0 H5B328 2017 28 sou sou Statens offentliga utredningar 2017:28 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 28 0 2017-03-28 00:00:00 2017-03-28 12:43:36 2017-03-28 00:00:00 Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/H5B328/text https://data.riksdagen.se/dokument/H5B328 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5B328 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 1px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 918px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:918px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:627px;height:918px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 2px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 916px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:916px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:627px;height:916px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 41px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1037px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_6 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:85px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:37px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_16 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:71px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:31px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:65px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:413px;height:139px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:58px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_68 #id_3 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:425px;height:326px;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:425px;height:326px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:238px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:683px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 992px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:729px;height:341px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:729px;height:341px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:728px;height:347px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:728px;height:347px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:99px;left:42px;z-index:-1;width:417px;height:330px;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:417px;height:330px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:63px;z-index:-1;width:379px;height:322px;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:379px;height:322px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:71px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:54px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:436px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:436px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:55px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:400px;height:433px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:400px;height:433px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:67px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:246px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:413px;height:246px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:349px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:89px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:370px;height:694px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:370px;height:694px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:169px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:531px;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:531px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:62px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:420px;height:527px;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:420px;height:527px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:489px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:464px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:253px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:413px;height:253px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:313px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:504px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:231px;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:413px;height:231px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_140 #id_2 {border:none;z:b;margin:63px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:405px;height:369px;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:405px;height:369px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_141 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:118px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:606px;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:606px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_142 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_143 #id_2 {border:none;z:b;margin:91px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_144 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_144 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:426px;height:659px;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:426px;height:659px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_150 #id_2 {border:none;z:b;margin:76px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:316px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:399px;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:417px;height:399px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:415px;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:413px;height:415px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_152 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_152 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_153 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_154 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 {border:none;z:b;margin:67px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_158 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_159 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:135px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:183px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:183px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_160 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:291px;left:63px;z-index:-1;width:425px;height:421px;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:425px;height:421px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:153px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:571px;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:420px;height:571px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_162 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_163 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_163 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_164 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_165 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_167 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_168 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:92px;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:407px;height:92px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_169 #id_2 {border:none;z:b;margin:59px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_170 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:414px;height:192px;} #page_170 #dimg1 #img1 {width:414px;height:192px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_171 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_172 #id_2 {border:none;z:b;margin:79px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_173 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_173 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_175 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_176 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_176 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_177 #id_2 {border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_179 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_180 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_181 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_182 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_186 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_186 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 {border:none;z:b;margin:63px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_189 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_189 #id_2 {border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_191 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_191 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_191 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_192 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_192 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_192 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_193 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_193 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:291px;} #page_193 #dimg1 #img1 {width:435px;height:291px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_194 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_194 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_194 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_195 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_195 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_196 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_196 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_197 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_197 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_198 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_198 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_199 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_199 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_199 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_200 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_200 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:522px;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:417px;height:522px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_201 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_201 #id_2 {border:none;z:b;margin:71px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_201 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:410px;height:627px;} #page_201 #dimg1 #img1 {width:410px;height:627px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_202 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_202 #id_2 {border:none;z:b;margin:56px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_202 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:63px;z-index:-1;width:404px;height:675px;} #page_202 #dimg1 #img1 {width:404px;height:675px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_203 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_203 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:1px;z-index:-1;width:405px;height:549px;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:405px;height:549px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_204 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_205 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_206 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_206 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_207 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_207 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_208 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_209 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_209 #id_2 {border:none;z:b;margin:82px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_211 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_211 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_212 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_212 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_213 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_213 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_214 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_214 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_215 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_215 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_216 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_217 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_217 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_217 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_218 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_218 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_219 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_219 #id_2 {border:none;z:b;margin:99px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_220 #id_1 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_220 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_220 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_220 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_220 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:149px;} #page_220 #dimg1 #img1 {width:624px;height:149px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_221 #id_1 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_221 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_221 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_221 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_221 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:148px;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:623px;height:148px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft8{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft11{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft14{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;} .ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft25{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 113px;l-h: 0px;} .ft27{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft28{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft31{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft35{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft36{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft37{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft38{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft50{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft60{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft61{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft66{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;} .ft67{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft68{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft72{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft73{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft74{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft75{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft76{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft77{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft78{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft83{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft84{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 21px;} .ft85{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft96{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft97{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft98{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft99{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft100{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft102{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft103{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft104{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft105{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft109{font: bold 12px 'Calibri' !important;color: #ffffff;l-h: 16px;} .ft110{font: bold 12px 'Calibri' !important;color: #ffffff;l-h: 17px;} .ft111{font: bold 12px 'Calibri' !important;color: #ffffff;l-h: 15px;} .ft112{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft113{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft114{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft115{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft116{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft117{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft118{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft119{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft120{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 21px;} .ft121{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft122{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft123{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft124{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft125{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft126{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft127{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft128{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft129{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft131{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft132{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft133{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft134{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft135{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft136{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft137{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft138{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft139{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft140{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft141{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft142{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft143{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft144{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft145{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft146{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft147{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft148{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft149{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft150{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft151{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft152{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft153{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft154{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft155{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft156{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft157{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft158{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft159{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft160{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft161{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 29px;} .ft162{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft163{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft164{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft165{font: 12px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 14px;} .ft166{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft167{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft168{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft169{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft170{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft171{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft172{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 19px;} .ft173{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft174{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft175{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft176{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft177{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft178{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft179{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft180{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft181{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft182{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft183{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft184{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft185{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft186{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft187{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft188{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft189{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft190{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft191{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft192{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft193{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 430px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 531px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p56{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p60{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p62{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p63{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p86{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p121{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p137{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p147{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p149{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p156{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p161{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p165{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p189{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p204{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p220{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p226{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 406px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p235{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p244{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 315px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.1px;} .p247{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p258{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p278{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p286{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p304{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p307{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;} .p313{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p328{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p336{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p357{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p381{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 4px;margin-top: 603px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p390{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p395{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p406{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p435{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p446{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p478{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p481{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p494{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p509{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p510{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p514{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p521{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p531{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p546{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p551{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;} .p556{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p557{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p558{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;} .p563{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p581{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p619{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;} .p623{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p627{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p637{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p639{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;background: #dddddd;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 19px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 38px;} .tr4{heightzzz: 27px;} .tr5{heightzzz: 480px;} .tr6{heightzzz: 0px;} .tr7{heightzzz: 407px;} .tr8{heightzzz: 179px;} .tr9{heightzzz: 5px;} .tr10{heightzzz: 14px;} .tr11{heightzzz: 18px;} .tr12{heightzzz: 28px;} .tr13{heightzzz: 30px;} .tr14{heightzzz: 20px;} .tr15{heightzzz: 17px;} .tr16{heightzzz: 15px;} .tr17{heightzzz: 51px;} .tr18{heightzzz: 25px;} .tr19{heightzzz: 24px;} .tr20{heightzzz: 71px;} .tr21{heightzzz: 70px;} .tr22{heightzzz: 49px;} .tr23{heightzzz: 48px;} .tr24{heightzzz: 32px;} .tr25{heightzzz: 34px;} .tr26{heightzzz: 33px;} .tr27{heightzzz: 16px;} .tr28{heightzzz: 47px;} .tr29{heightzzz: 46px;} .tr30{heightzzz: 128px;} .tr31{heightzzz: 87px;} .tr32{heightzzz: 101px;} .tr33{heightzzz: 86px;} .tr34{heightzzz: 209px;} .tr35{heightzzz: 208px;} .tr36{heightzzz: 142px;} .tr37{heightzzz: 228px;} .tr38{heightzzz: 88px;} .tr39{heightzzz: 89px;} .tr40{heightzzz: 172px;} .tr41{heightzzz: 171px;} .tr42{heightzzz: 22px;} .tr43{heightzzz: 57px;} .tr44{heightzzz: 56px;} .tr45{heightzzz: 29px;} .tr46{heightzzz: 26px;} .tr47{heightzzz: 92px;} .tr48{heightzzz: 91px;} .tr49{heightzzz: 73px;} .tr50{heightzzz: 74px;} .tr51{heightzzz: 201px;} .tr52{heightzzz: 202px;} .tr53{heightzzz: 440px;} .tr54{heightzzz: 439px;} .tr55{heightzzz: 23px;} .tr56{heightzzz: 149px;} .tr57{heightzzz: 150px;} .tr58{heightzzz: 105px;} .tr59{heightzzz: 106px;} .tr60{heightzzz: 107px;} .t0{width: 955px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 624px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;f:1px 'Verdana' !important;} .t3{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 415px;margin-leftZ: 38px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t6{width: 457px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 353px;margin-leftZ: 95px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t8{width: 415px;margin-leftZ: 38px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 415px;margin-leftZ: 38px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 415px;margin-leftZ: 37px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t12{width: 353px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t13{width: 415px;margin-leftZ: 37px;f:12px 'Verdana' !important;} .t14{width: 456px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 353px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t16{width: 415px;margin-leftZ: 38px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;} .t19{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t20{width: 456px;margin-top: 150px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 452px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 540px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t24{width: 204px;margin-leftZ: 196px;margin-top: 25px;f:bold 14px 'Calibri' !important;color: #ffffff;} .t25{width: 536px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t26{width: 397px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 4px;f:15px 'Verdana' !important;} .t27{width: 431px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:15px 'Verdana' !important;} .t28{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t29{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t30{width: 457px;margin-top: 100px;f:12px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t31{width: 457px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B3281x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö</P> <P class="p1 ft1">Betänkande av Utredningen om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö</P> <P class="p2 ft2">Stockholm 2017</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft3">SOU 2017:28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B3282x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P> <P class="p5 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P> <P class="p6 ft5">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P> <P class="p7 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P> <P class="p5 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P> <P class="p5 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P> <P class="p5 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P> <P class="p8 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P> <P class="p6 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P> <P class="p6 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017</P> <P class="p9 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-24589-7</NOBR></P> <P class="p6 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p10 ft8">Till statsrådet tillika chefen för Arbetsmarknadsdepartementet Ylva Johansson</P> <P class="p11 ft9">Regeringen beslutade den 21 januari 2016 (dir. 2016:2) att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas. Regeringen beslutade den 29 september 2016 om tilläggsdirektiv för utredningen (dir. 2016:79) med uppdraget att föreslå var man långsiktigt bör placera ansvaret för att utveckla och ta fram nya riktlinjer som stödjer evidensbaserad praktik för företagshälsovården. I samband med tilläggsdirektivet förlängdes utredningstiden från den 3 oktober 2016 till den 31 mars 2017.</P> <P class="p12 ft10">Som särskild utredare förordnades den 1 februari 2016 professor Maria Stanfors.</P> <P class="p13 ft9">Som sakkunnig förordnades den 16 maj 2016 departementssekreterare Viktoria Bergström, Arbetsmarknadsdepartementet. Som experter förordnades samma dag ämnesrådet Leif Westerlind, Socialdepartementet och enhetschef Jens Åhman, Arbetsmiljöverket, den 26 september 2016 kanslirådet Sara Bringle, Utbildningsdepartementet och den 30 januari 2017 förordnades departementssekreterare Angelica Kauntz, Arbetsmarknadsdepartementet.</P> <P class="p14 ft10">Som sekreterare i utredningen anställdes den 3 mars 2016 senioranalytiker, fil.dr. Carin Håkansta och den 23 mars departementsrådet Karin Hermanrud.</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p15 ft10">Utredningen som antagit namnet Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (A 2016:2) överlämnar härmed betänkandet med samma namn <SPAN class="ft11">Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö </SPAN>(SOU 2017:28). Uppdraget är därmed slutfört.</P> <P class="p16 ft12">Stockholm i mars 2017</P> <P class="p17 ft12">Maria Stanfors</P> <P class="p18 ft12">/ Carin Håkansta</P> <P class="p19 ft12">Karin Hermanrud</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p3 ft13">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft14">Till statsrådet tillika chefen för</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft16">Arbetsmarknadsdepartementet Ylva Johansson ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft14">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft14">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft14">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft14">Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p23 ft17">.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft14">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft14">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p21 ft16">Uppdraget ..............................och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft14">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft18">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft19">Uppdragets .............................................................bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft12">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft12">1.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p20 ft20">Behov av ett nationellt centrum för kunskap</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p22 ft22">.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft20">om arbetsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p22 ft22">1.1.2 .......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft20">Behov av utvärdering av arbetsmiljöpolitiken</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">24</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft20"><SPAN class="ft22">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft23">Regeringens arbetsmiljöstrategi och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p20 ft20">utredningens uppdrag..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p24 ft22">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft20">1.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p20 ft20">Förutsättningar för utredningens arbete................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft20">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p20 ft20">Definitioner.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft20">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p20 ft20">Avgränsningar .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft20">1.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p20 ft20">Utredningens arbetsformer....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft20">1.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p20 ft20">Statliga utredningar av relevans för uppdraget ......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft20">1.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p20 ft20">Betänkandets disposition........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft22">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft24">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p20 ft24">Bakgrund och allmänna överväganden .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft25">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft20"><SPAN class="ft22">2.1</SPAN><SPAN class="ft26">Bakgrund till ett nationellt centrum för kunskap om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p24 ft22">och utvärdering av arbetsmiljö ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p24 ft22">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft22">2.2 Arbetsmiljöområdet................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft22">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p26 ft22">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p24 ft22">Begreppet arbetsmiljö..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft22">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p22 ft27">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">2.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p27 ft18">Arbetsmiljöpolitiken...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft12">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">2.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p27 ft18">Arbetsmiljöområdets aktörer .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft12">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">2.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p27 ft18">Arbetsmiljö i olika branscher och yrken ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft12">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft18">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td16"><SPAN class="p21 ft18">Vägledande principer för utredningens förslag ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td1"><SPAN class="p22 ft12">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p27 ft19">Självständig roll .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft12">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">2.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p27 ft18">Hög vetenskaplig kvalitet .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft12">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">2.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p27 ft19">Nationellt ansvar .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft12">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p20 ft14">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td16"><SPAN class="p21 ft16">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum.....</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft14">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p20 ft18">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td16"><SPAN class="p21 ft19">Utgångspunkter......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td1"><SPAN class="p22 ft12">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft12"><SPAN class="ft18">3.2</SPAN><SPAN class="ft29">Överväganden för placering av arbetsmiljöcentrum på</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr14 td17"><SPAN class="p20 ft19">myndighet ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td9"><SPAN class="p22 ft12">58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft18">3.3</SPAN><SPAN class="ft29">Överväganden för placering av arbetsmiljöcentrum på</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p30 ft19">lärosäte ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft12">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft12">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p30 ft19">Sammanfattning......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft12">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p20 ft14">4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft14">Arbetsmiljöcentrum inrättas på Stockholms</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p30 ft16">universitet eller som ny myndighet ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p22 ft14">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft12"><SPAN class="ft18">4.1</SPAN><SPAN class="ft29">Skäl för förslaget att inrätta arbetsmiljöcentrum vid</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p20 ft19">Stockholms universitet...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p22 ft12">70</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft12"><SPAN class="ft18">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Förslag på styrning av verksamheten på</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p20 ft19">Stockholms universitet ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td9"><SPAN class="p22 ft12">72</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft12"><SPAN class="ft18">4.2</SPAN><SPAN class="ft29">Skäl för förslaget att arbetsmiljöcentrum ska inrättas</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p20 ft19">som en ny myndighet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p22 ft12">74</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft12"><SPAN class="ft18">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Myndigheten föreslås heta Nationellt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p27 ft19">arbetsmiljöcentrum .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p22 ft12">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p26 ft18">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p27 ft18">Myndigheten bör placeras i Stockholm .................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p22 ft12">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p26 ft18">4.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p27 ft18">Förslag på styrning av myndigheten ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td9"><SPAN class="p22 ft12">82</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft18">4.3</SPAN><SPAN class="ft29">Kompetensbehov, omfattning av verksamhet och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p20 ft18">kostnader för de två förslagen ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p22 ft12">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft12">4.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p27 ft19">Kompetensbehov ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p22 ft12">83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft12"><SPAN class="ft18">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Omfattning av arbetsmiljöcentrums</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p34 ft12">verksamhet och kostnader......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p22 ft12">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p34 ft18">4.4 Viktigt med samverkan ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td9"><SPAN class="p22 ft12">93</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft31">6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td0"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td23"><SPAN class="p22 ft28">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p20 ft14">5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p35 ft16">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td23"><SPAN class="p36 ft14">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p20 ft12">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p35 ft19">Skäl till förslagen.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p37 ft12">95</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft12"><SPAN class="ft18">5.2</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsmiljöcentrum ska utvärdera och analysera</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td24"><SPAN class="p20 ft19">arbetsmiljöpolitiken ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p22 ft18">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft12">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p27 ft19">Skäl till förslag .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p22 ft18">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft12"><SPAN class="ft18">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p20 ft19">verksamhet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p22 ft18">101</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">5.3</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsmiljöcentrum ska arbeta med statistik och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft19">utveckla datamaterial ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft12">5.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p27 ft19">Skäl till förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">105</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft12"><SPAN class="ft18">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p20 ft19">verksamhet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p22 ft18">112</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft18">5.4</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsmiljöcentrum ska sammanställa och sprida</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft19">forskningsbaserad kunskap ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft12">5.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p27 ft19">Skäl till förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft12"><SPAN class="ft18">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p24 ft19">verksamhet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p24 ft12">5.5 Arbetsmiljöcentrum ska ha en biblioteksfunktion .............</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p22 ft18">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p26 ft12">5.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p24 ft18">Skäl till förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p22 ft18">119</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft12"><SPAN class="ft18">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p24 ft19">verksamhet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td30"><SPAN class="p24 ft32">5.6 Arbetsmiljöcentrum ska kartlägga arbetsmiljön .................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p22 ft18">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p26 ft12">5.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p24 ft18">Skäl till förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">124</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft12"><SPAN class="ft18">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p20 ft19">verksamhet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p22 ft18">126</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft18">5.7</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsmiljöcentrum ska främja att kunskap kommer</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft19">till användning .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft12">5.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p27 ft19">Skäl till förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">127</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft12"><SPAN class="ft18">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p20 ft19">verksamhet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p22 ft18">132</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">5.8</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsmiljöcentrum ska kommunicera</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft19">forskningsbaserad kunskap och analys ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft12">5.8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p27 ft19">Skäl till förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p22 ft18">133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft12"><SPAN class="ft18">5.8.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p20 ft19">verksamhet .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p22 ft18">138</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p41 ft12"><SPAN class="ft18">5.9</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsmiljöcentrum ska bidra till stärkt svenskt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td31"><SPAN class="p20 ft18">engagemang i det internationella arbetsmiljösamarbetet ...</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p22 ft12">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft12">5.9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p27 ft19">Skäl till förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p22 ft12">141</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft12"><SPAN class="ft18">5.9.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslagens konsekvenser för annan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p27 ft19">verksamhet.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft14">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p21 ft16">Arbetsmiljöcentrums finansiering ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p22 ft14">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft18">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft19">Finansiering av verksamheten..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p22 ft12">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">6.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p27 ft19">Verksamhetens kostnader.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">6.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p27 ft19">Verksamhetens finansiering .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">6.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p27 ft19">Extern finansiering................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft14">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p21 ft16">Konsekvensbeskrivningar ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p22 ft14">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft18">Konsekvenser av en god arbetsmiljö ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p22 ft12">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">7.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p27 ft19">Minskad ohälsa ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p21 ft12">7.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p27 ft12">Konsekvenser för företag och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p27 ft19">organisationer........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p21 ft18">Konsekvenser av att arbetsmiljöcentrum inrättas ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p22 ft12">163</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft12"><SPAN class="ft18">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Inrättandet av arbetsmiljöcentrum leder till ett</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p20 ft19">ökat offentligt åtagande ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p22 ft12">163</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft12"><SPAN class="ft18">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Insamling och spridning av forskningsbaserad</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p42 ft19">kunskap..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p21 ft18">7.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p42 ft18">Utvärdering av arbetsmiljöpolitiken ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft19">Samhällsekonomisk konsekvensanalys ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p22 ft12">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p21 ft18">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p42 ft18">Samhällskonsekvenser av brister i arbetsmiljön ..</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p21 ft18">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p42 ft12">Samhällsekonomiska kalkyler – några enkla</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p42 ft19">exempel ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p22 ft12">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p21 ft18">Effekten för offentliga finanser ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p22 ft12">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft18">Konsekvenser för kommuner och landsting.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p22 ft12">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p21 ft19">Myndighetsekonomisk kalkyl .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p22 ft12">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft19">Jämställdhetskonsekvenser ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p22 ft12">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft18">7.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p21 ft19">Övriga konsekvenser ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p22 ft12">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td38"><SPAN class="p20 ft16">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p43 ft14">.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p22 ft14">173</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft31">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p22 ft28">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p20 ft14">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016:02................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p37 ft18">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 2 Kommittédirektiv 2016:79................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p37 ft18">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft32">Bilaga 3 Arbetsmiljöforskning nu och då samt kartläggning av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p44 ft19">forskningsmiljöer i Sverige ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p37 ft18">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 4 Inspel till utredningen i samband med seminarier ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p37 ft18">211</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 5 Definitioner av arbetsmiljö: kort historik .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p37 ft18">217</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft13">Sammanfattning</P> <P class="p45 ft33">Utredningens uppdrag</P> <P class="p46 ft10">Utredningen har haft i uppgift att föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö samt utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas. I ett tilläggsdirektiv fick utredningen även i uppdrag att föreslå var det framtida ansvaret ska placeras för att utveckla och ta fram riktlinjer som stödjer evidensbaserad praktik för företagshälsovården. Direktiven finns i bilaga 1 och 2.</P> <P class="p47 ft34">Förslagen ska enligt direktiven omfatta vid vilken befintlig myndighet eller befintligt lärosäte verksamheten ska placeras, hur verksamheten ska finansieras, hur den ska utformas och vilken omfattning den ska ha. Dessutom ska utredaren föreslå hur centrumet ska bidra till en positiv utveckling för forskningsområdet och stärka förutsättningarna för ökat svenskt engagemang i arbetsmiljöfrågor på internationell nivå, inte minst inom EU.</P> <P class="p48 ft33">Vägledande principer i utredningen</P> <P class="p46 ft9">Utredningen har i sina överväganden utgått ifrån att centrumet ska ha ett nationellt ansvar för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Likaså att kunskapsspridning och analyser av arbetsmiljö inte ska vara beroende av enskilda parters behov eller av enskilda forskningsmiljöers intresse. Vidare har utredningen utgått från att arbetsmiljöfrågornas komplexitet gör att centrumet måste arbeta med en bred tolkning av arbetsmiljö och en ansats som är till nytta för hela arbetslivet. Utredningen har arbetat för att förslagen ska vara långsiktigt hållbara och har utgått ifrån att långsiktighet och nationellt ansvar bäst tillförsäkras genom att centrumet får en självständig roll och att dess verksamhet genomsyras av hög vetenskaplig kvalitet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">11</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft9">Slutligen har utredningen velat föreslå en organisation som motiverar ett offentligt åtagande genom att verksamheten upplevs som trovärdig och betydelsefull i arbetet att: lyfta arbetsmiljöfrågorna; bidra till en helhetsbild av den forskningsbaserade kunskapen; identifiera problem inom arbetsmiljöområdet; samt bidra, genom utvärdering av olika insatser, till en mer träffsäker och effektiv arbetsmiljöpolitik.</P> <P class="p50 ft35">Utredningen har övervägt placering av centrumet på befintlig myndighet</P> <P class="p51 ft34">Utredningen anser att arbetsmiljöcentrum ska vara en organisation med både kunskapsspridande och utvärderande uppdrag samt med uppdrag att representera Sverige internationellt. Utredningen har noga övervägt vilken eller vilka befintliga myndigheter som skulle kunna lämpa sig för centrumets verksamhet. Slutsatsen är att det saknas en sådan. Däremot kan Stockholms universitet vara ett lämpligt lärosäte för en sådan placering, se vidare nedan.</P> <P class="p52 ft34">Övervägandena har framför allt lutat sig mot två kriterier. Det första kriteriet är att en potentiell värdmyndighet ska bedriva liknande verksamhet alternativt annat slags verksamhet inom arbetsmiljöområdet. Utredningen har därför tittat närmare på myndigheter med uppdrag som sammanfaller med eller tangerar arbetsmiljöområdet samt myndigheter som bedriver politikutvärdering eller spridning av forskningsbaserad kunskap. Det andra kriteriet är att centrumet, genom sitt utvärderingsuppdrag, behöver ha distans till de myndigheter som utför regeringens arbetsmiljöpolitik.</P> <P class="p53 ft35">Centrumet blir en särskild inrättning vid Stockholms universitet eller en ny myndighet</P> <P class="p51 ft9">Utredningen presenterar två olika förslag på vilken befintlig myndighet eller vilket befintligt lärosäte verksamheten ska placeras på. Enligt det ena förslaget, som följer direktiven vad gäller placering, kommer ett nationellt centrum för kunskapsspridning om och utvärdering av arbetsmiljö och dess verksamhet placeras på Stockholms universitet som en särskild inrättning med egen instruktion. Enligt det andra förslaget inrättas en ny myndighet för kunskap om och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft36">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft10">utvärdering av arbetsmiljö. Myndigheten inrättas enligt detta förslag som en enrådsmyndighet som leds av en generaldirektör. Myndigheten placeras i Stockholm och föreslås få namnet Nationellt arbetsmiljöcentrum. Till den särskilda inrättningen eller den nya myndigheten knyts ett vetenskapligt råd med forskare för att säkra hög vetenskaplig kvalitet och en referensgrupp med representanter från andra myndigheter och arbetsmarknadens parter för att säkra en koppling till praktiknära kunskap och möjliggöra samverkan om arbetsmiljöarbete.</P> <P class="p48 ft33">Verksamheten vid centrumet</P> <P class="p46 ft9">Utredningen föreslår att centrumet ska ha ett löpande bevakningsuppdrag för kunskapsutveckling inom arbetsmiljöområdet. Detta omfattar att bevaka forskning och debatt både nationellt och internationellt, samt andra myndigheters och organisationers rapportering. Centrumet ska genomföra analyser och utvärderingar av arbetsmiljöpolitiken och samla in och sprida forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljö i samverkan med bland andra forskningsråden. Särskild tyngdpunkt ska ligga på arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher och arbetsplatser. Centrumet ska arbeta med statistik och bidra till utvecklingen av indikatorer och datamaterial inom arbetsmiljöområdet, men inte vara statistikproducerande. Centrumet ska också stärka Sveriges internationella engagemang i arbetsmiljöfrågor.</P> <P class="p47 ft34">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum finansieras genom omföring av befintliga resurser inom området i bred bemärkelse. Utredningens bedömning är att satsningen ger en utväxling som via positiva påverkanseffekter leder till bättre arbetsmiljö och ett mer hållbart arbetsliv, inte minst för kvinnodominerade branscher och arbetsplatser. Det är dock svårt att beräkna de exakta effekterna eftersom många andra faktorer påverkar arbetsmiljön.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft13">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft12">ACSH</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft32">Advisory Committee on Health and Safety at Work</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">[Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">AKU</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Arbetskraftsundersökningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">ALI</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Arbetslivsinstitutet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">AML</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft12">Arbetsmiljölagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">AMU</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Arbetsmiljöundersökningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">ATL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Arbetstidslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">BSN</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Baltic Sea Network on Occupational Health and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">Safety</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">ENWHP</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft12">European Network for Workplace Health</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p20 ft12">Promotion</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">ESENER</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft12">European Survey of Enterprises on New and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft32">Emerging Risks <NOBR>[EU-OSHA:s</NOBR> europeiska företags-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">undersökning om nya och framväxande risker]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">ESF</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">European Social Fund [Europeiska socialfonden]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12"><NOBR>EU-OSHA</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">European Agency for Safety and Health at Work</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">[Europeiska arbetsmiljöbyrån]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">Eurofound</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">European Foundation for the Improvement of</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft32">Living and Working Conditions [Europeiska fonden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">för förbättring av levnads- och arbetsvillkor]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">FALF</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Forum för arbetslivsforskning i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">FAS</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft32">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">FN</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Förenta nationerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p20 ft12">Forte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p20 ft12">Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft12">IALI</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">International Association of Labour Inspection</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">ILO</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">International Labour Organization [Internationella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">arbetsorganisationen]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">IFAU</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">politisk utvärdering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">IMM</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft12">Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">ISF</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Inspektionen för socialförsäkringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">KI</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Karolinska institutet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">KTH</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Kungl. Tekniska högskolan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">LNU</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft12">Levnadsnivåundersökningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Landsorganisationen i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">NICE</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">National Institute for Health and Care Excellence</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">(Storbritannien)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">NIOSH</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">United States National Institute for Occupational</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">Safety and Health</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">NIVA</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft12">Nordic Institute for Advanced Training in</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">Occupational Health [Nordiska institutionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">OECD</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">Development [Organisationen för ekonomiskt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">samarbete och utveckling]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">Perosh</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft18">Partnership for European Research in Occupational</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">Safety and Health</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">RALF</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Rådet för arbetslivsforskning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">Saco</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Sveriges akademikers centralorganisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">SAM</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft12">Systematiskt arbetsmiljöarbete</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">SBU</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Statens beredning för medicinsk och social</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p20 ft12">utvärdering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">SCB</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Statistiska centralbyrån</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">SKL</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft12">Sveriges kommuner och landsting</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p20 ft12">SLIC</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p20 ft12">Senior Labour Inspectors’ Committee</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft31">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft28">SOU 2017:28 Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft12">SLOSH</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p20 ft18">Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">STAMI</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p20 ft12">Statens arbeidsmiljøinstitutt (Norge)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">TCO</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p20 ft12">Tjänstemännens centralorganisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">TNO</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p20 ft32">Nederlandse Organisatie voor Toegepast Natuur-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p20 ft12">wetenschappelijk Onderzoek [Netherlands Orga-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p20 ft12">nisation for Applied Scientific Research]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">UNESCO</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p20 ft12">United Nations Educational, Scientific and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p20 ft12">Cultural Organization [Förenta nationernas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p20 ft12">organisation för utbildning, vetenskap och kultur]</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">ULF/SILC</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p20 ft18">Undersökningarna av levnadsförhållanden/Statistics</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p20 ft12">on Income and Living Conditions</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p20 ft12">Vinnova</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p20 ft12">Verket för innovationssystem</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft12">WHO</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p20 ft32">World Health Organization [Världshälsoorganisa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p20 ft12">tionen]</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32819x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft13">1</SPAN><SPAN class="ft37">Uppdraget och dess genomförande</SPAN></P> <P class="p11 ft33"><SPAN class="ft33">1.1</SPAN><SPAN class="ft38">Uppdragets bakgrund</SPAN></P> <P class="p46 ft10">Arbetsmiljöfrågor är viktiga ur både <NOBR>individ-,</NOBR> företags- och samhällsperspektiv. En åldrande befolkning medför i dag behov av ett långsiktigt hållbart arbetsliv eftersom fler behöver arbeta mer, det vill säga fler timmar och längre upp i högre åldrar. Utan ett hållbart arbetsliv hotas välfärden och i förlängningen även välstånd i form av standardökningar som förutsätter ökad produktivitet och tillväxt. I detta sammanhang framstår en god arbetsmiljö för alla som eftersträvansvärd och viktig.