0 H5B316 2017 16 sou sou Statens offentliga utredningar 2017:16 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 16 0 2017-03-03 00:00:00 2017-03-03 09:30:25 2017-03-03 00:00:00 Sveriges samlade engagemang i Afghanistan under perioden 2002-2014 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/H5B316/text https://data.riksdagen.se/dokument/H5B316 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5B316 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:611px;left:420px;z-index:-1;width:126px;height:69px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:80px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1125px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 1082px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 905px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:309px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:287px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:424px;height:287px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:348px;left:63px;z-index:-1;width:428px;height:212px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:428px;height:212px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:570px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:424px;height:2px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:604px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:456px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:73px;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:424px;height:73px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:580px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:122px;left:63px;z-index:-1;width:420px;height:244px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:420px;height:244px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_105 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:68px;left:147px;z-index:-1;width:419px;height:644px;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:419px;height:644px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:122px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:602px;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:424px;height:602px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:686px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_153 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_169 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_170 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_176 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_177 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_179 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_180 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_181 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_182 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_195 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:130px;} #page_195 #dimg1 #img1 {width:413px;height:130px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:38px;left:63px;z-index:-1;width:412px;height:112px;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:412px;height:112px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_197 #dimg1z{position:absolute;top:439px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:155px;} #page_197 #dimg1 #img1 {width:413px;height:155px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:347px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:377px;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:377px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_201 #dimg1z{position:absolute;top:203px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:123px;} #page_201 #dimg1 #img1 {width:413px;height:123px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:375px;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:413px;height:375px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_220 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_220 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_222 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_222 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_224 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_224 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_226 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_226 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 911px;height: 680px;} #page_227 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_227 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_227 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_227 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_227 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:971px;height:680px;} #page_227 #dimg1 #img1 {width:971px;height:680px;} #page_227 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:9px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:123px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 911px;height: 680px;} #page_229 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_229 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_229 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_229 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 #id_1_1_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_229 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 #id_1_1_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_229 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 #id_1_1_1_3 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_229 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_229 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_229 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:971px;height:680px;} #page_229 #dimg1 #img1 {width:971px;height:680px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:123px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 911px;height: 680px;} #page_231 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 992px;overflow: hidden;} #page_231 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 947px;overflow: hidden;} #page_231 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_231 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_231 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 #id_1_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_231 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 #id_1_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_231 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_231 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_231 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:971px;height:680px;} #page_231 #dimg1 #img1 {width:971px;height:680px;} #page_231 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:123px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 48px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_233 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;} #page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_234 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_234 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_234 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_234 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_234 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;} #page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft7{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft11{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft13{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft14{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft15{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 255px;l-h: 0px;} .ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft24{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft25{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft31{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 312px;l-h: 0px;} .ft36{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft53{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft57{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft58{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft61{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft62{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft64{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft65{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft74{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;position: relative; bottom: 4px;} .ft78{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 11px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft81{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft87{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft90{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft94{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft96{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft97{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft98{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft99{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft100{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft102{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 13px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft107{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft109{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft110{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft111{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft112{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft113{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft114{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft116{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft117{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft118{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 15px;} .ft119{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft123{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft124{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft125{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft126{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft129{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft130{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft131{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft132{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;} .ft133{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft134{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft135{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;} .ft136{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft137{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft138{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft139{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft140{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;} .ft142{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft143{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;} .ft144{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft145{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft146{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft147{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft148{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft149{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft150{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;} .ft151{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 13px;} .ft152{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 13px;} .ft153{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft154{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft155{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft156{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -2px;} .ft157{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft158{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft159{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft160{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft161{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;} .ft162{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft163{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft164{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft165{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft166{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft167{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;} .ft168{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft169{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft170{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft171{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft172{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 21px;} .ft173{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft174{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft175{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft176{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;} .ft177{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft178{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft179{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft180{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft181{font: 14px 'Verdana' !important;color: #ff0000;l-h: 18px;} .ft182{font: 14px 'Verdana' !important;color: #002060;l-h: 18px;} .ft183{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft184{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft185{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft186{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft187{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft188{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft189{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft190{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft191{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft192{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft193{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft194{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft195{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft196{font: italic bold 10px 'Georgia' !important;color: #000005;l-h: 9px;} .ft197{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 6px;} .ft198{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft199{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 6px;} .ft200{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 6px;position: relative; bottom: 1px;} .ft201{font: italic bold 10px 'Georgia' !important;color: #000005;l-h: 8px;} .ft202{font: italic bold 10px 'Georgia' !important;color: #000005;l-h: 6px;} .ft203{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft204{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft205{font: italic bold 10px 'Georgia' !important;color: #000005;l-h: 7px;} .ft206{font: italic bold 10px 'Georgia' !important;color: #000005;l-h: 9px;position: relative; bottom: -3px;} .ft207{font: italic bold 10px 'Georgia' !important;color: #000005;l-h: 9px;position: relative; bottom: 8px;} .ft208{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 6px;position: relative; bottom: 6px;} .ft209{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 5px;} .ft210{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft211{font: 18px 'Verdana' !important;color: #221e1f;l-h: 28px;} .ft212{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft213{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft214{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #7f7778;l-h: 10px;} .ft215{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft216{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft217{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft218{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 7px;} .ft219{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft220{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: -5px;} .ft221{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #000005;l-h: 7px;} .ft222{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #000005;l-h: 6px;} .ft223{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #000005;l-h: 5px;position: relative; bottom: 2px;} .ft224{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #000005;l-h: 6px;position: relative; bottom: 2px;} .ft225{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft226{font: bold 12px 'Georgia' !important;l-h: 14px;} .ft227{font: bold 12px 'Georgia' !important;l-h: 10px;} .ft228{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft229{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft230{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft231{font: bold 10px 'Georgia' !important;l-h: 13px;} .ft232{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft233{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft234{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft235{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft236{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft237{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p12{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: right;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p45{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;margin-top: 548px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p56{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p101{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p110{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p112{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p120{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 446px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p136{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p150{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 381px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p166{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p173{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p179{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p180{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p183{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p191{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 296px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p227{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p230{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p233{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p234{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p236{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p265{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p277{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p278{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p294{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 332px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p316{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p317{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p318{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 620px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p330{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p344{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;} .p348{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;} .p356{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p361{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p362{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p363{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 503px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p371{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p372{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p375{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p378{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p380{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p388{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p395{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p415{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p417{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 349px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p425{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p433{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p436{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 240px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 656px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p483{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p490{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p492{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p498{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p505{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p511{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p514{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p522{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 624px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p548{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 315px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p556{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p557{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p560{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p561{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p562{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p565{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p566{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p567{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p568{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p571{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p573{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p584{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p589{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p604{text-align: left;margin-top: 553px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p609{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p611{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p612{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p615{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p617{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p619{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p622{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:20px;height:13px;} .p623{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:456px;height:28px;} .p624{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:71px;height:14px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p641{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p642{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p643{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p647{text-align: center;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p648{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:24px;height:13px;} .p649{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:346px;height:28px;} .p650{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:55px;height:14px;} .p651{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p653{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:101px;height:13px;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p660{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p661{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p666{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p668{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p670{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p671{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:317px;height:28px;} .p672{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:56px;height:14px;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td84{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td85{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td94{border-left: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td95{border-left: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td128{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td130{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td133{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td134{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td135{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td138{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td145{border-left: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td146{border-left: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td148{border-left: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td150{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;} .td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td166{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td168{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td176{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td180{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td181{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td188{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td189{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td190{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td192{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td193{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td194{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td195{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td201{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td202{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td203{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td204{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td212{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td214{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td215{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td216{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;} .td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;} .td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;} .td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td261{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td262{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td263{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td264{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td265{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 37px;} .tr2{heightzzz: 38px;} .tr3{heightzzz: 27px;} .tr4{heightzzz: 28px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 558px;} .tr7{heightzzz: 0px;} .tr8{heightzzz: 486px;} .tr9{heightzzz: 423px;} .tr10{heightzzz: 5px;} .tr11{heightzzz: 22px;} .tr12{heightzzz: 19px;} .tr13{heightzzz: 689px;} .tr14{heightzzz: 562px;} .tr15{heightzzz: 14px;} .tr16{heightzzz: 17px;} .tr17{heightzzz: 20px;} .tr18{heightzzz: 665px;} .tr19{heightzzz: 15px;} .tr20{heightzzz: 51px;} .tr21{heightzzz: 835px;} .tr22{heightzzz: 571px;} .tr23{heightzzz: 362px;} .tr24{heightzzz: 53px;} .tr25{heightzzz: 6px;} .tr26{heightzzz: 2px;} .tr27{heightzzz: 16px;} .tr28{heightzzz: 13px;} .tr29{heightzzz: 8px;} .tr30{heightzzz: 41px;} .tr31{heightzzz: 31px;} .tr32{heightzzz: 11px;} .tr33{heightzzz: 26px;} .tr34{heightzzz: 10px;} .tr35{heightzzz: 7px;} .tr36{heightzzz: 3px;} .tr37{heightzzz: 4px;} .tr38{heightzzz: 23px;} .tr39{heightzzz: 25px;} .tr40{heightzzz: 33px;} .tr41{heightzzz: 29px;} .tr42{heightzzz: 9px;} .tr43{heightzzz: 35px;} .tr44{heightzzz: 24px;} .tr45{heightzzz: 30px;} .tr46{heightzzz: 34px;} .tr47{heightzzz: 12px;} .tr48{heightzzz: 36px;} .tr49{heightzzz: 46px;} .tr50{heightzzz: 54px;} .tr51{heightzzz: 67px;} .tr52{heightzzz: 60px;} .tr53{heightzzz: 47px;} .t0{width: 1048px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-leftZ: 1px;f:1px 'Verdana' !important;} .t2{width: 717px;margin-leftZ: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 353px;margin-leftZ: 161px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 1115px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 1115px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 536px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t8{width: 415px;margin-leftZ: 38px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 458px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 353px;margin-leftZ: 95px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 1035px;margin-leftZ: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 1096px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 7px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 774px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:1px 'Verdana' !important;} .t16{width: 457px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 458px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 433px;margin-leftZ: 160px;margin-top: 147px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t20{width: 438px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 451px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:12px 'Verdana' !important;} .t23{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;} .t24{width: 466px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 29px;f:12px 'Verdana' !important;} .t25{width: 441px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 12px;f:13px 'Calibri' !important;} .t26{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:9px 'Verdana' !important;} .t27{width: 466px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t28{width: 457px;margin-top: 29px;f:11px 'Verdana' !important;} .t29{width: 431px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 15px;f:11px 'Calibri' !important;} .t30{width: 356px;margin-top: 15px;f:11px 'Calibri' !important;} .t31{width: 466px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;} .t32{width: 466px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 29px;f:9px 'Verdana' !important;} .t33{width: 466px;margin-top: 29px;f:12px 'Verdana' !important;} .t34{width: 466px;margin-top: 16px;f:12px 'Verdana' !important;} .t35{width: 466px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 14px;f:12px 'Verdana' !important;} .t36{width: 427px;margin-leftZ: 160px;margin-top: 147px;f:15px 'Verdana' !important;} .t37{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t38{width: 457px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t39{width: 636px;margin-leftZ: 131px;margin-top: 29px;f:italic bold 8px 'Georgia' !important;color: #000005;} .t40{width: 375px;margin-leftZ: 171px;margin-top: 3px;f:bold 5px 'Verdana' !important;color: #ffffff;} .t41{width: 110px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 5px;f:6px 'Verdana' !important;} .t42{width: 209px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 22px;f:6px 'Verdana' !important;} .t43{width: 77px;margin-top: 57px;f:bold 4px 'Verdana' !important;} .t44{width: 277px;f:6px 'Verdana' !important;} .t45{width: 213px;margin-leftZ: 15px;margin-top: 6px;f:6px 'Verdana' !important;} .t46{width: 502px;margin-leftZ: 234px;f:6px 'Verdana' !important;} .t47{width: 160px;margin-top: 4px;f:6px 'Verdana' !important;} .t48{width: 473px;f:6px 'Verdana' !important;} .t49{width: 482px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 8px;f:6px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B3161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Sverige i Afghanistan <NOBR>2002–2014</NOBR></P> <P class="p1 ft1">Betänkande av Afghanistanutredningen</P> <P class="p2 ft1">Stockholm 2017</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft2">SOU 2017:16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P> <P class="p3 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P> <P class="p5 ft4">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P> <P class="p6 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p3 ft5">Svara på remiss – hur och varför</P> <P class="p3 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P> <P class="p3 ft6">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P> <P class="p3 ft4">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P> <P class="p7 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P> <P class="p5 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB</P> <P class="p5 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017</P> <P class="p8 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24566-8</NOBR></P> <P class="p5 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p9 ft7">Till statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet</P> <P class="p10 ft8">Regeringen beslutade den 9 juli 2015 (Dir. 2015:79) att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera Sveriges samlade engagemang i Afghanistan under perioden <NOBR>2002–2014,</NOBR> med särskilt fokus på den verksamhet som har bedrivits i norra Afghanistan under åren <NOBR>2006–2014.</NOBR></P> <P class="p11 ft8">Tidigare riksdagsledamoten Tone Tingsgård förordnades att från och med den 9 juli 2015 vara särskild utredare.</P> <P class="p12 ft8">Som huvudsekreterare förordnades den 31 augusti ambassadören Michael Frühling. Som sekreterare förordnades den 31 augusti Vilhelm Rundquist.</P> <P class="p12 ft8">Tilläggsdirektiv beslutades av regeringen den 24 november 2016 (Dir. 2016:101) varigenom utredningstiden förlängdes.</P> <P class="p13 ft8">Utredningen har antagit namnet Afghanistanutredningen. Afghanistanutredningen överlämnar härmed betänkandet <SPAN class="ft9">Sverige i</SPAN></P> <P class="p3 ft11">Afghanistan <NOBR>2002–2014<SPAN class="ft10">.</SPAN></NOBR></P> <P class="p14 ft10">Med detta är uppdraget avslutat.</P> <P class="p15 ft10">Stockholm i februari 2017</P> <P class="p16 ft10">Tone Tingsgård</P> <P class="p17 ft10">/Michael Frühling</P> <P class="p18 ft10">Vilhelm Rundquist</P> </DIV> <DIV id="page_4"> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p3 ft12">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p19 ft13">Utredarens förord...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft13">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p19 ft13">Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft14">.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft13">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td0"><SPAN class="p19 ft13">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p19 ft13">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p22 ft15">Utredningens ...............................uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft13">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p19 ft13">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p22 ft13">Sverige ...............................i Afghanistan <NOBR>2002–2014</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft10">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft16">Landet Afghanistan.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft10">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p19 ft10">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft16">Sverige ..............................................................i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft10">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p19 ft13">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p22 ft13">Utvecklingen i Afghanistan och det internationella</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft13"><NOBR>engagemanget ........................................2001–2014</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p23 ft10">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft10">Det internationella ......................engagemanget <NOBR>2001–2014</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft10">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft10">3.1.1 ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p19 ft18">Det ”lätta fotavtrycket” <NOBR>(2002–2005)</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft10">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft18">3.1.2 ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p19 ft18">Intern väpnad konflikt <NOBR>(2006–2008)</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft20">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft18">3.1.3 ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p19 ft18">Upptrappning <NOBR>(2009–2011)</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft20">48</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft18"><SPAN class="ft20">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft21">Nedtrappning och avslutande av ISAF (2012–</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p25 ft20">2014).........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p20 ft20">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p25 ft20">3.2 Den väpnade konflikten i Afghanistan..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p20 ft20">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft18"><SPAN class="ft20">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft21">Den interna väpnade konflikten i norra</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p19 ft18">Afghanistan..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p20 ft20">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft18">3.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p19 ft18">Svenska officiella beskrivningar av konflikten.......</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft20">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft18">3.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p19 ft18">Otydlig karaktärisering av konflikten....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft20">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p20 ft22">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p19 ft23">Målsättningar för engagemanget .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft22">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft24">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p3 ft25">Innehållsförteckning SOU 2017:16</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p19 ft10">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td5"><SPAN class="p22 ft10">Internationella målsättningar 2001/2002 ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p20 ft10">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft10">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft26">Svenska målsättningar 2001/2002..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft10">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p19 ft10">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft10">Ytterligare internationella målsättningar ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft10">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft10">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft26">Ytterligare svenska målsättningar..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft10">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft10">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft10">Övergripande svenska målsättningar 2010............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft10">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p19 ft10">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft26">Svenska målsättningar – en summering ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft10">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p19 ft13">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p22 ft13">Sveriges militära insatser............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft13">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft10">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft10">ISAF:s uppdrag och Sveriges deltagande från 2002..............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft10">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p22 ft10">5.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p26 ft16">Sverige i Kabul <NOBR>2002–2004......................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft10">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft27">ISAF:s utvidgade geografiska uppdrag och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p19 ft16"><NOBR>PRT-modellen .........................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p20 ft10">66</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft10"><SPAN class="ft10">5.2</SPAN><SPAN class="ft28">Styrkebidragen till det brittiskledda </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR> 2004–</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p29 ft10">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p30 ft29">.........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p20 ft10">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p29 ft10">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft30">Svenska överväganden .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p20 ft10">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td0"><SPAN class="p29 ft10">5.2.2 ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p19 ft18">Verksamheten i det brittiskledda PRT - MeS</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft10">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p19 ft18">5.2.3 .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">De fyra PRT - provinserna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p30 ft20">5.3 Svenskt ................ledningsansvar för <NOBR>PRT-MeS</NOBR> <NOBR>2006–2010</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p19 ft18">5.3.1 .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">Svenska överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p19 ft18">5.3.2 ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">Verksamheten i PRT - MeS</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft18"><SPAN class="ft20">5.4</SPAN><SPAN class="ft21">Fortsatt ledningsansvar och </SPAN><NOBR>SCR-funktionen</NOBR> 2010–</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td5"><SPAN class="p19 ft18">2012</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p30 ft20">.........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p20 ft20">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">SCR - funktionen ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.4.2 ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">Verksamheten i PRT - MeS</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft18">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft20">Civil ...............................ledning och avslutning <NOBR>2012–2014</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.5.1 .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">Civil ledning och TST</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.5.2 ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">Avvecklingen av ISAF</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft18">5.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft20">Upprorsbekämpning ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.6.1 ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">COIN - konceptet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.6.2 ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">Sverige praktiserar COIN - konceptet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.6.3 ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">COIN - konceptet fungerade inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft18">5.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft20">Det svenska .....stödet till de afghanska säkerhetsstyrkorna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft18">5.7.1 .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft18">Det internationella stödet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p20 ft20">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p19 ft24">6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td18"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td19"><SPAN class="p19 ft31">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p32 ft10">5.7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p26 ft10">Svenskt stöd till den afghanska armén ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft10">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p32 ft10">5.7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p26 ft10">Polis, milis och CIPP i <NOBR>PRT-MeS...........................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p20 ft10">83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.4</SPAN><SPAN class="ft32">Svensk specialförbandsinsats i norra</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td23"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p34 ft16">Afghanistan..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p25 ft10">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p19 ft10">5.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td25"><SPAN class="p35 ft16">Insatsregler ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p25 ft10">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p19 ft10">5.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p35 ft10">ISAF och OEF: riskerna för sammanblandning...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p25 ft10">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p19 ft10">5.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td25"><SPAN class="p35 ft26">Hanteringen av frihetsberövade.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p25 ft10">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p23 ft10">5.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td25"><SPAN class="p35 ft16">Lokalanställda..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p25 ft10">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p23 ft10">5.12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p35 ft26">Kostnaderna för de militära insatserna ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p20 ft10">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">5.12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p34 ft10">Grundläggande kostnader.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft10">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">5.12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p34 ft26">Ytterligare kostnader...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft10">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p35 ft10">5.12.3 Utredningens iakttagelser om kostnaderna ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft10">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p23 ft10">5.13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td25"><SPAN class="p35 ft26">Resultat av den svenska militära insatsen ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p20 ft10">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">5.13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p34 ft10">Säkerhetsutvecklingen i <NOBR>PRT-provinserna.............</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft10">94</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10"><SPAN class="ft10">5.13.2</SPAN><SPAN class="ft33">Effekter på de afghanska säkerhetsstyrkorna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr12 td26"><SPAN class="p19 ft10">och den 209:e kåren i norra Afghanistan ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p20 ft10">96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10"><SPAN class="ft10">5.13.3</SPAN><SPAN class="ft33">Påverkan på Försvarsmakten och den militära</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr18 td27"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p19 ft18">förmågan ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p20 ft10">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">5.14</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">Utredningens reflektioner......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft23">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft23">Sveriges utvecklingssamarbete <NOBR>2002–2014 ...............</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft22">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">Biståndets volym...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">Biståndets inriktning ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">Biståndskanaler .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">Genomförandekontexten .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">Rekrytering och bemanning.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">Kontakter och koordinering på plats...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p19 ft18">De internationella konferenserna ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft18">6.8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p19 ft18">Resultat</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p20 ft20">..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p20 ft20">6.8.1 ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p19 ft18">Sidas egen resultatbedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p20 ft20">6.8.2 .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p19 ft18">SAK:s egen bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p25 ft20">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p25 ft24">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p36 ft31">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td33"><SPAN class="p20 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td32"><SPAN class="p37 ft10">6.8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td34"><SPAN class="p19 ft10">FBA:s, MSB:s och Polisens bedömningar ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p20 ft10">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p37 ft10">6.8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p19 ft10">Några resultat enligt oberoende utvärderingar ...</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p20 ft10">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p37 ft10">6.8.5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td34"><SPAN class="p19 ft10">Utredningens reflektioner gällande resultaten....</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p20 ft10">123</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft10">6.8.6</SPAN><SPAN class="ft27">Bestående effekter i det afghanska samhället? .... 126</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p19 ft10">6.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td36"><SPAN class="p35 ft16">EUPOL Afghanistan............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p20 ft10">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p19 ft10">6.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td36"><SPAN class="p35 ft26">Utredningens reflektioner ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p19 ft13">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td36"><SPAN class="p35 ft15">Politiska och diplomatiska insatser ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p20 ft13">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p19 ft10">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td36"><SPAN class="p35 ft16">Sveriges ambassad i Kabul....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td22"><SPAN class="p19 ft10">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p35 ft10">AfPak</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td29"><SPAN class="p20 ft20">.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td30"><SPAN class="p20 ft10">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p20 ft20">7.2.1 .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p19 ft18">AfPak - kretsen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p20 ft20">7.2.2 ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p19 ft18">Det svenska särskilda sändebudet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft18">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td36"><SPAN class="p19 ft18">Internationella .............................................organisationer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p20 ft20">7.3.1 ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p19 ft18">FN</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p20 ft20">7.3.2 ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p19 ft18">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p25 ft20">7.3.3 .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p19 ft18">Nato</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft18">7.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td36"><SPAN class="p19 ft18">Kostnader..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft18">7.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td36"><SPAN class="p19 ft18">Utredningens ...................................................reflektioner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft20">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft23">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td36"><SPAN class="p19 ft23">Kvinnors .........................rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft22">143</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft18"><SPAN class="ft20">8.1</SPAN><SPAN class="ft21">Politiska förutsättningar för jämställdhet efter talibans</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr22 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p19 ft34">fall ..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p20 ft20">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft20">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p19 ft18">Förändringar i positiv riktning ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft20">8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p19 ft18">Medborgerliga och politiska rättigheter..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p19 ft18">8.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p19 ft18">Lagstiftning och rättsskipning .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p19 ft18">8.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p19 ft18">Politisk representation och deltagande................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p19 ft18">8.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p19 ft18">Personlig säkerhet .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft20">8.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p19 ft18">Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter...................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p19 ft18">8.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p19 ft18">Hälsa ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p19 ft18">8.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p19 ft18">Utbildning .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">157</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft18"><SPAN class="ft20">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft35">Ekonomiskt deltagande: arbete och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p25 ft20">anställning..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p20 ft20">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p30 ft20">8.5 Säkerhetsrådets resolution 1325 ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p20 ft20">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p38 ft24">8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p3 ft25">SOU 2017:16 Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p19 ft13">9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p39 ft13"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p20 ft13">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p19 ft10">9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft26">Ökad <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan – hur? ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p19 ft10">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p39 ft10">Oklarheterna kring <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p19 ft10">9.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft16">Iakttagelser från fältnivån.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p19 ft10">9.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p39 ft26">Skalan av <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p19 ft10">9.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p39 ft26">Begreppsparet säkerhet och utveckling ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p19 ft10">9.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft26">Behovet av gemensam analys och strategi...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">173</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p19 ft13">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td36"><SPAN class="p35 ft13">Styrning och samordning..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p25 ft13">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p19 ft10">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td36"><SPAN class="p35 ft10">Samspelet mellan regeringen och riksdagen........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p25 ft10">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p19 ft10">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td36"><SPAN class="p35 ft10">Några återkommande teman och frågor i riksdagen ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p25 ft10">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p23 ft10">10.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td36"><SPAN class="p35 ft16">Styrning av insatserna ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p20 ft10">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p23 ft10">10.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td36"><SPAN class="p35 ft16">Styrning i parallella processer...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p25 ft10">180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p23 ft10">10.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td36"><SPAN class="p35 ft16">Åtgärder för en mer samlad insats .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p20 ft10">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">10.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p34 ft16">Strategin 2010 ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft10">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">10.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p34 ft16">Samverkansfunktioner...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p25 ft10">183</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p23 ft13">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td31"><SPAN class="p35 ft13">Graden av måluppfyllnad för det svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td31"><SPAN class="p35 ft13">engagemanget.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p25 ft13">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p23 ft10">11.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p35 ft16">Militära insatser.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p25 ft10">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p35 ft10">11.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p34 ft16">Säkerhet och stabilitet? .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p20 ft10">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td31"><SPAN class="p35 ft10">11.1.2 Trovärdighet och förmåga som deltagare i</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p34 ft26">internationella insatser? ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p20 ft10">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p23 ft10">11.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p35 ft16">Utvecklingssamarbetet .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p25 ft10">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">11.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p34 ft16">Minskad fattigdom? ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p25 ft10">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p35 ft10">11.2.2 Utveckling socialt och ekonomiskt?....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p25 ft10">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">11.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p34 ft26">Demokratiskt samhälle?........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p25 ft10">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p35 ft10">11.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p34 ft26">Kvinnors ställning stärkt? .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p20 ft10">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p23 ft10">11.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p35 ft10">Politiska och diplomatiska insatser......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p25 ft10">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p19 ft10">11.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p35 ft10">Det svenska engagemangets grad av måluppfyllnad? .........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p25 ft10">193</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft36">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p19 ft36">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td46"><SPAN class="p20 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p41 ft13">12</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td47"><SPAN class="p19 ft13">Reflektioner och lärdomar.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p20 ft13">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p41 ft10">12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p19 ft10">Det internationella engagemanget i Afghanistan och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p20 ft16">Sveriges deltagande...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p20 ft10">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p41 ft10">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p20 ft10">Säkerhet och utveckling och <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer.........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p41 ft10">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p20 ft16">Svenska insatsers utformning ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p41 ft10">12.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p20 ft16">Samlad insats? .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p41 ft13">13</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p19 ft15">Utredningens rekommendationer ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p20 ft13">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p41 ft10">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p19 ft10">En funktion för strategisk styrning, analys och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p20 ft16">uppföljning............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p20 ft10">204</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p41 ft10">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p19 ft10">En övergripande och gemensam strategi vid komplexa</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p20 ft16">svenska engagemang.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p20 ft10">204</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p41 ft10">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p19 ft10">Kontinuerlig analys, uppföljning och strukturerad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p20 ft16">resultatredovisning ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p20 ft10">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p41 ft10">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p20 ft10"><NOBR>Politisk-diplomatisk</NOBR> närvaro på plats från start .................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">206</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p41 ft10">13.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p20 ft26">Längre tjänstgöringsperioder behövs ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">206</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p41 ft10">13.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p20 ft16">Policy för lokalanställda .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">206</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p41 ft10">13.7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p20 ft26">Hanteringen av frihetsberövade ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td48"><SPAN class="p41 ft13">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p20 ft10">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015:79 ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p20 ft10">Bilaga 2 Döda svenskar...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p20 ft10">Bilaga 3 Utredningens intervjuer och samtal ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">219</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p20 ft10">Bilaga 4 Litteraturlista ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p20 ft10">Bilaga 5 Karta över Afghanistan i regionen...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">227</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p20 ft10">Bilaga 6 Karta över Afghanistan.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p20 ft10">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p20 ft10">Bilaga 7 Karta över <NOBR>PRT-MeS ........................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p20 ft10">231</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft36">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p3 ft12">Utredarens förord</P> <P class="p43 ft8">Klockan <NOBR>15–15:45</NOBR> den 11 september 2001 satt talmannen i Sveriges riksdag, statsministern, utrikesministern, försvarsministern, partiledarna och utrikesnämndens övriga ledamöter i möte med kungen på Stockholms slott. När statsministerns pressekreterare ville få tillträde för att informera om de händelser som just då inträffat i New York stämde det inte med hovets protokollsregler. Han var inte anmäld, fick vänta och landets politiska ledning var de sista att få kännedom om attentatet mot World Trade Center.</P> <P class="p44 ft8">Chocken och vreden över attentatet underströks av det amerikanska ledarskapet som snabbt reagerade med att proklamera krig mot terrorismen.</P> <P class="p11 ft8">Det var i efterdyningen av denna stämning som det första beslutet att sända trupp till Afghanistan togs av regering och riksdag. Den insatsen hade ett begränsat uppdrag – att säkra situationen i Kabul till dess den interimistiska regeringen samlat den Loya jirga som skulle utse en president.</P> <P class="p12 ft8">Under den långa tid som gått sedan 2002 har det svenska engagemanget i Afghanistan ändrat karaktär. Omfattningen av, och förhållandet mellan, de olika delarna – militärt, utvecklingsmässigt och <NOBR>politisk-diplomatiskt</NOBR> – har varierat över tid. De svenska insatserna var delar av det stora internationella engagemanget som bestod av skiftande bidrag från många länder.</P> <P class="p44 ft8">Officiellt benämndes både det internationella och det svenska engagemanget gärna som samlat, men inte i något av fallen kan man säga att det präglades av den samordning och samsyn som attributet samlad implicerar.</P> <P class="p12 ft8">Övergripande målsättningar fanns i säkerhetsrådets resolutioner och de internationella Afghanistankonferensernas dokument men de blev sällan konkretiserade på operativ eller taktisk nivå.</P> <P class="p45 ft36">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p46 ft25">SOU 2017:16</P> <P class="p47 ft8">Afghanistaninsatsen har varit en unik operation vad gäller svenskt, internationellt engagemang. Det som från början framstod och framställdes som en ”traditionell” fredsbevarande insats kom att utvecklas till den mest omfattande, komplexa och långvariga svenska insatsen hittills. Det gjordes få och sena ansatser att betrakta, beskriva och behandla den som sådan. Insatsen stämde inte med svensk traditionell krishantering som inte var flexibel nog att förse den med en adekvat ledningsstruktur.</P> <P class="p48 ft37">Tone Tingsgård</P> <P class="p49 ft36">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p50 ft12">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr11 td49"><SPAN class="p19 ft10">AAN</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghanistan Analysts Network</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">AfPak</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Afghanistan-Pakistan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">AIHRC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghanistan Independent Human Rights</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Commission</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">ALP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghan Local Police</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">ANA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghan National Army</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">ANDS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghanistan National Development Strategy</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">ANA TF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghan National Army Trust Fund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">ANP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghan National Police</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">ANSF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghan National Security Forces</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">AREU</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghanistan Research and Evaluation Unit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">ARTF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghanistan Reconstruction Trust Fund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td49"><SPAN class="p19 ft10">AUP</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td50"><SPAN class="p19 ft10">Afghan Uniformed Police</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">BSA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Bilateral Security Agreement</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">CAS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Close Air Support</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">CEDAW</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Convention on the Elimination of All Forms</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">of Discrimination against Women</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">CEO</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Chief Executive Officer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">CIMIC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Civil-Military</NOBR> <NOBR>Co-operation</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">CIPP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Critical Infrastructure Protection Programme</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">CNL</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Camp Northern Lights</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">COIN</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Counterinsurgency</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">COMISAF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Commander of International Security Assistance</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Force</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">DDR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Disarmament, demobilization and reintegration</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">DFID</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Department for International Development</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">DSACEUR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Deputy Supreme Allied Commander Europe</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">Europeiska Unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">EUPOL</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">European Union Police Mission</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">EUSR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p19 ft10">European Union Special Representative</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft36">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p19 ft10">FBA</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p19 ft10">Folke Bernadotteakademin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">FCO</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Foreign and Commonwealth Office</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">FET</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Female Engagement Team</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">FN</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Förenta Nationerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">FOB</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Forward Operating Base</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">FOI</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Totalförsvarets forskningsinstitut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">FRA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Försvarets radioanstalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">FS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Fortsättningsstyrka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">Fö</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Försvarsdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">G8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Group of Eight</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">HRW</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Human Rights Watch</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">ICRC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">International Committee of the Red Cross</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">IED</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Improvised Explosive Device</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">IK</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Insatskompaniet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p19 ft10">IMS</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p19 ft10">International Military Staff</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">ISAF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">International Security Assistance Force</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">JCMB</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Joint Coordinating and Monitoring Board</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">KFOR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Kosovo Force</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">MEDEVAC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Medical Evacuation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">MeS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">MINUSMA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">United Nations Multidimensional Integrated</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Stabilization Mission in Mali</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">MOT</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Military Observation Team</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">MSB</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">MUST</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">NATO</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">North Atlantic Treaty Organization</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">NB TSU</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Nordic Baltic Transition Support Unit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">NCGM</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Nordic Centre for Gender in Military Operations</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>NTM-A</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">NATO Training Mission – Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">NUG</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">National Unity Government</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">NSP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">National Solidarity Programme</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">OCC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Operations Coordination Centre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">OCHA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Office for the Coordination of Humanitarian</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p19 ft10">Affairs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">ODA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Official Development Assistance</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">OECD-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Organization for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">DAC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Development – Development Assistance</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Committee</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p19 ft10">OEF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p19 ft10">Operation Enduring Freedom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p19 ft36">14</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p3 ft25">SOU 2017:16 Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr11 td49"><SPAN class="p19 ft10">OMLT</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p19 ft10">Operational Mentor and Liaison Team</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">PO</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Provincial Office</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">PRC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Provincial Response Company</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">PRT</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Provincial Reconstruction Team</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>PRT-MeS</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Provincial Reconstruction Team – <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">RC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Regional Command</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>RC-N</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Regional Command – North</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">RiR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Riksrevisionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">RSM</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Resolute Support Mission</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SACEUR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Supreme Allied Commander Europe</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Svenska Afghanistankommittén</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SCR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Senior Civilian Representative</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">Sida</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Swedish International Development Cooperation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Agency</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td49"><SPAN class="p19 ft10">SIGAR</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p19 ft10">Special Inspector General for Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Reconstruction</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SOFA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Status of Forces Agreement</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SSG</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Särskilda skyddsgruppen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SSR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Säkerhetssektorreform</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SRAP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Special Representative for Afghanistan and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Pakistan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SRHR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">SRSG</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Special Representative of the <NOBR>Secretary-General</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">TMAF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Tokyo Mutual Accountability Framework</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">TPA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Tri-Provincial</NOBR> Area</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">TST</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Transition Support Team</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Utrikesdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">UNAMA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">United Nations Assistance Mission in Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">UNHCR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">United Nations High Commissioner for Refugees</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">UNICEF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">United Nations Children's Fund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">UNIFEM</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">United Nations Development Fund for Women</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">UNDP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">United Nations Development Programme</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">UNOPS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">United Nations Office for Project Services</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td49"><SPAN class="p19 ft10">UN Women</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p19 ft10">United Nations Entity for Gender Equality and the</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">Empowerment of Women</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">USIP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">United States Institute of Peace</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p19 ft10">WoM</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft10">West of MeS</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft36">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p3 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p53 ft13">Uppdraget</P> <P class="p54 ft8">Uppdraget är att utvärdera Sveriges samlade engagemang i Afghanistan – de <NOBR>politisk-diplomatiska,</NOBR> militära, och utvecklingsmässiga insatserna – under perioden <NOBR>2002–2014,</NOBR> med särskilt fokus på den verksamhet som bedrevs i norra Afghanistan under åren 2006– 2014. Den särskilda utredaren ska beskriva, analysera och utvärdera den svenska insatsen utifrån de överväganden och målsättningar som lagts fast, och lämna rekommendationer för regeringens och berörda myndigheters framtida arbeta med internationella insatser.