­ som det finns särskilda komplexa regelsystem för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;De klimateffekter som med en sådan avgränsning skulle falla utan­ för skulle vara skadepåverkan i form av värmeböljor, smittspridning, förändringar i den biologiska mångfalden, storm- och åskskador samt vegetationsbrand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Slutligen ska utredningen utöver vad som anförts analysera even­ tuella &lt;SPAN class="ft39"&gt;hinder i lagstiftningen &lt;/SPAN&gt;som förhindrar genomförandet av anpassningsåtgärder. Detta bör ske utifrån utredningens förslag om ansvarsfördelning och finansiering. Utredningen ska också analysera hur ansvarsfördelningen kan förväntas påverka incitament att vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Övriga utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;I direktivet framhålls att det sannolikt blir billigare att vidta åtgärder på ett tidigt stadium. En målsättning är att resurser används så effek­ tivt som möjligt och på ett sätt som inte inverkar negativt på övriga aktörers incitament att vidta åtgärder. Utredningens förslag ska så långt som möjligt ta hänsyn till det kommunala självstyret. Inskränk­ ningar får göras, men dessa måste vara ändamålsenliga. Även själv­ kostnadsprincipen, likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen nämns.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;På sidan 8 anges att utredningen särskilt bör överväga ett förslag om att införa en skyldighet för att ta fram en plan för klimatan­ passning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Särskilt om finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;När det gäller finansiering nämns särskilt den gällande självkostnads­ principen för &lt;NOBR&gt;va-avgifter.&lt;/NOBR&gt; I avsnittet om statlig delfinansiering hän­ visas till Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag som utgick från att berörda aktörer som huvudprincip borde stå för kostnaderna för att skydda sin egendom. Utredningen ansåg vidare att storskaliga åtgärder för att förebygga naturolyckor, som skulle överstiga kom­ munens eller regionens betalningsförmåga och som bedömdes ha hög prioritet bör kunna få bidrag från staten genom en särskild an­ slagspost i budgeten. Andra kriterier för statlig finansiering skulle kunna vara stort område eller skydd av områden av nationellt intresse. I den efterföljande propositionen. 2008/09: 162, ansåg regeringen som utredningen att grundprincipen bör vara att den som har nytta av åtgärden också tar den största delen av kostnaden, men att det i vissa fall kan finnas skäl att staten delfinansierar åtgärder. Det an­ förs vidare i propositionen att det kan vara rimligt att kostnaden bärs av staten i de fall nyttan är spridd över flera aktörer. Av redo­ visningen i direktiven förefaller det som om den tidigare regeringen inte ansåg att bristande betalningsförmåga hos kommun eller region skulle utgöra skäl för statlig delfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Särskilt om lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I avsnittet om lagstiftning pekas särskilt på behovet av att stärka kommuners eller andra fastighetsägares möjligheter att vidta åtgärder på annans mark och behovet av ändringar i anläggningslagen för att göra det möjligt att skapa gemensamhetsanläggningar som skydds­ åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I sammanhanget pekas också på Klimat- och sårbarhetsutredning­ ens förslag om att utöka kommunernas ansvar för detaljplan och bygglov när det gäller skadeståndskrav för översvämning, ras, skred och erosion till tjugo år, i dag preskriberas ansvaret efter tio år från beslutsdatum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;I direktivet betonas konsekvensbeskrivningar och det ges långtgåen­ de instruktioner om hur dessa ska utföras. Dessa ska påbörjas tidigt och utföras av personer med dokumenterad kompetens inom sam­ hällsekonomisk analys. Detta bör tolkas som om utredningen måste anlita konsultstöd för konsekvensanalys och att det stödet måste påbörjas så snart bakgrunden är analyserad. De konsekvensanalyser som särskilt betonas är de ekonomiska konsekvenserna för staten, kommuner, företag och enskilda och samhällsekonomisk analys. Vida­ re ingår det att bedöma vilka effekter förslagen kan få för miljön, synergieffekter för miljöanpassning och åtgärder för att säkra bio­ logisk mångfald och ekosystemtjänster. En synpunkt kan vara att en konsekvensanalys för biologisk mångfald och ekosystemtjänster med utgångspunkt från det förslag till avgränsning som förts fram kan bli alltför långtgående. Att dra konsekvenser för biologisk mång­ fald och ekosystemtjänster utan att beröra dessa ämnen framstår som svårt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;I direktivet anges att utredningen vid eventuella statsfinansiella effekter ska föreslå finansiering. Enligt 14 § kommittéförordningen gäller redan att en utredning för kostnadsökningar för staten, kom­ muner eller landsting ska föreslå en finansiering. Innebörden i finan­ siering betyder i allmänhet att det inte är tillräckligt att föreslå bud­ getanslag eller skattehöjning. Anpassningsåtgärder kan komma att innebära stora kostnadsökningar och frågan om finansiering kan bli ett svårlöst problem för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Vidare anges att utredningen ska samråda med flera olika myn­ digheter och organisationer. Samtliga som är nämnda är representera­ de i utredningen som experter utom Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Sveriges geologiska undersökning. Därutöver ska utredningen samråda med andra utredningar, särskilt Dricksvattenutredningen. En synpunkt är vidare att det är värdefullt att samråda med intresse­ organisationer som Villaägarnas Riksförbund och Fastighetsägarna samt nätverk som ”Making cities resilient”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Som begränsning anges också att utredningen inte ska utreda frågor som Vattenverksamhetsutredning redan klargjort och som finns redovisade i betänkandet ”I vått och torrt – förslag till änd­ rade vattenrättsliga regler&lt;SPAN class="ft39"&gt;” &lt;/SPAN&gt;(SOU 2014:35).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utredningens bedrivande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Som kommer att framgå är klimatanpassning en ”ny fråga” och det har därför saknats konkret underlag i litteratur, praxis eller i för­ arbeten för de frågor som utredningen enligt direktiven ska dra slut­ satser om, bl.a. ansvarsfördelningen och hinder i lagstiftning. För särskilt lagstiftningshinder har det också saknats en konkret pro­ blembeskrivning. Jag har därför sökt stöd genom att sammanträda med ett stort antal företrädare för berörda myndigheter, kommuner, företag och organisationer bl.a. för att kunna göra en problemanalys. Syftet har varit att genom personliga kontakter inhämta underlag för en sådan problemanalys. Sedan har jag utifrån den inhämtade problembeskrivningen dragit slutsatser utifrån bl.a. en rättslig analys av gällande lagstiftning och praxis. När det gäller ansvarsfördelning­ en har jag behövt göra en tvärsektoriell ansvarsanalys utifrån olika lagstiftningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Utredningen har haft stöd av såväl en expertgrupp som en kom­ munal referensgrupp. Expertgruppen har bestått av 13 experter som företrätt regeringskansliet, myndigheter, SKL, kommuner, Svensk Försäkring och Svenskt Vatten, jämför missiven. Den kommunala referensgruppen har haft företrädare från fem olika kommuner (Kristianstads kommun, Trosa kommun, Göteborgs kommun, Norrköpings kommun och Skellefteå kommun) samt från SKL. Jag har haft nio dagslånga sammanträden med expertgruppen och tre heldagsmöten med den kommunala referensgruppen. Därutöver har jag haft enskilda möten med samtliga experter, däribland flera sepa­ rata sammanträden med Svenskt Vatten, Boverket och Länsstyrelsen i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Ramböll Management Consulting (Ramböll) fick under sommar­ en 2016 i uppdrag att på ett översiktligt sätt beräkna totalkostna­ derna för klimatanpassning för översvämning, ras och skred samt erosion av främst bebyggelse inom detaljplanerat område för tiden fram till 2100. Arbetet avslutades vid årsskiftet 2016/2017 och deras arbete redovisades i en rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Därutöver har jag och mitt sekretariat deltagit i flera olika semi­ narier med SKL, Svenskt Vatten och Svensk Försäkring. Vidare har vi varit med i ”Workshop Skogsbruk” och på en konferens som an­ ordnats av Länsstyrelsen i Skåne och haft separat möte med före­ trädare för den länsstyrelsen. Vidare har jag haft kontakt med före­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;trädare för samtliga länsstyrelser i Sverige. Utredningen har också deltagit i ett sammanträde anordnat av Fastighetsägarna i Sverige med representanter från Villaägarna Riksförbund, HSB, Riksbyggen och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) samt i konfe­ rensen Klimatanpassning i Sverige och i SGI:s kustmöte. Därutöver har jag sammanträtt med Karlstads Universitet och deltagit i en work­ shop som anordnats av universitetet. Slutligen har utredningen i kronologisk ordning sammanträtt med följande myndigheter, orga­ nisationer och företag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft57"&gt;IVL, Svenska Miljöinstitutet Dricksvattenutredningen Skogsstyrelsen Jordbruksverket Trafikverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;SGU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft58"&gt;Making Cities resilient Intresseförening i Skurup Ystads kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Nationellt nätverk för dricksvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Den fortsatta framställningen har disponerats enligt följande: &lt;SPAN class="ft39"&gt;Kapi­ tel 3 &lt;/SPAN&gt;är en allmän bakgrundsbeskrivning. Här redovisar jag bl.a. de förväntade klimatförändringarna och dess effekter och ger en över­ sikt av relevanta lagrum och viktiga principer. Vidare beskrivs kom­ munernas arbete med klimatanpassning och fördelningen ny och befintlig bebyggelse. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Kapitel 4 &lt;/SPAN&gt;innehåller en bakgrundsanalys med syfte att klarlägga ansvarsförhållandena, myndighetsstrukturen och brister i lagstiftningen. I &lt;SPAN class="ft39"&gt;kapitel 5 &lt;/SPAN&gt;sker motsvarande analys för dag­ vatten. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Kapitel 6 &lt;/SPAN&gt;redovisar Rambölls konsultrapport. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Kapitel 7 &lt;/SPAN&gt;inne­ håller mina överväganden och förslag och &lt;SPAN class="ft39"&gt;kapitel 8 &lt;/SPAN&gt;motsvarande för dagvatten. I &lt;SPAN class="ft39"&gt;kapitel 9 &lt;/SPAN&gt;redovisar jag mina överväganden om finan­ siering. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Kapitel 10 &lt;/SPAN&gt;innehåller en konsekvensanalys av mina förslag och &lt;SPAN class="ft39"&gt;kapitel 11 &lt;/SPAN&gt;en författningskommentar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens uppdrag och uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Jag redovisar i betänkandet hög grad synpunkter som framförts av experter och andra. Det har varit nödvändigt för att ge läsaren en allsidig och relevant beskrivning av problemen och mina övervägan­ den. Det hänger samman med, som även anförts inledningsvis, att frågorna jag utrett är nya och att jag själva behövt konkretisera problembeskrivningarna. Samtidigt är experternas och andras syn­ punkter eller invändningar inte heltäckande redovisat, avgörande har varit om det gagnat redovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;3 Allmän bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;I detta kapitel kommer en allmän bakgrund att presenteras. I kapitlet beskrivs klimatets förändring och vad förändringen ger för effekter. Klimatet är det genomsnittliga vädret, inklusive förväntade återkomst- tider och magnituder av extrema vädersituationer, normalt beräknat från &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; tidserier. Väder är temperatur, lufttryck, molnighet och andra egenskaper hos atmosfären vid en viss tidpunkt. Med klimat­ förändring avser utredningen trender hos det globala eller regionala klimatet under en viss tidsperiod såsom högre medeltemperaturer och ökad och intensivare nederbörd, som inte enbart beror på natur­ lig variation. En redogörelse för de förväntade klimatförändring­ arna görs i avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Ett förändrat klimat ger upphov till olika effekter. Som redogjorts för i kapitel 2 kommer utredningen fokusera på översvämningar, jordskred, ras och erosion. Ökade risker för översvämning, jordskred och ras samt erosion utgör effekter av ett förändrat klimat, klimat­ effekter. I avsnitt &lt;NOBR&gt;3.2–3.4&lt;/NOBR&gt; redogörs för dessa klimateffekter. Som redogjorts för i kapitel 2 omfattar inte utredningens uppdrag att föreslå specifika åtgärder för särskilda problemområden. För att ändå ge en bild av vilka utmaningar som föreligger kommer i dessa av­ snitt exemplifierande beskrivningar av områden med identifierade problem redogöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Som en allmän bakgrund görs i avsnitt 3.5 en beskrivning av stor­ leksförhållandena mellan den redan befintliga bebyggelsen och den förväntade tillkommande bebyggelsen (ny bebyggelse) att presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En central roll i arbetet med att minska riskerna av klimateffek­ ternas konsekvenser för bebyggelsen har kommunerna, bland annat genom planmonopolet. I avsnitt 3.6 görs en redogörelse för kom­ munernas arbete med klimatanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft20"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Slutligen aktualiserar frågorna i utredningen flera lagar och prin­ ciper. I avsnitt 3.7 görs en allmän redogörelse för den centrala lag­ stiftningen och viktiga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prognostiserade klimatförändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Klimatscenarier – möjliga utvecklingar av klimatet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;FNs klimatpanel (IPCC) publicerade 2013 och 2014 sin femte utvär­ dering av kunskapen om klimatets förändring (Assessment Report 5, AR5). Beräkningarna i den femte utvärderingen baseras på en ny uppsättning av scenarier, så kallade representativa koncentrations­ utvecklingsbanor (RCP). De beskriver fyra olika (RCP 2.6, 4.5, 6.0, 8.5) utvecklingsvägar för framtida koncentrationer av långlivade växt­ husgaser, aerosoler samt andra klimatpåverkande faktorer. Syftet med RCP:erna är inte att förutse framtiden, utan att konkretisera klimatutvecklingen beroende på graden av klimatpåverkan, främst driven av halten växthusgaser i atmosfären. RCP:er visar på möjliga utvecklingsvägar för strålningsdrivningen. De är namngivna efter den nivå av strålningsdrivning som beräknas uppnås år 2100. När strålningsdrivningen ökar stiger den globala temperaturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;RCP 4.5 bygger på att utsläppen kuliminerar runt 2040 och inne­ bär att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären genererar en strålningsdrivning på 4,5 W/m2, vilket ger en global genomsnittlig temperaturhöjning, jämfört med förindustriella värden (år 1850– 1900), med 2.0 grader Celsius (°C) till 2050 och 2.4 °C till 2100. RCP 8.5 som förutsätter att utsläppen fortsätter att öka i nuvaran­ de takt fram till 2100 ger en höjning med 2.6 °C till 2050 och 4.3 °C till 2100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Metodmässigt är &lt;NOBR&gt;RCP-scenarierna&lt;/NOBR&gt; inte direkt jämförbara med tidigare generationers scenarier (SRES) som var kopplade till unika socioekonomiska scenarier eller utsläppsscenarier. Resultaten från de olika &lt;NOBR&gt;RCP-scenarierna&lt;/NOBR&gt; är dock i stort överensstämmande med de &lt;NOBR&gt;RCP-scenarier&lt;/NOBR&gt; som baseras på liknande strålningsdrivning, där exem­ pelvis RCP4.5 genererar liknande global medeltemperatur som SRES B1. Det innebär att även äldre scenarier kan användas för att studera klimatförändringen i Sverige och de effekter den för med sig. För senare delen av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; finns stora skillnader mellan olika scenarier men detta styrs inte av om scenarierna är av äldre eller senare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;datum. I stället är det antaganden kring hur utsläppen av växthus­ gaser utvecklas över tid som är viktigt i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;För arbetet med att nå FN:s klimatavtals mål för den globala medeltemperaturen på max 1,5 ºC över den förindustriella nivån krävs omedelbara och kraftiga förändringar i världens energisystem, transporter och jordbruk. Målet ställer mycket höga krav på världens nationer men kan vara genomförbart med stora ansträngningar. Det kräver att mängden växthusgaser i atmosfären inte tillåts öka alls från nuvarande nivå. Nivån motiveras av de stora negativa effekter som högre temperaturökningar kommer att leda till. Inom Sverige och EU finns en trend mot en minskning. De globala utsläppen fortsätter dock att öka. Hittills har ökningen snarast följt strålningsdrivnigen och temperaturutvecklingen kopplat till scenariot RCP 8.5. Om trenden för ökade mängder av växthusgaser ökar i nuvarande takt riskerars en global temperaturökning på 4 °C eller mera innan slutet av detta århundrande. Förhoppningen efter klimatmötet i Paris 2015 är dock att det nu globalt kan nås enighet om att nå mer ambitiösta mål för minsking av växthusgaser. Det bör dock observeras att de nationella förbindelser som hittills gjorts i samband med Parisavtalet tillsammans förväntas leda till att temperaturökningen fram till 2100 begränsas till 3 °C. Målet på 1,5 °C är redan intecknat med de utsläpp som redan har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Beräkningar av klimatförändringarna i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;SMHI har redogjort för vad de nya scenarierna innebär för Sverige i rapporten &lt;SPAN class="ft46"&gt;Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget (SMHI, Klimatologi nr 9, 2014)&lt;/SPAN&gt;. SMHI utgår både från IPCC:S rap­ port och från andra studier, inklusive regionala klimatscenarier fram­ tagna vid Rossby Centre vid SMHI:s forskningsavdelning. Beräk­ ningarna visar liksom tidigare gjorda sammanställningar att Sverige redan har blivit varmare och mer nederbördsrikt. Temperaturen kom­ mer att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genom­ snittet. Medeltemperaturen i Sverige förutses stiga med &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; °C till &lt;NOBR&gt;2080-&lt;SPAN class="ft59"&gt;talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; jämfört med åren 1960−1990. Vintertemperaturen kan &lt;/SPAN&gt;komma att öka med 10 °C i norra Sverige. Nederbördsmönstren kommer också att förändras. Redan för mitten av seklet &lt;NOBR&gt;(2041–2070)&lt;/NOBR&gt; visar scenariot med fortsatt höga växthusgasutsläpp (RCP8.5) på en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;ökning i nederbörd med uppemot 20 procent i stora delar av landet. Ökningarna gäller alla årstider, men mest i norra Sverige och mest på vintern. På sommaren i södra Sverige är ökningen betydligt mindre och ungefär hälften av klimatmodellsimuleringarna visar t.o.m. minskad nederbörd för delar av Sydsverige. Nederbörden uppvisar mycket stor variabilitet på olika tidskalor vilket gör att spannet för möjliga utvecklingar i framtiden blir brett och osäkerheten är gene­ rellt större än för temperatur. FN:s klimatpanel har i ett högscenario bedömt att den globala havsnivån kan stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren för att sedan fortsätta att stiga under många hundra år. Havsnivåhöjningen i södra Sverige motsvarar den globala. Längre norrut sker ökningen i långsammare takt på grund av den landhöjning som fortfarande pågår efter förra istiden. Vad beträffar vindar och stormar i Sverige i framtiden är resultaten mer osäkra. Enligt SMHI:s rapport kommer det för Sveriges del även i framtiden att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden och förekomsten av stormar kommer troligen inte att skilja sig väsentligt från hur det förhåller sig i dagens klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Översvämningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Översvämningar av mark där det normalt inte finns vatten kan bero på olika orsaker. Vattennivån kan stiga i vattendrag och sjöar. Detta beror på ökad tillrinning på grund av mycket nederbörd eller snö­ avsmältning. Mark kan också översvämmas på grund av långvarig eller intensiv nederbörd där marken inte längre kan eller hinner in­ filtrera vattnet. Vid kusterna kan översvämningar ske på grund av höga havsvattenstånd. Generellt kommer risken för alla dessa typer av översvämningar öka under det närmaste seklet. En närmare redo­ görelse för de olika typerna av översvämning presenteras under av­ snitten &lt;NOBR&gt;3.2.2–3.2.4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Översvämningsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;För att motverka översvämningar antog EU under 2007 Europa­ parlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (översväm­ ningsdirektivet). Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verk­ samhet. I Sverige genomförs översvämningsdirektivet genom förord­ ningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) och MSBFS 2013:1 föreskrifter om riskhanteringsplaner. MSB är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i cykler om 6 år där varje cykel består av tre steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I förordningen görs en definition av översvämning. Enligt denna utgörs en översvämning av tillfälligt täckande med vatten av mark som normalt inte står under vatten, vilket inbegriper översvämningar som härrör från sjöar, vattendrag, bergsforsar och från havet i kust­ områden, däremot inte översvämningar från avloppssystem. I be­ greppet undantas översvämningar från avloppssystem uttryckligt. Vidare omnämnder definitionen inte heller nederbördsrelaterade över­ svämningar (som inte nödvändigtvis behöver resultera i översväm­ ning i avloppsystemet), jämför avsnitt 5.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Även om ett område inte har stor risk för översvämning enligt den exemplifierade definition som ges i förordningen kan betydan­ de risk föreligga i förhållande till skyfall. Det vill säga att ett skyfall av viss omfattning drabbar vissa områden hårdare än andra på grund av förhållandena på platsen. Dessa områden är därmed mer riskut­ satta för översvämningar från skyfall än andra. Direktivet och arbete med detta kommer vidare behandlas nedan under avsnittet 3.2.2. Översvämningar från vattendrag och sjöar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Översvämning från vattendrag och sjöar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Höga flöden i sjöar och vattendrag kan bli vanligare i stora delar av Götaland samt nordvästligaste Norrland, i de södra fjälltrakterna och i södra Norrlands kustland. Flödena beräknas bli lägre i delar av Svealand, i Norrlands inland och norra kustland. De lokala skill­ naderna är dock stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Översvämningar utmed sjöar och vattendrag är den vanligaste typen av översvämning i Sverige. I en inventering som MSB låtit göra av betydande översvämningar &lt;NOBR&gt;1901–2010&lt;/NOBR&gt; har 70 procent av översväm­ ningarna skett utmed sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Sedan 1998 har MSB och dessförinnan Räddningsverket över­ siktligt karterat Sveriges vattendrag och sjöar och kartlagt vilka om­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;råden som riskerar att översvämmas vid olika flöden. MSB har hit­ tills karterat ca 75 vattendrag eller cirka 1000 mil. Prioriteringen av de vattendrag som karterats har gjorts av MSB i samråd med SMHI och länsstyrelserna. Syftet med översvämningskarteringarna är att underlätta planeringsarbetet inom exempelvis kommuner och läns­ styrelser och vara ett hjälpmedel för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddnings­ tjänstens övergripande planering av insatser och ett underlag för arbetet med kommunala handlingsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Myndigheten identifierade under 2011 arton områden i landet som kan få betydande konsekvenser om en omfattande översvämning inträffar. Dessa områden har rapporterats till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och utgör de geografiska områden för vilka kartorna över översväm­ ningshot framställts. De arton identifierade orter där MSB bedömer att konsekvenserna av en översvämning från sjöar och vattendrag är störst är: Edsbyn, Falun, Göteborg, Haparanda, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Kungsbacka, Lidköping, Lindesberg, Malung, Stockholm, Uppsala, Vansbro, Vännäsby, Värnamo, Älvsbyn och Örebro. Några av dessa områden hör till samma avrinningsområden. Det gäller Norrström och utloppet via Mälaren (Vansbro, Lindesberg, Uppsala, Örebro och Stockholm), Dalälven (Malung, Falun) samt Vänern och Göta älv (Karlstad, Lidköping, Göteborg).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Flera av dessa orter antas få ökade problem med höga flöden i ett förändrat klimat enligt SMHI:s länsvisa klimatanalyser (SMHI Klimatologi &lt;NOBR&gt;nr.16-36).&lt;/NOBR&gt; På västkusten förväntas mer nederbörd vilket också visar sig i fler &lt;NOBR&gt;100-årsflöden.&lt;/NOBR&gt; I Mölndalsån och Säveån liksom Kungsbackaån förväntas en ökning av &lt;NOBR&gt;100-årsflödet&lt;/NOBR&gt; med &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; pro­ cent vid seklets slut. Ett &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; flöde i Norrström vid Stockholm antas öka med mellan &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; procent till seklets slut. Ett &lt;NOBR&gt;100-årsflöde&lt;/NOBR&gt; i Fyrisån förväntas dock vara oförändrat eller minska med upp till 10 procent. I norra Sverige minskar snömagasinen vilket generellt innebär minskade &lt;NOBR&gt;100-årsflöden&lt;/NOBR&gt; jämfört med referensperioden. En sådan utveckling kan ses för Dalälven som liksom Fyrisån förutses få ett &lt;NOBR&gt;100-årsflöde&lt;/NOBR&gt; som är oförändrat eller minskar med 10 procent, för Klarälven med en minskning om cirka 5 procent och Torneå med en minskning med &lt;NOBR&gt;5–20&lt;/NOBR&gt; procent. Ett undantag från de minsk­ ningarna som förutses i norr är Vindelälven med ett &lt;NOBR&gt;100-årsflöde&lt;/NOBR&gt; som är &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; procent större än i dag. En ökning är också att vänta för Ljusnan med &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; procent och till viss del Piteälven där scena­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;rierna pekar på en utveckling för &lt;NOBR&gt;100-årsflöden&lt;/NOBR&gt; som är oförändrade eller ökar med upp till 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;MSB:s arbete med översvämningsförordningen spänner över en cykel på sex år. Första cykeln utfördes under perioden &lt;NOBR&gt;2009–2015.&lt;/NOBR&gt; Arbetet genomförs i tre steg där steg 1 innebär att identifiera geo­ grafiska områden där betydande översvämningsrisk finns eller kan förväntas uppstå, steg 2 innebär att s.k. hotkartor och riskkartor utarbetas för de identifierade områdena. Steg 3 innebär slutligen att riskhanteringsplaner för översvämningsriskerna utarbetas. Planerna syftar till att identifiera centrala slutsatser från hot- och riskkartona och eventuella behov av åtgärder. I arbetet ingår också att analysera konsekvenser för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekono­ misk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Riskhanteringsplanerna upprättas av de länsstyrelser som har om­ råden med betydande översvämningsrisk och redovisades i slutet av 2015. De åtgärder som föreslås utgörs i stor utsträckning av bered­ skapsåtgärder som även inkluderar kunskapsuppbyggnad och åtgärd­ er för återställning eller uppföljning. Förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder förekommer i mindre utsträckning. Det kan bland annat antas bero på att det är länsstyrelserna som ansvarar för planen, och att skyddsåtgärder som uppbyggnad av exempelvis översväm­ ningsskydd och flödesreglering inte ingår i länsstyrelsernas mandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Vänern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Konsekvenser av översvämningar vid Vänern har belysts i flera rap­ porter och utredningar bland annat i Klimat och sårbarhetsutred­ ningens betänkande Översvämningshot – Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;På grund av utbyggnaden av samhällstrukturen och de geologiska och geotekniska stabilitetsförhållandena (se vidare under avsnitt 3.3.1) är problematiken runt Vänern och längs Göta älv svårlöst. Vänern är Sveriges största sjö och Göta älv Sveriges största vattendrag. Vänern reglerades år 1935, vattendomen för Vänern härstammar i huvudsak från 1937, med vissa mindre ändringar 1955. Domarna innehåller en rad bestämmelser om hur vattenhushållningen ska skötas och är ut­ formade för att tillmötesgå olika intressen. En viktig regel i domarna är begränsningen av den högsta tappningen i Göta älv till 1 &lt;A href="#page_426"&gt;030 &lt;/A&gt;m&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;/s.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Syftet med tappningsbegränsningen är att undvika skador av skred och översvämning längs älven. Det vanliga är att tappningsförmå­ gan ökar hos en sjö efterhand som nivån stiger, men så är alltså inte fallet för Vänern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Långvarig eller intensiv nederbörd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;De västra fjälltrakterna, västsidan av sydsvenska höglandet och norrlandskusten får i genomsnitt mest nederbörd i Sverige under ett år. Det är också dessa områden som i genomsnitt får mest neder­ börd under ett dygn. Nederbörden i Sverige förväntas öka och i slutet av seklet &lt;NOBR&gt;(2071–2100)&lt;/NOBR&gt; kan årsnederbörden lokalt, enligt scena­ rierna RCP4.5 och RCP8.5, vara uppemot 25 eller 40 procent högre än i perioden &lt;NOBR&gt;1971–2000.&lt;/NOBR&gt; Redan för mitten av seklet &lt;NOBR&gt;(2041–2070)&lt;/NOBR&gt; visar RCP8.5 en ökning av nederbörden med uppemot 20 procent i stora delar av landet (Klimatologi 9, 2014 SMHI). Ökningar kan ses för alla årstider, men mest i norra Sverige och mest på vintern. På sommaren i södra Sverige är ökningen betydligt mindre och unge­ fär hälften av klimatmodellsimuleringarna visar på minskand neder­ börd för delar av Sydsverige. Spannet för möjliga förändringar av nederbörden i framtiden är brett och osäkerheten generellt större än för temperatur. För alla årstider finns det enskilda klimatmodells­ imuleringar som inte ger någon eller bara en liten nederbördsök­ ning vid slutet av seklet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Intensiva regntillfällen med stora nederbördsmängder på kort tid inträffar årligen i Sverige. De allra största nederbördsmängderna under ett dygn som i genomsnitt inträffar en gång vart hundrade år, drabbar ofta den södra norrlandskusten men också västra Götaland och då speciellt inre Halland. Extrema nederbördstillfällen har under perioden &lt;NOBR&gt;1961–2014&lt;/NOBR&gt; drabbat hela landet men varit vanligare längs Norrlandskusten, i Svealand, östra Götaland och i Skåne (SMHI, rapport &lt;NOBR&gt;2014-36).&lt;/NOBR&gt; Under senare år har flera städer i Sverige drabbats av översvämningar orsakade av hastiga regn- och störtskurar. Exem­ pel på detta är bland annat översvämningar i Stockholm, Värmland, Västra Götaland, Halland och Malmö under sommaren 2014 och i Hallsberg sommaren 2015. Konsekvenserna av sådana skyfall har oftast lokal karaktär. Samma regn (intensitet, varaktighet och om­ fattning) orsakar olika konsekvenser beroende på de lokala förhållan­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;dena. SMHI:s definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Om marken redan är mättad på vatten innan skyfallet kan stora skador inträffa även vid kraftigt regn som inte definieras som skyfall enligt SMHI:s kriterier. Även vid längre perioder utan nederbörd kan markens förmåga att ta upp regn på­ verkas till det sämre eftersom uttorkad mark har sämre infiltrerings­ förmåga än fuktig. Hur stora konsekvenserna blir efter ett skyfall beror alltså på en mängd olika faktorer, dels på hur stora mängder nederbörd som kommer och på intensitet av nederbörden, dels på markens förmåga att infiltrera vatten samt på områdets karaktär och kapaciteten för att leda undan den mängd nederbörd som kommer i det drabbade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;De uppskattningar av framtida förändringar och klimatfaktorer som hittills gjorts pekar i allmänhet på en framtida ökning av den extrema korttidsnederbörden. Resultaten tyder på en ökning av inten­ siteter med kortare varaktigheter än 1 timme (se SMHI, Klimatologi nr.37, 2015). Den extrema korttidsnederbörden är i dagens klimat relativt jämnt fördelad över landet. Den framtida ökningen upp­ visar inte heller några tydliga regionala skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Kunskapen om och analyserna av långvarig eller intensiv neder­ börd och översvämningar har ökat under de senaste åren, om än inte i samma utsträckning som kunskapen om översvämningar från sjöar och vattendrag. MSB har låtit ta fram en kunskapsöversikt kring skyfall och dess konsekvenser på avloppssystem vilket redovisas i rapporten &lt;SPAN class="ft46"&gt;Pluviala översvämningar – Konsekvenser vid skyfall över tätorter &lt;/SPAN&gt;från 2013. MSB har också nyligen avslutat forskningsstudien ”Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige”. Det över­ gripande syfte har varit, liksom i arbetet med fluviala översvämning­ ar, att stödja kommuner och länsstyrelser i deras klimatanpassnings­ arbete avseende risken för översvämningar i dagens och framtida klimat. Projektet illustrerar bland annat kedjan från den konkreta hotbilden till underlag för potentiella skyddsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kustöversvämning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Havsnivåhöjningen leder till ökad översvämningsrisk vid högvatten i kustområdena. En konsekvens av en höjd havsnivå är att det kom­ mer ge förändringar i kustlinjen, då områden som tidigare inte gjorde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;det, permanent kommer täckas av vatten. I dessa fall rör det sig inte längre om någon översvämning utan om ett nytt normaltillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den globala havsnivån har stigit med i genomsnitt 1,7 mm per år under perioden &lt;NOBR&gt;1901–2010.&lt;/NOBR&gt; Under perioden &lt;NOBR&gt;1993–2010&lt;/NOBR&gt; var stig­ ningstakten 3,2 mm per år. I framtiden väntas havsnivån fortsätta att stiga i högre takt. En bedömd övre gräns för stigningen är unge­ fär en meter fram till år 2100 enligt FN:s klimatpanel (se SMHI, Klimatologi nr 9 samt nr 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sverige har en fördel genom att landhöjningen motverkar havs­ nivåhöjningen. Landhöjningen varierar och är störst i norra Sverige vid Bottenvikskusten (cirka 10 mm/år) och minst i Skåne (cirka 0 mm/år). Stockholm har en landhöjning på cirka 5 mm per år. På sikt kan havsnivåhöjningen innebära att Östersjön rinner in i Mälaren, vilket bl.a. skulle påverka Mälaren som dricksvattentäkt. Skåne kan inte dra nytta av landhöjningens effekt på framtidens havsnivåer. Översvämningar vid låglänta kuster kan förvärras i samband med höga havsvattenstånd och stigande havsnivåer. Höjda havsvatten­ stånd uppkommer tillfälligt till följd av rådande lufttryck och stor­ mar, vilket bland annat kan leda till problem med erosion för låglänta områden. Detta gäller speciellt i södra Sverige som är mer exploate­ rat och mer utsatt för stormar från väster och delvis har mer erosions­ benägna stränder. Länsstyrelsen i Skåne har i en analys utifrån skikten med havsnivåhöjningarna framtagna utifrån Lantmäteriets höjddata i RH2000 kommit fram till att cirka 3 000 bostadshus är belägna mindre än 1,5 meter över dagens medelhavsnivå och är där­ för i riskzonen redan vid nuvarande högvattensituationer, vilket även kan leda till erosion och grundvattenhöjningar. Om havet stiger en meter så är de direkt hotade. 23 000 bostadshus och 2000 tomter ligger på en nivå som är mindre än 3 meter över medelhavsytan i nuvarande klimat och är därmed i riskzonen för framtida högvatten­ situationer, inklusive risk för erosion och grundvattenhöjningar. Nettoeffekten av en meters global havsnivåhöjning under 100 år och landhöjningen redovisas i figuren nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B342/H5B34257x1.jpg" style="width:433px;height:414px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft61"&gt;Figur 3.1 Nettoeffekten av en meters global havsnivåhöjning under 100 år och landhöjningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft62"&gt;Källa: SMHI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förebyggande åtgärder mot översvämningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Med översvämningsrisk avses dels sannolikheten för att händelsen ska inträffa, och dels de konsekvenser som händelsen får. Risken för översvämning kan minskas genom förebyggande åtgärder som syftar till att förhindra att händelsen uppstår (minskad sannolikhet) och skadebegränsande åtgärder som mildrar konsekvenserna av händelsen (minskade konsekvenser).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;MSB beskriver i sin vägledning för riskhanteringsplaner olika åt­ gärdskategorier. Förebyggande åtgärder och skadebegränsande åtgär­ der görs för att minska risken för översvämning. Beredskapsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;och återställningsåtgärder tar om hand ett akut skeende och åter­ ställer de skador som uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Förebyggande åtgärder separerar översvämningsrisken och det hotade värdet genom styrande åtgärder och normgivning. Det kan handla om att i fysisk planering förhindra placering av nya eller kompletterande verksamheter och bebyggelse i översvämningshota­ de områden, besluta om flytt av byggnad eller verksamhet eller att reglera lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse. En förebyggande åtgärd kan också handla om anpassning av verksamheter för att minska de negativa konsekvenserna i händelse av en översvämning, exempelvis åtgärder på byggnader, infrastruktur, anpassning av verk­ samheter och processer etc. Till kategorin förebyggande åtgärder hör även utredande insatser och utveckling av beslutsstöd och studier, exempelvis modellering av översvämningsrisker, fördjupade sårbar­ hetsanalyser, framtagande av underhållsprogram för system och verk­ samheter etc. Informationsåtgärder kan också användas för att sprida kunskap och främja samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Skyddsåtgärder syftar till att reducera översvämningshot, sår­ barhet eller konsekvens genom bland annat utveckling av naturliga översvämningsskydd som att stärka fördröjningskapaciteten eller infiltrationskapaciteten och olika typer av flödesreglering. Länssty­ relserna tar i sin rapport Klimatanpassning i fysisk planering upp sådana typer av åtgärder och nämner bl.a. infiltration av vatten i gröna områden eller genom genomsläpplig markbeläggning, fördröjning av vatten genom vegetation i kombination med exempelvis magasin för uppsamling och flödesvägar, översvämningsparker eller våtmarker, buffertzoner längs vattendrag, absorption av vatten genom planter­ ing av vegetation eller gröna tak och väggar för att minska dagvatten­ mängderna. I reglerade vattendrag kan flödena jämnas ut genom ändrad tappningsplanering. Andra skyddsåtgärder är byggande av kanaler och invallning. Pumpar, erosionsskydd eller muddring är tek­ niska installationer som ofta hör samman med byggande av bland annat vallar eller ändrad reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Vilken eller vilka skyddsåtgärder som är mest lämpliga måste analyseras utifrån situationen på varje specifik plats. För att komma tillrätta med problemen orsakade av översvämning från sjöar och vattendrag kan det i vissa fall vara mest effektivt att vidta en åtgärd på en annan plats i avrinningsområdet. Samverkan med andra kom­ muner kan då behövas. Grundläggande är att risken för översväm­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;ning i såväl dagens som i ett framtida perspektiv måste identifieras och att olika alternativ måste analyseras och utvärderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ras och skred&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag liksom höjda och varierande grundvattennivåer ökar risken för ras och jordskred. De ökade riskerna uppstår framför allt i områden där risken är hög redan i dag. Det gäller Vänernlandskapen, Göta älvdalen, östra Svealand och nästan hela Norrlands kust. De lokala förhållandena avgör var riskerna kommer att vara störst. Risken för slamströmmar (vatten som bär med sig jordmassor) ökar också framför allt i fjällområde­ na och i kuperad terräng med moränjordar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Jordskred och ras är snabba massrörelser i jordtäcket (de lösa jordlagren) eller i berggrunden. Skador vid skred och ras handlar dels om skador på mark och byggnader inom det drabbade skred- området, dels om skador inom det markområde nedanför slänten där skred- och rasmassorna hamnar. Ett skred eller ras är i många fall en följd av en naturlig erosionsprocess och kan även utlösas av riklig nederbörd eller av mänskliga ingrepp i naturen. En gemensam nämnare är att både skred och ras kan inträffa hastigt mer eller mindre utan förvarning. Det finns i dag ingen känd metod att mäta eller registrera marksignaler som med någon framförhållning kan förebåda skred eller ras i den svenska geologiska miljön (undantaget är i någon mån slamströmmar som har en starkare koppling till neder­ börd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Kunskapen om klimatförändringars påverkan på riskerna för skred och ras har ökat sedan Klimat- och sårbarhetsutredningens betän­ kande (2007). Dock bedömer SGI att fortsatt kunskapsuppbyggnad behövs kring kvantifiering av de geotekniska effekterna och sam­ hällskonsekvenserna samt för att identifiera den geografiska sprid­ ningen av riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Göta älvdalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;SGI genomförde under &lt;NOBR&gt;2009–2012&lt;/NOBR&gt; den s.k. Göta älvutredningen med anledning av ökade flöden i älven vid ett förändrat klimat. Utred­ ningen undersökte skredriskerna längs Göta älv, hur dessa påverkas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;vid ökad avtappning genom Göta älv samt vilka erosions- och skred- förebyggande åtgärder som behöver vidtas. Uppdraget innefattade kartering av ca 90 km älv för både dagens skredrisknivåer och de förändringar som förväntas med hänsyn till tillgängliga klimat­ scenarier. För en sådan analys behöver både sannolikheten för och konsekvensen av skred utredas. Utifrån den metod som togs fram i Göta älvutredningen har sedan ytterligare områden identifierats som prioriterade för en skredriskanalys. Identifiering av områden med låg stabilitet har även utförts genom MSB:s översiktliga stablitets­ karteringar av bebyggda områden sedan 1986. Detta framför allt till stöd för kommunernas riskinventering och riskhantering. Nedan beskrivs gjorda karteringar närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Göta älv är 93 km lång, sträcker sig från Vänern till Göteborg och går genom sex kommuner som ligger i direkt anslutning till älven. Göta älvdalen är en av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Årligen inträffar ett flertal skred, varav huvuddelen är små och rela­ tivt ytliga, oftast erosionsbetingade. Ett nytt stort skred i Göta älv kan få stora konsekvenser för bebyggelse och för vattenförsörj­ ningen till Göteborg och omgivande kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Klimatförändringen ökar denna risk, eftersom den bl.a. innebär ökad nederbörd i Västsverige och därmed också ökade vattenflöden i Göta älv. Ökade vattenflöden i Göta älv ger mer erosion i älvfåran och högre vattentryck i lerjorden vid sidan av älven. På så sätt blir risken för skred ännu större i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;Göta älvdalen är en av de mest skredkänsliga dalgångarna i Sverige. De främsta orsakerna till den höga skredfrekvensen i Göta älvdalen är de geologiska förhållandena med mäktiga, lösa lerlager som under inlandsisens avsmältning bildades i havet, det varierande flödet i älven som orsakar erosion samt påverkan från samhällets utbyggnad och verksamheter på land och i vatten. På grund av förekomsten av högsensitiv lera, så kallad kvicklera kan skreden få stor omfattning. De största områdena med höga skredrisker återfinns i den norra delen av älven. Sträckan från Trollhättan till Ödegärdet söder om Lilla Edet utgör det största sammanhängande området med hög skredrisk. Området präglas av höga branta slänter och djupa branta raviner. I området finns talrika spår efter tidigare skred. Inom denna del finns långa sträckor med högsensitiv lera, framför allt på älvens västra men även på östra sidan. Stora områden har markerats med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;förhöjd risk för sekundära effekter med bland annat risk för bakåt­ gripande följdskred och stor älvpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Sedan utredningen har SGI arbetat vidare med utredningar och åtgärder i främst Åkerström, Lilla Edets tätort och i Älvängens indu­ striområde med stöd från MSB och Naturvårdsverket. SGI föreslår i utredningen stabilitetsförbättrande åtgärder inom områden där sannolikheten för skred har sannolikhet fyra och fem på en femgradig skala. Det innebär stabilitetsförbättrande åtgärder längs cirka 60 km av den totalt ca: 200 km långa strandlinjen fördelat med 35 km på västra sidan och 25 km på östra sidan av älven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I Göta älvutredningen kartlades både dagens förhållanden och den förändring som förväntas ske till följd av klimatförändringen. I uppdraget ingick också att förbättra och utveckla metoderna för kartering och värdering av riskerna. I riskanalysen togs hänsyn både till sannolikheten för skred och till värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder bör utföras. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna utfördes för områden med höga skredrisker. Göta älvutredningen innebar även att kunskapen kring ekonomiska samhällskonsekvenser av skred utvecklades. Vidare pre­ senterades en samlad bedömning av de geotekniska förutsättning­ arna för ökade flöden i Göta älv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Arbetet har visat att det inom Göta älvdalen finns många om­ råden med hög skredrisk vid dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat. Klimatförändringen innebär att omkring 25 procent av de kartlagda områdena kommer att få en högre risknivå fram till år 2100, om inga åtgärder vidtas. Områden med hög skredrisk bedöms komma att öka med cirka 10 procent fram till år 2100 i förhållande till i dag om inga åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;SGI konstaterar att åtgärder för att minska dagens risknivåer samtidigt blir effektiva för att möta framtida förhållanden med öka­ de flöden. De skredriskkartor som SGI tog fram för Göta älvdalen utgör ett viktigt planeringsunderlag vid en översiktlig bedömning av behovet av skredförebyggande åtgärder längs älven i första hand för befintlig bebyggelse. Framför allt sannolikhetsbedömningen kan utgöra underlag även för ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft63"&gt;Under 2013 fick SGI i uppgift att ta fram förslag på hur genom­ förande av klimatanpassningsinsatser som minskar skredriskerna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Göta älvdalen kan samordnas. I sitt förslag föreslår SGI att reger­ ingen inrättar en särskild delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. Regeringen har inte tagit ställ­ ning i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Det fortsatta arbetet med skredriskanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;SGI har sedan 2013 haft i uppdrag att utföra ras- och skredrisk- karteringar, kartera erosionsrisker samt metodutveckla, nyttiggöra och komplettera redan utförda karteringar. Inom ramen för detta uppdrag har myndigheten genomfört en förenkling och anpassning av karteringsmetodiken som användes i Göta älvutredningen. Till grund för det fortsatta arbetet har SGI påbörjat arbetet med att skredriskkartera ytterligare tio områden (Luleälven, Umeälven, Ångermanälven, Dalälven, Norsälven, Klarälven, Norrström, Viskan, Säveån och Bohuskustenvattendrag) Dessa vattendrag identifiera­ des 2012 som de mest betydelsefulla att kartera ur ett samhällseko­ nomiskt perspektiv och SGI har tagit fram en inbördes rangordning av de tio utpekade områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Precis som för översvämning kan skredrisker begränsas både genom att minska sannolikheten för skred och genom att mildra konsekvenserna av ett skred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Den senare delen, att minska konsekvenserna, hänger samman med samhällsplanering och samhällsutveckling, med markanvänd­ ningen och med hur anläggningar och bebyggelse lokaliseras samt hur befintliga strukturer utnyttjas och utvecklas. I den kommunala och regionala planeringen är detta viktiga aspekter som måste finns med som en central del i riskhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Sannolikheten för skred kan minskas genom olika stabilitetsför­ bättrande åtgärder. Det handlar både om att förbättra stabiliteten för befintliga förhållanden och om att motverka att stabiliteten för­ sämras i framtiden. Det finns ett antal olika möjligheter att förebygga skred och ras, som bland annat redovisas i rapporten Förebyggande åtgärder mot skred, ras och erosion – goda exempel (Räddnings­ verket 2008)&lt;SPAN class="ft46"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Det kan exempelvis handla om stödfyllningar, ibland i kombination med avschaktning och begränsning av markbelast­ ning. Behovet av stabilitetsförbättrande åtgärder måste också vägas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;mot möjligheten att minska riskerna på annat sätt, exempelvis genom att flytta verksamhet eller ändra markanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Erosion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Erosion är nednötning och transport av jord, berg eller annat mate­ rial efter påverkan från till exempel vind, rinnande vatten eller vågor. Erosion är en naturlig process som påverkar kuster, vattendrag och sjöar och skapar fysiska förutsättningar för många värdefulla och hotade arter. Erosion kan också vara ett hot mot byggnader och samhällsviktig infrastruktur. Erosion kan delas in i tre olika typer, kusterosion, erosion i vattendrag och fartygsgenererad erosion (Far­ tygens svallvågor och avsänkning ger då upphov till erosionen). Av dess är två av typerna kopplade till klimatförändringar, kusterosion och erosion i vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Erosion i vattendrag förekommer längs de flesta vattendrag. Att ras och sked sker i anslutning till vattendrag är ofta en konsekvens av erosionen där. Erosion i reglerade vattendrag sker både av ström­ mande vatten och av isrörelser på vintern, främst i regleringsmaga­ sinen. Stranderosionen i regleringsmagasinen påverkar den ekologiska statusen längs stränderna. De åtgärder som görs längs regleringsmaga­ sinens stränder är främst för att säkerställa god ekologisk status längs vattendraget, men också för att skydda infrastruktur och bygg­ nader. Erosion kan också ske längs vattendrag, och sjöar till följd av ökad nederbörd och avrinning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kusterosion drabbar i störst utsträckning områden som består av lättrörlig jord eller sand. Med en stigande havsnivå ökar risken för stranderosion längs kusterna. De sydligaste delarna av landet, Skåne, Blekinge, Halland och västkusten blir mest utsatta för havs­ nivåhöjningen och därmed även för erosion. En annan företeelse som påverkar havsnivån och därmed också risken för översvämningar och erosion längs kusterna är lågtrycksbanor och vindar. Med en större dominans av västvindar kommer de högsta högvattennivåerna i Östersjön att stiga kraftigt och ge ökad erosion. Sannolikheten för kusterosion är störst i södra Sverige främst Halland, Skåne, Blekinge, Öland och Gotland och där är också konsekvenserna för samhället störst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;De största problemen med stranderosion förväntas i Skåne. Längs Skånes 560 km långa kustlinje sker erosion genom två olika pro­ cesser. Det ena är s.k. klintkust, där jorden rasar och skredar ner på stranden från höga, instabila klintar (t.ex. Ven). Denna strandtyp utgör ca: 22,5 km eller 4 procent av Skånes kustlinje. Det finns också flacka stränder med sand och grus (t.ex. Ystad, Falsterbo). Sand- och grusstränder med måttlig till betydande erosion finns i dag längs ca 40 km eller 7 procent av kusten i framför allt kommunerna Ystad, Ängelholm, Landskrona, Lomma, Simrishamn och Kristianstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;SGU har gjort en bedömning av hur erosionsförhållandena kom­ mer att bli vid en framtida havsnivåhöjning på ca 1 meter. De sand- och grusstränder som i dag är i huvudsak i balans (175 km, 31 pro­ cent av kusten) kommer sannolikt att utsättas för ökad erosion, vilket innebär att maximalt ca 215 km eller 38 procent av Skånes kust riskerar att utsättas för erosion. Det finns dock en stor osäkerhet i denna bedömning eftersom prognoser för vindarnas riktning och styrka, strömningsmönstret i havet och sedimenttransport på havs­ botten saknas. Längs vissa sträckor kan det i stället komma att ske en ackumulation av sediment. Även längs klintkuster bedöms ero­ sionen öka vid en höjd havsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förebyggande åtgärder mot erosion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;Liksom vid översvämning och ras och skred finns olika typer av åtgärder för att motverka erosion. Några av dessa beskrivs i ovan nämnda rapport Förebyggande åtgärder mot skred, ras och erosion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;– goda exempel (Räddningsverket 2008) och i rapporten Hållbar utveckling av kusten längs Ystad Sandskog, Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning (SGI 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Erosionsskydd brukar delas in i hårda eller mjuka skydd. Syftet med de hårda skydden är att antingen hindra sanden från att trans­ porteras vidare längs med stranden eller att stabilisera kustlinjen. Det kan handla om hövder, en pirkonstruktion som ofta anläggs vinkelrätt mot stranden, strandskoning där ett skyddande skikt av sten läggs på de erosionskänsliga slänterna eller vågbrytare av sten för att minska vågorna och därmed erosionen på stränderna. Sådana skydd hindrar erosion men risken finns att erosionen drabbar om­ kringliggande strandområden än hårdare, eftersom sandtillförseln&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;till dessa strandavsnitt från det skyddade området stryps. Mjuka eller naturanpassade skydd innefattar alla de typer av skydd där man tar hjälp av naturen, såsom plantering av vegetation, utplacering av sandstaket och utläggning av sand, s.k. strandfordring. Syftet med de mjuka skydden är att använda de naturliga strandprocesserna för att skydda stranden. SGI:s pågående arbete med naturanpassade ero­ sionsskydd ökar kunskapen om åtgärder för att förebygga erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Relationen befintlig och ny bebyggelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;De frågor som utrednigen har att analysera avser både ny och be­ fintlig bebyggelse. De frågeställningar som uppkommer är dock till viss del olika när det gäller dessa. Helt ny bebyggelse, det vill säga exploatering av ett tidigare helt oexploaterat område ger vissa förut­ sättningar. När det gäller befintlig bebyggelse är problemen annor­ lunda eftersom bebyggelsen redan finns på plats, däremellan finns den inte ovanliga situationen att ny bebyggelse uppförs i, runt eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, det vill säga förtätning av befintligt bebyggelse som aktualiserar vissa frågor och problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Viktigt för att få en grundläggande uppfattning om omfatt­ ningen av olika frågeställningar är att se på storleksförhållandena mellan befintlig och ny bebyggelse i en överskådlig framtid. Begrep­ pet bebyggelse avses inte bara byggnader utan även anläggningar som har nära anknytning till byggnader, exempelvis vägar och parker. När det gäller frågorna i utredningen skulle en relevant utgångspunkt vara att se på den areella omfattningen av befintlig bebyggelse jäm­ fört med förväntat areellt omfång av ny bebyggelse. Någon nationell kartläggning av nuvarande areellt omfång av befintlig bebyggelse finns inte varför en sådan analys inte är möjlig. Utredningen har i stället valt att göra analysen genom att se på antalet bostäder som finns i landet och jämföra det med prognoser avseende ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Att använda sig av bostäder som utgångspunkt för att analysera förhållandet mellan ny och befintlig bebyggelse ger inte en hel­ täckande bild. En del avseende detta beror på att bostäder kan vara olika utformade. I en jämförelse mellan Turning torso i Malmö och Beväringsgatan i Göteborg kan illustrera detta. Turning torso i Malmö har (vid sidan av kontor och konferensanläggningar) 147 lägen­ heter. Varje våningsplan är på 400 kvadratmeter. På Beväringsgatan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;i Göteborg äger bostadsbolaget Poseidon ett flerbostadshus om 13 våningar med 450 bostäder, huskroppens längd är runt 250 meter. Exemplet visar att hur stor markareal som blir bebyggd genom upp­ förandet av ett bostadshus är helt beroende på byggnationens ut­ formning, andra faktorer som blir relevanta är storleken på de olika bostäderna i byggnaden. Att bygga höga hus är ofta konstruktions­ mässigt kostsamt varför detta oftast blir aktuellt på platser där markkostnaden är hög och/eller utrymmer begränsat. Detta ger att höga flerbostadshus är vanligare i stora städer än på mindre orter. En annan viktig faktor avseende bebyggelse som inte kommer med när man tittar på bostäder är all den bebyggelse som inte utgör bostad, exempelvis skolor, kontor, fabriker och offentliga service­ inrättningar. Ytterligare ett moment som faller undan är förhållan­ det av marken runt bostäderna, exempelvis vägar, parkeringar och andra hårdgjorda och preparerade ytor. Med det brister som ovan redogjorts är en analys av ny och befintlig bebyggelses med utgångs­ punkt i bostäder ändå relevant, då den ändå ger en översiktlig bild av förhållandena. Många av de ovan redogjorda parametrarna som faller utanför står också i relation till bostäder på så sätt att ny byggnation med fler människor även skapar fler andra byggnader, så väl arbetsplatsbyggnader och offentliga byggnader som vägar och andra bearbetade markytor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Behovet av nya bostäder beror på flertalet olika omständigheter. En del utgörs av befolkningstillväxten, en del av att antalet per­ soner per bostad minskar, en annan är att bostäder ersätts, det vill säga byggnader rivs och ersätts med nya, slutligen beror behovet också på urbaniseringen som ger ett behov av omlokaliserer av bo­ städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I Sverige fanns 2015 cirka 4 700 000 bostäder fördelat på i av­ rundade tal 2 000 000 småhus, 2 400 000 bostäder i flerbostadshus, 79 000 övriga hus och 230 000 specialbostäder. Definitionerna är upp­ ställda av statistiska centralbyrån (SCB) enligt följande: Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt &lt;NOBR&gt;par-,&lt;/NOBR&gt; rad- och kedjehus (exklusive fritidshus), flerbostadshus avser bostadsbyggnader inne­ hållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus, övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. bygg­ nader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion (men som inne­ håller bostäder) och specialbostäder avser bostäder för äldre/funk­ tionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p100 ft21"&gt;SOU 2017:42 Allmän bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;För att analysera omfattningen av ny och befintlig bebyggelse måste ett utgångsvärde skapas eftersom all ny bebyggelse blir be­ fintlig i samma stund som den uppförts. Nedan kommer därför de ovan redogjorda antalet bostäder 2015 utgöra talet för befintlig bebyggelse de därefter tillkommande bostäderna katigoriseras som ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Regeringen har uppställ som mål att 250 000 nya bostäder ska byggas fram till 2020. I förhållande till befintliga bostäder utgör det cirka fem procent. Enligt statistik från SCB färdigställdes 2015 i runda tal 35 000 nya bostäder vara 26 000 i flerbostadshus och 9 000 småhus. I förhållande till befintlig bebyggelse utgör detta unge­ fär 0,7 procent. 2016 har under det första halvåret byggnation av 34 000 nya lägenheter påbörjats, skulle den trenden hålla i sig inne­ bär det 68 000 påbörjade bostadsbyggnationer under 2016 vilket innebär runt 1,5 procent i förhållande till befintliga bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Boverket har i rapport 2015:18 ”Behov av bostadsbyggande” analyserat behovet av bostadsbyggande fram till 2025. I juni 2016 har rapporten med anledning av ny befolkningsprognos från Statistiska Centralbyråns (SCB) reviderats. Boverket beräknar, efter revidering­ en, att behovet av nya bostäder fram till 2025 uppgår till 710 000, vilket i relation till befintliga bostäder utgör cirka 15 procent, och att bebyggelsetakten behöver vara sådan att 440 000 (ca 9 procent i relation till befintlig bebyggelse) behövs vara uppförda 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I relationen mellan nya och befintliga bostäder kommer därmed 2025 (om byggnation sker i enlighet med Boverkets bedömning av behovet) ungefär 87 procent av bostäderna vara i befintlig bebyg­ gelse och 13 procent i ny bebyggelse. Av detta kan man sluta sig till att befintlig bebyggelse i förhållande till ny för överskådlig framtid kommer utgöra majoriteten av bostadsbeståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Ovan redogjorda avser det nationella behovet. Om man i stället bryter ned och tittar på behovet i olika regioner kan man med Bo­ verkets prognoser (revisionen 2016 gör inga förändringar i fördel­ ningen i förhållande till rapporten) se stora skillnader mellan olika områden. Boverket har valt att katigorisera en grupp som storstads­ regionerna; Stockholm, Malmö och Göteborg. Boverket prognosti­ serar att ca 74 procent av de nybyggda lägenheterna behöver byggas i dessa områden. Vidare kommer 21,5 procent av byggbehovet att vara i kategorin större regioncentra med gemensamma nämnaren är att de är medelstora syd- eller mellansvenska regioner och/eller re­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;gioner med universitet eller högskolor. Gruppen utgörs av (rangord­ nad efter prognostiserat behov) Östergötland, Västerås, Örebro, Jönköping, Halmstad, Eskilstuna, Kristianstad, Borås, Trollhättan, Växjö, Gävle, Umeå, Skövde, Karlstad, Falun/Borlänge, Kalmar, Blekinge och Luleå. Behovet inom denna kategori är varierande. I Östergötland, Västerås, Örebro och Jönköping ligger behovet i procent av det totala nationella behovet på mellan två och fyra pro­ cent. I Kalmar, Blekinge, Sundsvall och Luleå ligger vid samma jäm­ förelse procenten på mellan 0,2 och 0,5. Nästa grupp benämns mindre regioncentra och utgörs av Nyköping, Karlskoga, Lidköping, Kiruna, Värnamo, Söderhamn, Gotland, Örnsköldsvik, Strömstad, Skellefteå, Östersund, Avesta, Ljungby, Älmhult, Tranås, Mora, Vetlanda, Oskarshamn och Västervik. Denna grupp står för 2,4 pro­ cent av det nationella byggbehovet. Den sista kategorin Småregioner (Fagersta, Ludvika, Årjäng, Gällivare, Eda, Hällefors, Hagfors, Ljusdal, Lycksele, Filipstad, Arjeplog, Kramfors, Arvidsjaur, Sollefteå, Åsele, Härjedalen, Jokkmokk, Vimmerby, Haparanda, Storuman, Överkalix, Dorotea, Vansbro, Sorsele, Övertorneå, Bengtsfors, Malung, Vilhelmina och Pajala) beräknas i stort inte ha något behov av nybyggnation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Ovan redogjorda visar att nybyggnationen i faktiska tal kommer att vara störst i och runt de större städerna. Detta förefaller rimligt eftersom att de redan i dag är de mest bebyggda områdena. För att få en bild över behovet sett i förhållande till befolkningsstorleken på området det vill säga det relativa bebyggelsebehovet är det dock relevant att jämföra det prognostiserade behovet med antalet in­ vånare. Boverket har brutit ned sin prognos och jämfört behovet i förhållande till antalet invånare och år. Det vill säga behovsantalet av nya bostäder årligen per 1 000 invånare. Härvid kan konstateras att Stockholm har ett behov av 7,5 nybyggda hushåll per 1 000 invånare och år. För Malmö är siffran 5,4 och för Göteborg 4,7. Även sett till relativ nybyggnation är det i de större städerna som det prognosti­ serade behovet är störst. Motsvarande siffror (nybyggda hushåll per 1 000 invånare och år) för de större regioncentran och mindre re­ gioncentra är:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Större regioncentra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft58"&gt;Östergötland 3,4 Västerås 3,5 Örebro 3,5 Jönköping 3,5 Halmstad 3,9 Eskilstuna 3,8 Kristianstad 3,4 Borås 3,5 Trollhättan 2,3 Växjö 3,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Gävle 2,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Umeå 2,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Skövde 2,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft58"&gt;Karlstad 1,3 Falun/Borlänge 1,6 Kalmar 1,4 Blekinge 1,0 Sundsvall 0,9 Luleå 0,4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Mindre regioncentra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft10"&gt;Nyköping 2,8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Lidköping 2,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Värnamo 1,3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Gotland 1,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft57"&gt;Strömstad 3,2 Östersund 0,5 Ljungby 1,5 Älmhult 1,3 Tranås 1,3 Mora 0,6 Vetlanda 0,6 Oskarshamn 0,5 Västervik 0,5 Karlskoga 0,9 Kiruna 1,4 Söderhamn 0,2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft58"&gt;Örnsköldsvik 0,1 Skellefteå 0,0 Avesta 0,0&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft62"&gt;Boverkets rapport 2015:18 ”Behov av bostadsbyggande”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Av redogjorda sammanställning kan man konstatera att ansvarsför­ delningen i den redan befintliga bebyggelsen är mycket relevant, eftersom denna under en överskådlig framtid kommer att utgöra den övervägande merparten av bebyggelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Den nya bebyggelsen kommer att främst koncentreras till stor­ stadsregionerna. I dessa områden, med högst behov av nya bostäder, kommer också förtätningsfrågorna vara centrala. Generellt är det också dessa områden som redan nu har den tätaste bebyggelsen. I mindre tätbefolkade områden kommer frågeställningarna och pro­ blemen i viss mån ha en annan karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Klimatanpassningsarbetet i kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Att anpassa den bebyggda miljö till effekterna av ett förändrat klimat utgör många gånger en planeringsfråga, varför frågorna måste iden­ tifieras och tas in i samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen sköts till stora delar på kommunal nivå. I en enkätundersökning från SKL (Kommunernas arbete med klimatanpassning, 2012) uppgav över 90 % av kommunerna att de arbetar med att klimatanpassa sin fysiska planering i viss utsträckning eller i hög utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;En förutsättning för ett effektivit arbete, så väl ekonomiskt som resultatmässigt, är att god kunskap föreligger, dels avseende vilka utmaningar som föreligger och dels vart dessa rent geografiskt finns. Tidigare har redogjorts för allmänt om vilka klimatförändringar som kan väntas generellt. Man kan av det konstatera att samtliga av landet kommuner står inför utmaningar. Nedan redogörs för två under­ sökningar av kommunernas arbete med klimatanpassning. Den ena är en rapport från IVL som genom en enkät undersökt kommuner­ nas arbete med klimatanpassning. Den andra är en promemoria av en enkätundersökning bland kommunerna som genomförts av kon­ sultföretaget DHI. Undersökningen har skett på uppdrag av MSB i myndighetens arbete med en vägledning och stöd till kommunerna om karteringar och konsekvensanalyser av skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IVL:s rapport; NR B 2261&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;IVL Svenska Miljöinstitutet har två år i rad gjort en enkätunder­ sökning bland Sveriges kommuner. 2016 år rapport heter; Klimat­ anpassning 2016 – Så långt har kommunerna kommit, NR B 2261. Undersökningen genomförs tillsammans med Svensk Försäkring som även står för finansieringen tillsammans med stiftelsen IVL. Av Sveriges samtliga 290 kommuner svarade 190 på enkäten, vilket mot­ svarar ungefär 66 procent. Någon närmare analys om varför de 100 kommuner som inte svarade på enkäten inte gjorde det har inte genomförts. Många av de kommuner som inte svarat är befolknings­ mässigt mindre kommuner. Det finns dock flera kommuner med rela­ tivt hög befolkningsmängd som inte deltagit, bland annat Umeå, Huddinge, Kungsbacka, Solna och Täby. Enkäten utgjordes av 31 frå­ gor, med följdfrågor. Frågorna var uppbyggda runt the Adaptation Support Tool &lt;NOBR&gt;(EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; 2013a och 2013b) som visar hur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;ett klimatanpassningsarbete kan genomföras i sex olika steg. Det första steget handlar om att etablera ett anpassningsarbete, dvs. sätta ett ramverk för arbetet. Steg två handlar om att identifiera risker och sårbarheter. I tredje steget handlar det om att identifiera anpassningsåtgärder och steg fyra om att välja anpassningsåtgärder. Steg fem handlar att genomföra vald åtgärd och steg sex om att följa upp och utvärdera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Inledningsvis fick kommunerna svara på frågan om de tror att deras kommun i framtiden kommer att påverkas av klimatföränd­ ringar och/eller extrema väderförhållanden. 186 kommuner uppgav att de trodde det och fyra uppgav att de inte visste. När det gällde vilka klimatförändringar och/eller extrema väderförhållanden som man trodde skulle aktualiseras i kommunen svarade (flera typer kunde väljas) nästa samtliga att ökad nederbörd var en av typerna, över 150 av kommunerna (över 75 procent) angav förändrade flöden, även ökad tempratur låg omkring denna nivå. När det gällde ras/skred och erosion trodde omkring 100 kommuner att dessa två kategorier kunde aktualiseras, medan omkring 50 kommuner uppgav stigande hav och cirka 25 kommuner uppgav annat. Medan 98 procent upp­ gett att de tror att de i framtiden kommer att påverkas av klimat­ förändringar är det 81 procent som uppgett att de jobbar med klimat­ anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Undersökningens struktur följde de sex stegen som redogjorts för ovan. Undersökningen valde, för ett få fram ett jämförelsemate­ rial, att ge kommunerna poäng i de olika stegen. Maximalt kunde man i undersökningen få 33 poäng. Poängen fördelade sig i förhål­ lande till de olika stegen (poängen angivna i nom parentes): del ett (sju poäng), del två (sju poäng), del tre (fyra poäng), del fyra (fem poäng), del fem (sju poäng) och del sex (tre poäng). Den kommun som fick flest poäng i undersökningen var Vänersborg som totalt fick 32,5 procent, samtliga de fem högst rankade kommunerna fick alla över 30 poäng. Spridningen var dock stor i de olika kommuner­ na. 75 procent av alla svarande kommuner fick inte ens hälften av de möjliga poängen och 50 procent fick under tio poäng, vilket under­ sökningen kategoriserade som att de knappt ens har börjat sitt klimat­ arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft63"&gt;Skulle man dra slutsatsen att klimatanpassningsfrågorna inte är högt prioriterade i de kommuner som inte svarat på enkäten blir siffrorna ännu sämre. Skulle man exempelvis förmoda att dessa kom­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;muner skulle placera sig i kategorin av kommuner som fick under tio poäng skulle slutsatsen bli att klimatarbetet knapp ens börjat i över 65 procent av landets kommuner. Det ska här understrykas att detta bygger på antagande och anledningarna till varför dessa kom­ muner inte svarat kan vara flera olika och behöver inte bero på att kommunerna inte arbetar med klimatanpassningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;På fråga har 69 procent av de svarande kommunerna uppgett att de genomfört en analys av hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar. Analyserna har till stor utstäckning byggt på de regionala analyser som varje länsstyrelse genomfört. Av de kommu­ ner som genomfört en analys har omkring en tredjedel enbart an­ vänt länsstyrelsen analys, en tredjedel genomfört en analys utifrån länsstyrelsens analys och en tredjedel gjort en egen analys som inte bygger på länsstyrelsens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En del i att bedöma framtida klimatförändringar är att analysera situationen utifrån klimatscenarier. Klimatscenarier är prognoser om förändringar, varför de är förenade med viss osäkerhet. För det bästa resultatet bör man därför använda sig av olika scenarion för att få en blid av vilka variationer som kan uppstå beroende på olika scena­ rier. Av de kommuner som gjort en analys har 33 procent använt sig av flera klimatscenarier, 21 procent använt ett klimatscenario, 28 pro­ cent inte använt något scenario och 18 procent uppgett att de inte vet om något scenario använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;En vidare del av analysen är att se vilka sektorer som kan tänkas påverkas. 65 procent av de kommuner som uppgett att de analyse­ rat kommunens påverkan har även analyserat hur olika sektorer kan komma att påverkas, 24 procent har inte gjort det och 11 procent vet inte om detta gjorts. De kommuner som analyserat påverkan på olika sektorer har sett påverkan på flertalet sådan. Av relevans här kan nämnas att 75 kommuner (ca 60 procent) har angett påverkan på dagvatten- och avloppssystem, 72 kommuner (ca 60 procent) på kommunikationer och 85 (ca 65 procent) angett bebyggelse och bygg­ nader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det därefter gäller nästa steg, det vill säga att identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder så har 82 kommuner (ungefär 43 procent av de svarande kommunerna) uppgett att de kartlagt olika möjliga åtgärder. En fjärdedel av kommunerna har utvärderat åtgär­ der där 18 procent utvärderat en åtgärd och 7 procent flera olika åtgärder. När det gäller fördelningen i förhållande till olika klimat­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;förändringar och/eller extrema väderhändelser som kommunerna utvärderat åtgärder emot så har i stort sett samtliga som gjort en utvärdering gjort det mot ökad nederbörd, omkring fyra femtedelar mot förändrade flöden i sjöar och vattendrag och omkring en tredje­ del vardera mot stigande havsnivåer, ras och skred, samt erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;44 procent (omkring 85 kommuner) av de svarande kommuner­ na har genomfört klimatanpassningsåtgärder. Här är siffran i stora kommuner omkring sju av tio, menad siffran avseende små kom­ muner är tre av tio. När det gäller vilken klimatförändring och/eller extrem väderhändelser som kommunerna vidtagit åtgärd emot så har omkring 40 procent (det vill säga det stora mertalet av de som vid­ tagit åtgärder) gjort det mot ökad nederbörd, motsvarande siffror är i stort sett 30 procent avseende förändrade flöden i sjöar och vattendrag, 10 procent avseende stigande hav, någonstans mellan 5– 10 procent avseende erosion och/eller ras och skred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Finansieringen av genomförda åtgärder har skett på olika sätt (kommunerna har här kunnat ange flera alternativ). 75 kommuner (omkring 90 procent av de som vidtagit åtgärder) har gjort det helt eller delvis genom den ordinarie kommunala budgeten. Drygt 40 kommuner (omkring hälften av de som vidtagit åtgärder) har helt eller delvis finansierat åtgärden genom &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; eller andra avgifter. Drygt 20 kommuner (omkring 20 procent) har finansierat åtgärden helt eller delvis med stöd av statliga bidrag. Finansiering via EU- bidrag och/eller medel från privat sektor har angetts som finan­ sieringskälla av omkring fem kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;I enkäten har ungefär hälften av de deltagande kommunerna an­ gett att de planerar att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Ett stort antal kommuner (omkring 35 procent) har uppgett att de inte vet om några åtgärder planeras. Åter kan man se en stor skillnad mellan stora och små kommuner där åtta av tio stora kommuner upp­ gett att de planerar åtgärder, medan samma siffra avseende små kom­ muner är fyra av tio (här kan åter påpekas det stora antal små kom­ muner som inte deltagit i undersökningen, varvid man kan misstänka att antalet i realiteten kan vara ännu större).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Enkäten har även efterfrågat om en handlingsplan/handlingsplan­ er tagits fram för genomförande av anpassningsåtgärder. I enkäten specificeras en handlingsplan med exemplifieringar som precisering av ansvarfördelningen, tidsplaner och resursåtgång. 14 procent av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;kommunerna har uppgett att de har ett pågående sådant arbete och nio procent att handlingsplan/handlingsplaner finns framtagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;På frågan om klimatanpassningsarbetet integrerats i befintliga processer (exempel ges genom planprocessen och risk- och sårbar­ hetsanalyser) har åtta av tio kommuner uppgett att detta gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;44 procent av kommunerna har även uppgett att det tagits poli­ tiska beslut (i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige) att kom­ munen ska arbeta med klimatanpassning. I stora kommuner har politiskt beslut tagits i 78 procent av kommunerna och i små kom­ muner 31 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Utredningen visar generellt att befolkningsmässigt stora kom­ muner kommit längre än befolkningsmässigt mindre kommuner. I rapporten dras slutsatsen att detta beror på att dessa kommuner har mer kapacitet och större resurser till klimatanpassning. Detta före­ faller vara en rimlig slutsats. Vidare konstateras i rapporten att kust­ kommuner generellt kommit längre än inlandskommuner. I rappor­ ten noteras att detta kan tänkas bero på dessa kommuners läge i högre utsträckning aktualiserar klimatanpassningsfrågor. Här ska dock även noteras att av landets 290 kommuner så har 131 kust mot antingen några av de fyra största sjöarna eller hav, medan övriga 159 saknar sådan kust. Medelinvånarantalet i kommunerna med kust är avrundat 54 000, medan motsvarande siffra för kommuner utan kust är avrundat 19 000. I viss mån föreligger det därmed en viss överspillseffekt mellan de två kategorierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;En viktig parameter att ha i åtanke när det gäller undersökningen är att denna mäter aktivitet. Man får därmed genom rapporten en fingervisning på hur det ser ut med arbetet avseende klimatanpass­ ningen i kommunerna. De givna poängen inte ska övertolkas, när det gäller de kommuner som mycket höga poäng. Vänersborgs poäng bör inte tolkas som att de är på god väg, eller till och med i mål med, att klimatanpassa sin kommun. I stället bör poängen ses som ett utryck för att Vänersborg är långt framme i arbetet med frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Undersökning av MSB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;Syftet med enkäten har varit att få kunskap om hur kommunerna arbetar med skyfallskartering och kartering i förhållande till höga havsnivåer. Enkäten finns hos MSB; dnr &lt;NOBR&gt;2016-4560.&lt;/NOBR&gt; 161 kommuner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;svarade på hela MSB:s enkät (dvs. cirka 55 procent av landets kom­ muner). Antalet kommuner som påbörjat enkäten är dock fler. Antalet svar varierar därför i någon mån i de olika frågorna. På vissa frågor finns det svar från 174 olika kommuner. Även avseende MSB:s enkät påverkas vilka slutsatser man kan dra därmed av svars­ frekvensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;Skyfallskartering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Skyfallskartering innebär enkelt uttryckt att man karterar ett om­ råde på så sätt att man tar fram vilka olika höjder som finns där. På detta sätt får man fram information om mark som ligger högt och mark som ligger lågt. Med stöd av denna information kan man sedan beräkna vilken väg som ytarinnande vatten kommer att ta vid ett kraftigt skyfall. En annan viktig information som man erhåller är om det inom det område man karterar finns delar som är ”instängda”. Med detta menas att vattnet inte har någon avrinningsmöjlighet från området. Ett sådant område kan ligga högt i förhållande till annan mark i karteringsområdet, men ändå vara känsligt för översvämning om vatten rinner från ännu högre områden och inte kan rinna vidare utan kvarstannar och svämmar över området. Genom en simulation kan det karterade området i dataprogram utsättas för olika skyfall för att se hur området klarar olika storlekar av intensivt regn. En analys av en kartering är en prognos om hur ytavrinningen kommer bli vid ett kraftigt regn. En kartering kan ske genom olika nivå av noggrannhet (detaljnivån) av höjdsättningen. Vidare kan man ha med en mängd olika parametrar som exempelvis dagvattensystemets kapa­ citet och markens infiltrationsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;83 kommuner har svarat att man gjort någon form av kartering. Detta är något mindre än hälften av de som svarat. Konsultföre­ taget DHI som genomfört enkäten har angett att bolaget har känne­ dom om 20 kommuner som inte svarat på enkäten som gjort någon form av kartering. Vidare att tre kommuner som svarat nej i en­ käten, enligt DHI, faktiskt gjort en skyfallskartering. Sammantaget vet man därmed att i vart fall drygt hundra kommuner gjort någon form av skyfallskartering (vilket motsvarar 35 procent av landets kommuner). När det gäller omfattningen av karteringen har 28 pro­ cent karterat hela kommunen, 40 procent huvudtätorten, 34 procent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;flera tätorter i kommunerna och 15 procent ”annat”. Av de som angett ”annat” har det huvudsakligen rört sig om mindre delar av en tätort. När det gäller omfattningen (kraften) på skyfallet, alltså intensiteten på den nederbördsmängd som använts för simulering har det stora mertalet använt &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; regn antingen i förhållande till dagens klimat eller till prognostiserat framtida klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;När det sen gäller hur kommunen valt att arbeta med informa­ tionen från karteringen har 28 procent uppgett att det gjort en kon­ sekvensanalys av resultatet från karteringen och 33 procent att en konsekvensanalys är planerad. 11 procent har uppgett att beslut om en handlingsplan eller strategi för hanteringen av dagvatten har fattats av kommunen och sex procent att kommunalt beslut om en plan eller strategi är planerad. På frågan om det i kommunen genomförts några åtgärder för att motverka översvämningar från skyfall har 103 kommuner uppgett att de genomfört eller planerar att genom­ föra åtgärder. Slutsatsen i rapporten är att detta är en förvånansvärt hög siffra som förklaras med att kommunerna vid angivande av vilka åtgärder som avses uppgett åtgärder som inte är åtgärder som i första hand motverkar skyfallsöversvämningar så som exempelvis åtgärder på spillvattennätet, dikesrensning och rengöring av dag­ vattenbrunnar. Flera kommuner har dock angett åtgärder som är konkreta åtgärder mot skyfallsöversvämningar så som exempelvis magasin, dammar, invallningar, avskärande diken och sekundära av­ rinningsvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;88 kommuner har angett att de drabbats av skyfall någon gång mellan 2010 och 2016. Det utgör drygt hälften av kommunerna som svarat på frågan. Svaren i enkäten visar enligt DHI att kommunerna tolkat frågan som att ”drabbats av skyfall” är kraftiga regn som orsakat någon skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Kartering av höga havsnivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;När det gäller höga havsnivåer så har 30 procent av de deltagande kommunerna havskust. Av dessa så har 63 procent genomfört en kartering av höga havsnivåer. Kartering av höga havsnivåer går till på samma sätt som när det gäller skyfallskartering med den skillnad att man här analyserar vilka landområden som skulle ställas under vatten vid olika havsnivåer. När det gäller vilket område som karte­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;rats så har 53 procent karterat hela kommunens kuststräcka, 23 pro­ cent huvudtätorten, 17 procent flera tätorter och 10 procent ”annat” (vilket ofta angetts innefatta även öar och halvöar). De flesta kom­ muner har använt en &lt;NOBR&gt;100-årsnivån,&lt;/NOBR&gt; antingen för dagens eller fram­ tida klimat för beräkningarna. 57 procent av kommunerna har gjort en konsekvensanalys av resultatet och 13 procent planerat att göra en sådan. Tre kommuner har svarat att kommunen beslutat om en handlingsplan eller strategi avseende stigande hav(denna fråga har dock endast besvarats av 16 kommuner). 11 kommuner har genom­ fört åtgärder och 8 planerar att göra det. Den vanligaste åtgärden är att bestämma lägsta golvnivå för ny bebyggelse, men även en del fysiska åtgärder förekommer. Dessa utgörs då av skyddsvallar, erosionsskydd och portabla vallar. Av de 48 kommunerna så har 13 (27 procent) uppgett att de mellan åren &lt;NOBR&gt;2010–2016&lt;/NOBR&gt; drabbats av kust­ översvämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Slutsats av undersökningarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Avseende båda undersökningarna måste visst mått av försiktighet vidtas när man drar slutsatser av dem. Det är många kommuner som inte svarat. Vid en jämförelse mellan undersökningarna kan vissa noteringar göras. Det är härvid viktigt att notera i vilken omfattning som samma kommuner svarat i båda undersökningarna. Ser man till antalet kommuner som svarat i någon av undersökningarna är det totalt 257 kommuner (nästan 90 procent av landets kommuner) 95 kommuner har lämnat svar i båda undersökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I en jämförelse mellan de båda studierna kan följande konsta­ teras. Av kommunerna i de båda undersökningarna har 81 procent i IVL:s undersökning uppgett att de jobbar med klimatanpassnings­ frågor. I MSB:s undersökning är det 47 procent som gjort en sky­ fallskartering. Avseende kartering i förhållande till höga havsnivåer är siffran högre (63 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;I IVL:s rapport har nio procent av kommunerna uppgett att en eller flera handlingsplaner för genomförande av anpassningsåtgärder finns framtagen och 14 procent att ett sådant arbete pågår. I MSB:s undersökning har 11 procent uppgett att kommunala handlingsplaner finns avseende dagvatten och 6 procent att sådant arbete pågår. När det gäller planer/strategier avseende höga havsnivåer har så få svarat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;på frågan att någon slutsats inte kan dras. Även med de brister som föreligger beroende på antalet deltagande kommuner i undersök­ ningarna kan man ändå med viss styrka sluta sig till att kommunala handlingsplaner för anpassningsåtgärder finns framtagna i omkring 10 procent av landets kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Sett mot siffrorna i MSB enkät om att hälften av kommunerna i undersökningen drabbats av skyfall som orsakat skador och 27 pro­ cent av kustöversvämning inom en sjuårsperiod, så kan man sluta sig till att faran för att drabbas av översvämning redan i dag inte är försumbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;En annan slutsats är att kommunerna generellt inte kommit lång i sitt arbete med frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;De utredningsaktuella frågorna spänner över en mängd lagar och förordningar. I de delar som de är relevanta kommer lagarna att när­ mare redogöras för i kapitel 4 och i kapitel 5. Nedan följer en mer allmän redogörelse av PBL och annan central reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;PBL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;PBL syftar till att reglera planläggning av mark och vatten och byggande i syfte att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnads­ förhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för män­ niskorna i dagens samhälle och för kommande generationer (PBL 1 kap. 1 §). PBL delar in planeringen i regionplan, översiktsplan och detaljplan. Möjlighet finns även att reglera frågor genom områdes­ bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Översiktsplan, 3 kapitlet PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I kapitlets 1 § fastslås att varje kommun ska ha en aktuell översikts­ plan, som omfattar hela kommunen. En översiktsplan utgör därmed ett obligatorium för varje kommun, men som vidare kommer ut­ vecklas i kapitel 4 är en översiktsplan inte juridiskt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kommunen ska i översiktsplanen ange inriktningen för den lång­ siktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (2 §). För­ hållandet tydliggörs i 5 § där det fastslås att översiktsplanen ska ge grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Detta innebär dock inte att kommunen måste ha en uttrycklig uppfattning om ändring eller bevarande av användningen av varje markområde i kommunen. I kommunerna finns därför mer eller mindre omfattande områden där inga direkta planeringsöver­ väganden gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En del av det underlag som kommunen använder när översikts­ planen formas är kartläggningar och utredningar om exempelvis geologi och hydrologi. Vidare bör kommunen peka ut de områ­ den/vattentäkter som behöver skyddas. Ett markområdes förutsätt­ ningar för ny bebyggelse bör till viss del vara kända när det tas med i översiktsplanen eftersom planen ska utgöra underlag för efter­ kommande detaljplaneläggning och lovgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Detaljplan, 4 kapitlet PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;De grundläggande syftena med att detaljplanera ett område är att dels reglera ändring av markanvändning och bebyggelse, samt dels å andra sidan säkra bevarandet av byggnader och miljöer. Ett syfte är också att pröva ett mark- och vattenområdes lämplighet för bebyg­ gelse och byggnadsverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Genom regleringen i detaljplanen fastlås det ramar som varje fastighetsägare inom planen har att förhålla sig till. Reglerna ska säkra ett bra helhetsresultat för området och sörja för en gynnsam ut­ veckling i ett större perspektiv. Detaljplanen ska precisera ramarna för byggnation inom området. För fastighetsägaren resulterar detta i att denne i princip inte kan vägras bygglov så länge den bygglovs­ pliktiga åtgärden följer planbestämmelserna. Genom detaljplanen skapas därmed en byggrätt, det vill säga en rätt för fastighetsägare att bygga. Motsatsvis ska bygglov som strider mot planbestämmel­ serna vägras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;När ska ett område detaljplaneras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kommunen har bestämmanderätt om när ett område ska detalj­ planeras, vilket framgår redan av 1 kap. 2 § PBL. Beslutet att ett område ska planläggas kan inte överklagas. Ett beslut att vägra anta detaljplan kan överklagas men enbart i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 10 kap. i kommunallagen. Det innebär att beslut kan angripas endast om det inte tillkommit i laga ordning, beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kom­ munen eller landstinget, det organ som har fattat beslutet har över­ skridit sina befogenheter, eller beslutet strider mot lag eller annan författning. Regeringen har möjlighet att under vissa förhållanden förelägga en kommun att anta, upphäva eller ändra en detaljplan (11 kap. 15 § PLB, vilket gäller om det finns ett behov att tillgodose ett intresse avseende, ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I 4 kap. 2 § regleras det så kallade detaljplanekravet, vilket är när detaljplan generellt är tjänligaste formen för att reglera ett område. Kravet fastslår att kommunen med en detaljplan, i allmänhet, ska reglera bebyggelsemiljöns utformning för (1) en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygg­ lovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen, (2) en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett samman­ hang, (3) ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och byggnadsverkets användning får be­ tydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efter­ frågan på området för bebyggande, eller byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemi­ kalieolyckor, och (4) en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att före­ bygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I paragrafen fastslås även att kommunen med en detaljplan, vid de fyra ovan angivna förhållandena, ska pröva ett mark- eller vatten­ områdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Från kravet finns undantag genom att det inte krävs detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av an­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;sökan om bygglov eller förhandsbesked och användningen av bygg­ nadsverket inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (gäller vid fall enligt punkten 3 ovan). Utöver detta finns ytterligare undantag genom att detaljplan inte behövs om tillräcklig reglering gjorts med områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Begreppet sammanhållen bebyggelse ska därmed inte kvantifieras till ett antal byggnader eller annan ensam parameter. I stället ska en samlad bedömning göras utifrån samtliga relevanta förhållanden i det aktuella området. I regeln fastslås att det ska vara ny samman­ hållen bebyggelse. Begreppet ska dock inte läsas för snävt. Om man redan initialt kan se att ett område ur ett längre perspektiv kommer bestå av sammanhållen bebyggelse ska området redan innan en in­ skränkt första utbyggnadsetapp detaljplanläggas. Perspektivets längd är beroende av olika förhållanden. På många platser behöver tids­ horisonten inte vara speciellt lång, medan det på andra områden en­ ligt uttalande från departementschefen (prop. 1985/86:1 sida 552) kan behöva vara så långt som upp till 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Om någon planläggning inte sker redan innan första bebyggan­ det av ett område kan frågan därefter uppkomma vid ytterligare be­ byggelse enligt punkten 2. Denna punkt avser bland annat att det sker en förtätning av bebyggelsen (med ”bebyggelse" avses enligt 1 kap. 4 § en samling byggnadsverk som inte enbart består av andra anlägg­ ningar än byggnader och med byggnadsverk avses en byggnad eller en annan anläggning) eller en utvidgning av bebyggelseområdet. Naturligtvis behöver inte varje form av tillskott av byggnader för­ anleda ett krav på planläggning utan även här ska det göras en sam­ lad bedömning. När det gäller denna form av förtätning kan det också vara så att, om området redan är planlagt, en översyn och för­ ändring av planbestämmelserna måste till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft41"&gt;Områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;4 kapitel innehåller också reglering av områdesbestämning. I någon mån kan sägas att områdesbestämmelser utgör ett mellanting mellan översiktsplan och detaljplan. Områdesbestämmelser är inte någon plan då mer ingående reglering för det berörda området inte ska ske med områdesbestämmelser. Som en följd av detta skapar områdes­ bestämmelser inte någon byggrätt för fastighetsägare och exempel­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;vis inte heller någon rätt för kommunen att tvångslösa mark. Om­ rådesbestämmelser får inte heller reglera detaljplanerad mark utan ska i stället avse reglering av mark som inte omfattas av detaljplan. Som en följd av detta upphör områdesbestämmelser att gälla när ett område detaljplaneras. Områdesbestämmelser har, till skillnad från detaljplan, till syfte att användas när reglering behövs i något eller några få avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Genom områdesbestämmelser får endast regleras: (1) grund­ dragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ända­ mål. En förutsättning för detta är att sådan reglering ska vara nöd­ vändig för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, (2) an­ vändningen och utformningen av mark för gemensam användning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;(3) största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus, (4) omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 § och (5) placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma (5 a) om vegetation och mark­ ytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1, (5 b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och (5 c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Kommunen får vidare i samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemen­ sam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhisto­ risk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Exploateringsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Exploateringsavtal är avtal om genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur (1 kap. 4 §). För att utgöra ett exploateringsavtal ska kommunen träffa avtalet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;med ägaren av marken. Om kommunen äger marken och ingår avtal om exploatering med part som ska förvärva marken och exploatera denna utgör avtalet ett markanvisningsavtal, se nedan. Båda avtals­ typerna används inom termen genomförandeavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;För kommunens del är det dock inte helt fritt att ingå exploate­ ringsavtal med olika exploatörer. Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångs­ punkter och mål för sådana avtal. Riktlinjerna ska ange grundläg­ gande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genom­ förandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal (6 kap. 39 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Kommunen måste därmed fatta ett beslut genom vilket man tar ställning till utgångspunkter och mål. Syftet till detta är att exploa­ teringsavtalen ska ha en enkel, snabb, rationell och kostnadseffektiv planerings- och plangenomförandeprocess som i så stor utsträckning som möjligt är förutsägbar och innehåller tydliga regler för plan­ genomförandet och dess finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Regleringen gäller alltså generella riktlinjer för exploateringsavtal, grundläggande principer. Regeln förhindrar inte att kommunen har olika riktlinjer för olika delar av kommunen. Vidare behöver rikt­ linjerna endast på översiktlig nivå redogöra för principerna under vilka kommunen avser ingå exploateringsavtal. En viktig del är att kommunerna ska redogöra för hur exploateringsavtal tidsmässigt och formellt kommer beredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;De generella riktlinjerna utgör inte i sig något avtal. Både kom­ mun och motpart är därmed fria att ingå avtal som avviker från riktlinjerna. Att kommunen antagit riktlinjer utgör inte heller någon skyldighet för kommunen att senare ingå exploateringsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;PBL sätter även upp vissa regler om vad som får regleras i av­ talen. I 6 kap 40 § fastslås att avtalen får reglera förbindelser för motparten att sörja för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Det är dock under förutsättning att åtagandena är nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras. En rimlig­ hetsavvägning ska också göras på så sätt att motpartens åtaganden ska vara proportionerliga i förhållande till dennes nytta av planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft63"&gt;Att åtgärder behövs för att den bebyggelse som planen medger ska kunna komma till stånd, behöver inte avse åtgärder inom det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;aktuella området. Avtal kan alltså träffas om åtgärder utanför det aktuella detaljplanerade området. Under förutsättning att åtgärder­ na är nödvändiga för att bebyggelsen ska kunna ske, kan avtal träffas avseende av motparten ägd mark utanför det aktuella området. Exploateringsavtal kan därmed i vissa fall användas för att lösa pro­ blem som inte kan åtgärdas med planbestämmelser. Avtalsbestäm­ melserna måste inte avse kostnadsrelaterade frågor utan kan även avse saker som exempelvis utformningen av allmänna platser. Vidare kan även olika garantier för exploatörens åtgärder regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande för en bygg­ herre eller en fastighetsägare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla (6 kap. 41 §) inte heller får exploaterings­ avtal avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad 6 kap. 42 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft41"&gt;Markanvisningsavtal – lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Avtal mellan en exploatör och kommunen avseende mark som kommunen äger utgör inte exploateringsavtal utan markanvisnings­ avtal. Markanvisningsavtal är reglerade i lagen (2014:899) om rikt­ linjer för kommunala markanvisningar. I första paragrafen fastslås att markanvisning avser en överenskommelse mellan en kommun och byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om över­ låtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande. Precis som när det gäller exploateringsavtal är kom­ munen skyldig, för att få ingå sådana avtal, att anta riktlinjer för markanvisningarna innehållande kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Riktlinjerna ska också innehålla förklaring om på vilket sätt kommunen säkerställer att marken inte säljs till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Jordabalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;I jordabalken finns regler om rättsförhållanden mellan grannar. I 3 kap. 1 § fastslås att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. I NJA 1995 s. 720 förpliktades en fastighetsägare betala skadestånd till en granne för att sådan hänsyn inte tagits i samband med grävningsarbete. Målet avsåg två bredvid varandra liggande fastigheter. Den ena fastigheten hade sedan länge haft sin avrinning av dagvatten i en bäckfåra som gick över den andra fastigheten för att sen rinna ut i ett annat dike och vidare. I samband med att den andra fastigheten bebyggdes med ett nytt bostadshus lades fåran igen och marken höjdes. Dessa åt­ gärder orsakade att grundvattennivån höjdes på den första fastig­ heten, med skador som följd. Högsta domstolen konstaterade att avrinningen av dagvatten från den första fastigheten skett genom bäckfåran under lång tid. Vidare att bäckfåran tillkommit på grund av naturlig avrinning och att det därmed inte varit fråga om någon särskild anordning som tillskapats för att tillgodose anspråk från ägarna till den första fastigheten. Behov av särskilda åtgärder för att tillgodose intresset av att avrinningen av dagvatten från första fastig­ heten uppkom då som en följd av ägarna på den andra fastighetens önskan att bebygga den samma. Därefter konstaterade domstolen att det ålegat ägarna av den andra fastigheten att, då de avsåg att lägga igen bäckfåran, vidta och bekosta de åtgärder som krävdes för att avrinningen av dagvatten från den första fastigheten skulle bli ordnad på ett tillfredsställande sätt. Eftersom detta inte gjorts var de skyldiga att ersätta de skador som igenläggandet av bäcken orsakat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Vattentjänstlagen är den lag som närmare reglerar dagvattenfrågor­ na. Lagen syftar till att säkerställa att bland annat dagvatten ordnas i ett större sammanhang när det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Lagen är konstruerad så att dagvatten, tillsammans med dränvatten, spillvatten och vatten som använts för kylning, utgör avloppsvatten. Vattentjänsterna i lagen utgörs av av­ loppsvatten och vattenförsörjning (dricksvatten). Fortsatt kommer lagen, om inget annat anges, behandlas endast avseende dagvatten. Utgångspunkten i lagen är att det är en kommunal angelägenhet att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;sörja för hantering av dag- och dränvatten när behov föreligger. Detta ska göras genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Vid sidan av att reglera när kommunen har en skyldighet att anordna vattentjänster och hur tjänsterna ska ordnas och drivas, innehåller lagen främst regler som styr förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; för den all­ männa &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och brukarna av tjänsterna (fastighetsägar­ na). I lagen finns inga regler för möjliggörandet av att ordna en va- anläggning, dessa regler finns i stället i annan lagstiftning, exempelvis ledningsrättslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Kommun mycket väl kan tillhandahålla en av vattentjänsterna men inte övriga. Beträffande avlopp kan kommunen &lt;NOBR&gt;(va-huvudmannen)&lt;/NOBR&gt; tillhandahålla vattentjänst spillvatten utan att behöva tillhandahålla tjänst för dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Med &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; avses den som äger den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ningen. För att en anläggning ska utgöra en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning,&lt;/NOBR&gt; ska en kommun ha det rättsliga bestämmandet över anläggningen. I 3 § fastslås att en kommun ska anses ha ett sådant inflytande om kommunen ensam eller tillsammans med en eller flera andra kom­ muner antingen (1) helt äger anläggningen, (2) genom ägande förfogar över mer än hälften av samtliga röster i den eller de juridiska per­ soner som helt äger anläggningen eller på annat sätt förfogar över en motsvarande majoritet av beslutsmakten i den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen, (3) har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen, eller (4) utgör samtliga obe­ gränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag som helt äger anlägg­ ningen. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; måste alltså utgöras av kommunen själv eller en av kommunen kontrollerat juridisk person. Själva driften av anläggningen kan dock läggas över på annan utan att det påverkar frågan om anläggningen är allmän eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;En allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; får inte ordnas i strid med detaljplan, områdesbestämmelser eller andra bestämmelser om hur marken ska bebyggas, eller så att den försvårar en ändamålsenlig bebyggelse eller lämplig planläggning. Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vattentjänstlagen trädde i kraft den 1 januari 2007. Den ersatte då den tidigare lagen, lag (1970:244) om allmänna vatten- och av­ loppsanläggningar. Denna lag hade i sin tur ersatt lag (1955:314) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. I doktrin och liknande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;brukar dessa lagar förkortas VAL 70 och VAL 55. Utredningen kom­ mer att använda dessa förkortningar fortsatt i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Viktiga kommunala lagregler och principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft41"&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Av stor betydelse för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun är det kommunala självstyret. Den kommunala självstyrelsen är en för vårt samhälle grundläggande princip som bland annat framgår av 14 kap. 2 § RF. Där framgår att kommunerna på den kommunala självstyrelsens grund sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse samt kommunala angelägenheter reglerade i särskild lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Sverige har också ratificerat (i augusti 1989) den europeiska kon­ ventionen om kommunal självstyrelse. Konventionen är ett resultat av Europarådssamarbetet på det kommunala området och är ett led i strävandena att stärka och utveckla den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Den kommunala självstyrelsen har djupa historiska rötter. Den handlar ytterst om ge människor möjlighet att ta ansvar för och ut­ öva inflytande över sina gemensamma angelägenheter genom folk­ valda beslutande församlingar. Grundidén med ett omfattande kom­ munalt självstyre är att ge kommuner och landsting utrymme att genom politiska beslut och prioriteringar bestämma hur man ska uppnå de nationella mål som statsmakterna lagt fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Självstyrelse förutsätter handlingsutrymme och stärks av kom­ munernas beskattningsrätt. För att ge detta utrymme utformas lag­ stiftningen i stor utsträckning som ramlagar inom de områden som kommuner och landsting ansvarar för. Genom att ge kommuner och landsting stor frihet att välja hur verksamheten ska organiseras ökar möjligheterna att anpassa sig efter lokala eller regionala förhål­ landen och utifrån de förutsättningar exempelvis ekonomiska och befolkningsmässiga som kommuner och landsting har. Detta har särskilt stor betydelse för befolkningsmässigt mindre kommuner eftersom de jämfört med större kommuner har begränsande förut­ sättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft63"&gt;Genom de ändringar i regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 2011 förstärktes den kommunala självstyrelsen ytterligare genom att det infördes en proportionalitetsbedömning. Den inne­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;bär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Den kommunala självstyrelsen gäller med andra ord inom alla områden. Den går inte att lagstifta bort med mindre än att man moti­ verar vilka ändamål som en inskränkning ska tillgodose och att inskränkningen är proportionell för att nå detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Den kommunala kompetensen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Inom kommunalrätten finns vissa grundprinciper som begränsar den kommunala kompetensen. De kommunalrättsliga principerna utgörs dels av kompetensbegränsande principer, dels av vissa principer som aktualiseras när en kommun agerar inom ramen för sin kompetens. De kompetensbegränsande principerna anger den yttre ramen för kommunernas handlingsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Vilka områden som ska ligga inom den kommunala beslutskom­ petensen och hur stort handlingsutrymme kommunerna ska ges inom dessa områden kan bestämmas i vanlig lag. Lagregler om det kom­ munala beslutsområdet finns i första hand i kommunallagens regler om den allmänna och särskilda kompetensen. Kommunerna är vidare genom speciallagstiftning ålagda att ombesörja vissa angelägenheter, exempelvis skola, socialtjänst och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 1 § KL ska kommunala åtgärder ha anknytning till kommunens eller landstingets geografiska område eller deras med­ lemmar för att anses som kompetensenliga. Mot bakgrund av bl.a. ofullkomligheter i kommunindelningen och befolkningens rörlighet är lokaliseringsprincipen försedd med viktiga modifikationer. Loka­ liseringsprincipen innebär inget hinder mot att en kommun enga­ gerar sig i markinnehav och anläggningar inom en annan kommuns område förutsatt att dessa anordningar behövs för den egna kom­ munen. Som exempel kan nämnas eldistribution (RÅ 1976 Ab 236) när anläggningarna i fråga varit till nytta för den egna kommunen och dess invånare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Inte ens riksområdet representerar någon i sammanhanget undan­ tagslös geografisk begränsning för kommunala insatser. Omständig­ heterna kan vara sådana att en kustkommun kan ge bidrag till ett utländskt färjerederi. Vidare har ett landsting ansetts kunna hyra fri­ tidsbostäder i Italien i avsikt bl.a. att på så sätt få en jämnare sprid­ ning av personalens semestrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Slutligen följer av principen att kommuner och landsting inte själva får ha hand om sådana angelägenheter som ankommer enbart på staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan att handha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;På vissa verksamhetsområden sammanfaller dock kommunernas och landstingens kompetens. Detta gäller exempelvis på kulturens område och på kommunikationsområdet. I sådana fall är det inget som hindrar att såväl kommuner som landsting tar sig an angelägen­ heter av samma slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Gränserna för uppgiftsfördelningen mellan olika offentliga organ har i viss mån mjukats upp på senare år genom särskild lagstiftning. Det gäller bl.a. i fråga om omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda och äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Självkostnadsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Enligt 8 kap. 3 c § KL får kommuner och landsting inte ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaden för de tjänster eller nyttig­ heter som de tillhandahåller. Självkostnadsprincipen gäller som huvud­ regel för all verksamhet som kommuner och landsting bedriver, vare sig det är fråga om frivillig eller specialreglerad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft41"&gt;Likställighetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;KL:s likställighetsprincip tar sikte på relationerna mellan kommunen eller landstinget och dess medlemmar. Enligt likställighetsprincipen ska kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om de inte finns sakliga skäl för något annat (2 kap. 2 § KL). Principen innebär att det inte utan lagstöd är tillåtet att särbehandla vissa kom­ munmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar annat än på objektiv grund. Detta gäller undantagslöst vid myndighetsutövning, medan en viss skillnad i servicenivå mellan olika kommundelar anses&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;naturlig på andra områden. Principiellt ligger denna reglering nära principen om objektivitet som kommer till uttryck i 1 kap. 9 § RF. En viktig avgränsning är att lagregeln i KL reglerar kommunens rela­ tion med kommunmedlemmar. Negativ särbehandling av personer som inte är kommunmedlemmar, men ändå efterfrågar kommunens tjänster har i rättspraxis accepterats, se exempelvis RÅ 1987 ref. 17 som avsåg högre avgifter i en fritidshamn för icke medlemmar i kommunen än kommunmedlemmar godtagbart. Regleringen träffar inte heller all kommunal verksamhet. För att principen ska gälla ska det avse en fråga där kommunen träder i direkt kontakt med kom­ munmedlemmarna i deras egenskap av att vara kommunmedlemmar. Relationer där kommunen exempelvis säljer fastigheter eller i arbets­ givare/arbetstagare relationer gäller inte lagregeln. Principen utgör en grundprincip. I olika lagar kan därmed bestämmelser som reglerar bort likställighetsprincipen till förmån för annat förhållningsätt före­ komma. Utan sådan speciell reglering gäller principen enligt ovan angivna förutsättningar. Innebörden är därmed att det går att in­ skränka principen genom lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När principen är tillämplig kan kommunen ändå behandla med­ lemmar olika. Detta framkommer redan av ordalydelsen i lagregeln. Det viktiga är dock att en olik behandling ska grunda sig på sakliga skäl. Särbehandling ska ske på en objektiv grund det vill säga baseras på rationella skäl eller sakliga överväganden. För att uppfylla detta ska kommunen i sin verksamhet agera systematisk på ett sådant sätt att systematiken kan betecknas som rättvis. Dessa principer gör att det under vissa förhållanden är så att kommunen för att uppfylla lagregeln måste behandla olika fall olika. Detta kommer exempelvis till uttryck i RÅ 1997 ref. 66. I fallet hade en kommun tagit ut plan­ avgift enligt taxa från en byggherre. Byggherren klagade på detta under åberopande att han haft egna kostnader för framtagandet av planen. Dåvarande regeringsrätten konstaterade att kommunen enligt PBL har rätt att ta ut planavgifter för att täcka kostnader för att exempelvis upprätta eller ändra detaljplaner. Vidare konstaterades att en förutsättning för att kommunen ska få ta ut planavgift var att kommunen hade haft kostnader för den ifrågavarande planen. Kost­ nadsuttaget skulle grundas på självkostnadsprincipen, som innebär att avgift för verksamheten inte får tas ut med högre belopp än som svarar mot kommunens självkostnad. Domstolen konstaterade vidare att avgiftsbestämmelserna vilar på den så kallade likställighetsprin­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;cipen med innebörden att kommunen ska fördela avgifterna mellan berörda bygglovssökande efter objektiva grunder – för lika fall ska samma avgift betalas men även att befrielse från avgift ska bestäm­ mas efter en likformig och rättvis princip. Regeringsrätten konsta­ terade därefter att det var klarlagt att bolaget (klaganden) svarat för kostnader om drygt 140 000 kronor för utarbetandet av detaljplane­ förslaget och ändå fått betala en lika stor planavgift som andra bygg­ herrar i motsvarande situation, vilka inte själva behövt stå för några kostnader. Regeringsrätten fann att detta stred mot likställighets- princip som ska ligga till grund för tillämpningen av den taxa enligt vilken planavgift ska tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Vad som utgör systematiskt rättvis kan många gånger vara för­ knippat med svåra bedömningar. I Rå 1996 ref. 9 hade kommun­ fullmäktige i Landskrona kommun beslutat att hos länsstyrelsen begära fastställelse av ett från det av kommunen helägda aktiebolaget Ventrafiken AB ingivet förslag till taxa för båttrafiken mellan Ven och Landskrona. Enligt förslaget skulle de personer som var folkbok­ förda på Ven och som vid biljettkontroll styrkte detta förhållande genom uppvisande av ett särskilt legitimationsbevis, som utfärda­ des av bolaget, i viss utsträckning få utnyttja båttrafiken enligt en lägre taxa än den som gällde för övriga trafikanter. Förslaget innebar en särbehandling av folkbokförda personer på Ven i förhållande till övriga kommunmedlemmar. Kommunen motiverade särbehandling­ en med att Venbor som önskade besöka andra delar av kommunen hade högre resekostnader än andra Landskronabor som besökte andra delar av kommunen. Regeringsrätten konstaterade att något sakligt skäl för att, som skett, från den lägre taxan utestänga kommunmed­ lemmar som inte är bosatta på Ven, men som i likhet med Venborna använder färjeförbindelsen i sådan utsträckning att de vill begagna sig av klippkorten inte framkommit varför särbehandlingen inte stod i överensstämmelse med likställighetsprincipen 2 kap. 2 § KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft41"&gt;Finansieringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Finansieringsprincipen tillämpas sedan 1993. Principen innebär att kommuner och landsting ska kompenseras för statligt beslutade åt­ gärder som tar sikte på den kommunala verksamheten. Den är inte lagfäst men grunden lades i kommunalekonomiska kommitténs be­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;tänkande SOU 1991:98 och har sedan kommit till uttryck dels i prop. 1991/1992:150 del II och dels i prop. 1993/1994:150 bil. 7. Utgångspunkten är att kommuner och landsting inte ska åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Huvudregeln är att regleringen sker genom att nivån på anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 förändras. Alternativt kan möjligheterna för kommuner och landsting att avgiftsfinansiera sina verksamheter för­ ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;Finansieringsprincipen tillämpas exempelvis när:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Frivilliga uppgifter blir obligatoriska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Nya uppgifter görs obligatoriska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det kommunala ansvaret tas bort eller verksamheten avregleras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ändrade statliga ambitionsnivåer för befintliga kommunala upp­ gifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kommunernas och landstingens möjligheter att ta ut avgifter påverkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Det kan nämnas att när frivilliga uppgifter blir obligatoriska ska utgångspunkten vara att regleringen ska ske ”från botten”, oavsett om kommuner och landsting tidigare har erbjudit verksamheten på frivillig basis. Finansieringsprincipen tillämpas inte för åtgärder som inte tar direkt sikte på kommunsektorns verksamheter, t.ex. föränd­ ringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget (grundavdraget, statliga transfereringssystem), arbetsgivaravgifter, och allmänna pris- och löneutvecklingen. Effekterna av sådana förändringar beaktas vid fastställandet av nivån på det generella statsbidraget utifrån det samhällsekonomiska utrymmet och den kommunala ekonomin (Källa Finansdepartementet).