</P> <P class="p47 ft9">Det kan verka uppenbart att fler behöver arbeta mer då medellivslängden och andelen äldre i befolkningen ökar. Det är emellertid inte uppenbart hur det kommer att påverka arbetsplatserna och människorna som berörs. Såväl arbetsmarknaden som arbetslivet kommer att påverkas av en omställning till en äldre arbetskraft, inklusive anställningsformer, arbetsuppgifter och möjligheter till fortbildning.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>För att omställningen ska ske utan att målet om ett hållbart och inkluderande arbetsliv riskeras, är satsningar på arbetsmiljö betydelsefulla. På samma sätt är det en dagsaktuell utmaning att främja ett friskare arbetsliv där arbetskapaciteten i befolkningens alla grupper bevaras så att kostnaderna i socialförsäkringarna minskar. Sjuktalen är för närvarande på en hög nivå, inte minst bland kvinnor. Även om orsakssambanden är komplexa, framför allt vad gäller varför sjuktalen varierar över tid, är ett väl fungerande arbetsmiljöarbete sannolikt betydelsefullt. En god arbetsmiljö gör det möjligt för fler att arbeta mer eftersom trivsel och hälsa ökar och risken för utslagning mins-</P> <P class="p56 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>SOU 2015:104; Socialdepartementet (2016); SOU 2013:25.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">kar. Detta är också viktigt utifrån ett genusperspektiv. Förbättrad kunskap om vilka arbetsmiljöstrategier som fungerar och har hög verkningsgrad är inte minst viktig då organisatoriska och sociala faktorer liksom mer traditionella faktorer numera är vanliga orsaker till arbetssjukdom och arbetsskadeanmälningar.</P> <P class="p58 ft9">Det är en utmaning att formulera och föra en offensiv arbetsmiljöpolitik. Staten kan påverka arbetsmiljön genom politik och reformer, men också genom satsningar på forskning inom arbetsmiljöområdet. Statens inflytande på arbetsmiljön genom politik är dock begränsat. Eftersom arbetsmiljön i hög grad bestäms av produktionsförhållanden, det vill säga ekonomiska och teknologiska faktorer, men även av andra omständigheter, och förändras långsiktigt är det svårt att utforma insatser som snabbt och träffsäkert ger resultat. Förändring av arbetsmiljön är både svår att reglera och utvärdera. Nya arbetsmiljöer och risker uppstår och förändras i en nästintill oavbruten process där ny teknik och nya ämnen introduceras, avlöningssystem införs och tas ur bruk, moderna managementprinciper blir populära och ersätter sådana som var avsedda för tidigare eller kanske rentav andra förhållanden, olika typer av företag och arbetsplatser växer fram, och nya grupper kommer in på arbetsmarknaden, etcetera. Samtidigt som mycket blir bättre över tid tillkommer nya risker och nya arbetsmiljöproblem identifieras. Medvetenhet och krav från olika aktörer ökar och med dem även ambitionsnivån för vad som är en god arbetsmiljö. I detta sammanhang blir det svårt att isolera i vilken mån förändring beror på politikinsatser eller andra omständigheter, men det är inte desto mindre viktigt att få fram kunskap om vilka arbetsmiljöstrategier som fungerar och att de politikinsatser som görs är förankrade i aktuell kunskap och utvärderas systematiskt.</P> <P class="p59 ft9">Inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen karakteriseras arbetsmiljöarbetet i dag av ramlagstiftning och stort partsengagemang, vilket innebär att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer tar ett stort ansvar för arbetsmiljöarbetet och förankrar detta på arbetsplatserna. En annan aktör är Arbetsmiljöverket som utformar regler om arbetsmiljö och utövar tillsyn. För att ge olika aktörer stöd i arbetsmiljöarbetet behövs en samordnande funktion som samlar in, systematiserar och förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Den forskning som bedrivs ute på lärosätena genererar mycket kunskap om arbetsmiljörelaterade hälsorisker, men också kunskap om vad som utgör en god arbetsmiljö och hur en sådan är kopplad till friska medarbetare</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32821x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft10">samt hur dessa samband faller ut för olika grupper (med avseende på etnicitet, kön och klass) på arbetsmarknaden. Forskningen har emellertid ofta svårt att nå ut och få genomslag utanför vetenskapssamhället, vilket gör det komplicerat för olika aktörer att få överblick över den samlade kunskapen och ta ställning till nya rön inom arbetsmiljöområdet.<SPAN class="ft42">2</SPAN></P> <P class="p61 ft9">Samtidigt finns det behov av att den förda politiken och olika insatser på arbetsmiljöområdet följs upp och utvärderas. Utvärdering görs inom många olika politikområden, men inom arbetsmiljöområdet saknas en utvärderingstradition och ett utvärderande organ som står fritt gentemot de myndigheter som utför arbetsmiljöpolitiken.</P> <P class="p61 ft9">Avsaknaden av utvärdering av arbetsmiljöpolitiken och en samordnande aktör för kunskap på arbetsmiljöområdet är något som bland annat framförs i regeringens arbetsmiljöstrategi <SPAN class="ft43">En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">2016–2020.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> </SPAN>Det finns i Sverige sedan länge ett offentligt åtagande vad gäller arbetsmiljö vilket återspeglar landets ekonomiska och sociala utveckling och en gradvis ökande ambitionsnivå vad gäller arbetsförhållanden. Arbetsmiljöfrågor har varit i fokus för svenska myndigheter av tre olika slag: tillsynsmyndigheter, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer. Tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket har en lång historia och fyllde 125 år 2015.<SPAN class="ft39">3 </SPAN>Forskning om arbetsmiljö har, vid sidan av universitet och högskolor, bedrivits på olika arbetsmiljöinstitut. Det första grundades 1938 som Enheten för yrkeshygien på Statens institut för folkhälsa. Det senaste arbetsmiljöinstitutet var Arbetslivsinstitutet (ALI) som lades ner 2007. I dagsläget bedrivs forskningen om arbetsmiljö och arbetsliv ute på universitet och högskolor och finansieras via direkta anslag och externa medel från till exempel forskningsfinansierande myndigheter och privata finansiärer.</P> <P class="p62 ft44">Den första forskningsfinansierande myndigheten med arbetsmiljöinriktning var Arbetarskyddsfonden som bildades 1972. I samband med omorganisering av forskningsfinansieringen kom denna myndighet att ersättas av andra, bland annat Rådet för arbetslivs-</P> <P class="p63 ft47"><SPAN class="ft45">2</SPAN><SPAN class="ft46">Detta gäller inte enbart för arbetsmiljöområdet utan på flera olika håll, men har framhållits mer specifikt avseende detta område exempelvis i SOU 2011:60.</SPAN></P> <P class="p64 ft49"><SPAN class="ft45">3</SPAN><SPAN class="ft48">Arbetsmiljöverket har sina historiska rötter i Yrkesinspektionen som bildades 1890 för att utöva tillsyn av den industri som expanderade snabbt. År 1949 inrättades Arbetarskyddsstyrelsen och blev myndighet över yrkesinspektionsdistrikten. År 2001 bildade dessa en gemensam myndighet, Arbetsmiljöverket.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32822x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft10">forskning (RALF) som inrättades 1995.<SPAN class="ft42">4 </SPAN>I dag delas ansvaret för arbetsmiljö- och arbetslivsforskning av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och Verket för innovationssystem (Vinnova).</P> <P class="p66 ft14"><SPAN class="ft14">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Behov av ett nationellt centrum för kunskap om arbetsmiljö</SPAN></P> <P class="p67 ft10">Diskussionen om en organisation med nationellt ansvar för kunskapsspridning tillika svensk representation i internationella organ för arbetsmiljö har pågått sedan 2007 då ALI lades ner.</P> <P class="p58 ft34">ALI var en sammanslagning av två institut: ett samhällsvetenskapligt (Arbetslivscentrum) och ett med inriktning på arbetsmedicin och psykologi (Arbetsmiljöinstitutet). Mellan 1995 och 2007 bedrev denna sektorsmyndighet en omfattande verksamhet. ALI bedrev flervetenskaplig forskning om arbetslivet och fungerade som kunskapscentrum för arbetsmiljöfrågor. Institutet hade även ansvar för att koordinera utbildningar för skyddsombud och företagshälsovård samt att bidra till Sveriges engagemang i det internationella arbetsmiljöarbetet. I praktiken fungerade institutet som en samlande aktör för forskning och kunskap rörande det brett definierade arbetslivsområdet.</P> <P class="p68 ft10">ALI avvecklades efter ett regeringsbeslut den 22 mars 2007 som motiverades med att ”… arbetslivsforskningen är fortsatt viktig, men för att säkra kvaliteten skall forskning med sådan inriktning fortsättningsvis bedömas av forskningsfinansiärer i konkurrens på sedvanligt sätt.”</P> <P class="p58 ft52">Efter att ALI lades ner har behovet av ett nationellt arbetsmiljöcentrum framförts i en rad olika utredningar, bland annat Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådets<SPAN class="ft51">5 </SPAN>sista rapport (SOU 2011:60), Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) och Socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21). Arbetsmarknadens parter har framfört sam-</P> <P class="p69 ft47"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft54">RALF ersatte vid bildandet 1995 Arbetsmiljöfonden, tidigare Arbetarskyddsfonden. När en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering genomfördes 2001 fördes ansvaret för arbetslivsforskning över till och delades mellan Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Vinnova. FAS bytte namn till Forte 2013.</SPAN></P> <P class="p70 ft41"><SPAN class="ft53">5</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet bildades genom ett regeringsbeslut 2008 och verkade fram till 2011. Kunskapsrådets uppdrag var att belysa utvecklingen inom arbetsmiljöområdet och att bidra med kunskap som stöd för arbetsmiljöpolitiken.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32823x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft10">ma sak i ett gemensamt brev till regeringen 2013 och mer nyligen i avsiktsförklaringar som överlämnades under 2016 som svar på regeringens förslag om ökat arbetsgivaransvar för sjukskrivningarna, den så kallade hälsoväxlingen. Efterfrågan på ett nationellt centrum för kunskap om arbetsmiljö bottnar i en upplevd brist på samordning samt samling och spridning av den kunskap som genereras av flera olika aktörer på lärosäten och myndigheter runt omkring i landet. Bristen på en samlande och samordnande aktör upplevs även av forskare verksamma på olika lärosäten som också efterfrågar ett kunskapscentrum.<SPAN class="ft42">6</SPAN></P> <P class="p61 ft9">Sammanfattningsvis har det sedan 2007 vid upprepade tillfällen från forskare, arbetsmarknadens parter och i olika utredningar framförts särskilda behov av en centrumbildning som samordnar och sprider kunskap, samordnar och stärker kompetensförsörjningen, stärker arbetsmiljöforskningen och skapar en internationell nod vad gäller arbetsmiljöarbete. Det finns ett behov av en organisation med överblick över helheten och med särskilt ansvar för att på olika sätt verka för att forskningsbaserad kunskap blir mer tillgänglig och kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet.</P> <P class="p62 ft52">Ett nationellt kunskapscentrum bör enligt utredningen utformas med utgångspunkt i historiska lärdomar men också med utgångspunkt i samtida och framtida behov av kunskap om arbetsmiljö. Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet betonade att ett nationellt centrum för kunskap om arbetsmiljö måste åstadkomma något kvalitativt nytt vad gäller kunskapsspridning, vilket utredningen bedömer är ett påstående som håller även i dag. Senare decenniers utveckling har gjort arbetsmiljö mer – inte mindre – aktuellt och angeläget. Den moderna ekonomin har under de senaste 25 åren genomgått omfattande strukturförändringar, vilket har medfört nya fenomen som digitalisering, delningsekonomin, ökad globalisering, sjunkande facklig organisationsgrad samt ökad förekomst av tillfälliga anställningar. Dessa fenomen har potentiell påverkan på arbetsmiljön, vilket ställer arbetstagare, arbetsgivare och politiska beslutsfattare inför nya utmaningar.<SPAN class="ft51">7</SPAN></P> <P class="p72 ft47"><SPAN class="ft45">6</SPAN><SPAN class="ft46">Detta indikeras i flera underlag till utredningen, bland annat från enheten för ergonomi vid KTH, Metalund, SOFI och Arbets- och miljömedicin i Göteborg och Uppsala.</SPAN></P> <P class="p73 ft41"><SPAN class="ft45">7</SPAN><SPAN class="ft56">Ett sådant exempel är digitaliseringen och delningsekonomin som ställer frågan kring vem som har arbetsgivaransvar på sin spets.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32824x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft9">Trots arbetslivets nya utmaningar har arbetsmiljöfrågor under de senaste decennierna varit lågt prioriterade i svensk politik. Svåra frågor återstår att besvaras då såväl samband som orsaksförhållanden i många fall är oklara. Arbetsmiljörelaterade problem som stress och psykisk ohälsa har vuxit i betydelse och omfattning, särskilt bland kvinnor, vid sidan av klassiska (och ofta manliga) arbetsmiljöproblem som buller, exponering för kemikalier och vibrationsskador. Att de arbetsmiljörelaterade problemen vuxit i betydelse är en utmaning då arbetslivet är centralt i det moderna samhället och måste fungera för alla. Kostnader för ohälsa och utebliven produktion är höga, både för individ och för samhälle. Det behövs mer kunskap om arbetsmiljö, men utifrån ett brett fokus på arbetslivet i sin helhet, som problematiserar det moderna arbetslivet utifrån både mäns och kvinnors perspektiv. Såväl fysiska som psykosociala aspekter är betydelsefulla och så är även den kontext, exempelvis familjeansvar och socialt sammanhang, som arbetet utförs i, eftersom samtliga aspekter tenderar att gå in i varandra i det moderna arbetslivet.</P> <P class="p75 ft14"><SPAN class="ft14">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft50">Behov av utvärdering av arbetsmiljöpolitiken</SPAN></P> <P class="p76 ft34">Efterfrågan på utvärderingsverksamhet bottnar i behovet av utvärdering av statlig verksamhet. På senare tid har det i allt högre grad betonats att politik ska vara baserad på forskning och att politiken ska gå att utvärdera. Genom utvärdering hoppas regeringen kunna kontrollera politikens effektivitet, öka insynen i offentlig verksamhet, få underlag till politikens utveckling, stöd i styrningen av myndigheterna och hjälp med att lösa samhällsproblem.<SPAN class="ft57">8</SPAN></P> <P class="p77 ft9">För att skapa utrymme för nya reformer är det viktigt att ha kunskap om hur statens medel används, vilka resultat de leder till genom olika insatser, och om dessa resultat är avsedda eller inte. Därför måste redan gjorda insatser och existerande verksamheter kontinuerligt utvärderas och ibland omprövas för att ge rum för nya initiativ. I detta avseende framhålls effektutvärdering som en viktig faktor. På så sätt kan politiken utvecklas och statsförvaltningen effektiviseras.</P> <P class="p77 ft52">Under senare decennier har det inom ramen för den svenska förvaltningspolitiska traditionen skapats en rad sektorsspecifika analys-</P> <P class="p78 ft41"><SPAN class="ft40">8 </SPAN>Statskontoret (2011).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32825x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft9">och utvärderingsmyndigheter; Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), Kulturanalys, Tillväxtanalys, Trafikanalys och Vårdanalys för att nämna några. Bakgrunden till dessa myndigheter är att politiken har velat skapa organ för analys och utvärdering vid sidan av de myndigheter som har ansvaret för verksamheten. I dagsläget saknas en utvärderingsmyndighet med ansvar för arbetsmiljöfrågor, trots ett offentligt åtagande och trots områdets politiska relevans.</P> <P class="p61 ft9">Det är en utmaning för arbetsmiljöpolitiken att vara i takt med ekonomisk, teknologisk och social förändring, inklusive förändrade könsrelationer och familjeförhållanden. Eftersom en god arbetsmiljö är viktig för både arbetstagare och arbetsgivare, är den något för både företag och samhälle att investera i. Politiken kan påverka utvecklingen inom ett område genom att utforma institutioner och genom att påverka incitament, främst genom utformningen av avgifter samt skatte- och bidragssystem. Politiken kan också sörja för en god kunskapsmässig infrastruktur, vilket bland annat innebär att kunskap samlas in, systematiseras och sprids på ett effektivt sätt. För arbetsmiljöpolitiken är ökad kunskap och kompetens om hur politiska åtgärder på arbetsmiljöområdet påverkar arbetsmiljön ute på arbetsplatserna och olika utfall bland befolkningen nyckelfaktorer.</P> <P class="p62 ft9">Effekten av den utförda politiken är beroende av hur olika typer av insatser samverkar. För att få avsedd effekt måste politiken ofta vara systemövergripande. Ett vanligt problem, som även karakteriserar arbetsmiljöområdet, är att kunskapen om hur olika typer av insatser verkar och hur olika faktorer samverkar är begränsad. Det finns en utvärderingstradition inom det arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska området men insatser på arbetsmiljöområdet är mindre studerade. Detta har delvis att göra med att arbetsmiljö är en variabel som är svår att mäta direkt samtidigt som alla har en uppfattning om vad den är. Men det har också att göra med att det är svårt att skatta så kallade kontrafaktiska utfall<SPAN class="ft39">9 </SPAN>och att många politikinsatser har</P> <P class="p79 ft59"><SPAN class="ft58">9 </SPAN>Utfall under olika kontrafaktiska tillstånd är viktigt för att etablera en kausal effekt av en viss insats. Det kontrafaktiska tillståndet är det <NOBR>icke-observerbara</NOBR> tillståndet som är intressant att jämföra det faktiska utfallet med. Dilemmat för många utvärderingsfrågor är att samma individ inte kan observeras i två olika tillstånd samtidigt. Ett exempel är att vi kan observera en ”effekt” av att delta i en viss insats, men att det samtidigt är relevant att fråga sig vad utfallet hade varit om individen deltagit i en annan insats eller vad utfallet hade varit för dem som inte deltog. Ett sätt att närma sig detta är att komma närmre något som liknat en experimentsituation. Inom arbetsmiljöområdet är detta dock svårt att åstadkomma.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32826x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft9">genomförts utan tanke på att de ska utvärderas. Det råder därför osäkerhet kring vilka politiska insatser inom arbetsmiljöområdet som fungerar, det vill säga om de har en kausal avsedd effekt och om de är kostnadseffektiva. I dagsläget är denna kunskapsbrist ett problem.</P> <P class="p77 ft9">Ett centrum med ansvar för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö kan väsentligt förbättra kunskapsunderlagen för ett konstruktivt arbetsmiljöarbete och en framsynt arbetsmiljöpolitik. Detta kan ske genom att arbetsmiljöns utveckling och samband med olika utfall på <NOBR>individ-,</NOBR> företagssom samhällsnivå kontinuerligt analyseras, att tidigare tillsynsverksamhet och politikåtgärder systematiskt utvärderas och att kunskapen om detta sprids till aktörer som är involverade i det praktiska arbetsmiljöarbetet och till politiska beslutsfattare. En sådan verksamhet kan också se till att kvaliteten och tillgången på data med relevans för arbetsmiljö är så god som möjligt. Genom ett nationellt arbetsmiljöcentrum kan politiken få ökad träffsäkerhet, knappa resurser kan komma till bästa möjliga användning och det praktiska arbetsmiljöarbetet underlättas för att i slutändan gynna både individer, företag och samhälle. Ett arbetsmiljöcentrum kan bidra till att lyfta arbetsmiljöfrågorna och föra fram betydelsen av ett systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete som bygger på forskning och beprövad erfarenhet.</P> <P class="p81 ft10">Behovet av utvärdering av arbetsmiljöpolitiken framförs bland annat i Pensionsåldersutredningen. Samma behov återkommer i Socialförsäkringsutredningen, med tillägget att forsknings- och utvärderingsområdet är av sådan storlek och dignitet att det är rimligt att inrätta ett särskilt institut.</P> <P class="p77 ft9">Även Statskontorets analyser av Arbetsmiljöverket och regeringens förra arbetsmiljöstrategi pekar på behov av utvärdering, framför allt av Arbetsmiljöverkets olika verksamheter (inklusive tillsyn) i syfte att göra myndighetens arbete effektivare. I Statskontorets analys av Arbetsmiljöverket<SPAN class="ft39">10 </SPAN>påpekas att myndigheten borde utveckla sin resultatstyrning och resultatanalys, bedriva mer systematiska utvärderingar och att regeringen tydligare borde ange prioriteringar och förväntningar i sin styrning. Analysen av den nationella handlingsplanen för arbetsmiljö (den förra arbetsmiljöstrategin)<SPAN class="ft39">11 </SPAN>pekar på avsaknad av tydliga målformuleringar, utpekat ansvar för genom-</P> <P class="p82 ft49"><SPAN class="ft45">10</SPAN><SPAN class="ft48">Statskontoret (2014b).</SPAN></P> <P class="p83 ft41"><SPAN class="ft45">11</SPAN><SPAN class="ft56">Statskontoret (2015).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft9">förandet av konkreta åtgärder, samt krav på uppföljning av resultaten. Statskontoret rekommenderar även att en sektorsövergripande styrorganisation inrättas för arbetsmiljöpolitiken i vilken Arbets- <NOBR>marknads-,</NOBR> <NOBR>Social-,</NOBR> <NOBR>Utbildnings-,</NOBR> <NOBR>Närings-,</NOBR> som Finansdepartementen borde ingå. Andra rekommendationer till regeringen är att den överväger att skilja mellan långsiktig strategi och årliga åtgärdsplaner, följer upp handlingsplanen med tydliga uppföljningskrav samt skapar en tydlig styrkedja med mål för strategin och åtgärdsplanen.</P> <P class="p84 ft10">Slutligen konstateras i Riksrevisionens granskningsrapport av statliga insatser inom arbetsmiljöområdet från 2016 att det saknas löpande utvärdering av arbetsmiljöpolitiken och dess effekter samt att Riksrevisionen ser positivt på regeringens förslag att inrätta ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö och arbetsmiljöpolitik.</P> <P class="p85 ft14"><SPAN class="ft14">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft50">Regeringens arbetsmiljöstrategi och utredningens uppdrag</SPAN></P> <P class="p86 ft60"><SPAN class="ft52">I regeringens arbetsmiljöstrategi </SPAN>En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet <NOBR>2016–2020</NOBR> <SPAN class="ft52">presenteras följande prioriterade områden inom politikområdet: nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö. Arbetslivsforskningen bedöms vara av central betydelse och åtgärder för att stärka denna presenteras. Enligt regeringen bör insatser inom arbetsmiljöområdet utgå från forskningsbaserad kunskap om olika former av arbetsmiljöproblematik och vilka åtgärder inom arbetsmiljön som kan uppnå en positiv utveckling inom området och bryta uppgången av sjukfrånvaron i den mån den är relaterad till arbetsmiljö. Regeringen ser ett behov av att forskning av hög kvalitet sprids till övriga samhället och att den förda arbetsmiljöpolitiken går att utvärdera.</SPAN></P> <P class="p87 ft10">Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 21 januari 2016 att utse en särskild utredare för att föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö samt utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas (dir. 2016:2).</P> <P class="p62 ft9">Utredaren ska bland annat lämna förslag om vid vilken befintlig myndighet eller vilket befintligt lärosäte verksamheten för det nationella arbetsmiljöcentrumet ska placeras samt föreslå verksamhetens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft34">utformning och omfattning. Enligt direktiven ska verksamheten ha ett bevakningsuppdrag när det gäller kunskapsutvecklingen inom området arbetsmiljö. Centrumet ska samla och sprida forskningsresultat och kunskap om arbetsmiljö, särskilt med avseende på kvinnodominerade branscher och arbeten. Verksamheten ska också omfatta utvärdering av arbetsmiljöpolitiken.</P> <P class="p77 ft9">Det nationella arbetsmiljöcentrumet ska inte vara en forskningsutförande, forskningsbeställande eller forskningsfinansierande enhet, men centrumet ska samarbeta med forskningsråden om hur forskning ska kommuniceras och spridas. Centrumet ska vara en stödfunktion åt olika aktörer, till exempel arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, myndigheter, organisationer och företag.</P> <P class="p89 ft10">Utredaren ska också lämna förslag på hur verksamheten ska finansieras genom omprioritering av befintliga medel på berörda anslag inom området och undersöka eventuell möjlighet till olika former av finansiering från andra aktörer på området av lämplig del av verksamheten efter det att centrumet inrättats.</P> <P class="p90 ft10">Regeringen vill även att den nya organisationen ska bidra till en positiv utveckling för forskningsområdet och till att stärka förutsättningarna för ökat svenskt engagemang i arbetsmiljöfrågor på internationell nivå, inte minst inom EU.</P> <P class="p81 ft10">I ett tilläggsdirektiv (dir. 2016:79) förlängdes den ursprungliga utredningstiden från 3 oktober 2016 till 31 mars 2017. Samtidigt fick utredningen ett tilläggsuppdrag att föreslå var det framtida ansvaret för att utveckla och ta fram riktlinjer som stödjer evidensbaserad praktik för företagshälsovården ska placeras. Denna verksamhet bedrivs sedan 2011 vid Karolinska institutet inom ramen för ett tidsbegränsat programstöd från FAS/Forte. Direktiven finns i bilaga 1 och 2.</P> <P class="p75 ft14"><SPAN class="ft14">1.1.4</SPAN><SPAN class="ft50">Förutsättningar för utredningens arbete</SPAN></P> <P class="p91 ft12">Flera givna omständigheter har påverkat utredningsarbetet.</P> <P class="p92 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Enligt direktiven ska det nationella centrumet ha ett antal funktioner som inkluderar utvärdering av regeringens arbetsmiljöpolitik, kunskapsspridning och nationell representation i olika internationella organ. Utredningens bedömning är att utvärderingsverksamhet förutsätter självständighet gentemot de organisationer</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft9">som centrumet ska och kan komma att utvärdera. Utredningen har diskuterat principer för hur en sådan självständighet kan säkerställas. Utredningen har också behövt ta ställning till om de olika funktionerna skapar inbördes motsättningar. Utredningen har funnit att många myndigheter i dagsläget både har i uppdrag att sprida kunskap och bedriva analys och/eller utvärdering, samt att kunskapsspridning är något som betonas allt mer, både för lärosäten och andra myndigheter. Utredningen har i arbetet med dessa frågor och i dialog, bland annat med arbetsmarknadens parter, kommit fram till att det är att föredra en samlande organisation, med ansvar för både kunskapsspridning, analys och utvärdering, före en splittring av olika funktioner på olika myndigheter.</P> <P class="p94 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Utredningen har också haft i uppdrag att ta ställning till avgränsningar vad gäller centrumets roll i förhållande till andra aktörer. Avgränsningen gäller särskilt för den kunskapsspridande verksamheten. Medan det saknas en aktör med utvärderingsuppdrag inom arbetsmiljöpolitikområdet, finns det flera aktörer inom arbetsmiljöområdet som sammanställer och förmedlar kunskap på olika sätt. Dessa finns inom statliga myndigheter, organisationer med anknytning till arbetsmarknadens parter och i den privata sektorn. Dessutom har forskningsfinansiärer och enskilda forskare ett ansvar att kommunicera sina resultat. Utredningen har därför övervägt vilka avgränsningar som bör gälla för den kunskapsöverblickande ambitionen och den kunskapsspridande verksamheten gentemot andra aktörer. Detta har gjorts tillsammans med övervägningar om hur samverkan kan ske med bland annat Arbetsmiljöverket och forskningsfinansiärerna för att få en effektiv och ändamålsenlig avgränsning av uppgifter och ta till vara synergier.</SPAN></P> <P class="p95 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Enligt direktiven ska det nationella centrumet placeras på en befintlig myndighet eller på ett befintligt lärosäte. Eftersom centrumet enligt uppdraget ska ha en verksamhet bestående av kunskapsspridning och utvärdering – verksamheter av olika karaktär som kräver delvis olika förutsättningar – har utredningen behövt väga olika aspekter av placeringen mot varandra. Utredningen har funnit det svårt att hitta en befintlig myndighet för placering av centrumet. En anledning till detta är att utvärderingsverksamhet behöver viss distans i form av oberoende till myndigheter som ska utvärderas. En annan anledning är att centrumet inte ska vara en</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft34">forskningsenhet eller forskningsfinansierande. Direktiven sätter snäva ramar för organisering och placering samtidigt som verksamheten ska vara omfattande. Utredningens bedömning är att det är svårt att finna en befintlig myndighet inom eller nära arbetsmiljöområdet som uppfyller både de organisatoriska förutsättningar som krävs för centrumets verksamhet och det uppdrag som anges i utredningens direktiv.</P> <P class="p97 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">Enligt direktiven ska det nationella centrumet varken beställa, bedriva eller finansiera forskning. För att utföra verksamheten behöver centrumet bland annat knyta till sig forskarkompetens, inte minst för att kunna bedriva kvalificerad analys i form av utvärdering. Utredningen har därför övervägt hur centrumet ska kunna balansera att uppfylla höga krav på vetenskaplighet utan att bedriva eller beställa forskning.</SPAN></P> <P class="p98 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Enligt direktiven ska utredningen föreslå hur verksamheten ska finansieras genom omprioritering av befintliga medel på berörda anslag inom området. Utredningen definierar området som vidare än utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv.</SPAN></P> <P class="p99 ft33"><SPAN class="ft33">1.2</SPAN><SPAN class="ft38">Definitioner</SPAN></P> <P class="p100 ft9">Utredningen definierar arbetsmiljö som de olika slags förhållanden som påverkar den arbetande individen i en arbetssituation, både positivt och negativt, på en arbetsplats eller i dess omgivning. Arbetsmiljö inkluderar såväl fysiska som psykologiska, organisatoriska och sociala faktorer i arbetslivet. Samma breda definition av arbetsmiljö återfinns i arbetsmiljölagen och i regeringens arbetsmiljöstrategi.</P> <P class="p81 ft10">Vidare tillämpar utredningen en snäv definition av arbetsmiljöpolitiken i meningen det offentliga åtagandet inom området, det vill säga lagstiftning, myndigheter och andra satsningar via statsbudgeten. En mer utförlig diskussion kring begreppen arbetsmiljö och arbetsmiljöpolitik förs i kapitel 2.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft33"><SPAN class="ft33">1.3</SPAN><SPAN class="ft38">Avgränsningar</SPAN></P> <P class="p102 ft10">Utredningens direktiv säger att förslag ska läggas på ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Under arbetets gång har det emellertid uppstått frågor kring hur den nya organisationen ska förhålla sig i frågor om utbildning i arbetsmiljökunskap och förstärkning av arbetsmiljöforskningen.</P> <P class="p47 ft52">I utredningens uppdrag ingår att analysera hur ett centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö kan utformas för att gynna en positiv utveckling för forskningsområdet utifrån olika målgruppers behov av kunskap. Utredningen vill understryka att det är viktigt att uppnå en allmänt ökad medvetenhet i arbetsmiljöfrågor och att kunskap är ett sätt på vilket medvetenhet kan öka. Detta gäller medvetenhet om lagar, regler, systematiskt arbetsmiljöarbete och vad arbetstagare eller elever kan förvänta sig och påverka i sin arbetsmiljö. Det gäller även mer specifika arbetsmiljökunskaper som bör finnas som inslag i universitets- och högskoleutbildningar av exempelvis ingenjörer och ekonomer, som utformar arbetsmiljöer och skapar strategier för ledning. Behov av kunskap om arbetsmiljö finns också bland praktiska utbildningar på gymnasienivå, exempelvis <NOBR>bygg-,</NOBR> <NOBR>måleri-,</NOBR> och vårdutbildningar, där elever tidigt möter arbetsplatser där arbetsmiljön ställer krav på medvetenhet för att undvika skador och risker. Utredningen lägger emellertid inte några förslag på förändringar av innehållet i <NOBR>gymnasie-,</NOBR> <NOBR>universitets-eller</NOBR> högskoleutbildningar.</P> <P class="p103 ft9">Vidare finner utredningen att det är viktigt att stärka arbetsmiljöforskningen och den mer brett definierade arbetslivsforskningen, som även inkluderar arbetsorganisations- och arbetsmarknadsforskning. Arbetslivsforskningen är viktig för att förstå de organisatoriska och samhällsekonomiska aspekterna av arbetsmiljö samt arbetsmiljön i olika branscher och yrken, inte minst med avseende på kön. Annan viktig forskning handlar om arbetsmiljöns förändring och samvariation med ekonomisk, teknisk och arbetsorganisatorisk förändring, samt att etablera vilka arbetsmiljöpolitiska och praktiska insatser som faktiskt fungerar respektive inte gör det. En stark arbetsmiljö- och arbetslivsforskning är en förutsättning för att arbetsmiljöcentrum ska kunna genomföra sitt uppdrag. Därför ser utredningen positivt på regeringens satsning på ett nationellt forskningsprogram om arbetslivsforskning (prop. 2016/17:50) som kommer att bidra till att det</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft10">finns en livskraftig forskning på universitet och högskolor. I regeringens satsning på arbetslivsforskning ingår även samordnande insatser som utreds av denna utredning.</P> <P class="p77 ft52">Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö kommer att stärka arbetslivsforskningen genom sitt samordnande uppdrag och genom att bidra till en ökad kunskapsspridning, men det ligger på andra aktörer att se till att det finns en livskraftig, internationellt konkurrenskraftig, forskning inom fältet på lärosätena.</P> <P class="p105 ft33"><SPAN class="ft33">1.4</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningens arbetsformer</SPAN></P> <P class="p106 ft10">Utredningen har under utredningstiden haft fem sammanträden med experter och sakkunniga. Vidare har utredningen förankrat sitt arbete genom enskilda möten och sammanträden med företrädare för Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Landsting, LO, Saco, TCO och Svenskt Näringsliv.</P> <P class="p77 ft52">För att inhämta information har utredningen träffat företrädare för Prevent, AFA Försäkring, Sveriges företagshälsor, Arbetsmarknadsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Agrifood, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Försäkringskassan, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Kungliga biblioteket, Riksrevisionen, Socialstyrelsen, Svenska <NOBR>ESF-rådet,</NOBR> Tillväxtanalys, Vinnova, några av de landstingsdrivna arbetsmedicinska klinikerna samt forskarmiljöer på olika lärosäten i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm.</P> <P class="p107 ft9">Utredningen har även samrått med ett antal parallellt pågående statliga utredningar (se nedan) för att stämma av kring angränsande frågor. För att skapa sig en helhetsbild av området har utredningen tagit del av tidigare utredningar av relevans och analyserat skriftligt och elektroniskt material i form av propositioner, instruktioner, regleringsbrev, arbetsordningar och årsredovisningar.</P> <P class="p77 ft52">För att få bättre överblick av området har utredningen kartlagt myndigheter inom arbetsmiljöområdet eller angränsande områden och kartlagt var och i vilken omfattning olika slags arbetsmiljöforskning bedrivs. Kartläggningen fördjupades genom att begära in skrift-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32833x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft12">liga underlag från ett urval av forskningsmiljöer med verksamhet inom arbetsmiljöområdet (se sammanfattning i bilaga 3).</P> <P class="p103 ft65"><SPAN class="ft9">Slutligen anordnade utredningen två halvdagsseminarier i syfte att inspireras och bjuda in till diskussion kring det nya centrumet.</SPAN><SPAN class="ft39">12 </SPAN><SPAN class="ft9">På ett av seminarierna var temat insamling och spridning av kunskap. På det andra var temat utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Vid seminarierna togs centrala frågeställningar upp i anslutning till presentationer av verksamheter i Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien samt av olika aspekter på utvärdering utifrån såväl forskarsom myndighetsperspektiv. Representanter från forskarsamhället, myndigheter och arbetsmarknadens parter bjöds in till seminarierna. Efter seminarierna fick deltagarna lämna skriftliga inspel på frågan hur den nya organisationen borde bedriva kunskapsinsamling, kunskapsspridning och utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Inspel skickades in från följande organisationer: Akademikerförbundet SSR, Arbetsgivarverket, Forte, Karlstads universitet (Arbetsvetenskap), Karolinska institutet (Institutet för miljömedicin), Kyrkans akademikerförbund, LO, Lunds universitet (Metalund), Luleå tekniska universitet (Avdelningen för arbetsvetenskap), Malmö högskola (</SPAN>Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering)<SPAN class="ft9">, Svenskt näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, TCO och Umeå universitet (rektor). En sammanfattning av inspelen till seminarierna finns i bilaga 4.</SPAN></P> <P class="p109 ft10">Vägledande principer för utformandet av förslag har varit att den nya organisationen och dess verksamhet ska präglas av självständighet och oberoende, hög vetenskaplig kvalitet, nationellt ansvar och långsiktighet (se avsnitt 2.3).</P> <P class="p110 ft14"><SPAN class="ft14">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Statliga utredningar av relevans för uppdraget</SPAN></P> <P class="p111 ft52">Ett antal statliga utredningar har pågått under samma tid som denna utredning. I det följande beskrivs några som har en nära koppling till föreliggande utredning och som utredningen har haft kontakt med.</P> <P class="p112 ft41"><SPAN class="ft40">12 </SPAN>I enlighet med uppdraget att iaktta ett jämställdhetsperspektiv i samband med genomförandet av utredningen, bjöds såväl män och kvinnor in som talare. Könsfördelningen var jämn vid båda seminarierna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft14">Utredningen om arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv (A 2016:01)</P> <P class="p114 ft52">Utredningen ska kartlägga trender sedan 1978 och nya fenomen på den svenska arbetsmarknaden vilka utmanar den svenska modellen och arbetsmiljölagstiftningen. Utredningen ska också analysera om dagens arbetsmiljöregler är ändamålsenliga för den samtida arbetsmarknaden samt se över de regionala skyddsombudens roll.</P> <P class="p115 ft14">Utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada (S 2016:01)</P> <P class="p116 ft9">Utredningen ska se över hur Försäkringskassans behov av kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom ska kunna tillgodoses samt om ett stöd för bedömning och beslut i ärenden om arbetsskada kan öka tydligheten och transparensen i arbetsskadeförsäkringen. Vidare ska utredningen lämna förslag om hur ett stöd för bedömning och beslut ska förvaltas, om den finner det skäligt. Denna utredning är av relevans därför att den ska presentera förslag på hur Försäkringskassans behov av kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom kan tillgodoses.</P> <P class="p117 ft14">Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02)</P> <P class="p116 ft9">Kommissionen ska lämna förslag på hur ojämlikhet vad gäller hälsa i det svenska samhället ska minska istället för att öka. Den ska tillämpa ett tvärsektoriellt samhällsekonomiskt perspektiv vid analysen av såväl ohälsa som av tänkta förslag. Ett av de åtta prioriterade målområden som utredningen föreslår för en god och jämlik hälsa är arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö (SOU 2017:4).</P> <P class="p118 ft14">Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa (S 2015:18)</P> <P class="p116 ft52">I regeringens strategi inom området psykisk hälsa <NOBR>2016–2020</NOBR> finns fem fokusområden. Särskilt det första och femte fokusområdet är relevanta för utredningen. Det första fokusområdet är Förebyggande och främjande insatser. Det handlar om att minska den psykiska ohäl-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft36">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft9">san genom att bland annat identifiera bästa tillgängliga kunskap, identifiera eventuella brister och öka tillgången på hälsofrämjande insatser i befolkningen. Det femte fokusområdet Ledning, styrning och organisation, handlar om att psykisk hälsa och psykisk ohälsa berör stora delar av samhället och dess funktioner, inklusive arbetsplatser. Ledare måste därför ha god kunskap om bästa tillgängliga metoder och vilka verktyg som har stöd i forskning och praktik.</P> <P class="p110 ft33"><SPAN class="ft33">1.5</SPAN><SPAN class="ft38">Betänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p46 ft9">Betänkandet disponeras enligt följande: I kapitel 1 beskrivs uppdraget och dess bakgrund. I kapitel 2 diskuteras arbetsmiljöområdet och dess särdrag samt vägledande principer för utredningens arbete och förslag. Utifrån denna diskussion ger utredningen förslag på hur ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö kan placeras och organiseras i kapitel <NOBR>3–4.</NOBR> Kapitel 5 presenterar utredningens förslag på centrumets olika verksamheter. I kapitel 6 föreslår utredningen hur verksamheten vid det nationella centrumet ska finansieras. Kapitel 7 innehåller konsekvensbeskrivningar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32837x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft67"><SPAN class="ft13">2</SPAN><SPAN class="ft66">Bakgrund och allmänna överväganden</SPAN></P> <P class="p120 ft35"><SPAN class="ft33">2.1</SPAN><SPAN class="ft68">Bakgrund till ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö</SPAN></P> <P class="p121 ft9">Behovet av ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö beskrivs i kommittédirektiven och regeringens arbetsmiljöstrategi, men har också framförts tidigare vid flera tillfällen (se kapitel 1), mer specifikt under senare år i Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådets skrift om ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö (SOU 2011:60), Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25), Socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21), i rapporter från Statskontoret<SPAN class="ft39">1 </SPAN>och Riksrevisionen<SPAN class="ft39">2</SPAN>, i Arbetsmiljöverkets underlag till regeringens forskningspolitik<SPAN class="ft39">3</SPAN>, i brev från arbetsmarknadens parter till regeringen och i remissvar på olika utredningar (se även avsnitt 1.1.2).</P> <P class="p122 ft10">Utredningen har tagit de analyser och förslag som tidigare framförts i beaktande under arbetets gång.</P> <P class="p123 ft10">Förutom att föreslå en samlande och samordnande aktör som bevakar och förmedlar kunskap samt utvärderar arbetsmiljöpolitiken har utredningen i uppdrag att belysa hur centrumet kan stärka förutsättningarna för ökat svenskt engagemang i arbetsmiljöarbetet inom EU och internationellt. Behovet av en sådan nationell samlande funktion har tidigare framförts av Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet (SOU 2011:60).</P> <P class="p124 ft49"><SPAN class="ft45">1</SPAN><SPAN class="ft48">Statskontoret (2014b, 2015).</SPAN></P> <P class="p41 ft49"><SPAN class="ft45">2</SPAN><SPAN class="ft48">Riksrevisionen (2016).</SPAN></P> <P class="p41 ft41"><SPAN class="ft45">3</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsmiljöverket (2015).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32838x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft33"><SPAN class="ft33">2.2</SPAN><SPAN class="ft38">Arbetsmiljöområdet</SPAN></P> <P class="p126 ft34">Arbetsmiljön är viktig. De flesta människor tillbringar en stor del av sin vakna tid i sin egen eller andra personers arbetsmiljö. Vissa tillbringar all arbetstid i samma arbetsmiljö medan andra flyttar mellan olika arbetsmiljöer. Alla har en uppfattning om vad arbetsmiljö är, men den är svårmätt och betyder långt ifrån samma sak. En god arbetsmiljö är positiv för individer, företag, den samlade produktionen och samhället i stort. I det moderna samhället har arbetslivet, och därmed också arbetsmiljön, fått en allt viktigare ställning. Detta gäller inte minst i Sverige som är en välutvecklad välfärdsstat med omfattande trygghetssystem och där välfärden är knuten till arbete med inkomstrelaterade ersättningar.</P> <P class="p77 ft9">Olika begrepp har använts för att definiera arbetsmiljön vid olika tidpunkter. Definitionerna återspeglar synen på arbete, hälsa och säkerhet liksom den betydelse frågan har haft i samhället (se bilaga 5 för en mer utförlig diskussion kring dessa definitioner ur ett historiskt perspektiv). Från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> har regeringen i många fall integrerat begreppet arbetsmiljö med arbetsmarknads- och arbetsorganisationsfrågor i det vidare begreppet arbetsliv. Under senare år, exempelvis i den nya arbetsmiljöstrategin, används emellertid begreppet arbetsmiljö flitigare och bredare än tidigare. Dessutom uppmärksammas organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer mer nu än tidigare. Att begreppet vidgas kan bero på att arbetslivet förändrats eller så speglar det en vilja från regeringen att harmonisera det svenska ordbruket med det som används inom ramen för EU:s arbetsmiljöpolitik, i vilken begreppet arbetsmiljö har en bred tolkning.<SPAN class="ft39">4</SPAN></P> <P class="p127 ft9">Ett par aspekter av arbetsmiljö och arbetsmiljöpolitik bör framhållas. Det första är att arbetsmiljön till hög grad bestäms av produktionsvillkor, alltså tekniska och ekonomiska faktorer. I hög grad är arbetsmiljön kopplad till arbetet som utförs, var det utförs (geografiskt, men också med avseende på arbetsplatsens karaktär som kan vara på fabrik, på kontor, i hemmet eller i det närmaste digital) och vilket värde produktionen tillmäts.<SPAN class="ft39">5 </SPAN>Arbetsmiljön bestäms också av ekonomiska konjunkturer. Perioder av åtstramning och rationalisering sätter ofta press på arbetsmiljön, medan högkonjunktur tillåter</P> <P class="p128 ft59"><SPAN class="ft45">4</SPAN><SPAN class="ft69">Stycket bygger på olika beskrivningar av arbetsmiljöforskningens och arbetsmiljöpolitikens utveckling: FAS (2007), s. </SPAN><NOBR>12–18;</NOBR> Håkansta (2013); Håkansta (2014a), s. <NOBR>3–20.</NOBR></P> <P class="p83 ft41"><SPAN class="ft53">5</SPAN><SPAN class="ft55">Lundh & Gunnarsson (1987).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32839x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">satsningar på arbetsmiljö eftersom bra arbetsvillkor blir ett sätt för arbetsgivare att rekrytera och behålla arbetskraft. Historiskt sett har såväl begreppet arbetsmiljö och reformer på arbetsmiljöområdet varit kopplade till ekonomiska konjunkturer och till strukturomvandlingscykler.<SPAN class="ft42">6</SPAN></P> <P class="p47 ft9">Det andra är att arbetsmiljön är svår att reglera på politisk väg eftersom underliggande bestämningsfaktorer är svåra att styra och att det ofta tar lång tid innan insatser och reformer får resultat. Arbetsmiljön tenderar att förändras långsamt, både till det bättre och till det sämre, och det är svårt att etablera exakta kausala <NOBR>orsak-verkan-sam-</NOBR> band mellan reformer och utfall då många faktorer samverkar.</P> <P class="p47 ft9">Det tredje är att arbetsmiljö ofrånkomligt tenderar att kopplas samman med risker, olyckor och problem, snarare än med positiv förändring. De historiska rötterna till dagens arbetsmiljöarbete står att finna i behovet av arbetarskydd som diskuterades i och med att Sverige industrialiserades. Tidiga källor dokumenterar bara skador, sjukdom, olyckor och dödsfall. Det är på många sätt svårt att tänka sig att arbetsmiljön hade någon som helst positiv inverkan på det stora flertalet arbetstagare för 100 år sedan. I dag är Sverige ett land som ligger i framkant vad gäller arbetsmiljö och arbetsmiljösatsningar. I takt med ekonomiska och teknologiska förändringar har arbetsmiljön förändrats och så har även lagstiftning, reformer och arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Sverige är sedan länge ett land med säkra arbetsplatser i internationell jämförelse då svåra olycksfall och dödsolyckor är ovanliga både i absoluta tal och i förhållande till antalet arbetstagare. De flesta arbetstagare trivs på sina jobb och arbetet betyder mycket för många, eftersom det skapar mening, identitet och gemenskap samtidigt som det tryggar försörjningen. Likväl vet vi betydligt mer om arbetsmiljöns hälsorisker än om vad som påverkar individer på ett positivt sätt vad gäller hälsa, prestation och produktivitet. Trots att ekonomin har förändrats då industrin har minskat och tjänstesektorn har ökat, och arbetskraftens sammansättning har kommit att utgöras till hälften av kvinnor, vet vi mer om fysiska och tekniska risker än om arbetsorganisatoriska risker, i form av både kroppslig och mental belastning, inte minst i kvinnodominerade yrken. Vi vet generellt sett mer om hur enskilda fysiska och kemiska risker påverkar arbetstagares hälsa i enskilda</P> <P class="p129 ft41"><SPAN class="ft40">6 </SPAN>Lundh (2002).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32840x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft9">yrken än om vad den totala jobbkvaliteten betyder och hur olika komponenter av jobbkvalitet påverkar arbetsrelaterad hälsa och upplevelser av stress i olika yrken. Framför allt vet vi lite om vilka politiska insatser som verkar och vad ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete innebär och hur vi åstadkommer förändring ute på arbetsplatserna.</P> <P class="p130 ft14"><SPAN class="ft14">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Begreppet arbetsmiljö</SPAN></P> <P class="p76 ft9">Arbetsmiljön omfattar flera olika delar och påverkas av en rad olika faktorer. En del är den fysiska arbetsmiljön som omfattar buller, teknik och exponering för kemiska ämnen. Andra delar är psykiska och sociala, som tillsammans utgör den psykosociala arbetsmiljön för vilken organisatoriska faktorer är viktiga (till exempel ledarskap, arbetsorganisation, planering, krav och medinflytande), liksom relationer mellan människor som arbetar på samma arbetsplats och med andra personer, till exempel kunder, patienter eller förbipasserande.</P> <P class="p77 ft9">I Sverige tillämpas en bred definition av arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen (AML) föreskriver att arbetsmiljöarbetet ska leda till en arbetsmiljö som både erbjuder skydd mot skador och sjukdomar och att arbetets uppläggning och innehåll ska bidra på ett positivt sätt till ett hälsosamt arbetsliv. Regeringen arbetsmiljöstrategi betonar vikten av att arbetsmiljön ”utformas så att stimulans och möjlighet till utveckling i arbetet gör att de mänskliga resurserna tas bättre till vara”</P> <P class="p131 ft10">(skr. 2014/16:80, s. 3). Strategin nämner också den ekonomiska aspekten av en god arbetsmiljö, det vill säga att den ytterst bidrar till ökad produktivitet och konkurrenskraft.</P> <P class="p77 ft9">På internationell nivå definieras arbetsmiljö på olika sätt, både i tämligen grundläggande och mer detaljerade termer. Det hänger samman med att olika länder har olika slags behov och förutsättningar. Internationella arbetsorganisationen (ILO) har både grundläggande och mer utvecklade definitioner. Enligt en grundläggande definition i konvention nummer 155 är arbetsmiljö arbetet med att förutse, upptäcka, utvärdera och kontrollera risker som uppstår på och från arbetsplatsen som skulle kunna skada arbetstagares hälsa och välbefinnande, samtidigt som hänsyn tas till eventuell påverkan på det omgivande samhället och miljön.<SPAN class="ft39">7 </SPAN>ILO:s konvention nummer 187 går</P> <P class="p132 ft41"><SPAN class="ft40">7 </SPAN>Alli (2008).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft34">ett steg längre genom att även lägga in regeringens och arbetsmarknadens parters plikt att bidra till en förebyggande arbetsmiljökultur samt undvika den negativa effekt som skador och sjukdomar har på produktivitet, ekonomisk och social utveckling.</P> <P class="p47 ft34">EU:s arbetsmiljöpolitik vilar på ett ramdirektiv (dir. 89/391) som tillämpar samma begrepp för arbetsmiljö som ILO, det vill säga</P> <P class="p133 ft10">”safety and health of workers at work” eller ”Occupational Safety and Health (OSH)”. Även innebörden av begreppen är samma eftersom EU hänvisar till termen arbetsmiljö (”working environment”), som följer den definition som anges i ILO:s konvention nummer 155, det vill säga en definition som både omfattar klassiska säkerhetsaspekter av arbetet och en bredare ansats till arbetsmiljöarbete i syfte att förebygga ohälsa.</P> <P class="p110 ft14"><SPAN class="ft14">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Arbetsmiljöpolitiken</SPAN></P> <P class="p134 ft52">Målet för den svenska arbetsmiljöpolitiken är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, motverkar att människor utestängs från arbetet, tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet. Arbetsmiljöpolitiken ska ge de förutsättningar som behövs för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. I det offentliga åtagandet inom arbetsmiljöpolitiken ingår bland annat verksamheten vid Arbetsmiljöverket och stödet till den regionala skyddsombudsverksamheten. En aspekt som skiljer arbetsmiljöpolitiken från andra politikområden är att den delvis bedrivs utan direkt inblandning från staten eftersom arbetsförhållanden i Sverige till stor del regleras genom att arbetsmarknadens parter sluter kollektivavtal.</P> <P class="p135 ft9">Arbetsmiljölagen (AML) är en ramlag med syfte att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. I AML står det till exempel att arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska vara systematiskt och en del av den ordinarie verksamheten. Arbetstidslagen (ATL), handlar om hur mycket arbetstagare får arbeta per dygn, per vecka och per år, och rätten till pauser, raster eller måltidsuppehåll. Arbetsvillkor regleras i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen gäller de minimivillkor som finns i lagen. Förutom den</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft34">svenska lagstiftningen påverkar även EU:s lagstiftning det svenska arbetsmiljöarbetet. EU lagstiftar om minimivillkor på arbetsmiljöområdet vilket i sin tur leder till att svenska lagar och föreskrifter måste anpassas till de ändringar som sker på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P> <P class="p58 ft9">Riksdagen har gett bemyndigande till regeringen, som i sin tur har gett bemyndigande till Arbetsmiljöverket att meddela ytterligare föreskrifter gällande arbetsmiljö. Föreskrifterna är ofta mer konkreta än den ram som AML utgör och reglerar på detaljnivå. I föreskrifterna preciserar Arbetsmiljöverket regler för arbetsmiljön i fråga om till exempel buller, farliga ämnen, och arbetsplatsens utformning. En stor del av kraven på arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete kommer från Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet på området och utövar tillsyn över att arbetsmiljöreglerna följs.</P> <P class="p58 ft52">AML skrevs på <NOBR>1970-talet</NOBR> och återspeglar tiden och utvecklingen fram till dess. Då stod industrin för en större del av både produktion och sysselsättning, fler hade manuella arbeten och fasta anställningar och arbetskraften dominerades av män. Det innebär att AML erbjuder större skydd mot olyckor än mot sjukdomar, är mer inriktad på arbetsmiljön i tillverkningsindustrin än i tjänstesektorn och är bättre anpassad för arbetare än tjänstemän och inte lika tydlig för kvinnodominerade sektorer som den är för traditionellt mansdominerade sektorer. Att AML är en ramlag innebär att tanken är att den kompletteras med föreskrifter som konkretiserar och preciserar kraven på arbetsmiljö. Moderniseringen av lagstiftningen sker ofta genom att dessa mer detaljerade föreskrifter kontinuerligt uppdateras. Ett exempel på arbetsmiljörättens anpassning till det förändrade arbetslivet är Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), som har ersatt föreskrifter från 1980- och <NOBR>1990-talen.</NOBR></P> <P class="p136 ft9">I AML finns tre aspekter av kunskapens betydelse för arbetsmiljöarbetet. För det första ska arbetsgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten samt vidta nödvändiga åtgärder som leder till att arbetsmiljön uppfyller lagens krav. För detta krävs att arbetsgivaren har både kompetens och kunskap om arbetsmiljön och dess inverkan på arbetstagaren och i slutändan även på verksamhetens lönsamhet.</P> <P class="p59 ft9">För det andra ska arbetsgivaren upplysa arbetstagaren om risker som kan vara förbundna med arbetet och se till att arbetstagaren får den utbildning som behövs för att kunna undvika risker. Även dessa krav förutsätter kunskaper om arbetsmiljön och dess risker. Kunskap</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft10">leder även, i förlängningen, till förbättrat partssamarbete. Arbetstagare har nämligen rätt att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation och arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.</P> <P class="p84 ft10">För det tredje är arbetsgivaren skyldig att tillgodose behov av organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet och den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Dessa skyldigheter kräver att arbetsgivaren har beställarkompetens, vilket även det förutsätter kunskap.</P> <P class="p61 ft34">Kunskapens betydelse finns även i arbetsmiljöregler på internationell nivå. Enligt ILO:s konvention 155 ska arbetsmiljöpolitiken se till att landet erbjuder den utbildning och vidareutbildning som behövs för att uppnå en tillfredställande nivå i arbetsmiljön. ILO:s konvention 187 ger rekommendationer på hur det nationella arbetsmiljösystemet bör se ut. Fyra av rekommendationerna relaterar till insamling och spridning av kunskap om arbetsmiljö, nämligen: information och rådgivning om arbetsmiljön; tillgång till arbetsmiljöutbildning; arbetsmiljöforskning; och en mekanism för att samla in och analysera data om arbetsskador och arbetssjukdomar som följer relevanta regler från ILO. Sverige har ratificerat båda dessa ILO- konventioner.</P> <P class="p137 ft10">Även på <NOBR>EU-nivå</NOBR> finns regler som förbinder Sverige att bidra till arbetsmiljöarbetets kunskapsbehov. EU:s ramdirektiv för arbetsmiljön 89/391/EEG föreskriver att:</P> <P class="p138 ft70">Arbetsgivare skall vara skyldiga att hålla sig à jour med de senaste tekniska och vetenskapliga framstegen vad gäller arbetsplatsens utformning med beaktande av de risker som är förbundna med deras verksamhet att informera de arbetstagarrepresentanter, som enligt detta direktiv har rätt att ta del av sådan information, på ett sådant sätt att en högre skyddsnivå kan säkerställas.</P> <P class="p139 ft52">Betydelsen av utvärdering finns reglerat både på europeisk och övrig internationell nivå. Enligt EU:s ramdirektiv för arbetsmiljön ska medlemsstaterna vart femte år lämna in en rapport för utvärdering av EU- kommissionen som beskriver hur direktivet implementerats. Utvärdering finns även som en röd tråd i EU:s arbetsmiljöstrategier, även i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32844x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft34">den senaste.<SPAN class="ft57">8 </SPAN>Enligt ILO:s konvention 155 ska medlemsländernas regeringar i samråd med arbetsmarknadens parter formulera, implementera och regelbundet utvärdera den nationella arbetsmiljöpolitiken. ILO:s konvention 187 upprepar kravet på regelbunden utvärdering av arbetsmiljöpolitiken och även att arbetsmiljösystemet, det vill säga ramverket runt arbetsmiljöpolitikens implementering, regelbundet ska utvärderas.</P> <P class="p141 ft14"><SPAN class="ft14">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft50">Arbetsmiljöområdets aktörer</SPAN></P> <P class="p116 ft9">Arbetsmiljöfrågor är komplexa av flera anledningar. För det första omfattar arbetslivet många olika slags verksamheter, miljöer och anställningsformer. För det andra kräver ett väl fungerande arbetsmiljöarbete insatser från många olika aktörer och institutioner, till exempel arbetsmarknadens parter, lagar och regler och tillsyn av reglerna. Arbetsmiljöarbetet kan också påverkas av utbildning och forskning samt av hur hälso- och sjukvård och socialförsäkringen fungerar. Denna mångfald av aktörer och strukturer leder ibland till oklarheter inom vilket politikområde, vilken myndighet eller vilken aktör som har ansvar för vad i arbetet att förbättra arbetsmiljön. På policynivå är det vanligast att oklarheter uppstår om arbetsmiljön ska behandlas som en arbetsmarknadsfråga eller hälsofråga. Numera finns emellertid bara en myndighet med specifikt arbetsmiljöuppdrag i sin instruktion: Arbetsmiljöverket.