</P> <P class="p55 ft8">Utredningen ska redogöra för effekter av insatsen på det afghanska samhället, bland annat avseende ett jämställdhetsperspektiv och kvinnors rättigheter, hur den svenska regeringens styrning av berörda myndigheter har fungerat, och analysera samordning och samverkan mellan olika aktörer, med fokus på biståndsinsatserna och de militära insatserna.</P> <P class="p56 ft13">Utredningens arbete</P> <P class="p57 ft8">Utredningen har bedrivit arbetet på ett inkluderande sätt med ett stort antal kontakter med Afghanistankunniga personer. Samtal och intervjuer har gjorts med över 250 personer i Sverige, Afghanistan och i andra länder. Utredningen har i Sverige och utomlands deltagit i erfarenhetsseminarier om det svenska och det internationella engagemanget i Afghanistan. Utredningen har gått igenom ett stort arkivmaterial hos berörda svenska myndigheter och dragit nytta av begärda underlag från dessa. Utredningen har studerat de olika slag av styrdokument som regeringen har till sitt</P> <P class="p58 ft36">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31618x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">förfogande och gått igenom ett omfattande riksdagsmaterial. Ett antal studier från FOI<SPAN class="ft38">1</SPAN>, internationella organisationer och institutioner, och annan litteratur om Afghanistan har varit av stort värde för utredningen.</P> <P class="p60 ft39">Sverige i Afghanistan</P> <P class="p61 ft8">Sverige har i det stora internationella engagemanget i Afghanistan från 2002 varit en liten aktör, men insatserna har för Sverige varit stora. Över 8 000 svenskar har varit verksamma i militära och civila insatser i Afghanistan mellan 2002 och 2014. Sex svenskar har stupat eller dödats.</P> <P class="p62 ft8">Den mest påtagliga delen av de svenska insatserna har varit ledningsansvaret för <NOBR>PRT-MeS<SPAN class="ft38">2</SPAN>,</NOBR> omfattande provinserna Balkh, Jowzjan, Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul i norra Afghanistan, mellan 2006 och 2014.</P> <P class="p63 ft40">De svenska insatserna har medverkat till både positiva och negativa effekter av engagemanget i stort men har inte haft någon avgörande påverkan.</P> <P class="p64 ft39">Det internationella engagemanget i Afghanistan</P> <P class="p61 ft8">Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 intervenerade en <NOBR>USA-ledd</NOBR> koalition i Afghanistan och störtade, med hjälp av den Norra alliansen<SPAN class="ft38">3</SPAN>, talibanregimen. Det blev startskottet för ett omfattande internationellt civilt och militärt engagemang i Afghanistan. Inledningsvis var de internationella insatserna små och följde en tanke om ett ”lätt fotavtryck” i landet. En statsbyggnadsprocess inleddes genom Bonnöverenskommelsen i december 2001. En ny konstitution ratificerades och presidentval hölls 2004. Parlamentsval hölls 2005. Den internationella säkerhetsstyrkan, ISAF<SPAN class="ft38">4</SPAN>, bistod den nya afghanska regeringen att upprätthålla säkerhet, först</P> <P class="p65 ft43"><SPAN class="ft41">1</SPAN><SPAN class="ft42">Totalförsvarets forskningsinstitut.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft44">Provincial Reconstruction Team – </SPAN><NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif.</P> <P class="p67 ft45"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft44">Det afghanska motståndet mot talibanregimen organiserades i en sammansättning av motståndsgrupper som kallades Norra alliansen.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft42">International Security Assistance Force.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31619x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p19 ft31">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">enbart i Kabul och efter 2003 i hela landet. Nato tog över ledningen av ISAF 2003.</P> <P class="p44 ft8">Talibanrörelsens återkomst och ISAF:s expansion, både geografiskt och styrkemässigt, mellan 2003 och 2006 intensifierade den interna väpnade konflikten i Afghanistan. Vid Bonnprocessens slut 2005 framstod det som att man lyckats med att lägga grunden till en modern afghansk stat men Afghanistan präglades fortsatt av krigsherrarnas inflytande, korruption, nepotism, fattigdom och bristande samhällsstyrning. Det internationella engagemanget ökade successivt i omfång, både i dess militära och i dess civila delar.</P> <P class="p12 ft8">Den nya amerikanska administrationen gjorde 2009 ett omtag av sina insatser i Afghanistan vilket blev styrande för det övriga internationella engagemanget. Åren därpå var den utländska militära närvaron som störst, cirka 132 000 soldater, men konflikten i landet fortsatte att intensifieras. Presidentvalet i Afghanistan 2009 präglades av valfusk och maktkamp. Från 2011 började ISAF lämna över säkerhetsansvaret till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Tonvikt lades vid att öka deras storlek och höja deras förmåga.</P> <P class="p44 ft8">ISAF avslutades vid utgången av 2014. Tidigare under samma år hade presidentval hållits och präglats av valfusk och politisk konfrontation som fick lösas ut genom politiskt ingripande från USA och FN. I början av 2015 inleddes en ny militär utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM<SPAN class="ft38">5</SPAN>.</P> <P class="p56 ft13">Den väpnade konflikten i Afghanistan</P> <P class="p54 ft8">Den interna väpnade konflikten i landet blev från 2005/2006 gradvis mer omfattande och intensiv. Den stod mellan den afghanska regeringen, med stöd av ISAF, och talibanrörelsen och andra väpnade grupperingar. Ytterst gällde konflikten den politiska makten i landet.</P> <P class="p44 ft8">Den väpnade konfliktens intensitet och dynamik har varierat över tid i landets olika delar.</P> <P class="p12 ft8">Det var först 2009 som den interna väpnade konflikten offentligt betecknades som sådan av den svenska regeringen. Utredningen menar att regeringen betydligt tidigare borde ha talat om att en</P> <P class="p70 ft43"><SPAN class="ft46">5 </SPAN>Resolute Support Mission.</P> <P class="p71 ft36">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft40">intern väpnad konflikt förelåg i hela landet, alltså även i det svenska <NOBR>PRT-området.</NOBR></P> <P class="p72 ft13">Engagemangets målsättningar</P> <P class="p73 ft40">Målsättningarna för hela det svenska engagemanget i Afghanistan har formulerats på varierande sätt över tid under åren <NOBR>2002–2014.</NOBR> Målsättningarna kan enligt utredningen summeras i sex punkter:</P> <P class="p74 ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft47">Minskad fattigdom</SPAN></P> <P class="p75 ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft47">Säkerhet och stabilitet</SPAN></P> <P class="p75 ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft47">Utveckling socialt och ekonomiskt</SPAN></P> <P class="p75 ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft47">Demokratiskt samhälle</SPAN></P> <P class="p75 ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft47">Kvinnors ställning stärkt</SPAN></P> <P class="p76 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft48">Trovärdighet för och förmåga hos Sverige som deltagare i internationella insatser.</SPAN></P> <P class="p77 ft8">Punkterna överensstämmer med den övergripande svenska målsättning som presenterades i juli 2010 i <SPAN class="ft9">Strategin för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan </SPAN>och som återges i direktivet till utredningen:</P> <P class="p78 ft16">Sveriges engagemang ska stärka Afghanistans förmåga att upprätthålla stabilitet och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter samt erbjuda sina invånare möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor och en rättvis och hållbar utveckling.</P> <P class="p79 ft16">Inom ramen för målet ovan kan Sverige, där så kan ske, också främja andra svenska utrikes- och säkerhetspolitiska, utvecklingspolitiska och nationella intressen.</P> <P class="p80 ft39">Militära insatser</P> <P class="p81 ft8">De svenska militära insatserna i Afghanistan var inledningsvis av liten skala i Kabul, 45 soldater. Efter beslut om ISAF:s utvidgning 2003 ökade ambitionsgraden och Sverige tog 2006 över ledningsansvaret för ett PRT som omfattade de fyra norra provinserna Balkh, Jowzjan, Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul, <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> De fyra provinserna utgjorde en politiskt och säkerhets- och utvecklingsmässigt mång-</P> <P class="p82 ft36">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31621x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p19 ft31">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft8">facetterad miljö. 2011 var det svenska styrkebidraget som störst, över 570 soldater. Sammanlagt 8 024 soldater har tjänstgjort i de svenska militära insatserna.</P> <P class="p44 ft8">Syftet med de svenska styrkebidragen var att ha en stabiliserande närvaro i de fyra provinserna genom så kallade militära observationsteam, MOT<SPAN class="ft38">6</SPAN>. Kontingenterna var förlagda till <SPAN class="ft9">Camp Northern Lights </SPAN>i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif och förfogade också över så kallade provinskontor, <SPAN class="ft9">Provincial Offices </SPAN>(PO), i de tre andra provinserna.</P> <P class="p44 ft8">Efter hand blev kontingenterna inblandade i fler stridsincidenter. Kontingenterna genomförde upprorsbekämpning, i enlighet med det så kallade <NOBR>COIN-konceptet.</NOBR> Insatsreglerna utökades. MOT fasades ut till förmån för en kontingentsstruktur liknande en lätt manöverbataljon. Kontingenterna fick tyngre utrustning och verksamheten riktades mot specifika problemområden. Oklarheter finns kring kontingenternas hantering av frihetsberövade.</P> <P class="p12 ft8">Under engagemangets senare år låg tonvikten på att öka de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga. Användningen av så kallade utbildnings- och samverkansgrupper, OMLT<SPAN class="ft38">7</SPAN>, ökade. Sverige bidrog också med rådgivare och utbildare till de afghanska säkerhetsstyrkorna i norra Afghanistan.</P> <P class="p11 ft49">De svenska styrkebidragen har gått från att vara stabiliserande till stridande och slutligen stödjande. <NOBR>PRT-MeS</NOBR> fick med tiden en något mer civil prägel. En svensk senior civil representant tillsattes 2010 och 2012 övergick enheten till civil ledning. I huvudsak var PRT- MeS ett militärt engagemang. Insatsen i ISAF avslutades 2014.</P> <P class="p44 ft49">Säkerhetsläget i Afghanistan i dag, inklusive i de fyra <NOBR>PRT-pro-</NOBR> vinserna, är nedslående. De afghanska säkerhetsstyrkorna uppvisar betydande brister i förmåga. De svenska militära insatserna har inte lyckats bidra till hållbar säkerhet. Insatserna har dock haft en positiv inverkan på Försvarsmaktens utveckling.</P> <P class="p84 ft4"><SPAN class="ft50">6</SPAN><SPAN class="ft51">Military Observation Team.</SPAN></P> <P class="p85 ft4"><SPAN class="ft50">7</SPAN><SPAN class="ft51">Operational Mentor and Liaison Team.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31622x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft13">Utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet</P> <P class="p61 ft8">Under tiden <NOBR>2002–2014</NOBR> gav Sverige sammanlagt 6,7 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan, varav 5,6 miljarder till utvecklingssamarbetet och 1,1 miljarder i humanitärt stöd. Afghanistan blev ett av Sveriges största mottagarländer.</P> <P class="p63 ft8">Biståndet styrdes av strategierna för utvecklingssamarbetet med Afghanistan. Några områden har i praktiken varit genomgående:</P> <P class="p87 ft10">fattigdomsbekämpning</P> <P class="p88 ft40">utbildningsinsatser (särskild inriktning på flickors skolgång och funktionsnedsatta barn och ungdomar)</P> <P class="p89 ft10">hälso- och sjukvårdsinsatser (inklusive SRHR<SPAN class="ft52">8</SPAN>)</P> <P class="p90 ft10">vägnät/infrastruktur och transporter</P> <P class="p88 ft40">kapacitetsutveckling av statsförvaltningen, inklusive demokrati- och valstöd</P> <P class="p89 ft10">kvinnors rättigheter/jämställdhet</P> <P class="p90 ft10">civilsamhället (inklusive oberoende analyser och medier)</P> <P class="p87 ft10">minröjning</P> <P class="p90 ft10">privatsektorutveckling/sysselsättning (från 2009).</P> <P class="p77 ft8">Regeringen beslutade i juni 2007 att <NOBR>15–20</NOBR> procent av det bilaterala biståndet till Afghanistan skulle styras till provinserna i <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Öronmärkningen av biståndet till dessa provinser togs bort under 2014.</P> <P class="p91 ft8">De fem största kanalerna i Afghanistan för biståndet var Världsbanken/IDA (2 miljarder kronor), Svenska Afghanistankommittén (1 miljard kronor), UNICEF (722 miljoner kronor), UNOPS (366 miljoner kronor), UNDP (362 miljoner kronor).</P> <P class="p62 ft8">Flera svenska myndigheter deltog i biståndet till Afghanistan: Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Polisen.</P> <P class="p63 ft8">Sverige deltog aktivt i ansträngningarna till internationell samordning av biståndet, framför allt i samarbete med <NOBR>FN-systemet</NOBR> och</P> <P class="p92 ft43"><SPAN class="ft46">8 </SPAN>Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.</P> <P class="p68 ft36">22</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p19 ft31">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft8">Världsbanken, särskilt genom den givargemensamma fonden ARTF. Sverige stödde aktivt EU:s polisinsats EUPOL Afghanistan från 2007.</P> <P class="p93 ft8">Sverige deltog vid samtliga stora internationella biståndskonferenser gällande Afghanistan. Vid den stora internationella Afghanistankonferensen i Tokyo 2012 utfäste sig Sverige att under tiden 2015– 2024 ge 8,5 miljarder i bistånd till landet.</P> <P class="p44 ft8">Utredningen bedömer att Sveriges bistånd till Afghanistan har varit relevant för landet. Det har bidragit till vissa positiva resultat när det gäller till exempel utbildning och hälsa, kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och när det gäller att stödja uppbyggnaden av en statsförvaltning. Bärkraften i resultaten kan sättas ifråga med hänsyn till Afghanistans stora biståndsberoende, korruption och den omfattande väpnade konflikten. Fattigdomen har inte kunnat minskas.</P> <P class="p94 ft39">Politiska och diplomatiska insatser</P> <P class="p95 ft8">Sveriges engagemang i Afghanistan har också innefattat olika politiska och diplomatiska insatser. Dessa har varit ett understöd till övriga insatser. Stundtals har Sverige uppfattats ha en lite starkare roll än vad det svenska engagemangets storlek motiverat.</P> <P class="p12 ft8">Det tog sex år från insatsernas början till det att Sverige upprättade en ambassad i Kabul 2008. Ambassaden var av betydelse för det svenska engagemanget i landet, men kunde ha varit starkare resurssatt.</P> <P class="p44 ft8">Som många andra länder utsåg Sverige 2009 ett särskilt sändebud för Afghanistan och Pakistan. Sändebudet deltog aktivt i den internationella samordningen av insatserna.</P> <P class="p44 ft8">Sverige har haft en aktiv roll i multilaterala fora som berört engagemanget i Afghanistan. Sverige sökte bidra till, och stärka FN:s och EU:s respektive roller i Afghanistan men i praktiken hade det liten betydelse. USA och Nato var de centrala aktörerna i engagemanget. Deltagandet i ISAF har bidragit till att Sveriges partnerskap med Nato stärkts.</P> <P class="p96 ft36">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft13">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</P> <P class="p97 ft54">Svårigheterna att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen minskade genom talibanregimens fall. Det nya läget i landet öppnade vissa möjligheter. Den traditionella konservativa synen på kvinnans ställning och roll i samhället innebar samtidigt fortsatt diskriminering och motstånd från traditionella krafters sida. Ett <SPAN class="ft53">Ministerium för kvinnofrågor </SPAN>etablerades 2002 och den nya regeringen skrev samma år under <SPAN class="ft53">Deklarationen om grundläggande rättigheter för afghanska kvinnor. </SPAN>År 2003 ratificerade Afghanistan <SPAN class="ft53">Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW)</SPAN>, utan några reservationer. Landets nya konstitution från 2004 fastslår att kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter. Andra delar av lagstiftningen i landet, särskilt familjelagstiftningen, står dock inte i överensstämmelse med konstitutionen och slår i stället fast kvinnors traditionella och underordnade roll. År 2008 antogs <SPAN class="ft53">Den nationella handlingsplanen för kvinnor i Afghanistan </SPAN>och 2009 utfärdade dåvarande presidenten Karzai genom dekret</P> <P class="p98 ft9">Lagen om eliminering av våld mot kvinnor <SPAN class="ft8">eftersom det inte fanns en majoritet i parlamentet för lagen. I de allmänna valen har kvinnor röstat i större utsträckning än tidigare. Andelen kvinnliga parlamentariker var 2014 cirka 28 procent. Flickors och kvinnors personliga säkerhet är mycket prekär, det könsbaserade våldet omfattande.</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Framsteg har gjorts när det gäller flickors och kvinnors tillgång till hälso- och sjukvård, även om många begränsningar fortfarande föreligger. Tillgång till mödravård har ökat, antalet kvinnor som dör i barnsäng och spädbarnsdödligheten har minskat. Flickor gifter sig i lägre utsträckning i låg ålder.</P> <P class="p63 ft8">Från 2002 strömmade afghanska barn, både pojkar och flickor, till skolorna. Betydligt fler flickor och kvinnor hade 2014 tillgång till utbildning jämfört med 2001. Andelen av alla flickor som gick i skolan ökade från 40 procent 2002 till 61 procent 2014/2015. Statistiken visar att andelen kvinnliga elever minskar med stigande ålder. Förhållandet avspeglar de många könsspecifika utmaningar som föreligger i landet.</P> <P class="p63 ft40">Sverige har varit ett stöd för de afghanska aktörer som drivit implementeringen av säkerhetsrådsresolution 1325 i landet.</P> <P class="p99 ft36">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p19 ft31">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft13"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</P> <P class="p95 ft8"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan kom i allmänna ordalag att betonas starkt i flera av regeringens propositioner och skrivelser med bäring på insatserna i Afghanistan. En mer konkret analys av vad som menades med samverkan och hur denna skulle se ut och fungera, särskilt i fält, utarbetades dock inte. Oklarheterna gav i flera fall upphov till friktion och spänningar mellan och inom myndigheter och mellan befattningshavare. Fältnivån lämnades på sätt och vis i sticket. En <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan förmodades leda till synergier, vilka skulle eftersträvas. Hur dessa synergier skulle uppstå klargjordes inte.</P> <P class="p100 ft8">Utredningen menar att det behövs en tydlig rågång mellan militära bidrag och civila utvecklingsinsatser i komplicerade länder med komplexa konflikter.</P> <P class="p12 ft8">När det gäller <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan kan denna ses som den mest avancerade och möjligen omöjliga formen på en skala av tänkbara <NOBR>civil-militära</NOBR> <SPAN class="ft9">relationer</SPAN>: från informationsutbyte/samexistens, samarbete, samordning, till eventuell samverkan/integrering. Det är viktigt att man klargör vilka de <NOBR>civil-militära</NOBR> <SPAN class="ft9">relationerna </SPAN>bör eller kan vara i en viss given kontext så att negativa effekter inte riskerar att uppstå.</P> <P class="p44 ft8">Oberoende av vilken grad av <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer som tillämpas måste ett adekvat informationsutbyte mellan de civila och militära komponenterna i en insats vara en utgångspunkt.</P> <P class="p12 ft8">För humanitära insatser är det viktigt att respektera och arbeta enligt de fyra grundläggande internationella principerna för humanitära aktörer: medmänsklighet, oberoende, opartiskhet och neutralitet. En rågång måste upprätthållas mellan de humanitära aktörerna och stridande parter i en väpnad konflikt. Sammanblandning med det militära ökar riskerna för de humanitära insatserna när det handlar om en väpnad konflikt med starka politiska spänningar mellan de väpnade parterna.</P> <P class="p12 ft8">En grundläggande förutsättning för fruktbara <NOBR><SPAN class="ft9">civil-militära</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> relationer </SPAN>i en internationell insats, inklusive möjligheten till samverkan, är att det finns en gemensam analys av konfliktsituationen ifråga samt att målen för den svenska insatsen och dess olika delinsatser är fastställda och kända av alla som deltar i insatserna. Det bör också vara fastställt vem som ska göra vad, vilka de <NOBR>civil-mili-</NOBR></P> <P class="p101 ft36">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft40">tära relationerna ska vara, och vilka tänkbara konflikter mellan de olika delinsatserna som kan inträffa.</P> <P class="p72 ft13">Styrning och samordning</P> <P class="p73 ft8">Engagemanget i Afghanistan har under hela perioden varit föremål för överväganden i riksdagen. Tolv propositioner om ISAF gavs till riksdagen. Några teman och frågor återkom i riksdagens diskussioner. Dessa har till exempel varit kvinnors och flickors rättigheter, eventuell sammanblandning mellan ISAF och OEF, civila dödsfall och hantering av frihetsberövade. Stödet för de svenska insatserna i riksdagen har under hela perioden varit brett och blocköverskridande.</P> <P class="p91 ft8">Regeringens styrning av insatserna har skett i vad som kan beskrivas som sedvanlig ordning. Olika departement ansvarade för olika delar av insatsen enligt gängse rutiner. Utredningen men också tidigare utvärderingar gör iakttagelsen att engagemangets delar styrdes i separata processer, eller i så kallade ”stuprör”. I den meningen går det inte att tala om en samlad insats.</P> <P class="p63 ft8">Under engagemangets sista år vidtogs åtgärder i riktning mot en mer samlad och samordnad styrning av engagemanget. Regeringen presenterade en strategi för hela engagemanget och inrättade en samverkansfunktion på statssekreterarnivå. Dessa åtgärder hade begränsad effekt.</P> <P class="p60 ft13">Graden av måluppfyllnad för det svenska engagemanget</P> <P class="p73 ft8">Utredningens slutsats är att det <SPAN class="ft9">övergripande sett föreligger en mycket bristfällig måluppfyllnad för det svenska engagemanget i Afghanistan under tiden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">2002–2014.</SPAN></NOBR></P> <P class="p62 ft8">Måluppfyllnaden är något varierande för de sex punkter i de svenska målsättningarna som utredningen har identifierat.</P> <P class="p63 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen bedömer att </SPAN>måluppfyllnaden när det gäller säkerhet och stabilitet är dålig<SPAN class="ft8">. De svenska militära insatserna, och hela </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">ISAF-insatsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> som sådan, har inte lyckats bistå de afghanska myndigheterna och regeringen att upprätthålla säkerhet och stabilitet i landet. I de fyra ”svenska” </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">PRT-provinserna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> har Sveriges styrkebidrag, tillsammans med andra länders, inte bidragit till att säker-</SPAN></P> <P class="p102 ft36">26</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p19 ft31">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">heten kan upprätthållas i önskvärd utsträckning och har inte heller i tillräcklig grad lyckats bygga upp förmågan hos de afghanska säkerhetsstyrkorna.</P> <P class="p44 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen bedömer att </SPAN>ingen måluppfyllnad föreligger när det gäller minskad fattigdom<SPAN class="ft8">. Enligt Världsbanken ligger fattigdomsnivån kvar på 36 procent av befolkningen. Svenskt bistånd har inte lyckats bidra till en minskning.</SPAN></P> <P class="p44 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen bedömer att </SPAN>en viss grad av måluppfyllnad föreligger när det gäller social och ekonomisk utveckling<SPAN class="ft8">. Bedömningen tar i första hand fasta på den positiva utvecklingen när det gäller rätten till utbildning och rätten till hälsa, inte minst för flickor och kvinnor. Situationen 2014 på dessa områden var betydligt bättre än år 2001, även om mycket stora brister består. Svenskt bistånd har bidragit till förbättringarna.</SPAN></P> <P class="p11 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen bedömer att </SPAN>en viss grad av måluppfyllnad föreligger vad gäller ett demokratiskt samhälle<SPAN class="ft8">. Ett antal grundstenar har lagts för ett politiskt system med demokratiska aspirationer. Flera allmänna val på olika nivåer har genomförts, förvisso med osäkra resultat, betydande oegentligheter, valfusk, och internationell inblandning. Civilsamhället har stärkts en del (men är fortfarande svagt utvecklat) och mediesituationen är i dag bättre än 2001. Afghanistan har i praktiken lång väg kvar till den demokrati som konstitutionen från 2004 föreskriver.</SPAN></P> <P class="p103 ft53"><SPAN class="ft54">Utredningen bedömer att </SPAN>en viss grad av måluppfyllnad föreligger när det gäller att stärka kvinnors ställning. <SPAN class="ft54">Bedömningen bygger på att det finns vissa steg och resultat som har bidragit till att stärka – i jämförelse med situationen för kvinnor år 2001 – respekten för kvinnors rättigheter och ställning. Den fortsatt omfattande diskrimineringen av kvinnorna och frånvaron av jämställdhet i dag är givetvis uppenbar, men vissa steg i en ny riktning har tagits sedan 2002. Svenskt bistånd och politiskt stöd har bidragit till detta.</SPAN></P> <P class="p44 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen bedömer att det </SPAN>föreligger en tillfredsställande måluppfyllnad när det gäller Sveriges trovärdighet och förmåga som deltagare i internationella militära insatser<SPAN class="ft8">. Deltagandet i ISAF, inklusive ledningsansvaret för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">PRT-MeS,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> har bidragit till detta. Samarbetet mellan Nato och Sverige som ett partnerland utvecklades. Deltagandet i ISAF bidrog till utvecklingen av vissa delar av Försvarsmaktens förmåga.</SPAN></P> <P class="p45 ft36">27</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31628x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft13">De sammanlagda ekonomiska kostnaderna</P> <P class="p61 ft8">Den svenska insatsen i Afghanistan var en liten del av det mycket omfattande internationella engagemanget. Med svenska mått mätt var de svenska bidragen stora ekonomiskt sett. Utredningen har konstaterat att det föreligger svårigheter att med säkerhet fastställa kostnaderna för särskilt de militära insatserna på grund av gällande redovisningssystem.</P> <P class="p63 ft8">Utredningens slutsats är att den sammanlagda kostnaden för hela det svenska engagemanget <NOBR>2002–2014</NOBR> uppgår till lägst 18,2 miljarder kronor (varav militärt 11,1 miljarder, 75 miljoner kronor till stödfonden för den afghanska armén, biståndet 6,7 miljarder, utlandsmyndigheten i Afghanistan 282 miljoner kronor<SPAN class="ft38">9 </SPAN>och 55 miljoner för personalen på Afghanistanenheten vid Sida<SPAN class="ft38">10</SPAN>), men att det totalt med stor sannolikhet handlar om ett betydligt högre belopp.</P> <P class="p63 ft8">Till de grundläggande kostnaderna för den militära insatsen kan man addera de ytterligare militära kostnader som utredningen redogör för i avsnitt 5.12.2, det vill säga av Försvarsmakten uppskattade personalkostnader i Sverige 4,6 miljarder, och vissa särskilda materielkostnader 4,7 miljarder.</P> <P class="p62 ft8">Beroende på hur man räknar kan de sammanlagda kostnaderna för hela det svenska engagemanget i Afghanistan summeras till lägst 18,2 och högst 27,5 miljarder kronor.</P> <P class="p60 ft13">Reflektioner och lärdomar</P> <P class="p73 ft8">Utredningen gör reflektionen att engagemanget i Afghanistan var unikt. Likväl finns lärdomar att dra inför framtida internationella insatser.</P> <P class="p63 ft8">För det internationella engagemanget i sin helhet och Sveriges deltagande identifierar utredningen följande lärdomar:</P> <P class="p104 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Varje del av ett internationellt engagemang bör sikta mot inkluderande politiska lösningar.</SPAN></P> <P class="p105 ft43"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft42">Ambassaden i Kabul och kontoret i </SPAN><NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif under tiden <NOBR>2008–2014.</NOBR></P> <P class="p67 ft43"><SPAN class="ft56">10</SPAN><SPAN class="ft42">Utredningens beräkning baserad på uppgifter från Sida om antalet årsarbetskrafter under tiden </SPAN><NOBR>2002–2014.</NOBR></P> <P class="p106 ft36">28</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p19 ft31">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p107 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Statsbyggnad är knappast möjlig under pågående omfattande och utdragen intern väpnad konflikt.</SPAN></P> <P class="p108 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Sverige kan driva prioriterade egna frågor inom ramen för engagemanget i olika fora.</SPAN></P> <P class="p108 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Sverige kan alltid överväga och välja att inte delta i engagemanget eller delar av engagemanget.</SPAN></P> <P class="p109 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft48">Betydande eller särskilt efterfrågade bidrag kan öka Sveriges trovärdighet som partner och leda till stärkta relationer med andra länder och organisationer.</SPAN></P> <P class="p110 ft8">Säkerhet och utveckling samt <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan är begrepp som fått vara styrande för de svenska insatserna. Utredningen menar att:</P> <P class="p111 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft48">Kopplingar mellan säkerhet och utveckling är kontextberoende och behöver analyseras noga.</SPAN></P> <P class="p111 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Vilka slag av </SPAN><NOBR>civil-militära</NOBR> relationer som är lämpliga i en internationell insats är kontextberoende och kräver noggrann analys.</P> <P class="p108 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Militära och civila insatser bör som huvudregel ha separata uppgifter och inte sammanblandas.</SPAN></P> <P class="p112 ft8">De svenska insatserna, liksom upplägget i det övergripande internationella engagemanget, i Afghanistan förändrades kraftigt över tid och mötte en rad utmaningar. För utformningen av svenska internationella insatser har följande lärdomar identifierats:</P> <P class="p111 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Svenskt ledningsansvar för en integrerad och omfattande områdesspecifik insats måste föregås av noggrann analys.</SPAN></P> <P class="p108 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft48">Kapacitetsuppbyggnad på säkerhetsområdet är av stor vikt och bör länkas till kapacitetsbyggnad inom andra delar av rättssektorn.</SPAN></P> <P class="p113 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft48">Politisk-diplomatisk</SPAN></NOBR> närvaro på plats är viktig vid deltagande i en samlad insats.</P> <P class="p111 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft48">Det är önskvärt med längre tjänstgöringstider i fält för både civil och militär personal i komplexa insatser för att uppnå kontinuitet och effektivitet.</SPAN></P> <P class="p114 ft36">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft40"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">Engagemangets totala kostnader bör fortlöpande redovisas på ett strukturerat och sammanhållet sätt.</SPAN></P> <P class="p116 ft8">Det internationella engagemanget i Afghanistan var splittrat. Det svenska engagemanget var mindre sammanhållet än vad som angavs. För att åstadkomma en genuint samlad insats är lärdomen att det krävs en mer sammanhållen ordning:</P> <P class="p76 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft48">Vid svenskt deltagande i en omfattande, komplex, långsiktig och riskfylld internationell insats behövs en särskild ordning för strategisk styrning, analys och uppföljning.</SPAN></P> <P class="p104 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft48">För att åstadkomma en samlad svensk insats behövs en av regeringen fastställd övergripande analys och styrande strategi för samtliga inblandade myndigheter.</SPAN></P> <P class="p60 ft13">Utredningens rekommendationer</P> <P class="p117 ft8">Utredningen föreslår att regeringen vid framtida svenska komplexa engagemang inrättar <SPAN class="ft9">en särskild funktion i Regeringskansliet </SPAN>för styrning, analys och uppföljning av insatserna. Funktionen bör vara specifik för varje samlad insats. Kriterier för att etablera funktionen kan vara att det gäller en komplex och riskfylld konfliktsituation, att ett samlat svenskt bidrag med både civila och militära komponenter eftersträvas, och att insatsen bedöms vara långsiktig och resurskrävande. Funktionen placeras vid Utrikesdepartementet. Chef för funktionen bör ha statssekreterares ställning och ska kunna knyta till sig de rådgivare som krävs.</P> <P class="p62 ft9">Regeringen bör tidigt fastställa en övergripande strategi som gäller hela engagemanget<SPAN class="ft8">. Det är den särskilda funktionen som utarbetar förslaget till en sådan strategi. Den övergripande strategin bör ange målsättningar, tidslinjer, och arbets- och ansvarsfördelningen för de olika delarna av den svenska insatsen.</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Alternativ för att avsluta insatserna bör finnas med i den övergripande strategin.</P> <P class="p63 ft9">Funktionen ansvarar för en återkommande och strukturerad resultatredovisning av engagemanget till regering och riksdag.</P> <P class="p63 ft40">Funktionen är mottagare av all rapportering från fältet och berörda myndigheter. Den redovisar och analyserar hur den samlade insatsen går och bevakar behovet av att revidera den samlade</P> <P class="p86 ft36">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p19 ft31">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">strategin. Funktionen ser till att kostnadsredovisning sker på ett samlat och sammanhållet sätt.</P> <P class="p12 ft8">Redovisning sker till berörda utskott i riksdagen när dessa så önskar. Den kan också vara en årlig skrivelse till riksdagen.</P> <P class="p44 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen föreslår också </SPAN>att regeringen ser till att en adekvat <NOBR>politisk-diplomatisk</NOBR> närvaro finns på plats i landet från insatsens start<SPAN class="ft8">, i första hand genom en adekvat bemannad ambassad under ledning av en ambassadör. Utlandsmyndigheten och funktionen för styrning, analys och uppföljning på hemmaplan ska utveckla nära fortlöpande kontakter och dialog.</SPAN></P> <P class="p44 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen föreslår vidare </SPAN>att längre tjänstgöringstider i fält tillämpas för ökad kontinuitet <SPAN class="ft8">på både den civila och den militära sidan. De som arbetar i insatslandet ska också ha mycket god kunskap om den övergripande svenska strategin för den samlade insatsen.</SPAN></P> <P class="p11 ft8">Utredningen föreslår att berörda myndigheter fastställer <SPAN class="ft9">en tydlig ordning och policy för den lokalanställda personal som kontrakteras vid en svensk insats</SPAN>. Regler när det gäller säkerhets- och skyddsaspekter på kortare och längre sikt behöver fastställas av berörd myndighet, inklusive vad som ska gälla efter avslutad tjänstgöring för lokalanställda som haft känsliga uppdrag.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen föreslår också att <SPAN class="ft9">avtal ska ingås med värdlandet från insatsens start gällande överlämning av personer som svensk militär eller polis kan komma att frihetsberöva </SPAN>i samband med sina operationer. Om det inte går att få fram ett gemensamt avtal för samtliga truppbidragande länder i en multilateral insats bör Sverige eftersträva ett bilateralt avtal.</P> <P class="p118 ft36">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31633x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p119 ft58"><SPAN class="ft12">1</SPAN><SPAN class="ft57">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P> <P class="p10 ft8">Med FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1383 och 1386 i december 2001 som förutsättning valde Sverige att delta i den internationella säkerhetsstyrka i Afghanistan som föreskrevs i Bonnöverenskommelsen från december 2001.<SPAN class="ft38">1</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Efter 13 år av insats beslutade den svenska regeringen i juli 2015 att tillsätta en utredning för att utvärdera den samlade insatsen i Afghanistan under perioden <NOBR>2002–2014,</NOBR> med särskild tyngdpunkt på åren <NOBR>2006–2014.</NOBR> Det fullständiga direktivet återfinns i bilaga 1. Utredningen började sitt arbete den 1 september 2015.</P> <P class="p12 ft8">I kapitel 2 ger utredningen en kortfattad översiktlig beskrivning av Sverige i Afghanistan under perioden.</P> <P class="p12 ft8">Kapitel 3 beskriver det samlade internationella engagemanget i stora drag och hur Sverige förhöll sig till konflikten i landet.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen beskriver och analyserar målsättningarna för den internationella och den svenska insatsen i kapitel 4.</P> <P class="p55 ft8">Utredningen beskriver och analyserar de militära, utvecklingsmässiga och <NOBR>politisk-diplomatiska</NOBR> delarna av den samlade insatsen var för sig i kapitel 5, 6 och 7. Vart och ett av dessa kapitel avslutas med utredningens reflektioner. Det är ett fullt medvetet val att dela upp beskrivningen eftersom utredningen inte har uppfattat insatsen i sig som vare sig samlad eller samordnad och just detta förhållande behandlas särskilt i kapitel 10 som innehåller beskrivning och analys av styrning och samverkan.</P> <P class="p12 ft8">Frågorna om kvinnors rättigheter och jämställdhet och civilmilitär samverkan har var sitt kapitel, 8 och 9, och för dessa båda</P> <P class="p120 ft43"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Bonnöverenskommelsen var en politisk färdplan för Afghanistans närmaste framtid efter talibanregimens störtande.</P> <P class="p121 ft36">33</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31634x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">kapitel gäller att utredningens reflektioner återfinns i den löpande texten.</P> <P class="p62 ft8">Kapitel 11 bedömer graden av måluppfyllnad för det svenska engagemanget och dess olika delar. Kapitel 12 är en sammanställning av utredningens reflektioner och lärdomar.</P> <P class="p62 ft8">Kapitel 13 utgörs av utredningens rekommendationer inför framtida internationella engagemang.</P> <P class="p63 ft49">Direktivet är så formulerat att det tydligt avser den svenska insatsen, visserligen i förhållande till den internationella, men med koncentration på hur Sverige analyserar, beslutar och handlar. Utredningen har därför inte tecknat den stora bilden av det internationella samfundets agerande och inte heller beskrivit Afghanistans mycket komplicerade och konfliktfyllda historia, men bifogar en litteraturlista i bilaga 4.</P> <P class="p63 ft49">Utredningen uppmanades att bedriva arbetet i en inkluderande process. Det har inneburit ett stort antal, cirka 250, intervjuer och samtal med beslutsfattare, tjänstemän och företrädare för civilsamhällesorganisationer på olika nivåer och i olika länder. Det har också inneburit deltagande i seminarier hemma och utomlands. En alfabetiskt uppställd lista över personer som utredningen har samtalat med återfinns som bilaga 3.</P> <P class="p63 ft49">Utredningen har haft full tillgång till Utrikesdepartementets, Försvarsdepartementets, Sidas och Försvarsmaktens arkiv och har läst relevant rapportering från berörda utlandsmyndigheter, rapporter från MUST<SPAN class="ft59">2 </SPAN>och slutrapporterna från alla kontingentschefer. Utredningen har fått en genomgång av FRA:s<SPAN class="ft59">3 </SPAN>verksamhet i engagemanget.</P> <P class="p123 ft49">Utredningen har gått igenom de styrdokument som gäller insatserna såsom propositioner, betänkanden, regleringsbrev och strategier och utredningen har även studerat debattprotokoll från riksdagsdebatterna under tiden <NOBR>2001–2014.</NOBR> Motioner och interpellationer från samma tid har utredningen också gått igenom liksom protokoll från de utskottsutfrågningar som förevarit under 2008 och 2009.</P> <P class="p91 ft60">Utredningen har läst protokollen från Utrikesnämnden i de delar som berör Afghanistaninsatsen.</P> <P class="p124 ft4"><SPAN class="ft50">2</SPAN><SPAN class="ft51">Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.</SPAN></P> <P class="p66 ft4"><SPAN class="ft50">3</SPAN><SPAN class="ft51">Försvarets radioanstalt.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31635x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p19 ft31">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft8">Utredningen har begärt och fått in underlag från berörda myndigheter samt tagit hjälp utifrån till skriftliga och muntliga genomgångar av några specialområden som folkrätt, utvärderingar av biståndsverksamheten, gender och <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan.</P> <P class="p44 ft8">Utredningen har under arbetets gång haft en nära kontakt med FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, för att dels undvika överlappningar med FOI:s analys hur Afghanistaninsatsen har påverkat Försvarsmakten, dels stämma av vissa överväganden. Utredningen har tagit del av FOI:s rapporter som berör engagemanget i Afghanistan. Riksrevisionens granskningar har också varit av betydelse, liksom den interna rapport om Sveriges PRT<SPAN class="ft38">4 </SPAN>som Utrikesdepartementet lät göra 2008.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen har läst flertalet av de artiklar om Afghanistan som publicerats i ett femtontal svenska dagstidningar under åren 2001 till 2014.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen besökte Afghanistan, Kabul respektive <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, i december 2015. Samtal fördes med företrädare för internationella organisationer, andra länder, afghanska myndigheter och det civila samhället i Afghanistan.</P> <P class="p55 ft8">Utredningen har tagit initiativ till och deltagit i ett par seminarier, ett anordnat av Folk och Försvar i februari 2016 med tonvikt på den militära insatsen, ett anordnat av Föreningen för Utvecklingsfrågor i maj 2016 som koncentrerades till utvecklingsinsatserna. Vidare har utredningen deltagit i ett seminarium om Afghanistaninsatsen som arrangerades av ABF Stockholm i samarbete med Svenska Afghanistankommittén i april 2016 och i det internationella erfarenhetseminarium som Svenska Afghanistankommittén genomförde under två dagar i december 2016. Utredningen har också haft ett halvdagsmöte med företrädare för Afghanistanveteraner från Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna i februari 2016.</P> <P class="p55 ft8">Flera andra länder har gjort eller gör utvärderingar av sina Afghanistaninsatser. Utredningen har i detta avseende haft kontakt med och besökt Oslo, Köpenhamn, Haag, Washington D.C. och London och samtalat med företrädare för respektive utvärdering, andra med erfarenheter från insatserna och officiella företrädare. I Washington D.C. deltog utredningen också i det internationella</P> <P class="p126 ft43"><SPAN class="ft46">4 </SPAN>Provincial Reconstruction Team.</P> <P class="p71 ft36">35</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31636x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">erfarenhetsseminarium som USIP<SPAN class="ft38">5 </SPAN>och SIGAR<SPAN class="ft38">6 </SPAN>arrangerade i april 2016.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Samma månad samtalade utredningen med relevanta befattningshavare vid FN i New York och fristående analytiker.</P> <P class="p63 ft8">I mitten av april 2016 besökte utredningen Natos högkvarter i Bryssel och i Mons i två dagar och samtalade med ett antal befattningshavare i Nato och nationella representanter.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen har mottagit ett tiotal inlagor från organisationer och enskilda och dessa finns förtecknade och bevarade i utredningens arkiv.</P> <P class="p63 ft8">Utredningen vill uttrycka sin tacksamhet till alla som på olika sätt bistått utredningen i dess arbete.</P> <P class="p128 ft43"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft42">United States Institute of Peace.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft44">Special Inspector General for Afghanistan Reconstruction.</SPAN></P> <P class="p67 ft61"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft42">USIP – SIGAR (2016): </SPAN>Lessons from the Coalition – International Experiences from the Afghanistan Reconstruction<SPAN class="ft43">. Conference Report. April </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">19–20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> 2016. Washington D.C.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">36</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31637x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft12">2 Sverige i Afghanistan <NOBR>2002–2014</NOBR></P> <P class="p43 ft8">Det internationella engagemanget i Afghanistan har varit omfattande sedan 2001 och haft avgörande betydelse för händelseutvecklingen i landet. Inom dess ram har Sverige jämförelsevis varit en liten aktör under åren <NOBR>2002–2014.</NOBR> Det svenska engagemanget har inte enskilt haft någon avgörande påverkan på den komplexa situationen i Afghanistan. Sverige har som en liten del av de internationella insatserna medverkat till både positiva och negativa effekter av engagemanget i stort. Afghanistan präglas i dag fortsatt av stora problem, främst den våldsamma interna väpnade konflikten. Landets framtida utveckling är osäker.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">2.1</SPAN><SPAN class="ft63">Landet Afghanistan</SPAN></P> <P class="p130 ft8">Afghanistan har en landyta på 652 000 kvadratkilometer, cirka 45 procent större än Sveriges. Landet gränsar till Iran i väster, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, Kina i nordost och Pakistan i öster och söder. Genom landet går bergskedjan Hindu Kush. Landets befolkningsmängd är uppskattningsvis 32 miljoner invånare.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Huvudstad och största stad är Kabul med mellan 3 och 3,5 miljoner invånare. Det finns ett antal olika etniska grupper. Störst är pashtunerna som utgör uppskattningsvis 42 procent av befolkningen, följt av tadzjiker (27 procent), uzbeker (9 procent) och hazarer (9 procent). Ungefär 85 procent av befolkningen är sunnimuslimer och cirka 14 procent är shiamuslimer. Huvudsakliga språk är pashto och dari.</P> <P class="p131 ft61"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Afghanistan, country at a glance<SPAN class="ft43">. 2016. World Bank. www.worldbank.org/en/country/afghanistan. Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">2016-12-22.</SPAN></NOBR></P> <P class="p121 ft36">37</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31638x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sverige i Afghanistan <NOBR>2002-2014</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Afghanistan har under de senaste 40 åren präglats av väpnade konflikter, men också landets äldre historia har utmärkts av våldsamma maktkamper, en svag stat och externt inflytande. Den afghanska landmassan har i flera tusen år varit en plats för olika civilisationer, imperier, kulturer och folkgrupper. Perser, turkiska folk, greker, buddhister, araber, mongoler, Mogulriket, pashtuner, Storbritannien och Sovjetunionen har i perioder styrt, behärskat, kontrollerat eller haft inflytande över området.<SPAN class="ft38">2</SPAN></P> <P class="p65 ft62"><SPAN class="ft62">2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Sverige i Afghanistan</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Sverige etablerade diplomatiska förbindelser med Afghanistan för över 75 år sedan. Under senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> har den mest framträdande kopplingen mellan Sverige och Afghanistan varit Svenska Afghanistankommitténs verksamhet i landet sedan början av 1980- talet.</P> <P class="p62 ft8">Mellan 2002 och 2014 har över 8 000 svenskar varit verksamma i det internationella engagemanget i Afghanistan, till största delen i de svenska militära insatserna. Ett stort antal personer har arbetat med att understödja insatserna, främst i Sverige. Sex svenskar har stupat eller dödats i Afghanistan under perioden.</P> <P class="p63 ft8">Kostnaderna för de svenska militära insatserna mellan 2002 och 2014 har varit minst 11,1 miljarder kronor. Under samma tid har Sverige bidragit med sammanlagt 6,7 miljarder kronor i utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Av detta belopp öronmärktes från 2007 och några år framåt sammanlagt 1,1 miljarder kronor till fyra provinser i norra Afghanistan.</P> <P class="p133 ft61"><SPAN class="ft46">2 </SPAN><SPAN class="ft43">Barfield, Thomas (2010): </SPAN>Afghanistan. A Cultural and Political History<SPAN class="ft43">. Princeton. Princeton University Press; Rubin, Barnett R. (2015): </SPAN>Afghanistan From the Cold War Through the War on Terror<SPAN class="ft43">. New York. Oxford University Press.</SPAN></P> <P class="p134 ft36">38</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31639x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p19 ft31">Sverige i Afghanistan <NOBR>2002-2014</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">För Sverige har insatserna i Afghanistan varit omfattande samtidigt som de var en liten del i ett stort internationellt engagemang. De svenska militära styrkebidragen har utgjort cirka 0,8 procent av ISAF:s personal. Som mest bestod ISAF år 2011 av cirka 132 000 soldater från 48 länder.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Därtill fanns andra internationella militära styrkor i landet.</P> <P class="p44 ft8">Det totala internationella biståndet till Afghanistan under tiden <NOBR>2002–2014</NOBR> har uppgått till 57 miljarder US dollar.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Det svenska biståndet har utgjort cirka 1,8 procent av detta.</P> <P class="p12 ft8">Sverige hade mellan 2006 och 2014 ledningsansvaret för ett PRT i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif omfattande provinserna Balkh, Jowzjan, Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul i norra Afghanistan. ISAF hade som mest 28 PRT i olika delar av landet, över tid fördelade på 14 ledarnationer. Det svenskledda PRT:et var det enda som omfattade fyra provinser.</P> <P class="p12 ft8">Balkh, Jowzjan, Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul har en sammanlagd yta på cirka 56 000 kvadratkilometer, vilket är nästan dubbelt så stort som Småland, och cirka fem gånger större än Kosovo där en annan internationell militär krishanteringsinsats företagits i närtid.</P> <P class="p11 ft8">De fyra provinserna har en sammanlagd befolkningsmängd på uppskattningsvis 2,6 miljoner invånare. Balkh är den största provinsen med 1,3 miljoner invånare. Största stad är <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, Afghanistans tredje största stad med mellan 550 000 och 700 000 invånare. Staden är ekonomiskt centrum i norra Afghanistan.<SPAN class="ft38">5 </SPAN>Befolkningssiffrorna är överlag uppskattningar. Det finns ingen aktuell folkräkning, den senaste gjordes 1979.<SPAN class="ft38">6</SPAN></P> <P class="p136 ft45"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft44">51 länder bidrog till ISAF över tid. När insatsen var som störst 2011 var Sverige den 17:e största truppbidragaren till ISAF av 48 länder. Sverige var den tredje största truppbidragaren bland Natos partnerländer. (</SPAN><SPAN class="ft64">ISAF Placemats Archive</SPAN>, 2014. Nato. www.nato.int/cps/en/natolive/107995.htm. Hämtat <NOBR>2016-12-20.)</NOBR></P> <P class="p137 ft43"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft65">QWIDS</SPAN>. 2016. OECD. https://stats.oecd.org/qwids/. Hämtat <NOBR>2016-12-21.</NOBR></P> <P class="p138 ft45"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft44">Government of the Islamic Republic of Afghanistan (2015): </SPAN><SPAN class="ft64">The State of Afghan Cities 2015</SPAN>. Kabul. GoIRA.</P> <P class="p138 ft61"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft42">Larsson, Katarina (2008): </SPAN>A Provincial Survey of Balkh, Jowzjan, Samangan and Saripul<SPAN class="ft43">. Stockholm.</SPAN></P> <P class="p121 ft36">39</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31640x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft25">Sverige i Afghanistan <NOBR>2002-2014</NOBR> SOU 2017:16</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td61"><SPAN class="p139 ft67">Sverige och Afghanistan i jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p140 ft66">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p141 ft66">Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td69"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td65"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td66"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td70"><SPAN class="p19 ft66">Befolkningsmängd</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p140 ft66">10 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p141 ft66">32 miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66"><NOBR>0-14</NOBR> år (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td68"><SPAN class="p140 ft66">17 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p141 ft66">44 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p142 ft71"><NOBR>15-64</NOBR> (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td68"><SPAN class="p140 ft66">63 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p141 ft66">54 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p143 ft71">&gt;65 (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td68"><SPAN class="p140 ft66">20 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p141 ft66">2 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p19 ft67">Medellivslängd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p140 ft66">82 år</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p141 ft66">60 år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft66">Yta</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td68"><SPAN class="p140 ft66">447 000 km<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p141 ft66">652 000 km<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft66">Befolkningstäthet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p140 ft66">24/km<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p141 ft66">49/km<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66">BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td68"><SPAN class="p140 ft73">495 miljarder US dollar</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p141 ft73">19 miljarder US dollar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p19 ft66">BNP/Capita</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p140 ft66">50 579 US dollar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p141 ft66">549 US dollar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft66">Skatteintäkter (% av BNP)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p140 ft66">26 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p141 ft66">7 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td70"><SPAN class="p19 ft66">Human Development Index</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p140 ft66">0.907(14:e)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p141 ft66">0.465 (171:e)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft66">Corruption Perception Index</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p140 ft66">89 (3:e)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p141 ft66">11 (161:e)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft66">Gender Inequality Index</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p140 ft66">0.055 (6:e)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p141 ft66">0.693 (152:e)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft73"><SPAN class="ft74">Källa: World Bank Open Data</SPAN>. 2017. World Bank. data.worldbank.org/. Hämtat: <NOBR>2017-01-04;</NOBR> <SPAN class="ft74">Human Development Index (HDI). </SPAN>2017. UNDP. <NOBR>hdr.undp.org/en/content/human-development-index-hdi.</NOBR> Hämtat <NOBR>2017-01-04;</NOBR> <SPAN class="ft74">Corruption Perceptions Index</SPAN>. 2016. Transparency International. http://www.transparency.org/research/cpi/overview Hämtat <NOBR>2016-08-11;</NOBR> <SPAN class="ft74">Gender Inequality Index (GII). </SPAN>2017. UNDP. <NOBR>hdr.undp.org/en/content/gender-inequality-index-gii</NOBR> Hämtat: <NOBR>2017-01-04.</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td61"><SPAN class="p145 ft67">Sveriges engagemang i siffror</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td71"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p140 ft66">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p141 ft67">Det internationella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td38"><SPAN class="p19 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p19 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p19 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p141 ft76">engagemanget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td75"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td72"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td66"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td76"><SPAN class="p19 ft66">Antal soldater (som mest)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p140 ft66">579<SPAN class="ft72">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p141 ft66">132 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td76"><SPAN class="p19 ft66">Antal militära befattningar</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p140 ft66">9 326</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td76"><SPAN class="p19 ft66">Antal tjänstgörande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p140 ft66">8 024</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft66">Antal stupade</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td74"><SPAN class="p140 ft66">5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p141 ft66">3 528<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td76"><SPAN class="p19 ft66">Militära kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p140 ft73">11,1 miljarder kronor<SPAN class="ft77">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66">Totalt bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p140 ft67">6,7 miljarder kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p141 ft73">57 miljarder US dollar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p19 ft66">Antal PRT</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p140 ft66">1</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p141 ft73">28 (14 ledarnationer)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft73">Storlek <NOBR>PRT-MeS</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td74"><SPAN class="p140 ft66">56 000 km<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td76"><SPAN class="p19 ft66">Befolkningsmängd <NOBR>PRT-MeS</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p140 ft66">2,6 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft82"><SPAN class="ft78">Källa: </SPAN>Försvarsmaktens underlag till utredningen; Sidas underlag till utvärderingen; <SPAN class="ft78">QWIDS</SPAN>. 2016. OECD. stats.oecd.org/qwids/<SPAN class="ft79">. </SPAN><SPAN class="ft80">Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft80">2016-12-21;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft80"> </SPAN><SPAN class="ft81">ISAF Placemats Archive</SPAN><SPAN class="ft80">, 2014. Nato. www.nato.int/cps/en/natolive/107995.htm. Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft80">2016-12-20;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft80"> Goverment of the Islamic Republic of Afghanistan (2015); </SPAN><SPAN class="ft81">The State of Afghan Cities 2015</SPAN><SPAN class="ft80">. Kabul. GoIRA; </SPAN><SPAN class="ft81">Operation Enduring Freedom</SPAN><SPAN class="ft80">. 2016. iCasualties.org. icasualties.org/OEF/index.aspx. Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft80">2016-08-11.</SPAN></NOBR></P> <P class="p147 ft85"><SPAN class="ft83">1</SPAN><SPAN class="ft84">Styrkebidraget till ISAF hade en övre ram på 850 personer.</SPAN></P> <P class="p66 ft85"><SPAN class="ft83">2</SPAN><SPAN class="ft86">Siffror avser både ISAF och OEF.</SPAN></P> <P class="p66 ft85"><SPAN class="ft83">3</SPAN><SPAN class="ft86">De militära kostnaderna har varit minst 11,1 miljarder kronor. Se kapitel 5.</SPAN></P> <P class="p148 ft36">40</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <P class="p149 ft7"><SPAN class="ft12">3</SPAN><SPAN class="ft87">Utvecklingen i Afghanistan och det internationella engagemanget </SPAN><NOBR>2001–2014</NOBR></P> <P class="p150 ft8">Kort efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 riktades omvärldens blickar mot Afghanistan. Den amerikanskledda interventionen i landet som inleddes under hösten 2001 blev startskottet för ett omfattande internationellt engagemang som nu pågått i mer än 15 år. Det internationella engagemanget i Afghanistan började med ett ”lätt fotavtryck” men bestod tio år senare av över 100 000 soldater och ett omfattande statsbyggnadsprojekt. Engagemanget och konflikten har över tid eskalerat vilket Sverige har haft att förhålla sig till.</P> <P class="p151 ft36">41</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31642x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan SOU 2017:16</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr17 td56"><SPAN class="p152 ft66">Tabell 3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td77"><SPAN class="p142 ft66">Militära styrkor i Afghanistan <NOBR>2002–2014</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td78"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td80"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td81"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td82"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p152 ft66">År</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p140 ft66">ISAF<SPAN class="ft72">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p153 ft66">US<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p140 ft66">ANSF<SPAN class="ft72">3</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p154 ft66">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p155 ft66">4 900</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p156 ft66">5 200</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td78"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p154 ft66">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p155 ft66">5 400</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p156 ft66">10 400</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p157 ft66">6 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">7 200</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p156 ft66">15 200</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p157 ft66">57 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">9 400</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p156 ft66">19 100</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p157 ft66">66 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p154 ft66">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p155 ft66">18 200</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p158 ft66">20 400</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p159 ft66">86 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">37 400</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p158 ft66">23 700</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p159 ft66">125 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">49 100</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p158 ft66">30 100</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p159 ft66">147 900</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p154 ft66">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p155 ft66">60 743</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p158 ft66">69 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p159 ft66">195 089</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">111 216</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p158 ft66">96 900</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p159 ft66">266 389</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2011</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">131 443</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p158 ft66">94 100</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p159 ft66">323 410</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p154 ft66">2012</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p155 ft66">119 937</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p158 ft66">65 800</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p159 ft66">327 037</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2013</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">95 716</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p158 ft66">43 300</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p159 ft66">338 153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p154 ft66">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p155 ft66">44 883</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p158 ft66">10 600</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p159 ft66">323 410</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td81"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td82"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td83"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft91"><SPAN class="ft90">Källa: </SPAN>S/2004/222; S/2004/537; S/2004/785; S/2005/131; S/2005/230; S/2005/431; S/2005/634; S/2006/318; S/2006/765; <SPAN class="ft90">ISAF Placemats Archive. 2014. NATO. www.nato.int/cps/en/natolive/107995.htm. </SPAN>Hämtat <NOBR>2016-12-20;</NOBR> Belasco, Amy (2009<SPAN class="ft90">): Troop Levels in the Afghan and Iraq Wars, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft90">FY2001-FY2012:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft90"> Cost and Other Potential Issues</SPAN>. Washington D.C. Congressional Research Service; Peters, Hedi M. (2016<SPAN class="ft90">): Department of Defense Contractor and Troop Levels in Iraq and Afghanistan: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft90">2007-2016</SPAN>.</NOBR> Washington. Congressional Research Service; Livingston, Ian S. – O’Hanlon, Michael (2016): <SPAN class="ft90">Afghanistan Index</SPAN>. Brookings.</P> <P class="p28 ft67"><SPAN class="ft92">1</SPAN><SPAN class="ft93">Siffrorna är genomsnitt av de siffor som presenterats flera gånger per år, men inte årsvis.</SPAN></P> <P class="p66 ft67"><SPAN class="ft92">2</SPAN><SPAN class="ft93">Siffror för amerikanska styrkor i Afghanistan innefattar både amerikanska styrkor i ISAF och OEF.</SPAN></P> <P class="p66 ft67"><SPAN class="ft92">3</SPAN><SPAN class="ft93">Uppgifter om antal personer i ANSF är behäftade med betydande osäkerhet.</SPAN></P> <P class="p161 ft62"><SPAN class="ft62">3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Det internationella engagemanget </SPAN><NOBR>2001–2014</NOBR></P> <P class="p81 ft8">Svaret på terrorattackerna i USA den 11 september 2001 kom inledningsvis att fokusera på Afghanistan. I ett tal den 20 september 2001 pekade USA:s president George W. Bush ut <NOBR>al-Qaida</NOBR> som skyldigt till attackerna och lanserade samtidigt kriget mot terrorismen. Ett antal ovillkorliga krav ställdes på talibanregimen i Afghanistan som härbärgerade <NOBR>al-Qaida.</NOBR> Talibanregimen skulle överlämna <NOBR>al-Qaidas</NOBR> ledarskap till USA, stänga organisationens träningsläger i Afghanistan och samarbeta med amerikanska myndigheter.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Talibanregimen hörsammade inte kraven och den 7 oktober 2001 inledde USA, tillsam-</P> <P class="p162 ft61"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Text: President Bush Addresses the Nation<SPAN class="ft43">. 2001. The Washington Post. www.washingtonpost.com/wpsrv/nation/specials/attacked/transcripts/bushaddress_092001. html. Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">2017-01-30.</SPAN></NOBR></P> <P class="p134 ft36">42</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31643x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft25">SOU 2017:16 Det internationella engagemanget i Afghanistan</P> <P class="p163 ft10">mans med koalitionsmedlemmar, interventionen i Afghanistan,</P> <P class="p164 ft11">Operation Enduring Freedom <SPAN class="ft10">(OEF).</SPAN></P> <P class="p165 ft8">FN:s säkerhetsråd antog under hösten 2001 resolutionerna 1368, 1373, 1377 och 1378 om internationell terrorism med bäring på Afghanistan. Enligt Bushadministrationen utgjorde dessa resolutioner, och självförsvarsrätten enligt <NOBR>FN-stadgans</NOBR> artikel 51, en folkrättslig grund för det amerikanska agerandet. Den 12 september åberopade de allierade i Nato Washingtonfördragets artikel 5.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>USA valde dock att agera genom en koalition i stället för genom Nato.</P> <P class="p55 ft8">Interventionen utfördes genom luftanfall och med ett mindre antal specialförband på marken till stöd för den Norra alliansens<SPAN class="ft38">3 </SPAN>offensiv. Norra alliansen intog <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif den 9 november, talibanregimen övergav Kabul den 12 november och den 13 november intogs Herat. I december flydde talibanernas högste ledare Mullah Omar från Kandahar och staden intogs den 7 december. Taliban var till synes besegrade. OEF fortsatte att operera i landet, men amerikanskt fokus skiftade redan under 2002 till Irak.</P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft94">Det ”lätta fotavtrycket” </SPAN><NOBR>(2002–2005)</NOBR></P> <P class="p57 ft8">Under hösten 2001, inför talibanregimens förestående fall, pågick diskussioner om Afghanistans framtid. I början av december 2001 samlades representanter för fyra afghanska grupperingar<SPAN class="ft38">4 </SPAN>och det internationella samfundet i en av FN arrangerad konferens i Bonn. Talibanrörelsen saknade representation vid konferensen, som resulterade i den så kallade Bonnöverenskommelsen. Denna var inte ett fredsavtal utan en färdplan för att inleda återuppbyggnad av den afghanska staten. I enlighet med Bonnöverenskommelsen tillträdde en interimsadministration i Kabul den 22 december 2001. Ordförande blev Hamid Karzai. Norra alliansen fick 16 av 29 ministerposter.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P> <P class="p167 ft45"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft44">Washingtonfördraget från 1949 är Natos grundläggande stadga. Artikel 5 gäller i händelse av ett väpnat angrepp mot en allierad, som då ska uppfattas som ett angrepp på samtliga allierade. Det är ett åtagande att komma en angripen allierad till undsättning (</SPAN><SPAN class="ft64">Säkerhet i ny tid</SPAN>. SOU 2016:57).</P> <P class="p168 ft96"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft95">Det afghanska motståndet mot talibanregimen organiserades i en sammansättning av motståndsgrupper som kallades Norra alliansen.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft42">Den så kallade </SPAN><NOBR>Peshawar-gruppen,</NOBR> <NOBR>Rom-gruppen,</NOBR> <NOBR>Cypern-gruppen</NOBR> och Norra alliansen.</P> <P class="p138 ft61"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft42">Dobbins, James (2008): </SPAN>After the Taliban: <NOBR>nation-building</NOBR> in Afghanistan. <SPAN class="ft43">Washington, D.C. Potomac Books. 1st ed.</SPAN></P> <P class="p121 ft36">43</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31644x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft8">Bonnöverenskommelsen förordade och bad det internationella samfundet om en <NOBR>FN-mandaterad</NOBR> säkerhetsstyrka för att upprätthålla säkerheten i Kabul med omnejd och möjliggöra den överenskomna politiska processen och återuppbyggnaden av den afghanska staten. Den internationella säkerhetsstyrkan, ISAF<SPAN class="ft38">6</SPAN>, fick mandat från säkerhetsrådet i resolution 1386 den 20 december 2001.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Det fanns tankar om att ISAF skulle grupperas i hela landet<SPAN class="ft38">8</SPAN>, men närvaron kom att begränsas till Kabul. Härigenom kom OEF att kunna operera ostört på landsbygden.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>Styrande för det internationella samfundets engagemang under de första åren blev tanken om ett ”lätt fotavtryck” och att framhålla afghanskt ägarskap. Att afghanerna historiskt sett varit fientliga mot utländsk överhöghet, senast under den sovjetiska interventionen, bidrog till denna tanke. ISAF var en liten styrka jämfört med andra militära krishanteringsinsatser, exempelvis KFOR i Kosovo. FN fick en begränsad roll i stödet till den afghanska interimsadministrationen. UNAMA<SPAN class="ft38">10 </SPAN>etablerades den 28 mars 2002 i säkerhetsrådsresolution 1401.</P> <P class="p62 ft8">Som uppföljning till Bonnöverenskommelsen hölls en givarkonferens för återuppbyggnad av Afghanistan i Tokyo den <NOBR>21–22</NOBR> januari 2002. Givarna utfäste 4,5 miljarder US dollar till afghansk återuppbyggnad. Vid konferensen beslutades också att inrätta en fond administrerad av Världsbanken. Denna blev sedermera den givargemensamma fonden ARTF.<SPAN class="ft38">11</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Ledarskapet för reformer av säkerhetssektorn i Afghanistan delades upp, utan större förberedelser, mellan fem länder vid ett G8- möte i Genève i april 2002. USA tog ansvar för uppbyggnad av armén, Tyskland för polisen och Italien för rättsväsendet. Storbritannien fick ansvar för narkotikabekämpning och Japan för avväpning, demobilisering och återintegrering av stridande.</P> <P class="p170 ft61"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft65">International Security Assistance Force.</SPAN></P> <P class="p67 ft45"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft44">Ledaransvaret för ISAF roterades var sjätte månad. Initialt hade Storbritannien ledningsansvaret, därefter Turkiet och sist, före Nato tog över ledningsansvaret, Tyskland tillsammans med Nederländerna.</SPAN></P> <P class="p67 ft45"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft44">Denna tanke står att finna i Bonnöverenskommelsens annex I om den internationella säkerhetsstyrkan.</SPAN></P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft44">Vendrell, Francesc (2008): </SPAN>EUSR Vendrell’s Valedictory Report<SPAN class="ft45">.</SPAN></P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft56">10</SPAN><SPAN class="ft97">United Nations Assistance Mission in Afghanistan.</SPAN></P> <P class="p66 ft61"><SPAN class="ft56">11</SPAN><SPAN class="ft98">Afghanistan Reconstruction Trust Fund.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">44</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31645x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p19 ft31">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft8">Hamid Karzai utsågs till president vid en Loya jirga<SPAN class="ft38">12 </SPAN>i Kabul i juni 2002 för att bekräfta Bonnöverenskommelsen och etablera en övergångsregering som skulle styra tills en ny konstitution kunde antas och allmänna val hållas.</P> <P class="p12 ft8">Situationen efter interventionen hösten 2001 präglades inledningsvis av optimism och flertalet afghaner välkomnade den internationella militära närvaron. Utanför Kabul uppstod dock ett maktvakuum efter talibanregimens fall. Interimsadministrationen och sedermera övergångsregeringen saknade kontroll över stora delar av landet som i stället hamnade under olika krigsherrars inflytande. OEF bedrev, främst i södra Afghanistan, en aggressiv jakt på vad man bedömde vara misstänkta terrorister och motståndsgrupper. Vissa kontakter mellan den nya afghanska regeringen och taliban, som hade flytt till Pakistan, skedde tidigt, men USA och Norra alliansen motsatte sig dialog.</P> <P class="p44 ft8">Taliban drog gradvis nytta av det missnöje som uppkom i södra Afghanistan på grund av vad man uppfattade som ett åsidosättande av pashtunerna i Bonnprocessen, OEF:s aggressiva agerande, krigsherrarnas återkomst, en växande korruption och bristande lag och ordning.<SPAN class="ft38">13 </SPAN>Under 2002 inledde talibans ledarskap uppbyggnaden av en ny organisation från Pakistan. Under 2003 började de etablera närvaro och utföra attacker i södra Afghanistan. I början av 2003 noterades att säkerhetsläget i landet hade försämrats som en följd av detta.<SPAN class="ft38">14</SPAN></P> <P class="p172 ft8">ISAF hade problem med styrkegenerering och att utse en ledarnation. På initiativ av Kanada, Tyskland och Nederländerna beslutade Nordatlantiska rådet<SPAN class="ft38">15 </SPAN>den 16 april 2003 att utöka Natos stöd till ISAF och att Nato skulle ta över den operativa ledningen av styrkan.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>Vid sidan av de operativa skälen för detta fanns också en</P> <P class="p173 ft45"><SPAN class="ft56">12</SPAN><SPAN class="ft44">En Loya jirga sågs som en traditionell afghansk rådgivande församling för ratificering eller godkännande av beslut och tillsättningar. Denna typ av församlingar hade använts av afghanska ledare tidigare men var i själva verket en traditionell konfliktlösningsmekanism på lokal nivå använd av pashtuner (Barfield, Thomas J. (2010): </SPAN><SPAN class="ft64">Afghanistan: A Cultural and Political History</SPAN>. Princeton. Princeton University Press).</P> <P class="p168 ft99"><SPAN class="ft56">13</SPAN><SPAN class="ft95">Rashid, Ahmed (2010): </SPAN>Talibanerna: de militanta islamistiska krafterna i Afghanistan och världen. <SPAN class="ft96">Stockholm. Svenska Afghanistankommittén.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">14</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2002/03:21; </SPAN><NOBR>A/57/850-S/2003/754.</NOBR></P> <P class="p138 ft45"><SPAN class="ft56">15</SPAN><SPAN class="ft44">Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council), förkortat NAC, är Natos högsta beslutsorgan.</SPAN></P> <P class="p138 ft43"><SPAN class="ft56">16</SPAN><SPAN class="ft42">Press Briefing. 