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;P class="p216 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena, tillämpningen och brister i lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;I detta kapitel presenteras bakgrundsanalysen. Syftet är främst att klarlägga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och fastighets­ ägare för att förebygga skador på grund av klimateffekter. Jag be­ skriver även ansvarsfördelningen inom staten, hur ansvaret är fördelat mellan olika myndigheter. Relevant lagstiftning presenteras och jag redovisar hur det är tänkt att fungera. Därutöver beskriver jag hur det enligt myndigheter och andra fungerar i praktiken. Utifrån detta drar jag slutsatser om gällande ansvarsfördelning och brister i lagstift­ ning och tillämpning. Som framgått av 2.1 innefattar klimatanpassning enligt Klimat- och sårbarhetsutredningens kategorisering ca sex olika delområden, medan mitt arbete enbart fokuserar på bebyggelse. Ana­ lysen har det som utgångspunkt, men eftersom det oftast saknas klara skiljelinjer berörs även i viss utsträckning klimatanpassning i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Enligt direktiven ska jag även analysera landstingens ansvar för klimatanpassning. Landstingen eller regionerna har många uppgifter som berör klimatanpassning, de äger fastigheter, ansvarar för kollek­ tivtrafik, hälsa- och sjukvård och det regionala utvecklingsarbetet. Utredningen har dock som framgått av avsnitt 2.1 avgränsat upp­ draget till ansvaret för de skador som översvämning, skred, ras och erosion kan ge på ny och befintlig bebyggelse samt allmänna platser, som exempelvis torg eller parkeringsplatser. Eftersom landstingen saknar ansvar för sådana skador utgår landstingen ur analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utifrån det anförda kommer relevant lagstiftning och tillämpning samt myndighetsstrukturen för staten att beskrivas och analyseras i 4.1, motsvarande med utgångspunkt från kommunerna i 4.2. Fastig­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft20"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;hetsägarens ansvar och försäkringsbolagens ställning kommer att redovisas i 4.3. Det kan självfallet vara så att exempelvis staten eller kommunen äger mark och då ansvarar i sin egenskap av markägare, men redovisningen i 4.1 och 4.2 tar sikte på statens eller kommunens ansvar utan att de är markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Ett grundläggande problem med att beskriva relevant lagstiftning och tillämpning är att utredningens uppdrag är tvärsektoriellt, om­ fattande och berör olika delar av lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Statens ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Statens övergripande ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;2007 beslutade dåvarande försvarsministern om en översyn av kata­ strofersättning och av finansiering av stöd och hjälp till Sverige. Uppdraget redovisades i Ds 2007:51, Ersättningssystem i samverkan – hantering av kommunernas kostnader i samband med naturkata­ strofer, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Utredningen föreslog ett riskfinansieringssystem för katastrof­ ersättning till kommunerna, bestående av tre nivåer. Den första nivån omfattade kostnader som en kommun själv kunde bära, den andra nivån utgjordes av en för kommunerna obligatorisk katastrofför­ säkring, vilken skulle administreras av Kammarkollegiet. Den tredje nivån omfattade kostnader av sådan dignitet att staten skulle träda in. Försäkringslösningen skulle innebära att kommunerna skulle ha ett gemensamt ansvar för systemet. Försäkringen skulle omfatta en kommuns faktiska merkostnader för att upprätthålla den kommu­ nala servicen till medborgarna i samband med en naturkatastrof (t.ex. kostnader för återställande av infrastruktur) samt merkostnader för räddningstjänst och andra insatser, se sammanfattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I den departementsskrivelsen görs en genomgång av uttalanden i förarbeten och i litteraturen om det ansvar staten kan ha i förhål­ lande till kommunerna, s.51 ff. Det anförs att det som reglerar förhållandet mellan staten och kommunen är regeringsformen och särskilt det kommunala självstyret. Kommunerna har ett grundläg­ gande ansvar för sina medborgare och rätt att beskatta dem. En kom­ mun har därmed möjlighet att höja skatten med anledning av stora kostnader för olyckor och katastrofer. Europakonventionen om kommunal självstyrelse anger att de offentliga uppgifterna normalt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;ska utföras av de myndigheter som ligger närmast medborgarna. Kris­ beredskap är en kommunal, obligatorisk uppgift. Samtidigt finns det oklarheter om vad det kommunala självstyret innebär, vilket i sin tur skulle skapa problem när man ska avgöra det statliga åtagandet. Utredningen hänför sig vidare till att det i boken ”Den kommunala självstyrelsen och lagen” (1991) anförs att regleringen inte är kon­ kret utformad utan har principkaraktär och att man därmed kan hävda att det närmast är en politisk fråga hur relationen mellan stat och kommun ska gestaltas. Vidare hänvisas till betänkandet, Den kommunala självstyrelsen och grundlagen, där det hävdas att den kommunala självstyrelsen inte kan vara total utan bör kunna ändras i takt med den fortsatta samhällsutvecklingen. Vissa offentliga upp­ gifter, som handlar om att trygga riksintressen eller som kräver lik­ formighet bör därför skötas av staten. Det citeras också ett avsnitt ur boken Kommunalpolitik, 2006, av Olof Pettersson där följande anges:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Ansvarsfördelningen mellan den nationella och den kommunala nivån är aldrig sådan att ansvaret ligger enbart på en nivå, utan inom flertalet kommunala verksamhetsområden finns det en arbetsfördelning mellan å ena sidan staten och å andra sidan kommuner och landsting. Relation­ en beskrivs ibland som en slags villkorlig decentralisering med ett ansvar för kommuner och landsting att verkställa politiken samtidigt som staten förbehåller sig rätten att på olika sätt påverka och ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Vidare påminns i departementsskrivelsen om betänkandet Säkerhet i ny tid (SOU 2001: 41), som ansåg att statens ansvar för åtgärder som vidtas före, under och efter en allvarlig krissituation borde be­ gränsas till vissa situationer och uppgifter. Grundläggande säker­ hetskrav borde belasta den verksamhetsansvarige, dvs. kommunerna, men att extrema händelser med låg sannolikhet och mycket allvar­ liga konsekvenser är svåra att hantera för andra än staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I departementsskrivelsen pekas sedan på att det har funnits ett anslag i statens budget som betecknades extraordinära händelser och som skulle inrymma medel för katastrofer. Vid reformeringen av budgetprocessen ansågs budgeteringsmarginalen rymma detta slag av händelser. Staten kan alltså därmed sägas ha verifierat sitt ansvar i och med budgetlagen. Det skulle också kunna sägas att genom de bidrag regeringen utbetalat under årens lopp till t.ex. Trosa för jord­ skred, Göteborg för diskoteksbranden, Arvika för översvämningar etc. har man fortsatt att ge en bild att så är fallet (s. &lt;NOBR&gt;51–55).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;I departementsskrivelsen dras därefter slutsatsen ”att staten kan anses ha ett ansvar för att värna den kommunala ekonomin när den ansträngs hårt och oförutsett” (s. 55.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Min slutsats av det anförda är att det allmänna och övergripande ansvar staten kan ha är vagt och inte tvingande reglerat i lag och att omfattningen av det i första hand är en politisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Statens ansvar för olyckor och kris&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft41"&gt;Olyckshändelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Statens och kommunens ansvar för olyckor regleras i lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Med termen olyckshändelser avses följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft14"&gt;Med olyckshändelser avses plötsligt inträffade händelser som har med­ fört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller som inträffar utan människors handlande. Som olyckshändelser räknas också händelser som beror på människans handlande eller underlåtenhet att handla. Det gäller oberoende om hand­ lingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller inte. Som exempel på olyckshändelser kan nämnas bränder, explosioner, skred, ras, översväm­ ningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. Kravet på att det skall vara fråga om en plötsligt inträffad händelse innebär att långsamma och ständigt pågående skeenden såsom sättningar i byggnader och jord­ erosioner inte räknas som olyckshändelser. Sådana långsamma och stän­ digt pågående skeenden kan emellertid i sin tur orsaka något som in­ träffar plötsligt och som medför skada: den sättningsskadade byggnaden rasar eller erosionen föranleder ett jordskred. Sådana händelser skall givetvis betraktas som olyckshändelser (prop. 1985/86:170 s. 62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Innebörden är att erosion, som inte är resultatet av en plötsligt in­ träffad händelse, inte är en olyckshändelse enligt nämnda lag. En över­ svämning kan, men behöver inte, vara en olyckshändelse, eftersom det kan uppkomma som ett långsamt skede eller mer plötsligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Vid olyckor eller överhängande fara för olyckor gäller enligt den angivna lagen att staten eller kommunerna ska ansvara för räddnings­ tjänst. En förutsättning är dock att det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kost­ naderna för insatsen och omständigheterna i övrigt (1 kap. 2 §). Det betyder enligt uppgift från MSB att exempelvis översvämmade källare inte självklart ger ett ansvar för räddningstjänsten. Det är kommuner­ na som i första hand ansvarar för räddningstjänsten. Staten har som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;huvudregel inte någon operativ roll, men kan ta över det kommu­ nala ansvaret för räddningstjänst. (Staten har dock ett ansvar för räddningstjänsten i mer specifika områden eller situationer, vilket i sammanhanget bör sakna relevans, som fjällräddningstjänst, flygrädd­ ningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforsking av försvunna personer, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, jämför lagens 4 kap.) När det gäller kostnaderna för omfattande räddningsinsatser har kommunen under vissa förut­ sättningar rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger en självrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Krisberedskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Med kris avses en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Med krisberedskap avses förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och han­ tera krissituationer. Målen för krisberedskapen är att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet samt värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäker­ het och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla sam­ hällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar. Arbetet med kris­ beredskapen bör även bidra till att minska lidande och skadeverk­ ningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder. Krisbered­ skapsarbetet utgör också en grundläggande förutsättning för arbetet med det civila försvaret (Budgetpropositionen för 2016, UO6, s. 77).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Krisberedskapen hanteras i första hand i enlighet med de för­ fattningsregleringar som gäller för ansvariga aktörer inom respek­ tive sektor. Utgångspunkten är &lt;SPAN class="ft39"&gt;ansvarsprincipen, &lt;/SPAN&gt;som innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under krissituationer. I ansvaret ingår att samverka med andra. Dessa åtgärder ska vidtas och finansieras inom ordinarie verksamhet. Därutöver gäller likhets- och närhets­ principerna för krisberedskap. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Likhetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska ske med samma organisation som under normala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Närhetsprincipen &lt;/SPAN&gt;betyder att kriser ska hanteras av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Det betyder enligt regeringen i proposition 2001/02:158, att samhällets beredskap och förmåga att hantera krissituationer måste byggas underifrån. Planeringen för att möta kriser, och förmågan att hantera dem, är därför i första hand en uppgift för den kommun, den myndighet eller det företag där en kris inträffar. Först när det inte längre är möjligt att på lokal nivå hantera situationen kan ansvaret föras till regional och central nivå (s. 10). Inom ett geografiskt område ansvarar ett områdesansvarigt organ för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder inför, under och efter en kris. Regeringen och centrala myn­ digheter ansvarar för ovan nämnda åtgärder på nationell nivå och länsstyrelsen samt kommunen på regional respektive lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndig­ heters åtgärder vid höjd beredskap, (2015:1052) reglerar fredstida krishantering och höjd beredskap för statliga myndigheter under regeringen. Bestämmelserna i förordningen syftar till att statliga myn­ digheter genom sin verksamhet ska minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under freds­ tida krissituationer och inför och vid höjd beredskap (1§). Av 5 § framgår att varje myndighet, vars ansvarsområde berörs av en kris­ situation, ska vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekven­ serna av denna. Myndigheterna ska samverka och stödja varandra vid en sådan krissituation. Av 6 § följer att varje länsstyrelse inom sitt geografiska område vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer. Den ska bl.a. verka för att regionala risk- och sår­ barhetsanalyser sammanställs, att nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt och under en kris sam­ ordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter. En­ ligt 8 § gäller att varje myndighet ska analysera sin sårbarhet inom sitt verksamhetsområde och för många myndigheter, som exempel­ vis Trafikverket, Livsmedelsverket, MSB, Jordbruksverket gäller att de vartannat år ska lämna en sammanfattande redovisning baserad på analysen till regeringskansliet och MSB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Myndighetsutredningen anger i sitt betänkande Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser&lt;SPAN class="ft46"&gt;, &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:31 att staten står för det övergripande ansvaret i form av lagstiftning och mål för den en­ skildes säkerhet (s. 59). I den efterföljande propositionen (2007/08:92) anges följande på s. 8:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft69"&gt;Att utveckla samhällets säkerhet, där krisberedskap är ett viktigt om­ råde, är en angelägenhet för flertalet aktörer i samhället: individer, före­ tag, organisationer, kommuner, landsting, statliga myndigheter, regering och riksdag. Samhällets krisberedskap skapas därför i de många aktör­ ernas dagliga verksamhet. På så sätt berör krisberedskapen alla. Kris­ beredskapen är således inte en utpekad organisation eller en aktör. Krisberedskapen ska vara en integrerad del av olika aktörers ordinarie verksamhet. En förutsättning för en god krisberedskap är att samtliga aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet tar ett eget ansvar för att vidta och finansiera krisberedskapshöjande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft69"&gt;Det är viktigt att tydliggöra förhållandet mellan förväntningarna på det allmännas ansvar och individens ansvar. Det allmänna bär huvud­ ansvaret för den nationella säkerheten men enskilda individer och före­ tag har självklart också ett ansvar och därmed en viktig roll i krisbered­ skapsarbetet. Det allmännas åtgärder får större vikt ju mer krävande och oförutsedd krissituationen är. Staten är yttersta garant för med­ borgarnas säkerhet och trygghet. Det är mycket viktigt att regeringen är välunderrättad och uppdaterad om situationen vid kriser och andra allvarliga händelser. Det är ett av skälen till att regeringen har inrättat en nationell krishanteringsfunktion i regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft14"&gt;Eftersom varje situation är unik är det inte möjligt att i förväg fast­ slå exakta kriterier för när den enskildes ansvar minskar eller när de allmänna resurserna behöver sättas in. I det offentliga åtagandet ingår en förmåga att analysera potentiella eller uppkomna situationer för att bedöma om dessa är av sådan natur att det krävs någon form av insats av det allmänna. Samhälleliga resurser måste också finnas tillgängliga vid behov. Samtidigt är utgångspunkten för det offentliga åtagandet att den enskilde och organisationer har ett grundläggande ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom genom att vidta förebyggande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Sammantaget innebär statens ansvar för olyckor att det i någon mån är subsidiärt. Enligt lagen om skydd mot olyckor är det som huvud­ regel kommunerna som ansvarar för räddningstjänsten. Det är endast mer plötsliga händelser, som omfattas av någon form av statligt eller kommunalt ansvar utifrån ett olycksperspektiv, medan långsamt eskalerande skador på grund av erosion eller översvämningar faller utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;När det gäller krisansvar grundas det på principerna om närhet, ansvar och likhet. Det kan betyda att kommuner på grund av när­ hetsprincipen uppbär ett ansvar inom sitt geografiska område, men även myndigheter kan ha ett ansvar. Krisansvaret kan uppbäras sam­ tidigt av flera olika instanser. Samtidigt är staten den yttersta garan­ ten för medborgarnas säkerhet och trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Statliga myndigheters ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Utöver det som anförts har statliga myndigheter vissa skyldigheter. I den mån en statlig myndighet har ett ansvar betyder det att staten har ett ansvar. Det saknar i grunden betydelse vilken myndighet som uppbär ansvaret, eftersom staten är en och samma juridiska person. Däremot kan förstås organisationen påverka effektiviteten och hur ändamålsmässigt ansvaret fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;De statliga myndigheter som kan uppbära någon form av relevant ansvar för skador orsakade av översvämning, skred, ras eller erosion på ny och befintlig bebyggelse samt allmänna platser är främst re­ geringskansliet, länsstyrelserna, MSB, Boverket, SGI och SMHI. Nedan kommer deras ansvar att klarläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det finns inget departement som har ansvar för alla frågor om klimat­ anpassning. Miljö- och energidepartementet har ett övergripande an­ svar för samordning av regeringens klimatarbete, såväl utsläpps­ begränsning som klimatanpassning. Utöver det ansvarar varje berört departement för klimatanpassning inom sitt respektive ansvarsom­ råde. Exempelvis ansvarar Näringsdepartementet för frågor om be­ byggelse och hur bebyggelsen ska anpassas till ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Från bl.a. SKL, Svensk Försäkring och MSB har anförts att sprid­ ningen på flera departement för skador på grund av klimateffekter är ett problem, det saknas ”en väg in” för kommuner och myndig­ heter, vilket försvårar arbetet. SMHI anförde i sin rapport Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft14"&gt;Eftersom arbetet med klimatanpassning är tvärsektoriellt berörs flera departement. De sektorsmyndigheter som har fått regeringsuppdrag kopplade till klimatanpassning ligger således under en rad olika depar­ tement. Det finns inget utpekat ansvarigt departement för klimat­ anpassning. Miljö- och energidepartementet ansvarar för mål och stra­ tegi för det nationella klimatarbetet, handel med utsläppsrätter, flexibla mekanismer och internationellt klimatsamarbete (inklusive klimatan­ passning). Men även andra departement har ansvar för klimatanpass­ ningsfrågor. Näringsdepartement har, till exempel, från 1 januari 2015 ansvar för en mängd verksamhetsområden där strategier för klimat­ anpassning krävs, inklusive bostäder och transporter, infrastruktur, hållbar tillväxt, landsbygd, jordbruk, och livsmedel. Detta gäller, även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft14"&gt;för Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Socialdepartementet och Försvarsdepartementet. Det finns således behov av tydliga rutiner för nationell samordning av klimatanpassningsarbete mellan de olika departementen för att på så sätt säkerställa en samordnad, tvärsektoriell klimatanpassningspolitik där nationella medel används på ett optimalt sätt. Vi föreslår därför att en koordinationsfunktion utses på varje depar­ tement som berörs av klimatanpassningsarbete, samt att ett departe­ mentsöverskridande forum etableras för att säkerställa att uppdrag till nationella myndigheter prioriteras och koordineras på ett ändamåls­ enligt sätt(s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft41"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Länsstyrelserna har sedan 2009 ett uppdrag av regeringen att sam­ ordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat på regional nivå. Länsstyrelserna ska arbeta med att stärka kunskap om klimat­ förändringar och dess effekter såväl internt som gentemot länets aktörer, integrera arbetet i befintliga processer och nätverk, förmedla relevant och aktuellt underlag samt rekommendationer och rikt­ linjer på regional nivå. Målsättningen är att bidra till att mildra och förebygga effekterna av den pågående klimatförändringen. Läns­ styrelserna har även ett samordningsansvar enligt förordning om kris­ beredskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, (2015:1052). Det är regeringsuppdraget som ger grunden för länsstyrelsernas samordning av klimatanpassningsarbetet. Det framgår dock även av länsstyrelseinstruktionen (2007:825) § 5 punkt 8 att länsstyrelserna ska samordna arbetet på regional nivå med anpass­ ningen till ett förändrat klimat. I regleringsbrevet för 2016 anges att länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Det anges vidare i regleringsbrevet att länsstyrelserna med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska redo­ visa vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt detta får för länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Uppdraget finan­ sieras delvis av medel från anslaget 1:10 Klimatanpassning under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Som ett led i detta arbete har länsstyrelserna upprättat regionala handlingsplaner och därtill har ett nationellt nätverk för de olika länsstyrelserna bildats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Från Länsstyrelsen i Stockholm har anförts att arbetet med kli­ matsamordning handlar om ett förebyggande och långsiktigt arbete. Arbetet bedrivs genom att förmedla kunskap både internt inom länsstyrelsen och externt till kommuner, näringsliv och andra. Arbetet i de olika länen skiljer sig åt beroende på behov och förutsättningar. I Stockholms län finns redan mycket kunskap och det handlar där­ för främst om att stödja kommunerna i deras arbete med olika klimat­ anpassningsfrågor. I andra län kan det i stället handla om att ta fram kunskap och riktade insatser. Det finns 26 kommuner i Stockholms län och anslaget för klimatanpassningssamordning uppgår till ca tre miljoner kronor om året. Det räcker till anställning av tre personer. Som kommer att framgå närmre av 4.2 finns det kritik från SKL och kommuner om att länsstyrelserna inte i högre grad kan ta fram de­ taljerade underlag och sammanställa expertmyndigheters underlag. Länsstyrelserna menar att detta med hänsyn till uppdraget och resur­ serna är ett orealistiskt önskemål, länsstyrelsens klimatsamordnare måste prioritera och staten kan inte ta fram detaljerade planerings­ underlag för hela Sverige. Det skulle inte vara ekonomiskt, efter­ som planeringsunderlagen snabbt kan bli inaktuella och avser lokala områden. Det beror i sin tur på att både forskningsläget och mark­ behovet snabbt kan förändras. I stället måste kommunerna ta fram underlag för den mark som är aktuell för planläggning och länsstyrel­ sen bistår. Från länsstyrelser har vidare betonats att det är kom­ munerna som har ansvaret för att visa att marken är lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Länsstyrelsens samordningsuppdrag har utvärderats i den tidi­ gare nämnda rapporten från SMHI. Följande förs fram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft69"&gt;Ett gemensamt budskap från länsstyrelserna är att det hittillsvarande arbetet har lett till en ökad medvetenhet om behovet av klimatanpass­ ningsåtgärder bland Sveriges kommuner och andra offentliga aktörer. Klimatanpassningsfrågan har framförallt uppmärksammats i fysisk pla­ nering via översiktsplanerna och detaljplanerna, med fokus framförallt på dagvattenhantering och översvämningsproblematik men även dricks­ vattenfrågan har varit i fokus. Vägen till implementering av konkreta klimatanpassningsåtgärder baserat på identifierade risker och behov upplevs emellertid av många länsstyrelser som lång. Som orsak till det lyfts såväl brist på tid som finansiering av konkreta åtgärder på kom­ munal nivå…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;Länsstyrelserna har i sitt uppdrag upplevt en otydlighet kring mål och riktlinjer för sitt eget, såväl som för kommunernas arbete. Sveriges organisation av klimatanpassningsarbetet har hittills byggt på ett under­ ifrånperspektiv där ansvar främst ligger hos kommuner och enskilda aktörer med relativt begränsad styrning från nationell nivå. I de regio­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft69"&gt;nala handlingsplanerna har några av länsstyrelserna uttryckt önskemål om tydligare nationellt ledarskap och direktiv gällande ansvarsfördel­ ning mellan stat, kommuner och enskilda, inklusive riktlinjer för finan­ siering. Länsstyrelserna efterfrågar även ett tydliggörande av sektors­ myndigheternas uppdrag inom klimatanpassningsområdet. Detta, anser man, skulle avsevärt underlätta länsstyrelsernas arbete…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft14"&gt;Länsstyrelserna ser behov av mer samordning mellan nationell och regional nivå. Det skulle avsevärt underlättas genom att de nationella sektorsmyndigheterna får inskrivet i sina instruktioner att och hur de ska stödja länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete. Man lyfter speciellt fram behovet av ökad interaktion med myndigheter som idag inte har uttalade uppdrag kopplade till klimatanpassning, exempelvis Boverket och Naturvårdsverket (s. &lt;NOBR&gt;82-83&lt;/NOBR&gt; ff).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;Länsstyrelserna är vidare en av flera tillsynsmyndigheter för PBL. Det finns som framgått av kapitel 3 flera olika planer som omfattas av PBL. Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Översiktsplan&lt;/SPAN&gt;, som ska finnas i alla kommuner och omfatta kom­ munens hela område. Planen är inte bindande för myndigheter och enskilda,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;detaljplan&lt;/SPAN&gt;, som är bindande för myndigheter och enskilda. Med bindande avses i sammanhanget att den klargör vissa rättigheter och skyldigheter, men den är inte bindande på så sätt att det som finns med i planen blir genomfört,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;områdesbestämmelser&lt;/SPAN&gt;, som i likhet med detaljplanen har bindan­ de verkan, kan användas bl.a. för att inom begränsade områden säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;regionplan&lt;/SPAN&gt;, som används för samordning av flera kommuners planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;I PBL finns ett stort antal bestämmelser om samråd. Kommunerna ska samråda med bl.a. länsstyrelserna när de upprättar förslag till över­ siktsplan och detaljplan. Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna statens intressen och bl.a. verka för att be­ byggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till män­ niskors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Därutöver ska länsstyrelsen enligt 3 kap. 28 § PBL under varje mandatperiod yttra sig över översiktsplanen till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Enligt PBL:s 11 kap. &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; §§ gäller vidare att länsstyrelsen ska överpröva och upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upp­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;häva en &lt;SPAN class="ft39"&gt;detaljplan &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft39"&gt;områdesbestämmelser&lt;/SPAN&gt;, om beslutet kan antas innebära att,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällan­ de bestämmelser, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft8"&gt;Dessa fem punkter är de s.k. statliga ingripandegrunderna. Fram till 1987 gällde för markanvändning och byggande 1947 års byggnadslag (BL) och 1959 års byggnadsstadga (BS). För att kommunala planer skulle få rättsverkan enligt den lagstiftningen krävdes att de fast­ ställdes av statlig myndighet, normalt av länsstyrelsen men i vissa fall av regeringen. Den 1 juli 1987 ersattes bl.a. dessa författningar av en ny lag på området, plan- och bygglagen, ÄPBL. (Den lagen ersattes 2011 av en ny plan- och bygglag, PBL). 1987 hade tiden blivit mogen för att slopa den statliga fastställelsen av planer och att begränsa det statliga inflytandet. Dessutom hade plansystemet i BL blivit föråldrat (Se Didón m.fl., Plan- och bygglagen, upplaga: 4 utgivningsår: 2015 uppdaterad: &lt;NOBR&gt;2015-10-01,&lt;/NOBR&gt; Huvuddragen i PBL och anslutande miljö­ lagstiftning, kommentaren).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Även om syftet var att begränsa den statliga fastställelsen var likväl tanken att staten inom vissa särskilt viktiga områden skulle be­ hålla ett inflytande. I propositionen till ÄPBL anförs att innebörden av decentraliseringen var att behovet av statlig tillsyn och kontroll över kommunernas sätt att fullgöra sina uppgifter minskat i takt med att kommunerna blivit större och deras förvaltningsorganisation byggts ut. Samtidigt anförs att statsmakterna har det övergripande ansvaret för samhällets utveckling och måste därför ange ramarna för de regionala och kommunala befogenheterna. Statens möjligheter att ingripa borde därför begränsas till frågor av nationell betydelse och den mellankommunala samordningen av planläggningen (prop. 1985:86:1 s. 77).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Innebörden är därmed att länsstyrelsen enbart kan överpröva de­ taljplan eller områdesbestämmelser, inte andra planer. Kommunens skyldighet att upprätta detaljplan eller områdesbestämmelser följer av 4 kap. 2 PBL. Kravet föreligger främst om det handlar om en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfatt­ ningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen eller en be­ byggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang eller det handlar om ett nytt byggnadsverk som får betydande inverkan på omgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Det betyder att den statliga kontrollen som ger rätt att ingripa endast finns i de fall kommunerna väljer att låta uppföra bebyggelse av viss omfattning som ger skyldighet att upprätta detaljplan eller områdesbestämmelser. Eftersom kommunerna har planmonopol är det kommunens val. Däremot finns det en samrådsskyldighet med länsstyrelsen även för översiktsplan och regionplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;När det gäller de statliga ingripandegrunderna är det främst be­ stämmelserna om att såväl samrådet som överprövningen ska se till att en bebyggelse blir lämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion, punkten 5 som är relevant. Bestämmelserna speglar 2 kap. 5 § PBL, som innebär en skyldighet för kommunen att vid planläggning se till att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn bl.a. till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion, se nedan under 4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Länsstyrelsen ska alltså upphäva beslut om eller ändringar i detalj­ planer eller områdesbestämmelser om bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till &lt;SPAN class="ft39"&gt;människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Med bebyggelse avses inte bara byggnader utan också t.ex. vägar, grönområden osv. som hör till en samlad bebyggelse (a.a. s. 472).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Länsstyrelsens kontroll avses leda till att den typen av frågor blir slutligt avgjorda genom planläggningen. Syftet med kontrollen är att motverka risken för att olika statliga myndigheter som – var och en inom sin sektor – bevakar kraven på hälsoskydd och säkerhet in­ griper och kräver ändringar i skilda avseenden, när området är färdig­ byggt och användarna har flyttat in (se nämnda kommentar från Didion m.fl. till PBL, här till 11 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft63"&gt;Länsstyrelsen gör en sådan överprövning självmant. Det ska ske inom tre veckor från det att den fått ett meddelande om att en de­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;taljplan eller områdesbestämmelser antagits, ändrats eller upphävts. Om länsstyrelsen beslutar att helt eller delvis upphäva kommunens beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser får det i sin tur över­ klagas till regeringen. Innebörden är att om länsstyrelsen efter sin överprövning inte upphäver planen, områdesbestämmelserna eller lovet kan det beslutet inte överklagas, dvs. då gäller kommunens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Därutöver finns i 13 kapitlet bestämmelser om överklagande. Här handlar det om enskildas rätt att överklaga om beslutet gått emot honom (22 § Förvaltningslagen). Skillnaden mellan en överprövning enligt 11 kapitlet och ett överklagande enligt 13 kapitlet är att de statliga intressen tas till vara vid länsstyrelsens överprövning, där den agerar på eget initiativ, medan överklagandet enligt 13 kapitlet styrs av det som förs av fram av klaganden i det ärendet. För att utröna ansvarsfördelningen mellan stat och kommun är det därmed 11 kap och den tidigare beskrivningen som i första hand är relevant. I kort­ het kan ändå nämnas att det av 13 kap 1 § följer att kommunfull­ mäktiges beslut om bl.a. översiktsplan och uppdrag åt byggnads­ nämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbe­ stämmelser får överklagas till i den ordning som gäller för laglighets- prövning enligt 10 kap. kommunallagen, dvs. här handlar det om möjlighet att få en prövning av lagligheten av beslut av förvaltnings­ domstolarna. Enligt 13 kap. 3 § gäller vidare att andra kommunala beslut, exempelvis bygglov, eller beslut om detaljplan som berör den enskilde i dag kan överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Innebörden av detta är att staten genom länsstyrelsen har ett ansvar för att kommunerna följer PBL och ser till att kommunerna vid planering av ny bebyggelse beaktar risken för olyckor, översväm­ ning och erosion. Enligt uppgift från länsstyrelsen i Stockholm sker länsstyrelsernas påverkan på kommunerna i första hand genom sam­ råden. Först om samråden inte lett till samstämmighet aktualiseras bestämmelserna om att länsstyrelserna kan överpröva beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser, eftersom ett beslut om att upphäva en plan för kommunerna kan innebära att ett mångårigt arbete spolieras. Om kommunen inför antagandet av detaljplan eller områdesbestämmelser inte beaktar länsstyrelsens invändningar kan det bli aktuellt att besluta om en överprövning och i förlängningen ett upphävande. Vid länsstyrelsen i Stockholm sker det samråd om ca 300 planer per år och endast ett fåtal överprövas och i slutänden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;kan det handla om att två– tre planer per år som upphävs. Vid sam­ rådet har länsstyrelsen möjlighet att inhämta synpunkter från expert­ myndigheter i den utsträckning ärendet kräver. Vid risk för skador på grund av klimateffekter kan yttranden exempelvis inhämtas från SMHI, SGI eller Sveriges geologiska undersökning (SGU). Vidare inhämtas alltid yttranden från länsstyrelsernas egna avdelningar. På det sättet kan även de, som arbetar med uppdraget om klimatsamord­ ning inom länsstyrelsen påverka den enhet som håller i samrådet eller i överprövningen. Många gånger har dock kommunerna själva genom egna konsulter eller bistånd från någon expertmyndighet redan inhämtat underlag om exempelvis risken för ras eller över­ svämning och en sådan riskkalkyl utgör därmed en del av planhand­ lingarna. Om detta saknas kan länsstyrelsen kräva in underlag av kommunen och inhämta yttranden från expertmyndigheter för att kontrollera kommunens underlag. Om det är så att det finns olika uppfattningar om exempelvis risken för skador på grund av klimat­ effekter är det länsstyrelsens uppgift att göra en sammanvägande be­ dömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Länsstyrelsen Stockholm har vidare uppgett att det inom länssty­ relsen växer fram en generell kunskap om exempelvis havsnivåhöj­ ning, som länsstyrelsen sedan använder i sina ärenden. Länsstyrelsen har också gått ut med en rekommendation om att ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs länets Östersjökust behöver placeras ovan nivån 2,70 meter. Nivån utgör ingen absolut undre gräns. Om ny bebyggelse placeras under denna nivå behöver kommunen visa att exploateringen inte blir olämplig. Avsteg kan göras i vissa särskilda fall. Rekommendationen bygger på en regional klimatsammanställning som SMHI gjort och utgår från en global havsnivåhöjning på en meter för år 2100. Samtidigt är det sannolikt att havet kommer att fortsätta att stiga och det finns bedömningar om en möjlig global havsnivåhöjning om &lt;NOBR&gt;1,5–3,5&lt;/NOBR&gt; meter fram till 2200 (Fakta 2015:14 Länsstyrelsen Stockholm). Andra länsstyrelser har andra rekommendationer och många länsstyrelser saknar rekom­ mendationer. Skillnaderna beror på att landhöjningen varierar, men också på olika bedömningar från länsstyrelserna om säkerhetsmar­ ginal. Vidare varierar bebyggelsen inom länen och de olika länen måste också utifrån olika förutsättningar om tillväxt och andra in­ tressen göra olika avvägningar. Arbetet är komplicerat. Länsstyrel­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;sen i Skåne har en allmän rekommendation om att bebyggelse inte ska ske under tre meter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Någon mer etablerad praxis i övrigt om vilka säkerhetsmarginaler kommunerna ska ha i sin planläggning för att undvika exempelvis skador på grund av ras, skred, erosion eller översvämning av andra orsaker än stigande hav saknas. Många kommuner efterlyser på för­ hand fastställda riktlinjer. Grunden utgör PBL:s bestämmelser, men hur de tolkas av de olika länsstyrelserna varierar. Alltför många fak­ torer är enligt länsstyrelserna oklara, de geografiska förhållandena varierar och det är inte heller klart vilket tidsperspektiv som ska sätta ramen, dvs. hur länge byggnationen ska klara skador på grund av klimateffekter och hur klimateffekterna kommer att bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Från kommunalt håll hävdas att grundproblemet är att det saknas en nationell samordning och strategi. Det skulle behövas nationella mål och en statlig samsyn om hur PBL ska tolkas med hänsyn till riskerna på grund av klimateffekter. I stället måste varje plan bedömas för sig, vilket också är utgångspunkten för PBL. När det gäller tids­ perspektivet utgår länsstyrelsen i Stockholm i och för sig oftast från år 2100, eftersom det årtalet utgjorde utgångspunkt i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Som framgått ovan har så också skett för rekommendationen om havsnivåhöjning. Från länsstyrelsen i Skåne har anförts att samordning i hög grad bör ligga på länsstyrelserna, eftersom de regionala skillnaderna är stora. Samtidigt krävs det även en nationell samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;PBL saknar särskilda skadeståndsrättsliga regler. I stället gäller den allmänna skadeståndsrättsliga regleringen i skadeståndslagen. Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan och att den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ska ersätta skadan. (2 kap. 1 och 2 §§). Vidare gäller att staten eller en kommun ska ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar. Kommunen har ett sådant skadeståndsansvar, eftersom planläggning utgör myndighetsutövning. Skadestånds­ ansvaret preskriberas enligt generella preskriptionsregler efter tio år, se vidare 4.2. Även staten kan ha ett skadeståndsansvar, eftersom även en överprövning är myndighetsutövning, men möjligheterna att föra skadeståndstalan mot staten är i sammanhanget begränsade enligt 3 kap. 7 § skadeståndslagen. Generellt gäller enligt denna para­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;graf att en skadeståndstalan om myndighetsutövning inte får föras mot regeringen eller de högsta domstolarna om inte deras beslut i efterhand upphävts genom t.ex. resning. Detsamma gäller för en myn­ dighet om ärendet i sin tur överklagats till regeringen eller Högsta domstolen/Högsta förvaltningsdomstolen utan att beslutet upphävts eller ändrats. Det betyder att staten aldrig inte kan bli skadestånds­ skyldig om länsstyrelsens beslut fastställts av regeringen. Skulle dock länsstyrelsens beslut inte överklagats till regeringen eller om det över­ klagats och ändrats av regeringen föreligger en teoretisk möjlighet att bedriva en skadeståndstalan, men det förutsätter att det kan be­ visas att länsstyrelsen genom vårdslöshet orsakat skada, vilket fram­ står mycket svårt om det handlar om en bedömningsfråga och inte om exempelvis ett formfel. Rimligen bör det också vara så att det i första hand borde vara kommunen som svarar, eftersom det är kom­ munen som fattar det första beslutet utifrån ett större kunskaps­ underlag i en grundligare process. Rättsfall om skadestånd mot staten i frågan saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft41"&gt;MSB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Enligt 1 § i förordning (2008:1002) med instruktion för samhälls­ skydd och beredskap gäller att myndigheten har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar i den ut­ sträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Av 3 § följer att MSB ska verka för att förebyggande åtgärder mot naturolyckor vidtas. Myndigheten ska utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyg­ gande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Myndigheten ska ha för­ mågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åt­ gärder vid kris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;MSB:s ansvar avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Som tidigare anförts avser termen olycka en plötsligt inträf­ fad händelse och långsamma skeenden som erosion och översväm­ ningar som inte är plötsliga faller därför utanför begreppet. Myn­ digheten ska främst utveckla och samordna arbetet med att förebygga, hantera och minska konsekvenser av olyckor. MSB är också den myndighet som hanterar statsbidrag till kommunerna för förebyg­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;gande åtgärder mot naturolyckor. Kommunerna kan ansöka om bidrag för fördjupade utredningar och permanenta förebyggande åtgärder hos MSB. För budgetår 2015 beslutade MSB om bidrag på ca 20 miljoner kronor, men det ansöktes om bidrag för belopp på drygt 100 miljoner kronor. Från år 2017 har beloppet MSB kan för­ dela höjts till 75 miljoner kronor om året och motsvarande ska gälla även för åren 2018, 2019 och 2020. Den allmänna uppfattningen är att beloppets storlek fortfarande är otillräckligt. Från SKL har an­ förts att skälet till att summan av ansökningarna inte var högre för 2015 var att det uppfattas som lönlöst att ansöka. Från länsstyrelsen i Skåne har anförts att det är olyckligt att ersättning inte kan sökas för erosion. MSB:s uppdrag är begränsat till naturolyckor och som framgått innefattas inte erosion i den termen. Slutligen är MSB också ansvarig kontaktpunkt för Sveriges åtaganden inom ramen för FN:s ramverk för katastrofreducering och samordnar arbetet på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv för översvämningsrisker. Syftet med direktivet är ett gemensamt ramverk som reglerar hanteringen av omfattande över­ svämningsrisker. Medlemsländerna ska arbeta för att minska de nega­ tiva konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om män­ niskors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Arbetet ska ske genom att medlemsländerna systematiskt kartlägger över­ svämningshot och översvämningsrisker samt tar fram riskhanterings­ planer för de översvämningshotade områdena. I Sverige genomfördes översvämningsdirektivet genom förordning om översvämningsrisker (2009:956). MSB är ansvarig myndighet. Med översvämning avses i sammanhanget enligt förordningens 2 § punkt 6 tillfälligt täckande med vatten av mark som normalt inte står under vatten, vilket in­ begriper översvämningar som härrör från sjöar, vattendrag, bergs­ forsar och från havet i kustområden, däremot inte översvämningar från avloppssystem. Därmed skulle hela den angelägna frågan om dagvatten och skyfall falla utanför. Från Svensk Försäkring och SMHI har anförts kritik mot denna begränsning. SMHI menar att det är olyckligt att det största problemet faller utanför MSB:s an­ svarsområde och Svensk Försäkring har betonat att majoriteten av försäkringsskador på grund av vatten beror på översvämningar från dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Med översvämningsrisk avses enligt 2 § punkt 7 en kombination av sannolikhet för översvämning och möjliga ogynnsamma följder. Det handlar alltså om både sannolikhet för översvämning och kon­ sekvenser av en översvämning. Sverige är utifrån vattnets avrinnings­ områden indelad in i fem vattendistrikt, Bottenvikens vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt och en länsstyrelse inom varje vattendistrikt är även vattenmyndighet med ansvar för samordning av vattenfrågor. Av &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; §§ följer att MSB för varje vattendistrikt ska göra en preliminär bedömning av över­ svämningsrisker, som ska ha varit avslutad 2011 och sedan uppdate­ ras 2018 och därefter minst vart sjätte år. Med utgångspunkt från denna preliminära bedömning ska myndigheten sedan redovisa i vilka områden myndigheten anser att betydande översvämningsrisker finns eller kan förväntas uppstå. 18 särskilt utsatta områden har identi­ fierats. För dessa områden ska hot- och riskkartor utarbetas. MSB ansvarar för att ta fram hotkartor och de fem länsstyrelserna som även är vattenmyndigheter ska enligt förordningen utarbeta fördju­ pade kartor om översvämningsrisken. Av 12 § följer sedan att varje länsstyrelse som har en ort i länet med betydande översvämningsrisk ska utarbeta riskhanteringsplaner. Särskild vikt ska läggas vid före­ byggande arbete samt skydd och beredskap. Förordningen hanterar även vikten av samordning och samråd. Berörda kommuner och andra som är särskilt berörda ska ha möjlighet att inkomma med underlag och lämna synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;MSB (eller dess företrädare Räddningsverket) har sedan 1998 över­ siktligt karterat Sveriges vattendrag och sjöar och kartlagt vilka om­ råden som riskerar att översvämmas vid olika flöden och som högsta flöde utgått från ett flöde som statistiskt bara inträffar en gång på 10 000 år. Som underlag används höjdmodell från Lantmäteriet. Den tidigare höjdmodellen hade en upplösning på 50 x 50 meter. Nu har dock Lantmäteriet tagit fram en bättre modell med en upplösning på 2 x 2 meter. MSB slutför under 2016 en uppdatering av översikt­ liga översvämningskarteringar med den nya höjdmodellen som bas. I de uppdaterade karteringarna ingår 100- och &lt;NOBR&gt;200-årsflöde&lt;/NOBR&gt; som avser framtidens klimat i slutet av seklet, ett beräknat högsta flöde (10 &lt;NOBR&gt;000-årsflöde)&lt;/NOBR&gt; samt för de 18 orterna med betydande översväm­ ningsrisk ingår även ett &lt;NOBR&gt;50-årsflöde.&lt;/NOBR&gt; De mest utsatta arton tätorterna är Edsbyn, Falun, Göteborg, Haparanda, Jönköping, Karlstad,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Kristianstad, Kungsbacka, Lidköping, Lindeberg, Malung, Stockholm, Uppsala, Vansbro, Vännäsby, Värnamo, Älvsbyn och Örebro. Karte­ ringarna finns tillgängliga som stöd för exempelvis kommunerna på MBS:s hemsida i en portal (jämför MBS:s hemsida, &lt;A href="http:www.msb.se"&gt;www.msb.se/ &lt;/A&gt;sv/Forebyggande/Naturolyckor/Oversvamning/ hämtat den 12 maj 2016). Kartläggningen avser dock endast sjöar och vattendrag, var­ för problemet med havsnivåhöjningarna faller utanför. Från läns­ styrelsen i Skåne har framhävts att flera kustkommuner i Skåne är hårt drabbade av översvämningar och att ca 23 000 bostadshus och 2 000 tomter är i riskzonen för att påverkas av framtida havsvatten­ höjningar. Den beräknade havsnivåhöjningen för Skåne är en meter för 2100. Därtill kommer dock extra höjningar vid stormar. Vid exempelvis Falsterbonäset innebär det en tillfällig havsnivåhöjning vart tionde år redan i dag med 1,5 meter och från år 2100 med 2,30 (Rapport Nr &lt;NOBR&gt;2011-52&lt;/NOBR&gt; Klimatanalys för Skåne län s. 66). Särskilt utsatt är exempelvis en kommun som Vellinge, som är belägen på Falsterbonäset. Beräkningar visar att med en havsnivåhöjning på två meter skulle 40 procent av bebyggelsen vara hotad och dessutom skulle den enda befintliga vägen översvämmas, vilken med hänsyn till behovet av att utryckningsfordon måste ta sig fram är oaccepta­ belt. Kommunerna förbereder därför för närvarande byggandet av ett skydd, en kombination av vall, mur och sanddynor för att skydda den befintliga bebyggelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;En slutsats av detta är att de uppräknade 18 tätorterna inte be­ höver vara de mest utsatta för översvämningsrisk. Den kategorise­ ring MSB har utfört kan ha lett till att många uppfattar att just dessa 18 tätorter är de mest utsatta och att den totala skadebilden speglar situationen i dessa kommuner. Det är ett exempel på hur komplex bilden är och det stora behovet av en helhetssyn. Framöver kommer dock motsvarande arbete även göras för kustöversvämning av MSB. Det arbetet beräknas vara färdigt under 2017. MSB/Räddningsverket har även sedan 1987 haft det nationella uppdraget att översiktligt kartera ras- och skredrisker i finkorniga jordar och även slamström­ mar i grovkorniga jordar. MSB har också nationella förstärknings­ resurser som är avsedda för situationer när händelsen är alltför komplex, alltför stor eller långdragen för att lokala resurser ska räcka till. Exempel på förstärkningsresurser är barriärer, sandsäckar och pumpar som används vid stora översvämningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Sammantaget är MSB den myndighet som har ansvar för att stödja och samordna ansvariga aktörers arbete med att förebygga, hantera och minska konsekvenserna av olyckor. De ökade riskerna och ska­ dor som uppstår på grund av klimateffekter omfattas enbart i den mån det klassificeras som olyckor, men när det gäller arbetet på grund av översvämningsdirektivet innefattas även mer långsamma skeenden. Däremot framstår det som allvarligt att den mycket angelägna frågan om dagvatten och skyfall faller utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Boverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Boverket är enligt sin instruktion förvaltningsmyndighet för frågor om bl.a. byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse (1§). Verket ska inom sitt verksamhetsområde verka för bl.a. en ökad kunskap hos kommuner, statliga myndigheter och andra berörda och för en hållbar utveckling med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen. Vidare ska verket bl.a. samordna de stat­ liga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av PBL (2 §). Verket utövar också tillsyn över vissa byggprodukter och ansvarar för tillsynsvägledning för byggfrågor och planfrågor, (8 kap. 13 och 15 § PBF). Innebörden är att vägleda de som har tillsyn, dvs. länsstyrelsen och kommunala byggnadsnämnden. Av in­ struktionens 8 a § framgår att Boverket även ska vägleda kommuner och andra hur hänsyn bör tas till buller och andra hälsofrågor vid planering för och byggande av bostäder enligt plan- och bygglag­ stiftningen. Verket ska också enligt sin instruktion (3 § punkt 3) aktivt ge råd och stöd till andra myndigheter, allmänhet och övriga berörda. Det ska inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riks­ dagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljö­ arbetets utveckling (8 §). Boverket är även samordnare för miljökva­ litetsmålet ”God bebyggd miljö”, verket ska enligt sin instruktion samordna uppföljning, utvärdering och rapportering om målet. Riks­ dagen har beslutat att det ska finnas 16 miljökvalitetsmål och arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Målet ”God bebyggd miljö” innebär bl.a. att en lång­ siktigt hållbar bebyggelsestruktur ska utvecklas både vid nylokali­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;sering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid använd­ ning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade och att människor inte ut­ sätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker (jäm­ för beträffande miljökvalitetskraven, Naturvårdsverkets hemsida, &lt;A href="www.naturvardsverket.se/Miljoarbete"&gt;www.naturvardsverket.se/Miljoarbete &lt;/A&gt;i samhallet, inhämtat 2016­ &lt;NOBR&gt;03-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Boverket fick under 2015 ett särskilt regeringsuppdrag om att det i samverkan med MSB, SGI, SMHI, Folkhälsomyndigheten, läns­ styrelserna samt andra berörda myndigheter skulle utarbeta en väg­ ledning avseende hur kommuner och länsstyrelser i olika skeden av de kommunala planeringsprocesserna ska tillgodose PBL:s krav om att beakta människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Vid genomförandet av uppdraget ska bl.a. effekterna av ett förändrat klimat beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast den 28 april 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I sitt regleringsbrev för 2017 fick Boverket vidare i uppdrag att utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna enligt PBL avseen­ de risken för översvämning. Syftet med uppdraget är att tillsyns­ vägledningen ska skapa förutsättningarna för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar. Tillsynsvägledningen bör klargöra vilket underlag som behövs för länsstyrelsernas prövning och hur bebyggelse bör vara utformad för att anses lämplig i förhållande till risken för översväm­ ning vid sjöar och vattendrag, bl.a. i fråga om vilken återkomsttid som olika slag av bebyggelse bör tåla. Tillsynsvägledningen bör även klargöra hur bebyggelse i anslutning till havet bör utformas för att vara långsiktigt hållbar i förhållande till globalt stigande havsnivåer. Tillsynsvägledningen bör utformas med hänsyn till sådana intressen som är viktiga från allmän synpunkt, bl.a. behovet av långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur och en god hushållning med mark- och vattenområden. Länsstyrelserna, MSB samt SMHI ska bistå Boverket i arbetet med att ta fram tillsynsvägledningen. Uppdraget ska redo­ visas senast den 28 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft41"&gt;SMHI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;SMHI är en statlig myndighet med uppdraget att vara ett expert­ organ inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Det innebär att myndigheten förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat som ger samhällets funktioner, näringsliv och allmänhet kunskap och kvalificerat beslutsunderlag. Enligt sin instruktion är syftet med myndighetens uppdrag bl.a. att minska sårbarheten i samhället och att se till att miljökvalitetsmålen nås. SMHI ska också bedriva tillämpad forskning och utveckling inom meteorologi och klimatologi samt ha beredskap och biträda berörda myndigheter vid allvarliga störningar i samhället och producera, sam­ manställa och förmedla information och kunskap om klimatföränd­ ringar och klimatanpassning. SMHI har också regeringens uppdrag att driva Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI&lt;SPAN class="ft46"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Centret har till uppgift att vara en nod för kunskap om klimatanpass­ ning och en mötesplats för aktörer i samhällets klimatanpassning. Webbsidan Klimatanpassningsportalen drivs och förvaltas av Natio­ nellt kunskapscentrum tillsammans med andra myndigheter. SMHI får för 2017 35 miljoner kronor från anslag 1:10 för att bl.a. finan­ siera verksamheten vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpass­ ning. I detta ingår att samla, sprida och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning, ta fram beslutsunderlag, information och publika­ tioner samt delta i utåtriktade aktiviteter, internationella möten och genomföra omvärldsbevakning. Vidare får SMHI betala ut 14 miljo­ ner kronor till andra myndigheter för att inom sina respektive an­ svarsområden utveckla handlingsplaner samt verktyg för anpassning till ett förändrat klimat. SMHI får även betala ut medel till kommuner för deras deltagande i att utveckla sådana handlingsplaner och verk­ tyg. Därutöver får högst sex miljoner kronor användas för finansie­ ring av SMHI:s arbete med framtagande av riktlinjer för beräkning av dimensionerande havsnivåer för olika delar av Sverige och för dagens och framtidens klimatförhållanden och för genomförande av en studie om metod för beräkning av värsta möjliga korttidsneder­ börd (skyfall). Underlagen ska syfta till att öka tillgången till klimat­ information och beslutsunderlag om klimatanpassning för att därmed stödja länsstyrelser, kommuner och landsting med anpassning till ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;SMHI har efter uppdrag från regeringen gjort en uppföljning som redovisades i rapporten, Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat,(Regeringskansliets dnr M2015/01162Kl). Uppdraget innebar att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat. Arbetet omfattade även en kartläggning över vad som genomförts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen redo­ visade sitt betänkande 2007 och att lämna förslag till åtgärder. Arbetet bedrevs av SMHI i samverkan med myndigheter, kommuner, forska­ re, branschorganisationer och andra näringslivsrepresentanter. Det rapporterades i mars 2015 form av en huvudrapport med 18 bilagor. SMHI har även haft i uppdrag att ta fram underlag för redovisning av det nationella arbetet med klimatanpassning inför Europeiska kommissionens uppföljning 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft41"&gt;SGI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;SGI är en expertmyndighet för geotekniska och miljögeotekniska frågor. Myndigheten ska enligt sin instruktion vara pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveck­ ling inom det geotekniska området. Den ska medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen nås, och bidra med underlag och ex­ pertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;SGI ska vidare enligt instruktionen särskilt bidra till att riskerna för ras och skred minskar. Myndigheten ska i detta syfte ge stöd åt kommuner och länsstyrelser i planprocessen, övervaka stabilitets­ förhållandena i Götaälvdalen, bistå ansvariga instanser när ras eller skred har inträffat eller när det finns risk för ras eller skred och ge stöd åt MSB vid dess prövning av statsbidrag till förebyggande åt­ gärder mot naturolyckor och vid översiktlig kartering. En delegation för ras- och skredfrågor är knuten till SGI. Delegationen ska vara ett kontaktorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skred- frågor och i delegationen är SGI, Naturvårdsverket, MSB, Trafik­ verket, SGU, Sjöfartsverket, Boverket, SMHI, Havs- och vattenmyn­ digheten och Trafikverket representerade (http: &lt;A href="http:www.swedgeo.se"&gt;www.swedgeo.se/ &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;sv/om-sgi/vart-samhallsuppdrag/ras-och-skred/delegation-for-ras­&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;och-skredfragor/).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Därutöver ska SGI bidra till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar och bidra till att plan- och byggpro­ cessen effektiviseras genom att inom sitt verksamhetsområde ta fram ny kunskap och nya metoder och ha en samordnande roll i syfte att identifiera kunskapsnivån och förmedla ny kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;Sammantaget är SGI en myndighet med ett ansvar för att bidra till att förhindra effekter av klimatförändringar, dvs. ett ansvar för att bidra till att ras, skred och erosion inte inträffar. Om det likväl inträffar är det myndighetens ansvar att bistå ansvariga instanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Analys och sammanfattning av statens ansvar och dess brister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft41"&gt;Statens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Som framgått av inledningen är skador orsakade av klimateffekter, tvärsektoriellt. En sammanvägning måste därför göras utifrån de tre olika perspektiven ett övergripande ansvar, olyckor och krisbered­ skap samt statliga myndigheters ansvar för särskilda områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Inledningsvis har staten någon form av &lt;SPAN class="ft39"&gt;övergripande ansvar. &lt;/SPAN&gt;Eftersom staten förfogar över lagstiftningen bör det vara statens an­ svar att organisera ansvarsfördelningen. Det allmänna och övergri­ pande ansvar staten kan ha är vagt och inte i sin helhet tvingande reg­ lerat i lag, omfattningen av ansvaret är i första hand en politisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Staten har vidare ett &lt;SPAN class="ft39"&gt;ansvar för olyckor och kriser&lt;/SPAN&gt;. Ansvaret för kris är i viss utsträckning oreglerat, vilket är en medveten strategi av lagstiftaren, varje situation ska vara speciell. I stället finns ansvars­ principen, likhetsprincipen och närhetsprincipen och den lagstift­ ning som finns bygger på dessa principer. Ansvarsprincipen innebär att den som redan har ett ansvar behåller det i kris. Det har betydelse för de statliga myndigheter som ansvarar för vissa verksamheter, de behåller sitt ansvar även i kris, men även för kommunerna. Närhets­ principen innebär också att ansvaret kan hamna på kommunerna. Det ansvar som finns för att vidta åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor är också i huvudsak ett kommunalt ansvar. Ansvaret för olyckor handlar i första hand om att begränsa redan inträffade händelser. Däremot kan staten behöva ersätta kommunerna för om­ fattande räddningsinsatser. Det är också uttalat att staten är den yttersta garanten för medborgarens säkerhet och trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Staten uppbär vidare ett ansvar för klimatanpassning i stort och för det område jag utrett, bebyggelse och klimatanpassning genom sina myndigheter. Staten bedriver sedan 2009 genom &lt;SPAN class="ft39"&gt;länsstyrelserna &lt;/SPAN&gt;en regional samordning av all klimatanpassning på regional nivå. Arbetet handlar främst om kunskapsförmedling och arbetet bedrivs helt utifrån frivillig samordning. Staten har därutöver genom läns­ styrelsen/regeringen också ett tillsynsansvar för bebyggelse enligt PBL. Det finns ett långtgående krav på kommunerna att bedriva sam­ råd med bl.a. länsstyrelserna vid all planläggning om att marken bl.a. är lämplig utifrån risken för skador på grund av klimateffekter. Läns­ styrelsen ska överpröva och upphäva beslut om detaljplan eller om­ rådesbestämmelser om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översväm­ ning eller erosion. Denna s.k. statliga ingripandegrund är ett uttryck för statens övergripande ansvar för nationella frågor. Det saknas praxis från länsstyrelserna om vilka säkerhetsmarginaler kommuner­ na ska ha i sin planläggning för att undvika exempelvis skador på grund av ras, skred, erosion eller översvämning och de olika läns­ styrelserna gör också olika bedömningar. Skälet är enligt länsstyrel­ serna att det saknas tillräckligt underlag från expertmyndigheterna och nationella mål och en statlig samsyn om hur PBL ska tolkas med hänsyn till riskerna på grund av klimateffekter. Eftersom det saknas måste varje plan bedömas för sig. Utöver detta har &lt;SPAN class="ft39"&gt;SMHI &lt;/SPAN&gt;ett an­ svar för klimatanpassning i stort. Enligt sin instruktion är SMHI en expertmyndighet med uppgift att bistå, men samtidigt har SMHI på grund av särskilda uppdrag från regeringen fått i uppgift att ut­ värdera och även att fördela pengar mellan myndigheter och kom­ muner för klimatanpassningsåtgärder. Det har resulterat i olika nät­ verk. Boverkets uppdrag är att vägleda klimatanpassning för särskilt byggnationsområdet, men Boverket har i nutid fått uppdrag att ut­ veckla sin tillsynsvägledning för bebyggelse och översvämning. MSB är ansvarig för frågor om skydd mot olyckor om ingen annan har det. Ansvaret avser förebygga, hantera och minska konsekvenser och avser endast händelser som klassificeras som olyckor, dvs. långsam­ ma skeenden som erosion faller utanför. MSB ansvarar dock även för översvämningsdirektivet och därmed alla översvämningar som omfattas av det. I arbetet med direktivet har dock MSB valt att ute­ lämna översvämningar utifrån dagvattenproblematiken och skyfall samt börjat sitt arbete med att kartlägga kommuner som översväm­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft8"&gt;mats av sjöar och vattendrag. Det har framkommit att begränsningen från dagvatten är olycklig, särskilt med hänsyn till att majoriteten av försäkringsskador på grund av vatten beror på översvämningar från dagvatten. Att kartläggningen än så länge begränsats till sjöar och vattendrag har lett till en felaktig bild om att 18 kommuner är särskilt utsatta, trots att kustkommuner helt utelämnats från kartläggningen. SGI ska bidra till att riskerna för skred och erosion minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft41"&gt;Slutsats om statens ansvar och dess brister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;En slutsats av det anförda är att statens övergripande ansvar är vagt, att ansvaret för olyckor och kris i första hand ligger på kommuner­ na. Ett problem är också att skador på grund av vissa översvämningar och på grund av erosion inte är en olycka i lagens mening. Det finns ingen myndighet som har det övergripande ansvaret för klimat­ effekter, i stället har ett flertal myndigheter fått i uppdrag att bistå, bidra, vägleda och samordna. Länsstyrelserna har ett regionalt sam­ ordningsuppdrag för klimatanpassning i stort, vilket dock har den begränsningen att länsstyrelsen i den rollen saknar befogenhet. Läns­ styrelsen har under samrådet enligt PBL möjlighet att påverka kom­ munerna vid all planläggning för ny bebyggelse och möjlighet att överpröva och upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser, som inte i tillräcklig hög grad tar hänsyn till risken för skador på grund av olyckor, översvämning eller erosion. En brist är att det i huvudsak saknas sammanställd praxis och rekommendationer från länsstyrel­ serna, varför riskbedömningen för skador på grund av klimateffekter måste utarbetas av kommunerna för varje plan och vid behov ut­ vecklas i samrådet. Länsstyrelsernas bedömning varierar också. Bo­ verket har i nutid getts regeringsuppdrag om att ta fram vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;En slutsats är att ansvaret för all klimatanpassning är utspritt mellan olika myndigheter. Med hänsyn till att klimatanpassning om­ fattar ca 25 delområden kan det framstå som rimligt. Samtidigt kan en slutsats vara att den bristande samordningen leder till problem, eftersom det kan finnas såväl synergier som målkonflikter inom olika samhällssektorer. När det sedan gäller myndighetsansvaret för del­ området bebyggelse kan konstateras att även ansvaret för det är ut­ spritt mellan länsstyrelserna, Boverket, SMHI, MSB och SGI. Även för delområdet saknas i viss utsträckning samordning, även om det sker myndighetssamverkan i nätverk. Det har därmed inte skett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;någon uppdelning av myndighetsansvaret utifrån delområde. Från många olika håll har framförts att den övergripande bristen skulle vara avsaknaden av en nationell strategi. Regeringen har i skrivelsen 2015/16: 87, ”Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning” beslutat att det framöver ska ut­ arbetas en nationell strategi för klimatanpassning i syfte att långsik­ tigt stärka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen av detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft41"&gt;Historisk bakgrund till gällande ordning – en beskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Uppdelningen på flera olika myndigheter härstammar i grunden från Klimat- och sårbarhetsutredningen. Den utredningen konstaterade i sitt betänkande Sverige inför klimatförändringarna – hot och möj­ ligheter, SOU 2007:60 att det var svårt att hitta en myndighet som naturligt kunde ansvara för uppföljning och samordning av hela arbetet utan den nationella samordningen borde fördelas på flera myndigheter. Räddningsverket (i dag MSB) skulle även fortsätt­ ningsvis ha en central roll för att minska sårbarheten för extrema naturhändelser. Utredningen föreslog också att länsstyrelserna borde få en central roll genom att stödja och samordna kommunernas, näringslivets och regionala sektorsmyndigheter. Sammanställning av underlag från sektorsmyndigheter och tolkning skulle vara en viktig uppgift för länsstyrelserna och tolkning av underlag om klimat­ förändringar i länet och lokal anpassning av meteologiska uppgifter och varningar en annan. Utredningen föreslog att regionala analyser borde utföras i länen som underlag för planering och att en särskild klimatanpassningsdelegation borde inrättas i varje län. I delegationen borde kommuner, näringsliv, statliga myndigheter, organisationer och andra ingå. Det föreslogs vidare att samtliga berörda sektors­ myndigheter borde få ett tydligt ansvar för anpassningen till ett förändrat klimat inom sitt ansvarsområde och ansvaret skulle även omfatta mer långsamma skeenden. Räddningsverket, SMHI, Natur­ vårdsverket, SGI och Boverket borde dessutom få ett uttalat ansvar att bistå länsstyrelserna i deras arbete med klimatanpassning. Enligt utredningen skulle Naturvårdsverket få ett ansvar för samlad nationell och internationell uppföljning och rapportering och SMHI ges an­ svar för kunskapsförsörjningen och en förstärkt informationsfunk­ tion mot olika grupper som kommuner, sektorsmyndigheter och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;länsstyrelser. SGI borde enligt utredningen få i uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser i hanteringen av risker relaterade till kli­ matet, då det inte skulle vara rimligt att förutsätta att samtliga läns­ styrelser och kommuner har erforderlig kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det fanns en del synpunkter från remissinstanserna om detta. Statskontoret menade att det behövdes regelbundna bedömningar av sannolika effekter av en klimatförändring och att regeringen borde ansvara för detta. Även flera andra remissinstanser pekade på behovet av nationell samordning. Den stora majoriteten av remissinstanser tillstyrkte att länsstyrelserna skulle få en samordningsroll, men flera länsstyrelser pekade dock på behovet att uppdraget matchas av re­ surser och menade att de 30 miljoner kronor som utredningen före­ slog inte var tillräckligt. Flertalet länsstyrelser avstyrkte dock bil­ dandet av särskilda klimatanpassningsdelegationer på länsstyrelserna, eftersom en delegation utan beslutanderätt, stöd i speciallagstift­ ning eller operativ roll inte skulle vara ändamålsenlig. SKL ansåg att kommunerna borde få tillgång till bättre underlagsmaterial och verk­ tyg för att vidta klimatanpassningsåtgärder i den fysiska planeringen. Räddningsverket menade att det inte var rimligt att statliga myndig­ heter ska ingå i delegationen annat än i enstaka fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft63"&gt;Regeringen anförde i den efterföljande s.k. klimatpropositionen följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft14"&gt;Arbetet med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat är som Klimat- och sårbarhetsutredningen visat mycket brett och spänner över hela samhället. En stor del av anpassningsarbetet bör göras sektorsvis…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft69"&gt;Utredningen har föreslagit att länsstyrelserna ges ett regionalt ansvar för frågan och att sektorsmyndigheterna ges ansvar inom sina respek­ tive områden. Regeringen bedömer att det utöver det som utredningen föreslog är nödvändigt med en nationell uppföljning dels för att säkra att arbetet med anpassning i de olika sektorerna och regionerna fort­ skrider och dels för att säkra tvärsektoriellt samarbete. Ingen myndig­ het är naturligt ansvarig för en sådan uppföljning eftersom frågan spän­ ner över hela samhället. Regeringen avser därför att inrätta en nationell kontrollstation för uppföljning av arbetet med klimatanpassning. Denna bör sammanfalla med nästa klimatpolitiska kontrollstation. Arbetet bör även så långt som möjligt samordnas med uppföljning som sker inom krishanteringssystemet…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft14"&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att länsstyrelserna med sitt breda ansvarsområde är en lämplig instans för detta. Arbetet bör samordnas med annat relevant arbete på länsstyrelserna t.ex. de råd för krisberedskap och olyckor som redan finns, vattenmyndigheter m.fl...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;Länsstyrelsen ges därför uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. För detta ändamål an­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft14"&gt;visas 25 miljoner kronor per år för perioden &lt;NOBR&gt;2009–2011&lt;/NOBR&gt; över anslaget 1.10 Klimatanpassning…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft69"&gt;Utredningen förslog också att en klimatanpassningsdelegation bör inrättas på varje länsstyrelse. Regeringen bedömer att det är att föredra att varje länsstyrelse själv får möjlighet att bestämma hur organisation­ en inom länsstyrelsen ska se ut. Remissinstansernas synpunkter ger stöd för regeringens uppfattning. En ansvarig funktion bör dock ut­ pekas vid respektive länsstyrelse…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft14"&gt;Anpassning är en samhällsfråga som måste genomsyra arbetet i alla sektorer. Regeringen anser att sektorsmyndigheterna bör få ett mer ut­ talat ansvar för anpassning inom sina respektive områden. Regeringen avser därför att ge ett antal myndigheter ansvar att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningen inom sitt ansvarsområde…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft14"&gt;Löpande uppföljning och rapportering av anpassningsarbetet behövs. Naturvårdsverket bör i enlighet med utredningens förslag ges ansvaret för löpande nationell och internationell uppföljning och rapportering av arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Regeringen avser vidare att ge Naturvårdsverket i uppdrag att göra en nationell sammanställning av arbetet med anpassning till nästa klimatpolitiska kontrollstation. Rapporten ska baseras på underlag från sektorsmyndigheterna samt från länsstyrelserna. (Redogörelsen om utredningens förslag, remissutfallet och regeringens bedömning finns i prop. 2008/09: 162, s. &lt;NOBR&gt;164-166).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Sammantaget var det därmed Klimat- och sårbarhetsutredningen stra­ tegi för klimatanpassning i stort att klimatanpassning skulle genom­ syra samhället och att ingen särskild myndighet skulle ha det över­ gripande ansvaret. Regeringens förslag i klimatpropositionen var som framgått att inrätta en nationell kontrollstation för uppföljning av arbetet med klimatanpassning och att Naturvårdsverket skulle ha an­ svaret för löpande nationell och internationell uppföljning. Regering­ en gav i december 2013 Nationellt kunskapscenter vid SMHI upp­ draget att tillsammans med berörda myndigheter utarbeta underlag till kontrollstation 2015, men det har inte skett någon löpande upp­ följning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft41"&gt;Den historiska bakgrunden och påstådda brister i gällande ordning – en analys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;I min utredning har från flera olika håll anförts att samordningen från nationella myndigheter för byggnation är bristfällig och att det arbete SMHI bedriver med klimatscenarier i alltför hög grad är forsk­ ningspräglat. Många kommuner menar att det finns ett omfattande underlag tillgängligt hos expertmyndigheter för bebyggelse och kli­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;matanpassning, men att detta underlag inte kommer kommunerna till del och att underlaget ibland inte är adekvat, varför kommunerna tvingas ta fram eget. Från SKL har framförts att bristen framför allt handlar om bristande samordning, eftersom olika myndigheter ställer olika krav och att det borde vara länsstyrelsernas uppgift att väga samman dessa. Dessutom bör det ske en avvägning mot andra intres­ sen. Det skulle innebära att utöver den nationella samordningen är också den regionala samordningen otillräcklig. Från länsstyrelserna själva förs resursbrist och otillräckligt mandat fram som förklaring­ ar till varför samordningsarbetet har vissa brister. Av betydelse här är också länsstyrelsernas interna organisation. Som framgått saknar kli­ matsamordnarna vid länsstyrelserna mandat, arbetet måste bedrivas på frivillig väg. Däremot har ju länsstyrelserna genom PBL, de statliga ingripandegrunderna och kraven på samråd ett omfattande mandat. Det skulle kunna betyda att om klimatsamordnarnas arbete kunde förenas med det arbete som sker vid länsstyrelsen enligt PBL borde det kunna förstärka klimatsamordnarnas roll. Här finns regionala skillnader. Vid vissa länsstyrelser är klimatsamordnarens arbete inte­ grerat med den enheten som prövar planer, vid andra länsstyrelser är det skilda funktioner. Redan vid remissutfallet av klimatproposition­ en fanns det som framgått farhågor om länsstyrelsernas bristande mandat. Det är också så att en del av de förslag Klimat- och sårbar­ hetsutredningen förde fram inte realiserats. Som framgått var utred­ ningens förslag att samordningen vid länsstyrelserna skulle bedrivas genom delegationer, som bl.a. skulle aktivera även kommunerna och näringslivet. Så blev det inte, eftersom det saknades lagstiftning och mandat. Vidare har inte heller sektorsmyndigheterna fått i uppdrag att bistå länsstyrelserna. Från många håll förs fram att det som krävs för ett framgångsrikt förebyggande arbete är en ökad interaktion mellan länsstyrelse, kommuner och myndigheter. Mot denna bak­ grund kan det i efterhand framstå som olyckligt att delegations­ tanken inte realiserades. Från SGI har också anförts att myndigheten har fått starkt stöd för ett förslag om delegationer för skredrisker i Göta älvdalen. Samtidigt framstår invändningarna mot delegationer utan lagstöd, mandat och resurser som relevanta. Andra delegationer som har bildats med stöd av särskild lagstiftning vid länsstyrelserna, exempelvis viltförvaltningsdelegationerna, är omdiskuterade och lett till tillämpningssvårigheter, bl.a. utifrån frågan i vilken utsträckning delegationerna kan fatta beslut för länsstyrelsernas räkning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Det kan också noteras att Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag var att även mer långsamma klimateffekter skulle införlivas i det arbete som bl.a. Räddningsverket skulle utföra. (Det anförs i pro­ positionen att arbetet bör så långt som möjligt samordnas med upp­ följning som sker inom krishanteringssystemet). Så har inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Det har utarbetats underlag till kontrollstation 2015, men det sker ingen löpande uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kommunens ansvar, tillämpningen och hinder i lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Nedan kommer kommunens ansvar för klimatanpassning att analy­ seras. Syftet är att klarlägga det ansvar kommunen har. Jag kommer även att beskriva hur arbetet med klimatanpassning sker i praktiken i kommunerna och vilka brister som kan finnas. Dessa brister analy­ serar jag och försöker klarlägga om bristerna beror på hinder i lag­ stiftningen eller om det kan finnas andra orsaker. Jag analyserar också olika förbättringsmöjligheter och kommer att utgå från lagstiftningen, främst PBL, men även annan lagstiftning. 4.2.1 beskriver och analy­ serar kommunens ansvar för att klimatanpassa ny och befintlig bebyg­ gelse enligt PBL. Kommunens möjliga ansvar för skador på grund av annan lagstiftning beskrivs i 4.2.2. Den viktiga frågan om det finns utrymme för lagskärpning för att minska skador på grund av klimat­ effekter utifrån det kommunala självstyret tar jag ställning till i 4.2.3. En analys av hur arbetet med klimatanpassning sker i praktiken i kommunerna och en beskrivning av möjliga hinder återfinns i 4.2.4. I 4.2.5 analyserar jag möjliga mer övergripande förbättringsförslag och 4.2.6 möjliga hinder i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kommunens ansvar enligt PBL för klimatanpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft41"&gt;Kommunens ansvar vid planläggning – en beskrivning av regelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Av 1 kap 2 § följer den grundläggande principen att det är en kom­ munal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;– det s.k. kommunala planmonopolet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Grunderna i PBL är utvecklade i kapitel 3. Som framgår närmre där innehåller lagen bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Där beskriver jag de olika planerna, vad de om­ fattar och när sådana ska upprättas. Som framgår där ska en kommun alltid upprätta en &lt;SPAN class="ft39"&gt;översiktsplan&lt;/SPAN&gt;, som omfattar hela kommunen och den ska aktualitetsprövas varje mandatperiod. Enligt 4 kap. 2 § gäller att kommunen ska med en &lt;SPAN class="ft39"&gt;detaljplan &lt;/SPAN&gt;pröva ett mark- eller vatten­ områdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk för bl.a. en ny sammanhållen bebyggelse om det behövs med hänsyn till omfatt­ ningen av byggnadslovspliktiga byggnadsverk och vid förändring av en bebyggelse om regleringen behöver ske i ett sammanhang. Det finns inga krav om att detaljplaner behöver aktualitetsprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;1 kap. 4 § är termerna bebyggelse m.m. definierade. Där framgår bl.a. att med &lt;SPAN class="ft46"&gt;byggnad &lt;/SPAN&gt;avses en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Vidare finns det krav om hur den ska vara placerad. Med &lt;SPAN class="ft46"&gt;byggnadsverk &lt;/SPAN&gt;avses en byggnad eller annan anläggning och med &lt;SPAN class="ft46"&gt;bebyggelse &lt;/SPAN&gt;avses en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. Bebyg­ gelse innefattar bl.a. byggnader, vägar, parker och andra anläggningar som ligger i nära anslutning till och sammanhänger med byggnader såsom lekplatser, men inte friluftsområden eller utrymmeskrävande anläggningar såsom golfbanor och skidliftar. Med &lt;SPAN class="ft46"&gt;sammanhållen be­ byggelse &lt;/SPAN&gt;avses bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Av 2 kap. 1 § följer att vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. I 2 kap 2 § återfinns den i sammanhanget grundläggande principen om att plan­ läggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ända­ mål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I 2 kap. 3 § anges att planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, en långsiktigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och bostadsbyggande och utveckling av bostads­ beståndet. Innebörden är att det ska ske en avvägning med hänsyn till både den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimension­ en av begreppet hållbar utveckling. Vidare framgår alltså uttrycklig­ en att hänsyn inte bara ska tas till miljö- och klimataspekter utan också till mellankommunala och regionala förhållanden. Eftersom det här handlar om en avvägning av flera olika intressen kan denna bestäm­ melse inte uppfattas som bindande för kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I 2 kap. 4 § konkretiseras sedan denna generella bestämmelse till ett krav. Det anges att vid planläggning &lt;SPAN class="ft39"&gt;får &lt;/SPAN&gt;mark tas i anspråk för att bebyggas &lt;SPAN class="ft39"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Paragrafen innehåller därmed ett grundläggande krav på lämplighetsprövning av mark som ska bebyggas. I lagkommentaren till paragrafen dras den slutsatsen att termen ”planläggning” i denna paragraf närmast syftar på arbetet med att ta fram en detaljplan eller områdesbestämmelser, eftersom redovisningen i en översiktsplan inte kan innebära ett slutligt avgörande i en sådan fråga som paragrafen avser, då översiktsplanen endast har en vägledande verkan, (jämför kommentar till 2 kap. 4 § Plan- och bygglagen (2010:900) En kom­ mentar, Lars Uno Didón, Lars Magnusson, Stefan Molander, Camilla Adolfsson, Version den 1 oktober 2015 (t.o.m. supplement 4). (Här har dock Boverket framhållit en annan uppfattning. Verket menar att miljö- och klimatfaktorer ingår i de allmänna intressena i 2 kap 3 § och att det framgår av regeringens uttalande i prop. 2006/07:122 s. 36.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;I 2 kap. 5 § punkten 5 specificeras sedan detta krav för bebyg­ gelse och byggnadsverk, att dessa vid planläggning och i ärenden om bygglov ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för bl.a. olyckor, översvämning och erosion. Enligt nämnda kommentar är ”lämplighetsbedömningens syfte att med stöd av bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap. avgöra vilken mark som är lämpad för just bebyggelse. De aspekter som då särskilt kom­ mer in i bilden är de som räknas upp i 2 kap. 5 §”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Denna punkt 5 ändrades med verkan från den 1 januari 2008. I propositionen, 2006/07:122, anges att syftet med ändringen var att risken för olyckor, översvämning och erosion har lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning. Att översvämning och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;erosion nämns särskilt beror just på att långsamt inträffade händelse översvämningar och erosion inte omfattas av termen ”olycka.” Med termen olycka avses enligt förarbeten ”en plötsligt inträffad händel­ se som har medfört eller kan befaras medföra skada”, jämför av­ snitt 4.1.2. Det kan handla om bränder, explosioner, skred, ras, över­ svämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. Det som är relevant för klimateffekter är då bränder, skred, ras, översvämning och oväder som t.ex. storm. Utgångspunkten var dock även före 2008 att lokaliseringen skulle ske till mark som har naturliga förutsättningar utan att extraordinära åtgärder skulle behöva vidtas (prop. 1985/86:1 s. 472).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Det förutsattes i propositionen från 2006/2007 att dessa krite­ rier närmre skulle konkretiseras genom riktlinjer (s. 35). Sådana riktlinjer finns inte utöver att vissa länsstyrelser beslutat om vissa höjdnivåer. Det saknas exempelvis i PBL anvisningar om vilket tids­ perspektiv det är lämpligt att utgå från när risken för olyckor, över­ svämning, och erosion ska bedömas. Det saknas även riktlinjer om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Utredningens analys av kommunens ansvar vid planläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Lagstiftningen innebär att kommunerna alltid är skyldiga att upprätta en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Den är översiktlig och ska aktualitetsprövas under varje mandatperiod. En detaljplan upprättas för mer begränsade områden, vid nybyggnation av större omfattning. En upprättad detaljplan ska inte aktualitetsprövas. Den kan, men behöver inte ändras av kommunerna. Många gånger sker även ny bebyggelse i mindre omfattning enligt äldre detaljplan, som kan ha upprättats lång tid tillbaka. Att det är möjligt beror på att kom­ munerna endast som framgått behöver upprätta detaljplaner för ny sammanhållen bebyggelse om det behövs med hänsyn till omfatt­ ningen av byggnadslovspliktiga byggnadsverk och vid förändring av en bebyggelse om regleringen behöver ske i ett sammanhang, se vidare ovan och avsnitt 3.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;En avgörande skillnad mellan översiktsplan och detaljplan är vidare att en översiktsplan inte är juridiskt bindande, vilket en detaljplan är. Som framgår av avsnitt 4.1.3 under rubriken ”Länsstyrelserna” ska kommunerna samråda med bl.a. länsstyrelserna när de upprättar förslag till översiktsplan och detaljplan. För detaljplan – men inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;översiktsplan- gäller vidare att länsstyrelsen ska överpröva och upp­ häva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva planen under vissa förutsättningar, bl.a. om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, över­ svämning eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Bestämmelsen speglar den centrala 2 kap. 5 § som anger en skyl­ dighet för kommunerna att vid planläggning och i ärenden om bygg­ lov ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för bl.a. olyckor, översvämning och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I PBL är det i viss mån oklart om kommunerna är skyldiga att beakta risken för bl.a. olyckor, översvämning och erosion inte bara i detaljplan utan även i redan i översiktsplanen. Som framgår av be­ skrivningen ovan finns det i 2 kap. 3 § en allmän bestämmelse som anger att planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kultur­ värden, miljö- och klimataspekter, vilket då även borde omfatta över­ siktsplanen. Detta krav konkretiseras sedan som framgått av beskriv­ ningen ovan till en uttalad skyldighet för kommunen, det anges att vid planläggning &lt;SPAN class="ft39"&gt;får &lt;/SPAN&gt;mark tas i anspråk för att bebyggas &lt;SPAN class="ft39"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. I 2 kap. 5 § specificeras detta sedan till bl.a. klimateffekter, det anges att vid plan­ läggning och i ärenden om bygglov ska hänsyn tas till risken för bl.a. olyckor, översvämning och erosion. Det som är oklart är hur detta uttalade krav mot kommunerna går ihop med att en översiktsplan inte är ett bindande dokument. Utredningens slutsats är därmed att kravet i realiteten får betydelse för detaljplan (och områdesbestäm­ melser, som även de är juridiskt bindande dokument). Det innebär att kommunerna med stöd av lagen i dag kan skjuta fram lämplig­ hetsprövningen till detaljplanen, vilket i praktiken är också vad som sker. Kapitel 3 i PBL som reglerar vad en översiktsplan ska innehålla saknar en specifik bestämmelse om att beakta risken för olycka, översvämning och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;Utredningen har i kapitel 2 avgränsat sitt uppdrag till bebyggelse, men därutöver undantagit sådana anläggningar som är särreglerade och som kan ha egen lagstiftning som exempelvis kärnkraftverk, vägar och järnvägar. Eftersom sammanhållen bebyggelse som huvudregel ska regleras i detaljplan eller områdesbestämmelser kommer min analys nedan om ansvar att utgå från bebyggelse inom detaljplanerat område (områdesbestämmelser är i praktiken förhållandevis ovanligt).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Sammanfattningsvis följer av PBL att ny bebyggelse vid plan­ läggning (i praktiken i dag detaljplan) och bygglov ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn taget till risken för olyckor, översvämning och erosion. Innebörden är att kommunerna måste ta fram underlag om hur ändrade klimatförhållanden kan påverka marken för att bedöma om den är lämplig. Det kan t.ex. handla om karteringar av MSB, se ovan under 4.1 om MSB:s arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Rättspraxis om risken för översvämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Regeringen meddelade i december 2016 två beslut om detaljplan och översvämning. Det ena beslutet &lt;NOBR&gt;(2016-12-14,&lt;/NOBR&gt; N2015/05389/PBB) avsåg ett kustområde, Klagshamn, i Malmö kommun. Kommunen antog en detaljplan som möjliggjorde bebyggelse av 85 småhus och den omfattade även befintlig bebyggelse. Länsstyrelsen i Skåne upp­ hävde detaljplanen bl.a. med hänsyn till att redan den gällande över­ svämningsproblematiken skulle förvärras. Kommunen överklagade länsstyrelsens beslut till regeringen och gjorde gällande att det inte fanns någon risk för översvämning. I ärendet yttrade sig bl.a. MSB och Boverket. MSB anförde att det aktuella planområdet är låglänt och att det riskerade att översvämmas såväl från havet som vid skyfall. Boverket delade länsstyrelsens bedömning om att kommunen i plan­ handlingarna inte visat att den dagvattenlösning och de skyddsåt­ gärder som föreslagits var tillräckliga för att bebyggelsen inom plan­ området inte skulle översvämmas. Regeringen fann att det kunde befaras att den i detaljplanen reglerade bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det andra beslutet avsåg Skanör i Vellinge kommun, som är beläget på Falsterbonäset. &lt;NOBR&gt;(2016-12-14&lt;/NOBR&gt; N2015/08042/PBB). Hela Falsterbonäset sticker ut som en halvö i sydvästra Skåne och är lågt beläget och därmed mycket utsatt för havsnivåhöjningar. Kommun­ en beslutade att anta detaljplan för flerbostadshus vid ett torg i Skanör. Bebyggelsen var planerad att ligga &lt;NOBR&gt;1,3–1,8&lt;/NOBR&gt; meter över havet. I planen ingick en skyddsåtgärd i form av en vall med en lägsta nivå på 2,1 meter och en högsta på 2,8 meter. Vallen hade anlagts med en höjd om 2,1 meter. Länsstyrelsen i Skåne upphävde beslutet. Av länsstyrelsens yttrande framgår att myndighetens ställningstagande grundar sig på tidsperspektivet 2100 och framåt. Länsstyrelsen be­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;dömde att skyddsåtgärderna var otillräckliga utifrån scenariot att havsytan permanent skulle stiga med en meter och upp till tre meter vid högvatten år 2100. Vallen skulle inte vara tillräcklig för att för­ hindra översvämning från havet. Hela området består också av genomsläppliga sandjordar, vilket skulle innebära att förväntade fram­ tida grundvattennivåer skulle ligga i nivå med markytan. Det skulle vidare föreligga en risk för erosion, som kunde orsaka genombrott av vallen. I ett &lt;NOBR&gt;100-årsperspektiv&lt;/NOBR&gt; skulle det därför krävas pumpning. Därtill menade länsstyrelsen att dagvattenhanteringen inte gick att säkerställa. Kommunen överklagade länsstyrelsens beslut. Boverket avgav efter att ha hört MSB ett yttrande. MSB ansåg bl.a. att vallen borde vara minst 2,8 meter vid planens genomförande. En översväm­ ning skulle enligt myndigheten kunna innebära att vatten tränger in i byggnadsdelar eller påverkar teknisk infrastruktur. En analys av detta borde därför sträcka sig utanför planområdet. Boverket delade MSB:s uppfattning och höll med länsstyrelsen om att ett &lt;NOBR&gt;100-års­&lt;/NOBR&gt; perspektiv kan vara acceptabelt när det gäller enskilda som inte inne­ håller samhällsviktiga verksamheter. Verket delade också länsstyrel­ sens uppfattning om att kommunen inte säkerställt hanteringen av dagvatten i planen. Regeringen ansåg sammantaget att detaljplanen inte garanterade att bostadsbebyggelsen inom planområdet blir lämp­ ligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet med hänvisning till översvämningsrisken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I ett annat tidigare ärende blev utgången den motsatta. Det ären­ det handlade om en detaljplan för Råå, i Helsinborgs kommun. Det planerades för tillbyggnad till tre befintliga bostadshus. Stadsbygg­ nadsnämnden i Helsingborg beslutade i augusti 2013 att anta en detaljplan för fastigheten Matrosen 42 m.fl. på Råå. Länsstyrelsen beslutade i november 2013 att med stöd av 11 kap. 10 § PBL över­ pröva kommunens beslut. I juni 2014 beslutade länsstyrelsen att upphäva kommunens beslut med motiveringen att bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning och att kommun­ en hade valt att inte använda sig av skyddsplaner utan hänvisade till ställningstagande om att översvämningsrisken skulle utredas i ett helhetsperspektiv framöver. Länsstyrelsens beslut överklagades till regeringen. I ärendet yttrade sig MSB och Boverket. MSB ansåg i sitt yttrande att det inte var rimligt att kommunen planerar nya eller utvidgade byggrätter inom område som riskerar att översvämmas vid ett 100 årsflöde och extrema nivåer på havet, om inte åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;vidtas för att reducera konsekvenserna av en översvämning. MSB hänvisade till att det i förarbetena till ändringen av PBL angavs att erosion och översvämning har preciserats särskilt trots att de i dag­ ligt tal skulle kunna klassas som olyckor. Anledningen till detta var att de kunde uppträda med ett långsamt förlopp och därför exklude­ ras som olycka i jämförelse med definitionen av olycka som används i lag om skydd mot olyckor. MSB ansåg därför att man vid en pröv­ ning enligt PBL borde se på konsekvenser av en översvämning på samma sätt som en olycka, dock med beaktande av att det under vissa förutsättningar är ett långsamt förlopp. Med detta avsåg MSB att åtgärder för att göra marken lämplig inte kunde skjutas på framtiden utan bör vara utredda vid beslut om en detaljplan. Konsekvenser av en översvämning borde därför som regel vara hanterad i planen genom anpassning eller förebyggande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Boverket ansåg att regeringen borde bifalla Helsingborgs kom­ muns överklagande. Boverket anförde i sitt yttrande bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft14"&gt;Boverket är av samma åsikt som kommunen och länsstyrelsen och MSB att den aktuella marken inte är lämplig för nya bostäder. Men i det aktuella ärendet finns det särskilda omständigheter att ta hänsyn till lik­ som det alltid gör då det handlar om befintliga bebyggelseområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft69"&gt;De tre enbostadsfastigheterna ligger inom detaljplanerat område och den pågående användningen har stöd i gällande detaljplaner. Det aktuella planförslaget medger inte ytterligare bostäder. Den egentliga frågan är istället om lokaliseringen av tre mindre tillbyggnader, på sam­ manlagt 78 kvadratmeter för de tre bostadshusen, kan anses vara fören­ ligt med lagens krav på lämplig markanvändning med hänsyn till över­ svämningsrisken. Översvämningsrisken består i detta fall dels av en risk att området översvämmas vid kraftigt regnande som får Råån, som rinner genom samhället, att svämma över (100 årsflöde), dels en bedömd risk att havsnivån på längre sikt kommer att höjas och att planområdet lik­ som stora delar av Råå samhälle tillsammans med alla lågt belägna kust­ områden kommer att översvämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft14"&gt;Boverket anser att de olika typerna av risker måste bedömas och hanteras på olika sätt. Risken för översvämning med anledning av mycket regn och smältvatten är en sedan tidigare känd risk och generellt sett är den befintliga bebyggelsen i landet lokaliserad med hänsyn till denna risk även om kunskapen och medvetenheten idag är lite större än den kanske varit tidigare. Denna risk har också uppgraderats med anled­ ning av att kraftiga regn, motsvarande &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; regn, förväntas förekom­ ma oftare i framtiden än tidigare. Den prognosticerade höjningen av havsnivån med anledning av klimatologiska förändringar är en risk av annan art och av helt andra dimensioner där följderna, om prognoserna visar sig stämma, är samhällsomvälvande. Denna risk har också relativt nyligen uppmärksammats och samhället och de olika samhällsfunk­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft14"&gt;tionerna har inte hunnit anpassa sig till hur risken ska bedömas och hur den ska hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft14"&gt;En genomtänkt fysisk planering kan vara ett sätt att minimera pro­ blem med en stigande havsnivå och ökad nederbörd – framförallt när det gäller lokalisering av ny bebyggelse och tillhörande infrastruktur. Plan- och bygglagen erbjuder instrument särskilt för detta i form av regionplan och kommuntäckande översiktsplan som kan ange förutsätt­ ningarna för den detaljerade planläggningen och för lokaliseringspröv­ ningar i detaljplan, bygglov och förhandsbesked. Möjligheterna att skapa nödvändiga förändringar för den befintliga bebyggelsen och den befintliga infrastrukturen är mycket mer begränsade och här är plan- och bygglagen idag inte det verktyg som kan lösa dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Regeringen upphävde länsstyrelsens beslut och angav som skäl att aktuella fastigheter ingick i ett större område där översvämnings­ risken är stor och åtgärder behövs för att skydda befintlig bebyggelse. Eftersom det var ett begränsat område kunde detaljplanen dock god­ tas trots att det inte var klarlagt vilka åtgärder som skulle komma att vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sammantaget ger de två ärendena från år 2016 intryck av att det nu finns en acceptans för att även havsnivåhöjningar ska beaktas vid detaljplaneförfarandet och att 2100 utgör en acceptabel utgångs­ punkt. Så var inte bedömningen i det tidigare ärendet från Råå, vilket skulle kunna indikera en praxisförändring. Av betydelse kan dock ha varit att det i Råå handlade om några mindre tillbyggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft41"&gt;Möjligheter eller skyldighet att ändra planen och bygglov enligt plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;En detaljplan börjar löpa när den vunnit laga kraft (eller senare datum om så beslutas). Tiden, den s.k. genomförandetiden ska enligt 4 kap. 21 § PBL bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem och inte längre än 15 år. Genomförandetiden innebär att om planen innehåller enskilt byggande ges markägarna tillfälle att genomföra planen. Genom den fastställda planen får markägarna rätt till bygglov enligt planen. Detaljplanen innefattar ett i princip uttömmande ställnings­ tagande till de allmänna och enskilda intressen som avhandlas i lagens andra kapitel. Planen ger därmed besked bl.a. om vilka områden som är lämpade för bebyggelse och ger i konsekvens härmed den en­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;skilde markägaren en garanti att få bygga i enlighet med planen – byggrätten (jämför tidigare nämnda kommentar till 4 kap PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs. Den får som huvudregel inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det. Det betyder alltså att förutsättningar för ändring kan finnas om de berörda fastighetsägarna samtycker. Det finns dock två undantag. Det första är att även om berörda fastighetsägare motsätter sig det får en detaljplan bl.a. ändras om ändringen eller upphävandet be­ hövs på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte hade kunnat förutses vid planläggningen. (4 kap. &lt;NOBR&gt;38–39&lt;/NOBR&gt; §§ PBL). Det måste då vara fråga om sådana nya förhållanden som inte med rimliga in­ satser från det allmännas sida kan bemästras på annat sätt än genom ändring eller upphävande av planen (prop. 1985/86:1 s. 596). Där­ emot kan beviljade förhandsbesked, bygglov och marklov, som i sin tur grundas på detaljplan aldrig upphävas enligt PBL. Dessa beslut gäller normalt under en tid om två år (jämför nämnda kommentar, till 14 kap. 9 §). Det andra undantaget är begränsat till fastighetsin­ delning och bedöms sakna relevans för analysen om ansvar. Det kommer därför inte att belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Efter genomförandetiden är byggrätten inte garanterad, eftersom kommunen då har en rätt att upphäva eller ändra detaljplanen. För att rätten ska upphöra måste dock en sådan ändring ske. Av 9 kap 30 § följer att bygglov &lt;SPAN class="ft39"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;beviljas för en åtgärd inom ett område med detaljplan om fastigheten överensstämmer med detaljplanen och uppfyller vissa andra krav, men risken för erosion, olyckor eller översvämning är &lt;SPAN class="ft39"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;ett av dessa andra krav. Detta gäller såväl inom som efter genomförandetiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Om planen ändras eller upphävs under genomförandetiden har den som äger en fastighet rätt till ersättning av kommunen för den skada som ändringen/upphävandet medför. Det gäller alltså oavsett om kommunen haft rätt att ändra eller upphäva planen enligt undan­ tagsbestämmelsen om förhållanden av stor allmän vikt, eftersom det endast är i sådana fall en ändring eller upphävande får ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Sammantaget skulle detta betyda att under genomförandetiden på högst 15 år kan en detaljplan inte ändras om det inte föreligger mycket starka skäl. I PBL finns inga bestämmelser som innebär en skyldighet för kommunen att initiera en sådan ändring utan en för­ ändring måste väljas av kommunen. Om kommunen väljer att göra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;en sådan förändring kan den bli skadeståndsskyldig mot berörda fastighetsägare. Om bygglov eller förhandsbesked hunnit beslutas kan dessa inte upphävas eller ändras. Efter genomförandetiden kan kommunen ändra eller upphäva planen utan att någon rätt till er­ sättning uppkommer för berörda markägare. En ändring eller ett upphävande kan dock inte påverka den befintliga bebyggelsen. En fastighetsägare har rätt att inte bara vidmakthålla bebyggelsen utan också förbättra den. Om han river byggnaden eller om den på annat sätt förstörs, har han rätt till ersättning om bygglov vägras för åter­ uppförande av en ersättningsbyggnad (se nämnda kommentar, till 4 kap. 40§). I praktiken finns det också ett mycket stort antal äldre detaljplaner som fortfarande gäller i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Den finns därmed en rätt till bygglov i enlighet med detaljplanen så länge planen består, oavsett om genomförandetiden gått ut eller inte. Samtidigt anger 2 kap. 5 § att om att risken för erosion, olycka eller översvämning ska beaktas inte bara vid planläggning utan även vid bygglovsansökan. Skyldigheten eller möjligheten att göra en sär­ skild riskbedömning för översvämning m.m. vid bygglovsansökan gäller därmed enbart utanför detaljplan. Syftet är att den prövningen som kan ske enligt 2 kap. 5 § redan ska ha skett i planärendet om det finns en gällande detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Sammantaget gäller därmed att det krävs en ändring av detaljplan för att det enligt gällande lagstiftning ska vara möjligt att förhindra ny bebyggelse på olämplig mark trots att i 2 kap. 5 § anges att risken för olyckor, översvämning och erosion även ska beaktas i ärenden om bygglov och det faktiskt är uttryckt som en skyldighet för kom­ munen. Detta beror på att 9 kap. 30 § som anger att bygglov &lt;SPAN class="ft39"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ges för en fastighet om åtgärden överensstämmer med detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft41"&gt;Kommunens skadeståndsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;PBL saknar särskilda skadeståndsrättsliga regler. I stället gäller den allmänna regleringen i skadeståndslagen. En kommun ska ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande kommunen svarar enligt 3 kap. 2 §. Kommunen har ett sådant skadeståndsansvar, eftersom planläggning utgör myndighets­ utövning. (Med myndighetsutövning avses i skadeståndslagen sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;beslut och åtgärder från det allmännas sida som är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över medborgarna (prop. 1972:5 s. 498). Att en kommun gjorde gällande förköp enligt den numera upphävda lagen om förköpsrätt har betraktats som myndighets­ utövning (NJA 2010 s. 27). Att planläggning utgör myndighetsut­ övning framgår även av den redovisning av hovrättens dom som följer längre ned i detta avsnitt). Vad som är fel eller försummelse vid riskbedömningen för skador på grund av klimateffekter måste bedömas i varje enskilt fall. Avgörande är förstås vad kommunen visste eller borde veta om risken vid tidpunkten för planläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det finns ett äldre rättsfall, som är relevant för skador på grund av klimateffekter, eftersom HD här för ett principiellt resonemang. Det var frågan om tre olika skadeståndsprocesser mot kommuner på grund av fel eller försummelse vid byggnadsnämnds myndighetsut­ övning i ärenden angående byggande. Det handlade om brister på grund av dåliga mark- och grundförhållanden. Utgången i målen (NJA 1984 s. 340) blev olika, kommunen ålades skadeståndsskyldig­ het i två fall men inte i det tredje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Följande anfördes bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft69"&gt;Kontrollen av mark- och grundförhållandena har med tiden kommit att tillmätas allt större betydelse; den får särskild vikt genom att dålig grundläggning kan leda till förödande skador på en byggnad, vilka dess­ utom kan vara svåra att komma till rätta med sedan väl byggnadsarbetet är avslutat. Vid prövning av ansökningar om byggnadslov och vid senare tillsyn av byggnadsarbetet – liksom för övrigt redan i samband med planering – har man från byggnadsnämndens sida att speciellt upp­ märksamma de angivna förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft14"&gt;Man måste emellertid se realistiskt på nämndens möjligheter att ingripa mot skaderisker av olika slag. Dess resurser är begränsade, och vilka av dess mångskiftande uppgifter som bör ha företräde har fram­ stått som i viss mån tveksamt. Här får också beaktas att avsikten med skadeståndsansvaret vid bristande byggnadskontroll inte kan vara att man på kommunen skall överflytta den skyldighet att se till att arbetet utförs med omdöme och sakkunskap som enligt byggnadsförfattning­ arna åvilar den byggande. Det är byggherren som – tillsammans med bl.a. ansvarige arbetsledaren, när en särskild arbetsledare utses – i första hand svarar för att arbetet utförs på ett fackmässigt sätt, som inte kan ge upphov till skador på byggnaden ens på sikt. Naturligtvis har även senare ägare av fastigheten ett ansvar för tillsyn och underhåll av denna. Liksom vid vanlig vållandebedömning måste det få betydelse för kom­ munens ansvar, om man hos byggnadsnämnden sålunda med fog kan räkna med att någon annan med större möjlighet att påverka förhållan­ dena vidtar åtgärder mot skaderisker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft69"&gt;Med hänsyn till det anförda bör ett skadeståndsansvar för fel eller försummelse från byggnadsnämndens sida i sammanhang varom nu är fråga bli aktuellt främst i sådana avseenden där man hos kommunen, till följd av sin speciella kännedom om förhållandena på platsen eller sina speciella resurser, har klart bättre möjlighet än den byggande att inse skaderiskerna och bedöma vilka åtgärder som lämpligen bör vidtas. Detta får betydelse just när det gäller skador på grund av markens beskaffen­ het, bl.a. eftersom byggnadsnämndens personal ofta kan bättre över­ skåda förhållandena i stort på grundval av tillgängligt material eller de erfarenheter som man vunnit under tidigare verksamhet. Viss hänsyn får också tas till den byggandes kvalifikationer; utförs arbetet av ett väl­ renommerat byggnadsföretag, behöver nämnden inte på samma sätt som annars räkna med att förbiseenden och misstag kan förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft69"&gt;Helt kan emellertid inte byggnadsnämnden lita ens på den kom­ petens som finns hos erfarna byggherrar eller entreprenörer. Bl.a. när ett bygge är förbundet med påtagliga risker för framtida sättningsskador av betydelse, får nämnden anses skyldig att se till att skadeförebyggan­ de åtgärder blir vidtagna; man begär t.ex. att grundundersökning utförs innan byggnadslov meddelas, eller man ger speciella föreskrifter angå­ ende byggnadens utförande med tanke på riskerna i fråga. I sådana fall kan alltså en kommun inte frita sig från ansvar genom att hänvisa till att den byggande rimligen borde ha kunnat förhindra eventuella skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft14"&gt;Vad som närmare fordras i olika situationer för att kommunen skall åläggas skadeståndsskyldighet får bedömas med hänsyn till omständig­ heterna i det enskilda fallet. Ett förhållande som får betydelse är hur pass viktig kontrollen framstår enligt byggnadsförfattningarna, bl.a. om den är obligatorisk eller bara behöver vidtas stickprovsvis eller när särskild anledning förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;En slutsats av rättsfallet kan vara att kommunen har ett större ansvar för skador på grund av översvämning, ras/skred och erosion, efter­ som kommunen har bättre resurser än den byggande att utreda dessa skaderisker. Det finns därutöver ett hovrättsfall som är av visst intresse, Hovrätten för Västra Sveriges dom &lt;NOBR&gt;2013-12-20&lt;/NOBR&gt; i mål T 4719/12. I det rättsfallet var det fråga om privatpersoner som köpt två tomter av Vårgårda kommun och därefter byggt två villor, men fastigheterna satte sig. Marken var ängsmark som sluttade ner mot Kyllingsån. Kommunen genomförde 1990 en geoteknisk utredning och 2004 en stabilitetsutredning. Efter att kommunen därefter vid­ tagit vissa stabilitetsåtgärder för att hindra erosion och skred antog kommunen en detaljplan 2004 och sålde fastigheterna för villabe­ byggelse. I detaljplanen fanns föreskrifter om att marken behövde fyllas upp med en meter. Köparna som lät bygga husen fyllde igen med vanligt fyllnadsmaterial. De uppförda två villorna satte sig 2008.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Skälet var att det vanliga fyllnadsmaterialet som använts var för tungt. Om man använt cellplast i stället för jord och mackadam hade sätt­ ningsskadorna inte inträffat. Frågan i målet var om kommunen var ansvarig för skadorna på grund av fel eller försummelse vid myndig­ hetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Hovrätten ansåg att kommunen varit vårdslös genom att inte före detaljplanens antagande låta utföra undersökningar om markens vertikala bärighet, dvs. hur sättningsbenägen marken var. Hovrätten ansåg att kommunen genom de geotekniska undersökningar som genomförts borde ha insett att marken kunde vara sättningsbenägen och därför borde ha förstått att en markuppfyllnad med vanligt mate­ rial skulle kunna leda till sättningsskador. Kommunen ådömdes att betala skador. Vid tidpunkten gällde PBL i den tidigare lydelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Alla fodringar preskriberas som huvudregel 10 år efter tillkomst­ en (3 år för fordran mot en konsument) om det inte finns någon annan särskild reglering. Det gäller därmed även skadeståndsanspråk, eftersom skadeståndslagen saknar egna preskriptionsregler. En slut­ sats är att tiden för en kommuns ansvar börjar löpa när beslutet om plan eller bygglov tas, eftersom det är då myndighetsutövningen sker, (jämför tidigare nämnda &lt;NOBR&gt;HD-fall).&lt;/NOBR&gt; Här är den skadegrundade hand­ lingen från kommunen byggnadsnämndens beslut om bygglov). Ett problem kan vara att även om ett beslut om plan tas vid ett datum kan det dröja innan byggandet påbörjas, tiden kan oftast variera. Genomförandetiden är som framgått &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; år. Om en kommun där­ med exempelvis skulle låta bli att beakta exempelvis översvämnings­ risken vid en detaljplan och en fastighet efter flera år översvämmades skulle det kunna vara så att kommunens ansvar hunnit preskriberas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft41"&gt;Ansvaret för ny bebyggelse – analys och slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Av lagstiftningen följer att bebyggelse inte får planläggas på mark som inte är lämplig med hänsyn till risk för skador på grund av exempelvis erosion, ras eller översvämning. Det föreligger en utred­ ningsskyldighet för kommunen för att klarlägga om marken är lämp­ lig. Som framgått inledningsvis i detta avsnitt avser detta krav for­ mellt såväl den planläggning som sker i översiktsplan som den som sker i detaljplan eller i områdesbestämmelser. Samtidigt är översikts­ planen inte ett bindande dokument. Samlad bebyggelse ska också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;som huvudregel planläggas genom detaljplan eller områdesbestäm­ melser. I min analys om ansvarsfördelning utgår jag därför från be­ byggelse som planlagts i detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En avgörande fråga för ansvarsbedömningen är om kravet av att planlägga på lämplig mark utifrån risken för skador på grund av klimateffekter i PBL är ett bindande juridiskt krav, om formuleringen om lämplig mark i grunden förbjuder kommunen att bygga på olämplig mark eller om det ska tolkas som en uppmaning eller rekom­ mendation. Som framgått innebär PBL en avvägning av en mängd olika intressen, det ska ske en avvägning med hänsyn till både den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen av begrep­ pet hållbar utveckling. Det ingår också i kommunens planmonopol att på eget ansvar göra avvägningar om lämplig mark (Betänkandet 2005:77, ”Får jag lov, om planering och byggande, del 1, kap 4). Samtidigt finns det en möjlighet för staten att överpröva. Som fram­ gått av 4.1 är hela utredningens område, skador på grund av klimat­ effekter ett område där staten har behållit sitt inflytande genom tillsyn. Risken för olyckor, översvämning och erosion är en av de s.k. statliga ingripandegrunderna. Det finns som framgått beslut från re­ geringen där den upphävt kommunala beslut om detaljplaner utifrån risken för skador på grund av klimateffekter. Sammantaget innebär det att det finns ett långtgående handlingsutrymme för kommuner­ na, men att det inte bör vara möjligt att planlägga med vetskap om en mer betydande risk för skador. Enligt Boverket finns det många gånger en risk som accepteras, men om den är mer kvalificerad får det bedömas strida mot lagen. Som framgått ovan innebär regelverket också en skyldighet för kommunerna att inhämta underlag om klimat­ effekter. Av de redovisade rättsfallen om myndighetsutövning följer att kommunen riskerar en skadeståndsskyldighet om underlag inte inhämtas och en skada inträffar. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Slutsatsen är därmed att kom­ munerna har ett juridiskt ansvar för klimatanpassning av ny be­ byggelse vid detaljplaneläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Några kommuner har invänt att de inte kan uppfylla sin utred­ ningsskyldighet, eftersom de menar att expertmyndigheternas kun­ skaper inte kommer dem till del, särskilt inte i rätt tid, och att det skulle bero på bristande samordning av länsstyrelsen. Här föreligger det en missuppfattning om gällande rättsläge och en oklarhet om rollfördelningen. Det är kommunerna som ansvarar för att plan­ läggning av ny bebyggelse sker med hänsyn till klimateffekterna och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;riskerna på grund av dem. Det är därmed även kommunerna som ska inhämta underlag för att kunna uppfylla detta ansvar. Det kan ske genom att inhämta underlag från andra myndigheter eller upp­ rätta eget. Som kommer att framgå nedan sker det dock inte fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Sammantaget har kommunerna enligt PBL ett uttryckligt juri­ diskt ansvar för att ny bebyggelse lokaliseras till lämplig mark med hänsyn taget till risken för olyckor, översvämning och erosion. PBL:s konstruktion bygger på att detta ansvar kommer till uttryck genom detaljplanen. För ett helt nytt område som planläggs är därmed kraven klara, det finns en utredningsskyldighet för kommunerna. Om be­ byggelse sker på olämplig mark utan att kommunerna utrett lämp­ ligheten utifrån skaderisken eller om den utrett risken och ändå genomfört bebyggelse utan att ta hänsyn till den kan skadestånds­ skyldighet uppstå. Det krävs dock att den som vill ha skadestånd kan bevisa vårdslöshet från kommunen. Eftersom det, som kommer att redovisas nedan, bl.a. saknas riktlinjer och konkreta tidsperspek­ tiv är kraven mot kommunerna vaga och därmed framstår det som det skulle kunna vara förenat med svårigheter att bevisa vårdslöshet. Därtill kommer att det finns en uppenbar risk för att skadestånds­ kravet skulle hinna preskriberas. Grundproblemet är att kommunens skyldigheter i hög grad är kopplade till planläggningen och att PBL inte beaktar möjligheten av att risken för bebyggelse på marken kan försämras med tiden. Slutsatsen för ny bebyggelse enligt en ny detalj­ plan är därmed att det finns ett uttryckt ansvar och ett därtill kopplat skadeståndsansvar, men att detta kan bli svårt att realisera i prak­ tiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Många gånger sker ny bebyggelse i mindre omfattning också en­ ligt äldre detaljplan. Här blir det omöjligt att ställa kommunen till ansvar, eftersom det möjliga skadeståndsansvaret hunnit preskriberas. Som framgått finns det inte heller några skyldigheter för kommunen att upphäva äldre detaljplaner. Därmed finns det detaljplaner som medger bebyggelse som redan är olämplig eller som kommer att bli det. Det innebär att kommunen kan sakna ansvar för ny bebyggelse om det sker med utgångspunkt från äldre detaljplaner. Här innebär regelverket också att det inte finns laglig grund för att avslå bygglov om det är enligt detaljplanen. Den möjligheten kommunen skulle ha är att besluta om anstånd i bygglovsärendet och sen vidta åtgärder för att upphäva detaljplanen för att därefter kunna avslå en ansökan om bygglov. Från kommunalt håll har anfört att det skulle kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;vara en skyldighet för kommunen att i ett sådant fall där det är klarlagt att marken är olämplig utifrån ett riskperspektiv att besluta om anstånd i bygglovsärendet och att därefter vidta åtgärder för att upphäva detaljplanen. Skyldigheten skulle grunda sig på 12 kap. 1 och 2 § 2 punkten PBL, som anger att det i varje kommun ska finnas en byggnadsnämnd och att nämnden bl.a. uppmärksamt ska följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgiv­ ning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byg­ gande och fastighetsbildning. Samtidigt ger lagregleringens ordaly­ delse intryck om att i första hand syfta till att bestämma den interna arbetsfördelningen inom kommunen. Från Boverket har pekats på att det inte finns någon skyldighet för kommunen att göra en risk­ bedömning vid bygglovsansökan, eftersom det skulle skett vid plan­ läggningen. Exemplet får handla om en uppenbar risk, som byggnads­ nämnden vid tillfället hade god kännedom om. Om det finns en skyldighet för kommunen att agera på det sättet i en sådan situation och om kommunen skulle kunna riskera skadestånd om den inte gör det framstår sammantaget som osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft63"&gt;Från Göteborgs kommun har vidare pekats på kommunens exklu­ siva rätt att bestämma om planläggning och följande har anförts:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;Den rättsliga sanktionen mot en kommun som inte vidtar erforderliga planeringsåtgärder är att staten, visserligen i vissa begränsade fall, kan förelägga kommunen enligt 11 kap 15 § PBL att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (plan­ föreläggande), om det behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 § andra stycket 1 eller 2. De intressen som ska beaktas enligt detta lagrum är dels riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken dels reg­ leringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner och som ska samordnas på ett lämpligt sätt. Genom beskrivna regler finns således ett regelverk, om än något teo­ retiskt, som i vissa situationer ger en skyldighet förkommunen att agera. Särskilt regleringen av sådana frågor som gäller samordning mellan kommuner skulle kunna avse klimatanpassningsåtgärder. Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen besluta att länsstyrelsen på kommunens bekostnad ska ta fram det förslag och i övrigt göra det arbete som enligt 5 kap. behövs för att detaljplanen eller områdes­ bestämmelserna ska kunna antas, ändras eller upphävas, och även anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;Från kommunen har upplysts om att staten aldrig använt sig av denna möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft41"&gt;Kommunens ansvar för befintlig bebyggelse – analys och slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Nästa fråga blir vilket ansvar kommunerna kan ha för den befintliga bebyggelsen, all denna bebyggelse som är uppförd med detaljplaner som är äldre än 10 år och där ansvaret därmed hunnits preskriberas. En fråga blir om det även finns ett skadeståndsansvar om det senare uppstår en risk och kommunen underlåter att agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;När det gäller befintlig bebyggelse som har upprättats enligt detalj­ plan pekar inte PBL ut några skyldigheter för kommunen att agera för att undanröja risker för översvämning, erosion, ras eller skred på befintlig bebyggelse i PBL utöver att byggnadsnämnden enligt 12 kap. 2 § uppmärksamt ska följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. I stället är det i PBL uttryckt så att huvudregeln är att kommunen inte &lt;SPAN class="ft39"&gt;får &lt;/SPAN&gt;ändra detaljplanen under genomförandetiden utan berörda fastighetsägares samtycke, men att detta inte gäller om nya förhål­ landen av stor allmän vikt som inte kunde förutses uppkommer. Här kan man tänka sig att exempelvis risk för översvämning eller ras skulle kunna vara en sådan omständighet. Även i sådant fall skulle fastig­ hetsägaren ha rätt till ersättning och beviljade bygglov eller förhands­ besked skulle inte påverkas. Från kommunalt håll har med hänsyn till risk för ersättningskrav mot kommunen anförts att ett upphävan­ de av detaljplan under genomförandetiden i praktiken inte framstår som möjligt utan att det i så fall i stället handlar att avvakta till dess genomförandetiden gått ut. Efter genomförandetiden kan detaljplan­ en ändras, men det påverkar ändå inte den befintliga bebyggelsen. Det framstår därmed som om det saknas förutsättningar för att göra kommunen skadeståndsskyldig för befintlig bebyggelse. PBL inne­ bär i första hand att fastighetsägaren rätt skyddas när en detaljplan en gång antagits. Som framgått innebär bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ också att byggnadsnämnden ska följa utvecklingen och ta de initiativ som behövs. Som framgått ovan har det från kommu­ nalt håll anförts att det för ny bebyggelse enligt äldre detaljplan i en bygglovsansökan kunna uppstå en skyldighet för kommunen att besluta om anstånd och sedan agera genom att upphäva detaljplanen. Här skulle dock skyldigheten uppstå i ett befintligt ärende där myn­ dighetsutövning realiserades. För befintlig bebyggelse skulle dock något konkret ärende inte behöva uppstå om inte bygglov söktes&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;för exempelvis ombyggnad. Att kommunen skulle kunna bli skade­ ståndsskyldiga på grund av passivitet utan lagstöd att agera framstår som uteslutet. Det kan det finnas möjligheter för kommunerna att försöka skydda befintlig bebyggelse genom att uppföra olika skydd, exempelvis vallar, men det finns inga bestämmelser i PBL som anger att detta skulle vara en skyldighet. En slutsats är att det är svårt att föreställa sig att kommunerna kan ställas till svars juridiskt för skador på befintlig bebyggelse och att kommunen därmed inte har ett juridiskt ansvar för den befintliga bebyggelsen enligt PBL. Att staten – som Göteborgs kommun påpekat – i vissa undantagssitua­ tioner som avser riksintressen eller samordning skulle kunna fram­ tvinga en detaljplan saknar enligt utredningens uppfattning betydelse i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft41"&gt;Motsvarande slutsats av andra aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det kan noteras att länsstyrelsen i Skåne i en handlingsplan (”Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 – Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle” s. 50) dragit mot­ svarande slutsats. Följande anges:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft14"&gt;Kommunen har ingen skyldighet enligt lag att skydda befintlig bebyg­ gelse. Dock finns det en skyldighet i plan- och bygglagen att beskriva hur befintlig bebyggelse dvs. den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Därmed faller det på kommunerna att ta ställning till frågan. Det är dock av vikt att vara tydlig mot medborgarna var det kommer att bli aktuellt med skydd och vilka områden man inte avser skydda. Översiktsplanen är ett lämpligt forum för sådana ställningstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Ett liknande ställningstagande anges i en rapport från Andermyr Advokat AB om ”Ansvar och drivkrafter för kommunens hantering av stabilitetsfrågor” från februari 2016 som gjorts på uppdrag av Göteborgs kommun. På s. 4 anges följande under rubriken ”Befintlig bebyggelse”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft14"&gt;Det betyder att det således inte finns någon lagstadgad skyldighet för kommuner att utföra utredningar och vidta åtgärder för att förebygga skred- och andra olyckor, men att det kan finnas en rätt för kommunen (dvs. kompetens eller befogenhet) att vidta åtgärder om det kan anses vara av ett allmänt intresse för kommunmedborgarna att kommunen vidtar åtgärder och ställer kommunens resurser och skattemedel till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kommunens möjliga ansvar för skador på grund av annan lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft41"&gt;Lag (2003:778) om skydd mot olyckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Utöver det ansvar som kommunerna kan ha enligt PBL finns även ett kommunalt ansvar för olyckor enligt lagen om skydd mot olyckor. Som framgått av 4.1 är det i första hand kommunen som har ett ansvar för räddningstjänsten inom kommunens område. Vid olyckor eller överhängande fara för olyckor gäller enligt lagen att kommunen ska ansvara för räddningstjänst. En förutsättning är att det är moti­ verat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Det finns exempelvis ingen skyldighet för kommunerna att agera vid källaröversvämningar. Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst medfört betydande kostnader har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger en självrisk. Som även det framgått av 4.1 omfattas inte erosion eller långsamma översvämningar av lagstiftningen utan det ska vara fråga om plötsliga inträffade händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Innebörden av detta ansvar är att kommunerna vid plötsliga över­ svämningar och ras eller skred av viss dignitet eller överhängande fara för detta har en skyldighet att agera med räddningsinsatser i den utsträckning det är möjligt. Ansvaret innebär som framgår i 4.1 att hindra eller begränsa skador, men inte att i slutänden ersätta förstörd egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft78"&gt;Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Därutöver har kommunerna även ett ansvar för krisberedskap. Kom­ munernas ansvar regleras i lag (2006:544) om kommuner och lands­ tings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att han­ tera krissituationer i fred. Enligt 2 kap. 1 § ska varje kommun ta fram en risk- och sårbarhetsanalys över sina samhällsviktiga funktioner och vilka risker som finns i kommunen. Exempel på samhällsviktiga funktioner är elverk, &lt;NOBR&gt;it-försörjning&lt;/NOBR&gt; och sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Det kommunala självstyret och den kommunala finansieringsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Som framgått ingår det i kommunens planmonopol att på eget ansvar göra avvägningar om lämplig mark (Får jag lov, om planering och byggande, SOU 2005:77, del 1, kap 4). Samtidigt finns det en möjlig­ het för staten att överpröva och upphäva beslut om kommunerna inte i tillräcklig utsträckning beaktat risken för olyckor, översväm­ ning och erosion vid detaljplaneläggningen. Som framgått av 4.1 är hela utredningens område, skador på grund av klimateffekter ett om­ råde där staten har behållit sitt inflytande genom tillsyn. Risken för olyckor, översvämning och erosion är en av de s.k. statliga ingri­ pandegrunderna. Utgångspunkten för lagstiftningen är att staten har det övergripande ansvaret för samhällets utveckling och måste därför ange ramarna för de regionala och kommunala befogenheterna. Stat­ ens har möjlighet att ingripa i frågor av nationell betydelse (prop. 1985:86:1 s. &lt;NOBR&gt;76–77).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;En viktig slutsats för utredningen är därmed att detta i sin tur innebär att det i just denna fråga om skydd för olyckor, översväm­ ning och erosion finns det ett visst utrymme att skärpa lagstift­ ningen och ställa utökade krav på kommunerna om den förändrade situationen i form av ökad översvämning eller risken för ras/skred eller erosion så kräver även med beaktandet av planmonopolet eller det kommunala självstyret. Därtill kommer dock att den kommunala finansieringsprincipen behöva analyseras ingående om ökade krav ställs på kommunerna som medför kostnader (jämför för hela stycket kapitel 3 och kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Klimatanpassning i praktiken i kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft12"&gt;– analys av brister och hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Som framgått får enligt PBL planläggning av bebyggelse inte ske på olämplig mark och det finns en utredningsskyldighet för kommu­ nerna. Samtidigt sker så inte alltid i praktiken, i vart fall inte utifrån en långsiktig påverkan av olika klimateffekter. Utredningen har genom möten med ett stort antal kommuner, myndigheter och organisa­ tioner, jämför avsnitt 2.2, undersökt och analyserat hur regelverket tillämpas i praktiken och anledningen till att det finns en skillnad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;mellan regelverk och dess tillämpning. Nedan ska denna analys pre­ senteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det finns flera förklaringar till varför kommunerna låter bli att uppfylla detta ansvar, dvs. låta bli att utreda markens lämplighet med hänsyn till risken för olyckor, översvämning eller erosion innan be­ byggelse sker i vart utifrån ett långsiktigt perspektiv. Det handlar framför allt om att det är oklart vilket tidsperspektiv kommunerna är skyldiga att utgå från. För närvarande är inte heller den accep­ tabla riskfaktorn vid bebyggelse och klimateffekter klarlagd. Vidare finns det flera alternativa scenarier om klimateffekters påverkan när det exempelvis gäller havsnivåhöjningar. Som en följd av detta saknar länsstyrelserna en praxis för sina bedömningsgrunder. Kommuner­ na upplever också att myndigheters material är svårtillgängligt och att länsstyrelsernas samordning är bristfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Oklart tidsperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;För närvarande är det i hög grad oklart vilket tidsperspektiv kom­ munerna ska arbeta efter när det gäller klimatanpassning av bygg­ nation. Länsstyrelsen i Stockholm (jämför analysen i 4.1) har visser­ ligen uttryckt att 2100 är ett rimligt årtal att utgå från och anfört att bl.a. Klimat- och sårbarhetsutredningen utgick från detta, men grunden för detta är osäkert och det finns uppfattningar om att det vore bättre att utgå från byggnationens livslängd. Från SKL har anförts att andra länsstyrelser har andra utgångspunkter. Redan här är förutsättningarna oklara. Som framgått av praxisredogörelsen har i ett ärende som prövats av regeringen i december 2016 år 2100 ut­ gjort utgångspunkt för översvämning och byggnation, vilket skulle kunna utvecklas till en praxis. Med hänsyn att ärendet är så nytt har det ännu inte fått genomslag. Eftersom tidsperspektivet kommuner­ na ska anpassa sig till än så länge är oklara, blir även klimateffek­ terna och risken för skador oklara, eftersom de förändras och delvis förvärras med tiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft41"&gt;Oklart scenario&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det saknas vidare en enighet om hur de framtida scenarierna kan komma att se ut. Här ingår exempelvis den framtida omfattningen av skyfall, förväntad havsnivåhöjning, förekomst av ras och skred och förekomst av annan översvämning. Från SMHI har anförts att många kommuner efterfrågar riktlinjer till vilka scenarier de behöver an­ passa sin byggnation till. För närvarande finns det flera olika scenarier, men det saknas beslut om vilket scenario som är mest troligt och som ska vara gällande utgångspunkt. Samtidigt finns det en betydande svårighet med en sådan beskrivning, eftersom det finns en osäkerhet om hur framtiden kommer att se ut. SMHI anför också i sin tidi­ gare nämnda rapport från 2015, att det inte är möjligt att i förväg veta hur emissioner av växthusgaser kommer att utvecklas. Därför måste man vid beslut om saker som har ett långt tidsperspektiv ta hänsyn till ett spann av resultat från olika kombinationer av emissionsscena­ rier och modeller. Vilken del av spannet som man väljer bör styras av hur stor risk som tas om förändringarna underskattas. En optimal planering är adaptiv, vilket innebär att kompletterande åtgärder kan göras längre fram i takt med att ny kunskap finns tillgänglig (s. 45­ 46). Från kommunalt håll har anförts att man delar synpunkten om adaptiv planering, men framhåller också det orimliga att varje kom­ mun var och en för sig måste försöka göra dessa svåra tolkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft41"&gt;Oklar riskbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Från Boverket har anförts att det bl.a. vore möjligt för kommu­ nerna att redan i sin översiktsplan ta ställning till vilka riskkriterier (exempelvis vattennivåer) man anser vara rimliga för den fysiska planeringen i kommunen. Så har exempelvis skett i Göteborgs kom­ mun. Det kräver dock ett ställningstagande till vilka risker och effekter som är acceptabla, vilket innehåller en politisk bedömning. Enligt Boverket gäller generellt att risker aldrig kan uteslutas, men att det måste till en bedömning om vilka risker som är acceptabla. Risknivån kan variera för olika typer av byggnader. Det kan exem­ pelvis vara så att översvämning för vissa byggnader eller delar av bygg­ nader kan fungera, medan andra byggnader, som exempelvis ett sjukhus är känsligare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft41"&gt;Avsaknad av praxis och frågan om riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Som framgått av avsnitt 4.1 saknas också praxis från länsstyrelserna om vad som gäller och de olika länsstyrelserna ställer olika krav. Det leder till en osäkerhet om vilket underlag kommunerna ska inhämta. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv framstår det också som allvarligt att kraven varierar. Kommunernas uppgift blir därmed svår att uppfylla. Som framgått av 4.1 efterlyser många kommuner klara besked på förhand om vad som gäller. I stället blir det så som framgått av 4.1 att kraven får klargöras under samrådet med länsstyrelsen. Från kom­ munalt håll pekas på att länsstyrelsernas synpunkter många gånger kommer orimligt sent. Denna ordning framstår som olämplig och bör i sig kunna medföra att klimatanpassningen får en lägre prioritet än andra krav. Det bör rimligen också bli svårare att hitta bra lös­ ningar om planeringen med hänsyn till klimateffekter kommer in på ett senare stadium. Från Näringsdepartementet har hänvisats till Bo­ verkets regeringsuppdrag att i samverkan med berörda myndigheter utarbeta en vägledning avseende hur kommuner och länsstyrelser i olika skeden av de kommunala planeringsprocesserna ska tillgodose plan- och bygglagens krav på att beakta människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion, se 4.1.3 under ”Boverket”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Därtill kommer, som även det anges där, att Boverket under min utredningstid, i sitt regleringsbrev för 2017 fått ännu ett uppdrag med innebörd om tillsynsvägledning till länsstyrelsen för översväm­ ning. I uppdraget anges bl.a. att syftet är att tillsynsvägledningen ska skapa förutsättningarna för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar. Tillsynsvägledningen bör klargöra vilket underlag som behövs för länsstyrelsernas prövning och hur bebyggelse bör vara utformad för att anses lämplig i förhållande till risken för översvämning vid sjöar och vattendrag, bl.a. i fråga om vilken återkomsttid som olika slag av bebyggelse bör tåla. Tillsynsvägledningen bör även klargöra hur bebyggelse i anslutning till havet bör utformas för att vara långsik­ tigt hållbar i förhållande till globalt stigande havsnivåer. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft63"&gt;Problemet med bristande praxis gäller inte bara klimatanpassning. Regeringen beslutade i februari 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att öka den kom­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;munala planläggningen för bostadsbyggande och utbudet av mark­ anvisningar (dir. 2014:29). Utredningen överlämnade i december 2015 sitt betänkande Bättre samarbete mellan stat och kommun vid pla­ nering för byggande, SOU 2015:109. Utredningens huvudförslag är att kommunerna ska få möjlighet att begära ett planeringbesked från länsstyrelsen. Utredningen anför följande i sammanfattningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;Vissa kommuner uppger att de inte får de besked de behöver från läns­ styrelsen under detaljplaneprocessen. Min enkätundersökning visar t.ex. att kommunerna anser att det finns problem med att länsstyrelsen ger otydliga besked i fråga om ingripandegrunderna (riksintressen, hälsa och säkerhet etc.) i 11 kap. 10 § PBL. Vidare uppges att läns­ styrelsen frångår bedömningar som lämnats tidigare under planproces­ sen och ger otydliga besked i fråga om avvägningar mellan konkur­ rerande statliga intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft14"&gt;Vi har funnit att det finns ett behov av att länsstyrelsen ska yttra sig på ett bindande sätt under planarbetets gång. I vissa fall kan det t.ex. visa sig tidigt i planprocessen att en enskild fråga är avgörande för tillkomsten av en detaljplan. I sådana fall är det inte ändamålsenligt att arbeta vidare med planeringen förrän denna fråga är avgjord. Det är då viktigt att kommunen snabbt kan få besked om länsstyrelsens inställ­ ning till den aktuella frågan. Det kan t.ex. handla om ifall en bullerstörd plats eller ett område av riksintresse ska få bebyggas överhuvudtaget. För att kommunerna vid behov ska få bindande besked från staten i dessa frågor föreslår vi en möjlighet att begära ett s.k. &lt;SPAN class="ft55"&gt;planeringsbesked &lt;/SPAN&gt;från länsstyrelsen. Detta besked ska klargöra hur planförslaget för­ håller sig till en eller flera av ingripandegrunderna i Plan och bygglagen (2010:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Därmed var det alltså den utredningens förslag att länsstyrelsen skulle på förhand i det enskilda fallet precisera sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Boverket anser i sitt remissyttrande att utredningens förslag att kommunerna ska kunna begära ett planeringsbesked från länssty­ relsen om ett detaljplaneförslags förenlighet med 11 kap. 10 § PBL i grunden är positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Förslaget är för närvarande under beredning i regeringskansliet. Utfallet av beredningen bör få betydelse för utredningen. Om ett sådant generellt förslag övervägs av regeringen bör det även kunna omfatta ett förhandsbesked om risken för olyckor, översvämning och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft41"&gt;Bristande samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;En annan svårighet är att många klimateffekter och riskerna med dem är gemensamma för flera kommuner och det framstår som in­ effektivt att varje kommun ska inhämta eget underlag eller t.o.m. upprätta eget material. En fara med detta är också att det inte bara är ineffektivt utan att det kan leda till olika bedömningar på olika sidor kommungränsen för frågor som är gränsöverskridande. Sam­ tidigt ligger det i planmonopolet att varje kommun ska få göra sin egen bedömning. En lösning är därmed att det är expertmyndigheter­ na som tillhandahåller underlag till kommunerna, vilket redan sker i hög grad, som framgått finns t.ex. på MBS:s hemsida underlag för översvämningar. Det som kan behöva övervägas är i vilken utsträck­ ning material finns tillgängligt hos expertmyndigheterna, vad som saknas och länsstyrelsens roll när det gäller samordning. Från kom­ munernas sida har framförts att en del av det material myndigheter­ na tillhandahåller bara är tillgängligt mot en avgift. Det skulle för­ sämra tillgängligheten. SKL har anfört att en del av det material som SGI och SGU tillhandahåller är svårtillgängligt och komplicerat. Det krävs en kommunikationsplan. Från kommunalt håll pekas också på att flera myndigheter i dag tar egna initiativ om klimatanpassning utan samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Från SGI har anförts att deras stöd till länsstyrelserna innefattar granskning av planer utifrån ett geotekniskt perspektiv. Granskningen omfattar säkerhetsfrågor om skred, ras och erosion, men inte grund­ läggnings- eller sättningsproblem och inte heller markmiljöfrågor. SGI besitter kompetens för att granska även sättningsproblem i rela­ tion till grundläggning och markbelastning, men detta ingår inte i myndighetens uppdrag. Från myndigheter har anförts att nationella myndigheter tillgängliggör underlag och metoder på en översiktlig nivå för hela landet. För kommuner kan däremot specifika underlag behövas. Det är kommunernas ansvar att ta fram detta underlag. Nationella myndigheter har inte i uppdrag och saknar resurser att kostnadsfritt på beställning leverera detaljerade underlag. Att ta fram detaljerade underlag för specifika byggnationer till samtliga kom­ muner vore enligt flera myndigheter ett omöjligt arbete. Från kom­ munalt håll har anförts att det är orimligt att kommunerna ska be­ höva betala för att få tillgång till underlag som de behöver för att uppfylla sina skyldigheter. Ett problem enligt kommunerna skulle&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;också vara att det är oklart när underlaget är avgiftsbelagt. Ett samtal till en myndighet från en kommun kan därför leda till en faktura. Allt detta försvårar inhämtandet av ett gediget underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;Exploatörens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Till utredningen har också från flera håll anförts att kommunerna i praktiken oftast är hårt pressade av exploatören, dvs. den som vill utföra bebyggelse. I många kommuner, särskilt mindre, kommer be­ byggelse bara till stånd om ett byggbolag vill bygga. Ibland är det därför i praktiken bolaget som väljer plats och pressar kommunen att godkänna planer på platser som exploatören väljer. Utredningens slutsats är förstås att detta är en reell svårighet för kommunerna, men att det är kommunernas ansvar att följa gällande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Analys av möjliga övergripande förbättringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft41"&gt;Analys av klimateffekter och åtgärdsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Som framgår närmre av 3.6 har enbart en del av alla kommuner gjort någon form av klimatanpassningsplan. Vad dessa planer kan inne­ hålla varierar, oftast är det enbart en analys om framtida klimateffekter utifrån länsstyrelsernas regionala planer. Bedömningen är också att endast en liten del av kommunerna även kartlagt åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Det finns en bred enighet om att detta arbete i kommunerna måste förstärkas. Som framgått sker arbetet med att undersöka markens lämplighet utifrån risk för översvämning, ras eller erosion i dag först i samband med att en detaljplan antas, eftersom detalj­ planen är mer detaljerad än översiktsplanen. En detaljplan avser inte en hel kommun och kan därför inte ge ett helhetsperspektiv. En effektiv riskbedömning av klimateffekter och åtgärdsförslag borde upprättas i varje kommun utifrån ett helhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Som framgått är översiktsplanen enligt gällande regler inte bin­ dande, men trots detta ska länsstyrelsen enligt 3 kap. 9 § samråda med kommunen när kommunen upprättar ett förslag till översikts­ plan eller ändring i plan. Av en översiktsplan ska enligt 3 kap. 5 § PBL, bl.a. framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden och kommunens syn på hur den bebygg­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;da miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunen ska enligt 3 kap. 27 § minst en gång under mandattiden pröva om översikts­ planen är aktuell i förhållande till dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En fråga är om behovet av utökade analyser av klimateffekter inom kommunerna kan vila på frivillig grund eller om det ska det vara en skyldighet. Vissa kommuner har anfört att de ställer sig positiva till ett krav om en obligatorisk riskanalys. Fördelen med ett obliga­ torium skulle vara att riskanalyserna skulle bli enhetliga och kunna följa samma kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Även från flera andra håll lyfts översiktsplanen fram som lämplig för en övergripande klimatanpassningsplan. Det skulle förutsätta att översiktsplanerna blir tillräckligt detaljerade för att markens lämp­ lighet skulle kunna bedömas. Fördelen med översiktsplanen är dock just att den är tänkt vara övergripande, att den fastställs av kom­ munfullmäktige samt att den täcker kommunen i dess helhet. SKL pekar också på att översiktsplanen enligt 3 kap. 27 § måste omprövas varje mandatperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Från Östersunds kommun har anförts att många kommuner i exempelvis Norrlands inland saknar i dag uppdaterade översiktsplan­ er, det saknas resurser. SKL har hänvisat till sin rapport ”Aktuella kommunomfattande översiktsplaner, Läget i landet 2014”. Av denna framgår att av Sveriges 290 kommuner hade 45 procent antagit en ny eller aktualitetsförklarat en gällande översiktsplan under mandat­ perioden &lt;NOBR&gt;2010–2014.&lt;/NOBR&gt; I 29 procent av kommunerna pågick ett över­ siktsplanarbete och 26 procent av kommunerna hade en gällande översiktsplan som var äldre än 2010 utan att det samtidigt pågick ett aktivt arbete med att ta fram en ny kommunomfattande översikts­ plan. Två procent hade översiktsplaner som var antagna på 1990­ talet, övriga var antagna på &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Det kan noteras att redan ett sådant krav på kartläggning och omprövning skulle medföra kostnader för kommunerna. Östersunds kommun har också påpekat att det är orimligt att staten kan ställa ytterligare krav på kommunerna utan ekonomisk kompensation. Från Svensk Försäkring, SKL och flera myndigheter har anförts att det är angeläget att kommunerna kommer igång med sin kartlägg­ ning. Svensk Försäkring har anfört att kostnaden för att genomföra detta är billigare än vad många gånger befaras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft41"&gt;Förlängd skadeståndstid och startpunkten när tiden börjar löpa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I diskussionen om kommunens ansvar nämns oftast en förlängning av skadeståndsansvaret från 10 till 20 år som ett förslag som skulle förbättra förutsättningarna för kommunens klimatanpassning. Det har sin grund i ett förslag från Klimat- och sårbarhetsutredningen om att kommunens ansvar för detaljplaner och bygglov borde ut­ ökas till 20 år vad gäller skadeståndsansvar för översvämning, ras, skred och erosion. Den utökade preskriptionstiden skulle inte gälla retroaktivt och det föreslogs en särskild reglering om detta i PBL. Förslaget motiverades inte närmre, se s. 653 i utredningens betän­ kande. Remissutfallet av förslaget var blandat. Regeringen anförde i den efterföljande propositionen att den delade bl.a. SKL:s uppfatt­ ning om att en förlängd preskriptionstid inte var motiverad. Enligt regeringen skulle utredningens förslag inte lösa problemet så som det beskrivs utan frågan skulle behöva föregås av en djupare rättslig analys och torde ha alternativa lösningar som skulle behöva ut­ redas, (jämför prop. 2008/09:162, s. 191 ff).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Utredningen delar regeringens tidigare uppfattning om att en förlängd skadeståndstid för kommunerna bättre skulle behöva analy­ seras. Den första frågan är vad som skulle vara syftet med en för­ ändring. Det som många gånger framförs är att det eftersträvas ett mer allmänt, långsiktigt ansvar av kommunerna för risken för skador på grund av klimateffekter. Oavsett längden på skadeståndsansvaret kan dock kommunen utifrån ett skadeståndsperspektiv aldrig an­ svara för mer än vad kommunen visste eller borde ha vetat vid tid­ punkten för beslut om plan eller lov. Det skulle betyda att skador på grund av ökade klimateffekter som kommunen inte kunde förut­ ses ändå inte skulle ersättas. Som framgått ovan är kraven på kom­ munen om hur omfattande klimateffekter och vilket tidsperspektiv kommunen ska utgå från vid sin planläggning oklara. Det borde också innebära att det utifrån gällande rättsläge skulle kunna vara svårt för en enskild fastighetsägare att bevisa att kommunen i sina beslut vid planläggningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse utifrån ett klimatanpassningsperspektiv, eftersom kraven för kom­ munerna inte är preciserade. Så länge kraven är oklara borde det vara svårt att bevisa att kraven åsidosatts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Till detta kan komma invändningar av mer rättslig natur mot att förlänga tidsfristen. Skadeståndslagen saknar särskilda preskriptions­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;regler och därför gäller den allmänna preskriptionslagen för skade­ ståndskrav. I samhället i stort gäller en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; preskriptionstid som huvudregel och bara att göra avsteg från den skulle kräva ingående överväganden. Exempelvis blir de faktiska möjligheterna till att föra fram bevisning om myndighetsutövningen allt svårare med ett för­ längt tidsperspektiv. Det finns också en mängd olika och angelägna skadeståndskrav. Att skapa en särskild särregel för just en form av skadeståndsanspråk skulle kräva mycket starka skäl. I dag finns det bara en särregel i preskriptionslagen som avser just skadestånd. Av 3 § följer att skadestånd i anledning av brott som huvudregel inte preskriberas innan tiden för åtalspreskription gått ut. Bakgrunden till den bestämmelsen är att skadestånd på grund av brott som huvudregel preskriberas efter 10 år räknat från brottsdatum. Syftet med undantaget är att skadestånd ska kunna utgå så länge straff för brottet kan utdömas (prop. 1979/80:119 s. 94). Sammantaget skulle därmed en slutsats kunna vara – såsom även regeringen tycks varit inne på – att ett förlängt skadeståndsansvar inte i sig skulle innebära ett utökat och mer långsiktigt ansvar för kommunerna. I stället skulle som anförts ovan i första hand konkretiseringar av kraven behöva övervägas för att en skadeståndsskyldighet skulle kunna få betydelse i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Det som dock skulle kunna diskuteras är startpunkten för när skadeståndsansvaret börjar löpa och om denna tidpunkt är lämplig Som framgått börjar skadeståndsansvaret löpa när myndighetsutöv­ ningen sker, vilket i sig är naturligt. Det framstår som svårt att lag­ stiftningsmässigt utgå från annan tidpunkt. Det betyder att ansvaret för detaljplanen börjar löpa när beslut om plan tas och ansvaret för bygglov när beslut om bygglov tas. För särskilt planbeslutet är det komplicerat, eftersom det för planen även börjar löpa en genom­ förandetid som kan vara &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; år. Under denna tid ska alltså bygg­ nation enligt planen ske. Det innebär i sin tur för just planbeslutet att ansvaret för planbeslutet kan hinna preskriberas innan bebyg­ gelsen ens påbörjats. När det gäller klimatanpassning är det också just planbeslutet som är styrande. Som framgått har kommunen ett an­ svar enligt 2 kap 3 och 5 §§ PBL att se till att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn taget till risken för olyckor, översvämning och erosion. Innebörden är att kommunerna måste ta fram underlag om hur ändrade klimatförhållanden kan påverka marken för att bedöma om den är lämplig. Om det nu är så att genom­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;förandetidens längd oftast innebär att ansvaret hunnit preskriberas är detta olyckligt. I och för sig är det som framgått även så att även beslut om bygglov formellt ger ett skadeståndsansvar för kommun­ en och att det börjar löpa en ny &lt;NOBR&gt;10-årsfrist&lt;/NOBR&gt; från det beslutet. Sam­ tidigt krävs det vårdslöshet för att kommunen ska bli skadestånds­ skyldig. Enligt 9 kap. 30 § PBL gäller att byggnadsnämnden inte får avslå en ansökan om bygglov om den är enligt plan. Det ska inte heller göras en ny prövning om risken för olyckor, översvämning eller ero­ sion, eftersom den prövningen förutsatts ha skett vid planläggning­ en. Grundproblemet är att den gällande lagstiftningen inte beaktar möjligheten av att markförhållandena kan förändras. Det innebär att förutsättningarna för ett skadeståndsansvar är begränsade vid en bygglovsprövning där det finns en detaljplan. Den utredningen fram­ över skulle kunna överväga är lagstiftningsåtgärder som ger kom­ munen en uttalad skyldighet att beakta risken för olyckor, översväm­ ning och erosion även vid bygglovsärendet. Det som skulle tala för en sådan lösning är att riskerna kan öka med tiden. Vidare skulle det innebära ett förtydligande av skadeståndsansvaret genom att det även i praktiken skulle börja löpa när bygglov söks och inte långt tidigare vid planbeslutet. En sådan åtgärd skulle kunna vara ett alter­ nativ till en mer komplicerad och ovanlig åtgärd som ett förlängt skadeståndsansvar. Det som skulle kunna tala emot ett sådant för­ slag är PBL:s nuvarande konstruktion om att avvägning till de all­ männa intressena sker vid planläggningen och inte i bygglovsärenden. Avgörande kan vara om utredningen kan peka på att klimatanpass­ ning, utifrån det förändrade tidsperspektivet, motiverar en särreg­ lering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Till utredningen har också anförts att om det skulle ankomma på staten att utföra riktlinjer för de uppställda kriterierna i PBL om att hänsyn ska tas till risken för olyckor, erosion eller översvämning skulle det finnas en risk för att skadeståndsskyldigheten flyttades från kommun till stat. Denna farhåga framstår som ogrundad. Skade­ ståndsskyldighet förutsätter att det går att bevisa att staten varit vårds­ lös, i det här fallet då med att utarbeta riktlinjer. Utgångspunkten skulle på samma sätt som anförts för kommunerna vara den kun­ skap som gällde vid tillfället. Dessutom har staten redan ett ansvar genom sin överprövning. Slutligen är som framgått av 4.1 det inte möjligt att rikta skadeståndsanspråk mot regering eller riksdag och anledningen är just att mer politiska beslut som måste innehålla av­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;vägningar inte bör kunna prövas i en skadeståndsprocess. Det skulle alltså innebära att riktlinjer som infördes exempelvis i en förordning inte skulle kunna bli föremål för en skadeståndstalan (undantaget om förordningen först upphävdes i en domstol för att den exem­ pelvis bedömdes som grundlagsstridig – ett exempel som får anses sakna relevans i sammanhanget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Upphäva detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Länsstyrelsen i Skåne anförde i tidigare nämnda handlingsplan att kustkommuner borde upphäva detaljplaner för särskilt utsatt be­ byggelse där genomförandetiden gått ut. Som framgått är Skåne särskilt sårbart för en stigande havsnivå. 3 000 bostäder ligger redan i riskzon och när havet stiger en meter hamnar 23 000 bostäder och 2 000 obebyggda tomter i riskzonen. En havsnivåhöjning på en meter beräknas vara en realitet år 2100. Eftersom det därutöver vid extrem­ väder som storm sker tillfälliga havsnivåhöjningar på drygt 1,70 meter hotar en permanent havsnivåhöjning på en meter byggnation som är belägen under tre meter. SMHI räknar med att extremväder med vattenstigning upp till 1,70 meter sker en gång per sekel, dvs. det är statiskt ett hundraårsskede. Länsstyrelsen i Skåne menar som redan framgått att kommunernas ansvar för befintlig bebyggelse är begrän­ sat, vilket kan komma att drabba den enskilde hårt. För att skydda den enskilde skulle det kunna vara angeläget att förhindra bebyggelse på olämplig mark. Genom att upphäva äldre detaljplaner skulle i vart fall olämplig bebyggelse som inte redan skett kunna undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Med anledning av länsstyrelsens uttalande gick Skurups kommun ut med information till kommunens invånare om att kommunen avsåg att upphäva äldre detaljplan som medgav bebyggelse längs den utsatta sydkusten inom kommunen, som är belägen mellan Trelleborg och Ystad. Det handlar om ca 2,5 mil lång strand. I Skurup orsaka­ de denna information en stark oro för de som äger fastigheter längs kusten och det bildades en intresseförening, som i dag omfattar ca 80 fastigheter. De flesta är redan bebyggda, men ca &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; fastigheter har ännu inte bebyggt tomten. Föreningen protesterade kraftigt, invändningen var framför allt att det fanns medlemmar som köpt strandtomter till ett högt marknadsvärde under förutsättning att kunna bygga och dessa skulle nu komma i kläm. Enligt utredning­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;ens uppfattning bygger den förutsättningen på en felaktig juridisk utgångspunkt, efter genomförandetiden är byggrätten inte längre ”garanterad”, eftersom kommunen har rätt att upphäva detaljplanen. Om den kunskapen skulle spridas hade marknadsvärdet på obe­ byggda tomter kunna påverkas. Dessutom fanns det farhågor om att även de som redan hunnit bygga inte skulle kunna bygga om eller till sina hus. Även den slutsatsen bygger på felaktiga förutsättning­ ar, även om detaljplanen upphävs finns det en rätt att förbättra redan befintliga byggnader. Skurups kommun bestämde efter protesterna att detaljplanen inte skulle upphävas. Den bildade föreningen finns dock kvar och arbetar nu mot hotet om erosion, eftersom sand­ stranden nedanför deras fastigheter försvunnit genom erosion och oftast består av småsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Enligt uppgift från Kristianstads kommun har den kommunen nyligen inlett ett internt samråd om att det kan bli nödvändigt för kommunen att inleda ett arbete med att upphäva detaljplan för sär­ skild riskfylld mark och det finns en begynnande politisk enighet om att så måste ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;När det gäller frågan om att upphäva detaljplaner finns det redan enligt gällande lagstiftning en möjlighet för kommunerna att göra detta. Däremot är det i dag enbart en möjlighet, inte en skyldighet. En fråga blir dock om denna i dag frivilliga möjlighet bör omvand­ las till en skyldighet för kommunen, om det ska införas ett lagkrav för att förhindra fortsatt olämplig bebyggelse enligt äldre detaljplaner. Här ska dock beaktas att det finns ett stort antal äldre detaljplaner i kommunerna. Ett krav om att samtliga dessa skulle omprövas skulle leda till ett omfattande arbete. Samtidigt framstår det som i hög grad angeläget att förhindra fortsatt ny bebyggelse på olämpliga platser. Krav om riskanalys kan klarlägga omfattningen av olämpliga platser inom kommunerna. Det finns dock platser där det inte krävs en riskanalys, det står redan i dag klart att platsen är olämplig, exempel på detta utgör den skånska sydkusten. Att kommunerna enligt gäl­ lande lagstiftning saknar möjlighet att avslå bygglov enligt äldre detalj­ planer framstår som orimligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Ett alternativ till ett krav om omprövning av detaljplaner skulle som ovan angetts en ändring av 9 kap. 30 § PBL vara, att bygglov trots äldre detaljplan inte skulle behöva beviljas om det fanns en risk för översvämning, ras, skred eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utredningens analys av övriga möjliga hinder i lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft41"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;SMHI, SGU och SGI menar att 2 kap. 5 § PBL som i dag anger att kommunen ska lokalisera bebyggelse till mark som är lämplig utifrån risken för olyckor, översvämning och erosion borde ändras så att ras och skred explicit nämns i uppräkningen. Ras och skred inne­ fattas i termen olycka, men enligt myndigheterna är detta är oklart för många av landets länsstyrelser och kommuner. Om termerna ”ras och skred” skulle omnämnas explicit vid sidan av olycka, översväm­ ning och erosion så framgår det med mycket större tydlighet att detta är viktiga faktorer som påverkar markens lämplighet enligt PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;SGI har anfört att det sedan flera år har pågående informations­ insatser för att förtydliga detta. Trots omfattande insatser, ser de fortfarande att det är väldigt vanligt att ras- och skredfrågan inte be­ aktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Som framgått tidigare är skälet till att översvämning och erosion nämns uttryckligen att långsamma händelser som erosion och vissa översvämningar inte ingår i termen olyckor. Det gör däremot ras och skred. Utredningens uppfattning är att eftersom skred och ras in­ går i termen olycka och det i 2 kap 5 PBL anges att marken ska vara lämpad med hänsyn till risken för olyckor är risken för ras och skred reglerad i PBL. Att använda samlingstermer i lagstiftningen är nöd­ vändigt för att den ska vara tydlig och inte alltför omfattande. Om man explicit skulle lägga in termerna ras och skred parallellt med olycka för att lyfta dessa risker skulle det kunna leda till en osäker­ het om andra olyckor som brand eller storm innefattas. I grunden är detta därmed inte ett lagstiftningsproblem utan ett informations­ problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;Särskilt om allmän plats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Med allmänna platser avses områden som enligt detaljplanen är av­ sedda för gemensamma behov, som t.ex. en väg, en park eller ett torg (1 kap. 4 § PBL). Kommunen har en skyldighet att ställa i ordning de allmänna platser som kommunen är huvudman för och upplåta dessa till allmänt begagnande. Den får besluta att fördela kostna­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;derna för att ställa i ordning den allmänna platsen mellan ägarna till fastigheterna i området (6 kap. 18 och 24 §§ PBL). Kommunen får enligt 6 kap. 13 § PBL också lösa in mark som enligt detaljplanen ska användas för allmän plats som kommunen ska vara huvudman för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Bestämmelserna om allmän plats ger enligt Göteborgs kommun kommunerna möjligheter att använda dessa för klimatanpassnings­ åtgärder, som t.ex. höjning av mark, utformande av skyddsvall eller att anlägga dammar för bättre dagvattenhantering. När det gäller de­ finitionen av allmän plats enligt 1 kap 4 § framgår redan att syftet ska vara ett gemensamt behov och uppräkningen är exemplifierade. Den definitionen passar redan väl in på att använda en plats för en klimatanpassningsåtgärd, men ett problem kan vara att möjligheten är okänd bland kommunerna. Därmed skulle det inte krävas några lagstiftningsåtgärder för att möjliggöra detta, i stället kan det handla om information till kommunerna om denna möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Särskilt om skyddsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;2010 infördes en ny bestämmelse om skyddsåtgärder i PBL. Enligt 4 kap. 12 § gäller att kommunen i en detaljplan får bestämma skydds­ åtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Av propositionen framgår följande om paragrafen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Första punkten &lt;/SPAN&gt;är ny och innebär att kommunen i detaljplan kan be­ stämma krav på skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyck­ or, översvämning och erosion. Dessa krav överensstämmer i huvudsak med de hänsyn kommunen ska ta enligt 2 kap. 5 § första stycket 5. Tilläg­ get är en konsekvens av det ökade behovet av klimatanpassning där de nuvarande bestämmelserna inte ger ett tillräckligt tydligt stöd för att garantera genomförandet av erforderliga säkerhetshöjande och skade­ förebyggande åtgärder, som i vissa fall kan vara en förutsättning för att ett markområde ska kunna bebyggas. I bestämmelserna görs därför tyd­ ligt att kommunen i detaljplanen får bestämma om skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Detta görs genom att kommunen ges möjlighet att i detaljplanen ange att bygglov inte får ges förrän en viss skydds- eller säkerhetsanläggning på fastigheten har genomförts. En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse under sådana villkor bör dock vara att det redan vid planläggningen kan visas att marken med den föreslagna skydds- eller säkerhetsanläggningen är lämplig att bebygga. Vidare förutsätts att de villkorade åtgärderna är så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara (prop. 2009/10:170 Del 1 sida 428– 429).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Av 4 kap. 14 § punkt 4 följer sedan att kommunen i en detaljplan kan bestämma att bygglov, rivningslov och marklov endast får ges om markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att exempelvis en skyddsåtgärd har vidtagits på tomten. En sådan skydds­ åtgärd skulle exempelvis kunna vara en vall som skyddar mot över­ svämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det som är särskilt intressant med skyddsåtgärder är att det inne­ bär inte att det är kommunen som måste vara den som ser till att en skyddsåtgärd kommer till stånd utan kommunen kan besluta om att en skyddsåtgärd är en förutsättning för byggnation och därmed överlåta uppförandet av skyddsåtgärden till exploatören i samband med nybyggnation. Från kommunalt håll har anförts att en begräns­ ning i 4 kap 14 § punkt 4 PBL om att skyddsåtgärder endast får ske på tomten är olyckligt. Det kan enligt en kommun finnas behov av skyddsåtgärder på annans mark eller på egen mark på större avstånd från fastigheten än vad som inryms i definitionen tomt. Även i mina direktiv anges följande om detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft14"&gt;Som huvudregel måste villkoret även utformas så att fastighetsägaren har rättslig möjlighet att låta vidta den åtgärd som villkoret avser. Detta kan förhindra sådana villkor som förutsätter tillgång till mark som ägs av någon annan. Nödvändiga skyddsåtgärder för befintlig bebyggelse som förutsätter planläggning riskerar därför att inte bli genomförda. Plan- och bygglagstiftningen kan inte heller tvinga fram ett genom­ förande av skyddsåtgärder, t.ex. för att säkerställa att befintlig bebyg­ gelse vallas in som skydd mot översvämningar. Även om önskvärda skyddsåtgärder i vissa fall kan komma till stånd med stöd av fastighets­ bildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen kan det vara nödvän­ digt att stärka kommuners eller andra fastighetsägares möjlighet att vidta åtgärder på annans mark för att skydda bebyggelse, viktig infra­ struktur och annan markanvändning från effekter av ett förändrat klimat (s. 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Den nuvarande begränsningen till tomt övervägdes senast i prop. 2013/14:126. Där anförde regeringen följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft14"&gt;Möjligheten att i en detaljplan bestämma att bygglov i vissa fall endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten fick sin nuvarande utformning i samband med att nya PBL in­ fördes (prop. 2009/10:170 s. 208 f.). Att åtgärden måste kunna genom­ föras på tomten bygger på synsättet att ägaren till tomten måste ha rådighet över de åtgärder som ska vidtas, eftersom byggherren annars kan hamna i ett läge där denne inte kan utnyttja byggrätten. Mot denna bakgrund anser regeringen att det saknas förutsättningar för att genom­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft14"&gt;föra de ändringar som remissinstanserna efterfrågar. – Regeringen anser att i den mån som åtgärderna inte kan vidtas på den egna tomten, är det inte lämpligt att använda sig av villkor av den typ som det nu är fråga om. I sådana fall måste kommunen säkerställa att åtgärderna kom­ mer till stånd på annat sätt (s. &lt;NOBR&gt;193-194).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Samtidigt ska noteras att regeringen dragit motsatt slutsats för buller och skyddet för buller har också en annan reglering. I 4 kap 14 § punkt 5 PBL är kravet för skydd mot buller enbart att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits, här saknas en begränsning till att skyddet måste uppföras på den egna tomten. Bullerregleringen diskuterades i propositionen ”Samordnad pröv­ ning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen”, prop. 2013/14:128. Här anförde regeringen följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft69"&gt;Utredningen har föreslagit att bestämmelserna i 4 kap. 14 § PBL kom­ pletteras så att det även ska kunna ställas krav på att en byggnad som förebygger bullerstörningar vid bostadsbebyggelse har uppförts. De remissinstanser som har kommenterat förslaget är i huvudsak positiva, även om det samtidigt framförs invändningar mot hur bestämmelsen är utformad. Regeringen delar utredningens bedömning att en sådan möjlighet bör införas genom en ny bestämmelse i PBL. Regeringen anser dock, i likhet med &lt;SPAN class="ft79"&gt;Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödom­ stolen) &lt;/SPAN&gt;att bestämmelsen bör omfatta fler åtgärder än uppförande av byggnad. Bestämmelsen bör därför formuleras så att kommunen får möjlighet att ställa krav på att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Det kan t.ex. vara fråga om att ställa krav på att en ljudavskärmande byggnad eller ett bullerplank ska ha uppförts innan lov ges. Till skillnad från några remissinstanser anser regeringen inte att möjligheterna enbart bör begränsas till åtgärder på en enskild tomt. Ett bullerskydd i form av en byggnad, ett plank eller en vall kan ibland vara en grundläggande förutsättning för att nya bo­ stadsbyggnader ska kunna uppföras utan att olägenheter för människors hälsa till följd av omgivningsbuller uppstår. Inte sällan berör buller­ skyddsåtgärderna flera byggnader, t.ex. längs en trafikled. Kommunen bör i dessa fall ges möjlighet att genom en bestämmelse i en detaljplan ställa krav på att åtgärder ska ha vidtagits innan lov eller startbesked ges. Det är inte troligt att kommunerna kommer att införa en plan­ bestämmelse i de fall en sådan kan antas medföra att en byggrätt inte kan nyttjas. Om en planbestämmelse med krav på åtgärd införs inne­ bär den ett hinder mot att ge lov eller startbesked så länge sökande inte ser till att åtgärden har vidtagits. Regeringen vill påpeka att när en åt­ gärd vidtas är det viktigt att också klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska ombesörjas (s. 48 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;Den nuvarande regleringen om att skyddsåtgärder enligt PBL bara får uppföras på den egna tomten är komplicerad och oklar och som framgått har regeringen skilda uppfattningar om det handlar om skydd mot buller eller om skyddsåtgärder för skador på grund av klimat­ effekter. En självklar utgångspunkt är att det i framtiden kan komma att behöva uppföras skyddsåtgärder inte bara på den egna tomten utan i samarbete mellan olika fastigheter och att det kan krävas att skydd uppförs på annans mark, dvs. att ett skydd till gagn för en fastighet måste uppföras på annans fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det grundläggande problemet är här dock inte en reglering i PBL om villkor för bygglov utan – som också framgår av de citerade ut­ talandena i propositionerna – handlar det i grunden om markåtkomst. Enligt regeringsformens 2 kap. 15 § är äganderätten till fastigheter grundlagsskyddade. Ingen kan tvingas avstå sin egendom till det all­ männa eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker använd­ ningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. En reglering med tvång för en fastig­ hetsägare att göra ingrepp på sin egen fastighet till gagn för annan skulle därmed kunna förutsätta angelägna allmänna intressen. Vad som är ett angeläget allmänt intresse är i viss mån oklart, enligt pro­ positionen får avgöras i enlighet med vad som kan anses acceptabelt från rättsäkerhetssynpunkt i ett modernt och demokratiskt samhälle. Det kan vara fråga om samhällets behov av mark för bl.a. naturvårds- och miljöintressen, totalförsvarsändamål, bostadsbyggande, trafik­ leder och rekreation, (prop. 1993/94:117 s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Det finns samtidigt redan ett flertal lagstiftningar som ger stat och kommun möjligheter att få tillgång till annans mark om det be­ hövs för att exempelvis bygga skydd. Ett exempel är att det enligt expropriationslagen (1972:719) finns möjligheter för kommunen att ansöka om expropriation av mark. Beslut fattas av regeringen efter ansökan. En förutsättning för expropriation är enligt 2 kap. 1 § sam­ ma lag för tätbebyggt område om det med skäl kan antagas att marken inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads- eller anlägg­ ningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller om det till främjande av planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att kommunen får rådighet över marken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Med överskådlig tid avses som riktlinje &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år. Kommunerna ska visa återhållsamhet när det gäller egna hem. Det finns också som redovisats tidigare möjligheter till inlösen av mark enligt PBL, om det behövs för att exempelvis anlägga en allmän plats, som i sin tur kan användas för klimatanpassningsåtgärder, jämför ovan. Om det finns möjligheter till inlösen enligt PBL ska den möjligheten i första hand användas. Expropriation får vidare bara ske om ändamålet inte kan tillgodoses på annat sätt. Vidare ska olägenheterna av expropria­ tionen från allmän och enskild synpunkt överväga de fördelar som kan vinnas genom den. (Jämför för hela stycket, kommentar till expro­ priationslagen, Anders Dahlsjö, m.fl. 3 upplagan, kommentar till 2 kap. Zeteo, inhämtat &lt;NOBR&gt;2015-08-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Enligt uppgift från kommunalt håll används expropriationslagen sällan och det finns ett motstånd hos kommunerna att använda den, den upplevs som alltför ingripande mot den enskilde. Här handlar det alltså inte om en brist i lagstiftningen utan snarare om ett poli­ tiskt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;Det finns även andra möjligheter i den gällande lagstiftningen som möjliggör för kommun och annan att få tillgång till mark för att bygga skyddsåtgärder, exempelvis finns det möjligheter att genom servitut, avtalsservitut eller tvångsservitut att få använda annans mark för visst ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Som framgår anges det i mina direktiv också att det kan krävas samarbete mellan olika fastighetsägare för att få till skyddsåtgärder. Från kommunalt håll och i direktiven har angetts att det redan finns sådana möjligheter genom gemensamhetsanläggningar, som regleras i anläggningslagen, men att möjligheterna skulle kunna behöva ut­ ökas. Det saknas en problemanalys om vad som skulle kunna utgöra bristen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Utredningens slutsats när det gäller begränsningen i 4 kap. 14 § PBL till tomt är att det bakomliggande problemet utgör tillgång till annans mark, att det handlar om en rådighetsfråga med bäring på grundlagen. Den grundläggande frågan är om olika lagstiftningar som exempelvis expropriationslagen, anläggningslagen, servitutslagstift­ ningen och inlösensregleringen i PBL är tillräckliga för att ge kom­ munen mark att bygga nödvändiga skyddshinder på och om det finns tillräckliga möjligheter för fastighetsägare att samarbeta om skydds­ åtgärder med eller utan stöd från kommunen. I det sammanhanget bör även frågan om begränsningen till tomt i 4 kap. 14 § lösas, som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;framgått har regeringen gjort olika bedömningar, vilket får bevisa frågans komplexitet. Jag föreslår att denna stora fråga utreds i ett sär­ skilt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Från kommunalt håll har vidare pekats på att en brist i regel­ verket i sammanhanget är att det saknas möjlighet att i en detaljplan föreskriva att en viss åtgärd, t.ex. skyddsvall ska utföras vid ett senare tillfälle, eller först efter att ett visst förhållande inträffat. Det med­ för att åtgärder som i dag kan betecknas som onödiga måste anläggas i förtid. Kommunen menar också att det bör vara möjligt att på­ börja bebyggelse innan skyddet är på plats under förutsättning att den är på planeringsstadiet. Som framgår av beskrivningen av ärendet om Helsingborgs kommun accepterade regeringen i det ärendet att ombyggnation fick ske även innan skyddsåtgärder var på plats. Här betonade regeringen dock att eftersom det var ett begränsat område kunde detaljplanen godtas trots att det inte var klarlagt vilka åtgär­ der som skulle komma att vidtas trots en stor översvämningsrisk. Som dock vidare framgått av ärendet för Vellinge kommun antog regeringen här motsatt hållning, möjligen på grund av att det var ett större område eller också på grund av skärpt praxis. Att utvidga lagen så att detta kunde ske i större skala framstår som riskfyllt och inte heller helt förenligt med mitt uppdrag som syftar till att undan­ röja hinder för klimatanpassning och inte undanröja hinder för byggnation. Risken skulle förstås bl.a. kunna bestå av att byggnation kom till stånd, men inte de planerade skyddsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft78"&gt;Förenklingar i PBL – klimatanpassningsåtgärder utanför planinstrumentet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Från kommunalt håll har framförts önskemål om att det skulle bli möjligt för kommunerna att vidta klimatanpassningsåtgärder utanför plan. I dag gäller under genomförandetiden enligt 9 kap. 31 b § PBL att bygglov får ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;avvikelsen är liten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;eller av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Regleringen om att avvikelse får ske om avvikelsen är liten är en reg­ lering som funnits under lång tid, även om termen liten infördes efter förslag i proposition, 2010/11:63, tidigare hade termen mindre använts. Någon ändring i sak var dock inte avsedd. Det finns en mängd rättsfall och diskussioner i praxis om vad liten eller mindre avvikelse är. Utgångspunkten är att tillståndsbeslut, som inte ligger i linje med den markanvändning som tidigare är beslutad efter samråd och med möjlighet till inflytande från breda grupper, inte bör med­ delas förrän den nya markanvändningen har diskuterats och beslutats på samma sätt (Plan- och bygglagen (2010:900) En kommentar, Lars Uno Didón, Lars Magnusson, Stefan Molander, Camilla Adolfsson, Version den 1 oktober 2015 (t.o.m. supplement 4), kommentaren till paragrafen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Regleringen under punkt b är ny, den trädde i kraft den 1 januari 2015 efter förslag i prop. 2013/14:126. Syftet var att genom utvidga möjligheterna till avvikelser skulle resurskrävande planarbete kunna undvikas (s. 177). I propositionen ger också regeringen som exem­ pel på sådana åtgärder som skulle kunna tillåtas enligt punkt b, bl.a. borde det vara möjligt att medge ett bullerplank på mark som enligt planen inte får bebyggas, om bullerplanket är nödvändigt för att planområdet ska kunna bebyggas eller det finns behov av skydds- och säkerhetsåtgärder som behöver kunna vidtas eller utföras på ett sätt som strider mot detaljplanen (s. 179 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Från kommunalt håll har nu påtalats att utrymmet för avvikelser skulle kunna vidgas ytterligare, eftersom behovet av klimatanpass­ ningsåtgärder kan uppstå plötsligt. Det skulle kunna vara behov skyddsvall, mur eller att höja markhöjden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det som talar emot att nu föreslå en sådan förändring är att lag­ rummet nyligen setts över och att det genomförts en förändring som medger skydds- och säkerhetsåtgärder, det som skulle vara oklart är om utrymmet är tillräckligt. Samtidigt är avvikelser en omdiskuterad fråga i praxis och litteratur och det berör ett stort antal olika om­ råden i PBL. Utgångspunkten är att det krävs en avvägning mellan planering som sker i samråd och behovet av effektiva åtgärder utan­ för plan. Den avvägningen bör ha skett i den nyss genomförda lag­ ändringen. Det ska också beaktas att detta endast avser avvikelser under genomförandetiden, efter den tiden finns utökade möjligheter, se nedan. Enligt utredningens uppfattning saknas i nuläget skäl att ompröva det. Så får i stället ske i framtiden om och när det finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;underlag från kommunerna som kan visa att lagändringen var otill­ räcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Efter genomförandetiden gäller enligt 9 kap. 31 c § PBL att där­ utöver får bygglov ges om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller innebär en sådan användning som utgör ett lämpligt komplement. Även denna reglering infördes 2015. Att åtgärden ska tillgodose ett ”angeläget gemensamt behov” innebär att det ska vara väsentligt för flera människor, den får inte enbart ska vara till nytta för en eller några få personer. Ett exempel skulle vara gemensamma förråd eller garage som uppförs för att användas av flera husägare gemensamt. Med att åtgärden ska tillgodose ett ”allmänt intresse” avses att byggnaden eller anläggningen ska vara till nytta för sam­ hället eller en bredare allmänhet, det kan t.ex. vara frågan om att medge väderskydd vid hållplatser, kiosker, toaletter, små förråd och transformatorstationer på olika allmänna platser (a.prop. s. 309 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Här har det från kommunalt håll påtalats att här är behovet av en ändring mindre, ett problem kan möjligen vara att om det handlar om en klimatanpassningsåtgärd för enstaka fastighet så kan det vara så bygglov inte får ges utan stöd av plan, eftersom det inte är ett allmänt intresse. Samtidigt skulle här behöva utredas om inte en sådan åtgärd skulle vara tillåten redan enligt 31 b. Sammantaget menar jag även här att det saknas skäl för att redan nu föreslå en utvidgning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Likställighetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Från kommunalt håll hävdas att det finnas en osäkerhet om kom­ munens befogenheter att vidta åtgärder för klimatanpassning på grund av likställighetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Av 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) följer att kommunen får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas av någon annan, t.ex. staten. I 2 kap 2 § samma lag anges att kommuner ska behandla sina med­ lemmar lika, om de inte finns sakliga skäl för något annat. Detta innebär att kommunerna har en befogenhet att vidta åtgärder som har ett allmänt intresse. Ett allmänt intresse kan förstås vara något som det stora flertalet av kommuninvånarna värnar, men allmän­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;intresset förutsätter inte nödvändigtvis att det föreligger ett kvanti­ tativt betydande behov av det kommunala engagemanget. Allmän­ intresset får, enligt vad som anförs i förarbetena till lagen, bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten (Ulf Lindquist m.fl. Kommunallagen – En handbok med lagtext och kommentarer). I grunden blir det därmed en bedömningsfråga. Enligt likställighetsprincipen i 2 kap. 1 § är det inte tillåtet att särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på objektiv grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Från Ystads kommun har framförts att kommunen arbetar med strandfodring, eftersom sandstränderna är viktiga för såväl kommun­ invånarna som besöksnäringen. Ett problem för kommunen utgör dock den kustnära bebyggelsen längs stränderna. Många fastighets­ ägare tar egna initiativ för att skydda sina fastigheter mot erosion och översvämning genom att sätta upp stenar eller betonghinder. Åtgärderna försvårar erosionen, eftersom kraften i vattnet ökar om den stöter på fasta hinder. I slutänden innebär det att andra fastig­ hetsägares problem försvåras väsentligt. Ystads kommun menar att det föreligger en osäkerhet om vad kommunen kan eller får göra utifrån likställighetsprincipen. Det framstår som självklart att kom­ munen får använda skattemedel för att skydda stranden, men där­ emot knappast enskilda fastigheter. Samtidigt blir konsekvensen om kommunen är förhindrad att skydda enstaka fastigheter enskilda initiativ som försvårar situationen. Helsingborgs kommun har pekat på samma problem. Här deltar kommunen i samarbete med bl.a. Länsstyrelsen Skåne i ett projekt med förhoppningen att med stöd av &lt;NOBR&gt;EU-bidrag&lt;/NOBR&gt; starta ett projekt för att minska erosionen. I projektet ingår att ta bort sten- och betonghinder som uppförts av enskilda på stränderna, eftersom de försvårar erosionen. Eftersom hindrena uppförts utan tillstånd utgör bortforslandet enligt uppgift från Läns­ styrelsen Skåne inte ett problem. Helsingborgs kommun kommer att försöka ta bort olika hinder, medan Ystads kommun inte avser att göra det, i Ystad bedöms hindrena vara av betydelse för fastig­ hetsägarna. Därutöver planeras sandtillförsel i havet nära kusten, efter­ som mer sand enligt senaste forskning minskar kraften i vågorna. Kostnaderna för projektet skulle uppgå till 100 miljoner kronor. Från Länsstyrelsen Skåne har också påpekats att myndigheten ofta kon­ taktas av fastighetsägare som drabbas av erosionen med förfrågan om vad de ska göra för att skydda sina fastigheter. I nuläget tvingas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;fastighetsägarna efter varje storm att ersätta stenarna som skyddar fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;När det gäller risk för skada och vad som i det sammanhanget kan vara ett allmänt intresse kan en utgångspunkt vara att en allmän plats, skolor, gator som allmänheten har tillträde till har ett allmänt intresse. Att kommunen vidtar åtgärder för att skydda dessa platser borde därmed inte utgöra ett problem i förhållande till likställighets- principen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Därmed är det förstås så att det – som Ystads kommun påpekat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;– inte är ett problem att kommunen lägger medel på strandfodring för att skydda stranden som har stor betydelse både för invånarna och för turistnäringen. Från kommunalt håll har påpekats att det även en större grupp fastigheter i en kommun skulle kunna beskrivas som ett allmänt intresse. På samma sätt bör åtgärder som är en del av ett större sammanhang inte behöva vara ett hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fastighetsägarens ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Fastighetsägaren är den som drabbas av skador på sin fastighet. I första hand är det därför fastighetsägaren som ansvarar för sin fastig­ het, ägaren har det primära ansvaret. I den mån staten eller kom­ munen uppbär ett ansvar kan det minska fastighetsägarens ansvar. En fastighetsägare kan vara en enskild person eller en juridisk person, som t.ex. en kommun. Som framgått tidigare har kommunen inget uttalat juridiskt ansvar för att skydda befintlig bebyggelse från skador på grund av klimateffekter när kommunen inte äger fastigheten. Ansvaret för ny bebyggelse handlar om att se till att planläggning sker på lämplig mark med hänsyn till bl.a. risken för översvämning, ras, skred och erosion. Som konstaterats ovan kan det dock i praktiken vara väldigt svårt för fastighetsägare att agera mot kommuner som inte följer detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Innebörden blir därmed att ansvaret för skador på grund av klimat­ effekter hamnar på den enskilde fastighetsägaren. I dag förs fastig­ hetsägarnas kostnader för skadorna till viss del över på försäkrings­ bolagen. I slutänden är det sedan fastighetsägarkollektivet som be­ talar skadorna via försäkringspremierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Alla försäkringsbolag i Sverige erbjuder i dag en möjlighet för fastighetsägare att försäkra sin fastighet även för skador på grund&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;av klimateffekter. Undantaget är endast dammgenombrott och kärn­ kraftsolyckor, eftersom det här kan handla om alltför kostsamma skador. I övrigt finns det dock i nuläget möjlighet att teckna försäk­ ring. Ersättning utgår därmed även för extraordinära händelser som översvämning, ras osv., det är inte så att dessa händelser i dag undan­ tas av försäkringsbolagen. Detta är i ett internationellt perspektiv ovanligt, de flesta europeiska försäkringsbolag erbjuder endast ett begränsat skydd för den här typen av skador, i stället erbjuds separata naturskadeförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Inom Sverige finns därmed ett mycket gott försäkringsskydd för naturskadehändelser. Mot bakgrund av att naturskador hitintills inte varit så frekventa och omfattande har alla konsumentförsäk­ ringar i form av &lt;NOBR&gt;hem-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;villa-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fritidshus-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;båt-,&lt;/NOBR&gt; och motorfordons­ försäkringar ett försäkringsskydd för naturskador. Inom företags­ försäkring innehåller alla kombinerade försäkringar för små- och medelstora företag ett motsvarande försäkringsskydd. Vad gäller stora företag och industrier tecknar dessa försäkringar mer på indi­ viduell basis och efter de behov de anser sig ha. Till denna senare grupp får kommuner även anses tillhöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;De naturskador som omfattas av detta försäkringsskydd är brand, blixt, översvämningsskador av olika orsak, storm, hagel, snötryck, men även mer ovanliga skadeorsaker som jordskalv, jordskred, jordras, bergras, laviner och vulkanutbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För vissa händelser, t ex översvämningsskador är det vanligt med en förhöjd självrisk på 10 000 kronor vid konsumentförsäkringar och för företagsförsäkring är självrisken ofta på betydligt högre be­ lopp. Syftet med en förhöjd självrisk är att försäkringstagaren själv ska ha intresse i att skydda sin fastighet och tillhörigheter från över­ svämningsskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Försäkringsbolagen tillämpar generellt i Sverige av tradition samma försäkringsvillkor över hela landet och har endast i begränsad om­ fattning en individuell riskbedömning av konsumentförsäkringar. Detta ger ett omfattande försäkringsskydd till låg kostnad tack vare en stor riskspridning. Motsvarande solidariska synsätt tillämpas inte generellt inom Europa. För större företag, industrier och kommuner sker premiesättning eller individuell riskprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft63"&gt;Däremot är det så att för att försäkringsersättning ska utgå krävs det att det är en oförutsedd händelse. Om det i framtiden blir så att en del fastigheter regelmässigt drabbas av exempelvis översvämningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;skulle ett försäkringsbolag kunna komma fram till att översvämning­ en inte är en oförutsedd händelse. Det kan leda till att försäkring inte kommer att kunna tecknas för dessa händelser. Eftersom löp­ tiden på försäkringar för konsumenter bara är ett år så detta kan uppstå plötsligt. Då uppstår s.k. försäkringsnöd, det är inte möjligt att försäkra sig mot vissa skador. I nuläget har inget försäkringsbolag i Sverige använt sig av detta, klimatskadorna är ännu inte ständigt återkommande. Från Svensk Försäkring har dock anförts att den med stark oro ser på utvecklingen av klimatskador. Under 2014 över­ steg enbart försäkringsbolagens kostnader med en miljard kronor. (I beloppet ingick inte bara ersättning för de av utredningen avgrän­ sade klimateffekterna översvämning, ras, skred och erosion utan även brand, åska och storm). Den verkliga kostnaden kan då vara den dubbla, eftersom man i försäkringsbranschen mycket grovt uppskattar att försäkringsersättningen kan vara 50 procent av totalkostnaden, det tillkommer självrisk och olika samhällskostnader för räddnings­ tjänst, utebliven arbetsinkomst osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Ett ytterligare orosmoment är att ersättningsbeloppen ständigt ökar. Särskilt är det ersättning på grund av översvämningar som ökar och de lokala skillnaderna är stora. År 2015 var det i särklass Skåne och Västra Götaland som drabbas, men de geografiska variatonerna är stora över åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Enligt Svensk Försäkring innebär utvecklingen att det inom snar tid kan leda till att något försäkringsbolag känner sig tvingade till att börja tolka vissa skador på grund av klimateffekter som icke oförut­ sedda och därmed inte försäkra för skador på grund av klimateffek­ ter. Om ersättningarna för klimatskador blir alltför stora kan det bli nödvändigt för att inte premierna för den stora allmänheten blir alltför betungande. I ett sådant scenario skulle de fastighetsägare vars fastigheter är belägna på utsatta områden hamna i försäkrings- nöd och därmed bli lämnade ”i sticket”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Från Svensk Försäkring har vidare anförts att om det i fram­ tiden visar sig att viss eller vissa fastigheter inte kan erhålla ett för­ säkringsskydd för översvämningar faller ansvaret och kostnaden för återställande på fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Att leva under sådana förhållanden är sannolikt inte enligt Svensk Försäkring hållbart varken ekonomiskt eller ur ett socialt/praktiskt perspektiv. Kan inte åtgärder vidtas för att förebygga dessa problem skulle fastighetens värde kunna falla drastiskt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Från Svensk Försäkrings sida är uppfattningen att en sådan ut­ veckling vore djupt olycklig och efterlyser därför kraftfulla åtgärder för att denna situation inte ska uppstå. De svenska försäkringsbola­ gen har enligt Svensk Försäkring uttalat en vilja att även fortsättnings­ vis kunna erbjuda denna solidariska försäkringsmodell. Det innebär att skadorna inte får bli för omfattande eller frekventa i vissa om­ råden så att övriga försäkringstagare inte vill solidariskt bära dessa kostnader. Bedömningen är att så länge som skadefrekvensen och omfattningen av skador kan hållas på en rimlig nivå i förhållande till övriga skademoment inom aktuell försäkring, så kommer svenska hus­ håll och företag ha ett gott försäkringsskydd även för dessa skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Enligt utredningens uppfattning är förstås en utveckling mot s.k. försäkringsnöd inte acceptabel av flera skäl. I första hand handlar det förstås om att vissa fastighetsägare skulle drabbas hårt om deras fastigheter utsattes för ständiga översvämningar/ras eller skred, som det inte var möjligt att försäkra sig mot. Det skulle i sin tur betyda att de som bor i fastigheten kommer att drabbas av svårlösta och återkommande reparationskostnader, samtidigt som marknadsvär­ det på fastigheten kraftigt försämras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Som framgått kan en fastighetsägare vara såväl privatperson eller en juridisk person. För exempelvis privatpersoner kan det handla om fastighetsägare som helt saknade kännedom om detta när de köpte fastigheten, eftersom den breda allmänheten inte känner till och inte heller kan föreställa sig att kommunen saknar ansvar för den befintliga bebyggelsen. Bortsett från de personliga tragedierna kan dock ett ännu större problem vara att de enskilda fastighetsägarna saknar möjligheter att åtgärda problemen, eftersom de saknar förut­ sättningar för utredning och samordning. Från kommunalt håll har pekats att många fastighetsägare saknar kännedom om sitt ansvar, att det här finns en stor kunskapsbrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Även för juridiska personer finns här ett stort problem, inte minst kommer kommuner att kunna drabbas hårt, eftersom många kom­ muner äger mycket mark. För dem tillkommer som angetts pro­ blemet med att deras försäkringsskydd kan variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Fastighetsägare har utöver ansvaret för sin egen fastighet också en skyldighet att se till att den egna fastigheten inte orsakar olägen­ het för omgivningen enligt 3 kap. 1 § Jordabalken. Innebörden är att en fastighetsägare kan bli ansvarig för skador på annans fastighet som är en följd av exempelvis grävningsarbete. Fastighetsägaren an­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bakgrundsanalys av ansvarsförhållandena …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;svarar inte för orörd natur utan det krävs någon form av påverkan på markens naturliga förhållanden, t.ex. genom upplag eller fyllning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;5 Dagvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;I detta kapitel presenteras bakgrundsanalysen för utredningens dag­ vattenfrågor. Analysen syftar till att utreda om det behövs ändringar i lagstiftningen för att åstadkomma en långsiktigt hållbar dagvatten­ hantering som medför att bebyggd miljö blir mer översvämnings­ säker i förhållande till klimateffekterna. För att kunna ta ställning till vad långsiktigt hållbar dagvattenhantering innebär görs i avsnitt 5.2 en analys av de bakomliggande frågorna som till exempel klimatför­ ändringar i förhållande till dagvattenhantering. Denna analys utgör sedan utgångspunkt för kapitlets fortsatta analyser och slutsatser. I avsnitt 5.3 redogörs för dagvatten som en del av begreppet avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredningens övergripande uppdrag är att klarlägga den befintliga ansvarsfördelningen mellan olika aktörer för att förebygga skador på grund av klimateffekter. För dagvattenhantering finns särskilda ansvarsregler i vattentjänstlagen. I avsnitten &lt;NOBR&gt;5.4–5.6&lt;/NOBR&gt; görs en analys av gällande ansvarsfördelning. I avsnitt 5.7 analyseras vattentjänster­ nas avgiftsfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Särskild analys av dagvattenfrågorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;I kapitel 2 har direktiven analyserats. Denna analys gäller även dag­ vatten. Dagvattenfrågan är dock till viss del av annan karaktär än övriga frågor i direktiven. Dels eftersom det är en tydligt utpekad och avgränsad fråga, dels eftersom dagvattenhantering generellt är en lokal fråga för varje område med dagvattenhantering. Vidare är dagvatten reglerat i en särskild lagstiftning, vattentjänstlagen, och det finns i den lagen en gällande reglering om ansvarsfördelning. Med anledning härav föreligger behov av att ta särskild ställning till vissa frågor avseende dagvattenfrågorna i utrednigen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft20"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Dagvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vad som utgör dagvatten är inte författningsreglerat. I vattentjänst­ lagen anges i 2 § att avlopp innefattar bland annat bortledande av dagvatten. I propositionen till lagen (prop. 2005/06:78 s. 44) uttalas att dagvatten är tillfälliga flöden av regnvatten, smältvatten och fram­ trängande grundvatten samt spolvatten (i bred bemärkelse utgör spolvatten vatten som på något sätt spolas, det vill säga allt från vatten i spolningsanordningen i toaletten till vatten som spolas för att ren­ göra till exempel tankar på fartyg och vägar). Dagvatten förekom­ mer vidare i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall (27 § andra stycket 2) och i bilskrotningsförordningen (2007:186) (24 § andra stycket och 25 § andra stycket 4). Även om begreppet förekommer i båda lagarna ges där ingen definition av vad som avses med dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En tolkning av ordet ger vid handen att det handlar om vatten i dagen, det vill säga vatten som flyter och/eller befinner sig ovanpå viss markyta. Ytvattenförekomster som finns beständigt på en plats, det vill säga exempelvis kustvattensträckor, sjöar och vattendrag, är inte dagvatten. I TNC 95 (Ordlista om ca 2 000 svenska plan- och byggtermer från Terminologicentrum) definieras dagvatten som till­ fälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller kon­ struktion av exempelvis regnvatten, smältvatten, spolvatten eller framträngande grundvatten. Definitioner återfinns även på andra ställen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft14"&gt;Dagvatten är den nederbörd som faller på hårdgjorda ytor i staden och som regel samlas upp i gatubrunnar och leds bort till någon recipient (vattendrag eller sjö)– &lt;A href="http:http://www.smhi.se"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;http://www.smhi.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft14"&gt;Ytavrinnande &lt;NOBR&gt;regn-,&lt;/NOBR&gt; spol- och smältvatten som rinner på hård­ gjorda ytor, via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk. – &lt;A href="http:https://www.havochvatten.se"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;https://www.havochvatten.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft69"&gt;Nederbördsvatten, dvs. regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan. – &lt;SPAN class="ft79"&gt;Statens naturvårdsverks författ­ ningssamling, SNFS 1994:7 MS:75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft14"&gt;Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor så som hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. Om någon står och tvättar bilen på en gata så räknas tvätt­ vattnet som dagvatten eftersom det är vatten som tillfälligt rinner på en hårdgjord yta. – &lt;A href="http:http://dagvattenguiden.se"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;http://dagvattenguiden.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft14"&gt;Dagvatten är &lt;NOBR&gt;regn-,&lt;/NOBR&gt; spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark &lt;SPAN class="ft55"&gt;– &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http:http://www.vasyd.se"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;http://www.vasyd.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft14"&gt;Med dagvatten avses tillfälliga flöden på bebyggda eller hårdgjorda ytor till följd av nederbörd och smältvatten. – &lt;SPAN class="ft55"&gt;SOU 2014:50 Med miljö­ målen i fokus – hållbar användning av mark och vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;Gemensamt för samtliga definitioner är att det rör sig om vatten som flyter eller lägger sig ovan en viss yta där det inte beständigt finns vatten. Dock är det inte endast vattnets placering som styr om det är fråga om dagvatten utan även vattnets härkomst. Helt klart är att vatten från nederbörd kan utgöra dagvatten. Även smältvatten, det vill säga vatten från tidigare nederbörd, kan utgöra dagvatten. I vissa sammanhang räknas även spolvatten in. Lika klart är det inte om tillfälligt framträngande grundvatten, vilket normalt sker på grund av nederbörd, utgör dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En annan fråga är om det spelar någon roll i vilken typ av om­ råde vattnet finns. Begreppet dagvatten används främst avseende nederbördsvatten i sammanhållen bebyggelse eller annars i anslutning till byggnationer. Man kan fråga sig om ett efter skyfall uppkommet vattenflöde i skogen utgör dagvatten. I Miljömålsberedningens be­ tänkande Med miljömålen i fokus (SOU 2014:50, s. 205) anges att dagvatten avser bebyggda eller hårdgjorda ytor och att för natur­ mark i stället ofta används det synonyma begreppet ytavrinning. Vidare synes ofta förutsättas att vattnet ska vara i rörelse, varvid stillastående vatten inte skulle utgöra dagvatten. Med detta sagt får det förmodas att samsyn råder om att vatten ovanpå mark som av någon anledning blir stående, exempelvis i en vattenpöl på trotto­ aren utgör dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Som ovan nämnts förekommer dagvatten i vattentjänstlagen där det fastslås att med avlopp avses bortledande av bland annat dag­ vatten. Vidare fastslås i MB 9 kap. 2 § att med avloppsvatten avses bland annat vatten som avleds från sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en eller vissa fastigheters räkning. Enligt MB utgör dagvatten inom detaljplanerat område därmed generellt avloppsvatten medan dagvatten utanför sådant område inte gör det (se vidare avsnitt 5.3). Enligt vattentjänstlagen utgör dagvatten av­ loppsvatten oavsett om området är detaljplanerat eller inte, så länge det rör sig om ett område med samlad bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Så fort dagvatten når och sammanblandas med vattenförekomster som sjöar, kustvattensträckor, vattendrag eller annan vattenansam­ ling där det varaktigt finns vatten utgör vattnet inte längre dagvatten. Detta får konsekvensen att översvämningar på grund av ökade vatten­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;mängder i sjöar och vattendrag till följd av nederbörd inte utgör någon ”dagvattenproblematik”. Dagvatten kan dock bidra till att en flod översvämmas om mycket dagvatten leds till denna. Detta kan resultera i att ett samhälle längre nedströms översvämmas. Grovt kan man uttrycka det så att medan en översvämmad flod inte utgör en dagvattenproblematik, kan dagvatten utgöra en del av en översväm­ ningsproblematiken av en flod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Markegenskaperna påverkar förekomsten av dagvatten. Regn på en gräsmatta bildar inte dagvatten så länge gräsmattan klarar av att infiltrera vattnet. När gräsmattan på grund av nederbördsmängden och/eller nederbördsintensiteten inte längre klarar att infiltrera vattnet och detta lägger sig på gräsmattan bildas dagvatten. Existen­ sen av dagvatten blir således större ju sämre den aktuella ytan är på att infiltrera nederbörden. På mark som t.ex. asfalterats eller bebyggts med bostadshus uppstår det redan vid liten mängd nederbörd dag­ vatten medan en skogsdunge i en park klarar mer nederbörd innan dagvatten uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Att dagvatten inte är definierat i författning kan eventuellt orsaka problem avseende vissa tillämpningsfrågor. Å andra sidan kan det konstateras att en tydlig definition av vad som utgör dagvatten även inneburit en klar avgränsning av vad som inte utgör dagvatten. En klar definition är inget som med lätthet görs varför en lösare be­ greppsform där en friare bedömning får göras från fall till fall kan vara att föredra. Utredningens slutsats är att det saknas skäl att definiera termen dagvatten i författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Särskilt om dagvatten i direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I direktiven nämns särskilt avseende dagvatten att det förändrade klimatet med ökade vattenflöden skapar ett behov av en effektiv hantering av dagvatten i och omkring urbana miljöer. Vidare anges att Miljömålsberedningen i betänkandet Med miljömålen i fokus (SOU 2014:50) bedömt att vattentjänstlagen inte är utformad för att hantera den ökade risken för översvämningar i &lt;NOBR&gt;va-system&lt;/NOBR&gt; dels på grund av stigande vattennivåer och dels på grund av ändrade neder­ bördsförhållanden, varför en översyn av lagen behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Utöver den direkta frågan avseende vattentjänstlagen anges vidare att regleringen avseende dagvatten är utspridd över flertalet författ­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;ningar, t.ex. lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken, lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt PBL. Detta resul­ terar enligt Miljömålsberedningen dels i att det är svårt för de som ska tillämpa reglerna att få överblick över vad som gäller, dels att det finns vissa skillnader i bestämmelserna. Analys ska därför göras för att se om det behövs ändringar i lagstiftningen för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i syfte att göra bebyggd miljö mer över­ svämningssäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det kan vidare konstateras att direktiven handlar om översväm­ ningsproblematiken avseende dagvatten. Direktiven anger inte sär­ skilt att utredningen ska se över miljöaspekterna av dagvatten, exem­ pelvis vilka föroreningar olika dagvattenmassor kan innehålla och när visst dagvatten borde tvingas renas före utsläpp i vattendrag. Frågorna avseende när krav kan ställas på rening av dagvatten och eventuella förändringar av detta är komplicerade och något som en­ ligt utredningens uppfattning bör utredas i särskild ordning, se även avsnitt 5.2.4. I utredningen kommer därför inte dessa frågor behand­ las. Utredningen har dock att se till att det inte förslås förändringar som skulle försämra dagvattenhanteringen ur ett miljöperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Direktiven omnämner dagvattenfrågan avseende ökade vatten­ flöden på grund av klimatförändringar. Detta specificeras i någon mån till ökad och mer intensiv nederbörd men även stigande vattennivå­ er. Ovan har redogjorts för vad som kan anses utgöra dagvatten. Stigande vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag utgör därmed inte en dagvattenfråga i annat avseende än att det kan beröra utlopps- frågan från dagvattensystem. Utredningen är därmed i denna del av­ gränsad till nederbördsrelaterade översvämningar, så kallade pluviala översvämningar (Jmf MSB:s rapport Pluviala översvämningar, s. 7 f). Med begreppet förstås översvämningar på grund av regn i området som översvämmas. Översvämningen beror då på att de system som ska leda undan vatten inte har tillräcklig kapacitet eller att marken inte klarar av att infiltrera vattenmängderna. Kapaciteten att leda bort vattnet och markens förmåga att ta emot vatten samverkar med varandra när det gäller ett områdes förmåga att hantera skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Ett regn som faller på en plats resulterande i ökade vattenmäng­ der i ett vattendrag som i sin tur innebär att vattendraget längre nedström svämmar över ett område utgör inte en pluvial översväm­ ning i det nedströms liggande området eftersom regnet fallit någon annanstans. Denna avgränsning är också rimlig utifrån att dagvatten­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;system inte är eller rimligen bör vara dimensionerade för att ta hand om översvämningsvatten från en flod, vattendrag, sjöar och hav som svämmar över ett urbant område. Vidare utgör vattendraget ofta mot­ tagare av dagvattnet vilket ger ett moment 22 (I realiteten står vatt­ net i dagvattenledningarna stilla i det område som översvämmas efter­ som det inte längre finns något fall, lutning på vattenytan, mellan dagvattensystemet och recipienten). När utredningen fortsättnings­ vis talar om nederbördsrelaterade översvämningar eller översväm­ ningar på grund av dagvatten avses pluviala översvämningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I direktiven talas det om dagvatten i urbana miljöer. Det är också i sådana miljöer som man kan tänka sig att framtida problem med översvämningar relaterade till dagvatten kommer vara störst och med kraftigast samhällspåverkan (se dock synpunkter från jordbruksver­ ket i bilaga 3 till betänkandet). I kapitel 2 har jag fastslagit att ut­ redningen kommer att fokusera utredningen på sådan bebyggelse som aktualiserar planläggning genom detaljplan eller områdesbestäm­ melser. Det är på de skäl som anförs där rimligt att göra samma avgränsning avseende dagvattenfrågorna. Dock nämns i direktiven även en närmare översyn av vattentjänstlagen. Vattentjänstlagen syftar till att säkerställa att (bland annat) dagvattenhantering ordnas i ett större sammanhang om det behövs med hänsyn till skyddet för män­ niskors hälsa eller miljön, det vill säga i realiteten anordnande av en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Även om merparten av de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ningarna ligger inom detaljplanerat område är det inte nödvändigt att det förhåller sig så. En rimlig avgränsning när det gäller dagvatten­ frågan är därmed detaljplanerade områden samt övriga områden där det finns eller bör inrättas en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Hantering av dagvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Problembeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft41"&gt;Klimatförändringar i relation till dagvattenhanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I kapitel 3 har redogjorts för beräkningar av framtida nederbörds­ förändringar, samt de uppdateringar av beräkningarna som SMHI därefter gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft63"&gt;Beträffande nederbörden kan konstateras att medelvärden av ett stort antal klimatmodellsimuleringar visar på en ökning under alla års­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;tider. Ökningen är störst under vinterhalvåret. Den är minst under sommaren då ungefär hälften av klimatmodelleringsmodellerna till och med visar en minskning för vissa delar av Sydsverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Från historiska data kan man se att hela Sverige vid olika tillfällen drabbats av extrema nederbördsmängder. Norrlands inland har dock inte drabbats lika många gånger som övriga landet. Södra Norrlands kustland har dock flera gånger drabbats av stora nederbördsmängder. Vanligaste tillfällena för dessa är generellt juli och augusti även om det finns undantag för olika landsdelar. Flera rapporter pekar mot en ökad intensitet hos korttidsnederbörden i ett framtida klimat. En syntes av den forskning kring framtida korttidsextremer som ut­ förts i Sverige tyder på en förväntad ökning av extrem korttids­ &lt;SPAN class="ft59"&gt;nederbörd (≤ 1 timme, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;10&lt;/SPAN&gt;-årsnederbörd)&lt;/NOBR&gt; med som genomsnitt 10 procent till mitten av seklet (2050) och 25 procent till slutet av seklet (2100), jämfört med dagens klimat (SMHI, Klimatologi Nr 6, 2013, Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige, Olsson och Foster).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;För dagvattensystemen innebär ovan nämnda nederbördsföränd­ ringar flertalet omfattande belastningar. Den första bestående av den generella ökningen av nederbörd. Vidare blir belastningen högre på systemen vid en omfördelning av nederbörd till den kallare delen av året då avdunstingen är lägre och marken mer vattenmättad. Den ökade frekvensen av kraftiga skyfall kommer innebära en stor pröv­ ning för dagvattensystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Allmänt om regnvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Vattnet befinner sig i ett evigt kretslopp. Förenklat kan detta ut­ tryckas så att vattnet avdunstar från hav och land till atmosfären. Avdunstningen ger upphov till fuktiga luftmassor som resulterar i nederbörd. När nederbörden faller över land infiltreras den ner i marken där den fortsätter nedåt och bildar grundvatten eller tas upp av växternas rötter och återgår till atmosfären genom växternas transpiration. Om vattenmängderna är så stora att allt inte kan in­ filtreras av marken rinner ”överskottet” som ytvatten mot lägre om­ råden. Grundvattnet och ytvattnet påbörjar omgående ”resan” till­ baka till havet via sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Kommande klimatförändringarna med högre medeltemperatur i atmosfären kommer i Sverige ge upphov till större avrinning, gradvis kommer därför allt större vattenmängder behöva hanteras. Detta beror på att luften vid högre temperaturer kan hålla mer vatten vilket ger större nederbördsmängder, vilket inte kompenseras av att högre temperaturer ger ökad avdunstning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;De områden som avleder sitt vatten till samma vattendrag, sjö eller hav (vattenrecipienten) utgör ett avrinningsområde. Hur mycket vatten som samlas i vattenrecipienten beror både på klimatet och avrinningsområdets egenskaper (exempelvis höjdförhållanden och markens geologiska karaktär, samt dess vegetation). Klimatet, samt avrinningsområdets storlek och egenskaper avgör alltså hur mycket vatten som kommer att transporteras till vattenrecipienten. Lut­ ningsförhållandena påverkar hastigheten på vattnet i dess färd mot havet. Även mänskliga aktiviteter påverkar kraftigt vattnets väg, exem­ pelvis ger kalhyggen och odlad mark en snabbare avrinning. Även diken har en påverkan på så sätt att raka diken ger en snabbare av­ rinning än slingrande vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Dagvattenhantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Hur möjligheterna att hantera dagvatten ser ut är beroende av en mängd olika faktorer som är unika för varje plats. Förutsättningarna beror bland annat på vilken topografi som råder på platsen, vilka jordarter som finns i marken, mängd och typ av vegetation i om­ rådet, bebyggelsens intensitet och andelen hårdgjord yta (generellt innebär begreppet markyta med beläggning eller med ytskikt av sand, grus, krossmaterial, betong, asfalt eller dylikt, vid dagvattenfrågor avses oftast markyta som inte släpper igenom vatten, varvid sand grus och krossmaterial troligtvis inte omfattas) i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Hantering av dagvatten utgör en komplex fråga som både på­ verkar och påverkas av flertalet olika aktörer. De olika aktörerna kan bland annat utgöras av olika kommunala organ som parkförvalt­ ningen, gatukontoret och kommunala fastigheter, men även privata fastigheter, både kommersiella och bostäder, och självklart &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen (som även ingår i den kommunala sfären). Dagvattenhan­ teringen omfattar och påverkas av all mark i det området varför en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;helhetssyn på frågorna är en förutsättning för en framgångsrik hantering av kraftigare nederbörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Hanteringen blir generellt mer komplex ju tätare, omfångsrikare och mer urbaniserad bebyggelsen är. Skador orsakade av en miss­ lyckad dagvattenhantering uppgår årligen till stora belopp, se vidare avsnitt 5.2.3. Vid en ökning av nederbördsmängderna i allmänhet och skyfall i synnerhet kommer dessa skador att öka om inte dag­ vattenhanteringen förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Hårdgjorda ytor saknar förmåga att hantera vattnet. Det regn som faller på hårdgjorda ytor resulterar i att allt vatten rinner på markytan i dess lutning. Vattenflödet från en hårdgjord yta kan öka mer än 10 gånger jämfört med oexploaterade ytor (Svenskt Vattens Publikation P110 s. 36 f). Hårddraget saknar områden som är fullt ut urbaniserade (innebärande uteslutande hårdgjorda ytor och be­ byggelse) helt förmåga att hantera nederbörd. Ju större ett område är som saknar denna förmåga ju större blir belastningen på omkring­ liggande områden som vattnet rinner av till samt hanteringsfrågorna i det aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I närheten av byggnation utgör dagvatten normalt något oönskat eftersom dessa kan skadas eller försämras/förlora sin funktion om de ställs under vatten och/eller skadas av vattnet. Vid byggnader och konstruktioner anläggs därför generellt system för att så effek­ tivt som möjligt transportera bort vattnet. I absoluta merparten av de svenska samhällena har man i dagsläget ett system som bygger på att dagvattnet leds ned i ledningar för bortledande från området till närmsta eller lämpligaste vattenrecipient.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Man kan förenklat uttrycka det så att i en helt oexploaterad miljö har området anpassat sig efter nederbörd, där behövs därför gene­ rellt inga åtgärder för hantering av nederbörd. Schematiskt skulle man kunna sätta upp oexploaterade områden i ena ändan av skalan och fullt urbaniserade områden i den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Områdets förmåga att själv hantera nederbörd tar sig även ut­ tryck i hur lång tid det tar för vattnet att avrinna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft61"&gt;Figur 5.1 Avrinningsförlopp i olika områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft62"&gt;Bild: Publikation P105, Svenskt Vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft8"&gt;Sett ur ett urbant perspektiv finns två olika parametrar att arbeta med när det gäller hantering av dagvatten, det ena är ledningssystem eller annan avrinning och det andra är markens förmåga att själv ta hand om/absorbera eller tillfälligt magasinera nederbörden. Ju sämre förmåga marken har att ta hand om vattnet ju mer vatten måste transporteras bort från området för att det inte ska bli stående under vatten. I detta avseende är det naturligtvis viktigt vilken konsekvens det blir av att marken översvämmas. För en framgångsrik dagvatten­ hantering är det av stor vikt vilken fördelning som råder mellan andelen mark som är känslig för översvämning och sådan mark som tidvis klarar av att stå under vatten. I detta ligger att dagvattenhan­ tering kan ske genom att låta vissa utvalda områden (som inte lider någon eller begränsad skada av detta) översvämmas för att skydda andra områden som är känsligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Det lägst belägna område i den urbaniserade miljön (som redan från början generellt ligger sämst till) utsätts generellt för stora pröv­ ningar om avvattningen från kringliggande miljöer ytor, sker med hög hastighet. Det kan då bli stora volymer på kort tid för området att hantera. Problemen i sådana områden kan oftast inte lösas endast på plats utan åtgärder behöver vidtas på andra ställen (omkring­ liggande områden) för att lyckas hantera vattenmängderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Svenskt Vatten har anfört att oberoende av klimatförändringarna så pågår en utveckling som försvårar dagvattenhanteringen. Bland annat så förtätas städerna på bekostnad att grönområden som i stället&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;ersätts av hårdgjorda ytor. Generellt pågår även en allmän trend, inte bara i förtätningssyfte, där exempelvis gränsmattor i villatomter hård­ läggs för att bli underhållsfria. Ett annat stort problem, när dag­ vattenfrågorna inte tas med vid planläggning av områden, är att ett område exploateras bredvid ett redan befintligt. I det befintliga om­ rådet finns det en dagvattenanläggning som är dimensionerad för detta område. När det tillkommande området kopplas på blir systemet underdimensionerat i förhållande till den tillkommande hanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Ett stort problem utgör därför att man endast tittar på det en­ skilda området vid detaljplan. För en framgångsrik samhällsplanering, ur dagvattenperspektivet, är det nödvändigt att se dessa frågor i ett större perspektiv. Detta måste även följa med ned i detaljplanering­ en. Ovan angivna problem är inte direkt relaterade till förväntade klimatförändringar men kommer aktualiseras än mer genom dessa, varför de utgör en del av problembilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Avloppssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Hanteringen av dagvatten genom rörsystem är ur ett historiskt per­ spektiv relativt ny. De första avloppsanläggningarna i våra städer byggdes under den senare hälften av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; på grund av sanitära olägenheter. Problem uppstod i städerna både med att få fram färskt dricksvatten, vilket orsakade kolerautbrott, och att hushållens av­ fallsvatten hälldes ut på gatan med sanitära problem och kraftig stank som följd. Anläggningar anordnades för tillhandahållande av färskt dricksvatten och borttransport av avloppsvattnet. Avloppsvattnet utgjordes vid denna tid av vad som i dag benämns gråvatten &lt;NOBR&gt;(bad-,&lt;/NOBR&gt; disk- och tvättvatten). I början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; började vattenklosetter att sättas in i bostäderna. Torrdass var dock vanligt fram till efter andra världskrigets slut. Ansvaret för avloppsledning som förlagts i gatu­ mark låg på staden som i sin tur hade rätt att förplikta tomtägare att bidra till kostnaden för iordningställande. Denna ansvarsför­ delning får antas bero på att de historiska problemen med sanitära olägenheter i staden var av sådan karaktär att de inte kunde lösas av varje enskild fastighetsägare, utan behövdes lösas i ett större samman­ hang. Fastighetsägarna fick därför betala till staden som ordnade dricksvatten och omhändertagande av avloppsvattnet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Att dagvatten senare började hanteras i avloppsledningarna får närmast ses ha sitt ursprung i högre krav på miljöerna runt bygg­ naderna, mindre vattenpölar på gator, asfaltering av vägar etc. Detta skapade ett ökat behov av bortforsling av vatten, tillsammans med byggnationer som också fogade bortforsling av dagvattnet. Eftersom det redan fanns avloppssystem var det naturligt att använda dessa för ändamålet. Avloppsledningarna tjänade därmed både för bortfors­ ling av både spillvatten och dagvatten. Denna lösning finns kvar på många plaster i landet än i dag och benämns kombinerade avlopps­ system. Eftersom dessa var de första systemen återfinns de oftast i äldre bebyggelse centralt i städerna. Ur risksynpunkt är dessa system de sämsta, bland annat eftersom kraftig nederbörd kan fylla led­ ningarna och orsaka uppträngning av avloppsvatten i lågt belägna golv­ brunnar och toaletter. En annan konsekvens som uppstår vid ett sådant system är att dagvattnet späder ut spillvattnet vilket försvårar reningen, samt kan orsaka överbelastning i reningsverken med resul­ tatet att spillvatten tvingas släppas ut orenat i sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Man löste dock inte dagvattenhanteringen genom att koppla dagvattenledningar till avloppssystem överallt. En annan hantering som förekom var en hantering av dagvatten separat. Dagvattnet han­ terades då inte i spillvattenledningen, utan i stället ovan jord i diken och likande anordningar. Dessa system är ur översvämningssynpunkt bättre än kombinerade system men inte problemfria. Framför allt ställer de krav på att området runt omkring klarar att hantera de vattenmängder som kan genereras vid kraftig nederbörd. Från 1950­ talet är det helt dominerande systemet vid skapande av nya va- anläggningar en rörledning för spillvatten och en för dagvatten. Be­ roende på när i tiden som systemet byggdes och beroende på för­ hållandena på platsen kan dränvattnet (det vill säga vatten från husets dräneringssystem) antingen vara kopplat till spillvatten- eller dag­ vattenledningen. Dessa system kallas för duplikata system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Svenskt Vatten har mångårig statistik, insamlad via deras sta­ tistiksystem VASS, över &lt;NOBR&gt;va-ledningsnätets&lt;/NOBR&gt; längd (exklusive servis­ ledningar). Den samlade längden för det allmänna vatten och av­ loppsledningsnätet (exklusiver serviser) uppskattas av Svenskt Vatten till omkring 194 000 km. Av detta utgör spillvattenledningarna, in­ räknat kombinerade ledningar, omkring 76 000 km och separerade dagvattenledningar omkring 38 000 km. De kombinerade ledningar­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;na uppskattas ha en längd av totalt 7 500 km, vilket utgör omkring 7 procent av den totala ledningslängden avseende avloppsledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Från hus och andra dagvattenanordningar löper servisledningar ut till avlopps- och dagvattenledningarna. En av del av servisled­ ningarna ägs av fastighetsägarna och en del av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen.&lt;/NOBR&gt; Skiljelinjen går vid anläggningens förbindelsepunkt (den punkt där fastighetens ledningar kopplas ihop med den allmänna anläggningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Svenskt Vatten har ett pågående projekt för att uppskatta läng­ den på så väl allmänna som privata servisledningar. I projektet be­ döms den totala längden privat servisledning avseende spillvatten vara omkring 24 000 km och längden på allmänna serviser omkring 6 800 km. Längden på de privata dagvattenserviserna uppskattas till mellan 24 000 och 150 000 km. Den stora spridningen beror på om man definierar de ledningar som går runt byggnader som en hus­ installation eller som en del av servicen. Det är dessutom svårt att uppskatta servisernas dragning på privat mark, exempelvis dragning runt byggnader etc. Längden på de allmänna dagvattenserviserna uppskattas till 4 200 km.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I projektet uppskattas återanskaffningsvärde för det allmänna ledningsnätet för dricksvatten och avlopp, inklusive de allmänna serviserna till &lt;NOBR&gt;720–900&lt;/NOBR&gt; miljarder. Av den totalakostnaden utgör kost­ naden för avloppsledningsnätet &lt;NOBR&gt;430–540&lt;/NOBR&gt; miljarder. I kostnaden är inte inräknat kostnaden för serviceledningarna (både privata och allmänna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;Svenskt Vatten undersöker, via VASS, årligen förnyelsetakten avseende vatten och avloppledningsnäten i Sverige. Undersökning görs genom att &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; i landet rapporterar in detta. För åren mellan 2011 och 2015 har mellan 180 och 220 huvudmän varje år rapporterat in förnyelsetakten på deras anläggningar. Under dessa år har förnyelsetakten varierat mellan &lt;NOBR&gt;0,39–0,63&lt;/NOBR&gt; procent avseende spillvatten och mellan &lt;NOBR&gt;0,25–0,43&lt;/NOBR&gt; procent avseende dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Svenskt Vatten uppger att den tekniska livslängden på en rör­ ledning är någonstans mellan 50 och 100 år. Det kan därmed kon­ stateras att förnyelsetakten av ledningsnät måste ökas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kostnader på grund av översvämningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Varje år sker ett stort antal försäkringsfall relaterade till vattenskador. Svensk Försäkring gjorde 2012 en beräkning (Beräkningen har gjorts i IVL:s Rapport B2029, mars 2012 – Vattenskador orsakade av backtryck i avloppsystem – erfarenheter, regler, hantering och tek­ niska lösningar), på basis av två försäkringsbolag som tillsammans har 64 procent av marknaden för &lt;NOBR&gt;hem-,&lt;/NOBR&gt; villa- fritidshus- samt företag- och fastighetsförsäkring. Av beräkningen framkom att de natur­ skaderelaterade vattenskadorna 2010 i antal uppgick till 8 000. Med naturrelaterade vattenskador avses direkta översvämningar eller bak­ tyck i avloppet. Orsaken är då främst höga vattenstånd, skyfall eller brister i avloppsnätet. Kostnaden för försäkringsbolagen uppgick till 300 miljoner kronor. Denna siffra är inte heltäckande. Förutsätter man att kostnaderna var relativt sett lika stora för övriga marknaden kan man göra ett påslag med 36 procent, vilket är omkring 170 mil­ joner kronor, uppgår försäkringskostnaderna till cirka 470 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Svensk Försäkring har via sitt skadesystem statistik för antalet årligen inträffade naturrelaterade vattenskador. Antalet ser för dessa år ut enligt följande avseende inträffade skador och år: 2011 6 809 st., 2012 3 629 st., 2013 3 486 st., 2014 17 667 st.(se nedan 5.2.5 av­ seende skyfallet i Malmö 2014) och 2015 2 856 st. Kostnaderna för försäkringsbolagen var &lt;NOBR&gt;2011–2013&lt;/NOBR&gt; och 2015 årligen mellan 170– 310 miljoner kronor. 2014 var kostnaden 870 miljoner kronor. För 2016 finns än så länge endast statistik om antalet anmälda skador som uppgår till cirka 3 700. Svensk Försäkring uppskattar på basis av antalet anmälda skador att kostnaden för försäkringsbolagen för 2016 uppgår till omkring 200 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Vid sidan av kostnaderna för försäkringsbolagen finns kostnader i form av räddningsinstatser och offentliga byggnader som inte är försäkrade. För enskilda tillkommer kostnader i form av självrisker, i IVL:s rapport (a.a. s. 6) uppskattas denna kostnad, räknat på de 64 procenten, till cirka 100 miljoner kronor. Med en liknande upp­ räkning som för försäkringskostnaderna blir kostnaderna för själv­ risker över 150 miljoner kronor. Till detta kommer andra kostnader för enskilda som är svåra att kostnadsberäkna så som driftsstopp för företag och eget arbete med översvämningen samt förlust av egen­ dom med affektionsvärde för privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I IVL:s rapport uppskattades baktrycksskadorna stå för 80 pro­ cent av de naturrelaterade vattenskadorna. På fråga från utredning­ en har Svensk Försäkring ställt frågor till försäkringsbolagen om hur situationen ser ut i dag avseende bland annat baktrycksskador. De fyra största bolagen med en samlad marknadsandel om ca 80 pro­ cent av skadeförsäkringsmarknaden år 2015 har svarat. Avseende baktryckskador har tre bolag lämnat information. Den information som lämnats är uppskattningar och inga exakta procent siffror. Två av bolagen har uppgett att baktrycksskadorna uppskattas till omkring &lt;NOBR&gt;75–80&lt;/NOBR&gt; procent av de naturskaderelaterade översvämningsskadorna. Ett bolag har uppskattat att baktrycksskadorna står för &lt;NOBR&gt;50–70&lt;/NOBR&gt; pro­ cent. Samtliga bolag har uppgett att det bedömer att baktycksska­ dorna procentuellt i förhållande till samtliga naturrelaterade över­ svämningsskador har ökat de senaste &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Myndighetsuppdrag till Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det finns i dagsläget ingen myndighet som har något uttalat upp­ drag avseende dagvattenfrågorna inriktat på risken för översvämning. I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2017 anges att myndigheten ska redovisa en kortfattad analys av kunskapsläget för dagvatten­ problematiken. Redovisningen ska innehålla en översiktlig kunskaps­ sammanställning som ger en bild av miljöpåverkan (t.ex. tungmetal­ ler, PAH, övergödande ämnen och partiklar), en beskrivning av de väsentliga problemområdena samt förslag till steg för det fortsatta arbetet. Kopplingen till klimatanpassning och andra synergier eller eventuella målkonflikter ska identifieras. Vid genomförande av upp­ draget ska Naturvårdsverket på lämpligt sätt ta tillvara de kunskaper och den erfarenhet som finns inom Boverket på området. Uppdra­ get ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energideparte­ mentet) senast den 30 september 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;Även om uppdraget anges omfatta dagvattenproblematiken anges vid närmare redogörelse att frågorna främst avser miljöpåverkan ur perspektivet orent dagvatten. Slutsatsen är att uppdraget inte är kopplat till frågor om översvämning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Exempel på kraftiga skyfall (Malmö och Köpenhamn)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft41"&gt;Skyfallsöversvämningen i Malmö den 31 augusti 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Skyfallet över Malmö i augusti 2014, var mycket kraftigt och är det största enskilda nederbördstillfället som uppmätts i Malmö sedan mätningarna startade i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt; I centrala Malmö upp­ mättes det över 100 mm på sex timmar, vilket nästintill motsvarar vad det normalt faller under två sommarmånader. Översatt i så kallade ”årsregn” föll det regn med över 100 års återkomsttid över större delarna av Malmö (Begreppet årsregn är ett sätt att kategori­ sera sannolikheten av att en viss händelse av viss omfattning under en viss tidsperiod. Kraften/omfattningen av regnet avgörs av två parametrar, dels hur mycket nederbörd regnet lämnar inom ett om­ råde, men även av det tidsintervall under vilket regnet faller, det vill säga regnets intensitet. 30 millimeter nederbörd som faller på 10 minu­ ter motsvarar ett &lt;NOBR&gt;100-årsregn&lt;/NOBR&gt; i dagens klimat. Om samma neder­ börd uttryckt i millimeter i stället fördelas ut på 20 minuter eller 30 minuter så blir återkomsttiderna 50 år respektive drygt 20 år. Om regnets varaktighet i stället är 120 minuter blir regnets återkomst- tid knappt 10 år, se vidare Svenskt Vattens publikation P110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Skyfallet uppvisade en företeelse som inte är ovanlig, genom att skyfallet var väldigt lokalt med stor variation på intensitet. Medan man i Malmö hade ovan angivna regnmängder var dessa generellt ännu högre i Vellinge där det föll över 140 mm. I kringliggande kom­ muner som Staffanstorp, Svedala och Trelleborg var regnmängderna inte på något sett i dignitet med mängderna i Malmö och Vellinge. VA SYD är &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; i Malmö (VA SYD ett kommunal­ förbund i vilket Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö är medlemmar). Genom VA SYDs regnmätare har konstaterats att bara inom cen­ trala Malmö var skillnaderna i nederbörd stora.