</P> <P class="p127 ft9">Regeringen har huvudansvar för arbetsmiljöpolitiken och Arbetsmiljöverket är ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor och har ansvar för att utöva tillsyn av AML och ATL. På nordisk nivå ligger arbetsmiljöfrågor framför allt under Nordiska arbetsmiljöutskottet och på <NOBR>EU-nivå</NOBR> ligger de huvudsakligen på Kommissionen, under Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. På <NOBR>EU-nivå</NOBR> finns dessutom tre trepartssammansatta organ av relevans för arbetsmiljöarbetet: EU:s rådgivande arbetsmiljökommitté (ACSH), Europeiska arbetsmiljöbyrån <NOBR>(EU-OSHA)</NOBR> och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound). <NOBR>EU-OSHA</NOBR> och Eurofound</P> <P class="p142 ft71"><SPAN class="ft40">8 </SPAN>EU:s strategiska ramverk för arbetsmiljön <NOBR>2014–2020<SPAN class="ft41">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> Strategin innefattar utmaningar och strategiska mål som ska ligga till grund för koordineringen av medlemsstaternas nationella arbetsmiljöpolitik.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">44</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft34">styrs av medlemsstaternas regeringar och arbetsmarknadens parter. ACSH är en kommitté som bidrar till kommissionens arbete med arbetsmiljö i form av underlag och alternativ till lagförslag. På internationell nivå ligger arbetsmiljöfrågor huvudsakligen under ILO. ILO:s medlemsländer beslutar bland annat om konventioner, som medlemsstaterna kan ratificera, och rekommendationer.</P> <P class="p61 ft44">Även hälso- och socialpolitiken berör arbetsmiljön. I forskningsrådet Fortes instruktion står att myndigheten ska främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning på arbetslivsområdet, inom vilket arbetsmiljö ingår. Andra myndigheter har angränsande ansvarsområden eller tillfälliga arbetsmiljöuppdrag, till exempel:</P> <P class="p143 ft52"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft72">Försäkringskassan</SPAN>. Som förvaltningsmyndighet för delar av socialförsäkringen berör verksamheten området arbete och hälsa.</P> <P class="p144 ft60"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft72">Inspektionen för socialförsäkringen </SPAN><SPAN class="ft52">(ISF). Eftersom ISF granskar och utövar tillsyn inom socialförsäkringsområdet kommer de liksom Försäkringskassan ibland in på arbetsmiljöområdet.</SPAN></P> <P class="p145 ft74"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft73">Statens beredning för medicinsk och social utvärdering </SPAN><SPAN class="ft44">(SBU). Arbetsmiljö finns inte i SBU:s instruktion men organisationen har sedan 2011 i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom.</SPAN></P> <P class="p146 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft75">Folkhälsomyndigheten</SPAN>. I arbetet mot större jämlikhet i hälsa arbetar organisationen med elva målområden, varav ett är arbetsliv och hälsa. En av hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan, är arbetsmiljön.</P> <P class="p147 ft9">På <NOBR>EU-nivå</NOBR> förekommer arbetsmiljö både som hälsofråga och arbetsmarknadsfråga. På internationell nivå har WHO visst ansvar för arbetsrelaterade frågor men med delvis annan inriktning än ILO, som har större fokus på olyckor och sjukdomar. WHO arbetar mer med arbetsplatsen som en del i folkhälsoarbetet, till exempel genom hälsofrämjande åtgärder på jobbet. WHO ägnar sig också mer åt hälso- och sjukvårdpersonalens hälsa och säkerhet än ILO gör.</P> <P class="p61 ft52">Forsknings- och utbildningspolitiken är viktig för arbetsmiljön eftersom de yrkeskårer som bedriver förebyggande och rehabiliterande arbetsmiljöarbete behöver utbildas och arbetsmiljöforskningen behöver finansieras. Regeringens forskningspolitik implementeras av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">45</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32846x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft9">Vetenskapsrådet, Formas, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Verket för innovationssystem (Vinnova) och andra myndigheter. Det forskningsråd som har tydligast arbetsmiljöinriktning är Forte, men även Vinnova har enligt sin instruktion särskilt ansvar för området arbetsliv. På internationell nivå finns FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) och EU- kommissionens Generaldirektorat för forskning och innovation. EU- OSHA och forskningsnätverket Partnership for European Research in Occupational Safety and Health (Perosh) verkar aktivt för ökad andel forskningsmedel från EU till arbetsmiljöområdet och EU- OSHA har tagit fram en rad prioriteringar för europeisk arbetsmiljöforskning under perioden <NOBR>2013–2020.<SPAN class="ft39">9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft39"> </SPAN><NOBR>EU-OSHA</NOBR> och Eurofound bedriver också egen analys av arbetsvillkor och arbetsmiljö på både beställning och egna initiativ. <NOBR>EU-OSHA</NOBR> gör bland annat en undersökning av europeiska företag, European Survey of Enterprises on New and Emerging Risks (ESENER) och Eurofound har en undersökning om arbetsvillkor, European Working Conditions Survey.</P> <P class="p77 ft52">Arbetsmarknadens parter spelar viktiga roller i arbetsmiljöarbetet på nationell och internationell nivå, vilket finns inskrivet i svensk lag liksom i ILO:s konventioner och EU:s ramlagstiftning för arbetsmiljön. I Sverige bidrar arbetsmarknadens parter, på central och verksamhetsnivå, liksom skyddsombuden, till att arbetsmiljölagen tillämpas. Dessutom har arbetsmarknadens parter inflytande över utformningen av arbetsmiljöpolitiken, både nationellt och internationellt. På nationell nivå deltar arbetsmarknadens parter i utformningen av arbetsmiljöpolitiken genom regelbunden regeringsdialog. På internationell nivå har arbetsmarknadens parter insyn och inflytande genom sin representation i ILO. På <NOBR>EU-nivå</NOBR> är parterna representerade som rådgivande till Kommissionen genom ACSH samt i EU- OSHA och Eurofound. Parterna är även representerade i EU:s ekonomiska och sociala kommitté som exempelvis samråder med rådet och Europaparlamentet i EU:s ordinarie lagstiftningsförfarande. Förutom det direkta inflytandet på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för regeringen dialog med arbetsmarknadens parter i <NOBR>EU-arbetet,</NOBR> exempelvis genom partssamråd inför möten med Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO).</P> <P class="p117 ft41"><SPAN class="ft40">9 </SPAN><NOBR>EU-OSHA</NOBR> (2013).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32847x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft9">Parterna spelar även en viktig roll i produktionen och spridningen av arbetsmiljökunskap genom sitt inflytande över AFA Försäkrings forskningsfinansiering och den informationsverksamhet som bedrivs av Prevent för den privata sektorn, Sunt Arbetsliv för kommun- och landstingssektorn, och andra partssammansatta organisationer.</P> <P class="p47 ft10">Ytterligare en aktör som bidrar till arbetsmiljöarbetet är företag som erbjuder företagshälsovård och andra organisationer som erbjuder liknande tjänster. Branschorganisationen Sveriges Företagshälsor företräder ofta företagshälsovårdsföretagen<SPAN class="ft42">10</SPAN>.</P> <P class="p47 ft10">Universitet och högskolor är arbetsmiljöaktörer genom att de utgör forskningsmiljöer och kan erbjuda utbildningar av relevans för arbetsmiljön. De kan även integrera kunskap om arbetsmiljö i utbildningar av yrkeskårer som ska utforma framtidens arbetsmiljö, till exempel personalvetare, chefer, ingenjörer, läkare och arkitekter. Även enskilda forskare som är verksamma på högskolor, universitet och institut kan ses som arbetsmiljöaktörer i det att de bedriver forskning vars resultat kan användas för att förbättra arbetsmiljön. I det att arbetsmiljöforskningen speglar ett komplext område kan den på ett förenklat sätt beskrivas som flerdisciplinär, bred och mångbottnad.</P> <P class="p110 ft14"><SPAN class="ft14">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft50">Arbetsmiljö i olika branscher och yrken</SPAN></P> <P class="p121 ft34">Ytterligare ett av arbetsmiljöns särdrag är att den ser olika ut för olika grupper då den skiljer sig med avseende på bransch och yrke. Buller förekommer främst i industrin.<SPAN class="ft57">11 </SPAN>Vibrationer och kemiska ämnen är särskilt förekommande i vissa yrken och risken för silikos, genom exponering för kvartsdamm, är dessutom kopplat till geografi och berggrund på plats. Vissa arbeten innebär mer fysisk belastning medan andra jobb innebär en högre grad av psykisk belastning. Vissa arbeten är monotona medan andra är flexibla och vissa jobb är mer stressiga än andra.</P> <P class="p123 ft10">Det finns ett starkt positivt samband mellan arbetets kvalifikationskrav och arbetsmiljö. Arbeten med låga utbildningskrav har</P> <P class="p149 ft47"><SPAN class="ft45">10</SPAN><SPAN class="ft46">I slutet av 2015 hade organisationen enligt årsredovisningen drygt 100 medlemmar, vilka uppskattades omsätta närmare 95 procent av branschens totala omsättning.</SPAN></P> <P class="p150 ft41"><SPAN class="ft45">11</SPAN><SPAN class="ft56">Buller förekommer också till exempel i vård- och omsorgssituationer men är då av annan karaktär.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32848x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft52">generellt en sämre arbetsmiljö än andra jobb. Arbetets kvalifikationskrav har också ett positivt samband med hälsa och höga kvalifikationskrav är förknippade med bättre hälsa. Även arbetets fysiska krav (som till exempel tunga lyft och ergonomiskt oriktiga arbetsställningar) och förekomst av stress har samband med hälsa. Höga fysiska krav är förknippade med sämre hälsa. Vad gäller stress görs ofta en skillnad mellan positiv och negativ stress. Negativ stress innebär en arbetssituation med höga krav och låg egen kontroll och har, enligt den så kallade <NOBR>krav-kontroll-modellen<SPAN class="ft51">12</SPAN>,</NOBR> negativa hälsoeffekter. Positiv stress är däremot kvalitativt annorlunda och förknippad med hög egen kontroll och bättre hälsa. Sammantaget ger arbetets kvalifikationskrav, fysiska krav och grad av negativ stress, det vill säga en sammanvägning av fysisk och mental belastning i arbetet, ett bra mått på total jobbkvalitet. De bästa jobben i detta avseende är tjänstemannayrken med höga kvalifikationskrav, låga fysiska krav och positiv snarare än negativ stress. Dessa jobb är dessutom varierade, har höga löner och är förknippade med stor möjlighet att påverka arbetets tider och organisering.</P> <P class="p151 ft9">I takt med att ekonomin förändras har även jobbstrukturen och olika yrkens arbetsinnehåll förändrats, vilket påverkar utvecklingen av jobbkvalitet på aggregerad nivå. Studier av jobbtillväxt i Sverige under de senaste 40 åren visar på en polarisering i och med att arbeten har tillkommit i den lägre och övre delen av lönefördelningen medan mittsegmentet har tunnats ut.<SPAN class="ft39">13 </SPAN>Detta är ett fenomen som även observeras för andra <NOBR>EU-länder</NOBR> och i USA.<SPAN class="ft39">14 </SPAN>Polariseringen medför att det är yrken med både sämre och bättre arbetsmiljö och jobbkvalitet som växer. I framtiden förväntas den relativa efterfrågan på arbetsintensiva tjänstejobb inom vård, omsorg och service (till exempel restaurang) öka. Detta indikerar att arbetsmiljöfrågor måste kopplas till frågor om arbetsorganisation (till exempel personaltäthet, arbetsfördelning), arbetsmarknad (till exempel lönestruktur) och samhällskontext (till exempel trygghetssystem).</P> <P class="p152 ft44">Det är också vitalt att se kopplingar mellan arbetsmiljön och de grupper som har olika jobb med avseende på etnicitet, social klass och kön. Eftersom olika grupper befinner sig i olika sektorer och</P> <P class="p153 ft49"><SPAN class="ft45">12</SPAN><SPAN class="ft48">Karasek (1979); Karasek. & Theorell (1990).</SPAN></P> <P class="p154 ft49"><SPAN class="ft45">13</SPAN><SPAN class="ft48">Adermon & Gustavsson (2015); Åberg (2013).</SPAN></P> <P class="p154 ft41"><SPAN class="ft45">14</SPAN><SPAN class="ft56">Goos m.fl. (2010); Autor m.fl. (2003).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32849x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft12">olika yrken har de också olika arbetsmiljö. Detta gäller inte minst för män och kvinnor.</P> <P class="p155 ft9">Könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden är omfattande.<SPAN class="ft39">15 </SPAN>Män och kvinnor tenderar i stor utsträckning att vara verksamma i olika sektorer och yrken samt inneha olika positioner inom samma yrke, vilket innebär att deras arbetsmiljö kan se mycket olika ut. Det finns även relativt stora skillnader mellan mäns och kvinnors arbetsförhållanden, hälsa och lön.<SPAN class="ft39">16 </SPAN>Dessa skillnader reflekterar arbetsmarknadens könssegregering, men framför allt skillnader mellan yrken med olika könssammansättning. Såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig åt i mansrespektive kvinnodominerade yrken. Men framför allt har både mans- och kvinnodominerade yrken sämre arbetsmiljö än könsintegrerade yrken, vilka utmärker sig positivt på flera sätt. Könsintegrerade yrken har högre kvalifikationskrav, lägre fysiska krav och högre total jobbkvalitet. Dessutom är dessa yrken mer flexibla och har ofta högre lönenivå än mans- och kvinnodominerade yrken. De som jobbar i könsintegrerade yrken rapporterar bättre självskattad hälsa och mindre besvär såsom värk. En positiv utveckling över de senaste decennierna är att allt fler, framför allt kvinnor, har kommit att ha könsintegrerade yrken i och med att yrkesstrukturen har uppgraderats med stigande kvalifikationskrav. Gapet mellan män och kvinnor har i detta avseende minskat då kvinnor skaffat sig mer utbildning och sökt sig till jobb där de tidigare inte var särskilt väl representerade.<SPAN class="ft39">17</SPAN></P> <P class="p62 ft9">I kvinnodominerade yrken är den negativa stressen högre än i andra yrken, både för män och kvinnor. Kvinnodominerade yrkeskategorier karakteriseras inte bara av mental belastning utan också av hög fysisk belastning. Den fysiska belastningen i kvinnodominerade yrken är emellertid ofta annorlunda än den fysiska belastningen i mansdominerade yrken, exempelvis vad gäller repetitiva rörelser och vridna kroppsställningar. Det är även vanligare med psykisk ohälsa i kvinnodominerade yrken, vilket blir ännu tydligare bland männen i</P> <P class="p156 ft47"><SPAN class="ft45">15</SPAN><SPAN class="ft46">Detta gäller såväl horisontell, vertikal som intern segregering. Se Stanfors (2007) för en diskussion om dessa begrepp och deras omfattning i Sverige och andra länder.</SPAN></P> <P class="p157 ft47"><SPAN class="ft45">16</SPAN><SPAN class="ft46">För fördjupade diskussioner om mäns och kvinnors arbetsmiljö, könsskillnader vad gäller arbetsmiljö och arbetsmiljöer i mans- och kvinnodominerade sektorer/yrken: Forte (2015); Kjellsson m.fl. (2014); Arbetsmiljöverket (2016b); SOU 2015:86.</SPAN></P> <P class="p158 ft41"><SPAN class="ft45">17</SPAN><SPAN class="ft56">En oroande tendens är att samma utveckling har gjort att ungdomars och utlandsföddas arbetsmarknad har försvagats samtidigt som betydelsen av att ha ett jobb har ökat för både inkomst och hälsa.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft52">dessa yrkeskategorier eftersom den psykiska ohälsan generellt sett är högre bland kvinnor oavsett yrkeskategori och yrkets könssammansättning. Detta föranleder flera frågor om vad det är som ligger bakom den negativa stressen och vad som utmärker kvinnodominerade yrken i detta avseende. Mycket pekar på att det kan bero på arbetsvillkor, som i sin tur resulterar i organisatoriska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden som skiljer sig åt mellan olika yrkeskategorier. Mer specifikt handlar det om strukturella villkor i meningen ekonomiska resurser, personaltäthet samt arbetets organisering. Men det kan också handla om den omedelbara arbetssituationen med avseende på fysisk och mental belastning samt exponering för olika risker. Forskningen om detta är emellertid bristfällig, samtidigt som behovet av kunskap är stort. Utredningen ser, liksom tidigare förstudier och kunskapssammanställningar, ett behov av mer forskning om arbetsmiljö i kvinnodominerade sektorer och yrken och hur dessa skiljer sig från arbetsmiljö i mansdominerade och könsintegrerade sektorer och yrken.</P> <P class="p99 ft33"><SPAN class="ft33">2.3</SPAN><SPAN class="ft38">Vägledande principer för utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p100 ft10">Arbetsmiljöcentrum ska ha ett nationellt ansvar för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Kunskapsspridning och analyser av arbetsmiljö ska inte vara beroende av enskilda parters behov eller av forskningsmiljöers intresse. Givet arbetsmiljöområdets och arbetsmiljöforskningens komplexitet bör arbetsmiljöcentrum arbeta med en bred tolkning av och ansats till arbetsmiljö som är till nytta för hela arbetslivet. Utredningen anser att långsiktighet och nationellt ansvar bäst tillförsäkras genom självständighet och hög vetenskaplig kvalitet. Vägledande principer för utredningens förslag diskuteras nedan. Det är viktigt att den nya organisationen utformas så att ett offentligt åtagande motiveras och att verksamheten upplevs som trovärdig och betydelsefull.</P> <P class="p75 ft14"><SPAN class="ft14">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Självständig roll</SPAN></P> <P class="p76 ft52">Opartiskhet är av särskilt stor vikt för en kunskapsintensiv verksamhet. För arbetsmiljöcentrums framgång på lång sikt är det därför avgörande att arbetet vid arbetsmiljöcentrum uppfattas som präglat</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32851x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft10">av professionalitet och oberoende.<SPAN class="ft42">18 </SPAN>Det är också viktigt för arbetsmiljöcentrum att mottagarna upplever att det som produceras, till exempel i form av kunskapsöversikter och utvärderingar, är av hög kvalitet.</P> <P class="p47 ft9">För att säkra trovärdigheten bör den kunskap som sprids och de utvärderingar som tas fram vid arbetsmiljöcentrum vara relevanta för de beslut som fattas inom ramen för arbetsmiljöpolitiken och för det arbetsmiljöarbete som bedrivs. Kunskapen som sprids ska vara objektiv och ge en korrekt och rättvisande bild av de problem som analyseras. Den ska dessutom vara relevant för intressenter i vid mening vilket omfattar beslutsfattare, myndigheter, arbetsmarknadens parter, forskare, journalister och en intresserad allmänhet. Vidare måste arbetsmiljöcentrums anställda ha goda förutsättningar för att utföra arbete av hög kvalitet på bästa sätt, bland annat genom datatillgång, teknik och fortbildning.</P> <P class="p47 ft34">Arbetsmiljöcentrum ska i största möjliga mån vara självständigt i sitt arbetssätt. Vikten av självständighet gäller framför allt utvärderingsfunktionen. Den verksamhet som arbetsmiljöcentrum kommer att bedriva kräver samverkan med olika aktörer inom arbetsmiljöområdet, inte minst Arbetsmiljöverket, samtidigt som centrumet ska utvärdera en del myndigheter som det samverkar med. Arbetsmiljöcentrums roll som både utvärderare och samverkande part måste därför tas i beaktande vid utformande av centrumet som organisation, dess placering och verksamhet.</P> <P class="p160 ft9">Förutom att utföra projekt på uppdrag av regeringen ska arbetsmiljöcentrum även initiera egna projekt. Därmed kommer projektens inriktning att spegla både regeringens behov och de behov och kunskapsluckor som resulterar från arbetsmiljöcentrums verksamhet. Dessutom bör arbetsmarknadens parter och andra aktörer ges möjlighet att framföra sina behov av forskningsbaserad kunskap och analys genom referens- och samverkansgrupper.</P> <P class="p47 ft52">En självständig roll kan uppnås på organisatorisk väg – exempelvis om en verksamhet organiseras i myndighetsform – men också genom arbetssätt. För att säkra en självständig roll bör exempelvis ledare för utvärderingsprojekt få avgöra hur frågeställningar ska besvaras och välja lämplig undersökningsmetod. Dessutom bör resultaten kvali-</P> <P class="p161 ft41"><SPAN class="ft40">18 </SPAN>En diskussion om kriterier för oberoende finns i Ahlbäck (1999), s. 95.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft12">tetssäkras genom att alla resultat publiceras när utföraren anser att projektet är klart.</P> <P class="p162 ft10">För att säkra verksamhetens trovärdighet och i största möjliga mån fylla de behov som finns hos olika målgrupper bör rapporter göras tillgängliga på olika sätt.</P> <P class="p163 ft10">Det är också viktigt att arbetsmiljöcentrum målmedvetet arbetar med att kvalitetssäkra sitt arbete genom teori- och metodutveckling av analys- och utvärderingsverksamheten och aktivt arbetar med kvalitetsaspekter i enskilda projekt, inte minst vad gäller kunskapsspridningen. I detta avseende är erfarenhetsutbyte med aktörer med praktisk erfarenhet av de frågeställningar som arbetsmiljöcentrum arbetar med värdefullt.</P> <P class="p58 ft9">Kvalitetsaspekten i arbetssätt är också viktig i arbetet med utvärdering där kraven på data- och metodkännedom är höga, men också där dialog mellan utvärderare och utförare av arbetsmiljöpolitiken behövs för att säkra kvaliteten av utvärderingsuppdraget. Dessutom kan samverkan med olika aktörer och myndigheter, inklusive de som ska utvärderas, ske genom olika former inom de verksamhetsområden som inte är utvärdering, till exempel kunskapsspridning genom konferenser, kurser och seminarier. Därutöver bör, som redan nämnts, myndigheter och arbetsmarknadens parter vara representerade i projektspecifika referensgrupper för att föra in kunskap om hur arbetsmiljöpolitiska åtgärder fungerar i praktiken (se även kapitel 4).</P> <P class="p59 ft9">Ett sätt att säkra en självständig roll för arbetsmiljöcentrum är genom att centrumet inrättas som en ny myndighet i stället för att placeras i en befintlig myndighet eller vid ett lärosäte, såsom direktiven föreskriver. Att inordna verksamheten i en befintlig myndighet skulle kunna medföra en risk att arbetsmiljöcentrums självständiga roll går förlorad eftersom verksamheten då måste ta hänsyn till de andra verksamheter som bedrivs på myndigheten. Ett annat sätt att säkra en självständig roll är genom professionell självständighet och ett arbetssätt som fokuserar på kvalitetssäkring. Detta kan förstärkas av att arbetsmiljöcentrum placeras nära forskningen på ett lärosäte och/eller bemannas delvis med forskningskompetent personal.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft14"><SPAN class="ft14">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Hög vetenskaplig kvalitet</SPAN></P> <P class="p121 ft34">Regeringens arbetsmiljöstrategi och direktiven till denna utredning har visat att regeringen har en hög ambitionsnivå för den svenska arbetsmiljöpolitiken. En hög ambitionsnivå vad gäller arbetsmiljö generellt bör naturligtvis avspegla sig i en hög ambitionsnivå vad gäller arbetsmiljöcentrum. Under utredningens arbete har olika intressenter framfört en önskan om att verksamheten vid arbetsmiljöcentrum ska kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet. Därför är det viktigt att arbetsmiljöcentrum jobbar målmedvetet med att kvalitetssäkra verksamheten direkt från start. En viktig del i kvalitetssäkringen är att bygga upp rätt kompetens och att ha tillgång till bra data. Andra delar handlar om hur och när resultat sprids och hur de kommuniceras.</P> <P class="p160 ft52">Arbetsmiljöpolitiken behöver, precis som alla andra politikområden, bra kunskapsunderlag för att formulera politik och hantera olika typer av problem. Även om det råder stor enighet om att bra arbetsmiljö är något positivt, råder det inte samsyn om arbetsmiljöns roll i eventuella samband med exempelvis produktivitet eller variationer i sjukskrivningstal. Ett annat problem är att forskningen endast ger begränsad vägledning för hur politiska strategier för framtiden ska formuleras eftersom framtiden är behäftad med osäkerhet. Utvärderingar av tidigare åtgärder kan ge viss vägledning om effekten av nya, liknande, åtgärder, men slutsatser kommer alltid att vara förknippade med osäkerhet. Därför är det viktigt för arbetsmiljöcentrum att försöka utveckla nya metoder för utvärdering och utveckling av svensk arbetsmiljöpolitik, lära av andra länder och kunskap från deras arbetsmiljöinstitut, men också arbeta med hearings och referensgrupper med bred representation för diskussion om arbetsmiljöpolitiska utmaningar.</P> <P class="p164 ft10">Som ett led i sin kompetensuppbyggnad bör arbetsmiljöcentrum etablera kontakter med arbetsmiljöaktörer och forskare och bygga upp mötesplatser med de ledande professionella miljöerna i Sverige och utomlands.</P> <P class="p160 ft52">För att säkra kvaliteten i arbetsmiljöcentrums analyser och utvärderingar behöver det finnas vetenskaplig kompetens på alla nivåer liksom bakgrund i flera olika vetenskaper bland de anställda. Detta kan uppnås genom att de som rekryteras har olika bakgrund och inriktning, men också genom att kompetensluckor fylls genom pro-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft34">jektanställningar och samarbete med personer vid andra nationella och internationella professionella miljöer. Flervetenskaplig bakgrund på olika nivåer och en blandning av generalister och specialister kan till exempel uppnås genom att arbetsmiljöcentrum förläggs nära forskningen på en ort/i en region där personer med bakgrund i flera olika vetenskaper finns representerade.</P> <P class="p89 ft10">Ytterligare ett led i kvalitetssäkringen kan bestå av att en projektspecifik referensgrupp kopplas till varje projekt. Dessa referensgrupper ska omfatta personer med sakkunskap men också personer som har praktiknära kunskap, bland annat från arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter.</P> <P class="p77 ft9">En annan del i kvalitetssäkringen är att arbetsmiljöcentrum får in oberoende synpunkter i samband med publicering. Exempel på detta är intern såväl som extern faktagranskning och seminariebehandling. Det är, framför allt under uppbyggnadsskedet, av stor vikt att få synpunkter från forskare/specialister utanför organisationen på nya analyser och rapporter.</P> <P class="p89 ft10">Stor vikt ska läggas vid spridningen av resultaten till riksdag och regering, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter, andra arbetsmiljöaktörer, massmedia och allmänhet. Hur utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrums kunskapskommunikation förhåller sig i förhållande till andra myndigheters uppdrag beskrivs ingående i avsnitt 5.8.</P> <P class="p75 ft14"><SPAN class="ft14">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft50">Nationellt ansvar</SPAN></P> <P class="p76 ft9">Arbetsmiljöcentrum ska ta ett nationellt ansvar vad gäller kunskap om arbetsmiljö och utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Ett nationellt ansvar innebär att arbetsmiljöcentrum ska fungera som en samlande aktör för att tillgängliggöra den svenska kunskapsproduktionen inom arbetsmiljöområdet i och med dess samlande, spridande och utvärderande funktioner. Ett mål för verksamheten är att i ökad utsträckning nå ut med forskningsbaserad kunskap som stöd i det praktiska arbetsmiljöarbetet. Vidare ska arbetsmiljöcentrum samarbeta med forskningsråden om hur resultaten från den forskningen som de finansierar ska kommuniceras. Arbetsmiljöcentrum ska också skapa en nationell kontaktpunkt för det internationella arbetsmiljöarbetet genom representantskap i olika internationella forskningsorgan och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32855x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft36">Allmänna överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft10">nätverk. Det nationella ansvaret innebär också att kunskapsspridningen ska vara relevant för alla typer av arbetsmiljöer i hela landet. Nationellt ansvar för att tillgängliggöra kunskap innebär en bred ansats till arbetsmiljö som täcker såväl fysiska som psykosociala aspekter samt inbegriper hela det moderna arbetslivets villkor och utmaningar, med särskild tyngdpunkt på kvinnors arbetsliv och arbetsmiljö i kvinnodominerade branscher. Det innebär även ett flervetenskapligt arbetssätt i vilket frågeställningar och problem rörande arbetsmiljö angrips från olika analytiska perspektiv och discipliner, där alla är förknippade med kvalitet och konkurrenskraft inom respektive ämne.</P> <P class="p61 ft34">Arbetet med att axla det nationella ansvaret för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö måste ske genom nära samverkan med all den expertis som finns inom olika specialområden i Sverige och, om det behövs, i andra länder. En modell för denna bevakning är att skapa nätverk som liknar det som landets arbetsmedicinska kliniker har och som fungerar väl.<SPAN class="ft57">19</SPAN></P> <P class="p84 ft10">Det nationella ansvaret motiverar även att stor vikt skall läggas vid spridning av kunskap till riksdag och regering, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter, andra arbetsmiljöaktörer, media och allmänhet.</P> <P class="p165 ft41"><SPAN class="ft40">19 </SPAN>Även ämnesföreträdare, det vill säga professorer, i arbetsmedicin finns representerade i detta nätverk.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32857x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p166 ft8"><SPAN class="ft13">3</SPAN><SPAN class="ft37">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN></P> <P class="p167 ft10"><SPAN class="ft76">Utredningens bedömning: </SPAN>Efter att ha övervägt för- och nackdelar med olika befintliga myndigheter och befintliga lärosäten för placering av arbetsmiljöcentrum finner utredningen att det är svårt att, inom ramen för direktiven, finna en befintlig myndighet att placera arbetsmiljöcentrum på. Däremot kan Stockholms universitet vara ett lämpligt lärosäte för placering av den nya organisationen.</P> <P class="p168 ft33"><SPAN class="ft33">3.1</SPAN><SPAN class="ft38">Utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p46 ft9">Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag på vilken befintlig myndighet eller lärosäte verksamheten ska placeras. Utredningen har noga övervägt lämplig placering för den nya organisationens verksamhet. Slutsatsen är att det saknas lämplig myndighet att placera verksamheten på men att Stockholms universitet kan vara ett lämpligt lärosäte för placering av arbetsmiljöcentrum. I detta kapitel redogörs för olika aspekter som tagits in i utredningens överväganden.</P> <P class="p160 ft9">Utredningen har utgått från att arbetsmiljöcentrum ska vara <SPAN class="ft43">en </SPAN>organisation med både kunskapsspridande och utvärderande uppdrag samt med ett uppdrag att representera Sverige i olika internationella sammanhang. Utredningen bedömer att det finns fördelar med att samordna funktioner och samla kompetens för att skapa ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö. Skälen till detta är att det behövs en nationell aktör inom arbetsmiljöområdet och att denna bör ha ett tydligt mandat. Det finns också synergier mellan det kunskapsspridande och det analyserande och utvärderande uppdraget. Vidare behövs en kritisk massa av personal och verksamhet för att få till stånd</P> <P class="p169 ft31">57</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft9">en dynamisk och positiv utveckling av verksamheten. Därför anser utredningen att <SPAN class="ft43">en </SPAN>samlande och samordnande organisation kan verka bättre för att lyfta arbetsmiljöfrågorna, verka långsiktigt genom att sprida den forskningsbaserade kunskapen på området och genomföra utvärderingar på ett systematiskt sätt än om dessa verksamheter splittras upp på olika myndigheter. I diskussioner med såväl arbetsmarknadens parter som forskare under utredningens gång har dessutom framkommit att det är önskvärt med en ny organisation snarare än uppsplittring av verksamheten på flera existerande organisationer.</P> <P class="p77 ft34">Det första kriteriet som utredningen använt i sina överväganden är att en potentiell värdmyndighet ska bedriva verksamhet liknande arbetsmiljöcentrums alternativt bedriva verksamhet inom arbetsmiljöområdet. Utredningen har därför tittat närmare på myndigheter med uppdrag som sammanfaller med eller tangerar arbetsmiljöområdet samt myndigheter som bedriver politikutvärdering eller sprider av forskningsbaserad kunskap.</P> <P class="p152 ft9">Det andra kriteriet som utredningen använt i sina överväganden är att arbetsmiljöcentrum, genom sitt utvärderingsuppdrag, behöver ha distans till de myndigheter som utför arbetsmiljöpolitiken.</P> <P class="p81 ft10">Utredningen har inte funnit någon befintlig myndighet eller befintligt lärosäte utanför Stockholm/Uppsala som kan vara aktuell för placering av arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p170 ft78"><SPAN class="ft33">3.2</SPAN><SPAN class="ft77">Överväganden för placering av arbetsmiljöcentrum på myndighet</SPAN></P> <P class="p171 ft10">Här följer i korthet för- och nackdelar med de myndigheter som övervägts av utredningen för placering av arbetsmiljöcentrum:</P> <P class="p117 ft14">Arbetsmiljöverket</P> <P class="p172 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Fördelar: Arbetsmiljöverket är för närvarande den enda myndigheten med arbetsmiljö som huvudinriktning. Arbetsmiljöverket har expertis, praktisk erfarenhet och goda kontakter inom området. Genom inspektionsverksamheten har myndigheten kännedom om intressenternas behov och får snabbt signaler om arbetsmiljöproblem. Förutom tillsyn och regelutformning har myndigheten sedan Arbetslivsinstitutets (ALI) nedläggning fått ett ut-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p20 ft36">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft52">ökat uppdrag som innebär insamling och spridning av forskningsbaserad kunskap och representation i några internationella organisationer. Vidare har myndigheten ansvar för den officiella arbetsmiljöstatistiken, vilken är viktig för arbetsmiljöcentrums verksamhet. Placering på Arbetsmiljöverket skulle innebära tillgång till och möjlighet till samarbete rörande viktiga datakällor. Organisatoriskt finns tre angränsande ytor mellan Arbetsmiljöverket och den verksamhet som föreslår i utredningens direktiv: Arbetsmiljöverkets enhet för statistik och analys, kommunikationsavdelningen samt regelavdelningen. Placering av den nya verksamheten på Ar- betsmiljöverket skulle gynnas av att den är en redan fungerande organisation inom samma sektor med relevant kompetens inom olika viktiga arbetsmiljöfrågor, kommunikation, statistik och analys.</P> <P class="p173 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Nackdelar: Statskontoret och Riksrevisionen har påpekat att Arbetsmiljöverket under senare år fått alltför många uppdrag, vilket har gjort det svårare att uppfylla tillsynsuppdraget. Regeringen rekommenderas därför att förbättra styrningen av Arbetsmiljöverket genom att tydligare ange prioriteringar och förväntningar på Arbetsmiljöverket. Om myndigheten i huvudsak ska ägna sig åt tillsyn rekommenderas att detta tydligare framgår. Vidare framhålls att regeringen lämnat många uppdrag till myndigheten, vilket lett till att kärnverksamheten fått mindre resurser. Att förlägga arbetsmiljöcentrum till Arbetsmiljöverket skulle ytterligare öka andelen annan verksamhet, snarare än bidra till renodling av verksamheten. Vidare gör utvärderingsuppdraget Arbetsmiljöverket till en mindre lämplig värdmyndighet eftersom Arbetsmiljöverket är den mest centrala statliga aktören inom arbetsmiljöpolitiken. För att kunna granska politiken bör utvärderingsmyndigheter vara fristående från den genomförande verksamhet som utvärderas. Arbetsmiljöverkets långa tradition av tillsyn och regelgivning/ normering innebär även att placering av en organisation inriktad på forskningsbaserad kunskap riskerar att bli mer sårbar än den skulle vara på en mer analytiskt inriktad myndighet som exempelvis IFAU, SBU och ISF (se nedan).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32860x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft14">Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utvärderingar (IFAU)</P> <P class="p175 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Fördelar: IFAU:s uppdrag omfattar uppföljningar, utvärderingar och andra studier inom ett antal stora politikområden: arbetsmarknad, utbildning och socialförsäkring. IFAUs analyser är uppskattade och anses hålla hög vetenskaplig nivå.</SPAN><SPAN class="ft39">1 </SPAN>Sedan verksamheten startade 1997 har IFAU etablerat sig som en myndighet med hög grad av trovärdighet i form av experthjälp i många sammanhang och som referens i politiska diskussioner. I praktiken fungerar myndigheten som ett fristående forskningsinstitut med en stor andel egeninitierade projekt. I viss mån tangerar arbetsmiljöcentrums och IFAU:s uppdrag varandra i och med att arbetsmiljö är nära kopplad till arbetsmarknadens segmentering med avseende på yrke, utbildning och kön. Att ingå i IFAU skulle innebära nära samverkan med forskare vid Uppsala universitet och tillgång till registerdata. IFAU har på ett systematiskt och långsiktigt sätt jobbat för att uppnå sin status som självständig och oberoende analys- och utvärderingsmyndighet med stark analys- och metodkompetens samt unik<SPAN class="ft39">2 </SPAN>tillgång till data. Detta innebär att de har kompetenser som skulle vara värdefulla i uppbyggandet av arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p176 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Nackdelar: IFAU är en liten myndighet som redan nu har ett omfattande uppdrag. Den huvudsakliga ingången i analyser och utvärderingar är nationalekonomisk och kvantitativ med fokus på att etablera kausala förhållanden och effekter. Arbetsmiljöfrågor ingår inte i IFAU:s uppdrag (med undantag för ett regeringsuppdrag om att förmedla forskningsmedel till externa projekt avseende arbetsmiljö och produktivitet som resulterade i två rapporter under 2012). Vidare finns en viktig skillnad mellan arbetsmiljöcentrum och IFAU i det att arbetsmiljöcentrums uppdrag har två delar. Medan arbetsmiljöcentrums utvärderingsuppdrag liknar det som IFAU har inom andra politikområden är den andra delen, fältspecifik kunskapsspridning, inte något som bedrivs på IFAU.</SPAN></P> <P class="p177 ft47"><SPAN class="ft53">1</SPAN><SPAN class="ft54">IFAU utvärderades 2004 och fick ett gott omdöme av expertpanelen (FAS, 2004). Många av IFAUs studier håller hög vetenskaplig nivå och publiceras i högt rankade tidskrifter efter att ha släppts i institutets rapportserie.</SPAN></P> <P class="p70 ft41"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft55">Lag (2012:741) om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p20 ft36">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft9">Därför skulle placering av arbetsmiljöcentrum på IFAU innebära att IFAU skulle behöva ses över och förändras, sannolikt med negativa konsekvenser för IFAU. Dessutom står det i direktiven att arbetsmiljöcentrum inte ska vara forskningsutförande eller forskningsfinansierande vilket IFAU är. Ytterligare en nackdel är att arbetsmiljöområdet är annorlunda från det arbetsmarknadsekonomiska i det att det är brett och kräver vetenskapliga kompetenser som i dag saknas på IFAU. IFAU:s inriktning mot i första hand nationalekonomi skulle därför behöva utökas att omfatta fler discipliner och en sådan organisationsförändring skulle påverka den existerande verksamheten vid IFAU på ett sätt som utredningen bedömer inte är odelat positivt. Slutligen har IFAU uttalat skepsis inför förslaget att vara värd för organisationen både i sitt remissvar till Pensionsåldersutredningen och i sitt underlag till utredningens kartläggning av forskningsmiljöer (se bilaga 3). Enligt IFAU skulle en ytterligare utvidgning av uppdraget vara problematisk, dels organisatoriskt, dels kompetensmässigt då ett uppdrag rörande arbetsmiljöområdet skulle kräva en helt annan forskningskompetens än den som myndigheten har i dag. Den kunskapsspridande verksamheten skulle innebära att den arbetsmiljörelaterade verksamheten utgör en mycket stor del av den sammantagna verksamheten varför värdorganisationen och dess förutsättningar i grunden skulle förändras vilket inte är önskvärt.</P> <P class="p179 ft14">Arbetsförmedlingen</P> <P class="p180 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Fördelar: Myndigheten har ett uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering vilket är ett relevant område som angränsar till arbetsmiljöområdet. Arbetsförmedlingen samverkar med Försäkringskassan kring personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Analysavdelningen har övergripande ansvar för att genomföra, dels analyser som avser behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser, dels analyser som belyser hur Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och till att uppnå målen för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingens analysavdelning är stor och har flervetenskaplig kompetens för analyser inom flera för arbetsmiljö relevanta områden, särskilt kring rehabilitering av individer som har</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft10">blivit sjuka av jobbet. Placering av arbetsmiljöcentrum på Arbetsförmedlingen skulle innebära närhet till denna kompetens med möjligheter till samarbeten.</P> <P class="p182 ft9"><SPAN class="ft12">1</SPAN><SPAN class="ft79">Nackdelar: Arbetsförmedlingen är en mycket stor myndighet som ansvarar för flera omfattande politiska uppdrag däribland offentlig arbetsförmedling, arbetsmarknadspolitisk verksamhet, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingens fokus är arbetsmarknadsfrågor och även om arbetsförmedlingen har uppdrag inom rehabilitering och en stor analysavdelning så finns det risk att arbetsmiljöfrågor skulle nedprioriteras i förhållande till de andra uppdragen.</SPAN></P> <P class="p183 ft14">Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)</P> <P class="p184 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Fördelar: Myndigheten bedriver utvärdering och analys av socialförsäkringarna, vilket angränsar till arbetsmiljöområdet genom kopplingen mellan arbetsskadeförsäkringen och individers arbetsmiljö. ISF har exempelvis bedrivit projekt om sjukskrivningsprocessen för småföretag och utrett arbetsförmåga. ISF är en flervetenskaplig myndighet med samhällsvetenskaplig, juridisk och medicinsk kompetens vilket innebär att det redan finns kompetens som är relevant för den nya organisationen.</SPAN></P> <P class="p185 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft80">Nackdelar: Även om ISF bedriver analyser och utvärderingar, är den huvudsakligen en tillsynsorganisation. Vidare saknar ISF, liksom IFAU, det kunskapsspridande uppdrag som kommer att ingå i arbetsmiljöcentrums uppdrag. Därmed skulle ISF:s organisation, liksom IFAU:s, väsentligen behöva ses över och förändras om arbetsmiljöcentrum placeras vid myndigheten.</SPAN></P> <P class="p186 ft14">Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)</P> <P class="p184 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Fördelar: I Fortes uppdrag ingår att främja kunskapsuppbyggnad i frågor om arbetsliv, utreda vilka forskningsbehov som är angelägna samt ta initiativ till och främja den forskning som behövs för att tillgodose sådana behov, ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat, främja och ta initiativ till forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte internationellt och inom EU.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p20 ft36">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p187 ft10">Vidare har Forte nära kopplingar till Sveriges arbetsmiljöforskare. Den kunskapsspridande kompetensen och upparbetade kontakter med forskare skulle vara tillgångar om arbetsmiljöcentrum placerades på Forte.</P> <P class="p188 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft80">Nackdelar: Arbetsmiljö är bara ett av flera områden som Forte verkar inom. Om en arbetsmiljöinriktad organisation skulle inlemmas i myndigheten finns risk för att uppdraget och ett ökat fokus på arbetsmiljö skulle kunna påverka Fortes ställning som forskningsfinansiär med ett helhetsansvar för området hälsa, arbetsliv och välfärd. Dessutom ska arbetsmiljöcentrum inte vara forskningsfinansierande vilket är Fortes huvuduppgift.</SPAN></P> <P class="p189 ft14">Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)</P> <P class="p180 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft80">Fördelar: SBU har som uppgift att granska de metoder som används inom hälso- och sjukvården, både breda problemområden och enskilda behandlingsmetoder. SBU bedriver inte egen forskning utan samlar, granskar och ställer samman befintliga forskningsresultat efter systematiska litteratursökningar efter viss metodik. SBU har ett nätverk av sakkunniga som medverkar vid framtagandet av översikterna. SBU tar sedan flera år översikter inom arbetsmiljöområdet, dock inte utvärderingar av politik. Redan upparbetad kompetens och goda kontakter med arbetsmiljöforskare skulle troligtvis inverka positivt om arbetsmiljöcentrum placerades på SBU.</SPAN></P> <P class="p190 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Nackdelar: SBU:s kunskapssammanställningar har en tydlig medicinsk profil både ämnes- och metodmässigt. Såväl inriktningen som metodiken behöver kompletteras med kunskapssammanställningar av andra typer och med andra inriktningar. Vidare bedriver SBU inte utvärdering av politik. Andelen arbetsmiljö i förhållande till andra områden som SBU arbetar med är liten. Om en arbetsmiljöinriktad organisation skulle inlemmas i verksamheten finns risk för att det skulle uppstå en slagsida åt arbetsmiljöfrågan. Det skulle kräva en stor förändring i SBU:s arbetssätt.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p191 ft14">Folkhälsomyndigheten</P> <P class="p184 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Fördelar: Folkhälsomyndigheten ska utvärdera effekterna av metoder och strategier på folkhälsoområdet, framställa statistik och analysera utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer. Arbetsmiljön är en av dessa bestämningsfaktorer. Detta skulle kunna utgöra ett skäl till att placera arbetsmiljöcentrum vid myndigheten.</SPAN></P> <P class="p185 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">Nackdelar: Folkhälsomyndigheten bedriver ingen specifik verksamhet inom arbetsmiljöområdet. Att placera arbetsmiljöcentrum vid Folkhälsomyndigheten skulle innebära att arbetsmiljö inordnades under folkhälsofrågorna och skulle kunna innebära att arbetsmiljöområdet marginaliseras om arbetsmiljöcentrum placerades vid myndigheten</SPAN></P> <P class="p186 ft14">Försäkringskassan</P> <P class="p172 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft80">Fördelar: Försäkringskassan har inget arbetsmiljöuppdrag men genom att socialförsäkringsområdet har beröringspunkter med arbetsmiljöområdet samverkar myndigheten både med Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen i frågor om arbetsmiljö och rehabilitering. Försäkringskassan har, liksom Arbetsmiljöverket, nationellt ansvar för statistik av relevans för arbetsmiljöcentrum. Dessutom finns en analysavdelning med relevant kompetens. Detta kan vara skäl till att placera arbetsmiljöcentrum vid myndigheten.</SPAN></P> <P class="p192 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">Nackdelar: Försäkringskassan är en mycket stor myndighet med omfattande uppdrag. Det finns risk att arbetsmiljöfrågorna inte skulle prioriteras tillräckligt högt och därmed få sämre genomslagskraft och effekt i samhället. Arbetsmiljöcentrum kommer att utvärdera arbetsmiljöpolitiken och Försäkringskassans uppdrag inom rehabilitering gör att en placering på Försäkringskassan är olämplig.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p20 ft36">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft33"><SPAN class="ft33">3.3</SPAN><SPAN class="ft38">Överväganden för placering</SPAN></P> <P class="p193 ft33">av arbetsmiljöcentrum på lärosäte</P> <P class="p194 ft14">Fördelar</P> <P class="p195 ft9">På lärosäten finns personer med forskarkompetens på olika nivå och med olika vetenskaplig inriktning, vilket är viktigt för arbetsmiljöcentrums analyserande, utvärderande och kunskapsspridande verksamhet. På några lärosäten finns det redan enheter med arbetsmiljöuppdrag medan det på andra finns enheter med uppdrag som angränsar till arbetsmiljöcentrums uppdrag. Det finns erfarenhet och upparbetade rutiner för både kunskapsspridning och kvalitetssäkring av rapporter inom universitet och högskolor. Dessutom har lärosäten ofta tillgång till stora bibliotek och forskningsdatabaser samt administrativa rutiner för exempelvis tryck av rapporter, vilka alla är viktiga förutsättningar för arbetsmiljöcentrums uppdrag. Vidare är det oberoende och självständighet som präglar forskning på lärosäten, den så kallade akademiska friheten, en fördel för utvärderingsverksamheten, som kräver ett visst avstånd till de myndigheter som genomför arbetsmiljöpolitiken. Slutligen kännetecknas lärosäten av stora krav på hög vetenskaplig kvalitet. Sammantaget utgör dessa fördelar skäl för placering av arbetsmiljöcentrum vid lärosäte.</P> <P class="p179 ft14">Nackdelar</P> <P class="p134 ft52">Arbetsmiljöcentrum ska ta ett nationellt ansvar och kommer därför att behöva använda sig av Sveriges samlade vetenskapliga kompetens inom olika vetenskapliga discipliner. Eftersom kompetensen finns utspridd på olika lärosäten i landet är det viktigt att arbetsmiljöcentrum, om det placeras på ett lärosäte, inte anlitar forskare som arbetar där i högre grad än forskare med samma eller högre kompetens på andra lärosäten. Arbetsmiljöcentrum bör av samma skäl inte kopplas till en redan existerande institution eller forskningsmiljö. Dessutom skulle det riskera att verksamheten blir alltför präglad av en vetenskaplig disciplin och att den blir personberoende. En eventuell placering av arbetsmiljöcentrum vid lärosäte kräver därför en fristående placering inom lärosätets organisation eftersom arbetsmiljöcentrum inte ska vara en forskningsutförande enhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">65</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32866x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p196 ft10">En fristående placering inom ett lärosäte ger arbetsmiljöcentrum en självständig roll, men innebär att det är rektor som styr över organisationens inriktning och tillvaro på lång sikt vilket minskar regeringens inflytande.</P> <P class="p77 ft34">Lärosätenas autonomi och den akademiska friheten måste beaktas vilket påverkar exempelvis vilka utvärderingsuppdrag som kan utföras och hur de ska genomföras. Utvärdering av politik faller vanligtvis inte på lärosätesmiljöer.<SPAN class="ft57">3 </SPAN>I den mån politik, i meningen reformer och särskilda insatser och initiativ, utvärderas, sker det oftast på initiativ av enskilda forskare/forskningsmiljöer i det att utvärderingen är forskningsmässigt intressant. Det förekommer också att mer reguljära utvärderingsuppdrag läggs ut på enskilda forskare/forskningsmiljöer som innehar sakkunskap och expertis inom ett för utvärderingen relevant fält och som är villiga att ta sig an uppdraget givet förutsättningarna.</P> <P class="p77 ft9">Utredningen bedömer att arbetsmiljöcentrums verksamhet påverkas av särskilda hänsyn till lärosätens autonomi och akademisk frihet. Det framstår för utredningen som oklart hur en lärosätesplacering är förenlig med ett tydligt mandat och omfattande samverkan med myndigheter, exempelvis forskningsråd, som många på lärosätet är beroende av; nationellt representantskap i olika internationella organisationer; samt ett utvecklat partsinflytande vad gäller den kunskapsspridande verksamheten.</P> <P class="p197 ft14">Mer specifika överväganden kring placering på lärosäte</P> <P class="p116 ft9">Utredningen bedömer att det finns goda möjligheter att skapa en fristående enhet på Stockholms universitet (SU). Lärosätet har en bredd och ett djup inom flera för arbetsmiljöcentrum relevanta vetenskapsområden, särskilt om verksamheten ska ha en tyngdpunkt på kvinnodominerade branscher och arbetsplatser och till dessa kopplade arbetsmiljöproblem. Forskningsmässigt meriterade och relevanta miljöer på SU har upparbetat samarbete med likaledes starka forskningsmiljöer inom arbetsmiljöområdet på Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan. Närheten till flera olika lärosäten med repre-</P> <P class="p198 ft41"><SPAN class="ft40">3 </SPAN>Ett undantag är Agrifood i Lund som gör analyser och utvärderingar som berör jordbruk, fiske, livsmedel och landsbygd.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">66</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p20 ft36">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">sentation från samtliga relevanta vetenskapliga discipliner är en stor fördel. SU har dessutom en tradition av att hantera institut, särskilda inrättningar och nationella kompetenscentrum.</P> <P class="p199 ft33"><SPAN class="ft33">3.4</SPAN><SPAN class="ft38">Sammanfattning</SPAN></P> <P class="p200 ft9">I tabell 1 nedan har fyra kriterier för arbetsmiljöcentrums placering lagts in samt de olika alternativ som diskuterats ovan. Som framgår finns det många myndigheter med uppdrag som sammanfaller med eller angränsar till arbetsmiljöområdet men ingen som har samma slags kombination av kunskapsspridande och politikutvärderande verksamheter som föreslås för arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p160 ft9">Om arbetsmiljöcentrum ska ha både kunskapsspridning och utvärdering som uppgifter inom ramen för en och samma organisation, vilket utredningen föreslår, finns det ingen lämplig myndighet för placering av arbetsmiljöcentrum. Detta är också anledning till att utredningen inte har övervägt Statskontoret för placering av utvärderingsuppdraget. Statskontoret har i uppdrag att ta fram underlag för analys av statlig och statligt finansierad verksamhet. Utvärdering ingår i den verksamheten men Statskontoret har inte i uppdrag att själv initiera utvärderingar och till dessa kompletterande analyser, och saknar närhet till arbetsmiljöområdet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">67</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B32868x1.jpg" style="width:442px;height:339px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td49"><SPAN class="p20 ft36">Överväganden kring placering av arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td51"><SPAN class="p201 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td56"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td61"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td61"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p202 ft81">Sammanfattningsvis finner utredningen, efter att ha övervägt för- och nackdelar med olika myndigheter som skulle kunna lämpa sig för placering av arbetsmiljöcentrum och dess verksamhet, att det är svårt att finna en befintlig myndighet att placera arbetsmiljöcentrum på.</P> <P class="p203 ft82">Däremot är en placering på Stockholms universitet ett tänkbart alternativ. Utredningen anser dock att den bästa lösningen är att arbetsmiljöcentrum inrättas som en ny myndighet då detta ger bättre förutsättningar för arbetsmiljöcentrum att leva upp till den verksamhet som beskrivs i direktiven.</P> <P class="p204 ft81">Båda dessa förslag, det vill säga att en ny myndighet inrättas eller att arbetsmiljöcentrum inrättas på Stockholms universitet, presenteras i detalj i kapitel 4.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft31">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32869x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p205 ft8"><SPAN class="ft13">4</SPAN><SPAN class="ft37">Arbetsmiljöcentrum inrättas på Stockholms universitet eller som ny myndighet</SPAN></P> <P class="p206 ft9"><SPAN class="ft83">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningens ena förslag är att ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö och dess verksamhet placeras på Stockholms universitet som en särskild inrättning med egen instruktion. Utredningens andra förslag är att en ny myndighet inrättas för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Myndigheten inrättas som en enrådsmyndighet som leds av en generaldirektör. Myndigheten placeras i Stockholm och får namnet Nationellt arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p207 ft9">Enligt direktiven ska utredningen föreslå vid vilken befintlig myndighet eller vilket befintligt lärosäte som arbetsmiljöcentrums verksamhet ska placeras. I kapitel 3 presenteras överväganden angående placering på olika myndigheter och på lärosäte. I detta kapitel presenteras utredningens två förslag. Det ena förslaget är att arbetsmiljöcentrum placeras på Stockholms universitet som en särskild inrättning. Det andra förslaget är att en ny myndighet inrättas. Verksamheterna i de två förslagen liknar varandra men med kvalifikationerna att verksamheten och styrningen i förslaget om särskild inrättning på Stockholms universitet måste ske med hänsyn till organiseringen av övrig verksamhet vid universitet och högskolor och iaktta de principer som gäller enligt rådande lagstiftning. Utredningen anser att placeringen av arbetsmiljöcentrum har implikationer för centrumets verksamhet och att förslaget om en ny myndighet bättre lever upp till direktiven avseende verksamheten som ska bedrivas långsiktigt och i linje med ett nationellt intresse.</P> <P class="p208 ft31">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32870x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft85"><SPAN class="ft33">4.1</SPAN><SPAN class="ft84">Skäl för förslaget att inrätta arbetsmiljöcentrum vid Stockholms universitet</SPAN></P> <P class="p210 ft9">Inom Stockholms universitet finns framstående forskningsmiljöer av relevans för dagens arbetsmiljöproblem: Institutet för social forskning (SOFI), Stressforskningsinstutet, psykologiska institutionen, företagsekonomiska institutionen och nationalekonomiska institutionen. Miljöerna är starka inom respektive fält och har på olika sätt erfarenhet av att axla uppdrag likt de som det föreslagna arbetsmiljöcentrum skulle få. Det finns även en plan för samverkan mellan dessa forskningsmiljöer och forskningsmiljöer på andra lärosäten i Stockholm som skickats in till utredningen. Genom detta nätverk är forskningsmiljöerna på Stockholms universitet kopplade till stark forskning med medicinsk inriktning (Karolinska institutet, KI) och teknisk inriktning (Kungl. Tekniska högskolan, KTH).<SPAN class="ft39">1 </SPAN>Inom nätverket finns tillgång till datamaterial som möjliggör analyser, erfarenhet av att använda dessa samt en hög metodkompetens. Den höga vetenskapliga kvaliteten och goda insynen i det nationella forskningsläget gör att detta är ett kluster som, under ledning av inrättningen på Stockolms universitet, bedöms kunna axla ett nationellt ansvar.</P> <P class="p59 ft34">Det nationella ansvaret kräver att arbetsmiljöcentrum använder sig av den bästa kompetensen inom olika områden, oavsett var i landet den finns. Därför är det viktigt att arbetsmiljöcentrum inte får en tyngdpunkt mot de vetenskapliga discipliner som finns representerade på Stockholms universitet. Förutom kvalitetsargumentet är det viktigt för arbetsmiljöcentrums legitimitet att inte en forskargrupp uppfattas som mer gynnad och exempelvis mer anlitad än andra på grund av organisationens lokalisering. Denna risk minimeras genom det nätverk som beskrivits ovan mellan KTH, KI och Stockholms universitet.</P> <P class="p58 ft52">I kapitel 3 om överväganden för placering på andra myndigheter nämner utredningen att det kan vara en nackdel att inrätta arbetsmiljöcentrum i en större myndighet på grund av risken att verksamheten påverkas av myndighetens övriga arbete genom att den får mindre uppmärksamhet och kan påverkas av förändrad inriktning i</P> <P class="p211 ft59"><SPAN class="ft58">1 </SPAN>Inom ramen för nätverket bedrivs även utbildning med koppling till arbetsmiljö, exempelvis AKPA vilket är ett program för arbetsmarknadskunskap och management (tidigare personaladministration). Det bedrivs också professionell vidareutbildning vid de olika lärosätena.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft9">verksamheten i övrigt. Utredningen anser att samma risk finns vid placering på ett lärosäte. Å andra sidan finns fördelar med placering på lärosäte, exempelvis den vetenskapliga kompetensen och stödfunktioner som bibliotek, forskningsinfrastruktur och ekonomisk administration. Den redan befintliga strukturen ger goda förutsättningar till att bygga upp en verksamhet av god kvalitet och kan bidra till en effektiv organisering av arbetsmiljöcentrum. Stockholms universitet har dessutom erfarenhet av ett flertal centrumbildningar och institut med olika verksamhet och styrmodeller.</P> <P class="p61 ft9">Samtidigt är Stockholms universitet en forskningsinstitution medan arbetsmiljöcentrum varken ska forska, finansiera eller beställa forskning. Det behövs därför en avgränsning som förtydligar att arbetsmiljöcentrum inte ska vara ett forskningsinstitut eller riskera en utveckling mot ett forskningsinstitut. Det kan ses som märkligt att lägga en organisatorisk enhet som varken ska bedriva, beställa eller finansiera forskning på ett lärosäte. Utredningen ser ändå att det finns synergieffekter som kan uppnås genom att centrumet organiseras i nära anslutning till en forskningsbaserad verksamhet. Dels för de organisatoriska vinsterna som kan göras, dels för arbetsmiljöcentrums behov av nära samarbete med forskningen.</P> <P class="p62 ft34">Ytterligare en fördel med placering vid Stockholms universitet är att lärosäten är mer självständiga än vad förvaltningsmyndigheter är. Lärosätens uppgift är att vara kritiskt reflekterande institutioner i samhället, vilket ger lärosätet frihet att bestämma sin inriktning och utveckling av verksamheten utan detaljerad politisk styrning. Lärosätens behov av autonomi liknar den självständighet som arbetsmiljöcentrums utvärderingsverksamhet kräver gentemot beslutsfattare och myndigheter.</P> <P class="p61 ft9">Placering av arbetsmiljöcentrum vid Stockholms universitet innebär vissa utmaningar för regeringens styrning av verksamheten. Det är lärosätets rektor som bestämmer om inriktning och verksamhet och gör prioriteringar, vilket kan påverka långsiktigheten för arbetsmiljöcentrum. I direktiven till utredningen står det att arbetsmiljöcentrum ska analysera och utvärdera arbetsmiljöpolitiken på uppdrag av regeringen och genom egna initiativ. Det finns således en tanke om att regeringen ska kunna ge uppdrag via exempelvis årliga regleringsbrev, i detta fall till Stockholms universitet, eller liknande. Beroende på hur uppdraget till lärosätet utformas och hur medel till verksamheten fördelas kan regeringen påverka graden av styrning av arbets-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft10">miljöcentrum och i viss mån även prägla uppdragens inriktning genom val av departementstillhörighet (styrning av verksamheten diskuteras i mer detalj nedan i avsnitt 4.1.1).</P> <P class="p58 ft9">Vad gäller organisationsform finner utredningen att en särskild inrättning är lämplig med tanke på det nationella ansvar och behov av självständighet som arbetsmiljöcentrum kommer att ha. Organisationsformen särskild inrättning gör att arbetsmiljöcentrum inte knyts till någon särskild avdelning eller institution på universitetet, vilket gör att den kan verka fritt gentemot forskare inom lärosätet och andra lärosäten. Denna frihet är av särskild vikt eftersom arbetsmiljöcentrum kommer att ha en flervetenskaplig verksamhet och samarbeta med forskare från lärosäten från olika delar av Sverige.</P> <P class="p213 ft10">Det är viktigt att arbetsmiljöcentrum ges möjlighet att i dialog med regeringen definiera uppdraget, inte minst med avseende på analys och utvärdering.