2003. NATO. www.nato.int/docu/speech/2003/s030416a.htm. Hämtat </SPAN><NOBR>2016-08-09.</NOBR></P> <P class="p121 ft36">45</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31646x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">vilja från de allierade att ge Nato en roll i Afghanistan för att reparera de slitningar i den transatlantiska relationen som hade uppstått till följd av invasionen av Irak i mars 2003. Det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan gav ökad vikt till frågan om en utvidgning av ISAF:s operationsområde till hela landet. I säkerhetsrådsresolution 1510 den 13 oktober 2003 utökades ISAF:s operationsområde till hela landet. ISAF utvidgade gradvis sin närvaro genom att etablera</P> <P class="p98 ft9">Provincial Reconstruction Teams <SPAN class="ft8">(PRT). Detta skedde i norra Afghanistan under 2004, i västra under 2005 och slutligen i de södra och östra delarna av landet under 2006.</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Bonnprocessen fortsatte med en konstitutionell Loya jirga vid årsskiftet <NOBR>2003–2004.</NOBR> En ny afghansk konstitution beslutades den 4 januari 2004. Den ratificerades av president Karzai den 26 januari 2004 och föreskrev en stark centralmakt. Presidentval hölls den 9 oktober samma år och Hamid Karzai vann. Den 18 september 2005 hölls val till parlamentet, vilket var slutpunkten för Bonnprocessen.</P> <P class="p123 ft8">Vid Bonnprocessens slut framstod det som att man lyckats med att lägga grunden till en modern afghansk stat. Informella maktstrukturer fortsatte dock att existera och tidigare krigsherrar hade skaffat sig betydande maktpositioner i provinser, i parlamentet och i regeringen. Taliban hade återkommit och konfliktintensiteten hade ökat på flera håll i landet.</P> <P class="p174 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft94">Intern väpnad konflikt </SPAN><NOBR>(2006–2008)</NOBR></P> <P class="p73 ft8">Inför Bonnprocessens slut utarbetades ett nytt ramverk för det internationella engagemanget i Afghanistan. Vid Londonkonferensen i januari 2006, som samlade 64 länder och tio organisationer, antogs det så kallade Afghanistanfördraget (<SPAN class="ft9">Afghanistan Compact). </SPAN>Det fastställde den afghanska regeringens prioriteringar och det internationella samfundets stöd för de följande fem åren. Prioriterade områden var säkerhet, samhällsstyrning, rättsstatsutveckling, mänskliga rättigheter, samt ekonomisk och social utveckling.<SPAN class="ft38">17 </SPAN>En bärande princip skulle fortsatt vara afghanskt ägarskap.</P> <P class="p122 ft43"><SPAN class="ft46">17 </SPAN>Prop. 2005/06:34; Prop. 2006/07:83; Islamic Republic of Afghanistan (2006). <SPAN class="ft61">The Afghanistan Compact</SPAN>.</P> <P class="p106 ft36">46</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31647x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p19 ft31">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Under 2006 slutförde ISAF processen att utvidga sin närvaro till hela Afghanistan. Utvidgningen i söder och öster mötte starkt motstånd från den återuppståndna talibanrörelsen och från andra regeringsfientliga väpnade motståndsgrupper. ISAF kom att i ökad utsträckning bedriva upprorsbekämpning, så kallad COIN.<SPAN class="ft38">18</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Konfliktintensiteten ökade markant under 2006. FN uppskattade antalet konfliktrelaterade dödsfall mellan januari och september till 2 000, mellan september 2006 och mars 2007 till drygt 2 700. Detta var ett resultat av att både antalet attacker från regeringsfientliga grupper och antalet offensiva operationer av de afghanska säkerhetsstyrkorna, ANSF<SPAN class="ft38">19</SPAN>, och ISAF hade ökat.<SPAN class="ft38">20 </SPAN>Antalet stupade inom OEF och ISAF sammantaget gick från 60 under 2004 till 131 under 2005 och 191 under 2006.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>Den negativa utvecklingen fortsatte under 2007 och 2008 samtidigt som ISAF:s numerär ökade.</P> <P class="p12 ft8">Från 2008 började UNAMA rapportera antalet civila dödsfall till följd av konflikten. Under 2007 dödades 1 523 civila, varav 52 var kvinnor och 214 barn. Under 2008 ökade antalet dödade civila till 2 118.<SPAN class="ft38">22 </SPAN>Flertalet dödade civila var talibans verk. Men de civila dödsfall som orsakades av de internationella militära styrkorna, ofta genom luftanfall, kom att påtagligt försämra relationen mellan det internationella samfundet å ena sidan och den afghanska befolkningen och president Karzai å andra sidan. Konfliktnivån i landet varierade. Den var högst i de södra och östra delarna och lägre i västra och norra Afghanistan.</P> <P class="p55 ft8">Som en följd av den negativa säkerhetsutvecklingen sökte Nato en ny strategi. Vid sitt toppmöte i Riga i november 2006 betonade Nato behovet av en mer samlad ansats i det internationella engagemanget, men den konkretiserades först vid alliansens toppmöte i Bukarest 2008.<SPAN class="ft38">23 </SPAN>Den strategiska visionen för ISAF omfattade ett långsiktigt engagemang, stöd till afghanskt ledarskap, koordinering inom det internationella engagemanget och uppmärksamhet på kon-</P> <P class="p175 ft61"><SPAN class="ft56">18</SPAN><SPAN class="ft98">Counterinsurgency</SPAN><SPAN class="ft43">.</SPAN></P> <P class="p85 ft64"><SPAN class="ft56">19</SPAN><SPAN class="ft97">Afghan National Security Forces.</SPAN></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft56">20</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">A/61/326–S/2006/727;</SPAN></NOBR> <NOBR>A/61/799–S/2007/152.</NOBR></P> <P class="p176 ft64"><SPAN class="ft56">21</SPAN><SPAN class="ft102">Operation Enduring Freedom</SPAN><SPAN class="ft45">. 2016. iCasualties.org. icasualties.org/OEF/index.aspx Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2016-08-11.</SPAN></NOBR></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft56">22</SPAN><SPAN class="ft101">UNAMA (2008): </SPAN><SPAN class="ft64">Civilian Casualties During 2007. </SPAN>Kabul. UNAMA; UNAMA (2009):</P> <P class="p138 ft64">Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2008. <SPAN class="ft45">Kabul. UNAMA.</SPAN></P> <P class="p85 ft64"><SPAN class="ft56">23</SPAN><SPAN class="ft97">En god alliert – Norge i Afghanistan </SPAN><NOBR>2001–2014<SPAN class="ft45">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> NOU 2016:8; Rynning, Sten (2012):</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft61">NATO in Afghanistan: the liberal disconnect</SPAN>. Stanford, Calif. Stanford University Press.</P> <P class="p71 ft36">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31648x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">fliktens regionala dimension. Parallellt utvecklade man en politiskmilitär strategi för att realisera visionen.<SPAN class="ft38">24</SPAN></P> <P class="p62 ft8">FN:s säkerhetsråd gav i resolution 1806 den 20 mars 2008 ett starkare samordningsmandat till UNAMA för det civila engagemanget i Afghanistan och för den afghanska nationella utvecklingsstrategin (Afghanistan National Development Strategy, ANDS). I realiteten var det Nato och USA som i huvudsak ledde och koordinerade det internationella engagemanget.</P> <P class="p62 ft8">Under 2006 undersökte EU behoven av stöd inom den afghanska rättssektorn. Uppdelningen år 2002 av ledarskapet mellan de fem <NOBR>G8-länderna</NOBR> när det gällde säkerhetssektorn hade inte givit önskat resultat. Arbetet med polisreformerna, som var Tysklands huvudansvar, sköttes av flera olika aktörer utan samordning. Den afghanska regeringen bjöd under våren 2007 in EU att etablera en polismission i landet och den 30 maj etablerades EUPOL Afghanistan<SPAN class="ft38">25 </SPAN>av rådet. Uppstarten av EUPOL gick inte bra och var behäftad med betydande problem med flera byten av missionschef under de första 18 månaderna samt svårigheter med logistik och rekrytering.<SPAN class="ft38">26</SPAN></P> <P class="p174 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft94">Upptrappning </SPAN><NOBR>(2009–2011)</NOBR></P> <P class="p73 ft8">Den amerikanska administrationen under Barack Obama påbörjade vid sitt tillträde i januari 2009 en utvärdering av USA:s engagemang i Afghanistan. I ett tal vid militärakademin West Point den 1 december 2009 presenterade president Obama den fortsatta amerikanska inriktningen för engagemanget i Afghanistan. USA skulle i en förstärkning, en så kallad ”surge”, skicka ytterligare 30 000 soldater till Afghanistan. Arton månader senare skulle de amerikanska trupperna börja tas hem. Betoningen lades på att bygga upp de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att själva ansvara för säkerheten i landet.<SPAN class="ft38">27</SPAN></P> <P class="p177 ft107"><SPAN class="ft56">24</SPAN><SPAN class="ft103">Ibid; </SPAN>ISAF’s Strategic Vision<SPAN class="ft104">. 2008. NATO. www.nato.int/cps/en/natolive/official_texts_8444.htm</SPAN><SPAN class="ft105">. </SPAN><SPAN class="ft106">Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">2017-01-27.</SPAN></NOBR></P> <P class="p66 ft110"><SPAN class="ft108">25</SPAN><SPAN class="ft109">European Union Police Mission.</SPAN></P> <P class="p67 ft110"><SPAN class="ft108">26</SPAN><SPAN class="ft111">European Court of Auditors (2015): </SPAN>The EU police mission in Afghanistan: Mixed results<SPAN class="ft112">. Luxembourg. Publications Office of the European Union. Special report No. 7.</SPAN></P> <P class="p67 ft113"><SPAN class="ft108">27</SPAN><SPAN class="ft51">Olsson, Stefan (2011): </SPAN>Stabilitet i Afghanistan: en kritisk granskning av ISAF:s strategi för counterinsurgency, COIN<SPAN class="ft4">. Stockholm. Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut; Woodward, Bob (2011): </SPAN>Obama’s Wars<SPAN class="ft4">. New York. Simon & Schuster.</SPAN></P> <P class="p134 ft36">48</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31649x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p19 ft31">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft8">Intensiteten i den väpnade konflikten fortsatte att öka under perioden <NOBR>2009–2011.</NOBR> Antalet talibanattacker ökade kraftigt.<SPAN class="ft38">28 </SPAN>UNAMA rapporterade antalet civila dödsfall på grund av konflikten till drygt 2 400 under 2009. Antalet ökade till nästan 2 800 under 2010 och drygt 3 000 under 2011.<SPAN class="ft38">29 </SPAN>Antalet stupade i ISAF och OEF var 521 under 2009, 711 under 2010 och 566 under 2011.<SPAN class="ft38">30 </SPAN>Afghanska myndighetsföreträdare uppgav att drygt 5 200 insurgenter hade dödats under 2010, men alla uppgifter om motståndsgruppers förluster är osäkra.</P> <P class="p44 ft8">Vid sitt försvarsministermöte i Bratislava i oktober 2009 antog Nato en ny strategi som hade upprorsbekämpning (<SPAN class="ft9">Counterinsurgency, COIN</SPAN>) som grund.<SPAN class="ft38">31 </SPAN>Den nya strategin ökade konfliktintensiteten genom att ISAF i högre grad sökte upp motståndsgrupperingar.</P> <P class="p179 ft8">Det afghanska presidentvalet i augusti 2009 präglades av valfusk. Ingen av de främsta kandidaterna, den sittande presidenten Hamid Karzai respektive den förre utrikesministern Abdullah Abdullah, fick en nödvändig majoritet av rösterna. Karzai hävdade att han hade vunnit, men efter många turer med direkta internationella påtryckningar från USA:s och FN:s sida, gick Karzai med på en andra valomgång, som annonserades till den 7 november. Abdullah deklarerade dock att han inte skulle ställa upp i den andra omgången och menade samtidigt att valprocessen inte var legitim. Karzai blev därmed president för en ny femårsperiod.<SPAN class="ft38">32 </SPAN>Den 18 september 2010 hölls parlamentsval i Afghanistan.</P> <P class="p44 ft8">I EU, under det svenska ordförandeskapet, antog rådet den 27 oktober 2009 en handlingsplan för Afghanistan och Pakistan.<SPAN class="ft38">33 </SPAN>Som en följd av den nya amerikanska inriktningen i Afghanistan förändrades också det övriga internationella samfundets engage-</P> <P class="p57 ft99"><SPAN class="ft56">28</SPAN><SPAN class="ft95">Rashid, Ahmed (2010): </SPAN>Talibanerna: de militanta islamistiska krafterna i Afghanistan och världen. <SPAN class="ft96">Stockholm. Svenska Afghanistankommittén.</SPAN></P> <P class="p180 ft116"><SPAN class="ft56">29</SPAN><SPAN class="ft114">UNAMA (2010): </SPAN>Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2009. <SPAN class="ft115">Kabul. UNAMA; UNAMA (2011): </SPAN>Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2010. <SPAN class="ft115">Kabul. UNAMA; UNAMA (2012): </SPAN>Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2011. <SPAN class="ft115">Kabul. UNAMA.</SPAN></P> <P class="p138 ft99"><SPAN class="ft56">30</SPAN><SPAN class="ft117">Operation Enduring Freedom</SPAN><SPAN class="ft96">. 2016. iCasualties.org. http://icasualties.org/OEF/index.aspx Hämtad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">2016-08-11.</SPAN></NOBR></P> <P class="p138 ft64"><SPAN class="ft56">31</SPAN><SPAN class="ft44">Rynning, Sten (2012): </SPAN>NATO in Afghanistan: the liberal disconnect<SPAN class="ft45">. Stanford, Calif.: Stanford University Press.</SPAN></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft56">32</SPAN><SPAN class="ft101">Eide, Kai (2010): </SPAN><SPAN class="ft64">Høyt spill om Afghanistan</SPAN>. Oslo. Cappelen Damm.</P> <P class="p138 ft61"><SPAN class="ft56">33</SPAN><SPAN class="ft42">Council of the European Union (2009): </SPAN>Strengthening EU Action in Afghanistan and Pakistan.</P> <P class="p121 ft36">49</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31650x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">mang. Vid en konferens i London i januari 2010, vid Kabulkonferensen i juli 2010 och vid Natos toppmöte i Lissabon i november 2010 beslutade det internationella samfundet, tillsammans med Afghanistan, att från 2011 börja lämna över säkerhetsansvaret i landet till den afghanska regeringen. Denna så kallade transitionsprocess skulle vara avslutad 2014. Processen inleddes den 22 mars 2011 och skulle ske i fem omgångar. Den andra omgången annonserades den 27 november 2011.</P> <P class="p62 ft8">I augusti 2010 uppdagades en gigantisk korruptionsskandal i Kabul Bank som innebar att uppskattningsvis en miljard <NOBR>US-dollar</NOBR> hade förskingrats. Skandalen var ett bevis på den omfattande korruption som präglade Afghanistan, och som förvärrades under det internationella engagemanget <NOBR>2001–2014.</NOBR></P> <P class="p64 ft66">Figur 3.1 Korruption i Afghanistan <NOBR>2005–2015</NOBR></P> <P class="p181 ft67">Transparency International Corruption Perception Index Score</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td89"><SPAN class="p182 ft118">100</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td90"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td92"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td93"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td22"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td93"><SPAN class="p19 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td92"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td22"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p182 ft118">75</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td94"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td93"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td93"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p182 ft118">50</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td94"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td91"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td93"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td93"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr30 td89"><SPAN class="p182 ft118">25</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td94"><SPAN class="p183 ft118">25</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p20 ft118">25</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr31 td91"><SPAN class="p141 ft118">18</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr30 td30"><SPAN class="p20 ft118">15</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td91"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr30 td30"><SPAN class="p20 ft118">14</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr30 td91"><SPAN class="p141 ft118">15</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td94"><SPAN class="p19 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td30"><SPAN class="p19 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td91"><SPAN class="p141 ft118">13</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr33 td92"><SPAN class="p20 ft118">8</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr33 td93"><SPAN class="p182 ft118">8</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft118">12</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td93"><SPAN class="p184 ft118">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td94"><SPAN class="p19 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p19 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td89"><SPAN class="p182 ft118">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td95"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td96"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td97"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td96"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td97"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td96"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td97"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td98"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td99"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td100"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td99"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td30"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td30"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td30"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td22"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td101"><SPAN class="p20 ft118">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p20 ft118">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p20 ft118">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p20 ft118">2011</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p20 ft118">2013</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p185 ft118">2015</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft73"><SPAN class="ft74">Källa: Corruption Perceptions Index</SPAN>. 2016. Transparency International. www.transparency.org/research/cpi/overview. Hämtat <NOBR>2016-08-11.</NOBR> (Skala <NOBR>1–100</NOBR> där värdet 0 står för mycket korrupt (”highly corrupt”) och värdet 100 för korruptionsfri (”very clean”). En CPI Score under 30 indikerar ett allvarligt korruptionsproblem (”severe corruption problem”).)</P> <P class="p187 ft8">I slutet av 2011, när det internationella militära engagemanget i dess mest omfattande form gick mot sitt slut, hölls en konferens i Bonn, exakt tio år efter Bonnöverenskommelsen. På agendan stod transitionen, det internationella samfundets långsiktiga engagemang och försoning.</P> <P class="p188 ft36">50</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31651x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p19 ft31">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft94">Nedtrappning och avslutande av ISAF </SPAN><NOBR>(2012–2014)</NOBR></P> <P class="p95 ft8">De tredje och fjärde omgångarna i transitionsprocessen genomfördes under 2012 och den sista, femte omgången annonserades den 18 juni 2013.<SPAN class="ft38">34 </SPAN>Konfliktintensiteten var samtidigt fortsatt hög. ISAF förberedde insatsens avslutande och drog successivt ned den militära närvaron.</P> <P class="p190 ft8">UNAMA rapporterade antalet civila dödsfall till följd av konflikten till cirka 2 750 under 2012. Antalet döda civila ökade till cirka 2 950 under 2013 och till cirka 3 700 under 2014.<SPAN class="ft38">35 </SPAN>Antalet stupade i ISAF och OEF var 402 under 2012, 161 under 2013 och 75 stupade under 2014.<SPAN class="ft38">36 </SPAN>De afghanska säkerhetsstyrkornas förluster ökade med anledning av deras stegvisa övertagande av säkerhetsansvaret och mer framträdande roll i striderna. Antalet stupade för ANSF beräknades till 3 400 under 2012. Siffran ökade till 4 700 under 2013 och uppgick till 4 380 under 2014. Motsvarande siffra för 2010, innan transitionsprocessen inleddes, var 1 480 stupade.<SPAN class="ft38">37</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Vid Natos toppmöte i Chicago i maj 2012 beslutades att ISAF skulle avslutas vid utgången av 2014. Toppmötet inledde också planeringen för en efterföljande Natoledd tränings- och utbildningsinsats i Afghanistan. Beslut om insatsen kom att försenas eftersom president Karzai inte ville skriva under det bilaterala säkerhetsavtal med USA (<SPAN class="ft9">BSA</SPAN>) som också skulle ligga till grund för det SOFA (<SPAN class="ft9">Status Of Forces Agreement</SPAN>) som skulle reglera den nya styrkans rätt att agera i landet. Relationen mellan president Karzai och USA hade gradvis försämrats och blivit alltmer spänd under flera år.</P> <P class="p44 ft8">Parallellt med avslutandet av <NOBR>ISAF-insatsen</NOBR> slöts en ny överenskommelse mellan Afghanistan, givarländer och internationella organisationer för utvecklingssamarbetet. Vid en konferens i Tokyo den 8 juli 2012 antogs ett långsiktigt ramverk för utvecklingssamarbetet,</P> <P class="p3 ft11">Tokyo Mutual Accountability Framework <SPAN class="ft10">(TMAF), och begreppet</SPAN></P> <P class="p164 ft10"><SPAN class="ft11">Transformation Decade </SPAN>lanserades. TMAF fastställde ömsesidiga mål</P> <P class="p191 ft107"><SPAN class="ft56">34</SPAN><SPAN class="ft125">Inteqal: Transition to Afghan lead</SPAN><SPAN class="ft104">. 2015. NATO. www.nato.int/cps/en/natohq/topics_87183.htm. Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">2016-08-12.</SPAN></NOBR></P> <P class="p180 ft116"><SPAN class="ft56">35</SPAN><SPAN class="ft114">UNAMA (2013): </SPAN>Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2012. <SPAN class="ft115">Kabul. UNAMA; UNAMA (2014): </SPAN>Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2013. <SPAN class="ft115">Kabul. UNAMA; UNAMA (2015): </SPAN>Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2014. <SPAN class="ft115">Kabul. UNAMA.</SPAN></P> <P class="p85 ft64"><SPAN class="ft56">36</SPAN><SPAN class="ft97">Operation Enduring Freedom</SPAN><SPAN class="ft45">. 2016. iCasualties.org.</SPAN></P> <P class="p3 ft45">icasualties.org/OEF/index.aspx. Hämtat <NOBR>2016-08-11.</NOBR></P> <P class="p3 ft43"><SPAN class="ft46">37 </SPAN>Livingston, Ian S. – O’Hanlon, Michael (2016): <SPAN class="ft61">Afghanistan Index</SPAN>. Brookings.</P> <P class="p71 ft36">51</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31652x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">och principer för utvecklingsbiståndet och Afghanistans reformer mellan 2014 och 2024. Givarna utfäste 16 miljarder US dollar i bistånd till 2015 och lovade fortsatt stöd fram till 2017.<SPAN class="ft38">38 </SPAN>Som enda land gjorde Sverige en uppmärksammad utfästelse om ett bistånd för hela perioden till 2024 på sammanlagt 8,5 miljarder kronor.</P> <P class="p63 ft8">Afghanistan gick återigen till presidentval den 5 april 2014. En andra valomgång mellan den förre finansministern Ashraf Ghani och förre utrikesministern Abdullah Abdullah hölls den 14 juni. Valresultatet visade att Ghani hade vunnit, vilket Abdullah vägrade att acceptera med hänvisning till valfusk. En oklar och osäker situation uppstod med hot om våld och splittring från båda sidor. Det internationella samfundet ingrep, mest påtagligt genom USA:s utrikesminister Kerrys direkta intervention och samtal med de båda presidentkandidaterna i Kabul, och förhandlade fram en lösning. En samlingsregering<SPAN class="ft38">39 </SPAN>bildades med Ashraf Ghani som president. För Abdullah Abdullah skapades posten som CEO (<SPAN class="ft9">Chief Executive Officer</SPAN>), en premiärministerliknande ställning som inte finns i den afghanska konstitutionen. Presidentvalet resulterade i ett fredligt regeringsbyte för första gången i Afghanistans moderna historia, men var knappast en demokratisk process. Valets förlopp och utgång skadade den afghanska demokratin och satte ifråga Afghanistans förmåga att på egen hand hantera situationen i landet bortom 2014.<SPAN class="ft38">40</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Den 27 maj 2014 deklarerade president Obama att den amerikanska stridande insatsen skulle avslutas vid utgången av 2014 och att den amerikanska militära närvaron i Afghanistan skulle upphöra vid utgången av 2016. Vid Natos toppmöte i Wales i september 2014 upprepade man att ISAF skulle avslutas vid utgången av året och följas av en militär utbildnings- och träningsinsats. En formell ceremoni i Kabul den 28 december 2014 markerade att ISAF avslutades.</P> <P class="p62 ft8">Den nya militära insatsen, RSM (<SPAN class="ft9">Resolute Support </SPAN>Mission), inleddes den 1 januari 2015. Den afghanska regeringen hade undertecknat de nödvändiga avtalen med USA och Nato i september 2014. OEF avslutades den 31 december 2014 och ersattes av en ny amerikansk bilateral militär mission, <SPAN class="ft9">Operation Freedom’s Sentinel</SPAN><SPAN class="ft126">.</SPAN></P> <P class="p116 ft99"><SPAN class="ft56">38</SPAN><SPAN class="ft95">Ruder, Trent (2015): </SPAN>Lessons and Opportunities from the Tokyo Mutual Accountability Framework<SPAN class="ft96">. Washington, D.C. USIP.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">39</SPAN><SPAN class="ft100">National Unity Government (NUG).</SPAN></P> <P class="p67 ft61"><SPAN class="ft56">40</SPAN><SPAN class="ft42">Byrd, William A. (2015): </SPAN>Understanding Afghanistan's 2014 Presidential Election The Limits to Democracy in a Limited Access Order<SPAN class="ft43">. Washington, D.C. USIP.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31653x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p19 ft31">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Den väpnade konflikten i Afghanistan</SPAN></P> <P class="p193 ft8">Det internationella engagemanget i Afghanistan, inklusive det svenska bidraget, präglades under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> av den väpnade konflikten i landet, som gradvis blev allt mer omfattande och intensiv. Inledningsvis var den väpnade konflikten av internationell karaktär genom den amerikanskledda interventionen i oktober 2001. Bedömningarna går isär om när denna övergick till att bli en väpnad konflikt av <NOBR>icke-internationell</NOBR> karaktär. Men flertalet bedömare, inklusive Internationella röda korset (ICRC), menar att det var en intern väpnad konflikt från det att övergångsregeringen i Kabul kom på plats i juni 2002. Mot den nya afghanska regeringen, som hade stöd av ISAF som medpart, stod den återvändande och växande talibanrörelsen och andra oppositionella väpnade grupper. Den väpnade konflikten gällde ytterst den politiska makten i landet.<SPAN class="ft38">41</SPAN></P> <P class="p129 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft94">Den interna väpnade konflikten i norra Afghanistan</SPAN></P> <P class="p54 ft8">Konfliktintensiteten och konfliktdynamiken har som framgått ovan varierat och sett olika ut i landets olika delar under perioden 2002– 2014. Situationen i landets södra och östra delar har som helhet kännetecknats av högre grad av väpnad konflikt än de västra och norra delarna. Konfliktdynamiken i norra Afghanistan, inklusive i provinserna Balkh, Jowzjan, Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul, har periodvis sett annorlunda ut. Från mitten av 2002 förelåg en intern väpnad konflikt som kom att påverka hela landet, oavsett var stridshandlingar företogs.</P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Svenska officiella beskrivningar av konflikten</SPAN></P> <P class="p57 ft8">Att det förelåg en intern väpnad konflikt i delar av landet anges inte förrän i prop. 2006/07:83 från den 15 mars 2007. Att den konflikten också innefattade norra Afghanistan står i propositionen om ISAF från hösten 2009.</P> <P class="p44 ft8">Regeringens propositioner under 2001 och 2002 om deltagande i ISAF talar inte om väpnad konflikt i Afghanistan:</P> <P class="p194 ft43"><SPAN class="ft46">41 </SPAN>Ove Brings underlag till utredningen. <NOBR>2016-06-20.</NOBR></P> <P class="p71 ft36">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31654x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft16">Det största hotet mot en fortsatt positiv utveckling i Afghanistan är ett fortsatt allvarligt och oförutsägbart säkerhetsläge. Säkerhetsläget måste göra det möjligt för den nya övergångsadministrationen att verka och konsolidera freden.<SPAN class="ft127">42</SPAN></P> <P class="p196 ft16">Motståndsfickor av taliban och utländska anhängare av terroristnätverket Al Qaida existerar alltjämt, framförallt i landets södra och östra delar.<SPAN class="ft127">43</SPAN></P> <P class="p197 ft16">Strider pågår eller blossar upp tillfälligt i vissa områden.<SPAN class="ft127">44</SPAN></P> <P class="p198 ft8">I den av regeringen fastställda strategin för utvecklingssamarbetet med Afghanistan vid denna tid <NOBR>(2002–2004)</NOBR> framställs det som att det råder ett fortsatt inbördeskrig i landet.</P> <P class="p199 ft16">Inbördeskriget, som fortsatt pågår, har hittills hindrat ansträngningar att få till stånd enighet på nationell nivå och har hindrat större återuppbyggnadsinsatser.<SPAN class="ft127">45</SPAN></P> <P class="p116 ft8">Under 2004 talade regeringen om en grundläggande brist på säkerhet i Afghanistan samt att säkerhetssituationen hade försämrats markant under det senaste året.<SPAN class="ft38">46</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Regeringen konstaterade 2005 att säkerhetsläget i landet hade försämrats och att konfrontationen mellan ANA<SPAN class="ft38">47</SPAN>/OEF och motståndsgrupper, inklusive taliban, blivit våldsammare. Samtidigt menade regeringen att de största säkerhetshoten mot den enskilde afghanen var kriminalitet och narkotikarelaterat våld.<SPAN class="ft38">48 </SPAN>Den då aktuella samarbetsstrategin för utvecklingssamarbetet med Afghanistan betecknade säkerhetsläget som ”instabilt”.<SPAN class="ft38">49</SPAN></P> <P class="p63 ft8">När Sverige skulle överta ledningen för <NOBR>PRT-MeS</NOBR> blev säkerhetsläget i de fyra norra provinserna av särskilt intresse. Utvecklingen i norra Afghanistan sades återspegla de tendenser som gällde i landet i helhet, men med vissa förbehåll.</P> <P class="p199 ft16">Utvecklingen i norra Afghanistan återspeglar på många sätt de tendenser som gäller i landet som helhet. Situationen präglas av maktspelare (krigsherrar) som genom sin tillhörighet till viss etnisk grupp eller stam och genom etablerade lojalitetsband dominerar den lokala politiken. De</P> <P class="p200 ft43"><SPAN class="ft56">42</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2002/03:21.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">43</SPAN><SPAN class="ft101">Ibid.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">44</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2001/02:60.</SPAN></P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft56">45</SPAN><SPAN class="ft101">Utrikesdepartementet (2002): </SPAN>Country Strategy for Development with Afghanistan.</P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">46</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2003/04:71.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">47</SPAN><SPAN class="ft101">Den afghanska armén, </SPAN><SPAN class="ft64">Afghan National Army.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">48</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2005/06:34.</SPAN></P> <P class="p66 ft61"><SPAN class="ft56">49</SPAN><SPAN class="ft100">Utrikesdepartementet (2006): </SPAN>Samarbetsstrategi med Afghanistan <NOBR>2006–2008.</NOBR></P> <P class="p68 ft36">54</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31655x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p19 ft31">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft16">lokala maktspelarna är inte starka nog för att utmana centralmakten i nationell skala men denna saknar i sin tur effektivt inflytande lokalt. Det aktuella förhållandet mellan de lokala maktspelarna bestämmer hur spänd den regionala säkerhetssituationen är. Den illegala hanteringen av narkotika står i centrum och kriminaliteten är mycket omfattande. Den avgörande skillnaden mellan provinserna i norr och övriga Afghanistan är den jämförelsevis svaga närvaron av och det begränsade hotet från militanta islamistiska extremistgrupper. Den allmänna situationen bedöms i dag vara relativt lugn men med en inneboende instabilitet.<SPAN class="ft127">50</SPAN></P> <P class="p202 ft40">Under 2007 betecknade regeringen i en proposition situationen i Afghanistan som att landet uppvisade tre olika ”konfliktnivåer”:</P> <P class="p203 ft16">Situationen i Afghanistan kännetecknas i dag av att landet samtidigt befinner sig i minst tre olika konfliktnivåer. I landets södra delar pågår en intern väpnad konflikt. Landets östra och västra delar, liksom Kabul, är utsatta för omfattande terrorism och oroligheter, medan det i landets centrala och norra delar råder ett instabilt postkonflikttillstånd.<SPAN class="ft127">51</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Utredningen noterar att tidigare under samma år hade Regeringskansliet i ett formellt brevsvar till en svensk myndighet gjort en annan bedömning av situationen i Afghanistan. Myndighetens fråga gällde om det under hösten 2005 pågick en väpnad konflikt i Afghanistan, i synnerhet i området kring <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Av svaret från Utrikesdepartementet i januari 2007 framgår att Regeringskansliet gör bedömningen att det under 2005 förelåg en intern väpnad konflikt i Afghanistan.</P> <P class="p44 ft8">I efterföljande propositioner redogjorde regeringen för ett ständigt försämrat säkerhetsläge i landet, inklusive i de norra delarna, men talade inte om existensen av en väpnad konflikt i hela landet. Regeringens formuleringar i prop. 2009/10:38 från den 22 oktober 2009 angav, för första gången, att det rådde en intern väpnad konflikt i hela Afghanistan:</P> <P class="p204 ft43"><SPAN class="ft56">50</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2005/06:34.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">51</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2006/07:83.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31656x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Det internationella engagemanget i Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft16">Den interna väpnade konflikten i Afghanistan mellan den afghanska regeringen med stöd av internationell militär närvaro och taliban och andra regeringsfientliga grupper är fortsatt tydligast i de södra och östra delarna av landet […]<SPAN class="ft127">52</SPAN></P> <P class="p79 ft16">Situationen i norra Afghanistan skiljer sig fortfarande från den som råder i södra Afghanistan där läget präglas av en mer utbredd våldsanvändning. Skillnaden är också markant i relation till de områden i östra, västra och centrala Afghanistan där våldsdåd utförda av taliban och andra regeringsfientliga grupper är mer omfattande. I norra Afghanistan har dock en geografisk utökning skett av det område som omfattas av en högre nivå av våldsanvändning.<SPAN class="ft127">53</SPAN></P> <P class="p205 ft8">Regeringens Afghanistanstrategi från juli 2010 beskriver en eskalerande intern väpnad konflikt. Regeringen fortsatte att fram till 2014 betona att säkerhetsläget i norra Afghanistan var bättre än i de södra delarna av landet. Bedömningen av säkerhetsläget gick från att under 2011 utgöra en ”fortsatt svår säkerhetssituation” till att det 2012 förelåg en ”förbättrad säkerhetssituation” och under 2013 att säkerhetssituationen hade en ”förändrad karaktär” men var ”alltjämt utmanande”.<SPAN class="ft38">54</SPAN></P> <P class="p174 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft94">Otydlig karaktärisering av konflikten</SPAN></P> <P class="p117 ft8">De anförda exemplen visar att det tog lång tid innan den väpnade konflikten i Afghanistan offentligt betecknades som sådan av regeringen.</P> <P class="p63 ft8">Det kan noteras att regeringen i Norge kring 2005/2006 offentligt bedömde att det pågick en intern väpnad konflikt i hela Afghanistan.<SPAN class="ft38">55</SPAN></P> <P class="p91 ft8">Utredningen menar att regeringen betydligt tidigare borde ha talat om en intern väpnad konflikt i hela landet, alltså även i det område i norra Afghanistan som PRT:et i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif säkerhetsmässigt ansvarade för.</P> <P class="p206 ft43"><SPAN class="ft56">52</SPAN><SPAN class="ft100">Prop 2009/10:38.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">53</SPAN><SPAN class="ft101">Ibid.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">54</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2011/12:29; prop. 2012/13:41; prop. 2013/14:33.</SPAN></P> <P class="p67 ft43"><SPAN class="ft56">55</SPAN><SPAN class="ft42">Den norska Afghanistanutredningen menade att den norska regeringen redan tidigare borde ha bedömt att en intern väpnad konflikt förelåg i landet. </SPAN><SPAN class="ft61">En god alliert – Norge i Afghanistan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">2001–2014.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> </SPAN>NOU 2016:8.</P> <P class="p134 ft36">56</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <P class="p3 ft12">4 Målsättningar för engagemanget</P> <P class="p43 ft8">Sverige har gett ett humanitärt inriktat bistånd till projekt och program i Afghanistan sedan början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> särskilt genom Svenska Afghanistankommittén och delar av <NOBR>FN-systemet.</NOBR> Detta fortsatte under den tid som taliban styrde landet. När talibanregimen störtades hösten 2001 och säkerhetsrådet, i enlighet med Bonnöverenskommelsen i december 2001 etablerade en <NOBR>FN-mandaterad</NOBR> internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan, påbörjades en ny fas för det svenska engagemanget. Det kom att bli en del i det stora internationella engagemang som gradvis utvecklades. Sveriges målsättningar under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> har i huvudsak överensstämt eller sammanfallit med det internationella samfundets. Ett övergripande svenskt mål har varit att bidra till och ge stöd inom ramen för det internationella militära och civila engagemanget. Inom denna ram har Sverige betonat vissa målsättningar för de egna insatserna.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">4.1</SPAN><SPAN class="ft63">Internationella målsättningar 2001/2002</SPAN></P> <P class="p130 ft8">Bonnöverenskommelsen från den 5 december 2001 formulerade ett antal målsättningar för Afghanistan och det internationella stödet för de närmaste åren. Konferensdeltagarna var beslutna att ”den tragiska konflikten i landet skulle bringas till ett slut, och man skulle främja nationell försoning, fred, stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter”. Överenskommelsen var en konkret färdplan för en politisk process för de kommande åren som ”ett första steg mot etablerandet av en regering som skulle vara brett baserad, jämställdhetsinriktad, <NOBR>multi-etnisk</NOBR> och helt representativ”. Det var ”det afghanska folkets rätt att fritt bestämma sin egen politiska framtid i enlighet med principerna för islam, demokrati, pluralism och social rättvisa.”</P> <P class="p207 ft36">57</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31658x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Målsättningar för engagemanget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">I överenskommelsen bad deltagarna det internationella samfundet att sända en <NOBR>FN-mandaterad</NOBR> säkerhetsstyrka som skulle upprätthålla säkerheten i Kabul med omgivningar. Den internationella styrkan skulle också stödja interimsadministrationen när det gällde att etablera och träna nya afghanska säkerhets- och väpnade styrkor. Överenskommelsen uppmanade också</P> <P class="p199 ft16">FN och det internationella samfundet, särskilt givarländer och multilaterala institutioner, att bekräfta, stärka och verkställa utfästelser om stöd till återställande, återhämtning och återuppbyggnad av landet, i samarbete med interimsadministrationen.</P> <P class="p205 ft8">FN:s säkerhetsråd gav fullt stöd till Bonnöverenskommelsen i resolution 1383 den 6 december 2001. I resolution 1386 den 20 december samma år beslutade säkerhetsrådet om en internationell säkerhetsstyrka i enlighet med kapitel VII i <NOBR>FN-stadgan.</NOBR></P> <P class="p62 ft8">Knappt tre månader före Bonnöverenskommelsen hade president Bush den 11 september 2001 deklarerat det så kallade kriget mot terrorismen i ett tevesänt tal. Den 20 september sade Bush i kongressen att:</P> <P class="p208 ft16">Vårt krig mot terrorn börjar med <NOBR>al-Qaida,</NOBR> men det slutar inte där. Det kommer inte att upphöra förrän varje terroristgrupp med global räckvidd har hittats, stoppats och besegrats […] Varje nation i alla regioner har nu att göra ett val: antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna.<SPAN class="ft127">1</SPAN></P> <P class="p122 ft40">Det av USA deklarerade kriget mot terrorismen blev ett styrande motiv, som fick påtagliga effekter på genomförandet av det internationella engagemanget i Afghanistan.</P> <P class="p161 ft62"><SPAN class="ft62">4.2</SPAN><SPAN class="ft63">Svenska målsättningar 2001/2002</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Sverige hade sedan 1982 gett ett omfattande bistånd till Afghanistan där det övergripande målet varit att i enlighet med internationella humanitära principer främja afghanernas rätt till ett</P> <P class="p209 ft61"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Text: President Bush Addresses the Nation<SPAN class="ft43">. 2001. The Washington Post. www.washingtonpost.com/wpsrv/nation/specials/attacked/transcripts/bushaddress_092001. html. Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">2017-01-30.</SPAN></NOBR></P> <P class="p134 ft36">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31659x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td102"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p19 ft31">Målsättningar för engagemanget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">drägligt liv i samband med konflikter och återkommande naturkatastrofer.<SPAN class="ft38">2</SPAN></P> <P class="p11 ft8">Den nya landstrategin för utvecklingssamarbetet med Afghanistan <NOBR>2002–2004,</NOBR> som antogs i början av 2002, betonade att det övergripande målet var att minska fattigdomen. Andra viktiga mål var att främja en stabil utveckling i landet och hjälpa till att bygga upp infrastruktur och grundläggande sociala institutioner (utbildning och hälso- och sjukvård), bidra till utvecklandet av ett demokratiskt samhälle, samt stödja kvinnors ställning i samhället. Fred och politisk stabilitet sades vara grundläggande förutsättningar för verklig fattigdomsminskning, genuint utvecklingssamarbete och långsiktigt uthållig utveckling i Afghanistan. Stöd skulle ges till initiativ som hade potential att främja försoning och fredlig utveckling.<SPAN class="ft38">3</SPAN></P> <P class="p55 ft8">De första målsättningarna för det svenska bidraget till den internationella säkerhetsstyrkan (ISAF) hade flera komponenter. Enligt prop. 2001/02:60 den 20 december 2001 gällde det att, förutsatt ett existerande <NOBR>FN-mandat,</NOBR> bidra med en väpnad styrka om högst 45 personer under högst sex månader så att Afghanistans interimsadministration skulle kunna inleda sitt arbete i enlighet med Bonnöverenskommelsen, vilket var en förutsättning för en framtida fredlig utveckling. Ett förbättrat säkerhetsläge sades vara en förutsättning för att ett effektivt bistånd skulle kunna genomföras. Deltagandet i en fredsstyrka låg enligt propositionen i linje med Sveriges redan mycket omfattande engagemang i Afghanistan och skulle dessutom visa att Sverige aktivt var berett att ta ett ansvar för FN:s fredsarbete i landet.</P> <P class="p172 ft8">De svenska målsättningarna såväl biståndsmässigt som militärt låg således i praktiken inom de ramar som Bonnöverenskommelsen angav och som i stort stöddes av det internationella samfundet.</P> <P class="p211 ft61"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft42">Sida (2001): </SPAN>Erfarenhetsanalys Afghanistan <NOBR>1995–2000.</NOBR></P> <P class="p212 ft61"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft42">Utrikesdepartementet (2002): </SPAN>Country strategy for development cooperation with Afghanistan.</P> <P class="p121 ft36">59</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31660x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Målsättningar för engagemanget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft62"><SPAN class="ft62">4.3</SPAN><SPAN class="ft63">Ytterligare internationella målsättningar</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Efter Bonnprocessens slut 2005 tog det så kallade Afghanistanfördraget (Afghanistan Compact) vid i början av 2006 som en fortsatt överenskommelse mellan Afghanistan och det internationella samfundet för de kommande fem åren. Fördraget bekräftade målsättningarna från Bonnöverenskommelsen och fastställde tre viktiga och ömsesidigt förbundna områden för insatser: säkerhet; samhällsstyrning, rättsstat och mänskliga rättigheter; ekonomisk och social utveckling. Härutöver var bekämpandet av narkotikaverksamhet angeläget.</P> <P class="p62 ft8">Man deklarerade att säkerhet fordrade inte bara militära medel utan också god samhällsstyrning, rättvisa och en fungerande rättssektor, förstärkta av återuppbyggnad och utveckling. Demokratisk samhällsstyrning och skydd av mänskliga rättigheter var hörnstenar för uthålliga politiska framsteg. Den ekonomiska och sociala utvecklingen gällde infrastruktur och naturresurser, utbildning, hälsa, jordbruk, sociala skyddsnät och privatsektorutveckling.</P> <P class="p63 ft8">Genom utökningen av ISAF:s operationsområde till hela Afghanistan 2003 utvidgades också mandatet för den internationella säkerhetsstyrkan. ISAF skulle nu stödja de afghanska myndigheterna med att upprätthålla säkerheten i hela landet.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">4.4</SPAN><SPAN class="ft63">Ytterligare svenska målsättningar</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Under åren efter 2002 förekom mindre variationer av de svenska målsättningarna för engagemanget i Afghanistan. De formulerades i landstrategierna för utvecklingssamarbetet och i de återkommande propositionerna om ISAF. En strategi för hela det svenska engagemanget utarbetades under 2010.</P> <P class="p62 ft8">I den fjärde propositionen om ISAF, prop. 2003/04:71 den 15 april 2004, angavs att det var regeringens utgångspunkt att det svenska bidraget ”skall kunna stå till den internationella styrkans förfogande under flera års tid”. Det var första gången som regeringen förmedlade att den militära insatsen skulle ses i ett längre perspektiv.</P> <P class="p213 ft43"><SPAN class="ft46">4 </SPAN>S/RES/1510.</P> <P class="p68 ft36">60</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31661x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td102"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p19 ft31">Målsättningar för engagemanget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft40">I prop. 2006/07:83 den 15 mars 2007 om det fortsatta svenska deltagandet i den internationella säkerhetsstyrkan sade regeringen att:</P> <P class="p215 ft16">Sveriges bidrag till ISAF är en del av vårt breda engagemang för Afghanistans stabilisering och återuppbyggnad. Ett långsiktigt åtagande för ledningen för den regionala enheten för säkerhet och återuppbyggnad i <NOBR>Mazar-e-Sharif</NOBR> kan medverka till att bibehålla det relativa lugnet i norra Afghanistan. Ledningsansvaret stärker även Sveriges trovärdighet som truppbidragare till internationella krishanteringsinsatser samt vår förmåga att samverka under ledning av Nato.</P> <P class="p216 ft62"><SPAN class="ft62">4.5</SPAN><SPAN class="ft63">Övergripande svenska målsättningar 2010</SPAN></P> <P class="p217 ft8">En mer omfattande strategi togs fram år 2010. I strategin för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan från den 8 juli 2010 angav regeringen följande punkter som mål för Sveriges insatser i Afghanistan:</P> <P class="p203 ft16">Sveriges engagemang ska stärka Afghanistans förmåga att upprätthålla stabilitet och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter samt erbjuda sina invånare möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor och en rättvis och hållbar utveckling.</P> <P class="p218 ft16">Inom ramen för målet ovan kan Sverige, där så kan ske, också främja andra svenska utrikes- och säkerhetspolitiska, utvecklingspolitiska och nationella intressen.</P> <P class="p218 ft16">Sveriges engagemang ska ske i enlighet med folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt, samt stå i överensstämmelse med internationellt vedertagna etiska principer.</P> <P class="p219 ft10">Strategin angav vidare:</P> <P class="p220 ft16">Sveriges intressen att bidra till stabilisering och återuppbyggnad av Afghanistan är alltså en kombination av flera motiv, medmänsklighet och solidaritet med det afghanska folket, ett globalt ansvarstagande och mer traditionella säkerhetsintressen ingår som viktiga delar. Att dessa motiv låter sig förenas hänger samman med att de alla i grunden främjas av en positiv utveckling i Afghanistan.<SPAN class="ft127">5</SPAN></P> <P class="p221 ft61"><SPAN class="ft46">5 </SPAN><SPAN class="ft43">Utrikesdepartementet (2010): </SPAN>Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan.</P> <P class="p121 ft36">61</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31662x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Målsättningar för engagemanget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft62"><SPAN class="ft62">4.6</SPAN><SPAN class="ft63">Svenska målsättningar – en summering</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Det har förekommit variationer i svenska målsättningar men de har under engagemangets gång varit i huvudsak de samma. Utredningen väljer, utifrån studiet av officiella målbeskrivningar över tid, att summera målsättningarna för det svenska engagemanget i följande punkter:</P> <P class="p87 ft10">Minskad fattigdom</P> <P class="p90 ft10">Säkerhet och stabilitet</P> <P class="p90 ft10">Utveckling socialt och ekonomiskt</P> <P class="p87 ft10">Demokratiskt samhälle</P> <P class="p90 ft10">Kvinnors ställning stärkt</P> <P class="p222 ft8">Trovärdighet för och förmåga hos Sverige som deltagare i internationella insatser.</P> <P class="p198 ft8">Det svenska militära bidraget till ISAF förlades från 2004 i norra Afghanistan och de fyra provinserna inom <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Denna geografiska inriktning förstärktes när Sverige i mars 2006 övertog ledningen för <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Regeringen bedömde att Sverige genom ledarskapet för ett PRT hade ett så kallat särskilt ansvar för de fyra provinserna som detta PRT omfattade. Som en följd beslutade regeringen 2007 att en viss procentandel av biståndet skulle gå till de fyra provinserna i norr.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Svenska målsättningar för engagemanget har som en följd också varit särskilt gällande för de fyra provinserna i norra Afghanistan.</P> <P class="p62 ft8">De sammanfattande punkterna ovan stämmer i hög grad överens med den övergripande svenska målsättning som formulerades 2010. Utredningen tar därför sin utgångspunkt i denna målsättning i bedömningen av grad av måluppfyllnad. Bedömningen görs utifrån hur de militära insatserna, utvecklingssamarbetet samt de politiska och diplomatiska insatserna lyckats i att uppfylla de sex ovan nämnda punkterna. En samlad bedömning görs därefter för graden av måluppfyllnad gentemot det av regeringen 2010 angivna målet för engagemanget. Utredningen återkommer till denna bedömning i kapitel 11.</P> <P class="p223 ft43"><SPAN class="ft46">6 </SPAN>Se kapitel 6.</P> <P class="p68 ft36">62</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p3 ft12">5 Sveriges militära insatser</P> <P class="p224 ft8">Sverige bidrog med militär personal till ISAF från 2002 till utgången av 2014. De svenska styrkebidragen var i huvudsak grupperade i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, där Sverige från 2006 hade ledningsansvaret för ett Provincial Reconstruction Team (PRT). Som en följd av den interna väpnade konfliktens utveckling och det internationella samfundets övergripande inriktning har de svenska styrkebidragen gått från att vara stabiliserande till stridande och slutligen stödjande till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Utmaningar och problem har uppstått på grund av <NOBR>PRT-konceptets</NOBR> oklarheter och det sätt på vilket upprorsbekämpningen respektive kapacitetsuppbyggnaden av de afghanska säkerhetsstyrkorna genomfördes. Den säkerhetsmässiga utvecklingen i Afghanistan är nedslående. Insatserna har inneburit betydande ansträngningar i personal och kostnader. Sammanlagt har 8 024 svenskar tjänstgjort i den militära insatsen i Afghanistan. Fem svenska soldater och två afghanska tolkar i svensk tjänst har stupat. Ett <NOBR>30-tal</NOBR> svenska soldater har skadats.</P> <P class="p225 ft36">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31664x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft25">Sveriges militära insatser SOU 2017:16</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td104"><SPAN class="p19 ft66">Styrkebidrag till ISAF <NOBR>2002–2014</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td71"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td107"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td107"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p26 ft66">Kontingent</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p226 ft73">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p227 ft73">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p228 ft66">Storlek/Ram<SPAN class="ft72">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p229 ft66">År</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td71"><SPAN class="p226 ft73">tjänstgörande<SPAN class="ft72">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p230 ft73">befattningar<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p231 ft128">FB1</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td73"><SPAN class="p226 ft73">24</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td105"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td105"><SPAN class="p232 ft73">45</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p233 ft73">2002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FB2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p226 ft73">24</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">45</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p233 ft73">2002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p234 ft128">FS03</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p226 ft73">29</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">32</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73">45</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p233 ft73">2002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p234 ft128">FS04</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p226 ft73">31</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">30</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">45</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2002–2003</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p234 ft128">FS05</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p226 ft73">30</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">29</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">45</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p233 ft73">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p234 ft128">FS06</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p226 ft73">42</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">34</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73">45</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2003–2004</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p234 ft128">FS07</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p226 ft73">90</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">77</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">150</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p233 ft73">2004</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p234 ft128">FS08</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p226 ft73">109</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">109</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">150</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2004–2005</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS09</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p226 ft73">85</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">106</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p236 ft73">150</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p235 ft73">2005</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS10</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">168</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">209</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p236 ft73">150</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2005–2006</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS11</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">258</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">231</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">185/375</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73">2006</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS12</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p237 ft73">290</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">331</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73">185/375</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2006–2007</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS13</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">315</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">411</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">365/600</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73">2007</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS14</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">428</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">413</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">365/600</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2007–2008</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS15</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p237 ft73">479</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">372</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73">365/600</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p235 ft73">2008</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS16</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">441</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">367</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">500/855</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2008–2009</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS17</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">629</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">407</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">500/855</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73">2009</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS18</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p237 ft73">644</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">494</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73">500/855</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2009–2010</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS19</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">770</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">521</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">500/855</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS20</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">729</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">547</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">500/855</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2010–2011</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS21</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p237 ft73">662</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">579</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73">500/855</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p235 ft73">2011</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS22</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">590</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">579</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">500/855</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2011–2012</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS23</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">637</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">576</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73"><NOBR>500-400/855</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73">2012</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS24</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p237 ft73">693</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">462</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73"><NOBR>400-300/785</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p233 ft73"><NOBR>2012–13</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS25</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">548</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">350</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73"><NOBR>400-300/785</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73">2013</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS26</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p237 ft73">572</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p230 ft73">300</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p232 ft73">300/600</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p235 ft73"><NOBR>2013–2014</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p231 ft128">FS27</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p226 ft73">33</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p230 ft73">48</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p232 ft73">300/600</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p235 ft73">2014</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft130"><SPAN class="ft129">Källa: </SPAN>Försvarsmaktens underlag till utredningen, <NOBR>ISAF-propositioner</NOBR> <NOBR>2001–2014.</NOBR></P> <P class="p239 ft67"><SPAN class="ft92">1</SPAN><SPAN class="ft131">Antal tjänstgörande i respektive kontingent.</SPAN></P> <P class="p240 ft133"><SPAN class="ft92">2</SPAN><SPAN class="ft132">Antal befattningar i respektive kontingent från Försvarsmaktens underlag. Dessa siffror innehåller även befattningar som bemannats av Finland. Från FS25 redovisas enbart det svenska styrkebidraget till NBTSU.</SPAN></P> <P class="p241 ft82"><SPAN class="ft134">3</SPAN><SPAN class="ft135">Från </SPAN><NOBR>ISAF-propositionen</NOBR> hösten 2005 sökte regeringen bemyndigande för en <SPAN class="ft78">ram </SPAN>som var tillräcklig för att tillfälligt kunna förstärka eller evakuera styrkan. En indikativ <SPAN class="ft78">storlek </SPAN>på det faktiska bidraget</P> <P class="p242 ft67">angavs också. Före 2005 angavs <SPAN class="ft136">ram </SPAN>och <SPAN class="ft136">storlek </SPAN>som ett.</P> <P class="p243 ft36">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31665x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft138"><SPAN class="ft62">5.1</SPAN><SPAN class="ft137">ISAF:s uppdrag och Sveriges deltagande från 2002</SPAN></P> <P class="p57 ft40">ISAF:s uppdrag var, i enlighet med säkerhetsrådets resolution 1386 från den 20 december 2001, att upprätthålla säkerheten i Kabul med omnejd. Säkerhetsrådet formulerade mandatet:</P> <P class="p245 ft16">Godkänner, som förutsågs i bilaga 1 till Bonnöverenskommelsen, att för 6 månader etablera en internationell säkerhetsstyrka för att bistå den afghanska interimsadministrationen att upprätthålla säkerheten i Kabul med omnejd, så att såväl den afghanska interimsadministrationen som Förenta nationernas personal kan verka i en säker miljö.”<SPAN class="ft127">1</SPAN></P> <P class="p246 ft8">ISAF hade enligt resolutionen rätt till våldsanvändning enligt kapitel VII om fredsframtvingande åtgärder i <NOBR>FN-stadgan:</NOBR></P> <P class="p247 ft16">Fastställer att situationen i Afghanistan fortfarande utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet,</P> <P class="p248 ft16">Agerar av dessa skäl under kapitel VII i Förenta Nationernas stadga, Bemyndigar de medlemsstater som deltar i den internationella säkerhetsstyrkan att vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sitt man-</P> <P class="p249 ft16">dat;<SPAN class="ft127">2</SPAN></P> <P class="p250 ft8">Eventuell våldsanvändning skulle vara proportionell i förhållande till insatsens mandat och måste också respektera mänskliga rättigheter och i tillämpliga fall internationell humanitär rätt. <SPAN class="ft38">3</SPAN></P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft94">Sverige i Kabul </SPAN><NOBR>2002–2004</NOBR></P> <P class="p251 ft8">Den 18 januari 2002 bemyndigade riksdagen regeringen att sända en väpnad styrka om högst 45 personer till ISAF. Beslutet föregicks av kontakter med Storbritannien som skulle leda styrkan och av svenskt deltagande vid insatsens styrkegenereringskonferenser.</P> <P class="p44 ft40">Skälet för ett deltagande i ISAF var att ett svenskt styrkebidrag skulle bidra till säkerheten i Kabul och därmed ge stöd till genomförandet av Bonnöverenskommelsen. Det svenska styrkebidraget var</P> <P class="p252 ft43"><SPAN class="ft41">1</SPAN><SPAN class="ft42">S/RES/1386 (2001). Utredningens översättning från den engelska texten.</SPAN></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft44">S/RES/1386 (2001). Utredningens översättning från den engelska texten.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft42">Ibid.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">65</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31666x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">också uttryck för solidaritet med USA efter terrorattackerna den 11 september och en markering att Sverige värnar kollektiv säkerhet.</P> <P class="p62 ft8">Det svenska styrkebidraget började verka i Kabul i januari 2002. Styrkan bestod av en specialförbandsenhet ur Särskilda skyddsgruppen (SSG) och sedermera av Insatskompaniet (IK) ur fallskärmsjägarskolan. Den huvudsakliga uppgiften var underrättelseverksamhet och samverkan.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P> <P class="p62 ft8">De efterföljande svenska kontingenterna i Afghanistan benämndes <SPAN class="ft9">Fortsättningsstyrka </SPAN>(FS). Från september 2002 bestod det svenska styrkebidraget av en militär enhet för <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan, en så kallad <NOBR>CIMIC-enhet.</NOBR> <NOBR>CIMIC-enheten</NOBR> hade i uppgift att samverka med nationella och internationella civila aktörer i syfte att bidra till ISAF:s målsättning att skapa säkerhet i Kabul. <SPAN class="ft38">5</SPAN></P> <P class="p63 ft40">Insatsen i ISAF i denna form avslutades i februari 2004. Under en del av 2004 bidrog Sverige enbart med stabs- och samverkanspersonal till ISAF i Kabul.</P> <P class="p253 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft94">ISAF:s utvidgade geografiska uppdrag och </SPAN><NOBR>PRT-modellen</NOBR></P> <P class="p117 ft40">Säkerhetsrådets resolution 1510 från den 13 oktober 2003 utvidgade ISAF:s uppdrag till hela Afghanistan. Säkerhetsrådet formulerade mandatet:</P> <P class="p78 ft16">Godkänner utvidgning av mandatet för den internationella stödjande säkerhetsstyrkan för att, i den utsträckning som resurserna tillåter, stödja den afghanska övergångsregeringen och dess efterföljare i upprätthållandet av säkerhet i Afghanistan utanför Kabul med omnejd, så att såväl afghanska myndigheter som Förenta nationernas personal och annan civil internationell personal som särskilt är engagerad i humanitära ansträngningar och återuppbyggnad, kan verka i en säker miljö, och för att erbjuda säkerhetsstöd för utförandet av andra uppgifter till stöd för Bonnöverenskommelsen<SPAN class="ft127">6</SPAN></P> <P class="p254 ft99"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft95">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Sveriges bidrag till ISAF <NOBR>2002-201</NOBR> – en insatshistorik: en rapport från INS ERF ANA<SPAN class="ft96">. Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft42">Se kapitel 9 om </SPAN><NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan och begreppet CIMIC.</P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft42">S/RES/1510. Utredningens översättning från engelska texten.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31667x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft8">ISAF:s numerär var begränsad. Det var ett skäl till att tillämpa det så kallade <NOBR>PRT-konceptet</NOBR> för den gradvisa expansionen till hela landet. Konceptet hade börjat användas inom OEF när den amerikanska interventionen skulle inriktas mot återuppbyggnad<SPAN class="ft38">7 </SPAN>och USA etablerade de tre första PRT i början av 2003 i provinserna Gardez, Bamyan och Kunduz.<SPAN class="ft38">8 </SPAN><NOBR>PRT-konceptet</NOBR> var en ny konstruktion men liknande koncept hade använts i Algeriet av Frankrike, i Vietnam av USA<SPAN class="ft38">9 </SPAN>och i Afghanistan av Sovjetunionen.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Modellen integrerade militära och civila komponenter i en enhet under en ledarnation. Detta antogs ge synergieffekter, vilket förmodades avhjälpa bristen på större militära resurser.</P> <P class="p12 ft8">ISAF övertog existerande PRT från OEF med början på senhösten 2003 och etablerade successivt nya PRT. Expansionen av ISAF började i norra Afghanistan under 2004, i västra under 2005 och slutligen i södra och östra delarna av landet under 2006.<SPAN class="ft38">11</SPAN></P> <P class="p55 ft8">PRT:s uppdrag var att ge stöd till den afghanska regeringen, skapa en stabil och säker miljö i ett geografiskt område och möjliggöra säkerhetssektorreformer och återuppbyggnadsinsatser.<SPAN class="ft38">12 </SPAN>Verksamheten skulle följa afghanska prioriteringar och alla aktiviteter skulle sträva mot ökad stabilitet och bättre förmåga till samhällsstyrning hos afghanska myndigheter. PRT var underställda ISAF i sina militära delar. ISAF hade tre operationslinjer: säkerhet; samhällsstyrning; utveckling. Upprätthållandet av säkerhet var ISAF:s ansvar och det skulle göra det möjligt för andra aktörer att stödja samhällsstyrning och utveckling. De civila delarna av PRT var inte underställda ISAF utan respektive nationella myndigheter.</P> <P class="p112 ft45"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft44">Stapleton, Barbara J. (2007): ”A MEANS TO WHAT END? WHY PRTS ARE PERIPHERAL TO THE BIGGER POLITICAL CHALLENGES IN AFGHANISTAN</SPAN><SPAN class="ft64">”</SPAN>. Journal of Military and Strategic Studies. Fall 2007. Vol. 10. Issue 1.</P> <P class="p138 ft45"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft44">Driest, Peter (2014): ”Provincial Reconstruction Teams as elements of OEF and ISAF: The development of an operational tool to stabilize Afghanistan”, s. </SPAN><NOBR>31–49,</NOBR> i Chiari, Bernard (ed.) (2014): <SPAN class="ft64">From Venus to Mars?: provincial reconstruction teams and the European military experience in Afghanistan, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">2001-2014</SPAN>.</NOBR> Freiburg. Rombach Verlag KG.</P> <P class="p256 ft43"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft42">Ibid.</SPAN></P> <P class="p138 ft64"><SPAN class="ft56">10</SPAN><SPAN class="ft44">Giustozzi, Antonio (2015): </SPAN>The army of Afghanistan: a political history of a fragile institution<SPAN class="ft45">. London. Hurst.</SPAN></P> <P class="p138 ft64"><SPAN class="ft56">11</SPAN><SPAN class="ft44">Rynning, Sten (2012). </SPAN>NATO in Afghanistan: the liberal disconnect<SPAN class="ft45">. Stanford, Calif.: Stanford University Press.</SPAN></P> <P class="p138 ft96"><SPAN class="ft56">12</SPAN><SPAN class="ft95">”Provincial Reconstruction Teams (PRTs) will assist The Islamic Republic of Afghanistan to extend its authority, in order to facilitate the development of a stable and secure environment in the identified area of operations, and enable Security Sector Reform (SSR) and reconstruction efforts.” (NATO (2009): </SPAN><SPAN class="ft99">ISAF Provincial Reconstruction Team (PRT) Handbook Edition 4).</SPAN></P> <P class="p257 ft36">67</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31668x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">De riktlinjer som fanns för PRT grundades på ett antaget samband mellan säkerhet och utveckling, <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkans synergieffekt och teoretiska utgångspunkter för <NOBR>COIN-konceptet.<SPAN class="ft38">13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>Den närmare utformningen av varje PRT och dess verksamhet överlämnades till respektive ledarnation.<SPAN class="ft38">14</SPAN></P> <P class="p258 ft138"><SPAN class="ft62">5.2</SPAN><SPAN class="ft137">Styrkebidragen till det brittiskledda </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR> <NOBR>2004–2006</NOBR></P> <P class="p259 ft13"><SPAN class="ft13">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft94">Svenska överväganden</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Från juni 2004 bidrog Sverige till det brittiskledda PRT:t i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Sverige hade fått förfrågningar om att bidra till ett PRT från både USA och Storbritannien. Det fanns på svensk sida en försiktigt positiv hållning eftersom PRT sågs som ett lämpligt uttryck för den ambitionshöjning som Sverige var beredd att genomföra.</P> <P class="p63 ft8">Försvarsmakten och Regeringskansliet övervägde ett antal olika varianter för svenskt deltagande i ett PRT både vad gäller geografisk placering och vem som skulle ha ledningsansvar. Resonemang fördes kring ett svenskt PRT, ett nordiskt PRT eller ett <NOBR>EU-PRT</NOBR> och enbart inom ISAF:s ram.<SPAN class="ft38">15 </SPAN>Risken för icke önskvärd civilmilitär sammanblandning hade noterats.</P> <P class="p63 ft8">De nordiska länderna förde diskussioner om ett gemensamt PRT och i början av 2004 genomfördes en nordisk rekognosceringsresa till Jalalabad och <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Upplägget i det av Storbritannien ledda PRT i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif överensstämde med svensk syn på fredsfrämjande insatser vad gäller lätt utrustning och förtroendeskapande uppträdande. Sverige hade också sedan insatserna på Balkan på 1990- talet ett välutvecklat samarbete med Storbritannien och en samsyn när det gällde militär krishantering. De nordiska länderna hade i detta läge inte förmåga att själva leda ett PRT varför man inriktade sig på att bidra till det av Storbritannien ledda <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Att PRT-</P> <P class="p260 ft96"><SPAN class="ft56">13</SPAN><SPAN class="ft95">Tham Lindell, Magdalena – Hull Wiklund, Cecilia (2011): </SPAN><SPAN class="ft99">Jakten på synergin. Erfarenheter av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft99">civil-militär</SPAN></NOBR><SPAN class="ft99"> samverkan i PRT </SPAN><NOBR><SPAN class="ft99">Mazar-e</SPAN></NOBR><SPAN class="ft99"> Sharif</SPAN>. Stockholm. FOI.</P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">14</SPAN><SPAN class="ft100">FOI (2010): </SPAN><SPAN class="ft61">Utvärdering av PRT MeS</SPAN>. Stockholm. FOI.</P> <P class="p67 ft43"><SPAN class="ft56">15</SPAN><SPAN class="ft42">Det gjordes bedömningar om lämpligheten att delta eller att leda ett PRT i flera provinser och orter. Några av dessa var Kunduz, Charikar, Bamiyan, Herat, Jalalabad, MeS, Gardez och Kandahar.</SPAN></P> <P class="p134 ft36">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31669x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">MeS var ett relativt lugnt område var en bidragande faktor till det senare beslutet.</P> <P class="p44 ft8">Regeringen sökte och fick i april 2004 riksdagens medgivande för ett fortsatt bidrag till ISAF med en väpnad styrka om högst 150 personer för att ingå i ett PRT.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>Regeringen beslutade den 27 maj att den svenska styrkan skulle grupperas till <NOBR>PRT-MeS,</NOBR> vilket skedde i juni 2004.</P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Verksamheten i det brittiskledda </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR></P> <P class="p193 ft8"><NOBR>PRT-MeS</NOBR> var i sina militära delar uppbyggt kring så kallade militära observationsgrupper (Military Observation Teams, MOT). Dessa var mindre patruller med uppgift att bidra med en säkerhetshöjande närvaro och samverka med lokala makthavare i <NOBR>PRT-provinserna.</NOBR> Sverige bidrog genom att bemanna två MOT samt en snabbinsatsstyrka. Därtill tillhandahöll Sverige tidvis transportflygplan till ISAF.<SPAN class="ft38">17</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Den 25 november 2005 utsattes ett svenskt fordon för en stridshandling i form av en fjärrutlöst vägbomb. Som en följd av detta stupade två svenska soldater. En svensk soldat och en lokalanställd tolk skadades.<SPAN class="ft38">18</SPAN></P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft94">De fyra </SPAN><NOBR>PRT-provinserna</NOBR></P> <P class="p251 ft8">De fyra provinser som utgjorde <NOBR>PRT-MeS</NOBR> ansvarsområde var och är sinsemellan mycket olika och den miljö som Sverige verkade i var politiskt och säkerhets- och utvecklingsmässigt mångfacetterad.</P> <P class="p44 ft8">Balkh, Jowzjan, Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul har en sammanlagd yta på cirka 56 000 kvadratkilometer. Området är nästan dubbelt så stort som Småland. Kosovo, där en militär krishanteringsinsats har genomförts under samma tid, har en yta på 11 000 kvadratkilometer.</P> <P class="p44 ft8">De fyra provinserna har en sammanlagd befolkningsmängd på uppskattningsvis 2,6 miljoner invånare. Balkh är den största provinsen med ungefär 1,3 miljoner invånare. Största stad är <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, Afghanistans tredje största stad med uppskattningsvis mellan</P> <P class="p261 ft43"><SPAN class="ft56">16</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2003/04:71.</SPAN></P> <P class="p138 ft64"><SPAN class="ft56">17</SPAN><SPAN class="ft44">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Sveriges bidrag till ISAF <NOBR>2002-2014</NOBR> – en insatshistorik: en rapport från INS ERF ANA<SPAN class="ft45">. Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">18</SPAN><SPAN class="ft100">Ibid.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31670x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p262 ft8">550 000 och 700 000 invånare. Staden är ekonomiskt centrum i norra Afghanistan.<SPAN class="ft38">19 </SPAN>I de norra delarna av området börjar den centralasiatiska stäppen och i söder ligger bergskedjan Hindu Kush. I norr gränsar området till Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan, i väster till provinsen Faryab, i söder till provinserna Ghor och Bamyan samt i öster till provinserna Baghlan och Kunduz.</P> <P class="p63 ft8">Under inbördeskriget i Afghanistan på <NOBR>1990-talet</NOBR> var <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif plats för strider mellan taliban, krigsherren Dostum<SPAN class="ft38">20</SPAN>, Norra alliansen och andra väpnade grupperingar. Kontrollen över staden skiftade flera gånger och omfattande övergrepp begicks av alla parter. När USA och OEF intervenerade i landet under hösten 2001 var <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif den första större staden att intas av Norra alliansen. Även då förekom omfattande övergrepp, bland annat dödades hundratals eller tusentals tillfångatagna talibaner.