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B342/H5B342189x1.jpg" style="width:500px;height:329px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft61"&gt;Figur 5.2 Karta över Malmö, nederbördsmängderna vid skyfallet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft62"&gt;Bild: Susanne Steen Kronborg, VA SYD/ Claes Hernebring, DHI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Som kan utläsas av bilden ovan var skyfallet i området kring Söderkulla skolan så kraftigt att det motsvarar ett regn med en åter­ komsttid på mer än 360 år, medan det i Östra Skrävlingen, några kilometer bort, ”endast” föll nederbörd motsvarande ett regn med en återkomsttid på 60 år. Detta återspeglar sig även i översikten över anmälda källaröversvämningar, även om förekomsten av kom­ binerade avloppssystem utgör en ännu tydligare faktor, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B342/H5B342190x1.jpg" style="width:496px;height:357px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft61"&gt;Figur 5.3 Karta över Malmö, anmälda källaröversvämningar vid skyfallet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft62"&gt;Bild: Susanne Steen Kronborg, VA SYD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;För att ge en bild av skyfallets omfattning har Svenskt Vatten i P110 tagit med en jämförelse från VA SYD mellan förhållandet på Malmös avloppsnät och de regnmängder som föll med användande om Turning torso som illustration. Den samlade volymen som kan hanteras i Malmös avloppsledningsnät motsvarar volymen av 11 Tur­ ning torso. De volymer som föll över Malmö motsvarade 65 Turning torso, det vill säga sex gånger mer än ledningsnätets kapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I tidsskriften Vatten, &lt;NOBR&gt;2015-2,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;85–100&lt;/NOBR&gt; redogörs i en artikel, för­ fattad bland annat av företrädare för VA SYD, för konsekvenserna av skyfallet. Av artikeln framgår att VA SYD efter skyfallet mottog översvämningsanmälningar från omkring 2 500 fastigheter, vid sidan av skador på byggnader blev 3 000 bilar förstörda eller skadade. Som framgår av bilden ovan är det fler fastigheter inom områden med kombinerade avloppssystem som drabbats i samband med skyfallet. Ett kombinerat avloppssystem är regnpåverkat och det är därför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;naturligt att flest översvämningar sker inom dessa. I artikeln redogörs för att nästan en tredjedel av de inrapporterade översvämningarna var från områden med duplikat avloppssystem, vilket uppges vara är en större andel än vad tidigare större regnhändelser har resulterat i. På bland annat Norra Gulsparvsgatan i &lt;NOBR&gt;Söderkulla-området,&lt;/NOBR&gt; där sky­ fallet var som kraftigast, skedde kraftiga marköversvämningar med stora skador på hus och bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Författarna konstaterar att fastigheterna i området var anslutna till duplikatsystem, men genom att vattnet drog sig till lågpunkter i terrängen orsakades översvämningar i husen i markplan med vatten på ibland flera decimeter över toalettsitsen, detta fick till följd att spillvattensystemet som tog in vatten från fastigheternas &lt;NOBR&gt;va-instal­&lt;/NOBR&gt; lationer. De aktuella husen saknade källare. I dessa och andra hus som översvämmats på liknande sätt kunde avfuktningsarbetet av­ slutas först i april 2015, det vill säga runt åtta månader efter över­ svämningstillfället, under vilket tid husen inte varit beboliga. Även efter avslutat avfuktningsarbete återstod omfattande arbete innan de boende kunde flytta tillbaka till sina bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft61"&gt;Figur 5.4 Skiss över vattenbalanserna vid skyfallet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft62"&gt;Bild: Susanne Steen Kronborg, VA SYD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Bilden ovan utgör en illustration av vart regnmängderna tog vägen under skyfallets sex timmar. Illustrationen (som i någon mån blir en förenkling) visar att endast en mindre del av regnmängderna kunde hanteras i ledningsnätet. Både marken och ledningsnätet har en begränsad kapacitet och när dessa överskrids leder det till att vatten rinner på ytan och söker sig till lågpunkter. I många av lågpunk­ terna orsakade inte vattnet någon skada utan kunde när regnet slutat infiltreras av marken, avdunsta eller tas om hand av ledningsnätet. Efter skyfallet tog det uppemot fyra dygn innan vattnet hade läm­ nat de sista översvämmade källarna och lågpunkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Ekonomiska konsekvenser av skyfallet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I detta avsnitt görs en redogörelse för vilka kostnader som uppstått med anledning av skyfallet. Redogörelsen utgör en sammanställning för de kostnader som budgeterats, uppgetts eller redovisats av VA SYD, Malmö stad och de försäkringsbolag som inkommit med upp­ gifter till utredningen (se avsnitt 5.2.3). Det har inte gjorts någon översiktlig total översyn av kostnaderna på grund av skyfallet av någon intressent. Med stor sannorlikhet orsakade skyfallet även andra kostnader som inte finns med. Dessa kostnader kan bland annat bestått i produktionsförluster för företag och störningar i bil- och kollektivtrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Ur ett vidare perspektiv uppstod troligtvis även samhällskost­ nader i form av saker som kommuninvånarnas upplevelse av trygg­ het och tilltro till det allmännas krishanteringsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Nedan angivna belopp är därmed inte allomfattande avseende vilka samhällsskador som uppstått genom händelsen. Det kan, med detta sagt, ändå vara relevant att få en uppskattad bild av vilka kost­ nader som uppstått och hur dessa fördelat sig mellan olika parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;VA SYD har fått in omkring 2 000 ersättningskrav, 500 direkt från fastighetsägare och 1500 regressvis från försäkringsbolag. VA SYD har bugeterat med att betala ut ersättning med omkring 130 miljo­ ner kronor (varav omkring 20 miljoner kronor utgörs av ersättning direkt till fastighetsägare)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Detta kan jämföras med försäkringsbolagens uppgivna antal över­ svämningsskador på grund av skyfallet om 6 063 st och uppskattad total ersättningskostnad på omkring 440 miljoner kronor. Delar av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;denna kostnad räknar försäkringsbolagen kunna erhålla regressvis från VA SYD. Ställt mot VA SYD:s budgeterade ersättning om 110 miljoner kronor (den del av de 130 miljonerna som inte är ersättning direkt till fastighetsägare) har försäkringsbolagen därmed ytterligare kostnader på omkring 330 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En ytterligare tillkommande stor kostnad är den som uppstod för Malmö stad, i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare i kommunen. Malmö stad har redovisat kostnader kopplade till sky­ fallet på omkring 85 miljoner kronor. Malmö Stad har i dagsläget erhållit 5 miljoner i ersättning från sitt försäkringsbolag. Det pågår dock en tvist mellan Malmö stad och försäkringsbolaget i domstol av innebörden av försäkringsvillkoren, vilket i förlängningen kan innebära att staden erhåller mer i försäkringsersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Totalt kan man därmed beräkna konstaderna för dessa parter till omkring 540 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Utöver dessa kostnader finns även kostnader för fastighetsägare (vid sidan av kommunen). Avseende dessa kostnader kan man en­ dast göra en uppskattning. De kostnader som går att räkna på är de självrisker avseende försäkringen som fastighetsägare fått betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Räknar man med att självrisken är 10 000 kronor (vilket enligt Svensk Försäkring kan poneras utgöra ett normalt genomsnitt) till­ kommer kostnader för försäkringstagarna (fastighetsägarna) på totalt omkring 60 miljoner kronor(ca 6 000 fall á 10 000 kronor). Till viss del ingår dessa i de kostnader som VA SYD betalat direkt till fastig­ hetsägare. Räknar man på samma sätt i denna del så har fastighets­ ägare fått ersatt sin självrisk från VA SYD med ett belopp om 5 000 000 kronor (500 anmälningar á 10 000 kronor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Man bör även beakta att det kan ha varit försäkringstagare som drabbats av skada men till så pass lågt belopp att de valt att inte ta försäkringen i anspråk på grund av självriskens kostnader. Hur stor denna del utgör är svårt att uppskatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Ovanstående uträkning av kostnaderna för fastighetsägarna byg­ ger som sagt på antaganden men kan ändå ge en fingervisning om kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Totalt skulle detta ge kostnader på uppskattningsvis omkring 600 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft63"&gt;Detta ger en bild av hur det skadeståndsansvar som &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen har enligt vattentjänstlagen i praktiken kan ge för utfall vid kraftiga skyfall (se vidare avsnitt 5.4). I detta fall kan man uppskatta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;att VA SYD fått bära kostnaden för omkring ca 20 procent av de identifierade kostnaderna. Resterande del av de uppskattade och identifierade kostnaderna fick bäras av fastighetsägarna antingen direkt eller genom ianspråktagande av försäkringsskydd (inräknat kommunen i egenskap av fastighetsägare och utövare av olika verk­ samheter). I det fall en försäkring ersatt fastighetsägarnas kostna­ der har kostnaden i stället burits av försäkringskollektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Köpenhamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Köpenhamn drabbades 2011 av ett mycket kraftigt skyfall. Under två timmar föll det 150 mm över staden. I de områden av Köpenhamn som drabbades mest föll under denna tid nederbörd motsvarande två månaders regn under en normal julimånad. Skyfallet orsakade mycket stora materiella skador, mer än 800 miljoner euro enbart i försäkringskrav, vilket enligt det schweiziska återförsäkringsbolaget Swiss Re12 gjorde skyfallet till den dyraste värderrelaterade skade­ orsaken i hela Europa 2011. Övriga kostnader är i stora delar svår­ beräknade, exempelvis kostanden för tågtrafikens stillestånd och problemen i trafiken. En stor annan kostnad var kommunal infra­ struktur där skadorna uppgick till omkring 65 miljoner euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Nederbördsmängderna resulterade snabbt, efter att avlopps­ systemen fyllts med vatten, i översvämningar av gator och vägar, viadukter, källare och lågt liggande markområden. Skyfallet lamslog staden med stora trafikstörningar och utslagna kommunikations­ system. Vid sidan av fler gator inne i staden kunde man inte ta sig fram på flera huvudvägar och ringleder i och kring staden. Först tre dagar efter skyfallet var samtliga vägar i staden farbara igen. Tåg­ trafiken fick stora störningar där vissa järnvägslinjer var helt stängda i två dagar. Det tog en vecka innan tågtrafiken hade normaliserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Rigshospitalet drabbades av översvämningar på flera avdelningar, varför patienter fick flyttas till annat sjukhus eller internt. Elför­ sörjningen i sjukhuset var hotad med en påtaglig risk för strömav­ brott, vilket hade krävt evakuering av patienter. Hvidovre sjukhus var också hotat av strömavbrott. Andra sjukhus i Köpenhamns­ området fick vattenskador. Vid flertalet sjukhus var det även pro­ blematiskt för ambulans att ta sig till och från. Skyfallet resulterade inte i några dödsfall eller allvarliga personskador. I efterhand har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;det dock konstaterats att personer befunnit sig i potentiellt farliga situationer. Främst var dessa kopplade till trafik där bilar körde ned i djupt vatten (i sänkor på vägarna) och, icke fungerande trafikljus. Vidare flög brunnslock i luften på grund av högt tryck av vatten och sammanpressad luft, ingen person träffades dock av brunns­ locken eller trampade ned i de håll i gatan som uppstod efter locken. Nio personer rapporterades fått brännskador som ett resultat av att vatten rann in i värmekablar för fjärrvärme och då började koka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Satt i relation kan jämföras med att samma mängd nederbörd som föll över Köpenhamn föll över Orust 2002 &lt;NOBR&gt;(180–200&lt;/NOBR&gt; mm föll över Orust). Den stora skillnaden var att på Orust föll den totala mäng­ den nederbörd över tolv timmar medan tiden i Köpenhamn var en­ dast två timmar. Klassificeringsmässigt har regnet i Orust benämnts som ett &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; regn medan regnet i Köpenhamn har betecknats som ett &lt;NOBR&gt;1000-års&lt;/NOBR&gt; regn. I Orust föll därefter inom ett dygn ytterligare &lt;NOBR&gt;40–90&lt;/NOBR&gt; mm. Skyfallet i Orust orsakade också stora problem, med för­ säkringskostnader på omkring 123 000 000 kronor (MSB:s rapport Pluviala översvämningar, Konsekvenser vid skyfall över tätorter, En kunskapsöversikt, 2013, s. 23 f). Skyfallet orsakade stora skador på fastigheter, vidare spolades omkring 10 mil allmän väg bort. Även om skyfallet naturligtvis var mycket allvarligt för de drabbade på Orust kan man i jämförelse med Köpenhamn se skillnaden i kon­ sekvenser dels genom skillnader i intensitet och regnvolymer, dels genom hur urban den miljö var som drabbades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Det kartläggningsarbete som gjorts i Köpenhamn har resulterat i en skyfallsplan som delar in staden i sju olika avrinningsområden. Genomförandet beräknas ta 20 år och innefattar mer än 300 projekt. Åtgärdskostnaden för att skyfallssäkra Köpenhamn beräknas hamna på omkring sju miljarder danska kronor (omkring 9 miljarder svenska kronor). Den huvudsakliga finansieringen sker genom en höjning av avgifterna för dagvattenhanteringen med omkring 20 procent. Åtgärderna är av skiftande karaktär. Huvudsakligen är de inriktade på att undvika att få ned dagvatten i avloppsystemet, skapa över­ svämningszoner och infiltreringsytor, samt leda undan stora vatten­ mängder ovan jord. Inriktningen i Köpenhamn är att man, utan oönskade översvämningar, ska klara av ett hundraårsregn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Effektiv dagvattenhantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Målet bör vara att dagvattenhanteringen ska vara så effektiv som möjligt. I detta ligger inte att den effektivaste hanteringen är den som ger ett hundraprocentigt skydd, eftersom kostnaderna för detta hade blivit orimligt. Den mest effektiva hanteringen är den som ska­ par en rimlig och önskad nivå av säkerhet till så låg kostnad som möjligt. Det vill säga såväl att både kostnaderna för att vidta åt­ gärder och kostnader för skador för berörda aktörer eller samhället blir så låga som möjligt. En effektiv dagvattenhantering utgörs där­ med av ändamålsenliga och kostnadseffektiva lösningar. För att kunna ta ställning till skydd i förhållande till kostnader måste en avvägning göras. Det har i kapitel 4 redogjorts för att det saknas politiska ställ­ ningstagande avseende vilken skyddsnivå som det är rimligt att be­ byggd miljö har mot olyckor. En viktig fråga är alltså vilken säker­ hetsnivå som det är rimligt att bebyggda områden bör ha, det vill säga vilken omfattning av skyfall som det ska klara utan att okontrolle­ rade översvämningarna inträffar. Konstasteras kan dock, dels utifrån direktivens utformning, samt till utredningen inkomna synpunkter att skyddsnivå måste höjas utifrån hur den i praktiken ser ut dags­ läget. En oförändrad hantering innebär med de förväntade föränd­ ringarna av klimatet ett försämrat skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;För att uppfylla ovan angivna kriterier kommer framtidens dag­ vattensystem i hög grad behöva anpassas efter förhållandena som råder på den aktuella platsen. Det kan konstateras att frågan inte kommer kunna lösas enbart med kapacitetsökning av ledningsnätet, eftersom det inte till en rimlig kostnad skulle ge önskat skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Problemet kommer i stället behöva angripas från flera håll. Av­ seende nybyggnation kan det exempelvis vara fråga om vart man pla­ cerar byggnationer, hur byggnader höjdmässigt placeras i förhållan­ de till gator etc., skapande av områden som tål att översvämmas och begränsningar i andelen mark som tillåts hårdgöras, samt öppna dagvattensystem (vilka har högre kapacitet än slutna ledningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Beträffande befintlig bebyggelse handlar det exempelvis om att uppgradera befintliga system, leda dagvattnet ut på gräsmattor i stället för ned i avloppsledningarna, skapa ytliga vattenvägar så att över­ svämmade ledningar inte resulterar i att vattnet leds in på fastig­ heter, skapa översvämningsytor och söka efter åtgärder för att för­ dröja vattnet innan det når avloppsledningarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Lösningarna kommer att behöva anpassas speciellt för varje om­ råde och de förhållanden som föreligger just där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Vid skyfall förhåller det sig även så att markens karaktär, oavsett markförhållandena, mycket sällan (i praktiken aldrig) är sådan att den kan förväntas hantera de mycket stora vattenmängder som under kort tid faller över området. Även andra lösningar som gröna tak etc., som kan hjälpa till att hantera årsnederbörden, har inte någon nämnvärd betydelse vid kraftiga skyfall. Vid denna typ av neder­ börd uppstår därmed frågan om vart vattnet ska ta vägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;För att lyckas hantera kraftiga skyfall behövs det därmed, i rela­ tiv närhet till området där regnet faller, skapas områden som tål att tidvis stå under vatten (kontrollerade översvämningar). Tillskapas inte sådana områden eller lösningar kommer resultatet bli att andra områden ställs under vatten, vilka i varierande grad kan var känsliga för detta. Som ovan nämnts är skyfallen svåra att förutse. Ingen del av landet kan räkna med att skyfall inte kommer inträffa där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Ett speciellt problem utgörs av de kombinerade ledningarna. Detta består dels i den risk som konstruktionen utgör avseende bak­ trycksskador. En annan problematik när dagvattnet sammanblandas med spillvatten är att man inte längre kan utnyttja flertalet av ovan­ stående lösningar på grund av de sanitära olägenheter som då skulle uppstå. Det vatten som finns i de kombinerade ledningarna lämpar sig varken för ytlig avledning eller för infiltrering. Vid sidan av minskad hantering i rör utgör det därför en särskild utmaning att minska på hanteringen av dagvatten tillsammans med spillvatten. Det arbete som måste komma till stånd med minskad hantering av dagvatten i kombinerade ledningar bör därmed (där detta är möjligt) inte inrik­ tas på hantering i duplikatsystem eller annan rörlösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Analys av dagvattenhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Utredningens uppdrag är bland annan att se över lagen så att be­ byggd miljö blir mer översvämningssäker avseende skyfallsöversväm­ ningar i förhållande till förväntade framtida klimatförändringar. Utmaningarna i består av flera delar. Klimatförändringarna kommer att innebära ett förändrat nederbördsmönster. Förenklat kommer detta innebära mer nederbörd generellt och ökat antal kraftiga sky­ fall. Å ena sidan kommer längre perioder med nederbörd göra marken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;vattenmättad vilket kommer ge ökad avrinning ovan mark. Detta vatten kommer delvis att rinna ned i avloppsanläggningen via dag­ vattenbrunnar, vilket kommer öka belastningen på systemet och där­ med risken för översvämning från anläggningen. Denna risk blir större under vinterhalvårets förväntade nederbördsökning då vatten­ upptagande från växlighet är lägre Detta resulterar i att marken snabbare vattenmättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Avseende kraftigare skyfall så är dagens hanteringssystem i rör inte konstruerade för att klara av att hantera dessa vattenmängder. På de ställen där hanteringen sker i kombinerade system är hanteringen i stället en riskkonstruktion som ger upphov till översvämnings­ skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Vid sidan av detta pågår på många håll en utveckling som för­ sämrar hanteringsmöjligheterna. Detta sker genom att bebyggd miljö förtätas och att byggnader placeras på ställen som är riskfyllda. För­ tätningen innebär belastningar på två sätt. Det ena är att mark som tidigare inte var hårdgjord bebyggs. Genom detta minskas de in- filtreringsytor som tidigare tog hand om dagvattnet ”utanför” det allmänna dagvattensystemet(och som skulle kunna utvecklats till översvämningszoner). Det andra består i att tillkommande bebyg­ gelse ”kopplar sig” på det befintliga systemet och ökar belastningen i detta. Eftersom hanteringen i absoluta mertalet sker uteslutande i rör fördröjs inget vatten, inget vatten ”faller heller av” längs vägen. Dagvattnet vältras därmed vidare i systemet med kumulativt ökade mängder. Detta ökar riskerna för översvämning i de mest utsatta delarna av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Utredningens uppdrag har en inriktning på säkerhet för mark­ användning. I detta utgör urbaniseringen en utmaning. Med detta sagt, kan man inte blunda för den situation som råder i samhället där det finns ett stort behov av att öka antalet bostäder. Detta behov är störst i de stora städerna där exploateringsgraden generellt är störst. I någon mån står dessa intressen alltså mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att få till stånd en lyckad dagvattenhantering behövs en hel­ hetssyn på frågorna. En helhetssyn på frågorna innebär dels att man tar hänsyn till hela bilden avseende vattnets vandring från neder­ börd till dess det förts tillbaka till havet. Dels är det vidare viktigt att man har en förståelse för att flertalet förändringar av den fysiska miljön i tätbebyggelse påverkar dagvattenhanteringen. I de områden där man redan nu har problem kommer problemen till följd av de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;förväntade klimatförändringarna bli värre. Genom en helhets syn kan en hanteringen med infiltreringsytor och fördröjningsåtgärder som kan ta hand om regn ordnas mer effektivt. Vid kraftig neder­ börd behövs ytliga vattenvägar, med generellt högre kapacitet än rör och utpekade områden som tidvis kan översvämmas (översvämnings­ zoner). Höjdsättningsfrågor av mark och byggnader utgör andra åt­ gärder för att skydda mot okontrollerade översvämningar. Vilka åtgärder som är mest effektiva, lämpliga och möjliga är beroende av vilka förutsättningar som råder i det aktuella området. Olika fråge­ ställningar behöver även resas beroende på om det handlar om ex­ ploatering av tidigare obebyggd mark, förtätning av ett område eller hantering i befintlig miljö utan tillkommande nybyggnation. Dag­ vattenhanteringen måste därmed utgöra en del av samhällsplane­ ringen och ett helhetsgrepp måste tas på frågorna. Vidare behövs kunskap om de individuella förutsättningarna i varje område för att på ett välgrundat material kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dagvatten som en del av begreppet avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;I följande avsnitt kommer utredningen att redogöra för regleringen i MB och hur denna förhåller sig till vattentjänstlagen och PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;MB:s, PBL:s och vattentjänstlagens inbördes relation till varandra avseende avloppsbegreppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;I MB regleras olika typer av verksamheter som exempelvis vatten­ verksamhet och miljöfarlig verksamhet. I PBL regleras planläggning av mark och vatten och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I MB finns regler om hänsyn och normer som har påverkan på frågor i PBL. PBL har att förhålla sig till MB på så sätt att bland annat hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. MB alltid måste be­ aktas i frågor avseende PBL. En kommun kan exempelvis inte utan tillstånd anta en detaljplan som skulle innebära användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som är ett särskilt skydds- och bevarandeområde (4 kap. 8 § MB). Däremot finns det varken i MB eller i vattentjänstlagen några reglerade kopplingar mellan lagarna. Detta innebär emellertid inte att MB:s regler inte är tillämp­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;liga avseende dagvattenlösningar enligt vattentjänstlagen, vilket bland annat kommer till uttryck genom att en tillsynsmyndighet (MB 26 kap. 3 §) kan ingripa med förelägganden och förbud mot en va- anläggning om MB:s krav och allmänna hänsynsregler inte följs (MB 26 kap. 9 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;MB:s reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälso­ sam och god miljö (1 kap. 1 §). För att kunna uppnå de övergripan­ de målen finns i MB bland annat särskilda bestämmelser om vissa verksamheter. De olika verksamheterna som avses regleras i olika kapitel i MB, enligt följande: 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälso­ skydd, 10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador, 11 kap. Vattenverksamhet, 12 kap. Jordbruk och annan verksamhet, 13 kap. Genteknik, 14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer och 15 kap. Avfall. I förhållande till dagvatten kan bestämmelserna i 9 kapitlet avseende miljöfarlig verksamhet och bestämmelserna i 11 kapitlet om vattenverksamhet aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I 9 kap. 1 § definieras begreppet miljöfarlig verksamhet. Här fram­ går att en sådan verksamhet bland annat kan utgöras av utsläpp av avloppsvatten. I kapitlets 2 § redogörs närmare för vad som kan anses utgöra avloppsvatten. Här fastslås att med avloppsvatten avses bland annat vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning. Vidare fastslås att avloppsvatten även är spillvatten eller annan fly­ tande orenlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;I 11 kapitlet regleras vattenverksamhet (MB 11 kap. 3 §). Med markavvattning avses en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (MB 11 kap. 1 §). Beroende på omständigheterna kan dagvattenhantering därmed antingen utgöra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;en miljöfarlig verksamhet eller en vattenverksamhet. Konstruktionen i MB gör att vattenverksamhet är underordnat miljöfarlig verksam­ het på så sätt att när visst vatten är att betrakta som avloppsvatten utgör avvattningen ingen markavvattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Rent semantiskt ligger det nära till hands att bedöma att åtgärder för hantering av dagvatten som inte är avloppsvatten utgör vatten­ verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Mark- och miljööverdomstolen har i MÖD 2014:5 haft uppe frågan om kategoriseringen av viss dagvattenhantering. Målet avsåg dagvattenlösningar på några fastigheter i anslutning till byggnader på dessa. MÖD konstaterade att fastigheterna inte låg inom detalj­ planelagt område och inte heller i övrigt utgjorde avloppsvatten. Domstolen konstaterade att de vidtagna åtgärderna visserligen i viss mån var till för att avlägsna vatten från byggnader och mark men att dessa, med beaktande av syftet med bestämmelserna om mark­ avvattning och omfattningen av de åtgärder som typiskt sett brukar hänföras till markavvattning, inte utgjorde sådan. I ljuset av dom­ stolens avgörande kan utläsas att det krävs det även en viss omfatt­ ning av åtgärderna för att dessa ska beaktas som markavvattning. Även om något undantag inte finns för dagvattenhantering behöver därmed inte all form av dagvattenhantering utanför detaljplan anses utgöra markavvattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;För det fall dagvattenhantering varken utgör avloppsvattenhan­ tering eller markavvattning så saknas närmare reglering för hanter­ ingen i MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;När det gäller utredningens inriktning, det vill säga samlad be­ byggelse, är hantering av dagvatten många gånger att beakta som av­ loppshantering eftersom det rör sig om avvattning av mark inom detaljplan. En förutsättning är dock att åtgärden inte görs endast för en viss eller vissa fastigheters räkning. Mark- och miljööverdomstol­ en har i MÖD 2013:49 uttalat följande avseende vad som menas med viss eller vissa fastigheters räkning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft14"&gt;Att avledandet inte bara får gälla för en viss eller vissa fastigheter ska förstås så att det inte innefattar att enstaka fastighetsägare inom en detaljplan genom särskild ledning avleder dag- och dränvatten enbart för sina fastigheter. I de fall dag- och dränvatten från exempelvis hus­ grunder, tomter, trädgårdar och trafikleder inom en detaljplan avleds genom en för området eller del av området gemensam ledning är det dock i regel att anse som avloppsvatten och när avledandet sker genom en allmän avloppsanläggning är det alltid avloppsvatten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Dagvatten kan även i annat fall utgöra avloppsvatten om det på grund av föroreningar utgör en flytande orenlighet. Detta gäller oberoen­ de av om detaljplan finns för området eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Analys gällande definitionen av avlopp i MB i förhållande till vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I vattentjänstlagen definieras tjänsten avlopp som bland annat bort- ledande av dagvatten från ett område med samlad bebyggelse (2 § vattentjänstlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I Vattentjänstlagen faller dagvatten därmed inom begreppet av­ lopp. Det krävs dock inte för att Vattentjänstlagen ska bli tillämplig att ett område är detaljplanerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Det kan därmed uppkomma situationer där dagvattenhantering­ en enligt vattentjänstlagens definition är att bedöma som avlopp men enligt MB i stället som markavvattning. Denna gränsdragningsproble­ matik uppmärksammades även i Vattenverksamhetsutredningens be­ tänkande. Utredningen konstaterade att gränsdragningen utgjorde ett problem och att en lösning skulle kunna vara en ändring i defi­ nitionen av avloppsvatten i MB till att vara densamma som i vatten­ tjänstlagen samt att ersätta begreppet samlad bebyggelse i vatten­ tjänstlagen till den i PBL förekommande definitionen sammanhållen bebyggelse. Något förslag lämnades dock inte då utredningen ansåg att frågan inrymdes i en större problematik omfattande frågor som låg utanför utredningen. I stället föreslogs att en ny utredning skulle tillsättas med syfte att göra en generell översyn av den befintliga lag­ stiftningen som berör frågor kring avledande av vatten (SOU 2013:69 s. 396 f.) Jag delar denna uppfattning att frågan bör utredas men konstaterar att frågan om avloppsbegreppet avseende dagvatten­ hantering innefattar flertalet frågor som ligger utan för denna utred­ ning, varför den i stället bör utredas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommunen och dagvattenhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I kapitel 4 har analyserats vilket ansvar kommunen har enligt PBL vid planering av markanvändande. I vattentjänstlagen finns särskilda regler om ansvar. Nedan följer en analys av dem. Analysen avser även frågan om vattentjänstlagens utformning för att hantera den ökade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;risken för översvämning i &lt;NOBR&gt;va-system&lt;/NOBR&gt; på grund av stigande vatten­ nivåer eller ändrade nederbördsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Begreppet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;I vattentjänstlagen återfinns den rättsliga konstruktionen &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; man. En &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; utgörs antingen av kommunen eller av en av kommunen kontrollerad juridisk person. Kommunen kan alltså välja att själv behålla huvudmannaskapet eller att organisera &lt;NOBR&gt;va-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; enligt vattentjänstlagen på så sätt att man låter exempelvis ett kom­ munalägt bolag eller ett kommunförbund vara &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; äger den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; För att an­ läggningen ska anses allmän ska dock kommunen ha rättsligt bestäm­ mande inflytandet över &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Av 3 § i vattentjänstlagen fastslås det att kommun ska anses ha ett rättsligt bestämmande in­ flytande över en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; om kommunen ensam eller tillsam­ mans med en eller flera andra kommuner (1) helt äger anläggningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;genom ägande förfogar över mer än hälften av samtliga röster i den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen eller på annat sätt förfogar över en motsvarande majoritet av beslutsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen, (3) har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handels­ bolag som helt äger anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft83"&gt;I dagsläget är 63 procent av alla kommuner &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; i den egna kommunen, i 21 procent av kommunerna är regionala &lt;NOBR&gt;va-orga­&lt;/NOBR&gt; nisationer huvudman, i 14 procent är &lt;NOBR&gt;Multi-utility&lt;/NOBR&gt; företag huvud­ man och i 2 procent är huvudmannen ett eget kommunalt bolag &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/organisation-och-juridik"&gt;(http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/organisation-och-juridik &lt;/A&gt;/va-organisationen/).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;När kommunen själva är &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; brukar det benämnas att verksamheten bedrivs i förvaltningsform. &lt;NOBR&gt;Va-verksamheten&lt;/NOBR&gt; ingår i dessa fall som en del i en kommunal förvaltning, exempelvis tekniskt kontor, tekniska verken, samhällsbyggnadsförvaltning, gatukontor eller annan liknande förvaltning. Med begreppet regionala &lt;NOBR&gt;va-orga­&lt;/NOBR&gt; nisationer avses att verksamheten bedrivs i en regional organisation, det vill säga med flera kommuner tillsammans. Organisationen kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;vara antingen ett aktiebolag eller ett kommunalförbund. När det gäller denna form behöver det dock inte vara så att organisationen svarar för samtliga &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; utan kan exempelvis endast vara ägare av ett vattenverk eller ett avloppsreningsverk. Även om organisationen då äger en del av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är den inte &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; eftersom den inte svarar för vattentjänsterna gentemot brukarna. I förhål­ lande till brukarna är det då i stället kommunen eller exempelvis ett kommunalt bolag som är huvudman. När det gäller &lt;NOBR&gt;Multi-utility&lt;/NOBR&gt; företag är detta det samma som eget kommunalt bolag med den skill­ naden att bolaget även tillhandahåller någon annan tjänst, exempel­ vis fjärrvärme, elnät eller bredband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft84"&gt;Svenskt Vatten genomförde genom ett konsultbolag 2010 en undersökning avseende hur olika kommuner i Sverige organiserat sig i förhållande till huvudmannaskapet. I rapporten listas att flertalet kommuner för diskussioner/överväganden kring frågan om att driva huvudmannaskapet i samverkansform med andra kommuner &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.svensktvatten.se/globalassets/organisation-och-juridik"&gt;(http://www.svensktvatten.se/globalassets/organisation-och-juridik &lt;/A&gt;/kartlaggning-organisationsformer.pdf).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;I dricksvattenutredningens betänkande En trygg dricksvattenför­ sörjning (SOU 2016:32) trycks på just frågan om samverkan och bland annat föreslås att det i vattentjänstlagen ska införas en be­ stämmelse om att kommunen ska tillvarata möjligheter att samverka med andra kommuner avseende vattenförsörjning. Även Svenskt Vatten lyfter vid seminarier och i sin information fram de synergi­ effekter som kan uppnås vid samverkan mellan flera kommuner och att detta kan vara ett sätt för mindre kommuner att klara de utma­ ningar som man står inför avseende vattentjänsterna i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;I framtiden kan det därmed tänkas att fler kommuner bedriver sin verksamhet i annan form är ren förvaltningsform och att annan än kommunen i fler kommer utgöra &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Den rättsliga konstruktionen med en &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; är relevant då vissa skyldigheter och rättigheter enligt vattentjänstlagen åvilar kommunen och vissa den rättsliga konstruktionen &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Ansvaret för att ordna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större samman­ hang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; (6 § vattentjänstlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Kommunens skyldighet att ordna med vattentjänster är alltså behovsstyrd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Miljökriteriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Dagvattenhantering genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; kan alltså aktu­ aliseras på grund av ett behov av skydd för miljön. Om dagvatten­ anläggning anordnas mot bakgrund att det finns ett behov av skydd för miljön, får det i regel anses förutsättas att åtgärder vidtas för rening av dagvattnet, exempelvis genom markfiltrering av vattnet. På vissa håll i landet förekommer lösningar för att hantera rening av dagvatten genom filtrering. Med detta sagt kan konstateras att den absoluta merparten av dagvattnet i Sverige släpps ut i vattenrecipien­ ten utan att dessförinnan filtreras. Lösningar för filtrering av dag­ vatten kan också vara viktiga för att hantera och jämna ut flödes­ toppar. Frågan om när och hur dagvatten bör infiltreras är omfat­ tande och ingår inte i utredningen. Miljökriteriet kommer därför inte att behandlas vidare i avseendet kommunens ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;Hälsokriteriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Det andra kriteriet – skydd för människors hälsa – tar främst sikte på att hindra att sanitära olägenheter ska uppstå. Historiskt sett har hälsokriteriet främst handlat om hantering av spillvatten och dricks­ vatten. I propositionen till vattentjänstlagen uttalas följande beträf­ fande hälsokriteriet, prop. 2005/06:78 s. 79:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft14"&gt;Det är dock i första hand hälsoskyddsskäl som motiverar utbyggnaden av en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Hänsyn skall vidare tas till vad en modern boendestandard kan anses kräva och till rena bekvämlighetssynpunkter, &lt;NOBR&gt;va-lösningarnas&lt;/NOBR&gt; varaktighet och hållbarhet, betydelsen av möjliga fram­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft14"&gt;tida förändringar i fastighetens användning och ägarförhållanden, samt de rent tekniska och ekonomiska förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Det är oklart om uttalandet ska tolkas som att en modern boende­ standard får anses ligga inom begreppet hälsa. Frågan om kopplingen mellan hälsokriteriet och dagvattenhantering har av allt att döma inte uppfattats som något problem. I propositionen till vattentjänst­ lagen (s. 47) fastslås vidare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft14"&gt;Utbyggnadsskyldighet bör alltså gälla om det i ett område med en sam­ lad bebyggelse finns ett faktiskt behov av en samlad lösning av dag- och dränvattenfrågorna, dvs. när avvattningen av bebyggelseområdet med hänsyn till &lt;NOBR&gt;va-lagstiftningens&lt;/NOBR&gt; skyddsintressen behöver lösas i ett större sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Inte heller i praxis har frågan om förhållandet mellan hälsokriteriet och kommunens eventuella skyldighet avseende tillhandahållandet av hantering av dagvatten klarlagts fullt ut. Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd&lt;/NOBR&gt; har i BVa 73/10 förpliktat en kommun att ta in en fastighet i verksamhets­ område för dagvatten, det vill säga att genom allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; tillgodose fastighetens behov av dagvattenavledning. Den aktuella fastigheten låg i samlad bebyggelse med ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; andra fastigheter. I området fanns allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; för dricksvatten och spill­ vatten. I målet ifrågasatte ingen av parterna om det förelåg ett be­ hov av en dagvattenlösning. Frågan i målet gällde i stället om dag­ vattenavledningen skulle ske genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; eller genom att avledningen kunde ordnas på ett annat sätt utan kom­ munens medverkan (ett eftersatt kloakledningssystem). Nämnden skriver följande i avgörandet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft69"&gt;Det har i målet inte ifrågasatts att ett behov föreligger av dagvatten­ avledning för &lt;NOBR&gt;L-Å&lt;/NOBR&gt; M:s fastighet liksom för de ca 50 övriga fastigheter som i dag uppgivits vara anslutna till det gamla kloakledningssystemet. Detta ledningssystem torde i vart fall ha en ålder av &lt;NOBR&gt;70–80&lt;/NOBR&gt; år och får antas inte ha varit föremål för egentligt underhåll under flera tiotals år. Såväl dagvatten från fastigheterna som dikningsföretagets vatten och vägdagvatten belastar ledningssystemet och länsstyrelsen har i yttran­ det som sin uppfattning anfört att den samlade bebyggelsen med hän­ syn till människors hälsa har behov av ett fungerande dagvattennät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft14"&gt;Utredningen visar således att det befintliga ledningsnätet för dag­ vatten är gammalt, inte underhållet under lång tid och att ansvaret för åtgärder med anläggningen kan åvila ägaren av nätet – en sedan ca 50 år avsomnad oregistrerad förening som inte ens kommunen i egenskap av medlem förmått hålla aktiv. Med hänsyn till ett ostridigt behov av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft14"&gt;dagvattenavledning för ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; fastigheter för att tillgodose skyddet för människors hälsa och då någon ansvarig för verksamheten i dag som skulle kunna kompetent och långsiktigt driva denna inte kan förutses, måste kommunen enligt &lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; mening anses ha en möjlighet och skyldighet att med stöd av 6 § vattentjänstlagen se till att dagvattenfrågan får en varaktig och tillfredsställande lösning. Denna kommunens skyldighet att ordna med allmänna vattentjänster enligt 6 § är ovillkorlig så länge behovet av en vattentjänst finns kvar och kan inte längre uppfyllas genom att &lt;NOBR&gt;va-frågan&lt;/NOBR&gt; ordnas på ett annat sätt utan kommunens medverkan. Inte heller krävs enligt vattentjänst­ lagen att området är detaljplanelagt för att en dagvattenanläggning skall betraktas som allmän. Kommunen skall således i sådant fall full­ göra sin skyldighet genom en kommunal anläggning som den äger eller har ett rättsligt bestämmande över (prop. 2005/06:78 s.28 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Även om parterna disponerar över frågorna i målet och därigenom styr nämndens prövning kan ändå uttolkas av det ovanstående att krav på hantering av dagvatten kan vinna gehör under åberopande av hälsoskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En koppling som skulle kunna göras mellan dagvattenhanteringen och hälsa är att en byggnad, där inte dagvattenfrågan lösts, kan drab­ bas av vattenskador i grunden som i förlängningen kan ge upphov till mögel, vilket påverkar de boendes hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Hur långtgående kommunens skyldigheter är att ordna dagvatten­ hantering på grund av behovet i förhållande till människors hälsa får anses något oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Ordnas i ett större sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Vid sidan av hälso- och miljökriteriet krävs även att &lt;NOBR&gt;va-frågan&lt;/NOBR&gt; be­ höver ordnas i ett större sammanhang. Innebörden av begreppet ”ett större sammanhang” är att det normalt ska röra sig om ett flertal fastigheter. Även om det kan föreligga ett stort behov för en ensam fastighet att få &lt;NOBR&gt;va-frågan&lt;/NOBR&gt; löst på grund av hälsoskäl, aktualiserar detta som grund inte en skyldighet för kommunen att ordna vatten­ tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I förarbetena anges att ”större sammanhang” som minimum bör vara en något så när samlad bebyggelse om &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; fastigheter. En avvägning måste emellertid alltid göras i det enskilda fallet. Om exempelvis de sanitära olägenheterna är stora kan skyldighet för kommunen att ordna &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; uppkomma även vid ett färre antal&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;fastigheter. Bilden måste även nyanseras på så sätt att skyldighet mycket väl kan komma i fråga om det rör sig om en fastighet med relativ närhet till ett verksamhetsområde. Att så är fallet har fastslagits i flera avgöranden från Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd,&lt;/NOBR&gt; bland annat BVa 13/10 och 3/09. I BVa 13/10 fastslogs att den enskilda fastighetens närhet till ett verksamhetsområde med allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; (fastigheten låg ca 150 m utanför verksamhetsområdet och mellan &lt;NOBR&gt;150–200&lt;/NOBR&gt; m från närmaste anslutna fastighet) inte i det fallet blev avgörande. Verk­ samhetsområdet hade nyligen färdigställts och fastigheten ansågs ha ett sådant faktiskt och planmässigt samband med de &lt;NOBR&gt;va-utbyggda&lt;/NOBR&gt; områdena att ett kommunalt utbyggnadsansvar förelåg. I Mark- och miljööverdomstolens avgörande &lt;NOBR&gt;4062-09&lt;/NOBR&gt; fastslogs att en skyldighet förelåg att anordna vattentjänster i ett område med landsbygds­ bebyggelse. Domstolen gjorde inte någon annan bedömning än va- nämnden som uttalat följande avseende fråga om avlopp:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft14"&gt;Oaktat att exploateringsgraden inte påtagligt synes avvika från vad som är normalt för svensk landsbygdsbebyggelse, att det får anses föreligga sådana förtjänster med att lösa avloppsfrågan i ett större sam­ manhang, inte minst för att på sikt motverka påtagliga olägenheter för miljön, att förutsättningarna för ett tillskapa ett allmänt verksamhets­ område för vattentjänsten avlopp är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Avgörandena torde inte kunna läsas på annat sätt än att domstolen inte bedömde att det är en absolut förutsättning att det rör sig om samlad bebyggelse för att större sammanhang ska anses föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Man kan dock utläsa en skillnad vad gäller dagvatten (samt drän­ vatten) och övrigt avloppsvatten i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Av 2 § i vattentjänstlagen framgår att avlopp utgörs av bortled­ ande av &lt;SPAN class="ft46"&gt;dagvatten &lt;/SPAN&gt;och dränvatten från ett område med &lt;SPAN class="ft46"&gt;samlad be­ byggelse &lt;/SPAN&gt;eller från en begravningsplats och bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I paragrafen utgör samlad bebyggelse en förutsättning för bort- ledande av dagvatten, medan samma förutsättning inte uppställs för spillvatten och kylvatten. Detta innebär att fastighetsägare i områ­ den där det finns en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; avseende dricksvatten och spillvatten inte kan kräva att kommunen även tillhandahåller lösningar för dagvattenavrinning om inte området kan anses utgöra samlad bebyggelse (eller utgör en begravningsplats). Någon annan slutsats kan därmed inte göras än att skyldigheten att ordna med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;vattentjänst avseende dagvatten förutsätter samlad bebyggelse med omkring &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det föreligger en begreppsskillnad mellan vattentjänstlagen och PBL:s reglering om detaljplanekrav (se avsnitt 3.7.1). I PBL anges sammanhållen bebyggelse och i vattentjänstlagen samlad bebyggelse. Därmed kan det uppstå en diskrepans mellan kommunens skyldig­ het att detaljplanera ett område och när skyldighet att ordna vatten­ tjänster kan aktualiseras. Denna skillnad är avsiktlig och syftar till att inte binda skyldigheten att anordna vattentjänst till att området ska vara detaljplanerat (prop. 2005/06:78 s. 46 f.), se även avsnitt 5.3.3. I realiteten förhåller det sig emellertid ofta så att frågorna om detalj­ plan och skyldighet att ordna vattentjänster sammanfaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Omfattningen av kommunens skyldighet att anordna vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Kommunens skyldighet att anordna vattentjänster är begränsad till ett visst område (verksamhetsområde). Det är, oaktat vem som ut­ gör huvudman, kommunen som bestämmer vilket geografiskt område som utgör verksamhetsområdet. Kommunen ska också bestämma vilka vattentjänster som ska tillhandahållas i området (vattenförsörj­ ning och avlopp, varav avlopp utgörs av dagvatten, dränvatten, spillvatten och kylvatten). Inom samma anläggning kan det därmed finnas flera verksamhetsområden som i olika omfattning tillhanda­ håller vattentjänster. Utanför området föreligger motsatsvis i regel ingen skyldighet att lösa &lt;NOBR&gt;va-frågorna.&lt;/NOBR&gt; Om &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; erbjuds en fastighet utanför verksamhetsområdet sker det i stället på avtalsbasis. Som grund definieras området genom angivande av vilka fastigheter som ingår i detta. Vid stora fastigheter, exempelvis jordbruksfastig­ heter, kan dock området begränsas till att avse en del av fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft39"&gt;Analys av kommunens skyldighet att tillhandahålla vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I viss mån föreligger alltså en osäkerhet om i vilken omfattning dagvattenhanteringen på grund av hälsoskäl kan utgöra en skyldig­ het att anordna vattentjänster. Frågan förefaller emellertid inte ut­ göra något reellt problem och anledningarna till detta kan vara flera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Dels är det kommunen som bestämmer vart och i vilken om­ fattning tjänsterna ska tillhandahållas. Skyldighet föreligger att ordna tjänsterna när vattentjänstlagens kriterium är uppfyllda. Inget hindrar dock att kommunen i större utsträckning än vad lagen kräver an­ ordnar &lt;NOBR&gt;va-tjänsterna.&lt;/NOBR&gt; Ett sådant beslut går inte heller att överklaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Som redogjorts för i avsnitt 4.2.1 har kommunen vid planlägg­ ning en skyldighet att se till att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn taget till risken för bland annat översvämning. Det mest normala för att se till att marken är lämplig i förhållande till dagvatten är att ordna en &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Detta eftersom en lös­ ning av dagvattenfrågan i ett större sammanhang kan utgöra en förutsättning för att ett område ska kunna detaljplaneras för bebygg­ else. Under sådana omständigheter är det dock regleringen i PBL och inte vattentjänstlagen som förutsätter hantering av dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Ansvaret vid driften av anläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Konstruktionen i vattentjänstlagen innebär att den som äger va- anläggningen utgör &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt; De skyldigheter som föreligger avseende driften uppstår därmed mellan &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; och fastig­ hetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Ansvarets uppbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I 2 § regleras att med fastighetsägare i vattentjänstlagen avses den som äger en fastighet inom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggnings&lt;/NOBR&gt; verksamhets­ område eller innehar sådan fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Skadeståndsansvaret enligt lagen baseras på partsförhållandet mellan fastighetsägare och &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt; Övriga typer av skadestånds­ tvister i anledning av driften av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen,&lt;/NOBR&gt; som inte tar sin grund i partsförhållandet får lösas genom allmänna utomobligatoriska skadeståndsregler. Lagens regler gäller inte i skadeståndstvister mellan olika fastighetsägare eller fastighetsägare utanför verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Att fastighetsägarna måste ha sin fastighet inom verksamhets­ området innebär att inte heller en fastighetsägare, med fastighet utanför verksamhetsområdet, som genom avtal med huvudmannen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;nyttjar vattentjänster tillhandahållna av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; kan begä­ ra skadestånd med stöd av vattentjänstlagen- trots att parterna då står i ett avtalsförhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I lagen regleras &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ersättningsskyldighet i &lt;NOBR&gt;44–46&lt;/NOBR&gt; §§ och fastighetsägarens i 47 §. Skadeståndsansvar enligt lagen kan av­ se såväl personskada, sakskada som ren förmögenhetsskada (48 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Ansvaret är uppbyggt på så sätt att ersättningsskyldighet före­ ligger om någon av parterna överskrider sin rätt eller åsidosätter en skyldighet enligt lagen eller föreskrift som meddelats med stöd av denna. För att en skadeståndskyldighet ska inträda krävs inte någon annan typ av felaktigt handlande vilket resulterat i att ansvaret har bedömts inte vara culpabaserat. Bakgrunden är ett uttalande i för­ arbetena till VAL 70, där departementschefen uttalade att det i prin­ cip rör sig om ett skadeståndsansvar oberoende av vållande (NJA II 1971 s. 94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I skadeståndsrätten förekommer huvudsakligen två typer av an­ svar. Det ena är strikt ansvar och det andra är ett culpaansvar, vilket innebär att ett oaktsamt beteende utlöser ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Med strikt ansvar avses att någon har ett ansvar att ersätta en viss skada oberoende av dennes agerande. Skyldigheten att ersätta skadan beror därvid endast på vilket sätt som skadan har upp­ kommit. Strikt skadeståndsansvar finns på vissa områden fastslaget i lag. På andra områden har ett strikt ansvar tillkommit genom praxis. Exempelvis föreskrivs i 10 kap. 3 § sjölag (1994:1009) att en oljeskada ska ersättas av fartygets ägare, även om varken ägaren eller någon som han svarar för är vållande till skadan. I 19 § lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter fastslås att en skada som orsakas av en hund ska ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Detta är två fall där det helt klart rör sig om strikt skadestånds­ ansvar. I annan lagstiftning förekommer annan typ av reglering som också utgör strikt ansvar. I 2 kap. 2 § Järnvägstrafiklag (1985:192) fastslås att en resande som skadas till följd av järnvägsdriften medan han uppehåller sig i eller stiger på eller av ett järnvägsfordon, ska av järnvägen ha rätt till ersättning för sin skada, men att järnvägen är fri från ansvarighet, om skadan har orsakats av omständigheter som inte kan hänföras till själva järnvägsdriften och som järnvägen inte hade kunnat undgå eller förebygga följderna av även om den hade vidtagit alla åtgärder som rimligen hade kunnat krävas av den. Lik­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;nande reglering förekommer i lagens 5 kap. avseende personskador på andra personer, såsom passagerare före påstigning eller efter avstigning, järnvägens personal, tjuvåkare och fotgängare eller cyklist som skadas i en järnvägskorsning. Ansvaret i järnvägslagen beteck­ nas som rent strikt med undantag för force majeure. Force majeure kan enkelt uttryckas som en juridisk term hänförlig till oförutsäg­ bara händelser och effekter, ett exempel på force majeure kan exempelvis vara värderrelaterade händelser som kraftiga stormar, orkaner och naturkatastrofer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I VAL 70 reglerades skadeståndsskyldigheten i 29 § som fastslogs att om huvudman eller fastighetsägare överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet i förhållande till den andre, skulle han åter­ ställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts samt ersätta skadan. I NJA 1993 s. 764 uttalade Högsta domstolen (med hän­ visning till NJA 1983 s. 209, 1984 s. 721 och 1991 s. 580, Bengtsson, SvJT 1985 s. 659 samt &lt;NOBR&gt;Bouvin-Qviström,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Va-lagstiftningen,&lt;/NOBR&gt; 1993, s. 145 ff.) att det klargjorts att kommunens ansvar enligt 29 § VAL 70 var strikt. Även i NJA 1997 s. 468 fastslog Högsta domstolen att det förelåg ett strikt ansvar enligt 29 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Vid införandet av vattentjänstlagen fördes ett resonemang om ansvarsformen i vattentjänstlagen (prop. 2005/06:78 s.104 f):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft14"&gt;Även om ansvaret enligt rättspraxis har uttolkats som ett ansvar utan vållande har ansvaret ändå avgränsats av att det krävs en överträdelse av en viss norm. Det är inte befogat att lindra detta ansvar i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft69"&gt;Möjligen skulle man kunna överväga om ansvaret borde vara rent strikt i den traditionella bemärkelsen. Ett rent strikt ansvar skulle innebära en i vissa avseenden väsentlig utvidgning av ansvaret. Särskilt huvudmannen skulle åläggas ett ansvar för i princip alla skador som drabbar användarna även om anläggningen har utformats med iakt­ tagande av skäliga säkerhetsmarginaler. För fastighetsägarna skulle en sådan utvidgning inte bli fullt så markant med hänsyn till att de i rätts­ praxis redan har ålagts ett strängt ansvar (NJA 1983 s. 209).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft14"&gt;Ett strikt ansvar skulle i och för sig ha lagtekniska fördelar. En utvidgning av skadeståndsansvaret kräver dock att den är motiverad av ett verkligt behov. Det kan visserligen hävdas att ett rent strikt ansvar skulle verka för en ökad aktsamhet. När det gäller fastighetsägarna lär det argumentet knappast kunna ha någon betydelse med hänsyn till det stränga ansvar som redan gäller. Ett strängare ansvar mot huvud­ mannen skulle å andra sidan riskera att medföra att den allmänna an­ läggningen skulle få dimensioneras för att klara inte enbart sådana situationer som med viss sannolikhet skulle kunna inträffa utan för att klara alla tänkbara situationer. En sådan uppdimensionering av exem­ pelvis dagvattenledningar kan normalt inte motiveras ekonomiskt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft14"&gt;Det stränga ansvar som redan i dag är fastlagt i rättspraxis är trots allt att föredra. Det är inte orimligt att den återstående risken för skador i mera extraordinära fall fortfarande får bäras av den skadelidande parten. Ansvaret bör liksom i dag uttryckligen anknytas till överträdel­ ser av de rättigheter och skyldigheter som enligt &lt;NOBR&gt;va-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; gäller för huvudmännen och användarna. Tidigare avgöranden från Högsta domstolen kan också i fortsättningen tjäna som vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;I förarbeten till vattentjänstlagen fastslås alltså att skadestånds­ regleringen inte ska vara annorlunda än i VAL 70 och att tidigare avgöranden från Högsta domstolen alltjämt kan tjäna som vägled­ ning. Samtidigt uttalar man att ansvaret inte utgör ett rent strikt an­ svar i den traditionella bemärkelsen. Utredningens slutsats är därför att det får anses oklart hur ansvarsformen i vattentjänstlagen juri­ diskt tekniskt ska bedömas. Trots detta är ansvaret klart på så sätt att skadeståndsskylighet gäller i förhållande till överskridande av en rätt eller åsidosättande av en skyldighet enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft41"&gt;Ansvaret i förhållande till översvämningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Ansvar enligt vattentjänstlagen kan aktualiseras på grund av flera olika orsaker kopplade till de tjänster som tillhandahålls genom va- anläggningen. När det gäller de frågor som utredningen har att ut­ reda är det främst det ansvar som &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har i förhållande till risken för översvämning som är relevant. Avseende dagvatten­ hantering är det även i stort sett uteslutande översvämningsfrågor som aktualiseras i förhållande till fastighetsägare. Översvämningar från en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; kan ske på flera olika sätt. Den allvarligaste formen av översvämningar från &lt;NOBR&gt;va-anläggningen,&lt;/NOBR&gt; som är den som generellt sett orsakar de stora skadorna är när anläggningen orsakar översvämningar i byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar för översvämningsskador regleras i lagens 45 §. Där fastslås att huvudmannen ansvarar för översväm­ ningsskada på en fastighet inom den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningens&lt;/NOBR&gt; verksamhetsområde om huvudmannen åsidosatt en skyldighet enligt lagen (eller föreskrift som meddelats med stöd av lagen) och åsido­ sättandet har medfört att vatten som avsetts tillhandahållas eller ledas bort genom &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; ytledes eller på annat sätt trängt in i fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;En viktig avgränsning är alltså att ansvaret är kopplat till anlägg­ ningen. Även om det finns en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; i ett område ansvarar inte &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; för alla typer av översvämningar. För att an­ svar ska uppstå ska skadan ha orsakats av vatten som skulle ha letts bort av anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Huvudmannens ansvar inträder där rådigheten tar vid, det vill säga vid förbindelsepunkten om en sådan finns. Förbindelsepunkten är den plats där fastighetsägarens anläggning kopplas ihop med den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Om anläggningen inte har någon för­ bindelsepunkt, ska det i stället finnas en anordning för bortledande av vatten. Det är fastighetsägarens ansvar att ledning av dagvattnet fram till förbindelsepunkten fungerar. Skulle skada uppstå på grund av brister på fastighetsägarens anläggning kan något ansvar inte riktas mot huvudmannen. Huvudmannen svarar för brister i den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och fastighetsägarens ledningar utgör inte del av den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Inte heller vägdiken, rännstenar, ränn­ stensbrunnar eller ledningar utgör som grund del av anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Ansvar för en översvämningsskada inträder om en skyldighet en­ ligt lagen har överträtts. Enligt 13 § har &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; en skyl­ dighet att ordna anläggningen genom – avseende avlopp – att ordna ledningar och andra anordningar från varje förbindelsepunkt och anordningar för bortledande av vatten som inte sker genom en förbindelsepunkt samt de anordningar som i övrigt behövs för att anläggningen ska fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Regeln är allmänt utformad. Det går inte att utifrån den närmare utläsa vad skäliga anspråk på säkerhet innebär, detta har i stället ut­ vecklats genom praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;Huvudmannens ansvar ser i realiteten annorlunda ut beroende på anläggningens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Om anläggningen har separerade system (det vill säga system där dag- och spillvatten går i olika ledningar) ska funktionen i spill- vattenledningen vara sådan att denna är tät och inte påverkas av mängden dagvatten. Denna princip fastslogs i avgörandet Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnds&lt;/NOBR&gt; mål BVa15/84 som sen fastställdes av Vattenöverdom­ stolen (VÖD DTVa 2/85). Domen överklagades till Högsta dom­ stolen som inte meddelade något prövningstillstånd. En fastighets­ ägare ska därmed i stort sett aldrig behöva räkna med översvämning i spillvattenledningen i ett separerat system. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;i denna del är därmed strikt så länge översvämningen beror på den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Då det är fastighetens spillvattenanslut­ ningar som leder in i byggnaden innebär det i realiteten strikt an­ svar för baktryckskador. De gånger som baktrycksskador uppstår i separerade system beror det på tillskottsvatten. Exempel på när sådana problem uppstår kan vara att varken dagvattenledningen eller spillvattenlednigen är tät varvid vatten från dagvattenförande ledning läcker in i spillvattenledningen, alternativt att spillvatten- ledningen tar in vatten från marken runt ledningen (det vill säga regnvatten som tagits upp av marken och sen sjunker ned mot grund­ vattnet). En annan orsak kan vara felkopplingar vid förbindelse­ punkten så att dagvattenservicen från fastigheten är kopplade på spillvattenledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Beträffande kombinerade system är situationen i viss mån annor­ lunda. Högsta domstolen fastslog i NJA 1984 s. 721 att om en anläggning hade utförts i enligt med Svenska Vatten- och avlopps- verksföreningen (nuvarande Svenskt Vatten) utarbetade anvisningar om dimensionering i publikationen VAV P28 så var lagens krav på skäliga anspråk på säkerhet uppfyllda såvida det inte i det särskilda fallet förelåg någon utredning som föranledde annan bedömning. Högsta domstolen skärpte genom NJA 1991 s. 580 kraven genom att i fråga om dagvattenförande ledningar fastslå att det inte är tillräckligt att gängse dimensioneringsnormer har iakttagits. I stället var det avgörande för om lagens säkerhetskrav uppfyllts den råd­ ande totala översvämningsrisken för ansluten bebyggelse. Denna bedömning ska göras med hänsyn till föreliggande säkerhetsmargi­ naler som exempelvis nivåskillnaden mellan källargolv och lednings­ hjässa. Vidare att det i Svenska Vatten- och avloppsverksfören­ ingens (nuvarande Svenskt Vatten) publikation VAV P49 angetts att som godtagbar standard för ett avloppsnät ingående i allmän va- anläggning med avseende på risk för källaröversvämning bör denna anordnas och skötas så att de mest utsatta fastigheterna statistiskt sett inte löper risk att drabbas av översvämningar med kortare åter­ komsttid än tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Högsta domstolen har inte senare prövat frågan om säkerhets­ kraven i skadeståndsmål avseende översvämningar i byggnader på fastigheter anslutna till vattentjänster. I lägre instanser har dock rättsfallet tolkats så, gällande säkerhetskraven, att ägare av fastig­ heter med golvbrunnar eller andra fria inloppsöppningar i källar­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;golvsnivå från dagvattenförande avloppsledning normalt inte ska behöva räkna med källaröversvämningar via ledningen vid mindre intensiva regn än tioårsregn. Funktionskravet avseende kapaciteten i avloppsanläggningen har ansetts uppfyllt om dämningshöjden i ledningen vid tioårsregnet legat under källargolvsnivån med de fria inloppsöppningarna, vilket bland annat fastslås i Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnds&lt;/NOBR&gt; avgörande BVa 47/93 och BVa 33/00. Numera råder en samsyn i branschen på att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har ett ansvar för att anlägg­ ningen ska klara ett regn som inte är intensivare än ett &lt;NOBR&gt;10-års&lt;/NOBR&gt; regn, och att något ansvar för kraftigare regn än detta inte föreligger. Det kan här vara av vikt att poängtera att Högsta domstolen i rättsfallet inte gjorde något uttalande avseende tioårsregn utan endast att den i målet aktuella anläggningen inte uppfyllde säkerhetskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Rättsutvecklingen har alltså gått från generella dimensionerings- krav på avloppen till funktionskrav på anläggningen. Denna föränd­ ring ställer högre krav på huvudmannen eftersom individuella bedöm­ ningar måste göras för att funktionskravet ska anses uppfyllt. Funktionskraven gör även att dimensioneringen av avlopp kan vara olika beroende på övriga förhållanden och säkerhetsmarginaler, som exempelvis nivåskillnad mellan avloppsledningens hjässa och tillåten dämningsnivå vid de sämst belägna fastigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det gäller bedömningen av funktionskraven har det varit viktig fråga vad som utgör normen, varvid branschpraxis och all­ männa rekommendationer från branschorganisationer utgjort en viktig måttstock. På området dagvatten utgör Svenskt Vatten en betydelsefull branschorganisation och deras rekommendationer är av stor vikt. I dagsläget finns Svenskt Vattens rekommendationer i Publikation P110. Här rekommenderas, avseende befintliga avlopps­ system med kombinerade ledningar, att trycklinjen i källargolvsnivå inte ska överstigas vid regn understigande tioårsregn, det vill säga samma gräns som uttolkats som gällande rätt. Mot bakgrund av att normen är säkerhetsbaserad kan det dock även noteras att Svenskt Vatten i publikationen anger att kombinerade avloppssystem utgör en riskkonstruktion. Normalt utgör det ett medvetet risktagande att bedriva verksamhet genom en riskkonstruktion. Ställningstag­ andet i publikationen förefaller rimligt då kombinerade avlopps­ system vid överbelastning leder ut avloppsvatten i byggnader genom golvbrunnar och andra installationer kopplade till byggnadens spill- vattenservice. Att en sådan hantering är accepterad får anses stå&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;stick i stäv med de uttalanden som gjorts i propositionen om att höga krav ska ställas på &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; (jämför ovan under rubrik ansvarets utformning). Domstolen är inte på något sätt bunden av de funktionskrav som angetts i publikationen P110. En domstol skulle därmed vid beaktande av de uttalanden som gjorts i förarbet­ ena kunna bedöma att det inte är förenligt med kraven på säkerhet att bedriva verksamheten i en sådan konstruktion och att om va- huvudmannen väljer att tillhandahålla tjänsten genom en sådan så får denne står risken för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Som redogjorts för ovan är &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar kopplat till att en skyldighet har åsidosatts. I Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnds&lt;/NOBR&gt; avgörande BVa 47/93 var flertalet fastigheter uppe till bedömning. Samtliga fastigheter hade drabbats av källaröversvämning på grund av samma regn och var alla anslutna till den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Samt­ liga fastigheter låg i områden med kombinerat avloppssystem. Nämnden skiljde på fastigheterna och biföll talan för vissa och ogillade talan avseende andra. Avgörande för utgången var att vissa fastigheter låg på en risknivå som fick anses acceptabel och andra inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En annan konsekvens av ansvarsutformningen i vattentjänstlagen är att ersättningsskylighet för hela skadan utfaller om anläggningen inte lever upp till säkerhetskraven. I Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnds&lt;/NOBR&gt; avgörande BVa 99/97 fastslogs också denna princip. Målet avsåg en översväm­ ning vid ett mycket kraftigt regn med 100 mm på två timmar, vilket kategoriserar regnet som ett &lt;NOBR&gt;200-årsregn.&lt;/NOBR&gt; Med utgångspunkt av ansvar i förhållande till ett tioårsregn borde något ansvar därmed inte kunna utkrävas. I rättsfallet konstaterades dock att &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ningen inte var dimensionerad för att klara &lt;SPAN class="ft46"&gt;ens &lt;/SPAN&gt;ett tioårsregn varför skadeståndsskyldighet fastslogs. Nämnden uttalade därvid:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft14"&gt;Även om det alltså godtagits att anslutna fastigheter riskerar att få till­ bakaströmmande avloppsvatten i dräneringen vid tioårsregnet, är det emellertid uppenbart att det inom ramen för skäliga anspråk på säker­ het måste ligga en begränsning av vilket baktryck av detta slag som fastighetsägaren skall behöva tolerera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Nämnden ställde dock inte &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; tillkortakommande i förhållande till normen mot fastighetsägarens skada, utan i stället dömdes hela den orsakade skadan (i de delar talan bifölls) ut. Kon­ sekvensen av anvarets utformning är alltså att om huvudmannen inte uppfyller normen avseende säkerhet, har denne att ersätta hela skadan oaktat hur liten bristen är i förhållande till normen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Konsekvenserna av detta kan i realiteten bli stora. Ovan har redo­ gjorts för skyfallet i Malmö 2014. Skyfallet var av sådan omfattning att det absolut utgjorde en extraordinär händelse, vida överstigande ett tioårsregn. VA SYD:s kostnader för skadestånd, har redovisats i avsnitt 5.2.5. Även om mångt fler drabbats av översvämningen be­ talas ersättning endast ut till de brukare gentemot vilka VA SYD inte kunna uppfylla skälig nivå av säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;När det gäller hur ansvaret skulle påverkas av en förändrad dag­ vattenhantering kan konstateras att i de fall, vilka i dagsläget utgör den absoluta majoriteten, det finns en förbindelsepunkt och bort­ ledandet sker i ledningar så är det relativt klart vad som är en del av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och vad som inte är det. Vid en omställning till mer öppna dagvattenlösningar blir gränsdragningarna inte lika tyd­ liga. Avgörande för vad som utgör en del av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är vilka anordningar som huvudmannen anlagt för bortledande av dagvatten. Dessa anordningar ingår i anläggningen. I Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnds&lt;/NOBR&gt; mål BVa 50/89 bedömdes exempelvis en stensatt bäckfåra ingå i en allmän anläggning. Det kan mycket väl tänkas att exempelvis väg­ diken, som generellt inte utgör en del av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen,&lt;/NOBR&gt; kan be­ dömmas utgöra en del av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; om det är genom dessa som dagvattnet leds bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Det föreligger också viss osäkerhet vilka krav som kan ställas på hanteringen i förbindelselösa anläggningar, då denna fråga aldrig prövats av domstol. En rimlig avvägning är dock att det för dessa bör uppställas samma krav som för kombinerade ledningar, det vill säga att de mest utsatta fastigheterna statistiskt sett inte löper risk att drabbas av översvämningar med kortare återkomsttid än tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft41"&gt;Analys av ansvaret för driften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I den frågeställning som gått ut till försäkringsbolagen (se av­ snitt 5.2.3) har försäkringsbolagen svarat på i vilken utsträckning som de i dagsläget regressar mot &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; vid baktrycksskador (vilket även kan innefatta baktryck i andra typer avloppssystem). Svaren från bolagen är inte angivna i procent och utgör uppskatt­ ningar. Svaren har i stället varit; ”&lt;SPAN class="ft46"&gt;Alla om inte utredningen visar på ansvarsfrihet för kommun”, &lt;/SPAN&gt;”&lt;SPAN class="ft46"&gt;I de flesta fall men med olika framgång” och ”I princip alla baktrycksskador”&lt;/SPAN&gt;. Även om inte allt för stora slut­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;satser kan dras utifrån dessa svar, tyder de ändå på att en stor del av alla baktrycksskador i dagsläget faller inom &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar. En slutsats skulle kunna vara att &lt;NOBR&gt;va-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; många gånger har svårt att leva upp till kraven på skäliga anspråk på säker­ het i vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Frågan om ansvarets omfattning övervägdes inför införandet av vattentjänstlagen (prop. 2005/06:78 s. 104). Man konstaterade då att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och fastighetsägarnas skyldigheter mot varandra endast kan upphöra om behovet av vattentjänster upphör. Vatten­ tjänstlagens utformning knyter därmed &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; och fastig­ hetsägare starkt till varandra, vilket bedömdes utgöra skäl för den särskilda ansvarsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;De förväntade klimatförändringarna med de utmaningar som dessa innebär utgör inte skäl för att lätta på ansvaret, utan om något i stället skärpa det. Ett alternativ skulle kunna vara att införa en tydlig reglering om ett rent strikt ansvar i vattentjänstlagen. Ett sådant ansvar skulle dock kunna innebära stora ekonomiska konse­ kvenser. Även om ansvarsutformningen i vattentjänstlagen är speciell får den ändå beaktas som rimlig i förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; och fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Härtill innebär redan den gällande ansvarsstrukturen, med en skyldighet i förhållande till en funktionsnivå, att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; står inför utmaningar då ett framtida tioårsregn får förväntas vara mer omfattande än dagens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Det största problemet med översvämningar från &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; hör samman med de kombinerade ledningarna. Genom sin konstruk­ tion utgör de en särskild risk för översvämning in i byggnader. Skulle kombinerade ledningssystem generellt förklaras inte nå upp till skälig nivå av säkerhet, på grund av sin riskkonstruktion, skulle det innebära en stor förändring för landets &lt;NOBR&gt;va-huvudmän.&lt;/NOBR&gt; Å andra sidan talar informationen från försäkringsbolagen ovan om att merparten av anläggningarna ändå inte lever upp till gällande krav. Kombi­ nerade ledningar i &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; uppskattas ha en total längd på omkring 7 500 km. Svenskt Vatten har anfört att eftersom de kom­ binerade ledningarna främst finns inne i städerna skulle det vara mycket dyrt att bygga om dessa till separerade system. Svenskt Vatten har gjort en grov uppskattning på att kostnaden för en ombyggnad skulle uppgå till mellan 110 och 150 miljarder kronor. Till detta skulle även tillkomma kostnaden för byte av allmänna kombinerade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;serviser samt kostnader för fastighetsägare för byte av alla privata kombinerade servisledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Även om det bör vara en utgångspunkt för kommunerna att hanteringen av dagvatten i kombinerade system bör minska kan det i dagsläget inte överblickas vilka konsekvenser ett förändrat ansvar i förhållande till kombinerade ledningar skulle ge upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att minska risken för översvämningar från kombinerade led­ ningar kan även andra förändringar genomföras. Kombinerade led­ ningar finns inte bara i Sverige utan även i många andra länder. I flera länder har man, för att komma ifrån problemen med baktrycks­ skador, infört reglering om tvång för fastighetsägaren att installera baktrycksskydd. Ett sådant skydd kan vara konstruerat på olika sätt; allt från manuella ventiler till mekaniska och elektroniska lösningar. Gemensamt för dem alla är dock att de vid aktivering hindrar vatten från att passera bakåt i ledningen. Installationen kostar från några tusenlappar till uppemot 20 000 kronor beroende på utförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I Sverige finns inga möjligheter att via vattentjänstlagen ställa krav på att fastighetsägare ska installera bakvattenventiler. IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring tittade 2012 i rappor­ ten B2029, Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet – erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar på bland annat frågan om baktrycksskydd. Erfarenheterna som redovisats från Tyskland är till stor del positiva. Reglering ger dock inte ett hundra­ procentigt skydd, vilket beror på flera olika faktorer, exempelvis felaktiga installationer eller bristande underhåll. Andra typer av pro­ blem kan till exempel vara att skadedjur förstört tätningar. En faktor som identifierats är att problem ofta uppstår i samband med ägarbyten då ventilerna glöms bort och inte underhålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Även i Sverige har man arbetat med baktrycksskydd. I rapporten redogörs för erfarenheterna från bland annat Göteborg. Där har va- huvudmannen tidigare installerat och överlåtit baktrycksskydd och driftsansvar till fastighetsägare som haft hög risk för källaröver­ svämningar. Detta fungerade till dess fastigheten bytte ägare. Då underhölls inte skydden varvid de förlorade sin funktion. Ett annat problem uppstod genom att vattnet inte kunde rinna ut ur källaren på grund av stopp i skyddet. Med anledning av problemen har vidare installationer endast skett på de allmänna avloppsserviserna där va- huvudmannen själv kan underhålla dem och endast på separerade spillvattenledningar där det inte finns risk för tryckhöjning på fel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;sida ventilen (det vill säga att tillströmsvatten inte kan komma ut i den allmänna anläggningen med översvämningsskador som följd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Även om krav inte kan ställas på backventiler så har frånvaron av sådana medfört konsekvenser i vissa fall. I två avgöranden från Vattendomstolen (VÖD dom DTVa 10 och 11/85) har en fastighets­ ägare, som trots tidigare översvämning och ett meddelande från kommunen om uppdämningsrisker i allmänhet, inte installerat något baktrycksskydd för att skydda sig mot översvämningsskador, an­ setts medvållande varvid skadeståndet jämkats till hälften. Det ska här beaktas att dessa avgöranden är i tiden innan den praxisändring som redogjorts för genom vilken &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; numer har ett funktionsansvar. Med anledning av denna praxisändring är det rim­ ligt att förutsätta att principerna från Vattenöverdomstolen spelat ut sin roll. Senare har statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd&lt;/NOBR&gt; i (BVa 34/98) fastslagit att den omständigheten att en installerad backventil (det vill säga en typ av baktrycksskydd) inte fungerat på avsett vis inte föranlett någon jämkning av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; skadeståndsskyldighet. I detta fall utgjorde en backventil ett krav enligt bygglovet. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; uttalade i målet följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft14"&gt;Det är ostridigt att fastigheten vid tillfället för översvämningen var utrustad med den backventil som bygglovet föreskriver. Erfarenheten visar emellertid att en sådan automatisk backventil på en avloppsled­ ning inte ger något helt säkert skydd mot tillbakaströmmande avlopps­ vatten. Funktionen kan störas exempelvis genom att papper och annat avfall som släpps ut från &lt;NOBR&gt;va-installationen&lt;/NOBR&gt; eller som följer med bak­ vattnet hindrar klaffen att sluta tätt. Det skulle kräva en i det närmaste ständig tillsyn för att motverka detta. Och det kan inte gärna begäras av fastighetsägaren. Mot bakgrunden av att backventilen således inte ens med normal tillsyn garanterar att bakvattenuppträngning inte sker via golvbrunnarna, kan inte anses att kommunen har visat fog för på­ stående om makarna L:s medvållande till översvämningsskadorna. Deras yrkande om ersättning för resterande del av självrisken skall därför bifallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;Ur ett perspektiv kan baktrycksskydd ses som en lösning på pro­ blemen med baktrycksskador. Utifrån perspektivet effektiv dagvatten­ hantering skulle man kunna argumentera för att detta vore en kostnadseffektiv lösning. Lösningen är dock inte helt säker och kan ge upphov till andra problem. Ett består i skyddet sett över tid i förhållande till fastighetsägarens underhåll av skyddet. En risk som uppstår är även att ventilen kan resultera i att fastigheten dränker&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;sig själv genom att vattnet inte kan komma ut (beroende på hur ventilen installeras). Ett annat problem är att systemet med bak­ trycksskydd förutsätter att samtliga skydd inom ett utsatt område fungerar. Vid baktryckskador letar sig vattnet ut i byggnader (van­ ligtvis källare). I någon mån blir därmed varje källare ett vattenmaga­ sin. Om 80 procent av ventilerna fungerar tillfredställande kommer det vatten som annars skulle härbärgeras i dessa byggnader i stället flyttas vidare och förvärra översvämningarna hos de 20 procent där ventilerna inte fungerar. Att införa en möjlighet att ställa krav på installationsåtgärd skulle bryta mot vattentjänstlagens övergripande struktur om att regelringen avser användandet och inte installa­ tionsföreskrifter (se proposition 2005/06:78, s. 77). Det är därför inte lämpligt att införa en sådan ordning i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det ska här poängteras att inget hindrar att försäkringsbolagen i sina avtalsvillkor ställer krav på baktrycksskydd. Svensk Försäkring har anfört att det visserligen inte är så att det föreligger något for­ mellt hinder, men att det är svårt för försäkringsbolagen att ställa sådana krav. Om ett försäkringsbolag skulle införa ett sådant krav som ska betalas av fastighetsägaren, så finns det en stor risk att fastighetsägaren väljer att försäkra sig i ett annat bolag utan sådant krav. Av konkurrensrättsliga skäl får försäkringsbolagen inte sam­ verka om gemensamma villkor. Om i stället försäkringsbolaget låter installera sådant skydd, så måste kostnaden tas ut på premien. Det medför en risk att försäkringstagaren byter försäkringsbolag näst­ kommande år till ett bolag med lägre premie eftersom försäkrings­ avtal i konsumentförhållanden inte får vara längre än ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att eftersom fastighets­ ägaren tvingas in i en avtalsliknande situation med en förutbestämd motpart motiverar detta ett strängt ansvar för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; (det kan här påpekas att samma ansvarsform, med samma argument, gäller avseende fastighetsägarens skadeståndsansvar gentemot va- huvudmannen). Ett sådant ansvar är även rimligt mot bakgrund av att det är kommunen som har möjligheterna att övergripande lösa dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vattentjänstlagens ansvarsreglering i förhållande till kommunens skadeståndsansvar vid planering av markanvändande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;I kapitel 4 har en ansvarsfördelning mellan stat, kommun och fastighetsägare behandlats. I avsnitt 4.2.1 redogörs för det kommu­ nala skadeståndsansvar som kan aktualiseras vid myndighetsutöv­ ning genom PBL. Skadeståndsansvar för kommunen grundas i dessa fall på allmänna skadeståndsrättsliga regler i skadeståndslagen. An­ svar förutsätter att kommunen varit vårdslös vid planläggningen och kan bland annat avse vårdslöshet i förhållande till risken för översvämning på grund av nederbörd. Ansvaret preskriberas tio år efter planbeslutet. Eftersom genomförandetiden för en detaljplan är &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år hinner kommunens ansvar många gånger preskriberas innan eller i nära anslutning till att bebyggelsen färdigställts. Därtill kommer att en stor del av nybyggnationen sker utifrån äldre detalj­ planer, där kommunens ansvar redan hunnit preskriberas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Vid samma översvämningsskada på grund av nederbörd kan alltså ansvar rent objektivt föreligga dels på grund av att kommunen varit vårdslös vid planläggningen i förhållande till risken för översväm­ ning och dels enligt vattentjänstlagens regler om översvämningen hade koppling till en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; som inte uppfyllde kraven på skälig säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;I 1 kap. 1 § skadeståndslagen fastslås att bestämmelser om skade­ stånd i lagen gäller, om inte annat är särskilt föreskrivet eller för­ anleds av avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd i avtals­ förhållanden. Skadeståndslagen är en generell lag och det som kommer till uttryck i lagen är principen att speciallagstiftning har företräde framför en mer allmän lag, vilket utgör en allmän rättsprincip (”lex specialis” tar över ” lex generalis”). Ur ett sådant perspektiv kan över­ vägas om vattentjänstlagens ansvarsregler träder i stället för kom­ munens allmänna skadeståndsansvar vid myndighetsutövning. Denna princip gäller framför allt när en speciallag träffar samma rättssubjekt (med rättsubjekt avses fysiska personer och juridiska personer som kan inneha rättigheter och skyldigheter) som den generella lagen. Två olika rättssubjekt kan på olika grunder vara skadeståndsskyldiga för samma skada. I sådana fall torde det i stället krävas reglering om ansvarsövertagande för den ena parten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;På många områden är det helt klart att det är en person som har skadeståndsansvar för en given skadeståndgrundande händelse. Inom andra områden kan det vara så att flera personer utifrån olika per­ spektiv är skadeståndsskyldiga. Det vill säga att flera bär ett skade­ ståndsgrundande ansvar för en inträffad skada. Som exempel kan nämnas att det inom arbetsrättens område tänkas situationer där en person skadar en annan och arbetsgivaren samtidigt brustit mot skyddsregler som ska skydda arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I vattentjänstlagen utgör &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; motpart till fastighets­ ägaren och inte till kommunen. Detta talar i viss mån för att vatten­ tjänstlagens ansvarsregler inte ersätter kommunens allmänna skade­ ståndsansvar vid myndighetsutövning. Vad som komplicerar det hela är att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; inte utgör ett rättssubjekt i sig, utan endast en rättslig konstruktion. Det är i stället den som de facto &lt;SPAN class="ft46"&gt;är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; man som utgör det rättsliga subjektet, alltså antingen kommunen eller en annan juridisk person, exempelvis ett kommunalt bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Ett starkt skäl som talar för att ansvaret i vattentjänstlagen troligtvis inte ersätter kommunens allmänna skadeståndsansvar vid planläggningen är att ansvaret avser olika företeelser. I det ena fallet handlar det om myndighetsövning och i det andra fallet om vilka krav som kan ställas på en avgiftsfinansierad tjänst. Kommunens ansvar vid planläggningen omfattar att marken ska vara lämplig för bebyggelse även med hänsyn till översvämningsrisk, vilket innebär ett bredare ansvar än vattentjänstlagens som i detta avseende förut­ sätter att översvämningen kan relateras till &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Utred­ ningens bedömning är att ansvarsreglerna i vattentjänstlagen inte ersätter kommunens ansvar för planläggningen. Det är i samman­ hanget viktigt att påtala att en skada naturligtvis inte ersätts två gånger. Om ersättning erhållits genom exempelvis vattentjänstlagen kan den inte därefter ersättas igen, eftersom skada då reglerats, även om ansvar för planläggningen skulle kunna visas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I praktiken innebär vattentjänstlagens skarpare ansvarsregler att det generellt sett är mer fördelaktigt att rikta sin talan mot &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen. Vad utredningen kunnat finna har inte någon kommun ålagts att betala skadestånd på grund av vårdslöshet vid detaljplane­ ringen av ett område som resulterat i översvämning på grund av nederbörd, medan det finns ett stort antal avgöranden där va- huvudmannen funnits skadeståndskyldig mot bakgrund av vatten­ tjänstlagens ansvarsreglering. Innebörden i praktiken är således att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;skador vid ansvarskonkurrens i avgörs mot bakgrund av vatten­ tjänstlagens anavarsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En situation där ansvar enligt skadeståndslagen skulle kunna aktua­ liseras är vid en översvämning som inte är relaterad till &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ningen, som exempelvis en ytledes översvämning som inte beror på &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En annan fråga är om översvämningar vid kraftigare nederbörd, där &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; uppfyller funktionskraven, skulle kunna aktuali­ sera skadeståndsansvar för kommunen på den grund att marken varit olämplig i förhållande till risken för översvämning. Utred­ ningens bedömning är dock att möjligheterna till att nå framgång med ett ansvarsutkrävande i ett sådant fall får bedömas som mycket små. I avsnitt 4.2.1 underrubrik; Utredningens analys av skadestånds­ ansvaret, har jag konstaterat att det rent allmänt är svårt att påvisa vårdslöshet i ansvarsfrågor av den här typen eftersom det saknas närmare riktlinjer för kommunen avseende acceptabla risknivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I realiteten innebär det gällande rättsläget att om en fastighets­ ägare som drabbats av översvämning inte kan utkräva ansvar av va- huvudmannen, får fastighetsägaren själv bära kostnaderna (ofta genom ianspråktagande av sin försäkring).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utomobligatoriskt skadestånd kopplat till driften av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;Vattentjänstlagen reglerar förhållandet mellan fastighetsägare och kommunen (innefattat &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen).&lt;/NOBR&gt; Ansvar kan inte krävas av utomstående med stöd i lagen. I rättspraxis har dock fastslagits ett ansvar på allmän skadeståndsrättslig grund genom NJA 1997 s. 468. Genom rättsfallet fastslogs att en innehavaren av en renvattenanlägg­ ning hade ett strikt skadeståndsansvar för skador orsakade av vatten­ utsläpp från anläggningen. En viktig aspekt här är att det skulle ge en situation där &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har ett mer omfattande ansvar mot utomstående personer än fastighetsägare som är tjänsteutnyttjare. Avseende detta uttalade högsta domstolen följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft14"&gt;Med anledning av kommunens invändning att strikt ansvar för läckage­ skador på allmän skadeståndsrättslig grund skulle innebära ett strängare ansvar än vad kommunen har gentemot &lt;NOBR&gt;va-abonnenter&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;va-rättslig&lt;/NOBR&gt; grund kan erinras om att också huvudmannens ansvar gentemot abon­ nenterna enligt 29 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avlopps­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft14"&gt;anläggningar för skador som orsakas av brister i &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är oberoende av vållande, jfr NJA 1993 s. 764 samt SvJT 1994 s. 875.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft14"&gt;HD finner sålunda att kommunen bär strikt skadeståndsansvar för de skador som orsakats av utströmmande vatten från den brustna renvattenledningen. HovR:s domslut skall därför fastställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Som redogjorts för ovan har ansvaret i vattentjänstlagen i proposi­ tionen inte bedömts vara strikt i den bemärkelse som generellt av­ ses. Det är får anses högst oklar vilka slutsatser som kan dras av det aktuella rättsfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Annan relevant lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I vattentjänstlagen finns ingen reglering som ger förutsättningarna för den markåtkomsten som behövs för ordnandet &lt;NOBR&gt;va-anläggning­&lt;/NOBR&gt; en. Stödet för vidtagande av åtgärder för att exempelvis få tillgång till utrymme för anläggningen finns i stället i annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;I egenskap av markägare i bebyggda områden kan kommunen även ordna med hantering utan att behöva använda sig av någon lagstiftning för att erhålla rättigheter. Många gånger är exempelvis &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; i stor omfattning dragen på kommunens mark exempelvis under det kommunala vägnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Ledningsrättslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Genom ledningsrättslagen ges möjlighet att på annans fastighet få åtkomst till mark för &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Rättigheten blir en sakrätts­ ligt skyddad rättighet. Av 2 § följer att lagen bland annat gäller för vatten- eller avloppsledning som ingår i en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Ledningsrättslagen kom till bland annat med syftet att säker­ ställa ett effektivt förfarande för att få rätt att dra ledningar på annans mark. I propositionen konstaterades att alternativet, expropriation, i åtskilliga fall syntes vara alltför omständigt och kostsamt (prop. 1973:157 s. 81). I motiven till lagen framgår även att man i led­ ningsrättslagen eftersträvat nära överensstämmelse med expropria­ tionsrättsliga bestämmelser (NJA II 1974 s. 197). I samma motiv­ uttalande har fastslagits att vatten- och avloppsledningar avser rör under mark och att diken, kanaler och liknande anläggningar faller utanför ledningsbegreppet. Ledningsrätt kan alltså inte med stöd av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;ledningsrättslagen erhållas för sådana anordningar. Det kan antas att ställningstagandet är en konsekvens av ingripandegraden i fastig­ hetsinnehavarens ägande. Generellt får det antas vara mindre ingrip­ ande för fastighetsägaren att någon får rätt att dra ledningar under jord i förhållande till exempelvis ett dike genom fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Genom ledningsrättslagen kan rättighet fås inte bara för själva ledningarna utan även, då det behövs, andra för ledningen erforder­ liga anordningar som transformatorer och pumpstationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Vad som kan anses utgöra sådan anordning har prövats i NJA &lt;A href="#page_426"&gt;1982 &lt;/A&gt;s. 700. Målet avsåg ianspråktagande av cirka 3 800 m&lt;SPAN class="ft60"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;för en avslamningsanläggning med markbäddar. Anledningen till behovet av en sådan anläggning var att vattnet i ledningen behövde renas innan det släpptes ut. Fastighetsägaren motsatte sig anläggningen bland annat under åberopande av att avloppspumpstationen och avslamningsanläggningen var av sådan omfattning att de inte kunde anses innefattas i begreppet ”andra tillbehör” enligt ledningsrätts- lagen. Högsta domstolen fastslog att anläggningen utgjorde ett till­ behör. Domstolen förde ett längre resonemang om vad som kunde ses som tillbehör och bedömde att en anläggning av stort omfång alltjämt kunde utgöra ett tillbehör om anläggningen var nödvändig för ledningens funktion som ledning. Eftersom de aktuella ledning­ arna inte skulle kunna användas utan avslamningsanläggningen (på grund av att användningen förutsatte en reningsanläggning av före­ varande eller liknande slag) fanns det ett sådant samband mellan rören och anläggningen att den därav skulle kunna anses utgöra tillbehör. Anläggningen utgjorde inte heller inte på grund av stor­ lek eller ändamål eller av annan orsak en i förhållande till ledningen så självständig enhet att den på den grunden inte kunde betraktas som ett tillbehör. En invändning som gjordes i målet utan att vinna gehör, var att anläggningen gjorde ett för stort intrång på fastig­ heten. I det aktuella målet ansågs inte intrånget för stort. Marken avsåg en mindre del odlad jord (potatisland) och i övrigt skogsmark beväxt med ungskog. Bedömningen hade troligtvis blivit en annan om intrånget i stället avsett en fastighet där marken exempelvis utgjorde trädgård i nära anslutning till bostadshuset.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;Anläggningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Genom anläggningslagen skapas förutsättningar för att ordna med vattentjänster för flera fastigheter genom gemensamhetsanlägg­ ningar. Sådana anläggningar drivs av de fastighetsägare som har del i anläggningen. På ett nationellt plan är detta en viktig lagstiftning för hanteringen av vatten och avlopp. Störst är dock betydelsen utanför tätorterna där det inte finns någon allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; I anläggningslagen fastslås i 1 § andra stycket att lagen inte gäller en allmän vatten- och avloppsanläggning. Anläggningslagen är därmed undantagen tillämpning inom vattentjänstlagens tillämpningsområde. Förklaringen till det torde vara att anläggningslagens syfte är att lösa frågor som är gemensamma för flera fastigheter, det vill säga ett formulerat sätt för fastighetsägare att gemensamt lösa en viss fråga. När vattentjänstlagen är tillämplig ligger i stället denna skyldighet på kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I förhållande till dagvattenhantering är anläggningslagens tillämp­ ningsområde bebyggelse som inte är att bedöma som samlad men ändå så pass bebyggd (eller på grund av geologiska förhållanden) att dagvattenhanteringen på en fastighet påverkar andra fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Frågan om vattentjänster enligt vattentjänstlagen kan komma att aktualiseras genom att ett område utvecklas (förtätas). Om dag­ vattenhanteringen i området redan är löst genom en gemensam­ hetsanläggning föreligger inget behov av att lösa frågan genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; (9 § vattentjänstlagen), se exempelvis under avsnitt 5.4.2 redogjorda rättfallet BVa 73/10 där frågan var uppe för bedömning. I rättfallet aktualiseras även en annan viktig fråga. Genom att anläggningen inte var ordentligt skött och underhållen fanns ett behov av att lösa &lt;NOBR&gt;va-frågan&lt;/NOBR&gt; i ett större sammanhang. Skyldighet före­ låg därmed för kommunen att tillhandahålla dagvattenhantering genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning,&lt;/NOBR&gt; trots att en gemensamhetsanlägg­ ning fanns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;Möjligheter att stödja upp dagvattenhanteringen genom PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;I detaljplaneringen av ett område har kommunen möjligheter att reglera frågor som underlättar dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft63"&gt;Initialt kan konstateras att kommunen i detaljplanen ska ange gränser för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;(4 kap. 5 § PBL). Vid nyexploatering utgör detta ett viktigt instru­ ment och en grundläggande förutsättning för att klara av dagvatten­ hanteringen, då det därigenom kan tillskapas utrymme för dagvatten­ hantering på olika sätt till skydd för översvämningar vid kraftiga skyfall. Detta kan exempelvis ske genom att tillse att området har tillräckligt med allmän platsmark som även tidvis kan härbärgera vatten från skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kommunen har rätt att i detaljplanen reglera markens höjdläge, vilket skapar ytterligare förutsättningar för att kontrollera och styra vattnets vägar och exempelvis leda det till utvalda översvämnings­ ytor för hantering av kraftiga skyfall. I planen kan också bestäm­ mas i vilken utsträckning som markytan ska vara genomsläpplig, det vill säga inte hårdgjord. Regleringsmöjligheten avseende markens höjdläge och genomsläpplighet framgår av 4 kap. 10 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En annan möjlig vidtagbar åtgärd är reglering av byggnaders ut­ formning över och under mark. Exempelvis finns möjlighet att för­ bjuda källare i områden där det är olämpligt med sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;För det fall det aktuella området saknar allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; får kommunen i detaljplanen kräva att en viss anläggning, som kom­ munen inte ska vara huvudman för, har ordnats för att bygglov ska medges, 4 kap. 14 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Markreservat för gemensamhetsanläggning kan också bestäm­ mas i detaljplan, precis som servitut och ledningsrätter samt vilka anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar. Vidare kan det även regleras vilka fastigheter som ska delta i gemensamhets­ anläggningarna samt vilka utrymmen som ska tas i anspråk för an­ läggningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Analys av vattentjänstlagens utformning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;En av frågorna i utredningen är om vattentjänstlagen är utformad för att hantera den ökade risken för översvämning i &lt;NOBR&gt;va-system.&lt;/NOBR&gt; Det kan därvid initialt konstateras att vattentjänstlagen utgör en ansvars­ lagstiftning som reglerar skyldigheter och rättigheter mellan fastig­ hetsägare och kommunen (inbegripet &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen).&lt;/NOBR&gt; Vid sidan av regler om finansiering finns i vattentjänstlagen ingen reglering som ger varken kommunen eller &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; de förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;som krävs för att kunna uppfylla sitt ansvar. Detta gäller främst möj­ lighet att få tillgång till mark för anordnande av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vattentjänstlagen är inriktad på funktioner och &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; är relativt fri att utforma anläggningen så som finnes mest lämpligt. Som exempel finns det redan i lagen möjligheter till en förbindelse­ lös hantering av dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vad som i stället är kan vara problemet är att annan lagstiftning inte är anpassad till ansvaret i vattentjänstlagen och att &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen därigenom inte har de verktyg som behövs för att ordna dagvattenhanteringen. Som exempel har det till utredningen förts fram åsikter om att det är kommunen och inte &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; som rår över den typ av frågor som skulle kunna möjliggöra ett skydd mot kraftiga skyfall genom exempelvis planering av området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det behövs en förändrad dagvattenhantering för att få till stånd ett ökat skydd mot nederbördsöversvämningar. Tillgång till mark, oavsett om hanteringen sker i rörledningar eller genom öppna dagvattenlösningar, är en grundläggande förutsättning för att anlägg­ ningarna ska kunna uppföras. I ledningsrättslagen finns regler som ger möjlighet att dra ledningar på annans mark. Lagen är begränsad till ledningar (och vissa för deras funktion erforderliga anord­ ningar) och kan generellt inte avse öppna dagvattenlösningar. För öppna dagvattenlösningar aktualiseras i stället andra lagar, exempel­ vis PBL och expropriationslagen. Åtgärder som planering av mar­ kens användande, andelen genomsläpplig mark och olika höjder av marken kan regleras i detaljplan av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Beroende på om &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; utgörs av kommunen eller av ett självständigt rättssubjekt, har huvudmannen formellt olika förut­ sättningar att lösa dagvattenhanteringen. Vidare äger kommunen på många orter mark, bland annat genom det kommunala vägnätet och allmänna platser. Egen mark kan som grund användas för anlägg­ ande av åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen, exempelvis genom öppna dagvattenlösningar och översvämningszoner. Samma möjlighet föreligger inte om &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; i stället utgörs av en fristående juridisk person. Ur detta perspektiv kan konstruktionen med en &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; utgöra ett problem om en förändrad dag­ vattenhantering ska komma till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft63"&gt;Det finns flera bakomliggande orsaker till att man valt kon­ struktionen med en &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; i vattentjänstlagen. Ett viktigt skäl är att en sådan konstruktion medger ett samarbete mellan flera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;kommuner och att drift i bolagsform kan ge vissa skalfördelar (se bland annat Svenskt Vatten utveckling, Rapport Nr &lt;NOBR&gt;2015-23:&lt;/NOBR&gt; Att driva VA i egen förvaltning – den lilla kommunens erfarenheter och utmaningar). För mindre kommuner kan denna möjlighet vara viktig för att kunna rekrytera den kompetens som behövs. En juridisk person kan vara &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; i flera kommuner, vilket skapar bättre förutsättningar för att klara uppgifterna i vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det ska här påpekas att regleringen i vattentjänstlagen med ett huvudmannaskap inte får leda till att lagens grundläggande ingångs­ värden kommer i skymundan. Dagvattenhantering är, i de fall frågan behöver lösas i ett större sammanhang, en kommunal angelägenhet. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannaskapet&lt;/NOBR&gt; ger kommunen en möjlighet att äga anlägg­ ningen genom till exempel ett kommunalt bolag. Ur det perspekti­ vet har kommunen att sörja för att huvudmannen kan fullgöra sina uppgifter. Detta visar sig tydligt genom att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; alltid står i ett kraftigt beroende till kommunen. En helt basal förutsätt­ ning för att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; överhuvudtaget ska kunna bedriva någon form av verksamhet är att ekonomiska medel finns tillgäng­ liga. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har ingen bestämmanderätt över detta, utan taxan regleras helt av kommunen. Skulle ett strikt resonemang om formell behörighet föras, skulle &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; inte kunna ta något ansvar eftersom denne inte har möjlighet att påverka inkomsterna till verksamheten. På samma sätt har &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; inte någon som helst bestämmanderätt över vart verksamheten ska bedrivas. Även detta styrs av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Syftet med ett huvudmannaskap har aldrig varit att skapa skilje­ linjer mellan kommun och &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt; Det är därför olyckligt när det uppstår åsiktskillnader mellan &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; och kommunen avseende dagvattenhantering och samhällsbyggande, vilket vid de kontakter utredningen haft uttryckts inte vara ovanligt. Sådana upp­ levelser har beskrivits både av &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; och kommunala före­ trädare. Som exempel kan nämnas att det från &lt;NOBR&gt;va-huvudmännens&lt;/NOBR&gt; sida har anförts att kommuner ibland kan bebygga nya områden eller förtäta bebyggd miljö utan att reflektera över vilka effekter det får för dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Lagen är tydlig med att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; måste vara rättsligt kon­ trollerad av kommunen och utgör därmed en del av den kommunala sfären. En &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; och kommunen ska alltså i grunden inte ha några intressemotsättningar (större än vad som kan uppstå i alla orga­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;nisationer och förvaltningar där olika intressen ska hanteras). Om &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; utgörs av en annan juridisk person än kommunen är det viktigt att kommunen i sin ägarroll ser till att möjligheter skapas för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att klara kraven på dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Även om en annan juridisk person än kommunen innehar huvud­ manaskapet är ett samarbete en förutsättning för att &lt;NOBR&gt;va-huvudman­&lt;/NOBR&gt; nen ska klara sina uppgifter. Från Svenskt Vatten har uppmärksam­ mats att flera av deras medlemmar till dem uppgett att de önskar att få komma in tidigare i kommunens planeringsprocess av områden. Ju tidigare i planeringen dagvattenfrågorna beaktas, ju större möjlig­ heter finns att hitta de mest optimerade och effektiva lösningarna. En stärkt koppling mellan dagvattenhanteringen och samhällsplane­ ringen bör kunna öka förutsättningarna för att en förändrad han­ tering av dagvattnet ska kunna åstadkommas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Fastighetsägares ansvar vid användandet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft8"&gt;En viktig del av fastighetsägarens ansvar är skyldigheten att betala &lt;NOBR&gt;va-avgiften&lt;/NOBR&gt; (se vidare avsnitt 5.7). Fastighetsägarnas primära ansvar är att genom avgifter täcka kostnaderna för anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En fastighetsägare kan bli skadeståndskyldig om denne har över­ skridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet enligt vattentjänstlagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och detta orsakar &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; skada. En fastighetsägare har där­ med samma typ av ansvarsform som &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; (se exempel­ vis NJA 1983 s. 209)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En fastighetsägare har relativt stora rättigheter avseende använd­ andet av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Som grund har fastighetsägaren rätt att använda en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning,&lt;/NOBR&gt; om fastigheten finns inom va- anläggningens verksamhetsområde, fastighetsägaren behöver en vatten­ tjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt (16 § vattentjänstlagen). Från detta finns vissa undantag i &lt;NOBR&gt;17–18&lt;/NOBR&gt; §§ genom vilka &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; dels har rätt att under vissa förhållanden vänta med att utföra de anläggnings- eller utbyggnadsarbeten som är nödvändiga för att fastighetsägaren ska kunna använda &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ningen, samt vägra att låta en fastighet kopplas eller vara kopplad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;till &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; innan anläggningsavgift betalats eller fastighetens &lt;NOBR&gt;va-installation&lt;/NOBR&gt; har väsentliga brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;När det gäller vilka skyldigheter som föreligger för fastighets­ ägaren vid användandet av &lt;NOBR&gt;va-anläggnigen&lt;/NOBR&gt; regleras dessa i lagens 21 §:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft14"&gt;En fastighetsägare får inte använda en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; på ett sätt som innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på va- anläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyl­ digheter enligt lag, annan författning eller avtal, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;andra olägenheter för huvudmannen eller någon annan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Vidare framgår av 23 § att regeringen får bemyndiga kommunen att närmare meddela föreskrifter om användningen av den allmänna anläggningen. Ett sådant bemyndigande finns också i vattentjänst­ förordningen. Innebörden är att kommunen får meddela närmare föreskrifter avseende de frågor som fastslås i 21 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En central fråga är om den allmänna forumleringer i 21 § inne­ bär en rätt för kommunen att i närmare föreskrift begränsa fastig­ hetsägarens rätt att använda anläggningen avseende tjänsten bort- ledande av dagvatten. Konsekvensen av att en sådan rätt inte skulle finnas är att fastighetsägaren har rätt att lämna allt sitt dagvatten vidare till &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; utan begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Regleringen är till sin utformning öppen vilket också varit lag­ stiftarens avsikt. Genom en ren bokstavstolkning av paragrafen skulle man kunna sluta sig till att relativt omfattande begränsningar föreligger för fastighetsägaren. Som exempel kan nämnas att ett mycket stort antal olika former av användande av den allmänna va- anläggningen skulle kunna tänkas innebära någon typ av olägenhet för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft8"&gt;Det kan konstateras att regeln i praktiken inte används för detta ändamål även om motsatsen inte går att utläsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;För att kunna bedöma om 21 § medger en rätt att kräva att fastighetsägare ska begränsa sitt användande av tjänsten dagvatten är det nödvändigt att analysera paragrafens ursprung och bakom­ liggande syften. En begränsningsregel har funnits länge inom den lagstiftning som reglerat allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; I VAL 55 fanns ett förbud mot att i en allmän avloppsledning släppa ut ett ämne&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;som genom frätning, slambildning eller på annat sätt kunde skada anläggningen. Anläggningen skulle i övrigt användas med ”nödig försiktighet” så att olägenhet för andra anslutna fastigheter och för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; såvitt möjligt undveks. När lagen senare ersattes av VAL 70 reglerades frågan om begränsning i lagens 21 §. Initialt hade regeln då följande lydelse: ”&lt;SPAN class="ft46"&gt;Allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;va-anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; skall brukas så att olägenhet för huvudmannen och annan såvitt möjligt undvikes” &lt;/SPAN&gt;senare ändrades formuleringen till &lt;SPAN class="ft46"&gt;”En allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;va-anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; skall brukas så att det inte uppkommer olägenhet för huvudmannen eller annan samt så att det inte uppstår svårigheter för huvudmannen att uppfylla kraven från miljö- och hälsoskyddssynpunkt eller att i övrigt uppfylla sina åligganden enligt lag eller annan författning eller enligt avtal.”