</P> <P class="p214 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Förslag på styrning av verksamheten på Stockholms universitet</SPAN></P> <P class="p215 ft52">Regeringens styrning av verksamheten kan försvagas om den placeras på ett lärosäte eftersom styrningen av särskilda inrättningar på universitet och högskolor vanligen sker genom lärosätets ledning, vilket gör att regeringen då inte får en lika direkt styrning av verksamheten. Regeringen har normalt inte utnämningsmakt över chef för särskilda inrättningar, utan det är rektor som tillsätter chef för inrättningen. Vidare sker återrapporteringen till regeringen och övriga samhället oftast som en del av lärosätets årsredovisning, i stället för att centrumet skulle ha en egen årsredovisning. Styrkedjan blir därmed inte lika tydlig som i alternativet med en ny myndighet. Därför är det viktigt att regeringen noggrant överväger vilka styrformer som är mest ändamålsenliga.</P> <P class="p216 ft9">Den förvaltningspolitiska utvecklingen går i riktning mot att balansera tillit och kontroll i regeringens styrning av myndigheterna. Utredningen ger därför styrningsförslag på strategiskt övergripande nivå, inte detaljerade förslag på verksamhetsnivå.</P> <P class="p52 ft9">En organisations framgång är beroende av att rätt förutsättningar skapas och att organisationen styrs på ett bra sätt. Beroende på hur uppdraget till lärosätet utformas och hur medel till verksamheten fördelas kan regeringen påverka graden av styrning av arbetsmiljöcent-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">rum. Utredningen vill framhålla vikten av att regeringen, om den beslutar om placering av arbetsmiljöcentrum på Stockholms universitet, beaktar följande aspekter:</P> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">att regeringen har utnämningsmakt avseende ledning</SPAN></P> <P class="p28 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">att arbetsmiljöcentrum har egen instruktion</SPAN></P> <P class="p217 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">att arbetsmiljöcentrum har finansiering från utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och eget regleringsbrev</SPAN></P> <P class="p218 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">att arbetsmiljöcentrum har tydliga uppdrag och återrapporteringskrav, antingen i regleringsbrev eller i instruktionen. Återrapportering ska ske så att verksamhetens resultat kopplas till kostnaderna för verksamheten</SPAN></P> <P class="p219 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">att arbetsmiljöcentrum har myndighetsdialog direkt med ansvarig huvudman, förslagsvis Arbetsmarknadsdepartmentet, inom regeringen</SPAN></P> <P class="p220 ft9">Ges dessa förutsättningar får arbetsmiljöcentrum en tydlig styrning som underlättar verksamheten, samtidigt som regeringen har möjlighet att styra effektivt. Utredningen anser att arbetsmiljöcentrums verksamhet måste har rätt förutsättningar att verka självständigt och oberoende, särskilt med tanke på utvärderingsuppdraget. För att uppnå detta krävs att organisationen förmår finna en balans och att självständigheten reflekteras i styrningskedjan. Utredningen föreslår att ett vetenskapligt råd inrättas som stöd för analys- och utvärderingsverksamheten. På så sätt kan olika slags vetenskaplig kompetens ge input i verksamheten och om denna hämtas från olika delar av landet tillvaratas även det nationella intresset. Utredningen förslår också att en referensgrupp bestående av arbetsmarknadens parter och representanter från relevanta myndigheter i samverkanssfären knyts till den kunskapsspridande delen av verksamheten för att ge stöd i beslut om till exempel olika fokusområden.</P> <P class="p47 ft9">Utredningen bedömer att arbetsmiljöcentrum som en särskild inrättning vid Stockholms universitet har goda möjligheter att bli framgångsrikt, framför allt vad gäller den kunskapsbyggande och kunskapsspridande verksamheten, men ser att det finns ett antal utestående frågor att besvara vilka beskrivs ovan i avsnitt 3.3. Dessa rör bland annat hur regeringen säkrar långsiktighet och ett tydligt mandat vad gäller nationellt representantskap i olika internationella orga-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">73</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft10">nisationer, samt hur arbetsmiljöcentrum får samma tyngd som de myndigheter som organisationen ska utvärdera och samverka med i olika sammanhang.</P> <P class="p221 ft78"><SPAN class="ft33">4.2</SPAN><SPAN class="ft77">Skäl för förslaget att arbetsmiljöcentrum ska inrättas som en ny myndighet</SPAN></P> <P class="p222 ft10">Enligt direktiven ska utredningen föreslå vid vilken befintlig myndighet eller vilket befintligt lärosäte verksamheten för det nationella centrumet ska placeras. I detta avsnitt anges skälen för varför utredningen i stället föreslår att en ny myndighet inrättas.</P> <P class="p223 ft10">Utredningen anser att det finns skäl för att samla ansvar för frågor rörande kunskapsspridning och utvärdering i en ny myndighet eftersom detta säkerställer en självständig roll, oberoende och långsiktighet avseende ett komplext uppdrag och genomförandet av det. En självständig roll gentemot andra aktörer är särskilt viktigt med tanke på utvärderingsuppdraget.</P> <P class="p58 ft52">Med utgångspunkt i det offentliga åtagandet inom arbetsmiljö finns det behov av kunskap om och utvärdering av insatser på området. I dag finns en rad olika aktörer som sprider kunskap om arbetsmiljön (se avsnitt 2.2.3, 5.4 och 5.8), men det saknas en nationellt samlande och samordnande aktör som samlar in och sprider svensk och internationell forskningsbaserad kunskap och analys. Avsaknaden av en samlande och samordnande aktör gör det otydligt för mottagarna och användarna av kunskapen att veta vart de ska vända sig om de behöver information om rådande forskningsläge. Det saknas också en utvärderingstradition inom arbetsmiljöområdet. Trots omfattande arbetsmiljöpolitiska insatser genom reformer och forskningssatsningar är kunskapen begränsad om vad som faktiskt fungerar, vilka insatser som har haft avsedd effekt och i vilken mån den förda politiken är effektiv. Om regeringen vill kunna göra satsningar i framtiden bör redan gjorda insatser utvärderas så att det finns underlag för beslut att tänka om eller fortsätta göra rätt.</P> <P class="p136 ft52">En verksamhets ledningsform bör utgå från verksamhetens art, politiska prioriteringar och regeringens behov av att styra verksamheten på ett visst sätt. För att verksamheten i allmänhet och utvärderingsuppdraget i synnerhet ska kunna bedrivas på ett så självständigt och effektivt sätt som möjligt, bedömer utredningen att den nya</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32875x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft9">organisationen behöver ha rätt förutsättningar. Utredningen bedömer vidare att förutsättningarna att agera självständigt gentemot andra myndigheter är bättre om verksamheten bedrivs i en ny myndighet än inom en befintlig myndighet. För det första kräver utvärdering av arbetsmiljöpolitiken distans till de myndigheter som utvärderas för att kunna upprätthålla kvalitet och trovärdighet. För det andra har verksamheten större handlingsfrihet om den inte är en del av en annan myndighet. Dessutom faller det väl i linje med något som kan liknas vid en förvaltningspolitisk trend<SPAN class="ft39">2 </SPAN>under de senaste decennierna, det vill säga att inrätta sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter med väldefinierade områdesansvar (se tabell 2 nedan).</P> <P class="p123 ft10">Utvärderingsmyndigheter bör vara så självständiga som möjligt från det politikområde som de ska utvärdera. I dessa fall krävs en balans som tillåter att regeringen lägger uppdrag på myndigheten utan att den styrs så mycket att den inte kan utföra oberoende utvärderingar av regeringens politik.</P> <P class="p123 ft10">Ytterligare argument för att verksamheten ska vara en egen myndighet är att:</P> <P class="p224 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Arbetsmiljön bör få större tyngd i den offentliga debatten, vilket den kan få om den nya organisationen inrättas som ny myndighet.</SPAN></P> <P class="p218 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft80">Det är i regeringens intresse att kunna styra samt få direkt och tydlig återrapportering eftersom arbetsmiljön på ett indirekt sätt påverkar statens utgifter via socialförsäkrings- och pensionssystemen. Regeringen har bättre möjligheter att styra verksamheten om den bedrivs som myndighet än om den ingår som särskild inrättning på lärosäte eller på en befintlig myndighet. En myndighet har tydligare ansvarskedja eftersom ledningen själv ansvarar inför regeringen och inte genom ledningen för den myndighet som arbetsmiljöcentrum ingår i.</SPAN></P> <P class="p225 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Myndigheten tilldelas resurser i ett eget regleringsbrev och upprättar en egen årsredovisning i stället för att vara en del av en annan myndighet eller lärosätes årsredovisning.</SPAN></P> <P class="p226 ft41"><SPAN class="ft40">2 </SPAN>Statskontoret (2011).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32876x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft32"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft86">Kostnaden för en egen myndighet är ungefär den samma som om verksamheten organiseras inom en existerande myndighet.</SPAN><SPAN class="ft87">3</SPAN></P> <P class="p228 ft10">Att inrätta en utvärderingsmyndighet för arbetsmiljöpolitiken är i samklang med det övriga styrsystemet där flera politikområden har särskilda utvärderande myndigheter.<SPAN class="ft42">4</SPAN></P> <P class="p90 ft10">I tabell 2 nedan finns information om uppdrag och förutsättningar för ett antal myndigheter och andra organisationer som har till uppdrag att utvärdera regeringens politik inom olika områden. Arbetsmiljöcentrum föreslås få ett bredare uppdrag än de myndigheter som i dag utvärderar politik och samlar in och sprider kunskap i och med att uppdraget omfattar både insamling av forskning, kunskapsspridning och utvärdering.</P> <P class="p229 ft49"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft88">En stor myndighet kan exempelvis få mer fördelaktigt avtal med Statens servicecenter, men skillnaden är inte så stor att den påverkar utredningens förslag om egen myndighet. Lokalkostnader går att påverka genom val av lokalisering.</SPAN></P> <P class="p230 ft41"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft55">Statskontoret (2011).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B32877x1.jpg" style="width:760px;height:355px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p231 ft89">2</P> <P class="p232 ft92"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft91">Tabellen beskriver Expertgruppen för biståndsanalys. Denna statliga kommitté föregicks av Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev).</SPAN></P> <P class="p41 ft92"><SPAN class="ft90">2</SPAN><SPAN class="ft93">Tabellen gäller Tillväxtanalys. Denna myndighet föregicks av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).</SPAN></P> <P class="p41 ft95"><SPAN class="ft90">3</SPAN><SPAN class="ft94">Tabellen beskriver Agrifood. Denna särskilda inrättning föregicks av Statens livsmedelsekonomiska institut (SLI).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B32878x1.jpg" style="width:759px;height:362px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p233 ft95"><SPAN class="ft96">Källa: </SPAN>PM Uppdrag att genomföra en översyn av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser N 2015:D, samt egen analy s av regleringsbrev, instruktioner, årsredovisningar och hemsidor.</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft16"><SPAN class="ft14">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft97">Myndigheten föreslås heta Nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN></P> <P class="p46 ft9">Utredningen anser att myndighetens namn bör ange att verksamheten handlar om arbetsmiljö och vara relativt kort så att det är lätt att komma ihåg. Eftersom det finns många olika nätverk och organisationer som i dag sysslar med kunskapsspridning och utvärdering inom arbetsmiljöområdet bör det även framgå att myndigheten är den nationellt centrala, samlande och samordnande aktören inom den verksamhetsdelen av arbetsmiljön.</P> <P class="p123 ft10">Myndigheten kommer att bedriva verksamheter av två olika slag: 1) spridning av forskningsbaserad kunskap och 2) analys och utvärdering. Det rör sig med andra ord varken om en typisk utvärderingsmyndighet eller om ett organ med en renodlat kunskapsspridande funktion.</P> <P class="p123 ft10">Med hänsyn tagen för ovanstående överväganden föreslår utredningen följande namn: Nationellt arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p110 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Myndigheten bör placeras i Stockholm</SPAN></P> <P class="p235 ft10">Myndighetens lokalisering är av stor betydelse för den strategiska och långsiktiga kompetensförsörjningen och därmed viktig för att den nya organisationen ska lyckas i sitt uppdrag.</P> <P class="p160 ft9">Utredningen föreslår att myndigheten placeras i Stockholm. Ut- redningens analys vad gäller lokalisering har tagit med i övervägandena att det är viktigt att statliga myndigheter får en större spridning över landet. Utredningen har därför noga prövat var den nya myndigheten ska ligga. Utgångspunkt har emellertid varit att myndigheter ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt och med varsam hantering av statens resurser. Utredningen bedömer att lokalisering till Stockholm är en avgörande förutsättning för att myndigheten ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Motiven är följande:</P> <P class="p188 ft52"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft98">Kompetensförsörjning</SPAN>. Lokaliseringen är viktig för strategisk och kritisk kompetensförsörjning samt för förmågan att attrahera och behålla personal. Arbetsmiljöområdet sträcker sig över flera vetenskapliga discipliner och innefattar specialkompetenser som inte finns överallt i landet. Det innebär att verksamheten behöver för-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32880x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft52">läggas till en plats där det bedrivs forskning av hög kvalitet inom flera discipliner med relevans för arbetsmiljöområdet samtidigt som det är lätt för personer med kompetens som saknas på orten att ta sig till myndigheten för tillfälliga engagemang. Stockholm har dels nära tillgång till forskning av hög kvalitet inom vetenskapliga discipliner av relevans för arbetsmiljöområdet (samhällsvetenskap, medicin och teknik), dels bra förbindelser till övriga delar av landet vilket underlättar i de fall då kompetens som fattas behöver resa in samt för besökare från utlandet. Det finns flera exempel på problem med att rekrytera och behålla personal med specialkompetenser när en kunskapsintensiv organisation förläggs på en mindre ort. Behov av att attrahera mycket kvalificerade och erfarna medarbetare lyfts fram i utredningen inför inrättandet av Inspektionen för socialförsäkringen (SOU 2008:10), i vilken Stockholm föreslås som lokaliseringsort. Den nu nedlagda utvärderingsmyndigheten inom bistånd, SADEV i Karlstad, hade stora problem med kompetensförsörjningen.<SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft99">1</SPAN></P> <P class="p236 ft9"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft100">Effektivitet. </SPAN>För att uppnå kostnadseffektivitet bedömer utredningen att arbetsmiljöcentrum, bör ha bra reseförbindelser inom och utanför landet samt att samverkan med andra organisationer är en nödvändighet. Stockholm, liksom Göteborg, Uppsala och <NOBR>Malmö-Lund</NOBR> har goda reseförbindelser med andra länder men inom landet är Stockholm lättast att ta sig till och från. Förutsättningarna för synergieffekter mellan arbetsmiljöcentrum och andra myndigheter och organisationer med angränsande verksamhet är mycket bättre om organisationerna ligger fysiskt nära varandra. Inom arbetsmiljöområdet är parternas centralorganisationer, regering och riksdag, relevanta myndigheter och andra organisationer nästan uteslutande lokaliserade i Stockholm.</P> <P class="p92 ft9"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft100">Inflytande. </SPAN>Myndighetens kunskapsspridande verksamhet kräver nära dialog med aktörer som använder kunskapen, exempelvis arbetsgivare, fackföreningar och företagshälsovård. Dialogen är en förutsättning för att myndighetetens kunskapsprodukter, till exempel riktlinjer, och kunskapsförmedling blir så användbar som möjligt. Stockholm har fördelen att de flesta centrala aktörer är representerade i staden och det finns bra förbindelser att ta sig</P> <P class="p237 ft41"><SPAN class="ft101">1 </SPAN><SPAN class="ft40">5 </SPAN>Statskontoret (2012), s. 83.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft12">mellan arbetsmiljöcentrum och andra platser i landet, vilket underlättar möten.</P> <P class="p239 ft10"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft102">Att nå ut. </SPAN>Kunskapsspridningsuppdraget förutsätter att det är enkelt att bedriva kommunikationsinsatser nationellt och internationellt. Digital information är inte beroende av organisationens lokalisering men seminarier, konferenser och möten är det. Fördelen med Stockholm är goda reseförbindelser till och från olika delar av landet och andra länder samt närheten till viktiga aktörer.</P> <P class="p147 ft9">Tabell 3 nedan illustrerar utredningens bedömningar av lämplig lokalisering i olika städer enligt de argument som listats ovan. Skillnader av betydelse mellan alternativen har framför allt att göra med kompetensförsörjning, närhet till viktiga aktörer och möjlighet att nå ut.</P> <P class="p84 ft10">Stockholm bedöms som lämpligast genom en kombination av faktorer. Här finns stark forskning inom samtliga fält av relevans för arbetsmiljön och ett stort utbud av arbetskraft med relevant specialistkomptens. Här finns en omedelbar närhet till de mest centrala aktörerna inom arbetsmiljöområdet, både myndigheter och arbetsmarknadens parter, men också mycket goda reseförbindelser nationellt och internationellt.</P> <P class="p62 ft9">Uppsala ligger på pendlingsavstånd från arbetsmiljöcentrums viktigaste samverkansorganisationer i Stockholm men saknar Stockholms vetenskapliga bredd och har ett mindre utbud av arbetskraft med de specialkompetenser som Stockholm kan erbjuda.</P> <P class="p61 ft9">Göteborg och <NOBR>Lund-Malmö</NOBR> liknar varandra i det att de båda är dynamiska storstadsregioner. Båda har, liksom Uppsala, starka forskningsmiljöer men saknar den kombinationen av djup och bredd samt struktur för samverkan över lärosätesgränser som finns i Stockholm. Utbudet av specialistkompetenser inom arbetsmiljöområdet är mer begränsat än det utbud som finns i huvudstaden. Båda saknar dessutom närheten till de centrala arbetsmiljöaktörerna som finns i Stockholm. Göteborg och <NOBR>Lund-Malmö</NOBR> liknar också varandra genom att de båda har goda reseförbindelser utomlands, men sämre än <NOBR>Stockholm-Uppsala</NOBR> då det gäller resor inom landet.</P> <P class="p62 ft34">Utredningen bedömer städer utanför de tre storstadsregionerna som mindre lämpliga för lokalisering av arbetsmiljöcentrum eftersom de varken kan garantera den kompetensförsörjning som be-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B32882x1.jpg" style="width:434px;height:343px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft12">hövs eller den strategiska samverkan som behövs med andra organisationer.</P> <P class="p241 ft103"><SPAN class="ft103">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft104">Förslag på styrning av myndigheten</SPAN></P> <P class="p76 ft105">Utredningen föreslår att myndigheten inrättas som en enrådsmyndighet som leds av en generaldirektör. Utredningen ger nedan förslag på styrningen på strategiskt övergripande nivå, men inte detaljerade förslag på verksamhetsnivå. Utredningen anser att det är av största vikt att den nya myndigheten har en självständig roll gentemot politiken som ska utvärderas. Därför är det viktigt att självständigheten reflekteras i regeringens styrning av myndigheten. Självständighet reflekterar även den förvaltningspolitiska utvecklingen mot att balansera tillit och kontroll i regeringens styrning av myndigheterna.</P> <P class="p77 ft106">Samtidigt vill utredningen understryka vikten av dialog mellan arbetsmiljöcentrum och omvärlden och föreslår att ett vetenskapligt råd inrättas som stöd för analys- och utvärderingsverksamheten. På så sätt kan olika vetenskaplig kompetens ge input i verksamhet och om denna hämtas från olika delar av landet tillvaratas även det nationella</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft9">intresset. Utredningen föreslår också att en referensgrupp sammansatt av arbetsmarknadens parter och representanter från myndigheter inom arbetsmiljöområdet eller nära angränsande områden knyts till den kunskapsspridande delen av verksamheten för att ge stöd i olika beslut av till exempel fokusområden. För att uppnå effektivitet finns behov av att arbetsmiljöcentrum, Arbetsmiljöverket och Forte samverkar i kontakterna med externa parter.</P> <P class="p242 ft78"><SPAN class="ft33">4.3</SPAN><SPAN class="ft77">Kompetensbehov, omfattning av verksamhet och kostnader för de två förslagen</SPAN></P> <P class="p31 ft14"><SPAN class="ft14">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Kompetensbehov</SPAN></P> <P class="p121 ft9">Det samlade kompetensbehovet skiljer sig inte märkbart mellan de två förslagen, men i förslaget att förlägga verksamheten på Stockholms universitet måste bemanning vara i linje med rekryteringsprinciper som är specifika för lärosäten. Vissa kompetensbehov kan tillgodoses centralt av universitetet i stället för att kompetensen anställs på centrumet. Det kan till exempel gälla bibliotekarie, IT, personalvetare och juridik. För att genomföra verksamheten och uppdraget behöver universitetet även samarbeta med andra lärosäten som har de specialkunskaper som behövs för att fullfölja uppdraget.</P> <P class="p123 ft10">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrums kärnverksamhet i båda förslagen ska bygga på fyra funktioner (se figur 4.1 nedan) som var och en kräver olika kompetenser.</P> <P class="p218 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft80">Kunskapsspridning innebär att bevaka och sammanställa forskningsbaserad kunskap samt sprida den till olika målgrupper. För utvärderingsfunktionen innebär det framför allt att förmedla resultaten till de aktörer som utformar politiken. Såväl nyttiggörande av forskning som kommunikation är viktiga byggstenar för att kunskapsspridningen ska fungera på ett bra sätt. I detta arbete ingår samarbete med forskningsråden om hur resultaten från den forskningen som de finansierar ska kommuniceras.</SPAN></P> <P class="p190 ft108"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft107">Analys och utvärdering innebär att följa upp och analysera arbetsmiljöpolitikens effekter. Arbetet ska ske i nära samverkan med andra aktörer inom området, samtidigt som oberoendet värnas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32884x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">Nyttiggörande innebär att bearbeta forskningsresultat så att den forskningsbaserade kunskapen kommer till användning i det praktiska arbetsmiljöarbetet. Det kan ske genom metodutveckling, evidensbaserade riktlinjer eller andra slags vetenskapligt baserade stöd. För att verksamheten ska leda till så användbara slutprodukter som möjligt utvecklas de i nära samverkan mellan myndigheten och de som sedan ska använda sig av kunskapen.</SPAN></P> <P class="p243 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft80">Kommunikation innebär att sprida resultaten från alla de verksamheter som bedrivs inom organisation. Syftet med funktionen är att nå de målgrupper som identifierats på ett effektivt sätt, till exempel genom nyhetsbrev och sociala medier.</SPAN></P> <P class="p244 ft109">Kunskaps-</P> <P class="p245 ft110">spridning</P> <P class="p246 ft109">Utvärdering och analys</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p20 ft110">Kommu-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p247 ft110">Nyttig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p43 ft110">nikation</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p247 ft111">görande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft9">Arbetsmiljöcentrums verksamhet kommer att vara personalintensiv. För att lyckas som oberoende analys- och utvärderingsmyndighet och nationellt centrum för kunskap om arbetsmiljö behövs rätt kompetensförsörjning som tillåter att uppdragen genomförs på ett självständigt sätt och att produktionen genomgående håller hög kvalitet.</P> <P class="p77 ft52">Personal behöver rekryteras så att den sammantaget har flervetenskaplig kompetens och genomgående god förtrogenhet med teori och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">84</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft52">metod inom respektive vetenskaplig disciplin. Flervetenskap innebär att forskare arbetar med samma frågor och fenomen utifrån olika vetenskapliga perspektiv, i detta fall med utgångspunkt i verkliga problem relaterade till arbetsmiljö samt behov av nya analyser relaterade till politikområdet. Utvärderingsuppdraget kräver kompetens vad gäller utvärderingsmetodik (bland annat design av effektutvärderingar) men också problemformulerande kompetens för de förstudier och fördjupande analyser som behövs för uppslag och förståelse om vad som ska utvärderas. Vidare krävs kunskap om datamaterial, metoder och programvara som är relevanta för uppdragen. Analytikerna och utredarna verksamma vid centret bör även ha bred kunskap om vilken forskningsbaserad kunskap som produceras inom arbetsmiljöområdet och var denna forskning bedrivs för att axla rollen som nationellt kunskapscentrum inom arbetsmiljöområdet. Utredningen föreslår vidare att bemanningen omfattar den statistiska kompetens som krävs för att kunna använda och utveckla datamaterial och eventuellt initiera ny datainsamling av relevans för arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p155 ft9">För den nyttiggörande och kommunicerande verksamheten krävs en bemanning med annan kompetens och profil. För det första behövs kommunikatörer som kan förmedla forskningsbaserad kunskap på ett målgruppsanpassat sätt. För det andra behövs webbredaktörer som vet hur information och kunskap ska presenteras genom olika kanaler så att de når målgrupperna. Dessutom behöver arbetsmiljöcentrum en bibliotekarie som kan bistå den egna personalen, andra organisationer och intressenter att finna den forskningsbaserade kunskap de söker. För såväl kommunikatörer, webbredaktörer som bibliotekarie gäller att de behöver samverka med de analytiker och utredare som verkar på arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p84 ft10">Förutom kärnverksamheterna kommer myndigheten även att behöva ett antal verksamhetsstödjande funktioner som kräver olika slags kompetenser.</P> <P class="p61 ft9">Myndigheten behöver ha en flexibilitet i form av sakkunniga experter som kan knytas upp för enskilda projekt. Experterna möjliggör att myndigheten blir snabbfotad om verksamheten behöver ändra inriktning, till exempel om ett nytt arbetsmiljöproblem uppstår eller regeringen lägger ett nytt uppdrag på myndigheten.</P> <P class="p249 ft9">En ny verksamhet behöver utvecklas och växa genom att skynda långsamt och i takt med att uppdrag läggs ut på myndigheten. På så</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft9">sätt kan en balanserad och kompetent arbetsstyrka uppnås utan att göra avsteg från kravet på hög vetenskaplig kvalitet. Utredningen föreslår att verksamheten byggs upp under en treårsperiod. Sammanfattningsvis föreslår utredningen att kompetens inom följande tre områden finns representerade i den nya organisationen:</P> <P class="p117 ft14">Analys och utvärdering</P> <P class="p250 ft113"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft112">Analytiker med forskarkompetens inom de vetenskapliga discipliner som behövs för att få en bred överblick över fältet och djup förståelse för arbetsmiljöfrågorna och deras betydelse.</SPAN></P> <P class="p251 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Utredare med kompetens och erfarenhet inom arbetsmiljöområdet samt av analys, utvärdering, spridning och nyttiggörande av kunskap.</SPAN></P> <P class="p197 ft14">Kommunikation</P> <P class="p252 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Kommunikatörer med kompetens och erfarenhet av att kommunicera forskningsbaserad kunskap</SPAN></P> <P class="p251 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Webbredaktörer med kompetens och erfarenhet av arbetsmiljöområdet och/eller forskningsbaserad kunskap</SPAN></P> <P class="p253 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Bibliotekarie med kunskap om de forskningsfält som berör arbetsmiljöområdet</SPAN></P> <P class="p117 ft14">Övriga kompetenser</P> <P class="p51 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Ekonomi- och verksamhetsstyrning</SPAN></P> <P class="p254 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Personalvetare</SPAN></P> <P class="p255 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Juridisk kompetens inom personuppgiftsområdet och offentlig upphandling</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Administration</SPAN></P> <P class="p254 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">IT</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft14"><SPAN class="ft14">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Omfattning av arbetsmiljöcentrums verksamhet och kostnader</SPAN></P> <P class="p134 ft9">Utredningen bedömer att verksamheten i båda förslagen, när den efter ungefär tre år är fullt utbyggd, kommer att kräva ungefär lika stora resurser. Utöver personalkostnader tillkommer kostnader för bland annat data, kommunikation, resor, lokaler, IT och externa uppdrag. Totalt innebär det en kostnad på 45 miljoner kronor 2020.</P> <P class="p160 ft9">Enligt direktiven finns möjlighet att föreslå finansiering från andra aktörer. Utredningen finner samfinansiering möjlig i samverkan med exempelvis arbetsmarknadens parter, så länge det inte påverkar arbetsmiljöcentrums oberoende (se diskussion i kapitel 6). Avgiftsfinansiering av viss del av verksamheten, exempelvis i samband med större konferenser eller kommunikationsuppdrag kan också vara möjligt, men utgör inte förutsättningar för verksamheten. Budgeten nedan har dock inte tagit hänsyn till extern finansiering eftersom det inte är tänkt vara en förutsättning för verksamheten och att beräkningarna då även blir osäkra.</P> <P class="p47 ft9">Budgeten är beräknad utifrån schabloner där sådana har varit möjliga att använda, till exempel för personalkostnader, lokalkostnader, IT och telefoni, och i fallet särskild inrättning centrala kostnader till universitetet. Kostnaden för de evidensbaserade riktlinjerna motsvarar finansieringsbeloppet under 2017. För övriga delar av budgeten har utredningen uppskattat kostnaderna genom att basera beräkningarna på kostnaden i andra kunskapsbaserade myndigheter med internationella resor och som hanterar data, samt betänkanden från relevanta organisationskommittéer.</P> <P class="p48 ft14">Personalkostnader</P> <P class="p258 ft12">Personalkostnaderna består av lönekostnader inklusive sociala avgifter, kompetensutveckling och personalvårdande insatser.</P> <P class="p179 ft14">Kommunikationskostnader</P> <P class="p121 ft52">Kommunikationskostnaderna är svåra att beräkna och varierar beroende på vilken typ av kommunikationsverktyg ledningen i den nya myndigheteten väljer för att bedriva kunskapsspridning. Kunskaps-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft10">överföring och kommunikation bör ske genom digitala kanaler men bygger även på personliga möten med olika delar av samhället. I denna kostnadspost ingår även kostnader för publikationer, däribland ansvaret för att publicera tidskriften Arbete och hälsa och kunskapssammanställningar.</P> <P class="p117 ft14">Evidensbaserade riktlinjer</P> <P class="p259 ft10">Kostnaderna för att utveckla och uppdatera evidensbaserade riktlinjer med inriktning mot företagshälsovården och andra intressenter. Kostnaderna inkluderar löner samt övriga kostnader förknippade med verksamheten, till exempel för seminarier, framtagning av dokument, spridning på webben.</P> <P class="p117 ft14">Resekostnader</P> <P class="p259 ft10">Resekostnaderna omfattar kostnader för att arbetsmiljöcentrum ska vara representerade i ett antal nätverk och organisationer på europeisk och övrig internationell nivå, deltagande vid internationella konferenser samt resor inom Sverige för att sprida resultat och forskningsbaserad kunskap över landet.</P> <P class="p117 ft14">Data och bibliotek</P> <P class="p116 ft9">Kostnaderna för data omfattar inköp av data, samt drifts- och utvecklingskostnader av databaser. Datakostnaderna har en lägre budget för den särskilda inrättningen vid Stockholms universitet eftersom verksamheten eventuellt kan använda sig av universitets avtal. Vidare ingår biblioteksfunktionens kostnader för att bland annat ta över ansvaret för litteraturdatabasen Nya Arbline (se avsnitt 5.5) och kostnader för tillgång till vetenskapliga tidskrifter, <NOBR>e-böcker</NOBR> och sökdatabaser. Bibliotekskostnaderna kan eventuellt minskas om Arbetsmiljöcentrum får tillgång till de resurser som Stockholms universitetsbibliotek har genom avtal med olika leverantörer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p260 ft14">Centrala kostnader</P> <P class="p134 ft52">I förslaget att placera arbetsmiljöcentrum på Stockholms universitet måste ett bidrag betalas för att täcka universitetets centrala kostnader för till exempel ekonomi- och personaladministration, juridik, IT, fastighetsavdelningen, ledningsstöd och personalavdelning.</P> <P class="p261 ft14">Lokalkostnader</P> <P class="p262 ft10">I förslaget att placera arbetsmiljöcentrum vid Stockholms universitet kommer universitet att debitera en hyra. För närvarande är universitetets rikthyra 3 500 kr/kvm.</P> <P class="p123 ft10">I förslaget att inrätta en ny myndighet i Stockholm kommer myndigheten att betala lokalhyra. Ekonomistyrningsverket anger en rikthyra på 3 075 kr/kvm i centrala Stockholm och en rikthyra på 1 075 kr/kvm i närförort.</P> <P class="p48 ft14">Externa uppdrag</P> <P class="p262 ft10">Utredningen föreslår att myndigheten har en basbemanning och ett antal projektanställda för att öka flexibiliteten. Utöver de fast anställda och projektanställda kommer myndigheten att behöva lägga externa uppdrag på experter inom särskilda områden. Möjligheten att anlita externa experter möjliggör den bredd och det djup som behövs för att arbetsmiljöcentrum ska kunna hålla en hög vetenskaplig kvalitet, samtidigt som verksamheten är kostnadseffektiv. Externa uppdrag innefattar även uppdrag att ta fram statistik och data, samt andra typer av uppdrag.</P> <P class="p179 ft14">Övriga kostnader</P> <P class="p262 ft10">Övriga kostnader inkluderar el, städning, kontorsmaterial för båda förslagen. För förslaget att inrätta en ny myndighet ingår även kostnader till Statens servicecenter för att hantera löne- och ekonomiadministration.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p191 ft14">Uppskattad budget år <NOBR>2018–2020</NOBR></P> <P class="p259 ft10">Sammanställningarna nedan (tabell 4 och 5 nedan) visar på ett behov av cirka 45 miljoner kronor för båda förslagen när verksamheten är fullt utbyggd år 2020 (i 2017 års penningvärde). Kostnaderna för förslaget om en särskild inrättning vid Stockholm universitet (tabell 4) blir i stort sätt lika höga som förslaget att inrätta en ny myndighet (tabell 5).</P> <P class="p89 ft10">I förslaget om en särskild inrättning vid Stockholms universitet har utredningen uppskattat ett behov på 28 årsarbetskrafter från och med år tre. I förslaget om en ny myndighet har utredningen uppskattat ett behov av 30 årsarbetskrafter från år tre. Skillnaden beror på att den särskilda inrättningen vid Stockholms universitet troligtvis kan utnyttja den kompetens som redan finns på lärosätet, till exempel för juridiska frågor, datafrågor och bibliotekstjänster. Kostnaderna för dessa tjänster kommer då i stället att faktureras internt inom universitetet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B32891x1.jpg" style="width:433px;height:454px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p43 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td15"><SPAN class="p263 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td72"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td73"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td75"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td76"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td72"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td73"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td71"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">91</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B32892x1.jpg" style="width:417px;height:451px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td77"><SPAN class="p20 ft28">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td78"><SPAN class="p44 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td80"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td82"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft36">Bakgrund och motivation till ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft33"><SPAN class="ft33">4.4</SPAN><SPAN class="ft38">Viktigt med samverkan</SPAN></P> <P class="p264 ft10">För att genomföra sitt uppdrag och för att förankra strategier, processer och behov i omvärlden kommer arbetsmiljöcentrum i båda förslagen att behöva samverka i olika former med arbetsmarknadens parter, myndigheter, universitet och högskolor samt andra organisationer, till exempel:</P> <P class="p265 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Arbetsmarknadens parter, exempelvis LO, Saco, TCO, Svenskt näringsliv och SKL.</SPAN></P> <P class="p218 ft108"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft107">Myndigheter som ingår i centrumets samarbetessfär: Arbetsmiljöverket, Forte, IFAU, Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, ISF, SBU, Vinnova och Folkhälsomyndigheten.</SPAN></P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">Universitet och högskolor samt andra organisationer som bedriver forskning, exempelvis de landstingsfinansierade arbetsmedicinska klinikerna.</SPAN></P> <P class="p266 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Andra organisationer som sprider kunskap om arbetsmiljö, till exempel AFA Försäkring och Prevent.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">93</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32895x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p267 ft67"><SPAN class="ft13">5</SPAN><SPAN class="ft66">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN></P> <P class="p268 ft9"><SPAN class="ft83">Utredningens förslag</SPAN>: Arbetsmiljöcentrum ska ha ett löpande bevakningsuppdrag för kunskapsutveckling inom området arbetsmiljö. Detta omfattar att bevaka forskning och debatt både nationellt och internationellt, samt andra myndigheters och organisationers rapportering. Arbetsmiljöcentrum ska genomföra analyser och utvärderingar av arbetsmiljöpolitiken och samla in och sprida forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljö i samverkan med bland andra forskningsråden. Särskild tyngdpunkt ska ligga på arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher och arbetsplatser. Arbetsmiljöcentrum ska arbeta med statistik och bidra till utvecklingen av indikatorer och datamaterial inom arbetsmiljöområdet, men inte vara statistikproducerande. Arbetsmiljöcentrum ska också stärka Sveriges internationella engagemang i arbetsmiljöfrågor.</P> <P class="p269 ft33"><SPAN class="ft33">5.1</SPAN><SPAN class="ft38">Skäl till förslagen</SPAN></P> <P class="p270 ft10">Arbetsmiljöcentrum ska bidra till en bättre arbetsmiljö och en mer effektiv arbetsmiljöpolitik genom att bevaka, samla och stärka kunskap inom arbetsmiljöområdet med särskild tyngdpunkt på kvinnodominerade branscher och arbetsplatser. Arbetsmiljöcentrum ska göra kunskapen tillgänglig för olika mottagargrupper och bidra till att den kommer till praktisk nytta. Arbetet ska ske i samverkan med bland andra forskningsråden.</P> <P class="p47 ft52">Verksamhetens mottagargrupper omfattar svenska och utländska aktörer inom arbetsmiljöområdet och angränsande områden. Bland mottagarna för såväl utvärderingsverksamheten som den kunskaps-</P> <P class="p271 ft31">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft12">spridande verksamheten finns även media och den intresserade allmänheten.</P> <P class="p272 ft34">Den analyserande och utvärderande verksamheten ska leda till utvärderingar av den förda arbetsmiljöpolitiken och dess effekter samt till förstudier och kompletterande analyser som gör att kunskapsläget förbättras generellt och specifikt inför utvärderingar. Syftet med underlagen är att ge stöd åt regeringen i utformande av politiken. Även myndigheter som implementerar arbetsmiljöpolitiken har nytta av analys och utvärdering, liksom arbetsmarknadens parter i samband med strategiskt arbete.</P> <P class="p58 ft9">Den kunskapsspridande verksamheten har delvis andra målgrupper. Genom att samla och sprida forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljö skapas underlag för den pågående diskussionen om hur arbetslivet fungerar och hur arbetsmiljön i olika avseenden kan förbättras. Mottagargrupperna är framför allt de aktörer som utför och ger stöd till det praktiska arbetsmiljöarbetet: arbetsgivare, myndigheter, företagshälsovården, skyddsombud, fackliga organisationer, forskare, kunskapsspridande organisationer samt internationella arbetsmiljöorganisationer.</P> <P class="p59 ft52">Bearbetningar av kunskapsunderlag, exempelvis utveckling av evidensbaserade riktlinjer eller andra slags verktyg, bidrar till att kunskapen kommer till större användning i praktiken. Aktörer som bedriver praktiskt arbetsmiljöarbete får därmed forskningsbaserade hjälpmedel (se fördjupad diskussion kring nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap i avsnitt 5.7). Utredningen bedömer att nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap är en del i den framtida verksamheten och har i uppdrag av regeringen, genom tilläggsdirektivet (dir. 2016:79, se bilaga 2), att lägga förslag på en sådan verksamhet: det framtida ansvaret för utveckling av riktlinjer som stödjer evidensbaserad praktik i företagshälsovården. En annan utgångspunkt för denna inriktning på produktion och spridning av forskningsbaserad kunskap är övertygelsen om att vetenskapligt grundad och fördjupad generellt giltig kunskap är det bästa sättet att långsiktigt stärka både arbetsmiljöarbetet och tilltron till den förda politiken. Arbetsmiljöcentrum ska samarbeta med de forskningsfinansierade myndigheterna om hur resultaten från den forskning som myndigheterna finansierar ska kommuniceras.</P> <P class="p273 ft9">Det är viktigt att den nya verksamheten uppfattas som självständig, trovärdig och att den efter ett uppbyggnadsskede intar rollen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B32897x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft10">som Sveriges nationella centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. För att uppnå en sådan ställning krävs att verksamheten har förtroende från forskarsamhället, politiken, myndigheter, arbetsmarknadens parter och allmänheten.</P> <P class="p123 ft10">Trovärdighet kan bara uppnås genom oberoende, transparens och hög vetenskaplig kvalitet. Utredningen föreslår därför att arbetsmiljöcentrum bemannas med de kompetenser som behövs för att utföra sitt uppdrag, tillämpar vetenskapliga metoder, kommunicerar sina resultat och för en kontinuerlig dialog med olika intressenter exempelvis genom en referensgrupp bestående av arbetsmarknadens parter och företrädare för myndigheter med angränsande verksamheter.</P> <P class="p274 ft35"><SPAN class="ft33">5.2</SPAN><SPAN class="ft68">Arbetsmiljöcentrum ska utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken</SPAN></P> <P class="p275 ft44"><SPAN class="ft114">Utredningens förslag: </SPAN>Arbetsmiljöcentrum ska, på uppdrag av regeringen och på eget initiativ, bedriva utvärdering av den förda arbetsmiljöpolitiken, genomföra andra kvantitativa och kvalitativa analyser, utveckla och anpassa lämpliga utvärderingsmetoder, samt samverka med andra myndigheter.</P> <P class="p276 ft14"><SPAN class="ft14">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p134 ft34">Utvärdering av offentliga insatser är viktigt. Genom utvärdering vill regeringen kunna kontrollera myndigheters effektivitet, öka insynen i offentlig verksamhet, få underlag till politikens utveckling, stöd i styrningen av myndigheterna och hjälp med att lösa samhällsproblem. Det blir genom utvärdering tydligt vilka insatser som fungerar och i vilken mån de är effektiva och bidrar till högre politiska mål, i arbetsmiljöcentrums fall en bättre arbetsmiljö.</P> <P class="p160 ft34">Det har blivit allt vanligare med sektorsspecifik utvärdering som är fristående i förhållande till politikens implementering. Under de två senaste decennierna har antalet utvärderingsmyndigheter ökat. Två sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter angränsar till arbetsmiljöområdet eftersom det tangerar såväl arbetsmarknadssom hälso- och sjukvårdsfrågor: IFAU och ISF.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">97</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p277 ft52">Även andra myndigheter bedriver analys- och utvärdering. Exempel på sådana med anknytning till arbetsmiljöområdet är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket. Alla har analysavdelningar, i de första två fallen stora. Såväl Arbetsförmedlingens som Försäkringskassans analysavdelningar bedriver olika slags uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten, som kompletteras av utvärderingar som görs av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), IFAU och ISF. Medan de politikutförande myndigheternas analyser och utvärderingar är kopplade till uppdrag och spelar stor roll för det interna arbetet, fyller utvärderingsmyndigheterna en annan roll. Analys- och utvärderingsmyndigheterna genomför i hög grad analyser som annars inte skulle bli gjorda, exempelvis förstudier inför utvärderingar, kompletterande analyser i samband med att kunskapsluckor identifieras, samt systematisk översyn av såväl metoder som slutsatser i olika offentliga utredningar och politiska förslag. Det rör sig alltså om kompletterande snarare än konkurrerande verksamhet, vilket bidrar till mångfald i det politiska beslutsunderlaget, vilket i sin tur påverkar både debatt och politikutformning på ett fördjupande sätt.</P> <P class="p59 ft34">I dagsläget saknar arbetsmiljöområdet en analys- och utvärderingsmyndighet, trots att arbetsmiljöpolitiken präglas av ett komplext samspel och ömsesidigt beroende mellan insatser inom många olika politikområden. Det är angeläget att förhållanden i samhället och insatser inom olika politikområden analyseras och granskas utifrån ett arbetsmiljöperspektiv för att ge bästa möjliga kunskapsunderlag till beslutsfattare inom den statliga förvaltningen och till andra mottagare. Det finns ett behov av att komplettera myndigheternas analysverksamhet med en annan analys- och utvärderingsfunktion som belyser frågor utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det behövs också ökad kunskap om och förståelse för arbetsmiljöns utveckling i Sverige och internationellt, inte minst i branscher och yrken med olika könssammansättning.</P> <P class="p58 ft9">Hur detta ska göras är en fråga som ställer krav på den kompetens som anställs vid arbetsmiljöcentrum och utformningen av olika projekt. Det är inte utredningens uppgift att föregripa den framtida ledningens arbete i detta avseende, men det framstår som angeläget att kunskap sammanställs och kompletteras på ett sätt som avancerar kunskapsläget. Det är i sammanhanget särskilt angeläget att kartlägga och analysera skillnader i arbetsmiljö och arbetsvillkor mellan kvinno-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft52">dominerade respektive mansdominerade branscher och arbetsplatser. Det gäller såväl principer för arbetets organisering, ledarskap, och psykosociala villkor som hur detta varierar över tid och påverkas av ekonomisk och teknologisk förändring. I detta sammanhang är det viktigt att offentlig statistik, till exempel Arbetsmiljöundersökningen, används för att analysera sjukfrånvaro, sjuknärvaro, och i vilken mån arbetstagare upplever stress och ohälsa. Det är också viktigt att fokus på hälsorisker utvidgas till att omfatta andra arbetsutfall, som exempelvis engagemang, prestation och produktivitet, liksom klassiska ekonomiska utfall som karriär och inkomst. Det behövs också en samlad bild av familjebildningens och familjesituationens betydelse för män och kvinnor i olika branscher och på olika arbetsplatser eftersom dessa faktorer påverkar den totala arbetsbördan, framför allt för kvinnor.</P> <P class="p278 ft9">Utredningen anser att arbetsmiljöcentrum kan komplettera andra analys- och utvärderingsfunktioner genom att ta ett helhetsgrepp på arbetsmiljörelaterade frågor och, genom sin samordnande roll, skapa förståelse utifrån en kedja av studier med koppling till arbetsmiljö, arbetslivet och arbetsmarknaden. Denna kedja bör omfatta studier på större, representativa datamaterial, som man kan generalisera utifrån samband på övergripande nivå. Kedjan bör även omfatta studier baserade på andra material, exempelvis branschvisa, yrkes- eller företagsspecifika, som medger att man kan komma åt specifika arbetsmiljöfaktorer och/eller mekanismer som ligger bakom tidigare etablerade samband. Arbetet kräver att arbetsmiljöcentrum får ett tydligt mandat som samordnande funktion. Arbetet kräver också samverkan mellan olika forskare och utredare som ska sammanställa kunskapen och avancera kunskapsläget för att få till en helhetsbild.</P> <P class="p62 ft9">Arbetsmiljöcentrum ska ha särskilt fokus på kvinnodominerade branscher och arbetsplatser. Sett till existerande forskning på området ser utredningen att mer nyanserade analyser av olika typer av arbets- och hälsorelaterade utfall kan bidra till en bättre förståelse av något som är ett sektorproblem snarare än ett renodlat kvinnoproblem. Ett bättre kunskapsunderlag kan informera politiken och hjälpa till att identifiera mer exakt vilka insatser som behövs. Detta är ett exempel på hur samlad och fördjupad kunskap kan bidra till att utforma bättre arbetsmiljöpolitik och strategier för praktiskt arbetsmiljöarbete som gagnar både män och kvinnor och bidrar till ökad produktion. Arbetsmiljöcentrum kan i detta avseende också</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">99</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft12">bidra med kunskapsunderlag som gör att arbetsmiljöpolitiska insatser går att utvärdera med avseende på effekt och effektivitet.</P> <P class="p272 ft52">Arbetsmiljöverket har utvärderat sin verksamhet sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> På <NOBR>2000-talet</NOBR> höjdes ambitionsnivån genom inrättandet av en särskild utvärderingsenhet: Verksamhetsutveckling och samordning (VUS). VUS tog ett helhetsgrepp på utvärderingsverksamheten fram till 2006/07, då enheten lades ned på grund av neddragningarna av Arbetsmiljöverkets budget. Även efter VUS nedläggning har utvärderingar genomförts, till exempel av kommunikationskampanjer, inspektionsverksamheten och satsningarna på systematiskt arbetsmiljöarbete och på kvinnors arbetsmiljö, men utan en tydlig strategi. Fokus har heller inte varit på effektutvärdering och effektivitet. Nu har emellertid Arbetsmiljöverket åter fokus på området och effektutvärdering har utsetts till ett av Arbetsmiljöverkets fyra strategiska mål <NOBR>2016–2018.</NOBR> Ett program är under uppbyggnad på enheten för statistik och analys i syfte att styra och samordna utvärderingsverksamheten. Målet med programmet är att Arbetsmiljöverket ska göra färre utvärderingar än tidigare, men att dessa utvärderingar ska vara mer genomarbetade, med ett klart syfte och en plan för hur resultaten ska användas. Verksamheten finansieras med myndighetens reguljära budget. Förebilder finns framför allt i Norge, där arbetsinspektionen systematiskt utvärderar sin verksamhet.</P> <P class="p213 ft10">Med utgångspunkt i de rekommendationer som framförts i utredningar och från Statskontoret ska arbetsmiljöcentrum göra bedömningar kring effekter och effektivitet inom arbetsmiljöpolitiken som kan utgöra underlag för regeringen och riksdag i utformningen av arbetsmiljöpolitiken.</P> <P class="p58 ft9">Utredningen föreslår att Arbetsmiljöverket även fortsättningsvis genomför utvärderingar inriktade på verksamheten, vilket är viktigt för organisationens interna arbete och utveckling. Eftersom Arbetsmiljöverkets verksamhet ingår i arbetsmiljöpolitiken är det ofrånkomligt att Arbetsmiljöverket och arbetsmiljöcentrum i vissa fall kommer att utvärdera samma fråga eller område, liksom exempelvis ISF och Försäkringskassan i vissa fall analyserar samma fenomen. Syftet med utvärderingarna ska däremot inte vara detsamma. Medan arbetsmiljöcentrums utvärderingar av politiken syftar till att förbättra politikens utformning och effektivitet, är syftet med Arbetsmiljöverkets utvärderingar att utveckla den egna verksamheten. Båda behövs, men av olika anledningar, och stärker tillsammans</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft10">arbetsmiljöområdet. Ytterligare en anledning till att utvärderingar från båda organisationerna behövs är att de med stor sannolikhet kommer att vara olika metodologiskt sett och att de därmed kommer att komplettera varandra.</P> <P class="p281 ft12">För att utföra detta uppdrag krävs att arbetsmiljöcentrum:</P> <P class="p224 ft10"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft115">Bygger upp den kompetens som behövs för att utföra olika typer av uppföljning och utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Denna kompetens bör hämtas från de samhällsvetenskapliga fält där utvärderingsmetodik är utvecklad och kompletteras med fältspecifik kompetens inom arbetsmiljöområdet.</SPAN></P> <P class="p265 ft10"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft116">Tar fram underlag till regeringen för den löpande resultatstyrningen och resultatbedömningen.</SPAN></P> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft117">Genomför utvärderingar:</SPAN></P> <P class="p282 ft10"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft118">Effektutvärdering: övergripande kontrafaktisk analys och utvärdering av effekter av arbetsmiljöpolitiken.</SPAN></P> <P class="p283 ft10"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft118">Effektivitetsutvärdering: övergripande analys och utvärdering av hur effektivt arbetsmiljöpolitiken genomförs.</SPAN></P> <P class="p282 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft119">Processutvärdering: uppföljningar samt analyser av insatser inom enstaka områden/projekt.</SPAN></P> <P class="p284 ft12"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft117">Anpassar och utvecklar nya metoder för utvärdering av arbetsmiljöpolitiken.</SPAN></P> <P class="p285 ft10"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetar med olika datamaterial som finns tillgängliga, framför allt longitudinella register- och surveydata, och bidrar till utveckling av indikatorer.</SPAN></P> <P class="p199 ft14"><SPAN class="ft14">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p286 ft10">Analys- och utvärderingsverksamheten på arbetsmiljöcentrum kommer att:</P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">bidra med underlag till regeringens arbete med att utforma arbetsmiljöpolitiken</SPAN></P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">komplettera och bygga vidare på Arbetsmiljöverkets utvärderingar av den egna verksamheten samt komplettera Arbetsmiljöverkets analysverksamhet</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft119">bidra med underlag till det strategiska arbetsmiljöarbete som bedrivs av arbetsmarknadens parter</SPAN></P> <P class="p288 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft119">komplettera utvärderingsverksamheten på myndigheter som utvärderar angränsande politikområden</SPAN></P> <P class="p82 ft9">Tabell 5.1 nedan illustrerar hur utredningen ser den framtida relationen mellan arbetsmiljöcentrums analys- och utvärderingsverksamhet och den som i dag bedrivs på olika myndigheter. Arbetsmiljöverkets analys- och utvärderingsverksamhet är den som mest liknar arbetsmiljöcentrums föreslagna uppdrag. Syftena med de båda organisationernas analyssom utvärderingsverksamheter skiljer sig emellertid åt. I arbetsmiljöcentrums fall är forskningsbaserad kunskap och utvärdering kärnan i uppdraget. Arbetsmiljöverkets uppdrag är framför allt att bedriva tillsyn av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen samt att utforma och sprida föreskrifter och allmänna råd om dessa lagar. Eftersom arbetsmiljöcentrums uppdrag blir att analysera och utvärdera arbetsmiljöpolitiken, i vilken Arbetsmiljöverkets verksamhet ingår, föreslår utredningen att Arbetsmiljöverkets analys- och utvärderingsverksamhet ska vara inriktad på utvecklingen av den egna verksamheten och på de sammanhang som Arbetsmiljöverket verkar inom. Denna gränsdragning kan behöva tydliggöras av regeringen i instruktioner och regleringsbrev till de båda myndigheterna. Även om arbetsmiljöcentrum i sin utvärdering av Arbetsmiljöverket kommer att hålla en viss distans till myndigheten, finns flera samverkansytor som bör utnyttjas för effektivitet. Förutom att rapporter och andra underlag kommer att kunna användas av respektive myndigheter finns samverkansmöjligheter gällande tillgång till data och metodutveckling.</P> <P class="p289 ft9">Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har inte något uppdrag att utvärdera politiken. Myndigheternas analyser kan dock utgöra värdefulla underlag för arbetsmiljöcentrums verksamhet. Även den statistik som produceras av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är av intresse för arbetsmiljöcentrum. I Försäkringskassans fall är kontaktytan framför allt rehabiliteringsområdet och arbetsskadeförsäkringen. Även i Arbetsförmedlingens fall är det angränsande området framför allt på rehabiliteringsområdet.</P> <P class="p58 ft44">IFAU och ISF är två myndigheter som i dag bedriver politikutvärdering. Det finns en etablerad dialog mellan dessa myndigheter kring till exempel metodutveckling och data. Utredningen ser detta</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft34">forum som betydelsefullt och att det vore värdefullt för arbetsmiljöcentrum att ingå i en sådan dialog. ISF och IFAU har, på samma sätt som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, angränsande ytor med arbetsmiljöcentrum. Liknande kompetensbehov och databehov ger emellertid goda möjligheter för samverkan. Dessutom kommer rapporter och underlag från ISF och IFAU att vara till nytta för arbetsmiljöcentrum och vice versa.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328104x1.jpg" style="width:385px;height:723px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td88"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td89"><SPAN class="p290 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td90"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td91"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td92"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td95"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td92"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td97"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td98"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td92"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td95"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td96"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td92"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td97"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td98"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td92"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td92"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft121"><SPAN class="ft33">5.3</SPAN><SPAN class="ft120">Arbetsmiljöcentrum ska arbeta med statistik och utveckla datamaterial</SPAN></P> <P class="p292 ft52"><SPAN class="ft122">Utredningens förslag</SPAN>: Arbetsmiljöcentrum ska arbeta med statistik och utveckla datamaterial som omfattar indikatorer, surveyundersökningar och databaser av nationellt intresse. För att kunna utföra dessa uppdrag behöver arbetsmiljöcentrum god tillgång till olika typer av statistik och datauppgifter, inklusive data med personuppgifter. Arbetsmiljöcentrum ska ta över ansvaret för driften och utvecklingen av den vibrationsdatabas som finns vid Umeå universitet.</P> <P class="p293 ft14"><SPAN class="ft14">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p294 ft83">Arbetsmiljöcentrum behöver tillgång till olika typer av datamaterial av relevans för arbetsmiljön</P> <P class="p134 ft34">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum inte får i uppdrag att producera statistik. Arbetsmiljöverket är statistikansvarig myndighet på området. Flera av arbetsmiljöcentrums kärnuppgifter kräver emellertid tillgång till data av olika slag. Arbetsmiljöcentrums analyser och utvärderingar kan behöva såväl registerdata, surveydata som databaser med indikatorer och gruppdata. Därför behövs kompetens vid arbetsmiljöcentrum för att kunna vårda och utveckla datamaterial (inklusive indikatorer), utveckla analys- och utvärderingsmetoder och programmera. En god förtrogenhet med existerande datamaterial på arbetsmiljöområdet är också en tillgång i arbetet med att samla och samordna kunskap samt i att ta ställning till vilken kunskap som ska spridas inom ramen för arbetsmiljöcentrums kunskapsspridande verksamhet.</P> <P class="p47 ft34">Det är viktigt att arbetsmiljöcentrum får tillgång till data som behövs för att utföra uppdraget från regeringen. Tillgång till data är en förutsättning för en framgångsrik verksamhet och bör därför prioriteras i uppstartsskedet. Utvärdering av arbetsmiljöpolitiken kräver tillgång till omfattande registerdata som omfattar både individ- och företagsuppgifter. Många studier om arbetsmiljön kräver longitudinella data och/eller komplexa surveydata som kompletterar med uppgifter som inte samlas in genom den officiella statisti-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">105</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft12">ken, till exempel attityder och självuppskattade uppgifter om hälsa och välbefinnande.</P> <P class="p151 ft9">Ett annat slags data av relevans för arbetsmiljöcentrum är data som mäter exponeringar av risker och farliga ämnen i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har en databas som samlar obligatoriska mätningar av vissa exponeringar. Även de arbetsmedicinska klinikerna gör mätningar som läggs in i databaser. I dagsläget kan existerande databaser behöva utvecklas så att de blir mer lättillgängliga för användare av data och för de aktörer som ska lägga in data i databasen, exempelvis företag och arbetsgivare. Ytterligare en mätdatabas är vibrationsdatabasen, som för närvarande behöver stöd för att fortleva. Vibrationsdatabasen byggdes upp på Arbetslivsinstitutet (ALI) och överfördes efter nedläggningen av institutet till Umeå universitet. Den innehåller exponeringsnivåer för verktyg, instrument och fordon som läggs in av företag och forskare som gör mätningar i olika forskningsprojekt. Vibrationsdatabasen är användbar för Arbetsmiljöverket och arbetsgivare i samband med den riskvärdering som arbetgivare måste göra enligt föreskriften om vibrationer AFS 2005:15.