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>Situationen efter den internationella interventionen präglades av maktkamp och regelrätta strider mellan krigsherrarna Dostum och Atta<SPAN class="ft38">22 </SPAN>om kontroll över området. Det brittiskledda <NOBR>PRT-MeS</NOBR> och UNAMA lyckades stävja konflikten under 2003. Atta utnämndes 2004 till guvernör i Balkh av president Karzai.</P> <P class="p63 ft8">Guvernör Atta blev områdets starke man. Han har setts som en ”stabiliserande” faktor i en relativt välskött provins med ekonomisk tillväxt, samtidigt som han genom sin ställning och sina auktoritära metoder har tillskansat sig stora rikedomar genom inblandning i näringsliv och smuggling. Atta har haft kontroll över delar av säkerhetsstyrkorna i området och även förfogat över egen milis som har gjort sig skyldiga till diverse övergrepp.<SPAN class="ft38">23 </SPAN>Atta har inte nämnvärt besvärats eller utmanats av den internationella närvaron och av PRT- MeS. Han är en krigsherre som inordnat sig på en formell position i ett nytt politiskt system.</P> <P class="p260 ft45"><SPAN class="ft56">19</SPAN><SPAN class="ft44">Goverment of the Islamic Republic of Afghanistan (2015): </SPAN><SPAN class="ft64">The State of Afghan Cities 2015</SPAN>. Volume one. Kabul. GoIRA; The Asia Foundation (2008): <SPAN class="ft64">Afghanistan in 2008: A Survey of the Afghan People. </SPAN>Kabul. The Asia Foundation, AINA.</P> <P class="p67 ft45"><SPAN class="ft56">20</SPAN><SPAN class="ft44">Abdul Rashid Dostum är en krigsherre med maktbas i Jowzjan och uzbekiska områden i norra Afghanistan. Han är ledare för den politiska rörelsen Jombesh, tidigare general i den afghanska armén under den sovjetiska interventionen och var en del i den koalition som 2001 besegrade taliban. Han är i dag vicepresident i Afghanistan.</SPAN></P> <P class="p263 ft43"><SPAN class="ft56">21</SPAN><SPAN class="ft100">I den så kallade </SPAN><NOBR>Dasht-i-Leili-massakern.</NOBR> Dödstalen är osäkra.</P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">22</SPAN><SPAN class="ft101">Atta Mohammad Noor.</SPAN></P> <P class="p67 ft61"><SPAN class="ft56">23</SPAN><SPAN class="ft42">Human Rights Watch (2015): “</SPAN>Today We Shall All Die” Afghanistan’s Strongmen and the Legacy of Impunity<SPAN class="ft43">.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31671x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Inledningsvis var säkerhetsläget i norr relativt lugnt och hot kom främst från kriminella aktörer, lokala maktspelare och från personer inblandade i narkotikasmuggling. Samtidigt led provinserna brist på god samhällsstyrning, lag och ordning. Urbana områden, främst i Balkh och Jowzjan, såg en delvis positiv ekonomisk utveckling medan det på landsbygden, särskilt i Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul, rådde extrem fattigdom.<SPAN class="ft38">24</SPAN></P> <P class="p44 ft8">Säkerhetsläget i de fyra provinserna förvärrades över tid. När taliban blev hårt ansatta av ISAF i södra Afghanistan ökade de sin närvaro i landets norra delar. Norra Afghanistan ökade också i strategisk vikt då mycket av ISAF:s transporter kom att gå genom norr. Den amerikanska militära närvaron växte. Upprorsbekämpningen från OEF:s och andra aktörers sida, inklusive ISAF, ökade i landets norra delar.</P> <P class="p11 ft8">Säkerhetsmässigt fanns det två huvudsakliga problemområden som <NOBR>PRT-MeS</NOBR> kom att agera i. Det ena var området väster om <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, i distrikten Chimtal och Char Bolak, som kallades <SPAN class="ft9">West of MeS (WoM), </SPAN>och det andra var det som kallades <NOBR><SPAN class="ft9">Tri-Provin-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> cial Area (TPA)</SPAN>, ett område som spände över gränserna till provinserna Jowzjan, Faryab och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul, med tyngdpunkt i distrikten Qush Tepa och Darzab. I dessa områden genomfördes flera av de svenska kontingenternas och ANSF:s operationer.</P> <P class="p264 ft138"><SPAN class="ft62">5.3</SPAN><SPAN class="ft137">Svenskt ledningsansvar för </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR> <NOBR>2006–2010</NOBR></P> <P class="p265 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">Svenska överväganden</SPAN></P> <P class="p57 ft8">Frågan om ett eventuellt svenskt ledningsansvar för ett PRT fanns med redan från början i övervägandena om PRT. Försvarsmakten konstaterade under hösten 2004 i ett svar på en anmodan från Försvarsdepartementet att Sverige skulle kunna ta över ledningsansvaret för <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Under början av 2005 ska både Storbritannien och USA ha framfört önskemål om ett svenskt ledningsansvar för PRT-</P> <P class="p266 ft61"><SPAN class="ft46">24 </SPAN><SPAN class="ft43">The Asia Foundation (2008): </SPAN>Afghanistan in 2008: A Survey of the Afghan People. <SPAN class="ft43">Kabul. The Asia Foundation, AINA.</SPAN></P> <P class="p121 ft36">71</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31672x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">MeS. En förfrågan kom också från Natos näst högste militära chef<SPAN class="ft38">25 </SPAN>i februari 2005.</P> <P class="p63 ft8">Det var tidigt känt att Storbritannien hade för avsikt att omgruppera sin styrka i norr till de södra delarna av landet när ISAF utvidgades dit, vilket formellt beslutades i december 2005. Det fanns även intresse från Turkiet att överta ledningen för det brittiska PRT:et men det blev ledning från de nordiska länderna.<SPAN class="ft38">26</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Beredningen av ärendet om ett svenskt övertagande av ledningen pågick under 2005. Den 22 juni 2005 anmodades Försvarsmakten av Försvarsdepartementet att planera för ett övertagande. Under hösten 2005 lämnade regeringen en proposition om fortsatt deltagande i ISAF till riksdagen.<SPAN class="ft38">27 </SPAN>I prop. 2005/06:34 föreslog regeringen att Sverige skulle ställa en väpnad styrka om högst 375 personer till ISAF:s förfogande. Regeringen angav att man avsåg att ta över ledningsansvaret för <NOBR>PRT-MeS</NOBR> och att detta skulle kräva en svensk styrka om cirka 185 personer. Ramen om 375 personer tillkom för att möjliggöra evakuerings- och förstärkningsinsatser. Riksdagen biföll regeringens förslag och regeringen beslutade den 26 januari 2006 att Sverige skulle åta sig ledningsansvaret för <NOBR>PRT-MeS</NOBR> från den 15 mars samma år.</P> <P class="p91 ft8">Det utvidgade militära engagemanget i Afghanistan låg i linje med den försvarspolitiska inriktningen från 2004 som lade tonvikt vid internationella insatser. Försvarsmakten bedömde att ledningsansvaret för <NOBR>PRT-MeS</NOBR> skulle ge nyttiga erfarenheter för myndigheten. Det skulle också bidra till stabilitet och återuppbyggnad i regionen.</P> <P class="p267 ft99"><SPAN class="ft56">25</SPAN><SPAN class="ft117">Deputy Supreme Allied Commander Europé (DSACEUR)</SPAN><SPAN class="ft96">, ställföreträdaren till Natos högste militära befattningshavare.</SPAN></P> <P class="p67 ft45"><SPAN class="ft56">26</SPAN><SPAN class="ft44">Honig, Jan Willem – Käihkö, Ilmari (2014): ”The likely lads: The Joint </SPAN><NOBR>Swedish-Finnish</NOBR> PRT in <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif” i Chiari, Bernard (ed.) (2014): <SPAN class="ft64">From Venus to Mars?: provincial reconstruction teams and the European military experience in Afghanistan, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">2001-2014</SPAN>.</NOBR> Freiburg. Rombach Verlag KG.</P> <P class="p239 ft43"><SPAN class="ft56">27</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2005/06:34.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">72</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31673x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft94">Verksamheten i </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR></P> <P class="p95 ft8"><NOBR>PRT-MeS</NOBR> ingick i det av Tyskland ledda norra regionala kommandot, <SPAN class="ft9">Regional Command North </SPAN><NOBR>(RC-N)<SPAN class="ft38">28</SPAN>,</NOBR> inom ISAF. Den svenska militären förlades till den förläggning, <SPAN class="ft9">Camp Northern Lights </SPAN>i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, som Sverige byggde som del av insatsen. Man förfogade också över så kallade provinskontor, <SPAN class="ft9">Provincial Offices </SPAN>(PO), i de tre andra provinserna. Kärnan i den militära verksamheten var säkerhetsskapande närvaro i de fyra provinserna genom militära observationsteam, MOT. De svenska kontingenterna roterade var sjätte månad.</P> <P class="p12 ft8">Storbritannien hade som tidigare ledarnation för <NOBR>PRT-MeS</NOBR> inriktat sig på säkerhetssektorreformer. Man hade, tillsammans med UNAMA, lyckats förhindra en väpnad konfrontation mellan krigsherrarna Atta och Dostum. Den brittiska ledningsgruppen hade bestått av personal från militären, utrikesministeriet (FCO) och biståndsmyndigheten (DFID).</P> <P class="p11 ft8">Det svenskledda <NOBR>PRT-MeS</NOBR> fick en påtaglig militär tyngdpunkt och prägel. Sverige hade visserligen några politiska samt polis- och utvecklingsrådgivare<SPAN class="ft38">29 </SPAN>på plats, men de var få, och luckor i bemanningen uppstod vid flera tillfällen. I enlighet med det av ISAF fastställda <NOBR>PRT-konceptet</NOBR> var dessa rådgivare inte underställda ISAF. I praktiken fokuserade Sverige på säkerhet genom den militära närvaron, och tonade ner de två övriga operationslinjerna samhällsstyrning och utveckling.<SPAN class="ft38">30</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Guvernör Atta kritiserade ofta och gärna, när det passade honom, att ledningen för svenska PRT inte hade egna resurser att stödja olika projekt som han gärna ville se, trots att det i själva PRT- konceptet inte fanns något åtagande att ledarnationen skulle stå för sådana insatser. Grundtanken var ju att genom närvaro skapa en situation i vilken andra aktörer, både afghanska och internationella, kunde utveckla insatser till stöd för samhällsstyrning och utveckling.</P> <P class="p44 ft40">En följd av det svenska upplägget blev att den resursstarka militära delen av PRT tenderade att blanda sig i utvecklingsfrågor i</P> <P class="p268 ft45"><SPAN class="ft56">28</SPAN><SPAN class="ft44">ISAF var inledningsvis indelat i fem så kallade </SPAN><SPAN class="ft64">regional commands (RC)</SPAN>för norr <NOBR>(RC-N),</NOBR> söder <NOBR>(RC-S),</NOBR> öst <NOBR>(RC-E),</NOBR> väst <NOBR>(RC-W)</NOBR> och Kabul <NOBR>(RC-C).</NOBR> Senare tillkom ett ytterligare för sydväst <NOBR>(RC-SW).</NOBR></P> <P class="p269 ft96"><SPAN class="ft56">29</SPAN><SPAN class="ft95">Som en ögonblicksbild hade Sverige hösten 2009 en politisk rådgivare och tre utvecklingsrådgivare vid </SPAN><NOBR>PRT-MeS.</NOBR></P> <P class="p270 ft43"><SPAN class="ft56">30</SPAN><SPAN class="ft100">FOI (2010): </SPAN><SPAN class="ft61">Utvärdering av PRT MeS</SPAN>. Slutrapport. <NOBR>FOI-RH-0951-SE.</NOBR></P> <P class="p71 ft36">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31674x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">provinserna samt sköta kontakter med civila afghanska myndigheter. Militären uttryckte önskemål om att ha tillgång till mer civila biståndsmedel och resurser, vilket bidrog till friktion mellan SIDA och Försvarsmakten.<SPAN class="ft38">31</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Säkerhetsläget i norra Afghanistan försämrades gradvis. De svenska kontingenterna var fram till 2008 inblandade i sju stridskontakter.<SPAN class="ft38">32 </SPAN>Under denna tid hade de svenska kontingenternas storlek ökat, se tabell 5.1 och 5.2.</P> <P class="p271 ft138"><SPAN class="ft62">5.4</SPAN><SPAN class="ft137">Fortsatt ledningsansvar och </SPAN><NOBR>SCR-funktionen</NOBR> <NOBR>2010–2012</NOBR></P> <P class="p272 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">SCR-funktionen</SPAN></NOBR></P> <P class="p73 ft8">Regeringen angav hösten 2009 att man avsåg att vid <NOBR>PRT-MeS</NOBR> inrätta en civil funktion för samordning av de svenska insatserna och för kontakterna med afghanska myndigheter.<SPAN class="ft38">33 </SPAN>Denna funktion, en <SPAN class="ft9">Senior Civilian Representative </SPAN>(SCR), kom på plats i juni 2010. Den seniora civile representanten skulle vara en civil motsvarighet till den militära chefen och ansvara för övergripande politisk ledning, den civila personalen och biståndsverksamhet. Till sitt förfogande hade SCR <NOBR>politiska-,</NOBR> utvecklings- och polisrådgivare, och ingick i PRT:s ledningsgrupp. Organisatoriskt var funktionen en del av ambassaden i Kabul, men i praktiken blev den fristående. Den civile representanten var inte en del av ISAF. Tre personer kom att inneha uppdraget mellan 2010 och 2014.</P> <P class="p62 ft8">Sverige ökade de civila insatserna samtidigt som det internationella militära engagemanget i sina dåvarande former började minskas. Bakgrunden var för svensk del bland annat överenskommelsen efter valet hösten 2010 mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om Sveriges fortsatta engagemang i Afghanistan. I denna sades att Sverige skulle fortsätta stärka olika civila insatser i Afghanistan, med betoning i norr.<SPAN class="ft38">34</SPAN></P> <P class="p273 ft43"><SPAN class="ft56">31</SPAN><SPAN class="ft100">Se kapitel 10.</SPAN></P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft56">32</SPAN><SPAN class="ft101">INS ERF ANA (2015). </SPAN>Taktiska och stridstekniska erfarenheter Afghanistan <NOBR>2009–2012.</NOBR></P> <P class="p66 ft45">Stockholm: Försvarsmakten, Högkvarteret.</P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">33</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2009/10:38.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">34</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2010/11:35.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">74</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31675x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Beslutet att etablera <NOBR>SCR-funktionen</NOBR> var ett första steg mot en civil ledning av <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Den nya funktionen blev dock inte förankrad på ett adekvat sätt i UD:s organisation och fick under den första tiden otillräckligt administrativt stöd och ledning hemifrån.</P> <P class="p274 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft94">Verksamheten i </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR></P> <P class="p95 ft8">ISAF, för svensk del inbegripet <NOBR>PRT-MeS,</NOBR> kom från 2008/2009 att i ökad utsträckning inrikta sig på upprorsbekämpning (<SPAN class="ft9">Counter insurgency – COIN</SPAN>) respektive träning och rådgivning av de afghanska säkerhetsstyrkorna, ANSF. Antalet utbildnings- och samverkansgrupper, (Operational Mentor and Liaison Teams, OMLT) ökade, och de militära observationsgrupperna (Military Observation Teams, MOT) fasades successivt ut till förmån för en kontingentsstruktur liknande en lätt manöverbataljon. Närvaro i hela regionen prioriterades ner och inriktades i stället mot särskilda områden och befolkningscentra, särskilt de tidigare nämnda problemområdena. Antalet stridskontakter för de svenska kontingenterna ökade markant och nådde en topp under 2010.</P> <P class="p275 ft66">Tabell 5.2 <NOBR>PRT-MeS:</NOBR> Stridskontakter, stupade och skadade<SPAN class="ft72">1</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr12 td111"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p276 ft66"><NOBR>–2008</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p20 ft66">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p25 ft66">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p20 ft66">2011</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p20 ft66">2012</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p20 ft66">2013</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p277 ft66">Summa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p19 ft76">Stridskontakter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td116"><SPAN class="p276 ft76">7</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td117"><SPAN class="p20 ft76">32</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td116"><SPAN class="p20 ft76">71</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td116"><SPAN class="p20 ft76">54</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td116"><SPAN class="p20 ft76">23</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td116"><SPAN class="p20 ft76">0</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td118"><SPAN class="p277 ft76">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p19 ft66">Stupade</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p276 ft66">3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p20 ft66">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p25 ft66">4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p20 ft66">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p20 ft66">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p20 ft66">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p277 ft66">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p19 ft66">Skadade</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td116"><SPAN class="p276 ft66">4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p20 ft66">10</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td116"><SPAN class="p25 ft66">11</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td116"><SPAN class="p20 ft66">8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td116"><SPAN class="p20 ft66">2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td116"><SPAN class="p20 ft66">0</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p277 ft66">35</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft140">Källa: <SPAN class="ft139">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Taktiska och stridstekniska erfarenheter Afghanistan <NOBR>2009–2012.</NOBR></P> <P class="p3 ft130">Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</P> <P class="p164 ft67"><SPAN class="ft141">1 </SPAN>Uppgifterna omfattar samtlig personal vid <NOBR>PRT-MeS.</NOBR></P> <P class="p278 ft8">Det ökade antalet stridskontakter ledde till att de svenska kontingenterna fick mer avancerad materiel och tyngre bepansrade fordon. Mest noterbart är tillförseln av Stridsfordon 9040C och den svenska helikopterinsatsen. Den senare inleddes 2011 och varade till 2014, först genom tillförsel av Helikopter 10B och sedan av den nyanskaffade Helikopter 16. Insatsreglerna för kontingenterna ändrades också i maj 2010 för att möjliggöra en mer proaktiv våldsanvändning.</P> <P class="p279 ft36">75</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31676x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft40">Under 2010 stupade tre svenska soldater och en lokanställd tolk i två olika attacker.</P> <P class="p281 ft62"><SPAN class="ft62">5.5</SPAN><SPAN class="ft63">Civil ledning och avslutning </SPAN><NOBR>2012–2014</NOBR></P> <P class="p282 ft13"><SPAN class="ft13">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft94">Civil ledning och TST</SPAN></P> <P class="p73 ft8">I mars 2012 övergick <NOBR>PRT-MeS</NOBR> till civil ledning och omformades till ett så kallat TST (<SPAN class="ft9">Transition Support Team</SPAN>). Det bestod av en militär<SPAN class="ft38">35 </SPAN>och en civil del.<SPAN class="ft38">36 </SPAN>Den seniora civile representanten skulle leda vad som benämndes som den samlade svenska insatsen i norr. Övergången till civil ledning bedömdes av regeringen ha stor politisk och symbolisk betydelse. Den var en följd av transitionsprocessen i Afghanistan och skulle markera ett tydligare afghanskt ägarskap och säkerhetsansvar. Huvudsyftet angavs vara att främja samstämmighet mellan de svenska militära och civila insatserna i de fyra provinserna.</P> <P class="p63 ft8">I praktiken ledde den seniora civile representanten inte hela den så kallade samlade insatsen. Regeringen hade vid denna tidpunkt tagit ett steg tillbaka vad det gällde den <NOBR>civil-militära</NOBR> samverkan och betonade att de civila och militära insatserna skulle vara åtskilda. Den seniora civile representanten utövade i praktiken ledarskapet över den civila delen av TST. Den militära delen av TST stod fortsatt under ISAF:s befäl. När det gällde de civila biståndsinsatserna<SPAN class="ft38">37 </SPAN>hade inte heller Sida delegerat beslutsrätten över dessa till ambassaden i Kabul eller till det sektionskansli i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, som den civila delen av TST formellt utgjorde. <SPAN class="ft38">38</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Den civila ledningen av TST var huvudsakligen av politisk betydelse, mot bland andra guvernör Atta och andra myndigheter och aktörer. Den skapade också en mer civil profil på TST. Att den tillkom var en följd av den förändrade inriktningen av det internationella engagemanget i Afghanistan, med större emfas på civila insatser inför det militära tillbakadragandet, vilket också präglade den svenska debatten.</P> <P class="p161 ft61"><SPAN class="ft56">35</SPAN><SPAN class="ft100">Benämnd </SPAN>Task Force Northern Lights.</P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">36</SPAN><SPAN class="ft101">Från januari 2012 var den civila närvaron ett sektionskansli underställt ambassaden i Kabul.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">37</SPAN><SPAN class="ft101">Se kapitel 6.</SPAN></P> <P class="p67 ft61"><SPAN class="ft56">38</SPAN><SPAN class="ft42">Regeringskansliet (2012): </SPAN>Syfte, struktur och riktlinjer för den civila ledningen av Sveriges samlade insats i norra Afghanistan. <SPAN class="ft43">PM.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31677x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">När det svenska <NOBR>ISAF-engagemanget</NOBR> avslutades i norr blev följden att den svenska civila närvaron i landet utgick från ambassaden i Kabul på sedvanligt sätt. En utsänd tjänsteman vid ambassaden fick bevakningsansvar för de norra provinserna till utgången av 2014, vilket innebar växeltjänstgöring mellan Kabul och <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Öronmärkningen av en viss procentandel av biståndet till norr upphörde. <NOBR>SCR-funktionen</NOBR> avvecklades och sektionskansliet (TST) flyttade in hos det tyska konsulatet i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Lokalanställd afghansk personal fanns kvar där efter 2014.</P> <P class="p129 ft13"><SPAN class="ft13">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft94">Avvecklingen av ISAF</SPAN></P> <P class="p283 ft8">Besluten av det internationella samfundet under 2010 innebar en period av neddragning och avslutning till 2014 av ISAF. Överenskommelsen hösten 2010 mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet angav ramarna för den svenska avvecklingen. Den militära insatsen skulle successivt förändras från stridande trupp till att vara en säkerhetshöjande insats.<SPAN class="ft38">39 </SPAN>Regeringens propositioner 2011 och 2012 fastställde, i enlighet med överenskommelsen, utfasningstakten för de svenska trupperna.<SPAN class="ft38">40</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Överlämningen av säkerhetsansvaret till de afghanska säkerhetsstyrkorna, transitionen, inleddes i de svenska <NOBR>PRT-provinserna</NOBR> under sommaren 2011. I december 2012 hade afghanska säkerhetsstyrkor övertagit ansvaret för hela området. <NOBR>TST-MeS</NOBR> lämnade i militärt hänseende <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul i november 2012 och Jowzjan i april 2013 då basen Camp Monitor där avvecklades. Denna bas hade invigts så sent som i april 2011. Försvarsmakten bestämde att Camp Monitor skulle avvecklas och överlämnas till afghanska myndigheter före Camp Northern Lights eftersom det var lämpligare att koncentrera det svenska styrkebidraget till <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif under avslutningsfasen. <SPAN class="ft38">41</SPAN></P> <P class="p93 ft8">Under 2013 omvandlades det militära styrkebidraget till en nor- <NOBR>disk-baltisk</NOBR> stödjande övergångsenhet (Nordic Baltic Transition Support Unit, NB TSU). Deltagare var Sverige, Finland, Norge och</P> <P class="p284 ft43"><SPAN class="ft56">39</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2010/11:35.</SPAN></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft56">40</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2011/12;29; prop. 2012/13:41.</SPAN></P> <P class="p138 ft61"><SPAN class="ft56">41</SPAN><SPAN class="ft42">INS ERF ANA (2013): </SPAN>Camp Monitor: En erfarenhetsanalys av avvecklingen av Camp Monitor i Afghanistan. <SPAN class="ft43">Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p121 ft36">77</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">Lettland med Sverige som ledarnation. NB TSU kom att fokusera på militära och polisiära utbildningsinsatser.</P> <P class="p62 ft8">I maj 2014 avslutades NB TSU och även Sveriges geografiska ledningsansvar. Camp Northern Lights överlämnades till den afghanska armén i juni 2014. Den svenska militära närvaron fortsatte under resten av 2014, men i liten omfattning. I FS27 under 2014 ingick enbart 48 personer, förutom den omstruktureringspersonal som behövdes för att avveckla <NOBR>ISAF-insatsen.</NOBR> Vid årets slut 2014 avslutades ISAF i hela Afghanistan.</P> <P class="p62 ft8">Med början den 1 januari 2015 inleddes en ny internationell <NOBR>Nato-ledd</NOBR> militär insats i Afghanistan, kallad <SPAN class="ft9">Resolute Support Mission </SPAN>(RSM). Sverige bidrog till denna utbildnings- och rådgivningsinsats med en styrka på högst 50 personer, huvudsakligen grupperade i norra Afghanistan.</P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">5.6</SPAN><SPAN class="ft63">Upprorsbekämpning</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Den intensifierade och alltmer omfattande väpnade konflikten från 2004/2005 innebar att ISAF hamnade i strid med talibanrörelsen. Gradvis ökade ISAF, inklusive de svenska trupperna, användningen av metoder för upprorsbekämpning. Upprorsbekämpningen, <SPAN class="ft9">counterinsurgency</SPAN><SPAN class="ft126">, </SPAN>förkortat COIN, blev från slutet av 2009 formellt styrande för ISAF, efter beslut vid Natos försvarsministermöte i Bratislava i oktober 2009 vid vilket Sverige deltog.</P> <P class="p285 ft13"><SPAN class="ft13">5.6.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">COIN-konceptet</SPAN></NOBR></P> <P class="p117 ft8"><NOBR>COIN-konceptet</NOBR> bygger något förenklat på att man uppnår stabilitet och kan besegra en upprorsrörelse genom att skapa säkerhet, ett effektivt legitimt samhällstyre och utveckling för civilbefolkningen. Därigenom kan man bryta banden mellan en upprorsrörelse och den civila befolkningen, band som är centrala för upprorsrörelsen och dess förmåga att strida.</P> <P class="p62 ft8">Enligt doktrinen har upprorsbekämpningen tre faser: <SPAN class="ft9">clear, hold, build </SPAN>(<SPAN class="ft9">rensa, hålla, bygga</SPAN><SPAN class="ft142">)</SPAN>. Det första steget går ut på att med överlägsen militär styrka <SPAN class="ft9">rensa </SPAN>ett område från upprorsrörelsen. Nästa steg är att <SPAN class="ft9">hålla </SPAN>området genom militär styrka i syfte att förhindra upprorsrörelsens återkomst. Det sista steget är att <SPAN class="ft9">bygga </SPAN>området.</P> <P class="p286 ft36">78</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31679x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft40">Det betyder att göra insatser för utveckling och skapa ett för befolkningen legitimt samhällsstyre.<SPAN class="ft143">42</SPAN></P> <P class="p288 ft13"><SPAN class="ft13">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft94">Sverige praktiserar </SPAN><NOBR>COIN-konceptet</NOBR></P> <P class="p57 ft8">Regeringen beskrev i propositionen om ISAF från november 2010, utan att använda beteckningen COIN eller begreppet upprorsbekämpning, konceptet som en ”befolkningscentrerad strategi”.<SPAN class="ft38">43</SPAN></P> <P class="p11 ft8">De svenska kontingenterna började som en följd av detta tillämpa <NOBR>COIN-konceptet.</NOBR> Det kanske tydligaste exemplet var när det 2010 upprättades en utpost väster om <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, i ett av <NOBR>Balkh-pro-</NOBR> vinsens problemområden, WoM. Utposten förlades till en kulle i närheten av byn Ali Zayi och fick namnet ”Ali Zayi Hill”.<SPAN class="ft38">44 </SPAN>Befästningen av kullen inleddes av FS19 i juni 2010 och skulle enligt kontingentschefen utgöra ”en långsiktigt stabiliserande operation enligt <NOBR>COIN-konceptet”.<SPAN class="ft38">45</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>Ett år senare beslutade kontingentschefen för FS21 att avsluta operationen. Anledningen var att operationen begränsade kontingentens operativa handlingsutrymme i regionen och ansågs ha låg effekt.</P> <P class="p44 ft8">I slutrapporten för FS21 bedömdes <NOBR>COIN-konceptet</NOBR> vara fel metod i Afghanistan, då förståelse för konceptet saknades hos afghanerna. I motsvarande rapport från FS22 bedömdes den svenska kontingenten inte ha tillräckliga resurser för att omsätta konceptet i praktiken. I slutrapporten från FS23 år 2012 konstateras att ISAF håller på att gå ifrån upprorsbekämpning till förmån för stöd till de afghanska säkerhetsstyrkorna.</P> <P class="p289 ft107"><SPAN class="ft56">42</SPAN><SPAN class="ft103">Olsson, Stefan (2011): </SPAN>Stabilitet i Afghanistan: en kritisk granskning av ISAF:s strategi för counterinsurgency, COIN<SPAN class="ft104">. Stockholm. Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut.</SPAN></P> <P class="p180 ft64"><SPAN class="ft56">43</SPAN><SPAN class="ft44">Prop. 2010/11:35: ”</SPAN>[…] en ny befolkningscentrerad strategi för ISAF:s verksamhet. Tonvikten lades i denna på att ISAF ska skydda den afghanska civilbefolkningen och vinna dess respekt och förtroende genom att minska avståndet mellan soldater och befolkning, samt till det yttersta undvika att orsaka civila förluster. Utöver skydd av civilbefolkningen är ett ökat förtroende hos civilbefolkningen för centralregeringen samt förbättrade levnadsvillkor nyckelfaktorer för att strategin ska kunna nå framgång. Viktiga element i genomförandet av strategin utgörs av truppförstärkningar, <NOBR>civil-militärt</NOBR> samarbete, utbildning av de afghanska säkerhetsstyrkorna samt ökat afghanskt ägarskap<SPAN class="ft45">.”.</SPAN></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft56">44</SPAN><SPAN class="ft101">Den formella benämningen av en sådan postering var JCOP (Joint Combat Outpost).</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">45</SPAN><SPAN class="ft100">Slutrapport FS19.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">79</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31680x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft13"><SPAN class="ft13">5.6.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">COIN-konceptet</SPAN></NOBR> fungerade inte</P> <P class="p73 ft8"><NOBR>COIN-konceptet</NOBR> misslyckades i det svenska operationsområdet, liksom i hela Afghanistan. Doktrinen vilade på antaganden om förhållanden som inte förelåg i landet. Myndigheterna i landet uppfattades inte som tillräckligt legitima och skydd mot taliban innebar att befolkningen i stället utsattes för korrupta och ineffektiva lokala makthavare och säkerhetsstyrkor. Det fanns inget att <SPAN class="ft9">bygga </SPAN>på. Kortsiktiga utvecklingsinsatser drivna av en militär logik har visat sig sakna en stabiliserande effekt.<SPAN class="ft38">46 </SPAN>En ytterligare förutsättning för att kunna besegra taliban hade varit att bryta eller starkt begränsa Pakistans stöd till rörelsen, och förhindra tillgången till en fristad i det landet.</P> <P class="p91 ft8">En renodlad <NOBR>COIN-insats</NOBR> kräver dessutom långsiktighet och stora militära eller polisiära styrkor, förutsättningar som inte fanns i Afghanistan.<SPAN class="ft38">47 </SPAN>Upprorsbekämpning skulle vara ett sätt att bryta talibans momentum i landet för att därefter kunna lämna över säkerhetsansvaret till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Tidsperspektivet var kort och gav inte förutsättningar att <SPAN class="ft9">hålla </SPAN>områden under tillräcklig tid.</P> <P class="p91 ft8">Att <SPAN class="ft9">rensa </SPAN>upprorsområden kunde också leda till en ökad konfliktnivå. Tillämpningen av <NOBR>COIN-konceptet</NOBR> förutsatte att talibanstyrkor söktes upp och utmanades av ISAF. Konceptet innebar också att ökad koncentration skulle läggas på att skydda civilbefolkningen. De ansträngningarna ledde till en minskning av antalet civila dödsfall orsakade av ISAF.<SPAN class="ft38">48</SPAN></P> <P class="p291 ft45"><SPAN class="ft56">46</SPAN><SPAN class="ft44">Fishstein, Paul – Wilder, Andrew (2012): </SPAN><SPAN class="ft64">Winning Hearts and Minds? Examining the Relationship between Aid and Security in Afghanistan. </SPAN>Feinstein International Center, Tufts University.</P> <P class="p67 ft45"><SPAN class="ft56">47</SPAN><SPAN class="ft44">Det är en allmän uppfattning att resursmässigt ska i en </SPAN><NOBR>COIN-insats</NOBR> kvoten mellan säkerhetsstyrkor (polis eller militär) och civilbefolkningens storlek vara 20:1000. Detta var inte förhållandet i Afghanistan och särskilt inte i <NOBR>PRT-MeS</NOBR> område.</P> <P class="p292 ft107"><SPAN class="ft104">(Olsson, Stefan (2011): </SPAN>Stabilitet i Afghanistan: en kritisk granskning av ISAF:s strategi för counterinsurgency, COIN<SPAN class="ft104">. Stockholm. Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut.)</SPAN></P> <P class="p66 ft61"><SPAN class="ft56">48</SPAN><SPAN class="ft98">En god alliert – Norge i Afghanistan </SPAN><NOBR>2001-2014.</NOBR> <SPAN class="ft43">NOU 2016:8.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">80</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31681x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p293 ft138"><SPAN class="ft62">5.7</SPAN><SPAN class="ft137">Det svenska stödet till de afghanska säkerhetsstyrkorna</SPAN></P> <P class="p54 ft8">Redan 2001 angavs att kapacitetsuppbyggnad av afghanska säkerhetsstyrkor skulle vara en del av det internationella engagemanget. Bonnöverenskommelsen föreskrev att nya afghanska säkerhetsstyrkor skulle etableras och tränas. Före detta mujahedin skulle återintegreras i de nya säkerhetsstyrkorna. Sverige har varit en del av detta och har i norra Afghanistan företagit flera olika insatser till stöd för den afghanska armén och den afghanska polisen.</P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft94">Det internationella stödet</SPAN></P> <P class="p95 ft8">I det läge som rådde <NOBR>2001–2002,</NOBR> bedömde USA och stora delar av det internationella samfundet att säkerhetsläget i Afghanistan var relativt oproblematiskt och att taliban hade besegrats. Endast relativt små afghanska säkerhetsstyrkor skulle behövas. De <NOBR>avväpnings-,</NOBR> demobiliserings- och återintegreringsprocesser (Disarmament, Demobilization and Reintegration, DDR) som då företogs får anses som misslyckade. De snarast förstärkte de maktförhållanden som hade skapats i Afghanistan efter den internationella interventionen.<SPAN class="ft38">49</SPAN></P> <P class="p11 ft8">Talibans återkomst <NOBR>2003–2004,</NOBR> behovet av säkerhet vid valen <NOBR>2004–2005,</NOBR> och det allmänt försämrade säkerhetsläget medförde att storleken på de afghanska säkerhetsstyrkorna behövde öka. Man förbisåg dock att utveckla och anpassa dess organisation. Detta gjorde att element såsom korruption, bristande styrning och en svag rättssektor, som genomgående kännetecknat den afghanska staten, också byggdes in i säkerhetsstyrkorna.<SPAN class="ft38">50</SPAN></P> <P class="p11 ft8">Den nya amerikanska strategin för Afghanistan från 2009 innebar att de afghanska säkerhetsstyrkorna skulle kunna ta över ansvaret för säkerheten i landet och möjliggöra ett tillbakadragande av den internationella militära närvaron. De beslut som togs under 2009 och 2010 av USA och Nato utgjorde en markant ambitions-</P> <P class="p294 ft96"><SPAN class="ft56">49</SPAN><SPAN class="ft95">Derksen, Deedee (2015): ”THE POLITICS OF DISARMAMENT AND REARMA- MENT IN AFGHANISTAN”. PEACEWORKS. NO. 110.</SPAN></P> <P class="p269 ft43"><SPAN class="ft56">50</SPAN><SPAN class="ft42">Kelly, Terrence K. – Bensahel, Nora, Oliker, Olga (2011): </SPAN><SPAN class="ft61">Security Force Assistance in Afghanistan: Identifying Lessons for Future efforts. </SPAN>Arroyo Center; RAND.</P> <P class="p121 ft36">81</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31682x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">höjning av ISAF:s stöd till säkerhetsstyrkorna och innebar även att deras planerade storlek ökade ytterligare.<SPAN class="ft38">51</SPAN></P> <P class="p62 ft40">De afghanska säkerhetsstyrkorna har under perioden <NOBR>2002–2014,</NOBR> och fortsatt i dag, i stort sett helt och hållet finansierats av det internationella samfundet, till överväldigande delen USA.</P> <P class="p161 ft13"><SPAN class="ft13">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft94">Svenskt stöd till den afghanska armén</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Det svenska bidraget till kapacitetsuppbyggnad av de afghanska säkerhetsstyrkorna har på den militära sidan i huvudsak skett i norra Afghanistan. Stödet har främst bestått av personal till utbildnings- och samverkansgrupper (OMLT) och av rådgivare till den afghanska arméns 209:e kår. Sverige har också bidragit med personal för rådgivning och samverkan i samordningsfunktioner för de afghanska säkerhetsstyrkorna (OCC<SPAN class="ft38">52</SPAN>) på provins- och regionnivå, personal till <NOBR>NTM-A<SPAN class="ft38">53</SPAN>,</NOBR> instruktörer till den afghanska arméns stabs- och funktionsskolor<SPAN class="ft38">54 </SPAN>samt tränat den nationella polisen (ANP<SPAN class="ft38">55</SPAN>) i Balkh.</P> <P class="p63 ft8">Sverige har mellan 2008 och 2014 också bidragit med ett ekonomiskt stöd på cirka 75 miljoner kronor till finansieringen av den afghanska armén genom stödfonden för den afghanska armén (ANA TF<SPAN class="ft38">56</SPAN>).</P> <P class="p295 ft8">Under perioden <NOBR>2009–2012</NOBR> ökade Sveriges bidrag av personal till OMLT<SPAN class="ft38">57 </SPAN>som arbetade med den afghanska arméns 209:e kår i norra Afghanistan. Sverige hade haft <NOBR>OMLT-personal</NOBR> i Afghanistan sedan man övertog ledningen för <NOBR>PRT-MeS</NOBR> 2006. OMLT var en efterfrågad resurs inom ISAF.<SPAN class="ft38">58 </SPAN>Det bedömdes vara ”ett viktigt strategiskt instrument för att bygga afghansk kapacitet”.<SPAN class="ft38">59</SPAN></P> <P class="p296 ft99"><SPAN class="ft56">51</SPAN><SPAN class="ft95">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Sveriges bidrag till ISAF <NOBR>2002–2014</NOBR> – en insatshistorik: en rapport från INS ERF ANA<SPAN class="ft96">. Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p67 ft96"><SPAN class="ft56">52</SPAN><SPAN class="ft117">Operations Coordination Centre </SPAN>– en funktion för samordning av de afghanska säkerhetsstyrkorna.</P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft56">53</SPAN><SPAN class="ft97">NATO Training Mission – Afghanistan.</SPAN></P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft56">54</SPAN><SPAN class="ft101">Till </SPAN>ANA Signal School <SPAN class="ft45">och </SPAN>ANA Engineer School.</P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft56">55</SPAN><SPAN class="ft97">Afghan National Police.</SPAN></P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft56">56</SPAN><SPAN class="ft97">Afghan National Army Trust Fund.</SPAN></P> <P class="p297 ft64"><SPAN class="ft56">57</SPAN><SPAN class="ft44">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Erfarenheter av väpnad strid i Afghanistan: en erfarenhetsanalys med fokus på lärdomar för operativ nivå<SPAN class="ft45">. Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p67 ft64"><SPAN class="ft56">58</SPAN><SPAN class="ft44">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Sveriges bidrag till ISAF <NOBR>2002-2014</NOBR> – en insatshistorik: en rapport från INS ERF ANA<SPAN class="ft45">. Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">59</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2008/09:69.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">82</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31683x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft8">OMLT bestod av militär personal som verkade som mentorer till personal i ANA. De gav stöd till ANA i planering, genomförande och utvärdering av operationer. De utgjorde också en länk mellan ANA och <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Ett OMLT levde och verkade tillsammans med det afghanska förbandet. Detta innebar en säkerhetsmässigt utsatt situation och kunde leda till inblandning i strider tillsammans med ANSF. <SPAN class="ft38">60</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Chefen för ISAF:s norra regionkommando (ISAF <NOBR>RC-N)</NOBR> hade taktisk befälsrätt över OMLT i norra Afghanistan medan den fulla befälsrätten låg hos chefen för ISAF. Den svenska kontingentschefen hade nationell befälsrätt över svensk <NOBR>OMLT-personal</NOBR> avseende främst logistik, men styrde inte dess verksamhet.<SPAN class="ft38">61 </SPAN>Sverige hade som nationella förbehåll att svensk <NOBR>OMLT-personal</NOBR> enbart fick verka i ISAF:s norra regionala operationsområde, och i Gormachdistriktet i ISAF:s västra regionala kommando.</P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft94">Polis, milis och CIPP i </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR></P> <P class="p251 ft8">Försök till reformer av polisen i Afghanistan har inte givit önskvärda resultat. Det internationella stödet till polisen har varit fragmentiserat och utbildningar har skett på olika sätt beroende på vilken aktör som stått för dessa. Nödlösningar i form av polisstrukturer som närmast liknar miliser har ofta blivit fallet. Mot slutet av det omfattande internationella engagemanget kring 2013/2014 bedömdes den nationella polisen vara inkapabel att upprätthålla lag och ordning i landet.<SPAN class="ft38">62</SPAN></P> <P class="p44 ft8">Det gjordes ett antal insatser till stöd för reformer av polisen i de fyra <NOBR>PRT-provinserna.</NOBR> Dessa var i huvudsak amerikanska och tyska, samt insatser från Natos träningsmission i Afghanistan och EUPOL. Insatserna saknade fungerande samordning och levde i hög grad sina egna liv.</P> <P class="p44 ft8">Den nationella polisen, ANP, hade inte i någon större utsträckning befolkningens förtroende i norra Afghanistan. Polisen upp-</P> <P class="p217 ft99"><SPAN class="ft56">60</SPAN><SPAN class="ft95">INS ERF ANA (2012): </SPAN>Erfarenhetsanalys OMLT Kandak <NOBR>FS18-20</NOBR> (REV): En rapport från INS ERF ANA. <SPAN class="ft96">Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">61</SPAN><SPAN class="ft100">Ibid.</SPAN></P> <P class="p138 ft43"><SPAN class="ft56">62</SPAN><SPAN class="ft42">Perito, Robert M. (2013): </SPAN><SPAN class="ft61">Police Transition in Afghanistan</SPAN>. USIP. Special Report 322; Planty, Donald J. – Perito, Robert M. (2013): <SPAN class="ft61">Afghanistan’s Police: The Weak Link in Security Sector Reform. </SPAN>USIP. Special Report 227.</P> <P class="p298 ft36">83</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31684x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">visade också bristande polisiär förmåga. Lokala makthavare, särskilt guvernör Atta, har haft otillbörligt inflytande på och kontroll över de olika polisstrukturerna. Successivt skedde en ökning av antalet miliser i norra Afghanistan.</P> <P class="p62 ft8">Sverige har haft polisrådgivare i <NOBR>PRT-MeS</NOBR> under perioderna <NOBR>2006–2007</NOBR> och <NOBR>2011–2013.</NOBR> Luckan <NOBR>2008–2010</NOBR> fick negativa effekter för Sveriges kontakter med polisreformarbetet. Den svenska militären har också deltagit i träning av AUP<SPAN class="ft38">63 </SPAN>vid Camp Shaheen i Balkh. I övrigt hade Sverige personal inom EUPOL som var placerad i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif.<SPAN class="ft38">64</SPAN></P> <P class="p63 ft8">De svenska polisrådgivarnas uppgifter under perioden <NOBR>2006–2007</NOBR> var att samverka med polischeferna i de fyra provinserna. Polischeferna var mer intresserade av samverkan med ISAF. Under perioden <NOBR>2011–2013,</NOBR> då de internationella insatserna ökade i <NOBR>PRT-MeS</NOBR> när det gällde att reformera polisen, var polisrådgivarnas huvudsakliga syssla att rapportera om läget och att söka påverka andra aktörer inom polisreformarbetet. Sverige övervägde en förstärkt bilateral polisinsats inom ramen för <NOBR>PRT-MeS,</NOBR> men valde att ge personalstöd till EUPOL.</P> <P class="p91 ft8"><NOBR>PRT-MeS</NOBR> undvek under lång tid samröre med milisstrukturer i <NOBR>PRT-provinserna,</NOBR> men kom 2011 att involveras i det så kallade CIPP.<SPAN class="ft38">65 </SPAN>CIPP var ett afghanskt program för att rekrytera och skapa en lokal milis som kunde verka i de så kallade problemområdena väster om <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. CIPP fanns också i andra provinser. Den rekryterade milisen fick ingen utbildning, hade egna vapen, och fick väsentligt högre betalt än polisen.</P> <P class="p62 ft8"><NOBR>PRT-MeS</NOBR> fick order av ISAF:s norra regionkommando att stödja i rekrytering och utbetalning av löner till personal inom CIPP, vilket också skedde. Sverige finansierade inte CIPP. Från <NOBR>PRT-MeS</NOBR> sida bedömde man att ordern kom genom ISAF och således måste genomföras, och att man utifrån detta förhållande måste försöka se till att i möjligaste mån minimera skadan av att etablera detta slags milis. Stödet från ISAF:s sida till miliser och CIPP var exempel som underminerade försöken till reformer av polisen. Fel aktörer skapades och byggdes in i rättsapparaten.</P> <P class="p299 ft61"><SPAN class="ft56">63</SPAN><SPAN class="ft98">Afghan Uniformed Police.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">64</SPAN><SPAN class="ft101">Se kapitel 6 om EUPOL.</SPAN></P> <P class="p66 ft61"><SPAN class="ft56">65</SPAN><SPAN class="ft98">Critical Infrastructure Protection Program.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">84</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31685x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft13"><SPAN class="ft13">5.7.4</SPAN><SPAN class="ft94">Svensk specialförbandsinsats i norra Afghanistan</SPAN></P> <P class="p95 ft8">De svenska specialförbandens huvudsakliga insats ägde rum mellan 2009 och 2012 och bestod i att ge stöd till uppbyggnaden av specialpolis i norra Afghanistan. Den svenska insatsen kom till mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Regeringen fattade beslut om insatsen i juni 2009, inom förstärkningsramen för truppbidrag till ISAF. Det första specialförbandet inledde sin insats under hösten 2009.</P> <P class="p11 ft8">ISAF hade projekt för att genom specialförband ge stöd till afghansk specialpolis, PRC (<SPAN class="ft9">Provincial Response Company</SPAN>). PRC skulle genomföra svåra uppgifter som den reguljära polisen inte klarade av, som att gripa personer ur det väpnade motståndet eller kriminella.<SPAN class="ft38">66 </SPAN>Specialpolisgruppen i Balkh skulle omfatta cirka 150 personer. Uppgiften för det svenska specialförbandet var att utbilda, träna och utvärdera PRC i Balkh. Man skulle också samoperera med PRC, vilket kunde innebära stridsverksamhet. Det svenska förbandet bestod som mest av cirka 80 soldater under 2010, för att mot slutet av insatsen bestå av cirka 20 personer.</P> <P class="p12 ft8">Den svenska specialförbandsinsatsen avslutades 2012. Från Försvarsmakten görs bedömningen att insatsen fungerade väl och bidrog till säkerheten i <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Genomförandet av insatsen innebar också att de svenska specialförbanden utvecklade samverkan med andra svenska myndigheter, främst Polisen. <SPAN class="ft38">67</SPAN></P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">5.8</SPAN><SPAN class="ft63">Insatsregler</SPAN></P> <P class="p95 ft8">ISAF:s ledning fastställde nya insatsregler i april 2006. Dessa innefattade att <NOBR>ISAF-styrkor</NOBR> kunde angripa en motståndare om denne uppfattades hota ISAF:s rörelsefrihet eller med realistiska och identifierbara hot motsatte sig att ISAF kunde genomföra sitt mandat. Sverige hade förbehåll till dessa regler. Den svenska styrkan tilläts utöva våld med risk för eventuell dödlig utgång vid insatser som handlade om att:</P> <P class="p300 ft99"><SPAN class="ft56">66</SPAN><SPAN class="ft95">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Sveriges bidrag till ISAF <NOBR>2002-2014</NOBR> – en insatshistorik: en rapport från INS ERF ANA<SPAN class="ft96">. Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret.</SPAN></P> <P class="p270 ft43"><SPAN class="ft56">67</SPAN><SPAN class="ft100">Utredningens intervjuer med relevanta befattningshavare.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">85</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31686x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft10">skydda liv och förhindra allvarlig kroppsskada</P> <P class="p90 ft10">framtvinga frihetsberövande</P> <P class="p87 ft10">förhindra frihetsberövad från att fly</P> <P class="p90 ft10">förhindra upplopp och kravaller.</P> <P class="p302 ft8">Från svensk sida var bedömningen att ISAF:s förändrade insatsregler endast kunde tillämpas vid en väpnad konflikt. Regeringen hade vid denna tid, att döma av propositionerna, inte uppfattningen att det pågick en intern väpnad konflikt i Afghanistan, och i vart fall inte i landets norra delar.<SPAN class="ft38">68 </SPAN>De svenska styrkorna skulle ägna sig åt stabiliserande och <NOBR>icke-stridsrelaterad</NOBR> verksamhet. De svenska förbehållen innebar även att vissa andra delar av ISAF:s insatsregler inte kunde tillämpas, nämligen de som gällde möjligheten att använda våld mot en motståndare som uppvisade en fientlig avsikt eller genomförde en fientlig handling mot ISAF eller ANSF, utan att den utgjorde en faktisk stridshandling.</P> <P class="p62 ft8">När den väpnade konflikten skärptes och säkerhetssituationen påtagligt försämrades, samtidigt som ISAF ökade tillämpningen av <NOBR>COIN-konceptet,</NOBR> så innebar detta ett ökat skyddsbehov för den svenska styrkan. Överbefälhavaren beslutade i maj 2010 att ta bort de svenska förbehållen till ISAF:s insatsregler. Detta tillät en mer proaktiv våldsanvändning.</P> <P class="p63 ft40">Överbefälhavarens beslut kan ses mot bakgrund av propositionen 2009/10:38 den 22 oktober 2009. I denna skrev regeringen för första gången att det förelåg en väpnad konflikt i hela landet:</P> <P class="p303 ft16">Den interna väpnade konflikten i Afghanistan mellan den afghanska regeringen med stöd av internationell militär närvaro och taliban och andra regeringsfientliga grupper är fortsatt tydligast i de södra och östra delarna av landet […]</P> <P class="p92 ft10">Regeringen sade vidare i propositionen att:</P> <P class="p208 ft16">I de provinser i norra Afghanistan där Sverige har ledningsansvar för den regionala enheten för säkerhet och återuppbyggnad i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif liksom i övriga delar av norra Afghanistan är den långsiktiga trenden att säkerhetssituationen successivt försämras och att motståndsgruppernas förmåga samt våldsanvändning förstärks.</P> <P class="p223 ft43"><SPAN class="ft46">68 </SPAN>Se kapitel 3.</P> <P class="p68 ft36">86</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31687x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">5.9</SPAN><SPAN class="ft63">ISAF och OEF: riskerna för sammanblandning</SPAN></P> <P class="p193 ft8">OEF var en amerikanskt ledd militär insats och var en del i ”kriget mot terrorismen” i Afghanistan. ISAF och OEF hade olika mandat för agerande i Afghanistan. OEF:s närvaro i landet hade enligt Washington en folkrättslig grund i säkerhetsrådsresolutionerna 1368, 1373, 1377 och 1378 från 2001, samt i inbjudan från den afghanska regeringen.<SPAN class="ft38">69 </SPAN>Enligt svensk uppfattning gav inte de nämnda resolutionerna en tillräcklig folkrättslig grund för OEF att agera i Afghanistan.<SPAN class="ft38">70 </SPAN>Sverige fick vid flera tillfällen förfrågningar om att delta i OEF, men avstod.</P> <P class="p179 ft8">Riskerna för sammanblandning mellan ISAF och OEF blev en uppmärksammad fråga kring det svenska engagemanget i Afghanistan. De båda insatserna var helt åtskilda men koordinering mellan dem skedde, bland annat för att undvika operativa missförstånd. En av de tre ställföreträdarna till ISAF:s chef (COMISAF) var en amerikansk officer som också ingick i OEF:s befälskedja. I juni 2008 blev den amerikanske befälhavaren för ISAF också chef för OEF. Denna så kallade dubbelhattning var ett uttryck för en amerikansk vilja att utöva en mera enhetlig ledning över de amerikanska styrkorna, som var det i särklass största styrkebidraget i Afghanistan. De två insatsernas befälskedjor under befälhavaren slogs inte ihop.<SPAN class="ft38">71</SPAN></P> <P class="p172 ft8">ISAF hamnade med tiden under tydligare amerikanskt ledarskap. Under 2009 och 2010 innebar också ISAF:s ökade numerär och förändrade inriktning att ansvar för upprorsbekämpning och träning av den afghanska armén<SPAN class="ft38">72 </SPAN>övergick till ISAF från OEF. Förändringarna innebar inte att ISAF överskred eller bröt mot sitt mandat från säkerhetsrådet. De två insatserna har agerat efter sina skilda mandat och blev aldrig en och samma insats. För den afghanska befolkningen var det ändå nästintill omöjligt att urskilja vilka utländska trupper som var ISAF och vilka som var OEF.</P> <P class="p304 ft43"><SPAN class="ft56">69</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2005/06:34; S/RES/1776; S/RES/1943; S/RES/2120.</SPAN></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft56">70</SPAN><SPAN class="ft101">Prop 2003/04:71.</SPAN></P> <P class="p138 ft64"><SPAN class="ft56">71</SPAN><SPAN class="ft44">Rynning, Sten (2012): </SPAN>NATO in Afghanistan: the liberal disconnect<SPAN class="ft45">. Stanford, Calif. Stanford University Press.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">72</SPAN><SPAN class="ft100">Ibid.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">87</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft62"><SPAN class="ft62">5.10</SPAN><SPAN class="ft144">Hanteringen av frihetsberövade</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Personal ur Sveriges styrkebidrag till ISAF har mellan 2002 och 2014, enligt Försvarsmakten, inte frihetsberövat några personer. Utredningens samtal med relevanta befattningshavare har givit vid handen att frihetsberövanden har skett vid <NOBR>ISAF-operationer</NOBR> där svensk militär har deltagit och att de har genomförts av afghanska säkerhetsstyrkor.</P> <P class="p62 ft8">ISAF:s fastlagda policy från 2006 gällande frihetsberövade personer, var att dessa skulle överlämnas till afghanska myndigheter inom 96 timmar. Mot bakgrund av alarmerande uppgifter om hur frihetsberövade kunde hanteras av vissa afghanska myndigheter fanns behov att sluta avtal i syfte att söka värna att de som överlämnades inte blev utsatta för tortyr, annan omild behandling, eller riskerade dödsstraff.</P> <P class="p63 ft8">Natos försök under 2006 att för ISAF som helhet sluta ett avtal med Afghanistan rörande behandlingen av frihetsberövade som ISAF överlämnade gav inget resultat. Några länder, bland andra Danmark, Estland, Kanada, Nederländerna, Norge och Storbritannien hade därför vid denna tid slutit bilaterala avtal som angav vissa minimistandarder för behandlingen av frihetsberövade som överlämnades.</P> <P class="p63 ft8">Sverige försökte få till stånd ett motsvarande bilateralt avtal, med början från november 2006. Enligt uppgift ska det svenska avtalsutkastet ha strandat hos afghanska myndigheter då dessa inte ville acceptera skrivningar som innebar att delar av avtalet skulle gälla även efter en eventuell uppsägning. Sverige gjorde ett nytt försök med vissa ändrade avtalsformuleringar i slutet av 2009, men inte heller detta ledde till något resultat. Enligt uppgifter till utredningen fanns under <NOBR>2009–2010</NOBR> ingen vilja från den afghanska sidan att ingå ett avtal, och inget bilateralt avtal kom heller till stånd under resten av tiden.</P> <P class="p91 ft8">Utredningen anser att det har varit en brist att Sverige inte haft något avtal med Afghanistan gällande överlämning av frihetsberövade. Det hade varit angeläget att få till stånd ett avtal med tanke på uppgifter från bland andra UNAMA och Amnesty International om tortyr, kränkningar och missförhållanden för frihetsberövade i Afghanistan. Det är oklart hur pass envetet Sverige drev avtalsfrågan under årens lopp. Ett bilateralt avtal hade förvisso inte varit</P> <P class="p305 ft36">88</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31689x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">någon garanti mot dålig behandling av eventuella gripna som hade överlämnats av den svenska <NOBR>ISAF-styrkan,</NOBR> men ett avtal hade varit bättre än ett avtalslöst tillstånd. Det kan noteras att regeringen i propositionen om ISAF 2009/10:38 från oktober 2009<SPAN class="ft38">73 </SPAN>deklarerade vad som borde gälla vid överlämnande av frihetsberövade, utan att nämna avsaknaden av ett avtal.</P> <P class="p166 ft62"><SPAN class="ft62">5.11</SPAN><SPAN class="ft144">Lokalanställda</SPAN></P> <P class="p217 ft8">Den svenska militära insatsen har under perioden haft behov av lokalanställda som fyllt olika funktioner. Det har gällt tolkar, vakter, städpersonal, köks- och serveringspersonal och vaktmästare.<SPAN class="ft38">74 </SPAN>Den lokala personalen var fram till 2010 i huvudsak direktanställd av de svenska kontingenterna. Från 2010 har personalen varit anställd genom en kontraktor i Afghanistan, företaget Supreme.</P> <P class="p44 ft8">Mest offentlig uppmärksamhet har ägnats de lokalanställda tolkarna, vilka har arbetat mycket nära de svenska kontingenterna, såväl på förläggningar som vid operationer i fält. Två lokalanställda afghanska tolkar har stupat när de har arbetat för de svenska kontingenterna. Hot har riktats mot lokalanställda tolkar.<SPAN class="ft38">75</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Frågan om Sveriges ansvar att skydda lokalanställda i de svenska insatserna och deras eventuella rätt till asyl har varit mycket uppmärksammad, och lett till debatt i svenska medier och i riksdagen. Frågan har behandlats av regeringen. En så kallad ”särskild ordning” har utarbetats av Försvarsmakten och Migrationsverket när det gäller tolkarna. Denna särskilda ordning har inneburit att 23 lokalanställda med familjer<SPAN class="ft38">76 </SPAN>med skyddsbehov har fått uppehållstillstånd i Sverige på flyktingkvoten. Debatten har dock fortsatt eftersom ett antal tidigare lokalanställda tolkar inte omfattades av den särskilda ordningen.</P> <P class="p307 ft64"><SPAN class="ft56">73</SPAN><SPAN class="ft44">Ordalydelse i prop 2009/10; 38: ”</SPAN>I ISAF:s mandat ligger även möjligheten att omhänderta personer som hotar insatsens säkerhet. Det kan vara nödvändigt för att uppfylla det mandat säkerhetsrådet ålagt insatsen. En grundläggande förutsättning för att en individ som omhändertagits av ISAF ska kunna överlämnas till afghanska myndigheter är att det kan ske med full respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten.”</P> <P class="p168 ft99"><SPAN class="ft56">74</SPAN><SPAN class="ft95">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten. <SPAN class="ft96">Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">75</SPAN><SPAN class="ft100">Ibid.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">76</SPAN><SPAN class="ft100">Sammanlagt 68 personer (Interpellation 2015/16:639 Skyddsbehövande tolkar).</SPAN></P> <P class="p71 ft36">89</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31690x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft8">Ett antal fall har hanterats av Migrationsverket och i några fall prövats av Migrationsdomstolen.</P> <P class="p309 ft40">Utredningen noterar att det har saknats en fastlagd policy för hanteringen av lokalanställd personal i Afghanistan.<SPAN class="ft143">77</SPAN></P> <P class="p281 ft62"><SPAN class="ft62">5.12</SPAN><SPAN class="ft144">Kostnaderna för de militära insatserna</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Sammanlagda kostnader för de svenska militära insatserna i Afghanistan varierar beroende på vilka utgifter som räknas in. Utredningen gör i det följande en uppdelning mellan grundläggande (lägsta) kostnader för insatsen och ytterligare kostnader, som kan eller bör hänföras till insatsen, beroende på hur man vill räkna.</P> <P class="p174 ft13"><SPAN class="ft13">5.12.1</SPAN><SPAN class="ft145">Grundläggande kostnader</SPAN></P> <P class="p97 ft8">Försvarsmaktens uppgifter till utredningen innehåller kostnader för ISAF för åren <NOBR>2002–2014.</NOBR> De kostnader som redovisats kommer i huvudsak från utgiftsområde 6 anslaget 1:2 F<SPAN class="ft9">redsfrämjande förbandsinsatser </SPAN>och uppgår till cirka 9,7 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader från anslaget 1:1 <SPAN class="ft9">förbandsverksamhet </SPAN>för åren <NOBR>2011–2014,</NOBR> vilka uppgår till 658 miljoner kronor, och anslagen 1:3 och 1:4 för <SPAN class="ft9">materielanskaffning </SPAN>och <SPAN class="ft9">vidmakthållande </SPAN>för åren <NOBR>2008–2014,</NOBR> som uppgår till 738 miljoner kronor. Kostnader för personalbidrag till UNAMA om 26 miljoner kronor har också redovisats. Sammantaget ger detta en kostnad om 11,1 miljarder kronor.</P> <P class="p62 ft8">Uppgifter saknas om kostnaderna på anslaget 1:1 <SPAN class="ft9">förbandsverksamhet </SPAN>för åren <NOBR>2008–2010.</NOBR> Baserat på kostnadsförhållandena mellan 1:1 och 1:2 för perioden <NOBR>2011–2014</NOBR> uppskattar utredningen <SPAN class="ft49">kostnaden på 1:1 mellan 2008 och 2010 till cirka 500 miljoner kronor. Med dessa kostnader inräknade uppgår den totala grundläggande kostnaden för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft49">ISAF-insatsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft49"> till 11,6 miljarder kronor för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft49">2002–2014.</SPAN><SPAN class="ft59">78</SPAN></NOBR></P> <P class="p310 ft6"><SPAN class="ft108">77</SPAN><SPAN class="ft146">Se också om lokalanställda i FOI:s utvärdering ”Det är på riktigt nu! Hur det svenska </SPAN><NOBR>ISAF-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten.”, s. <NOBR>5–6.</NOBR></P> <P class="p239 ft4"><SPAN class="ft108">78</SPAN><SPAN class="ft147">Försvarsmaktens underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">90</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31691x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft13"><SPAN class="ft13">5.12.2</SPAN><SPAN class="ft145">Ytterligare kostnader</SPAN></P> <P class="p311 ft39">Vissa personalkostnader på hemmaplan</P> <P class="p217 ft8"><NOBR>ISAF-insatsen</NOBR> har också medfört stora ansträngningar för Försvarsmakten genom att personal i Sverige haft i uppgift att ge stöd till och leda insatsen i Afghanistan. Kostnaderna för denna hemmavarande personal redovisas inte i Försvarsmaktens kostnader för insatserna. Försvarsmakten har på begäran av utredningen redovisat en uppskattning av det antal årsarbetskrafter i Sverige som har krävts för att hantera insatserna och kostnaderna för detta. Försvarsmakten har i sitt svar utgått från ett förhållande 2:1 mellan antal befattningar i fält och antal årsarbetskrafter som krävdes på hemmaplan för stödet. Således uppskattas antalet årsarbetskrafter som åtgått i Sverige till 4 663 utifrån sammanlagt 9 326 befattningar i de svenska kontingenterna för perioden <NOBR>2002–2014.</NOBR> Kostnaden för en årsarbetskraft har av Försvarsmakten uppskattats till en miljon kronor. Sammantaget blir då denna kostnad cirka 4,6 miljarder. Om kostnaden läggs till de grundläggande kostnaderna på 11,6 miljarder, blir den sammantagna kostnaden 16,2 miljarder kronor.</P> <P class="p44 ft8">Försvarsmakten poängterar dock att de angivna kostnaderna för stödet hemmavid inte per automatik kan räknas in för insatserna i Afghanistan eftersom personalen i alternativt fall skulle vara allokerad till annan verksamhet.</P> <P class="p312 ft148">Vissa särskilda materielkostnader</P> <P class="p57 ft8">Vissa större materielanskaffningar och modifieringar av viss utrustning hänför sig till insatsen i Afghanistan. Det gäller bland annat Helikopter 16, Terrängbil 16 (Galten) och Kroppsskydd 12.<SPAN class="ft38">79 </SPAN>Utredningen har valt att se på anskaffningskostnaderna för Helikopter 16.</P> <P class="p44 ft8">Helikopter 16 anskaffades för att fylla det förmågegap som uppstått till följd av förseningar som gällde anskaffningen av Helikopter 14. Anskaffningen av Helikopter 16 motiverades särskilt utifrån behovet av en god <NOBR>MEDEVAC-förmåga<SPAN class="ft38">80</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>i Afghanistan. Frågan</P> <P class="p313 ft99"><SPAN class="ft56">79</SPAN><SPAN class="ft95">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten. <SPAN class="ft96">Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p270 ft61"><SPAN class="ft56">80</SPAN><SPAN class="ft98">Medical Evacuation.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">91</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31692x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">hade upprepade gånger kommit upp i riksdagen.<SPAN class="ft38">81 </SPAN>Kostnaden för anskaffningen av Helikopter 16 var 4,7 miljarder kronor<SPAN class="ft38">82</SPAN>, och den användes i Afghanistan under åren 2013 och 2014.</P> <P class="p63 ft8">Om kostnaden för Helikopter 16 hänförs till insatsen i Afghanistan, blir det sammanlagda kostnaden för styrkebidragen till ISAF 20,9 miljarder kronor. Helikopter 16 används i Sverige, efter insatsen i Afghanistan<SPAN class="ft38">83 </SPAN>varför det kanske inte är rimligt att föra hela kostnaden till <NOBR>ISAF-insatsen.</NOBR></P> <P class="p62 ft8">Materielanskaffning – som Helikopter 16 – och modifiering av materiel har medfört betydande undanträngningseffekter för Försvarsmakten. FOI har på uppdrag av regeringen gjort en särskild analys 2016, om hur det svenska deltagandet i ISAF har påverkat Försvarsmakten, och där framgår att insatserna har medfört stora behov av återställning av materiel samt att forskning och utveckling riktades mot frågor som var kopplade till insatserna. Studien anger att det skulle kunna röra sig om miljardbelopp.<SPAN class="ft38">84</SPAN></P> <P class="p314 ft43"><SPAN class="ft56">81</SPAN><SPAN class="ft100">Prot. 2008/09:119; Prot. 2009/10:138.</SPAN></P> <P class="p66 ft112"><SPAN class="ft108">82</SPAN><SPAN class="ft149">Kostnaden inkluderade vidmakthållande till 2020.</SPAN></P> <P class="p67 ft112"><SPAN class="ft108">83</SPAN><SPAN class="ft111">Detsamma gäller Galten och Kroppsskydd 12. Ett visst antal Galtar används av det svenska styrkebidraget till MINUSMA i Mali.</SPAN></P> <P class="p67 ft113"><SPAN class="ft108">84</SPAN><SPAN class="ft51">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten. <SPAN class="ft4">Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">92</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31693x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft25">SOU 2017:16 Sveriges militära insatser</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD colspan=3 class="tr17 td119"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr17 td120"><SPAN class="p159 ft66">Kostnader för ISAF från Försvarsmaktens underlag (kronor)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td124"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p19 ft66">År</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td130"><SPAN class="p277 ft66">Budget</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td131"><SPAN class="p315 ft66">Utfall 1:1</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p184 ft66">Utfall 1:2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td132"><SPAN class="p184 ft66">Utfall 1:3</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td10"><SPAN class="p141 ft66">Utfall 1:4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td133"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td134"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td125"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td126"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p19 ft67">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td130"><SPAN class="p277 ft73">102 500 000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p184 ft66">87 748 000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft67">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p277 ft67">80 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p184 ft66">65 917 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p277 ft73">167 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p184 ft66">140 857 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p277 ft73">367 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p184 ft66">254 537 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft67">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p277 ft73">599 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p184 ft66">621 025 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p277 ft73">772 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p184 ft66">784 707 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p277 ft73">782 500 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p184 ft66">761 229 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p141 ft66">3 130 136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft67">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td135"><SPAN class="p277 ft73">1 015 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p184 ft66">970 487 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p141 ft66">10 301 260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p277 ft73">1 548 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p316 ft67">1 616 199 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p184 ft67">182 450 775</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p141 ft67">162 695 025</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2011</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p277 ft73">1 896 701 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p315 ft67">189 277 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p316 ft67">1 595 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p184 ft67">362 037 575</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p141 ft66">8 882 228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p19 ft67">2012</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td135"><SPAN class="p277 ft73">1 760 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p315 ft67">165 997 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p316 ft67">1 360 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p184 ft67"><NOBR>-31</NOBR> 794 375</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p141 ft66">29 321 528</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2013</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p277 ft73">1 344 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p315 ft67">214 281 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p184 ft66">975 000 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p184 ft66">7 006 191</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p19 ft67">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p277 ft73">744 094 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p315 ft66">88 182 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p184 ft66">504 900 000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p184 ft66">4 113 105</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td133"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td136"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td125"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td126"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p19 ft67">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td128"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td135"><SPAN class="p141 ft73">10 995 295 000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td131"><SPAN class="p185 ft67">657 737 000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p316 ft67">9 737 606 000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td132"><SPAN class="p316 ft67">523 813 271</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td10"><SPAN class="p141 ft67">214 330 177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td133"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td136"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td125"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td137"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr19 td138"><SPAN class="p159 ft73">Total kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td131"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td139"><SPAN class="p317 ft66">11 133 486 448</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td10"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td134"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td125"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td126"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft67"><SPAN class="ft136">Källa: </SPAN>Försvarsmaktens underlag till utredningen.</P> <P class="p288 ft13"><SPAN class="ft13">5.12.3</SPAN><SPAN class="ft145">Utredningens iakttagelser om kostnaderna</SPAN></P> <P class="p251 ft8">Kostnaderna för de militära insatserna i Afghanistan har tidigare studerats av Riksrevisionen respektive av FOI.<SPAN class="ft38">85 </SPAN>Utredningens beräkning och bedömning av de grundläggande kostnaderna för de militära insatserna skiljer sig inte nämnvärt från dessa bedömningar.</P> <P class="p12 ft8">Som Riksrevisionen tidigare har visat finns det betydande svårigheter när det gäller att fastställa vad svenska internationella militära insatser kostar. Det är än svårare att fastställa de faktiska kostnaderna för en specifik insats.</P> <P class="p55 ft8">Sedan 2008 tillämpar regeringen den så kallade särkostnadsmodellen. Denna modell innebär att endast de kostnader redovisas, som uppkommer i samband med en internationell insats och som Försvarsmakten annars inte skulle ha haft.<SPAN class="ft38">86 </SPAN>Särkostnader redovisas på anslaget 1:2.</P> <P class="p217 ft64"><SPAN class="ft56">85</SPAN><SPAN class="ft44">Riksrevisionen (2011): </SPAN>Svenska bidrag till internationella insatser<SPAN class="ft45">. Stockholm:. Riksrevisionen; FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten. <SPAN class="ft45">Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p318 ft61"><SPAN class="ft56">86</SPAN><SPAN class="ft42">Riksrevisionen (2011): </SPAN>Svenska bidrag till internationella insatser<SPAN class="ft43">. Stockholm. Riksrevisionen.</SPAN></P> <P class="p121 ft36">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31694x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Försvarsmakten redovisar kostnader för internationella insatser på tre olika sätt. Förutom ovan nämnda särredovisning av kostnader på anslaget 1:2, redovisas kostnader för Försvarsmaktens verksamhetsgren <SPAN class="ft9">internationella insatser </SPAN>i budgetpropositionen och kostnader för produktgrupp <SPAN class="ft9">internationella insatser </SPAN>i enlighet med myndighetens produktredovisning i årsredovisningen. I redovisningen av anslaget 1:2 kan specifika insatser urskiljas, i övriga två redovisningar kan specifika insatser inte urskiljas. Detta gör att det finns flera bilder av kostnaderna för internationella insatser.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen finner att det råder osäkerhet om vilka de faktiska sammanlagda kostnaderna har varit för de militära insatserna i Afghanistan <NOBR>2002–2014.</NOBR> Utredningen kan med säkerhet påstå att dessa har kostat minst 11,1 miljarder kronor. Det finns anledning att tro att de faktiska kostnaderna har varit högre, kanske avsevärt högre, särskilt med tanke på viss materielanskaffning och andra kostnader knutna till insatserna som inte redovisas som hänförliga till dessa.</P> <P class="p319 ft62"><SPAN class="ft62">5.13</SPAN><SPAN class="ft144">Resultat av den svenska militära insatsen</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Afghanistan befinner sig i en fortsatt svår säkerhetssituation. Att döma av situationen i landet har det internationella militära engagemanget inte lyckats bistå den afghanska regeringen i att upprätthålla säkerheten i landet i önskad utsträckning. De afghanska säkerhetsstyrkorna uppvisar betydande brister i förmåga. Båda dessa omständigheter gäller också för de fyra provinser i norra Afghanistan som ingick i det av Sverige ledda <NOBR>PRT-MeS.</NOBR></P> <P class="p174 ft13"><SPAN class="ft13">5.13.1</SPAN><SPAN class="ft145">Säkerhetsutvecklingen i </SPAN><NOBR>PRT-provinserna</NOBR></P> <P class="p73 ft8">Säkerhetsläget i Afghanistan har allmänt sett fortsatt att försämras, efter ISAF:s avslutande. FN redovisade 22 634 säkerhetsincidenter under 2015.<SPAN class="ft38">87 </SPAN>3 545 civila har dödats och 7 457 civila har skadats.<SPAN class="ft38">88 </SPAN>De afghanska säkerhetsstyrkornas förluster har ökat, men siffrorna</P> <P class="p320 ft43"><SPAN class="ft56">87</SPAN><NOBR><SPAN class="ft100">A/70/775–S/2016/218.</SPAN></NOBR> FN:s generalsekreterares rapport</P> <P class="p67 ft61"><SPAN class="ft56">88</SPAN><SPAN class="ft42">UNAMA (2016): </SPAN>Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2015<SPAN class="ft43">. Kabul. UNAMA.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31695x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft8">är osäkra. Talibanrörelsen har utökat sin territoriella närvaro och kontroll och har bland annat temporärt tagit kontroll över distriktscentra i <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul och Jowzjan. Den temporära regeringsförlusten av kontroll över Kunduz under slutet av 2015 samt den säkerhetsmässigt svåra situationen i Helmand har varit mest uppmärksammade. Den afghanska regeringen saknade vid slutet av 2016 kontroll över en ansenlig del av territoriet. Det är tydligt att ISAF inte har lyckats att hållbart stabilisera Afghanistan och att de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att upprätthålla säkerheten i landet varit, och är, bristande. Det prekära säkerhetsläget har snarast förvärrats under 2016.<SPAN class="ft38">89</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Merparten av säkerhetsincidenterna har skett i södra Afghanistan, men norra Afghanistan har inte varit förskonat. I en studie från <SPAN class="ft9">European Asylum Support Office </SPAN>redovisas statistik över säkerhetsincidenter under tiden <NOBR>januari–augusti</NOBR> 2015 i de tidigare PRT- provinser som Sverige hade ledningsansvaret för. Sammanlagt inträffade 574 incidenter, varav 281 var så kallade ”väpnad konfrontation och luftangrepp”.<SPAN class="ft38">90 </SPAN>Våldsamheter i de fyra provinserna har fortsatt under 2015 och 2016. Afghanska myndigheter har inte kontroll över vissa distrikt och rörelsefriheten i provinserna har minskat.</P> <P class="p172 ft49">Svenska bedömningar från den sista tiden under 2014 av det militära engagemanget i norr talar om ett relativt stabilt säkerhetsläge, men också att situationen stod och vägde. Oro uttrycktes för risken för påverkan från säkerhetsmässigt mer instabila grannprovinser i öster och väster. Guvernör Atta har cementerat sin position i Balkh och sin roll som central maktspelare i norra Afghanistan.</P> <P class="p44 ft49">Den negativa utveckling som kännetecknar säkerhetsläget i de fyra tidigare <NOBR>PRT-provinserna</NOBR> pekar på att de svenska insatserna inte har lyckats bidra till hållbar säkerhet i provinserna.</P> <P class="p321 ft4"><SPAN class="ft108">89</SPAN><NOBR><SPAN class="ft147">A/71/682–S/2016/1049.