&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Departementschefen uttalade avseende möjligheten till begräns­ ning att det inte var lämpligt med en exemplifiering i lagen om vad fastighetsägaren hade att förhålla sig till. En exemplifiering gjordes dock av Departementschefen om vad det var för typ av frågor som det skulle kunna vara frågan om. Det konstaterades därvid att hit hörde sådant som regler om skyldighet för brukare att med hänsyn till vattentillgången och vid behov begränsa sin vattenförbrukning. Utöver detta var fråga om inskränkningar i rätten att i avloppsled­ ning släppa ut industriellt avloppsvatten eller annat avloppsvatten av särskild beskaffenhet eller ämnen och föremål, som kan skada anläggningen eller driften. Slutligen omnämndes att man (vid in­ förande av duplikatsystem) kunde föreskriva förbud om att i spill- vattenledning släppa ut dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;När lagregeln därefter ändrades anfördes i specialmotiveringen att paragrafen kompletterades med vissa uttryckliga förbud avseende användandet kopplade till miljö- och hälsoskyddsintressen med mera. När man där åter tog upp frågan om vad som kan föreskrivas omnämns föreskrifter för att säkerställa att avloppsslammet har en godtagbar kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vid införandet av den nu gällande lagstiftningen gjordes en ana­ lys av det då gällande rättsläget. Därvid konstaterades (prop. 2005/06:78 s. 43) att syftet med en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; primärt är att tillgodose hushållsförbrukares normala behov av vattenförsörj­ ning och avlopp. Det konstaterades även att det därför finns en skyldighet att genom &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; tillhandahålla tjänster som tillgodoser detta behov. Tjänster av annan kvalitet och kvantitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;behöver inte tillhandahållas utan särskilt åtagande. Därefter fast­ slogs vad som kunde anses utgöra ett normalt behov. Avseende drickvatten konstaterades att rättstillämpningen hämtat ledning från livsmedelverkets föreskrifter och råd och att minimistandarden (det vill säga hushållskvalitet) avseende vattenförsörjning och spill­ vatten befästs genom Svenskt Vattens normalförslag till allmänna bestämmelser för brukande av en kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Svenskt Vattens normalförslag konstateras reg­ leras (av intresse här) att huvudmannen inte är skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet på ett inte oväsentligt sätt avviker från normalt hushållsspillvatten. Vidare att huvudmannen inte heller är skyldig att ta emot avloppsvatten som med större fördel kan avledas på annat sätt. Det konstateras avslutningsvis att det i normalför­ slagen inte ställts upp någon motsvarande kvalitativ eller kvantitativ begränsning av huvudmannens tjänster för omhändertagandet av dag- och dränvatten och kylvatten. Det omnämns inte heller att en sådan begränsning skulle anges någon annanstans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Någon annan slutsats kan inte dras än att man i denna genom­ gång av gällande rätt i propositionen funnit att de då gällande reg­ lerna inte gav stöd för att begränsa kvantitativt användande av tjänsten dagvatten. Trots att inget stöd för att kvantitativt kunna begränsa fastighetsägarnas användning av tjänsten dagvatten kunde utläsas avseende den dåvarande lagstiftningen, fördes inget resone­ mang om att en sådan rätt borde föreligga. Det konstaterades i stället att regeln skulle kompletteras med ett uttryckligt utsläppsförbud mot skadliga ämnen (se punkten 1 ovan i paragrafen). Därefter fast­ slogs att lagens allmänt angivna bestämmelser inte var tillräckliga i alla situationer, samt att olika uppfattningar kunde förekomma i fråga om vad som var skadligt eller vad som annars kunde medföra olägenheter. Mot den bakgrunden föreslogs att det borde finnas en möjlighet för kommunen att mer detaljerat ange vad som krävs av fastighetsägaren vid användningen (punkten 2 och 3 ovan i para­ grafen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;I syfte att sätta någon form av ram föreslogs att förutom intresset av en god hushållning med naturresurserna så skulle de föreskrifter som kunde komma att behövas för användningen av en allmän va- anläggning inte tjäna något annat syfte än att tillgodose &lt;NOBR&gt;va-lagens&lt;/NOBR&gt; skyddsintressen att värna om människors hälsa och miljön före­ skrifter som behövdes för att anläggningens syfte inte skulle för­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;felas. Det konstaterades vidare att vad som främst borde kunna komma i fråga var föreskrifter som gjorde det möjligt att precisera &lt;SPAN class="ft46"&gt;vad &lt;/SPAN&gt;fastighetsägaren får släppa ut i den allmänna avloppsanlägg­ ningen. Därefter anmärktes att det genom föreskrifter borde vara möjligt för kommunen att peka ut ämnen, föremål och annat som inte får släppas ut i anläggningen. Det konstaterades särskilt att det även borde vara möjligt att inskränka fastighetsägares rätt till vatten­ uttag, särskilt för annat ändamål än som motsvarar hushålls­ förbrukning, när det annars finns risk för olägenheter vid driften av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Det har således inte genom den historiska utvecklingen av regeln uttalats att denna bör kunna användas till att kvantitativt begränsa rätten att använda tjänsten dagvatten. Utifrån det uttalande som redogjorts för ovan förefaller det som att den öppna formulering­ ens syften är inriktade på ett användande som skulle skada anlägg­ ningen, att dess syfte skulle förfelas eller annan användning som kan bedömas som direkt felaktig. Ett omfattande överlämnande av dagvatten till anläggningen kan visserligen vara besvärande för va- huvudmannen, men är generellt inte något som kan betraktas som ett användande som skadar anläggningen eller gör att syftet förfelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Det förefaller orimligt att i 21 § läsa in en rätt att förbjuda varje form av användning som skulle medföra olägenhet för &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen. Det måste i sammanhanget beaktas att regeln inte har något uttalat syfte att förflytta ansvaret på så sätt att fastighets­ ägarna kan tvingas att ta del av omhändertagandet enbart av den anledningen att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har svårt att leva upp till sina skyldigheter enligt lagen. Utgångspunkten måste vara att &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen har att leva upp till sina skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;En annan aspekt som talar för att regeln inte innefattar en sådan rätt är lagens allmänna ingångsvärde, det vill säga att de minimikrav som kan ställas på &lt;NOBR&gt;va-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; är att de tillgodoser det normala hushållsbehovet. Den absoluta merparten av dagvattenhanteringen på fastigheter inom allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; sker genom rörled­ ningar, vilket medför en hantering utan någon begränsning. Det vatten som hamnar i fastighetsägarens dagvattenservice lämnas obe­ gränsat över till &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; En sådan hantering utgör därmed det ”normala” och det ligger närmast till hands att dra slutsatsen att detta utgör ett normalt hushållsanvändande. Det är också utifrån ett sådant användande som dagens samhällen planerats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Svenskt Vatten och SKL har anfört att man är av uppfattningen att den nuvarande regleringen kan innebära en rätt för kommunen att utfärda föreskrifter om flödesbegränsningar, eftersom rätten att uppställa krav på flödesbegränsningar ligger i linje med utformningen av vattentjänstlagen. Ståndpunkten baseras på att regeln fastslår att fastighetsägaren inte får använda den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; på sådant sätt att de krav som kan ställas på anläggningen inte kan uppfyllas och att anläggningen inte får användas på sätt som med­ för skada eller olägenhet för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; eller annan. Vidare har Svenskt Vatten och SKL anfört att detta ställningstagande får stöd av de allmänna uttalandena i förarbeten beträffande vad fastig­ hetsägaren är skyldig att iaktta vid användandet, bland annat att fastighetsägaren har ett allmänt ansvar att inte använda anläggning­ en på ett sätt som medför en skada eller olägenhet för huvudman­ nen. (prop. 2005/06:78 s. 75 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det som kan konstateras att 21 § till sin utformning inte uttalar något hinder mot en föreskrift med innebörden att fastighetsägaren begränsas i sin rätt att använda tjänsten avlopp avseende bort- ledande av dagvatten. Av förarbetsuttalandena förefaller det emeller­ tid som att man avsett andra frågor än begränsning av dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Den aktuella frågan har inte prövats av domstol och det kan inte uteslutas att en sådan skulle komma fram till att det var möjligt för kommunen att föreskriva om en kvantitativ begränsning för fastig­ hetsägaren genom 21 § allmänna utformning. Det föreligger därmed en osäkerhet om det i dag finns en rätt för kommunen att ställa krav på begränsning av fastighetsägarens användning av &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ningen avseende dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Länsstyrelsens roll i förhållande till vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft8"&gt;Staten har genom länsstyrelsen ett tillsynsansvar beträffande vatten­ tjänstlagen, vilket regleras i lagens 51 §. Tillsynen avser kontroll av att kommunen fullgör sina skyldigheter enligt lagens 6 § gällande skyldigheten att ordna vattentjänster genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ning. Kommunen har enligt bestämmelsen en skyldighet att vid be­ hov av en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodo­ ses i verksamhetsområdet genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Länsstyrelsen får förelägga kommunen att ordna vattentjänster i visst område. Ett sådant föreläggande får även förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Något tillsynsansvar över befintliga anläggningars utformning och kapacitet finns inte i vattentjänstlagen. I 6 § fastslås visserligen att kommunen ska se till att behovet av vattentjänster tillgodoses i verk­ samhetsområdet genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Detta skulle kunna utläsas som att kommunen, enligt 6 §, även har ett ansvar för att anläggningen uppförs på ett sådant sätt att behovet faktiskt blir till­ godosett. Sett ur ett sådant perspektiv skulle då länsstyrelsen även ha ett tillsynsansvar över anläggningens utformning. Detta har av allt att döma inte varit syftet. I prop. 2005/06:78 till lagen uttalas i författningskommentaren till 51 § (vilken reglerar länsstyrelsens tillsynsansvar):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft14"&gt;Den nuvarande ordningen som ger en möjlighet för länsstyrelsen att förelägga kommunen att fullgöra sin utbyggnadsskyldighet behålls och paragrafen tydliggör länsstyrelsens tillsynsansvar. Det är meningen att länsstyrelsen som tillsynsmyndighet skall vaka över och verka för att kommunen ordnar och vidmakthåller en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; där det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;I propositionen uttalas inte heller något annat ansvar för länsstyr­ elsen än detta. Slutsatsen är därmed att länsstyrelsen har ett ansvar att se till att allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; skapas, men inte tillsynsansvar över hur anläggningen i realiteten ordnas och drivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Som redogjort i avsnitt 5.3.1 kan tillsynsfrågor för staten även aktualiseras med anledning av MB, men då avseende att &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; nigen inte uppfyller miljökrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vattentjänsternas avgiftsfinansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Va-taxa&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;va-avgifter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Fastighetsägares skyldighet att betala avgift för &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; inträ­ der så fort fastigheten finns inom en &lt;NOBR&gt;va-anläggnings&lt;/NOBR&gt; verksamhets­ område och, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt (24 § vatten­ tjänstlagen). Avseende kostnaderna för avvattnande av allmän plats­ mark inträder en skyldighet för fastighetsägaren att betala avgift&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;om fastigheten finns inom &lt;NOBR&gt;va-anläggningens&lt;/NOBR&gt; verksamhetsområde, om fastigheten är bebyggd eller enligt en detaljplan är avsedd för bebyggelse, och behöver, eller har nytta av, bortledande av vatten från allmän platsmark. En förutsättning är att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet av vatten från allmän platsmark inom &lt;NOBR&gt;va-anläggningens&lt;/NOBR&gt; verksamhetsområde och informerat fastighetsägaren om detta (26 § vattentjänstlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Dagvatten ingår som en del av &lt;NOBR&gt;va-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; och utgör därmed en del av vad kommunerna kan ta ut avgifter för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Grunden för avgifterna utgörs av en taxa &lt;NOBR&gt;(va-taxa).&lt;/NOBR&gt; Taxan sätter upp reglerna för hur avgiften ska beräknas. Oavsett i vilken form som vattentjänsterna bedrivs, det vill säga vem som utgör huvud­ man (kommunen eller kommunkontrollerad juridisk person), är det kommunen som bestämmer taxan (34 § vattentjänstlagen). På grundval av taxan får sedan avgifter tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Fastighetsägaren ska utifrån taxan kunna beräkna sin avgift. Antingen genom att avgifterna är bestämda i taxan eller att taxan ger de faktorer som gör att taxan kan beräknas. Beräkningen av va- avgiften kan dock göras av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Av kommunallagen (1991:900) framgår att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller (självkostnadsprin­ cipen). Innebörden av detta är att avgifterna inte får användas för att finansiera annat än vattentjänsterna. I vattentjänstlagen kommer detta till uttryck i 30 § som fastslår att avgifterna inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; En konsekvens av att avgift­ erna inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är att dessa naturligtvis inte får finansiera annat än vattentjänsterna. En annan del är frågan om i vilken omfattning som avgifter får tas ut för finansiering så att anläggnigen erhåller en högre kapacitet än vad lagen kräver. Den närmare innebörden av regleringen i 30 § har överlämnats till rättstillämpningen. Innebörden av regleringen får anses innebära att avgiftsfinansiering inte kan anses möjlig för inve­ steringar avseende dagvattenhanteringen som skulle ge anläggningen en kraftig ”överkapacitet” i förhållande till &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; skyl­ digheter att tillgodose skäliga anspråk på säkerhet i förhållande till risken för översvämning. Exakt vart denna gräns går får antas vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;beroende av en mängd olika förhållanden som får förväntas vara olika för varje specifikt område. Praxis saknas avseende frågan avse­ ende avgiftsuttag för anordnande av en ”överkapacitet” avseende dagvattenhanteringen. Det kan därmed konstateras av en viss osäker­ het föreligger avseende i vilken omfattning &lt;NOBR&gt;va-avgifterna&lt;/NOBR&gt; kan använ­ das för finansiering av exempelvis översvämningszoner mot kraftiga skyfall (se avsnitt 3.6.1 om hur &lt;NOBR&gt;va-avgifter&lt;/NOBR&gt; använts för finansiering av åtgärder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Kommuner ska vidare behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för annat (likställighetsprincipen). I 31 § fast­ slås att avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Av 32 § fram­ går att anläggningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va- anläggningen. I detta ligger att fastigheter som använder &lt;NOBR&gt;va-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; på samma sätt och är lika stora ska betala lika mycket i avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Ett viktigt inslag i hur avgifterna fördelas är den sociala kost­ nadsfördelningsregeln. Denna innebär att brukaren efter sin nytta av anläggnigen ska bidra till kostnaderna för alla i anläggningen in­ gående ledningar och andra anordningar. Konsekvensen är att samma avgift kan tas ut av två fastigheter med samma brukande och storlek, även fast den ena har korta transporter i anläggningen medan den andra, som i detta hänseende är placerad längst bort, har långa trans­ porter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Principen, som kom till uttryck i förarbetena till VAL 55 är i nuvarande lagstiftning till viss del modifierad. Av 31 § i vattentjänst­ lagen fastslås att om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastig­ heter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksam­ hetsområdet, ska avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Det är dock endast omständigheter som är kopplade till tillhanda­ hållandet av tjänsterna och &lt;NOBR&gt;va-tekniska&lt;/NOBR&gt; omständigheter som får utgöra grund för olika fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Avgifterna delas upp i två olika delar, anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Brukningsavgiften avser löpande kostnader. An­ läggningsavgiften är inte avsedd att täcka kostnader för anlägg­ ningens drift och underhåll och får därför inte sättas högre än att den svarar mot fastighetens andel i kostnaden för att ordna den all­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;männa &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Däremot finns det inte något hinder mot att anläggningskostnader täcks genom brukningsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Möjligt avgiftsuttag för framtida investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Vid införandet av vattentjänstlagen konstaterades att det redan enligt praxis från VAL 70 fanns möjlighet att fondera överskott i &lt;NOBR&gt;va-verksamheten.&lt;/NOBR&gt; Överskott och underskott kunde i princip jämnas ut inom tre år genom exempelvis en justering av taxan. En längre tid hade även godtagits i praxis om &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; haft en antagen plan om hur en utjämning skulle ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I propositionen konstaterades att de som i dag har fördel av gemensamhetsanläggningen bör ha ett ansvar för att den bibehålls eller ersätts och att rättviseskäl talar för att kostnaderna fördelas över anläggningens livslängd. I propositionen ansågs att det fanns fog för betraktelsesättet att dagens användare bör ha ett ansvar för att en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; bibehålls och ersätts och följaktligen bidrar till täckningen av de kostnader som det innebär. Tanken var att anlägg­ ningens fortbestånd skulle kunna tillgodoses genom utökade möjlig­ heter att avsätta medel till framtida nyinvesteringar som kom hela &lt;NOBR&gt;va-kollektivet&lt;/NOBR&gt; till godo. I vattentjänstlagen infördes därför större möjligheter att avsätta medel för framtida nyinvesteringar enligt följ­ ande tanke (prop. 2005/06:78 s. 91 f.):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;En utökning av fonderingsutrymmet bör gälla de fonderingsmöjlig­ heter som redan har godtagits i rättspraxis och som väsentligen avser hur överskott från verksamheten kan disponeras för detta ändamål. I framtiden bör därför avgiftsmedel kunna få särredovisas i en resultat­ fond inom ramen för det egna kapitalet. Medlen bör sedan återföras till verksamheten på ettdera av två sätt. Det ena, som finns enligt gällande rätt, är att medlen antingen används för att kompensera underskott under de tre närmast föregående åren eller för att finansiera löpande underhållsåtgärder eller taxesänkning inom de tre närmast kommande åren. Det förutsätts att avgiftsmedel som används på det här viset är av tillfällighetskaraktär. Det andra sättet, som bör utvidgas, är att medlen reserveras för framtida nyinvesteringar som kommer hela &lt;NOBR&gt;va-kollektivet&lt;/NOBR&gt; till godo. Det bör i så fall ske genom att medel motsvarande investe­ ringsutgiften avsätts för detta ändamål i en särskild investeringsfond. En sådan avsättning bör bara få avse bestämda åtgärder som redovisas i en fastställd investeringsplan. Av planen bör framgå de beräknade kost­ naderna för åtgärderna, när man avser att ta de avsatta medlen i anspråk och övriga upplysningar som behövs för att avsättningens storlek skall kunna bedömas, dvs. bedöma om avsättningen är rimlig eller inte. Lagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p390 ft14"&gt;bör inte innehålla någon bestämd tidsgräns för planen, men för dess trovärdighet bör förutsättas att investeringarna inte ligger för långt fram i tiden, normalt mindre än tio år. Skulle de avsatta medlen av någon anledning inte komma till användning som planerat, bör de återföras till den löpande redovisningen. När sedan investeringsutgiften har bok­ förts bör investeringsfonden successivt upplösas över investeringens nyttjandeperiod i takt med de avskrivningar som investeringen medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Fonderingsmöjligheterna framgår av 30 § vattentjänstlagen där det fastställs att medel får avsättas till en fond för framtida nyinveste­ ringar, om (1) det finns en fastställd investeringsplan, (2) avsätt­ ningen avser en bestämd åtgärd, (3) åtgärden och de beräknade kost­ naderna för den redovisas i planen, (4) det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, och (5) planen inne­ håller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Fonderingsmöjligheterna är av allt att döma inte något som i någon närmare omfattning utnyttjas runt om i landet. En förklaring till detta kan vara att det uppfattas som bättre att låna till investe­ ringar på lånemarknaden, i stället för av brukarna av &lt;NOBR&gt;va-anlägg­&lt;/NOBR&gt; ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Under dessa förhållanden kan någon ändring med eventuellt ytter­ ligare möjlighet till fondering inte anses öka finansieringsmöjlig­ heterna av investeringar i &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Va-avgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Nils &lt;NOBR&gt;Holgersson-gruppen&lt;/NOBR&gt; gör årligen en rapport över &lt;NOBR&gt;va-avgifterna&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Syftet med rapporten är att kartlägga priserna i Sveriges olika kommuner för bland annat kostnaden avseende vatten och avlopp för att synliggöra de prisskillnader som finns. Målet med rapporten är att skapa debatt och i förlängningen sänkta priser för kunderna. Gruppen består av representanter från HSBs Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastig­ hetsägarna Sverige. Årliga rapporter har getts ut sedan 1996. Den senaste rapporten avser avgifterna för 2016. Rapporten är upplagd på så sätt att en fiktiv bostadsfastighet ”placerats” i alla landets kom­ muner för att jämföra vad kostnaden blivit för bostaden i varje kommun. På det sättet har man försökt att skapa ett jämförelsetal för att kunna jämföra de olika kommunerna med varandra. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;fiktiva bostadsfastigheten utgörs för 2016 av en flerbostadsbyggnad om 1 000 kvm fördelat på 15 lägenheter med medeltal om 67 kva­ dratmeter boyta vardera och totalt 2 000 kvm tomt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I rapporten konstateras att avgifterna för vatten och avlopp för fjärde året i rad ökat tre gånger mer än inflationen. Vidare konsta­ teras att avgiftshöjningen 2016 var 2,5 procent i genomsnitt medan inflationen dittills var 0,8 procent. Jämförelsen 2016 uppges i rappor­ ten visa att kostnaden för en lägenhet i Solna, som har lägst avgift av alla kommuner, är 1 645 kronor. I Tanums kommun, som har högst avgift, är kostnaden för samma lägenhet enligt sammanställ­ ningen 8 863 kronor. Avgiften i Solna uppgår därmed till 18,5 pro­ cent av avgiften i Tanum. I Tanum skedde även en avgiftshöjning mellan 2015 och 2016 om 6,15 procent medan det i Solna inte skedde någon prishöjning. Genomsnittsavgiften låg på 4 342 kronor och medianavgiften på 4 302 kronor. Ett förhållande som gör att siff­ rorna i undersökningen kan vara missvisande är att tjänsterna i vissa kommuner delvis finansieras med skattemedel medan den i andra kommuner helt finansieras med &lt;NOBR&gt;va-avgifter.&lt;/NOBR&gt; Kostnaderna för va- anläggningen kan därmed avvika från &lt;NOBR&gt;va-avgiften.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Den kommun som i procent hade den högsta höjningen mellan 2015 och 2016 var Bjurholms kommun där det skedde en ökning om 9,71 procent. I 22 av landets kommuner hade man en avgifts­ sänkning mellan 2015 och 2016, i 108 kommuner var avgiften oför­ ändrad och i 160 kommuner skedde en avgiftshöjning. Detta ger en bild över avgiftens ökning mellan dessa år även om en bättre blid kräver en jhämförelse över flera år. Det kan också konstateras att i de kommuner som minskade avgiften var det i många fall (13 av 22 kommuner) som avgiften sänktes med under en procent, medan för de kommuner som ökade avgiften var det en mindre andel (15 av 161) som hade en höjning på under en procent. Att titta på pris­ förändringen i procent kan ge en till viss del missvisande bild då det inte talar om vad den faktiska prishöjningen var. Exempelvis kan nämnas att både Huddinge och Stockholm hade höga procentuella höjningar på 14,48 procent, men ändå utgör de Sveriges näst och tredje billigaste kommuner avseende kostnader för den fiktiva lägen­ heten – deras låga avgift gör att den procentuella förändringen inte gav så högt utslag i kronor räknat. På motsvarande sätt kan konsta­ teras att Ockelbos sänkning på 4,95 procent ger en större föränd­ ring i faktiska kronor (där Stockholms höjning innebär 216 per år&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;och Ockelbos sänkning innebär 356 kronor). I faktisk förändring i kronor hade Hofors den högsta sänkningen för lägenheten med 794 kronor. Den högsta faktiska höjningen hade Vaxholm med 1 497 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Tittar man närmare på de 20 dyraste och 20 billigaste kommunerna lyder de som följer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Billigaste: &lt;/SPAN&gt;Solna, Huddinge, Stockholm, Västerås, Lidingö, Örebro, Sundbyberg, Danderyd, Halmstad, Botkyrka, Avesta, Lidköping, Karlshamn, Sigtuna, Östersund, Kristianstad, Lund, Sollentuna, Helsingborg, Mora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Dyraste: &lt;/SPAN&gt;Norberg, Vansbro, Berg, Lessebo, Kramfors, Sollefteå, Hammarö, Älvdalen, Högsby, &lt;NOBR&gt;Malung-Sälen,&lt;/NOBR&gt; Vaxholm, Skinnskatteberg, Munkedal, Årjäng, Strömstad, Färgelanda, Nordanstig, Ockelbo, Norrtälje, Tjörn, Tanum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Generellt kan man säga att de billigaste kommunerna, med några undantag, är befolkningstäta kommuner, i snitt 116 640 invånare per kommun (Även borträknat Stockholm med sina 923 615 invån­ are blir snittet 74 168), medan de dyraste är kommuner med färre invånare, i snitt 13 081 (där Norrtälje med sina 58 669 invånare sticker ut, övriga kommuner har samtliga under 20 000 invånare). Kommun­ snittet för hela landet är runt 34 000 invånare per kommun. Den slutsats man borde kunna dra av detta är att det generellt sett är dyrare att ordna och driva en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; i glesbefolkade områden, där det torde bli fråga om fler löpmeter rör per invånare, samt att kostnadsmässiga stordriftsfördelar inte blir lika stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I de 20 billigaste kommunerna ligger avgiften på mellan 1 645 kro­ nor och 2 648 kronor, i de dyraste mellan 6 143 kronor och 8 863 kronor. Bland de dyraste kommunerna utmärker sig Tjörn (7 713 kro­ nor) och Tanum (8 863 kronor) genom att vara cirka 1 000 kronor och 2 000 kronor dyrare än den tredje dyraste kommunen Norrtälje (6 973 kronor). En förklaring till detta torde kunna vara att både Tjörn och Tanum har ett mindre befolkningsunderlag tillsammans med det faktum att förhållandena är sådana, med mycket berg, att det får förmodas vara kostsamt att lägga rör till anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Om man förutsätter att kostnaderna i framtiden kommer att öka för vattentjänsterna på grund av klimatförändringarna finns en pro­ blematik i vad som framkommer av rapporten. Stora procentuella skillnader är inte lika problematiska om samtliga avgifter är relativt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;låga. Blir avgifterna relativt sett höga kan samma spridning emeller­ tid vara problematisk. Hur stor skillnad som kan anses acceptabel är dock närmast en politisk fråga. Identifierar man befolkningstät­ heten som den främsta orsaken till spridningen förefaller det som ett rimligt antagande att liknande förhållanden kan bestå även vid en fördyrad &lt;NOBR&gt;va-hantering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En alternativ orsak till kostnadsskillnaderna skulle kunna vara att de kommuner som har högst avgift kommit långt i sitt arbete med klimatanpassning och därmed vidtagit åtgärder som återspeg­ las i &lt;NOBR&gt;va-avgiften.&lt;/NOBR&gt; I ett sådant fall borde man kunna se ett samband med kommunernas ranking i IVL Svenska miljöinstitutets rapport NR B261 (se kap. 3.6.1). De 20 främst rankade kommunerna i den rapporten är (med inom parentes rankingnumret i Nils Holgerson­ gruppens kartläggning) Vänersborg (41), Lomma (127), Uppsala (31), Stockholm (2), Göteborg (49), Växjö (154), Trelleborg (78), Jönköping (63), Staffanstorp (39), Västerås (4), Botkyrka (10), Ystad (141), Danderyd (8), Kristianstad (16), Sundsvall (212), Olofström (188), Karlstad (60), Laholm (136), Uddevalla (238), Gävle (28) och Malmö (21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;Någon sådan tendens kan av ovanstående inte utläsas utifrån denna ranking. Visserligen är kommunerna spridda i fråga om hur hög kostnad de har för vatten och avlopp, men om något kan utläsas är det mer så att dessa kommuner befinner sig bland den ”billigare halvan” av kommuner än tvärt om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Utredningens slutsats är att de skillnader som i dagsläget före­ ligger för &lt;NOBR&gt;va-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; i landets olika kommuner inte är så kraftiga att modellen för finansiering spelat ut sin roll eller behöver änd­ ras/stödjas upp. Vid ökade krav på tjänsterna kan det dock vara så att skillnaderna blir så stora att denna slutsats kan behöva omvär­ deras. Det kan konstateras att investeringsbehov i framtiden även kan föreligga för andra &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; än dagvattenhantering. Ett ökat investeringsbehov konstaterades även i Dricksvattenutredningens betänkande En trygg dricksvattenförsörjning, SOU 2016:32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;I det betänkandet fastslogs dock även att avgifterna i Sverige ur ett internationellt perspektiv är låga (a.a. s. 857). I det betänkandet gjordes även en översyn av &lt;NOBR&gt;va-avgifternas&lt;/NOBR&gt; omfattning nationellt (a.a. s. 101 f.). Det konstaterades att den totala årliga &lt;NOBR&gt;va-avgiften&lt;/NOBR&gt; uppgick till omkring 21 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Slutsatser avseende finansieringen av vattentjänsterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Generellt föreligger goda möjligheter för kommunerna att fritt utforma sina taxor. Det är emellertid viktigt att taxorna utformas på ett sådant sätt att principerna i vattentjänstlagen om skälig och rättvis kostnadsfördelning följs. Genom en välavvägd utformning av taxan kan denna medföra en beteendestyrande effekt. Till skill­ nad från dricksvatten och spillvatten är det svårt att på samma sätt koppla avgiften för dagvatten till förbrukning. Det är därför viktigt att kommunerna identifierar vilka kostnader som de facto uppstår för dagvattenhanteringen och utformar taxan med beaktande av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Historiskt sett har den främsta faktorn utgjorts av storleken på fastigheten. I många kommuner regleras inte taxan på något sätt i relation till dagvattenhanteringen utan baseras i stället på kostnad­ erna för dricksvatten och spillvatten. En ytterligare möjlighet som föreligger via taxan är att premiera åtgärder som förbättrar möjlig­ heterna till en effektiv dagvattenhantering. I en del kommuner görs detta redan i dag. Som exempel kan nämnas att Stockholm har en reduktion av anläggningsavgiften med 50 procent om fastigheten själv tar hand om sitt dagvatten lokalt inom fastigheten. Avseende brukningsavgiften kan fastighetsägaren erhålla reduktion eller befri­ else från avgiften om åtgärder vidtagits för att fördröja eller redu­ cera mängden dagvatten på fastigheten, alternativt inte har någon koppling avseende dagvatten till anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I Linköping finns en möjlighet att vid inrättande av fördröj­ ningsmagasin träffa separat avtal med Tekniska verken &lt;NOBR&gt;(va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;I Göteborg har det beslutats om en särskild taxa för dagvatten (där det tidigare varit en gemensam post för vatten och avlopp).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Taxeutformningen utgör en del i att få till stånd en effektiv dag­ vattenhantering och kan också användas för att få fastighetsägarna att på frivillig väg ta hand om dagvatten på den egna fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;– uppskattningar av kostnaderna för Sverige t.o.m. år 2100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft38"&gt;Rapport av Ramböll, december 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft38"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Sammanfattning ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;Bakgrund &lt;A href="#page_250"&gt;................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Syfte och frågeställning &lt;A href="#page_251"&gt;.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;Avgränsningar &lt;A href="#page_251"&gt;........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Rapportens struktur &lt;A href="#page_253"&gt;..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p39 ft15"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;Klimatanpassning i Sverige...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft33"&gt;.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.1 ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Riskklassificering av kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1.1 ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Kartläggning av Sveriges kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1.2 .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Andra informationskällor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;4.1.3 ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämningar från hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;4.1.4 ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämning från sjö och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;4.1.5 ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämning från skyfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1.6 .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ras och skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;4.1.7 ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;4.2 ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Skattning av kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;4.2.1 .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Metod för beräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Planeringskostnader samt kostnader för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;driftskedet..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Extrapolering av kostnader ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;4.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Översvämningar från hav......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft30"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Översvämningar från skyfall samt sjöar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;vattendrag ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Ras och skred .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;4.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Erosion från sjöar och hav ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft33"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;5.1 ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Kostnader för klimatanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;5.1.1 ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översvämningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;5.1.2 .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ras och skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;5.1.3 .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Erosion längs havskust och sjöar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Andra kostnadsskattningar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;klimatanpassningsåtgärder.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Skadekostnader .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Tidigare genomförda studier ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;Källförteckning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p397 ft24"&gt;– Datainsamling från Sveriges kommuner och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;ytterligare ingångsvärden .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;Bilaga 2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;– Beskrivning av kostnadsdata .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Bilaga 3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;– Kostnadsbedömningar ras och skred............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft38"&gt;1 Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft8"&gt;Medeltemperaturen i Sverige förutses stiga med tre till fem grader till &lt;NOBR&gt;2080-talet&lt;/NOBR&gt; jämfört med åren &lt;NOBR&gt;1960–1990.&lt;/NOBR&gt; Vintertemperaturen kan komma att öka med tio grader i norra Sverige. Nederbörden kom­ mer att öka under alla årstider, men mest i norra Sverige och mest på vintern. Havsnivåhöjningen i södra Sverige motsvarar den globala. Längre norrut sker ökningen i långsammare takt med anledning av den landhöjning som fortfarande pågår efter förra istiden. Till följd av denna förändring behövs samhället anpassas för att motverka de skador som ett förändrat klimat för med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I slutet av 2015 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som skulle analysera ansvarsfördelningsprinciper mellan stat, landsting, kommuner och enskilda i frågor för att genomföra klimatanpass­ ningsåtgärder till följd av ett gradvis förändrat klimat (M 2015:15). Denna rapport är en underlagsrapport till utredningen i vilken kost­ naderna av att genomföra klimatanpassningsåtgärder kopplat till ett förändrat klimat under perioden fram till 2100 skattas och analy­ seras. Denna nationella kostnadsskattning ska ge en bild av de kost­ nader som klimatanpassningsarbete utgör och således bidra till ökad förståelse av omfattningen av problembilden som följer av ett för­ ändrat klimat. Typer av klimatanpassningsåtgärder är avgränsat till: Översvämningar från hav, Översvämningar från sjöar och vatten­ drag, Översvämningar från skyfall, Ras och skred, Kusterosion samt Erosion från vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Beräkningarna av kostnaderna har baserats på offentligt material av redan genomförda eller planerade klimatanpassningsåtgärder. För att riskklassificera Sveriges kommuner och samla in kostnadsuppgift­ er har Ramböll gjort en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige men även inhämtat information ifrån ett flertal myndigheter och andra organisationer. Det svenska dataunderlaget för kostnadsupp­ gifter för klimatanpassningsåtgärder visade sig vara mycket begrän­ sat och var tvunget att utbreddas. Det gjordes genom att insamla data om kostnadsuppgifter från danska kommuner. Extrapolering­ en av kostnader från den insamlade datan har baserats på kommuners och tätorters riskkategori samt dess befolkningsstorlek och befolk­ ningsdensitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Den totala kostnaden för att genomföra klimatanpassnings­ åtgärder i Sverige till följd av ett förändrat klimat har skattats till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;137–205&lt;/NOBR&gt; mdkr. Den största kostnadsposten utgörs av adaptions­ kostnader för översvämningar, primärt för översvämningar från havet och skyfall. Adaptionskostnaderna till följd av erosion utgör ca 2 pro­ cent och adaptionskostnaderna till följd av ras och skred utgör ca 2 procent av totalkostnaden. Kostnaden för klimatanpassningsåtgär­ der är störst i Svealand &lt;NOBR&gt;(88–131&lt;/NOBR&gt; mdkr) följt av Götaland &lt;NOBR&gt;(47–71&lt;/NOBR&gt; mdkr) och minst i Norrland &lt;NOBR&gt;(2–3&lt;/NOBR&gt; mdkr)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Det finns ett stort antal studier och dokument som beräknar och belyser kostnader förknippade med naturkatastrofer i form av över­ svämningar, ras och skred samt erosion. Kostnaderna förknippade med naturkatastrofer är många till antalet och fokus för rapporter där kostnader skatttas är i mångt och mycket olika. Några exempel är; kostnaden för skredet i vid E6 i Småröd (176 mnkr); uppskatt­ ning av översvämning av Mälaren (600 mnkr), kostnad för parasit­ utbrott i Östersund (180 mnkr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft38"&gt;2 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll) har fått i uppdrag av Klimatanpassningsutredningen (M 2015:04) att ta fram en underlagsrapport för utredningens fortsatta arbete med att skatta kostnaderna för att klimatanpassa mark i ny och befintlig bebyg­ gelse. De klimatanpassningsåtgärder som analyserats är avgränsade till översvämningar, ras och skred samt erosion. Arbetet har genom­ förts under hösten 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I slutet av 2015 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som skulle analysera ansvarsfördelningsprinciper mellan stat, landsting, kommuner och enskilda i frågor för att genomföra klimatanpass­ ningsåtgärder till följd av ett gradvis förändrat klimat (M 2015:15). Utredningen tillsattes för att se över ansvarsfördelningen mellan olika aktörer för förebyggande åtgärder, som syftar till att undvika nega­ tiva konsekvenser av klimatförändringen. Särskilt fokus ligger på förändringar i form temperatur- och nederbördsförändringar. I dags­ läget finns det oklarheter i ansvarsfördelningen mellan dessa aktörer, vilket bl.a. påtalats av Miljömålsberedningen, SKL och SMHI. I Kli­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;matanpassningsutredningens uppdrag ingår att lämna förslag på en ny ansvarsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Sedan tidigare har det framhållits att delar av samhället inte är dimensionerat för varken dagens eller framtidens &lt;A href="#page_426"&gt;klimat.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta kan få negativa konsekvenser som exempelvis översvämningar. Att genomföra klimatanpassningsåtgärder ligger i samhällets intresse eftersom kostnaderna förknippat med klimatanpassning sannolikt understiger de eventuella &lt;A href="#page_426"&gt;skadekostnaderna.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Syfte och frågeställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;I denna rapport skattas och analyseras kostnaderna av att genom­ föra klimatanpassningsåtgärder kopplat till ett förändrat klimat under perioden fram till 2100. Vidare har också exempel tagits fram för att illustrera eventuella skadekostnader som kan uppstå om klimat­ anpassningsåtgärder inte genomförs. Syftet med detta är att skatta totalkostnader på nationell nivå. Detta har tidigare inte gjorts, tidi­ gare studier har i stället skattat kostnader för åtgärder för ett specifikt område, t.ex. en sträcka på en älv eller en stad. Denna nationella kost­ nadsskattning ska ge en bild av de kostnader som klimatanpassnings­ arbete utgör och således bidra till ökad förståelse av omfattningen av problembilden som följer av ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;Kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder är i denna rapport av­ gränsat till åtgärder för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Översvämningar från hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Översvämningar från sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Översvämningar från skyfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ras och skred&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se t.ex. SMHI (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Se t.ex. OECD Economic Aspects of Adaptation to Climate Change: Costs, Benefits and Policy Instruments (2008), Stern Review on the Economics of Climate Change (2006), En EU- strategi för anpassning till klimatförändring (KOM (2013) 216) samt IPCC, AR 5, WG II, Climate Change 2014, Impacts, Adaptation and Vulnerability.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Kusterosion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Erosion från vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft8"&gt;Alla kostnader (exklusive för ras och skred) för har skattats baserat på tidigare genomförda kostnadsuppskattningar för projekt för de olika åtgärdstyperna. Ramböll har således inte tagit ställning till om genomförda klimatanpassningsåtgärder i dessa projekt är de mest kostnadseffektiva eller ändamålsenliga. Vidare har kostnader upp­ skattats utifrån vilken risk för negativa konsekvenser till följd av klimatförändringar en viss kommun har baserat på offentliga upp­ gifter, inga fältstudier eller dylikt har alltså genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Möjlighet att studera Sveriges topografi i samband med riskklass­ ning av översvämning av skyfall, vattendrag eller hav, har inte legat inom ramen för detta uppdrag. För att en sådan studie ska vara användbar för riskklassning behöver relativt detaljerade analyser ut­ föras. Konsekvensen av att inte studera topografin blir att omfatt­ ningen av översvämningskänsliga områden i de urbana områdena inte vägs in i riskklassningen och därmed inte heller i framtagandet av kostnaderna för översvämningsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Åtgärder för att skydda mot &lt;NOBR&gt;100-årshändelser&lt;/NOBR&gt; har varit referens­ punkten för &lt;A href="#page_252"&gt;kostnadsberäkningarna.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hänsyn har tagits till om klimat­ anpassningsåtgärder &lt;SPAN class="ft46"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;genomföras på en specifik tätort eller kom­ mun och i så fall i vilken grad. Bedömningen av om en åtgärd bör göras eller ej och i vilken utsträckning är baserad befolkningsdensitet och folkmängd för respektive kommun och tätort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Hur kostnaderna fördelar sig mellan olika instanser i samhället; stat, landsting, kommuner och enskilda, ligger utanför ramarna för uppdraget. Analysen begränsas till perioden &lt;NOBR&gt;2017–2100.&lt;/NOBR&gt; Skadekost­ nader kommer inte att beräknas utan beskrivs baserat på ett antal exempel från tidigare genomförda rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Avgränsningen är genomförd då befintliga rapporter på området oftast gjort beräkningar baserat på &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; händelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Rapportens struktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;I kapitel 3 beskrivs klimatanpassning; vad det är, varför det behövs och hur statusen är i Sverige i dag. I kapitel 4 beskrivs metoden för riskklassificering och kostnadsberäkningar för Sveriges kommuner kopplat till klimatanpassningsåtgärder. Metoden för riskklassificering av kommuner och kostnadsberäkning redovisas uppdelat på typ av klimatanpassningsåtgärd. Slutligen redovisas resultaten i kapitel 5. Resultaten redovisas uppdelat på typ av klimatanpassningsåtgärd och uppdelat på landsdelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft38"&gt;3 Klimatanpassning i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Väder utgörs av temperatur, lufttryck, molnighet och andra egen­ skaper hos atmosfären vid en viss tidpunkt. Klimatet är ett medel­ värde av dessa, normalt sett räknar man med &lt;NOBR&gt;30-årsmedelvärden.&lt;/NOBR&gt; Med klimatförändring avses trender i det globala eller regionala klimatet under en viss tidsperiod, såsom högre medeltemperaturer eller ökad och intensivare nederbörd. Mer nederbörd ökar risken för översväm­ ning och kan även leda till ras och skred genom försämrad mark­ stabilitet. Översvämning, jordskred och ras samt erosion kallas för klimateffekter. Dessa får i sin tur konsekvenser för bl.a. bebyggelse, infrastruktur. Med klimatpåverkan avses påverkan på klimatet som leder till klimatförändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Beräkningar utförda av SMHI, visar liksom tidigare gjorda sam­ manställningar att Sverige redan har blivit varmare och mer neder­ bördsrikt. Temperaturen kommer att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genomsnittet. SMHI har redogjort för nya scenarierna för Sverige i rapporten &lt;SPAN class="ft46"&gt;Uppdatering av det klimat­ vetenskapliga &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kunskapsläget&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Medeltemperaturen i Sverige förutses stiga med tre till fem grader till &lt;NOBR&gt;2080-talet&lt;/NOBR&gt; jämfört med åren 1960– 1990. Vintertemperaturen kan komma att öka med tio grader i norra Sverige. Nederbörden kommer att öka under alla årstider, men mest i norra Sverige och mest på vintern. På sommaren i södra Sverige är ökningen betydligt mindre och ungefär hälften av klimatmodell- simuleringarna visar t.o.m. på minskande nederbörd för delar av Syd­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;SMHI, Klimatologi nr 9, 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;sverige. FN:s klimatpanel har i ett högscenario bedömt att den globala havsnivån kan komma att stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren, för att sedan fortsätta att stiga under många hundra år. Havsnivåhöjningen i södra Sverige motsvarar den globala. Längre norrut sker ökningen i långsammare takt med anledning av den land­ höjning som fortfarande pågår efter förra istiden. Vad beträffar vindar och stormar i Sverige i framtiden är resultaten mer osäkra. Enligt SMHI kommer det för Sveriges del även i framtiden att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden och förekomsten av stormar kommer troligen inte att skilja sig väsentligt från hur det förhåller sig i dagens klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Risken för översvämningar kommer att öka under det närmaste seklet till följd av extrema vattenflöden i sjöar och vattendrag, ökan­ de och mer intensiv nederbörd och stigande havsnivåer. Havsnivå­ höjningen leder till ökad översvämningsrisk vid högvatten i kustom­ rådena, särskilt i södra Götaland där det inte finns någon landhöjning som kompenserar. När översvämningarna ökar påverkas bebyggelse och infrastruktur, vilket kan leda till att samhällsviktiga funktioner också påverkas. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är i många fall särskilt sårbar för klimatförändringar då det i kustnära områden finns ett stort antal miljöer och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse. Åtgärder för att minska konsekvenserna av översvämning kan göras förebyggande eller som skyddsåtgärd. Förebyggande åt­ gärder separerar översvämningsrisken och det hotade värdet genom styrande åtgärder och normgivning. Det kan handla om att i fysisk planering förhindra placering av nya eller kompletterande verksam­ heter och bebyggelse i översvämningshotade områden, besluta om flytt av byggnad eller verksamhet eller att reglera lägsta grundlägg­ ningsnivå för bebyggelse. En förebyggande åtgärd kan också handla om anpassning av verksamheter för att minska de negativa konsekven­ serna i händelse av en översvämning, exempelvis åtgärder på byggna­ der, infrastruktur, anpassning av verksamheter eller processer. Skydds­ åtgärder syftar till att reducera översvämningshot, sårbarhet eller konsekvens genom bland annat utveckling av naturliga översväm­ ningsskydd som att stärka fördröjningskapaciteten eller infiltrations­ kapaciteten och olika typer av flödesreglering. Vilken eller vilka skyddsåtgärder som är mest lämpliga måste analyseras utifrån situa­ tionen på varje specifik plats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag liksom höjda och varierande grundvattennivåer ökar risken för ras och jordskred. De ökade riskerna uppstår framför allt i områden där risken är hög redan i dag. Göta älvdalen är en av de mest skredkänsliga dalgång­ arna i Sverige och Statens geotekniska institut (SGI) genomförde under &lt;NOBR&gt;2009–2012&lt;/NOBR&gt; den s.k. Göta älvutredningen med anledning av ökade flöden i älven vid ett förändrat klimat. Utredningen har visat att det inom Göta älvdalen finns många områden som redan i dag har en hög skredrisk och att riskerna dessutom kommer att öka i ett förändrat klimat. Klimatförändringen innebär att omkring 25 pro­ cent av de kartlagda områdena kommer att få en högre risknivå fram till år 2100, om inga åtgärder vidtas. Om inga åtgärder vidtas bedöms storleken på de områden som i dag har hög skredrisk öka med cirka 10 procent fram till år 2100. SGI har sedan Göta älvutredningen påbörjat arbetet med att skredriskkartera ytterligare tio vattendrag. Dessa vattendrag identifierades 2012 som de mest betydelsefulla att kartera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och SGI har tagit fram en inbördes rangordning av de tio utpekade vattendragen. Ångermanälven, Säveån, Norrströms utlopp och Norsälven är de som bedömts som mest angelägna att skredriskkartera i ett första skede. Liksom för översvämning kan skredrisker begränsas både genom att minska sannolikheten för skred och genom att mildra konsekvenserna av ett &lt;A href="#page_255"&gt;skred&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det handlar både om att förbättra stabiliteten för befintliga förhållanden och om att motverka att stabi­ liteten försämras i framtiden. Det kan t.ex. handla om stödfyllningar, ibland i kombination med avschaktning och begränsning av mark­ belastning. Behovet av stabilitetsförbättrande åtgärder måste också vägas mot möjligheten att minska riskerna på annat sätt, till exempel genom att flytta verksamhet eller ändra markanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;En stigande havsnivå ökar risken för stranderosion. Erosion är nednötning och transport av jord, berg eller annat material efter på­ verkan från till exempel vind, rinnande vatten eller vågor. Erosion är en naturlig process som påverkar kuster, vattendrag och sjöar och skapar fysiska förutsättningar för många värdefulla och hotade arter. Erosion kan också vara ett hot mot byggnader och samhällsviktig infrastruktur. De sydligaste delarna av landet, Skåne, Blekinge, Halland och Västkusten blir mest utsatta för havsnivåhöjningen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Göta älvutredningen, 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;därmed även för erosion. Lågtrycksbanor och vindar påverkar också havsnivån och därmed risken för översvämningar och erosion längs kusterna. Erosion kan också ske längs vattendrag och sjöar till följd av ökad nederbörd och avrinning. Liksom vid översvämning och ras och skred finns olika typer av åtgärder för att motverka erosion. Erosionsskydd brukar delas in i hårda eller mjuka skydd. Syftet med de hårda skydden är att antingen hindra sanden från att transpor­ teras vidare längs med stranden eller att stabilisera kustlinjen. Det kan handla om så kallade hövder, en pirkonstruktion som ofta an­ läggs vinkelrätt mot stranden, strandskoning där ett skyddande skikt av sten läggs på de erosionskänsliga slänterna eller vågbrytare av sten för att minska vågorna och därmed erosionen på stränderna. Sådana skydd hindrar erosion men risken finns att erosionen drabbar om­ kringliggande strandområden än hårdare av stranderosion, eftersom sandtillförseln till dessa strandavsnitt från det skyddade området stryps. Mjuka eller naturanpassade skydd innefattar alla de typer av skydd där man tar hjälp av naturen, som plantering av vegetation, utplacering av sandstaket och utläggning av sand, så kallad strand­ fordring. Syftet med de mjuka skydden är att använda de naturliga strandprocesserna för att skydda stranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft38"&gt;4 Metod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I detta kapital redovisas metod och antaganden kopplade till resul­ taten i kommande kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Arbetet har bestått av en kartläggning av Sveriges kommuner, dels hur deras risknivå ser ut kopplat till klimatförändringar och dels om de har gjort kostnadsskattningar för klimatanpassningsåtgärder (översvämning, ras och skred samt erosion). Baserat på denna kart­ läggning samt inhämtande av information från myndigheter och andra aktörer har en modell utvecklats för att skatta kostnader för klimatanpassningsåtgärder på kommunnivå. Processen beskrivs i figur nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Riskklassificering av kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft108"&gt;För att riskklassificera Sveriges kommuner har Ramböll gjort en kart­ läggning av samtliga kommuner i Sverige men även inhämtat informa­ tion ifrån ett flertal myndigheter och andra &lt;A href="#page_257"&gt;organisationer.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tabellen nedan beskriver resultatet av denna riskklassificering. Tillvägagångs­ sättet beskrivs längre ner i texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft2"&gt;Tabell 1 Resultat från riskklassificeringen av kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft2"&gt;Klimatanpassningsåtgärd Riskklass 0 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td98"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;71 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;15 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td81"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Översvämning sjöar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;43 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p42 ft110"&gt;vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning skyfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;100 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ras och skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;69 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p410 ft2"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;99,5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;0,5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft109"&gt;Källa: Rambölls bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Kartläggning av Sveriges kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft108"&gt;Kartläggningen av Sveriges kommuner har genomförts genom att söka efter relevanta dokument på respektive kommuns hemsida, eller dokument som kommunen hänvisat till på hemsidan. De sökord som använts är klimatanpassning, översvämning, skyfall, ras, skred, erosion, risk- och sårbarhetsanalys, översiktsplan och variationer av dess sökord (t.ex. översvämningar, skredrisk osv.). Där sökordet fått en träff har texten eller dokumenten genomsökts efter behov av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Datainsamlingen har utförts som en enklare sökning på kommuners, myndigheters och andra organisationers hemsidor. Således kan dokument ha missats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft108"&gt;åtgärder för klimatanpassning samt för kostnader för dessa åtgärder, se tabell 2 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft2"&gt;Tabell 2 Sökord för datainsamling på kommunernas hemsida&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Sökord&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Klimatanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;Nämns ordet på hemsidan eller på annan plats på webbplatsen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;finns dokument som beskriver klimatanpassning på något sätt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td111"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Kan tätorter drabbas av översvämning orsakade av stigande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;havsyta?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p42 ft120"&gt;Översvämning Sjö/Vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kan tätorter drabbas av översvämning orsakade av höga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;vattennivåer eller höga flöden i vattendrag?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td111"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Skyfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Kan tätorter drabbas av översvämning orsakade av skyfall?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td115"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kan tätorter drabbas av ras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td111"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kan tätorter drabbas av skred?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kusterosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Föreligger risk för kusterosion inom tätorten/urban mark eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;utanför urban mark?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td111"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Erosion Vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;Föreligger risk för erosion i vattendrag inom tätorten/urban mark?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td111"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Källa: Rambölls bearbetning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft108"&gt;Det har varit svårt att hitta relevant underlagsmaterial hos kommu­ nerna. Klimatanpassningsplaner har till exempel funnits tillgängliga hos 49 procent av kommunerna. Det kan finnas fler kommuner som har klimatanpassningsplaner då dessa dokument ibland används som arbetsmaterial och inte alltid fastställs därför inte lagts upp på kom­ munens hemsida. Klimatanpassningsplanerna visar vilka problem kommunen har men omfattar inte kostnader. I de fall man på kom­ munens hemsida hänvisat till ett relevant dokument som inte funnits på hemsidan har mejlkontakt tagits med kommunen för att få doku­ menten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Andra informationskällor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft122"&gt;Länsstyrelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft108"&gt;På länsstyrelsernas hemsidor beskrivs klimatanpassning och vad det innebär. På samtliga länsstyrelsers hemsidor, förutom för Söderman­ land, har handlingsplaner för klimatanpassning hittats. Dock nämns det inga kostnader för klimatanpassningsåtgärder i handlingsplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Statliga myndigheter och företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Ett antal utvalda myndigheter och organisationer som har bedömts relevanta för arbetet har kontaktats för att bistå med underlag på olika sätt. Nedan följer en redogörelse för de kontakter som har tagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Statens Geotekniska Institut (SGI)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;SGU, SGI och Geografiska Informationsbyrån har genomfört en &lt;NOBR&gt;GIS-analys&lt;/NOBR&gt; där syftet har varit att ta fram en riskbedömning för ras och skred i urban miljö fördelat över Sveriges kommuner, samt en be­ dömning av kostnaden för klimatanpassningsåtgärder kopplade till detta. Analysen har tagit hänsyn till finkorniga jordarters skredbenä­ genhet, var det finns bebyggelse samt förväntade nederbördsföränd­ ringar i ett framtida klimat. Tre olika metoder har för kostnadsberäk­ ningar har använts. En är baserad på kommuners ansökningar för stöd från MSB och de två andra baseras på data från Göta älvs- utredningen. Inom metoden med ansökningskostnader från MSB innefattas även områden med moränjordar, vilka kan ge upphov av slamströmar. Moränjordars utbredning och skredbenägenhet har dock, av SGU, enbart bedömts ha en marginell inverkan nära bebyg­ gelse och snarare vara ett problem för infrastruktur såsom järnvägar och vägar utanför tätbebyggda områden. Moränjordar har därför inte tagits med i analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Kostnad har sedan bedömts både med och utan klimatparameter för att få fram den kostnad som uppstår enbart på grund av klimat­ förändringar. Kostnadsberäkningarna bygger dels på de ansökningar som kommit in från kommunerna till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gällande ras- och skredförebyggande åtgär­ der och dels på kostnadsanalyser från Göta &lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;älvs-utredningen&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som skalats upp till större områden. I bilaga 3 finns en mer utförlig be­ skrivning av ras- och skredanalysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;SGU har även tagit fram en kartering i form av en &lt;NOBR&gt;GIS-karta&lt;/NOBR&gt; över Sveriges kusts erosionskänslighet. Kusten har delats in i fyra kate­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 1 – Samhällskonsekvenser. Statens geotekniska institut, 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;gorier och SGU har föreslagit vilka problem och skyddsåtgärder som kan vara aktuella för de olika delarna av kusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Svenskt Vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kontakt med Svenskt Vatten har tagits för att undersöka om det genom deras arbete finns underlag för extrapolering av kostnader för anpassningsåtgärder för översvämningar som orsakats av skyfall. Gränssnittet mellan omfattning för ledningsförnyelse och klimat­ anpassning har diskuterats. Klimatanpassning för översvämning som orsakats av skyfall kommer inte att lösas enbart genom att anpassa ledningssystemet utan måste ses som en del i samhällsplaneringen. Svenskt Vatten deltar i arbetet med att ta fram strategier för detta arbete, men det finns i dagsläget inget underlag som kunnat använ­ das i detta projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Ramböll har inte funnit någon tydlig gränsdragning mellan kost­ naden för ledningsförnyelse och kostnaden för åtgärder som ingår i klimatanpassning och har därför valt att utgå ifrån att kostnaderna för klimatanpassning ligger utanför kostnaden för ledningsförnyelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;MSB arbetar för att minska de negativa effekter som ett förändrat klimat kan ge upphov till. Myndigheten bedriver även forskning med avseende på naturolyckor. MSB har främst bidragit med informa­ tion kring översvämningsrisker i sjöar och vattendrag genom de karteringar och prioriteringar som de har gjort inom andra projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;SMHI har kontaktats angående extrem korttidsnederbörd (skyfall) i ett framtida klimat. Rapporten ”Klimatologi nr &lt;A href="#page_260"&gt;6”&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;visar på hur ett tioårsregn med en varaktighet på mellan 30 minuter till ett dygn för­ väntas förändras fram till år 2100. Även data för &lt;NOBR&gt;100-årsregn&lt;/NOBR&gt; med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Klimatologi nr 6, Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige, Jonas Olsson et.al.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;samma förutsättningar som inte finns med i ovan nämnda rapport har erhållits direkt från SMHI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Översvämningar från hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;De kustnära kommunerna kommer att påverkas av översvämning på grund av havsnivåhöjningen. Hur omfattande översvämning blir beror dels på vilken nettohavsnivåhöjning som kan förväntas samt på hur stor landhöjningen är. I figur 1 nedan visas nettoeffekt av havsnivåhöjning och landhöjning i &lt;A href="#page_426"&gt;Sverige.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft102"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;IPCC &lt;NOBR&gt;2013-2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B342/H5B342262x1.jpg" style="width:433px;height:617px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p421 ft61"&gt;Figur 1 Nettoeffekt av havsnivåhöjning och landhöjning i Sverige under förutsättning av en global havsnivåhöjning på en meter under 100 år. Beräkningen av landhöjningen är baserad på Lantmäteriets landhöjningsmodell NKG2005LU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft62"&gt;Källa: IPCC Framtidens havsnivåer AR5 WG 2 &lt;NOBR&gt;2013–2014,&lt;/NOBR&gt; Naturvårdsverket, SMHI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Höga vattenstånd i havet påverkas av bland annat vind och luft­ tryck. Enligt SMHI kommer höga vattenstånd år 2100, på grund av till exempel storm, troligen inte att skilja sig väsentligt från hur det förhåller sig i dagens &lt;A href="#page_426"&gt;klimat&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Översvämningens omfattning beror också på kustens topografi; En plan kuststräcka kan ge en omfat­ tande översvämning medan en brant kuststräcka ger en mindre om­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft102"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Klimatanpassningsportalen; &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet"&gt;http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet/&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;temperatur/storm-1.21290&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;fattande översvämning. Inom detta uppdrag har möjligheten att analy­ sera Sveriges kuststräckas topografi inte funnits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Urban miljös läge vid kusten, läge för samhällsviktiga funktioner och andra intressen avgör hur sårbar den urbana miljön är. De risk- och sårbarhetsanalyser funnits i datainsamlingen har varit mycket få och har visat risk och sårbarhet för enskilda detaljplaner i kust- nära lägen. Riskklassning av kommunerna gällande översvämning från hav har därför tagits fram med utgångspunkt från kartan som visar nettoeffekt av havsnivåhöjning och landhöjning i Sverige, se Figur 1 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Den förändrade havsytehöjningen har delats i tre riskklasser &lt;/SPAN&gt;Riskklass 1 = &lt;NOBR&gt;grön-blå&lt;/NOBR&gt; kuststräcka &lt;NOBR&gt;(0–0,3&lt;/NOBR&gt; m förändrad havsnivå) Riskklass 2 = &lt;NOBR&gt;gul-gulgrön&lt;/NOBR&gt; kuststräcka &lt;NOBR&gt;(0,3–0,6&lt;/NOBR&gt; m förändrad havsnivå) Riskklass 3 = &lt;NOBR&gt;orange-röd&lt;/NOBR&gt; kuststräcka &lt;NOBR&gt;(0,6–1&lt;/NOBR&gt; m förändrad havsnivå )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft8"&gt;Riskklass 1 (nettohöjning &lt;NOBR&gt;0–0,3&lt;/NOBR&gt; m) innebär troligen att endast punkt­ visa skyddsåtgärder behöver utföras medan åtgärderna för riskklass 2 och 3 kräver mer omfattande åtgärder. Riskklass 0 innefattar de kom­ muner som inte ligger vid kusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft61"&gt;Figur 2 Andel kommuner per riskkategori, översvämningar från hav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft62"&gt;Källa: Rambölls bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Översvämning från sjö och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Riskklassning av kommunernas känslighet för översvämning från sjöar och vattendrag baseras på en tidigare genomförd kartläggning av &lt;A href="#page_426"&gt;MSB&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, samt på kartläggning av Sveriges kommuner. Enligt MSB är 18 tätorter utpekade där konsekvenserna av översvämning från sjöar och vattendrag anses vara stora, varav Uppsala, Göteborg, Kristianstad, Karlstad och Kungsbacka är särskilt sårbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft61"&gt;Figur 3 Andel kommuner per riskkategori, översvämningar från sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft62"&gt;Källa: Rambölls bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Riskklassificeringen är genomförd på en &lt;NOBR&gt;4-gradig&lt;/NOBR&gt; skala (ju högre risk­ klass desto högre risk) och resultatet illustreras i Figur 3 ovan. En kommun har bedömts som riskklass 3 eller 2 baserat på om MSB be­ dömt dem som mycket stor respektive stor risk för översvämning från sjö och vattendrag. Vidare har de kommuner som inte klassats som riskklass 3 eller 2 kategoriserats baserat på om kommunen gränsar till ett vattendrag eller en sjö. En kommun har klassats som riskklass 1 om den gränsar till vatten och 0 om den inte gör det i någon betydande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft102"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;MSB, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk, Steg 1 i förordningen (2009:956) om översvämningsrisken – preliminär riskbedömning, &lt;NOBR&gt;2011-12-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Översvämning från skyfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Simuleringarna kring extrem korttidsnederbörd i ett framtida klimat innehåller relativt stora osäkerheter och skiljer sig även åt beroende på vilket tidssteg som väljs, till exempel om ett regn med varaktighet på 30 minuter eller ett med sex timmar väljs. För simuleringarna av &lt;NOBR&gt;100-årsregnen&lt;/NOBR&gt; ligger dessutom värdena kring vad som är acceptabelt för en extremvärdesanalys på grund av begränsningar vid extrapole­ ring. Samtliga simuleringar visar dock på att den extrema korttids­ nederbörden kan förväntas att öka i hela Sverige. Baserat på denna information har samtliga Sveriges kommuner bedömts ha en ökad risk för skador från skyfall under perioden till och med år 2100. Sveriges kommuner är dock olika sårbara och därmed utsatta för risker gällande översvämning från skyfall i varierande grad. Risk och sårbarheten beror på stadens täthet, topografi, andelen gröna ytor, samhällsviktiga funktioners lägen, dagvattensystemets kapacitet och utformning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft61"&gt;Figur 4 Andel kommuner per riskkategori, skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft62"&gt;Källa: Rambölls bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Figur 4 ovan illustrerar riskklassning kopplat till skyfall. Bedöm­ ningen utgår från att alla kommuner har behov av åtgärder men då underlag för att kategorisera kommunernas enskilda behov saknas har endast en riskklassning valts. Enstaka kommuner har haft doku­ ment såsom risk- och sårbarhetsanalys, klimatanpassningsplan eller dylikt som beskriver översvämningar till följd av skyfall som ett problem. Dessa kommuner är dock så få att urskiljning av dem inte ansetts vara relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ras och skred&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;SGU och SGI har genomfört en &lt;NOBR&gt;GIS-analys&lt;/NOBR&gt; för att riskklassa Sveriges kommuner med avseende på ras och skred. Här har även kostnader för klimatanpassningsåtgärder relaterat till ras och skred bedömts. Riskklassningen har gjorts mellan 1 och 4 där 4 är den högsta risk­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;klassen. Figur 6 nedan visar hur skredbenägenhetsklasserna fördelar sig över Sverige. Mer information om analysen och riskklassificering­ en finns i Bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft61"&gt;Figur 5 Andel kommuner per riskkategori, ras och skred&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft62"&gt;Källa: SGU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B342/H5B342267x1.jpg" style="width:405px;height:475px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft61"&gt;Figur 6 Indelning av Sverige i skredbenägenhetsklasser baserat på SGU:s kartläggning (PM – Kostnader för förebyggande av skred, &lt;NOBR&gt;2016-11-22)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft62"&gt;Källa: SGU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Erosion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;En sammanställning av hur erosionsförhållanden ser ut längs Sveriges stränder och kust finns i en kartering framtagen av SGU i samband med detta uppdrag, se figur 8 nedan. Karteringen grundas på expert­ bedömningar av kuststräckor, utförd med stöd av jordartskarta, höjdmodell och flygbilder (ortofoto) och har utförts av en arbets­ grupp av erfarna jordartsgeologer. Resultaten har granskats av ytter­ ligare två experter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft61"&gt;Figur 7 Andel av Sveriges kuststräcka per riskkategori&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft62"&gt;Källa: SGU, bearbetning av Ramböll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft8"&gt;Erosionen har potential att påverka stora ekonomiska värden, inte bara i urban miljö. Därför har underlag för kostnadsberäkning för densamma utökats till att även inkludera sträckor som inte ligger i direkt anslutning till urban miljö. SGU har också klassat stränders och kustens erosionskänslighet samt föreslagit åtgärder (se tabell 3 nedan). Påverkade sträckors längd har hämtats från karteringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft61"&gt;Figur 8 Riksöversikt strand- och kusterosion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft62"&gt;Källa: SGU, &lt;NOBR&gt;2016-11-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft2"&gt;Tabell 3 Kategorisering, definition och längd av SGU gällande erosionsrisk längs strand- och kuststräckorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft127"&gt;Klicka här för att ange tabellens underrubrik.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Klass&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;Längd (km)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Definition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Ej erosionskänsligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p410 ft2"&gt;12 608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;Kust som inte uppfyller kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Inga åtgärder nödvändiga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;enligt nedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Erosionskänsligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td130"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td131"&gt;&lt;P class="p442 ft130"&gt;Främst sandstränder i vågexpo­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p442 ft120"&gt;nerade lägen som uppvisar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p442 ft119"&gt;tecken på sedimenttransport i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p442 ft109"&gt;längs stranden eller andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft132"&gt;tecken på erosion som inte kan betecknas som betydande. Stränder med tydlig pålagring av sediment p.g.a. sediment- transport längs kusten räknas också hit&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft132"&gt;Förebyggande erosionsskydd knappast meningsfullt att utföra, annat än möjligen i anslutning till särskilt samhällsviktig an­ läggningar i Sydsverige. I övrigt får erosionsproblem hanteras när de eventuellt uppträder och genom planering av strandnära markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Pågående långsam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td133"&gt;&lt;P class="p444 ft119"&gt;Avser här i första hand strand­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p444 ft109"&gt;nära brant i kalksten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td133"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;annat sedimentärt berg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Pågående betydande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p442 ft119"&gt;Kust och stränder med tydliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p442 ft119"&gt;spår av betydande pågående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p442 ft130"&gt;erosion, t.ex. slänter med aktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p442 ft119"&gt;erosion, eller stränder i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p442 ft119"&gt;med dokumenterad erosion.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft132"&gt;Mycket svårt eller omöjligt att anlägga effektiva skyddsåtgär­ der i denna kategori. Erosions­ problematiken bör hanteras genom övervakning av branter i närheten av bebyggelse samt planering av markanvändningen nära klinten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft132"&gt;Kan vara aktuella för delar av dessa stränder där riskanalys visar att bebyggelse, infra­ struktur m.m. kan skadas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft109"&gt;Källa: SGU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft108"&gt;Utifrån ovan beskrivna kategorier har en riskklassificering genom­ förts. Baserat på beskrivningen av de skyddsåtgärder som följer varje kategori har en riskklass för kostnadsbedömning tagits fram. Risk­ klass 1 innefattar sträckan för pågående betydande erosion där skyddsåtgärder såsom till exempel strandfodring och vågbrytare kan anläggas. För de andra tre kategorierna bedöms möjligheter till skyddsåtgärder som inga eller i sammanhanget relativt små kostna­ der för klimatanpassningsåtgärder uppstå. För sträckan som klassas som pågående långsam erosion kan det till exempel finnas en kost­ nad för övervakningssystem etc. Denna kostnad är dock väldigt svår att bedöma. För sträckan som klassas som erosionskänslig kan flera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;samhällsviktiga byggnader och andra installationer bli aktuella att skydda. Utan en mer djupgående analys av hela kuststräckan och den typen av byggnader/installationer som finns längs med denna går det inte heller här att bedöma en korrekt kostnad. I det senare fallet kan det dessutom i många fall vara billigare att flytta själva an­ läggningen då nya behov inom samhällsplaneringen uppstår än att anlägga erosionsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Det förekommer även erosion i vattendrag såsom älvar, åar och bäckar. På grund av att erosion ofta hänger samman med ras och skredrisk är detta inte riskklassificerat separat utan det finns delvis inarbetat i SGU:s underlag om ras och skred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Skattning av kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Metod för beräkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Kostnader för klimatanpassningsåtgärder har i första hand inhämtats vid kartläggningen av kommunerna som beskrivits tidigare. Under kartläggningen har rapporter eller andra dokument med färdiga kost­ nadsskattningar av olika klimatanpassningsåtgärder tagits fram och sammanställts. Under kartläggningen framkom att dataunderlaget i Sverige är mycket begränsat, eftersom enbart ett fåtal kommuner uppskattat kostnader för att genomföra åtgärder. I vissa fall har kost­ nadsskattningar gjorts men med otydliga avgränsningar vilket gjort att dessa varit tvungna att exkluderas. På grund av det bristfälliga Svenska dataunderlaget har kostnader också samlats in från danska kommuner för att bredda underlaget. Således görs antaganade att lösningar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder är snarlika mellan Sverige och Danmark. Det bristande underlaget för kostnads­ uppgifter har givetvis en påverkan på kvalitén för kostnadsskattning­ arna vilka skulle vara mindre osäkra om underlagsmaterialet hade vart bredare. I bilaga 2 ges en övergripande beskrivning av kostnads­ uppgifterna för svenska och danska kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tabell 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Svenska och danska kommuner där kostnadsuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;inhämtats från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td140"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Typ av klimatanpassningsåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td120"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Svenska kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Danska kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td141"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning från hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td128"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Göteborg stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Randers kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td144"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Uddevalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Løgstør stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td140"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning från sjöar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td120"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Arvika kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bjerringbro kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td120"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Göteborg stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Fredensborg kommum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td120"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Värnamo kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Holbæk kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td141"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning från skyfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td128"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Göteborg stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Albertslund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Fredensborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Frederiksberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Köpenhamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Ras och skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td120"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;SGU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td146"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kusterosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td128"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;Sammanslagning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;svenska skattningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td138"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Erosion från vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p444 ft2"&gt;SGU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Planeringskostnader samt kostnader för driftskedet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft108"&gt;Projekteringskostnader för byggnation av anläggningsprojekt kan enligt erfarenheter hos personer som arbetar med anbud och plane­ ring av byggnation uppskattas till ca &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; procent av byggkostnaden. Den lägre delen av intervallet omfattar stora infrastrukturprojekt och den högre andelen gäller mindre, komplicerade projekt i befintlig stadsmiljö. Klimatanpassningsprojekten ligger troligen i den högre delen eftersom de till stor del behöver utföras i urban miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft108"&gt;Förutom projekt- och anläggningskostnader för klimatanpass­ ningsåtgärder tillkommer kostnader för analysarbete i form av iden­ tifiering av risker etc. vilket genomförs av kommunen och ofta kallas för klimatanpassningsplan, klimat- och sårbarhetsanalys eller dylikt. Ramböll har slumpmässigt valt ut ett antal kommuner som kommit längre i sitt arbete med klimatanpassning för att ge en övergripan­ de beskrivning och kostnadsuppskattning av en sådan &lt;A href="http:process.12"&gt;process.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:process.12"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Arbetet ser olika ut i olika kommuner, vilket faller sig naturligt då de ekonomiska förutsättningarna samt behovet av klimatanpassnings­ åtgärder skiljer sig år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft4"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Baserat på topp 20 kommuner i Svenska miljöinstitutet och Svensk försäkrings kommun­ ranking 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft9"&gt;Medelstora &lt;A href="#page_426"&gt;kommuner&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Processen kan bestå av att en eller flera personer ges ansvar att ta fram en klimatanpassningsplan och att kommunens olika förvalt­ ningar bidrar i form av att peka ut risker kopplat till den specifika förvaltningens ansvarsområde. Kostnaden för att ta fram en klimat­ anpassningsplan eller klimat- och sårbarhetsanalys, baserat på inter­ vjuer med tre utvalda kommuner, skattas till ca &lt;NOBR&gt;400–700&lt;/NOBR&gt; tusen kro­ &lt;A href="#page_426"&gt;nor.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Delar av arbetet läggs i vissa fall ut på konsulter. Det ska tilläggas att kostnaden för att ta fram en klimatanpassningsplan varierar, dels till följd av att kommuners risker ser olika ut, dels till följd av att stödet ser olika ut. I vissa fall finns regionala initiativ till samverkan vilket ger kommuner stöd bl.a. i form av kompetenser vid arbete med klimatanpassning. Kalenderår kan också ha en viss påverkan när klimatanpassningsplan ska tas fram, då informations­ källorna är mycket fler till antalet i dag, 2016, än för till exempel fem år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Göteborg stad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;I Göteborg är man precis i början av processen med att arbeta med klimatanpassning. Hittills nedlagt arbete har kostnad ca 12,5 mnkr för tjänstemän som enbart arbetat med klimatanpassning. Man har också handlat upp konsulttjänster som är direkt relaterat till klimat­ anpassning, för mellan 10 och 20 mnkr under samma period. Till detta kommer utredningar som utförts i andra projekt, som inte är direkt relaterade till klimatanpassning men som ändå omfattar klimatan­ passning. Kostnaden för icke direkt relaterat klimatanpassningsarbete är inte känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I dagsläget pågår arbetet att ta fram en strukturplan för klimat­ anpassning, som kommer att bli det första helhetsgreppet gällande översvämningshantering. Strukturplanen kommer att visa möjligheter­ na för klimatanpassning men tar inte upp till exempel rådighets­ frågor. Den måste därför arbetas vidare med för att den sedan ska kunna bli en åtgärdsplan där man vet vad man kan göra gällande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;40–100&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; tusen invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Kostnad baserat på uppskattningar i åtgång av timmar från kommunrepresentanter. Tim­ kostnad är baserat på timlön för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;översikts-planerare&lt;/NOBR&gt; inkl. sociala avgifter; 347/kr/h.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;klimatanpassning. Det pågående arbetet beräknas till 2 mnkr per år för en analys av två delavrinningsområden i staden av ett tjugotal totalt. När åtgärdsplanen är framtagen följer sedan arbetet med vatten­ domar, miljöprövningar och projektering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Malmö kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kostnaden för skyfallsåtgärder i staden uppskattas till &lt;NOBR&gt;10–50&lt;/NOBR&gt; mnkr per år fram till år 2045. Dessa kostnader omfattar allt; tjänstemän, konsulter, information och genomförande av åtgärder. Exakt om­ fattning av detta arbete är i dag mycket svårt att precisera varav det stora spannet. Åtgärderna utgår från ett krav att man skall klara ett &lt;NOBR&gt;100-årsregn&lt;/NOBR&gt; så att ingen dör och att samhällsviktiga funktioner inte slås ut. Malmö kommun arbetar just nu med en förstudie för utred­ ning av kustskydd. Det arbetet kan ses som en del av en klimat­ anpassningsplan och har uppskattats omfatta en kostnad av mellan &lt;NOBR&gt;0,7–1&lt;/NOBR&gt; mnkr varav drygt hälften utgjorts av konsultkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Extrapolering av kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Extrapolering av översvämningskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;För att kunna använda de kostnadsskattningar som inhämtats i tidi­ gare fas behöver dessa standardiseras för att kunna utgöra en konstant vid extrapolering av kostnaderna för Sveriges samtliga kommuner. För varje kommuns skattning av kostnader beräknas måttet ”standar­ diserad adaptionskostnad” (&lt;SPAN class="ft46"&gt;SA&lt;/SPAN&gt;) enligt formeln:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;Total adaptionskostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;SA = &lt;/SPAN&gt;Befolkningsdensitet &lt;SPAN class="ft10"&gt;* &lt;/SPAN&gt;Folkmängd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;SA &lt;/SPAN&gt;använts sedan för att beräkna kostnader för motsvarande klimat­ anpassningsåtgärd i en annan kommun enligt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft44"&gt;Kostnad klimatanpassningsåtgärd = SA &lt;SPAN class="ft15"&gt;* &lt;/SPAN&gt;(Befolkningsdensitet) &lt;SPAN class="ft15"&gt;* &lt;/SPAN&gt;(Folkmängd)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Med denna metod tas hänsyn till storleken på kommunen samt dess befolkningsdensitet när kostnaden skattas. Således görs antagandet att kostnaden för klimatanpassningsåtgärder påverkas av hur stor en kommun är och hur tät stadsmiljön är, allt annat lika. Antagandet innebär att klimatanpassning uppskattas vara dyrare i tät stadsmiljö där till exempel lämpliga grönytor saknas och där stadens uppbygg­ nad i sig försvårar och fördyrar ingrepp än i en mer glest befolkad tätort. Vidare görs antagandet att det är dyrare att klimatanpassa en stor stad än en liten. Figur 9 nedan illustrerar hur detta förhållande ser ut med hjälp av exempelsiffror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft61"&gt;Figur 9 Exempel 1 – Förhållande mellan befolkningsdensitet och folkmängd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft62"&gt;Notering: b avser befolkningsstorlek och d avser befolkningsdensitet. Figur är enbart en illustration av metod som använts vid extrapolering av kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft8"&gt;Det standardiserade måttet &lt;SPAN class="ft46"&gt;SA &lt;/SPAN&gt;beräknas för de olika riskklasser, be­ skrivna ovan. Således kan kostnaderna extrapoleras för svenska kom­ muner med olika risknivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Översvämningar från hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Som beskrivet ovan har tätorter kategoriserats baserat på om de ligger vid kusten eller ej. De skyddsåtgärder som bör vidtas varierar base­ rat på risken som tätorten är utsatt för men också den eventuella skada som kan åsamkas om inga åtgärder vidtas. Måttet &lt;SPAN class="ft46"&gt;SA&lt;/SPAN&gt;, beskrivet ovan, har används i kombination med riskklassificering för att be­ döma kostnaden för klimatanpassningsåtgärder. Vidare har också kartlagts om tätorten har en hamn, vilket i så fall leder till en ytter­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;ligare kostnad. Hamnens storlek har kategoriserats på en skala &lt;NOBR&gt;0–4&lt;/NOBR&gt; vilket påverkar i vilken utsträckning vallar eller utökning av kajsidor behövs upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Arbetet med att identifiera om en tätort ligger vid kuststräckan har fått göras genom enskilda bedömningar. Ramböll har därför be­ hövt göra avgränsningar, och enbart tätorter med mer än 10 000 in­ vånare har analyserats. Således inkluderar denna bedömning inte mindre tätorters kostnader kopplat till översvämningar från havet. Kostnaderna som extrapolerats till påverkade tätorter är baserat på kostnadsuppskattningar gjorda för danska kommuner, Uddevalla kommun och Göteborgs stad (se tabell 4 och bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Ovan beskrivna kostnadsskattning har en del svagheter. För det första inkluderas inte städer med en population under 10 000 invåna­ re. För det andra är dataunderlaget för kostnadsskattningar mycket begränsat. Alla städer och hamnar har sina egna förutsättningar vilket gör att generaliseringar av kostnader för t.ex. kostnaden för skydd i form av vallar inte är densamma i Göteborg som Malmö. Justering för kostnader baserat på storlek och befolkningsdensitet samt storlek på hamn bidrar till att justera för detta men givetvis går viss infor­ mation förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Samtliga skyddsåtgärder för översvämning från hav utgår i höjd från av Länsstyrelsen eller kommunen framtagna planeringsnivåer för översvämning. Planeringsnivåerna har tagits fram utifrån förvän­ tad situation år 2100 gällande höga havsvattenstånd (RPC 8.5). I Göteborg är t.ex. planeringsnivån för översvämning framtagen för en &lt;NOBR&gt;200-års&lt;/NOBR&gt; händelse om 100 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Översvämningar från skyfall samt sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Alla kommuner har bedömts ha en ökande risk för översvämning till följd av skyfall, och en topografisk genomgång av Sveriges kom­ muner har inte varit möjlig inom ramen för detta uppdrag. Någon differentiering mellan kommuner avseende risk för översvämning på grund av skyfall har därför inte gjorts, däremot har riskklassificering tagits fram kopplat till översvämning från sjöar och vattendrag. Kost­ naden för klimatanpassningsåtgärder för Sveriges kommuner för översvämningar från skyfall samt från sjöar och vattendrag är baserat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;på viktningstalet, SA (beskrivet ovan) samt kostnadsskattningar från svenska och danska kommuner (se tabell 4 och bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ras och skred&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Kostnaderna och extrapoleringen av kostnader för ras och skred är genomförd av SGU. Dessa har tagits fram baserat på &lt;NOBR&gt;50-årshändel­&lt;/NOBR&gt; ser då skattning för &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt; innefattar en allt för stor osäker­ het. Det har inte varit möjligt att göra skillnad på ras och skred så kostnaden redovisas för totalen (se bilaga 3 för ytterligare beskriv­ ning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Erosion från sjöar och hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Erosionskänsligheten av Sveriges kust mot hav och vattendrag har tagits fram av SGU. För de sträckor som SGU bedömt vara lämp­ liga att genomföra skyddsåtgärder för har kostnad för detta beräk­ nats baserat på en kombination av strandfordring och stenskoning. Samma metod har använts för erosion vid sjöar (Vänern och Vättern) där riskområden kategoriserats av SGU där distansen beräknats av Ramböll genom &lt;NOBR&gt;GIS-analyser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft38"&gt;5 Resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;I detta kapitel redovisas resultaten av kostnadsberäkningarna och diskussion förs kring skadekostnader. Först redovisas kostnadsbe­ räkningarna uppdelat på typ av klimatanpassningsåtgärd; översväm­ ningar, ras och skred samt erosion på riksnivå samt på landsdelsnivå. Efter det följer en diskussion och beskrivning av skadekostnader till följd av översvämningar, ras och skred samt &lt;A href="http:erosion.15"&gt;erosion.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:erosion.15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kostnads­ skattningarna avser kostnader för att genomföra klimatanpassnings­ åtgärder och tar inte hänsyn till det arbete som redan är utfört i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft99"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som diskuterat tidigare ska resultaten betraktas som en grov uppskattning då mycket lite data funnits tillgänglig att utgå från. Framför allt har mycket lite svensk data funnits tillgänglig för att ligga till grund för beräkningarna. Det har heller inte varit möjligt att till fullo ta hänsyn till synergieffekter mellan åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;vissa kommuner. Således är den kvarvarande kostnaderna mindre än skattningarna som presenteras i denna rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kostnader för klimatanpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Kostnaderna för att genomföra klimatanpassningsåtgärder i Sverige till följd av ett förändrat klimat har skattats till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;137–205&lt;/NOBR&gt; mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Den största kostnadsposten utgörs av adaptionskostnader för översvämningar, primärt för översvämningar från havet och skyfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Adaptionskostnaderna till följd av erosion utgör ca 2 procent och adaptionskostnaderna till följd av ras och skred utgör ca 2 procent av totalkostnaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft61"&gt;Figur 10 Fördelning av kostnader för klimatanpassningsåtgärder, Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft62"&gt;Källa: Beräkningar av Ramböll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft8"&gt;Kostnaderna för att genomföra klimatanpassningsåtgärder till följd av ett förändrat klimat uppgår till &lt;NOBR&gt;137–205&lt;/NOBR&gt; mdkr och utgörs till ca 96 procent av åtgärdet kopplat till översvämningar. Kostnaderna för erosionsskydd är små i förhållande till översvämningskostnaderna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;då, som diskuterat i tidigare kapitel, det är en relativt liten del av kuster och gränser till vattendrag där förebyggande åtgärder är rim­ liga att genomföra. Till följd av den ökade skyfallsrisken är samtidigt klimatanpassningsåtgärder rimliga att genomföra i samtliga kom­ muner i Sverige, även om de inte har kust. Kostnaderna är däremot ofta större för kustnära kommuner samt kommuner som ligger intill sjöar eller vattendrag. Sveriges tre största städer ligger intill vattendrag och/eller havet, Stockholm mot Östersjön och Mälaren, Göteborg mot Göta älv och Kattegatt, och Malmö mot Öresund, vilket gör att kostnaden blir omfattande även för skydd från sjöar, vattendrag och havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Översvämningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder är störst för skydd mot skyfall &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(53–80&lt;/NOBR&gt; mdkr) och skydd mot havet &lt;NOBR&gt;(43–65&lt;/NOBR&gt; mdkr) följt av skydd mot sjöar och vattendrag &lt;NOBR&gt;(37–56&lt;/NOBR&gt; mdkr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kostnaden för klimatanpassningsåtgärder kopplat till översväm­ ningar är störst i Svealand &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(87–130&lt;/NOBR&gt; mdkr) följt av Götaland (46– 69 mdkr) och minst i Norrland &lt;NOBR&gt;(2–3&lt;/NOBR&gt; mdkr)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft61"&gt;Figur 11 Kostnader för klimatanpassningsåtgärder för översvämningar uppdelat på landsdelar, mdkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft138"&gt;Källa: Beräkningar av Ramböll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft62"&gt;Notering: Landsdelar baserat på Skogsstyrelsens &lt;A href="#page_426"&gt;indelning&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;De totala kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder skiljer sig inte i någon stor utsträckning mellan de olika typerna av översvämning, däremot är skillnaderna stora om man jämför olika delar av landet. Som beskrivet i tidigare kapitel så har kostnaderna skattats baserat på kommuner och tätorters risk samt hur stora och befolkningstäta de är. Med andra ord antas att större resurser kommer att behövas på platser där skadekostnaderna skulle vara större om åtgärder inte genomfördes jämfört med platser där skadekostnaderna skulle vara mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I Svealand bor ca 40 procent av Sveriges befolkning men kostna­ derna för klimatanpassningsåtgärder utgör ca 63 procent av total­ summan. Detta beror till stor del på Stockholm, dels Stockholms kringkommuner som är en del av tätorten, exempelvis Solna, samt de tätorter som ligger utanför tätorten, såsom Södertälje och Botkyrka. Stockholm är exponerat för alla tre risktyper och har samtidigt hög&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft102"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.skogsstyrelsen.se/Global/myndigheten/Statistik/Om%20statistiken"&gt;http://www.skogsstyrelsen.se/Global/myndigheten/Statistik/Om%20statistiken/ &lt;/A&gt;Omr%C3%A5desindelningar/Bil%207%20fig%202.pdf&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;befolkningsdensitet samt stor befolkning, vilket leder till en hög kostnad. Vid sidan av Stockholmsregionen finns också andra tät­ orter och kommuner som är riskutsatta, såsom Karlstad som ligger bredvid Vänern och Västerås som ligger bredvid Mälaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kostnaderna i Götaland utgörs till störst del av skydd från havet, ca &lt;NOBR&gt;21–32&lt;/NOBR&gt; mdkr. Detta beror på att riskerna för översvämning från havet i Götaland är höga, jämfört med andra landsdelar (se kapitel 4 för riskklassificering). En stor andel av kostnaden uppstår i Göteborg och Malmö som båda kommer att ha nettohöjningar av vattennivån upp till en meter vilket medför ett behov av omfattande anpass­ ningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Kostnaden för klimatanpassningsåtgärder kopplade till skyfall är beräknade baserat på befolkningsstorlek och befolkningsdensitet, utan någon differentierad riskklassning mellan kommuner och tätorter. Den genomsnittliga befolkningsdensiteten per kommun i Svealand är ca 300 &lt;A href="#page_426"&gt;invånare/kvm&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och i Götaland ca 100 invånare/kvm&lt;SPAN class="ft60"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;vilket innebär att adaptionskostnader generellt blir större p.g.a. högre komplexitet och större eventuella skadekostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Norrland är den landsdel vars kostnad är lägst för klimatanpass­ ningsåtgärder för översvämningar. Att kostnaden för Norrland är låg har flera anledningar. För det första så är riskklassen låg för de flesta norrlandskommunerna längs kusten eftersom den förväntade nettohöjningen av havsnivån är låg jämfört med kustkommunerna i Svealand och Götaland. För det andra så bor bara 11 procent av Sveriges befolkning i Norrland, vilket även medför mycket låg be­ folkningsdensitet. Således antas att samma typ av åtgärder som genomförs i tätbefolkade orter inte kan genomföras i glest befol­ kade orter då de eventuella skadekostnaderna är mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;När i tid bör anpassningsåtgärder genomföras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I &lt;/SPAN&gt;Copenhagen climate adaptation plan &lt;SPAN class="ft8"&gt;har en riskanalys tagits fram som visar hur staden kan påverkas av översvämning som ger oaccep­ tabel skada, både av skyfall samt från hav. Analysen visar att den genomsnittliga kostnaden (skadekostnad * risk) per år från över­ svämning av skyfall ökar. Den genomsnittliga kostnaden per år av översvämning från hav ligger just nu relativt lågt men kommer att öka mycket kraftigt från år 2020, för att runt år 2060 passera den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;genomsnittliga årskostnaden för översvämning från skyfall. Förut­ sättningarna för Köpenhamn kan jämföras med södra Sveriges för­ utsättningar gällande påverkan av stigande havsyta. I Göteborg tänker man att den kritiska nivån för havet kommer när havet stigit ca 0,3 meter, vilket skulle inträffa runt 2040. Den stora kostnaden för åtgärder för klimatanpassning för hav kommer alltså behöva tas mellan år 2020 och 2040 för att inte de eventuella skadekostnaderna ska skena. Åtgärderna för skyfallsåtgärder kommer att kunna spridas under en längre period från och med nu, liksom kostnader för klimatanpassning för översvämning av vattendrag som också beror på nederbörd. För att kunna utföra åtgärder för skydd mot hav innan 2040 krävs omfattande planeringsarbete innan dess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ras och skred&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder kopplat till ras och skred är låg jämfört med övriga åtgärdstyper; ca 3,5 mdkr vilket motsvarar 2 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kostnaderna för ras och skredsäkring är högst i Götaland, mycket beroende på skredkänsligheten i Götaälven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft61"&gt;Figur 12 Ras och skred anpassningskostnad per landsdel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft62"&gt;Källa: Beräkningar av SGU och bearbetning av Ramböll&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ras och skred riskerar att orsaka stora skador om dessa sker i be­ folkade områden, eller i områden med värdefull infrastruktur. Kost­ naderna för att genomföra adaptionsåtgärder kopplade till ras och skred är dock låga i förhållande till kostnader för övriga klimat­ anpassningsåtgärder. Totalt beräknas kostnad för åtgärder kopplat till ras och skred till 3,5 mdkr vilket motsvarar ca 2 procent av de totala kostnaderna för &lt;A href="http:klimatanpassnings�tg�rder.17"&gt;klimatanpassningsåtgärder.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:klimatanpassnings�tg�rder.17"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;När i tid bör anpassningsåtgärder genomföras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;I dagsläget har ett flertal utredningsprojekt gällande ras- och skred­ risker runt om i Sverige genomförts eller håller på att genomföras. Dessa kan förhoppningsvis visa mer i detalj var åtgärder ska priori­ teras. Då stor del av risken består i de geologiska förutsättningarna finns till stor del också risken redan i dag. Den förväntat ökade nederbörden i ett framtida klimat kan dock gradvis öka risken med tiden. Då ledtiden från förstudie till att en större skyddsåtgärd kan börja byggas i vissa fall kan vara så lång som 15 till 20 år behövs åtgärder i de mest prioriterade områdena påbörjas omgående. Sedan kan kostnaderna för mindre prioriterade områden spridas över en längre tidsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Erosion längs havskust och sjöar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder kopplat till erosion utgör drygt 2 procent av den totala kostnaden för klimatanpass­ ningsåtgärder vilket motsvarar ca 2 mdkr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kostnaden består till 48 procent av säkring mot kusterosion, pri­ märt runt Skånes kust och till 52 procent av erosion från sjöar vilket avser de södra delarna av Vättern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft102"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Beräkningar genomförda av SGU. Se bilaga 1 för detaljer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft61"&gt;Figur 13 Fördelning av adaptionskostnader mellan erosion från vattendrag och kusterosion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft62"&gt;Källa: SGU och beräkningar av Ramböll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Sverige har en mycket lång kuststräcka vars längd varierar beroende på mätteknik. Exempelvis har SCB uppskattat Sveriges kust och strän­ der till totalt 424 000 kilometer. Det är dock en mycket liten andel av denna kust som är erosionskänslig. Det är inte heller möjligt att genomföra adaptionsåtgärder längs hela den del av kusten som är. Totalt har kuststräckan där adaptionsåtgärder är aktuella beräknats till 52 &lt;A href="#page_426"&gt;km&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och de utgörs av delar av Skånes kust där havsnivån för­ väntas stiga vilket kan medföra erosionsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Motsvarande sträcka för erosionskänsliga områden vid vattendrag där adaptionsåtgärder är meningsfulla är beräknad till 48 km. Kostna­ den är baserad på en kombination av stenskoning och strandfodring av de utsatta sträckorna och leder till en kostnad på ca 2 mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Andra kostnadsskattningar för klimatanpassningsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;För att sätta de kostnadsskattningar som tagits fram i denna rap­ port i relation till andra skattningar beskrivs här några av dessa. I bilaga 2 beskrivs de kostnadsuppgifter som använts vid framtagan­ de av skattningar i denna rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft102"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Källa: SGU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;I Malmö kommun har kostnaden för klimatanpassningsåtgärder kopplat till skyfall skattats till &lt;NOBR&gt;10–50&lt;/NOBR&gt; mnkr per år fram till år 2045. Förutsatt att årskostnaden skulle bestå t.o.m. år 2100 ligger denna rapports kostnadsskattning för Malmö inom detta &lt;A href="http:spann.19"&gt;spann.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:spann.19"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I Köpenhamns klimatanpassningsplan har kostnaderna för kli­ matanpassningsåtgärder skattats. Kostnaderna för klimatanpassning kopplat till skyfall skattades till &lt;NOBR&gt;4–18&lt;/NOBR&gt; mdkr beroende på vilken metod som användes. Kostnaden för skydd mot översvämning från hav skattades till ca 5,5 mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Skadekostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Det finns i dagsläget ingen komplett sammanställning över antal naturkatastrofer kopplat till översvämning, ras och skred samt ero­ sion i Sverige. Det finns dock databaser där information samlas, men som inte nödvändigtvis är &lt;A href="http:helt�ckande.20"&gt;heltäckande.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:helt�ckande.20"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att belysa de skade­ kostnader som kan uppstår vid översvämningar, ras och skred samt erosion belyses i detta kapitel ett antal exempel baserat på tidigare genomförda studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det finns ett stort antal studier och dokument som beräknar och belyser kostnader förknippade med naturkatastrofer i form av översvämningar, ras och skred samt erosion. Kostnaderna förknip­ pade med naturkatastrofer är många till antalet och fokus för rap­ porter där kostnader skattas är i mångt och mycket olika. Tabell nedan sammanfattar olika skadekostnadstyper som kan uppstå i sam­ band med naturkatastrofer. Graden av mätbarhet av dessa kostnader i kronor skiljer sig; t.ex. så kan kostnaden för att behöva reparera ett bostadshus efter en översvämning enklare beräknas än kostna­ der för den personliga förlusten i form av obekvämhet i samband med översvämning eller risk för skred som skulle kunna åsamka skada för egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Rambölls kostnadsskattning för Malmö kopplat till skyfall är drygt 5 mdkr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Se MSB – ”Naturolycksdatabasen” och ”Statistikdatabasen”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tabell 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p90 ft2"&gt;Indelning av skadekostnader kopplat till översvämningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td154"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;Tangibla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Intangibla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td156"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;Byggnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Förlust av liv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;Infrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sjukdomar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Direkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td156"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;Inventarier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ekologiska förluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Förlust av kulturvärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Andra affektionsförluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td161"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;Produktionsförluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Obekvämhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Indirekta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;Störningar i bil- och tågtrafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Osäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;Utryckningskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Minskat förtroende för krisberedskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p273 ft109"&gt;Källa: Baseras på sammanställning av Centrum för klimat och säkerhet (2014)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft108"&gt;Kostnaderna i samband med naturkatastrofer kan vidare delas upp på vilken aktör som får bära kostnaderna. Vid exempelvis en över­ svämning av ett bostadshus tillfaller den direkta kostnaden hushållet och näringslivet i form av försäkringsbolaget. Om översvämningen leder till hälsokostnader för hushållet tillfaller dessa landstinget i form av vårdkostnader och för individen i form av obekvämhet och &lt;A href="http:os�kerhet.21"&gt;osäkerhet.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:os�kerhet.21"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare kan olika samhällsfunktioner påverkas till följd av översvämningar, ras och erosion samt skred. Detta gäller exempel­ vis transportinfrastrukturen, vilket påverkar staten i form av restau­ reringskostnader samt individer i form av ökad transporttid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Tidigare genomförda studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft108"&gt;I Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) skattades de ökade skadekostnaderna till följd av för översvämningar, ras, skred och erosion mellan åren &lt;NOBR&gt;2010–2100&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;90–225&lt;/NOBR&gt; mdkr, vilket i dagens penningsvärde (år 2016) motsvarar &lt;NOBR&gt;98–245&lt;/NOBR&gt; mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft108"&gt;Beräkningar av kostnader till följd av översvämningar är enligt Ramböll den mest belysta av de typer av naturkatastrofer som analy­ seras i denna rapport. Översvämningar kan uppstå både på platser som gränsar till vattendrag men även på platser som normalt inte gränsar till vatten. Den vanligaste orsaken till översvämningar i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För vidare diskussion om kostnader för olika samhällsaktörer se t.ex. MSB Fö2010/560/SSK (2012) och kring hälsokostnader t.ex. Konjunkturinstitutet(2009), Centrum för klimat och säkerhet (2014).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;är för stor vattentillförsel till sjöar från nederbörd. MSB genomför­ de under 2012 en konsekvensanalys för en översvämning i &lt;A href="http:M�laren.22"&gt;Mälaren.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:M�laren.22"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Analysen avgränsades till 24 kommuner som antingen har direkt eller indirekt kontakt med Mälaren och påverkas av dess vattennivå. Konsekvensanalysen gick ut på att analysera och bedöma konsekven­ ser av en översvämning av Mälaren där medelvattennivån ökade mellan &lt;NOBR&gt;0,87–3,1&lt;/NOBR&gt; meter där en &lt;NOBR&gt;100-årstillrinning&lt;/NOBR&gt; motsvarar 1,86 &lt;A href="http:meter.23"&gt;meter.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:meter.23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I studien kvantifierades bara direkta kostnader till följd av en even­ tuell översvämning. Således inkluderades t.ex. inte förseningar på transporter vilket visade sig vara den största enskilda kostnaden vid beräkningarna av kostnaderna av skredet i Småröd 2007 (se nedan). Kostnadsskattningen genomfördes i stället för olika samhällsfunk­ tioner, t.ex. värmeverk och transportinfrastruktur. För en tillrinning motsvarande 1,7 meter beräknades kostnaderna till ca 600 mnkr, vilken skulle blir större om man antog en mer omfattande tillrinning. I studien ingick inte direkta kostnader för hushållen (och försäk­ ringsbolagen), såsom källaröversvämningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kostnaderna för egendomsskador kan vara betydande vid natur­ katastrofer. Dessa utgörs ofta av källaröversvämningar eller dylikt vilket kan leda till skador i många olika former. Enligt uppgifter från branschorganisationen Svensk Försäkring godkändes i genomsnitt ca 6 800 ärenden per år till ett genomsnittligt skadebelopp av drygt 50 000 kronor för vattenskador kopplade till naturrelaterade skador under perioden &lt;NOBR&gt;2011–2015.&lt;/NOBR&gt; Högst antal utbetalning skedde under år 2014, mycket till följd av skyfallen i Malmö och i Västra Götalands­ regionen under sensommaren. I analysen av en översvämning i Mälaren, som vi lyft fram tidigare, estimerades inte denna typ av kostnader. Antalet personer som direkt skulle drabbas av en över­ svämning motsvarande en &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt; i form av saknad av sam­ hällsviktig service skattades dock till ca 200 000 individer. Om varje hushåll i snitt består av två personer och antalet som drabbas av källaröversvämningar är detsamma som i scenarioanalysen för Mälaren skulle kostnaden landa på ca 5 mdkr (100 000 hushåll * 50 000 kr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Troligen den mest omskrivna och välkända översvämningskata­ strofen i närtid är översvämningen i Köpenhamn den 2:a juli 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;På regeringsuppdrag 2010, se MSB(2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Värden avser vattennivå innan utbyggnad av Slussen. 1,28 m vid antagande om utbyggnad av Slussen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft108"&gt;då ca 150 mm nederbörd registrerades under 90 minuter. Regnvoly­ men motsvarade en återkomsttid på mer än 1 500 år och var den största uppmätta regnmängden sedan mätningarna startade i mitten på &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt; Försäkringsskadorna till följd av skyfallet skattades till ca 6,5 mdkr och kostnaderna på kommunal infrastruktur skatta­ des till ca 600 &lt;A href="#page_426"&gt;mnkr.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Köpenhamns klimatanpassningsplan från 2011 beskrivs behovet av klimatanpassningsåtgärder för skyfall men också &lt;A href="http:havsniv�h�jning.25"&gt;havsnivåhöjning.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:havsniv�h�jning.25"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det uppskattas att den årliga kostnaden (risk * kostnad) till följd av översvämning från havet från och med år 2060 överstiger kostnaden för skyfall. Kostnaderna till följd av översvämningar från havet skattades till mellan &lt;NOBR&gt;21–28&lt;/NOBR&gt; mdkr för perio­ den mellan åren &lt;NOBR&gt;2011–2111&lt;/NOBR&gt; om inga anpassningsåtgärder genom­ &lt;A href="http:f�rdes.26"&gt;fördes.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:f�rdes.26"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft108"&gt;Försäkrade skadekostnader för större naturkatastrofer har kart­ lagts av MSB (2013) och baseras på uppgifter från de fyra största försäkringsbolagen vilka beskrivs nedan. Det ska tilläggas att i tabell nedan finns ej händelser efter 2010 såsom skyfallet i Malmö år 2014.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tabell 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Försäkrad skada för stora naturskador&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Händelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p484 ft120"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p485 ft2"&gt;Mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td170"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td171"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Vänern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td172"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Mellannorrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skyfall Orust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Skyfall Kalmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td169"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td134"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td178"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Småland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Västsverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skyfall södra Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td172"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td173"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skyfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td166"&gt;&lt;P class="p486 ft119"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td167"&gt;&lt;P class="p487 ft2"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Källa: MSB (2013)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p488 ft108"&gt;I MSB:s konsekvensanalys av översvämning i Mälaren beskrivs ett parasitutbrott som en möjlig indirekt effekt. Kostnaderna för ett sådant skattas inte i den rapporten men har gjorts i ett senare skede av MSB efter parasitutbrottet i &lt;A href="http:�stersund.27"&gt;Östersund.