</P> <P class="p296 ft10">Arbetsmiljöverket har ansvarat för den officiella arbetsmiljöstatistiken sedan 1979. Riksrevisionen rekommenderade i sin rapport 2016 att Arbetsmiljöverket utvecklar statistik som bättre beskriver arbetsmiljöns utveckling. I nuläget är fokus i Arbetsmiljöverkets statistikverksamhet på de indikatorer som regeringen använder sig av för arbetsmiljön:</P> <P class="p297 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft119">Antal dödsolyckor i arbetet</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft119">Antal anmälda arbetsolyckor</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft119">Antal anmälda arbetssjukdomar</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft119">Anställda och ohälsa, upplevda besvär</SPAN></P> <P class="p298 ft10">För att utvärdera olika politikinsatser räcker inte mätningar av anmälda olyckor, sjukdomar och dödsfall. Statistiken behöver kompletteras med andra slags data och mer detaljerade indikatorer behöver utvecklas.</P> <P class="p77 ft52">Det finns flera anledningar till att det bör föras dialog och samverkan mellan arbetsmiljöcentrum och Arbetsmiljöverket. För det första kommer antalet myndighetsanställda med specialkompetens inom området arbetsmiljöstatistik och analys att öka, vilket bör utnyttjas i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">106</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft34">arbetet med att förbättra den nationella statistiken, Arbetsmiljöundersökningen (AMU) och Undersökningen om arbetsorsakade besvär. För det andra kommer arbetsmiljöcentrum att vara beroende av olika slags data från Arbetsmiljöverket.</P> <P class="p123 ft10">Vidare finns en internationell aspekt av arbetet att utveckla och vårda data eftersom det även råder brist på bra indikatorer och jämförbara mätdata i andra länder. I Norge och Tyskland liksom på <NOBR>EU-nivå</NOBR> pågår utvecklingsarbeten av indikatorer, surveyundersökningar och dataregister.</P> <P class="p48 ft14">Data av betydelse för arbetsmiljöcentrums verksamhet</P> <P class="p111 ft44">Data av betydelse för arbetsmiljöcentrums verksamhet, inte minst för utvärderingsuppdraget och till detta relaterade analyser, är:</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft119">Registerdata</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft119">Surveydata</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft119">Mätdata</SPAN></P> <P class="p300 ft9">Registerdata utgör en stor tillgång för Sveriges och övriga nordiska länders infrastruktur för forskning och utvärdering. Genom att kombinera uppgifter från olika personnummerbaserade register kan en rad viktiga frågor inom samhällsvetenskap och medicin/folkhälsa analyseras. Registeruppgifter kan dessutom kompletteras med forskningsdata och utgöra grund för att ännu fler frågor analyseras. Den registerbaserade forskningen har expanderat kraftigt under senare år och fått internationellt genomslag. Registrens stora styrka ligger i att de ofta omfattar hela den relevanta befolkningen och följer individer under långa perioder med ett minimalt bortfall. De kan därför användas i både framåtsyftande och retrospektivt syfte. För arbetsmiljöcentrums del kommer arbetet att innebära samkörningar av register för att studera hur olika individkarakteristika, företagskarakteristika och arbetsmarknadskarakteristika hänger samman med olika diagnoser, sjukfrånvaro, sjukhusinläggningar, dödlighet, samt olika arbetsrelaterade utfall över tid. För att kunna utnyttja registerdata fullt ut</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">107</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft34">krävs emellertid att såväl juridiska som praktiska hinder hanteras, vilket i dagsläget sker bland annat genom utredning och översyn.<SPAN class="ft57">1</SPAN></P> <P class="p58 ft34">Även om registerbaserade studier ger värdefull information, framför allt på övergripande nivå, så kommer de inte på samma sätt åt specifika arbetsmiljöfaktorer eller mekanismer som kan ligga bakom samband som observeras på populationsgenomsnitt. Den registerbaserade infrastrukturen behöver därför kompletteras med surveyundersökningar, det vill säga enkätbaserade, helst longitudinella, studier, som följer individer över olika livsfaser, när de går in och ut ur arbetskraften, när de blir sjuka samt återgår i arbete. I sådana longitudinella datamaterial, som ofta kopplas till registerbaserad bakgrunds- och inkomstinformation, finns möjligheter att på detaljnivå etablera mekanismer mellan de påverkansfaktorer och utfall som observeras, studera betydelsen av olika inslag av exempelvis krav och kontroll i arbetet för olika utfall, samt följa förändringar i arbetsmiljö över tid.</P> <P class="p58 ft9">Arbetsmiljöns påverkan på en rad olika utfall kan studeras med hjälp av Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), Levnadsnivåundersökningen (LNU), och Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) av vilka de två senare kan betecknas som datamaterial av nationellt intresse.<SPAN class="ft39">2 </SPAN>LNU är en sedan 1968 återkommande <NOBR>survey-undersökning</NOBR> baserat på ett nationellt representativt urval av Sveriges vuxna befolkning. LNU täcker levnadsförhållande i vid mening, bland annat familj, hälsa, utbildning, sysselsättning och ekonomi, och har detaljerade uppgifter om yrke och jobbkvalitet. LNU är särskilt relevant för arbetsmiljöcentrum då databasen kan bidra till slutsatser om långsiktiga samband och förlopp vad gäller arbete och hälsa, inte minst utifrån en könsdimension, under en lång period av dynamisk ekonomisk och teknologisk förändring. SLOSH bygger på 2003, 2005, 2007 och 2009 års AMU som kompletteras med uppgifter från en mängd register, inklusive Läkemedelsregistret och Slutenvårdsregistret. Sjukskrivningsdata hämtas från Försäkringskassan. Medan Arbetsmiljöverkets ambition med</P> <P class="p301 ft59"><SPAN class="ft45">1</SPAN><SPAN class="ft69">Frågor om en anpassad lagstiftning för att effektivisera forskningen, tillgodose forskningens krav och samtidigt tillvarata den enskilda individens rätt till integritet utreddes i detalj av Registerforskningsutredningen (SOU 2014:45). I samband med implementeringen av EU:s nya dataskyddsförordning pågår för närvarande flera andra utredningar samtidigt som denna.</SPAN></P> <P class="p302 ft125"><SPAN class="ft45">2</SPAN><SPAN class="ft123">Såväl LNU som SLOSH har omfattats av olika samordningsinitiativ från Vetenskapsrådet. Dessa initiativ och datamaterial presenteras i </SPAN><SPAN class="ft124">Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2014 </SPAN>under avsnittet om tvärvetenskaplig forskningsinfrastruktur.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">108</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft34">AMU är att följa utvecklingen på arbetsmarknaden som helhet avser SLOSH att följa individer över tid.<SPAN class="ft57">3 </SPAN>Undersökningen är därmed unik vad gäller möjligheter att belysa samband mellan arbetsmarknadsdeltagande arbetsmiljö, arbetsorganisation och hälsa. Både LNU och SLOSH är relevanta för arbetsmiljöcentrums verksamhet då de möjliggör studier om såväl förutsättningar för ett bra och hälsosamt liv samt hur risker för sjukdom och stress kan minskas både i och utanför arbetslivet.</P> <P class="p61 ft9">Arbetsmiljöverket har ansvaret för den officiella arbetsskade- och arbetsmiljöstatistiken. Den bygger på anmälda arbetsskador och två återkommande urvalsundersökningar som lagts till SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU): 1. Arbetsmiljöundersökningen (AMU) som sedan 1989 ställer frågor om den fysiska arbetsmiljön, stress, krav och inflytande, fysiska eller psykiska besvär som arbetet kan ha orsakat samt arbetsmiljöarbete, och 2. Undersökningen om arbetsorsakade besvär som sedan 1994 ställer frågor om hälsoproblem som orsakats av arbetet bland sysselsatta.</P> <P class="p84 ft10">AFA Försäkring har en skadedatabas med information om yrkesgrupper, sektorer, arbetsuppgifter och aktiviteter som är förknippade med olika skador och sjukdomar.</P> <P class="p137 ft10">Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) bedriver en europeisk undersökning om arbetsvillkor. Den publicerades första gången 1990 och genomförs vart femte år. Den bygger på intervjuer med arbetstagare i 34 länder och handlar om olika aspekter av situationen på arbetet samt balansen mellan arbete och privatliv.</P> <P class="p84 ft10"><NOBR>EU-OSHA:s</NOBR> företagsundersökning om nya och framväxande risker (ESENER) är en intervjuundersökning om hur arbetsmiljöriskerna hanteras på europeiska arbetsplatser.</P> <P class="p303 ft10">Förutom svenska och europeiska data med direkt relevans för arbetsmiljöområdet finns en rad andra databaser som är användbara för analyser och utvärdering av arbetsmiljö.</P> <P class="p304 ft41"><SPAN class="ft40">3 </SPAN>Arbetsmiljöverket och SLOSH använder sig emellertid av olika mätskalor då SLOSH har anpassats till en internationell standards för att medge jämförbarhet med forskningsstudier från andra länder.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">109</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p191 ft14">Tillgång till data och hantering av personuppgifter</P> <P class="p305 ft10">En stor del av den information som arbetsmiljöcentrum kommer att behöva tillgång till utgörs av personuppgifter.</P> <P class="p77 ft9">Många frågor rörande arbetsmiljöns utveckling över tid och dess samvariation med ohälsa kan besvaras med hjälp av data från Arbetsmiljöverket (det vill säga utan personuppgiftsdata), men en sådan ansats är varken heltäckande eller utvärderande i strikt bemärkelse. För att utreda eventuella effekter av en förändring, till exempel en reform eller en insats behövs information som indikerar om förändringen verkligen har effekt, bland annat genom att veta hur hälsan påverkas för individer som berörs av reformen i renodlad bemärkelse, det vill säga undantaget andra faktorer. För detta ändamål <SPAN class="ft126">behöver </SPAN>man personuppgifter från flera länkade register exempelvis från Statistiska centralbyrån (SCB), Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket.</P> <P class="p77 ft9">Enligt Statskontoret<SPAN class="ft39">4 </SPAN>har flera utvärderingsmyndigheter begränsningar och problem med tillgången till statistik, mikrodata och andra underlag, liksom med att få behandla personuppgifter över huvud taget. IFAU omfattas i dag, efter år av särskilt undantag, av en särskild lag som tillåter institutet att hålla forskningsregister med ett bredare syfte än vad som för närvarande är möjligt för användare av registerdata på andra myndigheter, inklusive lärosäten. Givet rådande rättsläge kommer arbetsmiljöcentrum att behöva arbeta upp rutiner för anskaffning av data, motivering av behov av desamma samt etikprövning av olika analys- och utvärderingsprojekt.</P> <P class="p306 ft10">En ny dataskyddsförordning (EU 2016/679) träder i kraft den 25 maj 2018, vilket gör att relaterad svensk lagstiftning måste anpassas till den. Eftersom det inte kommer att var möjligt att initiera arbetsmiljöcentrum innan 2018 kommer det att vara den nya lagstiftningen snarare än nuvarande personuppgiftslagen (1998:204) som kommer att gälla för arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p127 ft34">När detta betänkande skrivs är det ännu inte klart vilka justeringar som kommer att göras av svensk lagstiftning för att implementera den nya dataskyddsförordningen. Däremot står i den nya <NOBR>EU-förordningen</NOBR> (artikel 6 paragraf 1e) att behandling av personuppgifter är laglig om behandlingen är nödvändig för att utföra en</P> <P class="p78 ft41"><SPAN class="ft40">4 </SPAN>Statskontoret (2014a), s. 59.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft12">uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning.</P> <P class="p155 ft9">Flera pågående utredningar förbereder inför att den nya förordningen träder i kraft, bland andra Forskningsdatautredningen (dir. 2016:65) som utreder vad som behövs för att forskare ska få tillgång till data och Dataskyddsutredningen (dir. 2016:63) som utreder personuppgiftsbehandling inom utbildningsområdet med undantag för forskningsverksamhet. Dataskyddsutredningen utreder bland annat hur myndigheters personuppgiftsbehandling ska gå att förena med dataskyddsförordningen. Det övervägs att införa nationella bestämmelser om vad som utgör allmänt intresse i förordningens mening och att det borde vara alla uppgifter som utförs av statliga myndigheter i syfte att uppfylla ett uppdrag är ett allmänt intresse.</P> <P class="p84 ft10">Utredningen utgår ifrån att arbetsmiljöcentrums utvärdering av arbetsmiljöpolitiken utgör ett allmänt intresse i dataskyddsförordningens mening.</P> <P class="p84 ft10">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrums jurist utses till personuppgiftsombud och att arbetsmiljöcentrum beslutar om interna regler för att förhindra otillåten behandling av personuppgifter som kan komma att behövas för analys- och utvärderingsverksamheten. Vidare föreslår utredningen att arbetsmiljöcentrum genomför de åtgärder som behövs för att informationssäkerheten ska vara tillfredsställande nivå. Detta arbete bör ske i samråd med Datainspektionen.</P> <P class="p307 ft14">Ansvar för vibrationsdatabasen överförs från Umeå universitet till arbetsmiljöcentrum</P> <P class="p308 ft9">Vibrationsdatabasen byggdes upp på ALI och överfördes efter nedläggningen av institutet till Umeå universitet. Databasen innehåller exponeringsnivåer för verktyg, instrument och fordon som läggs in av företag och forskare som gör mätningar i olika forskningsprojekt. Databasen är användbar för Arbetsmiljöverket och arbetsgivare i samband med den riskvärdering som arbetgivare måste göra enligt föreskriften om vibrationer AFS 2005:15.<SPAN class="ft39">5 </SPAN>På senare tid har den praktiska betydelse av databasen uppmärksammats då vibra-</P> <P class="p309 ft41"><SPAN class="ft40">5 </SPAN>Driftskostnader för databasen ligger på 10 000 kronor per år. Därutöver kommer eventuella kostnader för att uppdatera och utveckla databasen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">111</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft10">tionsskador kommit att anmälas i högre utsträckning och fler behandlas, inte bara inom bygg- och anläggning och annan industri utan även inom exempelvis tandläkaryrket.</P> <P class="p77 ft9">Utredningen föreslår att ansvaret för vibrationsdatabasen och dess finansiering överförs till arbetsmiljöcentrum med motiveringen att stärka arbetsmiljöcentrum som nationellt samlande och samordnande aktör. Detta behöver emellertid inte betyda att databasen flyttar från Umeå universitet till arbetsmiljöcentrum. Utredningen ser det som viktigt att arbetsmiljöcentrum knyter an till olika delar av landet och att forskare och annan kompetens utnyttjas till fullo. Verksamheten bör enligt utredningen i ett sådant här fall förläggas till den för uppgiften mest lämpliga miljön. I nuläget framstår för utredningen att Umeå är den mest lämplig miljön eftersom det finns en upparbetad kompetens och en utbredd vilja bland företrädare inom det arbetsmedicinska fältet att arbetet fortsätter i upparbetad regi. Detta bör dock klargöras av arbetsmiljöcentrums framtida ledning.</P> <P class="p75 ft14"><SPAN class="ft14">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p91 ft12">Arbetsmiljöcentrum kommer att:</P> <P class="p310 ft10"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft118">påverkas av hur den nya dataskyddsförordningen inverkar på svensk lagstiftning. Det är emellertid viktigt att arbetsmiljöcentrum får god tillgång till data med personuppgifter</SPAN></P> <P class="p255 ft10"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft118">ta över ansvaret för finansiering, drift samt uppdatering och utveckling av vibrationsdatabasen som i nuläget finns på Umeå universitet, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda en fysisk förflyttning att databasen till arbetsmiljöcentrum</SPAN></P> <P class="p97 ft9"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft79">samarbeta med andra organisationer som producerar statistik, är värdar för datamaterial av nationellt intresse som rör arbetsmiljö, eller stödjer och förenklar användande av registerdata. Bland dessa organisationer finns: SCB, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, AFA Försäkring, forskningsmiljöer som arbetar med databaser med rele-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">112</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p311 ft12">vans för arbetsmiljöcentrums verksamhet, Vetenskapsrådet samt Registerforskning.se <SPAN class="ft40">6</SPAN></P> <P class="p312 ft35">5.4 Arbetsmiljöcentrum ska sammanställa och sprida forskningsbaserad kunskap</P> <P class="p275 ft9"><SPAN class="ft83">Utredningens förslag</SPAN>: Arbetsmiljöcentrum ska sammanställa och tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt för att nå ut som stöd i det praktiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Ansvaret för skriftserien Arbete och hälsa överförs till arbetsmiljöcentrum. Arbetsmiljöverkets nationella funktion för kunskapsområdet arbetsliv och arbetsmiljö övertas av arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p313 ft14"><SPAN class="ft14">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p121 ft9">Det finns i dag ett flertal aktörer inom arbetsmiljöområdet som har i uppgift att sammanställa och förmedla kunskap. I många fall förmedlas den forskningsbaserade kunskapen genom olika slags kunskapssammanställningar. Sammanställningarnas form och syfte varierar, liksom de metoder som används för att sammanställa kunskapen. Ibland görs kunskapssammanställningar i syfte att förmedla forskningsbaserad kunskap på ett lättillgängligt sätt. I andra fall sammanställs kunskapsläget för att kunna fatta beslut om exempelvis forskningssatsningar eller utarbeta verksamhetsstöd.</P> <P class="p47 ft9">Utredningen föreslår att kunskapssammanställningar av olika slag kommer att spela en central roll i arbetsmiljöcentrums uppdrag att sprida kunskap. Detta omfattar både att tillgängliggöra existerade kunskapssammanställningar, ta fram nya och att bidra med kvalitetsgranskning och vägledning så att de som söker kunskap snabbt och lätt ska kunna finna vad de söker samt att endast sammanställningar av god kvalitet publiceras på hemsidan. Samverkan ska ske med bland andra forskningsfinansierade organisationer för</P> <P class="p314 ft41"><SPAN class="ft40">6 </SPAN>Registerforskning.se drivs av Vetenskapsrådet och riktar sig i första hand till forskare som vill använda registerdata i sin forskning. Webbplatsen sprider information om register, hur data för forskning begärs ut och gällande lagstiftning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">113</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft12">att får en effektiv och ändamålsenlig avgränsning av uppgifter och ta tillvara synergier.</P> <P class="p273 ft34">Sammanställningar av forskningsresultat publiceras i olika former och av flera olika aktörer, inklusive lärosäten, myndigheter och arbetsmarknadens parter. Det är i dag svårt att få en överblick över alla de kunskapssammanställningar som görs och att veta hur de skiljer sig åt. I diskussioner om kunskap om arbetsmiljö förekommer ofta tre serier av kunskapssammanställningar:</P> <P class="p315 ft52"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft127">Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar. Dessa sammanfattar kunskapsläget kring en aktuell fråga och tas fram inom ramen för Arbetsmiljöverkets nationella funktion för kunskapsområdet arbetsliv och arbetsmiljö (kunskapsfunktionen beskrivs i avsnitt 5.8.1). Ett femtiotal rapporter har publicerats sedan 2010 om olika aspekter av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet som anses angelägna. Syftet är att fylla kunskapsbehov bland de olika aktörer som arbetar med arbetsmiljön i praktiken. Rapporterna skrivs och granskas av forskare och finansieras genom Arbetsmiljöverkets reguljära budget.</SPAN></P> <P class="p316 ft9"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft128">Arbete och hälsa. Denna vetenskapliga skriftserie publiceras sedan 2008 av Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet. Skriftserien publicerar olika slags vetenskapliga arbeten, inklusive systematiska kunskapsöversikter. En skillnad mellan Arbete och hälsa och Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar är att Arbete och hälsa i högre grad fokuserar på arbetsmiljöns betydelse för uppkomst eller försämring av sjukdom eller symptom. En annan skillnad är att Arbete och hälsa i allmänhet tillämpar ett mer systematiskt framtagande av översikterna än Arbetsmiljöverket. Kunskapsöversikterna skrivs av forskare och genomgår vetenskaplig granskning. Skriftserien finansieras av AFA Försäkring, Forte och Göteborgs universitet.</SPAN></P> <P class="p317 ft9"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft128">Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU gör oberoende utvärderingar av metoder inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Sedan 2011 görs även utvärderingar av samband mellan arbete och sjukdom. SBU publicerar ungefär en arbetsmiljörelaterad kunskapssammanställning per år. Sammanställningarna används framför allt av Försäkringskassan, som integrerar resultaten i sitt bedömningsstöd till försäkringshandläggarna. SBU:s kunskapssammanställningar liknar dem som publi-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">114</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft12">ceras av Arbete och hälsa i det att de använder en särskild metod, men SBU:s metod är striktare.</P> <P class="p220 ft10">Arbetsmiljöverket har i dag ett uppdrag att ha en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsliv och arbetsmiljö. Utredningen föreslår att Arbetsmiljöverkets uppdrag avslutas och att de kunskapssammanställningar som svarar mot ett nationellt kunskapsbehov i fortsättningen ska tas fram på arbetsmiljöcentrum. Statskontoret har föreslagit att uppdraget borde tas bort från Arbetsmiljöverket<SPAN class="ft42">7 </SPAN>mot bakgrund av att arbetsmarknadens parter motsätter sig placeringen av kunskapsfunktionen på Arbetsmiljöverket och att kunskapsfunktionen strider mot Statskontorets rekommendation att Arbetsmiljöverket får tydligare prioriteringar och ökat fokus på sitt tillsynsuppdrag.</P> <P class="p47 ft9">Utredningen föreslår att ansvaret för Arbete och hälsa överförs till arbetsmiljöcentrum i linje med det nationella ansvaret och med motiveringen att stärka arbetsmiljöcentrum som central aktör. An- svaret behöver, liksom fallet med vibrationsdatabasen (se avsnitt 5.3), inte innebära att själva verksamheten flyttar över till arbetsmiljöcentrum. Utredningen anser att det är viktigt att arbetsmiljöcentrum har nära kontakter med forskare och annan kompetens i landet. Utredningen anser också att arbetsmiljöcentrums verksamheter bör förläggas till den för lämpligaste miljön för uppgiften. Detta kan i skriftseriens fall innebära att den även i fortsättningen ges ut av Göteborgs universitet. Däremot flyttar ansvaret för publikationen och dess finansiering över till arbetsmiljöcentrum.<SPAN class="ft39">8</SPAN></P> <P class="p160 ft9">SBU:s kunskapssammanställningar om arbetsmiljö fyller en funktion och är av en annan typ än de kunskapssammanställningar som arbetsmiljöcentrum kommer att göra. Detta betyder att SBU och arbetsmiljöcentrum kommer att komplettera varandra. Utredningen föreslår därför att SBU fortsätter med sitt uppdrag.</P> <P class="p47 ft52">Förutom dessa regelbundet utgivna kunskapssammanställningar tar även Forte, på eget initiativ eller på uppdrag av regeringen, fram kunskapssammanställningar på arbetslivstema. Även i fallet Forte och arbetsmiljöcentrum är det viktigt med samverkan för att få en</P> <P class="p319 ft49"><SPAN class="ft45">7</SPAN><SPAN class="ft48">Statskontoret (2014b); Statskontoret (2015).</SPAN></P> <P class="p320 ft41"><SPAN class="ft45">8</SPAN><SPAN class="ft56">Kostnader för skriftserien omfattar framställning, administration och andra omkostnader, vilket räknat på sex nummer per år motsvarar cirka 360 000 kronor.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">115</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft10">effektiv och ändamålsenlig avgränsning av uppgifter och ta tillvara synergier så att de två myndigheternas verksamheter kompletterar varandra.</P> <P class="p58 ft52">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum kommunicerar kunskap som är anpassad efter målgruppernas behov. I denna verksamhet kommer arbetsmiljöcentrum att bli en central aktör vad gäller kunskapssammanställningar inom arbetsmiljöområdet. För att skapa överblick, undvika dubbelarbete och främja spridning och användning av rapporterna föreslås att en samverkansgrupp initieras mellan de mest centrala myndigheterna arbetsmiljöcentrum, SBU, Forte och Arbetsmiljöverket. Utredningen föreslår att inriktningarna på nya kunskapssammanställningar bestäms av uppdragsgivaren om det är ett regeringsuppdrag eller uppdrag från annan myndighet, eller av verksamhetschefen, med utgångspunkt i kunskapsluckor och behov som upptäcks i dialog med andra aktörer och genom arbetsmiljöcentrums analyserande, kunskapsbevakande och utvärderande verksamhet.</P> <P class="p321 ft10">I tabellen nedan presenteras de gränsdragningar och möjliga synergieffekter som utredningen ser mellan arbetsmiljöcentrum och de myndigheter som tar fram kunskapssammanställningar om arbetsmiljö i dag: SBU och Forte.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">116</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328117x1.jpg" style="width:437px;height:549px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr16 td99"><SPAN class="p43 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td100"><SPAN class="p322 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td101"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td102"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td103"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td99"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td103"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td107"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td108"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td103"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td101"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td102"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td103"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p323 ft105">Slutmålet för arbetsmiljöcentrum och Arbetsmiljöverket är samma: att förbättra arbetsmiljön. Även syftet med kunskapsfunktionens och arbetsmiljöcentrums kunskapssammanställningar är samma: att sprida forskningsbaserad kunskap till de aktörer som bedriver det praktiska arbetsmiljöarbetet. Det som skiljer organisationerna är Arbetsmiljöverkets kunskapsbehov, som vid sidan om uppdraget att bygga upp en nationell kunskapsfunktion bygger på interna behov inom tillsynsverksamheten och utformningen av lagar och regler.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">117</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft34">Arbetsmiljöcentrums kunskapssammanställningar riktar sig i stället utåt, mot andra aktörers behov. Genom att flytta över kunskapsfunktionen från Arbetsmiljöverket till arbetsmiljöcentrum skapas en central aktör som sprider forskningsbaserad kunskap till arbetsmiljöområdets olika aktörer. Det innebär att Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar kommer att spridas av arbetsmiljöcentrum och att de kommer att komplettera varandra. Utredningen föreslår även att Arbetsmiljöverket ska ha möjlighet att beställa kunskapssammanställningar från arbetsmiljöcentrum för att fylla interna behov.</P> <P class="p58 ft9">Både Forte och arbetsmiljöcentrum ska förmedla forskningsbaserad kunskap om arbetsliv, men kunskapssammanställningarna har olika syften. Forte tar fram rapporter som sammanfattar forskning inom en fråga eller ett forskningsområde i syfte att stärka forskningen på arbetslivsområdet och inom ramen för det bland annat främja kunskapsuppbyggnad i frågor om arbetsliv. Arbetsmiljöcentrum ska ta fram kunskapssammanställningar i syfte att förmedla forskningsbaserad och i vissa fall praktisk kunskap som i förlängningen stärker arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Det innebär att det behövs samverkan för att få en effektiv och ändamålsenlig avgränsning av uppgifter och ta tillvara synergier så att de två myndigheternas kunskapssammanställningar kommer att komplettera varandra. Liksom i Arbetsmiljöverkets fall kommer arbetsmiljöcentrum som central aktör även att bidra till större spridning av de kunskapssammanställningar som tas fram på Forte.</P> <P class="p59 ft10">SBU och arbetsmiljöcentrum kommer båda ta fram kunskapssammanställningar om arbetsmiljö men av olika slag och med olika syften. Medan SBU:s sammanställningar undersöker samband mellan arbete och ohälsa enligt en särskild metod är arbetsmiljöcentrums uppdrag vidare: att möta olika slags kunskapsbehov inom området genom olika metoder. Liksom för Forte och Arbetsmiljöverket kommer arbetsmiljöcentrum att komplettera SBU:s verksamhet och bidra till att öka spridningen av SBU:s kunskapssammanställningar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">118</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft14"><SPAN class="ft14">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p286 ft10">Arbetsmiljöcentrums sammanställande och tillgängliggörande av kunskap kommer att:</P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">skapa en samlingsplats för sammanställningar av forskningsbaserad kunskap som bidrar med kvalitetsgranskning och vägledning, och i förlängningen bättre överblick och tillgång till kunskap</SPAN></P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">genom kunskapssammanställningar ge olika aktörer inom arbetsmiljöområdet bättre förutsättningar att hitta kunskap som är anpassad efter olika målgruppers behov</SPAN></P> <P class="p265 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">komplettera de kunskapssammanställningar som finns och tas fram i dag av bland andra Forte</SPAN></P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">överta framtagandet av kunskapssammanställningar från Arbetsmiljöverket, som i dag sker inom ramen för den nationella kunskapsfunktionen för arbetsliv och arbetsmiljö</SPAN></P> <P class="p324 ft34"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft129">ta över ansvaret för skriftserien Arbete och hälsa, som i nuläget finns på Göteborgs universitet, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda en fysisk förflyttning till arbetsmiljöcentrum</SPAN></P> <P class="p199 ft33"><SPAN class="ft33">5.5</SPAN><SPAN class="ft38">Arbetsmiljöcentrum ska ha en biblioteksfunktion</SPAN></P> <P class="p325 ft12"><SPAN class="ft14">Utredningens förslag: </SPAN>Arbetsmiljöcentrum etablerar en bibliotekstjänst och tar över ansvaret för litteraturdatabasen Nya Arbline.</P> <P class="p269 ft14"><SPAN class="ft14">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p121 ft34">Digitaliseringen och den stora ökningen av litteratur och vetenskapliga tidskrifter har gjort det allt svårare att bevaka forskningen, såväl ny som gammal. Ett problem är att den stora mängden forskning som i dag finns att tillgå gör det svårt att få en överblick. Ett annat problem är att tillgång till vetenskaplig litteratur begränsas till digitala vetenskaplig litteratur- och biblioteksdatabaser som blir allt dyrare. Generellt är tillgången till litteratur- och biblioteksdata-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">119</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft34">baser bättre för anställda vid större lärosäten än vid andra myndigheter. Kostnaderna orsakar effektivitetsförluster på många myndigheter och är även ett problem för mindre bibliotek och lärosäten. Av denna anledning pågår sedan några år tillbaka en utveckling, både nationellt och internationellt genom EU, OECD och Unesco, för att öka den kostnadsfria spridningen och öppna tillgången till vetenskapliga resultat, så kallad ”open access”. I den senaste forskningspropositionen beskrivs öppen tillgång som norm och målbilden är att inom 10 år ska alla forskningsresultat, som är finansierade med skattemedel, publiceras öppet tillgängliga. För närvarande är emellertid de flesta publikationer inte fritt tillgängliga utan förknippade med betalspärrar.</P> <P class="p326 ft52">För att underlätta för lärosäten, forskningsinstitut, och andra myndigheter tecknar Kungliga biblioteket, under namnet Bibsamkonsortiet, licensavtal med leverantörer av elektroniska tidskrifter och databaser. Kungliga biblioteket administrerar och förhandlar å organisationernas vägnar men det är de deltagande organisationerna som bildar konsortiet. 35 lärosäten och 46 statliga myndigheter och forskningsinstitut deltar i <NOBR>Bibsam-konsortiet,</NOBR> vilket innebär att de har en individuell lösning som ger tillgång till de databaser och den litteratur den myndigheten behöver. Genom avtalet får samtliga anställda tillgång till databaser och litteratur genom igenkänning av <NOBR>IP-nummer.</NOBR></P> <P class="p327 ft52">För att arbetsmiljöcentrum ska kunna genomföra sitt uppdrag att samla in, sprida och bidra till nyttogörandet av forskningsbaserad kunskap krävs bevakning av och god tillgång till vetenskaplig litteratur. Att anställa en person med bibliotekskompetens vid arbetsmiljöcentrum har flera fördelar. För det första behöver arbetsmiljöcentrum bevaka den utveckling som sker av bibliotek genom digitalisering, open access och andra förändringar som påverkar tillgång till forskningslitteratur. För det andra kan analytiker vid arbetsmiljöcentrum få hjälp med sökningar av och tillgång till vetenskaplig litteratur. För det tredje kan en bibliotekarie bistå utomstående och andra arbetsmiljöaktörer med frågor rörande vetenskaplig litteratur. För det fjärde kan en bibliotekstjänst fungera som ett historiskt minne genom att med hjälp av bibliotekarie tillgängliggöra tidigare opublicerad forskning, dataöversikter och andra projektmaterial. Dessutom har avsaknaden av Arbetslivsbiblioteket och behovet av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">120</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft12">en bibliotekstjänst inom arbetsmiljöområdet framförts ett flertal gånger.<SPAN class="ft130">9</SPAN></P> <P class="p48 ft14">Nya Arbline</P> <P class="p121 ft9">Litteraturdatabasen Nya Arbline har sitt ursprung i Arbetslivsinstitutets bibliotek, som var ett expertbibliotek inom ämnesområdena arbetsliv, arbetsmiljö och arbetsmarknad. Biblioteket arbetade med beståndsuppbyggnad, referensarbete, informationsservice och utbildningsverksamhet. De flesta låntagare fick sin service via <NOBR>e-post</NOBR> eller telefon och den största användargruppen fanns i forskarsamhället och universitets- och högskolevärlden. Biblioteket hade expanderat genom att andra myndigheter, till exempel Arbetsmarknadsstyrelsen, hade överlåtit sin biblioteksverksamhet och sina samlingar till ALI. Arbetslivsbiblioteket omfattade omkring 80 000 vetenskapliga titlar på arbetslivsområdet, varav cirka 90 procent kategoriserats som arbetsmiljölitteratur och övriga 10 procent framför allt arbetsrätts- och arbetsmarknadslitteratur.<SPAN class="ft39">10 </SPAN>2007 överfördes publikationerna till biblioteket på Stockholms universitet. Titlarna fanns även i litteraturdatabasen Arbline som 2009 togs över av Forum för arbetslivsforskning i Sverige (FALF) och Arbetsmiljöhögskolan, Lunds universitet. Vid samma tillfälle överfördes rapporter och annan litteratur som inte Stockholms universitet ville ha till Lunds universitetsbibliotek. Arbline, som nu bytt namn till Nya Arbline, har blivit en deldatabas i Kungliga bibliotekets system Libris och uppdateras kontinuerligt av Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet, i samverkan med FALF, för att erbjuda en komplett översikt av arbetslivslitteratur. Bibliotekarier i hela landet lägger succesivt in ny arbetslivslitteratur i databasen som innehåller böcker, artiklar, examensarbeten med mera. Arbetet med att hålla databasen uppdaterad och att köpa in ny arbetslivslitteratur bedrivs av Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, som är en del av Lunds universitets bibliotek, på uppdrag av Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet.</P> <P class="p329 ft49"><SPAN class="ft45">9</SPAN><SPAN class="ft48">Bland annat i SOU 2011:60 och i ett partsgemensamt brev till regeringen 2013.</SPAN></P> <P class="p330 ft41"><SPAN class="ft45">10</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsmarknadsdepartementet (2007).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">121</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft9">För att skapa en nationellt samlad bibliotekstjänst för arbetsmiljöområdet föreslår utredningen att arbetsmiljöcentrum övertar ansvaret för Nya Arbline med motiveringen att stärka arbetsmiljöcentrum som central aktör med en väl fungerande biblioteksfunktion. Att arbetsmiljöcentrum övertar ansvaret för litteraturdatabasen behöver emellertid inte innebära att själva verksamheten, det vill säga driften och lokaliseringen av databasen, flyttar över till arbetsmiljöcentrum. För det första anser utredningen att det är viktig att arbetsmiljöcentrum knyter an till forskare och andra resurser i hela landet och utnyttjar den kompetens som finns. För det andra var flytten av Nya Arbline från Stockholm till Lund efter 2007 både tidskrävande och kostsam. Sedan dess har kompetens och rutiner byggts upp kring databasens drift och utveckling. Utredningen anser att databasen bör förläggas till den miljö som är lämpligast. Det betyder att den kan komma att ligga kvar på Lunds universitet. Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum utreder behov och hur databasen bäst lever upp till dessa, i nuvarande eller ny form och inriktning.</P> <P class="p117 ft14">Arbetsmiljöcentrums bibliotekstjänst</P> <P class="p331 ft12">Utredningen föreslår att en bibliotekstjänst inrättas på arbetsmiljöcentrum som:</P> <P class="p210 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">leds av en erfaren bibliotekarie</SPAN></P> <P class="p332 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">bevakar utvecklingen av bibliotekstjänster och tillgång till vetenskaplig litteratur</SPAN></P> <P class="p251 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">verkar genom kostnadseffektiva avtal med Bibsamkonsortiet och privata leverantörer av sökdatabaser och tidskrifts- och e- bokspaket</SPAN><SPAN class="ft130">11</SPAN></P> <P class="p333 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">bistår arbetsmiljöcentrums personal med sökningar och relevant litteratur</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">bistår andra aktörer med sökningar av vetenskaplig litteratur</SPAN></P> <P class="p334 ft125"><SPAN class="ft131">11 </SPAN>Arbetsmiljöcentrum behöver tillgång till databaser och tidskriftsprenumerationer genom avtal med Bibsam och privata leverantörer. Baserat på uppgifter om årliga kostnader för sådana resurser från Skolforskningsinstitutet (600 000 kronor) och Folkhälsomyndigheten (2 miljoner kronor), uppskattas kostnaden till 800 000 kronor per år.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">122</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">har ansvar för Nya Arbline men först utreder dess framtida lokalisering, inriktning och omfattning</SPAN></P> <P class="p110 ft14"><SPAN class="ft14">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p336 ft10">Inrättandet av en bibliotekstjänst på arbetsmiljöcentrum kommer att:</P> <P class="p188 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">skapa en nationellt samlande biblioteksresurs med särskild inriktning på arbetsmiljöområdet som även omfattar Nya arbline</SPAN></P> <P class="p324 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">underlätta för myndigheter, arbetsmarknadens parter, forskare och andra intressenter att finna vetenskaplig litteratur</SPAN></P> <P class="p224 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">möjliggöra för arbetsmiljöcentrums personal att genomföra sitt uppdrag att bevaka och sammanställa forskningsbaserad kunskap</SPAN></P> <P class="p285 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">ta över ansvaret för drift, uppdatering och utveckling av Nya Arbline, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda en fysisk förflyttning att litteraturdatabasen till arbetsmiljöcentrum</SPAN></P> <P class="p276 ft33"><SPAN class="ft33">5.6</SPAN><SPAN class="ft38">Arbetsmiljöcentrum ska kartlägga arbetsmiljön</SPAN></P> <P class="p337 ft10"><SPAN class="ft76">Utredningens förslag</SPAN>: Arbetsmiljöcentrum får ett löpande uppdrag att bevaka kunskapsutvecklingen inom området arbetsmiljö inklusive forskning, debatt, myndigheters och organisationers rapportering och fakta. Särskild tyngdpunkt ska ligga på arbetsmiljön på kvinnodominerade arbetsplatser och branscher. Uppdraget innefattar att:</P> <P class="p338 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft63">sammanställa och analysera statistik i syfte att kartlägga arbetsmiljön</SPAN></P> <P class="p339 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft64">göra resultaten tillgängliga på ett målgruppsanpassat sätt genom rapporter och sammanställningar</SPAN></P> <P class="p340 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft63">se över möjligheterna att på sikt förbättra tillgången till data som på olika sätt mäter arbetsmiljön</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">123</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft14"><SPAN class="ft14">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p341 ft14">Arbetsmiljökartläggning</P> <P class="p116 ft9">Det finns behov av en samlad bild av arbetsmiljöns risker och förutsättningar baserad på olika slags data. Detta behov har framförts av Riksrevisionen<SPAN class="ft39">12</SPAN>, Pensionsåldersutredningen (SOU 2015:21) och i kunskapssammanställningen Hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning<SPAN class="ft39">13</SPAN>. Under utredningens seminarier framfördes samma behov samt att det saknas en sammanhållande aktör för den statistik som i dag kommer från Arbetsmiljöverket, AFA Försäkring, Försäkringskassan med flera. Eftersom kvinnodominerade branscher och arbetsplatser visar på högre sjukskrivningstal och mer omfattande upplevd ohälsa än mansdominerade branscher, är det särskilt angeläget att kartlägga vad som skiljer arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher och arbetsplatser från övriga.</P> <P class="p81 ft10">Övervakning av hälsa och risker i arbetsmiljön har sedan slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> varit en del av verksamheten på nationella arbetsmiljöinstitut i andra länder, till exempel NIOSH i USA, och i verksamheten på EU:s organ inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet, Eurofound och <NOBR>EU-OSHA.</NOBR> Arbetsmiljöövervakning handlar om att utifrån olika datakällor skapa en mer komplett bild av en given situation (till exempel en särskild riskgrupp eller en ny risk) i syfte att identifiera informationsluckor och kunna fatta beslut om framtida åtgärder.</P> <P class="p342 ft12">I Norge tar det nationella arbetsmiljöinstitutet STAMI fram</P> <P class="p131 ft11">Faktabok om arbeidsmiljö og helse. Status och utviklingstrekk <SPAN class="ft10">på uppdrag av regeringen. Faktaboken sammanställer statistik från olika datakällor och publiceras som en rapport var fjärde år och genom en regelbundet uppdaterad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">webb-sida.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Den används av regeringen och andra organisationer som referenspunkt i utformandet av arbetsmiljöpolitik och annan verksamhet. I varje rapport görs fördjupade analyser av utvalda områden.</SPAN></P> <P class="p306 ft44">Likande initiativ finns i andra länder. Holländska TNO har exempelvis en mer arbetslivsorienterad verksamhet än den som bedrivs i Norge, vilket gör att TNO:s rapport <NOBR>Arbo-balans</NOBR> i högre grad utgår från surveyundersökningar och arbetsmarknadsdata än</P> <P class="p215 ft49"><SPAN class="ft45">12</SPAN><SPAN class="ft48">Riksrevisionen (2016).</SPAN></P> <P class="p83 ft41"><SPAN class="ft45">13</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsmiljöverket (2014).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">124</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft10">vad den norska rapporten gör. Tyska översikter utgår i högre grad från exponeringsdatabaser, register över substanser och produkter och register över olyckor och sjukdomar.</P> <P class="p47 ft9">I Sverige finns ingen nationell översikt av arbetsmiljön med bas i olika datakällor. Däremot publicerar Arbetsmiljöverket regelbundet den nationella arbetsmiljöstatistiken och resultat från de två arbetsmiljöundersökningarna. Ett annat exempel är Arbetshälsorapport som Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm publicerar vart fjärde år baserad på en folkhälsoenkät i Stockholms län.</P> <P class="p47 ft9">Utredningen bedömer att en nationell översikt av arbetsmiljön med bas i olika datakällor skulle fylla de behov som flera gånger framförts och bidra till mer kunskapsbaserat beslutsfattande. Detta är särskilt viktigt för att komma åt orsakerna bakom skillnader som observeras i upplevd ohälsa och sjukskrivningstal mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher och arbetsplatser. Därför föreslår utredningen att arbetsmiljöcentrum succesivt bygger upp en sådan verksamhet och lägger särskild tyngd på skillnader mellan branscher och arbetsplatser med olika personalsammansättning. Inledningsvis kan det ske genom att publicera en sammanställning och trendanalys, exempelvis vartannat år, av den statistik som finns i dag från i första hand Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och AFA Försäkring samt att uppdaterade data tillgängliggörs löpande på ett lättillgängligt sätt genom olika kommunikationskanaler.</P> <P class="p179 ft14">Mätdata</P> <P class="p134 ft9">Förutom statistik har det flera gånger framställts önskemål om att databaser med mätdata ska tas tillvara på ett bättre sätt i Sverige.<SPAN class="ft39">14 </SPAN>Det gäller dels obligatoriska mätdata av luft som skickas in till Arbetsmiljöverket och läggs in i en exponeringsdatabas, dels andra mätningar som görs av framför allt de arbetsmedicinska klinikerna. Syftet med att publicera mätdata är framför allt att ge en indikation av exponeringshalter och utvecklingen i olika arbetsmiljöer. Norge har, liksom Sverige genom Arbetsmiljöverket, en gammal mätdatabas som under senare år utvecklats för att underlätta för företag att</P> <P class="p343 ft41"><SPAN class="ft40">14 </SPAN>Bland annat i SOU 2011:60, Arbetsmiljöverket (2014) och i inspel från arbetsmarknadens parter under utredningens gång.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">125</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft12">lägga in data via internet och underlätta för externa användare att använda sig av databasen.</P> <P class="p151 ft9">I Sverige finns ingen aktör som sammanställer eller publicerar mätdata från de arbetsmedicinska klinikerna eller Arbetsmiljöverket. Däremot finns en sådan verksamhet inom miljöområdet. Naturvårdsverket bedriver sedan 1993 hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) genom att uppskatta människors exponering för hälsofarliga ämnen i den omgivande miljön, mäta markörer för människors exponering och genom att utföra analyser som kopplar samman miljöexponering och hälsoproblem.</P> <P class="p77 ft9">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum ser över rådande situation vad gäller mätdata och undersöker möjligheterna att på sikt bredda arbetsmiljökartläggningen till att även omfatta mätdata. För att få tillförlitliga data krävs att indikatorer och mätmetoder utvecklas, vilket kan vara komplicerat och kostsamt, och att databaserna blir lätta att använda. I Norge har arbetsmiljöinstitutet STAMI moderniserat sin exponeringsdatabas, vilket har inneburit att det blivit lättare för företagen att själva registrera sina prover och resultat via en webbapplikation. Vidare kan laboratoriets kunder själva gå in via webben och se resultat och ta del av analysrapporter.<SPAN class="ft39">15</SPAN></P> <P class="p81 ft10">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum för en dialog med Arbetsmiljöverket och de arbetsmedicinska klinikerna kring utveckling av system, mätmetoder och indikatorer. Dialog sker förslagsvis även med organisationer som bedriver liknande utvecklingsarbete i Sverige, till exempel Naturvårdsverket, och i andra länder, exempelvis Norge och Tyskland.</P> <P class="p130 ft14"><SPAN class="ft14">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p344 ft34">Arbetsmiljöcentrums bevakning av arbetsmiljön kommer att bidra till en helhetsbild av den statistik, forskning och rapportering som tas fram inom arbetsmiljöområdet både nationellt och internationellt. En sådan helhetsbild kommer att stärka regeringen i arbetet med att utforma arbetsmiljöpolitiken och fatta beslut i arbetsmiljöfrågor. En sådan helhetsbild kan även fungera som referenspunkt</P> <P class="p198 ft41"><SPAN class="ft40">15 </SPAN>Kostnaden för moderniseringen av den norska exponeringsdatabasen är enligt det företag som genomfört arbetet cirka 5 miljoner kronor.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">126</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft12">för myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra organisationer i deras arbete med arbetsmiljöfrågor.</P> <P class="p345 ft10">För att bedriva verksamheten krävs emellertid tillgång till relevanta data och statistik, vilket kan kräva samarbetsavtal mellan arbetsmiljöcentrum och de myndigheter och organisationer som ska leverera data till verksamheten</P> <P class="p123 ft10">För Arbetsmiljöverket innebär förslaget att ansvaret för den nationella arbetsmiljöstatistiken och dess framställningar fortsätter som tidigare men att statistiken även kommer att ingå i de översikter som arbetsmiljöcentrum publicerar.</P> <P class="p346 ft35"><SPAN class="ft33">5.7</SPAN><SPAN class="ft68">Arbetsmiljöcentrum ska främja att kunskap kommer till användning</SPAN></P> <P class="p275 ft9"><SPAN class="ft83">Utredningens förslag</SPAN>: Arbetsmiljöcentrum ska främja nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap genom att utveckla och tillgängliggöra evidensbaserade riktlinjer, verktyg och vägledningar inom särskilt prioriterade områden. Arbetsmiljöcentrum tar över ansvaret för spridning och utveckling av evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården.</P> <P class="p313 ft14"><SPAN class="ft14">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p134 ft52">I utredningens direktiv står att det är viktigt, men många gånger svårt att få forskningsresultat och ny kunskap att nå ut och omsättas till praktisk nytta ute på arbetsplatserna. Även regeringens senaste forskningsproposition (prop. 2016/17:50) lyfter vikten av att satsa på forskning som möter samhällsutmaningarna, bland annat genom en tioårig forskningssatsning på arbetslivsforskning. Svårigheten att nå ut med forskningsresultat beror delvis på att mängden information har ökat, vilket gör det svårare att hitta relevant information (se diskussion om digitalisering med mera i avsnitt 5.5). Det beror även på att det är svårt och tidskrävande att omarbeta forskningsresultat till målgruppsanpassad kunskap som sedan omsätts i praktiken.</P> <P class="p135 ft52">Nyttiggörande innebär att kunskap bearbetas så att den kan förstås och användas av specifika målgrupper. Det kan göras genom</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">127</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft52">populärvetenskapliga sammanfattningar, kunskapssammanställningar eller som verksamhetsstöd och verktyg baserade i forskningsbaserad kunskap. Såväl Arbetsmiljöverket som andra aktörer, exempelvis Prevent och Sunt arbetsliv som är samarbeten mellan arbetsmarknadens parter (se avsnitt 2.2.3), bidrar till att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap. Ett annat exempel är Arbetsmiljöverkets utbildningsmaterial till sina inspektörer. Det finns även forskningsmiljöer, till exempel de arbetsmedicinska klinikerna, som bedriver tillämpad forskning i samverkan med olika yttre målgrupper i syfte att göra nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet. Det saknas emellertid en nationell aktör med tillräcklig omfattning som samlar och stärker förmedlingen av forskningsbaserade kunskap till nytta inom arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p347 ft14">Tilläggsdirektiv om riktlinjer för företagshälsovården</P> <P class="p348 ft9">I ett tilläggsdirektiv (dir. 2016:79) fick utredningen i uppdrag att överväga olika alternativ och föreslå var man långsiktigt bör placera ansvaret för att utveckla och ta fram nya riktlinjer som stödjer evidensbaserad praktik för företagshälsovården. Verksamheten som åsyftas i direktivet finns sedan 2011 på Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och har finansierats genom tidsbegränsade anslag från Forte och AFA Försäkring fram till sista december 2016. Under 2017 finansieras verksamheten av Forte.</P> <P class="p296 ft10">Forskargruppen har publicerat fem nationella riktlinjer för företagshälsovården, inklusive faktablad till arbetsgivare och ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg. Riktlinjerna tas fram enligt en utprövad metod som omfattar praktiker, forskare och administrativ personal.</P> <P class="p89 ft10">Ursprunget till forskningssatsningen är att den koordinerande roll som ALI hade inom företagshälsovården försvann 2007. Regeringen tillsatte 2009 Delegationen för företagshälsovård för att stärka och stödja utvecklingen inom området (SOU 2011:63). Ett av delegationens förslag var att göra en särskild forskningssatsning med inriktning på företagshälsovård, vilket ledde till den verksamhet som i dag finns på KI.</P> <P class="p152 ft44">Under senare tid pågår en diskussion kring begreppet företagshälsovård. Svenskt Näringsliv förespråkar en vidare tolkning av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">128</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">arbetsplatsrelaterade hälsotjänster som även omfattar hälsokonsulter och <NOBR>e-tjänster.<SPAN class="ft42">16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> </SPAN>Utredningen anser att det, oavsett hur tjänsterna definieras, är viktigt att bidra med metoder som fungerar i förebyggande och rehabiliterande syfte och att dessa metoder ska vara anpassade till såväl arbetsgivare som skyddsombud, företagshälsovård och andra hälsotjänster.</P> <P class="p47 ft52">Utredningen anser att ansvaret för att sprida och utveckla existerande riktlinjer för företagshälsovården passar in i organisationens föreslagna uppdrag att bidra till nyttiggörandet av forskning.</P> <P class="p349 ft83">Skillnad mellan evidensbaserade riktlinjer och Arbetsmiljöverkets föreskrifter</P> <P class="p350 ft34">Föreskrifter är regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande. De är bindande och generellt gällande och innehåller normalt <NOBR>”skall”-regler.</NOBR> Det förekommer även i viss omfattning ”bör”- regler. Riksdagen och regeringen delegerar i viss utsträckning normgivningskompetens till en myndighet, vilket är fallet för Arbetsmiljöverket. Allmänna råd är regler som skiljer sig från föreskrifter genom att de inte är bindande för vare sig myndigheter eller enskilda. Däremot är både föreskrifter och allmänna råd regler eftersom allmänna råd ger generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst avseende (Ds 1998:43).</P> <P class="p160 ft9">Evidensbaserade riktlinjer är varken föreskrifter eller allmänna råd. De är praktiska rekommendationer som bygger på tillförlitlig forskning. I Sverige används evidensbaserade riktlinjer inom sjukvården och socialtjänsten. SBU gör systematiska litteraturöversikter som bygger på publicerad forskning och följer en upparbetad metod. Översikterna används sedan som beslutsunderlag för myndigheter, exempelvis Socialstyrelsen. Specialistföreningar för olika vårdyrken kan använda resultaten som grund för sitt eget riktlinjearbete. I Storbritannien tar National Institute for Health and Care Excellence (NICE), som i flera avseenden liknar SBU, fram systematiska kunskapsöversikter och evidensbaserade riktlinjer för sjukvården och folkhälsoområdet. Eftersom arbetslivet är en aspekt</P> <P class="p351 ft41"><SPAN class="ft40">16 </SPAN>Svenskt näringsliv (2016).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">129</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft12">av folkhälsan har NICE utvecklat riktlinjer för olika aspekter av rehabiliterande och förebyggande arbetsmiljöarbete.</P> <P class="p162 ft10">Skillnaden mellan Arbetsmiljöverkets föreskrifter och evidensbaserade riktlinjer för arbetsmiljön är således att föreskrifterna utgör en del av arbetsmiljölagen medan riktlinjerna ska ses som vetenskapligt grundade vägledningar. Det som förenar dem är att båda syftar till att ge stöd i det praktiska arbetsmiljöarbetet.</P> <P class="p326 ft44">För att undvika eventuella missförstånd kring syftet med arbetsmiljöcentrums riktlinjer föreslår utredningen att det tydligt skrivs in i riktlinjerna att de inte, som föreskrifterna, är juridiskt bindande utan just en vägledning för hur man kan arbeta praktiskt på ett vetenskapligt beprövat sätt, i detta fall inom företagshälsovården.</P> <P class="p352 ft14">Hur arbetsmiljöcentrum ska bidra till att kunskap kommer till användning</P> <P class="p353 ft10">Att utveckla verksamhetsstöd av hög kvalitet är både tids- och resurskrävande och därför föreslår utredningen att särskilda, tidsbegränsade fokusområden utses på basis av de problem som anses mest angelägna att lösa. Utredningen föreslår att företagshälsovårdsfrågan blir ett av dessa prioriterade områden och att andra områden identifieras genom regeringens prioriteringar och de kunskapsbehov som utkristalliserar sig genom arbetsmiljöcentrums analys och kunskapsbevakning.</P> <P class="p213 ft10">Utredningen föreslår även att ansvaret för att utveckla och ta fram evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården placeras på arbetsmiljöcentrum eftersom det är förenligt med uppdraget att bidra till att forskningsbaserad kunskap nyttiggörs. Förslaget innebär inte en verksamhetsövergång.</P> <P class="p58 ft9">Utredningen ser det emellertid som viktigt, och i linje med det nationella ansvaret, att dessa riktlinjer kompletteras med andra evidensbaserade riktlinjer med samma fokus, utvecklade av andra forskargrupper i landet, och som också används som metodstöd i praktiken. Till dessa hör de primärpreventiva riktlinjer som utvecklats vid Lunds och Göteborgs universitet samt webbportalen FHV.nu, som samlar information om forskning, utveckling och undervisning inom området företagshälsovård. FHV.nu administreras via Arbets- och miljömedicin i Uppsala i samarbete med landets övriga arbets- och miljömedicinska enheter och representanter från företags-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">130</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft10">hälsovården. Sammantagna ger de olika initiativen en bredare tillämpning då de kompletterar varandra vad gäller allmän och branschspecifik tillämpning.</P> <P class="p84 ft10">Utredningen ser det också som viktigt att arbetet med de evidensbaserade riktlinjerna för företagshälsovården når flertalet aktörer som är i behov av sådant metodstöd, till exempel läkare i primärvården, då allt färre anställda omfattas av företagshälsovård<SPAN class="ft42">17 </SPAN>och många utnyttjar andra tjänster när de söker för arbetsrelaterade besvär och ohälsa.</P> <P class="p303 ft10">Utredningen föreslår att denna typ av verksamhet regelbundet, exempelvis vart tredje år, utvärderas och att uppdraget uppdateras vid behov.</P> <P class="p84 ft10">Mer specifikt föreslår utredningen att arbetsmiljöcentrum i sitt arbete för att bidra till nyttiggörande av forskning:</P> <P class="p354 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">samlar och sprider evidensbaserade riktlinjer, råd och andra praktiska verktyg för det praktiska arbetsmiljöarbetet av hög vetenskaplig kvalitet från Sverige och andra länder</SPAN></P> <P class="p355 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">tar hela det svenska forskarkollektivet i beaktan när nya uppdrag läggs ut, varför utredningens förslag inte utgör en regelrätt verksamhetsövergång</SPAN></P> <P class="p356 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">sprider riktlinjerna för företagshälsovården till företagshälsovårdspersonal samt till arbetsgivare, vårdcentraler, hälsokonsulter, försäkringsbolag och så vidare</SPAN></P> <P class="p354 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">vidgar definitionen av begreppet företagshälsovård till att inbegripa även andra förebyggande och rehabiliterande arbetsmiljö- och hälsotjänster</SPAN></P> <P class="p357 ft125"><SPAN class="ft131">17 </SPAN>Enligt den senaste Arbetsmiljöundersökningen uppgav sex av tio sysselsatta att de hade tillgång till företagshälsovård (FHV) på sin arbetsplats, vilket är en minskning sedan 2013. År 1999 angav nästan tre fjärdedelar av både män och kvinnor att de hade tillgång till företagshälsovård. Se Arbetsmiljöverket (2016a); Arbetarskyddsstyrelsen (1999).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">131</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft14"><SPAN class="ft14">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p358 ft10">Arbetsmiljöcentrum kommer att bidra till nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap genom att:</P> <P class="p255 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">skapa överblick av och tillgång till evidensbaserade verktyg av hög kvalitet för aktörer som bedriver praktiskt arbetsmiljöarbete: arbetsgivare, skyddsombud, företagshälsovård och andra arbetsrelaterade hälsotjänster med flera.</SPAN></P> <P class="p252 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">öka antalet praktiska verktyg som gynnar forskningens nyttiggörande genom att utveckla redan existerande och ta fram nya riktlinjer</SPAN></P> <P class="p359 ft10">Många aktörer, exempelvis Prevent och Sunt arbetsliv, utvecklar i dag praktiska verktyg för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöcentrum ska inte ersätta dessa utan skapa en samlad bild och komplettera. För att undvika överlappningar bör Arbetsmiljöcentrum föra en dialog med andra svenska aktörer.</P> <P class="p77 ft10">För att undvika missförstånd som kan uppstå kring skillnader mellan Arbetsmiljöverkets föreskrifter och Arbetsmiljöverkets riktlinjer bör det tydligt anges vilken roll och syfte som riktlinjerna har.</P> <P class="p360 ft78"><SPAN class="ft33">5.8</SPAN><SPAN class="ft77">Arbetsmiljöcentrum ska kommunicera forskningsbaserad kunskap och analys</SPAN></P> <P class="p361 ft34"><SPAN class="ft132">Utredningens förslag</SPAN>: Arbetsmiljöcentrum bygger upp en stark och innovativ kommunikationsverksamhet som tillsammans med organisationens analytiker och i dialog med målgrupperna och andra kunskapskommunicerande organisationer skapar en kunskapsresurs av hög kvalitet med stort förtroende bland såväl producenter som användare av kunskapen. Kommunikationsverksamheten ska bedrivas i samverkan med forskningsråden om hur resultaten från den forskningen som de finansieras ska kommuniceras. Målen för arbetsmiljöcentrums kommunikationsverksamhet ska vara att:</P> <P class="p362 ft52"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft133">tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap i målgruppsanpassade former av kunskapssammanställningar, rapporter, tid-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">132</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p363 ft12">skrifter, verktyg med mera som producerats av arbetsmiljöcentrum och andra nationella och internationella aktörer</P> <P class="p340 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft64">förmedla forskningsbaserad kunskap av hög vetenskaplig kvalitet till arbetsmiljöcentrums olika målgrupper</SPAN></P> <P class="p340 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft64">bidra till nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap i det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna</SPAN></P> <P class="p340 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft63">underlätta för användare att hitta den forskningsbaserade kunskap de söker och behöver</SPAN></P> <P class="p313 ft14"><SPAN class="ft14">5.8.