</SPAN></NOBR> FN:s generalsekreterares rapport</P> <P class="p138 ft113"><SPAN class="ft108">90</SPAN><SPAN class="ft51">European Asylum Support Office (2016): </SPAN>EASO Country of Origin Information Report Afghanistan Security Situation<SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p121 ft36">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31696x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p322 ft15"><SPAN class="ft13">5.13.2</SPAN><SPAN class="ft150">Effekter på de afghanska säkerhetsstyrkorna och den 209:e kåren i norra Afghanistan</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Sverige har genom deltagande i ISAF bidragit till kapacitetsuppbyggnad av de afghanska säkerhetsstyrkorna (ANSF), främst till den nationella arméns 209:e kår i norra Afghanistan. ISAF har bidragit till uppbyggnad av de afghanska säkerhetsstyrkorna i sin helhet men de uppvisar betydande brister nationellt. Detsamma gäller den 209:e kåren.</P> <P class="p62 ft8">Den afghanska armén (ANA) i sin helhet har under det sista året av ISAF:s närvaro, och åren därefter, visat betydande brister, tydligt åskådliggjort av den temporära förlusten av Kunduz till taliban i oktober 2015 och av de hårda striderna i Helmand samma år. Förutom det besvärande faktum att ANSF nästan helt finansieras av utländska givare, i första hand USA, finns brister i logistikförmåga, samordning och ledning. ANA saknar tung utrustning, lider av korruption och drabbas av omfattande deserteringar.<SPAN class="ft38">91 </SPAN>Sedan ISAF lämnade vid slutet av 2014 har de afghanska säkerhetsstyrkorna lidit ökade förluster. Förlustsiffrorna är i hög grad osäkra men en uppskattning talar om 7 000 soldater under 2015. Säkerhetsstyrkorna har dragit sig tillbaka till urbana centrum och vägnätet. De har förlorat kontrollen över <NOBR>30–40</NOBR> distrikt.<SPAN class="ft38">92</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Fram till 2012 hade, enligt svenska bedömningar, ANA och den 209:e kåren genomgått en positiv utveckling, även om brister i förmåga funnits. Merparten av de svenskar som deltog i <NOBR>OMLT-verk-</NOBR> samhet förmedlade att denna har bidragit till ANA:s utveckling.<SPAN class="ft38">93</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Under de senare åren av Sveriges militära engagemang, 2012– 2014, finns en annan bild. Försvarsmakten hade svårt att se någon reell utveckling av ANSF i kvalitativ mening. Kvantitativt sett tycktes de afghanska förbanden uppfylla målen för planerat antal personal. Den svenska inriktningen mot rådgivning var afghanerna måttligt intresserade av. Deras främsta intresse var att få tillgång till</P> <P class="p323 ft96"><SPAN class="ft56">91</SPAN><SPAN class="ft95">Giustozzi, Antonio – Quentin, Peter (2014): </SPAN><SPAN class="ft99">The Afghan National Army: Sustainability Challenges beyond Financial Aspects. </SPAN>AREU Issues Paper.</P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">92</SPAN><SPAN class="ft100">Livingston, Ian S. – O’Hanlon, Michael (2016): </SPAN><SPAN class="ft61">Afghanistan Index</SPAN>. Brookings.</P> <P class="p67 ft99"><SPAN class="ft56">93</SPAN><SPAN class="ft95">INS ERF ANA (2012): </SPAN>Erfarenhetsanalys OMLT Kandak <NOBR>FS18-20</NOBR> (REV): En rapport från INS ERF ANA. <SPAN class="ft96">Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret; Liander, Martin (2011): </SPAN>Operational Mentoring and Liasion Team. <SPAN class="ft96">Arménytt, nr 1 och 2, 2011; Jonsson, Michael – Eriksson, Pär (2014): </SPAN>Framtidens fredsfrämjande? – Försvarsmaktens bidrag till kapacitetsbyggande insatser. <SPAN class="ft96">Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p305 ft36">96</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31697x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">ISAF:s resurser, exempelvis flygunderstöd (CAS)<SPAN class="ft38">94 </SPAN>på det sätt som OMLT kunnat bidra med.</P> <P class="p11 ft8">Den 209:e kåren bedömdes i slutskedet av det svenska engagemanget ha en grundläggande förmåga att planera och genomföra operationer. Emellertid bedömdes det sannolikt att det skulle krävas flera år, med fortsatt internationellt stöd, för kåren att uppnå en fullt utvecklad operativ förmåga. Andra bedömningar under tiden för Sveriges engagemang talar om toppstyrning, korruption och skiftande lojaliteter till afghanska myndigheter som hämmande för armékårens förmåga. Det faktum att andra delar av den afghanska staten, särskilt den nationella polisen (ANP) och den lokala polisen (ALP), haft brister och inte åtnjutit befolkningens förtroende, har också varit negativt för den 209:e kårens förmåga och således den samlade förmågan hos de afghanska säkerhetsstyrkorna i norra Afghanistan.<SPAN class="ft38">95</SPAN></P> <P class="p172 ft8">Enligt en slutrapport från <NOBR>TST-MeS</NOBR> 2014 uppvisades fortsatt allvarliga brister i polisväsendet i de fyra provinserna. Det fanns visserligen ett stort antal poliser i de fyra provinserna, men allmänhetens förtroende för dessa var lågt. Polisen deltog i militära operationer och upprorsbekämpning. Service till och interaktion med allmänheten liksom brottsutredningar var eftersatta.</P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">5.13.3</SPAN><SPAN class="ft145">Påverkan på Försvarsmakten och den militära förmågan</SPAN></P> <P class="p57 ft8">Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har haft i uppdrag från regeringen att analysera hur det svenska deltagandet i ISAF har påverkat Försvarsmakten. Redovisningen presenterades i juni 2016.</P> <P class="p44 ft8">FOI:s analys visar att det militära engagemanget i Afghanistan har inneburit en betydande ansträngning för Försvarsmakten. Insatsen ska emellertid ses som en del i internationaliseringen av Försvarsmakten under denna tidsperiod, där insatsen i Afghanistan var den ojämförligt största.</P> <P class="p12 ft8">Som positiv påverkan anger analysen bland annat en ökad förståelse för vilka krav som ställs i komplexa miljöer på individer, förband och på Försvarsmakten i sin helhet. <NOBR>ISAF-insatsen</NOBR> har också</P> <P class="p324 ft61"><SPAN class="ft56">94</SPAN><SPAN class="ft98">Close Air Support.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">95</SPAN><SPAN class="ft100">Försvarsmaktens kontingentchefsrapporter.</SPAN></P> <P class="p71 ft36">97</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31698x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">bidragit till utvecklingen av förmågor inom kommunikation, erfarenhetshantering och gender, samt utvecklat samarbetet med Nato.</P> <P class="p62 ft8">Som huvudsaklig negativ påverkan anges i analysen att insatsen innebar undanträngningseffekter för andra delar av Försvarsmakten, exempelvis i materielplanen, och fördröjd utveckling av Försvarsmaktens insatsorganisation eftersom de internationella insatserna prioriterades.</P> <P class="p62 ft8">Sammantaget görs bedömningen att påverkan från insatsen och den verklighetsanknytning som den inneburit har varit positiv för Försvarsmaktens utveckling. I vissa avseenden har Försvarsmaktens samlade förmåga till operationer, inom och utanför Sveriges gränser, ökat genom deltagandet i ISAF. Utvecklingen av individer inom Försvarsmakten genom den inriktning och det allvar som insatsen har inneburit är värdefull.<SPAN class="ft38">96</SPAN></P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">5.14</SPAN><SPAN class="ft144">Utredningens reflektioner</SPAN></P> <P class="p81 ft8">De svenska militära styrkorna i Afghanistan förefaller ha uppträtt på ett korrekt sätt och efter bästa förmåga ha löst sina uppgifter som del av ISAF. Det svenska stödet har utgjort ett uppskattat bidrag till det internationella militära engagemanget. Den säkerhetsmässiga utvecklingen i de <NOBR>PRT-provinser</NOBR> som Sverige hade ledningsansvaret för är dock nedslående.</P> <P class="p63 ft8">Målsättningarna för det militära engagemanget har inte uppnåtts. Brister i det internationella engagemangets genomförande och de stora problemen i det afghanska samhället har varit avgörande faktorer. Upprorsbekämpningen, <NOBR>PRT-konceptet,</NOBR> en misslyckad DDR- process och ett fragmentiserat internationellt engagemang, har inte på ett positivt sätt kunnat bistå ett afghanskt samhälle präglat av stora klyftor och motsättningar, utbredd fattigdom, svag samhällsstyrning, våld, korruption och nepotism. Sveriges militära insats utgjorde en liten del i ett omfattande internationellt engagemang i en komplex konfliktmiljö, och hade liten inverkan på den övergripande utvecklingen. Likväl finns lärdomar att dra från de svenska militära insatserna.</P> <P class="p325 ft61"><SPAN class="ft46">96 </SPAN><SPAN class="ft43">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten<SPAN class="ft43">. Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">98</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B31699x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Det svenska militära engagemanget har inte lyckats uppnå den övergripande målsättningen att bidra till hållbar säkerhet. Även i framtida insatser lär Sverige komma att underordnas en internationell organisation som fastställer de övergripande målen för den militära insatsen. Men det är viktigt att även nationella mål formuleras för konkretion och tydlighet i den faktiska operationen och för att möjliggöra en löpande uppföljning. Med fördel inordnas dessa mål i en övergripande svensk strategi.<SPAN class="ft38">97</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Sveriges militära insatser var, särskilt inledningsvis, tänkta som och uppfattades vara fredsfrämjande i betydelsen stabiliserande men förändrades till att vara stridande. Mot slutet av engagemanget blev insatserna stödjande. Regeringen bedömde länge situationen i norra Afghanistan utan att ta med i beräkningen att läget i övriga delar av landet även påverkade det ”svenska” <NOBR>PRT-området</NOBR> i norr.<SPAN class="ft38">98 </SPAN>Den nationella karaktären av den väpnade talibanrörelsen underskattades.</P> <P class="p12 ft8">Regeringen framställde länge det svenska militära engagemanget som stabiliserande, och det tog tid innan man förmedlade att situationen hade förändrats och att svenska trupper som en del av ISAF var stridande i en intern väpnad konflikt. Det borde ha skett tidigare.</P> <P class="p172 ft8">Det lösliga <NOBR>PRT-konceptet</NOBR> tillämpades mycket olika av ledarnationerna och bidrog till att fragmentisera både det militära och det civila engagemanget i Afghanistan. PRT kom att innebära att det skapades parallella strukturer som i praktiken undergrävde de afghanska myndigheter som PRT var tänkta att understödja och stärka.</P> <P class="p44 ft8"><NOBR>PRT-MeS</NOBR> blev i huvudsak en militär entitet. Problemen i det svenska <NOBR>PRT-området</NOBR> var emellertid inte bara militära till sin natur. En mer omfattande insats inom rätts- och säkerhetssektorn hade kanske kunnat ge ett större mervärde särskilt i den inledningsvis relativt lugnare säkerhetssituationen.<SPAN class="ft38">99 </SPAN><NOBR>PRT-MeS</NOBR> hade behövt mer civil personal. Utredningen menar att tillkomsten av <NOBR>SCR-funktio-</NOBR> nen och den civila ledningen var en utveckling i positiv riktning för att fylla ett civilt och politiskt behov i <NOBR>PRT-MeS,</NOBR> men att den tillkom sent i engagemanget och fick begränsad effekt.</P> <P class="p326 ft43"><SPAN class="ft56">97</SPAN><SPAN class="ft100">Se kapitel 11.</SPAN></P> <P class="p85 ft45"><SPAN class="ft56">98</SPAN><SPAN class="ft101">Se kapitel 3.</SPAN></P> <P class="p138 ft43"><SPAN class="ft56">99</SPAN><SPAN class="ft42">Med detta menas inte per automatik en insats med ökad </SPAN><NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan, en bredare insats kan styras och genomföras på annat vis. Se reflektioner kring <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan i kapitel 10.</P> <P class="p298 ft36">99</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Ledningsansvaret för ett så stort och komplext område som PRT- MeS utgjorde var en omfattande uppgift för Sverige. Det militära styrkebidraget var litet sett till områdets storlek och karaktär, men innebar ändå en betydande ansträngning för Sverige. Ett sådant ansvar kräver goda kunskaper om området, och långsiktiga resurser med kontinuitet. Den militära och civila rotationsordningen har inte varit fruktbar. Försvarsmakten bör överväga längre rotationsperioder än sex månader i internationella insatser, särskilt för högre befattningar. Vad gäller personalfrågor är det en lärdom från Afghanistan att en gemensam policy för berörda svenska myndigheter för hanteringen av lokalanställda i militära och civila insatser i konfliktområden bör finnas från början.</P> <P class="p63 ft8">Det är osäkert hur väl det svenska bidraget till kapacitetsuppbyggnad av de afghanska säkerhetsstyrkorna har utfallit. Insatserna har bidragit till de afghanska säkerhetsstyrkornas utveckling i norra Afghanistan, men på en taktisk, eller låg, nivå, och ANSF har fortfarande betydande brister. Mer omfattande insatser hade möjligen påverkat i en mer positiv riktning. Men de problem som kännetecknar de afghanska säkerhetsstyrkorna kan knappast övervinnas med ett splittrat internationellt stöd till kapacitetsbyggande, med tanke på de negativa effekter som fattigdom, korruption, bristande samhällsstyrning, bristande lag och ordning samt komplexa och skiftande maktförhållanden har haft och har, även på säkerhetsstyrkorna.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen har inte noterat någon kritik mot de svenska militära kapacitetsbyggande insatserna i Afghanistan. En lärdom i sammanhanget är dock att dessa insatser för landets egna säkerhetsstyrkor bör påbörjas tidigt i en internationell insats och att framgång också är avhängigt av en positiv utveckling av övriga samhällsinstitutioner, inte minst på rättsområdet.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen vill peka på riskerna med en militär kapacitetsbyggnad av säkerhetsstyrkor och av andra institutioner på rättsområdet som inte är finansiellt hållbar för mottagarlandet. Hur länge till kan det internationella samfundets, i första hand USA:s, finansiering av de afghanska säkerhetsstyrkorna pågå? Den afghanska statens bristfälliga egna resursmobilisering väcker frågan.</P> <P class="p63 ft8">Det svenska militära engagemanget i Afghanistan har inneburit en betydande ansträngning och höga ekonomiska kostnader. Dessa kan vara högre än de som redovisats ovan och i andra källor. Det är närmast omöjligt, och i vart fall mycket tidskrävande, att med den</P> <P class="p327 ft36">100</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges militära insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">redovisningsmetod som för närvarande tillämpas för internationella militära insatser, redovisa samtliga kostnader för det svenska militära engagemanget i Afghanistan. En ytterligare lärdom för regeringen och Försvarsmakten inför framtida internationella insatser är att alla faktiska kostnader för en militär insats, oavsett var de uppstår, bör redovisas tydligare och på ett mer överblickbart och sammanhållet sätt.</P> <P class="p328 ft36">101</P> </DIV> <DIV id="page_102"> </DIV> <DIV id="page_103"> <P class="p329 ft7"><SPAN class="ft12">6</SPAN><SPAN class="ft87">Sveriges utvecklingssamarbete </SPAN><NOBR>2002–2014</NOBR></P> <P class="p150 ft8">Sveriges bistånd till Afghanistan under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> har, tillsammans med annat internationellt bistånd, haft betydelse för många utsatta människor i landet, inte minst kvinnor och flickor, och deras möjligheter att få tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård. Bi- ståndet har bidragit till ansträngningarna att värna de mänskliga rättigheterna, statsbyggande och för att etablera demokratiska institutioner och processer, inklusive ett aktivt civilsamhälle. Delar av vägnät och annan infrastruktur i vissa norra provinser har förbättrats. Kvinnors rättigheter och jämställdhet har lyfts fram och fått ett visst, om än begränsat, fäste i samhället.</P> <P class="p44 ft8">Eventuella längre bestående effekter av det svenska biståndet beror främst på om fred kan uppnås genom afghanska och internationella politiska överenskommelser av inkluderande karaktär. Så länge den väpnade konflikten pågår och växer är det knappast möjligt för Afghanistan att effektivt bekämpa fattigdomen, få till stånd en egen ekonomisk och social utveckling som omfattar de breda befolkningslagren, och bygga en demokratiskt fungerande stat, som upprätthåller respekt och skydd för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">6.1</SPAN><SPAN class="ft63">Biståndets volym</SPAN></P> <P class="p193 ft8">Under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> bidrog Sverige med 5,6 miljarder kronor i bilateralt utvecklingssamarbete till Afghanistan. Därutöver uppgick det humanitära biståndet till 1,1 miljarder kronor under samma period. Sammanlagt gav således Sverige 6,7 miljarder i bistånd till Afghanistan under perioden. Figur 6.1 visar hur utvecklingsbiståndet ökade varje år (med ett undantag) från 157 miljoner år 2002 till</P> <P class="p330 ft36">103</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft40">739 miljoner år 2014. Afghanistan blev ett av Sveriges största mottagarländer.</P> <P class="p92 ft66">Figur 6.1 Utfall utvecklingsbistånd (miljoner kronor)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td22"><SPAN class="p184 ft151">800</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td140"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td3"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td43"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td142"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td143"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td43"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td144"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td141"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td3"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p183 ft152">739</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p184 ft151">700</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td144"><SPAN class="p157 ft152">637</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td145"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td3"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td142"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td143"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr0 td22"><SPAN class="p184 ft151">600</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td141"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td3"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr3 td143"><SPAN class="p20 ft152">531</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft152">566</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p331 ft152">584</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td145"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td3"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td43"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td142"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td144"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td145"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td3"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td142"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td144"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td22"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td3"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td43"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td142"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td43"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p184 ft151">500</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p332 ft152">457</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr38 td22"><SPAN class="p184 ft151">400</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr38 td146"><SPAN class="p20 ft152">359</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr38 td142"><SPAN class="p20 ft152">360</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p153 ft152">375</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td143"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td144"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr3 td22"><SPAN class="p184 ft151">300</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr3 td145"><SPAN class="p333 ft152">262</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td3"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td43"><SPAN class="p20 ft152">280</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td142"><SPAN class="p37 ft152">307</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td143"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td43"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td147"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td3"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td143"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td43"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td144"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td147"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td3"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td142"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td143"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td43"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td147"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td3"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td43"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td142"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td143"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td43"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td144"><SPAN class="p19 ft124">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td22"><SPAN class="p184 ft151">200</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td145"><SPAN class="p156 ft152">157</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td147"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td3"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td144"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td22"><SPAN class="p184 ft151">100</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td145"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td147"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td3"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td43"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td144"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr39 td22"><SPAN class="p184 ft152">0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td149"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td150"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td151"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td152"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td153"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td151"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td154"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td140"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td142"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td143"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td144"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft152">2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014</P> <P class="p335 ft85"><SPAN class="ft155">Källa: </SPAN>Sidas underlag till utredningen</P> <P class="p116 ft49">Parallellt med det volymmässigt starkt ökande utvecklingsbiståndet gav Sverige också fortsatt ett humanitärt bistånd. Av figur 6.2 framgår att det humanitära biståndet varierade mer. Från 109 miljoner år 2002 minskade det successivt för att 2007 ligga på 24 miljoner. Från 2008 har det sedan i litet ojämn takt ökat för att 2014 uppgå till 149 miljoner kronor. Förutom mycket besvärliga väderförhållanden med både stark kyla och torka under 2008 bidrog den tilltagande väpnade konflikten till ökningen.</P> <P class="p336 ft36">104</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p50 ft66">Figur 6.2</P> <P class="p337 ft152">160</P> <P class="p338 ft152">140</P> <P class="p339 ft152">120 <SPAN class="ft156">108</SPAN></P> <P class="p338 ft152">100</P> <P class="p340 ft152">80</P> <P class="p340 ft152">60</P> <P class="p340 ft152">40</P> <P class="p340 ft152">20</P> <P class="p341 ft152">0</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p342 ft66">Utfall humanitära insatser (miljoner kronor)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr27 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td118"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td90"><SPAN class="p20 ft152">145</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td143"><SPAN class="p20 ft152">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td157"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td142"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td118"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td142"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td143"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td118"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td142"><SPAN class="p343 ft152">132</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td90"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td118"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td90"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td143"><SPAN class="p153 ft152">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr41 td118"><SPAN class="p20 ft152">82</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td142"><SPAN class="p20 ft152">89</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p344 ft152">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td157"><SPAN class="p37 ft151">75</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td142"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td142"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td143"><SPAN class="p19 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td142"><SPAN class="p19 ft157">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td118"><SPAN class="p19 ft157">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td142"><SPAN class="p19 ft157">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td90"><SPAN class="p19 ft157">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td143"><SPAN class="p19 ft157">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td157"><SPAN class="p20 ft152">47</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td142"><SPAN class="p37 ft152">47</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td118"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td90"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td142"><SPAN class="p20 ft152">28</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr45 td118"><SPAN class="p37 ft152">23</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td142"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td90"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td142"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td142"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td143"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p345 ft152">2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014</P> <P class="p311 ft85"><SPAN class="ft155">Källa: </SPAN>Sidas underlag till utredningen</P> <P class="p346 ft49">Utformningen av utvecklingsbiståndet grundades i stor utsträckning på erfarenheter från det tidigare humanitära biståndet, inte minst på områdena hälsa och utbildning. Detta underlättades av ett nära samarbete inom Sida mellan ansvariga för utvecklingsbiståndet och det humanitära biståndet.<SPAN class="ft59">1</SPAN></P> <P class="p347 ft49">Stödet via Svenska Afghanistankommittén (SAK)<SPAN class="ft59">2 </SPAN>klassades som humanitärt bistånd fram till början av <NOBR>2000-talet</NOBR> då utbildningsinsatserna övergick till att räknas som utvecklingsbistånd medan hälsobiståndet en tid fortsatte att klassas som humanitärt bistånd.</P> <P class="p166 ft158"><SPAN class="ft158">6.2</SPAN><SPAN class="ft159">Biståndets inriktning</SPAN></P> <P class="p95 ft49">Inriktningen av utvecklingssamarbetet med Afghanistan angavs i de fyra strategier som regeringen fastställde under perioden 2002– 2014. Den första strategin för åren <NOBR>2002–2004</NOBR> förlängdes till att också gälla för 2005. Målen för perioden angavs till:</P> <P class="p348 ft4"><SPAN class="ft50">1</SPAN><SPAN class="ft51">Sidas underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p85 ft4"><SPAN class="ft50">2</SPAN><SPAN class="ft51">SAK har arbetat med bistånd till Afghanistan sedan 1982.</SPAN></P> <P class="p349 ft36">105</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p350 ft8">att främja en stabil utveckling i landet och bidra till uppbyggnaden av infrastruktur och grundläggande samhälleliga institutioner</P> <P class="p351 ft10">att bidra till framväxten av ett demokratiskt samhälle</P> <P class="p87 ft10">att stärka kvinnans ställning i samhället</P> <P class="p222 ft40">att det humanitära biståndet gradvis skulle övergå till ett utvecklingssamarbete.</P> <P class="p116 ft40">Samarbetsstrategin <NOBR>2006–2008</NOBR> förlängdes till en bit in på 2009 och kom också att revideras vid två tillfällen (juni 2007 och mars 2008, se nedan). Strategin angav följande specifika delmål:</P> <P class="p352 ft8">att stärka landets förutsättningar att långsiktigt och på ett hållbart sätt minska fattigdomen</P> <P class="p88 ft8">att utveckla och stärka förutsättningarna för demokrati, rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter, inklusive att stärka kvinnans ställning i samhället</P> <P class="p353 ft10">att bidra till utvecklingen av det civila samhället</P> <P class="p90 ft10">att bidra till att stärka den yttre och den inre säkerheten.</P> <P class="p302 ft8">Revideringen i juni 2007 fastslog att <NOBR>15–20</NOBR> procent av biståndet till Afghanistan skulle styras till insatser i de fyra provinser som ingick i det svenska PRT:et (Balkh, Jowzjan, Samangan och <NOBR>Sar-e</NOBR> Pul). Skälen till denna geografiska styrning sades vara att säkerställa utvecklingsbehov och utnyttja svenska komparativa fördelar i den aktuella regionen. De komparativa fördelarna angavs vara ”vår goda kunskap och väl upparbetade kontakter med lokala myndigheter, samt våra möjligheter att följa upp insatser på plats.”<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Medlen skulle huvudsakligen gå till de sektorer i dessa provinser som hade angivits i samarbetsstrategin. Revideringen i mars 2008 innebar i tillägg att en mindre lokal fond också skulle etableras för de fyra provinserna i norr. Fondens medel på tio miljoner kronor per år skulle gå till insatser för demokrati och mänskliga rättigheter och på rättsområdet.</P> <P class="p354 ft61"><SPAN class="ft46">3 </SPAN><SPAN class="ft43">Utrikesdepartementet (2007): </SPAN>Dialogpromemoria om översyn av utvecklingssamarbetet med Afghanistan.</P> <P class="p106 ft36">106</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Strategin för juli 2009 – december 2013 angav som övergripande mål för det svenska utvecklingssamarbetet med Afghanistan att människor som lever i fattigdom, i synnerhet kvinnor och flickor, ska åtnjuta förbättrade levnadsförhållanden i ett fredligt och demokratiskt samhälle. Till stöd för målet skulle inriktningen gälla tre samarbetsområden: demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, utbildning, samt privatsektorutveckling. Cirka 25 procent av det totala årliga stödet skulle även fortsättningsvis gå till de fyra nordliga provinserna i det svenska PRT:t.</P> <P class="p355 ft8">Strategin för <NOBR>2009–2013</NOBR> ersattes redan 2011 av en reviderad strategi för perioden <NOBR>2012–2014.</NOBR> Denna betonade att en ny fas i det internationella engagemanget hade inletts genom den så kallade Kabulprocessen från mitten av 2010 som syftade till att gradvis öka det afghanska ägarskapet och ansvarstagandet genom ömsesidiga åtaganden som enligt strategin innefattade ett långsiktigt och uthålligt internationellt stöd och partnerskap. Den reviderade strategin var enligt regeringen också utarbetad med beaktande av den överenskommelse som hade träffats efter valet hösten 2010 mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Med början 2012 skulle en gradvis reducering ske av den svenska militära närvaron samtidigt som det svenska engagemanget skulle ges ett ökat civilt fokus för att främja afghansk utveckling och institutionsuppbyggnad. En inriktning skulle fortsatt också finnas mot de fyra norra provinserna, men inga styrande procentsatser angavs nu. De nationella programmen skulle inriktas mot två sektorer: demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet respektive utbildning. Insatserna i norra Afghanistan skulle enligt strategin förstärkas med kapacitetsbyggande inom lokal demokrati, stärkt rättssäkerhet i förvaltningen och stöd till utvecklingen inom den privata sektorn.</P> <P class="p44 ft8">I juni 2014 fastställde regeringen en ny strategi för perioden <NOBR>2014–2019.</NOBR> Denna började gälla efter den period som utredningen har till uppgift att granska.</P> <P class="p11 ft8">Även om strategierna under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> har skiftat en del så har ett antal insatsområden i praktiken varit genomgående. De kan, något förenklat och översiktligt, summeras i följande punkter:</P> <P class="p356 ft36">107</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft10">fattigdomsbekämpning</P> <P class="p222 ft8">utbildningsinsatser (särskild inriktning på flickors skolgång och funktionsnedsatta barn och ungdomar)</P> <P class="p353 ft10">hälso- och sjukvårdsinsatser (inklusive SRHR<SPAN class="ft52">4</SPAN>)</P> <P class="p90 ft10">vägnät/infrastruktur och transporter</P> <P class="p222 ft8">kapacitetsutveckling av statsförvaltningen, inklusive demokrati- och valstöd</P> <P class="p353 ft10">kvinnors rättigheter/jämställdhet</P> <P class="p90 ft10">civilsamhället (inklusive oberoende analyser och medier)</P> <P class="p90 ft10">minröjning</P> <P class="p87 ft10">privatsektorutveckling/sysselsättning (från 2009).</P> <P class="p77 ft8">Det geografiskt öronmärkta biståndet till de fyra provinserna i norr kom till viss del att spegla det nationella biståndets inriktning. En tredjedel av det sammanlagda beloppet på 1,1 miljarder kronor under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> gick via UNOPS till fysisk infrastruktur, vägar, i regionen. Minröjning i delar av regionen gavs ett betydande stöd. Ett stort stöd via UNDP avsåg att stärka lokal demokrati. Till hälso- och sjukvård, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), och skolor/utbildning gick också stora belopp till projekt för landsbygdsutveckling, som också innefattade stöd till privatsektorutveckling. Geografisk öronmärkning till norr av stödet genom ARTF för det nationella solidaritetsprogrammet (NSP) användes också som en metod för att uppnå de cirka 25 procent till norr som regeringen hade fastslagit skulle styras till det svenska <NOBR>PRT-området.</NOBR> En avsikt med den geografiska öronmärkningen var enligt regeringen att synergier skulle uppstå genom <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan. Detta blev dock knappast fallet, i vart fall har inga påtagliga synergier kunnat påvisas.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P> <P class="p357 ft40">Räknat i volym var de tio största sektorerna/områdena, enligt <NOBR>OECD-DAC:s</NOBR> indelning, för det samlade svenska biståndet till</P> <P class="p358 ft61"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft65">Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.</SPAN></P> <P class="p67 ft43"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft42">Tham Lindell, Magdalena och Hull Wiklund, Cecilia (2011): </SPAN><SPAN class="ft61">Jakten på synergin. Erfarenheter av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">civil-militär</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> samverkan i PRT </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">Mazar-e</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Sharif</SPAN>. Stockholm. FOI; utredningens intervjuer med relevanta befattningshavare. Se också kapitel 9.</P> <P class="p134 ft36">108</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft40">Afghanistan åren <NOBR>2002–2014</NOBR> följande (i procent av det totala biståndet på 6,7 miljarder kronor)<SPAN class="ft143">6</SPAN>:</P> <P class="p359 ft66">Tabell 6.1 Sveriges bistånd till Afghanistan: de tio största sektorerna</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p19 ft66">Sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p360 ft66">Andel (%)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td160"><SPAN class="p19 ft66">Utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p361 ft73">18,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p19 ft66">Humanitärt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p361 ft73">14,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p19 ft66">Flersektorstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p361 ft73">12,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td160"><SPAN class="p19 ft66">Samhällsstyrning och förvaltningsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p362 ft73">10,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p19 ft66">Mänskliga rättigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p362 ft73">9,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p19 ft66">Vägar och transporter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p362 ft73">8,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td160"><SPAN class="p19 ft66">Demokratiskt deltagande och civilsamhället</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p362 ft73">4,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td160"><SPAN class="p19 ft66">SRHR<SPAN class="ft72">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td58"><SPAN class="p362 ft73">2,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td160"><SPAN class="p19 ft66">Valprocesser</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p362 ft73">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td160"><SPAN class="p19 ft66">Minröjning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p362 ft73">2,1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p5 ft130"><SPAN class="ft129">Källa: </SPAN>Sidas underlag till utredningen.</P> <P class="p5 ft67"><SPAN class="ft141">1 </SPAN>Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.</P> <P class="p216 ft62"><SPAN class="ft62">6.3</SPAN><SPAN class="ft63">Biståndskanaler</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Sveriges bistånd kanaliserades genom multilaterala organisationer som Världsbanken och <NOBR>FN-systemet</NOBR> (UNDP, UNHCR, UNICEF, UN Women, OCHA, UNOPS, med flera) respektive genom enskilda svenska och internationella organisationer (främst Svenska Afghanistankommittén, men också Svenska Röda Korset, Rädda Barnen, Mari Stopes International och Women for Afghan Women) samt några svenska civila myndigheter. I några fall förekom också stöd direkt till afghanska civilsamhällesorganisationer.</P> <P class="p44 ft8">De fem största kanalerna/samarbetsparterna i Afghanistan för det svenska utvecklingsbiståndet under <NOBR>2002–2014</NOBR> var:</P> <P class="p137 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft160">Världsbanken/IDA, 2 miljarder kronor.</SPAN></P> <P class="p363 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft160">Svenska Afghanistankommittén, 1 miljard kronor.</SPAN></P> <P class="p364 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft160">UNICEF, 722 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p363 ft10"><SPAN class="ft10">4.</SPAN><SPAN class="ft160">UNOPS, 366 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p364 ft10"><SPAN class="ft10">5.</SPAN><SPAN class="ft160">UNDP, 362 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p365 ft43"><SPAN class="ft46">6 </SPAN>Sidas underlag till utredningen.</P> <P class="p349 ft36">109</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p262 ft8">Den ojämförligt största kanalen var den givargemensamma fonden ARTF<SPAN class="ft38">7 </SPAN>som Världsbanken administrerade. Genom ARTF:s två ”fönster”, för löpande statliga utgifter, inte minst löner, respektive för investeringar, gavs ett stöd till uppbygget av den afghanska statens kapacitet på olika civila områden. Sverige hörde till de länder som i högre utsträckning än andra undvek att öronmärka sitt stöd till ARTF. Undantag gjordes vid vissa tillfällen för att kunna redovisa att stöd gick till insatser i de fyra norra provinserna inom det svenska PRT:et.</P> <P class="p123 ft8">Den andra stora kanalen för det svenska biståndet var Svenska Afghanistankommittén. Under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> använde SAK drygt 1 miljard kronor från svenska biståndsmedel. Därutöver hade organisationen tidvis också, förutom egna insamlade medel, anslag från bland annat EU, FN och Världsbanken. SAK fokuserade på sina tidigare kompetensområden som utbildning, sjuk- och hälsovård samt stöd till människor med funktionsnedsättning.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Svenska civila myndigheter som varit engagerade i Afghanistan med biståndsmedel inom de givna ramarna har varit Polisen (117 miljoner kronor), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (66 miljoner kronor) och Folke Bernadotteakademin (50 miljoner).</P> <P class="p63 ft8">Polisen har inte genomfört några egna projekt utan engagemanget mellan 2002 och 2014 har gällt deltagande med både poliser och civilanställda i EUPOL Afghanistan(från 2007 till 2014), UNAMA <NOBR>(2003–2006)</NOBR> och PRT/TST <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif (2006, 2007, <NOBR>2011–2014).</NOBR> Arbetsuppgifterna var främst mentorering, övervakning, rådgivning, ledarskapsfrågor och utbildning.</P> <P class="p62 ft8">Flest utsända från Polisen tjänstgjorde inom EUPOL, från 2007 till 2014 sammanlagt 63 personer. Dessa var placerade i Kabul och <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Vid PRT/TST i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif tjänstgjorde åtta och inom UNAMA tjänstgjorde sex personer (i Kabul och Kunduz).<SPAN class="ft38">9</SPAN></P> <P class="p123 ft8">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförde nio insatser. Den största (sammanlagt 44 miljoner kronor) utgjordes från 2007 av expertis till EUPOL inom sjukvård, personalfrågor, elsäkerhet, IT, säkerhet, ekonomi, logistik och upphand-</P> <P class="p299 ft61"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft65">Afghanistan Reconstruction Trust Fund</SPAN><SPAN class="ft43">.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft44">Sidas underlag till utredningen; SAK:s underlag till utredningen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft130">2016-03-11</SPAN>.</NOBR></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft42">Polismyndighetens underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">110</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">ling. En andra större insats gällde broar i norra Afghanistan 2010– 2011 för att stärka möjligheterna att klara återkommande naturkatastrofer,vårfloder (15 miljoner kronor, med UNOPS som samarbetspartner). Andra insatser gällde bl.a. träning och utbildning för beredskap inför naturkatastrofer och humanitära incidenter.<SPAN class="ft38">10</SPAN></P> <P class="p44 ft8">Folke Bernadotteakademin (FBA) har i första hand svarat för försörjning av viss svensk civil personal till EUPOL <NOBR>(2008–2014),</NOBR> EUSR för Afghanistan <NOBR>(2008–2014),</NOBR> <NOBR>SCR-kontoret</NOBR> vid ISAF/Nato <NOBR>(2010–2011)</NOBR> och PRT/TST i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif <NOBR>(2009–2014).</NOBR></P> <P class="p12 ft8">FBA stod också från 2008 för insatsförberedande utbildning, i samarbete med Försvarsmakten, för de svenska militära förbanden i Afghanistan. Andra civila myndigheter och enskilda organisationer som UD, Sida och SAK deltog också.</P> <P class="p12 ft8">FBA genomförde också ett uppdrag <NOBR>2011–2012</NOBR> att utreda och ge förslag på tänkbara kapacitetsbyggande insatser på rättsstatsområdet och vad gäller säkerhetssektorreform, med fokus på norra Afghanistan. I uppdraget ingick en genomförbarhetsstudie. Olika svårigheter, bl.a. det besvärliga säkerhetsläget och bristande lokalt ägarskap, gjorde att projektet inte kunde fullföljas.<SPAN class="ft38">11</SPAN></P> <P class="p166 ft62"><SPAN class="ft62">6.4</SPAN><SPAN class="ft63">Genomförandekontexten</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Det civila biståndet till Afghanistan har sedan 2002 genomförts i en postkonfliktsituation som övergått till en ny väpnad konflikt av flerdimensionell karaktär och ökande intensitet. Det innebar att säkerhetssituationen successivt blev alltmer försämrad i landet.</P> <P class="p55 ft8">Kapacitetsbristerna hos den afghanska regeringen och de statliga institutionerna var också inledningsvis, helt naturligt, omfattande. Talibanstyret hade inneburit att stora delar av de statliga institutionerna slagits sönder. I stället för att genom biståndet konsekvent bidra till att främja utvecklandet av den inhemska afghanska kapaciteten, använde sig många gånger de internationella givarna av välbetalda utländska konsulter. Parallella strukturer skapades ofta för</P> <P class="p366 ft43"><SPAN class="ft56">10</SPAN><SPAN class="ft100">MSB:s underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">11</SPAN><SPAN class="ft100">FBA:s underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p349 ft36">111</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">genomförandet, vilket inte förbättrade kapaciteten hos landets egna institutioner.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P> <P class="p63 ft8">En komplicerande faktor var också att de internationella aktörerna var så många, såväl de militära som de civila. Dessa agerade inte alltid i samklang med varandra, och inhemska aktörer kunde också använda sig av de oklarheter som många gånger rådde om vem som gjorde eller ville vad i det internationella samfundet på plats. Även om UNAMA skulle ha en samordnande roll på den civila biståndssidan så var FN:s roll mindre stark.</P> <P class="p63 ft8">Till dessa förhållanden ska läggas den närmast systemiska och höga graden av korruption sedan tidigare i det afghanska samhället. Det stora inflödet av pengar utifrån till följd av de växande militära och civila insatserna innebar både höga aggregerade tillväxtsiffror men spädde också på korruptionen.<SPAN class="ft38">13 </SPAN>Den omfattande narkotikaverksamheten bidrog ytterligare till en mycket komplex och svår situation när målet var en ordnad och stabil utveckling.</P> <P class="p63 ft8">Möjligheterna till egen uppföljning i fält från svensk sida av biståndsinsatserna varierade under perioden <NOBR>2002–2014.</NOBR> Faktorer som påverkade var formerna för och kompetensen hos den svenska närvaron på plats, inklusive givna personal- och säkerhetsresurser, mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget.</P> <P class="p367 ft8">Inledningsvis var det möjligt att utan större problem genomföra besök i olika delar av Afghanistan. Den utsända personalen kunde till exempel resa med bil mellan Kabul och <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif med endast chaufför och utan säkerhetsvakter.</P> <P class="p62 ft8">Från 2002 fanns svensk biståndspersonal från Sida på plats i Kabul vid det sektionskontor som då lydde under ambassaden i Islamabad. Etableringen i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif inleddes med att regeringen uppdrog åt Sida att för åren <NOBR>2005–2008</NOBR> rekrytera och ställa utvecklingsrådgivare till PRT:ets förfogande. Ambassaden i Kabul invigdes i oktober 2008. I november samma år gav regeringen uppdraget att antalet utvecklingsrådgivare vid PRT:et skulle ökas till fyra under 2009 och att dessa organisatoriskt hörde till ambassaden i Kabul. Säkerhetspersonal tillfördes ambassaden från 2008 och utökades från 2010 både vid ambassaden och för den civila personalen i <NOBR>Mazar-e</NOBR></P> <P class="p368 ft99"><SPAN class="ft56">12</SPAN><SPAN class="ft161">Nixon, Hamish (2007): </SPAN>Aiding the State? International Assistance and the Statebuilding Paradox in Afghanistan. <SPAN class="ft96">Kabul. AREU.</SPAN></P> <P class="p239 ft43"><SPAN class="ft56">13</SPAN><SPAN class="ft100">Se figur 3.1.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">112</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">Sharif. Fram till dess att närvaron i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif avslutades i maj 2014 kunde, om än i gradvis minskande utsträckning, uppföljning i fält göras av de direkta insatserna i norr och de delar av nationella insatser som hade öronmärkts för genomförande i norr.</P> <P class="p44 ft8">Trots den stora korruptionsrisken kan det noteras att inga fall av betydande korruption har rapporterats i den av Sverige finansierade biståndsverksamheten.<SPAN class="ft38">14 </SPAN>Ett antal fall av korruption har dock upptäckts. Sida har samlad statistik gällande korruptionsfall från 2006 och framåt. För de fall av korruption i det svenska biståndet till Afghanistan som har rapporterats, se tabell 6.2.</P> <P class="p369 ft43"><SPAN class="ft46">14 </SPAN>Sidas underlag till utredningen.</P> <P class="p349 ft36">113</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <P class="p3 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete SOU 2017:16</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td131"><SPAN class="p23 ft66">Tabell 6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td161"><SPAN class="p370 ft66">Korruptionsfall i svenska insatser <NOBR>2006-2014</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td164"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p371 ft71">År</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p237 ft73">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p235 ft73">Organisation</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">Ärendet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td162"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td168"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td64"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td164"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p371 ft73">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p237 ft73">1</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p235 ft73">Sida</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft71">Förskingring av pengar. Ledde till avsked. Utredningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">gjordes av Sidas internrevision.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td162"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td168"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td64"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td164"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p371 ft73">2011</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p237 ft73">1</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p372 ft128">UNHCR</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">Misstänkt korruption i samarbete med en lokal NGO.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">Avtalet har avbrutits. Inga rättsliga åtgärder har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p19 ft76">vidtagits.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td162"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td168"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td64"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td164"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p371 ft73">2012</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p237 ft73">2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p235 ft128">UNOPS</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">En person som arbetar med <NOBR>UNOPS-programmet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft71">misstänkts för korruption. Arbetade ej med den svenska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">implementeringen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p235 ft128">UNDP</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft73">Efter utredning kunde det inte påvisas någon korruption</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td162"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td164"><SPAN class="p19 ft66">inom det svenska programmet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p371 ft73">2013</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p237 ft73">2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p372 ft128">UNHCR</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">Utredning har genomförts och ett återbetalningskrav</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p19 ft73">motsvarande 117 351 <NOBR>US-dollar</NOBR> har ställts. Avtalet med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">parten bröts. Sida frös tio miljoner kronor till UNHCR</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">under pågående utredning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p235 ft128">Forum Syd</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft73">Samarbete med SAK. Kostnader har ej kunnat verifieras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td162"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td164"><SPAN class="p19 ft73">Återbetalningskrav ställdes motsvarande 187 048 kronor.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p371 ft73">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p237 ft73">9</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p235 ft73">Tawanmandi</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">Sida har samarbete med British Council och DFID för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p19 ft76">implementering via Tawanmandi. Flertalet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">korruptionsärenden konstateras. Enligt avtal har Sida</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">ej möjlighet att ställa återkrav på DFID. Samarbetet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p19 ft76">avslutas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p235 ft128">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p19 ft71">Förfalskning av finansiella dokument och förskingring.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p19 ft67">Personen avskedades och återbetalade förskingrade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">medel.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p235 ft73">OXFAM/Aschiana</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft67">Finansiella oegentligheter konstateras. Återbetalning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">sker till Oxfam.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p235 ft128">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft67">Korruption i upphandlingsprocessen uppdagas i två</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft71">insatser. Flera personer avskedades. SAK har svårt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">uppskatta hur mycket pengar som förskringrades.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p235 ft128">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft67">Stöld av pengar som skulle gått till skolor. Personen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">avskedades omedelbart.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p372 ft73">Rädda Barnen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft66">Pågående utredning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td67"><SPAN class="p235 ft128">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td167"><SPAN class="p19 ft67">Förskingring. Personen avskedades och samarbetet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">avbröts.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p235 ft128">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft67">Förskingring. Personen avskedades och samarbetet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft66">avbröts.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p235 ft73">Rädda Barnen/SCS</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p19 ft66">En internrevision genomfördes. Slutsatserna i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td166"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p19 ft67">revisionen pekade på tydliga bevis på bedrägligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td162"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td164"><SPAN class="p19 ft66">beteende från partnerorganisationen.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p242 ft67"><SPAN class="ft136">Källa: </SPAN>Sidas underlag till utredningen.</P> <P class="p373 ft36">114</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">6.5</SPAN><SPAN class="ft63">Rekrytering och bemanning</SPAN></P> <P class="p54 ft8">Kontinuerlig bemanning med erfaren och <NOBR>Sida-kunnig</NOBR> biståndspersonal till ambassaden i Kabul och sektionskontoret i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif har utgjort en utmaning. Det har visat sig vara svårt att attrahera tillsvidareanställda (interna) medarbetare från Sida till tjänsterna. Många gånger har Sida därför behövt göra externa utlysningar. Även om erfarna ”externa” medarbetare har kunnat rekryteras så innebär förhållandet en del avigsidor. En fördel med utsänd erfaren personal från Sida är att denna redan från start har god kunskap om interna processer och system vid en utlandsmyndighet, inklusive kommunikationsvägar mellan Stockholm och utlandsmyndigheten. Det betyder en snabbare uppstart och tjänstbarhet på plats, vilket är viktigt i sig, men också angeläget med tanke på de korta förordnandetiderna på grund av de påfrestningar som tjänstgöring i Afghanistan innebär. Externa och i tiden begränsade utlandsrekryteringar medför också att kunskaper och erfarenheter inte kan återföras till Sida på samma sätt som med ”interna” utsända. Inledningsvis kunde utsänd personal ha med sig familjemedlemmar vilket underlättade rekryteringen och kontinuiteten. Det gradvis försämrade säkerhetsläget innebar att detta inte längre blev tillåtet och de flesta förordnanden var på ett år. Till detta förhållande ska läggas att den utsända personalen i Afghanistan roterar var sjätte vecka.</P> <P class="p374 ft8">I syfte att öka attraktionskraften för biståndstjänsterna i bland annat Afghanistan har Sida under de senaste åren arbetat med att ta fram incitament för bemanning vid utlandsmyndigheter i länder med högsta hardshipnivå<SPAN class="ft38">15 </SPAN>(förutom Afghanistan också Sydsudan). Incitament kan komma ifråga för Sidas tillsvidareanställda personal: kompetensutveckling före eller efter utlandsstationeringen; prioritet vid inplaceringen på myndigheten i Stockholm efter utlandstjänstgöringen för att öka karriärmöjligheterna; förmån vid hemkomsten i form av en månads betald ledighet. Det är enligt Sida<SPAN class="ft38">16 </SPAN>för tidigt att dra några slutsatser vad gäller effekter av incitamenten.</P> <P class="p44 ft8">För att stärka bemanningen i Afghanistan har Sida också tidvis infört så kallade växeltjänstgöringar från Stockholm. Det innebär</P> <P class="p375 ft43"><SPAN class="ft56">15</SPAN><SPAN class="ft100">Tjänstgöringslandet graderas på en skala beroende på hur utsatt läget är.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">16</SPAN><SPAN class="ft100">Sidas underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p349 ft36">115</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">att en hemmaanställd arbetar sex veckor på Sida och två veckor i Afghanistan.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen konstaterar att den kvalificerade biståndsverksamhet som Sveriges stöd till Afghanistan innefattar kräver både hög kompetens och god kontinuitet på plats vid ambassaden. Även för erfarna tjänstemän tar det tid att vara fullt tjänstbara på en ny post. Kortare förordnanden än två år är knappast ändamålsenliga.</P> <P class="p65 ft62"><SPAN class="ft62">6.6</SPAN><SPAN class="ft63">Kontakter och koordinering på plats</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Med hänsyn till de besvärliga förhållandena i landet har, generellt sett, de svenska kontakterna och samarbetet på plats med FN, Världsbanken och EU liksom med afghanska statliga företrädare fungerat väl. Bidragande till detta har varit Sveriges goda rykte som givare, och den särskilda goodwill som Svenska Afghanistankommittén har skapat genom sitt arbete i landet sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Nyanser finns dock. Med <NOBR>FN-systemets</NOBR> olika delar har det till exempel varit så att kontakterna på biståndssidan tidvis har fungerat smidigare och varit bättre med UNAMA än med UNDP och UNICEF.<SPAN class="ft38">17 </SPAN>Ambassadens biståndskontakter har varit regelbundna med relevanta afghanska ministerier, särskilt finansministeriet, och andra myndigheter och institutioner (inklusive den afghanska oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter, AIHRC<SPAN class="ft38">18</SPAN>). Kontakterna med Världsbanken på plats har varit frekventa med anledning av det svenska stödet till den givargemensamma fonden ARTF. Kontinuiteten på den svenska utsända sidan vid ambassaden har dock inte alltid varit tillfredsställande. Så länge biståndspersonal fanns på plats i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif utvecklades kontakter med guvernörer, provinsråd och nationella ministeriers provinskontor, men också här förelåg tidvis en bristande kontinuitet på den utsända sidan.</P> <P class="p357 ft8">Inom ramen för vad personalresurserna har tillåtit har ambassaden deltagit i samordningsansträngningarna med andra givare i olika format, med EU, som aktiv medlem av den så kallade Nordic <NOBR>Plus-gruppen</NOBR> (de nordiska länderna plus Nederländerna) och i för-</P> <P class="p376 ft43"><SPAN class="ft56">17</SPAN><SPAN class="ft100">Sidas underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p67 ft43"><SPAN class="ft56">18</SPAN><SPAN class="ft42">AIHRC (Afghanistan Independent Human Rights Commission) är ett offentligt organ vars konstitutionella mandat är att övervaka situationen, undersöka brott och stödja nationella institutioner i utvecklingen mot respekt för mänskliga rättigheter.</SPAN></P> <P class="p134 ft36">116</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">hållande till den gemensamma styrelsen för samordning och uppföljning (<SPAN class="ft9">Joint Coordinating and Monitoring Board, JCMB</SPAN>) av de internationella överenskommelserna från Afghanistanfördraget 2006 (<SPAN class="ft9">Afghanistan Compact</SPAN>) och framåt, samt styrkommittén för ARTF.</P> <P class="p166 ft62"><SPAN class="ft62">6.7</SPAN><SPAN class="ft63">De internationella konferenserna</SPAN></P> <P class="p193 ft8">Sverige har deltagit vid samtliga stora internationella konferenser om biståndet till Afghanistan sedan 2002. Det svenska biståndet har legat i linje med de ramar och principer som konferenserna kom fram till, alltifrån Tokyokonferensen 2002, via London 2006 (Afghanistanfördraget/Afghanistan Compact), Kabulkonferensen 2010 och Tokyokonferensen 2012. De internationella överenskommelserna blev mer resultatinriktade med tiden. Kabulkonferensen 2010 betonade intentionen att följa vedertagna principer om nationellt ägarskap och biståndseffektivitet. De nationella prioriteringsprogram som utarbetades var fortsatt mycket ambitiösa. Tokyokonferensen 2012 etablerade ett nytt ramverk med tydligare ömsesidiga åtaganden på olika områden mellan Afghanistan och det internationella givarsamfundet (Tokyo Mutual Accountability Framework, TMAF). I samband med konferensen gjorde Sverige ett uppmärksammat åtagande att ge bistånd till Afghanistan med sammanlagt 8,5 miljarder under perioden <NOBR>2015–2024.</NOBR> Sveriges resultatstrategi <NOBR>2014–2019</NOBR> för biståndet till Afghanistan utgår tydligare från TMAF jämfört med vad tidigare strategier haft till motsvarande överenskommelser.</P> <P class="p377 ft8">Konferensernas betydelse har legat på flera plan. Förutom att få fram ekonomiskt stöd för att kunna stödja genomförandet av Bonnöverenskommelsen och senare nationella utvecklingsplaner har de också främjat en fortsatt samsyn internationellt, en givargemensam problembeskrivning, i syfte att hålla samman de olika aktörerna. Från svensk sida har vid konferenserna kvinnors och flickors rättigheter och jämställdhet drivits konsekvent och med tiden fått ett ökande gehör.</P> <P class="p378 ft36">117</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft62"><SPAN class="ft62">6.8</SPAN><SPAN class="ft63">Resultat</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Det har inte gjorts någon samlad och omfattande utvärdering av hela det svenska biståndet under perioden <NOBR>2002–2014.</NOBR> Utredningen kan ge en översiktlig bedömning av resultat av det svenska biståndet på olika nivåer, främst på <NOBR>output-nivå<SPAN class="ft38">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>respektive när det gäller effekter på kort eller medellång sikt <NOBR>(outcome-nivå).<SPAN class="ft38">20</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>Utredningen kan också bedöma vissa resultat och effekter på längre sikt, det vill säga mer bestående effekter av biståndet på samhällelig/institutionell nivå.</P> <P class="p63 ft8">Bedömningen bygger på en systematisk genomgång och analys av ett drygt femtontal oberoende, externa utvärderingar som har gjorts under årens lopp av delar av det svenska biståndet till Afghanistan.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>Dessa har omfattat både humanitärt bistånd och insatser för utveckling, vilka har kanaliserats via multilaterala och bilaterala samarbetspartners. Därutöver har utredningen genomfört ett antal intervjuer med sakkunniga personer i Sverige och i Afghanistan (Kabul och <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif).</P> <P class="p62 ft8">Förutom dessa utvärderingar och intervjuer har utredningen också beaktat de bedömningar som, på utredningens begäran, Sida, Svenska Afghanistankommittén, Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Polisen har gjort av resultaten av det bistånd som respektive myndighet/organisation har haft ansvaret för.</P> <P class="p174 ft13"><SPAN class="ft13">6.8.1</SPAN><SPAN class="ft94">Sidas egen resultatbedömning</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Sida har sammanfattat hur myndigheten ser på resultaten av biståndet i förhållande till de mål som funnits i respektive samarbets/resultatstrategi <NOBR>2002–2014<SPAN class="ft38">22</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>Vad gäller strategin för perioden <NOBR>2002–2005</NOBR> konstateras att insatserna i stort genomfördes enligt planeringen. Övergången från humanitärt bistånd till utvecklingssamarbete hade fungerat smärtfritt, och insatserna hade bidragit till att etablera grundläggande statliga institutioner, inte minst ett fungerande finansministerium. Det fanns inledande framsteg när</P> <P class="p358 ft43"><SPAN class="ft56">19</SPAN><SPAN class="ft100">Outputs: de produkter, kapitalvaror och tjänster som en utvecklingsinsats genererar.</SPAN></P> <P class="p67 ft45"><SPAN class="ft56">20</SPAN><SPAN class="ft44">Outcomes: effekter på kort och medellång sikt, åstadkomna genom utvecklingsinsatsens outputs.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">21</SPAN><SPAN class="ft101">Jocke Nybergs underlag till utredningen. </SPAN><NOBR>2016-05-04.</NOBR></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">22</SPAN><SPAN class="ft100">Sidas underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">118</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">det gällde primärutbildningen och tillgången till vatten och sanitet. Stödet till utbildning och försörjning hade inte givit lika goda resultat. En fördel och underlättande faktor var SAK:s tidigare erfarenheter, kunskaper och kontakter och många afghanska anställda. Ett antal av tidigare <NOBR>SAK-anställda</NOBR> har fått viktiga poster i den nya afghanska administrationen.</P> <P class="p44 ft8">Genomförandet av strategin för perioden <NOBR>2006–2009</NOBR> (som ändrades två gånger genom regeringsbeslut) gav en mer blandad bild. Flera av insatserna fungerade väl och hade mött de afghanska prioriteringarna. Men det fanns också insatser som fick fasas ut, bland annat på grund av bristande ägarskap och kapacitet hos berörda afghanska institutioner. Det har inte varit möjligt att uppnå jämställdhetsmålen och man borde ha lagt mer kraft på dialogen med den afghanska regeringen när det gällde insatser för landsbygdsutveckling och utbildning.</P> <P class="p11 ft8">För perioden <NOBR>2009–2014</NOBR> (där strategin för <NOBR>2009–2013</NOBR> ersattes 2011 av strategin för <NOBR>2012–2014)</NOBR> konstaterar Sida att vissa begränsade anpassningar i genomförandet av insatser fick göras med hänsyn till den försämrade säkerhetssituationen. I stort gick insatserna i enlighet med planerna. Men det fanns anledning att tydligare betona främjandet av jämställdhet, <NOBR>anti-korruption,</NOBR> ett afghanskt ägarskap, barns- och ungdomars rättigheter och mer medvetet tillämpa ett konfliktperspektiv. Mot slutet av perioden noterade Sida i sin rapportering att samarbetsstrategins övergripande mål var högt ställda och inte realistiska att uppnå på den korta tid som var strategins tidsram. Tidshorisonten måste vara längre, i synnerhet som situationen i landet var så osäker.<SPAN class="ft38">23</SPAN></P> <P class="p129 ft13"><SPAN class="ft13">6.8.2</SPAN><SPAN class="ft94">SAK:s egen bedömning</SPAN></P> <P class="p57 ft8">På begäran av utredningen har SAK kortfattat förmedlat sin bedömning av det bistånd som man har bidragit med. Organisationens långvariga närvaro i landet och uthålligheten under skiftande omständigheter har givit SAK ett starkt varumärke och en trovärdig ställning i landet. Till detta har bidragit inriktningen på landsbygden och dess befolkning, med biståndsinsatser även i isolerade och margi-</P> <P class="p365 ft43"><SPAN class="ft46">23 </SPAN>Sidas underlag till utredningen.</P> <P class="p349 ft36">119</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">naliserade områden. Fattiga människor och personer med funktionsnedsättning har varit tydliga målgrupper. Det har också givit legitimitet och uppskattning att man har satsat på skola och sjukvård. På den grunden har man kunna lägga ytterligare insatser för flickors utbildning och reproduktiva hälsa, inklusive utbildning av barnmorskor. Med åren har SAK ökat insatserna till stöd för respekt för mänskliga rättigheter och ett stärkande av civilsamhället. Inriktningen av arbetet har legat i linje med den afghanska regeringens prioriterade program. SAK har ofta betonat vikten av en tydlig rågång mellan utvecklingssamarbetet och militära insatser.<SPAN class="ft38">24</SPAN></P> <P class="p65 ft13"><SPAN class="ft13">6.8.3</SPAN><SPAN class="ft94">FBA:s, MSB:s och Polisens bedömningar</SPAN></P> <P class="p117 ft8">När det gäller personalförsörjningen till internationella insatser i Afghanistan (som EUPOL, EU:s särskilde representant för Afghanistan, den seniora civila representanten för Nato), vilken gjordes under perioden <NOBR>2008–2014,</NOBR> bedömer FBA att majoriteten av den utsända personalen lyckades väl i sina uppdrag och att de på ett effektivt sätt bidrog till respektive insats måluppfyllelse. När det gäller att sända ut personal (rådgivare) till PRT/TST <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif bedömer FBA att man, utifrån de svåra förutsättningarna på plats, lyckades med uppdraget.</P> <P class="p63 ft8">MSB:s bedömning av myndighetens insatser är att dessa var av stort värde för den mottagande organisationen och innebar stöd till den drabbade befolkningen. Samarbetet med partners i Afghanistan hade fungerat bra.</P> <P class="p62 ft40">Polisen gör en allmänt positiv bedömning av resultaten av att sända ut poliser och civilanställda till olika delar av rättsväsendet i Afghanistan. <SPAN class="ft143">25</SPAN></P> <P class="p161 ft13"><SPAN class="ft13">6.8.4</SPAN><SPAN class="ft94">Några resultat enligt oberoende utvärderingar</SPAN></P> <P class="p61 ft8">En tidig givargemensam utvärdering av det humanitära och återuppbyggnadsstödet från Danmark, Irland, Nederländerna, Storbritannien och Sverige, gjordes 2005 för perioden <NOBR>2001–2005.</NOBR></P> <P class="p124 ft43"><SPAN class="ft56">24</SPAN><SPAN class="ft100">SAK:s underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">25</SPAN><SPAN class="ft100">Underlag till utredningen från FBA, MSB och Polismyndigheten.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">120</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft8">Utvärderingen visade på bland andra följande resultat. På området för statsbyggande hade stödet från länderna bidragit till att förverkliga delar av Bonnöverenskommelsen. Genomförandet av presidentvalet 2004 var viktigt. Uppbyggnaden av ett fungerande finansministerium var ett framsteg. Men utvärderingen noterade att det borde ha varit angeläget att lägga mer vikt vid rättssektorn och regionala och lokala institutioner. Stödet hade också i hög utsträckning handlat om att köpa in internationell konsultkapacitet i stället för att satsa på inhemskt kapacitetsbyggande. På stabiliseringsområdet bedömdes <NOBR>DDR-programmet</NOBR> ha varit relativt framgångsrikt och PRT:s militära delar hade bidragit positivt till detta. Tre och en halv miljoner flyktingar hade kunnat återvända med hjälp av stödet och en miljon internflyktingar hade också tagits om hand genom stödet via UNHCR i första hand. På utbildningsområdet hade fem miljoner skolbarn kunnat börja i skolan, inklusive flickor som tidigare under taliban hade varit förbjudna att få delta i undervisningen. Biståndet hade bidragit till att omstrukturera hälsosektorn, men regeringens ledarskap hade behövt stärkas. Minröjningen hade varit framgångsrik.</P> <P class="p379 ft8">Utvärderingens rekommendationer underströk att det behövdes ett åtagande på minst tio år från 2005 och att man borde prioritera ett effektivt skapande av en rättsstat och kampen mot korruption. Stöd till ARTF var viktigt och givarna borde koordinera sig bättre, inklusive vad gäller lönesättningen av anställda för att undvika snedvridning av lönebildningen på den inhemska arbetsmarknaden. Ut- värderingen varnade för att den politiska stabiliseringen var mindre stark än den såg ut att vara. Förutom fortsatt öppen konflikt mellan regeringen och taliban hade krigsherrar fått positioner och inflytande över delar av staten.<SPAN class="ft38">26</SPAN></P> <P class="p44 ft8">Två miljarder kronor av det svenska biståndet under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> har gått till den givargemensamma fonden, ARTF. Utvärderingar från 2005, 2008, 2012 och 2015 gäller direkt ARTF:s verksamhet och funktionssätt. Två ytterligare utvärderingar berör också ARTF. Utvärderingarna visade att genom den givargemensamma fonden har resurser kunnat mobiliseras från ett brett spektrum av det internationella samfundet (mer än 30 länder). Fondens medel går</P> <P class="p380 ft61"><SPAN class="ft46">26 </SPAN><SPAN class="ft43">Chr. Michelsen Institute (2005): </SPAN>Humanitarian and Reconstruction Assistance to Afghanistan <NOBR>2001–2005<SPAN class="ft43">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> Köpenhamn. Danida.</SPAN></P> <P class="p381 ft36">121</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">till insatser via landets budget <NOBR>(”on-budget”),</NOBR> vilket stärker uppbyggnaden av staten. På ett övergripande plan fungerar ARTF, och Världsbanken har skött sitt administrationsansvar. Fonden kan uppvisa starka resultat på <NOBR>output-nivå</NOBR> (här avses bland annat finansieringen av anställdas löner, inte minst lärarnas) inom den offentliga förvaltningen, hälsovård, utbildning och det nationella solidaritetsprogrammet (National Solidarity Programme, NSP). Småskaliga finans- och infrastrukturinvesteringar på lokal nivå har givit resultat som rönt uppskattning hos medborgarna och härigenom bidragit till statsbyggande underifrån.</P> <P class="p63 ft8">Resultatens bärkraftighet är svår att förutsäga. Den inhemska resursmobiliseringen är mycket låg (cirka 10 procent av BNP) och Afghanistans biståndsberoende är mycket stort. ARTF har inte haft en fattigdomsbekämpande inriktning. Jämställdhetsperspektivet har först på senare tid tagits upp som en strategisk fråga (tack vare bland andra Sveriges agerande). <NOBR>Anti-korruption</NOBR> har lyfts upp tydligare under senare år.<SPAN class="ft38">27</SPAN></P> <P class="p62 ft8">En miljard kronor har under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> gått via Svenska Afghanistankommittén till insatser i landet. Gjorda utvärderingar pekar på positiva resultat när det gäller SAK:s insatser på de olika programområdena: hälsoområdet, inklusive barnmorskeutbildningen; utbildningsprogrammet med byorganiserade skolstyrelser och modellskolor, inklusive den viktiga frågan om flickors skolgång och betydelsen av utbildade lärare; programmet för landsbygdsutveckling där man med framgång strävat efter att öka byarnas ägarskap när det gäller etablerandet och skötseln av sociala tjänster som vatten och sanitet och vägunderhåll. Mot slutet av perioden har ansträngningarna ökat för att få ett ökat deltagande av kvinnorna i de lokala grupperna på bynivå, vilket också har blivit fallet. SAK:s rehabiliteringsprogram för personer med funktionshinder har varit brett inriktat och är unikt i Afghanistan eftersom det innefattar att</P> <P class="p382 ft99"><SPAN class="ft46">27 </SPAN><SPAN class="ft96">Scanteam (2005): </SPAN>Assessment Afghanistan Reconstruction Trust Fund<SPAN class="ft96">. Oslo; Scanteam (2008): </SPAN>Afghanistan Reconstruction Trust Fund: External Evaluation<SPAN class="ft96">. Oslo; </SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">NCG-KL</SPAN></NOBR><SPAN class="ft96"> (2009): </SPAN>An Outcome Assessment of Swedish Development Cooperation with Afghanistan <NOBR>2006–2008<SPAN class="ft96">;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft96"> Scanteam (2012): </SPAN>ARTF at a <NOBR>Cross-Roads:</NOBR> History and the Future<SPAN class="ft96">. Oslo; Adam </SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">Pain-Peter</SPAN></NOBR><SPAN class="ft96"> Jensen (2015): </SPAN>Review of Afghanistan Reconstruction Trust Fund, ARTF, Internal and External Studies and Evaluations in Afghanistan<SPAN class="ft96">. Stockholm. Sida 2015:20.</SPAN></P> <P class="p383 ft36">122</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft40">inkludera funktionshindrade i samhället, till exempel genom att barn med särskilda behov ska kunna gå i vanliga skolor.<SPAN class="ft143">28</SPAN></P> <P class="p288 ft13"><SPAN class="ft13">6.8.5</SPAN><SPAN class="ft94">Utredningens reflektioner gällande resultaten</SPAN></P> <P class="p54 ft8">Utredningen bedömer att Sveriges bistånd till Afghanistan har varit relevant för landet. Det har bidragit till ett antal positiva resultat, främst på outputnivå och i vissa fall på nivån av effekter på kort och medellång sikt, under mycket komplexa och besvärliga omständigheter: ett av det tidigare kriget förött samhälle och land, fortsatta betydande politiska motsättningar och en tilltagande väpnad konflikt, omfattande fattigdom och stora inkomstklyftor, hög grad av korruption. En utestående fråga är hur bärkraften ska kunna etableras med tanke på Afghanistans stora biståndsberoende.</P> <P class="p56 ft11">Statsbyggnad/fungerande förvaltning</P> <P class="p217 ft8">ARTF har spelat en central roll för att bidra till uppbyggnad och relativ stabilitet i statsmaskineriet efter talibanernas fall. Fonden har varit en förutsättning för att få igång en fungerande statsförvaltning med bland annat regelbunden utbetalning av löner till offentliganställda och som mekanism för investeringar i infrastruktur, utbildning och hälsovård. Omständigheterna i landet till trots har biståndet genom ARTF stärkt regeringens och förvaltningens kapacitet på flera områden, kanske särskilt när det gäller de offentliga finanserna och skapa en ökad insyn i budgetprocesserna.<SPAN class="ft38">29 </SPAN>Genom att så stor del av det svenska stödet har gått via ARTF har det svenska biståndet bidragit till resultaten. Frågan om bärkraftigheten i de positiva resultat som biståndet har bidragit till är dock helt öppen. Det går knappast att skapa bärkraftighet i Afghanistan utan grundläggande fred och en kraftfull ökning av statens egna inhemska resursmobilisering.</P> <P class="p384 ft96"><SPAN class="ft46">28 </SPAN>Göran <NOBR>Carlsson-Staffan</NOBR> <NOBR>Engblom-Tove</NOBR> Myhrman (2008): <SPAN class="ft99">Sida’s Support to the Swedish Committee for Afghanistan. </SPAN>Stockholm. Sida Evaluation 2008:35; Rafiq Sharkar (2014):</P> <P class="p138 ft64">Northern Rural Project Final Evaluation<SPAN class="ft45">; Indevelop (2014): </SPAN>Organisational Evaluation of the Swedish Committee for Afghanistan<SPAN class="ft45">. Stockholm; Adam Pain – Jessica Rothman – Monika Lundin (2015): </SPAN>Review of Sida’s Support to Afghanistan. Lessons and Conclusions from 7 Evaluations. <SPAN class="ft45">Stockholm. Sida 2015:15.