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:�stersund.27"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Där skattades den totala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;MSB(2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Copenhagen climate adaptation plan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;15–20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; miljarder danska kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Se MSB(2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;samhällskostnaden till följd av parasitutbrottet till ca 180 mnkr vilket motsvarar ca 3 000 kronor per &lt;A href="http:person.28"&gt;person.&lt;/A&gt;&lt;A href="http:person.28"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enkelt beräknat hade kost­ naden av ett parasitutbrott i Mälaren utgjort en samhällskostnad på ca 6,7 mdkr med antagande om att kostnader per person är 3 000 kro­ nor och att det finns ca 2,2 miljoner individer som skulle drabbas direkt eller indirekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;MSB gjorde år 2007 en analys av de samhällsekonomiska kost­ naderna orsakade av skredet vid E6 i Småröd som skedde &lt;A href="#page_426"&gt;2006.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Händelsen kan inte direkt sammankopplas med klimatanpassnings­ åtgärder men belyses här eftersom det är en av få studier där kost­ nader kopplat till ras och skred uppskattats. Skredet omfattade en ca 500 meter lång sträcka av E6 samt ca 200 meter av järnvägen Bohusbanan. Den totala samhällskostnaden för skredet skattades till 520 mnkr och fördelades på enskilda (35 procent), näringslivet (22 procent) och staten (42 procent). Den största utgiftsposten drab­ bade enskilda i form av ökade trafikantkostnader (176 mnkr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;141–221&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; mnkr skattas kostnaden till av MSB. Kostnad per person beräknat baserat på be­ folkningsdata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Se MSB(2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft38"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;Centrum för klimat och säkerhet (2014), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Analys av översvämnings­ skador – en kunskapsöversikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Köpenhamns kommun (2011), &lt;/SPAN&gt;Copenhagen climate adaptation plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Konsekvenser av en översvämning i Mälaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2007), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Analys av samhällsekonomisk kostnad Skredet vid E6 i Småröd, 2006&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft8"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Naturolycksdata­ basen och Statistikdatabasen (2016)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft148"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), &lt;SPAN class="ft147"&gt;Parasit­ utbrottet i Östersund 2010/2011 – Studie av samhällets kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2013), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Pluviala översvämningar – Konsekvenser vid skyfall över tätorter – En kunskapsöversikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;OECD (2008), &lt;/SPAN&gt;Economic Aspects of Adaptation to Climate Change: Costs, Benefits and Policy Instruments&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft148"&gt;Stern Review on the Economics of Climate Change (2006), &lt;SPAN class="ft147"&gt;En EU- strategi för anpassning till klimatförändring (KOM (2013) 216)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft63"&gt;IPCC, AR 5, WG II, Climate Change (2014), &lt;SPAN class="ft149"&gt;Impacts, Adaptation and Vulnerability.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft63"&gt;Statistiska centralbyrån, Statistikdatabasen, Befolkningsstatistik, (2016)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Konjunkturinstitutet (2009), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Klimatanpassning i Sverige – Samhälls­ ekonomiska värderingar av hälsoeffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;Statens Geologiska Undersökningar, &lt;SPAN class="ft46"&gt;PM – Kostnader för förebyg­ gande av skred &lt;/SPAN&gt;(2016)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Klimatologi nr 6 Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige, &lt;/SPAN&gt;Jonas Olsson et.al. (2013)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SMHI (2015), &lt;/SPAN&gt;Underlag till kontrollstation 2015 föranpassning till ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;Fredensborg municipality case: ”Oversvømmelser i fredensborg betød løfte til hel bydel”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;Frederiksberg Skybrudsprojekter (2014), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Klimatilpasnings­ redegørelse og Investeringsnotat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Holbæk Kommune (2013), &lt;/SPAN&gt;Revideret handleplanskema&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Klimatilpasningsplan – Randers, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Indsatser og indgreb&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Klimatilpasning i kommunerne (2011), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Økonomiske konsekvenser i Randers og Albertslund kommune, Niras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kystdirektoratet (2009), &lt;/SPAN&gt;Pilotstrækning Løgstør, Udarbejdelse af bestemmelser knyttet til den samfundsøkonomiske analyse samt oversvømmelsesdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft150"&gt;BILAGA 1 – Datainsamling från Sveriges kommuner och ytterligare ingångsvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft2"&gt;Tabell 7 Sammanställning av datainsamling från kommuner&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Rubrik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Källor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td183"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Demografi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Antal innevånare i kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;I vilket län kommunen ligger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Yta (km&lt;SPAN class="ft152"&gt;2&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommunens totala area&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tätort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Större tätorts area&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Befolkningstäthet, kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;(inv/km&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Befolkningstäthet, tätort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;(inv/km&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Läge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;Avser läge i förhållande till hav eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karta på kommunens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;vattendrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;hemsida samt andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;karttjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Klimatanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Nämns ordet på hemsidan eller på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;annan plats på webplatsen, finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;dokument som beskriver klimat­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;anpassning på något sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Kan tätorter drabbas av översväm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;ning orsakade av stigande havsyta?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Översvämning Sjö/Vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Kan tätorter drabbas av översväm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;ning orsakade av höga vattennivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;eller höga flöden i vattendrag?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Översvämning Skyfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Kan tätorter drabbas av översväm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;ning orsakade av skyfall?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kan tätorter drabbas av ras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td183"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kan tätorter drabbas av skred?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td179"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kusterosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Föreligger risk för kusterosion inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;tätorten/urban mark eller utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;urban mark?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Erosion Vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Föreligger risk för erosion i vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kommunens hemsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;drag inom tätorten/urban mark?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p100 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tabell 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Distans per erosionskänslighet samt skyddsåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;som kan användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td9"&gt;&lt;P class="p513 ft109"&gt;Riskklass&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td199"&gt;&lt;P class="p514 ft109"&gt;Längd (km)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ej erosions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td201"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p410 ft2"&gt;12608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Inga åtgärder nödvändiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;känsligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft120"&gt;Erosionskänsligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td9"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td199"&gt;&lt;P class="p410 ft2"&gt;502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;Skyddsåtgärder:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Förebyggande erosionsskydd knappast menings­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;fullt att utföra, annat än möjligen i anslutning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;särskilt samhällsviktig anläggningar i Sydsverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;I övrigt får erosionsproblem hanteras när de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;eventuellt uppträder och genom planering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;strandnära markanvändning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td200"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Pågående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td201"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td202"&gt;&lt;P class="p410 ft2"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;Skyddsåtgärder:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;långsam erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Mycket svårt eller omöjligt att anlägga effektiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;skyddsåtgärder i denna kategori.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Erosionsproblematiken bör hanteras genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;övervakning av branter i närheten av bebyggelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;samt planering av markanvändningen nära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klinten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Pågående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td9"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td199"&gt;&lt;P class="p410 ft2"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;Skyddsåtgärder:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft110"&gt;betydande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;Kan vara aktuella för delar av dessa stränder där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft110"&gt;erosion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;riskanalys visar att bebyggelse, infrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;m.m. kan skadas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft38"&gt;BILAGA 2 – Beskrivning av kostnadsdata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Svenska kommuner och tätorter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft41"&gt;Göteborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft155"&gt;Befolkningsdensitet 122 inv/ha Folkmängd: 548 190&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft10"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 20 mdkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft8"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning hav, Översvämning sjöar och vattendrag, Översvämning skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft63"&gt;Kommentar: Göteborgs stad har pågående investeringar i skyddsåt­ gärder för alla risktyper kopplat till översvämning i form av vallar och barriärer inne i staden samt utanför, framför allt för skydd mot hav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft41"&gt;Värnamo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft155"&gt;Befolkningsdensitet: 3 inv/ha Folkmängd: 33 473&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft10"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 5,5 mnkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft155"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning från sjöar och vattendrag Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;Kommentar: Kommunen har investerat i vallar och pumpstationer för att skydda invånarna mot en översvämning motsvarande en 100­ årshändelse från sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Arvika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft155"&gt;Befolkningsdensitet: 1,6 inv/ha Folkmängd: 25 841&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft155"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 100 mnkr Skadekostnad utan klimatanpassning: 300 mnkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft10"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;Kommentar: På grund av tidigare skador till följd av översvämningar har vallar, två spärrdammar samt en huvuddam upprättas för skydd mot framtida händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft41"&gt;Uddevalla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft155"&gt;Befolkningsdensitet: 8,5 inv/ha Folkmängd: 54 180&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 115 mnkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft155"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämningar från sjöar och vattendrag Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft8"&gt;Kommentar: Uddevalla kommun har analyserat flera metoder med olika skyddsnivå och kostnader för dessa för skydd mot sjöar och vattendrag. Dessa inkluderar vallar, vattenledande vägar, gröna lös­ ningar, anpassning av hamnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft38"&gt;Danska kommuner och tätorter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft41"&gt;Albertslund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft155"&gt;Folkmängd: 27,780 Befolkningsdensitet: 12.0 inv/ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft58"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 144 mnkr Typ av klimatanpassning: Skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;50-årshändelse&lt;/NOBR&gt; (till följd av låg risk för kommunen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;Kommentar: Albertslund är en lågriskkommun med ett fåtal histo­ riska händelser med skador från översvämning till följd av skyfall. Kostnaden som används för standardisering är en uppskattning av den totala kostnaden för Albertslund vilket innefattar avloppssystem samt avvattning av vägar och järnvägar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft41"&gt;Fredensborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft155"&gt;Folkmängd: 40,112 Befolkningsdensitet: 3.6 inv/ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft155"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 145 mnkr Skadekostnad utan klimatanpassning: 332 mnkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämningar från skyfall samt sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Skyddsnivå: Ej specificerad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;Kommentar: Fredensborg har dels genomfört åtgärder för översväm­ ning från skyfall samt från ån Usserød som rinner in i staden. En kombinerad lösning användes för att leda vattnet från båda typerna av översvämning bort från staden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Frederiksberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;Folkmängd: 104,481&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;Befolkningsdensitet: 120 inv/ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft10"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 6.7 mdkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft10"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning från skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft10"&gt;Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;Kommentar: Fredriksberg kommun har, som Köpenhamn, gjort om­ fattande åtgärder för att skydda staden för konsekvenserna av skyfall vilket innefattar; ytvattenhantering, skyfallstunnlar, rör och magasin under mark, samt åtgärder ovan mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Holbæk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;Folkmängd: 69,972&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft10"&gt;Befolkningsdensitet: 1.2 inv/ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft10"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 42.8 mnkr&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft8"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning från hav samt sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft10"&gt;Skyddsnivå: Ej specificerad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;Kommentar: Holbæk kommun har tagit fram kostnader för att kli­ matanpassa tätorten. Kostnaderna innefattar; ytvattenhantering, om­ byggnad och anpassning av delar av avloppssystem, fördröjnings­ system, utbyggnad av magasin samt skydd mot översvämning från åar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Köpenhamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;Folkmängd: 591,481&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Befolkningsdensitet: 66 inv/ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 11 mdkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning från skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;Kommentar: Köpenhamns kommun har gjort mycket stora initiativ för att skydda staden från översvämningar till följd av skyfall. Åt­ gärderna innefattar; lösningar för hantering av ytvatten, skyfallsled­ ningar, kopplingar och frånkopplingar i förbindelsepunkter samt åt­ gärder på fastighetsmark som t.ex. bakvattenstopp på anslutningar från fastigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Løgstør&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft58"&gt;Folkmängd: 37,296 Befolkningsdensitet: 0.5 inv/ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft155"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 22.5 mnkr Skadekostnad utan klimatanpassning: 57 mnkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft155"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning från hav samt kusterosion Skyddsnivå: till år 2100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft8"&gt;Kommentar: Løgstør kommun har gjort investeringar för skydd mot översvämningar från havet samt kusterosion såsom: nya murar och utbyggnad av befintliga murar för högvattenskydd, förstärkning och utbyggnad av vallar samt förbättring av kajkanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;Randers&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft155"&gt;Folkmängd: 95,000 Befolkningsdensitet: 1.3 inv/ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft155"&gt;Total kostnad för klimatanpassning: 164.2 mnkr Skadekostnad utan klimatanpassning: 1,3 mdkr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft155"&gt;Typ av klimatanpassning: Översvämning från hav samt kusterosion Skyddsnivå: &lt;NOBR&gt;100-årshändelse&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;Kommentar: Randers är en högriskkommun för kusterosion vilket lett till att staden byggt ut vallar längs med långa sträckor av kusten. För skydd mot förhöjd havsnivå har nya vallar byggts och befintliga vallar byggts ut. Utredning om förstärkning av kajer har genom­ förts för olika alternativa lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft157"&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;BILAGA 3 – Kostnadsbedömningar ras och skred &lt;/SPAN&gt;av Geografiska informationsbyrån &lt;NOBR&gt;2016-11-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft158"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft160"&gt;Uppdragsbeskrivning&lt;SPAN class="ft159"&gt;_ &lt;/SPAN&gt;....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft160"&gt;Datakällor och metod .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft161"&gt;Metod 1 ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft161"&gt;Metod 2 ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft161"&gt;Metod 3 ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft161"&gt;Kommentarer ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft158"&gt;Uppdragsbeskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft108"&gt;Syftet med detta PM är att redovisa exempel på underlag och beräk­ ningar för att göra bedömningar av kostnader för att förebygga skred. Resultaten delas upp på kommun och län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft108"&gt;Några grundläggande problem finns när man vill göra prognoser för hur dessa kostnader kommer att utveckla sig i framtiden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft164"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Det finns skäl att tro att fler skred kommer att inträffa i samband med framtida klimatförändringar, men det är mycket svårt att prognosticera omfattningen av detta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft164"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Underlagen som beskriver kostnader för att stabilisera eller på annat sätt åtgärda skredfarliga markområden är inte heltäckande och omfattar sannolikt inte alla kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Utan dialog med enskilda kommuner går det inte att veta hur stor del av skredriskområdena som redan åtgärdats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft108"&gt;Det som följer i detta PM ska betraktas som räkneexempel base­ rade på befintliga indata, och inte som prognoser av framtida kost­ nader för skred.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft38"&gt;Datakällor och metod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft10"&gt;Datakällor som använts för räkneexemplen är följande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Ansökningar om stadsbidrag för förebyggande åtgärder av natur­ olyckor (MSB) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1997–2015.&lt;/NOBR&gt; Endast de ansökningar som gäller ras och skred har använts. Ansökningarna är uppdelade på år och kom­ mun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Uppgifter om sammanlagda kostnader för stabilitetsförbättrande åtgärder enligt Göta älvutredningen som genomförts av SGI. Denna berör 6 kommuner i Västra Götaland och redovisar kost­ nader för åtgärder och underhåll i dagens och framtida klimat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Aktsamhetsområden framtagna av SGU. Dessa beskriver om­ råden som p.g.a. jordarter och höjdförhållanden har vissa förut­ sättningar för skred eller stabilitetsproblem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Regional översikt av skredbenägenhet framtagen av SGU i fyra klasser. Denna beskriver skredbenägna jordarter på en mycket översiktlig nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Tätorter från Lantmäteriets digitala översiktskarta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;För jämförelse har två metoder använts för räkneexemplen. Kommunerna delades in i grupper med avseende på den regionala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;översikt av skredbenägenhet som gjorts av SGU. Göta &lt;NOBR&gt;älv-kommu­&lt;/NOBR&gt; nerna särbehandlades och placerades i en särskild kategori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Metod 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Baserat på ansökningar om stadsbidrag har en årlig kostnad räknats fram genom att beräkna medelvärdet av ansökt belopp under 19 år. Detta omfattar endast de kommuner som sökt stadsbidrag mellan 1997 och 2015. Kostnaderna per kommun och år redovisas i tabell 1. Kostnader per län och år visas i tabell 2. För att jämföra med kost­ naderna som tagits fram ur GÄU, har kostnader för de berörda kommunerna fördelats ut med procentsatser som visas i tabell 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Fördelningen gjordes efter en bedömning av Lars Rodhe och Mats Engdahl, SGU. Kostnaderna för åtgärder och underhåll i Göta älv­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft8"&gt;kommunerna har fördelats ut på 20 år. Kostnader i en framtida klimat­ situation är dagens kostnader uppräknade med 20%.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft103"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p552 ft2"&gt;Tabell 1 Årlig kostnad för förebyggande åtgärder baserat på ansökningar om stadsbidrag samt uppgifter från GÄU uppdelat på kommun. Alla siffor är i tusentals kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td210"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft119"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft130"&gt;MSB (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;med klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;MSB justerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;justerad med Göta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft130"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;med Göta älv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;älv-kommuner&lt;/NOBR&gt; med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;kommuner (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td215"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;klimatfaktor (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ale&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;12552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;15062&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;45250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;54300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Alingsås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;541&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;541&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Arboga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;719&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;863&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;719&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;863&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Avesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Boden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bollebygd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bollnäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Borlänge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Botkyrka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Boxholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;Dals-Ed&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Degerfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Falkenberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Forshaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;4104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;4924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;4104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;4924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Färgelanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gnesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Grästorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Göteborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;1368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;22625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;27150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hagfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hedemora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Härnösand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;2313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;2775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;2775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kramfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kungsbacka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kungälv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;3580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;4297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;33938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;40725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Köping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Leksand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lerum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;2202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;2642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;2642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lidköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lilla Edet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;4376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;5252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;79188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;95025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lindesberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td210"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td221"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft119"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td221"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft130"&gt;MSB (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;med klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;MSB justerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td221"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;justerad med Göta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft130"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;med Göta älv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td221"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;älv-kommuner&lt;/NOBR&gt; med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;kommuner (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td223"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;klimatfaktor (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ljungby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lysekil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Munkedal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;1501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1802&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1802&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Munkfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td230"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mölndal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nordmaling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Norrköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nyköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Orust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;936&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;936&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Partille&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;2895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;3474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;2895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td230"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;3474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Piteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skellefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sollefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;974&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;974&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sotenäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;1423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Stenungsund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Strömstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td230"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sundsvall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sunne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Säter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Söderhamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tanum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;3393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;4072&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;3393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;4072&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Torsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;516&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;619&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;516&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td230"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;619&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Trollhättan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;33938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;40725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Trosa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;4639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;5567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;4639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;5567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tyresö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Uddevalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;3190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;3827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;3190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;3827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Umeå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;672&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;672&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Valdemarsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td230"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Vansbro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Vilhelmina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Vindeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;1626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1951&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;1626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1951&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Vänersborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;11313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;13575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Vännäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p556 ft2"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td221"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td231"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td210"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft119"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p553 ft130"&gt;MSB (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;med klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;MSB justerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;justerad med Göta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p554 ft130"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;med Göta älv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;älv-kommuner&lt;/NOBR&gt; med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;kommuner (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td215"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;klimatfaktor (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Värnamo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p94 ft2"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td231"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;Ystad&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p94 ft2"&gt;2895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;3474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;2895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;3474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td242"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p94 ft2"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td244"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td231"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p94 ft2"&gt;4061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td78"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td247"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Älvsbyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p94 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td249"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td250"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td231"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Örnsköldsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p94 ft2"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td64"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td78"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td34"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td252"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td231"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p94 ft2"&gt;68271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;81925&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td78"&gt;&lt;P class="p559 ft2"&gt;272483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;326980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td252"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Åtgärder i Ystad gällde gäller i första hand erosion vid stränder och ska eventuellt räknas bort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p100 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tabell 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr31 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Årlig kostnad för förebyggande åtgärder baserat på ansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr14 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;om stadsbidrag samt uppgifter från GÄU uppdelat på kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;Alla siffor är i tusentals kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td59"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;stadsbidrag MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p554 ft130"&gt;MSB (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;med klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;justerad med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p440 ft119"&gt;justerad med Göta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p561 ft130"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;Göta älv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;älv-kommuner&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p554 ft119"&gt;med klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td258"&gt;&lt;P class="p554 ft130"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td257"&gt;&lt;P class="p554 ft130"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;1197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;1197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Gävleborgs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Hallands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Jämtlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;4061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Jönköpings län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Kronobergs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skåne &lt;A href="#page_426"&gt;län&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;2895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;2895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Södermanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;4878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5853&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;4878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5853&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Värmlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;7411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;8893&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;7411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;8893&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Västerbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;2989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3587&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;2989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3587&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td265"&gt;&lt;P class="p42 ft120"&gt;Västernorrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;1731&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2077&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;1731&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2077&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Västmanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;901&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1081&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;901&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1081&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td265"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;39352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;47222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;243565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;292277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Örebro län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Östergötlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p555 ft2"&gt;1421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1705&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;1421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1705&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td268"&gt;&lt;P class="p563 ft2"&gt;68271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td269"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;81925&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td270"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;272483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td269"&gt;&lt;P class="p558 ft2"&gt;326980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tabell 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr38 td271"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Fördelning av kostnader för åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;i Göta älvs kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td200"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Lilla Edet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td273"&gt;&lt;P class="p91 ft2"&gt;35%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ale&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td59"&gt;&lt;P class="p91 ft2"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Trollhättan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p91 ft2"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td275"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kungälv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td59"&gt;&lt;P class="p91 ft2"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td204"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Göteborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p91 ft2"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vänersborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p91 ft2"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft4"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Gäller åtgärder för att motverka stranderosion i Ystad och kan eventuellt räknas bort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Metod 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft8"&gt;I denna metod är utgångspunkten att skred och behov av stabilitets­ förbättrande åtgärder kan behövas i all kommuner där vissa natur­ givna förutsättningar finns. Här används SGU:s aktsamhetsområden för att fördela ut kostnader på kommunerna. Metoden bygger på antagandet att arealen aktsamhetsområden inom tätorternas närhet (500 meter) är proportionell med kostnaderna för stabilitetsförbätt­ rande åtgärder. Kommunerna delas in i grupper beroende på vilken kategori av skredbenägenhet och kostnad per kategori beräknas. Denna kostnad baserar sig på ansökta stadsbidrag (MSB). Men i detta fall beräknas en schablonkostnad per kategori och hektar aktsam­ hetsområde. &lt;SPAN class="ft169"&gt;Denna kostnad fördelas sedan ut till samtliga kommuner med som har naturgivna förutsättningar. &lt;/SPAN&gt;Därför stämmer inte kost­ naderna kommunvis med exemplet som gjordes enligt Metod 1. Kom­ muner som har lägre kostnader är 50 TSEK per år är borttagna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tabell 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr31 td277"&gt;&lt;P class="p442 ft2"&gt;Kostnader per kommun och år baserade på aktsamhetsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p442 ft2"&gt;och ansökningar om stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td280"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;på ansökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;på MSB stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;stadsbidrag (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ justerade kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;klimatfaktor +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;muner i Göta älv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;justerade kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td280"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;i Göta älv (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ale&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;2175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;2610&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;45250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;54300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Alingsås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Arvika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;564&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;564&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Askersund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Avesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bengtsfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bjurholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Boden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bollebygd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bollnäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Borlänge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Botkyrka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;687&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;687&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Boxholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;Dals-Ed&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Danderyd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Degerfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Eda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ekerö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Enköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Eskilstuna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Falkenberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Falun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Filipstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Finspång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Flen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Forshaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;813&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;976&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;813&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;976&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Färgelanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;798&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;958&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;798&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;958&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gagnef&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gislaved&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gnesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Grums&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Grästorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gullspång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;på ansökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;på MSB stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;stadsbidrag (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ justerade kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;klimatfaktor +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;muner i Göta älv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;justerade kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;i Göta älv (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gävle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td293"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Göteborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;11613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;13936&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;22625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;27150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Götene&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Habo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hagfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1732&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1732&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Halmstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;494&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;494&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hammarö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Haninge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Heby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hedemora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Helsingborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Huddinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hudiksvall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Håbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Härnösand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Härryda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;894&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;894&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Hässleholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Järfälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;709&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;709&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlshamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlskoga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlskrona&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1834&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1834&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Katrineholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Klippan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kramfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;845&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;845&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kristianstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kristinehamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kungsbacka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kungälv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;2447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2936&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;33938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;40725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kävlinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Köping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Laholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Landskrona&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Leksand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342309x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;på ansökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;på MSB stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;stadsbidrag (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ justerade kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;klimatfaktor +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;muner i Göta älv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;justerade kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td280"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;i Göta älv (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lerum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;1702&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1702&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lidingö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lidköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lilla Edet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;2266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;2719&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;79188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;95025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lindesberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Linköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;636&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;636&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ljusdal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Ljusnarsberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ludvika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Luleå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lycksele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lysekil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;532&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;532&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;&lt;NOBR&gt;Malung-Sälen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mariestad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;2484&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;2981&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;2484&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2981&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mellerud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mjölby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Motala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Munkedal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;1540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Munkfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;1236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mölndal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;1614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nacka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nordmaling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Norrköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Norrtälje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nykvarn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nyköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Nynäshamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ockelbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Orsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Orust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;507&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;507&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ovanåker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Partille&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;727&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;727&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;på ansökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;på MSB stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;stadsbidrag (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ justerade kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;klimatfaktor +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;muner i Göta älv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;justerade kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;i Göta älv (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Piteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td293"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Salem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sandviken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Simrishamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skellefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft130"&gt;Skinnskatteberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skövde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sollefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sollentuna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Solna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sotenäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Stenungsund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;815&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;978&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;815&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;978&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Storfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Strängnäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Strömstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sundsvall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1701&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2041&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1701&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2041&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sunne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1388&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1388&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Svedala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Svenljunga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Säffle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Säter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Söderhamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Söderköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Södertälje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tanum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Timrå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tjörn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;612&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;612&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tomelilla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Torsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1898&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;1898&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Trollhättan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;2600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;3119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;33938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;40725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Trosa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tyresö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Täby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Töreboda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p567 ft2"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p100 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Kostnader baserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Summa av Baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;på ansökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;på MSB stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;på MSB stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;stadsbidrag (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;+ justerade kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;klimatfaktor +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;muner i Göta älv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;justerade kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;i Göta älv (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Uddevalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;2105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;2526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;2105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;2526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ulricehamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Umeå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;886&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;886&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft130"&gt;Upplands Väsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Valdemarsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vallentuna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vansbro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Varberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;672&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;672&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vaxholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vindeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vårgårda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vänersborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;1125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;11313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;13575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vännäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Värmdö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Värnamo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Västervik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Västerås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Årjäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åstorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åtvidaberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Älvkarleby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Älvsbyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ängelholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td284"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Örnsköldsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1497&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;1796&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;1497&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;1796&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td300"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Österåker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td301"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td301"&gt;&lt;P class="p566 ft2"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td302"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td301"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p568 ft2"&gt;81673&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p569 ft2"&gt;98007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td279"&gt;&lt;P class="p116 ft2"&gt;285885&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p557 ft2"&gt;343062&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tabell 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader per län och år baserade på aktsamhetsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;och ansökningar om stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Summa av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Summa av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;baserade på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;baserade på MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Baserat på MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Baserat på MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;ansökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;stadsbidrag +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;stadsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimatfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;justerade kom­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimatfaktor +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;muner i Göta älv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;justerade kom­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft110"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;muner i Göta älv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;(TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td308"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Blekinge län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td311"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td312"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td313"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td312"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;2724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;3268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;2724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;3268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Gävleborgs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td314"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1058&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;1058&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Hallands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;2743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;3292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;2743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;3292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Jönköpings län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td314"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;953&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;953&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td317"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td318"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1546&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td320"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;1288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1546&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;1286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td314"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;5302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;6362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;5302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;6362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Södermanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;1350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td314"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Värmlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;12067&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;14480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;12067&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;14480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td322"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td323"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Västerbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td318"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;2861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;3433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td320"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;2861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;3433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr29 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Västernorrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;5540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;6648&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;5540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;6648&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td322"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr29 td324"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Västmanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td263"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;39635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;47562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;243848&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;292617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Örebro län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td314"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1742&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;1451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;1742&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Östergötlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;2424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;2909&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;2424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;2909&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td304"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;81673&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td234"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;98007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td257"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;285885&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td234"&gt;&lt;P class="p570 ft2"&gt;343062&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft105"&gt;Metod 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft108"&gt;Detta exempel bygger på samma princip som Metod 2 men med den skillnaden att kostnaderna från GÄU används som tak. Dessa tilläm­ pas för de sex kommuner som ligger vid Göta älv. Sedan trappas kostnaderna stegvis ner på samma sätt som i metod 2. De fördela­ des sedan ut på kommunerna med hänsyn till aktsamhetsområden. För jämförelse redovisas kostnader för åtgärder under 20 respek­ tive 50 år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tabell 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr31 td326"&gt;&lt;P class="p448 ft109"&gt;Kostnader per kommun och år baserade på aktsamhetsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td327"&gt;&lt;P class="p448 ft2"&gt;och uppgifter från GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td328"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p93 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p93 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p93 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p93 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td328"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td290"&gt;&lt;P class="p93 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ale&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;45250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;18850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;54300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;22620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Alingsås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;9936&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Alvesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Arboga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td330"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Arvika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5789&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;2412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;6915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2885&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Askersund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Avesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2059&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;858&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bengtsfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1871&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Berg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bjurholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1735&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2073&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;865&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td330"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bjuv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Boden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3830&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1909&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bollebygd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bollnäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2904&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Borlänge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;771&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;922&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td330"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Botkyrka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;2450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2930&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Boxholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;588&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Bromölla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Burlöv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Båstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;524&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;Dals-Ed&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2870&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td330"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Danderyd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1665&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;694&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Degerfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;882&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1055&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Eda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;9813&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ekerö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1504&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1797&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Enköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;727&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Eskilstuna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;869&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1037&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td330"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Eslöv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Essunga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Fagersta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Falkenberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2492&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2977&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td329"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Falköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td325"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Falun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;427&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td332"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Filipstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;684&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;817&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Finspång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3503&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Flen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Forshaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;9970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Färgelanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;9789&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gagnef&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1864&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gislaved&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;708&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;846&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gnesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1795&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gnosjö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gotland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Grums&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Grästorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;948&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gullspång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1092&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gällivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Gävle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1845&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Göteborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;22625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;9425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;27150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;11310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Götene&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;908&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Habo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;592&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hagfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;14816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;6172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;17697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;7383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hallsberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Hallstahammar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;475&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Halmstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1767&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5068&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hammarö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;832&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Haninge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4612&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Haparanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Heby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hedemora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1958&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;817&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Helsingborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;855&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Herrljunga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hjo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hofors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Huddinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5704&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hudiksvall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hultsfred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;518&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hylte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Håbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;904&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td335"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hällefors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Härjedalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Härnösand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;807&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;964&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Härryda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7646&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;9133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3811&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Hässleholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Höganäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Högsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Järfälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;835&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kalix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;476&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kalmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlsborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlshamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;417&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;498&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlskoga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;6405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;2668&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlskrona&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Karlstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;18835&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;7846&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;22497&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;9386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Katrineholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;887&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;10465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;4359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;12500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kinda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Klippan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;533&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;638&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Knivsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kramfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8673&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;10360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kristianstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2766&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kristinehamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2888&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kumla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kungsbacka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;13688&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;5702&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;16350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;6821&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kungsör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kungälv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;33938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;14138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;40725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;16965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kävlinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1051&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Köping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;689&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Laholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;837&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Landskrona&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;769&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Laxå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lekeberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Leksand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4654&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1939&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lerum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;14562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;6066&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;17394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td332"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lidingö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1842&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;767&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;918&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lidköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;942&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2701&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lilla Edet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;79188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;32988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;95025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;39585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lindesberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2773&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Linköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;2268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;6502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ljungby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ljusdal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1671&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;696&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;833&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ljusnarsberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;774&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;925&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lomma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ludvika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;799&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Luleå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1077&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3088&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;498&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lycksele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;768&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;919&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Lysekil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Malmö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;Malung-Sälen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2075&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;864&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1034&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mariestad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;662&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;791&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;25502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;10623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;30461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;12709&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Markaryd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mellerud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2922&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mjölby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1729&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;720&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2065&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3830&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Motala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Munkedal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;13176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;5489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;15739&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;6566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Munkfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;10579&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;4407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;12636&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mölndal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;13812&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;5754&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;16498&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;6883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mönsterås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Mörbylånga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nacka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1769&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1028&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Norberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nordanstig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nordmaling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1491&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Norrköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7907&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;9445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3941&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Norrtälje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;592&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nykvarn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;884&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td335"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nyköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1856&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Nynäshamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2834&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ockelbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Olofström&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Orsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;637&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;761&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Orust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1807&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Oskarshamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ovanåker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;687&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;821&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Oxelösund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Partille&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3721&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Piteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4941&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Robertsfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ronneby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;435&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Rättvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;607&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Salem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sandviken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sigtuna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Simrishamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1874&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;782&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sjöbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1779&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;742&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skellefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;10422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;4342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;12449&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Skinnskatteberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;619&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;739&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skurup&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Skövde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;712&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Smedjebacken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sollefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;9944&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;4143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;11878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4956&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sollentuna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1417&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1693&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;706&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Solna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sorsele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sotenäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;899&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1073&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Staffanstorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td336"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Stenungsund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;12671&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;5279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;15136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;6315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;8366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;9993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td337"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Storfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Storuman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342318x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td332"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Strängnäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Strömstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2835&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sundbyberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sundsvall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;17466&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;7276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;20862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;8704&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sunne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;14256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;5939&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;17028&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;7104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Surahammar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Svalöv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Svedala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;589&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Svenljunga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Säffle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2940&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Säter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Söderhamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;532&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;636&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Söderköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2797&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Södertälje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;9026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3766&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Sölvesborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tanum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;946&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2712&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tibro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tidaholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tierp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Timrå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;5523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tjörn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;2180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;6250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tomelilla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;881&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Torsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;19490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;8119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;23280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;9713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Trelleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Trollhättan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;33938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;14138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;40725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;16965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Trosa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;659&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Tyresö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;564&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;674&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Täby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1547&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;646&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Töreboda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Uddevalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;21612&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;9003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;25815&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;10770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Ulricehamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;759&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Umeå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;3158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;9056&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;3778&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Upplands Väsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;Upplands-Bro&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;491&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td331"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1023&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;2934&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Valdemarsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td331"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p100 ft103"&gt;SOU 2017:42 Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft120"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vallentuna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vansbro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1044&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;435&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;733&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Varberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;2396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;6871&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2867&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vaxholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;735&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vellinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vimmerby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vindeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3667&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vingåker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vårgårda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;788&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;942&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vänersborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;11313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;4713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;13575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Vännäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2634&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1097&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Värmdö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1059&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Värnamo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;607&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;726&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Västervik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;888&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Västerås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1804&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;752&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ystad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;572&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2472&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2953&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ånge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Årjäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;4235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1764&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;5058&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åsele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åstorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Åtvidaberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;734&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;876&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Älvkarleby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;576&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;688&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Älvsbyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2672&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;1113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;3191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ängelholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;868&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Öckerö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Ödeshög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;727&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Örnsköldsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;15370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;6403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;18359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;7660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Österåker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1868&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;778&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;2231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;931&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Östhammar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Östra Göinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p515 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td338"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td339"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;856799&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td339"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;356921&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td339"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;1024675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td339"&gt;&lt;P class="p571 ft2"&gt;427329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft103"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning … SOU 2017:42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tabell 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader per län och år baserade på aktsamhetsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;och uppgifter från GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;baserade på GÄU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;– åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;20 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;50 år dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;20 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;50 år framtidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;klimat (TSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Blekinge län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;935&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2681&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;1119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;28898&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;12038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;34518&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;14401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Gotlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Gävleborgs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;11174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;4655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;13347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;5569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Hallands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;28281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;11781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;33781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;14094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Jämtlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;755&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Jönköpings län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;10132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;4221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;12102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;5049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;933&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;1116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Kronobergs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;588&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;13851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;5770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;16544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;6902&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;17125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;7134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;20456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;8534&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;55520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;23128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;66317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;27668&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td341"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Södermanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;14356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;5980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;17148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;7154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;5513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;6585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2747&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Värmlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;123892&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;51610&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;147985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;61740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Västerbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;30164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;12566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;36030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;15032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td342"&gt;&lt;P class="p42 ft120"&gt;Västernorrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;56996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;23743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;68080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td340"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;28404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td129"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Västmanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;4813&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;5749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;2398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td341"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;408434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;170143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;489114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;203890&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Örebro län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;16224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;6758&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;19379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;8085&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;Östergötlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;25330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;10552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;30256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;12623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td343"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td270"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;856799&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td270"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;356921&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td270"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;1024675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td270"&gt;&lt;P class="p572 ft2"&gt;427329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft105"&gt;Kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft108"&gt;Räkneexemplen som baseras på de olika metoderna ger ett mycket stort utfallsrum som naturligtvis måste snävas in om man ska gå vidare för att göra en realistisk bedömning av kostnader för stabilitetsför­ bättrande åtgärder. Det närmaste verkliga kostnader man kommer är i detta fall sannolikt de ansökningar om stadsbidrag som gjorts av kommunerna även om dessa data kan vara behäftade med en rad fel­ källor som t.ex.;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Kostnaderna för klimatanpassning …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p573 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Det är inte säkert att det sökta beloppet motsvarar de slutliga kost­ naderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Vi har inte kontroll över om man har sökt flera gånger för sam­ ma objekt under perioden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Det är troligt, eller åtminstone möjligt att ansökningarna om stads­ bidrag är en underskattning av de verkliga kostnaderna, när t.ex. sta­ bilitetshöjande åtgärder genomförs i samband med förtätning eller omvandling av redan bebyggda områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Kostnaderna som redovisas i GÄU ligger på en avsevärt högre nivå än de som redovisas i ansökningar om stadsbidrag. Om dessa kostnader skulle extrapoleras till att gälla alla områden med potentiell skredproblematik blir kostnaderna mycket omfattande (Metod 3). I GÄU anges inte på hur lång sikt man tänker genomföra åtgärder och i detta fall jämför vi 20 och 50 års sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Räkneexemplet som redovisas enligt Metod 3 särbehandlar Göta &lt;NOBR&gt;älv-kommunerna&lt;/NOBR&gt; men trappar ner kostnaderna i kommuner med lägre skredbenägenhetsklasser. Sifforna som redovisas enligt Metod 3 måste ändå betraktas som mycket tentativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Det finns naturligtvis många sätt att redovisa statistiken, en möj­ lighet är förstås att begränsa kommunurvalet. Exempelvis skulle en ansats kunna vara att bara redovisa kommuner där något skred in­ träffat, eller kommuner som sökt stadsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;För att kunna gå vidare mot en realistisk kostnadsuppskattning bör expertis med kännedom om lokala och regionala förhållanden konsulteras. En första genomgång skulle kunna innefatta att ge igenom kommuner där skredrisken är liten eller obefintlig för att sortera bort dessa. Därefter bör man gå igenom och göra bedöm­ ningar per län och kommun. MSB:s översiktliga stabilitetskarter­ ingar och geoteknisk information som redovisas i geoteknisk sek­ torsportal kan vara lämpliga startpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;P class="p575 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft8"&gt;I detta kapitel ska utredningens slutsatser, överväganden och förslag presenteras. För dagvatten kommer övervägandena och förslagen att anges i kapitel 8. Finansieringsförslag kommer att redovisas i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Utredningens uppdrag är mycket brett. Det omfattar enligt direk­ tivet klimatanpassning av all mark och alla klimateffekter. Klimat- och sårbarhetsutredningen redovisade i sitt betänkande, Sverige in­ för klimatförändringarna – hot och möjligheter, SOU 2007:60, i kapitel 4 hur klimatförändringar kommer att beröra sex olika huvud­ områden, som i sin tur har &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; undergrupper. Dessa var &lt;SPAN class="ft39"&gt;kommuni­ kation &lt;/SPAN&gt;(väg, järnväg, sjöfart osv,), &lt;SPAN class="ft39"&gt;tekniska försörjningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;(elsystem, fjärrvärme osv.), &lt;SPAN class="ft39"&gt;bebyggelse och byggnader (&lt;/SPAN&gt;bl.a. över­ svämning, ras, skred och erosion samt dagvatten&lt;SPAN class="ft39"&gt;), areella näringar och turism (&lt;/SPAN&gt;skogsbruket, jordbruket, fiske, turism osv.