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p364 ft14">Utmaningar för kommunikationsverksamheten</P> <P class="p134 ft9">Arbetsmiljöcentrums uppdrag att utvärdera och sprida kunskap kommer att ställa höga krav på de medel och kanaler som används för att nå ut till målgrupperna, i synnerhet inom den kunskapsspridande verksamheten. I och med digitaliseringen har kommunikation av olika slags kunskap genomgått stora förändringar under senare år. För det första gör det stora antalet kunskapsspridande organisationer och aktörer det svårt och tidsödande att hitta rätt kunskap. För det andra har digitaliseringen av vetenskaplig litteratur, från fysiska böcker och tidskrifter till <NOBR>e-böcker</NOBR> och webbaserade tidskrifter, förändrat bibliotekens funktion från i första plats en plats där man söker litteratur, till olika databaser där sökningar kan göras och litteratur hämtas. Bibliotekens roll har därmed alltmer kommit att bli en vägledande tjänst att hitta rätt i olika databaser. Denna roll förstärks i och med den stora omvandlingen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.</P> <P class="p160 ft34">Svårigheterna att nå fram till olika målgrupper och för målgrupperna att hitta rätt information har lett till högre krav på kommunikationsinsatser att vara innovativa och genomarbetade. Internetbaserad information måste i allt högre grad vara högfunktionell, uppdaterad och lätt att använda för att nå ut genom det överflöd av information som karakteriserar dagens samhälle.</P> <P class="p160 ft10">En utmaning med kommunikation av forskningsbaserad kunskap är att bidra till att den kommer till användning. För att lyckas med det krävs att innehållet målgruppsanpassas, vilket kräver tät</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">133</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft10">dialog med användarna av kunskapen. Eftersom forskning ofta är komplex är det även viktigt att målgruppsanpassningen inte sker på bekostnad av den vetenskapliga kvaliteten. Detta kräver nära samarbete mellan kommunikatörer och personer med vetenskaplig expertis.</P> <P class="p152 ft34">Ytterligare en utmaning är att det redan finns ett antal organisationer som sprider kunskap om arbetsmiljön och att ytterligare en skulle kunna skapa förvirring. Därför är samverkan med bland andra forskarfinansierade organisationer viktig för att få en effektiv och ändamålsenlig avgränsning av uppgifter och ta till vara synergier. Överlappningar kan förhindras genom dialog och samverkan eftersom organisationernas uppgifter ska komplettera varandra. Det kan därför vara aktuellt att regeringen ser över olika myndigheters uppdrag i regleringsbrev och instruktioner.</P> <P class="p365 ft14">Aktörer som kommunicerar forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet</P> <P class="p116 ft9">Innan 2007, hade tre myndigheter i uppdrag att sprida information om arbetslivsområdet: ALI, FAS (numera Forte) och Arbetsmiljöverket. Gränsdragningen mellan forskningsinstitutet ALI och forskningsfinansiären FAS var tämligen okomplicerad. FAS finansierade visserligen en del av ALI:s forskningsprojekt men myndigheternas kommunikationsverksamheter hade olika syften. Gränsdragningen mellan Arbetsmiljöverkets och ALI:s kunskaps- och informationsspridning presenterades i en rapport till regeringen skriven av de två myndigheterna 2004.<SPAN class="ft39">18 </SPAN>Enligt denna ansågs det inte finnas några överlappningar på området avseende innehåll och inriktning, men det påtalades att det fanns en självklar och nödvändig överlappning vad gäller vissa målgrupper. Rapporten hänvisar till att myndigheterna hade olika roller och verksamheter. Arbetsmiljöverkets roll var att som förvaltningsmyndighet med särskilt tillsynsansvar och föreskriftsrätt sprida information med syfte att motivera och vägleda arbetsgivarna att uppfylla arbetsmiljölagstiftningens samhällsmål. ALI:s roll var att som sektorsforskningsmyndighet sprida information och kunskap kopplad till institutets forsknings- och</P> <P class="p366 ft41"><SPAN class="ft40">18 </SPAN>Arbetslivsinstitutet & Arbetsmiljöverket (2004).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">134</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft10">utvecklingsverksamhet samt bidra till att fördjupa och förklara orsakssammanhang inom arbetslivet nationellt och internationellt. Enligt rapporten använde myndigheterna varandras kompetens och kunskap när det var relevant för sammanhanget och där sådan kunde ha en stödjande funktion.</P> <P class="p61 ft44">Nedan följer korta beskrivningar av ett antal aktörer som sprider forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljön i dag. Även andra aktörer sprider kunskap: forskningsmiljöer, exempelvis de arbetsmedicinska klinikerna och IVL Svenska Miljöinstitutet, samt organisationer på nordisk, europeisk och internationell nivå.</P> <P class="p143 ft52"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft134">Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljön, vilket innefattar att inspektera arbetsställen, skriva och revidera regler samt informera berörda målgrupper. ALI hade fram till nedläggningen 2007 i uppgift att ge Arbetsmiljöverket råd och underlag för dess föreskrifts- och tillsynsarbete samt att informera om planerad forskning. 2010 fick Arbetsmiljöverket i stället en resursförstärkning för att ta fram kunskapssammanställningar som stöd till myndighetens regelutformning. Verksamheten med kunskapssammanställningar vidgades 2013 genom ett regeringsuppdrag och resursförstärkning om två miljoner kronor per år för att planera och bygga upp en nationell kunskapsfunktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Kunskapsfunktionen förlades till enheten för statistik och analys, som i samarbete med kommunikationsenheten har framställt och presenterat över femtio kunskapssammanställningar sedan dess. Trots kunskapsfunktionens i ekonomiska termer blygsamma omfattning är Arbetsmiljöverket med sin statistik- och analysproduktion samt informationssatsningar om risker, föreskrifter och systematiskt arbetsmiljöarbete i dag en av de mest framträdande svenska kunskapsförmedlarna på arbetsmiljöområdet.</SPAN></P> <P class="p94 ft9"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft79">Forte har till uppgift att inom ramen för sitt uppdrag ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat inom flera områden, däribland arbetsliv. Kommunikationen sker internetbaserat och genom webben, informationsbrev, rapporter, sammanställningar, samt målgruppsanpassade möten och konferenser. Vidare har Forte i uppdrag att främja kunskapsuppbyggnad i frågor om arbetsliv samt ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat, inte minst avseende den forskning</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">135</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft10">som rådet finansierar. Forte har analyserat och kartlagt forskning inom olika delar av arbetslivsforskningen, både på uppdrag av regeringen och på eget initiativ, senast av svensk arbetsorganisationsforskning.</P> <P class="p97 ft34"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft129">AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och försäkrar genom kollektivavtalen anställda inom den privata sektorn och kommuner, landsting, regioner och vissa kommunala bolag. Liksom Forte är AFA Försäkring forskningsfinansiär och sprider kunskap både om egenfinansierad forskning och om sin statistik genom nyhetsbrev, seminarier och rapporter.</SPAN></P> <P class="p98 ft9"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft79">Prevent är en ideell organisation som ägs av Svenska Näringsliv, LO och PTK. Organisationen informerar, utbildar och tar fram användbara produkter för arbetsmiljöarbetet. Målgrupperna är framför allt chefer och skyddsombud, men även den intresserade allmänheten. Kunskapsförmedlingen sker genom webbsidor, tidningen Arbetsliv och webbsidan Arbetsmiljöupplysningen som ger svar på frågor om arbetsliv och hälsa.</SPAN></P> <P class="p182 ft34"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft129">Sunt arbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och arbetsgivarföreningen Pacta. Syftet med Sunt arbetsliv är att stödja chefer och skyddsombud inom kommun- och landstingssektorn i deras arbete med att skapa hållbara arbetsvillkor och god hälsa i arbetslivet. På webbsidan finns forskning i form av artiklar och rapporter samt olika verktyg som stöd i arbetsmiljöarbetet.</SPAN></P> <P class="p183 ft14">Behov av kommunikation</P> <P class="p348 ft34">Behovet av en kunskapsspridande myndighet inom arbetsmiljöområdet har framförts i flera olika sammanhang. Utredningen om ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö (SOU 2011:60) pekar på vikten av att arbetsmiljökunskap bland forskare och praktiker ska nå relevanta användare. Genom ett gemensamt brev till regeringen 2013 framförde arbetsmarknadens parter behov av ett kunskapscentrum som bevakar och förmedlar information om nationell och internationell arbetsmiljöforskning.<SPAN class="ft57">19 </SPAN>Med utgångspunkt i</P> <P class="p369 ft41"><SPAN class="ft40">19 </SPAN>Svenskt Näringsliv med flera (2013).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">136</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft34">de problem och behov som beskrivits ovan föreslår utredningen att arbetsmiljöcentrums kommunikationsverksamhet dels skapar en samlad bild av produktion och förmedling av forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet, dels underlättar för mottagaren att hitta rätt information som bygger på forskningsbaserad kunskap av hög kvalitet. Det är en förutsättning för arbetsmiljöcentrum att skapa förtroende för organisationen som den nationellt samlande aktören inom arbetsmiljöområdet. Här följer viktiga delar och aspekter av kommunikationsverksamheten:</P> <P class="p354 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Kunskapsbevakning. </SPAN>Bevakning av forskning och analys bör ske djupt och brett på nationell och internationell nivå genom webbsidor, vetenskapliga tidskrifter, litteratur, nyhetsbrev och konferenser som organiseras av myndigheter, parts- och branschorganisationer, forskarnätverk, universitet och högskolor och de arbetsmedicinska klinikerna. Bibliotekarien spelar en viktig roll i att underlätta denna bevakning.</P> <P class="p370 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Kunskapsförmedling</SPAN>. Arbetsmiljöcentrum ska förmedla en samlad bild av relevant forskningsbaserad kunskap och data på ett lättillgängligt sätt så att avståndet mellan avsändare och mottagare av kunskapen minskar. Detta kräver personal med höga och olika kompetenser inom kommunikationsområdet samt en kontinuerlig dialog med mottagarna av den forskningsbaserade kunskapen.</P> <P class="p370 ft11"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Kvalitetssäkring för trovärdighet</SPAN><SPAN class="ft10">. Genom att förmedla kunskapssammanställningar, rapporter, tidskrifter, faktablad, riktlinjer, etcetera av endast hög vetenskaplig kvalitet kan arbetsmiljöcentrum komma att uppfattas som trovärdig och som den ledande nationella aktören vad gäller forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet.</SPAN></P> <P class="p370 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Kontakt och information</SPAN>. Arbetsmiljöcentrum ska underlätta för aktörer som bedriver arbetsmiljöarbete att hitta den forskningsbaserade kunskap de behöver samt förmedla kontaktinformation till aktiva forskare med särskild kompetens inom arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p95 ft137"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft136">Samverkan analys och kommunikation</SPAN><SPAN class="ft108">. För att skapa balans mellan begriplighet och vetenskaplighet, det vill säga att mottagaren förstår och kan ta till sig budskapet utan att det vetenskapliga</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">137</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft10">djupet går förlorat, föreslår utredningen nära samverkan mellan kommunikatörerna och analytikerna genom hela processen från initiering till kommunikation.</P> <P class="p371 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Nödvändig kompetens</SPAN>. Innovativ förmedling av forskning och analys olika slags kommunikationskompetenser för att nå ut genom exempelvis webben, sociala medier, nyhetsbrev, seminarier och konferenser.</P> <P class="p236 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft139">Nå fram till målgrupperna</SPAN>. För att nå fram till de målgrupper som mest behöver kunskapen, det vill säga inte bara de som redan kan och är intresserade, krävs nya innovativa strategier och samverkan med andra aktörer. Samrådet med arbetsmarknadens parter inom ramen för referensgruppsarbetet är ett forum där kommunikationsstrategier kan diskuteras. Ett annat sätt att nå ut kan vara att samarbeta med större organisationer, exempelvis i informationskampanjer tillsammans med Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten eller Försäkringskassan. För att nå ut i hela landet kan arbetsmiljöcentrum samverka med organisationer som verkar regionalt, exempelvis de regionala skyddsombuden, Arbetsmiljöverkets regionala kontor, svenska <NOBR>ESF-rådets</NOBR> regionala program och de arbetsmedicinska klinikerna. Kommunikationsverksamheten kan även dra nytta av nätverk som samlar arbetsmiljöforskare.</P> <P class="p372 ft14"><SPAN class="ft14">5.8.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p116 ft9">Arbetsmiljöcentrums kommunikationsverksamhet kommer att bidra med en samlad bild av forskningsbaserad kunskap och analys inom Arbetsmiljöområdet, vilket kommer att vara till gagn för andra myndigheter, särskilt Forte och Arbetsmiljöverket, och andra organisationer, exempelvis AFA Försäkring, Prevent och Sunt arbetsliv.</P> <P class="p90 ft10">Såväl Arbetsmiljöverket som Forte har i uppdrag att sprida information inom arbetsmiljöområdet men kommunikationen skiljer sig åt beroende på att myndigheterna har olika uppdrag.</P> <P class="p127 ft9">Tabell 5.3 nedan ger en översikt över de likheter och skillnader som finns mellan den kommunikationsverksamhet som föreslås för arbetsmiljöcentrum och den som bedrivs av Arbetsmiljöverket och Forte. Medan Arbetsmiljöverkets huvudsakliga fokus ligger på information om lagar, regler och tillsyn, ligger Fortes huvudfokus på att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">138</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft9">främja kunskapsuppbyggnad i frågor om arbetsliv inom ramen för deras uppgift att främja och stödja forskning på arbetslivsområdet. Avgränsningen mellan arbetsmiljöcentrum och Forte bygger framför allt på skillnader i myndigheternas roller och syften. Forte är en forskningsfinansiär, vilket inte arbetsmiljöcentrum ska göra. Forte har i uppdrag att främja kunskapsuppbyggnad i frågor om arbetsliv samt kommunicera om forskning och forskningsresultat inom bland annat arbetslivsområdet, i vilket arbetsmiljö ingår. Arbetsmiljöcentrums syfte är att fylla de kunskapsbehov som finns inom arbetsmiljöområdet. Skillnaden mellan Arbetsmiljöverket och arbetsmiljöcentrum är att verksamheternas huvudfokus: Arbetsmiljöverkets huvudsakliga verksamhet är inriktad på tillsyn och regelutformning; arbetsmiljöcentrums huvudfokus är att sprida och tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap. Det finns goda möjligheter till synergivinster mellan arbetsmiljöcentrum och båda de andra myndigheterna eftersom de har samma mål med sin kommunikation som Arbetsmiljöverket (att bidra till bättre arbetsmiljö) och med Forte (att främja kunskapsuppbyggnad i frågor om arbetsliv och kommunicera forskning och forskningsresultat<SPAN class="ft39">20</SPAN>).</P> <P class="p62 ft34">För att undvika överlappningar och skapa förutsättningar för synergieffekter föreslår utredningen att arbetsmiljöcentrums kommunikationsenhet för en dialog med kommunikationsenheterna på Forte och Arbetsmiljöverket samt med andra relevanta organisationer, exempelvis Prevent, Sunt arbetsliv och AFA Försäkring. Det kan vara aktuellt att regeringen tydliggör de olika kommunikationsuppdragen genom regleringsbrev och instruktioner.</P> <P class="p373 ft41"><SPAN class="ft40">20 </SPAN>Enligt Förordning 2007:1431 med instruktion för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 2 §, punkt 5 och 7.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">139</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328140x1.jpg" style="width:421px;height:384px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td109"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td110"><SPAN class="p374 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td111"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td112"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td113"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td114"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td115"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td113"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td116"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td117"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td113"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td114"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td115"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td113"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">140</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p375 ft121"><SPAN class="ft33">5.9</SPAN><SPAN class="ft120">Arbetsmiljöcentrum ska bidra till stärkt svenskt engagemang i det internationella arbetsmiljösamarbetet</SPAN></P> <P class="p376 ft12"><SPAN class="ft14">Utredningens förslag</SPAN>: Arbetsmiljöcentrum blir nationell kontaktpunkt i frågor rörande kunskap om och utvärdering av arbetsmiljön. Arbetsmiljöcentrum ska bidra till att svenska aktörer får en bättre bild av vad som sker på internationellt plan och underlätta för internationella aktörer att få information om Sverige och komma i kontakt med andra svenska aktörer.</P> <P class="p377 ft12">Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum:</P> <P class="p378 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">får en representant i nordiska arbetsmiljöutskottet</SPAN></P> <P class="p379 ft32"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft86">tar över svenska representationen i NIVA:s styrelse, Perosh och Baltic Sea Network on Occupational Health and Safety</SPAN></P> <P class="p380 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">samarbetar med Eurofound, regeringens ledamöter i Eurofounds styrelse och Eurofounds svenska korrespondent samt på sikt tar över rollen som korrespondent för Sverige</SPAN></P> <P class="p338 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">samarbetar med </SPAN><NOBR>EU-OSHA,</NOBR> delar rollen som svensk kontaktpunkt med Arbetsmiljöverket samt blir en av de två representanterna för Sverige i <NOBR>EU-OSHA:s</NOBR> styrelse</P> <P class="p340 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">får en representant i svenska </SPAN><NOBR>ILO-kommittén</NOBR> som ledamot eller expert och bistår med expertstöd i arbetsmiljöfrågor till regeringen och Sida i frågor som rör ILO, WHO och utvecklingsfrågor som inbegriper arbetsmiljön</P> <P class="p381 ft14"><SPAN class="ft14">5.9.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skäl till förslag</SPAN></P> <P class="p121 ft9">Sverige har en lång tradition av internationellt samarbete inom arbetsmiljöområdet. ALI hjälpte flera länder att bygga upp sina arbetsmiljöinstitut och representerade Sverige i nordiska, europeiska och internationella arbetsmiljöorganisationer. Vissa projekt handlade om forskning, exempelvis det europeiska samarbetsprogrammet SALTSA<SPAN class="ft39">21</SPAN>, och de <NOBR>Sida-finansierade</NOBR> projekten <SPAN class="ft43">Work and Health in</SPAN></P> <P class="p382 ft41"><SPAN class="ft40">21 </SPAN>Samarbetsprogram mellan Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och SACO.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">141</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum SOU 2017:28</P> <P class="p104 ft140">Southern Africa <SPAN class="ft12">(WAHSA) och </SPAN>Salud y Trabajo <SPAN class="ft12">(SALTRA) i Centralamerika.</SPAN></P> <P class="p151 ft9">Efter ALI:s nedläggning hittades lösningar till en del av den internationella verksamheten. Arbetsmiljöverket bedrev internationellt tillsynssamarbete redan innan 2007, exempelvis det europeiska nätverket Senior Labour Inspection Committee (SLIC). Efter 2007 fick Arbetsmiljöverket ta över vissa av de uppgifter som tidigare legat på ALI (se tabell 5.4 nedan). Annan verksamhet övertogs av lärosäten genom att SALTSA flyttades till Uppsala universitet och representationen i NIVA:s styrelse togs över av olika forskare (se tabell 5.4 nedan). WAHSA och SALTRA flyttades till Statens folkhälsoinstitut och lades sedan ned. Handläggningen av Eurofound togs över av Oxford Research AB<SPAN class="ft39">22</SPAN>. För vissa funktioner fann regeringen emellertid inga nya lösningar. Stödet som tidigare funnits till regeringens internationella arbete i arbetslivsfrågor decimerades. Den svenska representationen i forskarnätverket Perosh upphörde.</P> <P class="p152 ft34">Sedan ALI lades ned har det flera gånger framförts önskemål om en svensk kontaktpunkt för internationellt samarbete med bas i forskningen, i likhet med de lösningar som finns med arbetsmiljöinstituten i våra grannländer. Till exempel saknar NIVA en naturlig svensk samarbetspartner för sitt nätverksbyggande och sin marknadsföring av kurser samt kontakter med svenska forskare.</P> <P class="p127 ft9">Samarbete mellan de nordiska länderna har gamla anor eftersom de nordiska länderna delar prioriteringar och arbetsmiljöproblem, vilket gör samverkan meningsfull. Ytterligare ett argument för samverkan är att det finns starka nationella arbetsmiljöinstitut i Norge, Finland och Danmark. Nordiska ministerrådets arbetsmiljöutskott ger goda möjligheter till formellt samarbete kring gemensamma projekt och finansiering av analytisk och kunskapsspridande verksamhet. Arbetsmiljörelaterade frågor behandlas även av Ministerrådet för arbetsliv <NOBR>(MR-A)</NOBR> och Ämbetskommittén för arbetsliv <NOBR>(ÄK-A).</NOBR></P> <P class="p152 ft44">Samarbete på europeisk nivå är nödvändigt av politiska orsaker och är även av strategisk vikt eftersom det gör det möjligt att samverka med framstående arbetsmiljöinstitut i exempelvis Tyskland</P> <P class="p383 ft49"><SPAN class="ft40">22 </SPAN>Eurofound har observatörer i varje medlemsland som rapporterar in olika slags information om landet. Tjänsten köps upp i konkurrens var fjärde år. Oxford Research AB vann anbudet i Danmark 2005, i Sverige 2007 och rapporterar sedan några år tillbaka även in uppgifter om Finland.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">142</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft12">och Nederländerna, samt ökar möjligheter för svenska forskare att delta i europeiska forskningssatsningar.</P> <P class="p384 ft34">Tabell 5.4 nedan sammanfattar svensk representation i ett antal internationella arbetsmiljöorganisationer innan ALI lades ned, hur situationen ser ut nu och vilka organisationer utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum ska samarbeta med i framtiden.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">143</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328144x1.jpg" style="width:443px;height:687px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p385 ft141">23</P> <P class="p386 ft95"><SPAN class="ft142">23 </SPAN>Fullständiga namn för akronymerna i tabellen finns i texten nedan och i en lista i betänkandets inledning.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft31">144</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p260 ft14">Organisationer av relevans för internationellt arbetsmiljöarbete</P> <P class="p364 ft140">Norden</P> <P class="p121 ft34"><SPAN class="ft143">Nordiska arbetsmiljöutskottet </SPAN>genomför Nordiska ministerrådets samarbetsprogram på arbetslivsområdet. Sverige är representerat av Arbetsmiljöverket och två regeringsrepresentanter från arbetsmarknadsdepartementet. Eftersom utskottets verksamhet präglas av kunskapsfrågor och grannländernas arbetsmiljöinstitut dessutom finns representerade föreslår utredningen att även Arbetsmiljöcentrum får en plats i utskottet.</P> <P class="p122 ft11">Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet <SPAN class="ft10">(NIVA) förmedlar kunskap genom kurser och expertnätverk. NIVA:s treåriga mandat fastställs av den nordiska Ämbetskommittén för arbetsliv </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">(ÄK-A).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Kommittén beslutar även om NIVA:s årliga budget. I NIVA:s styrelse finns våra grannländers arbetsmiljöinstitut representerade medan Sverige, som en interimslösning sedan 2007, representerats av olika forskare från svenska lärosäten. Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum tar över representationen i NIVA:s styrelse.</SPAN></P> <P class="p48 ft140">Europa</P> <P class="p121 ft143">Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor (Advisory Committee on Safety and Health at Work, ACSH) <SPAN class="ft34">är en trepartssammansatt kommitté som bistår Europeiska kommissionen med att förbereda, genomföra och utvärdera all arbetsmiljöverksamhet till exempel förslag till nya </SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">EU-regler</SPAN></NOBR><SPAN class="ft34"> och hur </SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">EU-direktiv</SPAN></NOBR><SPAN class="ft34"> fungerar i medlemsstaterna. Arbetsmiljöverket representerar Sveriges regering i kommittén samt deltar i permanenta och tillfälliga arbetsgrupper under kommittén. Eftersom kommittén har en tydlig inriktning på regler föreslår utredningen att Arbetsmiljöverket även i fortsättningen har denna roll.</SPAN></P> <P class="p160 ft34"><SPAN class="ft143">Yrkesinspektörskommittén </SPAN>(Senior Labour Inspectors’ Committee, SLIC) är en rådgivande kommitté under Europeiska kommissionen som består av högre chefer från medlemsstaternas arbetsmiljömyndigheter eller motsvarande. Kommittén behandlar frågor om europeisk lagstiftning på arbetsmiljöområdet, tillsyn samt verkar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan arbetsmiljömyn-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">145</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">digheter inom EU och EU:s kandidatländer. Arbetsmiljöverket representerar Sveriges regering i kommittén samt deltar i de arbetsgrupper som förekommer under kommittén. Eftersom kommittén har en tydlig inriktning på regler föreslår utredningen att Arbetsmiljöverket även i fortsättningen har denna roll.</P> <P class="p58 ft9"><NOBR><SPAN class="ft43">EU-OSHA</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> </SPAN>samlar in, analyserar och sprider data och information samt bidrar till EU:s beslutsfattande och strategier i arbetsmiljöfrågor. Organisationen utbyter information och tillhandahåller praktiska lösningar inom arbetsmiljöområdet till de tre parterna som ingår i organisationen. Varje medlemsland har tre styrelseledamöter som representerar regeringen, arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Utöver styrelseledamöter har varje medlemsland en kontaktpunkt vars uppgift är att sprida information om <NOBR>EU-OSHA</NOBR> och bidra till medlemsländernas medverkan i organisationens verksamheter. Kontaktpunkten leder också ett trepartsnätverk som består av företrädare för regering, arbetstagar- och arbetsgivarsidan. I dag är Arbetsmiljöverket Sveriges kontaktpunkt och innehar såväl den ordinarie som suppleantplatsen för Sveriges regering i <NOBR>EU-OSHA:s</NOBR> styrelse. <NOBR>EU-OSHA</NOBR> bedriver analys- och forskningsverksamhet av relevans och intresse både för Arbetsmiljöverket och för arbetsmiljöcentrum. Utredningen föreslår därför att arbetsmiljöcentrum får en av de två styrelseplatser som i dag innehas av Arbetsmiljöverket och att arbetsmiljöcentrum upparbetar ett samarbete med <NOBR>EU-OSHA</NOBR> i kunskapsfrågor. Utredningen föreslår även att arbetsmiljöcentrum delar ansvaret som svensk kontaktpunkt med Arbetsmiljöverket.</P> <P class="p59 ft43">Europeiska fonden för förbättrade arbetsvillkor och levnadsvillkor (Eurofound) <SPAN class="ft9">bedriver tvärvetenskaplig forskning och genomför regelbundet omfattande undersökningar av arbetslivet i alla </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">EU-län-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> der. Organisationen har inte lika tydligt arbetsmiljöfokus som EU- OSHA utan är snarare inriktad på arbets- och levnadsvillkor. Varje medlemsland har styrelseledamöter likt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">EU-OSHA</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> från regeringen och arbetsmarknadens parter. Eurofound har även en nationell kontakt (så kallad korrespondent) som tillhandahåller information om arbetsmarknadsrelationer, arbetsförhållanden, levnadsvillkor, sysselsättning, omstrukturering inom industrin samt socialpolitik. Var fjärde år handlar Eurofound upp korrespondenttjänsten och i Sverige har Oxford Research AB vunnit denna upphandling sedan 2007. Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum för en dialog med regeringsrepresentanterna i Eurofounds styrelse, en från Socialdeparte-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">146</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft10">mentet och den andra från Arbetsmarknadsdepartementet, samt etablerar kontakt med Eurofound och med den svenska korrespondenten. I framtiden föreslås att arbetsmiljöcentrum ansöker om att bli korrespondent under nästa kontraktsperiod.</P> <P class="p61 ft11">Baltic Sea Network on Occupational Health and Safety <SPAN class="ft10">(BSN) samlar arbetsmiljöorganisationer från tio länder i syfte att utväxla expertinformation och stärka samarbetet mellan expertmyndigheter inom arbetsmiljöområdet. De flesta länder representeras av arbetsmiljöinstitut men Sverige och även Norge representeras av tillsynsmyndigheter. Innan 2007 ansvarade ALI för den svenska representationen. Nätverkets projekt och rapporter håller hög kvalitet och rör olika aspekter av arbetsmiljön, varav vissa är tillsynsrelaterade. För arbetsmiljöcentrum skulle deltagandet som kontaktpunkt vara befogat av två anledningar. För det första kommer arbetsmiljöcentrum att ha ett bredare arbetsmiljöuppdrag med en mer utpräglad koppling till kunskap än Arbetsmiljöverket. För det andra är nätverket en viktig kanal för samverkan med andra forskningsbaserade organisationer i området.</SPAN></P> <P class="p62 ft43">Partnership for European Research in Occupational Safety and Health <SPAN class="ft9">(Perosh) har som syfte att stärka europeisk forskning och utveckling på arbetsmiljöområdet. Nätverket består av 12 arbetsmiljöinstitut i 11 europeiska länder. Sverige deltog i Perosh fram till ALI:s nedläggning 2007 och har sedan dess saknat representation. Såväl Perosh som svenska forskare har genom åren beklagat att Sverige, som är en av de mer framstående forskningsnationerna, inte deltagit. Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum ansöker om medlemskap i Perosh för öka det svenska bidraget i europeisk samverkan och kunna utnyttja en viktig kanal för samverkan och inflytande inom forskning och forskningsfinansiering.</SPAN></P> <P class="p61 ft143">European Network for Workplace Health Promotion (ENWHP) <SPAN class="ft34">har som syfte att främja friska företag/organisationer. Sedan några år tillbaka representeras Sverige av enheten för interventions- och implementeringsforskning vid IMM. Utredningen föreslår att arbetsmiljöcentrum upprättar dialog och eventuell samverkan med IMM om nätverket och att regeringen på längre sikt överväger att flytta ansvaret från IMM till arbetsmiljöcentrum.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">147</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p191 ft140">Världen</P> <P class="p76 ft9">Inom <NOBR>FN-systemet</NOBR> finns två fackorgan med ansvar för arbetsmiljöfrågor, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världshälsoorganisationen (WHO). På regeringsnivå ansvarar Arbetsmarknadsdepartementet för frågor om och kontakter med ILO, medan Socialdepartementet ansvarar för frågor om och kontakter med WHO. Svenska <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> är trepartiskt sammansatt myndighet som lyder under Arbetsmarknadsdepartementet. Dess uppgifter omfattar att utarbeta underlag för regeringens i olika frågor inför internationella arbetskonferensen, att behandla frågor kring ILO:s konventioner och rekommendationer och att främja ökad kunskap om ILO och dess verksamhet.</P> <P class="p77 ft34">Regeringens representation i ILO, WHO och andra internationella organisationer innebär ofta behov av tekniskt stöd och rådgivning. Sida, Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket bidrar i dag på olika vis med sin expertis. Arbetsmiljöverket har för närvarande en av de tre platserna som ledamot för regeringen i kommittén, vilket är rimligt eftersom en av ILO:s uppgifter är att utfärda konventioner och rekommendationer (regler), varav flera rör Arbetsmiljöverkets kompetensområde. Med jämna tidsintervall ska rapportering lämnas till ILO om hur reglerna följs. ILO är emellertid även en av de <NOBR>FN-organisationer</NOBR> som ingår i regeringens internationella utvecklingsarbete och delfinansieras av Sida. För att öka Sveriges närvaro inom och inflytande över ILO föreslår utredningen att arbetsmiljöcentrum får en roll som expert gentemot Sida i ILO- frågan, ingår i <NOBR>ILO-kommittén,</NOBR> antingen som ledamot för regeringen (där sitter i dag tre personer varav en från Arbetsmiljöverket) eller som expert, och generellt bistår regeringen och myndigheter med sin expertis när behov uppstår.</P> <P class="p387 ft14">Arbetsmiljöcentrums internationella verksamhet: sammanfattning</P> <P class="p348 ft44">Utredningen föreslår att internationellt samarbete med inriktning på lagar och regler samt regeltillsyn även fortsättningen bör skötas av Arbetsmiljöverket. Detta berör representationen i Senior Labour Inspection Committee (SLIC), i International Association of Labour Inspection (IALI) och i EU:s rådgivande kommitté för</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">148</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p20 ft36">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft9">arbetsmiljöfrågor (ACSH). Däremot föreslår utredningen att internationellt samarbete som innebär analyser utanför tillsynsområdet, kontakter med det svenska forskarsamhället och spridning av forskning och analys i Sverige är lämpligare på arbetsmiljöcentrum. Därmed skapas en överblick över olika internationella verksamheter och en naturlig ingång till internationellt arbetsmiljöarbete med inriktning mot forskningsbaserad kunskap, som regering, riksdag, myndigheter, arbetsmarknadens parter, forskare med flera kan vända sig till för information och råd.</P> <P class="p110 ft14"><SPAN class="ft14">5.9.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslagens konsekvenser för annan verksamhet</SPAN></P> <P class="p134 ft34">Förslagen innebär i flera fall att arbetsmiljöcentrum övertar rollen som kontakt- och informationspunkt i internationella arbetslivsfrågor och som representant för Sverige i flera internationella organisationer (se tabell 5.4). Det innebär att arbetsmiljöcentrum kommer att fylla några av de vakanser som uppstått sedan 2007 och att arbetsmiljöcentrum i några fall tar över den nationella representationen från andra aktörer. Det innebär även att Sverige stärker den vetenskapligt förankrade representationen i internationella organisationer. Förslagen kommer leda till:</P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">bättre överblick över olika internationella åtaganden</SPAN></P> <P class="p225 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">en ingång till internationellt arbetsmiljöarbete, utom det som är tillsyns- eller regelinriktat</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">stärka svensk internationell närvaro inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P> <P class="p265 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">bättre spridning av nordisk och europeisk forskning och analys i Sverige</SPAN></P> <P class="p265 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">förstärkning av och stöd till regeringens internationella arbete med arbetsmiljöfrågor</SPAN></P> <P class="p300 ft9">I tabell 5.5 nedan beskrivs gränsytorna mellan den internationella verksamheten som skisseras för arbetsmiljöcentrum och den som bedrivs på Forte och Arbetsmiljöverket. Gemensamt för de tre organisationerna är att de bedriver internationellt samarbete som helt eller delvis är inriktat mot arbetsmiljön. Det som skiljer de internationella verksamheterna åt har att göra med uppdragen och den huvudsakliga</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">149</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328150x1.jpg" style="width:434px;height:416px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Verksamheten vid nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft9">verksamhet som bedrivs på organisationerna. Medan Arbetsmiljöverkets huvudsakliga uppdrag är att utarbeta regler och bedriva tillsyn, kommer arbetsmiljöcentrums huvudsakliga uppdrag att handla om utvärdering och att samla in och sprida forskningsbaserad kunskap. Därför anser utredningen att representation i organisationer med inriktning på lagar, regler och tillsyn passar bättre på Arbetsmiljöverket än på arbetsmiljöcentrum medan internationell samverkan med inriktning på forskningssamarbete och arbetsmiljöfrågor på ett bredare plan passar bättre på arbetsmiljöcentrum. I Fortes fall bedömer utredningen att avgränsningen är enklare eftersom de internationella sammanhangen inte överlappar. Forte arbetar gentemot organisationer som finansierar och främjar forskning medan arbetsmiljöcentrum kommer att arbeta gentemot organisationer som framför allt verkar för tillämpning av forskning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">150</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft13">6 Arbetsmiljöcentrums finansiering</P> <P class="p388 ft12"><SPAN class="ft14">Utredningens förslag: </SPAN>Arbetsmiljöcentrum finansieras via neddragning av följande anslag (mnkr):</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p389 ft12">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p390 ft12">2019</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p390 ft12">2020</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td118"><SPAN class="p20 ft12">UO 9 Hälsovård, sjukvård</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td119"><SPAN class="p390 ft12">10</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p390 ft12">20</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p390 ft12">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p20 ft12">och social omsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">Anslaget 7:2 Forskningsrådet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">för hälsa, arbetsliv och välfärd</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">forskning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td118"><SPAN class="p20 ft12">UO 10 Ekonomisk ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td119"><SPAN class="p22 ft12">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p22 ft12">2,5</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p22 ft12">2,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">vid sjukdom och funktions-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">nedsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">Anslaget 1:6 Bidrag för</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">sjukskrivningsprocessen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td118"><SPAN class="p20 ft12">UO 14 Arbetsmarknad och</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td119"><SPAN class="p390 ft12">2</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p390 ft12">5</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p390 ft12">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">arbetsliv</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">förvaltningskostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td118"><SPAN class="p20 ft12">UO 24 Näringsliv</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td119"><SPAN class="p22 ft12">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p22 ft12">7,5</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td120"><SPAN class="p22 ft12">7,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">Anslaget 1:1 Verket för</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p20 ft12">innovationssystem</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p20 ft12">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p390 ft12">15</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td120"><SPAN class="p390 ft12">35</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td120"><SPAN class="p390 ft12">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p381 ft33"><SPAN class="ft33">6.1</SPAN><SPAN class="ft38">Finansiering av verksamheten</SPAN></P> <P class="p46 ft34">Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag på hur inrättandet av arbetsmiljöcentrum ska finansieras genom omprioritering inom ramen för befintliga resurser inom området. Utredningen har tol-</P> <P class="p391 ft31">151</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Arbetsmiljöcentrums finansiering</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft10">kat betydelsen av ”inom området” som bredare än den indelning som statsbudgeten har i dag, det vill säga där arbetsmiljö ingår i utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utredningen argumenterar för att arbetsmiljöområdet kan definieras bredare, eftersom det finns överlappningar, utöver arbetsmarknad, till välfärdspolitiken och näringspolitiken<SPAN class="ft42">1 </SPAN>.</P> <P class="p90 ft10">Med tanke på uppdragets utvärderande verksamhet är det viktigt att arbetsmiljöcentrum garanteras en oberoende ställning gentemot de organisationer som ska granskas. Oberoendet är också viktigt för den kunskapsspridande verksamheten, vilket innebär att arbetsmiljöcentrum inte bör ta emot sådan extern finansiering som skulle kunna leda till att en intressent får möjlighet att styra verksamheten åt ett visst håll.</P> <P class="p75 ft14"><SPAN class="ft14">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Verksamhetens kostnader</SPAN></P> <P class="p116 ft34">Beräknade kostnader för verksamheten har presenterats i samband med de båda förslagen i kapitel 4. Utredningen beräknar att kostnaderna för verksamheten kommer att vara i stort sett lika höga i båda alternativen då många förhållanden är samma, oavsett organisation och placering. I förslaget till budget är lönekostnaden lägre för en särskild inrättning vid Stockholms universitet eftersom till exempel bibliotekarie och jurist kan anlitas från universitets centrala administration och i stället interndebiteras arbetsmiljöcentrum som centrala kostnader.</P> <P class="p81 ft10">Sammanlagt beräknar utredningen att båda förslagen, det vill säga särskild inrättning vid Stockholms universitet och ny myndighet kräver följande finansiering (mnkr):</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr11 td121"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p34 ft12">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td123"><SPAN class="p34 ft12">2019</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td123"><SPAN class="p34 ft12">2020</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td121"><SPAN class="p20 ft12">Enhet vid Stockholms universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p22 ft12">15</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td123"><SPAN class="p22 ft12">35</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td123"><SPAN class="p22 ft12">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p20 ft12">Ny myndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p22 ft12">15</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p22 ft12">35</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p22 ft12">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p392 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>Arbetsmiljö har beröringspunkter med såväl arbetsmarknad, hälsa som välfärd, samt har implikationer för produktivitet och innovation som är väsentliga för näringslivet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">152</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p20 ft36">Arbetsmiljöcentrums finansiering</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft14"><SPAN class="ft14">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft50">Verksamhetens finansiering</SPAN></P> <P class="p286 ft10">Utredningen föreslår att kostnaderna för arbetsmiljöcentrum finansieras från fyra källor.</P> <P class="p188 ft9"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft128">Som första finansieringskälla föreslår utredningen att 10 miljoner kronor år 2018, 20 miljoner kronor år 2019 och därefter 30 miljoner kronor per år flyttas från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) till arbetsmiljöcentrum. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) och i forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) föreslår regeringen en ökning av Fortes forskningsanslag till följd av en satsning på arbetslivsforskning och samordnade insatser. Satsningen beskrivs i forskningspropositionen och omfattar ett tioårigt nationellt forskningsprogram om arbetslivsforskning som ska genomföras av Forte i samverkan med relevanta forskningsfinansiärer och aktörer (prop. 2016/17:50, s. 92). Bakgrunden till satsningen är att insatser för att förebygga den arbetsrelaterade ohälsan och minska risken för att arbetstagare skadas och slits ut är nödvändiga för att uppnå ett hållbart arbetsliv. I detta sammanhang är det viktigt att politiska beslut och insatser samt att det praktiska arbetsmiljöarbetet vilar på forskning och beprövad kunskap. Därför skriver regeringen att forskningen inom arbetsmiljöområdet bör stärkas. Satsningen omfattar 30 miljoner kronor för år 2017 och därefter ytterligare 10 miljoner kronor 2018 och 20 miljoner kronor 2019. I forskningspropositionen och i budgetpropositionen för 2017 (UO 14 s. 87) står att de samordnande insatserna utreds av föreliggande utredning. En av arbetsmiljöcentrums huvuduppgifter kommer att vara att anta en samlande roll för att bevaka och sprida forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet. Centrumets sammanställningar och analyser av befintliga forskningsresultat kommer att gynna en positiv utveckling för forskningsområdet eftersom forskningsresultat sprids, men också att ny forskning initieras efter att kunskapsluckor identifierats. Den samlande rollen kommer att genomsyra hela verksamheten i och med att arbetsmiljöcentrum har till övergripande uppgift att stärka kunskapen inom arbetsmiljöområdet. Utredningen föreslår därför att medel omfördelas från Forte till arbetsmiljöcentrum.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">153</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Arbetsmiljöcentrums finansiering</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft10"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft115">Som andra finansieringskälla föreslår utredningen att 1,5 miljoner kronor år 2018 och därefter 2,5 miljoner kronor per år flyttas från Försäkringskassan till arbetsmiljöcentrum. Forte har under 2017 erhållit motsvarande belopp för att genomföra uppdraget att utveckla och ta fram nya riktlinjer som stödjer evidensbaserad praktik för företagshälsovården. Detta uppdrag kommer att genomföras av arbetsmiljöcentrum.</SPAN></P> <P class="p317 ft9"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft128">Som tredje finansieringskälla föreslår utredningen att 3,5 miljoner kronor flyttas från Arbetsmiljöverket till arbetsmiljöcentrum under 2018 och 7,5 miljoner kronor från 2019 och framåt. Skäl till detta är utredningens förslag att avveckla Arbetsmiljöverkets nationella kunskapsfunktion för arbetsliv och arbetsmiljö i och med att arbetsmiljöcentrum tar över denna roll (se avsnitt 5.4), samt förväntningen att Arbetsmiljöverket kommer att kunna dra nytta av arbetsmiljöcentrums verksamhet (se kapitel 5). Arbetsmiljöverket förväntas därutöver få lägre kostnader genom att delvis minska egen insamling av forskningsbaserad kunskap i och med att arbetsmiljöcentrum inrättas. Sammantaget får Arbetsmiljöverket en lägre kostnadsnivå i och med inrättandet av arbetsmiljöcentrum. Utredningen föreslår därför en neddragning av Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag som finansiering.</SPAN></P> <P class="p394 ft34"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft144">Som fjärde finansieringskälla föreslår utredningen att 5 miljoner kronor överförs från Verket för innovationssystem (Vinnova) till arbetsmiljöcentrum år 2019 och att 6 miljoner kronor förs över från och med 2020. Enligt direktiven ska utredningen föreslå finansiering genom omprövning av befintliga och berörda resurser inom området. Arbetsmiljön har betydelse för produktivitet, innovation och företagande. Vinnova har enligt instruktionen till uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Myndigheten har ett särskilt ansvar att stödja innovation inom bland annat arbetslivsområdet. Utredningen föreslår därför att en omprioritering sker genom att medel förs över från Vinnovas förvaltningsanslag till arbetsmiljöcentrum vars verksamhet faller inom ramen för innovation inom arbetslivsområdet i det att ny kunskap tillgängliggörs, omsätts i praktiken och nya, forskningsmässigt grundade, reformer på arbetsmiljöområdet genomförs.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">154</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p20 ft36">Arbetsmiljöcentrums finansiering</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft14"><SPAN class="ft14">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft50">Extern finansiering</SPAN></P> <P class="p121 ft9">I direktiven ingår att utreda en eventuell möjlighet till olika former av finansiering från andra aktörer av lämplig del av arbetsmiljöcentrums verksamhet. Utredningen ser det som väsentligt att arbetsmiljöcentrum har en finansiering som inte riskerar att äventyra verksamhetens oberoende karaktär. Vidare har utredningen funnit, efter dialog med arbetsmarknadens parter, att det inte finns något intresse av att finansiera arbetsmiljöcentrum från några av de partsägda organisationerna, exempelvis AFA Försäkring.</P> <P class="p47 ft9">Däremot finner utredningen att samfinansiering skulle kunna vara möjlig vid olika typer av projekt som sker på initiativ av och i samverkan med exempelvis parterna. Vidare finner utredningen att avgifts- eller samfinansiering av viss del av verksamheten, till exempel trycksaker och i samband med större konferenser eller kommunikationsuppdrag, kan vara en möjlighet. Utredningen har dock inte tagit med denna typ av avgiftsfinansiering i budgetförslagen eftersom avgifter inte ska vara en förutsättning för att bedriva verksamheten utan endast en möjlighet när det kan anses lämpligt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">155</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_156"> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft13">7 Konsekvensbeskrivningar</P> <P class="p395 ft9">Inrättandet av arbetsmiljöcentrum innebär en förhållandevis begränsad finansiell satsning. Utredningens bedömning är att satsningen ger en utväxling som via positiv påverkan leder till bättre arbetsmiljö och ett mer hållbart arbetsliv. Om sjukfrånvaro och tidigt utträde från arbetsmarknaden minskar så leder det till lägre kostnader inom sjukförsäkrings- och ålderspensionssystemen. Det är emellertid svårt att uppskatta de exakta effekterna eftersom långt fler faktorer än arbetsmiljöcentrums verksamhet påverkar arbetsmiljön, arbetslivet och trygghetssystemen. Utredningens bedömning är dock att kostnaderna för arbetsmiljöcentrum väsentligt understiger den potentiella positiva effekten på statsbudgeten av att trygghetssystemets kostnader minskar på grund av att människor får färre sjukdagar, fler friska år och inte pensioneras i förtid. Därtill kommer en eventuell positiv utveckling för produktion och innovation, lägre kostnader för arbetsgivare samt ökade skatteintäkter då fler arbetar mer och längre.</P> <P class="p160 ft9">I detta betänkande lämnar utredningen ett antal förslag, såväl organisatoriska som verksamhetsmässiga. Förslagens konsekvenser för berörda myndigheter och i form av förväntade resultat återfinns på olika ställen tidigare i betänkandet. Konsekvensbeskrivningarna i detta kapitel är utformade i enlighet med kommittéförordningen<SPAN class="ft39">1 </SPAN>och utifrån de två organisatoriska alternativ som lämnas som förslag, det vill säga en särskild inrättning vid Stockholms universitet eller att en ny myndighet inrättas. Konsekvenserna av de två alternativen skiljer sig inte nämnvärt åt eftersom syftet med och innehållet i verksamheterna är desamma (se kapitel 4).</P> <P class="p47 ft52">Enligt kommittéförordningen §§ <NOBR>14–15</NOBR> ska kostnadsberäkningar och andra konsekvensanalyser genomföras. Konsekvensanalyserna ska innefatta ekonomiska konsekvenser för staten, myndigheter,</P> <P class="p194 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>Kommittéförordning (1998:1474).</P> <P class="p396 ft31">157</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft34">kommuner, landsting, organisationer, företag eller andra enskilda. Om förslagen i ett betänkande innebär övriga samhällsekonomiska konsekvenser ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för stat, kommun eller landsting ska en finansiering för detta föreslås. Om förslagen har betydelse för det kommunala självstyret ska konsekvenser av detta anges och detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheteten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, men också för små företags villkor, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att uppnå de integrationspolitiska målen. Även konsekvenser för den personliga integriteten ska redogöras för och en prövning av det offentliga åtagandet ska göras.<SPAN class="ft57">2</SPAN></P> <P class="p77 ft9">Eftersom utredningens förslag saknar direkt koppling till flera av de områden som nämns i kommittéförordningen är det på vissa områden inte meningsfullt att genomföra någon konsekvensanalys. Konsekvensbeskrivningarna i detta kapitel omfattar främst samhällsekonomiska konsekvenser, konsekvenser för offentliga finanser, statsfinansiella konsekvenser samt konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män. I kapitlet diskuteras också arbetsmiljöns betydelse för samhället i stort.</P> <P class="p127 ft9">Utredningen anser att arbetsmiljöcentrum, om centrumet ges de förutsättningar och den inriktning som föreslås i detta betänkande, väsentligt kan förbättra kunskapsunderlagen för den framtida arbetsmiljöpolitiken. I och med att politiken får en ökad träffsäkerhet kan de resurser som satsas på arbetsmiljöpolitiska insatser användas mer effektivt. I den mån kunskap om en bättre arbetsmiljö sprids till andra myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare, kan både hälsa och välfärd öka hos enskilda individer och i samhället i stort.</P> <P class="p77 ft9">Kostnaderna för inrättande av arbetsmiljöcentrum är beräknade till 45 miljoner kronor per år då verksamheten är fullt utbyggd. De samhällsekonomiska effekterna av de två förslagen är däremot svåra att beräkna eftersom många fler faktorer än arbetsmiljöcentrums verksamhet påverkar arbetsmiljön i företag och organisationer, och därmed också de samhällsekonomiska effekterna. Utredningen bedömer dock de samhällsekonomiska effekterna som positiva, om än svåra att beräkna innan verksamheten har kommit igång. Beräkning-</P> <P class="p397 ft41"><SPAN class="ft40">2 </SPAN>Kommittéhandboken Ds 2000:1, s. 59 och 83.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">158</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p20 ft145">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">arna ska därför ses som en ungefärlig storleksbestämning av de ekonomiska konsekvenserna snarare än som en faktisk prognos av utfallet. Beräkningarna ska därmed tolkas som indikativa och med försiktighet.</P> <P class="p398 ft146"><SPAN class="ft146">7.1</SPAN><SPAN class="ft147">Konsekvenser av en god arbetsmiljö</SPAN></P> <P class="p46 ft105">Det är ställt utom alla tvivel att en god arbetsmiljö är något positivt för individ, företag och samhälle. Detta gäller såväl den fysiska som psykiska och sociala arbetsmiljön. En god arbetsmiljö gör att människor trivs på jobbet, känner sig friska och presterar bra. Om arbetsmiljön däremot är dålig eller kunde vara bättre får detta negativa konsekvenser och medför stora direkta och indirekta kostnader. Dessa kan vara individuella i form av ohälsa och lägre inkomst, men också sociala. Kostnader för företag och organisationer kan exempelvis utgöras av sjuklön, ersättningsrekryteringar och produktionsbortfall medan kostnader för samhället till exempel består av tidigt utträde från arbetsmarknaden och produktionsbortfall vid sjukfrånvaro. Även de offentliga finanserna påverkas genom till exempel ökade utgifter inom trygghetssystemen och lägre skatteintäkter.</P> <P class="p160 ft148">I detta avsnitt presenteras exempel på konsekvenser som dokumenterats eller kan förväntas av en bättre arbetsmiljö. Först diskuteras konsekvenser i termer av minskad ohälsa. Sedan diskuteras konsekvenser för företag och andra organisationer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">159</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft14"><SPAN class="ft14">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Minskad ohälsa</SPAN></P> <P class="p399 ft10">Ohälsa beror på en rad olika faktorer, varav en är arbetsmiljö. Ohälsotalet för ett visst år är ett sammanfattande mått på det genomsnittliga antalet utbetalade heldagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, och sjuk- och aktivitetsersättning från socialförsäkringen för befolkningen <NOBR>16–64</NOBR> år.<SPAN class="ft42">3 </SPAN>Som framgår i tabell 7.2 nedan är ohälsotalet högre för kvinnor än för män i samtliga åldersgrupper utom i åldrarna <NOBR>16–19</NOBR> år. Ohälsotalet stiger dessutom med ålder, framför allt för kvinnor. Riktade insatser för att förbättra kvinnors arbetsmiljö och särskilt arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher och arbetsplatser kan potentiellt leda till minskningar av ohälsotalet.</P> <P class="p400 ft95"><SPAN class="ft96">Källa: </SPAN>Försäkringskassan: Statistiken baseras på Försäkringskassans datalager STORE som i sin tur baseras på de administrativa registren.</P> <P class="p401 ft81">Kostnaderna för ohälsa prognostiseras för 2018 till cirka 82 miljarder kronor.<SPAN class="ft149">4 </SPAN>Kvinnors högre ohälsotal påverkar deras totala antal arbetade timmar vilket bidrar till att kvinnors livsinkomst blir lägre än mäns. Det innebär också att skatteintäkterna minskar.</P> <P class="p127 ft105">Kostnaden för sjukskrivna kvinnor var år 2014 högre än för sjukskrivna män i samtliga sektorer. Tabell 7.3 visar en beräkning av hur sjukpenningsumman 2014 skulle kunna påverkas av ett minskat antal sjukdagar inom statlig, kommunal, och landstingssektor. Beräkningen utgår från antagandet att antalet nettodagar med sjukpenning minskar med 1 procent inom dessa sektorer, vilket är en förhållan-</P> <P class="p402 ft92"><SPAN class="ft89">3</SPAN><SPAN class="ft91">Ohälsotalet innehåller alltså inte dagar med sjuklön från arbetsgivaren.</SPAN></P> <P class="p83 ft95"><SPAN class="ft89">4</SPAN><SPAN class="ft150">Enligt uppgifter från Socialdepartementet till utredningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">160</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p20 ft145">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">devis liten förändring. Resultatet av beräkningen visar att minskningen av antalet sjukdagar skulle leda till 103,9 miljoner kronor i minskade kostnader. Detta belopp kan jämföras med kostnaden för inrättandet av arbetsmiljöcentrum som beräknas till 45 miljoner kronor.</P> <P class="p403 ft95"><SPAN class="ft96">Källa</SPAN>: Beräkningar gjorda på Socialdepartementet.</P> <P class="p404 ft82">Om fler personer arbetar fler timmar till följd av riktade insatser för att förbättra arbetsmiljön i de grupper som har hög risk för tidigt utträde från arbetsmarknaden skulle det leda till ökade skatteintäkter och minskade kostnader i ålderspensionssystemet.</P> <P class="p199 ft103"><SPAN class="ft103">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft104">Konsekvenser för företag och andra organisationer</SPAN></P> <P class="p121 ft105">Färre personer som insjuknar på grund av arbetet eller råkar ut för arbetsolyckor är positivt för statens finanser eftersom relaterade kostnader minskar och fler orkar arbeta högre upp i åldrarna. För individen ger en bättre arbetsmiljö dessutom ökad livskvalitet. Om ohälsotalet minskar, individer får fler friska år och därmed kan arbeta längre, påverkas verksamheter i företag och andra organisationer. Exempelvis minskar <NOBR>sjuklöne-,</NOBR> <NOBR>rekryterings-,</NOBR> omställnings- och rehabiliteringskostnader och produktionsförluster blir lägre.</P> <P class="p405 ft148">Ett sätt att räkna på företagsekonomiska konsekvenser är att undersöka möjliga samband mellan arbetsmiljö och produktivitet. En nordisk studie av företag i Danmark, Norge, Finland och Sverige<SPAN class="ft151">5 </SPAN>visar ett positivt samband mellan psykosocial arbetsmiljö och verksamhetens produktivitet. I Norge och Finland fanns även</P> <P class="p406 ft95"><SPAN class="ft152">5 </SPAN>Nordiska ministerrådet (2014).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">161</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft12">ett positivt samband mellan fysisk arbetsmiljö och verksamhetens produktivitet.</P> <P class="p151 ft9">Ett annat sätt är att beräkna kostnaden för förlorade arbetsinsatser, exempelvis i samband med arbetsplatsolyckor. En sådan studie från Finland beräknade att kostnaden för arbetsplatsolyckor år 2012 uppgick till mellan 2 och 2,5 miljarder euro. Kostnaden för arbetsrelaterade sjukdomar beräknades till 100 miljarder euro för samma år. Sveriges ekonomi är större än Finlands och delvis annorlunda, men beloppen är likafullt intressanta och indikerar en hög kostnadsnivå för arbetsrelaterad sjukdom och olyckor.<SPAN class="ft39">6</SPAN></P> <P class="p77 ft52">Ytterligare ett sätt att göra beräkningar är att jämföra verksamheter som har låg sjukfrånvaro med verksamheter som har hög sjukfrånvaro. I Sverige har fackförbundet Vision<SPAN class="ft51">7 </SPAN>beräknat att sjukfrånvaron i Sveriges kommuner kostar över 15 miljarder kronor varje år. Därtill kommer kostnader på drygt 4 miljarder kronor för de statliga trygghetssystemen. Visions studie visar att kostnaderna skulle minska med uppskattningsvis 5,8 miljarder kronor om alla kommuner sänkte sjukfrånvaronivån till den nivå som finns i Torsby, där sjukfrånvaron genom aktivt arbetsmiljöarbete och rehabilitering minskade från 8,5 procent 2004 till 4,2 procent 2015. Skatteverket<SPAN class="ft51">8 </SPAN>har gjort liknande studier och jämfört den region som hade lägst sjukfrånvaro med övriga regioner. En av Skatteverkets slutsatser var att regionen med lägst sjukfrånvaro utmärktes av bland annat långsiktigt och proaktivt arbetsmiljöarbete.