</SPAN></P> <P class="p5 ft43"><SPAN class="ft46">29 </SPAN>Byrd, William (2015): <SPAN class="ft61">Economic Management in Afghanistan</SPAN>. Kabul. AAN.</P> <P class="p349 ft36">123</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft11">Ägarskapet: överlämnande av ansvaret för utveckling till landet självt</P> <P class="p81 ft8">Afghanistans biståndsberoende är överväldigande stort, och ohållbart i längden. En viktig fråga är i vilken grad som hittillsvarande internationellt och svenskt bistånd, har börjat ta sig an problemet? Utvärderingarna av ARTF menar att ägarskapet har förbättrats genom att den afghanska regeringen har företrädare i fondens centrala lednings- och styrorgan.<SPAN class="ft38">30 </SPAN>Finansministeriet har ambitionen att stärka sitt inflytande i ARTF. Men det är lång väg kvar till ett afghanskt ägarskap och det bör noteras att skattefrågor och fördelningen av de inhemska resurserna inte tas upp i de refererade utvärderingarna.</P> <P class="p385 ft11">Fattigdomsbekämpning</P> <P class="p61 ft8">Fattigdomen i rent ekonomiska termer har inte minskat i Afghanistan. Den ligger enligt Världsbanken kvar på i genomsnitt 36 procent av landets befolkning under de senaste åren, men med stora regionala variationer.<SPAN class="ft38">31 </SPAN>Biståndet, inklusive det svenska, har inte positivt kunnat påverka detta förhållande. Om man däremot anlägger ett bredare fattigdomsperspektiv så har det svenska, och annat, bistånd bidragit till bättre tillgång för alla, också ekonomiskt fattiga, till vissa viktiga kollektiva nyttigheter, som hälso- och sjukvård och utbildning. Utredningen noterar att det var först 2015 som ARTF formulerade en strategi för fattigdomsbekämpning.</P> <P class="p386 ft43"><SPAN class="ft56">30</SPAN><SPAN class="ft100">Management Committee och Steering Committee.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">31</SPAN><SPAN class="ft100">World Bank (2015): </SPAN><SPAN class="ft61">Afghanistan Development Update</SPAN>. World Bank 100507.</P> <P class="p68 ft36">124</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft11">Jämställdhet</P> <P class="p130 ft8">Sveriges bistånd har påtagligt bidragit till att jämställdhetsdimensionen synliggörs inom biståndet och genom detta också bredare i samhället, helt i linje med vad som står i Bonnöverenskommelsen 2001 och Afghanistanfördraget 2006 om vikten av att skydda och främja kvinnors rättigheter och deltagande. Den konsekventa inriktningen har givit genomslag på policynivå internationellt (London och Kabul 2010 samt Tokyo 2012) och i Afghanistan med vissa konkreta resultat som ett ministerium för kvinnofrågor och riktlinjer för alla ministerier att rapportera om arbetet för jämställdhetsintegrering. Det har skapats ett visst ökat medvetande på olika nivåer i samhället om behovet och vikten av att kvinnor ska ges möjligheter att delta i politik, i föreningar, i affärslivet och i utbildningen. Flickor och kvinnor har möjlighet till utbildning i högre grad än tidigare. Samtidigt är det uppenbart en mycket lång väg kvar till jämställdhet. Hittillsvarande framsteg är inte heller på något sätt garanterade; det finns krafter som aktivt vill vrida klockan tillbaka. Jämställdhetsinriktningen i det svenska biståndet till Afghanistan har drivits med engagemang och tydlighet med i stort sett alla partners/kanaler, som ARTF, UNDP, UNICEF, UN Women, Women for Afghan Women, Marie Stopes International och SAK.</P> <P class="p387 ft8">På insatsnivå konstaterade till exempel utvärderingen<SPAN class="ft38">32 </SPAN>av stödet till Women for Afghan Women att organisationen hade lyckats hantera ett stort antal rättsfall och bidragit till en ökad medvetenhet bland allmänheten och ansvariga om kvinnors rättigheter. Utvärderingen fann också att insatsen hade gett välbehövlig service och att arbetet på individnivå hade främjat rättigheterna för kvinnor och flickor, men att projektet främjat långsiktiga förändringar endast i begränsad utsträckning. I den så kallade syntesutvärderingen<SPAN class="ft38">33 </SPAN>drogs slutsatsen att SAK:s stöd till flickors utbildning hade förändrat den traditionella synen på värdet av sådan utbildning och att stödet till barnmorskor hade möjliggjort för kvinnor att få tillgång till hälso- och sjukvård. Utvärderingen av stödet till Marie Stopes Internatio-</P> <P class="p388 ft99"><SPAN class="ft46">32 </SPAN><SPAN class="ft96">Indevelop (2014): </SPAN>Evaluation of Women for Afghan Women – Family Guidance Center and Shelter in <NOBR>Mazar-e-Sharif.</NOBR></P> <P class="p269 ft61"><SPAN class="ft46">33 </SPAN><SPAN class="ft43">Sida (2015): </SPAN>Review of Sida’s Support to Afghanistan – Lessons and Conclusions from 7 Evaluations.</P> <P class="p381 ft36">125</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p262 ft8">nal<SPAN class="ft38">34 </SPAN>visade att verksamheten hade skapat en säker möjlighet för kvinnors tillgång till sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter genom att bland annat erbjuda kunskap och metoder för familjeplanering.</P> <P class="p285 ft13"><SPAN class="ft13">6.8.6</SPAN><SPAN class="ft94">Bestående effekter i det afghanska samhället?</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Det är knappast möjligt att veta hur länge effekter, som i dag kan bedömas vara bestående efter drygt tio års insatser, förblir bestående. Med det sagt konstaterar utredningen att det finns exempel på effekter i det afghanska samhället av det hittillsvarande svenska biståndet.</P> <P class="p62 ft8">På policynivå har det svenska biståndet i ord och handling (jämte flera andra partners) bidragit till att jämställdhet givits ett tydligt och förstärkt uttryck i de internationella överenskommelserna från konferenserna i London och Kabul 2010 samt i Tokyo 2012. På motsvarande sätt har den tydliga och artikulerade svenska inställningen när det gäller kvinnors rättigheter och jämställdhet bidragit på nationell policynivå i Afghanistan. Landet ratificerade 2003, utan förbehåll, FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), och i den grundlag som antogs år 2004 fastslås att kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter inför lagen. År 2008 fastställdes den nationella handlingsplanen för kvinnor i Afghanistan för de kommande tio åren. Genom presidentdekret utfärdades år 2009 Lagen om eliminering av våld mot kvinnor. Dessa effekter på policynivå utgör ett stöd för de statliga och <NOBR>icke-statliga</NOBR> politiska och sociala krafter i Afghanistan som vill arbeta för att också i praktiken stärka kvinnors rättigheter och jämställdheten.</P> <P class="p91 ft8">På en mer konkret och jordnära nivå har Sveriges bistånd bidragit till att i delar av samhället förändra den traditionella synen på värdet av flickors och kvinnors utbildning samt de facto ökat kvinnors tillgång till utbildning. Motsvarande gäller för kvinnors rätt och tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Detta har bidragit till klart minskad mödradödlighet, ökad mödravård i samband med</P> <P class="p389 ft61"><SPAN class="ft46">34 </SPAN><SPAN class="ft43">ORCD </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">–UNSW</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> (2015): </SPAN>Program Evaluation Marie Stopes International Afghanistan (MSIA).</P> <P class="p68 ft36">126</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">graviditet, minskad spädbarnsdödlighet och minskad barnadödlighet för barn under fem år.</P> <P class="p44 ft8">I mindre skala har på bynivå kvinnors inflytande stärkts sedan 2001/2002 genom det nationella solidaritetsprogrammet (NSP) som har givit stöd till lokala utvecklingsråd med minst 50 procent kvinnor som deltagare. Uppföljande undersökningar har visat att männen har ändrat attityd till kvinnors deltagande när de har upplevt att deltagandet har bidragit till genomförandet av de lokala projekten som NSP har stöttat ekonomiskt.</P> <P class="p44 ft8">Påtagligt förbättrad fysisk infrastruktur, främst vägnätet i delar av norra Afghanistan, är en ytterligare bestående effekt, till båtnad för enskilda medborgare, de statliga myndigheterna och deras företrädare, och näringslivet och dess utveckling i regionen.</P> <P class="p11 ft8">En mindre synlig men viktig effekt har givits av stödet till minröjningen i provinserna Balkh och Samangan. Drygt 2 miljoner kvadratmeters yta har säkrats från minor från tidigare krig.</P> <P class="p12 ft8">Det faktum att Sverige har valt att kanalisera biståndet genom delar av <NOBR>FN-systemet,</NOBR> inklusive UNAMA, och Världsbanken har bidragit till att dessa internationella institutioner och deras företrädare har fått ett ökat anseende i landet bland demokratiska krafter. Det har lett till stärkta möjligheter för dessa organisationer att på olika sätt kunna delta i viktiga processer i en komplicerad och konfliktfylld miljö.</P> <P class="p390 ft8">En ytterligare bestående effekt av det svenska biståndet, inte minst genom Svenska Afghanistankommittén och dess långvariga verksamhet i landet, har varit att fortsatt bidra till och bygga under det goda renommé och den goodwill som Sverige har haft sedan tidigare i demokratiskt inriktade kretsar i Afghanistan.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">6.9</SPAN><SPAN class="ft63">EUPOL Afghanistan</SPAN></P> <P class="p193 ft8">EUPOL Afghanistan startade i Kabul i juni 2007 efter förberedelser under 2006. Insatsens uppgift var att stödja den afghanska regeringens reformansträngningar gällande uppbyggnad av en förbättrad civil polis inom ramen för rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna. Polispersonal och rättstatsexperter sekonderades från EU:s medlemsstater och insatsen kontrakterade också internationella experter och lokal personal. Missionen arbetade med utbildning/</P> <P class="p391 ft36">127</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">träning, mentorering, rådgivning och uppföljning av högre befattningshavare och chefer inom relevanta afghanska institutioner (inrikesdepartementet, Polisen, justitiedepartementet och riksåklagarämbetet). EUPOL genomförde också ett antal projekt. Operationslinjerna var tre: främja institutionella reformer av inrikesdepartementet; bidra till professionalisering av den nationella polisen; sammanlänka den nationella polisen med det övriga rättsväsendet. Från starten 2007 till slutet av 2014 var den totala kostnaden för missionen nära 400 miljoner euro (cirka 3,6 miljarder kronor). Säkerhetsrelaterade kostnader utgjorde nästan en tredjedel av den totala kostnaden.</P> <P class="p63 ft8">Insatsen hade en trög start med tre olika chefer under de första 18 månaderna och svårigheter att rekrytera personal. Först efter närmare två år, i februari 2009, lyckades man ha på plats de 200 internationella experter som krävdes för att kunna bedriva verksamheten i Kabul och vissa provinser. Tidigt under 2008 hade man i Bryssel bestämt att de planerade 200 experterna skulle dubbleras till 400. Detta antal uppnåddes aldrig. I januari 2012 hade man som mest uppnått 350 experter och därefter sjönk antalet igen till cirka 235 under 2014.</P> <P class="p91 ft8">Avsikten var att arbeta på olika nivåer, centralt, regionalt och på provinsnivå. EUPOL öppnade kontor i 16 provinser, vilka dock inte kunde upprätthållas på grund av bemanningsproblem och svåra säkerhetsförhållanden. 2013 återstod utanför Kabul endast kontor i Herat och <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Insatsen skulle avslutas vid utgången av 2016, efter beslut i Bryssel.</P> <P class="p62 ft8">Den europeiska revisionsrättens granskning 2015 pekade på begränsade resultat för missionen. <SPAN class="ft38">35 </SPAN>Vissa steg hade tagits när det gällde institutionella reformer av inrikesministeriet i riktning mot en civil polis, men den höga graden av militariserad polis var fortfarande ett faktum. Kompetenshöjande insatser hade genomförts för att öka polisens grad av teknisk och annan färdighet, med ojämna resultat. Viss ökad förståelse för behovet av en polis som utvecklar kontakten med medborgarna hade uppnåtts, dock främst på konceptnivå. Att förbättra länkarna mellan polisen och det övriga rättssystemet hade inte fungerat. Detta hade flera orsaker: den svåra säkerhetssitua-</P> <P class="p392 ft61"><SPAN class="ft46">35 </SPAN><SPAN class="ft43">European Court of Auditors (2015): </SPAN>The EU police mission in Afghanistan: Mixed results<SPAN class="ft43">. Luxembourg. Publications Office of the European Union. Special report No. 7.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">128</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p19 ft31">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">tionen; bristen på professionalism i andra delar av rättsapparaten; det bristande och fragmentiserade internationella stödet, även bland EU:s medlemsstater.</P> <P class="p44 ft8">Sverige hade övervägt att ge ett eget bilateralt polisstöd men valde att satsa på EUPOL i en gemensam europeisk insats. Från starten 2007 till 2014 bidrog Sverige med personal till sammanlagt 90 befattningar i missionen, såväl i Kabul som i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Under perioden oktober 2012 till utgången av 2014 hade missionen en svensk chef.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">6.10</SPAN><SPAN class="ft144">Utredningens reflektioner</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Utredningen vill lyfta fram några iakttagelser och synpunkter vad gäller bistånd inför framtida överväganden om eventuella samtidiga civila och militära insatser i länder med komplexa situationer med hotande eller pågående väpnade konflikter. Synpunkterna gäller särskilt när det handlar om ett tänkt långsiktigt engagemang, men bör också beaktas vid eventuella kortare insatser.</P> <P class="p100 ft8">Det är avgörande att från början ha eller skaffa goda kunskaper om landet ifråga och den väpnade konflikten. På den grunden bör man tidigt ta fram en gemensam och övergripande analys av de grundläggande förhållandena och det aktuella läget i landet. Regeringen bör klargöra och fastställa varför, med vad, hur, med vilken tidshorisont, och med vilka egna aktörer som Sverige vill och kan bidra. Målen för engagemanget bör tydligt fastställas.<SPAN class="ft38">36 </SPAN>Det är av vikt att de övergripande och gemensamma målen, och de mer specifika för respektive svensk statlig aktör, är realistiska och hänger ihop. Risker för målkonflikter bör klarläggas, liksom hur dessa ska tas om hand.</P> <P class="p93 ft8">Förmodade kopplingar eller samband mellan säkerhet och utveckling behöver klarläggas och bedömas i den givna kontexten med beaktande av de olika stridande och politiska aktörerna. Hur hänger till exempel olika aktörers säkerhet ihop, eller inte, med tänkta utvecklingsinsatser? Utredningens närmare analys av och synpunkter på frågan om eventuell <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan i komplexa</P> <P class="p313 ft43"><SPAN class="ft46">36 </SPAN>Statskontoret (2011): <SPAN class="ft61">Styrning av svensk biståndspolitik</SPAN>. En utvärdering. Stockholm. Statskontoret. 2011:25.</P> <P class="p381 ft36">129</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Sveriges utvecklingssamarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">situationer med väpnade konflikter, på basis av erfarenheterna från Afghanistan, ges i kapitel 9.</P> <P class="p62 ft8">Närvaro på plats av utsända och erfarna biståndskunniga tjänstemän vid ambassaden i landet är av stor vikt. Detta gäller även i de fall när huvuddelen av det svenska biståndet är tänkt att gå genom <NOBR>FN-systemet</NOBR> eller andra multilaterala kanaler som till exempel Världsbanken. Givargemensamma fonder måste följas upp, vilket görs bäst på plats med rätt utsänd personal. Utan sådan närvaro minskar också de politiska och biståndsmässiga möjligheterna till påverkan på områden som Sverige finner viktiga (som till exempel kvinnors rättigheter, jämställdhet, och fattigdomsbekämpning).</P> <P class="p63 ft8">Det tar tid, också för en erfaren och <NOBR>Sida-kunnig</NOBR> tjänsteman på biståndsområdet, att komma in i verksamheten i ett nytt land. Kortare tjänstgöringstider än två år bör undvikas. Betydelsen av kontinuitet kan inte överskattas. Det betyder att man måste finna metoder och sätt att se till att mycket erfarna och kunniga tjänstemän rekryteras till de svåraste tjänstgöringsplatserna.</P> <P class="p62 ft8">Den utsända personalens säkerhet, såväl på ambassadorten som för uppföljningsresor i fält, är oftast betydligt mer kostnadskrävande i konfliktdrabbade länder. Dessa kostnader måste kalkyleras och tas med i beräkningen från början, innan beslut fattas om svenska biståndsinsatser. En stark och kontinuerlig uppbackning från Stockholm till utlandsmyndigheten, dess utsända och de lokalanställda, säkerhetsmässigt och på andra sätt, är nödvändig. Tillräckliga resurser för detta måste således finnas på hemmaplan.<SPAN class="ft38">37</SPAN></P> <P class="p393 ft104"><SPAN class="ft162">37 </SPAN>Kostnaderna för Sidas Afghanistanenhet <NOBR>2002–2014</NOBR> kan uppskattas till cirka 55 miljoner kronor. Utredningens beräkning baserad på uppgifter om antalet årsarbetskrafter <NOBR>2002–2014.</NOBR></P> <P class="p68 ft36">130</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <P class="p394 ft58"><SPAN class="ft12">7</SPAN><SPAN class="ft57">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN></P> <P class="p395 ft8">Sverige har på olika sätt bidragit politiskt och diplomatiskt till både det egna och det internationella engagemanget i Afghanistan. Ut- rikesministern var mycket aktiv efter valet 2006 med deltagande i ett flertal internationella möten, inklusive ett antal besök till Afghanistan fram till 2014. De politiska och diplomatiska inslagen är till sin karaktär bestående av löpande samordning och kontakter med internationella organisationer och andra länder och har inte varit lika synliga för allmänheten som de militära insatserna och utvecklingssamarbetet. Upprättandet av ambassaden i Kabul 2008 och det särskilda sändebudets för Afghanistan och Pakistan verksamhet från 2009 var av betydelse för det svenska engagemanget. Sveriges bidrag till, och samarbete med, FN, EU och Nato var också påtagliga.</P> <P class="p166 ft62"><SPAN class="ft62">7.1</SPAN><SPAN class="ft63">Sveriges ambassad i Kabul</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Regeringen beslutade i december 2007 att under påföljande år upprätta en ambassad i Kabul. Före 2008 bestod Sveriges representation i Afghanistan av ett sektionskontor i Kabul som bemannades av Sida och var underställt ambassaden i Islamabad i Pakistan.</P> <P class="p55 ft8">Skälen att upprätta ambassaden och få en ambassadör på plats var flera. Det internationella engagemanget och närvaron i Afghanistan, liksom det svenska, skulle vara långsiktigt. Utan en ambassad i Kabul kunde Sverige inte få det inflytande i samarbete och beslutsfattande som var motiverat med tanke på det svenska civila och militära engagemanget i landet. En ambassad skulle ge bättre förutsättningar för att kunna följa och analysera utvecklingen i landet. En ambassadör på plats innebar ökad tillgång till, och interaktion med, afghanska och andra länders och organisationers företrädare i Kabul.</P> <P class="p330 ft36">131</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Ambassaden invigdes i oktober 2008. Ambassadens verksamhet under påföljande år innebar en uppstartsprocess med påtagliga svårigheter. Det fanns administrativa och resursmässiga problem samt brister i infrastruktur och säkerhet. Förhållandena var hämmande för ambassadens verksamhet. Uppgifter till utredningen pekar på att dessa problem borde ha tagits på större allvar av hemmaorganisationen och åtgärdats bättre och snabbare.</P> <P class="p62 ft8">Den politiska rapporteringen var tyngdpunkten i ambassadens verksamhet. Intresset för rapporteringen i hemmaorganisationen var påtagligt. Ambassaden utvecklade ett brett kontaktnät, vilket bidrog till insiktsfull rapportering. Deltagande i, och rapportering om, givarsamordning var viktiga delar av verksamheten givet Sveriges växande utvecklingssamarbete med Afghanistan. Ambassaden agerade proaktivt i givarsamordningen. Besök till landet blev också en stor del i ambassadens verksamhet. Arbetsbelastningen blev betydande.</P> <P class="p396 ft8">Ambassaden hade löpande kontakt, möten och samordning inom den nordiska kretsen, med <NOBR>EU-delegationen</NOBR> och andra <NOBR>EU-länder,</NOBR> inom <NOBR>FN-kretsen</NOBR> och med <NOBR>ISAF-ledningen.</NOBR> I det internationella samfundet i Kabul i sin helhet var Sverige inte en av de större aktörerna. Mot slutet av engagemanget kom Sverige att ingå i en kärngrupp av ett tiotal ambassadörer.</P> <P class="p62 ft8">Sektionskontoret i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif var underställt ambassaden i Kabul. Kontakterna mellan ambassaden och sektionskontoret har enligt uppgift fungerat väl. För utredningen framstår det dock som att dessa i praktiken kom att utgöra två relativt självständiga delar av det svenska engagemanget.</P> <P class="p62 ft8">Ambassadens bemanning har varierat storleksmässigt under perioden <NOBR>2008–2014.</NOBR> Generellt tycks den ha varit underdimensionerad sett till uppgiften och säkerhetsförhållandena.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Det faktiska antalet utsända på plats har i realiteten alltid varit färre med anledning av det rotationssystem som tillämpats med sex veckors tjänstgöring i Kabul följt av två veckors tjänstgöring i Stockholm.</P> <P class="p397 ft4"><SPAN class="ft163">1 </SPAN>För en ögonblicksbild hade ambassaden 2013 nio utsända, varav fem från UD, tre från Sida, en från Försvarsmakten samt 15 lokalanställda.</P> <P class="p106 ft36">132</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p19 ft31">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">7.2</SPAN><SPAN class="ft63">AfPak</SPAN></P> <P class="p193 ft8">President Obama lät strax efter sitt tillträde i januari 2009 göra en första genomgång av den amerikanska strategin i Afghanistan. Resultatet presenterades i en delvis förändrad strategi för Afghanistan och Pakistan<SPAN class="ft38">2 </SPAN>den 27 mars 2009. Den lade ökad vikt på den regionala dimensionen av konflikten i Afghanistan och förordade ett ökat amerikanskt diplomatiskt engagemang i Sydasien. En kontaktgrupp för Afghanistan och Pakistan skulle skapas med deltagande från länder med intressen i regionen, Natoländer och partnerländer, de centralasiatiska länderna, gulfländerna samt Iran, Ryssland, Indien och Kina.</P> <P class="p44 ft8">I januari 2009 utsågs ett amerikanskt särskilt sändebud för Afghanistan och Pakistan.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Andra länder följde efter och utsåg egna särskilda sändebud och den svenska regeringen utsåg ett särskilt sändebud den 20 februari 2009. Ett antal sändebud träffades i München den 1 april 2009 och bildade en kontaktgrupp, benämnd <NOBR>AfPak-kretsen.</NOBR></P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">7.2.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">AfPak-kretsen</SPAN></NOBR></P> <P class="p251 ft8"><NOBR>AfPak-kretsen</NOBR> var främst ett forum för att bibehålla internationell uppslutning kring engagemanget i Afghanistan. Olika nationella förutsättningar gavs visst utrymme och innebar att kretsen ofta kom överens enligt principen om minsta gemensamma nämnare.</P> <P class="p44 ft8">USA var ledande inom kretsen. En annan viktig aktör var Tyskland som hade den sammankallande rollen. Andra centrala aktörer var chefen för ISAF (COMISAF), Natos seniora civila representant i Afghanistan, den särskilde representanten i Afghanistan för FN:s generalsekreterare (SRSG) och EU:s särskilde representant för Afghanistan (EUSR). Successivt växte kretsen och bestod till slut av cirka 60 deltagande länder och organisationer.</P> <P class="p44 ft8">Kretsen innebar kontaktytor med länder som inte var truppbidragare till ISAF, såsom Indien, Kina och Ryssland. Den gav också</P> <P class="p398 ft96"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft95">Denna sammanförda politik gentemot Afghanistan och Pakistan kom att benämnas ”AfPak”.</SPAN></P> <P class="p270 ft61"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft42">Den formella benämningen var </SPAN>Special Representative for Afghanistan and Pakistan <SPAN class="ft43">(SRAP).</SPAN></P> <P class="p349 ft36">133</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">en bättre kontakt med den afghanska regeringen. Kretsen lyckades inte involvera Pakistan i en fredsprocess.</P> <P class="p62 ft8">Sverige skaffade sig en relativt synlig roll i förhållande till sin storlek, särskilt under ordförandeskapet i EU. Sverige kom också att leda en av de fyra arbetsgrupperna i förberedelserna till den internationella konferensen om Afghanistan i Bonn 2011.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P> <P class="p174 ft13"><SPAN class="ft13">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Det svenska särskilda sändebudet</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Under 2009 var sändebudets uppgift främst att verka i förhållande till EU. En uppgift bland andra blev att främja <NOBR>EU-samordningen</NOBR> i <NOBR>AfPak-kretsen.</NOBR> Sändebudet var drivande i utarbetandet av EU:s handlingsplan för Afghanistan och Pakistan under sommaren och hösten 2009. Efter Sveriges ordförandeskap i EU minskade det särskilda sändebudets fokus på <NOBR>EU-samordning.</NOBR> I strategin för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan från juli 2010 angavs riktlinjer för det särskilda sändebudets fortsatta verksamhet.</P> <P class="p63 ft8">Genom sändebudet skulle ”[…]de regionala aspekterna uppmärksammas särskilt.” och sändebudet skulle ”[…]stödja arbetet i båda länderna och särskilt bidra med regionala aspekter på utvecklingen.” Sändebudet skulle också ”tillvarata svenska ståndpunkter i samordningen av de internationella insatserna” i FN, EU, Nato, viktiga huvudstäder och tillsammans med andra länders sändebud.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Sändebudet fick i praktiken en relativt självständig roll inom utrikesförvaltningen. Sändebudet var placerad vid UD:s Asienenhet. Resor till regionen företogs och sändebudet deltog i den internationella samordningen inom <NOBR>AfPak-kretsen.</NOBR></P> <P class="p62 ft8">Det var avsikten att sändebudet skulle fungera som ett nav mellan Regeringskansliet, utlandsmyndigheter, fältet och internationella organisationer. Sändebudet deltog i de samordningsfunktioner som fanns i Sverige. Det fanns också formuleringar i den övergripande Afghanistanstrategin från 2010 som angav en samordnande roll för</P> <P class="p399 ft43"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft42">Prop. 2011/12:29.</SPAN></P> <P class="p67 ft61"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft42">”</SPAN>Sändebudet ska vidare tillsammans med beskickningarna vid FN, EU, Nato och i viktiga huvudstäder tillvarata svenska ståndpunkter i samordningen av de internationella insatserna, i nära samarbete med andra länders sändebud, särskilt inom EU<SPAN class="ft43">.”</SPAN></P> <P class="p134 ft36">134</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p19 ft31">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p400 ft8">sändebudet<SPAN class="ft38">6</SPAN>. Sändebudet skapade därför en så kallad ”task force” inom UD, bestående av handläggare från de enheter som i huvudsak var delaktiga i hanteringen av Afghanistaninsatserna. Denna ”task force” kom aldrig att få avsedd roll.</P> <P class="p216 ft62"><SPAN class="ft62">7.3</SPAN><SPAN class="ft63">Internationella organisationer</SPAN></P> <P class="p175 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">FN</SPAN></P> <P class="p57 ft8">FN som organisation har i jämförelse med USA och Nato haft en mindre stark roll i engagemanget i Afghanistan. Den stödjande <NOBR>FN-missionen</NOBR> i landet, UNAMA, har under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> haft en begränsad roll jämfört med den som ISAF spelade. Tidvis kunde dock olika SRSG som chefer för UNAMA skaffa sig en balanserande roll inom ramen för det internationella engagemanget. UNAMA hade i enlighet med beslut i säkerhetsrådet ansvar för samordningen av det internationella samfundets politiska och civila insatser. I realiteten gavs UNAMA ett begränsat inflytande relativt USA:s dominerande position inom engagemanget.</P> <P class="p12 ft8">Från svensk sida sågs, särskilt inledningsvis, det militära och civila engagemanget i Afghanistan som ett bidrag till FN:s fredsarbete. Detta perspektiv blev ibland något undanskymt i svenska överväganden mot bakgrund av att FN i praktiken inte hade den ledande rollen i Afghanistan. Men det blev sedermera också ett viktigt uttalat mål för Sverige att söka bidra till att stärka FN:s roll för de politiska och utvecklingsmässiga internationella insatserna i Afghanistan.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P> <P class="p44 ft8">Sverige gav ett aktivt och substantiellt stöd till stora delar av FN:s arbete i Afghanistan. Förutom det politiska stödet till SRSG och UNAMA bidrog Sverige med civila och militära rådgivare. Dessa kom bland annat från Utrikesdepartementet, Polisen, Försvarsmakten, MSB och FBA. Stort svenskt ekonomiskt stöd gavs till FN- organ som UNDP, UNICEF, UNIFEM, med flera.</P> <P class="p401 ft107"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft125">”Det särskilda sändebudet för Afghanistan och Pakistan skall stödja samstämmigheten i det svenska arbetet hemma och i fält, med fokus på i första hand det multilaterala samarbetet”</SPAN></P> <P class="p138 ft61"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft42">Utrikesdepartementet (2010): </SPAN>Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan.</P> <P class="p381 ft36">135</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft94">EU</SPAN></P> <P class="p61 ft8">EU har inte haft en stark roll i Afghanistan. EUSR och <NOBR>EU-delega-</NOBR> tionen i Kabul har dock varit en aktör i den internationella samordningen av framför allt det civila engagemanget och i relationerna med Afghanistan. EUPOL Afghanistan har varit EU:s mest omfattande insats i landet. EU:s utvecklings- och humanitära bistånd sedan 2002 uppgår till cirka 3,6 miljarder euro.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Sverige har haft ambitionen att söka stärka EU:s roll i Afghanistan. Sverige har varit aktivt i ansträngningar att samordna EU:s politik, i Bryssel och i Kabul, och har också ställt personal till förfogande för EUSR. Det mest omfattande svenska personalbidraget i detta sammanhang har varit till <NOBR>EUPOL-Afghanistan.</NOBR> Inför och under det svenska ordförandeskapet var Sverige drivande i utarbetandet av EU:s handlingsplan för Afghanistan och Pakistan. Handlingsplanen, som antogs den 27 oktober 2009, var den mest påtagliga svenska politiska och diplomatiska insatsen inom EU under perioden.</P> <P class="p63 ft8">Handlingsplanen utgjorde en diger lista över frågor där EU skulle engagera sig. I den regionala kontexten skulle EU bidra till utvecklat regionalt samarbete och förbättra <NOBR>EU-samordningen</NOBR> inom det internationella samfundet. Gentemot Afghanistan åtog sig EU att bidra till att stärka afghansk förmåga och ägarskap, stärka rättsstaten, verka för tillväxt genom jordbruk och landsbygdsutveckling och stärka effekten av unionens närvaro och aktiviteter i landet. Gentemot Pakistan skulle EU ge stöd till pakistanska utvecklingsstrategier, stärka dialogen och partnerskapet mellan EU och Pakistan samt stärka och förbättra samarbetet i frågor gällande säkerhetssektorreform, demokratiutveckling, mänskliga rättigheter och socioekonomisk utveckling.<SPAN class="ft38">9</SPAN></P> <P class="p402 ft104"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft125">Afghanistan</SPAN>. 2017. European Commission. ec.europa.eu/europeaid/countries/afghanistan_en. Hämtat <NOBR>2017-02-02.</NOBR></P> <P class="p66 ft99"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft95">Council of the European Union (2009): </SPAN>Strengthening EU Action in Afghanistan and</P> <P class="p403 ft61">Pakistan.</P> <P class="p68 ft36">136</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p19 ft31">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft94">Nato</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Nato var med ledningsansvaret för ISAF från 2003 den centrala organisationen inom det internationella engagemanget i Afghanistan. Givet ISAF:s roll, storlek och betydelse blev Nato navet i den internationella hanteringen av insatserna i Afghanistan.</P> <P class="p12 ft8">Efter det kalla kriget hade Natos medlemsstater och organisationen som sådan vidgat sin inriktning från det kollektiva försvaret av de allierade till internationell krishantering. Ledningsansvaret för ISAF blev alliansens första insats utanför sitt euroatlantiska kärnområde. Deltagande av partnerländer som Sverige i Natos insatser gav alliansen ökad politisk legitimitet och trovärdighet i sin nya roll, och även resursmässig draghjälp.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Sveriges samarbete med Nato, inom ramen för partnerskapet, stärktes under den period som Sverige deltog i ISAF.</P> <P class="p56 ft39">Krishantering, partnerskapet och svenska intressen</P> <P class="p95 ft8">Regeringen anförde flera motiv för det första svenska styrkebidraget till ISAF 2001/2002, vilket i propositionen benämndes som en multinationell säkerhetsstyrka auktoriserad av Förenta nationerna, och som skulle stå under Storbritanniens ledning. Till motiven hörde att</P> <P class="p404 ft16">Ett svenskt deltagande i en fredsstyrka skulle ligga i linje med Sveriges redan mycket omfattande engagemang i Afghanistan och skulle dessutom visa att Sverige är berett att ta ett ansvar för FN:s fredsarbete i Afghanistan. <SPAN class="ft127">11</SPAN></P> <P class="p346 ft8">Utredningens intervjuer har också pekat på att deltagandet var ett uttryck för att Sverige värnade den kollektiva säkerheten efter terrorangreppen den 11 september 2001.</P> <P class="p44 ft8">Det förekom inte några större överväganden på svensk sida när Nato tog över ledningsansvaret för ISAF 2003. Det faktum att Sverige som partnerland sedan 1994 hade deltagit i de Natoledda militära insatserna i Bosnien 1995 och i Kosovo från 1999 gjorde</P> <P class="p405 ft61"><SPAN class="ft56">10</SPAN><SPAN class="ft98">Säkerhet i ny tid. </SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2016:57.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">11</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2001/02:60.</SPAN></P> <P class="p349 ft36">137</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">frågan om Natos ledningsansvar för ISAF, givet FN:s mandat, föga kontroversiellt.</P> <P class="p62 ft8">Sveriges övergripande intresse i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har varit att Sverige ska vara en aktiv internationell aktör. Deltagande i insatser syftade ytterst till att främja internationell fred och säkerhet men också till att främja Sveriges nationella säkerhet och svenska intressen.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P> <P class="p62 ft8">ISAF kom att bli både Sveriges och Natos mest omfattande krishanteringsinsats till dags dato. Ett antal dokument<SPAN class="ft38">13 </SPAN>från regeringen uttrycker svenska intressen i partnerskapet med Nato:</P> <P class="p208 ft40">Att främja en alleuropeisk säkerhetsordning och att värna det euroatlantiska samarbetet, inklusive en vital transatlantisk länk.</P> <P class="p199 ft40">Att utveckla och bibehålla svensk civil och militär förmåga att genomföra internationella krishanteringsinsatser.</P> <P class="p199 ft8">Att stärka inflytande och insyn i gemensamma aktiviteter, särskilt som truppbidragare till Natoledda krishanteringsinsatser.</P> <P class="p88 ft8">Att få en generell insyn i Natos aktiviteter och utveckling och att delta i säkerhetspolitisk dialog.</P> <P class="p77 ft8">Att döma av regeringens utrikesdeklarationer har tonvikten i samarbetet med Nato från 2006 legat på internationell krishantering. I propositionen om ISAF från 2007 bedömde regeringen att ledningsansvaret för ett PRT stärkte Sveriges trovärdighet inom internationell krishantering och att det även stärkte förmågan att samverka med Nato.</P> <P class="p406 ft96"><SPAN class="ft56">12</SPAN><SPAN class="ft95">Skr. 2007/08:51 Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.</SPAN></P> <P class="p98 ft96"><SPAN class="ft56">13</SPAN><SPAN class="ft95">Ibid; Skr. 2003/04:84 Sveriges samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF); Skr. 2008/09:137 Sveriges samarbete med Nato inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR), Partnerskap för fred (PFF) och krishanteringsinsatser; Regeringskansliet: Utrikesdeklarationer </SPAN><NOBR>2002–2014.</NOBR></P> <P class="p407 ft36">138</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p19 ft31">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft39">Samarbetet och svenska insatser</P> <P class="p217 ft8">De svenska styrkebidragen inkluderade personal till ISAF:s norra regionala kommando <NOBR>(RC-N)</NOBR> och till ISAF:s högkvarter i Kabul. Sverige har också haft stabs- och förbindelseofficerare som tjänstgjort i Natos militära ledningsstrukturer och i alliansens internationella militära stab, IMS.</P> <P class="p12 ft8">På den civila sidan har Sveriges personalbidrag till Natos strukturer varit färre. Sverige bidrog med en genderrådgivare till Natos högsta militära chef, SACEUR<SPAN class="ft38">14 </SPAN>och under delar av 2010 och 2011 också en politisk rådgivare till Natos seniora civila representant i Afghanistan.</P> <P class="p12 ft8">Sveriges delegation vid Nato i Bryssel har företrätt Sverige i alliansen genom kontakter med allierade och partnerländer, Natos civila och militära staber och när ISAF behandlats i Nordatlantiska rådet, Natos militärkommitté samt i deras arbetsgrupper.</P> <P class="p11 ft8">Sverige har också deltagit i utrikes- och försvarsministermöten inom Nato samt vid Natos toppmöten, i de delar där ISAF har behandlats. Vid Natos toppmöte i Chicago 2012<SPAN class="ft38">15 </SPAN>deltog statsministern, utrikesministern och försvarsministern.</P> <P class="p44 ft8">Sverige har varit drivande eller proaktivt i två processer inom Nato i anslutning till <NOBR>ISAF-deltagandet.</NOBR> Sverige intog en pådrivande roll i Natos arbete med säkerhetsrådsresolution 1325. Sverige har också varit proaktivt för att öka partnerländers möjligheter till insyn och medinflytande i Natoledda krishanteringsinsatser.</P> <P class="p12 ft8">Sverige var tillsammans med Finland och Australien drivande i att öka partnerländers möjligheter till medinflytande i Natos krishanteringsinsatser. Det faktum att Australien och Sverige var två av de tre största <NOBR>icke-allierade</NOBR> truppbidragarna till ISAF<SPAN class="ft38">16 </SPAN>gav en grund för dessa ansträngningar. Vid Natos utrikesministermöte i Berlin 2011 antogs ett nytt <NOBR>politiskt-militärt</NOBR> ramverk för partnerdeltagande i Natoledda insatser, som stipulerade att så kallade ”operationspartners” fick delta i förhandlingarna, men inte i besluten som var förbehållna medlemmarna. Förändringen innebär att partnerländer får delta i konsultationer och planering av insatser i</P> <P class="p408 ft61"><SPAN class="ft56">14</SPAN><SPAN class="ft98">Supreme Allied Commander Europe.</SPAN></P> <P class="p138 ft45"><SPAN class="ft56">15</SPAN><SPAN class="ft44">För svenskt vidkommande var toppmötets behandling av insatserna ISAF och KFOR samt alliansens partnerskapspolitik av intresse.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft56">16</SPAN><SPAN class="ft100">Den tredje stora </SPAN><NOBR>icke-allierade</NOBR> truppbidragaren var Georgien.</P> <P class="p349 ft36">139</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">relevanta kommittéer, arbetsgrupper och i Nordatlantiska rådet. Efter formellt beslut av de allierade associerar sig därefter partnerländerna till detta. Sverige och andra partnerländer kunde som en följd delta, från 2012, i konsultationer och planering av Natos efterföljande insats i Afghanistan, RSM.</P> <P class="p60 ft39"><NOBR>ISAF-insatsens</NOBR> påverkan på samarbetet med Nato</P> <P class="p81 ft8">I underlag till utredningen gör Försvarsmakten bedömningen att deltagandet i ISAF har inneburit ökad kunskap om Nato som organisation, till exempel när det gäller metodik för stabsarbete och planering samt principer för genomförande av insatser.</P> <P class="p63 ft8">Försvarsmakten anför också att man genom deltagandet i flera Natoledda insatser har byggt upp ett förtroende som betrodd och kompetent partner genom att vara en ansvarstagande truppbidragare. Försvarsmakten bedömer att detta har gett insyn och medinflytande i Nato, vilket har underlättat nationella besluts- och beredningsprocesser.</P> <P class="p63 ft8">Försvarsmaktens bedömning överensstämmer väsentligen med FOI:s studie av hur ISAF har påverkat Försvarsmakten.<SPAN class="ft38">17 </SPAN>Studien noterar att Sveriges substantiella bidrag till ISAF har gett en ökad förmåga att samverka med Nato liksom med viktiga Natoländer, särskilt USA och Tyskland.</P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">7.4</SPAN><SPAN class="ft63">Kostnader</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Utredningen har tagit fram kostnaderna för ambassaden och sektionskontoret i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif under åren <NOBR>2008–2014.</NOBR> På basis av uppgifter från Regeringskansliet har de totala kostnaderna under denna tid uppgått till 282 miljoner kronor, varav kostnaderna för säkerhet (vissa investeringar samt kostnaderna för de svenska utsända säkerhetsvakterna) varit 74 miljoner kronor.<SPAN class="ft38">18</SPAN></P> <P class="p409 ft5"><SPAN class="ft108">17</SPAN><SPAN class="ft146">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten<SPAN class="ft6">. Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p410 ft4"><SPAN class="ft108">18</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningens beräkningar baserade på uppgifter från UD och Förvaltningsavdelningen inom Regeringskansliet.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">140</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p19 ft31">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">7.5</SPAN><SPAN class="ft63">Utredningens reflektioner</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Sverige har varit en liten men aktiv aktör politiskt och diplomatiskt i det internationella engagemanget i Afghanistan. Stundvis har Sverige uppfattats ha en litet starkare roll än vad landets storlek motiverar. Det gäller till exempel inom <NOBR>AfPak-kretsen</NOBR> och i samband med utarbetandet och antagandet av EU:s handlingsplan. Det sammanhänger också med Sveriges förhållandevis långvariga och stora bistånd till Afghanistan samt bidrag till ISAF. Utredningen har inte funnit några exempel på att svenska politiska eller diplomatiska insatser på ett avgörande sätt skulle ha haft betydelse för situationen i Afghanistan. En iakttagelse är att Sverige har möjlighet att inom vissa ramar påverka en insats.</P> <P class="p44 ft8">Det var viktigt att en ambassad upprättades i Kabul 2008. Med hänsyn till det svenska engagemangets storlek och bredd, civilt och militärt, och att regeringen angav att det gällde ett långsiktigt åtagande, hade det varit påkallat att etablera ambassaden tidigare, med en ambassadör på plats.</P> <P class="p12 ft8">Med hänsyn till engagemangets storlek och komplexitet, de säkerhetsmässiga omständigheterna i landet, och behovet av kontinuitet, hade en mer adekvat bemanning av ambassaden på <NOBR>utsända-sidan</NOBR> varit behövlig. Utan tillräcklig bemanning ger rotationsordningen upphov till antingen stora luckor i arbetet eller omänskliga arbetsinsatser, i värsta fall till båda. Lärdomen är att en adekvat bemanning är särskilt nödvändig i konfliktländer och där Sverige har ett omfattande utvecklingssamarbete. Det behövs också ett dedikerat stöd från hemmaorganisationen, inte minst administrativt och säkerhetsmässigt.</P> <P class="p55 ft8">Sveriges politiska och diplomatiska insatser inom FN och EU bör ses mot bakgrund av att dessa aktörer hade en i förhållande till USA och Nato underordnad roll i engagemanget i sin helhet. Sveriges politik för att bidra till en starkare roll för framför allt FN hade begränsad effekt. EU:s handlingsplan 2009 för Afghanistan och Pakistan bidrog förmodligen till att stärka samstämmigheten inom EU, men kan knappast sägas ha gjort märkbar skillnad i Afghanistan. Arbetet med handlingsplanen var dock ett exempel på hur Sverige kan driva vissa frågor inom ett internationellt engagemangs ramar.</P> <P class="p12 ft40">Inom ramen för <NOBR>AfPak-kretsen</NOBR> bidrog Sverige till att i stort bibehålla uppslutningen i det internationella samfundets insatser i Afghanistan. <NOBR>AfPak-upplägget</NOBR> innebar också att de regionala dimen-</P> <P class="p411 ft36">141</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">sionerna av konflikten i Afghanistan började lyftas fram tydligare jämfört med tidigare.</P> <P class="p62 ft8">Deltagandet i ISAF från starten 2002 till insatsens avslutning 2014 innebar att kunskaperna om Nato ökade för svensk del. Sverige kunde också genom deltagandet skaffa sig en ökad trovärdighet som partner i krishanteringsinsatser. Rent konkret kunde Sverige i partnersamarbetet aktivt driva på och bidra till implementeringen av säkerhetsrådsresolutionen 1325 inom Nato. Sverige kunde också som partnerland bidra till förbättrade möjligheter till insyn i och ett visst medinflytande inom Nato när det gäller planeringen av krishanteringsinsatser. Dessa effekter hade sannolikt inte varit möjliga utan det svenska substantiella truppbidraget till ISAF under hela perioden.</P> <P class="p412 ft8">Utredningen delar i huvudsak FOI:s och Försvarsmaktens bedömningar<SPAN class="ft38">19 </SPAN>av Afghanistanengagemangets inverkan på Försvarsmaktens relation till Nato. Utredningen menar att Sveriges deltagande i ISAF bidragit till ett stärkt partnerskap med Nato.<SPAN class="ft38">20</SPAN></P> <P class="p413 ft99"><SPAN class="ft56">19</SPAN><SPAN class="ft95">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten<SPAN class="ft96">. Stockholm. FOI; Försvarsmaktens underlag till utredningen.</SPAN></P> <P class="p410 ft43"><SPAN class="ft56">20</SPAN><SPAN class="ft42">Sverige har sedan slutet av 2014, genom EOP (Enhanced Opportunities Programme), ett utvecklat och fördjupat samarbete med Nato, både avseende militärt samarbete och försvars- och säkerhetspolitisk dialog.</SPAN></P> <P class="p134 ft36">142</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <P class="p414 ft7"><SPAN class="ft12">8</SPAN><SPAN class="ft87">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN></P> <P class="p415 ft8">Kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor har varit viktiga utgångspunkter i de svenska insatserna i Afghanistan, särskilt på den civila sidan, men också när det gäller det svenska deltagandet i ISAF och i förhållande till Nato. Sveriges bidrag har utgjort en liten del av de omfattande internationella insatserna, och det går därför knappast att urskilja exakt vad just de svenska insatserna har lett till i Afghanistan. Man kan emellertid konstatera att det svenska stödet har varit av positiv betydelse för de afghanska aktörer, såväl inom regeringen/staten som från civilsamhällets sida, som arbetar för att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet. Motsvarande kan också sägas om de delar av det svenska biståndet som gått till andra internationella aktörer som också samarbetar med de afghanska krafter som vill förverkliga kvinnors rättigheter och jämställdhet. Sammantaget kan det noteras att det internationella stödet och det svenska har varit viktiga allierade krafter till de afghaner som i motvind arbetar för ökad respekt för kvinnors rättigheter och jämställdhet i ett djupt ojämlikt samhälle. Utredningen kan också konstatera att arbetet i Afghanistan till stöd för säkerhetsrådets resolution 1325 haft vissa positiva resultat för svensk egen del inom Försvarsmakten och visavi Nato.</P> <P class="p416 ft138"><SPAN class="ft62">8.1</SPAN><SPAN class="ft137">Politiska förutsättningar för jämställdhet efter talibans fall</SPAN></P> <P class="p54 ft8">Svårigheterna att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen minskade genom talibanregimens fall. Bonnöverenskommelsen 2001 och det nya läget i landet öppnade vissa möjligheter. De förändrade politiska förhållandena var fortsatt präglade av mycket</P> <P class="p417 ft36">143</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">traditionella patriarkala strukturer. Bonnöverenskommelsen legitimerade också en politisk roll för krigsherrarna i Norra alliansen. Dessas ideologiska förankring i en brödraskapsliknande tolkning av islam innefattade den traditionella konservativa synen på kvinnans ställning och roll i samhället, om än inte lika extrem som talibans. Intresset för att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet lyste med sin frånvaro bland de olika väpnade fraktionerna som bevakade sina ekonomiska och andra intressen och nya politiska positioner. Kvinnor hade inga positioner inom de väpnade fraktionerna och inte heller några resurser att erbjuda i de politiska förhandlingar som ägde rum. De kvinnor som organiserade sig för jämställdhet och kvinnors rättigheter fick göra det inom ramen för civilsamhället, som fick stöd av det internationella samfundet och externa biståndsgivare. Kvinnornas egna ekonomiska resurser var mycket begränsade.<SPAN class="ft38">1</SPAN></P> <P class="p65 ft62"><SPAN class="ft62">8.2</SPAN><SPAN class="ft63">Förändringar i positiv riktning</SPAN></P> <P class="p81 ft8">En jämförelse på några områden när det gäller situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan mellan 2001/02 och 2014/15 pekar på vissa förändringar i positiv riktning. Det internationella biståndet, inklusive det svenska, har varit av avgörande betydelse för dessa steg i en ny riktning, mot bakgrund av den inhemska resursbristen och det konservativa motståndet mot förändringar i riktning mot jämställdhet. Hållbarheten i förändringarna kan dock inte tas för given.</P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">8.3</SPAN><SPAN class="ft63">Medborgerliga och politiska rättigheter</SPAN></P> <P class="p282 ft13"><SPAN class="ft13">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">Lagstiftning och rättsskipning</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Bonnöverenskommelsen i december 2001 sågs som inledningen till det nya ”demokratiska” Afghanistan. Överenskommelsen stödde etableringen av en brett baserad, jämställdhetsinriktad, multietnisk och helt representativ regering<SPAN class="ft9">. </SPAN>Den inkluderade också utfästelser om att verka för kvinnors mänskliga rättigheter och jämställdhet. Ett <SPAN class="ft9">Ministerium för kvinnofrågor </SPAN>skulle etableras, vilket också skedde 2002. Det blev dock underfinansierat och närmast helt beroende av</P> <P class="p418 ft43"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Helené Lackenbauers underlag till utredningen. <NOBR>2016-07-01.</NOBR></P> <P class="p68 ft36">144</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p419 ft8">internationella rådgivare. Tanken var att ministeriet skulle integrera jämställdhetspolicy och program som andra linjeministerier utvecklade. Den nya regeringen skrev 2002 under <SPAN class="ft9">Deklarationen om grundläggande rättigheter för afghanska kvinnor. </SPAN>Året därpå ratificerade Afghanistan FN:s <SPAN class="ft9">Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (</SPAN>CEDAW<SPAN class="ft9">)</SPAN>, utan några reservationer. Enligt flera bedömare gjordes detta som en eftergift åt det internationella samfundet efter påtryckningar på regeringen Karzai.</P> <P class="p55 ft8">Landets nya konstitution 2004 fastslår att kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter inför lagen. Kvinnors liv i Afghanistan styrs dock främst av traditionella patriarkala och religiösa normer som föreskriver att de är komplement till män, inte jämställda. Det juridiska ramverk som de facto reglerar afghanska kvinnors liv består av en blandning av äldre lagar, islamisk lag (<SPAN class="ft9">Sharia</SPAN>) och traditioner som framhäver att kvinnor utgör komplement till mannen. Lagstiftningen är inte heller uniform och lika för alla, exempelvis är vittnesmålet från en kvinna som tillhör den shiamuslimska gruppen bara värt hälften av en mans. En avgörande faktor för kvinnors möjlighet att få sina fri- och rättigheter uppfyllda är familjelagstiftningen. Även om landets konstitution anger att jämställdhet och likhet inför lagen gäller har det liten betydelse när inte familjelagstiftningen medger detsamma. Exempelvis har afghanska kvinnor inte samma arvsrätt som män. Ett annat exempel är den familjelagstiftning för shiabefolkningen som dåvarande presidenten Karzai beslutade genom presidentdekret 2009. I denna stadfästs bland annat att <NOBR>shia-kvinnor</NOBR> har skyldighet att ställa upp på sina mäns sexuella krav med en viss regelbundenhet.</P> <P class="p172 ft8">Många rättsfall i landet når aldrig en domstol. De avgörs i stället av en grupp byäldste eller inflytelserika män i en klan eller stam. Det är svårt för kvinnor att med dessa omständigheter få sin sak prövad om de inte får hjälp och stöd av en manlig familjemedlem, vilket kan vara omöjligt av olika skäl. Kvinnor blir därmed i praktiken rättslösa eftersom den traditionella rättsskipningen tenderar att inte upprätthålla de rättigheter som den formella lagstiftningen och islamisk lag föreskriver.</P> <P class="p12 ft8">Kvinnors tillgång till rättvisa är också beroende av att det finns kvinnlig personal i rättsapparaten. Världsbanken angav 2005 att av 2 006 domare i Afghanistan var endast 27 kvinnor. Dessa arbetade dessutom mestadels i biträdande funktioner och deltog inte i pröv-</P> <P class="p420 ft36">145</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">ningen av rättsfall. På polissidan av rättsapparaten förelåg motsvarande skeva förhållande. År 2005 fanns det endast 180 kvinnliga poliser, vilket utgjorde 0,3 procent av det totala antalet poliser.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>Till bilden ska också läggas korruptionen, som har en ytterligare negativ effekt på redan utsatta grupper med mindre resurser.</P> <P class="p63 ft8">Den afghanska nationella utvecklingsstrategin (Afghanistan National Development Strategy, ANDS) som antogs 2008, fastställde att jämställdhetsintegrering skulle vara den metod som skulle användas för att uppnå jämställdhet mellan könen. År 2008 kom också <SPAN class="ft9">Den nationella handlingsplanen för kvinnor i Afghanistan 2008– 2018</SPAN>. Ansvarig för handlingsplanens genomförande är Ministeriet för kvinnofrågor. Det internationella samfundet har varit och är en stödjande och pådrivande aktör. Metoder som är väl kända i andra länder används också i Afghanistan. De inkluderar genderrådgivare, genderenheter och <NOBR>gender-fokalpunkter</NOBR> på linjeministerierna och arbetsgrupper som ska samordna arbetet inom olika program. Genderrådgivarna var många gånger <NOBR>icke-afghaner</NOBR> med begränsade kunskaper om afghanska förhållanden. Kunskaperna i dari eller pashto saknades oftast. Ett flertal policydokument producerades, inte sällan enbart på engelska. Det betydde att de fick mycket begränsad praktisk betydelse. Även <SPAN class="ft9">Handlingsplanen för kvinnor i Afghanistan </SPAN>har haft begränsad genomslagskraft.</P> <P class="p62 ft8">Vissa positiva steg har tagits. Ett är <SPAN class="ft9">Lagen om eliminering av våld mot kvinnor </SPAN>år 2009. Det är den första afghanska lag som kriminaliserar våld mot kvinnor och flickor, barnäktenskap, tvångsäktenskap och våldtäkt. Den ger regeringen ansvar för att skydda offer för våld. Lagen trädde i kraft genom ett presidentdekret efter ett omfattande påtryckningsarbete från kvinnoorganisationer och det internationella samfundet. Den väckte stor debatt, men har ännu inte (januari 2017) antagits av parlamentet. Lagen är viktig och har haft vissa effekter. En <NOBR>FN-studie</NOBR> från 2012/13 visade att det i 16 provinser hade gjorts 650 anmälningar till åklagarmyndigheten om våld mot kvinnor. Av dessa hade 60 fall gått till domstol och lagen om eliminering av våld mot kvinnor hade använts vid domsluten. Även om lagen inte tillämpas som den borde så har den ett stort symbolvärde och pekar</P> <P class="p421 ft61"><SPAN class="ft46">2 </SPAN><SPAN class="ft43">World Bank (2013): </SPAN>Women’s Role in Afghanistan´s Future. Taking Stock of Achievements and Continued Challenges<SPAN class="ft43">. Washington DC. World Bank.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">146</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft10">på öppningar mot ett skifte i afghansk lagstiftning och politikers attityd.</P> <P class="p377 ft8">Av betydelse för att värna kvinnors rättigheter är de kvinnohus till skydd för kvinnor som utsatts för våld i hemmet som har etablerats. År 2014 fanns det ungefär 25 stycken i 20 av landets 34 provinser. Kvinnohusen drivs oftast av enskilda kvinnoorganisationer. Deras existens ifrågasätts ofta av konservativa krafter och de har blivit anklagade för osedlighet och för att förstöra familjen.</P> <P class="p44 ft8">Ett betydande problem är de kvinnor som sitter i fängelse för att de bedöms ha förlupit hemmet. Det finns ingen lagstiftning som förbjuder kvinnor att lämna sitt hem. Kvinnorna frihetsberövas för att det antas att de i förlängningen skulle kunna begå brott, till exempel otrohet. Det finns fall där kvinnor som har anmält misshandel i hemmet i stället själva har blivit fängslade – och inte fått sina fall prövade i domstol.</P> <P class="p390 ft8">Sedan 2005 har andelen kvinnlig personal inom rättsväsendet ökat. År 2013 var 5 procent av domarkåren kvinnor och det fanns 1 506 kvinnliga poliser jämfört med endast 180 åtta år tidigare. Även om antalet kvinnor har ökat så är det otillräckligt. Ökad andel kvinnlig personal ökar utsatta kvinnors möjlighet att få tillgång till en rättvis rättsskipning, alltifrån själva anmälningen av en rättssak till att få den prövad i domstol. För att som kvinna kunna rösta fordras också ett tillräckligt antal kvinnliga poliser eftersom kroppsvisitering sker i alla vallokaler.</P> <P class="p56 ft13">8.3.2 Politisk representation och deltagande</P> <P class="p311 ft39">Tidpunkten 2001/2002</P> <P class="p95 ft8">Vid konferensen i Bonn i december 2001 deltog endast 4 kvinnor. Två kvinnor ingick i den övergångsregering som skulle styra Afghanistan fram till det första valet 2004. Att några kvinnor över huvud taget ingick var till stor del ett resultat av påtryckningar från det internationella samfundet. I den Loya jirga som beslutade om övergångsregeringen var 14 procent kvinnor.</P> <P class="p44 ft8">Bonnprocessens genomförande innebar förändringar. Valdeltagandet var högt vid det första demokratiska valet som hölls 2004. Kvinnorna utgjorde 37 procent av de röstande. Visserligen rapporterades om fall av valfusk där till exempel män röstade i sina hust-</P> <P class="p422 ft36">147</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">rurs ställe. Men kvinnor röstade i betydande utsträckning jämfört med tidigare. Endast en kvinna fanns bland de 18 presidentkandidaterna. I parlaments- och provinsrådsvalet året därpå (2005) utgjorde de kvinnliga kandidaterna 13 procent till parlamentet och 8 procent till provinsråden.</P> <P class="p62 ft8">I syfte att garantera kvinnor säte i de folkvalda församlingarna hade kvoteringsregler införts 2003. Enligt lag ska 27 procent av ledamöterna i parlamentets underhus, 17 procent i överhuset samt 25 procent i provinsråden vara kvinnor. Kvoteringen var en avgörande faktor för att ge kvinnor visst inflytande i de folkvalda församlingarna. De kvinnliga kandidaterna upplevde dock säkerhetsproblem. Ett antal utsattes för hot och även attacker. Kvinnorna erbjöds mindre skydd av det offentliga än de manliga kandidaterna. Det finns en tydlig koppling mellan bristande säkerhet och skydd och kvinnors beredvillighet att ställa upp som kandidater i politiska sammanhang.</P> <P class="p123 ft8">På det lokala planet har kvinnorna inget inflytande över huvud taget i de existerande byråden till vilka endast män kan väljas. I undersökningar som gjordes under 2001/02 uppgav både män och kvinnor att kvinnor inte har någon roll att spela vid valen till de lokala byråden. Bakom detta ligger föreställningen att kvinnor inte ska ha samröre med andra män och helst inskränka sig till att vara i hemmet.</P> <P class="p423 ft36">148</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <P class="p3 ft25">SOU 2017:16 Kvinnors rättigheter och jämställdhet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr17 td26"><SPAN class="p184 ft67">Politisk representation och deltagande: några indikatorer</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td171"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td172"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td173"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td174"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td175"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft66">Indikator</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td177"><SPAN class="p424 ft66">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td178"><SPAN class="p20 ft66">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td179"><SPAN class="p424 ft66">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p155 ft66">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p277 ft66">2014</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td180"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td172"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td173"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td174"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td175"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft67">Antal kvinnliga</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td181"><SPAN class="p19 ft67">presidenkandidater</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td177"><SPAN class="p424 ft66">1 av 18</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p424 ft66">2 av 39</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p277 ft66">0 av 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p19 ft67">Andel kvinnliga</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft66">kandidater till</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p19 ft66">parlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td178"><SPAN class="p20 ft66">13 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p155 ft66">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p19 ft67">Andel kvinnliga</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft66">kandidater till</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p19 ft66">provinsråden</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td177"><SPAN class="p424 ft66">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td178"><SPAN class="p20 ft66">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td179"><SPAN class="p424 ft66">10 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td170"><SPAN class="p277 ft66">11 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p19 ft66">Andel kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft67">av de röstande</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td177"><SPAN class="p424 ft66">37 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p20 ft66">41 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p424 ft66">39 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p155 ft66">39 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p277 ft66">38 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p19 ft67">Andel kvinnliga</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft67">parlamentariker</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p20 ft66">27 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p155 ft66">28 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p277 ft66">28 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p19 ft67">Antal kvinnliga</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66">ministrar</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td177"><SPAN class="p424 ft66">3</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p424 ft66">3</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p277 ft66">4*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p19 ft66">Andel kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft67">i provinsråden</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p20 ft66">29 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p424 ft66">28 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p19 ft66">Andel kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft66">i CDC (lokala</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p19 ft67">utvecklingsråd)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td176"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td177"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td178"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td179"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td170"><SPAN class="p277 ft66">34 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td180"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td172"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td173"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td174"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td175"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p425 ft164">Källa: <SPAN class="ft128">Kasa, Timea (2014): </SPAN>Assessing Women´s rights in Afghanistan. Many stumbling blocks on the way towards equality<SPAN class="ft128">. Washington D.C. Heinrich Böll Stiftung; World Bank (2005): </SPAN>National Reconstruction and Poverty Reduction – the Role of Women in Afghanistan’s Future<SPAN class="ft128">. Kabul. World Bank</SPAN></P> <P class="p5 ft67">* 2015</P> <P class="p426 ft39">Tidpunkten 2014/2015</P> <P class="p95 ft8">Det hölls sex val, tre presidentval och tre parlaments- och provinsrådsval, från 2004 till 2014. Presidentvalet både 2009 och 2014 präglades av korruption och valfusk. Vid valet 2014 fanns inga kvinnliga presidentkandidater. Andelen kvinnor som röstade minskade från tidigare 41 procent till 38 procent. I absoluta tal ökade dock deltagandet och var det högsta i Afghanistans historia. Som inslag i valfusket pekar uppgifter på att många män utnyttjade kvinnors röstkort. I vissa valdistrikt röstade fler kvinnor än det fanns kvinnliga röstberättigade.</P> <P class="p44 ft40">Vallagstiftningen förändrades på vissa punkter efter valfusket 2009. Bland annat försämrades kvinnors deltagande i provinsråden genom att kvoten sänktes från 25 till 20 procent. Nya regler för att</P> <P class="p427 ft36">149</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">få kandidera i presidentvalet infördes också. Förändringarna innebar att personer som vill vara kandidater måste kunna presentera en stödlista med 100 000 namn från minst 20 provinser med väljarregisteringskortnummer angivet samt deponera en summa pengar. Ändringarna missgynnade kvinnor som generellt har mindre resurser än män.</P> <P class="p62 ft8">De kvinnliga ledamöternas inflytande i de folkvalda församlingarna är begränsat. Samtidigt är dessa församlingar kvinnors främsta arenor för deltagande i det politiska systemet. Landets president har möjlighet att styra genom dekret och på så sätt kringgå parlamentet. Detta innebär att de folkvalda åsidosätts, vilket också generellt minskar de kvinnliga parlamentsledamöternas inflytande. Det visade sig dock vara till fördel 2009 när lagen om våld mot kvinnor beslutades av presidenten genom dekret, eftersom lagförslaget inte hade majoritet i parlamentet.</P> <P class="p63 ft8">På bynivå har kvinnors inflytande ökat sedan 2001/02, om än i begränsad skala. Genom de lokala utvecklingsråden, inom det nationella solidaritetsprogrammet (NSP), är kvinnors medverkan och deltagande en förutsättning för att en by ska kunna erhålla ekonomiskt och annat utvecklingsstöd från NSP. Minst 50 procent måste vara kvinnor i utvecklingsråden. Undersökningar har visat att männen har ändrat attityd till kvinnors deltagande. Det har visat sig vara kvoteringen till råden, mer än de ekonomiska bidragen, som har varit avgörande för kvinnornas deltagande.</P> <P class="p60 ft13">8.3.3 Personlig säkerhet</P> <P class="p428 ft39">Tidpunkten 2001/2002</P> <P class="p81 ft8">Störtandet av talibanregimen bidrog till ökad säkerhet i delar av landet. Hela befolkningen, även kvinnorna, fick ökad rörelse- och personlig frihet som bidrog till att de kunde utnyttja den samhällsservice som gavs. Det gällde särskilt i Kabul, där ISAF var närvarande den första tiden och upprätthöll ordningen. Det internationella samfundet kunde börja bedriva utvecklings- och humanitära insatser som förbättrade livsvillkoren för många grupper. På landsbygden var det i flera fall mindre säkert och det kunde råda laglöshet. Olika krigsherrar kämpade fortfarande om makten i flera provinser. Det rapporterades om stora problem med antipersonella landminor, stöl-</P> <P class="p429 ft36">150</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">der och attacker mot enskilda individer. I de områden där de internationella militära styrkorna fortfarande bedrev operationer innebar den väpnade konflikten att hot mot säkerheten för civilbefolkningen.</P> <P class="p55 ft8">En studie av Tufts University om mänsklig säkerhet på den afghanska landsbygden kring 2002/03 visade att civilbefolkningen bedömde säkerheten annorlunda än FN och de internationella militära styrkorna. Områden som FN fann säkra tyckte civilbefolkningen var osäkra och vice versa. Skillnaderna berodde på att befolkningens säkerhetsproblem var av ett annat slag än det internationella samfundets. Det internationella samfundet definierade säkerhet som avsaknaden av väpnade attacker och våld mot de militära styrkorna och humanitära organisationer.<SPAN class="ft38">3</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Vad gäller befolkningen rapporterade Human Rights Watch (HRW) år 2002 att på landsbygden präglades kvinnors situation av hot mot deras personliga säkerhet. Särskilt utsatta var pashtunkvinnorna eftersom talibanerna hade haft ett starkt stöd i denna etniska grupp. HRW rapporterade om flera sexuella övergrepp, speciellt i norra Afghanistan där pashtunerna är i minoritet. <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif var en särskilt utsatt plats.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Trots att talibanregimen hade störtats rapporterades det att kvinnor på landsbygden trakasserades och hotades om de inte upprätthöll strikta sedlighetsregler gällande klädsel och uppförande. Kvinnliga lärare var en särskilt utsatt grupp som bland annat utsattes för syraattacker i vissa fall. Bakom en del av dessa förhållanden låg att delar av befolkningen inte var medvetna om att talibans regim hade upphört. För många kvinnor blev konsekvensen att de fortsatte att leva som under talibanregimens tid. Men exempel gavs också på en hel del kvinnliga lärare och läkare som återupptog sin yrkesverksamhet eftersom de upplevde att situationen hade förbättrats.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P> <P class="p430 ft96"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft95">Feinstein International Famine Center (2004): </SPAN><SPAN class="ft99">Human Security and Livelihoods of Rural Afghans </SPAN><NOBR>2002–2003.</NOBR> USA. Tufts University.</P> <P class="p431 ft107"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft125">Taking Cover: Women in </SPAN><NOBR>Post-Taliban</NOBR> Afghanistan, 2002<SPAN class="ft104">. 2002. Human Rights Watch. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">www.hrw.org/legacy/backgrounder/wrd/afghan-women-2k2.htm.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft104"> Hämtat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">2016-06-30.</SPAN></NOBR></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft42">Ibid.</SPAN></P> <P class="p349 ft36">151</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft39">Tidpunkten 2014/2015</P> <P class="p61 ft8">Under 2009 tillämpade de internationella militära styrkorna det så kallade <NOBR>COIN-konceptet</NOBR> mer aktivt än tidigare. Antalet internationella styrkor och operationer ökade och insatsen intensifierades påtagligt. ISAF:s ledning deklarerade att målsättningen med upprorsbekämpningen var att vinna civilbefolkningens ”<SPAN class="ft9">hearts and minds”. </SPAN>Det skulle göras med civila medel. Synsättet innebar att <NOBR>ISAF-styrkorna</NOBR> måste ta hänsyn till de afghanska kvinnorna under militära operationer för att inte vanhedra dem och därigenom få befolkningen emot sig.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Den amerikanska marinkåren använde sig av så kallade <SPAN class="ft9">Female Engagement Teams </SPAN>(FET), som var enheter som helt bestod av kvinnliga soldater. Konceptet hade utvecklats i Irak för att kunna visitera kvinnor i vägspärrar och vid operationer. Huvudsyftet var att upprätthålla skyddet för den egna militära styrkan. Metoden användes också för att inhämta information från afghanska kvinnor.</P> <P class="p63 ft8">Förutom de nämnda aspekterna finns det få exempel på att ISAF- styrkor har tagit särskild hänsyn till kvinnor eller flickor i sina operationer, enligt en översyn av ISAF:s implementering av säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, som gjordes på uppdrag av Nato 2013.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Ett konkret exempel på avsaknaden av hänsyn var ISAF:s bidrag till att upprätta den nya afghanska lokala polisen (<SPAN class="ft9">Afghan Local Police</SPAN>, ALP). Uppgiften för ALP är att upprätthålla säkerheten på det lokala planet. I ALP kom att ingå personer med ett förflutet som upprorsmakare och talibankrigare och med en historia att kränka de mänskliga rättigheterna. I vissa områden, bland annat i norra Afghanistan, har ALP utgjort ett stort säkerhetsproblem för kvinnor. När <NOBR>ALP-programmet</NOBR> utvecklades vidtog inte ISAF några åtgärder för att förebygga eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna. I stället byggdes det i säkerhetssystemet in ett potentiellt säkerhetshot mot civilbefolkningen. Detta drabbade särskilt kvinnorna.</P> <P class="p432 ft40">Försvarsmakten hade som målsättning att integrera ett genderperspektiv i <NOBR>PRT-verksamheten</NOBR> i norra Afghanistan. Sverige verkade också för att integrera detta i Natos hela verksamhet. Undersök-</P> <P class="p97 ft104"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft103">Lackenbauer, Helené and Langlais, Richard (Eds.) (2013): </SPAN><SPAN class="ft107">Review of the Practical Implications of UNSCR 1325 for the Conduct of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">NATO-led</SPAN></NOBR><SPAN class="ft107"> Operations and Missions</SPAN>. Stockholm. FOI.</P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft42">Ibid.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">152</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft8">ningar har visat att denna ansats inte har haft någon betydelse för den kvinnliga delen av civilbefolkningen i <NOBR>PRT-MeS</NOBR> ansvarsområde. Orsakerna till detta var flera, till exempel bristande kunskap om afghanska kvinnors utsatta situation. Militär personal har därför många gånger inte förstått varför genderperspektivet är viktigt och det saknades metoder för att integrera det i arbetet. Ett för Sverige positivt resultat är dock att ansatsen och erfarenheterna har utvecklat kunskaperna och metoderna inom Försvarsmakten om hur genderperspektivet kan integreras i militära operationer i framtiden.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Den väpnade konflikten har inneburit ett ökande antal civila dödade och skadade under årens lopp. Enligt UNAMA har under perioden <NOBR>2009–2014</NOBR> sammanlagt drygt 17 700 civila dödats till följd av den väpnade konflikten. Flertalet av de civila offren för den väpnade konflikten är män, men antalet drabbade kvinnor ur civilbefolkningen har ökat påtagligt mellan 2009 och 2014.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>Nära 300 kvinnor dödades och drygt 600 skadades år 2014, en ökning med 21 procent jämfört med 2013. I genomsnitt dödades eller skadades mer än 17 civila kvinnor varje vecka under 2014. De kvinnor som under årens lopp blev änkor när de förlorade sina män till följd av den väpnade konflikten hamnade ofta i en extra utsatt och svår social och ekonomisk situation. Deras möjligheter att försörja sig begränsades, liksom deras rörelsefrihet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td182"><SPAN class="p19 ft66">Civila dödsoffer</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td23"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td183"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td182"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td184"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td112"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td185"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td186"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p19 ft66">Indikator</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td185"><SPAN class="p20 ft66">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td186"><SPAN class="p20 ft66">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p277 ft66">2015</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft67">Antal dödsoffer</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td189"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td116"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p20 ft66">1 523</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td183"><SPAN class="p20 ft66">3 701</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td182"><SPAN class="p277 ft66">3 545</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p19 ft67">Antal skadade</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td189"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td183"><SPAN class="p20 ft66">6 833</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p277 ft66">7 457</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td190"><SPAN class="p19 ft66">Antal kvinnliga dödsoffer</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td116"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p20 ft66">52</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td183"><SPAN class="p20 ft66">298</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td182"><SPAN class="p277 ft66">333</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td190"><SPAN class="p19 ft66">Antal skadade kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td183"><SPAN class="p20 ft66">611</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p277 ft66">913</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td63"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td188"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td112"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td185"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td186"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td187"><SPAN class="p19 ft154">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p433 ft139"><SPAN class="ft140">Källa</SPAN>: UNAMA (2015): Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2014. Kabul. UNAMA; UNAMA (2016): Afghanistan Annual Report on Protection of Civilians in Armed Conflict, 2015. Kabul. UNAMA.</P> <P class="p434 ft96"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft95">Lackenbauer, Helené och Marklund, Jenny (2014): </SPAN><SPAN class="ft99">Implementering av genderperspektiv i operationer</SPAN>. En rapport från INS ERF ANA. Stockholm. FOI.</P> <P class="p269 ft43"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft42">UNAMA (2015): Afghanistan. Annual Report 2014. </SPAN><SPAN class="ft61">Protection of civilians in armed conflict. </SPAN>Kabul. UNAMA.