&lt;SPAN class="ft39"&gt;), naturmiljön och miljömålen samt människors hälsa. &lt;/SPAN&gt;Sammantaget handlar det därmed om ca 25 olika områden. Uppdelningen är den som används i praktiken när man diskuterar klimatanpassning i Sverige och får därmed beskrivas som gängse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Mitt huvuduppdrag är att klarlägga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun, landsting och andra för all mark och alla klimateffekter. Som närmre framgår av avsnitt 2.1 är ansvarsfördelningen beroende på vilken mark som avses, lagstiftningen är inte samma för exem­ pelvis bebyggelse jämfört exempelvis med jordbruk eller skogsbruk. Innebörden är att ämnet är tvärsektoriellt och omfattar en stor del av hela samhället. På grund av detta har jag som framgått av av­ snitt 2.1 avgränsat uppdraget till det område som Klimat- och sår­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft20"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;barhetsutredningen benämnde bebyggelse och byggnader. För en del av bebyggelsen gäller särregler som särskild lagstiftning, som exem­ pelvis för väg och järnväg. Jag har därför som även det framgår av 2.1 avgränsat min ansvarsanalys från sådana anläggningar som omfattas av särreglering, som vägar, järnväg, kärnkraftverk och vindkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Bebyggelse ska som huvudregel planläggas genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Detaljplan krävs om det handlar om ny sam­ manhållen bebyggelse eller bebyggelse som ska förändras eller be­ varas i ett sammanhang, jämför 4 kap. PBL. Vid min analys nedan om ansvarsfördelning har jag utgått från bebyggelse som planlagts i &lt;SPAN class="ft39"&gt;detaljplan. (&lt;/SPAN&gt;Områdesbestämmelser förekommer mer sällan och är därför i praktiken mindre relevant). Vad som gäller utanför detalj­ planerat område får analyseras i ett annat sammanhang, slutsatserna om ansvaret för områden som inte är detaljplanerade skulle ha andra juridiska utgångspunkter och därmed kan slutsatserna variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Skälet till just denna avgränsning är att här är ansvarsfördelning­ en mellan stat och kommun och fastighetsägare särskilt angelägen, eftersom det handlar om en övergripande fördelning. Inom andra områden, som exempelvis järnväg är ansvarsfördelningen mindre svår, för järnvägen ansvarar i huvudsak staten. Uppdraget avser vidare alla klimateffekter, men här har jag avgränsat uppdraget till översväm­ ning, ras, skred och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Skälet är att dessa klimateffekter kan orsaka stora skador på be­ byggelse. Som framgått lyfte även Klimat- och sårbarhetsutredning­ en fram dessa effekter för bebyggelse. Det ska dock noteras att det även finns andra klimateffekter som kan ge skador på bebyggelse, exempelvis ger ökade temperaturer och ökad luftfuktighet under­ hållsproblem på grund av risk för fukt och mögel. Vidare påverkar be­ byggelsens utformning människors hälsa vid värmeböljor. Jag menar att det är mycket viktigt att de områden och de klimateffekter som inte behandlas av mig utreds i särskild ordning, särskilt med hänsyn till att olika områden påverkar varandra. Exempelvis har såväl Jord­ bruksverket som Skogsstyrelsen framhållit att det är särskilt angeläget att motsvarande arbete sker för skogen och jordbruket, se bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Ansvarsfördelningen har analyserats i kapitel 4. I avsnitt 7.2 kom­ mer jag att sammanfatta denna analys. Denna ansvarsfördelning kom­ mer sedan att ligga till grund för mina förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft63"&gt;Av direktivet framgår att jag även ska analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för att anpassa pågående och pla­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;nerad markanvändning och bebyggd miljö till ett förändrat klimat och föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som analy­ serna föranleder. Det saknas i direktivet en problemanalys om vilka hinder som kan vara relevanta och vilka problem det skulle lösa. Att undanröja lagstiftningshinder utan att kunna utgå från konkreta problem är omöjligt. Utredningen har därför som metod valt, se avsnitt 2.2, att ha ett mängd sammanträden med ett stort antal olika kommuner, länsstyrelser, myndigheter och organisationer i syfte att kartlägga de problem som hinder i lagstiftningen kan skapa. En be­ gränsning har varit att inte heller myndigheter och kommuner i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;– med några undantag – i nuläget påbörjat arbetet med att klarlägga vilka problem lagstiftningen innebär för klimatanpassningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Utredningen har analyserat de möjliga lagstiftningshinder som lyfts fram eller som jag annars kunnat fånga upp. Jag har gjort om­ fattande analyser av dessa möjliga problem i 4.2.5. och 4.2.6. För en del hinder blev slutsatsen att det inte är ett juridiskt problem utan snarare ett politiskt problem eller ett informationsproblem. För andra problem drog jag slutsatsen att redan gällande lagstiftning medger att kommunerna agerar, men att det kan handla om att det saknas kunskap om hur den gällande lagstiftningen kan användas. Jag har valt att enbart redovisa dessa komplexa och omfattande juridiska analyser i kapitel 4. Framöver kommer därför i detta kapitel enbart de problem som jag lägger konkreta ändringsförslag om att beröras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;De lagstiftningshinder som skulle kunna komma ifråga skulle i första hand finnas i PBL, men även flera andra lagar skulle kunna vara relevanta. En svårighet har varit att PBL är en omfattande lag som reglerar och balanserar en mängd olika motsatta intressen. Större förändringar i PBL skulle behöva avvägas utifrån dessa olika intressen. Eftersom min utgångspunkt är klimatanpassning saknar jag denna överblick. Därtill kommer att mina förslag måste följa PBL:s syste­ matik. Mitt angreppssätt har blivit att mina förslag i möjligaste mån ska begränsas till att enbart avse klimatanpassning, att de så långt som det är görligt ska utgå från min avgränsning av uppdraget, men att de samtidigt måste följa PBL:s grundläggande systematik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;När det gäller klimatanpassning av bebyggelse kan detta arbete från ett övergripande perspektiv i huvudsak endast utföras av kom­ munerna, eftersom det är de som har planmonopolet. Kommunerna har i olika grad påbörjat arbetet med att kartlägga vilka skador klimat­ effekter kan ge. Som framgår närmre av de redovisade undersök­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;ningarna i 3.6 har enbart en del av kommunerna gjort någon form av klimatanpassningsplan. Vad dessa planer kan innehålla varierar, oftast är det enbart en analys om framtida klimateffekter utifrån läns­ styrelsernas regionala planer. Bedömningen är också att endast en liten del av kommunerna även kartlagt behovet av åtgärder. Efter­ som det arbetet är grundläggande kommer jag i första hand att foku­ sera på att underlätta detta arbete genom lagstiftningsförslag. Mina överväganden och förslag om detta kommer vi att presentera i 7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Utredningens uppdrag avser ansvarsfördelning mellan stat, kom­ mun och andra, men under arbetets gång med att beskriva statens ansvar har det blivit tydligt att det saknas en övergripande nationell strategi. Jag kommer att i 7.4.2 föreslå hur en sådan kan utredas och vilka frågor den bör omfatta. Jag menar vidare att den nuvarande myndighetsstrukturen saknar sammanhållning. Jag kommer därför att i 7.4.3 överväga en förändrad struktur och föreslå förändringar för området bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Därutöver menar jag att frågan om nybyggnation på riskfylld mark enligt äldre detaljplaner är en fråga som utredningen bör överväga i 7.5 Det handlar om att risken för översvämning, ras, skred och erosion borde övervägas inte bara vid planläggning utan även vid bygglovs­ ansökan. Här skulle även kommunens skadeståndsansvar påverkas, risken för preskription skulle minska. Ett alternativ är att överväga krav om att ompröva äldre, men fortfarande gällande detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Till det kommer sedan i kapitel 8 lämnas förslag utifrån ett dag­ vattenperspektiv och överväganden om finansiering lämnas i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Gällande ansvarsfördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utredningens slutsats – en sammanfattning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ansvaret för att klimatanpassa ny och befintlig bebyggelse fördelas mellan stat, kommun och fastighetsägare. Kommunerna har ansvaret för att &lt;SPAN class="ft39"&gt;ny bebyggelse &lt;/SPAN&gt;i detaljplan lokaliseras till lämplig mark utifrån risken för olyckor som ras, skred eller översvämning och erosion. De gällande reglerna om skadeståndsansvar innebär att det i prak­ tiken är svårt för fastighetsägaren att utkräva detta ansvar. Kom­ munerna saknar juridiskt ansvar för att klimatanpassa &lt;SPAN class="ft39"&gt;befintlig be­ byggelse&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p579 ft8"&gt;Statens ansvar för &lt;SPAN class="ft39"&gt;ny och befintlig bebyggelse &lt;/SPAN&gt;är vagt, det finns någon form av övergripande ansvar, men det saknas möjlighet för fastighetsägare att utkräva detta ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En effekt av statens och kommunernas begränsade ansvar blir att fastighetsägaren får bära det ansvar som inte kommunen eller staten har. Fastighetsägarens ansvar följer av äganderätten. Fastighetsägaren har som huvudregel ingen skyldighet att klimatanpassa sin egendom, i stället innebär ansvaret att ta konsekvenserna, att stå risken för skador. I nuläget förs fastighetsägarens kostnader till stor del över på försäkringskollektivet, men det finns en risk för att fastighets­ ägare i framtiden inte på samma sätt som i dag kommer att kunna försäkra sig för skador på grund av klimateffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Den gällande ansvarsfördelningen är enligt min uppfattning orim­ lig, eftersom den innebär att fastighetsägare kan komma att drabbas hårt. Det är inte möjligt att på ett övergripande sätt förändra ansvars­ fördelningen i efterhand, i vart fall inte i denna utredning. Skälet är som kommer att framgå närmre framöver att det även kräver att finansieringsfrågan är klarlagd. I stället kommer jag att lämna olika förslag som minskar riskerna, underlättar klimatanpassningen och som i viss mån förändrar ansvarsfördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utredningens analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft8"&gt;Utredningens övergripande uppdrag är att klargöra hur ansvaret fördelas mellan staten, landstingen, kommunerna och enskilda i fråga om att vidta åtgärder för att anpassa pågående och planerad mark­ användning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. I de delar där ansvarsfördelningen är otydlig eller inte ändamålsenlig ska utredaren föreslå förbättringar. Skälet till att klarlägga ansvarsför­ delningen brukar anges till att den är oklar och att denna oklarhet skulle kunna vara en förklaring till att alltför få åtgärder vidtagits sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen överlämnande sitt betän­ kande 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Med den avgränsning jag gjort faller landstingen utanför, eftersom de inte uppbär ett särskilt ansvar för skador på ny och befintlig be­ byggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft8"&gt;När jag analyserar statens, kommunens och fastighetsägarens ansvar är det viktigt att notera att även stat eller kommun kan vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;fastighetsägare. Analysen tar dock inte ställning till vem som äger fastigheterna. Jag analyserar det ansvar stat eller kommun kan ha utan att vara fastighetsägare. I den mån staten eller kommunen äger fastigheter gäller det som anförs för fastighetsägare även för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Jag har när jag analyserat ansvar utgått från ett juridiskt ansvar. Med ett juridiskt ansvar menar jag ett ansvar som är möjligt att ut­ kräva, att det är möjligt att vidta åtgärder mot den som inte upp­ fyller sina skyldigheter. Det kan exempelvis vara skadestånd eller andra sanktioner. Många gånger har kommun eller stat möjlighet att agera, men om det är ”frivilligt” och inte sanktionerat utgör det enligt min mening inte ett juridiskt ansvar. Att lägga en sådan betydelse i ett juridiskt ansvar får anses vara traditionellt. Som en jämförelse kan lagrådets yttrande &lt;NOBR&gt;2017-02-15&lt;/NOBR&gt; över ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige tjäna, (lagrådsremiss den 2 februari 2017). Här disku­ terar lagrådet bl.a. innebörden av rättsligt ansvar. Lagrådet menar att det inte föreligger ett rättsligt ansvar för regeringen om lagen inte innehåller några sanktioner eller andra rättsverkningar för det fall regeringen underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. I min analys kommer jag vidare inte bara beakta om det finns en for­ mell möjlighet att utkräva ett ansvar utan även om det är praktiskt möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;Kommunerna har som framgår närmre av 4.2 ett ansvar enligt PBL för att ny bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Det finns en utredningsskyldighet för kommunen att klarlägga om marken är lämplig. Kommunerna ska inhämta underlag för att uppfylla detta ansvar. Om kommunerna tillåter bebyggelse på olämplig mark eller underlåter att inhämta kunskap och det därefter sker skador på grund av översvämning, ras/skred eller erosion kan kommunen bli skadeståndsskyldig mot fastighetsägaren. Därmed har kommunen formellt sätt ett juridiskt ansvar för ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Samtidigt är i praktiken en förutsättning för skadestånd att fastig­ hetsägaren kan bevisa att kommunen varit vårdslös. I praktiken låter en del kommuner bli att fullt ut utreda markens lämplighet utifrån risken för olyckor, översvämning eller erosion, i vart fall i ett lång­ siktigt perspektiv med hänsyn till förväntade klimatförändringar. Det förekommer även byggnation på mark som utretts och som senare visat sig vara olämplig. Det finns flera förklaringar till det. I dag är det i hög grad oklart vilket tidsperspektiv kommunerna ska arbeta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;efter och hur skaderisken ska bedömas. Bara en del av kommunerna har tagit ställning till vilka risker, exempelvis vattennivåer, som är acceptabla. Det har hittills vidare saknats praxis eller tillräckliga rikt­ linjer från länsstyrelserna eller regeringen. (När det gäller praxis för översvämning fattade regeringen i december 2016 två beslut som ger vissa indikationer, men det är ännu oklart vilka generella slutsatser rättsfallen man kan dra av dem, jämför 4.2.1.). Dessa osäkra faktorer innebär sammantaget att det bör vara förenat med svårigheter att bevisa att kommunen varit vårdslös.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det ansvar kommunen bär för ny bebyggelse är att &lt;SPAN class="ft39"&gt;planläggning­ en &lt;/SPAN&gt;av bebyggelsen sker till lämplig mark. Det juridiska ansvaret är därmed kopplat till detaljplanen och den relevanta myndighetsutöv­ ningen som kan ge ett skadeståndsansvar sker när planen antas. Som framgått av 4.2.1 saknar kommunen enligt gällande lagstiftning möj­ lighet att avslå en ansökan om bygglov utifrån risken för olyckor, översvämning eller erosion om den är i överensstämmelse med detalj­ plan. Jag kommer att återkomma till om detta är ändamålsmässigt nedan under 7.5. Ett särskilt problem är vidare att genomförande­ tiden för bebyggelse efter det att planen antagits är &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; år. Skade­ ståndsansvaret preskriberas 10 år efter det att planen antagits. Därtill kommer att en del ny bebyggelse sker efter äldre detaljplaner, vilket innebär att skadeståndsansvaret för planen redan på förhand är preskriberad. De anförda osäkerhetsfaktorerna och preskriptions­ bestämmelserna innebär enligt min uppfattning att kommunens ska­ deståndsansvar i praktiken är urvattnat och att det därmed många gånger blir svårt för en fastighetsägare att utkräva ett ansvar av kom­ munen för skador utifrån kommunens ansvar för ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;För den befintliga bebyggelsen saknar kommunen motsvarande planläggningsansvar enligt PBL, efter det att preskriptionsansvaret löpt ut finns det inget juridiskt ansvar. Den befintliga bebyggelsen utgör den absoluta merparten av bebyggelsen, jämför avsnitt 3.5. PBL uppställer inga krav på att kommunen ska skydda den befintliga be­ byggelsen mot översvämning, ras, skred eller erosion utöver att lagen anger att byggnadsnämnden uppmärksamt ska följa utvecklingen samt ta de initiativ som behövs. Därutöver är det så att kommunen som huvudregel inte får ändra detaljplanen under genomförande­ tiden utan berörda fastighetsägares samtycke. Undantag gäller om nya förhållanden av stor vikt som inte kunde förutses uppkommer, vilket borde kunna vara exempelvis risk för översvämning eller ras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Även i ett sådant fall skulle fastighetsägaren ha rätt till ersättning för exempelvis sina kostnader som hen kan ha haft. Redan beviljade bygglov eller förhandsbesked skulle inte heller påverkas. Från kom­ munalt håll har anförts att regelsystemet kan innebära så stora kost­ nader för kommunen att det i praktiken framstår som omöjligt att ändra detaljplanen under genomförandetiden. Efter genomförande­ tiden får detaljplanen ändras, men det påverkar inte den redan upp­ förda bebyggelsen. Det ska vidare beaktas att den befintliga bebyg­ gelsen som huvudregel inte heller aktualiserar ett konkret ärende som leder till myndighetsutövning för kommunen (undantag kan vara om fastighetsägaren ansöker/anmäler om exempelvis ombyggnation). Att kommunen utifrån den vaga bestämmelsen om att följa utveck­ lingen skulle kunna bli skadeståndsskyldig vid ren passivitet be­ dömer utredningen vara uteslutet. Sammantaget leder detta till en övergripande slutsats om att kommunen saknar ett juridiskt ansvar enligt PBL för den befintliga bebyggelsen (inom detaljplanerat om­ råde). Analyser från andra som redovisats i 4.2.1 stärker den slut­ satsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Från Göteborgs kommun har anförts att man delar den juridiska bedömningen om skadeståndsskyldighet, men att det ändå har bety­ delse vilka rättsliga konsekvenser andra lagar kan ge. Man har pekat på att kommunerna har en exklusiv rätt att bestämma om planlägg­ ning och att staten i vissa begränsade fall, som om det handlar om riksintressen eller samordning mellan kommuner kan förelägga kom­ munerna att upprätta detaljplan. Från kommunen har upplysts om att staten aldrig utnyttjat denna möjlighet. Utredningen menar att det förhållandet att staten i vissa undantagsfall kan framtvinga en detaljplan bör sakna betydelse för ansvarsbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Det redovisade avser kommunens ansvar enligt PBL. Den lagstift­ ning som därutöver är relevant är lag (2003:778) om skydd mot olyck­ or. Enligt den lagen är det i första hand kommunerna som har ett ansvar för räddningstjänst. Vid olyckor eller överhängande fara för olyckor gäller att kommunen ska ansvara för räddningstjänst. En för­ utsättning är att det är motiverat med hänsyn bl.a. till behovet av ett snabbt ingripande och det hotade intressets vikt, jämför vidare 4.1.2. Innebörden av detta ansvar är därmed att kommunerna vid plötsliga översvämningar och ras eller skred (långsamma översvämningar och erosion ingår inte i termen olyckor i den lagen) av viss dignitet har en skyldighet att agera med räddningsinsatser i den utsträckning det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;är möjligt. Ansvaret innebär att hindra eller begränsa skador, men inte att i slutänden ersätta förstörd egendom. I stället drabbar dessa kostnader fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Staten uppbär ett ansvar för klimatanpassning i stort och för det område jag utrett, bebyggelse och klimatanpassning genom sina myn­ digheter. Det finns som kommer att utvecklas i avsnitt 7.4 ett flertal statliga nationella myndigheter som har ett uppdrag att arbeta med klimatanpassning, men ingen statlig myndighet har ett övergripan­ de ansvar. I stället har samtliga berörda myndigheter uppdrag att bistå, bidra, vägleda eller att samordna. Staten bedriver sedan 2009 genom länsstyrelserna en regional samordning av all klimatanpassning på re­ gional nivå. Arbetet handlar främst om kunskapsförmedling och arbetet bedrivs utifrån frivillig samordning. Staten har därutöver genom länsstyrelsen/regeringen också ett tillsynsansvar för bygg­ nation enligt PBL. Det finns ett långtgående krav på kommunerna att bedriva samråd med bl.a. länsstyrelserna vid all planläggning om att marken bl.a. är lämplig utifrån risken för skador på grund av olyckor, översvämning och erosion. Länsstyrelsen ska överpröva och upphäva beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser om en be­ byggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Dessa s.k. stat­ liga ingripandegrunder är ett uttryck för statens övergripande ansvar för nationella frågor. Det är uttalat att staten är den yttersta garan­ ten för medborgarens säkerhet och trygghet&lt;SPAN class="ft39"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Samtidigt saknas det i princip möjlighet för såväl kommun som fastighetsägare att utkräva ett ansvar av staten. Som jag utvecklat närmare i 4.1.3 skulle formellt sett en skadeståndstalan kunna riktas mot staten om länsstyrelsen eller regeringen vid överprövningen varit vårdslös. Skadestånds­ skyldighet föreligger dock inte mot den instans som avgjort ärendet slutligt. Det betyder att staten inte kan bli skadeståndsskyldig om länsstyrelsens beslut fastställts av regeringen. Skulle dock länsstyrel­ sens beslut inte överklagats till regeringen eller om det överklagats och ändrats av regeringen föreligger en teoretisk möjlighet att bedriva en skadeståndstalan mot länsstyrelsen, men det förutsätter att det kan bevisas att länsstyrelsen genom vårdslöshet orsakat skada, vilket framstår mycket svårt om det handlar om en bedömningsfråga och inte om exempelvis ett formfel. Rimligen bör det också vara så att det i första hand borde vara kommunen som ansvarar, eftersom det är kommunen som fattar det första beslutet utifrån ett större&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;kunskapsunderlag i en grundligare process. Rättsfall om skadestånd mot staten i frågan saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sammantaget menar jag att statens övergripande ansvar vagt och i stora delar oreglerat och det i princip saknas möjlighet för fastig­ hetsägare eller kommun att utkräva ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En effekt av staten och kommunernas begränsade ansvar blir att fastighetsägaren får bära det ansvar som inte kommunen eller staten har. Fastighetsägarens ansvar följer av äganderätten. Fastighetsägaren har som huvudregel ingen skyldighet att klimatanpassa sin egendom, i stället innebär ansvaret att ta konsekvenserna, att stå risken för skador. (Fastighetsägare har dock som framgår närmre av 4.3 utöver ansvaret för sin egen fastighet också en skyldighet att se till att den egna fastigheten inte orsakar olägenhet för omgivningen enligt 3 kap. 1 § Jordabalken. Innebörden är att en fastighetsägare kan bli ansvarig för skador på annans fastighet som är en följd av exempelvis gräv­ ningsarbete). Eftersom fastighetsägaren står risken för skador skulle det därmed i hög grad kunna ligga i fastighetsägarens intresse att försöka skydda sin egendom genom klimatanpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Som framgått kan en fastighetsägare vara en enskild person, men även en juridisk person, som exempelvis ett företag eller en kommun. Många kommuner äger mycket mark. I nuläget förs enskilda fastig­ hetsägarens kostnader till stor del över på försäkringskollektivet, även om redan nu höga självrisker kan gälla för exempelvis över­ svämning, se vidare 4.3. Som också framgår närmre där gäller inte motsvarande fullt ut för juridiska personer som exempelvis kommun­ er, eftersom dessa tecknar försäkringar mer på individuell basis och efter de behov de anser sig ha. Det finns också en risk för att fastig­ hetsägare i framtiden inte kommer att kunna försäkra sig för skador på grund av klimateffekter, eftersom skador exempelvis på en bygg­ nad inte längre skulle bedömas som en plötslig och oförutsedd hän­ delse. Som framgår närmre av avsnitt 4.3 är en förutsättning för försäkring att det är en plötslig och oförutsedd händelse. Om det i stället exempelvis handlar om regelbundet återkommande översväm­ ningar skulle dessa inte vara plötsliga och oförutsedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Den gällande ansvarsfördelningen är enligt min uppfattning orim­ lig, eftersom det innebär att såväl enskilda fastighetsägare som juri­ diska personer kan komma att drabbas hårt. För fastighetsägare kan det också vara svårt att agera effektivt, åtgärderna kräver många gånger samordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Från kommunalt håll har anförts att kommunerna har stora möj­ ligheter att vidta åtgärder både i syfte att skydda befintlig bebyg­ gelse och kommande bebyggelse. Det finns en rätt för kommunen att vidta åtgärder om det kan anses vara av ett allmänt intresse för kommunmedlemmarna. Det har framförts att det är självklart att en kommun har intresse av att skydda kommunen mot exempelvis höjda vattenstånd. Så har också Kristiandstad, Arvika och Göteborg gjort i viss mån. Det är enligt uppgift från kommunalt håll ett grund­ läggande intresse hos varje stad att skydda sig mot förändrat klimat. Inom bebyggda områden har enskilda ofta mycket små möjligheter att skydda sina fastigheter genom åtgärder. Många städer i Sverige är anlagda vid vattendrag. Här kan det vara fråga om vallar eller annat översvämningsskydd. Ett sådant skydd torde sällan kunna uppföras på en enskilds fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Kommunerna har därmed möjlighet att planera och utföra åt­ gärder, men saknar i dag en juridisk skyldighet. Som framgått tidigare menar jag med juridisk skyldighet en sanktionerad skyldighet. Även om det saknas en sådan skyldighet är kommunerna beroende av att åtgärder sker. Från kommunalt håll har påpekats att det finns ett mycket stort intresse och möjlighet att stadsutveckla och skydda sina städer och som framgått sker det redan i utsatta städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Det som utgör hinder för kommunerna att göra en klimatanpass­ ning för bebyggelse är i första hand att det saknas pengar. Därut­ över behöver tekniska problem lösas, exempelvis hur vallar ska kunna utformas. Det finns också i annan lagstiftning motstridiga intressen, som t.ex. bestämmelser om strandskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt utredningens uppfattning är det inte möjligt att för mig på ett övergripande sätt förändra ansvarsfördelningen. Att exem­ pelvis i efterhand lägga ett övergripande ansvar på kommunerna för den befintliga bebyggelsen framstår som omöjligt, särskilt med hänsyn till att det ännu inte klarlagts vad kostnaderna för varje kommun skulle uppgå till och hur finansieringen skulle ske. Utredningen kom­ mer att lämna några förslag som påbörjar arbetet med att minska riskerna för skador och underlätta klimatanpassningen. Förslagen innebär sammantaget ett något utökat ansvar för kommunerna, men arbetet ska ske med av statligt stöd. Det måste sedan fortsätta fram­ över. Som jag kommer att föreslå i kapitel 9 menar jag också att när varje kommun hunnit analysera riskerna och hittat en övergripande strategi för att hantera dem måste hela finansieringen av klimat­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;anpassningen utredas förutsättningslöst med utgångspunkt från att såväl staten som kommunerna saknar ett juridiskt ansvar för klimat­ anpassning av befintlig bebyggelse, jämför vidare kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Analys om risker på grund av klimateffekter och en strategi i översiktsplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Kommunens syn på risken för skador på bebyggelse och byggnadsverk på grund av översvämning, ras, skred och erosion och hur dessa risker kan minska eller upphöra ska framgå av översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;Som framgått är klimatanpassning fortfarande en ”ny” fråga, trots att Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterade sitt betänkande redan 2007. Bara en del av alla kommuner har påbörjat arbetet, se ovan under 7.1. Konsekvensen av detta blir som analyserats under 7.2 att fastighetsägaren kan komma att drabbas hårt och att det blir svårt och ineffektivt för enskilda fastighetsägare att vidta åtgärder. Jag menar också att frågan om att undanröja alla lagstiftningshinder för klimatanpassning är tidigt väckt, i stället kommer fokus att ligga på förslag som innebär att kommunerna kommer att klarlägga riskerna och göra en övergripande strategi om hur riskerna ska hanteras. Innan sådana analyser är på plats är det som framgått svårt för kommun­ erna att ha en uppfattning om vad som utgör hinder i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I avsnitt 4.2.5 har diskuterats om det analysarbete kommunerna måste göra ska vara ett tvingande krav eller frivilligt. Min utgångs­ punkt är att det är avgörande att detta arbete kommer till stånd och att det därför måste vara ett tvingande krav. Som framgått av 4.2.3 är klimatanpassning ett nationellt intresse, varför min utgångspunkt är att mina utökade krav i lag inte står i strid med principerna om det kommunala självstyret eller planmonopolet. Kravet kommer också att finansieras med statlig finansiering, jämför vidare kapitel 10, och med utökat stöd av statliga myndigheter, se avsnitt 7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I min bakgrund har jag beskrivit att det från flera olika håll har anförts att ett krav om att varje kommun skulle upprätta en klimat­ anpassningsplan skulle vara en lösning för att få igång ett kommunalt analys- och planeringsarbete. Från andra håll har invänts att termen klimatanpassningsplan i sammanhanget är för vid, den avser inte bara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;klimatanpassning för det område jag utrett i enlighet med utred­ ningens avgränsning utan även exempelvis tekniska försörjnings­ system, dricksvattenförsörjning, människors hälsa, infrastruktur osv, dvs. klimatanpassning för samtliga de 25 områden som kan omfattas. Jag menar att mina förslag så långt som möjligt bör avse det område jag utreder, eftersom jag annars inte kan överblicka konsekvenser­ na. Jag har begränsat mitt uppdrag till bebyggelse inom detaljplanerat område, och därutöver avgränsat särskilda anläggningar, som om­ fattas av egen reglering som vägar, järnväg, kärnkraftverk osv. Vidare har jag avgränsat mig till ras, skred, översvämning och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;SKL har framfört att det vore olämpligt med särskild plan, i stället skulle en sådan plan kunna vara en bilaga till översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Min slutsats är att ett nytt krav mot kommunerna skulle behöva införlivas i det gällande regelsystemet, dvs. i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Enligt den gällande lagstiftningen anges i 3 kap. 1 § PBL att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommun­ en och enligt 3 kap. 2 § är översiktsplanens syfte att den ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Enligt 2 kap. 4 § PBL gäller att vid planläggning får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Paragrafen innehåller därmed ett grund­ läggande krav på lämplighetsprövning av mark som ska bebyggas och det avser bl.a. utifrån risken för olyckor, översvämning och erosion. Min slutsats är som jag redovisat i avsnitt 4.2.1 att den bestämmel­ sen formellt omfattar såväl översiktsplan som detaljplan, men att den i nuläget har betydelse för detaljplanen. Effekten blir att kom­ munerna skjuter upp lämplighetsbedömningen av mark till detalj­ planeskeendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Samtidigt finns det en enighet om att analysen om riskerna borde ske tidigare och från ett mer övergripande perspektiv. Detaljplanen avser begränsade områden, medan översiktsplanen omfattar kom­ munen i dess helhet. När det gäller risken för skador på grund av klimateffekter är det viktigt att planeringen är långsiktig och att den anpassas efter förändrade klimatförhållanden. Det saknas i lagstift­ ningen i dag krav mot kommunerna om att analysera risker för bebyggelse på grund av klimateffekterna övergripande och att samlat presentera dem. Det betyder att krav om en analys om riskerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;saknas såväl från ett helhetsperspektiv som från ett informations­ perspektiv. Som jag angett ovan innebär den gällande ansvarsfördel­ ningen att ansvaret hamnar på den enskilde fastighetsägaren och/eller försäkringskollektivet. Det betyder att det är angeläget att fastighets­ ägare uppmärksammas på dessa risker. Därutöver innebär gällande lagstiftningen enbart att &lt;SPAN class="ft39"&gt;ny &lt;/SPAN&gt;bebyggelse lokaliseras till lämplig mark. Det saknas skyldighet för kommunerna att analysera risker för den befintliga bebyggelsen. Som framgått tidigare gäller i praktiken också att kommunen kan undgå denna skyldighet även för ny bebyggelse om inte ny detaljplan upprättas. Slutligen saknas i dag också skyl­ dighet för kommunerna att påbörja ett arbete för att hitta strategier för hur riskerna på bebyggelse kan minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sammantaget föreslår jag därför att det införs ett uttryckligt krav mot kommunerna om att i översiktsplanen ange en analys om risker­ na för översvämning, ras, skred och erosion för bebyggelse och bygg­ nadsverk samt en strategi för hur dessa skador kan minskas eller förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Syftet med kravet om en sådan analys är i första hand att arbetet med att bedöma riskerna och att finna en strategi kommer i gång och att det inleds en dialog med kommunens medlemmar. Att analysen med hänsyn till att den tas in i översiktsplanen blir vägledande och inte bindande är därmed utifrån de perspektiven ingen nackdel. Analysen kommer även att tjäna som en vägledning för detaljplaner för ny bebyggelse. Som framgått gäller redan enligt 2 kap. 5 § PBL att kommunerna vid planläggning ska lokalisera bebyggelse och bygg­ nadsverk till mark som är lämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Denna bestämmelse är bindande för detalj­ plan och kan överprövas av länsstyrelse och efter överklagande sedan av regering. Denna bestämmelse ska förstås fortsätta att gälla och den riskanalys som gjorts i översiktsplanen kan utgöra grund för för­ djupad analys i detaljplan för mer begränsad bebyggelse. Det finns vidare redan i gällande lagstiftning, 3 kap. 9 § PBL, krav om att kommunen när den upprättat ett förslag till översiktsplan eller änd­ ring i planen ska samråda med bl.a. länsstyrelsen och berörda kom­ muner. Vidare ska kommunen ge bl.a. kommunens medlemmar, andra myndigheter och sammanslutningar som har ett väsentligt intresse tillfälle att delta i samrådet. Det sker också ett omfattande samråd mellan länsstyrelse och kommun. Olika uppfattningar om översikts­ planen skulle i sin tur påverka detaljplanen, i det skedet kan då läns­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;styrelsen återkomma med sina synpunkter i en överprövning. Det ska vidare noteras att redan enligt 3 kap. 10 § punkten 5 gäller att under samrådet om kommunens förslag till översiktsplan ska läns­ styrelsen bl.a. särskilt verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till olyckor, översvämning eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det har framförts att en farhåga kan vara en översiktsplan inte är tillräckligt detaljerad för att kunna klarlägga risker och åtgärder. Det har även anförts att riskanalysen kan bli för omfattande med hänsyn till att hela kommunen omfattas. Här gäller då att den risk­ analys som ska utföras får ske efter de indikationer om risker som kan finnas och att områden bör utredas i prioritetsordning, där risker­ na bedöms vara störst. Vid riskbedömning bör hänsyn tas både till sannolikheten för skador och till konsekvenserna av skador. Den ska omfatta inte bara klimateffekter som kan förväntas uppstå i när­ tid, utan även klimateffekter som kan förväntas i ett längre per­ spektiv och påverka bebyggelses utnyttjande och ekonomiska värde. Vidare ska noteras att enligt 3 kap. 6 § PBL gäller att översiktsplan­ en ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den fram­ går. Med ett utökat krav om analys och strategi för bebyggelse på grund av skador av klimateffekter skulle den bestämmelsen förstås också omfatta det kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Ett förslag till översiktsplan ska vidare ställas ut. Det finns därmed ett redskap om hur den nödvändiga informationen till fastighets­ ägare och andra kan förmedlas. En ökad riskinsikt kan i sin tur lösa problem om motstånd mot att kommunen exempelvis upphäver detaljplaner för att förhindra fortsatt bebyggelse på riskfylld mark (jämför nedan 7.5 och redogörelsen under 4.2.5). Min slutsats är att det måste råda transparens om dessa risker och följder. I dag finns det exempelvis hos myndigheter kunskap om att vissa särskilda fastig­ heter är särskilt utsatta för rasrisk, men myndigheterna är tveksam­ ma om hur uppgifterna ska publiceras, eftersom det kan få stor effekt på fastigheternas marknadsvärde och försäkringsmöjligheter och därmed på den enskildes ekonomi. På samma sätt har det exempelvis inom Göteborgs kommun funnits en diskussion innan kommunen beslutade att lägga ut information om hur klimateffekter i fram­ tiden kan påverka olika områden. Det som är vanskligt är att slut­ satserna kan vara osäkra, och leda till onödig oro om de är felaktiga. Jag menar att den information kommuner och myndigheter har måste&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;i det skede den bedömts vara tillförlitlig delges kommuninvånarna, eftersom det som framgått i praktiken oftast är fastighetsägaren som bär risken. Det ska ske genom att analysen om risker och en över­ gripande strategi om åtgärder ska framgå av översiktsplanen. Denna information får sedan värderas av fastighetsägare och försäkrings­ bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Kommunfullmäktige ska vidare enligt 3 kap. 27 § PBL minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i för­ hållande till kraven i 3 kap. 5 §. Som framgår av avsnitt 4.2.5 följs denna regel av de flesta kommuner, men år 2014 hade 26 procent av kommunerna inte aktualitetsprövat sin översiktsplan efter 2010. Från kommunerna anges resursbrist som skäl. Mitt förslag innebär ytter­ ligare ett krav mot kommunerna. Som kommer att framgå nedan under 7.4 och kapitel 10 föreslår jag dock att kommunerna kommer att få stöd av en förbättrad myndighetsstruktur och ett heltäckande finansiellt stöd för detta krav. Därmed skapas förutsättningar för kommunerna att uppfylla detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Min sammantagna bedömning är att ett krav mot kommunerna om att i en översiktsplan analysera riskerna på grund av översvämning, ras, skred och erosion och att det även ska finnas en skyldighet att ange en strategi för åtgärder kan bli ett kraftfullt första steg mot den nödvändiga klimatanpassningen. Syftet är inte att försvåra att ny bebyggelse kommer till stånd utan att underlätta att ny hållbar bebyggelse kan ske. Det kan exempelvis ske genom att kommun­ erna övergripande och på ett tidigt stadium tar ställning till vilka områden som är lämpliga för ny bebyggelse, vilka som inte bör be­ byggas och vilka som kan bebyggas under förutsättning att olika skyddsåtgärder initieras. Till skillnad från tidigare skulle en sådan övergripande analys även inkludera den befintliga bebyggelsen, vilket i sin tur underlättar ett helhetsperspektiv. När det särskilt gäller den befintliga bebyggelsen kan förutses att finansiering av framtida nödvändiga åtgärder för att skydda bebyggelsen kan bli ett problem. Mitt syfte med att dessa första analyser kommer till stånd och att kommunen arbetar fram en strategi för hur riskerna ska hanteras är att se till att problemen lyfts fram och att förhindra att ny bebyg­ gelse sker på olämplig mark. För att konkreta åtgärder för att minska riskerna för den redan befintliga bebyggelsen ska kunna verkställas kan det behövas en finansiering som går utöver vad vissa kommuner kan beräknas klara. Som kommer att framgå av 7.4.2 föreslår jag att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;regeringen i en kommande nationell strategi även låter utreda hur en finansiering kan ske utifrån att såväl stat som kommun saknar ett juridiskt ansvar, se vidare också 9.1. Det kan också erinras om att vissa klimateffekter tilltar successivt, varför en anpassning kan ske och genomföras under många år. Då ges även möjlighet att vidta sådana anpassningsåtgärder när andra åtgärder och förnyelsearbeten ändå ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I 3 kap 5 § PBL anges det sex olika punkter om vad som ska fram­ gå av en översiktsplan. Det handlar bl.a. om grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden och kom­ munens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, bl.a. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga be­ hovet av bostäder. Vidare ska kommunen ta ställning till bl.a. riks­ intressen och landsbygdsutveckling och samordna den fysiska planer­ ingen med bl.a. relevanta nationella och regionala mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Jag föreslår nu att det läggs till ytterligare en punkt. Av över­ siktsplanen ska också kommunens syn på risken för skador på be­ byggelse och byggnadsverk på grund av översvämning, ras, skred och erosion och hur dessa risker kan minska eller upphöra framgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Myndighetsstrukturen och en nationell strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Gällande ordning och dess brister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft41"&gt;Myndighetsstrukturen i stort för klimatanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Den gällande myndighetsstrukturen för &lt;SPAN class="ft39"&gt;all &lt;/SPAN&gt;klimatanpassning, dvs. klimatanpassning för alla ca 25 områden är som framgår av 4.1.4 en följd av Klimat- och sårbarhetsutredningen förslag, samtidigt som inte utredningens förslag i dess helhet realiserades. Det var Klimat- och sårbarhetsutredningens strategi att klimatanpassning skulle genom­ syra samhället och ingen särskild myndighet skulle ha det övergripan­ de ansvaret. Så har också skett. I den efterföljande klimatproposi­ tionen angavs att regeringen skulle inrätta en nationell kontrollstation för uppföljning av arbetet med klimatanpassning och att Natur­ vårdsverket skulle ha ansvaret för löpande nationell och internatio­ nell uppföljning. Så har inte skett. Naturvårdsverket saknar i dag – med något enstaka smärre undantag – ansvar för frågorna. SMHI har efter uppdrag från regeringen gjort en uppföljning som redovisades&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;i rapporten, ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat” (Regeringskansliets dnr M2015/01162Kl).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Länsstyrelserna har uppdraget att regionalt samordna klimatan­ passning. Det arbetet är koncentrerat till rådgivning, länsstyrelserna saknar i sitt samordningsuppdrag helt mandat. Även länsstyrelsernas samordningsansvar utgjorde ett förslag från Klimat- och sårbarhets­ utredningen, men utredningen tänkte sig att samordningen skulle drivas genom delegationer med representation från kommuner och näringsliv och med uttalat stöd av statliga myndigheter. Eftersom delegationer lagtekniskt var ett svårlöst problem blev regeringens lösning i stället klimatsamordning utan delegationer, vilket gjorde att arbetet från länsstyrelserna koncentrerats till rådgivning. Statliga myn­ digheter har inte heller, som förutsattes av Klimat- och sårbarhets­ utredningen getts i uppdrag att stödja länsstyrelsernas klimatsam­ ordningsarbete, däremot har SMHI haft i uppdrag att stödja läns­ styrelserna med klimatinformation. De för närvarande 30 miljoner om året som avsatts av regeringen till länsstyrelserna fördelas mellan samtliga och räcker till &lt;NOBR&gt;0,5–3&lt;/NOBR&gt; anställningar beroende på länsstyrelsens storlek. Det är enligt såväl länsstyrelserna som min uppfattning otill­ räckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft63"&gt;Enligt min uppfattning krävs det bättre och övergripande sam­ ordning av all klimatanpassning, men också bättre samordning av det delområde jag utrett, bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft41"&gt;Myndighetsstrukturen för bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Som framgår av analysen i 4.1. finns det en mängd olika statliga myndigheter som har ett uppdrag att bistå, bidra, vägleda eller att samordna arbetet med klimateffekter för bebyggd miljö, men ingen myndighet har det övergripande ansvaret. Det handlar främst om läns­ styrelserna, MSB, SMHI, SGI och Boverket. MSB är den myndighet som ansvarar subsidiärt för frågor om skydd mot olyckor om ingen annan har det, men i olyckstermen faller erosion och översvämningar, som inte är plötsliga, utanför. Det finns därmed ingen myndighet som ens subsidiärt har ansvar för erosion och långsamma översväm­ ningar, när ingen annan har det. Däremot finns det myndigheter som har i uppdrag att bistå, för erosion har SGI i uppdrag att bidra till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;genom att bistå andra myndigheter med sakkunnigutlåtanden och utveckla kunskapen och samordna olika aktörers intressen, se vidare 4.1. MSB har även ett ansvar för översvämningsdirektivet och där­ med alla översvämningar som omfattas av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;SMHI:s ansvar är att vara förvaltningsmyndighet för bl.a. klimato­ logi. SMHI ska ta fram underlag och bedriva tillämpad forskning och utveckling inom klimatologi samt ha beredskap och biträda be­ rörda myndigheter vid allvarliga störningar i samhället och produ­ cera, sammanställa och förmedla information och kunskap om klimat­ förändringar och klimatanpassning. Myndigheten driver också på uppdrag av regeringen Nationellt kunskapscentrum för klimatanpass­ ning. Centrumets roll är att vara en nod för kunskap om klimatan­ passning samt att vara en mötesplats för aktörer i samhällets klimat­ anpassning, se vidare 4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Den nuvarande myndighetsstrukturen för klimatanpassning av bebyggelse är enligt uppfattning från många håll ineffektiv. Det finns en enighet om att expertmyndigheter som MSB, SMHI, SGI och Boverket har mycket kunskap och att myndigheterna producerat viktigt och bra underlag, men att kunskapen inte alltid kommer kommunerna till del. Det största problemet skulle den bristande över­ sikten och samordningen vara, vilket leder till olika problem. Som jag utvecklat i 4.2 skulle skälen för att kommunerna har svårt att genomföra klimatanpassning bl.a. vara oklart tidsperspektiv, oklart vilket framtidsscenario det är lämpligt att utgå från, oklara riskbe­ dömningar (vilka risker är acceptabla?) avsaknad av praxis/riktlinjer och bristande samordning. Konkreta exempel på detta är exempelvis att det saknas klar praxis från länsstyrelserna och regeringen om vilket tidsperspektiv eller livslängd det är rimligt att utgå från när det gäller ny bebyggelse. Man utgår delvis från 2100, eftersom Klimat- och sårbarhetsutredningen gjorde det i sitt betänkande. Länsstyrelserna har olika rekommendationer om vilken nivå det är lämpligt att bygga på med hänsyn till den framtida havsnivåhöjningen och många läns­ styrelser har enligt uppgift från kommunalt håll inga rekommenda­ tioner. Att rekommendationerna varierar beror delvis på regionala skillnader, men även på olika säkerhetsmarginaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Ett annat exempel är att MBS: s uppdrag i huvudsak som fram­ förts är begränsat till olyckor, vilket innebär att erosion och lång­ samma översvämningar faller utanför. I arbetet med översvämnings­ direktivet har dagvattenproblematiken och skyfall utgått. Samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;är majoriteten av försäkringsskador på grund av vatten just orsakade av skyfall. MSB och dess föregångare har sedan 1998 kartlagt risken för översvämning och kommit fram till att 18 tätorter skulle vara särskilt utsatta, bl.a. Edsbyn, Falun, Haparanda, Karlstad, Stockholm och Göteborg. I sin kartläggning har man utgått från vattendrag och sjöar, men inte hav, det arbetet ska påbörjas nu. Att hav inlednings­ vis valdes bort har lett till att det finns en spridd missuppfattning om att just dessa 18 tätorter skulle vara mest utsatta för översväm­ ning. Samtidigt har länsstyrelsen i Skåne lyft att havsnivåhöjningen kommer att drabba Skåne särskilt högt, bl.a. är 23 000 bostadshus i riskzon. Till detta kommer att skyfallsöversvämningar, med de redan i dag stora materiella skadorna, kan uppstå i vilken stad som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Ett problem är också att det arbete som SMHI bedriver om klimatscenarier delvis är forskningsinriktat och inte alltid är enkelt att använda för kommunerna. SMHI tillhandahåller underlag, men ger inga konkreta rekommendationer. För tiden efter 2050 skiljer sig de olika scenarierna åt beroende på hur framgångsrikt det globala arbetet med att begränsa utsläppen kommer att bli. SMHI menar därför att kommunerna vid beslut om bebyggelse som har ett långt tidsperspektiv bör ta hänsyn till ett spann av resultat från olika emissionsscenarier och modeller. Vilken del av spannet som ska väljas bör styras av hur stor risk som tas om förändringen underskattas. En optimal planering skulle också behöva förändras i takt med ändrade förutsättningar (”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat”, s. 45 (Regeringskansliets dnr M2015/01162Kl).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Innebörden är därmed att det saknas riktlinjer och beslut om vilket scenario som bör vara utgångspunkt. Det finns inte heller politiska beslut om vilka risker som är acceptabla. Detta har i nuläget över­ lämnats till varje enskild kommun att bedöma, även om det för ny bebyggelse inom detaljplan sker en överprövning av länsstyrelsen. För att klara det måste varje kommun vid sin planläggning ta in under­ lag från expertmyndigheterna, vilket framstår som tungrott. Arbetet skulle enligt kommunerna försvåras av bristande tillgänglighet, brist­ ande samordning av myndigheter och att materialet inte alltid är lättillgängligt och dessutom avgiftsbelagt. Svenskt Vatten har anfört att den mycket nödvändiga klimatuppräkning som behövdes göras för dagvatten har skett med hjälp av underlag från SMHI, men att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;beräkningarna behövts göra av organisationen självt. Sammantaget saknas det konkreta råd, beslut och riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Som framgått av avsnitt 4.1 förekommer det också mycket arbete med klimatanpassning i olika myndighetsnätverk. SMHI har genom regeringen fått i uppdrag att fördela pengar för klimatanpassnings­ arbete till myndigheter och kommuner, för 2017 uppgår beloppet till 14 miljoner, (avser flera olika områden, varav bebyggelse bara är ett). Det har framförts att arbetet med olika myndighetsnätverk är tidsödande och att samordningen brister. Från SMHI har invänts att problemet är att de deltagande myndigheterna varken har tydliga mandat eller finansiering för ett substantiellt engagemang i arbets­ grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;SGI har genom ett särskilt uppdrag från regeringen påbörjat ett arbete med att samordna och harmonisera de underlag rörande ras, skred och erosion som tas fram av olika myndigheter (däribland SGU, MSB och SGI själva). Flera kommuner och länsstyrelser har framfört att det är svårt att förstå skillnaden mellan de olika kart­ underlagen och syftet är att göra det lättare för kommuner och myn­ digheter att använda underlagen för bland annat klimatanpassning. SGI samordnar arbetet med harmonisering av underlagen med stöd av en avsiktsförklaring mellan åtta myndigheter (HaV, Lantmäteriet, MSB, SGI, SGU, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, SMHI) samt en gemensam kartvisningstjänst som SGI förvaltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utredningens förslag om beredning av och innehåll i en nationell strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;Utifrån det anförda menar jag att det i första hand måste till en nationell strategi och regeringen har också i skrivelsen 2015/16:87, ”Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning” redan beslutat att så ska ske. I skrivelsen anges att regeringen avser att utarbeta en nationell strategi för klimat­ anpassning i syfte att långsiktigt stärka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen av detta arbete. Jag har begränsat mitt uppdrag till ett av de sex olika huvudområden, som Klimat- och sår­ barhetsutredningen identifierade och då det som benämndes bebyg­ gelse och byggnader. Jag har bl.a. klarlagt ansvarsfördelningen för detta område, jag har lämnat föreslag för hur arbetet med klimat­ anpassning kan förbättras utifrån ett mer samlat perspektiv och jag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;har sett över myndighetsstrukturen för detta område. Motsvarande arbete måste också göras för de andra huvudområdena, dvs. kom­ munikation, tekniska försörjningssystem, areella näringar och turism, naturmiljön och miljömålen samt människors hälsa. Jag föreslår att den nationella strategin som ska göras klarlägger hur detta arbete ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Därutöver kvarstår det även inom det område jag utrett olika frågor. Inledningsvis menar jag att det krävs politiska beslut om samt­ liga de oklarheter, som jag redovisat i 4.2.4. Som närmre framgår av det avsnittet handlar det i första hand om att klargöra tidsperspek­ tivet för bebyggelse, dvs. vilket årtal det är rimligt att anpassa sig till eller att klargöra livslängden för bebyggelse. Det handlar vidare om att utifrån den klimatforskning och de metoder som är tillgäng­ liga besluta sig för vilket klimatscenario det är rimligt att utgå ifrån och hur ofta detta scenario ska omprövas. Vidare krävs det politiska beslut om vilka risker som kan och ska accepteras och för vilka bygg­ nader, exempelvis sjukhus, det bör gälla andra risknivåer. Dessa be­ slut måste fattas av regering/riksdag. Slutligen kommer som framgår närmre av kapitel 9 jag inte kunna lösa den mycket svåra och tunga finansieringsfrågan för att klimatanpassa befintlig bebyggelse. Skälet till det är bl.a. att jag menar att finansieringsfrågan måste utredas förutsättningslöst på grund av min slutsats om att varken staten eller kommunerna kan anses ha ett juridiskt ansvar för den befintliga bebyggelsen. Vidare krävs det kännedom om hur behoven fördelar sig mellan kommunerna, behoven kommer att variera stort på grund av olika geografiska förutsättningar, se vidare kapitel 9. Mitt förslag under 7.3 möjliggör att ett sådant underlag kommer att finnas till­ gängligt år 2022. Jag föreslår därför att även denna fråga klargörs i en nationell strategi. För att möjliggöra sådana politiska beslut inom snar framtid föreslår jag att det snarast tillsätts en utredning bestå­ ende av experter från regeringskansliet, kommunerna, näringslivet, organisationer och berörda myndigheter med uppdrag att lämna ett förslag till en nationell strategi och hur den nationella samordning­ en ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utredningens förslag om en ny myndighetsstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Jag föreslår att Boverket – med bistånd av SMHI, SGI, MSB och länsstyrelserna – får ett utökat uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhål­ lande till bebyggelse. Den förändringen ska framgå av myndig­ hetens instruktion. I uppdraget ingår att samordna det underlag som expertmyndigheterna och forskningen kan tillhandahålla om klimateffekter och klimatanpassning för bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;Jag föreslår vidare att det redan gällande uppdraget till Bo­ verket från regeringen om tillsynsvägledning till länsstyrelserna om översvämning utökas till översvämning, ras, skred och erosion. Det ska ske med bistånd från SMHI, SGI, MSB och länsstyrel­ serna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;Länsstyrelserna ska med stöd av Boverkets tillsynsvägledning stödja kommunerna i deras planering och regionalt samordna klimatanpassningen. Länsstyrelserna ska även ge planunderstöd till kommunerna genom att kostnadsfritt tillhandahålla relevant underlag. Länsstyrelserna ska vidare genom samrådsförfarandet om översiktsplanen med det utökade krav jag föreslår under 7.3 medverka till att denna analys blir tillräcklig och ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft8"&gt;När det gäller det område jag utrett, bebyggelse menar jag att det är av största vikt att det snarast inleds en samordning för det och att det inte bör vänta till dess att den nationella strategin är färdig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kommunerna har planmonopolet och klimatanpassning måste därför införlivas i deras planprocess. Som framgått av mina förslag under 7.3 ska riskerna för bebyggelse framöver klarläggas i översikts­ planerna och det kommer att ankomma på kommunerna att finna en strategi för åtgärder. Arbetet måste bedrivas med statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;En viktig åtgärd är att samordna det arbete som pågår för klimat­ anpassning och analysera vad det innebär för bebyggelse. Kommun­ erna bör som stöd få ”en väg in” till klimatanpassning och ett rimligt krav är att de på enkelt sätt kan få tillgång till relevant underlag utan kostnad. Här avses inte detaljerat underlag för specifik bebyg­ gelse utan att i första hand göra redan befintligt underlag tillgäng­ ligt, anpassat för bebyggelse och enklare att förstå och använda. Enligt min mening är det rimligt att Boverket bär ansvaret för att samordna det underlag som är relevant för bebyggelse och analysera hur be­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;byggelse ska anpassas utifrån tillgängligt underlag om klimateffekter. Det ska ske med bistånd av SMHI, SGI, länsstyrelserna och MSB. Innebörden är inte att dessa myndigheters ansvar ska minska eller att anslag för deras verksamhet ska dras in. Enligt min uppfattning är det angeläget att detta viktiga arbete fortsätter. Det gäller särskilt med hänsyn till att vi endast utrett en del av all nödvändig klimat­ anpassning och att mina förslag endast avser denna del. Exempelvis ska SMHI även fortsättningsvis vara expertorgan inom klimatologi och sammanställa och förmedla information och kunskap om klimat­ förändringar och klimatanpassning, jämför 4.1.3 under delrubriken SMHI. SGI ska på samma sätt vara expertmyndighet för ras, skred och erosion. Dessa uppdrag är redan formaliserade i respektive in­ struktion, varför utredningen bedömer att jag inte behöver föreslå att dessa instruktioner ändras för att ett samråd ska ske mellan dem och Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det betyder att även pågående myndighetsnätverk ska fortsätta att verka och bland annat säkerställa synergier, samt uppmärksam­ ma och om möjligt undvika konflikter mellan sektorer. Det ska inte heller finnas hinder för kommunerna att kunna vända sig direkt till expertmyndigheterna om de så önskar. Samtidigt är det enligt min mening angeläget att all denna kunskap och allt detta underlag analy­ seras utifrån vad riskerna innebär för bebyggelse. Det bör ske av den myndighet som är ansvarig för bebyggelse, dvs. Boverket. Vidare ska tillsynsvägledningen till länsstyrelserna förbättras. Därefter är det länsstyrelsernas ansvar att sprida underlaget till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Som framgått av avsnitt 4.1 och 4.2 är risken för olyckor, över­ svämning och erosion områden där staten behållit sin tillsyn, eftersom staten har det övergripande ansvaret för samhällets utveckling och möjlighet att ingripa i frågor om nationell betydelse. Det område jag utrett, bebyggelse berör i hög grad Boverkets ansvarsområde. Jag föreslår att Boverket ges ett uppdrag att samordna det underlag som expertmyndigheterna och forskningsanstalter kan tillhandahålla om klimateffekter och klimatanpassning för bebyggelse. Det samord­ nade underlaget bör sedan genom länsstyrelserna tillhandahållas kom­ munerna avgiftsfritt. Det ska ske genom den tillsynsvägledning som regeringen redan beslutat om. Boverket har under min utrednings­ tid, i sitt regleringsbrev för 2017, getts ett uppdrag om tillsynsväg­ ledning. I uppdraget anges följande:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft14"&gt;Enligt plan- och byggförordningen &lt;SPAN class="ft93"&gt;(&lt;/SPAN&gt;2011:338) ska Boverket ge tillsyns­ vägledning till länsstyrelsen. Boverket ska utveckla sin tillsynsvägled­ ning avseende risken för översvämning. Syftet med uppdraget är att tillsynsvägledningen ska skapa förutsättningarna för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar. Tillsynsvägledningen bör klargöra vilket underlag som be­ hövs för länsstyrelsernas prövning och hur bebyggelse bör vara utfor­ mad för att anses lämplig i förhållande till risken för översvämning vid sjöar och vattendrag, bl.a. i fråga om vilken återkomsttid som olika slag av bebyggelse bör tåla. Tillsynsvägledningen bör även klargöra hur bebyggelse i anslutning till havet bör utformas för att vara långsiktigt hållbar i förhållande till globalt stigande havsnivåer. Tillsynsvägled­ ningen bör utformas med hänsyn till sådana intressen som är viktiga från allmän synpunkt, bl.a. behovet av långsiktigt hållbar bebyggelse­ struktur och en god hushållning med mark- och vattenområden. Läns­ styrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Statens meteorologiska och hydrologiska institut ska bistå Boverket i arbetet med att ta fram tillsynsvägledningen. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft8"&gt;Med hänsyn till det anser utredningen att det uppdrag Boverket redan fått ska bestå, men att det ska utökas till att även omfatta ras, skred och erosion och att samråd då även ska ske med SGI. Redo­ visning av det uppdraget ska då ske senare än vad regeringen be­ slutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Som framgår av uppdragsbeskrivningen är innebörden bl.a. att Boverket ska klargöra hur bebyggelse bör utformas för att vara lång­ siktigt hållbar i förhållande till globalt stigande havsnivåer. Det inne­ bär ett ställningstagande till nivåer utifrån den förväntade havsnivå­ höjningen, ett ställningstagande till vilket årtal och scenarier man bör utgå från och vilka risker som är acceptabla. Det har invänts att dessa ställningstaganden kräver en del mer politiska ställningstagan­ den. Utredningen delar denna uppfattning och har därför också som framgått tidigare föreslagit att en nationell strategi klarlägger dessa bakomliggande frågor och att Boverket därefter utifrån denna sedan kan besluta om vägledning/föreskrifter. I avvaktan på att denna blir tillgänglig är det dock nödvändigt att Boverket påbörjar arbetet och beslutar om en tillsynsvägledning att gälla under denna tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Det uppdrag Boverket redan erhållit och som jag utökar är be­ gränsat till ny bebyggelse. Jag menar att framöver kommer det att vara nödvändigt att Boverket även ger vägledning/föreskrifter för hur den befintliga bebyggelsen ska hanteras, men det arbetet får vänta till dess att det finns analyser från kommunerna om hur risker­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;na ser ut och en nationell strategi som tagit ställning till såväl nöd­ vändiga politiska avvägningar som den viktiga finansieringsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sammantaget föreslår jag att Boverkets samordnande uppdrag formaliseras i verkets instruktion. Jag föreslår att det läggs till en sär­ skild punkt med innebörd att Boverket ska samordna klimatanpass­ ningsarbetet för bebyggelse och byggnadsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Därutöver har Boverket redan enligt plan- och byggförordning (2011:338) ett generellt uppdrag enligt 8 kap. 15 § att ge tillsynsväg­ ledning till länsstyrelsen i plan- och byggfrågor. Som framgått har Boverket också redan fått ett uppdrag från regeringen om tillsyns­ vägledning för länsstyrelserna. Det uppdraget ska bestå och utökas från att omfatta översvämning till, översvämning, ras, skred och erosion. Tiden ska förlängas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Samtidigt är klimatanpassning i hög grad en regional fråga. Läns­ styrelserna har sedan 2009 ett uppdrag av regeringen att samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat på regional nivå. Länsstyrelserna ska arbeta med att stärka kunskaperna om klimat­ förändringar och dess effekter såväl internt som gentemot länets aktörer, integrera arbetet i befintliga processer och nätverk, förmedla relevant och aktuellt underlag, rekommendationer och riktlinjer på regional nivå. Därmed menar jag att det uppdrag länsstyrelserna redan har formellt inte behöver utökas. Boverket ska vid sin tillsynsväg­ ledning tillhandahålla länsstyrelserna underlag. Genom detta kommer länsstyrelsernas regionala uppdrag att underlättas. Detta underlag ska sedan länsstyrelserna i sin tur förmedla till kommunerna kost­ nadsfritt. Det planunderstöd länsstyrelserna ska ge kommunerna innefattas enligt min mening redan i det befintliga uppdraget, men kan här understrykas. Det handlar inte om platsspecifikt underlag, eftersom utredningsskyldigheten om markens lämplighet enligt PBL ligger på kommunerna och denna utredningsskyldighet förstås ligger fast. I stället handlar det om för regionen relevant underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Det har framkommit att en brist i länsstyrelsernas regionala sam­ ordningsuppdrag är att länsstyrelserna skulle sakna mandat. Det som det i sammanhanget ska noteras är att länsstyrelserna i grunden har ett mandat att ompröva kommunernas detaljplaner utifrån risken för olyckor, översvämning och erosion. Vidare har länsstyrelsen även mandat till samråd med kommunerna om bl.a. översiktsplan. Vid de flesta länsstyrelser är dock klimatsamordning och överprövning två skilda förfaranden. Det har sin grund i att det varken i Klimat­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;och sårbarhetsutredningen eller i klimatpropositionen övervägdes någon synkronisering av dessa förfaranden. Eftersom mycket av kommunernas klimatanpassning för bebyggelse sker genom planlägg­ ning och det här finns ett mandat från länsstyrelserna framstår det som ineffektivt. Från en överprövningsenhet vid länsstyrelse har anförts att skälet till detta är att de tjänstemän som överprövar ärendena vill vara oberoende och undvika jäv. Samtidigt sker redan på förhand ett samråd utan att det aktualiserar jävssituationer. Proble­ met bör kunna lösas genom förändringar i arbetssätt inom länssty­ relserna, att klimatanpassning för bebyggelse och överprövning/sam­ råd enligt PBL utifrån ett klimatanpassningsperspektiv samordnas. Här innebär mitt förslag ovan under 7.3 att länsstyrelsen får ett utökat ansvar genom att kommunerna i översiktsplanerna ska analy­ sera risken för skador på grund av översvämning, ras, skred och erosion på bebyggelse och hur dessa kan minska eller försvinna. Efter­ som länsstyrelsen ska bedriva samråd med kommunerna om över­ siktsplan ges länsstyrelserna en viktig uppgift om att utveckla detta i samrådsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Nybyggnation på riskfylld mark enligt äldre plan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Risken för skador på grund av översväm­ ning, ras, skred och erosion kan efter genomförandetiden alltid utgöra grund för avslag om bygglov även om ansökan är i enlig­ het med gällande detaljplan under förutsättning att risken är uppenbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft8"&gt;Som framgår under 4.2. finns det ett mycket stort antal äldre gällan­ de detaljplaner för kommunerna. Regelverket innebär att det gäller en genomförandetid på &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; år. Under denna tid är det i praktiken näst intill omöjligt att ändra detaljplanen. Även efter genomföran­ detiden fortsätter detaljplanen att löpa, det finns ett stort antal planer motsvarande detaljplaner som upprättades på &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Många är upprättade under tiden &lt;NOBR&gt;1940–1970&lt;/NOBR&gt; när urbani­ seringen tog fart. Ett problem är förstås att det då saknades kunskap om risken för skador på grund av klimateffekter. Samtidigt utgör dessa äldre detaljplaner fortfarande grund för nybyggnation. Som jag redovisat saknar kommunerna i dag lagstöd för att avslå en ansökan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;om bygglov på riskfylld mark om området omfattas av en gällande detaljplan. Innebörden är att kommunen inte har stöd för att avslå en ansökan även om den har kunskap om riskerna. Som jag analy­ serat i 4.2 skulle den enda möjligheten kommunen har i en sådan situation vara att besluta om anstånd i det enskilda bygglovsärendet och sedan verka för en ändring av detaljplanen. Denna ordning fram­ står som anmärkningsvärd. Regelverket innebär att dessa risker en­ bart och slutgiltigt ska beaktas vid detaljplanförfarandet. Det som brister i lagstiftningen är att den bortser från att riskerna kan ha ökat väsentligt sedan detaljplanen upprättades. Jag menar att det är orim­ ligt att myndigheter ger tillstånd till ny bebyggelse på mark som är uppenbart riskfylld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Jag har under 7.3 föreslagit att kommunerna ska vara skyldiga att analysera riskerna och upprätta en strategi om hur skadorna kan förhindras/minskas. En framtida åtgärd skulle därefter kunna vara att ompröva de äldre detaljplaner som medger bebyggelse på risk­ fylld mark. Det finns i PBL inget hinder mot detta, möjligheten finns men det saknas en lagstadgad skyldighet för detta. En omprövning av en äldre detaljplan kan inte flytta den befintliga bebyggelsen, men kan förhindra att ny bebyggelse uppförs och vidare exempelvis innehålla skyddsåtgärder eller vidta klimatanpassningsåtgärder på allmän plats, se vidare avsnitt 4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Utredningen har övervägt om det bör införas en skyldighet för kommunerna att ompröva detaljplaner som avser riskfylld mark. Från kommunalt håll har anförts att en sådan skyldighet skulle vara orimlig, eftersom den skulle medföra ett mycket stort merarbete för kommunerna för vilket resurser saknas. Det finns inom varje kom­ mun ett mycket stort antal detaljplaner. Utredningen menar att det på sikt måste till en omprövning av äldre riskfyllda detaljplaner. Efter­ som många kommuner inte ens påbörjat sitt analysarbete är det i nuläget omöjligt att bedöma omfattningen av detta arbete. I stället bör nu enligt utredningens uppfattning fokus ligga på det omfattande analysarbete i översiktsplanen som krävs och resurser användas till detta. Om detta inte leder till en frivillig omprövning av äldre detalj­ planer bör lagstiftning om obligatorisk omprövning övervägas på nytt i ett senare skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft63"&gt;En annan och mer riktad åtgärd skulle vara att ändra lagstift­ ningen så att kommunen efter genomförandetiden ges lagstöd för att avslå en bygglovsansökan trots att den är i enlighet med gällande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;detaljplan. Det skulle även kunna vara ett incitament för fastighets­ ägaren. Syftet skulle vara att förhindra att ny bebyggelse kommer till enligt äldre plan som är klart riskfylld. Som framgått av 4 kapit­ let gäller i och för sig redan enligt 2 kap. 5 § PBL att risken för olyckor, översvämning och erosion inte bara ska beaktas vid detalj­ plansförfarandet utan även i ärenden om bygglov. Samtidigt gäller enligt 9 kap. 30 § PBL att bygglov ska ges om ansökan avser en bygg­ nation som är i enligt med detaljplanen. Det saknas som framgått lagstöd för avslag på grund av risk för olyckor, översvämning och erosion. Däremot finns det andra krav som måste vara uppfyllda ut­ över överenstämmelse med plan. Dessa krav är uppräknade i punkt 4, det handlar om bl.a. att bebyggelsen är lämplig utifrån natur- och kulturvärden, möjligheterna att hantera avfall, historiska, kultur­ historiska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas eller att grundvattnet påverkas eller fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Risk för olyckor, erosion och översvämning ingår inte även om det framstår som om den till viss del skulle kunna täckas av skrivningen fara för människors hälsa eller säkerhet i 2 kap. 9 §, som punkten hänvisar till. Till stor del handlar dock skador på grund av klimateffekter om materiell för­ störelse och risken för dessa skador innefattas då inte. Vidare utgår 2 kap. 9 § enligt uppgift från Boverket från att planläggningen och lokalisering av byggnadsverk inte ska medföra fara för omgivningen, inte från risken för bebyggelsen. För att ytterligare komplicera frågan är avsikten med punkten 4 att det endast är sådana krav som inte har prövats genom detaljplanen. Detta framgår av regeringens moti­ vering för sitt förslag (prop. 2010/11:63 s. 24) men den begräns­ ningen saknas i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Från kommunalt håll har framförts farhågor om att ett krav om att bygglov inte får beviljas på riskfylld mark skulle vara ett alltför långtgående krav och kunna innebära att ”en död hand” lades över byggnation inom vissa områden, där en stor del av marken är risk­ fylld, men byggnation fortfarande kan ske enligt lagen, eftersom det finns äldre gällande detaljplaner. Det kan t.ex. handla om städer, där det finns önskemål om byggnation vid vatten. Vidare har invänts att det handlar om stora värden för fastighetsägare, som äger obe­ byggda tomter och som även med vetskap om riskerna vill bebygga dessa. Slutligen har anförts att med en sådan bestämmelse skulle det kunna innebära en utökad skadeståndsskyldighet för kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Utredningen menar, även med beaktande av dessa invändningar, att det är orimligt att en kommun väl medveten om risker genom byggnadslovsbeslut sanktionerar farlig bebyggelse. Mitt förslag under 7.3 innebär också att de områden inom varje kommun som är riskfyllda ska kunna pekas ut och att en strategi för åtgärder ska lämnas, inte att fortsatt planering för riskfylld bebyggelse ska ske. De åtgärder som kan komma i fråga är olika övergripande skydds­ åtgärder som medger fortsatt bebyggelse eller att byggnation planeras på alternativ mark. När det gäller fastighetsägares rätt att bebygga tomter menar jag att denna rätt inte kan vara oinskränkt, bebyg­ gelse på farlig mark, som leder till olyckor påverkar inte bara den enskilde fastighetsägaren utan även samhället i övrigt. I dag saknar också fastighetsägare medvetenhet om riskerna och många gånger finns det en tro att ansvaret för att förhindra översvämning, ras, skred eller erosion ligger på staten eller kommunen. Redan i dag är inte heller byggrätten oinskränkt, det finns redan lagstöd för att upphäva detaljplaner. Med kunskap om såväl denna möjlighet som en utökad möjlighet för kommunerna att avslå bygglov innebär det också att marknaden vid prissättningen av obebyggda tomter beaktar denna möjlighet. När det slutligen gäller en utökad risk för kommunerna att behöva betala skadestånd vid felaktig myndighetsutövning menar jag att det är rimligt. Kommunerna har enligt gällande lag en skade­ ståndsskyldighet om byggnation lokaliseras till riskfylld mark. Som mina analyser visat är dock denna skadeståndskyldighet med hän­ syn till byggnationens tidsutdräkt, preskriptionsbestämmelserna, och den allmänna oklarheten om framtida scenarier, att denna oftast inte kan realiseras i praktiken. Det innebär i sin tur som jag angett under 7.2 att fastighetsägaren får bära konsekvenserna. En något utökat ansvar för kommunerna menar jag är både rimligt och efter­ strävansvärt. Därtill kommer att det från kommunalt håll har fram­ förts att det redan enligt gällande regelverk skulle kunna finnas en skyldighet att vid ansökan om bygglov att bevilja anstånd och upp­ häva plan om risken för översvämning, ras, skred eller erosion skulle vara stor. Om så är fallet innebär mitt förslag egentligen ingen för­ ändring i sak utan mer en kodifiering om vad som redan skulle gälla, men med bättre verktyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft63"&gt;Sammantaget menar jag att det är nödvändigt att det införs någon form av begränsning för bygglov på riskfylld mark. Denna begräns­ ning ska ses som ett komplement till utredningens mer övergripande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;förslag om att kommuner i sin översiktsplan ska analysera risker och föreslå en strategi för riskfyllda områden. Det är i huvudsak genom det arbete som riskerna i första hand ska elimineras. Detta kompletterande förslag ska inte vara mer långtgående än nödvän­ digt. Det jag efterlyser är en möjlighet för kommuner att kunna avslå en ansökan när riskerna är både klara och av viss dignitet. Vidare bör avslag bara vara möjligt efter det att genomförandetiden gått ut. Skälet till det är att syftet med förslaget är att kunna göra en prövning där sådan inte skett tidigare när riskindikationerna är starka. Det bör i första hand vara aktuellt för detaljplaner som antagits längre bakåt i tiden. Vidare är det för såväl kommunen, exploatören, byggherren och andra angeläget att byggrätten under genomförandetiden är för­ utsägbar. En sådan bestämmelse ska utgöra ett stöd för kommuner­ na, som framgått av beskrivningen i kapitel 4 finns det exempel på kommuner där förslag om att upphäva detaljplaner för att förhindra riskfylld bebyggelse stoppats genom protester från berörda fastig­ hetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft8"&gt;Jag föreslår att 9 kap. 30 § kompletteras med ett undantag som anger att en ansökan om bygglov får efter genomförandetiden alltid avslås om det finns en uppenbar risk för skador på fastigheten eller byggnadsverket på grund av översvämning, ras, skred eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;P class="p595 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft8"&gt;I detta kapitel redogörs för utredningens slutsatser, överväganden och förslag för en förbättrad dagvattenhantering i förhållande till risken för översvämning på grund av nederbörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft63"&gt;I kapitel 7 har överväganden gjorts avseende den övergripande ansvarsfördelningen. Dessa förslag är relevanta för dagvattenhante­ ringen och utgör en utgångspunkt för övervägandena i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;En del av utredningens uppdrag är att se över den aktuella reglering­ en av dagvattenhanteringen eftersom det förändrade klimatets för­ väntade effekter genererar ett behov av en effektiv hantering av dagvatten i och omkring urbana miljöer. Med begreppet ”effektiv dagvattenhantering” avses en hantering av dagvatten på ett sådant sätt att en rimlig skyddsnivå uppnås på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Som konstaterats i kapitel 5 är det problematiskt att be­ döma vad som kan anses utgöra en effektiv hantering när ställnings­ taganden saknas om vilken skyddsnivå bebyggd miljö ska ha i för­ hållande till klimatrelaterade risker. Som fastställts i avsnitt 7.2 är detta ett problem för samtliga typer av klimatrelaterade risker och inte bara för dagvattenhanteringen. Vad som får &lt;SPAN class="ft46"&gt;bedömas &lt;/SPAN&gt;(trots av­ saknad av ställningstaganden av skydd för bebyggelse) utgöra effektiv dagvattenhantering har analyserats i avsnitt 5.2. Vad som utifrån den analysen kan konstateras är att för att få till ett bättre skydd mot översvämningar måste hanteringen av dagvatten förändras. Hanteringen kan inte uteslutande ske i rörledningar och mer öppna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;lösningar måste tillskapas. En viktig fråga är om det i dagsläget finns reella möjligheter för kommunen att förändra sin hantering. I avsnitt 8.2 presenterar utredningen slutsatserna avseende den för­ bättrade dagvattenhanteringen samt om möjligheter finns för att få till en sådan hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Som redogjorts för i kapitel 7 är utredningens huvuduppdrag att klarlägga ansvarsfördelningen för klimatanpassning av bebyggelse mellan stat, kommun, landsting och enskilda. Denna analys avser bland annat riskerna för översvämning av bebyggelse som planlagts i detaljplan. I vattentjänstlagen finns ansvarsregler för förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; och fastighetsägare vilket ger specifika ansvars­ förhållanden avseende ansvaret för översvämning kopplat till dag­ vatten. Med utgångspunkt av ansvarsanalysen i kapitel 4 har utred­ ningen i avsnitt 5.4.4 analyserat ansvarsfördelningen särskilt avseende dagvatten. I avsnitt 8.3 kommer en sammanfattning av den analysen och slutsatserna avseende ansvaret för dagvattenhanteringen att presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att kunna få till stånd en effektiv dagvattenhantering är det viktigt att de mest optimala åtgärderna för varje område kan vidtas. I de flesta verksamhetsområden där man har dagvattenhantering utgör privatfastigheter en stor del av markandelen. Hur dagvattnet hanteras på de privata fastigheterna har därmed stor betydelse för dagvattenhanteringen. Det normala i dag är att fastighetsägare utan någon begränsning lämnar sitt dagvatten till &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; I dags­ läget är det oklart om &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har någon rätt att ställa krav på fastighetsägaren avseende begränsningar i dennes avläm­ nande av dagvatten, vilket också lett till att sådana krav i praktiken inte heller ställs. I avsnitt 8.4 kommer utredningen att analysera om en sådan rätt bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;En problematik som framkommit i utredningen är att frågorna om hur den löpande dagvattenhanteringen ska klaras i bebyggelse inte tillräckligt beaktas vid planering av bebyggelse. En anledning till detta kan vara att dagvattenhanteringen betraktas som en sär­ fråga inom kommunen som hanteras av &lt;NOBR&gt;va-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; eller det kommunala bolag som är &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt; Vidare finns det ett behov av att även få till en förbättrad hantering av dagvatten i befintliga miljöer. För att kommunerna ska kunna lyckas med att få till en förändrad hantering behövs en syn på frågorna som inte är indelad på antingen planeringsfrågor eller den löpande hanteringen. Jag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;föreslår i kapitel 7 att Boverket ska få ett utökat uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till be­ byggelse, se avsnitt 7.4.3. I avsnitt 8.5 kommer mina överväganden och förslag om ett kunskapsstöd till kommunerna om hur en för­ ändring av dagvattenhanteringen kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Slutligen finns det vid sidan av klimatförändringarna andra fak­ torer som påverkar dagvattenhanteringen negativt. Ett exempel på en sådan företeelse är hårdgörning av mark. Kommunen har möjlighet att i detaljplanen reglera andelen hårdgjord yta. Ett problem för kom­ munerna är emellertid i sammanhanget att förändring av markytan inte är marklovspliktig, vilket gör att kommunerna har svårt att se till att planbestämmelserna efterlevs. I avsnitt 8.6 kommer förslag om att hårdgörning av mark ska kunna bli marklovspliktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;En förbättrad hantering av dagvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Utredningen har fått i uppdrag att analysera på vilket sätt såväl den gällande som annan möjlig ansvarsfördelning kan förväntas påverka incitamenten till att kostnadseffektiva åtgärder vidtas. En grund­ läggande del i detta är att analysera hur hanteringen sker i dags­ läget, det vill säga vilka hanteringsåtgärder som de facto vidtas, om dessa är tillräckliga och optimala och om det är rätt part som vidtar åtgärderna. Om så inte är fallet ska förslag lämnas på vilka åtgärder som i stället borde vidtas. Eventuella förslag till ändringar ska syfta till att skapa förbättringar för möjliggörande av optimering och effek­ tivisering av dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I dagsläget sker dagvattenhanteringen i stort sett uteslutande i rör. Denna hantering är inriktad på att leda bort oönskat vatten från byggnader, konstruktioner och därefter från området. Som konsta­ terats i avsnitt 5.2 kan kraftiga skyfall inte hanteras uteslutande i rörsystem. Hantering som sker uteslutande i rörsystem utgör i stället en del av problembilden. Problemen består i att rörsystem inte ”lämnar av” något vatten efter vägen. Hanteringen fördröjer inte heller vattnet på något sätt. Det dagvatten som kommer ned i rören måste därför transporteras genom hela systemet ut till vattenrecipien­ ten (vanligen ett vattendrag, en sjö eller havet). Detta gör att vatten­ mängderna vältras vidare med kumulativa effekter och ökar belast­ ningen för de mest kritiska områdena. En konsekvens av nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;hantering är att skyddet på många håll är undermåligt i förhållande till kraftiga skyfall. Även vid nyexploatering av bebyggelse är det normala i dagsläget att dagvattenhanteringen anläggs uteslutande i rörsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I förhållande till de förväntade effekterna av det förändrade klimat­ et kan konstateras att samhället i framtiden kommer att stå inför stora utmaningar när det gäller dagvattenhantering i bebyggelsen. Denna hantering utgör redan i dag på många håll en stor utmaning. Nederbördsrelaterade översvämningar orsakar årligen stora kostnader vilket kan konstateras mot bakgrund av de försäkringskostnader och antalet anmälda försäkringsfall som kommer in till försäkrings­ bolagen varje år. Som redogjorts för i avsnitt 5.2.3 anmäls årligen i snitt över 6 000 naturrelaterade vattenskador till försäkringsbolag. Dagvattenrelaterade översvämningar står för merparten av dessa. Försäkringsbolagens uppskattning är att den typen av skador, sett till de senaste tio åren, redan ökar. Vid stora händelser som skyfallet i Malmö 2014 kan kostnaderna för enskilda händelser bli mycket omfattande, se avsnitt 5.2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I avsnitt 5.2.6 har redogjorts för principerna om hur en dag­ vattenhantering bör utformas för att minska risken för översväm­ ning. Det kan konstateras att lösningarna många gånger behöver vara anpassade till de förhållanden som råder på den specifika platsen. En grundläggande förutsättning för optimala lösningar är därmed att det sker en kunskapsinhämtning. Utan närmare kunskapsunder­ lag kan man varken uttala sig om vilka åtgärder som är de lämpli­ gaste i varje område eller vilka kostnaderna kan tänkas bli. En rimlig prognos är att de optimala lösningarna kommer att vara av den typ som vidtagits i Köpenhamn, se avsnitt 5.2.5. Det handlar då framför allt om minskad sammanblandning av dagvatten och spillvatten, minskad hantering av dagvatten i rörledningar, översvämningszoner och andra öppna lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Sammantaget behövs en förändrad dagvattenhantering. Detta för­ utsätter en annorlunda syn på hanteringen. Hanteringen i rörled­ ningar måste minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sammanblandning av spillvatten och dagvatten undviks redan vid nyanläggande av &lt;NOBR&gt;va-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; Även i befintlig miljö måste åtgärder vidtas för att minska sammanblandningen. Från den stund sammanblandning sker föreligger inte längre möjlighet till öppna dag­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;vattenlösningar, eftersom spillvatten inte lämpar sig för sådan han­ tering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Hantering av dagvatten i områden med tätare bebyggelse är något som inte kan lösas av varje enskild fastighetsägare utan behöver lösas på ett översiktligt plan. Hanteringen måste därmed utgöra en kommunal angelägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;För att kunna optimera hanteringen behöver de mest känsliga områdena identifieras och hela avrinningsområdet beaktas för att kunna skapa en helhetsbild avseende vilka åtgärder som är de mest optimala och resurseffektiva. Exempelvis kan det vara så att en åt­ gärd kanske lämpligas genomförs på en annan plats än i ”problem­ området” för att få till stånd den bästa lösningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I dagsläget finns även problem med dagvattenhanteringen som inte har koppling till det förändrade klimatet. Bland annat genom hårdgörning av markytor vilket försvårar dagvattenhanteringen. Dagvattenhanteringen står inför utmaningar på grund av behovet av att bygga nya bostäder. Prognoserna är att detta behov kommer vara som störst i storstadsregionerna vilket många gånger innebär förtätning av den bebyggda miljön. Även om dessa frågor inte har direkt koppling till de förväntade klimatförändringarna är de rele­ vanta vid överväganden avseende dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;För att kunna möta utmaningarna från förväntade klimatföränd­ ringar, men även från tillkommande bebyggelse måste dagvatten- hanteringsfrågorna adresseras tidigt i planeringsprocessen och ur ett översiktligt perspektiv. Med en sådan förändring, där dagvattenhan­ tering beaktas genom hela planeringsprocessen, ökar möjligheterna att hitta de mest optimala lösningarna för att få till stånd en hantering som även klarar av framtida klimatförändringar. Med en sådan ha­ ntering ökar också förutsättningarna att bygga nya bostäder utan att ytterligare öka riskerna för att områden översvämmas vid kraftig nederbörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Markåtkomst för öppna dagvattenlösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft12"&gt;– finns det lagstiftningshinder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Att ordna med dagvattenhanteringen är och måste förbli en kom­ munal angelägenhet, eftersom kommunen på ett övergripande plan är den som har möjligheterna att lösa frågorna genom planmonopolet och vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Den ökade översvämningsrisken kräver en förändrad dagvatten­ hantering, vilket i sin tur leder till ökat behov av markåtkomst. Öppna dagvattenlösningar, diken och andra anordningar tar större fysisk plats. Till skillnad från rörledningar handlar det om plats i marknivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Frågan om markåtkomst är därmed central. Detta omnämns även i direktiven, där frågan om möjligheter att vidta åtgärder på annans mark framhålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För de kommuner som är i behov av mark finns redan möjlig­ heter att lösa in annans mark, se avsnitt 4.2.6. Som framgår där har kommunen möjlighet att använda allmän platsmark för klimatanpass­ ningsåtgärder, som exempelvis höjning eller sänkning av mark, dam­ mar eller anordnande av ett område som vid kraftiga skyfall kan tillåtas svämmas över. Kommunen har vidare med stöd av PBL möjlig­ het att lösa in mark som enligt detaljplanen ska användas till allmän plats, som kommunen ska vara huvudman för. Vid redan befintliga planer där området är olämpligt med anledning av risken för exem­ pelvis översvämningar på grund av nederbörd kan kommunen vid ett upphävande av planen och utformning av ny detaljplan lösa in viss mark till allmän platsmark och på så sätt få tillgång till mark för dagvattenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vid sidan av möjligheterna i PBL finns lagstiftning som regle­ rar frågan om marktillgång. Expropriationslagen ger möjlighet till ianspråktagande av annans mark under vissa förutsättningar. Om en kommun behöver få tillgång till mark på en fastighet och behovet är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt kan kommunen an­ söka hos regeringen om expropriation. Ett sådant behov skulle kunna vara marktillgång för ett anordning av dagvattenhantering, exem­ pelvis ett magasin, för att göra området mer översvämningssäkert. Vid expropriation ska en avvägning mellan olika intressen göras och då främst det allmänna behovet ställt mot fastighetsägarens intres­ sen. Expropriation kan avse äganderätt men även andra rättigheter som nyttjanderätt och servitutsrätt. Det finns alltså möjligheter för kommunen att under vissa förutsättningar få tillgång till annans mark genom expropriation. Möjligheterna till expropriation används dock sällan. Anledningen till att expropriationslagen inte används i större omfattning är att den av kommunerna upplevs som alltför ingripan­ de mot den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft63"&gt;Ledningsrättslagen utgör ett alternativ till expropriation med ett enklare och snabbare förfarande. Lagen gäller för ledningar och till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;dessa kopplade andra erforderliga anordningar som transformatorer och pumpstationer. I förarbetena är man tydlig med att diken, kanaler och liknande anläggningar faller utanför ledningsbegreppet. Detta har sin bakgrund i att rörledningar inte bedömts inskränka så mycket på fastighetsägarens äganderätt att ett enklare förfarande ansetts motiverat, skälet är förstås att ledningarna är belägna under mark. Motsatsvis är lagen inte tillämplig på öppna dagvattenlösningar eftersom dessa ansetts vara så inskränkande att lagens enklare för­ farande inte lämpar sig för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Sammantaget kan det konstateras att det i dagsläget finns möjlig­ heter för kommunen att tillskaffa sig mark eller rättigheter för dag- vattenhanteringsåtgärder. Vid sidan därav har kommunen många gånger i bebyggelse, bland annat genom allmän platsmark, tillgång till mark i en inte obetydlig omfattning. Kommunen kan naturligt­ vis använda denna mark för åtgärder. Sammantaget finns därmed generellt redan möjlighet för kommunerna att få åtkomst till mark för att kunna skapa öppna dagvattenlösningar. Utredningens slut­ sats är därmed att det i dagsläget generellt inte finns sådana hinder i lagstiftningen som gör att det inte är möjligt för kommunen att ordna med en dagvattenhantering som innefattar öppna dagvattenlös­ ningar och åtgärder mot kraftiga skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Om det framöver visar sig att behovet kvarstår bör detta utredas i ett särskilt sammanhang. En fråga för en sådan utredning skulle kunna vara om ledningsrättslagen begränsning till rörledningar, med hänsyn till det framtida behovet av andra dagvattenlösningar, skulle kunna utökas till andra anläggningar, exempelvis magasin under mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Gällande ansvarsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vattentjänstlagens ansvarsregler i förhållandet till ansvar vid planläggning enligt PBL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Som redogjorts för i avsnitt 4.2.1 och 7.2 föreligger ett juridiskt ansvar för kommunen att i sin planläggning se till att ny bebyggelse lokaliseras till lämplig mark utifrån risken för bland annat över­ svämningar (innefattande översvämningar på grund av dagvatten). Brister i detta ansvar kan grunda en skyldighet att utge skadestånd. Utredningens slutsats är att det i praktiken är svårt för fastighets­ ägare att utkräva detta ansvar vilket bland annat beror på bristande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;vägledning om vad kommunen ska förhålla sig till i relation till risker på grund av klimatrelaterade olyckor, men även på grund av preskriptionsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vidare är utredningens ytterligare slutsats att kommunerna inte har ett juridiskt ansvar för att klimatanpassa den befintliga bebyg­ gelsen. Konsekvensen blir att fastighetsägarna i praktiken får bära risken för att bebyggelsen översvämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Avseende översvämning på grund av nederbörd finns även andra och särskilda ansvarsregler i vattentjänstlagen. Genom vattentjänst­ lagen regleras det löpande förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och fastighetsägaren. Dagvattenhanteringen måste därmed anpassas till rådande situation i bebyggelsen. Konsekvensen blir att ansvarsreg­ lerna träffar både ny och befintlig bebyggelse. Det ansvar som upp­ ställs i lagen fyller därmed en viktig funktion i att skydda bebyggelse mot översvämningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det gäller översvämningsskador är &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; enligt vattentjänstlagen skadeståndansvarig om en skyldighet enligt lagen åsidosätts. Ansvaret har analyserats i avsnitt 5.4.3. Vad denna skyl­ dighet innebär framgår inte av lagen utan har i stället utvecklats genom praxis. Genom praxis har det fastslagits att en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; ska ha en viss kapacitet att leda bort vatten, ett funktionskrav. Funk­ tionskraven är olika beroende på vilken utformning som anlägg­ ningen har. Oberoende av anläggningens utformning bör den dock klara i vart fall ett regn av sådan intensitet att det statistiskt inte inträffar mer än vart tionde år (så kallat tioårsregn) utan att över­ svämma fasttigheter. Vidare har i praxis fastslagits att huvudregeln är att det är &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; som ska visa att anläggningen fyller de uppställda kraven och att en skada beror på något annat än brist i utförandet eller underhållet av anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Konstruktionen med funktionskrav innebär att det är anlägg­ ningens kapacitet som avgör skadeståndskyldigheten. Uppfyller inte anläggningen kraven föreligger skadeståndskyldighet för skada, oaktat hur stark intensitet nederbörden haft. Det ska här poängteras att ansvaret kommer att innebära ökade krav på dagvattenhanteringen i framtiden, eftersom ansvaret är kopplat till att klara i vart fall ett tioårsregn. De scenarier som finns avseende framtida nederbörd tyder på att ett framtida tioårsregn kommer att ha en högre intensitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft63"&gt;I avsnitt 5.4.4 har redogjorts för det ansvar som föreligger enligt vattentjänstlagen i förhållande till det kommunala ansvaret vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;planering enligt PBL. Utredningens slutsats är att ansvarsreglerna i Vattentjänstlagen inte ersätter ansvaret vid planering enligt PBL, i stället gäller såväl PBL:s som vattentjänstlagens ansvarsregler för översvämningar kopplade till dagvatten. Det är dock enklare att nå framgång med ett skadeståndskrav mot &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; med stöd av vattentjänstlagen. I praktiken får detta till effekt att det är mer fördelaktigt för en fastighetsägare att rikta ansvar mot &lt;NOBR&gt;va-huvud­&lt;/NOBR&gt; mannen med stöd av vattentjänstlagen än mot kommunen för undermålig planering. Det kan också ha varit oklart att även PBL:s ansvarsregler gäller och att dessa därmed inte tillämpas. Ur ett skydds­ perspektiv för fastighetsägarna behöver detta egentligen inte vara något problem då huvudsaken är att ansvar kan utkrävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En viktig avgränsning i ansvaret enligt vattentjänstlagen är att ansvar endast aktualiseras för skador som beror på &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Vattentjänstlagens ansvarsregler täcker därmed inte alla typer av översvämningsskador på grund av nederbörd. Exempelvis faller många gånger översvämningar på grund av vatten som rinner ovanpå mark­ en, utanför &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar, när &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är ordnad genom rörsystem. Vatten som rinner ovan jord är vanligt vid kraftiga skyfall när rörsystemen inte klarar av att hantera de stora vatten­ mängderna. Inte heller den naturliga hanteringen genom till exempel markinfiltration hinner då hantera vattnet. I stället rinner vattnet mot lågpunkter ovan jord. Vissa fastighetsägare kan då drabbas av översvämningar beroende på byggnadens placering i området. I teorin skulle detta kunna aktualisera ett ansvar för kommunen för detalj­ planeringen enligt PBL om ansvaret inte är preskriberat. Det förut­ sätter att fastighetsägaren kan styrka att kommunen varit vårdslös när den planerat för bebyggelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Sammantaget kan alltså en fastighetsägare erhålla ersättning för en översvämningsskada från kommunen om denne kan påvisa att kommunen i sin planläggning varit vårdslös i förhållande till att be­ byggelsen lokaliseras till lämplig mark utifrån risken för översväm­ ningar, förutsatt att ansvaret inte preskriberats. Om översvämnings­ skadan är kopplad till &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; kan fastighetsägaren rikta skadeståndsansvar mot &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen.&lt;/NOBR&gt; Här räcker det för att an­ svar ska kunna utkrävas att anläggningen inte uppfyller de krav som kan ställas på denna. Naturligtvis kan inte heller skadestånd erhållas dubbelt. Om skadan ersatts på grund av ansvaret i vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;kan ytterligare ersättning inte krävas eftersom skadan redan reg­ lerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Vid det enskilda översvämningstillfället är det viktigaste att ansvar kan utkrävas. Det tydliga ansvaret i vattentjänstlagen i relation till det mer oklara ansvaret vid planeringen enligt PBL kan dock vara problematiskt på så sätt att kommunen vid planeringen av ett om­ råde bestämmer att detta ska ha vattentjänster genom vattentjänst­ lagen. Det finns en risk att kommunen därigenom anser att dagvatten­ frågan har hanterats tillbörligt. Från Svenskt Vatten har anförts att detta är en upplevelse som flera av deras medlemmar har om hur dagvattenfrågan hanteras vid planeringen av markanvändandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Genom att hantera frågan på detta sätt kan det ge upphov till synen att dagvattenhantering utgör en &lt;NOBR&gt;”va-fråga”&lt;/NOBR&gt; som lämnas åt va- huvudmannen att hantera. Som konstaterats måste det till en för­ ändring av synen på dagvattenhantering. För att få till stånd en optimal hantering och även använda de möjligheter som föreligger enligt PBL så måste dagvattenhanteringen beaktas redan vid mark­ planeringsarbetet. Vidare måste samtliga möjligheter även i befintlig miljö identifieras och frågan hanteras översiktligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslagen i kapitel 7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Dagvattenfrågan behöver bättre införlivas i markplaneringen och det bör redan från början finnas såväl riskanalyser och en strategi. Denna problematik är gemensam för alla frågor i utredningen, dagvattenfrågan intar ingen särställning. De övergripande förändring­ ar som bör komma till stånd framgår av kapitel 7. Det förslag som lämnats i avsnitt 7.3 om en förändring i 3 kapitel 5 § PBL innebär att kommunerna i översiktsplanen kommer vara skyldiga att analy­ sera riskerna för bland annat översvämningar. I begreppet översväm­ ningar ligger även nederbördsrelaterade översvämningar. Kommunen ska även ange en strategi för åtgärder. Härigenom kommer dagvatten­ frågorna komma in i planeringen på ett tidigt stadium. Vidare kan frågorna hanteras ur ett större perspektiv vilket möjliggör att man kan identifiera de optimala lösningarna för dagvattenhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I avsnitt 7.4.3 har jag också lämnat förslag om att Boverket ska få i uppdrag att samordna kunskap och utarbeta vägledning. För­ slaget innebär att det blir lättare för kommunerna att få del av den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;kunskap avseende naturskaderelaterade risker som finns. Genom ställningstaganden om exempelvis acceptabla risknivåer kommer det också bli klarare vad kommunerna har att förhålla sig till vid planering av mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Förslagen i kapitel 7 ger därmed förutsättningar för en bättre och mer resilient dagvattenhantering som kan ta höjd för kommande klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ökade möjligheter för en optimerad hantering av dagvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;I Vattentjänstlagen bör det införas reg­ lering om att fastighetsägare kan begränsas i rätten att fritt lämna över dagvatten till den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft8"&gt;I vattentjänstlagen finns en tydlig grundstruktur; om det föreligger behov av att lösa avloppsfrågor i ett större sammanhang är det kom­ munen som ska se till att behovet tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Kommunen &lt;NOBR&gt;(va-huvudmannen)&lt;/NOBR&gt; ska ordna så att dagvattnet leds bort från området och fastighetsägarna ska genom avgifter finansiera hanteringen. I 21 § vattentjänstlagen regleras vilka begränsningar som föreligger avseende fastighetsägares användande av de tjänster som tillhandhålls genom den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen,&lt;/NOBR&gt; exempelvis bortledande av dagvatten. I paragrafen anges bland annat att en fastig­ hetsägare inte får använda en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; på ett sätt som innebär att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på anläggningen och driften av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I 23 § vattentjänstlagen finns en rätt för regeringen att bemyn­ diga kommunen att närmare meddela föreskrifter om användningen av anläggningen. Ett sådant bemyndigande finns också för kommun­ en i vattentjänstförordningen. Kommunen har alltså rätt att meddela ytterligare föreskrifter om sådana begränsningar av användande som regleras i 21 § i vattentjänstlagen. Det är i praktiken kommunens föreskrifter som närmare fastslår hur anläggningen får användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;En fråga för utredningen är om 21 § medför rätt för kommunen att begränsa fastighetsägarnas användande av tjänsten dagvatten, det vill säga kräva att fastighetsägaren inte obegränsat lämnar allt fastig­ hetens dagvatten till anläggningen. Frågan har analyserats i avsnitt 5.5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Slutsatsen är att det är oklart om lagregeln innefattar en sådan rätt eller inte. Regelns allmänna utformning utesluter inte en sådan rätt för kommunen, samtidigt tyder uttalandena i förarbetena på att regeln snarare tar sikte på att förhindra eller begränsa användande som skadar anläggningen och skulle göra att anläggningens syfte förfelas. Både Svenskt Vatten och SKL är emellertid av uppfattningen att en sådan rätt redan kan föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Om det genom 21 § redan finns en rätt för kommunen att före­ skriva om en begränsning av fastighetsägarnas rätt att använda tjänsten dagvatten, saknas i förarbetena närmare vägledning om hur, när och i vilken omfattning regeln får användas i detta avseende. I praktiken används inte heller regeln för att ställa krav på fastighetsägare om egen hantering av dagvatten. Sammantaget menar utredningen att inga säkra slutsatser kan dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I framtiden står samhället inför stora utmaningar i hur klimat­ förändringarna avseende nederbörd ska hanteras. Redan i dagsläget finns områden där &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har svårt att klara hanteringen av dagvattnet. I dessa områden kommer problemen att öka i fram­ tiden. Även andra områden kommer få problem med den generella ökningen av nederbörden med vattenmättad mark som följd. Lång­ variga regn som orsakar vattenmättad mark kan inom problem­ områden skapa en situation med stora risker för översvämning vid ytterligare tillkommande regn som i sig inte behöver vara så kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;En del i en förbättrad dagvattenhantering är att se till att han­ teringen optimeras så att de mest resurseffektiva åtgärderna vidtas. Det ligger i sakens natur att det inte är enskilda fastighetsägare utan kommunen som måste lösa den översiktliga dagvattenhanteringen i ett område med tätare bebyggelse. Med detta sagt kan samtidigt konstateras att privatfastigheter utgör en stor andel av den totala markarealen inom många verksamhetsområden för allmänna va- anläggningar. Vilken hantering av dagvattnet som sker på de privata fastigheterna har därmed stor betydelse för anordnandet av den all­ männa &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Fastighetsägarnas hantering ger alltså effekter på kostnaden för ordnandet av anläggningen och, i förlängingen, därmed på avgifternas storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I dagsläget sker många gånger inget omhändertagande av dag­ vatten på de privata fastigheterna utan vattnet lämnas obegränsat via ledningar över till den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; För att kunna åstadkomma de mest effektiva åtgärderna bör därför övervägas om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;krav ska kunna ställas på fastighetsägarna att själva hantera dagvatten på den egna fastigheten. Ett sådant omhändertagande kan bestå exempelvis av att vatten infiltreras genom en grönyta på fastigheten eller att dagvattnet fördröjs på fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I praktiken föreligger redan i dagsläget genom vattentjänstlagens utformning en möjlighet för kommunen att få till stånd ett visst privat omhändertagande av dagvatten på fastigheter. Detta kan kom­ munen uppnå genom att ordna ett system med bortledning utan förbindelsepunkt. I stället för hantering i rörledningar sker då han­ teringen i öppna lösningar som exempelvis diken. För fastighets­ ägaren innebär det att dagvattnet på fastigheten måste transporteras ovan jord, vilket i regel innebär att viss infiltration sker på den egna fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Det är dock inte möjligt att i alla områden ordna sådan förbindelse­ lös hantering, exempelvis på grund av höjdförhållanden i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Huvudmannen har en skyldighet att ordna den allmänna &lt;NOBR&gt;va-an­&lt;/NOBR&gt; läggningen så att den tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet i för­ hållande till risken för översvämning i ansluten bebyggelse från va- anläggningen. Det är huvudmannen som har att visa att kraven upp­ fylls. Om huvudmannen kan visa att åtgärder som minskar inflödet till- eller flödestopparna i anläggningen vidtagits med följd att risken för översvämning från anläggningen därmed är lägre än tidigare, kan skälig nivå av säkerhet på detta sätt uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Utredningens slutsats är att i de fall där det skulle ge övervägan­ de ekonomiska fördelar för anordnandet av tjänsten avlopp bör det därför, som ett komplement till &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; utan förbindelse­ punkt, införas en tydlig möjlighet för kommunen att under vissa förhållanden genom föreskrifter begränsa fastighetsägarnas rätt att använda den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Svenskt Vatten har anfört att fördröjning på den enskilda fastig­ heten även kan ha positiva effekter på reningen av dagvattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;För att kunna ta ställning till om det är ekonomiskt motiverat att ställa krav på fastighetsägare att ta om hand dagvatten på den egna fastigheten måste detta ställas i proportion till alternativa åtgärder, varför kommunen måste utreda frågan. En sådan utredning kan bli omfångsrik eftersom det finns flera olika parametrar och förutsätt­ ningar att ta hänsyn till. Vad som kan krävas av varje utredning är beroende av förutsättningarna på varje plats. Sådana utredningar får förmodas, för att vara ekonomiskt försvarbara, främst komma i fråga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;antingen vid nyexploatering där utredningar redan sker, eller i kända problemområden. Utredningens förslag i avsnitt 7.3 om kommunens arbete i översiktsplanen skulle ge ledning för kommunen ifråga om vilka områden som kan vara aktuella. Mot bakgrund av de problem som där identifierats skulle en djupare analys kunna genomföras. Det är viktigt att utredningen ger ett gott beslutsunderlag för kom­ munen, men även är transparent för fastighetsägare avseende vilka förhållanden som legat till grund för en begränsning av deras använ­ dande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I vattentjänstlagen gäller att föreskrifter inte oskäligt får begränsa eller försvåra fastighetsägarnas möjligheter att använda &lt;NOBR&gt;va-anläggning­&lt;/NOBR&gt; en. Detta framgick uttryckligen i VAL 70. I samband med införan­ det av vattentjänstlagen gjordes dock bedömningen att det var över­ flödigt att reglera principen i lagen. En sådan begränsning gäller ändå för kommunen trots att den inte uttryckligen framgår av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Om fastighetsägarna ska hantera dagvatten på den egna fastig­ heten kan detta vara förenat med kostnader. Sådana kostnader upp­ står framför allt för fastighetsägare som redan har en ordnad hantering på fastigheten som måste göras om. Vid nyproduktion uppstår inte merkostnader på samma sätt, eftersom en hantering då ändå måste ordnas. Vid sidan av den allmänna bedömningen av om krav bör ställas på fastighetsägare, måste därför även en bedömning göras i för­ hållande till den enskilde fastighetsägaren. Om kostnaderna för fas­ tighetsägaren att ändra sin hantering inte står i proportion till den allmänna förtjänsten är det inte försvarbart att fastighetsägaren åläggs att ordna en egen hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Förslagets syfte är att de förtjänster som en optimerad hantering ger, bör komma fastighetsägarna till del antingen genom sänkta avgifter eller genom att avgifterna inte höjs så mycket som annars hade behövts. En rimlig avvägning, för att bedöma om regeln bör gälla mot den enskilde fastighetsägaren, kan vara att fastighetsägar­ ens investeringskostnad för en förändrad hantering i vart fall ska vara intjänad under en tid om 20 år genom en lägre avgift i för­ hållande till den alternativa avgift som annars hade gällt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Exempel på en situation där krav inte kan ställas mot fastigheter, där det helt saknas möjlighet att omhänderta dagvatten. Det kan exempelvis röra sig om fastigheter som i stort sett helt är bebyggda med en eller flera byggnader. Sådant krav bör inte heller kunna ställas om behov finns av att kunna leda bort vattnet uteslutande i rör­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;ledningar, exempelvis där höjdförhållande fastigheten förutsätter detta. Även i fall där det inte är lika uppenbart att en föreskrift skulle vara orimlig kan det vara oskäligt att kräva ett omhändertagande på fastigheten. Ett omhändertagande medför att fysisk plats tas i an­ språk. För vissa fastighetsägare skulle detta innebära en kännbar begränsning i möjligheterna att använda sin fastighet. Även i ett så­ dant fall skulle det inte vara skäligt att regeln gällde mot fastighets­ ägaren. Vart den exakta gränsen går i det enskilda fallet bör vara en fråga för rättstillämpningen att närmare klargöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En tillkommande reglering bör inte bryta mot den allmänna stuk- turen i vattentjänstlagen Det bemyndigande som kommunen har i vattentjänstlagen består i att meddela närmare föreskrifter om an­ vändandet av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Kommunen har alltså ingen rätt att meddela föreskrifter avseende installationer eftersom dessa inte avser användandet utan &lt;NOBR&gt;va-installationens&lt;/NOBR&gt; beskaffenhet. I propositionen till vattentjänstlagen (prop. 2005/06:78 s. 77) övervägdes om en så­ dan rätt borde införas. Man valde dock att inte göra det med moti­ veringen att hur en &lt;NOBR&gt;va-installation&lt;/NOBR&gt; ska utföras hör hemma i bygglag­ stiftningen och inte i vattentjänstlagen, en motivering som alltjämt synes fullgod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Kommunen bör alltså inte ges rätt att med stöd av vattentjänst­ lagen förelägga en fastighetsägare att vidta en viss typ av åtgärd på fastigheten. Rätten ska i stället avse att föreskriva en begränsning av användandet av tjänsten. Även om detta i praktiken innebär att fastighetsägaren måste vidta åtgärder, är denne fri att välja vilka åt­ gärder som vidtas, så länge effekten uppnås. Det förefaller dock rimligt att kommunen lämnar förslag till fastighetsägaren om vilken typ av åtgärd som skulle kunna vara lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft8"&gt;Jag föreslår att det i Vattentjänstlagen läggs till en ny paragraf, med följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft55"&gt;21 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft55"&gt;En fastighetsägare ska ta hand om eller fördröja viss del dagvatten på fastigheten om det ger väsentliga fördelar för ordnandet av vattentjänsten avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;En kunskapsvägledning till kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;En förändring av dagvattenhanteringen innebär att nya frågor kom­ mer att uppstå för kommunerna, vilket i sin tur kommer kräva en större insikt i dagvattenfrågorna i flera av kommunens förvaltningar. Till exempel kan en inriktning mot mer öppna dagvattenlösningar påverka bland annat gatukontor och parkförvaltning eftersom så­ dana lösningar tar fysisk plats bland gator och parker. Framför allt är det viktigt att plan- och byggförvaltningen beaktar och har för­ ståelse för dagvattenfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Svenskt Vatten har anfört att det i dag är ett problem att det i många kommuner planeras bebyggelse utan att tillräcklig hänsyn tas till vilka effekter det får för dagvattenhanteringen. Den här typen av kommuninterna problem får närmast betraktas som kulturella och organisatoriska. Som redogjorts för i avsnitt 8.2.1, är utredningens bedömning att det i dagsläget generellt inte finns några formella hin­ der för kommunen att få åstadkomma en ändrad dagvattenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Det kan bero på flera orsaker att någon förändring trots det inte skett. Den nuvarande och historiska hanteringen av dagvatten som uteslutande skötts genom rörledningar kan ha gjort att ämnet i någon mån har beaktats som en särfråga hanterad genom vattentjänstlagen med stöd av Ledningsrättslagen. Den speciella ansvarsregleringen i vattentjänstlagen samt det faktum att tvister tidigare handlagts i egen specialdomstol (Staten &lt;NOBR&gt;va-nämnd)&lt;/NOBR&gt; kan även ha bidragit till ett sådant synsätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Vid sidan av dagvattenhantering reglerar vattentjänstlagen även frågor om dricksvatten och spillvatten. Dricksvattenhanteringen är nära kopplad till livsmedelsfrågor som exempelvis att vattnet inte ska vara ohälsosamt att dricka. Spillvattenhanteringen har å sin sida starka kopplingar till miljöfrågor, exempelvis vilken kvalitet det vatten som släpps ut i sjöar, hav och vattendrag ska ha. Frågornas spänn­ vidd tillsammans med att tjänsterna historiskt har hanterats på ett likartat sätt genom tillhandahållande i rörledningar kan ha lett till en uppfattning om att samtliga de frågor som faller inom lagen ut­ gör ett särområde. Bara avseende dagvatten kan hanteringen delas upp mellan – i vart fall – två olika frågor där den ena handlar om kvalitén på det dagvatten som lämnar &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och den andra avser anläggningens kapacitet att leda bort dagvatten till skydd för bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Det finns inget bemyndigande för någon central myndighet att meddela föreskrifter för frågorna i vattentjänstlagen. Den kun­ skapsinformation som ges ut avseende ordnande av vattentjänsten bortledande av dagvatten består av Svenskt Vattens publikationer. Boverket ger visserligen också ut vägledning, men denna är inriktad på planeringsfrågor kopplade till skydd mot dagvatten för bebyggel­ sen (se exempelvis ”PBL kunskapsbanken” på Boverkets hemsida: &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken"&gt;http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken)&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt; Även här sker i så motto en viss uppdelning av frågorna mellan löpande hantering och planering av bebyggelsen. Frågorna riskerar därmed att hamna i två ”block” där den ena utgörs av exempelvis höjdsättning av bygg­ nader och den andra delen ren hantering i rörledningar. För att kunna åstadkomma en förändrad dagvattenhantering måste denna proble­ matik överbryggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att en förbättrad dagvatten­ hantering som innefattar öppna dagvattenlösningar medför ett behov av att kommunerna får kunskap om hur denna hantering kan och bör ordnas. En gemensam vägledning för dagvattenhantering och planering kan bidra till att kopplingen mellan dessa områden stärks och medvetandegörs hos kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det allmänna behovet av en vägledning aktualiseras ytterligare av mitt förslag i avsnitt 7.3. Förslaget innebär att kommunerna i sin översiktliga planering av markanvändandet kommer att vara skyldiga att analysera riskerna för bland annat översvämning på grund av nederbörd. Denna analys avser även befintlig miljö. Förslaget med­ för ett ytterligare behov av kunskapsstöd till kommunerna. En kun­ skapsvägledning skulle kunna stödja kommunerna i arbetet med deras strategier för hur riskerna för översvämning på grund av dagvatten ska minska eller upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;En vägledning för kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;Utredningens förslag: Regeringen bör ge Boverket i uppdrag att, med utgångspunkt i att få till stånd en förändrad dagvattenhan­ tering, ge en särskilt vägledning till kommunerna om hur dag­ vattenhanteringen till skyddande av bebyggelsen kan ordnas. Väg­ ledningen ska avse både ny och befintlig bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Av Boverkets instruktioner, förordning (2012:546) med instruktion för Boverket, framgår av 1 § att Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om (1) byggd miljö, (2) hushållning med mark- och vatten­ områden, (3) fysisk planering, (4) byggande och förvaltning av be­ byggelse (5) boende, och (6) bostadsfinansiering. Goda argument kan anföras för att frågorna om hur en förändrad dagvattenhante­ ring kan ordnas ligger inom ett det område som Boverket är förvalt­ ningsmyndighet för. Att Boverket i dagsläget inte ger någon vägled­ ning avseende den löpande dagvattenhanteringen, det vill säga frågor som aktualiseras på grund av vattentjänstlagens ansvar, beror, enligt uppgift från verket, på att man bedömt att dessa frågor inte ingår i Boverkets uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Boverket gav 2010 ut en publikation avseende bland annat dag­ vattenhantering i befintlig miljö: &lt;SPAN class="ft46"&gt;Mångfunktionella ytor – Klimat­ anpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur&lt;/SPAN&gt;. Publikationen hade till syfte att öka medvetandet och kunskapen kring värdet av att inte hårdgöra mark och vidga synen på grönstrukturen, grönytorna, mellanrummen och friytorna i stad och tätort. Målet med skriften var att visa på den fysiska planering­ ens roll att integrera grön- och blåstrukturen i klimatanpassning av städer för att kunna skörda vinster av samordnade insatser. En sådan publikation har självklart en roll att spela och utgör en viktig del i att förändra uppfattningen och synen på dagvattenhanteringen. Den fyller dock inte funktionen som rådgivning för och vägledning i hur en omställning till eller nyordnande av en öppen dagvattenhan­ tering praktiskt kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Eftersom ett sådant behov klart föreligger bör regeringen ge Boverket i uppdrag att utforma en vägledning till kommunerna för hur en förändrad dagvattenhantering med lägre risk för översväm­ ning kan ordnas både vid planering av områden men även i befintlig bebyggelse. Vägledningen ska utformas för att vara ett stöd till kom­ munerna i de strategier som kommunen, enligt mitt förslag, i över­ siktsplanen ska ta fram för att minska risken för översvämning på grund av nederbörd. Vägledningen bör innefatta vilka frågor som kan regleras i planbestämmelser. Viktigt är att inriktningen även be­ aktar och vägleder hur den löpande hanteringen ska kunna ordnas och fungera. Vägledningen bör ta sikte på hur kommunerna kan åstadkomma en minskad sammanblandning av dag- och spillvatten, eftersom en separerad hantering utgör en förutsättning för öppna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td345"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td346"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;dagvattenlösningar. Av vägledningen bör också framgå hur öppna lösningar till skydd mot kraftiga skyfall kan integreras i den allmänna dagvattenhanteringen. Vägledningen bör innefatta generella förslag och exemplifieringar på hur dagvattenhanteringen lämpligen skulle kunna ordnas. Vid utformningen av vägledningen bör Boverket ta del av erfarenheter från platser där en omställning av dagvattenhan­ teringen redan ordnats, exempelvis Köpenhamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Uppdraget bör redovisas till regeringen senast den 1 juni 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Reglering av markens genomsläpplighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det bör införas en möjlighet för kommu­ nen att ställa krav på marklov för förändring av markytans ut­ formning för att säkerställa att en sådan reglering i detaljplanen efterföljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;I avsnitt 5.4.6 har redogjorts för hur en kommun i detaljplaneringen av ett område exempelvis kan reglera markens höjdläge, i vilken ut­ sträckning som markytan ska vara genomsläpplig och byggnaders utformning och placering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;När det gäller frågan om genomförande krävs bygglov eller mark­ lov för vissa åtgärder. Syftet med en lovprövning är att se till att tänkta åtgärder utförs korrekt. Oberoende av om en åtgärd är lov­ pliktig eller inte, får en åtgärd i strid med detaljplanen som huvud­ regel inte vidtas (det finns vissa undantag exempelvis vissa åtgärder i anslutning till bostadshus, se 10 kap. 2 § och 9 kap. &lt;NOBR&gt;4–4&lt;/NOBR&gt; c och 5 §§ PBL). Genom att en viss åtgärd är lovpliktig får kommunen bättre kontroll av vilka åtgärder som vidtas. Det ger också en möjlighet att stoppa en åtgärd som inte är planenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Generellt kan sägas att bygglov krävs för uppförande av bygg­ nader. När det gäller ändringar av markförhållanden är lovkravet beroende av vilken åtgärd som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Av 9 kap 11 § PBL framgår att huvudregeln är att det krävs mark­ lov för schaktning eller fyllning om detta avsevärt ändrar höjdlägen inom en tomt eller för mark inom en allmän plats. Möjlighet finns dock för kommunen att i detaljplanen bestämma att lov inte krävs. Genom regeln skyddas regleringen av markens höjdlägen. I 9 kap 12 § regleras en möjlighet för kommunen att i detaljplanen bestämma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Utredningens slutsatser, överväganden och förslag; dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;att det ska krävas marklov för trädfällning och skogsplantering. En förutsättning är att dessa frågor reglerats i detaljplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Departementschefen anförde avseende regeln i prop. 1985/86:1 s. 299 f. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft14"&gt;Särskilt betydelsefullt för kommunerna vid planeringen av nya bebyg­ gelseområden är att de redan på ett tidigt stadium får ett grepp över naturförhållandena inom områden som skall bebyggas. Det bör fram­ hållas att skogen inte bara har betydelse för ett bebyggelseområdes ut­ seende utan även kan inverka på avrinnings- och grundvattenförhål­ landen, klimat m.m. PBL bör därför ge kommunerna möjlighet att kontrollera sådana förändringar av skogen som kan rubba förutsätt­ ningarna för att åstadkomma en i vid bemärkelse god bebyggelsemiljö inom ett visst område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Departementschefens argument kopplas bland annat till bebyggelse­ områdets inverkan på avrinnings- och grundvattenförhållanden, klimat m.m. Samma argumentation går att föra avseende frågan om markens genomsläpplighet. Andelen hårdgjord yta har en stor in­ verkan på avrinningsförhållandena i ett område. En möjlighet för kommunen att även göra frågan om förändring av markens genom­ släpplighet marklovspliktig bör därför införas i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;Förslaget till ändring av paragrafen är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft14"&gt;9 kap 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft14"&gt;Det krävs marklov för trädfällning, skogsplantering &lt;SPAN class="ft55"&gt;och förändring av markytans utformning, &lt;/SPAN&gt;inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen&lt;SPAN class="ft55"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;9 Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;En del av utredningens uppdrag handlar om finansiering. Utred­ ningens uppdrag kan som närmre framgår av avsnitt 2.1 delas upp i tre delar. Huvuduppdraget avser att klarlägga ansvarsfördelningen. Därutöver handlar det om att undanröja lagstiftningshinder och att föreslå en finansiering. I direktiven anges bl.a. följande om finan­ siering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft14"&gt;De kostnader som förväntas för genomförande av åtgärder för anpass­ ning till ett förändrat klimat föranleder en översyn relaterad till finan­ siering. Viktiga frågor i detta avseende är om samhällets försäkrings­ skydd är tillräckligt, om det finns behov av justeringar i kommunernas möjlighet till kostnadstäckning samt om det i vissa fall finns skäl för staten att delfinansiera åtgärder och hur detta i så fall ska utformas. (s. 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;Mot bakgrund av detta ges utredningen i uppdrag att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;föreslå olika finanseringsmöjligheter för kommunerna att täcka kostnaden för att anpassa pågående och planerad markanvänd­ ning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;belysa om samhällets försäkringsskydd i sin nuvarande utform­ ning är tillräckligt för att klara av de skadekostnader som kan följa av ett förändrat klimat och i vilken utsträckning det stimulerar klimatanpassningen. Särskild vikt läggs vid frågan om statlig del­ finansiering och kriterier för denna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft20"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utredningens underlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;För att klara detta uppdrag har utredningen inhämtat en konsult­ rapport av Ramböll, vars uppdrag var att på ett översiktligt sätt be­ räkna totalkostnaderna för klimatanpassning för översvämning, ras och skred samt erosion av främst bebyggelse inom detaljplanerat område för tiden fram till 2100. Syftet var att få fram underlag för att kunna göra överväganden om kommunernas kostnadstäckning, statlig delfinansiering och om försäkringsskyddet är tillräckligt. Den bakomliggande tanken var att det inte skulle vara möjligt att utarbeta kriterier för bl.a. statlig delfinansiering utan att ha en uppfattning om kostnadernas storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Som framgår av kapitel 6 anges i den rapporten att den totala kostnaden för att genomföra klimatanpassningsåtgärder för bebyggd miljö på grund av översvämning, ras och skred samt erosion i Sverige har mycket grovt skattats till &lt;NOBR&gt;137–205&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor för tiden fram till 2100. Den största kostnadsposten utgörs av anpassningskost­ nader för översvämningar, primärt för översvämningar från havet och skyfall. Skattningen bygger på offentliga uppgifter. Dessa upp­ gifter har varit begränsade, eftersom enbart ett fåtal kommuner uppskattat kostnader för att genomföra åtgärder. På grund av det bristfälliga svenska dataunderlaget samlades också in uppgifter från danska kommuner för att bredda underlaget. Därefter gjordes anta­ ganden om att lösningar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder är snarlika mellan Sverige och Danmark. I rapporten anförs att det bristande underlaget för kostnadsuppgifter haft påverkan på kvalitén för kostnadsskattningarna och att skattningen skulle varit mindre osäker om underlagsmaterialet hade vart bredare, jämför vidare kapi­ tel 6. Av rapporten framgår vidare att kostnaderna i första hand skulle drabba Götaland och Svealand, men i mycket mindre utsträck­ ning Norrland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Sammantaget är det utredningens slutsats att den skattning som gjorts är behäftad med osäkerhet och därför ska ses som en finger­ visning. Den geografiska fördelningen av kostnaderna kommer att variera kraftigt mellan kommunerna, men hur fördelningen kommer att vara mellan dem saknas det underlag om. Det kan noteras att totalbeloppet är i överensstämmelse med de beräkningar som gjordes av Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. Där skattades kostna­ derna till följd av för översvämningar, ras, skred och erosion mellan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td347"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;åren &lt;NOBR&gt;2010–2100&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;90–225&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor, vilket i dagens pen­ ningvärde (2016) motsvarar &lt;NOBR&gt;98–245&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor, jämför vidare kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Hinder för att uppfylla uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Utredningen har dragit den slutsatsen att inte bara staten utan även &lt;SPAN class="ft39"&gt;kommunerna &lt;/SPAN&gt;saknar juridiskt ansvar för att klimatanpassa den be­ fintliga bebyggelsen, jämför avsnitt 7.2. Innebörden är att kommu­ nerna inte har någon skyldighet att klimatanpassa den befintliga be­ byggelsen enligt gällande lagstiftning. I stället får fastighetsägaren bära det ansvar som inte staten eller kommunerna har. Det blir därmed fastighetsägaren som får bära konsekvenserna av utebliven klimat­ anpassning. Fastighetsägaren kan vara en enskild eller en juridisk per­ son, som exempelvis ett företag, kommunen eller staten. Min analys om att staten och kommunen saknar ett juridiskt ansvar utgår från deras ansvar enligt lag, inte i deras egenskap av fastighetsägare. I den mån staten eller kommunen äger fastigheter har de samma ansvar som övriga fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;I nuläget förs enskildas fastighetsägares kostnader till stor del oftast över på försäkringskollektivet, medan juridiska personers som exempelvis kommunernas, försäkringsskydd är mer begränsat. Det finns en risk för att fastighetsägare i framtiden inte på samma sätt som i dag kommer att kunna försäkra sig för skador på grund av klimateffekter, jämför 4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 3.5 utgör den befintliga bebyggelsen merparten av all bebyggelse. Det finns en konsensus om att proble­ met med klimatanpassning och finansiering i första hand handlar om den befintliga bebyggelsen. När det gäller planering av ny bebyggelse har kommunerna ett ansvar, vilket de också enligt uppgift bättre kan hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Om kommunerna saknar ett juridiskt ansvar för klimatanpass­ ning av befintlig bebyggelse saknar kommunerna därmed även ett bindande finansieringsansvar utöver att de som även andra fastig­ hetsägare ansvarar för sin mark och sina fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Min slutsats är att hela finansieringsfrågan måste klarläggas i ett senare skede. Det finns flera skäl till detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;För det första menar jag att formellt måste utgångspunkterna vara andra än som förutsätts i direktiven. Utgångspunkterna statlig delfinansiering, kommunens möjligheter att täcka kostnader eller för­ säkringsskydd förutsätter att det är kommunerna som bär ansvaret för klimatanpassningen av befintlig byggnation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Ett annat hinder mot att nu överväga konkreta finansierings­ förslag är att det saknas kunskap om hur kostnaderna kommer att fördela sig mellan kommunerna och det inte har varit möjligt att kartlägga detta inom utredningstiden. Det krävs framöver bättre kun­ skap om hur kostnaderna kommer att fördela sig geografiskt, dvs. inom vilka kommuner kostnaderna främst kommer att uppstå. Av avsnitt &lt;NOBR&gt;3.2–3.4&lt;/NOBR&gt; framgår att klimateffekterna kommer att variera kraf­ tigt geografiskt. Havsnivåhöjningen leder till ökad översvämnings­ risk vid högvatten i kustområdena, särskilt i södra Götaland där det inte finns någon landhöjning som kompenserar. De delar av landet som är mest utsatta för havsnivåhöjningen är också mest drabbade av kusterosion. Därutöver finns det kommuner som är särskilt ut­ satta för översvämning från sjöar och vattendrag. Översvämning från skyfall kan drabba samtliga kommuner, men extrem nederbörd har under perioden &lt;NOBR&gt;1961–2014&lt;/NOBR&gt; varit vanligare längs Norrlandskusten och i Svealand, östra Götaland och Skåne. Även när det gäller ras och skred varierar risken geografiskt och Göta älvdalen är en av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Konsultrapporten fram­ håller att de framtida kostnaderna i första hand kommer att drabba Svealand och Götaland, men i mindre utsträckning Norrland, jäm­ för kapitel 6 under avsnitt 5.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Som framgått är en förklaring till rådande osäkerhet att endast en del av alla kommuner gjort någon form av klimatanpassningsplan och endast en mindre del har även övervägt åtgärder. Ett exempel på en kommun som börjat planera för åtgärder för att förhindra skador på grund av klimateffekter är Göteborgs kommun. Den kom­ mer på grund av sitt läge vid hav och älv vara särskilt utsatt för översvämningar. Mycket översiktligt bedömer staden att kostnader för en framtida översvämningssäkring av Göteborg kommer att upp­ gå till cirka 30 miljarder kronor fördelat på många år. Av beloppet skulle yttre skydd mot hav uppgå till ca 10 miljarder kronor, älv­ kantsskydd till ca 10 miljarder kronor och skydd mot skyfall till ca &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor. Exemplet och redogörelsen i kapitel 3 och 6, som pekar på stora geografiska skillnader för riskerna visar att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td347"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;den uppskattade totalkostnaden för att förebygga skador kommer att variera stort mellan kommunerna. Göteborgs kommuns beräkning indikerar att bara åtgärder för översvämning skulle kunna utgöra 18 procent av det beräknade totalbeloppet för Sverige (30 miljarder kronor dividerat med 171 miljarder kronor och där 171 miljarder kronor står för medelvärdet inom det angivna spannet på &lt;NOBR&gt;137–205&lt;/NOBR&gt; mil­ jarder kronor, dvs. den uppskattade kostnaden av Ramböll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredningen har i avsnitt 7.3 föreslagit ett krav om att samtliga kommuner ska analysera risken för skador och en strategi för hur dessa skador ska förhindras eller minskas. Det ska genomföras under mandatperioden &lt;NOBR&gt;2018–2022.&lt;/NOBR&gt; När arbetet är färdigt kommer det finnas ett bättre underlag om kostnaderna för klimatanpassning av bebyggelse och hur kostnaderna kommer att variera mellan kom­ munerna som är grundat på konkreta analyser i alla kommunerna. Först då menar jag att det är möjligt att överväga och föreslå en finan­ siering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Därutöver är det så att de investeringar som skulle behöva över­ vägas är stora, men kan samtidigt spridas över en lång tidsperiod. För att kunna avgöra tidsspannet krävs det bl.a. först politiska ställ­ ningstaganden till vilka scenarier det är lämpligt att utgå från och vilka risker som är acceptabla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft8"&gt;Slutligen är det förstås så att den svåra finansieringsfrågan och dess kostnadstäckning inte rimligen kan hanteras av mig under den korta utredningstiden utan stöd av kvalificerad finansiell expertis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft10"&gt;Från kommunalt håll har framförts följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft69"&gt;De förväntade och nu kända kostnaderna förklimatanpassning är enorma. Det är bra att klimatanpassningsfrågor betonas i översiktsplaneringen men de bidrag till utredningar som föreslås i utredningen är inte till­ räckliga på något sätt. Det är också så att med den angelägenhetsgrad som nu råder beträffande klimatanpassningsåtgärder så borde ett stat­ ligt stöd för klimatanpassningsåtgärder föreslås redan nu. Utredningen borde kunna göra det på befintligt underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft14"&gt;Stödet skulle kunna utformas som dels möjligheter för kommuner­ na att göra fonderingar för anpassningsåtgärder både för befintlig be­ byggelse som för planerad sådan. För den planerade bebyggelsen måste inte åtgärder alltid vidtas direkt. Därför vore det lämpligt att separera i kommunernas budgetar för kommande åtaganden. I dessa medel kan även exploatörers bidrag till exploateringen fonderas i avvaktan på att de behöver tas i anspråk. Inte ens de större kommunerna klarar av dessa investeringar på egen hand. Här finns också regionala skillnader som beskrivs i betänkandet som måste beaktas. Ett statligt stöd kunde rikta sig till de kommuner som planerar att vidta åtgärder och som bedöms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft14"&gt;som lämpliga och nödvändiga av ett organ som regeringen utser. San­ nolikt behövs många miljarder i sådant stöd. Lämpligt är att kommu­ nerna själva också bidrar med medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Sammantagen slutsats om finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Sammantaget delar jag den kommunala uppfattningen om att det är angeläget att klarlägga finansieringsfrågan, men menar att det hinder jag beskrivet ovan omöjliggör att jag nu kan lämna ett genomarbetat förslag. Jag har därför i avsnitt 7.4 föreslagit att en utredning ut­ arbetar förslag till en nationell strategi för klimatanpassning och gett exempel om vilka frågor som behöver analyseras. En viktig fråga är finansiering av åtgärder för att förhindra skador på grund av klimat­ effekter på bebyggelse. Den utredningen bör i den delen som be­ handlar finansiering av klimatanpassning för bebyggelse förstärkas med experter inte bara från regeringskansliet, kommuner, myndig­ heter utan enligt min uppfattning även bl.a. från fastighetsägare­ organisationer och finanssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Det anförda innebär att finansieringsfrågan i stort inte kan lösas förrän efter 2022. Redan nu finns det dock statliga medel att söka. Som jag redovisat i 4.1.3 hanterar MSB statsbidrag till kommunerna för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Kommunerna kan an­ söka om bidrag för fördjupade utredningar och permanenta förebyg­ gande åtgärder. Som framgår av texten ansöktes det för budgetåret 2015 om bidrag på 100 miljoner kronor, men endast 20 miljoner kro­ nor delades ut. Från 2017 har dock det belopp MSB kan fördela höjts till 75 miljoner kronor om året och motsvarande ska gälla även för åren 2018, 2019 och 2020. Jag föreslår att denna beloppshöjning består även för åren 2021 och 2022, dvs. till dess kommunernas kart­ läggning är genomförd, de ekonomiska behoven tydliggjorts och en uttömmande finansiering kan utarbetas. Beloppet är inte tillräckligt, men kan utgöra ett bidrag under tiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;10 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Utredningens uppdrag om konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Av kommittéförordningen (1998:1474) framgår att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Detsamma gäller sam­ hällsekonomiska konsekvenser. För kostnadsökningar och intäkts­ minskningar för staten, kommuner eller landsting ska en finansiering föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Vidare ska en utredning enligt samma förordning redovisa för­ slagens konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för brotts­ ligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförut­ sättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Detsamma gäller för jämställdhet och för möjlig­ heterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I direktivet ska enligt förordningen kravet på konsekvensbeskriv­ ningar utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Enligt mitt direktiv ska konsekvenser i olika avseenden av utred­ ningsförslag beräknas och redovisas. Konsekvensanalysen ska på­ börjas tidigt i arbetet och genomföras av eller med stöd av personer med dokumenterad kompetens inom området samhällsekonomisk analys. Vilka alternativa åtgärder som har övervägts ska dokumen­ teras och för de åtgärdsalternativ som inte analyseras vidare ska skälen till detta anges. Antaganden av vikt för utfallet ska anges, in­ klusive antaganden om vad som sker om utredningens förslag inte kommer till stånd. Utredaren ska särskilt uppmärksamma de eko­ nomiska konsekvenserna för staten, kommuner, företag och enskilda samt bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna. Utredaren ska redogöra för förslagets konsekvenser för den kommunala självstyrel­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft20"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;sen. Utredaren ska också redovisa om förslagen leder till konsekven­ ser för jämställdheten. Utredaren ska därutöver bedöma och redovisa vilka effekter förslagen kan få för miljön samt bedöma möjligheter till synergieffekter avseende åtgärder för klimatanpassning och åt­ gärder för att säkra biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I enlighet med uppdragsbeskrivningen ska utredaren vid eventuella statsfinansiella effekter föreslå finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Utredningens utgångspunkter för konsekvensanalysen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Som framgår ska utredningen göra en konsekvensanalys och det ska ske med stöd. Utredningen har använt sig av konsultstöd från Ramböll. Som framgått ovan har Ramböll i första hand haft ett över­ gripande uppdrag att beräkna totalkostnaderna översiktligt av klimat­ anpassning för översvämning, ras och skred samt erosion av främst bebyggelse inom detaljplanerat område för tiden fram till 2100. Dessa kostnader skulle Ramböll även ställa i relation till kostnader för om inget gjordes. Exempel på sådana kostnader anges i 5.2 i rapporten, som finns intagen i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Som anges i kapitel 9 har utredningen bedömt att det i nuläget ännu inte är möjligt att föreslå en finansiering av klimatanpassning av bebyggelse och angett skälen till detta. I stället har jag i betänkan­ det analyserat ansvarsfördelningen, lämnat förslag till vad en natio­ nell strategi bör innehålla och hur förslaget till den bör beredas. Vidare har jag lämnat förslag om krav på analys och strategi i över­ siktsplanen, lämnat förslag till en förändrad myndighetsstruktur och lämnat förslag som möjliggör för kommunerna att avslå bygglovs­ ansökan vid uppenbar risk för översvämning, ras, skred och erosion, även om ansökan är i enlighet med detaljplan samt lämnat förslag om att en förändring av markytans utformning blir lovpliktig om kommunen har bestämt det i planen. Därtill har jag lämnat förslag om en möjlighet i vattentjänstlagen för kommunen att i vissa fall kräva att fastighetsägare ska ta hand om eller fördröja viss mängd dagvatten på sin fastighet. Kraven om konsekvensanalys är begrän­ sad till mina förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Som framgått ska jag särskilt beakta de ekonomiska konsekven­ serna för stat, kommun, företag och enskilda. Utredningen har i 7.2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td348"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td349"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;analyserat ansvarsfördelningen. Min slutsats är att inte bara stat utan även kommuner saknar ett juridiskt ansvar för att klimatanpassa den befintliga bebyggelsen. Däremot har kommunerna ett juridiskt ansvar för att vid planläggning av ny bebyggelse ta hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Som angetts i kapitel 9 hand­ lar kostnadsaspekten i hög grad om den befintliga bebyggelsen, det finns en konsensus att kommunerna bättre kan klara sitt ansvar för ny bebyggelse. Effekten av min slutsats om att kommunerna saknar ett juridiskt ansvar för att skydda den befintliga bebyggelsen från risken för skador på grund av översvämning, ras, skred och erosion blir att kostnaderna hamnar på fastighetsägaren och/eller försäk­ ringsbolag. Detta är dock inte en konsekvens av ett förslag från ut­ redningen utan en analys av gällande rättsläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Jag menar att de förslag från mig som medför ekonomiska kon­ sekvenser är i första hand förslaget om krav på kommunerna om analys i översiktsplanen och förslagen om en förändrad myndighets­ struktur i såväl kapitel 7 som kapitel 8. Dessa förslag medför eko­ nomiska konsekvenser för kommun och stat. Jag redovisar dessa konsekvenser i 10.3.1 och 10.3.2. Kostnaderna för kravet om analys i översiktsplanen har beräknats med stöd av Ramböll. En samman­ fattning av de ekonomiska konsekvenserna görs i 10.3.3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Därutöver kan mitt förslag om att kommunerna efter genom­ förandetiden får avslå en ansökan om bygglov även om ansökan är i enlighet med detaljplan om det finns en uppenbar risk för översväm­ ning, ras, skred eller erosion innebära ekonomiska konsekvenser för kommunen och fastighetsägare. Det kommer jag att utveckla i 10.3.4. I 10.3.5 beskrivs konsekvenserna av en rätt för kommunerna att kräva att enskilda fastighetsägare ska ta hand om eller fördröja viss mängd dagvatten på sin fastighet. Konsekvenserna av förslaget om att göra markytans utformning lovpliktig om kommunen har be­ stämt det i planen redogörs i 10.3.6. Övriga konsekvenser av mina förslag än ekonomiska kommer jag att redovisa i 10.4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Skyldigheten för kommunerna att utföra en analys i översiktsplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;Som framgår av kapitel 7 har jag föreslagit att kommunerna ska bli skyldiga att analysera risken för översvämning, ras, skred och erosion och upprätta en övergripande strategi om hur riskerna ska hanteras och redovisa detta i översiktsplanen. Syftet med kravet om en sådan analys är i första hand att arbetet med att bedöma riskerna och att finna en strategi kommer i gång i kommunerna och att det inleds en dialog med kommuninvånarna. Det ska ses som en början på den mycket angelägna klimatanpassningen av bebyggelse. Om en sådan inte genomförs kommer det att leda till stora kostnader. Exempel på sådana finns som angetts i konsultrapportens avsnitt 5.2, se kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Analysen kommer att medföra kostnader. Det som i viss mån är oklart är att det allmänt i kommuner och hos myndigheter diskuteras om klimatanpassningsplaner i stort, som omfattar inte bara bebyg­ gelse utan all klimatanpassning. Som framgått av exempelvis inled­ ningen till kapitel 7 kan klimatanpassning anses innefatta sex olika huvudområden, som i sin tur har &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; undergrupper. Dessa är &lt;SPAN class="ft39"&gt;kom­ munikation &lt;/SPAN&gt;(väg, järnväg, sjöfart osv,), &lt;SPAN class="ft39"&gt;tekniska försörjningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;(elsystem, fjärrvärme osv.), &lt;SPAN class="ft39"&gt;bebyggelse och byggnader &lt;/SPAN&gt;(bl.a. över­ svämning, ras, skred och erosion samt dagvatten), &lt;SPAN class="ft39"&gt;areella näringar och turism &lt;/SPAN&gt;(skogsbruket, jordbruket, fiske, turism osv.), &lt;SPAN class="ft39"&gt;natur­ miljön och miljömålen samt människors hälsa. &lt;/SPAN&gt;Sammantaget hand­ lar det därmed om ca 25 olika områden. Det område den analys och åtgärdsplan som jag föreslår träffar ett av sex huvudområden (&lt;SPAN class="ft39"&gt;be­ byggelse och byggnader, &lt;/SPAN&gt;bl.a. översvämning, ras, skred och erosion samt dagvatten). För kommunerna bör det avse en väsentlig del av all nödvändig klimatanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;I Rambölls rapport, se kapitel 6, anförs följande om kostnader för kommunerna att göra klimatanpassningsplaner, s. 19:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft14"&gt;Processen kan bestå av att en eller flera personer ges ansvar att ta fram en klimatanpassningsplan och att kommunens olika förvaltningar bidrar i form av att peka ut risker kopplat till den specifika förvaltningens ansvarsområde. Kostnaden för att ta fram en klimatanpassningsplan eller klimat- och sårbarhetsanalys, baserat på intervjuer med tre utvalda kommuner, skattas till ca 400 &lt;NOBR&gt;000–700&lt;/NOBR&gt; 000 kronor. Delar av arbetet läggs i vissa fall ut på konsulter. Det ska tilläggas att kostnaden för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td348"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td349"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p621 ft14"&gt;ta fram en klimatanpassningsplan varierar, dels till följd av att kommu­ ners risker ser olika ut, dels till följd av att stödet ser olika ut. I vissa fall finns regionala initiativ till samverkan vilket ger kommuner stöd bl.a. i form av kompetenser vid arbete med klimatanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Det som framgår är att kostnaden skulle kunna uppgå till 400 000– 700 000 kronor för själva analysen. Här ska noteras att en sådan analys är bredare än den utredningen föreslår. Som framgått ska den analys om klimateffekter som jag föreslår begränsas till bebyggelse och till översvämning, ras, skred och erosion. Den analys om riskerna jag föreslår är därmed betydligt mer begränsad än vad som vanligtvis innefattas i en klimatanpassningsplan. Samtidigt har många kommu­ ner hittills enbart gjort sårbarhetsanalyser, som ännu inte följts av förslag på lösningar, medan mitt förslag även innehåller ett krav om att kommunen ska upprätta en strategi för hur riskerna kan minskas eller upphöra. Det kan handla om att vissa områden inte ska be­ byggas eller endast på viss markhöjd, att öppna dagvattenlösningar måste tillskapas eller att bebyggelsen förutsätter vissa skyddsåtgär­ der. Analysen ska omfatta den befintliga bebyggelsen, som i särklass utgör den största delen av all bebyggelse. Däremot ska det inte i nu­ läget behöva ingå detaljerade underlag om olika skyddsåtgärder, exempelvis hur en vall ska utformas. Detta bör som hittills utveck­ las i detaljplanen. Därmed menar jag att det åtgärdsförslag som ingår i kravet på kommunen inte bör kunna leda till stora kostnader, i stället bör analysen av klimateffekternas påverkan vara det mest krävande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Utifrån detta resonemang bör en mycket grov uppskattning kunna vara att det krav jag lägger på kommunen i genomsnitt inte bör medföra en större kostnad än 500 000 kronor per kommun. Det ska beaktas att det är genomsnittskostnad. Som Ramböll framhållit kommer även denna kostnad kunna variera med hänsyn till att risker­ na varierar. Därtill varierar kommunerna också i hög grad storleksmäs­ sigt, både när det gäller yta och andel bebyggelse. Det ska noteras att denna uppskattning avser kostnaden för det grundläggande analys­ arbete som behöver göras första gången. Jag föreslår i kapitel 7 att det arbetet ska ske under mandatperioden &lt;NOBR&gt;2018–2022.&lt;/NOBR&gt; Därefter ska analysen under varje mandatperiod uppdateras utifrån bl.a. ny forsk­ ning. Denna omprövning bör kunna ske till en betydligt lägre kostnad, som mycket grovt kan uppskattas till 20 procent av grundkostnaden, alltså i genomsnitt ca 100 000 kronor per kommun och mandatperiod.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Från utredningens sida menar jag som framgått att det är ange­ läget att detta arbete sker. Mina förslag innebär att en ny obligatorisk uppgift läggs på kommunerna av staten. Den kommunala finan­ sieringsprincipen innebär att kommuner och landsting ska kompen­ seras för statligt beslutade åtgärder som tar sikte på den kommunala verksamheten, jämför avsnitt 3.7.4 Jag föreslår därför att staten finansierar denna skyldighet. Av avgörande betydelse är också som framgått att klimatanpassning är av nationellt intresse. Det kan ske genom att generella statsbidrag ska utgå till kommunerna. Under mandatperioden &lt;NOBR&gt;2018–2022&lt;/NOBR&gt; ska varje kommun erhålla 500 000 i genomsnitt, jämför nedan avsnittet om fördelning mellan kommu­ nerna. Det skulle innebära en kostnad för staten på 145 miljoner kronor (290 x 500 000 kronor). Kostnaden ska fördelas under åren 2019, 2020, 2021 och 2022 och därmed uppgå till 36 miljoner kronor per år under denna tid. Därefter ska varje kommun under komman­ de mandatperioder erhålla 100 000 kronor i genomsnitt per mandat­ period för att aktualitetspröva sin analys, vilket skulle ge en statlig kostnad på 29 miljoner kronor, att fördelas till 7 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Denna kostnad för staten ska belasta anslaget 1:10 Klimatanpass­ ning. För 2017 uppgår anslaget till 117 miljoner kronor och fördelar sig enligt följande (belopp angivet i kkr.):&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p100 ft103"&gt;SOU 2017:42 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft2"&gt;Tabell 10.1 Anslaget 1:10 Klimatanpassning 2017&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td350"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Disponeras av Lantmäteriet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td351"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td352"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td353"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;ap.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td354"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;Klimatanpassning – del till Lantmäteriet (ram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td355"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Disponeras av Statens geotekniska institut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;16 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td352"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td353"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;ap.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td354"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Klimatanpassning – del till Statens geotekniska institut (ram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;16 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td355"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Disponeras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;15 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td352"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td353"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;ap.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td354"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Klimatanpassning – del till Myndigheten för samhällsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td354"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;och beredskap (ram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;15 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td355"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p42 ft109"&gt;Disponeras av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td352"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td353"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;ap.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td354"&gt;&lt;P class="p20 ft119"&gt;Klimatanpassning – del till Sveriges meteorologiska och hydrologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td354"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;institut (ram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td355"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td352"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td353"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;ap.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td354"&gt;&lt;P class="p20 ft109"&gt;Klimatanpassning – del till Länsstyrelsen i Örebro (ram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p441 ft2"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td357"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td358"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p622 ft108"&gt;Regeringen har föreslagit att anslaget ska uppgå till 117 miljoner kronor även för 2018 för att sedan höjas till 177 miljoner kronor för 2019 och till 170 miljoner kronor för 2020. Jag föreslår att klimat­ anpassningsanslaget behålls på samma nivå som för 2020 även för åren 2021 och 2022. Kostnaden på 36 miljoner kronor per år till kommunerna ryms därmed inom anslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft108"&gt;En fråga är hur beloppen ska fördelas mellan kommunerna. Det finns generella statsbidrag och riktade statsbidrag. Riktade statsbidrag betalas inte ut automatiskt utan måste sökas. Kommunerna kan an­ vända de generella statsbidragen till valfritt ändamål, medan de riktade måste användas till en specifik verksamhet. Riktade statsbidrag ska principiellt bygga på frivillighet. Tidigare användes riktade stats­ bidrag i stor utsträckning. I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hade bidragen blivit svåröverskådliga och krångliga. Många av de dåvarande riktade stats­ bidragen togs bort. Riksdag och regering ansåg bl.a. att ett system med generella statsbidrag stämde bättre överens med det kommunala självstyret, riktade statsbidrag skulle framöver bara användas undan­ tagsvis och dessutom vara tidsbegränsade. Riksrevisionen utgår från att de bidrag som pågår fyra år eller kortare tid kan räknas som tidsbegränsade (Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:110, s. 13 och 19.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft117"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;En följd av att riktade statsbidrag principiellt ska användas för frivilliga åtaganden är att om obligatoriska åtgärder läggs på kommun­ en är det som princip generella statsbidrag som kan komma i fråga. Som angetts ovan innebär den kommunala finansieringsprincipen att kommuner och landsting ska kompenseras för statligt beslutade åtgärder som tar sikte på den kommunala verksamheten. Som fram­ går av avsnitt 3.7.4 är huvudregeln att regleringen sker genom att nivån på anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgifts­ område 25 förändras. Det innebär i sin tur att de statsbidragen för­ delas mellan kommunerna efter invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Slutsatsen blir att principen är att kommunerna bör ersättas med hänsyn till sin befolkning. Eftersom det handlar om skydd av bebyg­ gelse kan det i och för sig framstå som rimligt, en större befolkning innebär mer bebyggelse. Samtidigt finns det geografiska skillnader när det gäller risker, exempelvis kommuner som är belägna vid vatten. Den skillnaden skulle inte ge genomslagskraft. Å andra sidan kräver riktade anslag ett ansökningsförfarande, som i sin tur är resurs­ krävande. Sammantaget menar jag att såväl principiella som praktiska skäl talar för generella statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Därutöver kan förslaget medföra ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare. Om kommunens analys pekar ut vissa områden som riskområden kan det medföra konsekvenser för fastighetspriserna i det området, dvs. fastighetspriserna skulle kunna sjunka. Samtidigt skulle planerade åtgärder i sin tur kunna innebära en dämpning av ett möjligt prisfall. Det är inte möjligt att närmre uppskatta dessa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Ekonomiska konsekvenser av förslaget om en förändrad myndighetsstruktur – ökade anslag till Boverket och länsstyrelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft41"&gt;Boverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Mitt förslag i kapitel 7 innebär en förstärkt roll för Boverket och länsstyrelserna. Som framgår ska det vara Boverkets uppgift att vara en nationellt samordnande myndighet för klimatanpassning i förhål­ lande till bebyggelse. I uppdraget ingår att samordna det underlag som expertmyndigheterna kan tillhandahålla om klimateffekter och klimatanpassning för bebyggelse. Myndigheten ska därutöver i av­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td348"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td349"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;vaktan på att den nationella strategin blir tillgänglig i samråd med MSB, SMHI och, SGI meddela en tillsynsvägledning som avser ny bebyggelse för länsstyrelserna i syfte att minska riskerna för över­ svämning, ras, skred och erosion på bebyggelse. Det kan avse exem­ pelvis byggnaders hållbarhet, acceptabla risknivåer, höjdkrav osv. Efter det att en nationell strategi är tillgänglig kan Boverkets roll förstärkas ytterligare. Därtill kommer att jag i kapitel 8 föreslår en förstärkt roll för Boverket i förhållande till dagvatten. Innebörden är att Boverket även måste tilldelas mer resurser. Det kan vara en resurshöjning för åren &lt;NOBR&gt;2019–2022,&lt;/NOBR&gt; som ytterligare kan behöva för­ stärkas efter 2022. Jag kommer att begränsa förslagen till åren 2019– 2022. Jag föreslår att Boverket tilldelas resurser som möjliggör bl.a. personalresurser för ytterligare några heltidsanställningar, som kan arbeta med dessa frågor samt ersättning för närliggande kostnader, motsvarande fem miljoner kronor per år. Denna förstärkning ryms inom anslag 1:10 Klimatanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Även länsstyrelsernas roll ska förstärkas något, eftersom länsstyrel­ serna i ökad utsträckning ska stödja kommunerna i sitt planarbete utifrån det underlag Boverket tillhandahåller länsstyrelserna. Sam­ tidigt bör länsstyrelsernas uppdrag att samordna arbetet med klimat­ anpassning på regional nivå förenklas genom Boverket. Jag föreslår en sammantagen resursförstärkning till samtliga länsstyrelser med 10 miljoner kronor, för sitt klimatanpassningsarbete, vilka ska för­ delas dem emellan enligt samma principer som sker i dag. Det skulle i genomsnitt kunna räcka till en förstärkning med en halvtidstjänst vid varje länsstyrelse. Även dessa förstärkningar ryms inom den före­ slagna höjningen av anslag 1:10 Klimatanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Sammantagen konsekvens för anslaget 1:10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Konsekvensen blir att den höjning regeringen föreslagit till stor del kommer att tas i anspråk för klimatanpassning av bebyggelse. Jag menar att detta är rimligt, klimatanpassning av särskilt bebyggelse är en väsentlig del av all klimatanpassning. Den berör samtliga med­ borgare och utgör en säkerhetsfråga av nationell betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p624 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ekonomiska konsekvenser av förslaget i 7.5 om prövning i bygglovsärendet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;I avsnitt 7.5 har jag föreslagit att en kommun alltid får avslå ansökan om bygglov efter genomförandetiden trots att ansökan är i enlighet med detaljplan om det finns en uppenbar risk för översvämning, ras, skred och erosion. I avsnittet redovisar jag att det från kommunalt håll har framförts att förslaget skulle få ekonomiska konsekvenser för kommunerna och fastighetsägare. De ekonomiska konsekven­ serna för kommunerna skulle bestå av att kommunerna skulle be­ gränsas i sin rätt till byggande. Det har framförts farhågor om att ett krav om att bygglov inte får beviljas på riskfylld mark skulle kunna innebära att ”en död hand” lades över byggnation inom vissa områden, där en stor del av marken är riskfylld, men byggnation fort­ farande kan ske enligt lagen, eftersom det finns äldre gällande detalj­ planer. Det kan t.ex. handla om städer, där det finns önskemål om byggnation vid vatten. Dessutom skulle det kunna innebära en ut­ ökad risk för skadeståndsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;Utredningen har i avsnitt 7.5 bemött dessa invändningar. Utifrån ett renodlat ekonomiskt perspektiv kan följande anföras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Utredningen är väl införstådd med särskilt små, mer utsatta kom­ muners behov att bygga attraktiva bostäder för att locka till sig in­ vånare och därmed skatteintäkter. En del av dessa attraktiva bostäder bedöms i dag behöva ligga vid vatten och kan ha en översvämnings­ risk. Här menar dock utredningen utifrån ett principiellt och över­ gripande perspektiv att de ekonomiska fördelar ett byggande på risk­ fylld mark ger är kortsiktiga. På längre sikt är det uppenbart att riskfyllda bostäder inte ger ekonomiska fördelar, i stället borde ett hållbart byggande framstå som även ekonomiskt mer fördelaktigt på längre sikt. Ett led i denna omställning utgör också utredningens förslag i 7.3 om att kommunerna ska analysera riskerna i översikts­ plan. Som redovisas i 7.3 är en viktig del av förslaget att kommun­ invånarna inklusive fastighetsköpare ska bli införstådd med riskerna, vilket med hänsyn till att det främst är de som drabbas av kon­ sekvenserna i hög grad är rimligt. Ett syfte med en sådan omställ­ ning är att det leder till en förändrad bild av vad som är attraktivt boende, att bedömningen sker även med hänsyn tagit till riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;Vidare ska också beaktas att utredningens förslag av naturliga skäl avser samtliga kommuner, inklusive även ekonomiskt välmående&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td348"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td349"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;med hög inflyttning. Att dessa kommuner ska kunna fortsätta bygga på riskfylld mark framstår som än mer orimligt. En slutsats kan vara att små, utsatta kommuners utflyttningsproblem måste lösas i annat sammanhang, inte genom riskfylld nybebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Därutöver ska framhållas att utredningens förslag är begränsat till uppenbara risker, innebörden av förslaget är att kommunerna även fortsättningsvis kan välja att bygga på riskfylld mark enligt äldre detaljplaner om riskerna inte är uppenbara. Förslaget tar därmed endast sikte på de klara fallen, där nybebyggelse utifrån riskerna skulle framstå som stötande. Det ska ses som ett första, mycket för­ siktiga steg i en svår, men nödvändig omställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Slutligen, som även framgår av avsnitt 7.5 finns det också från kommunalt håll en uppfattning att det redan i dag skulle vara olämp­ ligt med nybebyggelse på riskfylld mark, att det redan i dag enligt kommunernas uppfattning kan finns en skyldighet för kommunerna att i en bygglovsansökan bevilja anstånd och upphäva detaljplanen. Därmed innebär utredningens förslag inga förändringar utifrån vad som redan skulle gälla enligt kommunerna, utan i stället mer en kodifiering av gällande praxis, men med bättre och klarare verktyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Sammantaget menar jag att mitt förslag inte leder till några direkta kostnader för kommunerna utöver ökade administrationskostnader av mindre omfattning. Det handlar i stället om en möjlig inkomst­ förlust av att kommunerna inte kan exploatera uppenbart riskfylld mark. Hur stor denna inkomstförlust kan bli är även det en fråga som skulle behöva utredas för varje kommun för att kunna specifi­ ceras. Av avgörande betydelse är i vilken utsträckning annan mark för mer hållbar bebyggelse är tillgänglig. Med hänsyn till att mitt för­ slag är begränsat till den uppenbart riskfyllda marken och att kom­ munerna redan i dag är av uppfattningen att sådan mark inte kan bebyggas framstår det som om den möjliga inkomstförlusten inte skulle vara betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Kommunens andra invändning avser att förslaget skulle kunna leda till en ökad skadeståndsskyldighet. Det som avses är att kom­ munerna som framgår av redogörelsen i 4.2 och 7.2 har en juridisk skyldighet för att ny bebyggelse i plan lokaliseras till lämplig mark, bl.a. med hänsyn taget till risken för olyckor, översvämning och erosion. Kommunerna ska inför detaljplaneläggning eller inför om­ rådesbestämmelser utreda markens lämplighet. Om kommunen underlåter det eller beslutar om bebyggelse på olämplig mark kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;kommunen bli skadeståndsskyldighet, det skulle kunna bedömas som om kommunen varit vårdslös enligt skadeståndslagen. I avsnitt 7.2 har jag dragit den slutsatsen att kommunens möjliga skadestånds­ skyldighet i praktiken är ganska urvattnad, bl.a. med hänsyn till pre­ skriptionsbestämmelserna, att kommunens ansvar preskriberas 10 år efter beslut om detaljplan. Det är beslutet om detaljplanens anta­ gande som utgör myndighetsutövningen som skadeståndsansvaret utgår från. Med hänsyn till att genomförandetiden för en detaljplan är &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; år innebär det att kommunens ansvar många gånger kan vara preskriberat innan bebyggelsen står färdig. Med mitt förslag om att bygglov alltid får avslås vid uppenbar risk skulle startpunkten för skadeståndsansvaret flyttas fram till beslutet om bygglov, eftersom myndighetsutövningen sker då. Kommunerna skulle därmed kunna få ökade kostnader. Utredningen delar denna slutsats och menar som jag anför i 7.5 att en sådan konsekvens både är rimlig och önsk­ värd. Vilka ekonomiska konsekvenser det skulle kunna handla om är omöjligt att konkretisera, eftersom en förutsättning för ökade kostnader skulle dels vara att det skulle föreligga en uppenbar risk för översvämning, ras, skred och erosion och att kommunen likväl i strid med mitt förslag och i strid med den praxis som redan skulle gälla enligt kommunerna skulle välja att bevilja bygglov. Det skulle vidare förutsätta att en fastighetsägare skulle kräva skadestånd och kunna bevisa att kommunen förfarit vårdslöst. Min bedömning är att alla dessa omständigheter endast bör kunna uppstå i undantags­ fall. De ekonomiska konsekvenserna för dessa fall skulle därmed vara små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Slutligen har invänts att mitt förslag skulle kunna leda till eko­ nomiska konsekvenser för fastighetsägare. Här handlar det främst om fastighetsägare som äger obebyggda tomter och som vill bebygga dessa, men även ombyggnad berörs. Om marken är uppenbart risk­ fylld skulle en sådan ansökan med mitt förslag kunna avslås efter genomförandetiden. I grunden innebär dock förslaget ingen för­ ändring utifrån gällande rätt. Som framhålls i avsnitt 7.5 är rättsläget redan nu sådant att en byggrätt efter genomförandetiden inte är absolut. Regelsystemet innebär som framgår där att kommunerna redan har rätt att upphäva en detaljplan efter genomförandetiden. Det som ändå gör att mitt förslag skulle kunna uppfattas som en förändring är att denna möjlighet dels är okänd och att kommuner­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td348"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td349"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;na hittills inte valt att agera så. Därmed handlar det främst om ett förtydligande av gällande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Hur många fastighetsägare som skulle kunna bli berörda är svårt att bedöma. Länsstyrelsen i Skåne har i sin rapport ”Regional hand­ lingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 – Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle”, jämför 3.2.4, bedömt att det finns 2 000 obebyggda tomter i Skåne som är utsatta för risker på grund av havsnivåhöjning. Som framgått tidigare är Skåne särskilt utsatt för havsnivåhöjningar, varför det inte är möjligt att överföra denna siffra nationellt. Av dessa bör endast en mindre del uppfylla en mer kvalificerad risk som skulle kunna beskrivas som uppenbar. Hur många fastighetsägare som skulle önska att bebygga sin tomt trots uppenbara risker framstår också som oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Som framgått kan fastighetsägare vara en privatperson, men också en juridisk person som ett företag. Min bedömning ovan om att det handlar om ett begränsat antal fastighetsägare innebär att vi menar att förslaget inte får påverkan på för små företags arbetsförutsätt­ ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ekonomiska konsekvenser av förslaget i 8.4 om fastighetsägares hantering av dagvatten på fastigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Jag har i avsnitt 8.4 föreslagit att det i vattentjänstlagen införs en möjlighet att kräva att fastighetsägarna ska ta hand om eller fördröja viss del av dagvattnet på fastigheten. Förslaget berör fastighets­ ägare, kommunen och &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; (för det fall denne är en annan juridisk person än kommunen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Förslaget innebär en möjlighet för kommunen att få till stånd en effektiv dagvattenhantering inom ramarna för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar enligt vattentjänstlagen. Enligt den rådande ansvarsfördel­ ningen i vattentjänstlagen har fastighetsägare rätt att ställa vissa krav på tjänsten dagvattenhantering när den tillhandahålls genom en all­ män &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Exempel på ett sådant krav kan vara att anlägg­ ningen ska ha en viss kapacitet att leda bort dagvatten från området, så att anläggningen tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet i förhål­ lande till risken för översvämning. Om anläggningen inte lever upp till detta kan &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; bli skadeståndsskyldig om bristen leder till översvämningsskador på fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;För att kunna leva upp till ansvaret måste &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; vidta åtgärder och anlägga system för bortledning av vattnet. För de kostnader som detta tillsammans med driften av anläggningen ger upphov till, har &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; rätt att ta ut avgifter från fastig­ hetsägaren motsvarande självkostnaden. I vissa områden kan de åt­ gärder som &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; måste vidta, vara mycket kostsamma eller svåra att få till. Genom att fastighetsägaren fördröjer eller tar hand om en del av dagvattnet själv behöver inte åtgärder i samma omfattning vidtas, varför självkostnaden då också blir lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Förslaget innebär att fastighetsägare kan bli skyldiga att vidta åt­ gärder på sin fastighet för att kunna leva upp till kravet i lagen. I så motto kan förslaget innebära kostnader för enskilda (och även för stat, landsting och kommun i den mån de är fastighetsägare). För olika fastighetsägare kan ett krav på hanterande av dagvatten på fastigheten ge upphov till olika kostnader beroende på fastighetens beskaffenhet En bedömning ska dock alltid göras av skäligheten. Om utfallet av skälighetsbedömningen visar att den kostnad det skulle innebära för fastighetsägaren att fullgöra kravet på att för­ dröja eller ta hand om dagvattnet i förhållande till den förtjänst man kan förvänta sig av åtgärden är att bedöma som oskälig, kan kravet inte göras gällande mot den fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Förslaget syftar till att möjliggöra en mer optimerad dagvatten­ hantering med samhällsekonomiska fördelar. Regeln innebär en möj­ lighet för kommuner att ställa krav på fastighetsägare. Det är inte möjligt att bedöma i vilken omfattning kommunerna de facto kom­ mer välja att vidta de föreslagna åtgärderna. Mot bakgrund av den osäkerhetsfaktorn är det inte möjligt att i belopp ange de samhälls­ ekonomiska fördelarna med förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Alternativet till att inte införa en reglering som ger kommunerna rätt att kunna ställa krav på fastighetsägare skulle, för de områden där detta kan komma att aktualiseras, innebära högre kostnader för hanteringen och därmed generellt högre avgifter för fastighetsägar­ en. Sammantaget innebär därmed förslaget därmed större samhälls­ ekonomiska fördelar än nackdelar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td348"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td349"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Ekonomiska konsekvenser av förslaget i 8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft12"&gt;om marklov för förändring markytans utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Jag har i avsnitt 8.6 presenterat ett förslag som innebär att ett tillägg görs i 9 kap 11 § PBL. Tillägget innebär en utvidgning av det befintliga marklovet till att även omfatta förändring av markytans utformning. Regleringen berör kommuner och fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det har från kommunalt håll anförts att en sådan åtgärd skulle leda till högre efterlevnad av de detaljplaner där bestämmelser finns avseende markytans utformning. Detta är också förslagets syfte. För­ ändringen innebär ingen konsekvens för fastighetsägare i förhållan­ de till vad de har rätt att göra med sin mark, eftersom möjligheten att reglera markytans utformning i detaljplan redan finns. Det är inte alla frågor avseende markytan som kan regleras, utan de som är av allmänt intresse. Exempelvis skulle det kunna vara att en viss pro­ centuell del av fastighetsarean ska vara genomsläpplig för dagvatten. Det som tillkommer är möjlighet att för kommunen att bestämma en prövning eller tillsyn för ändrande av i detaljplanen reglerade frågor om markytans utformning. För att ett marklovsförfarande ska kunna aktualiseras ska kommunen ha bestämt det i planen. Det kommer därmed vara långt ifrån all förändring av markytans ut­ formning som kan komma att aktualisera ett marklovsförfarande, även i de områden där &lt;SPAN class="ft46"&gt;vissa &lt;/SPAN&gt;frågor om markytan reglerats i detalj­ planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;I framtiden kan man förvänta sig att frågor om markytans ut­ formning som påverkar dagvattenhanteringen kommer att bli van­ ligare med anledning av behovet i förhållande till förväntade neder­ bördsrelaterade klimatförändringar. I framtiden kan det därmed tänkas bli fler fastighetsägare som kommer att påverkas av marklovs- förfarandet vilket påverkar den långsiktiga effekten av förslaget. För fastighetsägarna innebär förslaget kostnader framför allt i form av att en lovavgift kan komma att behöva betalas. Vidare innebär ansökningsförfarandet i sig naturligtvis vissa arbetsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;De kostnader som förslaget kan komma att innebära för fastig­ hetsägaren måste dock ställas mot nyttan. Frågan om markytans utformning kan många gånger vara av stor vikt i vissa områden. En kontrollmöjlighet för att säkerställa att kraven följs medför fördelar för områdets säkerhet mot översvämning. Denna effekt kommer även fastighetsägaren till del eftersom dennes fastighet löper lägre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;risk att översvämmas. Sammantaget är min bedömning att fördelarna med förslaget överväger de nackdelar som det kan medföra för vissa fastighetsägare genom att de kan tvingas till ett lovförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;För kommunerna innebär förslaget att det kan komma att bli fler lovansökningar, vilket leder till ökad arbetsbelastning. Kommunerna drabbas dock inte av några extra kostnader eftersom kommunen har rätt att ta ut en avgift för beslut om lov. Vidare är det kommu­ nen själv som styr över när lovansökan kan komma att aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Sammantaget är min bedömning att möjlighet av att få till ett lovförfarande kopplat till utformningen av markyta av sådan vikt för dagvattenhanteringen att dessa fördelar markant överväger de nackdelar som förslaget kan ge för vissa fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Konsekvenser för brottsligheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Mitt förslag medför inga konsekvenser för brottsligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Konsekvenser för det kommunala självstyret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Jag har i 7.3 föreslagit en skyldighet för kommunerna att i över­ siktsplanen analysera risken för skador på grund av klimateffekter och ange en strategi för hur dessa kan minska eller upphöra. För­ slaget medför också som framgår av 7.4.3 att länsstyrelserna genom samrådsförfarandet om översiktsplanen ska medverka till att denna analys blir tillräcklig och ändamålsenlig. Innebörden av förslaget är att det innebär en inskränkning i det kommunala planmonopolet och därmed i det kommunala självstyret. Jag har i avsnitt 3.7.4 redo­ gjort för innebörden av det kommunala självstyret och i 7.3 dragit slutsatsen att förslaget där om en något utökad statlig reglering inom dessa områden är rimliga även med hänsyn till principerna om plan­ monopolet eller det kommunala självstyret. Skälet är som framgår närmre av avsnitt 4.1 och 4.2 är att risken för olyckor, översväm­ ning och erosion är områden där staten behållit sin tillsyn, eftersom staten har det övergripande ansvaret för samhällets utveckling och möjlighet att ingripa i frågor om nationell betydelse. Därutöver har jag även föreslagit att Boverkets redan befintliga regeringsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td348"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td349"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;om tillsynsvägledning till länsstyrelserna ska utökas. Eftersom upp­ draget riktar sig till länsstyrelserna och handlar om av tillsyn, som länsstyrelserna redan har enligt gällande lagstiftning menar jag att det förslaget inte inskränker det kommunala självstyret. Motsvarande bedömning bör ha gjorts av regeringen, eftersom det redan finns ett befintligt uppdrag för översvämning, som vi utökar. Övriga förslag i kapitel 7 och kapitel 8 berör inte heller det kommunala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Konsekvenser för jämställdhet och om biologisk mångfald, ekosystemtjänster och synergieffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft8"&gt;Utredningens förslag får inga konsekvenser för jämställdheten. Enligt direktiven ska jag även bedöma och redovisa vilka effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;förslagen kan få för miljön samt bedöma möjligheter till synergi­ effekter avseende åtgärder för klimatanpassning och åtgärder för att säkra biologisk mångfald och ekosystemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Som framgått tidigare har jag begränsat mitt uppdrag till ett av de sex olika huvudområden, som Klimat- och sårbarhetsutredningen identifierade och då det som benämndes bebyggelse och byggnader (bl.a. översvämning, ras, skred och erosion samt dagvatten). Jag har bl.a. klarlagt ansvarsfördelningen för detta område, jag har lämnat föreslag för hur arbetet med klimatanpassning kan förbättras utifrån ett mer samlat perspektiv och jag har sett över myndighetsstruktur­ en för detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Det innebär också att jag inte kunnat utreda området naturmiljön och miljömålen samt människors hälsa och menar att detta viktiga område måste utredas i särskild ordning, vilket jag också föreslagit i avsnitt 7.4. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster ingår i det området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;När det särskilt gäller synergieffekter är det självklart att de ca 25 olika delområden om klimatanpassning hänger ihop och att stora synergieffekter kan uppnås om det sker en samordning. Jag har i 7.4.1 utvecklat varför samordning av alla dessa områden brister och understrykt behovet av en förbättring. Samtidigt måste motsvaran­ de arbete jag gjort för det delområde jag utrett först även ske för de andra områden, dvs. att bl.a. ansvarsfördelningen och myndighets­ strukturen för delområdet ses över. Först därefter kan samordning av all klimatanpassning övervägas och synergieffekter uppnås. Jag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;har föreslagit att detta arbete sker genom att en nationell strategi utarbetas, se mitt förslag i 7.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;11 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft12"&gt;3 kap. 5 § punkt 7 PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;Av översiktsplanen ska framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft46"&gt;7. kommunens syn på risken för skador på bebyggelse och byggnads­ verk på grund av översvämning, ras, skred och erosion och hur dessa risker kan minska eller upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft8"&gt;Innebörden av förslaget är att den analys som ska göras ska avse bebyggelse och byggnadsverk. Det betyder att kravet även omfattar planerad bebyggelse. Att kommunen i dess helhet omfattas följer av att det är en översiktsplan. Det gäller trots att utredningen avgrän­ sat sitt uppdrag till detaljplanerat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;PBL:s terminologi är att det finns byggnader och anläggningar, se 1 kap. 4 § och avsnitt 4.2.1, där byggnader är varaktiga konstruk­ tioner som består av tak eller tak och väggar och som är placerad på visst sätt och som är konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, medan anläggningar anses täcka de flesta andra konstruktioner som exempelvis vägar, broar, ledningar, parker, parkeringsplatser, järnväg osv. Ett samlingsnamn för byggnader och anläggningar är byggnadsverk. Med bebyggelse avses enligt PBL:s 1 kap. 4 § en sam­ ling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. Med bebyggelse avses därmed inte bara byggnader utan även vägar, parker och andra anläggningar som ligger i nära anslutning till och sammanhänger med byggnader (prop. 1985/86:1 bil. s. 232). För en del anläggningar gäller särregler och/eller särskild lagstiftning, som exempelvis för väg och järnväg. Som framgår av avsnitt 2.1 har utredningen avgränsat sådana anläggningar som om­ fattas av särreglering från uppdraget. Denna begränsning är dock i det här sammanhanget olämplig. De anläggningar som finns i kom­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft20"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;munen bör ur helhetsperspektiv formellt omfattas. Samtidigt kan det finnas särskilda ansvarsbestämmelser för dessa enligt särskild lag­ stiftning. Vid behov bör kommunerna klarlägga ansvarsförhållan­ dena och samarbeta med den som är ansvarig, vilket exempelvis för vissa vägar och järnvägar bör vara staten. I lagtexten använder vi be­ byggelse och byggnadsverk, skälet till det är att enstaka byggnads­ verk (byggnader eller anläggningar) inte ingår i termen bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Den nya punkten ska anknyta till 2 kap. 5 § PBL. Samtidigt är det nödvändigt att justera termen olyckor för att klargöra att den analys kommunerna ska göra avser klimateffekter och inte olyckor i stort som t.ex. trafikolyckor. Utredningen har också begränsat sitt uppdrag till ras, skred, översvämningar och erosion, eftersom de är särskilt relevanta för bebyggelse. Kravet mot kommunerna ska be­ gränsas till risken för översvämning, ras, skred och erosion och det framgår av paragrafens ordalydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Det handlar inte bara om översvämning, ras, skred och erosion som kan uppstå i närtid utan även som kan förväntas i ett längre perspektiv och påverka bebyggelses utnyttjande och ekonomiska värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft8"&gt;Uttrycket kommunens syn anknyter till punkt 2 i samma paragraf. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Innebörden blir sedan att förslaget ska genomföras under den mandatperiod som påbörjas efter valet 2018. Det blir en följd av den redan gällande bestämmelsen i 3 kap. 27 § PBL om att kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ska pröva om översiktsplanen är aktuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;i förhållande till kraven i 3 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;9 kap. 12 § PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft46"&gt;Det krävs marklov för trädfällning, skogsplantering &lt;SPAN class="ft181"&gt;och förändring av markytans utformning, &lt;/SPAN&gt;inom ett område med detaljplan, om kom­ munen har bestämt det i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;Våra överväganden finns i avsnitt 8.6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Bestämmelsen har ändrats på så sätt att förändring av markytans utformning har lagts till som en åtgärd som kan omfattas av mark­ lov. Kommunen får med stöd av 4 kap. 10 § PBL i en detaljplan be­ stämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td359"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;I 4 kap. 15 § PBL regleras att kommunen i en detaljplan får bestämma omfattningen av kraven på marklov enligt 9 kap. 12 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En förutsättning för krav på marklov är alltså att kommunen bestämt det i planen. För att frågan om markytans utformning ska regleras i planen krävs att frågan har betydelse för miljön i plan­ området. Vårt förslag förändrar inte vad kommunen har rätt att reg­ lera i planen, utan innebär endast att kommunen i planen ges möjlighet att reglera att marklov ska gälla för en viss förändring av markytans utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft12"&gt;9 kap. 30 § PBL tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft147"&gt;En ansökan om bygglov får efter genomförandetiden alltid avslås om det finns en uppenbar risk för skador på fastigheten eller byggnads­ verket på grund av översvämning, ras, skred eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft8"&gt;Utredningen föreslår en ändring av 9 kap. 30 § så att det finns lag­ stöd för avslag vid uppenbara risker. Vi använder oss av begreppen ”fastigheten respektive byggnadsverket”, eftersom paragrafen om­ fattar dessa, jämför inledningen till paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;9 kap. 30 § är en paragraf som stipulerar ett undantag från huvud­ regeln i PBL, 2 kap. 5 §, som bl.a. anger att vid planläggning &lt;SPAN class="ft39"&gt;och i ärenden om bygglov &lt;/SPAN&gt;ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Det huvudsakliga innehållet av 9 kap. 30 § är att bygglov ska ges om ansökan avser en byggnation som är i enligt med detaljplanen, det saknas därmed lagstöd för av­ slag på grund av risk för olyckor, översvämning och erosion. Därmed görs en sådan prövning i bygglovsärenden enligt det gällande regel­ systemet enbart utanför detaljplan. Mitt förslag innebär att jag nu föreslår ett ”undantaget från undantaget”, dvs. vid uppenbara risker efter genomförandetiden införs ett lagstöd för avslag i bygglovs­ ärenden även om det är i överensstämmelse med detaljplanen. I de fallen gäller då 2 kap. 5 §, på motsvarande sätt som för bygglovs­ ärenden utanför detaljplan. Mitt förslag innebär att även om det finns en risk, men risken inte är uppenbar, ska bygglov beviljas. För­ slaget är därmed begränsat till de klara fallen där risken är både klarlagd och kvalificerad och vidare är förslaget begränsat till efter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;genomförandetiden. Vid bedömningen ska hänsyn tas till befintliga eller planerade åtgärder, exempelvis skydds- eller anpassningsåtgär­ der. De särskilda indikationer som skulle kunna finnas är om om­ rådet exempelvis skulle ha hunnits peka ut i översiktsplanen som riskfyllt enligt vårt förslag i 7.3. eller att kommunen av andra skäl känner till att platsen är särskilt riskfylld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft8"&gt;Förslaget kommer med hänsyn till att det utgår från bygglov inte bara träffa nybyggnation utan bl.a. även tillbyggnad och ändring som t.ex. byggnaden tas i anspråk för ett väsentligt annat ändamål (jämför 9 kap. PBL). Det är ändamålsmässigt, eftersom exempelvis en tillbyggnad mot vatten kan innebära en ökad och därmed en uppenbar risk för översvämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;På samma sätt som förslaget i 3 kap. 5 § begränsas förslaget till skador på grund av klimateffekterna översvämning, ras, skred och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;21 a § vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft46"&gt;En fastighetsägare ska ta hand om eller fördröja viss del dagvatten på fastigheten om det ger väsentliga fördelar för ordnandet av vatten­ tjänsten avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;Våra överväganden finns i avsnitt 8.4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Paragrafen är ny och innebär en utvidgning av vad fastighets­ ägare kan ha att förhålla sig till vid användning av den allmänna va- anläggningen. Paragrafen följer den struktur som finns i 21 § genom att det är de generella förutsättningarna för användandet som ställs upp. Kommunen får meddela de närmare föreskrifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Genom lagändringen införs en möjlighet för kommunen att, om det ger väsentliga fördelar för ordnandet av vattentjänsten avlopp, närmare föreskriva om begränsningar av fastighetsägares rätt att an­ vända vattentjänsten avlopp. Regeln gäller i förhållande till dagvatten. Av 2 § framgår att med vattentjänster avses vattentjänster: vatten­ försörjning och avlopp (va). Tjänsten avlopp utgörs av bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats och bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning. För att följa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td359"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;lagens struktur används därför begreppet vattentjänsten avlopp i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Med väsentliga fördelar avses i sammanhanget kostnadseffektiva fördelar för att ordna hanteringen genom anläggningen. Det är kom­ munen som ska visa att det är mer fördelaktigt att fastighetsägaren hanterar viss del av dagvattnet på den egna fastigheten än andra möjliga åtgärder som skulle behövas vidtas för att anläggningen ska uppfylla lagens krav på skäliga anspråk på säkerhet i förhållande till risken för översvämningsskador. Det räcker inte med en viss fördel utan fördelarna bör vara väsentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Kommunens rätt att meddela föreskrifter är begränsad till att avse regler om användandet av den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och inte till installationsföreskrifter, det vill säga utförandet av fastighetens &lt;NOBR&gt;va-installation.&lt;/NOBR&gt; Förslaget innebär ingen förändring avseende kom­ munens rättigheter. Paragrafen är därför kopplad till användningen av anläggningen som till viss del kan begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Med omhänderta avses att vattnet ska hanteras på ett sådant sätt att det inte belastar den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Med fördröja avses att fastighetsägaren ska försena dagvattenavlämnandet för att minska flödestopparna i anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En viktig aspekt är den allmänna principen i vattentjänstlagen att fastighetsägaren inte oskäligt får begränsas eller få svårt att använda &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Vad som kan medföra att föreskriften är oskälig i förhållande till fastighetsägaren ska bedömas utifrån ett helhetsper­ spektiv, men kan exempelvis bestå i att fastighetsägaren orimligt skulle begränsas i nyttjandet av fastigheten eller att kostnaderna för fastighetsägaren att ordna omhändertagande av dagvatten på fastig­ heten framstår som ekonomiskt oskäliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p639 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft11"&gt;Kommittédirektiv 2015:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft38"&gt;Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft41"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft8"&gt;En särskild utredare ska analysera hur ansvaret fördelas mellan staten, landstingen, kommunerna och enskilda i fråga om att vidta åtgärder för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändratklimat. I de delar där ansvarsfördelning­ en är otydlig eller inte ändamålsenlig ska utredaren föreslå förbätt­ ringar. Utredaren ska också analysera eventuella hinder och begräns­ ningar i lagstiftningen för genomförande av sådana anpassningsåt­ gärder. Vid behov ska författningsförslag lämnas. Här ingår även att se över befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i syfte att göra bebyggd miljö mer översvämningssäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft41"&gt;Samhällets anpassning till ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;Ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft8"&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) redovisade i slutet av 2014 ett underlag om det klimatvetenskapliga kunskaps­ läget inför regeringens kontrollstation 2015 för de klimat- och energi­ politiska målen. Av redogörelsen framgår att Sveriges klimat blivit varmare och mernederbördsrikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under två grader Celsius väntas kraftiga klimatförändringar som kommer att påverka Sveriges naturmiljö och de flesta av samhällets sektorer. Enligt SMHI:s klimatscenarier kan nederbördsmängden komma att öka med mellan 30 och 40 procent under det närmaste seklet. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket t.ex. kan ge ökade problem med översvämningar. Översvämningar och inträngning av salthaltigt vatten förväntas också öka på grund av stigande havsnivåer och då särskilt i låglänta kusttrakter i södra Sverige. Uppvärmningen kommer sannolikt att få konsekvenser för en mängd ekosystem och ge effekter på nyttjandet av dessa, exem­ pelvis inom fiske, jord- och skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Klimatanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Miljömålsberedningen (M 2010:04) definierar i betänkandet Med miljömålen i fokus (SOU 2014:50) begreppet klimatanpassning kopp­ lat till hållbar användning av mark och vatten som: Åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra för mark, vatten och bebyggelse. I andra sam­ manhang talas också om att ta till vara de möjligheter som kan följa av ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I Europeiska kommissionens vägledning i att ta fram nationella anpassningsstrategier (SWD(2013) 134 final) beskrivs olika steg i arbetet såsom att identifiera risker och sårbarheter och vidta före­ byggande åtgärder för att undvika framtida skadekostnader och stör­ ningar i samhället. I ettsvenskt perspektiv kan det t.ex. avse åtgärder som syftar till att förhindra eller minska konsekvenserna av skred, ras, erosion, översvämning, havsnivåhöjning, värmeböljor, smitt­ spridning och markförorening eller åtgärder för att hantera föränd­ ringar i sammansättningen av den biologiska mångfalden, markens produktivitet eller växtsäsongens längd. För att säkerställa den bio­ logiska mångfalden och förmågan hos ekosystemen att kunna leve­ rera ekosystemtjänster i ett förändrat klimat är det nödvändigt att upprätthålla egenskaper i landskapet som möjliggör för arter att för­ flytta sig mellan områden som är lämpliga för dem, så kallad grön infrastruktur. Många ekosystemtjänster, som t.ex. fluvial flödesreg­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;lering och reglering av fastmaterialflöden, bidrar till samhällets anpassning till klimatförändringar (se Naturvårdsverkets rapport Sammanställd information om ekosystemtjänster, Regeringskansliets dnr M2012/01507/Nm).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Klimatanpassning på lokal nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Kommunerna har en central roll i arbetet med klimatanpassning i egenskap av huvudman för teknisk försörjning samt till följd av att kommunerna ansvarar för bl.a. samhällsplanering och det förebyg­ gande arbetet mot naturolyckor inom sitt geografiska område. Den kommunala självstyrelsen är inskriven i regeringsformen (14 kap. 2 §) och innebär att kommuner och landsting sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Kommuner och landsting har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Av kommunallagen (1991:900) framgår att kommuner och landsting själva får ha hand om sådana angelägen­ heter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets geografiska område eller dess medlemmar (lokaliserings­ principen). Vidare framgår att kommuner ochlandsting inte får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnadsprincipen). Kommuner och landsting ska också be­ handla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för annat (likställighetsprincipen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Klimatanpassning på regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Länsstyrelserna har i sin instruktion ett ansvar för att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Iregleringsbrevet för 2013 fick länsstyrelserna i uppdrag att baserat på bedömning om sårbar­ het för klimatförändringar och behov av klimatanpassning samman­ ställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå, samt att efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassnings­ arbetet. Uppdraget slutrapporterades den 30 juni 2014. Arbetet resul­ terade i handlingsplaner för Sveriges samtliga län, som ska fungera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;som vägledning för det fortsatta regionala och lokala klimatanpass­ ningsarbetet. Klimatanpassningsarbetet i länen har till stor del foku­ serat på aktiviteter som syftar till kunskapsuppbyggnad hos lokala aktörer samt till att förse kommuner med planeringsunderlag och vägledning. Samtliga länsstyrelser har publicerat och kommunicerat kunskapssammanställningar om risker och konsekvenser av ett för­ ändrat klimat, samt verktyg och åtgärder i klimatanpassningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Klimatanpassning på nationell nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;En viktig del av det nationella arbetet med anpassning till ett för­ ändrat klimat är kunskapshöjande insatser till stöd för myndigheter, kommuner, näringsliv och enskilda. Ökad kunskap behövs bl.a. för att möjliggöra bättre riskanalyser så att kommuner och andra ska kunna planera för konkreta åtgärder. Som exempel kan nämnas finan­ sieringen av en nationell höjdmodell vid Lantmäteriet. Höjdmodellen är av stort värde vid samhällsplanering bl.a. för att minska risken för översvämningar. Vidare bidrar Sveriges geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) fortlöpan­ de med &lt;NOBR&gt;ras-,&lt;/NOBR&gt; skred- och erosionskartering samt översvämnings­ kartering. SMHI ansvarar bl.a. för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning som har till uppgiftatt samla in, sammanställa och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning till andra myndigheter, kommuner och samhället i stort. Redan i dag går det att se kon­ sekvenserna av klimatförändringarna i form av ett allt mer extremt väder där t.ex. skyfall och värmeböljor blir mer frekventa. Det före­ byggande arbetet för att minska konsekvenserna av naturolyckor tas om hand inom ramen för området skydd mot olyckor. Ett förändrat klimat innebär också långsamma förlopp som t.ex. havs­ nivåhöjning. Planeringsprocesser som främjar klimatanpassning vid nybyggnation och renovering av bebyggd miljö är här av stor vikt. MSBochBoverketharinomramenförsina uppdrag tillsammans med SMHI en särskild roll i att stötta andra aktörer med anpassning av samhället till ett förändrat klimat. MSB disponerar också ett anslag för delfinansiering av åtgärder för förebyggande av jordskred och andra naturolyckor pålokal nivå. Flera andra myndigheter berörs också av klimatanpassning inom ramen för sina respektive uppdrag, t.ex. när det gäller innovation och teknikutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342409x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft41"&gt;Vikten av en stärkt anpassning till ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft41"&gt;– generella utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;De långsiktiga effekterna för samhället och miljön av ett förändrat klimat är svåra att bedöma men beräkningar som har gjorts bl.a. av Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) visar att effekterna på sikt blir omfattande och kostsamma för samhället. En tidig an­ passning av användningen av mark och vatten till ett förändrat klimat kan dock minska behovet av mer kostsamma insatser i framtiden. Flera studier pekar på att det sannolikt är billigare att vidta åtgärder på ett tidigt stadium än att betala priset för att inte anpassa sig till ett förändrat &lt;A href="#page_409"&gt;klimat&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det är angeläget att anpassningsåtgärder vidtas på ett sådant sätt att såväl kostnaderna för att vidta åtgärder som kostnader för skador för berörda aktörer eller samhället som helhet minimeras. En mål­ sättning bör vara att resurser ska användas så effektivt som möjligt, och på ett sätt som inte inverkar negativt på övriga aktörers incita­ ment att vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Stat, infrastrukturförvaltare, landsting, kommuner och enskilda liksom ett stort antal planeringsprocesser och lagar berörs av anpass­ ningen. Det ställer krav dels på att planeringsprocesser och regel­ verk överensstämmer sinsemellan, dels på att ansvarsfördelningen är tydlig och ger förutsättningar för åtgärdersom är ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Därtill krävs att berörda processer är effek­ tiva och möjliggör samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;De kostnader som förväntas för genomförande av åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat föranleder en översyn relaterad till finansiering. Viktiga frågor i detta avseende är om samhällets för­ säkringsskydd är tillräckligt, om det finns behov av justeringar i kom­ munernas möjlighet till kostnadstäckning samt om det i vissa fall finns skäl för staten att delfinansiera åtgärder och hur detta i så fall ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Förslag till författningsändringar ska utformas på ett sådant sätt att de i så liten utsträckning som möjligt medför en negativ påverkan på de intressen som lagstiftningen syftar till att tillgodose. Om för­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. OECD Economic Aspects of Adaptation to Climate Change: Costs, Benefits and Policy Instruments (2008), Stern Review on the Economics of Climate Change (2006), En EU- strategi för anpassning till klimatförändring (KOM (2013) 216) samt IPCC, AR 5, WG II, Climate Change 2014, Impacts, Adaptation and Vulnerability.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;slagen innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen, ska utredaren utforma förslagen så att de inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till förslagens ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I april 2012 tillsattesVattenverksamhetsutredningen (M 2012:01) med uppdraget att se över reglerna om vattenverksamheter. Vatten­ verksamhetsutredningen redovisade sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35) i juni 2014 och utredningens förslag bereds för närvarande i Reger­ ingskansliet. Dessa direktiv omfattar inte att utreda frågor som Vattenverksamhetsutredningen hanterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft41"&gt;Uppdraget om ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft9"&gt;Ansvar för att vidta åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Miljömålsberedningen har i betänkandet Med miljömålen i fokus gjort bedömningen att det i dagsläget görs relativt få praktiska åtgärder för att anpassa användningen av mark och vatten till ett förändrat klimat trots de statliga satsningar som gjorts på att bl.a. ta fram ny kunskap, sprida information och stötta kommunerna i deras arbete med den fysiska planeringen. Miljömålsberedningen och SMHI (i regeringsuppdraget Underlag till kontrollstation 2015, dnr M2015/01162/Kl) samtflera andra myndigheter, Sveriges Kom­ muner och Landsting och forskare har pekat på att det finns skäl att se över organisation, ansvarsfördelning och samordning inom om­ rådet klimatanpassning för att arbetet ska utvecklas. De menar att det måste vara tydligt vad som ska göras och vem som har ansvar för att vidta dessa åtgärder samt hur de nationella myndigheterna ska samordna arbetet för att kunna stödja kommuner och enskilda på bästa sätt. Så länge detta inte är klarlagt avvaktar många aktörer med att vidta åtgärder. Detta gäller i synnerhet mer kostsamma åtgärder som rör befintlig bebyggelse och infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;I komplexa processer med flera aktörer uppstår behov av förtyd­ ligat ansvar och samordning. Ett exempel är att planering av bebyg­ gelse respektive olika slag av samhällsviktig infrastruktur behöver samordnas för att minimera risken för att de olika processerna sinsemellan medför oväntade risker eller kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Kommuners arbete med klimatanpassningbörförhålla sig till det ansvar för fysisk planering och beredskap för olyckor som kom­ munerna har enligt dagens regler. Kommunens möjlighet att vidta åtgärder är begränsad till områden där det är av allmänt intresse för kommunmedborgarna att åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Hänsyn bör tas till enskildas förutsättningar att bidra i klimat­ anpassningen. Det är angeläget att markägare och verksamhets­ utövare får kännedom om kända riskområden och själva bidrar till att identifiera områden där det finns risk för ras, skred eller över­ svämning samt vidtar åtgärder som minskar behovet av långtgående ingripanden från samhällets sida. Ifråga om t.ex. ett skogsbruk som medför risk för ras eller skred, kan det i vissa fall vara möjligt för skogsbrukaren att vidta ändamålsenliga anpassningar som gör att ett förbud mot åtgärden inte blir nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Mot bakgrund av ovanstående ska utredaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;analysera den gällande ansvarsfördelningen mellan stat, kommun, landsting och enskilda att vidta åtgärder i syfte att anpassa på­ gående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;analysera hur såväl gällande som annan möjlig ansvarsfördelning kan förväntas påverka incitament att vidta kostnadseffektiva åt­ gärder och planerapå ett sådant sätt att såväl kostnaderna för att vidta åtgärder som för skador minimeras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;föreslå ändringar i de delar där ansvarsfördelningen är otydlig eller inte ändamålsenlig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;överväga om det bör införas en skyldighet för kommunerna att analysera skadliga effekter som följer av ett förändrat klimat och ta fram planer för vilka åtgärder som bör vidtas på kort och lång sikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Finansiering av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Enligt branschstatistik från Svensk Försäkring är de klimatrelaterade skadorna redan i dag omfattande. Översvämningar, storm- och åsk­ skador samt skogsbranden i Västmanland orsakade höga kostnader under 2014. Försäkringsbranschens kostnader för översvämnings­ skador under 2014 beräknas uppgå till över en miljard kronor. Denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;utveckling gör det angeläget att se över om samhällets försäkrings­ skydd är tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Såväl statliga myndigheter som kommuner har lyft fram att det i dag inte avsätts tillräckliga resurser för ett verkningsfullt arbete med klimatanpassning. För att goda förutsättningar för kostnads­ effektiv och ändamålsenlig klimatanpassning ska säkerställas behöver frågan om finansieringen av det praktiska åtgärdsarbetet utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Med en ökad nederbörd kommer tekniska försörjningssystem, så­ som vattenförsörjning och avloppssystem, att bli än viktigare. Enligt 34 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska &lt;NOBR&gt;va-avgifternas&lt;/NOBR&gt; belopp och hur avgifterna ska betalas framgå av en taxa för vilken kommunen får meddela föreskrifter. Avgifterna delas vanligen upp i anläggningsavgifter och brukningsavgifter och tas ut enligt själv­ kostnadsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Nya finansiella instrument för att finansiera klimatanpassning håller också på att utvecklas. Som exempel på detta tar SMHI i sin utredning upp bl.a. gröna obligationer, katastrofobligationer och Norges katastroffond. SMHI nämner även möjligheten att använda EU:s fonder för anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Utredaren ska mot bakgrund av sin analys och sina förslag till ändringar i fråga om ansvar för att vidta anpassningsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;föreslå olika finanseringsmöjligheter för kommunerna att täcka kostnaden för att anpassa pågående och planerad markanvänd­ ning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;belysa om samhällets försäkringsskydd i sin nuvarande utform­ ning är tillräckligt för att klara av de skadekostnader som kan följa av ett förändrat klimat och i vilken utsträckning det stimulerar klimatanpassningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Statlig delfinansiering av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningen ansåg att berörda aktörer som huvudprincip bör stå för kostnaderna för att skydda sin egendom. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslog också att storskaliga åtgärder för att förebygga naturolyckor som överstiger kommunens eller regionens betalningsförmåga, och som bedöms ha hög prioritet ur sårbarhetsperspektiv, bör kunna få bidrag från staten genom en särskild anslagspost som inrättas i statsbudgeten för detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Utredningen ansåg att det bör finnas synnerliga skäl till att staten ska bidra till finansieringen av åtgärden och att kriterier för statlig medfinansiering kan vara att åtgärden avser ett stort område som omfattar flera kommuner eller län, skydd av områden av nationellt intresse, eller omfattande åtgärder, t.ex. invallning av hela eller stora delar av berörda stadsområden, som överstiger kommunens betal­ ningsförmåga inom en rimlig tidsperiod. Regeringen ansåg i pro­ positionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:162) att grundprincipen bör vara att den som har nytta av åtgärden också tar den största delen av kostnaden men att det i vissa fall kan finnas skäl att staten delfinansierar åtgärder. I propo­ sitionen säger regeringen att det kan vara rimligt att kostnaden bärs av staten i de fall då nyttan är spridd över flera aktörer och efter­ som effekterna av klimatförändringarna fördelas mycket olika över landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;analysera om det finns särskilda tillfällen eller områden där statlig delfinansiering av insatser kan vara motiverad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;om utredaren anser att det finns skäl för statligt stöd, föreslå hur principer för ett sådant stöd kan utformas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vid behov lämna förslag på utformning av kriterier för säkerställan­ de av en effektiv fördelning och incitamentsstruktur av statliga medel med denna uppgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Lagstiftning för en effektiv anpassning till ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Till de viktigaste lagarna i arbetet med klimatanpassning hör plan- och bygglagen (2010:900), miljöbalken, lagen med särskilda bestäm­ melser om vattenverksamhet (1998:812) och lagen om allmänna vattentjänster. Också lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid livsmedelslagen (2006:804) och anläggningslagen (1973:1149) nämns i detta sammanhang. Aktörer som berörs är bl.a. stat, infrastrukturförvaltare, landsting, kommuner och enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft8"&gt;Förebyggande av risker i befintlig bebyggelse och markanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;Frågan om klimatanpassning aktualiseras vid kommunens planlägg­ ning och i ärenden om bygglov. Då detaljplaner utformas och bygg­ lov prövas ska kommunen ta hänsyn till om marken är lämplig att bebygga med hänsyn till de boendes hälsa och säkerhet. Ny och tillkommande bebyggelse och övrig infrastruktur ska stå emot de påfrestningar som ett förändrat klimat kan komma att innebära. Läns­ styrelsen ska enligt plan- och bygglagen verka för att planerad be­ byggelse och planerade byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, över­ svämning eller erosion. I regelverket finns dock begränsningar när det gäller möjligheten att skydda och anpassa befintlig bebyggelse till ett förändrat klimat. Enligt plan- och bygglagen får kommunen i en detaljplan bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd får ges under förutsättningar att vissa andra åtgärder vidtagits, t.ex. en skydds- eller säkerhetsåtgärd. Bestämmelsen gäller emellertid endast åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning. Det förhindrar användningen av villkor om en skydds- och säker­ hetsåtgärd i de fall då den pågående markanvändningen är avsedd att fortgå. Som huvudregel måste villkoret även utformas så att fastig­ hetsägaren har rättslig möjlighet att låta vidta den åtgärd som vill­ koret avser. Detta kan förhindra sådana villkor som förutsätter till­ gång till mark som ägs av någon annan. Nödvändiga skyddsåtgärder för befintlig bebyggelse som förutsätter planläggning riskerar därför att inte bli genomförda. Plan- och bygglagstiftningen kan inte heller tvinga fram ett genomförande avskyddsåtgärder, t.ex. för att säker­ ställa att befintlig bebyggelse vallas in som skydd mot översvämning­ ar. Även om önskvärda skyddsåtgärder i vissa fall kan komma till stånd med stöd av fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anlägg­ ningslagen kan det vara nödvändigt att stärka kommuners eller andra fastighetsägares möjlighet att vidta åtgärder på annans mark för att skydda bebyggelse, viktig infrastruktur och annan markanvändning från effekter av ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Som framgår av Miljömålsberedningens bedömning kan det finnas behov av ändringar i anläggningslagen för att göra det möjligt att t.ex. skapa en gemensamhetsanläggning som skyddsåtgärd mot effek­ terna av ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342415x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;En närliggande fråga är hur samhällets förmåga kan stärkas när det gäller att vidta förebyggande åtgärder om risken för ras och skred är stor men ändå inte av sådant slag att det är en akut fråga för rädd­ ningstjänsten. Så kan vara fallet om raset eller skredet på sikt kan medföra fara för människor eller miljö, t.ex. om förorenad mark riskerar att sättas i rörelse. Det kan också finnas behov av att säker­ ställa att skogsbruksåtgärder som inte är tillståndseller anmälnings­ pliktiga förhindras eller anpassas om dessa medför risk för ras, skred eller översvämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft10"&gt;Översvämningssäker bebyggd miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;Med ett förändrat klimat och därmed ökade vattenflöden finns ett behov av goda förutsättningar för en effektiv hantering av dagvatten i och omkring urbana miljöer. Bestämmelser för hantering av dag­ vatten är spridda i många olika författningar, t.ex. lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken, lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och plan- och bygglagen. Att regelverket är upp­ delat på flera olika författningar innebär enligt Miljömålsberedningen dels att det är svårt för den som ska tillämpa reglerna att få överblick över vad som gäller, dels att det finns vissa skillnader i bestämmel­ serna. Som framgår av beredningens bedömning är inte lagen om all­ männa vattentjänster utformad för att hantera den ökade risken för översvämning i &lt;NOBR&gt;va-system&lt;/NOBR&gt; på grund av stigande vattennivåer eller ändrade nederbördsförhållanden och kan därför behöva ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft10"&gt;Ökad hänsyn till ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;Många kommuner uppger att de arbetar med klimatanpassning i den fysiska planeringen, men kommunerna har kommit olika långt (se bl.a. IVL Svenska &lt;A href="#page_415"&gt;Miljöinstitutet&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;). Olika förslag har diskuterats för att stärka anpassningen till ett förändrat klimat i kommunernas fysiska planering. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslog i sitt betänkande Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjlig­ heter (SOU 2007:60) att kommunernas ansvar för detaljplan och bygglov bör utökas till 20 år vad gäller skadeståndskrav för översväm­ ning, ras, skred och erosion. Utredningen ansåg att med förbättrade kartunderlag och undersökningsmetoder är det rimligt att kräva att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IVL-rapport&lt;/NOBR&gt; B 2228 Klimatanpassning 2015 &lt;SPAN class="ft62"&gt;­ Så långt har Sveriges kommun.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;kommunerna tar hänsyn till dessa risker i sina bedömningar. Mot bakgrund av resultaten från de förslag som har diskuterats vad gäller kommunernas fysiska planering kan det finnas behov av ytterligare vägledning för att stärka anpassningen till ett förändrat klimat i den fysiska planeringen, t.ex. när det gäller hur bebyggelse bör utformas i förhållande till risken för översvämning och den fysiska planering­ ens inverkan på markanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;Mot denna bakgrund ska utredaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett förändrat klimat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som analy­ serna föranleder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;Analysen ska innehålla men inte vara begränsad till analys av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;om det behövs ändringar i lagstiftningen för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i syfte att göra bebyggd miljö mer översväm­ ningssäker i ett förändrat klimat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;om det behövs ändringar i lagstiftningen för att ge kommunerna och fastighetsägare möjlighet att utföra åtgärder på annans mark i syfte att minska risken för att angelägna allmänna intressen skadas till följd av klimatförändringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;dels om det behövs ändringar i lagstiftningen, dels om andra åtgär­ der behöver vidtas för att det i kommunernas arbete med detalj­ plan och bygglovsprövning ska tas ökad hänsyn till konsekven­ serna av ett förändrat klimat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Enligt 14, 15 och 15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474) ska kon­ sekvenser i olika avseenden av utredningsförslag beräknas och redo­ visas. Konsekvensanalysen ska påbörjas tidigt i arbetet och genom­ föras av eller med stöd av personer med dokumenterad kompetens inom området samhällsekonomisk analys. Vilka alternativa åtgärder som har övervägts ska dokumenteras och för de åtgärdsalternativ som inte analyseras vidare ska skälen till detta anges. Antaganden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;av vikt för utfallet ska anges, inklusive antaganden om vad som sker om utredningens förslag inte kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredaren ska särskilt uppmärksamma de ekonomiska konsekven­ serna för staten, kommuner, företag och enskilda samt bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna. Utredaren ska redogöra för förslagets konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. Utreda­ ren ska också redovisa om förslagen leder till konsekvenser för jäm­ ställdheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredaren ska därutöver bedöma och redovisa vilka effekter förslagen kan få för miljön samt bedöma möjligheter till synergi­ effekter avseende åtgärder för klimatanpassning och åtgärder för att säkra biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I enlighet med uppdragsbeskrivningen ska utredaren vid eventuella statsfinansiella effekter föreslå finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Utredaren ska i arbetet höra kommuner och de myndigheter och organisationer som berörs av uppdraget, särskilt Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Myndigheten för sam­ hällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges geotekniska institut och Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredaren ska samverka med andra utredningar inom området, särskilt med Dricksvattenutredningen (L 2013:02), och de länsstyrel­ ser som arbetar med regeringsuppdraget att samordna klimatanpass­ ningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft10"&gt;(Miljö- och energidepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p639 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft11"&gt;Kommittédirektiv 2016:90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft38"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft38"&gt;Klimatanpassningsutredningen (M 2015:04)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 29 september 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft41"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 12 november 2015 kommittédirektiv om ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (dir. 2015:115). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 28 februari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft8"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 maj 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;(Miljö- och energidepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p639 ft21"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Synpunkter från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft8"&gt;Utredningen har under våren 2016 besökt Jordbruksverket och Skogsstyrelsen med anledning av utredningsdirektiven och den av­ gränsning som utredningen gjort. Med anledning härav gavs både Jordbruksverket och Skogsstyrelsen möjlighet att inkomma med syn­ punkter till utredningen. Nedanstående utgör en sammanfattning av de synpunkter som de båda myndigheterna lämnat till utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft38"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft8"&gt;Jordbruksverket har lämnat synpunkter på att utredningen avgrän­ sats till bebyggd miljö. De menar att denna avgränsning är proble­ matisk, eftersom det finns en koppling mellan den bebyggda miljön och jordbruksmarken. Denna koppling består i att en stor del av bebyggelsen ligger på och i anslutning till jordbruksmark eller mark som tidigare varit jordbruksmark. Nederbörd som avrinner från jordbruksmark påverkar bebyggelsen och vatten som avrinner från bebyggda miljöer påverkar jordbruksmarken nedströms. Kontrolle­ rade översvämningar på uppströms liggande jordbruksmark kan vara en åtgärd mot översvämning av bebyggelse och åtgärder för att leda bort vatten från bebyggelse måste göras med hänsyn till markanvänd­ ningen nedströms. Kopplingen mellan bebyggd miljö och omgivan­ de jordbruksmark är därmed betydande. Jordbruksverket har vidare anfört att även om problemen skiljer sig åt mellan jordbruksmark och bebyggd miljö, så är det inte några särskilda regler som gäller för jord­ bruksmark. Begreppet markavvattning är inte begränsat till avvattning av jordbruksmark. Frågorna om ansvar för åtgärder mot översväm­ ning berör därför både markavvattningslagstiftningen och &lt;NOBR&gt;VA-lag­&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;stiftningen. På samma sätt måste en utredning om ansvaret för åt­ gärder för att begränsa översvämning av jordbruksmark ta hänsyn till båda lagstiftningarna. De åtgärder som behöver vidtas får kon­ sekvenser för jordbruksmark och eventuella förändringar i de olika lagstiftningarna kan få konsekvenser för jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Jordbruksverket har även pekat på att det finns ett stort behov av att även frågan om ansvaret för att anpassa jordbruksmarken till ett förändrat klimat med ökande flöden utreds. Just nu pågår arbetet med en livsmedelsstrategi som syftar till hållbar och ökad livsmedels­ produktion samt jobb och tillväxt inom livsmedelssektorn i hela landet. En viktig faktor för att kunna öka livsmedelsproduktionen är tillgång till dränerad mark. Jordbruksverket pekar på att det finns stora synergier med att utreda frågan om ansvaret för jordbruks­ mark och bebyggd mark i ett sammanhang, dels på grund av de kopp­ lingar som finns mellan bebyggd miljö och jordbruksmark, både hydrologiskt och lagstiftningsmässigt, dels eftersom de konsekven­ ser som utredningens förslag får för jordbruksmarken ändå måste bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;De frågor som Jordbruksverket främst lyft fram är behovet av ett klarläggande av lagstiftningen kring dagvatten och markavvattning. Reglerna för markavvattning utvecklades under slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; med syfte att få till stånd gemensamma anläggningar för mer och bättre jordbruksmark. &lt;NOBR&gt;VA-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; utvecklades under mitten av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; för att reglera gemensamma anläggningar för dricks­ vattenförsörjning och avledning av avloppsvatten. Utvecklingen av lagstiftningen har därefter skett utefter separata spår. En konsekvens av detta är att avrinningen av regnvatten från tak och hårdgjorda ytor (dagvatten) hanteras olika beroende på om det uppstår innan­ för eller utanför detaljplan och beroende på om det avleds genom en enskild eller allmän anläggning. Jordbruksverket har vidare anfört att en brist är att &lt;NOBR&gt;VA-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; är inriktad på vattenkvalitet medan problemen med dagvatten även handlar om höga flöden. Jordbruks­ verkets uppfattning är att regelverket för dagvattenhantering behöver ses över. Vid en sådan översyn är det viktigt att inte bara ta till vara intresset för avvattning av den bebyggda miljön, utan även beakta avvattningen av intilliggande jordbruksmark, hur dagvattnet påverkar denna och förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;VA-huvudmannen,&lt;/NOBR&gt; samfällda vatten­ anläggningar och enskilda markägare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft38"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft8"&gt;Från Skogsstyrelsen har identifierats flertalet frågor avseende mark­ användning och klimatförändringar. Trafikverket har höga och ökande kostnader för bortspolade väg- och järnvägsbankar, igensatta trum­ mor, överrasade vägar m.m. Ett förändrat vegetationstäcke till följd av avverkning och därmed öka avrinning liksom markberedning, körskador och felaktigt ledande av vatten i samband med terräng­ körning och byggande av skogsbilvägar bedöms orsaka en stor del av problemen. De pågående klimatförändringarna gör att risken för kraftiga nederbördsepisoder ökar och tillgången till tjälade förhål­ landen minskar. Det gör att behovet av kunskap om anpassningsåt­ gärder ökar ytterligare, eftersom markstabiliteten i känsliga områden minskar då innehållet av ofruset vatten ökar. Skogsstyrelsen har på­ pekat att behovet av att hantera problematiken kring erosion, ras och slamströmmar kopplat till skogsbruksåtgärder är stort. Klimat­ förändringarna gör att frågans betydelse växer allt mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Skogsstyrelsen har anfört att för att minska riskerna för erosion, ras och slamströmmar behövs ökad kunskap kring anpassning av skogsbruksåtgärder. Genom att anpassa skogsbruksåtgärder kan ris­ kerna för erosion, ras, eller slamströmmar förhindras eller minskas. Generellt handlar anpassningarna om att undvika höjningar av grund­ vattenytan, att inte blottlägga mineraljord eller skapa koncentrerade flöden av vatten och att, på extra känsliga områden, bibehålla vege­ tation och förna. Skogsstyrelsen har angett att de åtgärder som troligen har störst inverkan och således medför störst risker är slut­ avverkning och gallring, markberedning, terrängkörning och byggan­ de av skogsbilvägar. Det råder enligt Skogsstyrelsen ett stort behov av fortsatt utredning kring vilka restriktioner eller anpassningar i utförandet av olika åtgärder, som behövs på olika typer av riskobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Skogsstyrelsen har i pågående projekt tillsammans med erfarenhet­ er från ärenden hos dem gjort en första genomgång av befintlig lagstiftning. Problem och behov av fördjupade utredningar inom området har delvis identifierats, liksom luckor eller otydligheter i befintlig lagstiftning. Problem med samverkan inom och mellan myndigheter har tydliggjorts, liksom otydlig ansvarsfördelning. En­ ligt Skogsstyrelsen behövs på sikt en samlad utredning av hela pro­ blematiken, samt en utredning av ansvar och samordning mellan myndigheter i frågan. I det korta perspektivet behövs utredning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;mer specifika frågeställningar som exempelvis befintlig lagtillämning och ersättningsfrågor till markägare vid stoppad avverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Skogsstyrelsen har närmare konstaterat ett utredningsbehov av­ seende flera frågor. En utredning behöver mer förutsättningslöst än vad som gjorts tidigare titta på problematiken med erosion, ras och slamströmmar i bemärkelsen naturkatastrof. Det behövs ett särskilt system för denna problematik med utpekande av ansvarig myndig­ het/alternativt samverkansstruktur där lagstiftning som reglerar dessa specifika problem är en beståndsdel. De allmänna instrument som finns i Skogsvårdslagen och MB är i dag inte anpassade för ero­ sion, ras och slamströmmar i den bemärkelsen som avses här. Vidare behöver samordningen mellan myndigheter vid ärenden inom ero­ sionskänsliga områden utredas. En förtydligad lagstiftning behöver utredas, innefattande utredning av om/när stoppregeln (2 kap 9 § MB) kan användas och vilken/vilka myndigheter som ska använda den. Möjligheten att utöva tillsyn av inte anmälningspliktiga åtgär­ der är ytterligare exempel på frågeställning som bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En annan problematik är att det i ett område med instabila mark­ förhållanden som sträcker sig över flera fastigheter kan uppstå en situation där avverkning på en enskild fastighet inte får några allvar­ liga konsekvenser. I stället uppkommer sådana först när flera an­ gränsande fastigheter också avverkar eller utför andra påverkande åtgärder. Att en fastighetsägare tillåts avverka för att denne ansökte först är orättvist. Möjlighet att hantera frågan utifrån ett landskaps­ perspektiv inom och mellan myndigheter behövs. I anslutning till detta bör en utredning titta på begreppet ”skyddsskog” ur ett ero­ sionsförebyggande perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Ytterligare en fråga är behovet av att fastställa hur det ekono­ miska ansvaret ska fördelas vid inskränkningar i brukandet. Viktiga frågeställningar att utreda är bland annat eventuella ersättningsnivåer vid fördyrade avverkningar alternativt förbud mot avverkning. Vilket anslag och vilken myndighet ska bekosta eventuell ersättning? Vida­ re bör medel och ansvar för att bekosta fördjupade geotekniska undersökningar utredas. Behov föreligger även att utreda frågan om verksamhetsutövares liksom markägares ansvar i händelse av kraftig erosion, ras eller slamström. Var går gränsen mellan samhällets och den enskildes ansvar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft63"&gt;Skogsstyrelsen har även angett att kunskapen om effekter av skogsbruksåtgärder på erosionskänsliga områden liksom anpassnings­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td360"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;SOU 2017:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td361"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;åtgärder för att minimera riskerna är begränsad i Sverige. Främst behövs då en förbättrad kunskap genom framtagande av tillämpad forskning för att ta fram och utvärdera anpassningsåtgärder för svenska förhållanden. Grundforskning behövs för att förbättra iden­ tifieringen av erosionskänsliga områden. Inom myndigheter behövs förbättrad kunskap generellt kring problematiken och dess effekter, liksom kring identifiering av riskområden, samt tillsyn och sam­ verkan för att hantera detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342426x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft183"&gt;Statens offentliga utredningar 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft184"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p668 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;För Sveriges landsbygder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Kraftsamling för framtidens energi. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Karens för statsråd och statssekreterare. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Se barnet! Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft4"&gt;i brottmål – en bättre hantering av stora mål. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Det handlar om oss.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;unga som varken arbetar eller studerar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Vägskatt. Volym 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Finansiering av infrastruktur med privat kapital? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Migrationsärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft4"&gt;vid utlandsmyndigheterna. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Kvalitet och säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft4"&gt;på apoteksmarknaden. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Sverige i Afghanistan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2002–2014.&lt;/NOBR&gt; UD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;En nationell strategi för validering. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft4"&gt;för unga arbetslösa. A.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p689 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http:digitalforvaltning.nu"&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;digitalforvaltning.nu. &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Samlad kunskap – stärkt handläggning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Delningsekonomi. På användarnas villkor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Brottsdatalag. Ju&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;En omreglerad spelmarknad. Del 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Stärkt konsumentskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft4"&gt;på bostadsrättsmarknaden. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Substitution i Centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Stärkt ställning för hyresgäster. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystem­ tjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Kvalificerad välfärdsbrottslighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;P class="p703 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Ny dataskyddslag. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds– förordning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;För dig och för alla. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Meddelarskyddslagen – fler verksam­ heter med stärkt meddelarskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Vem har ansvaret? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B342428x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft183"&gt;Statens offentliga utredningar 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft184"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft109"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft4"&gt;Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan för unga arbetslösa. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft4"&gt;Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft4"&gt;Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft109"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft4"&gt;Karens för statsråd och statssekreterare. [3] Vägskatt. Volym 1 och 2. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft4"&gt;Finansiering av infrastruktur med privat kapital? [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;&lt;A href="http:digitalforvaltning.nu"&gt;digitalforvaltning.nu. &lt;/A&gt;[23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft4"&gt;Delningsekonomi. På användarnas villkor. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft4"&gt;Vissa frågor inom fastighets- och stämpel­ skatteområdet. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft4"&gt;En omreglerad spelmarknad. Del 1 och 2. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft4"&gt;Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft109"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft4"&gt;Se barnet! [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft6"&gt;Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag i brottmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft4"&gt;– en bättre hantering av stora mål. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft4"&gt;Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft6"&gt;Migrationsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft4"&gt;vid utlandsmyndigheterna.[14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft192"&gt;Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft4"&gt;Brottsdatalag. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Stärkt konsumentskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft193"&gt;på bostadsrättsmarknaden. [31] Stärkt ställning för hyresgäster. [33]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p723 ft4"&gt;Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Kvalificerad välfärdsbrottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft4"&gt;– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft4"&gt;Meddelarskyddslagen – fler verksam- heter med stärkt meddelarskydd. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft109"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft4"&gt;Kraftsamling för framtidens energi. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft4"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft4"&gt;Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft6"&gt;Substitution i Centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft4"&gt;– stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft4"&gt;Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sam­ tidigt som behovet av markexploatering tillgodoses. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Vem har ansvaret? [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft109"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;För Sveriges landsbygder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft6"&gt;– en sammanhållen politik för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft4"&gt;arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft109"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft6"&gt;För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft4"&gt;folkhälsopolitiska ramverket. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft4"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2.[5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kvalitet och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft4"&gt;på apoteksmarknaden. [15]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Läs mig! Nationell kvalitetsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft4"&gt;för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft193"&gt;Samlad kunskap – stärkt handläggning. [25] För dig och för alla. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft109"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Det handlar om oss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft4"&gt;– unga som varken arbetar eller studerar. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Ny ordning för att främja god sed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft4"&gt;och hantera oredlighet i forskning. [10] En nationell strategi för validering [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft4"&gt;Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till hög­ skoleutbildning. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Samling för skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft4"&gt;Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft109"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft4"&gt;Sverige i Afghanistan &lt;NOBR&gt;2002–2014.&lt;/NOBR&gt; [16]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H5B342</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2017__42.pdf</filnamn>
<filstorlek>3602654</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vem har ansvaret?</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F4BE558D-0600-4036-9C73-6C0C8E01AF44</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>