</P> <P class="p407 ft9">Därutöver finns särskilda modeller för att räkna ut företagsekonomiska effekter av arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket har presenterat en modell för att beräkna företagsekonomiska intäkter och kostnader av en organisations arbetsmiljöarbete.<SPAN class="ft39">9 </SPAN>Syftet med modellen är att synliggöra och kvantifiera arbetsmiljöarbetets lönsamhet i termer av indirekta kostnader som inte är synliga i bokföringen: produktivitetseffekter, kvalitetseffekter, försäljningseffekter och nyrekryteringseffekter. Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska institutet har utvecklat modellen Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg för arbetsmiljö- och hälsoarbete.<SPAN class="ft39">10 </SPAN>Analysverktyget gör</P> <P class="p82 ft49"><SPAN class="ft53">6</SPAN><SPAN class="ft88">Rissanen & Kaseva (2014).</SPAN></P> <P class="p154 ft49"><SPAN class="ft53">7</SPAN><SPAN class="ft88">Vision (2016).</SPAN></P> <P class="p154 ft47"><SPAN class="ft53">8</SPAN><SPAN class="ft54">Skatteverket (2016).</SPAN></P> <P class="p154 ft47"><SPAN class="ft53">9</SPAN><SPAN class="ft54">Arbetsmiljöverket (2013).</SPAN></P> <P class="p154 ft41"><SPAN class="ft45">10</SPAN><SPAN class="ft56">IMM (2016).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">162</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p20 ft145">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft9">det möjligt att ta fram en mer generell arbetsmiljö- och hälsostrategi, inklusive ekonomiskt beslutsunderlag, och består av två delar: 1) en analys av verksamheten som följer <NOBR>SAM<SPAN class="ft39">11</SPAN>-metodiken;</NOBR> 2) ett ekonomiskt beräkningsverktyg som kan användas för att beräkna en, eller flera, insatsers kostnadseffektivitet. Huvudfokus är på förebyggande arbete, men det kan även användas för rehabiliterande insatser. Gemensamt för de modeller som beskrivits ovan, och andra modeller, är dels att de kan skapa incitament för arbetsgivare att satsa på arbetsmiljöarbete eftersom de synliggör resultatet av de investeringar som görs, dels att de kan underlätta för arbetsgivare att göra företagsekonomiska beräkningar och utarbeta en lönsam arbetsmiljöstrategi.</P> <P class="p110 ft33"><SPAN class="ft33">7.2</SPAN><SPAN class="ft38">Konsekvenser av att arbetsmiljöcentrum inrättas</SPAN></P> <P class="p408 ft14"><SPAN class="ft14">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Inrättandet av arbetsmiljöcentrum leder till ett ökat offentligt åtagande</SPAN></P> <P class="p350 ft9">För närvarande innebär det offentliga åtagandet att Arbetsmiljöverket informerar om arbetsmiljö utifrån lagar och regler samt utövar tillsyn av dessa regler. Forte sprider kunskap om arbetsmiljöforskning, framför allt den som finansieras av Forte. Det finns emellertid ingen aktör med huvudansvar för och helhetsgrepp på insamling, samordning och spridning av forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet. Men det finns behov av att samordna och renodla förmedling av forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljö. Med rätt slags vetenskapligt uppbyggd kunskap till berörda parter kan arbetsmiljön utvecklas och få positiva konsekvenser för individ och samhälle. Även en liten effekt på antalet sjukdagar och faktisk pensionsålder kan leda till stora kostnadsminskningar för samhället vilket motiverar ett ökat offentligt åtagande.</P> <P class="p160 ft9">I och med att arbetsmiljöcentrum inrättas kommer det att finnas ett organ som har till uppgift att samla in och sammanställa forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljön. Arbetsmiljöcentrum ska sprida information om vad forskningen säger i olika arbetsmiljörelaterade frågor och kommer därmed att bidra till kompetensutveckling av arbetsmarknadens parter, företagshälsovården, hälso- och sjukvår-</P> <P class="p161 ft41"><SPAN class="ft40">11 </SPAN>Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">163</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft10">den, skyddsombuden, myndigheter och övriga samhället. Inrättandet av arbetsmiljöcentrum innebär även ett ökat offentligt åtagande inom utvärdering av politikområdet, vilket ska leda till ökad träffsäkerhet i politiken och en mer effektiv arbetsmiljöpolitik.</P> <P class="p130 ft14"><SPAN class="ft14">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Insamling och spridning av forskningsbaserad kunskap</SPAN></P> <P class="p76 ft9">Det finns av naturliga skäl inte någon empirisk kunskap som visar på effekter av den verksamhet som föreslås i betänkandet eftersom det rör sig om en ny verksamhet som inte funnits tidigare i Sverige. Arbetslivsinstitutets liksom delar av Folkhälsomyndighetens (tidigare Folkhälsoinstitutet) kunskapsspridande verksamhet kan ses som närliggande men utredningen har inte hittat några utvärderingar av dessa som varit användbara för konsekvensanalysen.</P> <P class="p77 ft52">Däremot finns det institut i andra länder som sprider forskningsbaserad kunskap och därmed liknar arbetsmiljöcentrums verksamhet. Till exempel finns i Danmark sedan 2005 ett särskilt kunskapscentrum för arbetsmiljö: <SPAN class="ft60">Videncenter for arbejdsmiljö</SPAN>. Detta kunskapscentrum samlar in och förmedlar nationell och internationell kunskap om arbetsmiljö, skapar ett nav för arbetsmiljörelevant information och kvalitetssäkrar kunskapen med fokus på användarna. Utvärderingar av det danska arbetsmiljöcentrumet<SPAN class="ft51">12 </SPAN>visar på vikten av att kunskapsspridning vilar på solid vetenskaplig grund med tätt samarbete mellan forskare och kommunikatörer. Andra framgångsfaktorer är samarbete med arbetsmarknadens parter och andra aktörer, metoden för kunskapsspridningen samt att informationskampanjer bedrivs över längre tid och har tillräcklig finansiering för att kunna nå ut i hela landet.</P> <P class="p409 ft14"><SPAN class="ft14">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft50">Utvärdering av arbetsmiljöpolitiken</SPAN></P> <P class="p116 ft52">Utvärderingar av arbetsmiljöpolitiken har genomförts av Statskontoret och Riksrevisionen. Statskontoret genomför utvärderingar på uppdrag av regeringen och Riksrevisionen utför effektivitetsgranskningar av regeringens politik. Det finns dock ingen organisation, med specialistkompetens inom arbetsmiljöområdet, som har ett kon-</P> <P class="p410 ft41"><SPAN class="ft40">12 </SPAN>Videncenter for arbejdsmiljö (2016).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">164</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p20 ft145">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft9">tinuerligt uppdrag att göra oberoende utvärderingar av arbetsmiljöpolitiken. Med välgjorda utvärderingar av politiken kan regering och riksdag få tillgång till kunskapsunderlag för beslut hur arbetsmiljöpolitiken kan inriktas och förbättras vilket ökar politikens träffsäkerhet och gör insatserna mer effektiva. Statens resurser används på bättre sätt om de kan riktas mot insatser med dokumenterad effekt.</P> <P class="p199 ft33"><SPAN class="ft33">7.3</SPAN><SPAN class="ft38">Samhällsekonomisk konsekvensanalys</SPAN></P> <P class="p46 ft9">Samhällsekonomiska konsekvenser handlar om hur effekter av förslagen påverkar samhällsekonomin, till exempel om antalet arbetade timmar i ekonomin ökar som en följd av förslagen, eller om produktionen ökar. När det gäller arbetsmiljöområdet har dock minskade sjukskrivningskostnader inte någon direkt samhällsekonomisk konsekvens. Socialförsäkringssystemet är ett transfereringssystem och överföringar mellan hushåll och statsbudget har inte någon direkt nettoeffekt på samhällsekonomin. Däremot finns det effektivitetsvinster i att färre blir sjuka eller att fler kan arbeta längre.</P> <P class="p276 ft14"><SPAN class="ft14">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Samhällskonsekvenser av brister i arbetsmiljön</SPAN></P> <P class="p134 ft9">En ingång i frågan om samhällsekonomiska konsekvenser är att beräkna vilka kostnader ett fenomen har på samhällsekonomin. Ett exempel på en sådan beräkning finns i OECD:s rapport om psykisk ohälsa i Sverige.<SPAN class="ft39">13 </SPAN>Enligt rapporten belastar psykisk ohälsa den svenska ekonomin med nära 8 miljarder euro om året, vilket motsvarar 2,8 procent av Sveriges BNP. Kostnaderna motsvaras bland annat av förlorad produktivitet och utgifter för vård och omsorg. Enligt samma rapport svarar den psykiska ohälsan för 60 procent av alla nya ansökningar om aktivitetsersättning då psykisk ohälsa har blivit den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Arbetsrelaterad stress och brister i arbetsmiljön nämns i rapporten som några orsaker till psykisk ohälsa.</P> <P class="p411 ft41"><SPAN class="ft40">13 </SPAN>OECD (2013).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">165</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft34">Enligt beräkningar gjorda för Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Europeiska arbetsmiljöbyrån <NOBR>(EU-OSHA)<SPAN class="ft57">14</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>uppgår Sveriges totala kostnader för olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar till knappt 20 miljarder US dollar årligen, vilket motsvarar cirka 4 procent av svensk BNP och är i linje med det genomsnitt som <NOBR>EU-OSHA</NOBR> uppskattar för EU.<SPAN class="ft57">15 </SPAN>Beräkningarna bygger på ILO:s uppgifter om dödliga och <NOBR>icke-dödliga</NOBR> arbetsolyckor för alla länder, ländernas bruttonationalprodukt och Världshälsoorganisationens (WHO) uppgifter om olika sjukdomars inverkan på befolkningens livslängd.</P> <P class="p89 ft10">Arbetsmiljöcentrum kommer att bidra till att öka kunskapen om hur arbetsmiljön kan förbättras, men kommer inte att kunna eliminera alla arbetsmiljöproblem. Storleksordningen på kostnaderna totalt indikerar att även en påverkan på marginalen kan medföra samhällsekonomiska vinster.</P> <P class="p75 ft14"><SPAN class="ft14">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Samhällsekonomiska kalkyler – några enkla exempel</SPAN></P> <P class="p348 ft52">Några enkla räkneexempel baserat på hur utredningens förslag kan förväntas påverka arbetsmiljön ger en bild av storleksordningen på möjliga samhällsekonomiska konsekvenser. Beräkningarna indikerar potentiella effekter av en förbättrad arbetsmiljö. Det bör betonas att det rör sig om hypotetiska antaganden.</P> <P class="p412 ft14">Kvalitetsjusterade levnadsår</P> <P class="p76 ft9">Inom hälso- och sjukvård används ofta mått som tar hänsyn till återstående livslängd och livskvalitet för att analysera nyttan av en hälsofrämjande insats. Ett sådant mått är QALY (kvalitetsjusterade levnadsår). Till QALY kopplas en diskonteringsränta som tar hänsyn till att värdet av ett friskt levnadsår nu för de flesta individer är värt mer än ett friskt år längre fram i livet. En diskonteringsränta på 3 procent är standard inom hälsoekonomisk litteratur.</P> <P class="p106 ft47"><SPAN class="ft45">14</SPAN><SPAN class="ft54">Utredningen har tagit del av beräkningar på arbetsmiljöns hälsorelaterade och samhällsekonomiska kostnader som tas fram för Europeiska arbetsmiljöbyrån </SPAN><NOBR>(EU-OSHA)</NOBR> och ILO. De kommer att offentliggöras i september 2017.</P> <P class="p413 ft59"><SPAN class="ft45">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">EU-OSHA</SPAN></NOBR> uppskattar att kostnaderna för arbetsrelaterade sjukdomar och skador i EU generellt ligger mellan tre och fem procent av de olika ländernas BNP. Se <NOBR>EU-OSHA</NOBR> (2014).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">166</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p20 ft145">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft34">Samhällets betalningsvilja för ett kvalitetsjusterat levnadsår ger ett värde per vunnet levnadsår. Ett vanligt värde på QALY ligger enligt en genomgång från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vanligen på mellan 450 000 och 650 000 kronor (2012).<SPAN class="ft57">16 </SPAN>Det betyder att en insats är kostnadseffektiv om den ger ett QALY till en kostnad som understiger omkring 500 000 kronor.</P> <P class="p123 ft10">Socialstyrelsen har presenterat så kallade riktmärken i sina riktlinjer for vad som uppfattas som en låg respektive hög kostnad per QALY. Enligt dessa riktmärken definieras en mycket hög kostnad per QUALY som över 1 miljon kronor, en hög kostnad som över 500 000 kronor och en låg kostnad per QALY definieras som under 100 000 kronor.<SPAN class="ft42">17</SPAN></P> <P class="p47 ft34">För att ge en bild av vilken storleksordning på effekt som skulle behövas för att arbetsmiljöcentrums verksamhet ska betraktas som kostnadseffektiv i detta perspektiv kan vi anta att verksamheten</P> <P class="p133 ft10">”finansieras” genom att ett antal personer tack vare bättre arbetsmiljö kan undvika att få sin hälsa nedsatt med hälften på grund av arbetsplatsrelaterad ohälsa. För att värdet ska uppgå till de 45 miljoner kronor som verksamheten bedöms kosta 2020, räcker det att 180 personer undviker denna typ av ohälsa (45 mnkr/0,25 mnkr). För att räknas som en låg kostnad utifrån Socialstyrelsens riktlinjer krävs att minst 900 personer undviker hälsonedsättning med hälften jämfört med en fullt frisk person.<SPAN class="ft42">18</SPAN></P> <P class="p179 ft14">Värdet av ett liv</P> <P class="p134 ft9">Inom trafikområdet är det vanligt att använda sig av det så kallade värdet av ett statistiskt liv (VSL) för att göra kostnadsintäktskalkyler. VSL mäter förenklat betalningsviljan för att vidta åtgärder för att rädda ett randomiserat, statistiskt liv. Det lämpar sig därför för att bedöma värdet av en insats på arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p123 ft10">Trafikverket rekommenderar följande värden för VSL vid trafikolyckor: 25,4 miljoner kronor vid dödsfall och 4,7 miljoner kronor då en person blir så svårt skadad att slutenvård krävs.</P> <P class="p319 ft49"><SPAN class="ft45">16</SPAN><SPAN class="ft48">MSB (2012).</SPAN></P> <P class="p41 ft49"><SPAN class="ft45">17</SPAN><SPAN class="ft48">SBU (2014), s. 166.</SPAN></P> <P class="p414 ft41"><SPAN class="ft45">18</SPAN><SPAN class="ft153">Då har hänsyn inte tagits till framtida vinst av att undvika ohälsa utan enbart räknat med ett års effekt.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">167</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td128"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p415 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td129"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td131"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft155"><SPAN class="ft154">Källa: </SPAN>Trafikverket (2016): Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn, kapitel 9.</P> <P class="p417 ft105">Analyser visar att betalningsviljan för att förhindra trafikolyckor med personskador är högre än för att förebygga fallolyckor för äldre. Individer väger sannolikt in ett högre värde för yngre personers liv än för äldre. Utredningen menar att en arbetsplatsolycka på många sätt är jämförbar med en trafikolycka och att Trafikverkets VSL därmed är tillämpbart för att resonera om betalningsviljan för arbetsmiljöåtgärder som syftar till säkrare arbetsplatser. Antalet arbetsplats-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p20 ft156">olyckor med dödlig</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td136"><SPAN class="p22 ft156">utgång under de senaste tre åren har varit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p20 ft156">53 (2014), 44 (2015)</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td136"><SPAN class="p22 ft156">och 46 (2016). Den totala summan av de</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft156">46 dödsolyckor som inträffade 2016 skulle uttryckt i VSL motsvara närmare 1,2 miljarder kronor.</P> <P class="p151 ft105">För att illustrera en möjlig konsekvens av införandet av arbetsmiljöcentrum görs antagandet att det årligen sker två färre dödsolyckor tack vare bättre kunskapsspridning om olycksprevention. Givet att medborgarna värderar ett förlorat liv i en arbetsplatsolycka på samma sätt som en trafikolycka, motsvarar värdet att förhindra två dödsfall omkring 50 miljoner kronor (50,8) uttryckt i 2014 års priser (se tabell 7.4 ovan). Detta kan sättas i relation till den totala kostnaden för ett fullt utbyggt arbetsmiljöcentrum år 2020, som bedöms uppgå till 45 miljoner kronor.</P> <P class="p89 ft81">Om vi antar att en person som undviker att råka ut för en arbetsplatsolycka med dödlig utgång därmed lever ytterligare 30 år blir besparingen enligt denna enkla beräkning omkring 847 000 kronor årligen i 30 år framåt.</P> <P class="p75 ft146"><SPAN class="ft146">7.4</SPAN><SPAN class="ft147">Effekten för offentliga finanser</SPAN></P> <P class="p100 ft81">Enligt kommittédirektiven ska förslaget inte leda till konsekvenser för de offentliga finanserna. Betänkandets förslag har därför ingen direkt påverkan på statens bruttokostnader eller utgiftstaket, utan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">168</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p20 ft145">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">bygger på omfördelning av resurser mellan myndigheter. Enskilda myndigheter kommer att påverkas genom minskade resurser då dessa omfördelas till arbetsmiljöcentrum. Omfördelning föreslås mellan olika utgiftsområden (UO) eftersom relevanta resurser finns inom flera UO.</P> <P class="p47 ft9">Arbetsmiljöområdet präglas av att brister medför betydande kostnader, vilket innebär att även mindre förändringar till det bättre kan leda till betydande positiva konsekvenser på de offentliga finanserna. På lång sikt kan man tänka sig att arbetsmiljöcentrums verksamhet bidrar till att sjukskrivningarna minskar och att den faktiska pensionsåldern stiger. Därmed minskar de offentliga utgifterna.</P> <P class="p48 ft14">Statsfinansiella konsekvenser</P> <P class="p235 ft10">De ökade kostnaderna som inrättandet av arbetsmiljöcentrum leder till finansieras fullt ut enligt förslaget nedan. Därmed uppstår inga förändringar i statens budget netto på kort sikt.</P> <P class="p123 ft10">De två förslagen, det vill säga att arbetsmiljöcentrum organiseras som en särskild inrättning vid Stockholms universitet eller att en ny myndighet inrättas, beräknas ha samma resursbehov (se kapitel 6). Följande beräkning visar de direkta effekterna på statsbudgeten för de tre första åren.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">169</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328170x1.jpg" style="width:430px;height:200px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td137"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td138"><SPAN class="p21 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td139"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td140"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td141"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td142"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td138"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td139"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td140"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft146"><SPAN class="ft146">7.5</SPAN><SPAN class="ft147">Konsekvenser för kommuner och landsting</SPAN></P> <P class="p100 ft105">I enlighet med de resonemang som förs kring samhällsekonomiska konsekvenser av att arbetsmiljöcentrum inrättas ovan kan det även förväntas positiva konsekvenser för kommuner och landsting. De positiva konsekvenserna är primärt minskade kostnader för sjuklön, rehab, rekrytering av ny personal och vikarierande personal. Kommuner och landsting har då möjlighet att använda de frigjorda resurserna för att till exempel öka bemanningen. I kvinnodominerade yrken med hög sjukfrånvaro inom kommuner och landsting kan resurser frigöras så att bemanningen och personaltätheten kan öka vilket påverkar arbetsorganisation och arbetsmiljö positivt.</P> <P class="p75 ft146"><SPAN class="ft146">7.6</SPAN><SPAN class="ft147">Myndighetsekonomisk kalkyl</SPAN></P> <P class="p418 ft81">Utredningen förslag på finansiering av arbetsmiljöcentrum presenteras i kapitel 6. Förslaget innebär minskade resurser för Forte, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Verket för innovationssystem (Vinnova) med följande argumentation:</P> <P class="p127 ft105">Forte(utgiftsområde 9) tilldelades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2016/17:1) och i forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) medel för arbetslivsforskning och samordnande insatser. Arbetsmiljöcentrums verksamhet kommer att få till huvuduppdrag att samordna insatser inom arbetsmiljöområdet och i propositionen skrivs det att de samordnande insatserna utreds av denna</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">170</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p20 ft145">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft10">utredning. Delar av medlen för satsning på arbetslivsforskning och samordnande insatser kan användas för finansiering av arbetsmiljöcentrum och utgiftsområde 9 minskas för åren 2018, 2019 och från och med 2020 med 10, 20 respektive 30 miljoner kronor. Finansieringsförslaget innebär dock att den föreslagna forskningssatsningen inom arbetsliv minskar i motsvarande mån.</P> <P class="p123 ft10">Då viss verksamhet flyttas från Arbetsmiljöverket till arbetsmiljöcentrum och effektivitetsvinster förutspås genom ökad tillgång till forskningsbaserad kunskap för Arbetsmiljöverket föreslår utredningen att resurser flyttas från Arbetsmiljöverket (utgiftsområden 14) till arbetsmiljöcentrum. Arbetsmiljöverkets anslag minskas enligt förslaget med 2 miljoner kronor 2018 och därefter varaktigt med 5 miljoner kronor.</P> <P class="p47 ft9">Försäkringskassans anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskas med 1,5 miljoner kronor 2018 och därefter med 2,5 miljoner kronor. Försäkringskassan bidrar därmed till framtagandet av de evidensbaserade riktlinjer som hittills varit inriktade på företagshälsovården. Neddragningen beräknas inte ha någon effekt för Försäkringskassans verksamhet.</P> <P class="p122 ft10">Vinnova ska enligt sin instruktion främja innovation inom fyra verksamhetsområden, varav ett är arbetsliv. I och med satsningen på arbetsmiljöcentrum föreslår utredningen att Vinnovas anslag dras ned med 1,5 miljoner kronor 2018 och 7,5 miljoner kronor från och med 2019.</P> <P class="p199 ft33"><SPAN class="ft33">7.7</SPAN><SPAN class="ft38">Jämställdhetskonsekvenser</SPAN></P> <P class="p264 ft10">Enligt direktiven ska utredningen beakta kvinnors arbetsmiljö och arbetsmiljöcentrums verksamhet ska ha en särskild tyngdpunkt på arbetsmiljön i kvinnodominerande branscher och på kvinnodominerade arbetsplatser.</P> <P class="p47 ft9">Arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher och arbetsplatser samt problem förknippade med denna har under senare tid betonats allt mer. Genomtänkta politiska åtgärder och ökad kunskapsspridning om hur arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher och på kvinnodominerade arbetsplatser kan förbättras leder på sikt till större kunskap hos både arbetsgivare, fack och anställda. Kvinnor är mer sjukskrivna, utgör en stor andel av de individer som råkar ut för</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">171</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Konsekvensbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft10">arbetsrelaterad sjukdom och lämnar arbetslivet tidigare än män. En ökad förståelse för varför det är så, vilka faktorer som spelar roll och kan påverkas, samt vilka åtgärder som kan påverka situationen ute på kvinnors, och framför allt kvinnodominerade, arbetsplatser är betydelsefullt.</P> <P class="p130 ft33"><SPAN class="ft33">7.8</SPAN><SPAN class="ft38">Övriga konsekvenser</SPAN></P> <P class="p106 ft10">Förslaget kommer enligt utredningens bedömning inte att ha några regionala konsekvenser eller konsekvenser för det kommunala självstyret, den kommunala ekonomin eller några integrationspolitiska konsekvenser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">172</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft13">Referenser</P> <P class="p419 ft34">Adermon, A. & Gustavsson, M. (2015). ”Job polarization and taskbased technological change: Evidence from Sweden, 1975–</P> <P class="p281 ft140"><SPAN class="ft12">2005.” </SPAN>Scandinavian Journal of Economics, <SPAN class="ft12">117: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">878–917.</SPAN></NOBR></P> <P class="p420 ft11"><SPAN class="ft10">Ahlbäck S. (1999). </SPAN>Att kontrollera. Den statliga revisionens roll i den parlamentariska demokratin. <SPAN class="ft10">Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.</SPAN></P> <P class="p421 ft11"><SPAN class="ft10">Alli, B. O. (2008). </SPAN>Fundamental principles of occupational health and safety<SPAN class="ft10">. International Labour Office, Genève.</SPAN></P> <P class="p422 ft10">Arbetarskyddsstyrelsen (1999). <SPAN class="ft11">Arbetsmiljön 1999</SPAN>. Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm.</P> <P class="p423 ft158">Arbetslivsinstitutet & Arbetsmiljöverket (2004). <SPAN class="ft157">Slutredovisning av uppdrag att undersöka om Arbetslivsinstitutets och Arbetsmiljöverkets informations- och kunskapsspridning överlappar varandra avseende innehåll och målgrupp </SPAN>(ALI <NOBR>2003-0535,</NOBR> ADI 2003/28691).</P> <P class="p424 ft11"><SPAN class="ft10">Arbetslivsinstitutet (2006). </SPAN>Arbetsmiljöarbete och effekter – en kunskapsöversikt<SPAN class="ft10">. Arbete och Hälsa 2006:17. Arbetslivsinstitutet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p425 ft9">Arbetsmarknadsdepartementet (2007). <SPAN class="ft43">Analys av anslagskonsekvenser med anledning av avveckling av Arbetslivsinstitutet</SPAN></P> <P class="p281 ft12">(Promemoria A2007/2429/ARM).</P> <P class="p426 ft10">Arbetsmarknadsdepartementet (2016). <SPAN class="ft11">En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetsliver </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">2016–2020.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>Skr. 2015/16:80.</P> <P class="p427 ft11"><SPAN class="ft10">Arbetsmiljöverket (2013). </SPAN>Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen <SPAN class="ft10">Rapport 2013:11.</SPAN></P> <P class="p428 ft10">Arbetsmiljöverket (2014). <SPAN class="ft11">Hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning</SPAN>. Rapport 2014:1.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">173</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p429 ft43"><SPAN class="ft9">Arbetsmiljöverket (2015). </SPAN>Svensk arbetsmiljöforskning <NOBR>2017–2027.</NOBR> Underlag till regeringens forskningspolitik. <SPAN class="ft9">Rapport 2015:18.</SPAN></P> <P class="p430 ft12">Arbetsmiljöverket (2016a). <SPAN class="ft140">Arbetsmiljön 2015</SPAN>. Arbetsmiljöverket, Stockholm.</P> <P class="p431 ft60"><SPAN class="ft52">Arbetsmiljöverket (2016b). </SPAN>Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall<SPAN class="ft52">. Kunskapssammanställning 2016:2.</SPAN></P> <P class="p432 ft10">Autor, D., Levy, F. & Murnane, R. (2003). ”The <NOBR>skill-content</NOBR> of recent technological change: An empirical investigation.”</P> <P class="p433 ft140">Quarterly Journal of Economics<SPAN class="ft12">, 118: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">1279–1333.</SPAN></NOBR></P> <P class="p434 ft11"><SPAN class="ft10">Ds 1998:43 </SPAN>Myndigheternas föreskrifter. Handbok i författningsskrivning<SPAN class="ft10">.</SPAN></P> <P class="p435 ft160"><SPAN class="ft159">Ds 1998:50 </SPAN>Att se till eller titta på – om tillsynen inom miljöområdet. <SPAN class="ft159">Ds 2000:1 </SPAN>Kommittéhandboken<SPAN class="ft159">.</SPAN></P> <P class="p436 ft74"><NOBR><SPAN class="ft44">EU-OSHA</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> (2013). </SPAN>Priorities for occupational safety and health research in Europe: <NOBR>2013–2020.</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft44">EU-OSHA,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> Bilbao.</SPAN></P> <P class="p437 ft11"><NOBR><SPAN class="ft10">EU-OSHA</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> (2014). </SPAN>Estimating the cost of accidents and <NOBR>ill-health</NOBR> at work: A review of methodologies <SPAN class="ft10">European Risk Observatory. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">EU-OSHA,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Bilbao.</SPAN></P> <P class="p438 ft43"><SPAN class="ft9">FAS (2004). </SPAN>Utvärdering av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) <NOBR>1997–2004<SPAN class="ft9">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> FAS, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p439 ft140"><SPAN class="ft12">FAS (2006). </SPAN>International evaluation of Swedish work environment research<SPAN class="ft12">. FAS, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p440 ft11"><SPAN class="ft10">FAS (2007). </SPAN>Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning<SPAN class="ft10">. FAS, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p441 ft11"><SPAN class="ft10">Forte (2015). </SPAN>Arbetsmiljö i kvinnodominerade sektorer<SPAN class="ft10">. Forte, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p439 ft10">Goos, M. A., Manning, A. & Salomons, A. (2010). ”Explaining job polarization in Europe: The roles of technology, globalization and institutions.” <SPAN class="ft11">CEP Discussion Paper 1026</SPAN>. Centre for Economic Performance, London School of Economics.</P> <P class="p442 ft44">Grote, G. & Guest, D. (2016). ”The case for reinvigorating quality of working life research.” <SPAN class="ft74">Human Relations, </SPAN>70: <NOBR>149–167.</NOBR></P> <P class="p443 ft11"><SPAN class="ft10">Håkansta, C. (2013). </SPAN>Between science and politics: Swedish work environment research in a historical perspective. <SPAN class="ft10">Arbete och Hälsa 47(7).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft31">174</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p20 ft36">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p444 ft10">Håkansta, C. (2014a). ”Former glory and challenges ahead: The definition of working life research in Sweden.” <SPAN class="ft11">Nordic Journal for Working Life Studies, </SPAN>4: <NOBR>3–20.</NOBR></P> <P class="p445 ft11"><SPAN class="ft10">Håkansta, C. (2014b). </SPAN>Swedish Working Life Research : Formation and conceptual development of a research field in transition<SPAN class="ft10">. Luleå tekniska universitet, Luleå.</SPAN></P> <P class="p446 ft12">Håkansta, C & Jacob, M (2016). “Mode 2 and the Tension Between</P> <P class="p447 ft12">Excellence and Utility: The Case of a <NOBR>Policy-Relevant</NOBR> Research</P> <P class="p447 ft12">Field in Sweden” i <SPAN class="ft140">Minerva </SPAN>54 <NOBR>(1):1-20.</NOBR></P> <P class="p448 ft60"><SPAN class="ft52">IMM (2016). </SPAN>Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg för arbetsmiljö- och hälsoarbete<SPAN class="ft52">. Karolinska Institutet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p449 ft10">Karasek, R. (1979). ”Job demands, job decision latitude, and mental strain: implications for job design.” <SPAN class="ft11">Administrative Science Quarterly, </SPAN>24: <NOBR>285–308.</NOBR></P> <P class="p450 ft10">Karasek, R. & Theorell, T. (1990). <SPAN class="ft11">Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. </SPAN>Basic Books, New York.</P> <P class="p451 ft10">Kjellsson, S., Magnusson, C. & Tåhlin, M. (2014). ”Arbete, hälsa och genus: betydelsen av yrkets könssammansättning för kvinnors och mäns villkor i arbetslivet.” Kapitel 7 (sid. <NOBR>151–194)</NOBR> i SOU 2014:30.</P> <P class="p452 ft10">Lundh, C. & Gunnarsson, C. (1987). <SPAN class="ft11">Arbetsmiljö, arbetarskydd och utvärderingsforskning. Ett historiskt perspektiv</SPAN>. <NOBR>Ekonomisk-histo-</NOBR> riska föreningen, Lund.</P> <P class="p445 ft60"><SPAN class="ft52">Lundh, C. (2002). </SPAN>Spelets regler: institutioner och lönebildning på den svenska arbetsmarknaden <NOBR>1850–2000<SPAN class="ft52">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> SNS, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p449 ft11"><SPAN class="ft10">MSB (2012). </SPAN>Riskvärdering. Ekonomisk värdering av hälsorisker idag och i framtiden. <SPAN class="ft10">Karlstad, MSB.</SPAN></P> <P class="p453 ft10">Nordiska ministerrådet (2014). ”Working environment and productivity.” <SPAN class="ft11">Tema Nord 2014:546</SPAN>. Nordiska ministerrådet, Köpenhamn.</P> <P class="p452 ft11"><SPAN class="ft10">OECD (2016). </SPAN>OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2016<SPAN class="ft10">. OECD, Paris.</SPAN></P> <P class="p446 ft140"><SPAN class="ft12">OECD (2013). </SPAN>Mental Health and Work: Sweden. <SPAN class="ft12">OECD, Paris.</SPAN></P> <P class="p454 ft11"><SPAN class="ft10">Riksrevisionen (2016). </SPAN>En god arbetsmiljö åt alla – statliga insatser på arbetsmiljöområdet<SPAN class="ft10">. RIR 2016:23.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">175</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p455 ft10">Rissanen, M. & Kaseva, E. (2014). <SPAN class="ft11">Cost of lost labour input. Report for Ministry of Social Affairs and Health. </SPAN>Department for Occupational Safety and Health, Helsinki.</P> <P class="p456 ft43"><SPAN class="ft9">Rolfer, B. m.fl. (2012). </SPAN>Forskning i fara? Forskarna själva om dagens svenska arbetsmiljöforskning<SPAN class="ft9">. Gävle University Press, Gävle.</SPAN></P> <P class="p457 ft11"><SPAN class="ft10">SBU (2014). </SPAN>Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. <SPAN class="ft10">(2 upplagan). Statens beredning för medicinsk utvärdering, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p458 ft11"><SPAN class="ft10">Skatteverket (2016). </SPAN>Södra regionens sjukfrånvaro. En undersökning av möjliga framgångsfaktorer. <SPAN class="ft10">Opublicerad rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2016-01-31.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Skatteverket, Solna.</SPAN></P> <P class="p459 ft10">Socialdepartementet (2016). <SPAN class="ft11">Avsiktsförklaring</SPAN>. Rapport S2016/01389/SF.</P> <P class="p460 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2008:10 </SPAN>21+1 =&gt; 2: En myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen<SPAN class="ft10">. Socialdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p456 ft60"><SPAN class="ft52">SOU 2011:60 </SPAN>Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö – behov och förutsättningar. <SPAN class="ft52">Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p461 ft143"><SPAN class="ft34">SOU 2011:63 </SPAN>Framgångsrik företagshälsovård – möjligheter och metoder<SPAN class="ft34">. Socialdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p462 ft143"><SPAN class="ft34">SOU 2011:79 </SPAN>Kunskapsområdet företagshälsovård – en rapport om utbildning, utveckling och forskning. En slutrapport från FHV- delegationen. <SPAN class="ft34">Socialdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p463 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2013:25 </SPAN>Åtgärder för ett längre arbetsliv. <SPAN class="ft10">Socialdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p464 ft60"><SPAN class="ft52">SOU 2014:30 </SPAN>Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. <SPAN class="ft52">Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p465 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2015:14 </SPAN>Långtidsutredningen<SPAN class="ft10">. Finansdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p466 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2015:21 </SPAN>Mer trygghet och bättre försäkring. <SPAN class="ft10">Socialdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p467 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2015:86 </SPAN>Mål och myndighet – En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken. <SPAN class="ft10">Socialdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p468 ft60"><SPAN class="ft52">SOU 2017:4 </SPAN>För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket<SPAN class="ft52">. Socialdepartementet, Stockholm.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft31">176</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p20 ft36">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft12">Statens arbeidsmiljöinstitutt (2015). <SPAN class="ft140">Faktabok om arbeidsmiljö og helse 2015. </SPAN>STAMI, Oslo.</P> <P class="p470 ft140"><SPAN class="ft12">Statskontoret (2011). </SPAN>Fristående utvärderingsmyndigheter – en förvaltningspolitisk trend? <SPAN class="ft12">Statskontoret, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p471 ft140"><SPAN class="ft12">Statskontoret (2012). </SPAN>Utvärdering av svenskt bistånd. En översyn av utvärderingsverksamheten. <SPAN class="ft12">Rapport 2012:17.</SPAN></P> <P class="p472 ft74"><SPAN class="ft44">Statskontoret (2014a). </SPAN>Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter<SPAN class="ft44">. Rapport 2014:7.</SPAN></P> <P class="p473 ft11"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2014b). </SPAN>Myndighetsanalys av Arbetsmiljöverket<SPAN class="ft10">. Rapport 2014:21.</SPAN></P> <P class="p474 ft11"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2015). </SPAN>Analys av den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitiken. <SPAN class="ft10">Rapport 2015:2.</SPAN></P> <P class="p475 ft11"><SPAN class="ft10">Stanfors, M. (2007). </SPAN>Mellan arbete och familj. Ett dilemma för kvinnor i <NOBR>1900-talets</NOBR> Sverige<SPAN class="ft10">. SNS, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p476 ft11"><SPAN class="ft10">Svenskt Näringsliv (2016). </SPAN>Låt behoven styra – om arbetsmiljö- och hälsotjänster i framtiden. <SPAN class="ft10">Svenskt Näringsliv, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p477 ft10">Svenskt Näringsliv, SKL, KFO, Arbetsgivaralliansen, LO, Saco och TCO (2013). <SPAN class="ft11">Med kunskap blir det lättare att göra rätt – en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet</SPAN>. Brev till regeringen.</P> <P class="p478 ft12">Tåhlin, M. (2001). ”Trettio års arbetsmiljösatsning – till vad nytta?”</P> <P class="p447 ft140">Arbetsmarknad & Arbetsliv, <SPAN class="ft12">7: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">129–139.</SPAN></NOBR></P> <P class="p479 ft10">Videncenter for arbejdsmiljö (2016). <SPAN class="ft11">Den styrkende indsats. Opsamling av erfaringer fra den styrkende indsats for et bedre arbejdsmiljö i årende </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">2008–15.</SPAN></NOBR></P> <P class="p480 ft11"><SPAN class="ft10">Vision (2016). </SPAN>Sjukskrivningarna kostar välfärden miljarder – Ett schyst arbetsliv lönar sig<SPAN class="ft10">. Vision, Stockholm.</SPAN></P> <P class="p428 ft10">Åberg, R. (2013). ”Tjugohundratalets arbetsmarknad – fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering?” <SPAN class="ft11">Ekonomisk Debatt, </SPAN>2: <NOBR>6–15.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">177</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_178"> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="id_1"> <P class="p481 ft28">Bilaga 1</P> <P class="p482 ft13">Kommittédirektiv 2016:02</P> <P class="p483 ft85">Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö</P> <P class="p56 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016</P> <P class="p179 ft14">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p121 ft34">En särskild utredare ska föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas. Utredaren ska i sitt arbete beakta de analyser och förslag som lämnats av Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet (SOU 2011:60) och Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25).</P> <P class="p281 ft12">Utredaren ska bl.a. lämna förslag om</P> <P class="p224 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">vid vilken befintlig myndighet eller vilket befintligt lärosäte verksamheten för det nationella centrumet ska placeras,</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">verksamhetens utformning och omfattning,</SPAN></P> <P class="p266 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">hur verksamheten ska finansieras genom omprioritering av befintliga medel på berörda anslag inom området,</SPAN></P> <P class="p218 ft108"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft107">eventuell möjlighet till olika former av finansiering från andra aktörer på området av lämplig del av verksamheten efter det att centrumet inrättats, t.ex. kunskapsspridning och särskilda projekt, och</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">179</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft10">Förslagen ska lämnas så att verksamheten inordnas i befintlig myndighet eller befintligt lärosäte och det kan ske inom ramen för befintliga resurser inom området.</P> <P class="p342 ft12">Uppdraget ska redovisas senast den 3 oktober 2016.</P> <P class="p117 ft14">Arbetsmiljöarbete förutsätter kunskap</P> <P class="p76 ft9">Arbetsförhållandena har stor betydelse för utvecklingen av hälsa, lönsamhet och välstånd. För att fler ska kunna arbeta längre måste arbetsförhållandena utformas så att människor inte slits ut i förtid. Det handlar också om att förebygga den arbetsrelaterade ohälsan och sjukfrånvaron. Det är därför viktigt att det arbetsmiljöarbete som görs bygger på gedigen kunskap. Forskning av hög kvalitet är en förutsättning för detta. Det är dock många gånger svårt att få forskningsresultat och ny kunskap att nå ut och omsättas till praktisk nytta ute på arbetsplatserna. Kunskapen från forskningen behöver på olika sätt samlas och på ett ändamålsenligt sätt förmedlas ut till företag och andra verksamheter. Arbetsmiljöpolitikens utformning ska bygga på kunskap och insatserna ska följas upp och utvärderas.</P> <P class="p90 ft10">Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) finansierar bl.a. forskning om arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad. Under 2014 beviljade Forte cirka 190 miljoner kronor för forskning om arbetsliv.</P> <P class="p127 ft34">Forskningsmyndigheten Arbetslivsinstitutet avvecklades under 2007 och därefter bedrivs den statligt finansierade forskningen inom området i huvudsak vid universitet och högskolor, varav en del finansieras av forskningsråden. Redan före institutets avveckling bedrevs en huvuddel av forskningen vid universitet och högskolor, men institutet hade, förutom sin uppgift som forskningsutförare, en nationell samlande roll på kunskapsområdet. Myndigheten fungerade också som internationell kontaktpunkt i olika forum inom arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p342 ft12">I betänkandet Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö</P> <P class="p484 ft52">– behov och förutsättningar (SOU 2011:60) analyserar Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet behovet av och förutsättningarna för inrättandet av ett nationellt kunskapscentrum. Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådets slutsats är att det finns behov av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö med ansvar för att stabilt och långsiktigt vårda, upp-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">180</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft9">datera och stödja den starka bas av kunskap om arbetsmiljöns beskaffenhet och möjligheter som finns i Sverige. Det finns även ett behov av en svensk nationell representant i vissa internationella organ och nätverk på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet föreslår att verksamheten ska omfatta områdena omvärldsbevakning, kunskapsbevakning, tillgänglighet av kunskap, kunskapssammanställningar och nationell representation.</P> <P class="p47 ft34">Pensionsåldersutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) i april 2013 att det finns behov av en oberoende funktion för forskning och utvärdering inom arbetsmiljöområdet. Funktionens uppdrag ska främst vara att undersöka sambanden mellan arbetsmiljö och arbetsförhållanden och hälsa samt utträde från arbetslivet. Fokus ska ligga på studier som kan visa orsakssamband mellan arbetsmiljörisker och tidiga utträden från arbetslivet men också mellan god arbetsmiljö och hälsa. Funktionens roll ska också vara att utvärdera effekter av nuvarande arbetsmiljöpolitik och bedöma effekter av olika reformer och åtgärder på arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p48 ft14">Uppdraget</P> <P class="p121 ft9">En särskild utredare ska föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas.</P> <P class="p47 ft9">För att det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna ska bedrivas på bästa möjliga sätt behövs kunskap om olika arbetsmiljöfrågor, vilket inkluderar digitala arbetsmiljöer. Arbetsmiljöpolitiken ska utformas efter bästa kunskap och utvärderas för att kunna förbättras. Att tillgängliggöra det kunskapsunderlag som finns genom forskningen är i detta sammanhang viktigt.</P> <P class="p47 ft9">Utredningar, experter och organisationer har konstaterat att det finns ett behov av en samlande aktör för att bevaka och förmedla kunskap inom arbetsmiljöområdet. Forskningsområdet omfattar flera vetenskapliga ämnen och discipliner. För att få bra underlag för arbetsmiljöarbetet behöver kunskap från såväl nationell som internationell forskning komma till nytta för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna. Det gäller såväl dagsaktuella forskningsrön som äldre forskning. I dagsläget saknas en organisation med överblick över helheten</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">181</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft10">och med särskilt ansvar för att på olika sätt verka för att kunskapen från forskningen blir mer tillgänglig och kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet.</P> <P class="p89 ft10">Utvärdering av den förda politiken finns på andra områden, t.ex. arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik. Men det saknas ett tydligt uppdrag att utföra en systematisk utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Statskontoret (Analys av den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitiken Rapport 2015:2) har i en analys av den förra nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitiken konstaterat att arbetet med effektutvärdering av den förda politiken behöver utvecklas.</P> <P class="p117 ft140">Verksamhet och organisation</P> <P class="p76 ft52">Verksamheten ska ha ett löpande bevakningsuppdrag när det gäller kunskapsutvecklingen inom området arbetsmiljö. Detta omfattar att bevaka forskning, internationell kunskap och debatt samt myndigheters och organisationers rapportering. Särskild tyngdpunkt ska ligga på arbetsmiljön på kvinnodominerade arbetsplatser och i kvinnodominerade branscher där kunskapsläget särskilt behöver förstärkas. Det ska finnas möjlighet att kunna sätta samman grupper med korttidsengagerade forskare, utredare och andra som kan utföra utvärderingsuppdrag och kunskapssammanställningar. Det nationella centrumet ska inte vara en egen forskningsenhet eller forskningsfinansierande enhet utan i stället vara inriktat mot kunskapsspridning och utvärdering. Centrumet ska samarbeta med forskningsråden om hur resultaten från den forskningen som de finansierar ska kommuniceras. Centrumet ska vara en stödfunktion åt olika aktörer såsom arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, myndigheter, organisationer och företag. Det ska vara möjligt att genomföra särskilda uppdrag i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Utredaren ska ta ställning till och ge förslag på hur tillräcklig kompetens kan knytas till verksamheten, vilket ofta kan förutsätta forskarkompetens.</P> <P class="p77 ft52">Ett nationellt centrum för kunskap och utvärdering ska bedrivas effektivt, långsiktigt och uppfylla kraven på att ha en övergripande kunskapsbild inom arbetsmiljöområdet. Det kan genomföras genom att ett utökat ansvar och uppgifter läggs på en eller flera av befintliga</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">182</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft10">myndigheter eller lärosäten, samtidigt som omprioritering sker för att inrymma verksamheten inom befintliga resurser inom området. Det står utredaren fritt att beskriva fler än ett alternativ, dock ska ett av dessa förordas. För det alternativ som förordas ska skälen till den valda lösningen tydligt framgå.</P> <P class="p47 ft34">Arbetsmiljöområdet är omfattande och spänner över ett stort antal forskningsområden, ämnen och discipliner. En fråga som utredaren i sitt förslag måste ta ställning till är vilken avgränsning som bör gälla för verksamhetens kunskapsöverblickande ambition och hur samverkan ska ske med bl.a. forskarfinansierade organisationer för att få en effektiv och ändamålsenlig avgränsning av uppgifter och ta till vara synergier.</P> <P class="p47 ft9">För att kunna genomföra studier, uppföljningar och utvärderingar behövs tillgång till data och analysunderlag. Utredaren ska se över behovet av och möjligheten att samla eller samordna tillgång till de databaser som behövs samt behovet av att eventuellt bygga upp nya databaser för att bedriva verksamheten vid centrumet, inklusive behovet av författningsstöd för personuppgiftsbehandling. Förslag ska lämnas om hur detta skulle göras, genom omprioritering inom ramen för befintliga resurser inom området.</P> <P class="p160 ft34">Kravet på effektivitet innebär att statsförvaltningen ska utnyttja skattemedel ändamålsenligt och att den inte ska använda mer resurser än vad som krävs för att uppnå avsedda resultat med tillräckligt god kvalitet. Övervägandena när det gäller verksamhet ska utgå ifrån detta. Antalet personer som engageras påverkas på olika sätt av hur verksamhetsområdet avgränsas.</P> <P class="p281 ft12">Utredaren ska</P> <P class="p218 ft108"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft107">lämna förslag till vilken verksamhet som ska bedrivas vid centrumet för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik,</SPAN></P> <P class="p218 ft108"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft107">analysera och överväga förrespektive nackdelar med olika organisatoriska möjligheter och föreslå hur ett nationellt centrum för kunskap och utvärdering av arbetsmiljö ska utformas och inrättas,</SPAN></P> <P class="p224 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">föreslå vilka databaser som behövs för att bedriva centrumets verksamhet, såväl befintliga databaser som behovet av att bygga upp nya, inklusive behovet av författningsstöd för personuppgiftsbehandling,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">183</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">föreslå och beskriva omfattning av verksamheten, och</SPAN></P> <P class="p254 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P> <P class="p485 ft52">Utredaren ska i sitt arbete beakta de analyser och de förslag som presenterats av det Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet (SOU 2011:60) och Pensionsåldersutredningen (2012:28). Ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas vid genomförandet av uppdraget.</P> <P class="p486 ft140">Centrumets roll i förhållande till andra aktörer</P> <P class="p399 ft10">Det saknas i dag en aktör med ett utvärderingsuppdrag inom arbetsmiljöpolitikområdet, till skillnad från många andra politikområden där utvärderingsuppdrag finns, t.ex. inom <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> utbildnings- och socialförsäkringspolitiken.</P> <P class="p77 ft9">Det finns i dag ett flertal aktörer inom arbetsmiljöområdet som har i uppgift att sammanställa och förmedla kunskap. Aktörerna finns inom statliga myndigheter, organisationer med anknytning till arbetsmarknadens parter och i företag inom den privata sektorn. Dessutom har forskningsfinansiärerna och de enskilda forskarna ett ansvar att kommunicera sina resultat. För att nå ut med kunskapen måste den spridas så att den tillgodoser mottagarnas specifika behov och förutsättningar. Om de aktörer som deltar i eller befinner sig nära det praktiska arbetsmiljöarbetet ute i verksamheterna, s.k. praktiknära kunskapsförmedlande verksamheter, har tillgång till ett bra kunskapsunderlag, kan de fungera som en brygga mellan forskningsrön och praktisk tillämpning. Tillgång till relevant kunskapsunderlag är också nödvändig för en hög kvalitet i det arbetsmiljöarbete som bedrivs. Utgångspunkten ska vara att förslaget till ett centrum för kunskap och utvärdering ska bidra till att befintliga aktörer inom området ges bättre förutsättningar att hitta och kommunicera kunskap som är anpassad efter centrumets målgruppers behov. Att i ökad utsträckning nå ut med kunskap till arbetsplatserna som stöd i det praktiska arbetsmiljöarbetet är ett mål.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">184</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p487 ft12">Utredaren ska</P> <P class="p224 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">kartlägga befintliga aktörer med kunskapsförmedlande eller utvärderande verksamhet inom angränsande områden,</SPAN></P> <P class="p188 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft62">analysera hur ett centrum för kunskap och utvärdering kan komplettera och förstärka befintlig verksamhet på området och angränsande områden och hur en effektiv och ändamålsenlig samverkan ska utformas utifrån respektive organisationers uppgifter,</SPAN></P> <P class="p488 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">utreda möjligheten till olika former av finansiering från andra aktörer på området av lämplig del av verksamheten efter det att centrumet inrättats, t.ex. kunskapsspridning och särskilda projekt, och</SPAN></P> <P class="p225 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">analysera om ett nytt centrum för kunskap och utvärdering kan innebära förändringar för befintlig verksamhet.</SPAN></P> <P class="p48 ft140">Centrumets roll i förhållande till forskningen</P> <P class="p46 ft9">Forskningen inom arbetsmiljöområdet bedrivs vid ett stort antal olika universitet och högskolor. Ett nytt kunskapscentrum ska inte påverka detta förhållande. Däremot kan ett centrum för kunskap och utvärdering ha betydelse för utvecklingen inom de berörda forskningsområdena. Sammanställningar och analyser av befintliga forskningsresultat bör kunna leda till att framtida problem och möjligheter inom arbetsmiljöområdet synliggörs och att forskare ges uppslag till ny forskning. Centrumet ska genomföra både egna studier och uppdrag från regeringen och andra myndigheter. Centrumet ska dock vara inriktat mot kunskapsspridning och utvärdering och inte vara en egen forskningsutförande, forskningsfinansierande eller forskningsbeställande enhet.</P> <P class="p123 ft10">Fokus ska vara ett ökat och ömsesidigt utbyte mellan forskning och praktik, men det är också värdefullt om centrumet i samverkan med bl.a. forskningsfinansiärerna och forskningsråden kan bidra till ökad kontakt och kunskapsutbyte mellan forskare inom olika forskningsdiscipliner.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">185</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p489 ft12">Utredaren ska</P> <P class="p490 ft113"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft112">analysera hur ett centrum för kunskap och utvärdering kan utformas för att gynna en positiv utveckling för forskningsområdet utifrån olika målgruppers behov av kunskap.</SPAN></P> <P class="p117 ft140">Nationell representant i arbetsmiljöfrågor</P> <P class="p344 ft9">Det finns i många fall behov för Sverige att ha en representation i nordiska, europeiska och internationella forskningsorgan och nätverk. Inom arbetsmiljöområdet saknas alltför ofta en sådan. Det är i dagsläget till stor del beroende på initiativ från enskilda forskare att delta i nätverk. Ett sådant internationellt forskningssamarbete är positivt. Det finns dock även ett behov av mer övergripande nationellt representantskap. I vissa fall finns det redan i dag strukturer för detta, men i andra fall saknas de eller skulle behöva förstärkas. Ett centrum för kunskap och utvärdering bör organisatoriskt och verksamhetsmässigt utformas så att det stärker Sveriges förutsättningar att agera i det internationella samarbetet inom arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p491 ft12">Utredaren ska</P> <P class="p251 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">särskilt belysa på vilket sätt ett centrum för kunskap och utvärdering kan stärka förutsättningarna för ett ökat svenskt engagemang när det gäller arbetsmiljöarbetet inom EU och internationellt, och</SPAN></P> <P class="p252 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">i arbetet utgå från och ta hänsyn till att befintliga och välfungerande strukturer fortfarande ska gälla.</SPAN></P> <P class="p117 ft140">Konsekvensbeskrivningar</P> <P class="p492 ft10">Utöver vad som följer av kommittéförordningen (1998:1474), ska utredaren särskilt analysera sina förslag och redovisa sina slutsatser när det gäller de effekter förslagen kan få för</P> <P class="p255 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">andra aktörer med kunskapsförmedlande uppgifter inom arbetsmiljöområdet som utredaren identifierar,</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">utvecklingen inom kunskapsområdet,</SPAN></P> <P class="p254 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">det praktiska arbetsmiljöarbetet, och</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">186</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p493 ft162"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft161">Sveriges deltagande i det internationella arbetsmiljösamarbetet. Utredaren ska</SPAN></P> <P class="p494 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">kostnadsberäkna sina förslag, och</SPAN></P> <P class="p217 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">föreslå finansiering av dessa genom omprioritering inom berörda anslag på området.</SPAN></P> <P class="p495 ft12">Utredaren ska även ta upp andra konsekvenser av sina förslag.</P> <P class="p48 ft140">Genomförande och redovisning av uppdraget</P> <P class="p46 ft10">Utredaren ska föra dialog med företrädare för arbetsmarknadens parter, forskningsfinansiärer och forskningsråd, forskare, myndigheter och organisationer. Det är angeläget att myndigheter med uppdrag inom området ges goda möjligheter att lämna synpunkter och få information om utredningens arbete.</P> <P class="p496 ft52">Utredaren ska föra dialog med andra relevanta utredningar. Uppdraget ska redovisas senast den 3 oktober 2016.</P> <P class="p497 ft12">(Arbetsmarknadsdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">187</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_188"> </DIV> <DIV id="page_189"> <DIV id="id_1"> <P class="p481 ft28">Bilaga 2</P> <P class="p482 ft13">Kommittédirektiv 2016:79</P> <P class="p45 ft33">Tilläggsdirektiv till</P> <P class="p498 ft35">Utredningen om nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (A 2016:02)</P> <P class="p499 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 29 september 2016</P> <P class="p48 ft14">Förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p258 ft10">Regeringen beslutade den 21 januari 2016 kommittédirektiv om nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (dir. 2016:2). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 3 oktober 2016.</P> <P class="p123 ft10">Karolinska Institutet bedriver ett tidsbegränsat programstöd för att ta fram riktlinjer för att stödja evidensbaserad praktik för företagshälsovården. Det är viktigt att ta vara på kunskaperna från denna verksamhet. Utredningen får därför i uppdrag att</P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">överväga olika alternativ och föreslå var man långsiktigt bör placera ansvaret för att utveckla och ta fram nya riktlinjer som stödjer evidensbaserad praktik för företagshälsovården och</SPAN></P> <P class="p28 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">lämna de fullständiga förslag som bedöms nödvändiga.</SPAN></P> <P class="p500 ft12">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 mars 2017.</P> <P class="p501 ft12">(Arbetsmarknadsdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">189</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_190"> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p481 ft28">Bilaga 3</P> <P class="p482 ft13">Arbetsmiljöforskning nu och då</P> <P class="p502 ft163">samt kartläggning av forskningsmiljöer i Sverige</P> <P class="p503 ft33">Arbetsmiljöforskning nu och då</P> <P class="p194 ft14">Arbetsmiljöforskningen i dag</P> <P class="p121 ft9">Inom hälsoområdet spelar de åtta landstingsdrivna arbetsmedicinska klinikerna<SPAN class="ft39">1 </SPAN>en viktig roll genom sin strategiska placering mellan forskningen, patienter, myndigheter, kommuner, hälso- och sjukvård och företag. De får genom sin verksamhet inblick i de medicinska problem som uppstår i arbetet. Denna inblick styr vilken forskning som bedrivs. Forskningsverksamheten sker i samverkan mellan universitetsinstitutioner och den landstingsfinansierade klinikverksamheten, som på de flesta ställen är förlagd till universitetssjukhus. Exempel på andra forskningsmiljöer med hälsofokus är Centrum för belastningsskador på Högskolan i Gävle, Metalund på Lunds universitet och Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.</P> <P class="p47 ft34">Den tekniska arbetsmiljöforskningen finns på IVL Svenska Miljöinstitutet och Swerea IVF AB samt på de tekniska högskolorna<SPAN class="ft57">2</SPAN>, där den i allmänhet kallas arbetsvetenskap eller ergonomi.</P> <P class="p160 ft9">Den samhällsvetenskapliga arbetsmiljöforskningen är mer utspridd på olika ämnen och finns bland annat inom sociologi, psykologi, företagsekonomi, nationalekonomi, arbetsrätt och statsvetenskap. På vissa platser bedrivs flervetenskaplig forskning som berör frågor kopplade till arbetsmiljö, exempelvis vid Institutet för social</P> <P class="p504 ft47"><SPAN class="ft45">1</SPAN><SPAN class="ft46">Arbets- och miljömedicin finns i Linköping, Lund, Uppsala, Örebro, Göteborg, Stockholm, Umeå, och Sundsvall.</SPAN></P> <P class="p505 ft59"><SPAN class="ft45">2</SPAN><SPAN class="ft164">Teknisk arbetsmiljöforskning finns på Lunds tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet och i viss mån på Chalmers tekniska högskola.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">191</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft12">forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, som består av både sociologer och ekonomer.</P> <P class="p151 ft9">Forskning om arbetsmiljö och arbetsliv fick betydande resurser från regeringen under 1970- och <NOBR>1980-talet,</NOBR> men har sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> fått en alltmer undanskymd position i forskningspolitiken.<SPAN class="ft39">3 </SPAN>Redan 2006 uttryckte en internationell expertpanel sina farhågor om att svensk arbetsmiljöforskning höll på att försvagas<SPAN class="ft39">4</SPAN>, en oro som efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (ALI) ökade<SPAN class="ft39">5</SPAN>. År 2015 konstaterades försvagningen i bibliometriska studier (det vill säga studier som ger mått på produktivitet och kvalitet i forskningen genom hur mycket forskare publiceras och citeras i olika tidskrifter). I en utvärdering som Forte lät göra av svensk arbetsorganisationsforskning<SPAN class="ft39">6 </SPAN>framgår att detta forskningsområdes produktivitet (mätt i antal artiklar) har stagnerat efter 2009.</P> <P class="p77 ft9">En annan studie visar att svensk arbetsmiljöforskning, mätt i vetenskaplig publicering, har minskat både i absoluta termer och relativt andra länder. Studien bygger på antalet vetenskapliga artiklar som publicerades i 10 utvalda arbetsmiljö- och ergonomitidskrifter under perioden <NOBR>1986–2015.<SPAN class="ft39">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft39"> </SPAN>I början av perioden, <NOBR>1986–1990,</NOBR> låg Sverige på tredje plats efter USA och Storbritannien i absoluta tal, att jämföras med <NOBR>2011–2015</NOBR> då Sverige hade sjunkit till åttonde plats. Den svenska andelen av nämnda publiceringar sjönk samtidigt från 9,5 procent till 3,7 procent (se figur 1 nedan). En liknande nedgång i publiceringar inom fältet finns för Storbritannien medan andra nordiska länder verkar ha legat på en stabil nivå under perioden.