</P> <P class="p381 ft36">153</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">För kvinnors och flickors del finns det största säkerhetshotet dagligdags i lokalsamhället och i deras egna familjer. Våld i hemmet från män utgör en av de främsta säkerhetsriskerna. Ytterst är det orsakat av existerande kulturella normer och den förhärskande synen på kvinnors underordnade roll i samhället. Afghanistans oberoende mänskliga rättighetskommission (AIHRC) har rapporterat att antalet kvinnor som anmäler våld i hemmet har ökat. Det är inte klarlagt om detta beror på att våldet de facto har ökat, eller om benägenheten att göra en anmälan har ökat. Om det är den senare anledningen så tyder det på en attitydförändring bland kvinnor och minskade tabun när det gäller våld mot kvinnor.</P> <P class="p65 ft62"><SPAN class="ft62">8.4</SPAN><SPAN class="ft63">Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter</SPAN></P> <P class="p282 ft13"><SPAN class="ft13">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft94">Hälsa</SPAN></P> <P class="p428 ft39">Tidpunkten 2001/2002</P> <P class="p61 ft8">Vid denna tidpunkt hade Afghanistan en av de sämsta hälsosituationerna i världen. Kvinnors hälsostatus och tillgång till service befann sig på bottennivåer. Den förväntade livslängden för kvinnor var endast 43 år. Den dåliga hälsosituationen gällde särskilt kvinnors reproduktiva hälsa. I åldersgruppen <NOBR>15–49</NOBR> år dog 103 kvinnor per 1 000. Hälften av alla dessa dödsfall var relaterade till graviditet och barnafödande. 1 600 kvinnor per 100 000 födslar dog i barnsäng. Detta berodde främst på en kombination av fattigdom, undernäring, blodbrist och underutvecklade bäckenben hos alltför unga kvinnor som blev mödrar. En annan viktig faktor var att 89 procent av alla barn föddes i hemmet utan sjukvårdspersonal. Den låga giftasåldern bidrog. Enligt en studie genomförd i nio av landets 34 provinser var 16 procent av flickorna gifta när de var 15 år och 52 procent när de fyllde 18 år.</P> <P class="p123 ft8">Tillgången till sjukvård var begränsad år 2002. De fungerande hälsoinrättningarna var koncentrerade till städer och områden vid gränsen till Pakistan. Staten gav ett marginellt stöd till hälso- och sjukvården. Mer än 80 procent av de fungerande hälsoinrättningarna fick stöd eller drevs av internationella enskilda organisationer.</P> <P class="p62 ft40">En viktig faktor med direkt bäring på kvinnors tillgång till hälso- och sjukvård i Afghanistan var, och är fortsatt, att det finns kvinnlig</P> <P class="p389 ft36">154</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">sjukvårdspersonal. De kulturella normerna gör det svårt för kvinnor att vända sig till en manlig läkare. Under talibanregimen var sjukvårdsklinikerna uppdelade i manliga och kvinnliga kliniker. Eftersom kvinnor kunde vara yrkesverksamma i mycket begränsad omfattning, så fanns det de facto nästan ingen sjukvård för kvinnor 2002.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td191"><SPAN class="p159 ft67">Hälso- och sjukvård: Några indikatorer</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td108"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td137"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66">Indikator</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td192"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td139"><SPAN class="p435 ft66">2001/2002</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p277 ft66">2014/2015</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td193"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td137"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td82"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td194"><SPAN class="p19 ft67">Förväntad livslängd för kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td139"><SPAN class="p435 ft66">43 år</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p277 ft66">64 år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p19 ft67">Mödradödlighet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td192"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p435 ft67">1 600 per 100 000 födslar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p277 ft73">327 per 100 000 födslar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td194"><SPAN class="p19 ft66">Dödstal för kvinnor <NOBR>15–49</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p435 ft66">103 per 1 000 kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td86"><SPAN class="p277 ft67">52 per 1 000 kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td194"><SPAN class="p19 ft66">Antal barn per kvinna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p435 ft66">7 barn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p277 ft66">5 barn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td194"><SPAN class="p19 ft66">Flickor <NOBR>15–19</NOBR> år som ingått</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66">äktenskap</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td192"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td139"><SPAN class="p435 ft66">52 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p277 ft66">18 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td194"><SPAN class="p19 ft66">Mödravård i samband med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td194"><SPAN class="p19 ft66">graviditet (minst ett besök)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td139"><SPAN class="p435 ft66">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p277 ft66">63 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td194"><SPAN class="p19 ft66">Andel födslar i hemmet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p435 ft66">89 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p277 ft66">33 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td194"><SPAN class="p19 ft67">Födslar där utbildad personal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66">assisterar</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td192"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td139"><SPAN class="p435 ft66">14 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p277 ft66">45 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td194"><SPAN class="p19 ft66">Andel av befolkningen med</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td194"><SPAN class="p19 ft67">mindre än en timmes promenad</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td194"><SPAN class="p19 ft66">till en hälsoinrättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p277 ft66">57 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td194"><SPAN class="p19 ft66">Andel sjukvårdsinrättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td194"><SPAN class="p19 ft66">med kvinnlig personal</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p277 ft66">23 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td194"><SPAN class="p19 ft66">Spädbarnsdödlighet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td139"><SPAN class="p435 ft66">115 per 1 000 födda</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td86"><SPAN class="p277 ft66">70 per 1 000 födda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td194"><SPAN class="p19 ft66">Barnadödligheten för barn</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td139"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft66">under fem år</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td192"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td139"><SPAN class="p435 ft66">172 per 1 000 födda</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p277 ft66">97 per 1 000 födda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td63"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td195"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td137"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td82"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p436 ft74">Källa: <SPAN class="ft73">World Bank (2005): </SPAN>National Reconstruction and Poverty Reduction – the Role of Women in Afghanistan’s Future<SPAN class="ft73">. Kabul. World Bank; World Bank (2013): </SPAN>Women’s Role in Afghanistan’s Future. Taking Stock of Achievements and Continued Challenges<SPAN class="ft73">. Washington D.C. World Bank.</SPAN></P> <P class="p437 ft36">155</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft39">Tidpunkten 2014/2015</P> <P class="p81 ft8">Studier visar att kring 2013/14 hade hälsosituationen och förutsättningarna för hälsa förbättrats på vissa kritiska punkter i jämförelse med 2001/02.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Detta var resultatet av de olika internationella utvecklingsinsatser som hade inriktats på kvinnors hälsa, särskilt mödrahälsovård, och familjeplanering. Infrastrukturen på hälsosidan hade också förbättrats och tillgången på utbildad sjukvårdspersonal hade ökat.</P> <P class="p63 ft8">Två mycket påtagliga förbättringar var att den förväntade livslängden hade ökat kraftigt för både kvinnor och män, och att mödradödligheten hade sjunkit. Medellivslängden för kvinnor hade ökat från 43 till 64 år och för män från 44 till 67 år. En betydelsefull förändring var att dödligheten för kvinnor i åldersgruppen <NOBR>15–49</NOBR> år sjunkit drastiskt sedan 2001/02, från 103 dödsfall per 1 000 kvinnor till 52. År 2014 dog 327 kvinnor i barnsäng per 100 000 födslar, jämfört med 1 600 dödsfall kring 2001/02. Detta visar att mödravården förbättrats och att fler kvinnor har fått tillgång till vård under de barnafödande åren.</P> <P class="p63 ft8">Även tillgången till sjukvård har förbättrats sedan 2001/02 då den var koncentrerad till städer och till gränsen mot Pakistan. År 2013 hade 57 procent av befolkningen mindre än en timmes gångväg till närmaste sjukvårdsinrättning. Det innebär att infrastrukturen för hälsovård har blivit mer jämnt fördelad i landet, vilket får en direkt påverkan på kvinnors hälsa eftersom benägenheten att söka vård ökar när sjukvården finns närmare hemmet.</P> <P class="p62 ft8">Avsaknaden av jämställdhet har fortsatt stora följder för hälsosituationen i landet och visar på en markant skillnad mellan kvinnor och män. Av kvinnorna dör 53 procent i smittsamma sjukdomar, undernäring och mödrarelaterade åkommor. Motsvarande siffra för män är 43 procent. Den enda dödsorsak där män ligger högre än kvinnor är till följd av skador, 21 procent för män och 7 procent för kvinnor. Några olika faktorer ligger bakom denna skillnad. En är de kulturellt betingade könsrollerna i landet. Kvinnor befinner sig mer tid i hemmet och utsätts för mindre risker än män som förväntas agera i det offentliga rummet. Män har yrken där de i högre grad</P> <P class="p438 ft61"><SPAN class="ft46">10 </SPAN><SPAN class="ft43">World Bank (2013): </SPAN>Women’s Role in Afghanistan’s Future. Taking Stock of Achievements and Continued Challenges<SPAN class="ft43">. Washington DC. World Bank.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">156</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">kan utsättas för skador. Bakom de skilda siffrorna ligger sannolikt också konfliktrelaterade skador hos militär, polis och andra stridande grupper.</P> <P class="p44 ft8">Kopplingen mellan kvinnlig sjukvårdspersonal och möjligheten för kvinnor att uppsöka sjukvården är som nämnts stark. Kring 2013/14 var det fortfarande endast 23 procent av hälsovårdsinrättningarna som hade kvinnlig personal. Enligt studier av Världsbanken<SPAN class="ft38">11 </SPAN>beror förhållandet på att det inte finns ett tillräckligt antal utbildade kvinnor och att de som har utbildat sig inte vill arbeta i osäkra områden. Sambandet mellan utbildning och flickors reproduktiva hälsa är också tydligt. Tillgången till toaletter, mensskydd och vatten är avgörande för att flickor som har börjat menstruera ska kunna gå till skolan. Annars ökar riskerna att de stannar hemma en vecka i månaden eller helt slutar skolan.</P> <P class="p439 ft13">8.4.2 Utbildning</P> <P class="p311 ft39">Tidpunkten 2001/ 2002</P> <P class="p95 ft8">Under talibanregimen var antalet barn som gick i skola högst begränsat. Detta gällde särskilt flickor. Medan pojkarna kunde delta i undervisning hölls flickorna hemma. Även för pojkar blev skolgången begränsad eftersom ett antal av lärarna var kvinnor vilka var förbjudna att verka utanför hemmet. Många pojkar var också hänvisade till religiösa skolor där utbildningen i stor utsträckning bestod av att lära sig koranverser utantill.</P> <P class="p55 ft8">Efter talibans fall kom det internationella samfundet i många fall att koncentrera sina insatser på skola och utbildning. Från 2002 strömmade afghanska barn till skolorna. År 2003 var mer än 4,3 miljoner barn inskrivna i grundskolan <NOBR>(7–12</NOBR> år) och på högstadiet. Detta var det högsta antalet skolbarn i Afghanistans historia. Ju yngre skolbarnen var, desto större var andelen flickor. Antalet skolor ökade under de första åren efter talibanregimens fall. Kraven på tillgång till skola för flickor ökade starkt, även i traditionella pashtunområden där flickor tillåts en begränsad rörelsefrihet.</P> <P class="p300 ft43"><SPAN class="ft46">11 </SPAN>World Bank (2013): Women’s Role in Afghanistan’s Future. Taking Stock of Achievements and Continued Challenges. Washington DC. World Bank.</P> <P class="p381 ft36">157</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Men trots den stora ökningen av antalet skolbarn så var bara 40 procent av flickorna i åldern <NOBR>7–12</NOBR> år inskrivna kring 2004/05. Bakom siffrorna döljer sig också påtagliga skillnader mellan stad och landsbygd. I nio särskilt studerade provinser i södra och östra Afghanistan (av landets 34 provinser), var år 2004 endast 15 procent av flickorna inskrivna i skolan. Flickorna lämnade också tidigt skolan och gick mindre än ett år i genomsnitt. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra var 2,5 år i Pakistan.</P> <P class="p440 ft36">158</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft25">SOU 2017:16 Kvinnors rättigheter och jämställdhet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p19 ft66">Tabell 8.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td196"><SPAN class="p19 ft66">Utbildning: några indikatorer</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td197"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td198"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td175"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td199"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td200"><SPAN class="p19 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft66">Indikatorer</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td201"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td101"><SPAN class="p20 ft66">2001/2002</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td197"><SPAN class="p277 ft66">2014/2015</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td202"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td175"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td199"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td200"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel flickor i skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td101"><SPAN class="p20 ft66">40 %</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td197"><SPAN class="p277 ft66">61 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel läs- och skrivkunniga kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr46 td101"><SPAN class="p20 ft66">14 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td197"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft66">(av alla)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td201"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td197"><SPAN class="p277 ft66">19 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel läs- och skrivkunniga kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td197"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft71">i städer (av alla)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td201"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p20 ft66">28 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td197"><SPAN class="p277 ft66">39 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel läs- och skrivkunniga kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td197"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td203"><SPAN class="p19 ft66">på landsbygden (av alla)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p20 ft66">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td197"><SPAN class="p277 ft66">13 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel läs- och skrivkunniga kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td197"><SPAN class="p277 ft66">37 %*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td203"><SPAN class="p19 ft66">i gruppen <NOBR>15–24</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td197"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel kvinnliga elever i grundskola</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td101"><SPAN class="p20 ft66">40 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td197"><SPAN class="p277 ft66">46 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel kvinnliga elever i högstadiet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td197"><SPAN class="p277 ft66">27 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel flickor som fullgör grundskola</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td197"><SPAN class="p277 ft66">84 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td203"><SPAN class="p19 ft66">(av de som börjat)</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td197"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel pojkar som fullgör grundskola</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td197"><SPAN class="p277 ft66">84 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td203"><SPAN class="p19 ft66">(av de som börjat)</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td197"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td203"><SPAN class="p19 ft66">Andel kvinnliga lärare</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p20 ft66">28 %</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td197"><SPAN class="p277 ft66">31 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft66">Antal skolor</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td201"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p20 ft66">6 039</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td197"><SPAN class="p277 ft66">15 510</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft71">Andel flickskolor</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td201"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td170"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td197"><SPAN class="p277 ft66">16 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td63"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td204"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td175"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td199"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td200"><SPAN class="p19 ft153">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft78">Källa: <SPAN class="ft82">World Bank (2005): </SPAN>National Reconstruction and Poverty Reduction – the Role of Women in Afghanistan´s Future<SPAN class="ft82">. Kabul. World Bank; World Bank (2013): </SPAN>Women’s Role in Afghanistan’s Future. Taking Stock of Achievements and Continued Challenges<SPAN class="ft82">. Washington DC. World Bank.</SPAN></P> <P class="p442 ft67">* 2010/11</P> <P class="p426 ft39">Tidpunkten 2014/2015</P> <P class="p443 ft8">Enligt officiella siffror<SPAN class="ft38">12 </SPAN>hade andelen flickor som gick i skolan ökat till 61 procent kring 2014/15. Även om denna trend var positiv gjorde UNICEF bedömningen att ökningen var för långsam. Man påpekade att även om antalet skolor hade mer än fördubblats sedan 2003/04 så räcker de inte till för de snabbt växande barnkullarna. Flertalet skolor har byggts i eller i närheten av tätorter och städer. Många barn på landbygden har långa avstånd till skolan. Detta drabbar särskilt flickor vilkas rörelsefrihet är begränsad (också efter talibans fall). De tillåts inte att gå längre sträckor från hemmet på grund av kulturella normer eller upplevd osäkerhet. Dessutom saknar många skolor</P> <P class="p444 ft43"><SPAN class="ft46">12 </SPAN>Central Statistics Organization (2014): <SPAN class="ft61">Afghanistan Statistical Yearbook </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">2014–15</SPAN></NOBR></P> <P class="p349 ft36">159</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p445 ft40">murar som upplevs som nödvändiga för att skydda barnen, särskilt flickorna, och bekvämligheter som toaletter och vatten.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr17 td56"><SPAN class="p23 ft66">Tabell 8.5</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr17 td205"><SPAN class="p19 ft66">Anledningar till att utebli från undervisning i grundskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td114"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td206"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td207"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td208"><SPAN class="p19 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p446 ft66">Indikatorer</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td209"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td210"><SPAN class="p141 ft66">2001/2002</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td143"><SPAN class="p157 ft67">2014/2015</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td213"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td206"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td207"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td208"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td209"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td210"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td210"><SPAN class="p141 ft66">Pojkar</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td214"><SPAN class="p141 ft66">Flickor</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td212"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td213"><SPAN class="p141 ft66">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td213"><SPAN class="p141 ft66"><NOBR>7–12</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td215"><SPAN class="p141 ft66"><NOBR>7–12</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td207"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td208"><SPAN class="p141 ft66">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td216"><SPAN class="p446 ft67">För dyrt/ekonomiska skäl</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td210"><SPAN class="p141 ft66">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p277 ft66">27 %</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td143"><SPAN class="p316 ft66">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td157"><SPAN class="p141 ft66">15 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p446 ft66">Säkerhet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td210"><SPAN class="p141 ft66">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p277 ft66">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td143"><SPAN class="p316 ft66">22 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td157"><SPAN class="p141 ft66">16 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p446 ft67">Kulturella skäl</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td209"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td210"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p277 ft66">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p316 ft66">29 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p141 ft66">18 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td216"><SPAN class="p446 ft66">Hushållsarbete/barnet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td210"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p446 ft67">måste arbeta</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td209"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td210"><SPAN class="p141 ft66">17 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p277 ft66">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td143"><SPAN class="p316 ft66">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td216"><SPAN class="p446 ft66">Problem i skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td210"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p277 ft66">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td143"><SPAN class="p316 ft66">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td157"><SPAN class="p141 ft66">14 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td216"><SPAN class="p446 ft66">Barnen är för unga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td210"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p277 ft66">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p316 ft66">2 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p141 ft66">17 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td216"><SPAN class="p446 ft66">Studerat tillräckligt/inte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td210"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p446 ft66">nödvändigt</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td209"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td210"><SPAN class="p141 ft66">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p277 ft66">18 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td143"><SPAN class="p316 ft66">12 %</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td157"><SPAN class="p141 ft66">3 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td216"><SPAN class="p446 ft66">Avstånd till skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td210"><SPAN class="p141 ft66">37 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p277 ft66">2 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p316 ft66">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td157"><SPAN class="p141 ft66">8 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td216"><SPAN class="p446 ft71">Byggnader och inrättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td210"><SPAN class="p141 ft66">26 %</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p446 ft66">inadekvata</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td209"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td210"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td143"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td211"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td157"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td213"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td206"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td207"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td208"><SPAN class="p19 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft74">Källa: <SPAN class="ft73">Oxfam (2011): </SPAN>High Stakes. Girls’ Education in Afghanistan<SPAN class="ft73">. Brighton. Oxfam. World Bank (2005): </SPAN>National Reconstruction and Poverty Reduction – the Role of Women in Afghanistan’s Future<SPAN class="ft73">. Kabul. World Bank; World Bank (2013): </SPAN>Women’s Role in Afghanistan’s Future. Taking Stock of Achievements and Continued Challenges<SPAN class="ft73">. Washington DC. World Bank</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Säkerhetsfrågan har flera bottnar. Den behöver inte nödvändigtvis ha att göra med den interna väpnade konflikten, även om det ofta är fallet. Den kan också handla om risken för att flickor blir trakasserade, risken att tvingas relatera till främmande män och pojkar eller risken att bryta mot någon hederskodex och väcka omgivningens vrede. Säkerhet är i dessa fall kopplat till existerande kulturella patriarkala normer och system – flickor ”måste skyddas” från att bryta dessa, varigenom deras rättigheter att få tillgång till en god utbildning förhindras.</P> <P class="p63 ft8">Statistiken visar att om barnen börjar i skolan så fullföljer 84 procent – både flickor och pojkar – skolgången. En stor utmaning är därför att få barn att börja skolan. För pojkars del kan en anledning till att de inte gör det vara att de behöver bidra till familjens försörjning.</P> <P class="p91 ft40">Statistiken visar att andelen kvinnliga elever minskar med stigande ålder. I likhet med tidigare är trenden att andelen flickor är större på de lägre skolstadierna än på de högre. I grundskolan <NOBR>(7–12</NOBR> år) var</P> <P class="p80 ft36">160</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft8">andelen flickor 46 procent av det totala elevantalet, men bara 27 procent på högstadiet. Förhållandet avspeglar de många könsspecifika utmaningar som föreligger i Afghanistan. Det finns också ett starkt samband mellan moderns utbildningsnivå och benägenheten att skicka döttrarna till skolan. Synen på kvinnors rättigheter, roll och ställning i samhället är avgörande för flickors och kvinnors möjlighet till utbildning. Utbildningen är i sin tur av stor vikt för utvecklingen på en rad områden, inte minst hälsa. Kopplingen mellan flickors skolgång och hälsa visas tydligt när det gäller spädbarnsdödligheten som enligt UNICEF minskar mellan 5 och 10 procent för varje år som en kvinna gått i skolan.</P> <P class="p44 ft8">Även om fler flickor börjat i skolan så har kvinnors läskunnighet ökat marginellt från 14 till 19 procent nationellt sett. Det förelåg stor skillnad mellan kvinnor på landsbygden och i städerna. Den mest positiva utvecklingen återfinns bland flickor/kvinnor i åldersspannet <NOBR>7–24</NOBR> år, vilkas läs- och skrivkunnighet uppgick till 37 procent kring 2010/11. Vid samma tid var siffran för motsvarande åldersgrupp pojkar/män 62 procent. En jämförelse med Pakistan för denna tidpunkt visar att 61 procent av flickor/kvinnor var läskunniga där.</P> <P class="p448 ft13">8.4.3 Ekonomiskt deltagande: arbete och anställning</P> <P class="p311 ft39">Tidpunkten 2001/2002</P> <P class="p130 ft8">Kvinnor är hårt arbetande i Afghanistan. Flertalet utför ett omfattande men obetalt arbete inom hemmen. Kring 2001/02 levde 80 procent av befolkningen på landsbygden och försörjde sig genom självhushåll. Jordbruket svarade för 53 procent av landets BNP år 2002. Både män och kvinnor deltog i jordbruket, vilket var kvinnors huvudsakliga aktivitet i ekonomi och arbetsliv, vid sidan av att sköta hem och hushåll. Även om arbetsuppgifterna inom jordbruket fördelades efter kön arbetade kvinnorna lika många timmar som män. Kvinnor fick som regel ingen ersättning för sitt arbete, även om de hade producerat för försäljning. I de fall som kvinnor erhöll lön var denna mycket lägre än männens. I jordbruket var lönen för kvinnor endast <NOBR>50–60</NOBR> procent av männens lön. Motsvarande förhållande inom vävindustrin var 53 procent.</P> <P class="p449 ft36">161</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">De afghanska kvinnornas deltagande i arbetslivet låg kring 2001/02 på ungefär samma nivå som i andra länder i Sydasien. Statistiken är bristfällig på många sätt, men det beräknas att kvinnorna utgjorde 36 procent av arbetskraften 2002 och återfanns i den informella sektorn. Ju fattigare en familj hade det, desto fler kvinnor som sökte arbete också utanför hemmet.</P> <P class="p62 ft8">Kvinnors arbete inom den offentliga sektorn hade ökat sedan <NOBR>1960-talet</NOBR> och fram till talibanregimen. Det gällde främst arbeten inom utbildningsväsendet och på hälsoområdet. Dessa fanns tidigare främst i städerna. För kvinnor utan utbildning var hushållsservice det typiska arbetet. Kvinnor som ägnade sig åt entreprenörskap var mycket få och möttes av svårigheter av olika slag. Till dessa hörde svårigheten att få tillgång till den finansiella marknaden och att de var beroende av en manlig släktings närvaro för att kunna göra affärer.</P> <P class="p450 ft39">Tidpunkten 2014/2015</P> <P class="p61 ft8">Kvinnors deltagande i ekonomiska aktiviteter och yrkesliv kring 2014/15 uppvisar inga stora skillnader jämfört med 2001/02. Vissa statistiska skillnader beror till stor del på att gjorda undersökningar är baserade på olika metoder.<SPAN class="ft38">13 </SPAN>Majoriteten av de kvinnor som också arbetar utanför hemmet gör det i den informella ekonomin. Traditionella kulturella normer och tänkesätt styr vilken typ av arbete som kvinnor kan delta i och jobben ger låg eller ingen lön. Detta gäller också oftast för kvinnor som är aktiva i den formella ekonomin.</P> <P class="p62 ft8">Men det finns en viss ökning av antalet kvinnor som funnit anställning i yrkeskategorier som kräver utbildning. Detta gäller främst i städerna. Samtidigt finns det behov av många fler kvinnor inom en rad sektorer, särskilt för att öka andra kvinnors tillgång till samhällsservice. I den offentliga sektorn utgjorde kvinnor 21 procent av de anställda. Det är allmänt sett mer socialt accepterat att kvinnor arbetar i den offentliga sektorn än i den privata.</P> <P class="p62 ft8">Kvinnor har fortfarande svårare än män att etablera sig i affärsvärlden. De har svårt att få lån till investeringar. På grund av de tradi-</P> <P class="p451 ft61"><SPAN class="ft46">13 </SPAN><SPAN class="ft43">World Bank (2013): </SPAN>Women’s Role in Afghanistan’s Future. Taking Stock of Achievements and Continued Challenges<SPAN class="ft43">. Washington DC. World Bank.</SPAN></P> <P class="p106 ft36">162</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p19 ft31">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft8">tionella kulturella normerna har de inte heller kontroll över den egna hushållsekonomin. Även när de tjänar egna pengar så kan bara 20 procent bestämma över hur deras inkomster ska användas. Endast 3 procent av de afghanska kvinnorna har ett bankkonto (för män är siffran 9 procent). Världsbanken och andra institutioner har försökt skapa möjligheter för kvinnor att låna till vissa investeringar, bland annat genom program för mikrokrediter. I Världsbankens program var 38 procent av låntagarna kvinnor.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">8.5</SPAN><SPAN class="ft63">Säkerhetsrådets resolution 1325</SPAN></P> <P class="p193 ft8">Säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs i oktober 2000. Resolutionen understryker bland annat behovet av stärkt skydd för kvinnor och flickor i konflikter, av ökat deltagande av kvinnor i konfliktförebyggande och fredsfrämjande insatser, av fler kvinnor på beslutsfattande nivåer i insatser och fredsprocesser och av fler kvinnor på olika nivåer i samhällsstrukturer och beslutsfattande efter en konflikt. Resolutionen betonar betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet som syftar till fred och säkerhet.</P> <P class="p12 ft8">Sverige har uppfattats som ett stöd av de afghanska aktörer som drivit implementeringen av säkerhetsrådets resolution 1325 i landet, även om det konkreta svenska stödet i frågan varit relativt begränsat. Däremot har Sveriges bredare stöd, det vill säga både på policynivå och genom konkreta insatser gällande kvinnors rättigheter och jämställdhet, bidragit till möjligheterna för afghanska aktörer att främja implementeringen av 1325. Landets nationella handlingsplan för 1325 blev klar 2015 och gäller för perioden <NOBR>2015–2022.</NOBR></P> <P class="p55 ft8">Sverige var aktivt i det gemensamma nordiska jämställdhetsinitiativ i Afghanistan som lanserades i oktober 2010 och som innefattade en rad olika aktiviteter och insatser, också med direkt bäring på resolution 1325. Sverige var också dessförinnan aktivt bakom det gemensamma brev i juni 2010 till Världsbanken i vilket ett antal givare underströk bristen på en jämställdhetsstrategi inom ARTF och begärde åtgärder. Som framgått av kapitlet om utvecklingssamarbetet (se kapitel 6) gav Sverige bistånd till flera organisationer som på olika sätt arbetade med att värna och främja kvinnors rättigheter och jämställdhet, inklusive resolution 1325 (UNIFEM/UN Women,</P> <P class="p391 ft36">163</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Kvinnors rättigheter och jämställdhet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">UNICEF, SAK, Women for Afghan Women, Marie Stopes International, Fonden för eliminering av våld mot kvinnor).</P> <P class="p62 ft8">Inom Försvarsmakten kom resolutionen 1325 att uppfattas handla om fredsfrämjande verksamhet i internationella insatser.<SPAN class="ft38">14 </SPAN>År 2007 inrättades en tjänst som genderrådgivare vid insatsstaben i Stockholm. En genderrådgivare placerades från 2008 vid det svenska PRT:et i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. Sverige hade också <NOBR>2010–2011</NOBR> en genderrådgivare placerad vid den regionala staben för ISAF i norr <NOBR>(RC-N).</NOBR></P> <P class="p63 ft8">Sverige fick också den ledande rollen i Nordic Centre for Gender in Military Operations (NCGM) utanför Stockholm, som invigdes i januari 2012. I februari 2013 blev centret utsett som huvudansvarigt för genderområdet inom Nato, vilket innebär att det ansvarar för utvecklingen av utbildning och övning när det gäller genderfrågor inom organisationen. Enligt Försvarsmaktens egen analys av arbetet med gender i internationella operationer har insatsen i Afghanistan varit viktig för utvecklingen av genderrådgivarfunktioner på olika nivåer och för genderintegrering i operationer.<SPAN class="ft38">15</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Det är svårt att bedöma vilken betydelse, om någon, genderarbetet inom det svenska PRT:et haft för säkerheten och civilbefolkningen, i synnerhet kvinnorna. En iakttagelse är att bristen på kvinnliga tolkar inte underlättade förbandets möjligheter till förtroendeskapande kontakt med de afghanska kvinnorna i verksamhetsområdet.</P> <P class="p452 ft99"><SPAN class="ft56">14</SPAN><SPAN class="ft95">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten<SPAN class="ft96">. Stockholm. FOI.</SPAN></P> <P class="p239 ft43"><SPAN class="ft56">15</SPAN><SPAN class="ft100">Ibid.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">164</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft12">9 <NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</P> <P class="p43 ft8"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan kom i allmänna ordalag att betonas starkt i flera av regeringens propositioner och skrivelser med bäring på insatserna i Afghanistan. En mer konkret analys av vad som menades med samverkan och hur denna skulle se ut och fungera, särskilt i fält, utarbetades dock inte. Oklarheterna gav i flera fall upphov till friktion och spänningar mellan och inom myndigheter och mellan befattningshavare. Fältnivån lämnades på sätt och vis i sticket. En <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan förmodades leda till synergier, vilka skulle eftersträvas. Hur dessa synergier skulle uppstå klargjordes inte.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">9.1</SPAN><SPAN class="ft63">Ökad </SPAN><NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan – hur?</P> <P class="p193 ft8">Intresset för <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan kom att betonas efter det att Sverige från mars 2006 övertog ledningsansvaret för PRT <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. I juni 2007 fattade regeringen beslut om att revidera den gällande samarbetsstrategin med Afghanistan <NOBR>2006–2008</NOBR> och fastställa att <NOBR>15–20</NOBR> procent av det svenska biståndet fortsättningsvis skulle styras till de fyra provinser i norr som innefattade det PRT- område som Sverige hade ansvaret för inom ISAF. Revideringen innebar att:</P> <P class="p453 ft16">En särskild tonvikt skall läggas vid att åstadkomma samordning mellan utvecklingssamarbetet och Sveriges övriga insatser i regionen. Genom samverkan mellan Sida och den regionala enheten för säkerhet och återuppbyggnad (PRT) respektive mellan Sida och EU:s polisinsats (EUPOL Afghanistan) i regionen skall de komparativa fördelar som det innebär för utvecklingssamarbetet att ha andra svenska insatser i området utnyttjas.<SPAN class="ft127">1</SPAN></P> <P class="p56 ft61"><SPAN class="ft46">1 </SPAN><SPAN class="ft43">Regeringen (2007): </SPAN>Revidering av Sveriges samarbetsstrategi med Afghanistan m.m.</P> <P class="p349 ft36">165</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft10">I den reviderade samarbetsstrategin sades också att:</P> <P class="p208 ft16">Ett viktigt syfte med utvecklingsinsatserna i norra Afghanistan skall vara att förstärka Sveriges breda och långsiktiga engagemang för regionen. Utvecklingssamarbetet kan på så sätt bidra till att öka även andra svenska insatsers möjlighet att påverka det politiska skeendet och stödja viktiga reformprocesser i regionen.</P> <P class="p116 ft8">Vid denna tid gjordes ingen närmare analys från Regeringskansliets sida om olika aspekter av eller potentiella problem gällande begreppsparen ”säkerhet och utveckling” respektive <NOBR>”civil-militär</NOBR> samverkan”.</P> <P class="p63 ft8">Vad den <NOBR>civil-militära</NOBR> samverkan skulle innefatta, och hur den skulle gå till i praktiken, fanns det ingen vägledning om. I fält, vid PRT:et i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif, fick de utsända, såväl militär som civil personal, försöka laga efter läge och individuellt pröva sig fram, med växlande resultat.<SPAN class="ft38">2</SPAN></P> <P class="p63 ft8">I en underlagspromemoria inom Regeringskansliet från maj 2007 inför den ovan nämnda revideringen av samarbetsstrategin för utvecklingssamarbetet <NOBR>2006–2008</NOBR> framgår att man helt överlät till aktörerna på fältet att lösa samverkansfrågorna. Sida nämndes särskilt vid namn:</P> <P class="p199 ft16">Som utvecklats i tidigare avsnitt innebär strävan efter samverkan mellan olika svenska insatser ökade krav på regelbunden samordning mellan Sida och andra svenska aktörer. Sådan samverkan sker erfarenhetsmässigt bäst i fält, där det personliga utbytet är formlöst och där samarbetet präglas av en gemensam lägesbild och ömsesidig förståelse.</P> <P class="p77 ft8">Det utarbetades aldrig en vägledning för hur den <NOBR>civil-militära</NOBR> samverkan skulle genomföras, alltifrån den centrala nationella nivån i Stockholm till fältnivån i norra Afghanistan. Regeringen skrev däremot i juli 2010 i strategin för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan:</P> <P class="p199 ft16">Samverkan ska ske med bibehållande av en ändamålsenlig roll- och ansvarsfördelning. Synergier ska eftersträvas men det är viktigt att upprätthålla en ändamålsenlig uppdelning mellan säkerhetsfrämjande insatser och utvecklingssamarbetet, så att de civila och militära rollerna hålls isär.</P> <P class="p454 ft43"><SPAN class="ft46">2 </SPAN>Utredningens intervjuer med relevanta befattningshavare.</P> <P class="p68 ft36">166</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td217"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td218"><SPAN class="p19 ft31"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft8">Vad ”ändamålsenlig” skulle vara, eller vem som skulle avgöra vad som var ändamålsenligt, klargjordes inte.</P> <P class="p44 ft40">I prop. 2011/12:29 från 9 november 2011 gällande fortsatt svenskt deltagande i ISAF, sägs till exempel när det gäller den svenska närvaron i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif:</P> <P class="p455 ft16">Samsyn, samordning och vid behov, nära samverkan, ska prägla den samlade svenska insatsen. Sammanblandning av genomförandet av biståndsinsatser och militära uppgifter ska dock undvikas. […] <NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan är ett medel för att bättre kunna lösa de civila respektive militära uppgifterna. En fortsatt samverkan mellan det militära och civila bidraget bör ske i syfte att upprätthålla en gemensam bild av utvecklingen. Det är dock av central betydelse att biståndsinsatserna genomförs på ett sätt som inte bidrar till sammanblandning med de militära insatserna.</P> <P class="p216 ft62"><SPAN class="ft62">9.2</SPAN><SPAN class="ft63">Oklarheterna kring </SPAN><NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan</P> <P class="p130 ft8">Oklarheterna om vad som menas med <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan underströks i Riksrevisionens rapport från mars 2011.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Rapporten hävdade att:</P> <P class="p456 ft16">Regeringen har i en rad olika sammanhang de senaste tio åren uttalat att det nationella arbetet måste bedrivas mer integrerat och samordnat för att få genomslag och för att åstadkomma en starkare koppling mellan säkerhet och utveckling i de internationella sammanhang där Sverige bidrar. Samverkan mellan svenska myndigheter är enligt regeringen ett viktigt instrument för att uppnå en samstämmig svensk politik. Regeringen har dock inte förtydligat vad som egentligen avses med vare sig <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan eller samverkan som sådan, och vad som ska uppnås genom att samverka.<SPAN class="ft127">4</SPAN></P> <P class="p359 ft10">Riksrevisionen gjorde i samma rapport bedömningen att:</P> <P class="p220 ft16">När det gäller begreppet <NOBR>’civil-militär</NOBR> samverkan’ används det i flera av regeringens övergripande styrdokument av svenska bidrag till internationella insatser utan att det tydliggörs hur eller på vilken nivå den ska bedrivas eller vad som är syftet och nyttan med att samverka och agera tillsammans.<SPAN class="ft127">5</SPAN></P> <P class="p457 ft99"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft95">Riksrevisionen (2011): </SPAN>Svenska bidrag till internationella insatser<SPAN class="ft96">. Stockholm. Riksrevisionen. RiR 2011:14.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft42">Ibid.</SPAN></P> <P class="p85 ft43"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft42">Ibid.</SPAN></P> <P class="p349 ft36">167</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft40">I en skrivelse från oktober 2011 ger regeringen sitt svar på Riksrevisionens rapport<SPAN class="ft143">6</SPAN>. När det gäller frågorna kring <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan säger regeringen bland annat att:</P> <P class="p303 ft168">Samverkan mellan civila och militära aktörer i olika typer av freds- och statsbyggande insatser är ofta en förutsättning för en effektiv insats. Sådan <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan är dock inte okomplicerad.<SPAN class="ft167">7</SPAN></P> <P class="p205 ft8">Till skillnad från andra dokument i frågan antyder regeringen här att det kan vara komplicerat med <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan. Men regeringen vidareutvecklar inte vad man menar med skrivningen. I stället säges vidare i svaret att:</P> <P class="p208 ft16">Med <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan avser regeringen att civila och militära aktörer ska sträva efter samma övergripande mål och ha god kännedom om varandras medel för att uppnå det målet. Det kan ske genom styrning, informationsutbyte eller samverkan. Syftet med <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan är att de militära respektive civila återuppbyggnadsinsatser som görs i ett land eller en specifik region ska vara ömsesidigt förstärkande delar av regionen/det aktuella landet. De mest centrala dokumenten som berör <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan är relevanta propositioner, regleringsbrev för berörda myndigheter, skrivelser, i synnerhet Nationell strategi för svenskt deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (skr. 2007/08:89) samt policydokumenten Policy för säkerhet och utveckling (2010) och Policy för Sveriges humanitära bistånd (2010).<SPAN class="ft127">8</SPAN></P> <P class="p458 ft8">Efter ytterligare resonemang avslutar regeringen i skrivelsen när det gäller <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan med att säga att:</P> <P class="p199 ft16">Varje myndighet som deltar i en insats har att bidra till <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan utifrån dess särskilda uppdrag och kompetens. Dessa aktörer styrs av olika lagar, regler, policyer, regleringsbrev, instruktioner och regeringsbeslut som tillsammans med regeringens inriktning av bidragen till krishantering sätter ramverket för i vilken utsträckning <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan ske.<SPAN class="ft127">9</SPAN></P> <P class="p198 ft8">Det är utredningens uppfattning att det allmänt hållna svaret på Riksrevisionens rapport bekräftar behovet att klargöra vad som för svensk del menas med <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan, och varför, om, när</P> <P class="p459 ft61"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft42">Skr. 2011/12:18 </SPAN>Riksrevisionens rapport om svenska bidrag till internationella insatser<SPAN class="ft43">.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft44">Ibid.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft44">Ibid.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft42">Ibid.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">168</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td217"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td218"><SPAN class="p19 ft31"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">och hur sådan eventuellt ska övervägas och tillämpas i internationella insatser.</P> <P class="p55 ft8">För att kunna göra detta är det bland annat angeläget att analysera och överväga hur man ska hantera några kända hinder för olika former av samarbete mellan myndigheter. Till dessa hör, bland andra, följande punkter.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Olika aktörer har olika strategiska mål, både allmänt och i specifika insatser. Det behövs således att en överordnad instans fastställer den gemensamma och styrande analysen och strategin för den samlade insatsen ifråga och inom den ramen vilka som är målen för respektive aktör. En andra punkt är de betydande skillnader i militär respektive civil organisationskultur som föreligger. Olika arbetssätt, former för beslutsfattande, organisatoriska värderingar och grundläggande premisser kan ofta skapa spänningar och försvåra samordning. En tredje punkt är skillnader i organisationsstrukturer, inklusive graden av hierarkiska system. En fjärde viktig punkt som måste hanteras är de olika tidsramar som organisationerna oftast arbetar med i en konflikt- eller postkonfliktsituation. En femte punkt gäller den resursasymmetri som kan föreligga, såväl i pengar räknat som i tekniska kapaciteter eller fysisk utrustning. En ytterligare faktor gäller bristen på interorganisatorisk kunskap och förståelse visavi de andra aktörerna i en tänkt samverkan.</P> <P class="p129 ft62"><SPAN class="ft62">9.3</SPAN><SPAN class="ft63">Iakttagelser från fältnivån</SPAN></P> <P class="p460 ft8">Från utredningens samtal och dokumentation<SPAN class="ft38">11 </SPAN>finns några intressanta iakttagelser från fältet gällande den <NOBR>civil-militära</NOBR> ”samverkan” som förekom vid det svenska PRT:et kring 2009/10. Iakttagelserna illustrerar vad som nämnts ovan:</P> <P class="p109 ft40"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft169">Det saknades vägledning för vad </SPAN><NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan skulle vara och hur den skulle gå till.</P> <P class="p364 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft170">Problemet/utmaningen lämnades till den taktiska nivån.</SPAN></P> <P class="p461 ft96"><SPAN class="ft46">10 </SPAN>Egnell, Robert – Nilsson, Claes (2011): <SPAN class="ft99">Svensk </SPAN><NOBR><SPAN class="ft99">civil-militär</SPAN></NOBR><SPAN class="ft99"> samverkan för</SPAN></P> <P class="p462 ft61">internationella insatser: Från löftesrika koncept till konkret handling<SPAN class="ft43">. Stockholm. KKrVA. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, nr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">1-2011.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> (Resonemangen i avsnittet bygger på Egnell</SPAN><SPAN class="ft67">s </SPAN><SPAN class="ft43">och Nilssons framställning).</SPAN></P> <P class="p138 ft99"><SPAN class="ft46">11 </SPAN><SPAN class="ft96">Lackenbauer, Helené (2011): </SPAN>Reflektioner kring <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan i Afghanistan<SPAN class="ft96">. Stockholm. FOI. FOI Memo 3793.</SPAN></P> <P class="p391 ft36">169</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft160">På denna nivå var det militära styrande och dominerande.</SPAN></P> <P class="p76 ft40"><SPAN class="ft10">4.</SPAN><SPAN class="ft169">Det saknades en gemensam analys och en gemensam målbild samt en tydlig arbetsfördelning mellan de olika civila och militära komponenterna.</SPAN></P> <P class="p463 ft40"><SPAN class="ft10">5.</SPAN><SPAN class="ft169">Skilda uppfattningar av säkerhet: mänsklig kontra militär/truppens säkerhet.</SPAN></P> <P class="p464 ft8"><SPAN class="ft10">6.</SPAN><SPAN class="ft171">Militären förväntade sig/antog att Sidas biståndsmedel till de norra provinserna (25 procent) kunde användas av </SPAN><NOBR>PRT-MeS.</NOBR></P> <P class="p104 ft8"><SPAN class="ft10">7.</SPAN><SPAN class="ft171">Militära komponenten förväntade sig att Sida skulle finansiera projekt som hade militära syften, till exempel vid </SPAN><NOBR>COIN-opera-</NOBR> tioner, eller som hade identifierats som behov av soldater på patrull.</P> <P class="p465 ft8"><SPAN class="ft10">8.</SPAN><SPAN class="ft171">De civila rådgivarna delgavs inte full information inför militära operationer.</SPAN></P> <P class="p466 ft10"><SPAN class="ft10">9.</SPAN><SPAN class="ft160">Afghanerna var sällan med i planeringen och diskussionerna.</SPAN></P> <P class="p302 ft8">Det fanns konkreta positiva exempel på <NOBR>civil-militärt</NOBR> samarbete vid <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> Det kanske tydligaste var det arbete som gjordes inför presidentvalet 2009, vilket kunde ses som ett väl avgränsat projekt. Här förelåg en tydlig målbild, liksom åtskilda arbetsuppgifter mellan civila och militära, som samtidigt kompletterade varandra. Alla deltagare som utförde de olika uppgifterna inför valet kände också, enligt uppgift, att det var en meningsfull aktivitet.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">9.4</SPAN><SPAN class="ft63">Skalan av </SPAN><NOBR>civil-militära</NOBR> relationer</P> <P class="p81 ft8">Utredningen menar att det behövs en tydlig rågång mellan militära bidrag och civila utvecklingsinsatser i komplicerade länder med komplexa konflikter. I en situation där de utländska fredsfrämjande styrkorna finns kan de riskera att uppfattas som deltagande på den ena sidan i den väpnade konflikten. Det blir negativt för utvecklingsinsatserna. Det är viktigt att man klargör vilka de <NOBR>civil-militära</NOBR></P> <P class="p134 ft43"><SPAN class="ft46">12 </SPAN>Ibid; Intervjuer med relevanta befattningshavare.</P> <P class="p68 ft36">170</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td217"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td218"><SPAN class="p19 ft31"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8"><SPAN class="ft9">relationerna </SPAN>bör eller kan vara i en viss given kontext så att negativa effekter inte riskerar att uppstå.</P> <P class="p44 ft8">Utredningen berör i det följande inte CIMIC <NOBR>(”civil-military</NOBR> cooperation”), som är en speciell funktion inom en militär operation. CIMIC innebär kontakter med lokala civila organisationer och personer för att kunna underlätta att nå målen i den militära planen för operationen.</P> <P class="p44 ft8">När det gäller <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan kan denna ses som den mest avancerade och möjligen omöjliga formen på en skala av tänkbara <NOBR>civil-militära</NOBR> <SPAN class="ft9">relationer</SPAN>: från informationsutbyte/samexistens, samarbete, samordning, till eventuell samverkan/integrering.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen menar att det är fruktbart att resonera om och analysera vilket slag av <NOBR>civil-militär</NOBR> relation på skalan som kan bedömas vara lämplig eller möjlig för en viss insats, i stället för att på ett allmänt/abstrakt sätt tala om <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan.</P> <P class="p12 ft8">Genom att skilja mellan de olika stegen på skalan av relationer kan man bättre göra de överväganden som behövs i en viss given kontext för att bedöma vilka <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer som är lämpliga eller möjliga för insatsen ifråga, inte minst på fältnivån. Oberoende av vilken grad av <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer som en strategi anvisar, måste det som en utgångspunkt och bottenplatta finnas ett adekvat informationsutbyte mellan de civila och militära komponenterna i en internationell insats.</P> <P class="p166 ft62"><SPAN class="ft62">9.5</SPAN><SPAN class="ft63">Begreppsparet säkerhet och utveckling</SPAN></P> <P class="p217 ft8">Utredningen konstaterar att de eventuella kopplingarna mellan säkerhet och utveckling i ett land i konflikt måste analyseras och bedömas med omsorg. Det gäller särskilt när, som i Afghanistan, den väpnade konflikten ökar i omfattning och intensitet och den internationella styrkan, ISAF, står på regeringens sida mot de väpnade oppositionsgrupperna. Vad, mer exakt, innebär kopplingen mellan säkerhet och utveckling? Vilket slags säkerhet menar man, och för vem? För civilbefolkningen, eller för den egna militära trupen, eller för den civila utsända personalen, eller handlar det om statens säkerhet? Kan det till exempel finnas motsättningar mellan åtgärder för ökad säkerhet för den egna militära truppen och civilbefolkningens säkerhet?</P> <P class="p467 ft36">171</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">För humanitära insatser är det viktigt att respektera och arbeta enligt de fyra grundläggande internationella principerna för humanitära aktörer: medmänsklighet, oberoende, opartiskhet och neutralitet. En rågång måste upprätthållas mellan de humanitära aktörerna och stridande parter i en väpnad konflikt. Sammanblandning med det militära ökar riskerna för de humanitära insatserna när det handlar om en väpnad konflikt med starka politiska spänningar mellan de väpnade parterna.</P> <P class="p62 ft8">Även för internationella utvecklingsinsatser kan ökade risker uppstå för genomförandet om sammanblandning sker med den ena militära parten i en väpnad konflikt. Svenska Afghanistankommittén, liksom flera andra biståndsaktörer, hävdade vikten av att inte blanda samman sina insatser med militärens. SAK bedömde att det var bäst ur både säkerhets- och arbetssynpunkt att ”inte bli partner till militärens ’civila’ insatser, vare sig svenskt eller annat PRT” eller uppträda tillsammans med ISAF.<SPAN class="ft38">13</SPAN></P> <P class="p295 ft9"><SPAN class="ft8">Tufts University’s studie</SPAN><SPAN class="ft38">14 </SPAN>Winning Hearts and Minds? Examining the Relationship between Aid and Security in Afghanistan <SPAN class="ft8">från 2012 pekade på flera intressanta och intrikata förhållanden när det gällde utveckling och säkerhet. Bland andra iakttagelser konstaterade studien att det fanns liten eller ingen empirisk evidens för att återuppbyggnadsstöd skulle vara effektivt för att </SPAN>”win hearts and minds”<SPAN class="ft8">, och därigenom öka säkerheten eller stabiliteten i ett område, vilket ofta hävdades eller förutsattes i till exempel </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">COIN-konceptet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Studien påpekade också att bristande konfliktkänslighet i analysen av en situation kunde leda till att utvecklingsinsatser riskerade att vara destabiliserande, inklusive genom att (ofrivilligt) göda korruption. Tanken att vinna </SPAN>”hearts and minds” <SPAN class="ft8">för att öka stabiliteten i ett område tenderade också att leda till att mer resurser riktades till omstridda konfliktområden och mindre till lugnare områden, vilket i sin tur kunde leda till ökad konkurrens och konflikt över biståndsresurser. I värsta fall kunde perversa effekter uppstå på så sätt att incitament skapades för vissa aktörer att hålla kvar ett mått av</SPAN></P> <P class="p392 ft45"><SPAN class="ft56">13</SPAN><SPAN class="ft44">SAK:s underlag till utredningen. Se också Johansson, Kajsa (2016): </SPAN><SPAN class="ft64">Beyond Incidents. Swedish Committee for Afghanistan’s Experience on </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">Civilian-Military</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> Interaction and Consequences of the Military Intervention on Aid Delivery</SPAN>.</P> <P class="p468 ft43"><SPAN class="ft56">14</SPAN><SPAN class="ft42">Fishstein, Paul – Wilder, Andrew (2012): </SPAN><SPAN class="ft61">Winning Hearts and Minds? Examining the Relationship between Aid and Security in Afghanistan</SPAN>. Feinstein International Center, Tufts University.</P> <P class="p134 ft36">172</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td217"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td218"><SPAN class="p19 ft31"><NOBR>Civil-militär</NOBR> samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft8">konflikt. Studien underströk att viktiga pådrivande faktorer för konflikt eller osäkerhet, förutom fattigdom, arbetslöshet och ideologiska motsättningar, också var dålig samhällsstyrning, korruption och statliga eller politiska företrädare som inte skötte sina uppgifter på legitima sätt. De utländska truppernas agerande kunde också vara en faktor, visade studien.</P> <P class="p166 ft62"><SPAN class="ft62">9.6</SPAN><SPAN class="ft63">Behovet av gemensam analys och strategi</SPAN></P> <P class="p217 ft8">En grundläggande förutsättning för fruktbara <NOBR><SPAN class="ft9">civil-militära</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> relationer </SPAN>i en internationell insats, inklusive möjligheten till samverkan, är att det finns en gemensam analys av konfliktsituationen ifråga samt att målen för den svenska insatsen och dess olika delinsatser är tydligt fastställda av regeringen, och kända av alla som deltar i insatserna. Strategin bör klart ange vem som ska göra vad, och vilka de civilmilitära relationerna ska vara, vilka rollerna är för utvecklingssidan respektive den militära sidan. Troliga eller tänkbara konflikter mellan de olika delinsatserna, beroende på konfliktkontexten, måste tydliggöras, liksom hur sådana ska tas om hand, och av vem.</P> <P class="p44 ft8">För att kunna åstadkomma detta samlade grepp i ordets egentliga mening, fordras säkerligen en annan och ny ordning på hemmaplan, vilken leder fram till behovet av en funktion i Regeringskansliet som har att följa och bedöma hela den svenska insatsen. Utredningen återkommer med förslag i denna fråga i kapitel 13.</P> <P class="p469 ft36">173</P> </DIV> <DIV id="page_174"> </DIV> <DIV id="page_175"> <P class="p3 ft12">10 Styrning och samordning</P> <P class="p43 ft8">Riksdagen har behandlat tolv propositioner om ISAF och givit sitt medgivande till att sända väpnad styrka utomlands. Därutöver har riksdagen i motioner, interpellationer och utfrågningar tagit upp ett flertal aspekter av det svenska engagemanget.</P> <P class="p44 ft8">Regeringens styrning av insatserna i Afghanistan har skett i sedvanlig ordning. Insatserna har hanterats och styrts i skilda processer. I takt med att åren gick och engagemanget i Afghanistan växte både militärt och civilt uppmärksammades också problem när det gällde styrningen och genomförandet av de svenska insatserna, både i och utanför riksdagen. Vissa åtgärder vidtogs mellan 2009 och 2014.</P> <P class="p274 ft62"><SPAN class="ft62">10.1</SPAN><SPAN class="ft144">Samspelet mellan regeringen och riksdagen</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Mellan åren 2002 och 2014 omnämndes Afghanistan varje år, med undantag för år 2003, i regeringens utrikesdeklarationer i riksdagen. Skrivningar om Afghanistan gavs också i berörda delar av varje års budgetproposition, inklusive omnämnanden av de av regeringen från tid till annan fastställda strategierna för det civila biståndet till Afghanistan. För de svenska truppbidragen till ISAF avgavs sammanlagt tolv propositioner under den angivna perioden. I juli 2010 presenterade regeringen en strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan.</P> <P class="p44 ft8">Propositionerna om ISAF och motioner i anslutning till dessa behandlades i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> förekom sammanlagt cirka 35 föredragningar eller annat deltagande gällande Afghanistan från Regeringskansliet och myndigheter i <NOBR>utrikes-,</NOBR> försvarssamt det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.</P> <P class="p391 ft36">175</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Cirka 90 interpellationer gällande Afghanistan ställdes av riksdagsledamöter och besvarades av ansvarigt statsråd under åren <NOBR>2002–2014.</NOBR> Antalet skriftliga frågor och svar gällande Afghanistan under dessa år uppgick till cirka 105. Antalet motioner om Afghanistan som behandlades av utrikes- eller försvarsutskottet var drygt 200.</P> <P class="p470 ft173"><SPAN class="ft62">10.2</SPAN><SPAN class="ft172">Några återkommande teman och frågor i riksdagen</SPAN></P> <P class="p471 ft8">Vissa teman och frågor har varit återkommande i riksdagen när det gäller det svenska engagemanget i Afghanistan under perioden <NOBR>2002–2014.</NOBR> Utan att vara uttömmande, kan följande exempel ges.</P> <P class="p63 ft8">Ett återkommande tema, där det har funnits en stor samsyn, har gällt betydelsen av kvinnors och flickors rättigheter, inklusive behovet att ge stöd till implementeringen av säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Ett annat område med bred samsyn gäller det svenska humanitära stödet och utvecklingssamarbetet, inte minst SAKs arbete, liksom stödet till FN:s roll och uppgifter. En bred samsyn i riksdagen har också varit fallet när det gäller de svenska truppbidragen till ISAF. Stödet var helt enigt under de första åren, till april 2004. Därefter var stödet i riksdagen för deltagande med svenska trupper till ISAF fortsatt brett och blocköverskridande, men inte totalt. På det <NOBR>politiskt-diplomatiska</NOBR> området har de olika regeringarna i stort haft ett brett stöd i riksdagen, även om det inte har saknats kritiska röster.</P> <P class="p357 ft8">Inom dessa ramar kom vissa frågor att uppmärksammas mer kritiskt. En sådan fråga var risken för sammanblandning, både på ledningsnivå och i fält, av OEF och ISAF. Kritiker betonade sammanblandningsrisken och de negativa effekterna av en sådan medan regeringen underströk de skilda mandat som har gällt för de olika styrkorna. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet skrev i sitt betänkande från den 13 maj 2004<SPAN class="ft38">1 </SPAN>bland annat följande:</P> <P class="p472 ft43"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Bet. 2003/04:UFöU2 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan.</P> <P class="p106 ft36">176</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td219"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td220"><SPAN class="p19 ft31">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft16">Utskottet vill emellertid här också framhålla att det är önskvärt att så långt möjligt klargöra – inte minst i anslutning till ISAF:s dagliga arbete ute i det afghanska samhället – <SPAN class="ft174">skillnaderna </SPAN>mellan ISAF:s och OEF:s verksamheter, där den förstnämnda i enlighet med <NOBR>FN-mandatet</NOBR> är inriktad på säkerhetshöjande åtgärder i enlighet med Bonnöverenskommelsen, dvs. avväpning, demobilisering och återintegrering i samhället av milisförband liksom på att främja centralregeringens auktoritet. Det är dock, enligt utskottets bedömning, inte möjligt att ställa ut några garantier för att distinktionen mellan ISAF och OEF uppfattas av alla människor i landet. Mot denna bakgrund ser utskottet det som önskvärt med informationsinsatser till den afghanska befolkningen om syftet med SAF:s verksamhet.</P> <P class="p95 ft8">De fem följande utskottsbetänkandena, till och med det som avgavs i december 2010<SPAN class="ft38">2</SPAN>, behandlade på ett liknande sätt farhågorna om risken för sammanblandning av OEF och ISAF.</P> <P class="p44 ft8">En fråga där skilda bedömningar fanns gällde om det förelåg en intern väpnad konflikt eller inte i Afghanistan. Utredningen har analyserat denna fråga i tidigare kapitel. En annan kritisk punkt har gällt de fall där de internationella militära insatserna har resulterat i att många civila har dödats. I december 2008 uttryckte det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet i sitt betänkande 2008/09:UFöU1 att:</P> <P class="p473 ft16">Utskottet ser allvarligt på det stora antal civila dödsoffer som har krävts i samband med insatser utförda av de afghanska och internationella styrkorna i synnerhet under det senaste året. Dessa förluster är oacceptabla, och de riskerar, anser utskottet, att allvarligt urholka legitimiteten hos såväl den afghanska regeringens som den internationella säkerhetsstyrkans ansträngningar att uppnå ett långsiktigt fungerande och stabilt afghanskt samhälle. Utskottet anser att alla tillgängliga åtgärder måste vidtas för att undvika civila dödsoffer.</P> <P class="p474 ft8">Ett knappt halvår senare sade dåvarande försvarsministern i sitt svar i riksdagen på en skriftlig fråga om civila döda till följd av flyganfall att:</P> <P class="p404 ft16">Det är djupt beklagligt att civila faller offer i samband med säkerhets- och stabiliseringsoperationer i Afghanistan. Större ansträngningar är nödvändiga för att minimera antalet civila dödsoffer. Sverige driver</P> <P class="p475 ft115"><SPAN class="ft175">2 </SPAN>Bet. 2005/06:UFöU1 Utökat svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan (ISAF) i Afghanistan; Bet. 2006/07:UFöU3 Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan; Bet. 2008/09:UFöU1 Fortsatt svenskt deltagande i internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF); Bet. 2009/10:UFöU1 Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF); Bet. 2010/11:UFöU1 Fortatt svenskt deltagande i internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF).</P> <P class="p476 ft36">177</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p477 ft16">frågan i <NOBR>Nato/PFF-samarbetet</NOBR> och inom ramen för ISAF. Jag har själv tagit upp frågan i flera sammanhang, senast vid det gemensamma försvarsministermötet inom ISAF i februari. Det finns också en omfattande insikt hos USA och övriga truppbidragarnationer om vikten av att komma till rätta med detta.<SPAN class="ft127">3</SPAN></P> <P class="p116 ft8">Frågan om överlämning av frihetsberövade personer till afghanska myndigheter lyftes också. Dåvarande försvarsministern uttalade till exempel i september 2009 som svar på en skriftlig fråga bland annat att:</P> <P class="p199 ft16">Sverige har föreslagit att ett bilateralt fånghanteringsavtal ska upprättas mellan Sverige och Afghanistan som tydligt klargör vilka rättigheter som frihetsberövade personer ska ha. Förhandlingar om ett sådant avtal har inletts med de afghanska myndigheterna men har ännu inte kunnat slutföras.”<SPAN class="ft127">4</SPAN></P> <P class="p187 ft8">Frågor gällande materiel och utrustning till den svenska truppinsatsen, särskilt helikoptrar, fordon och personlig skyddsutrustning, lyftes och debatterades vid flera tillfällen i riksdagen.</P> <P class="p63 ft8">Frågor om behovet av skydd för flyktingar, respektive om återsändandet av afghaner som inte hade fått uppehållstillstånd, inklusive ensamkommande barn, togs upp av riksdagsledamöter vid flera tillfällen.</P> <P class="p62 ft40">Frågor gällande de kostnadsmässiga proportionerna mellan de militära och de civila insatserna togs upp vid olika tillfällen under årens lopp av riksdagsledamöter från partier i båda blocken.</P> <P class="p281 ft62"><SPAN class="ft62">10.3</SPAN><SPAN class="ft144">Styrning av insatserna</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Regeringens styrning av insatserna i Afghanistan har skett i enlighet med vad som kan betecknas som sedvanlig ordning. Regeringen fattade beslut som gällde insatserna, och beredningen inom Regeringskansliet av ärendena skedde väsentligen på sedvanligt sätt enligt rutinerna för gemensam beredning. Det var huvudsakligen Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet som hanterade insatserna. Riksdagen beslutade om budgeten samt när</P> <P class="p299 ft43"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft42">Skriftlig fråga 2008/09:937 USA:s flygangrepp i Afghanistan.</SPAN></P> <P class="p67 ft43"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft42">Skriftlig fråga 2008/09:1182 Överlämning av fångar till de afghanska myndigheterna</SPAN><SPAN class="ft61">. (</SPAN>Ett avtal kom dock aldrig till stånd).</P> <P class="p106 ft36">178</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td219"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td220"><SPAN class="p19 ft31">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft8">det gällde frågan om medgivande till att väpnad styrka skulle skickas utomlands.</P> <P class="p44 ft8">Riksdagen beslutar om försvarspolitikens inriktning och anslagstilldelning genom budgetproposition och inriktningsproposition. Regeringen styr Försvarsmakten genom årliga regleringsbrev med Försvarsdepartementet som ansvarigt departement.</P> <P class="p44 ft8">Det grundläggande styrdokumentet från regeringens sida för de militära insatserna i Afghanistan var den så kallade <NOBR>ISAF-propo-</NOBR> sitionen. Utrikesdepartementet var i sedvanlig ordning ansvarigt för utarbetandet av proposition som gäller att sända svensk trupp utomlands.</P> <P class="p11 ft8">Under engagemangets gång hade propositionerna olika tidsperspektiv. Fram till 2008 hade propositionerna både sex och 24 månaders begränsning i tid. I vissa fall söktes medgivande utan begränsning i tid, dock alltid under förutsättning att ett giltigt mandat förelåg från FN:s säkerhetsråd. Från 2008 etablerades en ordning där regeringen lämnade en proposition om ISAF till riksdagen varje år. Vid ett tillfälle väckte utrikesutskottet förslag om förlängt bemyndigande för regeringen att skicka en väpnad styrka utomlands.</P> <P class="p390 ft8">För utvecklingssamarbetet beslutar riksdagen om medelstilldelningen för Utgiftsområde 7 – <SPAN class="ft9">internationellt bistånd </SPAN>genom budgetpropositionen. Regeringen styr med Utrikesdepartementet som ansvarigt departement Sidas och andra biståndsmyndigheters verksamhet genom de årliga regleringsbreven och eventuella särskilda regeringsbeslut.</P> <P class="p55 ft8">Det huvudsakliga styrdokumentet för utvecklingsinsatserna i Afghanistan var de strategier för utvecklingssamarbetet med Afghanistan som togs fram under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> och i sedvanlig ordning beslutades av regeringen. Strategierna fastställde mål och former för Sidas genomförande av biståndet till Afghanistan. Sammanlagt har fyra strategier beslutats om under tidsperioden.<SPAN class="ft38">5 </SPAN>Avsikten har varit att strategierna skulle gälla tre till fyra år, men gällande strategier kom vid några tillfällen att revideras av regeringen och tidsperspektiven ändrades. En påtaglig revidering var den som gjordes under 2007 när regeringen bestämde att en viss procentandel av</P> <P class="p126 ft43"><SPAN class="ft46">5 </SPAN>För en närmare beskrivning av strategierna, se kapitel 6.</P> <P class="p349 ft36">179</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">biståndet till Afghanistan skulle styras till de fyra norra provinser som ingick i det PRT som Sverige hade ansvaret för.</P> <P class="p62 ft8">Det politiska och diplomatiska agerandet styrdes mer direkt av regeringen genom Utrikesdepartementet och utrikesförvaltningens verksamhetsplanering eller särskilda instruktioner.</P> <P class="p62 ft8">Personalbidrag till insatserna styrdes av regeringen genom regleringsbrev, instruktioner eller särskilda beslut till vissa myndigheter. Finansiering kom från ett stort antal anslagsposter. Försvarsmakten, MSB, FBA och Polisen har bidragit med personal till engagemanget.</P> <P class="p319 ft62"><SPAN class="ft62">10.4</SPAN><SPAN class="ft144">Styrning i parallella processer</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Regeringen har kallat det svenska engagemanget i Afghanistan för en samlad insats, men studier och granskningar visar att det har handlat om insatser som hanterats och styrts i skilda processer som inte har varit särskilt sammanfogade. Riksrevisionen gjorde i sin granskning från 2011 bedömningen att Sveriges och svenska myndigheters internationella engagemang – med Afghanistan som ett exempel – styrs i parallella processer, vilket begränsar förutsättningarna för tydlighet kring samverkan och hur synergier ska uppnås.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Utrikesförvaltningsutredningen från 2011 pekade på hämmande revirtänkande i det interdepartementala samarbetet inom regeringskansliet och att den gemensamma ärendeberedningen är relativt obrukbar för att formulera ny, bred och framåtsyftande politik.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Den interna rapporten från 2008 om Sveriges PRT i norra Afghanistan noterade att det inte hade förekommit politiskt samråd mellan Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsmakten och Sida om gemensamma mål och medel i insatserna. Genomförandet av den militära insatsen hade, när beslut väl fattats, skett utan medverkan av övriga delar av Regeringskansliet.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P> <P class="p357 ft40">Utredningens intervjuer och granskning bekräftar till stor del dessa bedömningar. Styrningen av insatserna beskrivs som att den</P> <P class="p392 ft99"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft95">Riksrevisionen (2011): </SPAN>Svenska bidrag till internationella insatser. Stockholm. Riksrevisionen<SPAN class="ft96">. RiR 2011:14.</SPAN></P> <P class="p66 ft61"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft65">Utrikesförvaltning i världsklass – En mer flexibel utrikesrepresentation</SPAN><SPAN class="ft43">. SOU 2010:32</SPAN></P> <P class="p66 ft64"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft44">Utrikedepartementet (2008): </SPAN>Sverige i Afghanistan – Hur förenar vi säkerhet med utveckling?</P> <P class="p66 ft61">– En översyn av Sveriges Provincial Reconstruction Team<SPAN class="ft43">.</SPAN></P> <P class="p68 ft36">180</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td219"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td220"><SPAN class="p19 ft31">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">skedde i ”stuprör”. Det förekom samarbete mellan de tjänstemän som hanterade insatserna, men det präglades av ”stuprörsmodellen”. Utredningen har också, förutom interdepartementala styrnings- och samordningsproblem, noterat intradepartementala parallella styrningsprocesser, som från tid till annan innebar oklarheter och friktion.</P> <P class="p172 ft8">Utredningens huvudsakliga iakttagelse när det gäller styrningen och uppföljningen av det svenska engagemanget är att olika delar av Regeringskansliet har svarat för dessa och att de myndigheter som har genomfört insatserna inte har haft samsyn i tillräcklig utsträckning.</P> <P class="p190 ft8">Den militära insatsen, som var störst och mest kostsam, låg i första hand under Försvarsdepartementet, även om varje proposition om ISAF utarbetades av Utrikesdepartementet. Det fanns spänningar och meningsskillnader mellan departementen. Det fanns också betydande spänningar och friktion inom Utrikesdepartementet mellan funktionella och geografiska enheter, mellan de enheter som hade ansvar för frågor om krishantering och militära insatser och de som hade ansvar för Afghanistan och utvecklingssamarbetet.</P> <P class="p44 ft8">Analysen av situationen i Afghanistan, liksom frågan om den civila närvaron vid <NOBR>PRT-MeS,</NOBR> är exempel på frågor där meningsskillnader har funnits, men som hanterats i skilda stuprör både mellan och inom departementen. På myndighetsnivå och i fält har den oklara frågan om <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan orsakat friktion mellan Sida och Försvarsmakten.<SPAN class="ft38">9</SPAN></P> <P class="p55 ft8">De skilda stuprören bidrog till otydlighet, spänningar och brist på en övergripande samlad styrning av insatserna. Före 2010 fanns ingen övergripande klar målsättning som gällde hela Sveriges engagemang. För den militära insatsen hade tydliga mål inte angetts i styrningen av insatserna, även om det fanns ett övergripande mål att bidra till att upprätthålla säkerhet. Det var snarare ISAF:s operationsplan som klargjorde de militära styrkebidragens målsättningar. För utvecklingssamarbetet fanns tydligare målsättningar såsom att minska fattigdom, stärka demokrati, försvara de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och rättssäkerhet.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Avsaknaden av sammanhängande mål för de</P> <P class="p175 ft43"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft42">Se kapitel 9.