</P> <P class="p506 ft49"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft88">Håkansta (2013, 2014a, 2016).</SPAN></P> <P class="p154 ft49"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft88">FAS (2006), FAS (2007).</SPAN></P> <P class="p154 ft47"><SPAN class="ft53">5</SPAN><SPAN class="ft54">FAS (2008).</SPAN></P> <P class="p154 ft47"><SPAN class="ft53">6</SPAN><SPAN class="ft54">Forte (2015).</SPAN></P> <P class="p154 ft41"><SPAN class="ft53">7</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetsmiljöverket (2015).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">192</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr16 td149"><SPAN class="p507 ft165">12%</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td149"><SPAN class="p507 ft165">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td149"><SPAN class="p507 ft165">8%</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td149"><SPAN class="p507 ft165">6%</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td149"><SPAN class="p507 ft165">4%</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td149"><SPAN class="p507 ft165">2%</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p507 ft165">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr27 td151"><SPAN class="p22 ft165"><NOBR>1986-1990</NOBR> <NOBR>1991-1995</NOBR> <NOBR>1996-2000</NOBR> <NOBR>2001-2005</NOBR> <NOBR>2006-2010</NOBR> <NOBR>2011-2015</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td149"><SPAN class="p508 ft165">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td150"><SPAN class="p20 ft165">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p20 ft165">Finland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td149"><SPAN class="p508 ft165">Nederländerna</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td150"><SPAN class="p20 ft165">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td78"><SPAN class="p20 ft165">Norge</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td149"><SPAN class="p509 ft167"><SPAN class="ft166">Källa: </SPAN>Arbetsmiljöverket (2015), sid. 10.</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td150"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td78"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft14">Arbetsmiljöforskningens organisering nu och då</P> <P class="p134 ft9">Forskningspolitiken har varit mer eller mindre gynnsam för arbetsmiljöforskningen. Under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> växte området kraftigt genom stora statliga satsningar. En särskild fond (Arbetarskyddsfonden, sedermera Arbetsmiljöfonden), delvis finansierad genom arbetsgivaravgifter, skapades för att ge stöd till forskning och utbildning inom området. Dessutom etablerades två forskningsinstitut, ett för arbetsmiljöfrågor (Arbetsmiljöinstitutet) och ett för medbestämmande- och arbetsorganisationsfrågor (Arbetslivscentrum). Instituten slogs 1995 samman till en organisation: ALI. En bidragande faktor till satsningarna på arbetsmiljöforskning var att fokus för den dåvarande forskningspolitiken var på samhällsnyttig, tillämpad och verksamhetsnära forskning. Från <NOBR>1990-talet</NOBR> skiftade forskningspolitiken så att mer fokus lades på att forskningen skulle vara internationellt gångbar och i framkanten av den vetenskapliga disciplinen eller leda till innovation och tillväxt. I Sverige ledde förändringarna till att den öronmärkta finansieringen av tillämpad arbetslivsforskning minskade och att arbetslivsforskarna i stället fick konkurrera om</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">193</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_194"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p511 ft10">forskningsmedel som utlystes av de statliga forskningsråden.<SPAN class="ft42">8 </SPAN>I samband med detta fick arbetslivsforskningen mindre tvärvetenskaplig prägel.<SPAN class="ft42">9</SPAN></P> <P class="p77 ft9">ALI var ett nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor <NOBR>1995–2007.</NOBR> Institutet kompletterade den forskning som bedrevs på lärosätena i landet genom nationella tvärvetenskapliga satsningar inom prioriterade områden, bland annat genom att samarbeta med arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer. Liknande forskningsinstitut finns fortfarande i Norge, Finland, Danmark och en rad andra länder i Europa och världen. Skälen till nedläggningen av ALI 2007 var att minska den statliga byråkratin och att säkra kvaliteten i forskningen genom att låta forskningsmedlen fördelas i konkurrens mellan forskare (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 14). Samma resonemang återfinns i direktivet för denna utredning, nämligen att den nya organisationen inte ska bedriva forskning. Däremot nämner direktivet flera av de funktioner som fanns på institutet. En av funktionerna är informationsspridning, som på ALI bland annat bedrevs genom olika skriftserier och ett arbetslivsbibliotek med mycket kunnig personal. En annan funktion är samverkan med andra länder inom arbetsmiljöområdet, bland annat genom att representera Sverige i internationella organisationer och stödja Regeringskansliets internationella åtaganden i arbetslivssammanhang.</P> <P class="p127 ft9">Den forskningspolitik som för närvarande förs är gynnsammare för arbetsmiljöområdet än den var i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> eftersom allt större tonvikt läggs på forskningens samhällsnytta. Att betona samhällsnytta i samband med forskningsfinansiering är ett internationellt fenomen. I Storbritannien, till exempel, där tilldelningen av statliga forskningsmedel i hög grad styrs av en stor nationell forskningsutvärdering, har samhällsnytta införts som ett av flera utvärderingskriterier. OECD rekommenderar, i en utvärdering av Sveriges innovationssystem,<SPAN class="ft39">10 </SPAN>att Sverige inför en ny koordineringsmekanism som inte bara spänner över forskning och innovation utan även tar hänsyn till samhällsutmaningarna för att forskningen bättre ska kunna svara på samhällets utmaningar. Som ett lyckat exempel hänvisar OECD till Norges forskningsråd som har ett tredje ben vid sidan av</P> <P class="p512 ft49"><SPAN class="ft53">8</SPAN><SPAN class="ft88">Håkansta (2013, 2014a, 2016).</SPAN></P> <P class="p154 ft49"><SPAN class="ft53">9</SPAN><SPAN class="ft88">Grote & Guest (2016).</SPAN></P> <P class="p154 ft41"><SPAN class="ft45">10</SPAN><SPAN class="ft56">OECD (2016).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">194</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft12">forskning och innovation i form av ett forskningsprogram inom områden av vikt för samhället.</P> <P class="p513 ft10">Den senaste forskningspropositionen (prop. 2016/17:50) har två utgångspunkter: att värna den fria forskningen och svara mot globala och nationella samhällsutmaningar. En av sju strategiska satsningar för att möta samhällsutmaningar är ett tioårigt nationellt forskningsprogram om arbetslivsforskning.</P> <P class="p514 ft35">Utredningens kartläggning av svenska forskningsmiljöer inom arbetsmiljöområdet</P> <P class="p515 ft34">Enligt kommittédirektivet ska ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö placeras vid en befintlig myndighet eller ett befintligt lärosäte. Centrumet ska varken vara en forskningsutförande, forskningsfinansierande eller forskningsbeställande enhet. Centrumet och dess verksamhet placeras enligt direktiven i skärningspunkten mellan forskning och praktik och måste förhålla sig till den forskning som utförs i landet.</P> <P class="p61 ft52">Ett steg i utredningens arbete var därför att kartlägga var och i vilken utsträckning forskning inom arbetsmiljöområdet utförs i landet. För att skapa en bättre bild av existerande forskningsmiljöer och hur de skulle kunna bidra till det nationella centrumet skickade utredningen i juni brev till ett urval av forskningsmiljöer med anknytning till arbetsmiljö och till rektorerna på berörda lärosäten. Syftet med brevet var att skapa kontakt för en djupare kartläggning och eventuellt möte. Urvalet gjordes med utgångspunkt i forskningsmiljöernas vetenskapliga kvalitet, storlek och geografiska läge. Utredningen var främst intresserad av större forskningsmiljöer – inte enskilda forskare eller små grupper – på orter som erbjuder forskning inom flera olika vetenskapsområden och där det finns en kritisk massa som återspeglar arbetsmiljöområdets vetenskapliga diversitet. Syftet var inte att hitta en placering av den nya organisationen, även om det i vissa fall uppfattades så.</P> <P class="p278 ft44">Brevet följdes upp med en inbjudan till de 14 forskningsmiljöer som visat intresse att delta i kartläggningen att skicka in underlag till utredningen. När underlagen skickats in träffade utredningen ett antal forskningsmiljöer på olika lärosäten i fyra städer: Uppsala,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">195</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft12">Stockholm, Lund och Göteborg. Antalet platsbesök till övriga delar av landet begränsades på grund av tidsbrist.</P> <P class="p516 ft10">Underlagen som skickades in från forskningsmiljöerna var, enligt den instruktion de fått, beskrivande och självvärderande, högst nio sidor långa och uppbyggda kring följande punkter:</P> <P class="p297 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Historik och presentation av verksamheten i nuläge</SPAN></P> <P class="p255 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Beskrivning av nuvarande organisation och finansiering (basanslag samt externa anslag) de senaste 5 åren</SPAN></P> <P class="p255 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Kortfattad </SPAN><NOBR>SWOT-analys</NOBR> och framåtblickande plan vad gäller verksamheten</P> <P class="p251 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Beskrivning av synen på ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö och på vilka sätt miljö kan bidra till ett sådant</SPAN></P> <P class="p333 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Eventuell samverkan med andra forskningsmiljöer med anledning av ett nationellt arbetsmiljöcentrum</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">Viktigaste publikationer i urval under de senaste 5 åren</SPAN></P> <P class="p517 ft10">I två fall skickade forskningsmiljöer in underlag gemensamt med en annan miljö. Arbetsmiljöhögskolan och Metalund på Lunds universitet skickade ett gemensamt underlag, liksom Sociologiska institutionen och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet.</P> <P class="p89 ft10">Det tillkom också två underlag från miljöer som inte hade blivit tillfrågade av utredningen. Dessa lämnades inom ramen för ett gemensamt initiativ från olika forskningsmiljöer i Stockholm: Avdelningen för filosofi vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet (SU).</P> <P class="p518 ft12">Följande forskningsmiljöer skickade in underlag till utredningen:</P> <P class="p412 ft140">Göteborg</P> <P class="p519 ft12"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft168">Centrum för forskning om arbete och sysselsättning (WE), Göteborgs universitet (GU)</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">196</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_197"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p520 ft12"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft169">Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska universitetssjukhuset (SaU)och GU</SPAN></P> <P class="p179 ft140">Stockholm</P> <P class="p521 ft12"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft169">Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet (KI)</SPAN></P> <P class="p522 ft12"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft169">Enheten för ergonomi, Avdelningen för hälso- och systemvetenskap, Skolan för teknik och hälsa, KTH</SPAN></P> <P class="p523 ft10"><SPAN class="ft18">5.</SPAN><SPAN class="ft170">Avdelningen för filosofi, Institutionen för filosofi och historia, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH</SPAN></P> <P class="p524 ft10"><SPAN class="ft19">6.</SPAN><SPAN class="ft171">Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten, SU</SPAN></P> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft19">7.</SPAN><SPAN class="ft168">Stressforskningsinstitutet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, SU</SPAN></P> <P class="p522 ft10"><SPAN class="ft19">8.</SPAN><SPAN class="ft171">Institutet för social forskning (SOFI), Samhällsvetenskapliga fakulteten, SU</SPAN></P> <P class="p48 ft140">Uppsala</P> <P class="p525 ft10"><SPAN class="ft19">9.</SPAN><SPAN class="ft171">Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)</SPAN></P> <P class="p524 ft44"><SPAN class="ft18">10.</SPAN><SPAN class="ft172">Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset (AkS) och In- stitutionen för medicinsk vetenskap, Uppsala universitet (UU)</SPAN></P> <P class="p189 ft140">Lund</P> <P class="p525 ft10"><SPAN class="ft18">11.</SPAN><SPAN class="ft173">Metalund: 1. Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi (EAT), Institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska universitet. 2. Arbets- och miljömedicin (AMM), Institutionen för laboratoriemedicin vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och Arbets- och miljömedicin Syd, Laboratoriemedicin, Region Skåne.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">197</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p486 ft12">Arbetsmiljöhögskolan (AMH), Lunds universitet<SPAN class="ft130">11</SPAN></P> <P class="p197 ft140">Övriga orter</P> <P class="p526 ft12"><SPAN class="ft18">12.</SPAN><SPAN class="ft174">HELIX Competence Centre, Linköpings universitet (LiU)</SPAN></P> <P class="p527 ft12"><SPAN class="ft18">13.</SPAN><SPAN class="ft174">Avdelningen för arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet (LTU)</SPAN></P> <P class="p528 ft12"><SPAN class="ft18">14.</SPAN><SPAN class="ft174">Enheten för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet (UmU)</SPAN></P> <P class="p197 ft14">Sammanfattning av de inskickade underlagen</P> <P class="p331 ft10">En fullständig kartläggning av all arbetsmiljörelaterad forskning i Sverige hade varit värdefull för utredningen men var inte möjlig av tids- och resursskäl.</P> <P class="p77 ft9">I tabell 1 nedan redovisas vetenskaplig huvudinriktning, antal anställd forskarpersonal och budget för de forskningsmiljöer som deltog i kartläggningen. Eftersom endast ett urval ingick i den översikt som utredningen gjorde ska resultaten inte tolkas som en rättvisande bild av hela fältet. Däremot ger den en uppskattning av storlek och inriktning på ett antal av de ledande forskningsmiljöerna inom arbetsmiljöområdet i Sverige. Ett exempel på tabellens ofullständighet är att endast två orter har en kombination av medicinsk, teknisk och humanistisk/samhällsvetenskaplig inriktning på sin forskning. Det finns teknisk arbetsmiljöforskning även på Chalmers tekniska högskola i Göteborg men eftersom sådan forskning inte bedömdes vara lika omfattande som teknisk arbetsmiljöforskning på lärosäten i Luleå, Lund, Stockholm och Linköping så inkluderades inte högskolan i studien. Däremot ingår Chalmers tekniska högskola i kartläggningen eftersom lärosätet deltar i forskningssamarbetet Centrum för forskning om arbete och sysselsättning, under ledning av Göteborgs universitet. Tabellen visar sammanfattningsvis att Stockholm, genom flera olika forskningsmiljöer på KTH, KI och SU,</P> <P class="p529 ft41"><SPAN class="ft40">11 </SPAN>Metalund är ett excellenscentrum som finansieras av Forte och består av EAT och AMM. Eftersom det underhand beslutades att Arbetsmiljöhögskolan skulle införlivas i EAT, beslöt de att skicka in ett gemensamt underlag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">198</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft34">har den största vetenskapliga bredden i kombination med hög vetenskaplig kvalitet, att jämföra med exempelvis Lund där den tekniska och medicinska arbetsmiljöforskningen på universitetet är av hög kvalitet, men där den humanistiska/samhällsvetenskapliga arbetsmiljöforskningen är jämförelsevis begränsad och Göteborg, där den tekniska arbetsmiljöforskningen på Chalmers tekniska högskola är blygsammare än på tekniska högskolor i andra städer.</P> <P class="p61 ft9">Ytterligare en komplikation med översikten är att den jämför olika slags forskningsmiljöer. Från såväl universiteten i Lund som Linköping handlar underlagen om centrumbildningar (HELIX och Metalund) som är en kombination av forskare från flera olika institutioner och forskningsmiljöer. WE vid Göteborgs universitet är snarare ett slags nätverk av forskare. De flesta andra är institutioner eller avdelningar på lärosäten. Detta påverkar verksamhet och inriktning och ger miljöerna olika tydlig arbetsmiljöprofil.</P> <P class="p530 ft10">Slutligen är det vanskligt att beräkna personal och budget i forskningsmiljöer.<SPAN class="ft42">12 </SPAN>Därför ska tabellens uppgifter ses som ganska grova uppskattningar. Det framgår emellertid tydligt att lärosätena i storstäderna dominerar både vad gäller antal anställda och budget och att den allra största volymen finns i anslutning till de arbetsmedicinska institutionerna och klinikerna i Stockholm, Lund och Göteborg.</P> <P class="p531 ft49"><SPAN class="ft40">12 </SPAN>Problematiska aspekter innefattar att det i vissa är fall oklart om endast forskande personal eller även annan personal räknats in, hur forskare som arbetar deltid på olika institutioner i olika projekt räknats, hur budget och personal räknats när miljön bedriver forskning även med annan inriktning än arbetsmiljön, och hur budgeten beräknats.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">199</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328200x1.jpg" style="width:434px;height:544px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr16 td152"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td153"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td154"><SPAN class="p42 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td152"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td155"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td156"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td152"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td157"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td158"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td14"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft89">13</P> <P class="p533 ft89">14</P> <P class="p534 ft89">15</P> <P class="p535 ft89">16</P> <P class="p536 ft89">17</P> <P class="p537 ft89">18</P> <P class="p538 ft89">19</P> <P class="p539 ft81">I tabell 2 nedan delges en kortfattad beskrivning av de forskningsmiljöer som deltog i kartläggningen.</P> <P class="p540 ft176"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft175">Summan omfattar bidrag per år från Vinnova, universitetet, partnerorganisationer (21 miljoner kronor per år) samt externa forskningsmedel (21 miljoner kronor per år).</SPAN></P> <P class="p541 ft176"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft175">Antal personal och budget som anges är totalt för hela IMM, det vill säga även verksamhet som inte är inriktad på arbetsmiljön utan på den yttre miljön.</SPAN></P> <P class="p542 ft176"><SPAN class="ft90">15</SPAN><SPAN class="ft175">Denna summa bygger på fakultetsanslag till forskning och grundutbildning samt externa forskningsmedel 2015.</SPAN></P> <P class="p541 ft176"><SPAN class="ft90">16</SPAN><SPAN class="ft175">Till skillnad från de andra miljöerna i tabellen är inte IFAU inriktad på arbetsmiljöfrågor men finns med i egenskap av starkmiljö som utvärderar ett närliggande politikområde.</SPAN></P> <P class="p543 ft176"><SPAN class="ft90">17</SPAN><SPAN class="ft175">Angiven personal och budget omfattar såväl avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi vid LTH som Centre for Work, Technology and Social Change, i vilken Arbetsmiljöhögskolan ingår, och Arbets- och miljömedicin på LU och Region Skåne.</SPAN></P> <P class="p541 ft176"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft175">Summan omfattar externa anslag plus de tredelade </SPAN><NOBR>HELIX-medel</NOBR> som kommer från universitetet, industrin och Vinnova.</P> <P class="p544 ft95"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft94">I underlaget anges </SPAN><NOBR>25–30</NOBR> personer vilka omräknat till heltidstjänster är <NOBR>16–18</NOBR> per år.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">200</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328201x1.jpg" style="width:427px;height:653px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td159"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p545 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr49 td161"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td161"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td162"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr51 td161"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td162"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">201</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_202"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328202x1.jpg" style="width:421px;height:703px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr16 td152"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td151"><SPAN class="p546 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr53 td152"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr54 td163"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr53 td113"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td152"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td164"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td113"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">202</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B328/H5B328203x1.jpg" style="width:422px;height:571px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p43 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p545 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td163"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr55 td164"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr56 td163"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr57 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td164"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr58 td163"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr59 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td164"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr58 td163"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr59 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td164"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr59 td163"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr60 td160"><SPAN class="p20 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p547 ft103"><NOBR>SWOT-analyser</NOBR></P> <P class="p548 ft106">Självvärderande analyser av forskningsmiljöernas styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats) inkom i 11 av underlagen. Intentionen med frågan var att på ett enhetligt sätt få veta hur enskilda miljöer upplevde sin egen situation, men i flera svar blandades detta med idéer kring sin egen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">203</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p549 ft12">roll gentemot det framtida arbetsmiljöcentret. Här följer en kort sammanfattning av framförda synpunkter.</P> <P class="p175 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft177">Styrkor</SPAN>. De flesta miljöerna angav att de är väl etablerade, stora och vi vissa fall internationellt ledande, vilket är bra ur ett långsiktigt perspektiv. Många pekade på en stark koppling mellan sin forskning och utbildningsinsatser. Flera menade att de har god erfarenhet och kontakter för samverkan med andra forskningsmiljöer och organisationer samt med arbetsplatser och arbetsmarknadens parter. Flera pekade på forskningens samhällsrelevans och bredd, ofta över flera forskningsområden, metodansatser och målgrupper. Ytterligare en styrka som nämndes var utåtriktad verksamhet och synlighet genom media, utbildningar, föreläsningar med mera. Några menade att det är stort söktryck på utannonserade tjänster, men samtidigt svårt att hitta personer med rätt kompetens.</P> <P class="p550 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft178">Svagheter</SPAN>. Den oftast förekommande svagheten var resursbrist eller osäkerhet om framtida resurser. Beroendet av medel från forskningsfinansiärer uppgavs leda till begränsade möjligheter att anställa doktorander och assistenter. Vidare angavs att finansieringens ryckighet mellan olika inriktningar försvårar långsiktiga forskningsprogram och kunskapsutveckling. En annan svaghet som uppgavs var tröghet i att omsätta forskning till praktik och policy. Flera påpekade att det är svårt att hitta sökande med tillräcklig kompetens i Sverige. Några uppgav oro inför en framtida generationsväxling då de är beroende av ett litet antal seniora forskare och att det är svårt att inrätta attraktiva anställningar för yngre på grund av kortsiktighet i finansieringen. Några miljöer angav en avsaknad av en viss vetenskaplig kompetens för att kunna arbeta mer tvärvetenskapligt.</P> <P class="p550 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft178">Möjligheter</SPAN>. Avseende ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö pekade flera miljöer på möjligheterna att bidra till detta, bland annat genom den samverkan som redan finns mellan arbetsmedicinska kliniker och universitet samt mellan olika forskningsmiljöer. Flera pekade även på sin kännedom i såväl kvalitativa som kvantitativa utvärderingsmetoder. I en del fall beskrevs möjligheter i form av unika datamaterial som tillåter forskning rörande den långsiktiga utvecklingen av arbetsmiljön och hur den samvarierar med olika utfall för män och kvinnor.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">204</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p187 ft10">Några pekade på goda möjligheter att få ytterligare externa forskningsresurser framöver och att utvecklas till att bli eller bevara en position som internationellt ledande inom särskilda forskningsområden. En miljö pekade på möjligheten att flytta fram arbetslivsforskningens positioner genom att bli bättre på att förena hög vetenskaplig kvalitet med interaktiv samverkan och samhällseffekter.</P> <P class="p188 ft9"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft178">Hot</SPAN>. Flera pekade återigen på osäkerheten kring externa forskningsanslag och att det i utredningsdirektivet inte anges några resurser till ett framtida centrum. Flera av miljöerna angav intresse att bidra till arbetsmiljöcentrum men med förbehållet att det för detta krävs externa resurser så att inte den egna forskningen och utbildningsverksamheten drabbas. Några nämnde att det är svårt att rekrytera ett visst slags forskare till verksamheten, exempelvis yngre forskargruppsledare. Ett par underlag påpekade att forskningsfinansieringen dragit för mycket åt det medicinska hållet och att rehabiliteringspolitiken har för lite arbetsmiljöfokus.</P> <P class="p189 ft14">Forskningsmiljöernas syn på ett nytt centrum för arbetsmiljö</P> <P class="p262 ft10">De flesta miljöerna pekade på behovet av en övergripande arena som samlar etablerad kompetens med utgångspunkt i forskning, förmedlar kontakter och skapar överblick över området. Flera angav att den nya organisationen skulle kunna bidra till kommunikationen mellan forskningsmiljöer, arbetsgivare, arbetstagare och praktiker, särskilt inom företagshälsovården.</P> <P class="p551 ft10">Ytterligare funktioner som föreslogs för den nya organisationen omfattade:</P> <P class="p224 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">följa och bevaka utvecklingen av arbetsmiljön i Sverige och internationellt genom undersökningar och utvärderingar</SPAN></P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft63">identifiera nya risker och problem inom arbetsmiljöområdet som underlag till forskningsfinansiärerna inför nya forskningssatsningar</SPAN></P> <P class="p28 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">förvalta och underhålla kunskapen inom området</SPAN></P> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">tillhandahålla ett nationellt bibliotek inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">205</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">sammanställa och förmedla kunskap men utan att journalistiskt popularisera forskningsresultat</SPAN></P> <P class="p315 ft113"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft112">följa kapacitet och innehåll i de utbildningar som ges på arbetsmiljöområdet för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen</SPAN></P> <P class="p552 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">tillhandahålla databaser med utvärderingar, utvecklingsarbete, forskning och utbildning</SPAN></P> <P class="p553 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">organisera temadagar, hemsidor, webbutbildningar, kunskapsöversikter, rapportserier</SPAN></P> <P class="p553 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft64">driva frågor av vikt till exempel genom att samordna remissyttranden</SPAN></P> <P class="p554 ft34">Det framfördes även metodrelaterade förslag, exempelvis att flera analysnivåer bör beaktas samtidig så att sambanden mellan arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad framträder tydligt och att arbetslivet ses i ett större socialt sammanhang som även omfattar familjeliv, utbildningssystem och välfärdssystem. Flera pekade även på vikten att den nya organisationen både ägnar sig åt traditionella arbetsmiljöproblem och har beredskap att hantera framtida arbetsmiljöutmaningar.</P> <P class="p52 ft34">Flera påpekade även behovet av en tydlig kontaktyta mot liknande organisationer i andra länder som förmedlar nationella och internationella kontakter. Genom att öka Sveriges möjligheter att delta i europeiska och internationella samarbeten menade flera att Sverige kommer att kunna påverka mer på europeisk nivå, att fler svenskar kommer att få tjänster inom europeiska arbetsmiljöorganisationer samt att det svenska deltagandet kommer att öka i internationella satsningar på forskning och utbildning.</P> <P class="p555 ft9">Beträffande den nya organisationens struktur skiljde sig åsikterna åt. Flera menade att det skulle räcka med en liten forskarbaserad nod som engagerar forskare och andra specialister eller ett litet nav på ett lärosäte eller myndighet, som i sin tur samverkar med regionala noder runtom i landet. I det sammanhanget nämndes att ansvaret för ett nationellt centrum skulle kunna distribueras över alla lärosäten som bedriver arbetslivsforskning, med ett lärosäte som leder administrationen. Någon menade att det skulle behövas en effektiv administration med kommunikatörer och forskarutbildade tjänstemän som lägger ut uppdrag till forskare runtom i landet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">206</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p556 ft9">Några pekade även på vikten av arbetsdelning och gränsdragningar mot andra organisationer. Bland annat påpekade några forskningsmiljöer att det är viktigt att tydliggöra rollerna mellan olika aktörer och särskilt att den nya organisationen är fristående från och drivs oberoende av Arbetsmiljöverket och dess inspektions- och tillsynsuppdrag. En forskningsmiljö menade att det är viktigt att särskilja mellan fyra olika relaterade uppdrag inom arbetsmiljöområdet: 1. forskningsfinansiering, 2. forskning, 3. insamling och spridning av kunskap samt 4. åtgärder ute på arbetsplatserna. Enligt förslaget borde forskningsfinansiärerna sköta uppdrag 1, forskarna uppdrag 2 och Arbetsmiljöcentrum endast ägna sig åt nummer 3 och 4.</P> <P class="p557 ft9">En annan forskningsmiljö pekade på vikten av att verksamheten bedrivs långsiktigt samt är självständig och oberoende.</P> <P class="p303 ft10">Några miljöer pekade ut särskilt prioriterade områden, inklusive kvinnors hälsa, digitaliseringen av arbetslivet, den åldrande arbetskraften och branscher med särskilt stora behov: migrantarbete i jordbruket, byggsektorn, <NOBR>HVB-hem,</NOBR> asylboenden och Socialtjänsten.</P> <P class="p558 ft14">Forskningsmiljöernas syn på hur de skulle kunna bidra till ett nytt centrum för arbetsmiljö</P> <P class="p559 ft10">Några forskningsmiljöer presenterade villighet att leda den nya organisationen. Flera presenterade villighet att bidra genom att utföra olika slags uppdrag.</P> <P class="p61 ft9">Bland de kvaliteter som miljöerna förde fram ingick i nästan alla fall förmågan att bedriva forskning över de vetenskapliga disciplingränserna, exempelvis genom att knyta tekniskt kunnande till hälsoaspekter eller att jobba över disciplingränser i frågor om arbete och hälsa. En annan kvalitet som förekom var att forskningen omfattar flera perspektiv, till exempel individens, arbetsplatsens, organisationens och samhällets. Flera pekade även på sina goda kontakter genom nationella och internationella nätverk. Vidare framförde flera att de bedriver arbetsplatsnära forskning.</P> <P class="p137 ft10">Miljöerna uppgav att de gärna kunde bidra med experter för nationella och internationella uppdrag. En miljö angav att den kunde vara nationell nod för utbildning inom arbetsmiljöområdet. Flera menade att de på olika sätt kunde bidra med framtagning av arbetsmiljööversikter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">207</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft10">För att kunna bidra till ett nationellt arbetsmiljöcentrum påpekades emellertid att forskarna behöver finansiering eftersom verksamheter inom universitetets ram inte kan användas för andra syften. Flera miljöer var bekymrade över att direktivet inte angivit några öronmärkta medel för den nya organisationen.</P> <P class="p561 ft14">Forskningsmiljöernas syn på samarbeten med andra forskningsmiljöer</P> <P class="p222 ft34">På frågan om samverkan mellan olika forskningsmiljöer gavs i princip två olika slags svar. För det första beskrevs hur miljöerna samverkar med andra forskningsmiljöer och nätverk, exempelvis Forum för Arbetslivsforskning (FALF), den <NOBR>Vinnova-finansierade</NOBR> påverkansplattformen gentemot EU:s finansieringsprogram Horisont 2020 och nätverket Arbetsplatsnära FoU för hållbart arbetsliv. För det andra beskrevs hur forskningsmiljöer skulle kunna samarbeta på samma ort om den nya organisationen placerades där.</P> <P class="p562 ft10">På Umeå universitet beskrevs ett fruktbart samarbete mellan Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Sociologiska institutionen och Institutionen för Psykologi.</P> <P class="p213 ft10">I Uppsala menade den arbetsmedicinska kliniken att den samverkar med klinikerna i Umeå och Örebro, Högskolan i Gävle, Kompetenscentret för företagshälsa (KTH, IVL, KI) samt Institutet för Personal och Företagsutveckling (IPF) vid Uppsala universitet.</P> <P class="p213 ft10">På Lunds universitet har Arbetsmiljöhögskolan integrerats med Institutionen för designvetenskaper, Ergonomi och aerosolteknologi.</P> <P class="p213 ft10">På Göteborgs universitet finns ett samarbete och i form av ett nätverk mellan olika institutioner som skulle kunna ge ett bidrag till ett nationellt arbetsmiljöcentrum. Samverkan omfattar institutionerna för arbetsvetenskap, socialmedicin respektive psykologi samt Handelshögskolan, Arbets- och miljömedicin inklusive regionala (ladstingsdrivna) verksamheter på arbetsmedicinska kliniken och Institutet för stressmedicin.</P> <P class="p59 ft9">Den mest genomarbetade samverkansplanen kom från ett antal forskningsmiljöer i Stockholm. I planen presenteras förslag på ett nationellt nav som utnyttjar huvudstadens resurser, samtidigt som det möjliggör deltagande av ledande forskningsmiljöer i övriga landet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">208</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft34">Samverkansplanen täcker fysisk och kemisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, arbetsorganisation och relevanta delar av arbetsmarknadsområdet. Följande lärosäten och forskningsmiljöer förklarar att de är intresserade av samverkan för att axla ansvaret för arbetsmiljöcentrum: KI (IMM och Sektionen för försäkringsmedicin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap), SU (Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Institutet för social forskning SOFI, Stressforskningsinstitutet vid Samhällsvetenskapliga fakulteten) och KTH (Skolan för teknik och hälsa, Avdelningen för filosofi vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">209</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_210"> </DIV> <DIV id="page_211"> <DIV id="id_1"> <P class="p481 ft28">Bilaga 4</P> <P class="p482 ft13">Inspel till utredningen</P> <P class="p563 ft13">i samband med seminarier</P> <P class="p564 ft9">Utredningen anordnade två seminarier i Stockholm till vilka arbetsmarknadens parter, forskare, myndigheter och andra organisationer med koppling till arbetsmiljöområdet, forskning och politik bjöds in. Det första seminariet hölls 29 september 2016 på temat insamling och spridning av kunskap. Seminariet lockade cirka 75 personer. Seminariet hade fyra utländska gäster som presenterade verksamhet relaterad till insamling och spridning av kunskap i Norge, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. I de påföljande paneldiskussionerna hade representanter från svenska myndigheter, lärosäten och arbetsmarknadens parter bjudits in att delta.</P> <P class="p122 ft10">Det andra seminariet hölls 24 oktober på temat utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Det lockade 65 personer och hade flera talare, alla från Sverige. Dessa personer bestod av en forskare, två tjänstemän från Statskontoret, två tjänstemän från Arbetsmiljöverket samt en statssekreterare (från Arbetsmarknadsdepartementet). Till en paneldiskussion hade ytterligare personer bjudits: en forskare och representanter från myndigheter, forskare och arbetsmarknadens parter.</P> <P class="p123 ft10">Under och efter seminarierna uppmuntrades deltagarna att skicka in reflektioner kring kunskapsspridning och utvärdering till utredningen. Sammanlagt 14 inspel skickades in under oktober och november:</P> <P class="p29 ft12"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft169">Akademikerförbundet SSR</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft169">Arbetsgivarverket</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft169">Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)</SPAN></P> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft169">Karlstads universitet (Arbetsvetenskap)</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">211</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_212"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft12"><SPAN class="ft18">5.</SPAN><SPAN class="ft168">Karolinska institutet (IMM)</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft18">6.</SPAN><SPAN class="ft168">Kyrkans akademikerförbund</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft18">7.</SPAN><SPAN class="ft168">Landsorganisationen i Sverige (LO)</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft18">8.</SPAN><SPAN class="ft168">Lunds universitet (Metalund)</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft18">9.</SPAN><SPAN class="ft168">Luleå tekniska universitet (Avdelningen för arbetsvetenskap)</SPAN></P> <P class="p527 ft10"><SPAN class="ft18">10.</SPAN><SPAN class="ft173">Malmö högskola (Centrum för tillämpad arbetslivsforskning, CTA)</SPAN></P> <P class="p297 ft12"><SPAN class="ft18">11.</SPAN><SPAN class="ft174">Svenskt näringsliv</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft18">12.</SPAN><SPAN class="ft174">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft18">13.</SPAN><SPAN class="ft174">Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</SPAN></P> <P class="p256 ft12"><SPAN class="ft18">14.</SPAN><SPAN class="ft174">Umeå universitet (rektor)</SPAN></P> <P class="p197 ft33">Prioriterade målgrupper</P> <P class="p298 ft10">De prioriterade målgrupper som lyfts fram i inspelen är några eller alla av följande: regering, politiker, myndigheter, forskare, arbetsgivare, arbetsmiljöombud, skyddsombud, arbetsmiljökonsulter, experter, företag som säljer arbetsmiljö- och hälsotjänster (exempelvis företagshälsovård), arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, hälso- och sjukvården, skola och universitet, yrkesutbildningar och forskningsfinansiärer.</P> <P class="p117 ft33">Gemensamma önskemål om ett nationellt centrum</P> <P class="p416 ft33">för kunskap och utvärdering av arbetsmiljös verksamhet</P> <P class="p565 ft9">De skriftliga inspelen från fackliga organisationer (Akademikerförbundet SSR, Kyrkans akademikerförbund, LO och TCO) och arbetsgivarorganisationer (Arbetsgivarverket, Svenskt näringsliv och Sveriges kommuner och landsting) var till stor del samstämmiga. Även Forte och bidragen från olika lärosäten (Malmö högskola, KI + KTH + SU, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Lunds universitet, Umeå universitet) var i delar samstämmiga. Här följer de</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">212</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_213"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p566 ft9">önskemål som de flesta framförde. I nästa stycke följer områden där meningarna skiljde sig åt. Enligt förslagen ska ett arbetsmiljöcentrum:</P> <P class="p356 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Ha samlat ansvar</SPAN>. Centrumet bör ha nationellt ansvar för kunskapsområdet och utgöra en tydlig ingång.</P> <P class="p356 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Vara flervetenskapligt</SPAN>. Centrumet bör omfatta flera vetenskapliga ämnen och discipliner samt tillämpa flerdisciplinära perspektiv.</P> <P class="p567 ft143"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft179">Skapa översikt över forskning och datamaterial</SPAN><SPAN class="ft34">. Centrumet bör upprätta och underhålla register över publikationsdatabaser samt svenska forskargrupper och forskarnätverk. Det bör även bidra till översikt över pågående forskning i Sverige.</SPAN></P> <P class="p568 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Sammanställa kunskap</SPAN>. Centrumet bör ta fram och förmedla kunskapssammanställningar som kompletterar de som nu görs samt ta fram populärvetenskapliga sammanfattningar av forskning.</P> <P class="p569 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Datahantering</SPAN>. Centrumet bör samla, driva och tillgängliggöra data samt hänvisa till aktuell statistik. Det bör ansvara för och underhålla databaser med tidsserier och mätdata.</P> <P class="p239 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Sprida kunskap</SPAN>. Centrumet bör erbjuda en webbportal med länksamling samt svarstjänst via telefon och mail. Centrumet bör systematisera kunskap och göra den lättillgänglig genom att ta tillvara, sammanställa, paketera och sprida nationella och internationella forskningsresultat</P> <P class="p570 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Identifiera kunskapsluckor</SPAN>. Centrumet bör, genom kunskapssammanställningar och tillsammans med forskare och arbetsmarknadens parter, identifiera områden där forskning saknas och kan utvecklas.</P> <P class="p569 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Bidra till nyttiggörande</SPAN>. Centrumet bör bidra till att kunskapen omsätts i praktiskt arbetsmiljöarbete.</P> <P class="p354 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Skapa en mötesplats</SPAN>. Centrumet bör sammanföra forskare, praktiker och arbetsmarknadens parter. Det bör föra en nära dialog med arbetsmarknadens parter för att bland annat underlätta kunskapsspridning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">213</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_214"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft140"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Samla vetenskaplig kompetens</SPAN><SPAN class="ft12">. Centrumet bör organisera sin rekrytering och verksamhet så att det har kontakt med forskningen.</SPAN></P> <P class="p553 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Långsiktighet. </SPAN>Centrumet bör finnas på lång sikt med god finansiering.</P> <P class="p571 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft179">Internationell nod</SPAN>. Centrumet bör vara en nod för Sverige i internationella forskningsnätverk, till exempel forskningsnätverket Partnership for European Research in Occupational Safety and Health (Perosh), kontakt i samband med förfrågningar och samarbeten kring forskning samt representera Sverige i olika internationella sammanhang och organ.</P> <P class="p572 ft35">Önskemål om arbetsmiljöcentrums verksamhet där meningarna skiljde sig</P> <P class="p51 ft52">Inspelen från de fackliga och arbetsgivarorganisationerna innehöll förslag som på vissa punkter skiljde sig åt. Inspelen från lärosätena innehöll delvis liknande synpunkter men var betydligt mer inriktade på forskningsaspekter eller på att driva förslag om centrumets lokalisering. Här följer de förslag som endast några av inspelen tog upp.</P> <P class="p573 ft14">Arbetstagarorganisationerna förslag på arbetsmiljöcentrums verksamhet</P> <P class="p574 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Legitimitet</SPAN>. Från facken framhölls vikten av att ha vetenskaplig legitimitet och att upplevas som legitim av arbetsmarknadens parter och politiken.</P> <P class="p575 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Oberoende</SPAN>. Flera framhöll även vikten av oberoende. Som en konsekvens av detta ansågs det olämpligt att exempelvis placera arbetsmiljöcentrum på Arbetsmiljöverket.</P> <P class="p576 ft113"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft180">Attrahera kompetens</SPAN>. Endast de fackliga organisationerna lyfte vikten av att attrahera kompetent personal, exempelvis genom att bedriva kvalificerade studier vid arbetsmiljöcentrum.</P> <P class="p571 ft18"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft181">Stärka företagshälsovården</SPAN>. Även andra nämner detta område men endast de fackliga organisationerna betonar att området kun-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">214</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_215"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft12">skapsmässigt behöver förstärkas genom yrkesutbildning, forskning och metodutveckling.</P> <P class="p285 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Prioriterade områden</SPAN>. Fackliga organisationer framhöll att nya arbetslivsproblem bör prioriteras i arbetsmiljöcentrums verksamhet, till exempel frågor rörande det gränslösa arbetslivet, oreglerad arbetstid, kontaktyrken, digitala arbetsmiljöer, styrning, psykosociala frågor och arbetsorganisation.</P> <P class="p180 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Stärka skyddsombuden</SPAN>. Även andra nämner skyddsombuden men endast de fackliga organisationerna betonar att skyddsombudens arbete behöver effektiviseras och stärkas.</P> <P class="p510 ft14">Arbetsgivarorganisationernas förslag på centrumets verksamhet</P> <P class="p577 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Sprida utredningar</SPAN>. Ett av förslagen som bara kom från arbetsgivarna var att arbetsmiljöcentrum bör sprida utredningar från arbetsmedicinska kliniker.</P> <P class="p578 ft34"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft179">Verktyg och riktlinjer</SPAN>. Arbetsgivarorganisationerna hade större fokus än andra på att förmedla modeller, metoder och verktyg som underlättar praktisk tillämpning i arbetslivet. Det innefattar att utarbeta riktlinjer för evidensbaserade metoder inom förebyggande och rehabiliterande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, liksom att förvalta riktlinjerna för företagshälsovård.</P> <P class="p189 ft14">Forskarnas förslag på arbetsmiljöcentrums verksamhet</P> <P class="p235 ft10">Förslagen från olika forskargrupper på Sveriges lärosäten hade som huvudsakligt fokus hur forskning kan organiseras i förhållande till centrumet och hur forskarkompetensen i landet på bästa sätt kan tas tillvara.</P> <P class="p265 ft11"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Utnyttja kompetens i hela landet</SPAN><SPAN class="ft10">. Framför allt universiteten i de mindre städerna framförde vikten av att forskning i hela landet tas tillvara och utnyttjas av centret.</SPAN></P> <P class="p578 ft113"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft180">Forskardriven verksamhet</SPAN>. Alla svaren utgick från att sätta in arbetsmiljöfrågor i ett större sammanhang i en forskningskontext. Exempel på föreslagna aktiviteter: beskrivningar och analy-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">215</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_216"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p579 ft12">ser, intervention och implementering och utvärdering av arbetsmiljöpolitiken.</P> <P class="p310 ft108"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft136">Flervetenskaplighet. </SPAN>Flera forskare pekade på behovet av såväl medicinsk som samhällsvetenskaplig forskning. För det behövs metodpluralism och att arbetsmiljöns utveckling och konsekvenser studeras över tid och/eller på en hög aggregeringsnivå.</P> <P class="p333 ft12"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft138">Forskarnätverk</SPAN>. Några menade att centrumet bör samverka med och utnyttja de forskarnätverk som finns exempelvis FALF och AFoU.</P> <P class="p253 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Olika kompetenser</SPAN>. Förutom kvalificerad forskarkompetens menade ett inspel att det även behövs praktikerkompetens för arbetsmiljöcentrums verksamhet, till exempel läkare, ingenjörer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Dessutom framfördes behov av att upprätthålla kompetens om traditionella arbetsmiljöproblem samtidigt som det finns beredskap för att klara av framtida utmaningar.</P> <P class="p580 ft10"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft135">Prioriterade områden</SPAN>. Här föreslogs bland annat uppföljning av utbildningar av företagshälsovårdspersonal, validering av metoder och samordning av verktyg från exempelvis Prevent och Sunt Arbetsliv, prioritera arbeten med särskilt höga risker och problem som är vanliga i stora grupper, nya teknik- och organisationsområden samt ”bristyrken” eftersom de ofta sammanfaller med förekomst av stora arbetsmiljöproblem.</P> <P class="p183 ft33">Fördelningen mellan kunskapsspridning och utvärdering</P> <P class="p128 ft34">Frågan om hur verksamheten ska fördelas mellan kunskapsspridning och utvärdering togs upp i två av forskarinspelen, i två av arbetsgivarinspelen samt i Fortes inspel. Samtliga menar att arbetsmiljöcentrum inte bör ha alltför stort fokus på datahantering och utvärdering utan att det är kunskapsinsamling och kunskapsspridning som bör vara huvuduppdraget.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">216</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_217"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328217x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p581 ft182">Definitioner av arbetsmiljö: kort historik</P> <P class="p582 ft52">Olika begrepp har använts för att definiera arbetsmiljön genom tiderna. Definitionerna återspeglar hur man sett på arbete, hälsa och säkerhet liksom den betydelse frågan har haft i samhället. Från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> har regeringen i många fall integrerat begreppet arbetsmiljö med arbetsmarknads- och arbetsorganisationsfrågor i det vidare begreppet arbetsliv. Detta bredare begrepp används exempelvis i instruktionerna till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Arbetslivsinstitutet (ALI). Under senare år, exempelvis i den nya arbetsmiljöstrategin, används emellertid begreppet arbetsmiljö flitigare och bredare än tidigare och omfattar nu ofta både traditionella hälsorisker och organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer. Förändringen kan bland annat bero på att arbetslivet förändrats eller en vilja från regeringen att harmonisera svensk politik med den i EU.<SPAN class="ft51">1</SPAN></P> <P class="p583 ft9"><SPAN class="ft43">Yrkeshygien och arbetarskydd</SPAN>. Runt förra sekelskiftet handlade arbetsmiljön framför allt om att hålla de anställda vid liv genom att förebygga olyckor och förbättra hygienen. För att kontrollera att lagar och regler följdes skapades 1890 Yrkesinspektionen, vilken 1949 ändrade namn till Arbetarskyddsstyrelsen. År 1938 initierades även en sektion för yrkeshygien på Statens institut för folkhälsan. Yrkeshygienikerna verkade för att avlägsna det som var skadligt i dåtidens arbeten, till exempel gengas. Senare utvidgades verksamheten till arbetsrehabilitering och stressforskning.</P> <P class="p584 ft59"><SPAN class="ft58">1 </SPAN>Stycket bygger på olika beskrivningar av arbetsmiljöforskningens och arbetsmiljöpolitikens utveckling. Nyckelreferenser: FAS (2007); Håkansta (2013, 2014a,2014b).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">217</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_218"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft28">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft9"><SPAN class="ft43">Arbetsmedicin. </SPAN>Under 1950- och <NOBR>1960-talet</NOBR> fick arbetsmiljöfrågan större uppmärksamhet och 1966 bildades det första riktiga arbetsmiljöinstitutet: Arbetsmedicinska institutet (fram till 1971 då det införlivades med Arbetarskyddsstyrelsen). Institutet var en sammanslagning av enheten för yrkeshygien, Arbetsfysiologiska institutet och delar av yrkesmedicin och yrkesdermatologi på Karolinska sjukhuset. Nu vidgades begreppet till att inrymma yrkeshygien, kemiska analyser, buller, arbetspsykologi, stress och arbetsfysiologi.</P> <P class="p554 ft9"><SPAN class="ft43">Arbetsmiljö</SPAN>. <NOBR>1970-talets</NOBR> politiska radikalisering med krav på inflytande och medbestämmande ledde till att begreppet arbetarskydd successivt ersattes av det vidare begreppet arbetsmiljö. Redan 1947 förekom arbetsmiljö för första gången i tryckt text men först 1974 kom ordet in i Svenska akademiens ordlista. En rad myndigheter bytte nu namn: Arbetarskyddsfonden, som etablerats 1972, bytte 1986 namn till Arbetsmiljöfonden; Arbetarskyddsstyrelsen bytte 2001 namn till Arbetsmiljöverket; Forskningsavdelningen på Arbetarskyddsstyrelsen bröts 1987 ut och kom att heta Arbetsmiljöinstitutet. 1978 trädde Arbetsmiljölagen i kraft.</P> <P class="p402 ft9"><SPAN class="ft43">Arbetsmiljö blir arbetsliv</SPAN>. Medbestämmandedebatten ledde till arbetsmiljö alltmer kom att diskuteras i samband med frågor om inflytande och makt: ”arbetslivsfrågor”. När ett nytt forskningsinstitut etablerades 1977 för att främja implementeringen av medbestämmandelagen fick det också namnet Arbetslivscentrum. På <NOBR>1990-talet</NOBR> slutade regeringen att beskriva arbetsmiljö och arbetsliv som två skilda företeelser och namnen på vissa myndigheter förändrades. År 1995 slogs Arbetslivscentrum (som 1990 hade bytt namn till Institutet för arbetslivsforskning) samman med Arbetsmiljöinstitutet för att bilda ALI. Samma år stöptes Arbetsmiljöfonden om till Rådet för arbetslivsforskning (RALF). Både ALI och RALF hade till uppgift att främja det man kallade arbetslivsområdet, det vill säga såväl arbetsmiljö- som arbetsorganisations- och arbetsmarknadsfrågor.</P> <P class="p554 ft52"><SPAN class="ft60">Arbetsliv blir arbetsmiljö</SPAN>. Sedan ALI lades ned används begreppet arbetsliv alltmer sällan. Samtidigt används begreppet arbetsmiljö allt oftare, exempelvis i den senaste arbetsmiljöstrategin, för att beteckna både traditionella hälsorisker som organisatoriska och sociala frågor. I dag finns begreppen arbetsmiljö och arbetsliv i instruktionerna för</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">218</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_219"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p20 ft28">SOU 2017:28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p20 ft36">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p585 ft12">endast tre myndigheter: Arbetsmiljöverket, Vinnova och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft31">219</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft183">Statens offentliga utredningar 2017</P> <P class="p586 ft184">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p587 ft7"><SPAN class="ft185">1.</SPAN><SPAN class="ft186">För Sveriges landsbygder</SPAN></P> <P class="p588 ft5"><SPAN class="ft185">–</SPAN><SPAN class="ft187">en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. N.</SPAN></P> <P class="p589 ft5"><SPAN class="ft185">2.</SPAN><SPAN class="ft188">Kraftsamling för framtidens energi. M.</SPAN></P> <P class="p590 ft5"><SPAN class="ft185">3.</SPAN><SPAN class="ft188">Karens för statsråd och statssekreterare. Fi.</SPAN></P> <P class="p591 ft5"><SPAN class="ft185">4.</SPAN><SPAN class="ft188">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. S.</SPAN></P> <P class="p592 ft5"><SPAN class="ft185">5.</SPAN><SPAN class="ft188">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. S.</SPAN></P> <P class="p593 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft188">Se barnet! Ju.</SPAN></P> <P class="p594 ft7"><SPAN class="ft189">7.</SPAN><SPAN class="ft186">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag</SPAN></P> <P class="p595 ft5">i brottmål – en bättre hantering av stora mål. Ju.</P> <P class="p596 ft5"><SPAN class="ft185">8.</SPAN><SPAN class="ft188">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. M.</SPAN></P> <P class="p587 ft7"><SPAN class="ft185">9.</SPAN><SPAN class="ft186">Det handlar om oss.</SPAN></P> <P class="p597 ft5"><SPAN class="ft185">–</SPAN><SPAN class="ft188">unga som varken arbetar eller studerar. U.</SPAN></P> <P class="p598 ft5"><SPAN class="ft185">10.</SPAN><SPAN class="ft188">Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. U.</SPAN></P> <P class="p599 ft5"><SPAN class="ft185">11.</SPAN><SPAN class="ft188">Vägskatt. Volym 1 och 2. Fi.</SPAN></P> <P class="p600 ft5"><SPAN class="ft185">12.</SPAN><SPAN class="ft188">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. Ju.</SPAN></P> <P class="p601 ft5"><SPAN class="ft185">13.</SPAN><SPAN class="ft188">Finansiering av infrastruktur med privat kapital? Fi.</SPAN></P> <P class="p602 ft7"><SPAN class="ft185">14.</SPAN><SPAN class="ft186">Migrationsärenden</SPAN></P> <P class="p597 ft5">vid utlandsmyndigheterna. Ju.</P> <P class="p603 ft7"><SPAN class="ft185">15.</SPAN><SPAN class="ft186">Kvalitet och säkerhet</SPAN></P> <P class="p597 ft5">på apoteksmarknaden. S.</P> <P class="p604 ft5"><SPAN class="ft185">16.</SPAN><SPAN class="ft188">Sverige i Afghanistan </SPAN><NOBR>2002–2014.</NOBR> UD.</P> <P class="p605 ft191"><SPAN class="ft189">17.</SPAN><SPAN class="ft190">Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. Ju.</SPAN></P> <P class="p603 ft5"><SPAN class="ft185">18.</SPAN><SPAN class="ft188">En nationell strategi för validering. U.</SPAN></P> <P class="p606 ft7"><SPAN class="ft185">19.</SPAN><SPAN class="ft186">Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan</SPAN></P> <P class="p607 ft5">för unga arbetslösa. A.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p608 ft5"><SPAN class="ft185">20.</SPAN><SPAN class="ft188">Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning. U.</SPAN></P> <P class="p609 ft5"><SPAN class="ft185">21.</SPAN><SPAN class="ft188">Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. S.</SPAN></P> <P class="p610 ft5"><SPAN class="ft185">22.</SPAN><SPAN class="ft188">Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. M.</SPAN></P> <P class="p603 ft5"><SPAN class="ft185">23.</SPAN><SPAN class="ft188">digitalforvaltning.nu. Fi.</SPAN></P> <P class="p611 ft5"><SPAN class="ft185">24.</SPAN><SPAN class="ft188">Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? A.</SPAN></P> <P class="p612 ft5"><SPAN class="ft185">25.</SPAN><SPAN class="ft188">Samlad kunskap – stärkt handläggning. S.</SPAN></P> <P class="p613 ft5"><SPAN class="ft185">26.</SPAN><SPAN class="ft188">Delningsekonomi. På användarnas villkor. Fi.</SPAN></P> <P class="p614 ft5"><SPAN class="ft185">27.</SPAN><SPAN class="ft188">Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Fi.</SPAN></P> <P class="p615 ft5"><SPAN class="ft185">28.</SPAN><SPAN class="ft188">Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. A.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B328221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft183">Statens offentliga utredningar 2017</P> <P class="p586 ft184">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p3 ft95">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p616 ft5">Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan för unga arbetslösa. [19]</P> <P class="p617 ft5">Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? [24]</P> <P class="p618 ft5">Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. [28]</P> <P class="p129 ft95">Finansdepartementet</P> <P class="p619 ft5">Karens för statsråd och statssekreterare. [3] Vägskatt. Volym 1 och 2. [11]</P> <P class="p620 ft5">Finansiering av infrastruktur med privat kapital? [13]</P> <P class="p563 ft5">digitalforvaltning.nu. [23]</P> <P class="p621 ft5">Delningsekonomi. På användarnas villkor. [26]</P> <P class="p622 ft5">Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. [27]</P> <P class="p129 ft95">Justitiedepartementet</P> <P class="p623 ft5">Se barnet! [6]</P> <P class="p624 ft7">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag i brottmål</P> <P class="p625 ft5">– en bättre hantering av stora mål. [7]</P> <P class="p626 ft5">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. [12]</P> <P class="p627 ft7">Migrationsärenden</P> <P class="p628 ft5">vid utlandsmyndigheterna.[14]</P> <P class="p629 ft192">Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. [17]</P> <P class="p17 ft95">Miljö- och energidepartementet</P> <P class="p623 ft5">Kraftsamling för framtidens energi. [2]</P> <P class="p630 ft5">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. [8]</P> <P class="p631 ft5">Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. [22]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p3 ft95">Näringsdepartementet</P> <P class="p623 ft5">För Sveriges landsbygder</P> <P class="p632 ft7">– en sammanhållen politik för</P> <P class="p632 ft5">arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]</P> <P class="p16 ft95">Socialdepartementet</P> <P class="p633 ft7">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det</P> <P class="p625 ft5">folkhälsopolitiska ramverket. [4]</P> <P class="p634 ft5">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2.[5]</P> <P class="p627 ft7">Kvalitet och säkerhet</P> <P class="p628 ft5">på apoteksmarknaden. [15]</P> <P class="p563 ft7">Läs mig! Nationell kvalitetsplan</P> <P class="p635 ft5">för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. [21]</P> <P class="p636 ft5">Samlad kunskap – stärkt handläggning. [25]</P> <P class="p129 ft95">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p563 ft7">Det handlar om oss.</P> <P class="p628 ft5">– unga som varken arbetar eller studerar. [9]</P> <P class="p563 ft7">Ny ordning för att främja god sed</P> <P class="p637 ft193">och hantera oredlighet i forskning. [10] En nationell strategi för validering [18]</P> <P class="p638 ft5">Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till hög­ skoleutbildning. [20]</P> <P class="p639 ft95">Utrikesdepartementet</P> <P class="p623 ft5">Sverige i Afghanistan <NOBR>2002–2014.</NOBR> [16]</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> H5B328 sou_2017__28.pdf 2685569 pdf Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö https://data.riksdagen.se/fil/653579AE-DF31-4735-B5DE-29FF9926732A