</SPAN></P> <P class="p138 ft43"><SPAN class="ft56">10</SPAN><SPAN class="ft42">Se kapitel 6 för en genomgång av målsättningar för utvecklingssamarbetet; Målformuleringarna finns i samarbetsstrategi </SPAN><NOBR>2006–2008,</NOBR> samt prop. 2005/06:34, prop. 2006/07:83, prop. 2008/09:69.</P> <P class="p478 ft36">181</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">huvudsakliga delarna av engagemanget, den militära respektive utvecklingssamarbetet, liksom de skilda stuprören på olika nivåer, innebär att det inte är rimligt att tala om en samlad insats. De anförda förhållandena orsakade problem och utmaningar för personalen i fält i Afghanistan, men också för myndigheter hemmavid, inklusive inom Regeringskansliet.</P> <P class="p62 ft8">Några adekvata åtgärder för att på allvar åstadkomma en samlad insats, eller förbättra möjligheterna till samordning inom Regeringskansliet och mellan myndigheter i syfte att mildra effekterna av de parallella styrningsprocesserna, går inte att identifiera under den första hälften av engagemanget.</P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">10.5</SPAN><SPAN class="ft144">Åtgärder för en mer samlad insats</SPAN></P> <P class="p61 ft8">I takt med att åren gick och engagemanget i Afghanistan växte volymmässigt både militärt och civilt, uppmärksammades också problemen såväl mer offentligt, inklusive i och utanför riksdagen, som mer internt när det gällde styrningen och genomförandet av de svenska insatserna. Ett antal analyser och studier gjordes och återkoppling från fältet spelade också in. Vissa åtgärder vidtogs mellan 2009 och 2014. Till dessa hörde utarbetandet av strategin i juli 2010, vidare den samverkansfunktion i regeringskansliet som etablerades 2010, sändebudets ”task force”<SPAN class="ft38">11 </SPAN>och den seniora civila representanten samt den civila ledningen i <NOBR>PRT-MeS</NOBR> 2012.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P> <P class="p65 ft13"><SPAN class="ft13">10.5.1</SPAN><SPAN class="ft145">Strategin 2010</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Behovet av en samlad svensk strategi för engagemanget i Afghanistan påtalades flera gånger. I riksdagen efterlystes en bred och långsiktig strategi i motion 2006/07:U5. En samlad strategi efterlystes också i en kontingentchefsrapport<SPAN class="ft38">13 </SPAN>2007 och i Utrikesdepartementets interna rapport våren 2008.</P> <P class="p479 ft43"><SPAN class="ft56">11</SPAN><SPAN class="ft100">Se kapitel 7.</SPAN></P> <P class="p66 ft45"><SPAN class="ft56">12</SPAN><SPAN class="ft101">De två sistnämnda behandlas i kapitel 5.</SPAN></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft56">13</SPAN><SPAN class="ft100">Slutrapport FS13 (2007).</SPAN></P> <P class="p68 ft36">182</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td219"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td220"><SPAN class="p19 ft31">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Regeringen presenterade i juli 2010 en strategi för hela engagemanget i Afghanistan.<SPAN class="ft38">14 </SPAN>Den beskrevs som ett ”strategiskt ramverk” och skulle utgöra en gemensam bas för alla berörda politikområden och sätta upp riktlinjer för Sveriges politik. I strategin formulerades ett övergripande gemensamt mål för engagemanget.</P> <P class="p480 ft16">Sveriges engagemang ska stärka Afghanistans förmåga att upprätthålla stabilitet och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter samt erbjuda sina invånare möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor och en rättvis och hållbar utveckling.</P> <P class="p346 ft8">Strategin var ett steg i rätt riktning för att åstadkomma ett mer samlat engagemang. Övergripande och gemensamma mål för engagemanget var nödvändiga. Denna strategi kom sent i processen och den är skriven mer som ett ramverk och en avsiktsförklaring än som ett instrument för en tydlig och samlad styrning av insatserna.</P> <P class="p44 ft8">De följande propositionerna om ISAF och samarbetsstrategierna samt utredningens intervjuer visar också att den politiska överenskommelse som slöts mellan regeringen och oppositionen efter valet hösten 2010 blev mer vägledande för insatserna än strategin.</P> <P class="p44 ft8">Utredningen bedömer att en samlad strategi för det svenska engagemanget borde ha tagits fram i ett tidigare skede, lämpligen kring <NOBR>2006–2007</NOBR> då det svenska engagemanget påtagligt ökade och Sverige tog över ledningen för <NOBR>PRT-MeS.</NOBR> I april 2004 hade regeringen också angett att det militära engagemanget skulle ses som långsiktigt.</P> <P class="p274 ft13"><SPAN class="ft13">10.5.2</SPAN><SPAN class="ft145">Samverkansfunktioner</SPAN></P> <P class="p57 ft8">I inriktningspropositionen för försvaret 2009 angav regeringen att man avsåg inrätta en samverkansfunktion inom regeringskansliet med deltagande från berörda myndigheter och andra aktörer. Syftet var att stärka <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan i insatser<SPAN class="ft38">15 </SPAN>och att stärka samverkan såväl mellan departementen som mellan departement och myndigheter.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>Tidigare hade en informell samverkansgrupp</P> <P class="p346 ft99"><SPAN class="ft56">14</SPAN><SPAN class="ft95">Utrikesdepartementet (2010): </SPAN>Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan.</P> <P class="p85 ft61"><SPAN class="ft56">15</SPAN><SPAN class="ft100">Prop. 2008/09:140 </SPAN>Ett användbart försvar<SPAN class="ft43">.</SPAN></P> <P class="p138 ft43"><SPAN class="ft56">16</SPAN><SPAN class="ft42">Rapport från riksdagen 2008/09:RFR7 Försvarsutskottets offentliga utfrågning om förhållandena i Afghanistan.</SPAN></P> <P class="p381 ft36">183</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">för insatserna i Afghanistan funnits. Den leddes av utrikesrådet för internationellt utvecklingssamarbete vid Utrikesdepartementet och företrädare för berörda departement, Sida, Försvarsmakten, FBA och Polisen ingick i gruppen.</P> <P class="p62 ft8">Samverkansfunktionen för internationella insatser inrättades under 2010. Den var, att döma av befintliga dokument och utredningens intervjuer, den tydligaste åtgärden för att försöka förbättra samordningen inom regeringskansliet och mellan myndigheter. Funktionen skulle hantera olika frågor gällande internationella insatser, men kom främst att fokusera på insatserna i Afghanistan.</P> <P class="p63 ft8">Samverkansfunktionens högsta instans var möten på statssekreterarnivå. Deltog gjorde kabinettssekreteraren och statssekreteraren för bistånd från Utrikesdepartementet och statssekreterarna från Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet. Funktionen hade inget mandat att fatta beslut utan hade en stödjande roll till den ordinarie organisationen. Den skulle inte vara en ny struktur inom Regeringskansliet utan skapa bättre förutsättningar för en gemensam verklighetsuppfattning, diskussioner över departementsgränserna och en tydligare styrning samt underlätta interaktion mellan berörda aktörer i insatserna.<SPAN class="ft38">17</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Tillkomsten av den centrala samverkansfunktionen innebar i praktiken inte något egentligt nytt vad gäller styrningen av insatserna i Afghanistan. Utredningens intervjuer med tjänstemän och beslutsfattare visar att funktionen inte fick betydelse för en mer samlad styrning. I första hand blev den ett forum för informationsutbyte.</P> <P class="p91 ft8">Inom regeringskansliet fanns på andra nivåer olika samordningsfunktioner, samverkans- och samrådsgrupper och arbetsgrupper, vilka direkt eller indirekt har behandlat engagemanget i Afghanistan.<SPAN class="ft38">18 </SPAN>Det fanns även sådana funktioner på myndighetsnivå.<SPAN class="ft38">19 </SPAN>FBA har haft ett särskilt uppdrag att sörja för samordning och samverkan i frågor</P> <P class="p392 ft64"><SPAN class="ft56">17</SPAN><SPAN class="ft44">Riksrevisionen (2011): </SPAN>Svenska bidrag till internationella insatser. Stockholm. Riksrevisionen<SPAN class="ft45">. RiR 2011:14; Rapport från riksdagen 2008/09:RFR7 Försvarsutskottets offentliga utfrågning om förhållandena i Afghanistan.</SPAN></P> <P class="p292 ft115"><SPAN class="ft56">18</SPAN><SPAN class="ft114">I Riksrevisionens granskningsrapport, bilaga 4 nämns sju funktioner som fanns 2010, varav sex behandlat engagemanget i Afghanistan och en var ett </SPAN><SPAN class="ft116">Somaliasamråd. (</SPAN>Riksrevisionen (2011): <SPAN class="ft116">Svenska bidrag till internationella insatser. Stockholm. Riksrevisionen</SPAN>. RiR 2011:14).</P> <P class="p410 ft43"><SPAN class="ft56">19</SPAN><SPAN class="ft42">Bland annat arbetsgruppen för myndighetssamverkan och samrådsgruppen för internationella insatser, med deltagande från bland annat Sida, Polisen, FBA, MSB, Försvarsmakten och Regeringskansliet.</SPAN></P> <P class="p134 ft36">184</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td219"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td220"><SPAN class="p19 ft31">Styrning och samverkan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">om internationella insatser. Dessa funktioner, både på regeringskansli- och myndighetsnivå, utgjorde i första hand forum för informationsutbyte. Det var inte dessa olika funktioner som utövade styrning av Afghanistanengagemangets olika delar. Det gjorde den ordinarie organisationen i mer sedvanliga stuprör.</P> <P class="p481 ft36">185</P> </DIV> <DIV id="page_186"> </DIV> <DIV id="page_187"> <P class="p482 ft7"><SPAN class="ft12">11</SPAN><SPAN class="ft176">Graden av måluppfyllnad för det svenska engagemanget</SPAN></P> <P class="p415 ft8">Afghanistan efter 2014 ser på flera områden mycket annorlunda ut politiskt, socialt och ekonomiskt, i jämförelse med vad som var fallet 2001 innan taliban störtades. Det svenska engagemanget, som utgjort en liten del av det omfattande internationella engagemanget, har varit <SPAN class="ft9">ett </SPAN>av många bidrag till de förändringar som ägt rum. Men vilken har graden av måluppfyllnad varit för det svenska engagemanget, mot bakgrund av de ambitiösa målformuleringar som angavs i strategin från 2010 och i andra dokument? Kapitel 5, 6 och 7 redogör för och analyserar de svenska militära, biståndsmässiga och <NOBR>politisk-diplo-</NOBR> matiska insatserna. Kapitel 8 ägnas särskilt åt jämställdhetsaspekterna. Med dessa genomgångar som bakgrund, återkopplar utredningen nedan till kapitel 4 om de svenska målsättningarna för engagemanget i Afghanistan för att bedöma graden av måluppfyllnad. Utredningens slutsats är att det föreligger en mycket bristfällig måluppfyllnad.</P> <P class="p166 ft62"><SPAN class="ft62">11.1</SPAN><SPAN class="ft144">Militära insatser</SPAN></P> <P class="p217 ft8">Utredningen summerar i kapitel 4 de svenska målsättningarna till sex punkter. Dessa stämmer överens med den målformulering som finns i strategin från 2010 och som hänvisas till i utredningens direktiv. Två av punkterna har mer direkt med den militära insatsen att göra: <SPAN class="ft9">säkerhet och stabilitet</SPAN>, respektive <SPAN class="ft9">trovärdighet för och förmåga hos Sverige som deltagare i internationella insatser</SPAN>.</P> <P class="p483 ft36">187</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Övergripande resultat och måluppfyllnad</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft13"><SPAN class="ft13">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft145">Säkerhet och stabilitet?</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Målet för den militära delen av Sveriges engagemang var att stärka Afghanistans förmåga att upprätthålla stabilitet och säkerhet. Detta skulle i sin tur möjliggöra en positiv politisk, ekonomisk och mänsklig utveckling. Denna ambition kom för svensk del att gälla särskilt för de fyra <NOBR>PRT-provinserna</NOBR> dit huvuddelen av det militära bidraget var förlagt från 2004 och med ledningsansvar från 2006.</P> <P class="p63 ft8">Vid tidpunkten för ISAF:s avslutande 2014 hade den väpnade konfliktens omfattning och intensitet inte minskat utan ökat. Den internationella militära insatsen hade inte lyckats bistå den afghanska regeringen i att upprätthålla säkerheten i önskvärd utsträckning.</P> <P class="p63 ft8">Det internationella stödet har i kvantitativ mening stärkt de afghanska säkerhetsstyrkorna, men i kvalitativ mening måste utvecklingen i förmåga hos de afghanska styrkorna sättas ifråga. De afghanska säkerhetsstyrkorna finansieras nästan helt externt, vilket innebär att den afghanska staten i praktiken saknar egen förmåga att upprätthålla säkerhet och stabilitet.</P> <P class="p63 ft8">Den övergripande bedömningen för Afghanistan gäller också för de fyra ”svenska” <NOBR>PRT-provinserna.</NOBR> De svenska militära styrkebidragen, tillsammans med andra länders, har i dessa provinser inte lyckats bistå den afghanska regeringen i att upprätthålla säkerheten, och har inte heller lyckats bygga upp förmågan hos de afghanska säkerhetsstyrkorna.</P> <P class="p62 ft8">De internationella militära insatserna har under tiden för engagemanget lyckats bistå afghanska myndigheter i att tidvis <SPAN class="ft9">skapa, </SPAN>men inte <SPAN class="ft9">upprätthålla </SPAN>säkerhet och stabilitet i landet.</P> <P class="p63 ft8">Det faktum att ISAF under flera år i realiteten var ansvarigt (och inte stödjande) för säkerheten i landet, liksom att flertalet PRT snarare övertog de afghanska myndigheternas roll i stället för att utgöra stöd till dem, har hämmat den afghanska förmågan att upprätthålla säkerhet och stabilitet.</P> <P class="p484 ft11">Utredningen gör bedömningen att måluppfyllnaden är dålig<SPAN class="ft10">.</SPAN></P> <P class="p485 ft36">188</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td221"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td222"><SPAN class="p19 ft31">Övergripande resultat och måluppfyllnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p486 ft13"><SPAN class="ft13">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft145">Trovärdighet och förmåga som deltagare i internationella insatser?</SPAN></P> <P class="p251 ft8">Det svenska deltagandet i ISAF, inklusive ledningsansvaret för <NOBR>PRT-MeS,</NOBR> har bidragit till Sveriges trovärdighet och förmåga som bidragare till internationella insatser. Deltagandet i ISAF bidrog till att partnersamarbetet mellan Nato och Sverige utvecklades. Därtill har det varit positivt för utvecklingen av vissa delar av Försvarsmaktens förmåga.</P> <P class="p44 ft177">Utredningen gör bedömningen att det föreligger en tillfredsställande måluppfyllnad när det gäller Sveriges trovärdighet och förmåga som deltagare i internationella insatser.</P> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">11.2</SPAN><SPAN class="ft144">Utvecklingssamarbetet</SPAN></P> <P class="p217 ft8">De ambitiösa målformuleringarna i strategin från 2010 och andra viktigare svenska målsättningsdokument, innefattar i enlighet med utredningens resonemang i kapitel 4, fyra punkter som mer direkt har med det civila biståndet att göra. För dessa punkter – <SPAN class="ft9">minskad fattigdom; utveckling socialt och ekonomiskt; demokratiskt samhälle; kvinnors ställning stärkt </SPAN>– <SPAN class="ft9">gör utredningen sammantaget bedömningen att måluppfyllnad delvis är uppnådd, men tydliga skillnader föreligger mellan punkterna.</SPAN></P> <P class="p166 ft13"><SPAN class="ft13">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft145">Minskad fattigdom?</SPAN></P> <P class="p57 ft8">Enligt statistik från Världsbanken har inte fattigdomen i rent ekonomiska termer minskat i Afghanistan, utan ligger kvar på en fattigdomsnivå kring 36 procent av befolkningen enligt Världsbankens definition. Det råder dock stora regionala skillnader, också i de fyra <NOBR>PRT-provinserna.</NOBR> Varken det svenska, eller för den delen det internationella biståndet, tycks ha bidragit till en ökad afghansk förmåga att åstadkomma en effektiv fattigdomsbekämpning.</P> <P class="p14 ft11">Utredningen gör bedömningen att ingen måluppfyllnad föreligger.</P> <P class="p44 ft8">Om man däremot anlägger ett bredare fattigdomsbegrepp så har det svenska biståndet, som del av det internationella stödet, bidragit till bättre tillgång, också för många ekonomiskt fattiga, till viktiga kollektiva nyttigheter som grundläggande hälso- och sjukvård</P> <P class="p478 ft36">189</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Övergripande resultat och måluppfyllnad</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">och utbildning. I denna bredare bemärkelse har fattigdomen minskat i jämförelse med 2001.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen vill i sammanhanget notera följande. Det första är att den väpnade konflikten i landet har ökat i intensitet och omfattning under perioden <NOBR>2002–2014.</NOBR> Reell fattigdomsbekämpning under pågående konflikter och krig är knappast möjlig. Det andra är att minskningen i fattigdom i den bredare bemärkelsen står och faller med tillgång till extern finansiering. Den afghanska statens intäkter genom skatter och på andra sätt är mycket begränsade och helt otillräckliga.</P> <P class="p487 ft13"><SPAN class="ft13">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft145">Utveckling socialt och ekonomiskt?</SPAN></P> <P class="p117 ft8">Social och ekonomisk utveckling innebär att staten ifråga på allvar vill och förmår upprätthålla de mänskliga rättigheter som har direkt med sociala och ekonomiska aspekter av människors liv att göra. Till dessa rättigheter hör rätten till utbildning, och rätten till hälsa. Trots fortsatt och ökande väpnad konflikt uppvisar Afghanistan 2014 på dessa områden, övergripande sett och på aggregerad nivå, en bättre situation än 2001. Det svenska biståndet har bidragit på båda områdena till dessa resultat.</P> <P class="p63 ft8">Upprätthållandet av dessa steg i en positiv riktning är osäkert, eftersom den är helt beroende av den externa finansieringen och landets egna resurser är högst begränsade. Det är en öppen fråga i hur pass stor utsträckning den egna afghanska förmågan har stärkts på dessa två områden.</P> <P class="p62 ft9">Utredningen gör bedömningen att en viss grad av måluppfyllnad föreligger.</P> <P class="p62 ft8">Den övergripande ekonomiska utvecklingen omtalades gärna (förenklat) i positiva ordalag med hänvisning till de höga procentuella <NOBR>BNP-siffrorna</NOBR> under åren av ökande internationell närvaro i landet. De höga aggregerade tillväxtsiffrorna under några år försvann när de utländska trupperna drogs bort och därmed det massiva dollarinflödet, som hängde samman med den stora utländska truppnärvaron och många biståndsaktörer. Graden av ekonomisk korruption är mycket hög, och har ökat, mot bakgrund av inflödet av biståndsmedel utifrån, men också av narkotikahandeln. Den väpnade konflikten och det försämrade säkerhetsläget lägger hinder i vägen</P> <P class="p383 ft36">190</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td221"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td222"><SPAN class="p19 ft31">Övergripande resultat och måluppfyllnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft8">för hållbara framsteg. En märkbar men mycket ojämn ekonomisk utveckling geografiskt och socialt har blivit följden efter 2002.</P> <P class="p489 ft177">Utredningen gör bedömningen att en viss grad av måluppfyllnad föreligger.</P> <P class="p288 ft13"><SPAN class="ft13">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft145">Demokratiskt samhälle?</SPAN></P> <P class="p57 ft8">Bonnöverenskommelsens delvisa genomförande innebar att ett antal grundstenar lades för ett nytt politiskt system med demokratiska aspirationer. En utveckling i öppnande riktning, med ett visst ökat utrymme för civilsamhällesorganisationer och friare medier, har ägt rum efter talibanregimens fall. Institutioner som hör till en demokratis kännetecken har etablerats. Svenskt bistånd har bidragit till detta.</P> <P class="p179 ft8">Viktiga inslag i Bonnöverenskommelsen blev dock aldrig verklighet, främst en upplösning av tidigare miliser och krigsherrars makt och auktoritära inflytande. Den tilltagande väpnade konflikten och bristande säkerheten, diskrimineringen av kvinnorna, den omfattande korruptionen, de stora ekonomiska och sociala klyftorna, landets låga egna interna resursmobilisering, och den under det demokratiska ytskiktet i praktiken bristande tillämpningen av de demokratiska spelreglerna, innebär att Afghanistan har lång väg kvar till den demokrati som konstitutionen från 2004 anger. Allmänna val har hållits, men med valfusk, och osäkra resultat, och internationell inblandning har ägt rum för att inte det politiska systemet skulle kollapsa helt. Legitimiteten i det demokratiska systemet är begränsad.</P> <P class="p55 ft8">Afghanistan 2014 var mindre auktoritärt och slutet än Afghanistan 2001, i vart fall i städerna. Möjligheterna för landet att upprätthålla det nya, öppnare, och demokratiskt menade systemet beror nära nog helt på bistånd och utländska resurser. Egen bärkraft kan inte skapas utan grundläggande fred, inkluderande politiska överenskommelser och inhemsk resursmobilisering.</P> <P class="p44 ft9">Utredningen gör bedömningen att en viss grad av måluppfyllnad föreligger.</P> <P class="p490 ft36">191</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Övergripande resultat och måluppfyllnad</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft13"><SPAN class="ft13">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft145">Kvinnors ställning stärkt?</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Den omfattande diskrimineringen av kvinnorna och frånvaron av jämställdhet var uppenbar i Afghanistan 2014. Samtidigt var det tydligt att vissa steg hade tagits som har bidragit till att, i jämförelse med läget 2001, stärka respekten för kvinnors rättigheter och därmed kvinnors ställning. Processen i Afghanistan för en utveckling i riktning mot ökad respekt för kvinnors rättigheter och jämställdhet är inte garanterad, starka krafter vill och söker aktivt vrida klockan tillbaka.</P> <P class="p123 ft8">Svenskt bistånd har varit en över tid proaktiv del i det internationella stödet till de rörelser och krafter i landet, såväl inom som utanför den statliga apparaten, som vill åstadkomma ökad respekt för kvinnors rättigheter och gå i riktning mot jämställdhet. <SPAN class="ft9">Utredningen gör bedömningen att en viss grad av måluppfyllnad föreligger.</SPAN></P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">11.3</SPAN><SPAN class="ft144">Politiska och diplomatiska insatser</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Utredningen har inte funnit exempel på att svenska politiska och diplomatiska insatser har haft avgörande betydelse för utvecklingen i Afghanistan eller för det internationella engagemanget. Den poli- <NOBR>tisk-diplomatiska</NOBR> verksamheten har i första hand varit understödjande för de övriga delarna av det svenska engagemanget.</P> <P class="p62 ft8">Inom denna ram har det varit av stor betydelse med svensk poli- <NOBR>tisk-diplomatisk</NOBR> närvaro i Afghanistan. Även om det svenska deltagandet utgjort en liten del av det internationella engagemanget så har de svenska insatserna militärt och biståndsmässigt varit mycket stora åtaganden för Sverige. Ur denna synvinkel hade en tidigare, och stärkt, permanent svensk civil närvaro på lämplig nivå (ambassadör/motsvarande) i både Kabul och <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif varit bättre än den sena tillkomst som blev fallet. Det hade stärkt Sveriges deltagande och röst i dialogen och koordineringen på plats av det internationella engagemanget. Det hade ökat tyngden när det gäller att främja svenska ståndpunkter, såsom vikten av jämställdhetsfrågor.</P> <P class="p62 ft8">Den svenska <NOBR>politisk-diplomatiska</NOBR> verksamheten har bidragit till att upprätthålla en tillräcklig samstämmighet i EU om engagemanget i Afghanistan, och till en löpande dialog med Washington och andra huvudstäder. Den har också haft betydelse för Sveriges partnerskap med Nato. Omvänt gäller att de svenska militära bidra-</P> <P class="p286 ft36">192</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td221"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td222"><SPAN class="p19 ft31">Övergripande resultat och måluppfyllnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft40">gen, och det svenska biståndet, har bidragit till att ge Sveriges poli- <NOBR>tisk-diplomatiska</NOBR> röst och verksamhet viss ökad tyngd när det gäller frågor kring Afghanistan.</P> <P class="p491 ft138"><SPAN class="ft62">11.4</SPAN><SPAN class="ft178">Det svenska engagemangets grad av måluppfyllnad?</SPAN></P> <P class="p193 ft8">Situationen i Afghanistan efter 2014 visar på ett blandat, i flera delar negativt, resultat för det svenska engagemanget. Säkerhet och stabilitet har inte uppnåtts och den väpnade konflikten fortgår och har ökat i omfattning och intensitet. Säkerhetsläget är svårt i nära nog hela landet. Den ekonomiska fattigdomen i Afghanistan har inte minskat. En bitvis positiv social utveckling har ägt rum, respekten för kvinnors rättigheter har ökat något. Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen varit ojämn och korruptionen är omfattande. Demokratiska institutioner har skapats, medier och civilsamhällesorganisationer har stärkts, flera allmänna val har hållits, dock med inslag av oegentligheter och manipulation.</P> <P class="p44 ft8">Utredningen bedömer graden av måluppfyllnad mot det övergripande mål som anges för de svenska insatserna i strategin från 2010:</P> <P class="p480 ft16">Sveriges engagemang ska stärka Afghanistans förmåga att upprätthålla stabilitet och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter samt erbjuda sina invånare möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor och en rättvis och hållbar utveckling.</P> <P class="p346 ft9">Utredningen menar, i enlighet med analysen tidigare i kapitlet, att måluppfyllnaden för det svenska engagemanget uppvisar en blandad bild, men som helhet är den låg.</P> <P class="p55 ft8">När det gäller Sveriges insats för att stärka Afghanistans förmåga att upprätthålla säkerhet och stabilitet är måluppfyllnaden bristande. Inom demokrati, mänskliga rättigheter, levnadsvillkor och utveckling har engagemanget bidragit i en positiv, om än begränsad, utsträckning och målsättningen har endast delvis uppnåtts.</P> <P class="p12 ft8">Afghanistan kännetecknas i dag av den egna statens högst begränsade interna resursmobilisering. Staten är helt beroende av externt stöd, såväl militärt som ekonomiskt. Således saknas bärkraftighet i Afghanistans förmåga att upprätthålla säkerhet och stabilitet, demo-</P> <P class="p492 ft36">193</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Övergripande resultat och måluppfyllnad</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">krati och mänskliga rättigheter samt möjligheterna till invånarnas förbättrade levnadsvillkor och en rättvis och hållbar utveckling.</P> <P class="p62 ft40">Genom engagemanget, och inom ramen för den övergripande målsättningen, var det enligt strategin från 2010 också möjligt att främja andra nationella svenska intressen:</P> <P class="p303 ft168">Inom ramen för målet ovan kan Sverige, där så kan ske, också främja andra svenska utrikes- och säkerhetspolitiska, utvecklingspolitiska och nationella intressen.</P> <P class="p187 ft9">Utredningen anser att resultaten i dessa delar har främjat svenska intressen. <SPAN class="ft8">Sverige har inom EU bidragit till samstämmighet i synen på Afghanistan och hävdat Sveriges roll i EU. Partnersamarbetet med Nato har utvecklats.</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Dessa resultat har inte haft någon avgörande betydelse för måluppfyllnaden vad gäller den övergripande målsättningen för det svenska engagemanget för Afghanistan, men har varit till nytta för Sverige.</P> <P class="p493 ft36">194</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft12">12 Reflektioner och lärdomar</P> <P class="p43 ft8">Utredningen har uppdraget att peka på lärdomar som kan dras av det svenska engagemanget i Afghanistan <NOBR>2002–2014</NOBR> av nytta för framtida internationella insatser.</P> <P class="p44 ft8">En första reflektion är att Afghanistaninsatsen är unik och att omständigheterna vid dess inledning också var unika. Terroristattackerna den 11 september 2001 saknar motstycke och det gör även landet Afghanistan med sin komplexa historia. Att den militära insatsen till en början förlängdes i relativt korta intervaller underlättade inte förståelsen av dess svårigheter.</P> <P class="p12 ft8">Det finns trots detta eller just därför lärdomar att dra och föreliggande kapitel återknyter till erfarenheter som nämnts i tidigare avsnitt. Lärdomarna grupperas i fyra teman: det internationella engagemanget i Afghanistan och Sveriges deltagande; säkerhet och utveckling och <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer; svenska insatsers utformning; vad behövs för en samlad insats. Reflektionerna ligger till grund för utredningens rekommendationer i kapitel 13 inför framtida överväganden om internationella insatser.</P> <P class="p494 ft138"><SPAN class="ft62">12.1</SPAN><SPAN class="ft178">Det internationella engagemanget i Afghanistan och Sveriges deltagande</SPAN></P> <P class="p495 ft8"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft179">Varje del av ett internationellt engagemang bör sikta mot inkluderande politiska lösningar.</SPAN></P> <P class="p496 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Statsbyggnad är knappast möjlig under pågående omfattande och utdragen intern väpnad konflikt.</SPAN></P> <P class="p497 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Sverige kan driva prioriterade egna frågor inom ramen för engagemanget i olika fora.</SPAN></P> <P class="p498 ft36">195</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Reflektioner och lärdomar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Sverige kan alltid överväga och välja att inte delta i engagemanget eller delar av engagemanget.</SPAN></P> <P class="p500 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Betydande eller särskilt efterfrågade bidrag kan öka Sveriges trovärdighet som partner och leda till stärkta relationer med andra länder och organisationer.</SPAN></P> <P class="p501 ft8">Deltagande i internationella insatser innebär alltid osäkerhet och risktagande. Sveriges deltagande har varit en jämförelsevis liten del av det omfattande internationella engagemanget i Afghanistan under tiden <NOBR>2002–2014.</NOBR> Med svenska mått har Sveriges insatser varit stora och kostsamma. De har också blivit mer omfattande och långvariga än vad som från början uppfattades vara fallet, inte minst militärt.</P> <P class="p396 ft8">Vid utgången av 2014 var situationen i Afghanistan allt annat än ljus. Den interna väpnade konflikten hade tilltagit i omfattning och intensitet i jämförelse med läget kring 2002/2003. Säkerhetssituationen var mycket svår. Taliban och andra väpnade motståndsgrupper stod starkare än tidigare. Fattigdom och korruption var omfattande och den externt finansierade afghanska staten hade inte kontroll över hela landet.</P> <P class="p502 ft8">En folkrättslig grund är en förutsättning för svenskt deltagande med väpnad styrka i internationella insatser. Det är viktigt med ett brett stöd i riksdagen. När det handlar om långsiktiga svenska insatser krävs ett stort mått av öppenhet och saklig information<SPAN class="ft181">.</SPAN></P> <P class="p62 ft49">Ett par reflektioner kan göras, inför eventuella framtida internationella insatser i komplexa konfliktområden.</P> <P class="p63 ft49">I Afghanistan var erfarenheterna att det fanns uppenbara motsättningar och spänningar i den övergripande målbilden för det internationella engagemanget redan från start 2001/2002. Den svenska insatsen saknade tydliga och klara målsättningar för sin del av helheten. Flytande gränser uppstod mellan de olika inslagen i engagemanget. Politiska lösningar som inkluderar alla grupper är nödvändiga förutsättningar för att skapa de förhållanden som behövs för en hållbar statsbyggnad. Att genomföra <SPAN class="ft182">den </SPAN>under en pågående utdragen väpnad konflikt är närmast omöjligt.</P> <P class="p63 ft60">Kan Sverige påverka de övergripande målen för en internationell insats av den storleksordning som Afghanistanengagemanget utgjorde? Möjligheterna framstår som begränsade. Däremot kan Sverige</P> <P class="p213 ft36">196</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td223"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td224"><SPAN class="p19 ft31">Reflektioner och lärdomar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">alltid överväga, och välja, att inte delta i ett engagemang, eller delta enbart i delar av engagemanget. Att inte delta har också ett pris, politiskt och påverkansmässigt, som måste övervägas.</P> <P class="p44 ft49">Erfarenheterna från Afghanistan visar att det finns ett visst handlingsutrymme och påverkansmöjligheter. Sverige deltog i ISAF men tog avstånd från OEF. Inom ISAF valde Sverige att ta på sig ledningsansvaret för ett stort PRT. Konceptet för PRT var lösligt och gav varje land en viss handlingsfrihet i hur arbetet skulle läggas upp. Med en särskild ordning för ledning, uppföljning och utvärdering hade den handlingsfriheten troligen kunnat utnyttjas bättre. Kunskap om detta växte fram på basis av erfarenheterna, men sent.</P> <P class="p55 ft49">Inom ramen för en insats kan det finnas möjligheter att driva prioriterade frågor. I Afghanistan har Sverige drivit på om vikten av kvinnors rättigheter och lyft jämställdhetsfrågor i flertalet fora, både på utvecklingssidan och inom Nato. Sveriges deltagande i ISAF bidrog till att partnersamarbetet mellan Sverige och Nato utvecklades till fördel för båda parter.</P> <P class="p503 ft184"><SPAN class="ft158">12.2</SPAN><SPAN class="ft183">Säkerhet och utveckling och </SPAN><NOBR>civil-militära</NOBR> relationer</P> <P class="p495 ft49"><SPAN class="ft185">–</SPAN><SPAN class="ft186">Kopplingar mellan säkerhet och utveckling är kontextberoende och behöver analyseras noga.</SPAN></P> <P class="p496 ft60"><SPAN class="ft185">–</SPAN><SPAN class="ft187">Vilka slag av </SPAN><NOBR>civil-militära</NOBR> relationer som är lämpliga i en internationell insats är kontextberoende och kräver noggrann analys.</P> <P class="p504 ft60"><SPAN class="ft185">–</SPAN><SPAN class="ft187">Militära och civila insatser bör som huvudregel ha separata uppgifter och inte sammanblandas.</SPAN></P> <P class="p505 ft49">Utredningen har noterat att de eventuella kopplingarna mellan säkerhet och utveckling i ett land i konflikt måste analyseras och bedömas med omsorg. Erfarenheterna från Afghanistan visar att flera frågor måste ställas: Vilket slags säkerhet åsyftas, och för vem? För civilbefolkningen, eller för den egna militära truppen, eller för den civila personalen, eller handlar det om statens säkerhet? Kan det vara så att utländsk militär styrka rentav, i vissa situationer, kan ge</P> <P class="p506 ft36">197</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Reflektioner och lärdomar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">upphov till ökad konfliktrisk kring en utvecklingsinsats när en intern väpnad konflikt föreligger?</P> <P class="p62 ft8">Finns situationer där ökad internationell militär närvaro ger bättre utrymme för utvecklingsinsatser även under pågående intern väpnad konflikt? Flera biståndsaktörer i Afghanistan, särskilt Svenska Afghanistankommittén, har hävdat, och hävdar, vikten av att inte blanda samman utvecklingsinsatser med militär närvaro.</P> <P class="p502 ft8">Utredningen har tidigare berört <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer inom en insats med både civila och militära bidrag. Utredningen understryker att en strategi för insatsen bör ange vilka <NOBR>civil-militära</NOBR> relationer som ska gälla. Oberoende av vilka, är det som utredningen konstaterade i tidigare avsnitt<SPAN class="ft38">1</SPAN>, grundläggande att kontakterna och informationsflödet mellan de olika inblandade myndigheterna alltid fungerar väl.</P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">12.3</SPAN><SPAN class="ft144">Svenska insatsers utformning</SPAN></P> <P class="p507 ft8"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft179">Svenskt ledningsansvar för en integrerad och omfattande områdesspecifik insats måste föregås av noggrann analys.</SPAN></P> <P class="p508 ft8"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft179">Kapacitetsuppbyggnad på säkerhetsområdet är av stor vikt och bör länkas till kapacitetsbyggnad inom andra delar av rättssektorn.</SPAN></P> <P class="p508 ft8"><SPAN class="ft26">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft179">Politisk-diplomatisk</SPAN></NOBR> närvaro på plats är viktig vid deltagande i en samlad insats.</P> <P class="p509 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Det är önskvärt med längre tjänstgöringstider i fält för både civil och militär personal i komplexa insatser för att uppnå kontinuitet och effektivitet.</SPAN></P> <P class="p510 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Engagemangets totala kostnader bör fortlöpande redovisas på ett strukturerat och tydligt sätt.</SPAN></P> <P class="p392 ft8">De svenska militära, biståndsmässiga och <NOBR>politisk-diplomatiska</NOBR> insatserna i Afghanistan under tiden <NOBR>2002–2014</NOBR> förändrades kraftigt över tid.</P> <P class="p62 ft40">Engagemanget hade från början en blandad karaktär, helt i enlighet med Bonnöverenskommelsen, men de militära inslagen kom</P> <P class="p428 ft43"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Se kapitel 9.</P> <P class="p68 ft36">198</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td223"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td224"><SPAN class="p19 ft31">Reflektioner och lärdomar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft8">över tid att dominera. Trots de civila och politiska dimensionerna dröjde det sex år (från 2002) innan Sverige upprättade en ambassad med ambassadör på plats i Kabul och fyra år (räknat från 2006) innan en senior civil representant kom på plats i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif. En lärdom inför framtida <SPAN class="ft49">insatser är att det är nödvändigt med en tidig politiskdiplomatisk närvaro på plats, helst en utlandsmyndighet ledd av en ambassadör och med tillräckliga personalresurser. En ytterligare lärdom är att ett svenskt samlat engagemang med militär trupp och utvecklingsmässiga ambitioner inom samma område behöver ett tillräckligt antal civila rådgivare.</SPAN></P> <P class="p44 ft49">Insikten att det var nödvändigt med en mer adekvat civil och militär sammansättning personalmässigt vid <NOBR>PRT-MeS</NOBR> växte successivt fram. Det kunde ha skett tidigare och kraftfullare.</P> <P class="p11 ft49">För att uppnå en fungerande kapacitetsuppbyggnad av säkerhetsstrukturer, både civila och militära, behövs alla länkar i kedjan mellan säkerhets- och rättssektorn. Insikten är inte ny, men understryks av erfarenheterna från Afghanistan, och är en lärdom att ta med inför framtida engagemang. En isolerad insats framstår inte som fruktbar. Säkerhetsstyrkor kompenserar inte för brister i rättssystemet.</P> <P class="p12 ft49">I tidigare kapitel har ett antal reflektioner gjorts om den svenska militära insatsen i norra Afghanistan. Resultaten är nedslående, men skälen till detta är flera och går utöver eventuella brister i den svenska utformningen av stödet. En fråga är om det var realistiskt att Sverige tog på sig ett så omfattande ledningsansvar för en så stor region som <NOBR>PRT-MeS?</NOBR> Ansvaret omfattade inte bara säkerhet utan utveckling och samhällsstyrning i fyra provinser med en yta dubbelt så stor som Småland och med en befolkning på 2,6 miljoner invånare.</P> <P class="p172 ft49">Erfarenheterna från <NOBR>PRT-MeS</NOBR> pekar på att det är nödvändigt att göra en noggrann analys av svenska möjligheter och kapacitet om en förfrågan om en insats av liknande slag eventuellt skulle uppkomma i framtiden.</P> <P class="p12 ft49">Antalet svenska civila rådgivare var litet med tanke på deras arbetssituation i Afghanistan, som bland annat innebar ett system med regelbunden hemrotation under två veckor efter sex veckor i tjänst. Ett sådant system kräver mer personal för att motverka de effektivitets- och kunskapsförluster som annars blir följden. Behovet av kontinuerlig bemanning gäller också när Sverige väljer att</P> <P class="p511 ft36">199</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316200x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Reflektioner och lärdomar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft8">stödja givargemensamma fonder som ARTF – uppföljningen på plats av sådana gemensamma internationella insatser är angelägen.</P> <P class="p62 ft8">En konkret lärdom är att tjänstgöringstiderna ute, både för civil och militär personal, borde bli längre, normalt minst ett eller två år. I annat fall blir både kunskapsnivån, kompetensen, och kontinuiteten lidande. När det handlar om ett långsiktigt engagemang blir omstarterna för många och insatsen måste börja om med varje ny omgång utsända.</P> <P class="p123 ft8">Längre tjänstgöringstid i fält innebär större påfrestningar för individerna, som behöver bra uppbackning av organisationen ute och hemma. Vad som vore lämpliga minsta tjänstgöringstider kan skilja mellan civil och militär personal, och också inom respektive kategori beroende av funktionen och arbetsuppgifternas karaktär. För civil personal liksom för militär stabspersonal borde två år kunna övervägas, medan det för soldater i vart fall vore önskvärt med längre perioder än nuvarande sex månader. I praktiken innebär de sex månaderna fyra månaders tjänstgöring i fält.</P> <P class="p63 ft8">Utredningen menar att det vore av värde att frågan om lämpligare tjänstgöringsperioder och system studeras närmare av regeringen och berörda myndigheter i syfte att få ett underlag för bättre system än de nuvarande.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen har identifierat svårigheter att fastställa den totala kostnaden för engagemanget i Afghanistan. Svårigheterna gäller främst att kunna fastställa kostnaderna för den militära insatsen. Vid framtida internationella engagemang bör en mer strukturerad och sammanhållen redovisning ske fortlöpande.</P> <P class="p62 ft8">Utredningens slutsats är att den sammanlagda kostnaden för hela det svenska engagemanget <NOBR>2002–2014</NOBR> uppgår till lägst 18,2 miljarder kronor (varav militärt 11,1 miljarder, 75 miljoner kronor till stödfonden för den afghanska armén, biståndet 6,7 miljarder, utlandsmyndigheten i Afghanistan 282 miljoner kronor<SPAN class="ft38">2 </SPAN>och 55 miljoner för personalen på Afghanistanenheten vid Sida<SPAN class="ft38">3</SPAN>), men att det med stor sannolikhet handlar om ett betydligt högre belopp.</P> <P class="p63 ft40">Sammanlagda kostnader för de svenska militära insatserna i Afghanistan varierar beroende på vilka utgifter som räknas in. Om man räknar med av Försvarsmakten uppskattade personalkostnader</P> <P class="p512 ft43"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft42">Ambassaden i Kabul och kontoret i </SPAN><NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif under tiden <NOBR>2008–2014.</NOBR></P> <P class="p66 ft43"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft42">Uppskattning baserad på uppgifter från Sida om antalet årsarbetskrafter under tiden </SPAN><NOBR>2002–2014.</NOBR></P> <P class="p68 ft36">200</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316201x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td223"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td224"><SPAN class="p19 ft31">Reflektioner och lärdomar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">i Sverige om 4,6 miljarder, och vissa särskilda materielkostnader om 4,7 miljarder blir kostnaden betydligt högre.</P> <P class="p44 ft40">Beroende på hur man räknar kan de sammanlagda kostnaderna för hela det svenska engagemanget i Afghanistan summeras till lägst 18,2 och högst 27,5 miljarder kronor.</P> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">12.4</SPAN><SPAN class="ft144">Samlad insats?</SPAN></P> <P class="p513 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Vid svenskt deltagande i en omfattande, komplex, långsiktig och riskfylld internationell insats behövs en särskild ordning för strategisk styrning, analys och uppföljning.</SPAN></P> <P class="p504 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">För att åstadkomma en samlad svensk insats behövs en av regeringen fastställd övergripande analys och styrande strategi för samtliga inblandade myndigheter.</SPAN></P> <P class="p514 ft8">Det internationella engagemanget i Afghanistan var splittrat. På motsvarande sätt kan sägas att Sveriges engagemang och insatser i praktiken var mindre sammanhållna än vad som anfördes i olika dokument och deklarationer. Den ”samlade” insatsen bestod av flera olika insatser och var knappast i genuin mening samlad.</P> <P class="p44 ft8">Man kan inte säga att insatsen präglades av den samordning och samsyn som attributet samlad implicerar. Övergripande målsättningar finns i säkerhetsrådets resolutioner och i de stora internationella Afghanistankonferensernas dokument men de blir sällan konkretiserade på operativ eller taktisk nivå.</P> <P class="p55 ft8">Analys, beslut, styrning och uppföljning skedde i huvudsak enligt gängse rutiner, med en ordning mellan departement och myndigheter som vanligtvis brukar beskrivas som ”stuprör”. Arbetstakten i Regeringskansliet när det gällde styrningen av engagemanget var mycket hög, vilket troligen inte underlättade långsiktig och grundläggande analys.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen menar att en första förutsättning för att åstadkomma en samlad insats är att det finns en gemensam och av regeringen fastställd analys och övergripande strategi som behandlar och klargör alla delar av engagemanget och relationerna mellan de olika delarna. En samlad insats behöver också ett system för uppföljning och analys för att under resans gång vid behov kunna omvärdera eller modifiera insatsen.</P> <P class="p515 ft36">201</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Reflektioner och lärdomar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">En mer samlad insats utgör i sig ingen garanti för att man ska lyckas bättre. Utredningen menar att de svenska insatserna i Afghanistan var av en sådan storleksordning och komplexitet, och av så långsiktig karaktär och förbundna med så betydande risker, att <SPAN class="ft49">avsaknaden av en särskild, beslutskompetent ledningsfunktion egentligen är uppseendeväckande. Engagemanget i Afghanistan var speciellt och annorlunda för Sverige, men analys, styrning och uppföljning skedde på sedvanligt sätt.</SPAN></P> <P class="p62 ft49">Från svensk sida vidtogs under engagemangets gång en del åtgärder i en mer samlande riktning. Insikten om behovet av sådana fanns i ökande grad. Men de åtgärder som sattes i verket, som till exempel samverkansfunktionen på statssekreterarnivå, blev inte tillräckligt kraftfulla, och ett antal frågor löstes aldrig ut på högsta nivå med tydliga beslut och vägledningar för underordnade instanser. Exempel var oklarheter kring den väpnade konflikten, vad <NOBR>civil-militär</NOBR> samverkan är, och intradepartementala spänningar och motsättningar.</P> <P class="p484 ft37">Utredningens rekommendationer återfinns i kapitel 13.</P> <P class="p516 ft36">202</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316203x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft12">13 Utredningens rekommendationer</P> <P class="p517 ft39">Utredningen föreslår:</P> <P class="p518 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Vid framtida svenska komplexa internationella engagemang inrättar regeringen en särskild funktion i Regeringskansliet för styrning, analys och uppföljning.</SPAN></P> <P class="p497 ft8"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft179">Regeringen fastställer så tidigt som möjligt en övergripande strategi som gäller hela engagemanget. Den särskilda funktionen utarbetar förslaget till denna strategi.</SPAN></P> <P class="p496 ft8"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft179">Funktionen ansvarar för en återkommande och strukturerad resultatredovisning till regering och riksdag av engagemanget.</SPAN></P> <P class="p496 ft8"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft179">Adekvat svensk </SPAN><NOBR>politisk-diplomatisk</NOBR> närvaro finns på plats i landet från insatsens start.</P> <P class="p496 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Längre tjänstgöringsperioder i fält tillämpas för ökad kontinuitet på både den civila och den militära sidan.</SPAN></P> <P class="p497 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Policy för lokalanställda i insatslandet ska fastställas av berörda myndigheter i Sverige från engagemangets start.</SPAN></P> <P class="p497 ft40"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft180">Avtal med värdlandet för hantering och skydd av frihetsberövade ska ingås vid engagemangets start.</SPAN></P> <P class="p505 ft8">Som utredningens genomgång har visat var det svenska engagemanget i Afghanistan inte särskilt samlat eller sammanhållet. Beslut och uppföljningar sköttes i huvudsak enligt gängse rutiner här hemma samtidigt som engagemanget successivt växte och situationen i Afghanistan blev alltmer präglad av den interna väpnade konflikten. Detta var en återspegling av hela det internationella engagemanget, som inte heller var sammanhållet med tydliga mål, och inte hade en sammanhållen organisation eller ordentliga uppföljningsmekanismer.</P> <P class="p381 ft36">203</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Rekommendationer</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft8">Ett framtida svenskt deltagande i ett komplext internationellt engagemang kräver en särskild styrnings- och uppföljningsordning på svensk sida om man eftersträvar något mer än ”business as usual”. Utredningens förslag är inte en färdig modell, men vill ange några av elementen för en mer ändamålsenlig ordning.</P> <P class="p62 ft8">Förutom denna nya ordning har utredningen kompletterande rekommendationer på fyra punkter: behovet av <NOBR>politisk-diploma-</NOBR> tisk närvaro på plats; längre tjänstgöringsperioder; policy för lokalanställda; avtal gällande frihetsberövade.</P> <P class="p519 ft138"><SPAN class="ft62">13.1</SPAN><SPAN class="ft178">En funktion för strategisk styrning, analys och uppföljning</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Utredningen föreslår att regeringen inrättar en funktion för insatsen i Regeringskansliet. Funktionen ansvarar för styrning, analys och uppföljning av den samlade insatsen och förutsätts ha viss beslutsbefogenhet.</P> <P class="p62 ft8">Utredningen föreslår att en sådan funktion bör vara specifik för varje samlad insats. Kriterier kan vara att det gäller en komplex och riskfylld konfliktsituation, att ett ”samlat” svenskt bidrag eftersträvas, att insatsen bedöms vara långvarig och resurskrävande.</P> <P class="p63 ft8">Funktionen placeras vid Utrikesdepartementet. Chef för funktionen bör ha statssekreterares ställning och ska kunna knyta till sig de rådgivare som krävs. Utlandsmyndigheten i det land där insatsen görs är en given samarbetsaktör och måste ha relevant bemanning.</P> <P class="p520 ft189"><SPAN class="ft62">13.2</SPAN><SPAN class="ft188">En övergripande och gemensam strategi vid komplexa svenska engagemang</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Ett internationellt engagemang där Sverige deltar med en långvarig sammanhängande insats med politiska, utvecklingsmässiga och militära bidrag i en komplex konfliktmiljö kräver en övergripande egen analys av engagemangets internationella mandat och mål, av konfliktsituationen och vad Sveriges bidrag ska syfta till och innefatta. Analysen ska ligga till grund för en samlad och gemensam strategi för svensk del. Strategin bör så långt möjligt vara offentlig. Den särskilda funktionen ansvarar för att utarbeta strategin.</P> <P class="p68 ft36">204</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td0"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p19 ft31">Rekommendationer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Den övergripande strategin bör ange målsättningar, tidslinjer, och arbets- och ansvarsfördelningen för de olika delarna av den svenska insatsen. Strategin ska klargöra hur information om insatsen ska förmedlas till berörda aktörer. Strategin ska ange hur kontakter och samarbete ska ske, och ge tydlig vägledning för den samverkan mellan svenska aktörer som eftersträvas.</P> <P class="p44 ft8">En strategi för avslut bör finnas med i den övergripande strategin, liksom alternativ för att delar av engagemanget eventuellt avslutas i förtid på grund av oförutsedda problem eller allvarliga brister.</P> <P class="p521 ft191"><SPAN class="ft158">13.3</SPAN><SPAN class="ft190">Kontinuerlig analys, uppföljning och strukturerad resultatredovisning</SPAN></P> <P class="p251 ft49">Med en övergripande strategi, måldokument och särskilt utsedda ansvariga blir uppföljning en given och genomförbar uppgift för funktionen.</P> <P class="p55 ft49">Funktionen är mottagare av all rapportering från fältet och berörda myndigheter. Den gör redovisningar och analyser av hur den samlade insatsen går. Sådana bedömningar görs vid särskilda behov. Det kan ge anledning att se över/revidera den samlade strategin. Funktionen ska vara en samlingspunkt för berörda myndigheter. Den ser till att kostnadsredovisning sker på samlat och sammanhållet sätt.</P> <P class="p12 ft49">Redovisning sker till berörda riksdagsutskott när dessa så önskar. Redovisningen kan vara skriftlig och/eller muntlig. Den kan också vara en årlig skrivelse till riksdagen. Särskilda händelser eller eventuella viktigare förändringar i insatsområdet kan motivera ytterligare redovisningstillfälle.</P> <P class="p12 ft60">En relevant uppföljning kan ge grund för olika ställningstaganden under insatsens gång, ändring av strategi och målsättningar, avslutande av insatsen eller argument för att driva prioriterade frågor.</P> <P class="p522 ft36">205</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Rekommendationer</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft62"><SPAN class="ft62">13.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft144">Politisk-diplomatisk</SPAN></NOBR> närvaro på plats från start</P> <P class="p61 ft8">Det är viktigt att Sverige har en <NOBR>politisk-diplomatisk</NOBR> närvaro på plats i det land där insatsen genomförs, i första hand genom en adekvat bemannad ambassad under ledning av en ambassadör. Utlandsmyndigheten och funktionen för styrning, analys och uppföljning på hemmaplan behöver utveckla nära fortlöpande kontakter och dialog.</P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">13.5</SPAN><SPAN class="ft144">Längre tjänstgöringsperioder behövs</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Tjänstgöringsperioderna ute bör vara längre än de som oftast har gällt på den militära och den civila sidan i Afghanistan. För utsända på utlandsmyndigheten bör kortare tjänstgöringstider än två år undvikas. Betydelsen av kontinuitet är stor. Man behöver också finna metoder och sätt att se till att mycket erfarna och kunniga tjänstemän rekryteras till de svåraste tjänstgöringsorterna.</P> <P class="p62 ft8">Motsvarande gäller på den militära sidan. Försvarsmakten bör överväga längre rotationsperioder än de sex månader som är oftast förekommande. Detta gäller särskilt för ledande befattningar.</P> <P class="p62 ft8">Såväl den civila som den militära personalen i en insats, och givetvis utlandsmyndighetens personal, behöver ha mycket god kunskap om den övergripande svenska strategin för den samlade insatsen.</P> <P class="p174 ft62"><SPAN class="ft62">13.6</SPAN><SPAN class="ft144">Policy för lokalanställda</SPAN></P> <P class="p61 ft8">Det är viktigt att ha en tydlig ordning och policy för den lokalanställda personal som kontrakteras vid en svensk insats. Regler när det gäller säkerhets- och skyddsaspekter på kortare och längre sikt behöver fastställas av berörd myndighet, inklusive vad som ska gälla efter avslutad tjänstgöring för lokalanställda som haft känsliga uppgifter.</P> <P class="p523 ft36">206</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td0"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p19 ft31">Rekommendationer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft62"><SPAN class="ft62">13.7</SPAN><SPAN class="ft144">Hanteringen av frihetsberövade</SPAN></P> <P class="p95 ft8">Det är av vikt att från insatsens start sluta avtal med värdlandet gällande överlämning av personer som svensk militär eller polis har frihetsberövat i samband med sina operationer. Om det inte går att få fram ett gemensamt avtal för samtliga truppbidragande länder i en multilateral insats bör Sverige eftersträva ett bilateralt avtal.</P> <P class="p524 ft36">207</P> </DIV> <DIV id="page_208"> </DIV> <DIV id="page_209"> <P class="p3 ft12">Kommittédirektiv 2015:79</P> <P class="p525 ft62">Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan</P> <P class="p526 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015</P> <P class="p439 ft62">Sammanfattning</P> <P class="p95 ft8">En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang i Afghanistan under perioden <NOBR>2002–2014,</NOBR> med särskilt fokus på den verksamhet som har bedrivits i norra Afghanistan under åren 2006– 2014. Uppdraget består i att beskriva, analysera och utvärdera den samlade svenska insatsen utifrån de överväganden och målsättningar som har lagts fast. Det övergripande syftet med utvärderingen är att dra lärdomar inför framtida internationella insatser.</P> <P class="p14 ft10">Utredaren ska bland annat</P> <P class="p527 ft40">beskriva och analysera sammanhanget och förutsättningarna för den samlade insatsen,</P> <P class="p528 ft10">redogöra för den samlade insatsens målsättningar och resultat,</P> <P class="p527 ft8">redogöra, där så är möjligt, för effekter av insatsen på det afghanska samhället,</P> <P class="p220 ft40">beskriva och analysera hur styrning, samordning och samverkan har fungerat över tid, och</P> <P class="p528 ft10">lämna rekommendationer utifrån de slutsatser som dragits.</P> <P class="p529 ft36">209</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p530 ft40">Utredaren ska genomföra uppdraget i nära samarbete med Försvarsmakten, Sida, Polismyndigheten och andra berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2016.</P> <P class="p64 ft62">Behovet av en utvärdering</P> <P class="p81 ft8">Sverige har under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> haft ett omfattande militärt och civilt engagemang i Afghanistan. Betydande resurser, såväl personella som finansiella, har tagits i anspråk. Det finns därför anledning att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera Sveriges omfattande samlade engagemang i Afghanistan för att kunna dra lärdomar inför framtida internationella insatser</P> <P class="p63 ft8">I Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan (2010) anger regeringen att det övergripande målet är att: <SPAN class="ft9">”Sveriges engagemang ska stärka Afghanistans förmåga att upprätthålla stabilitet och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter samt erbjuda sina invånare möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor och en rättvis och hållbar utveckling.”</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Det samlade svenska engagemanget har varit brett och vilat på tre huvudpelare: diplomatiska och politiska insatser, militära insatser och utvecklingsinsatser. Inom ramen för utvecklingsinsatserna har Sverige även bidragit till polisinsatser (EUPOL samt rådgivare) och andra civila insatser, bl.a. genom att ställa personer till förfogande till internationella organisationer.</P> <P class="p62 ft8">Svenska myndigheter har förväntats samverka med en rollfördelning som återspeglar deras respektive kompetensområden och, där det har varit möjligt, samordna sina insatser.</P> <P class="p63 ft8">Insatserna har genomförts som del av ett omfattande internationellt engagemang, där FN, EU och Nato har haft ledande roller.</P> <P class="p60 ft62">Utredarens uppdrag</P> <P class="p81 ft8">Utredaren ska redovisa vilka resultat den samlade insatsen har lett till och vilka lärdomar som kan dras utifrån det svenska engagemanget i Afghanistan under perioden <NOBR>2002–2014.</NOBR> Särskilt fokus ska läggas på perioden våren 2006 till och med sommaren 2014 och på den verksamhet som har bedrivits i norra Afghanistan. Under</P> <P class="p407 ft36">210</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td225"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p19 ft31">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft8">denna period hade Sverige ledningsansvaret för Provincial Reconstruction Team (PRT) och sedermera, från mars 2012, Transition Support Team (TST) i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif.</P> <P class="p44 ft8">Utredaren ges i uppdrag att utvärdera resultaten av det samlade svenska engagemanget inom den politiska och diplomatiska verksamheten, den militära insatsen och utvecklingssamarbetet.</P> <P class="p55 ft8">Det bör i sammanhanget framhållas att Sveriges engagemang ägde rum inom ramen för en mycket omfattande internationell insats. Utvärderingen bör således inriktas på de resultat som kan knytas till de svenska insatserna. Där så är möjligt ska effekter på det afghanska samhället redovisas. Jämställdhetsfrågor har varit en viktig utgångspunkt i den svenska insatsen och ska genomgående beaktas i utvärderingen. Utredaren ska också redogöra för hur det svenska engagemanget bidragit till att främja kvinnors roll, deltagande, representation, rättigheter och säkerhet samt för vilka slutsatser som kan dras inför framtida insatser.</P> <P class="p12 ft8">Utredaren ges vidare i uppdrag att analysera hur styrning, samordning och samverkan inom den samlade insatsen har fungerat.</P> <P class="p12 ft40">Utredaren ska utifrån de redovisade erfarenheterna lämna rekommendationer för regeringens och berörda myndigheters framtida arbete med internationella insatser.</P> <P class="p426 ft62">Uppdragsformuleringar</P> <P class="p531 ft10">Utredaren ska</P> <P class="p527 ft8">beskriva och analysera de överväganden och beslut som legat till grund för den samlade insatsen och dess olika delar,</P> <P class="p220 ft40">beskriva och analysera det nationella och internationella sammanhanget och förutsättningarna för den samlade insatsen,</P> <P class="p480 ft40">redogöra för den samlade insatsens målsättningar och resultat samt utvärdera måluppfyllelse, inklusive för den samlade insatsens budgetar, där avvikelser i tillämpliga fall ska analyseras,</P> <P class="p532 ft40">redogöra, där så är möjligt, för effekter av insatsen på det afghanska samhället, bland annat med avseende på kvinnors roll, deltagande, representation, rättigheter och säkerhet,</P> <P class="p533 ft36">211</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p350 ft8">beskriva och analysera hur regeringens styrning av berörda myndigheter har fungerat över tid,</P> <P class="p88 ft8">beskriva och analysera hur genomförandet av den samlade insatsen har fungerat över tid, med särskilt fokus på samordning och samverkan mellan biståndsinsatserna och de militära insatserna, samt med beaktande av ett jämställdhetsperspektiv,</P> <P class="p208 ft8">beskriva och analysera samordning och samverkan mellan svenska myndigheter och afghanska myndigheter, andra nationer, internationella organisationer, militära, civila och lokala aktörer, och</P> <P class="p351 ft10">lämna rekommendationer utifrån de slutsatser som dragits.</P> <P class="p286 ft62">Konsekvensbeskrivningar</P> <P class="p81 ft8">Utredaren ska redogöra för eventuella praktiska konsekvenser av sina rekommendationer för myndigheter och andra aktörer som kan beröras. Om rekommendationerna kan förväntas leda till kostnadsökningar för staten ska en beräkning av dessa kostnader redovisas och förslag till finansiering föreslås.</P> <P class="p60 ft62">Arbetsformer och redovisning av uppdraget</P> <P class="p61 ft8">Utredaren ska bedriva arbetet i nära samarbete med Försvarsmakten, Sida, Polismyndigheten och andra berörda myndigheter, vilka också ska bistå utredningen med nödvändigt underlag avseende sina respektive ansvarsområden.</P> <P class="p63 ft8">Informationsinhämtning förväntas ske genom granskning av dokumentation, enskilda intervjuer, öppna frågestunder/hearings, m.m. Arbetet ska förankras brett. Det civila samhället och forskarsamhället ska inkluderas tidigt i processen.</P> <P class="p62 ft8">Utredaren förväntas intervjua och inhämta information från politiker och tjänstemän som har haft ledande eller centrala befattningar för planeringen, styrningen och genomförandet av den samlade svenska Afghanistaninsatsen inom Regeringskansliet och berörda myndigheter. På motsvarande sätt ska information inhämtas från internationella organ (FN, EU och Nato), afghanska företrädare och</P> <P class="p134 ft36">212</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td225"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p19 ft31">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft8">det civila samhället i Afghanistan och i Sverige. Konsultationer ska även ske med företrädare för länder som har haft ett omfattande engagemang i Afghanistan. Andra länders utvärderingar kan tjäna som värdefullt underlag. Samordning ska också ske med andra pågående uppdrag med bäring på det svenska engagemanget i Afghanistan under perioden.</P> <P class="p14 ft10">Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2016.</P> <P class="p439 ft62">Bakgrund</P> <P class="p57 ft8">I mer än ett decennium har Afghanistan haft en framträdande roll i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. En stor del av de olika instrument som finns till hands inom säkerhet, bistånd, politik och diplomati har använts inom ramen för en samlad insats.</P> <P class="p55 ft8">Sverige har bidragit till den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (Isaf) sedan denna upprättades vid årsskiftet 2001/2002. Totalt har närmare 9 000 svenskar tjänstgjort inom ramen för Isaf. Det svenska militära bidraget till Isaf avslutades i huvudsak i maj 2014. Sverige deltar sedan januari 2015 i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission (RSM).</P> <P class="p11 ft8">Utvecklingssamarbetet har varit en central del av Sveriges samlade insats i Afghanistan. Under perioden <NOBR>2002–2014</NOBR> har cirka 5,4 miljarder kronor betalats ut i bilateralt utvecklingssamarbete och cirka 1,2 miljarder kronor i humanitärt bistånd. Till detta tillkommer verksamhet genomförd av Sida under andra anslagsposter än den bilaterala landramen. Insatser har också genomförts av Folke Bernadotteakademin (FBA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Polismyndigheten, vilka bland annat har ställt personal till förfogande till olika internationella organisationer.</P> <P class="p55 ft8">Under <NOBR>2009–2014</NOBR> hade Sverige ett särskilt sändebud för Afghanistan och Pakistan med uppgift att bidra med regionala aspekter på utvecklingen. Det särskilda sändebudet medverkade också i den fortlöpande internationella samordningen beträffande Afghanistan.</P> <P class="p534 ft36">213</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft11">Sveriges bidrag med fokus på norra Afghanistan</P> <P class="p81 ft8">Sveriges övertagande av ledningsansvaret för den regionala enheten för säkerhet och återuppbyggnad (PRT) i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif 2006 innebar ett särskilt fokus, såväl militärt som civilt, på norra Afghanistan.</P> <P class="p63 ft8">En senior civil representant tillsattes 2010 med placering i <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif med uppgift att föra en politisk dialog med afghanska och internationella företrädare i regionen. En civil ledning av den samlade verksamheten i norra Afghanistan inrättades 2012. I samband med detta upphörde PRT och övergick till TST. Det militära styrkebidraget reducerades successivt från 2012 i takt med att säkerhetsansvaret överlämnades till de afghanska säkerhetsstyrkorna.</P> <P class="p123 ft8">Inom ramen för utvecklingssamarbetet har särskilda satsningar i norra Afghanistan genomförts. Till den civila delen av verksamheten rekryterades personal med biståndskompetens, politiska rådgivare, polisrådgivare samt stabs- och säkerhetsfunktioner.</P> <P class="p60 ft11">Styrdokument och tidigare utvärderingar</P> <P class="p61 ft8">Målsättningarna för den samlade insatsen och dess olika delar har angetts i olika styrdokument och propositioner. År 2010 lade regeringen fast ”Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan” där ett övergripande mål definierades för den samlade insatsen.</P> <P class="p62 ft8">Överväganden som har legat till grund för Sveriges deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan återfinns i regeringens propositioner framlagda åren <NOBR>2001–2013.</NOBR> Andra viktiga dokument är biståndsstrategierna för perioderna <NOBR>2002–2005,</NOBR> <NOBR>2006–2008,</NOBR> 2009– 2011, <NOBR>2012–2014.</NOBR> Ett styrdokument som beskriver syfte, struktur och riktlinjer för den civila ledningen av Sveriges samlade insats i norra Afghanistan utarbetades 2012.</P> <P class="p63 ft8">Insatsen har utvärderats vid tidigare tillfällen. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat flera rapporter, bl.a. ”Sveriges bidrag till PRT i Afghanistan – en utvärdering inför övertagandet av ledningen för PRT <NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif”. Under 2011 gjordes en utvärdering av Riksrevisionen: ”Svenska bidrag till internationella insatser.”</P> <P class="p535 ft36">214</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td225"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p19 ft31">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">Ytterligare analyser och utvärderingar kan komma att genomföras. Bland annat kommer en särskild analys att initierats av Regeringskansliet som ska redogöra för hur det svenska deltagande inom Isaf har påverkat Försvarsmakten och dess verksamhet. Det kan även bli aktuellt med uppdrag till Sida och andra myndigheter att genomföra relevanta analyser och utvärderingar under perioden.</P> <P class="p536 ft10">(Utrikesdepartementet)</P> <P class="p537 ft36">215</P> </DIV> <DIV id="page_216"> </DIV> <DIV id="page_217"> <P class="p538 ft12">Döda svenskar</P> <P class="p539 ft10">Jesper Lindblom</P> <P class="p540 ft10">Tomas Bergqvist</P> <P class="p541 ft10">Johan Palmlöv</P> <P class="p542 ft10">Gunnar Andersson</P> <P class="p543 ft10">Kenneth Wallin</P> <P class="p544 ft10">***</P> <P class="p545 ft10">Joakim Dungel</P> <P class="p546 ft36">217</P> </DIV> <DIV id="page_218"> </DIV> <DIV id="page_219"> <P class="p50 ft12">Utredningens intervjuer och samtal</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr11 td226"><SPAN class="p19 ft10">Haji Mohammad Abdu</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p19 ft10">Carin Bratt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Ben Acheson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Ove Bring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Sayed Ikram Afzali</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Krister Bringéus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Lena Ag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Mark <NOBR>Bryson-Richardson</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Wilhelm Agrell</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Anders Brännström</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Urban Ahlin</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Inger Buxton</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Shaharzad Akbari</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Rolf Carlman</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Annelie Almkvist</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Magnus Carlqvist</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Callis Amid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Gunilla Carlsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Sayed Ahmadullah Ashgary</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Viktor Carlsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Eva Asplund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Malick Ceesay</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Mohammad Naem Ayubzada</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Fatih Ceylan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Sayed HussainSharifiBalkhabi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Maurizio Cian</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td226"><SPAN class="p19 ft10">Joakim Baltzarsson</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p19 ft10">Sarah Chayes</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Abdul Qasim Bahadury</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Michael Claesson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Henk Jan Bakker</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Anthony Cordesman</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Wais Ahmad Barmak</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Lars-Olof</NOBR> Corneliusson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Lena Bartholdson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Sherard <NOBR>Cowper-Coles</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Greg Bauer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Fallckolm Cuenca</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Frank Belfrage</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Lars Danielsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Danielle Bell</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Mats Danielsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Mats Berdal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Nils Daag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Tomas Bergenholtz</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Ole Diehl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Samuel Bergenwall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Pernille Dueholm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Carl Bildt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">James Dobbins</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jan Bjerninger</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Monica Dolk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Anders Bjurner</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Kai Eide</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Leni Björklund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Robert Egnell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Mark Bowden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Bengt Ekman</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Lakhdar Brahimi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p19 ft10">Anders Elofson</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft36">219</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr11 td226"><SPAN class="p19 ft10">Anna Karin Eneström</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td227"><SPAN class="p19 ft10">Lena <NOBR>Hjelm-Wallén</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Karin Enström</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Krister Holm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Peter Ericson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Arita Holmberg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Carl Magnus Eriksson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Johanna Horn Peterson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Pär Eriksson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Mirwais Hotak</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Thomas Erixon</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Cecilia Hull Wiklund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Khalid Fahim</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Atefa Huzaber</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Gustaf Fahl</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Charlotte Isaksson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Enayatullah Babur Faramand</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Aziza Jalis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Kenneth G. Forslund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Frida Jangsten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jarl Franzén</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Eva <NOBR>Joelsdotter-Berg</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Wazma Frogh</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Anna-Karin</NOBR> Johansson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jan Frelin</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Gunnar Johansson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Anders Fänge</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Kajsa Johansson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Marjolein Gensebroek</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Maud Johansson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Enayatullah Ghafari</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Clas-Göran</NOBR> Jonsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td226"><SPAN class="p19 ft10">Antonio Giustozzi</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td227"><SPAN class="p19 ft10">Ulrika Josefsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Bjørn Tore Godal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Carin Jämtin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jonathan Goodhand</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Gunnar Karlson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Stuart Gordon</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Anders Karlsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Olof Granander</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Mats Karlsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Daniel Gronvius</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Roger Karlsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Berndt Grundevik</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Ibrahim Kairandish</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jonas Gräns</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Akhtar MohammadKhairzada</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Sara Gustafsson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Masouma Khawari</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Yvonne Gustafsson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Svante Kilander</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Sverker Göranson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Jan Knutsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Ed Hadley</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Fawzia Koofi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Marie Hafström</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Jarmo Koski</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Anders Hagwall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Felix Krill</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Eva Haldén</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Bengt Kristiansson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jan Hallenberg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Christen Krogh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Ingrid Hayden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Michael Kugelman</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Elisabet Hedin</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Helené Lackenbauer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Dennis Hedström</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Henrik Landerholm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td226"><SPAN class="p19 ft10">Christer Hellsten</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td227"><SPAN class="p19 ft10">Jan Larsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Morten Fløe Henriksen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Katarina Larsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Paal Sigurd Hilde</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Monica Larsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jonas Hjelm</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td227"><SPAN class="p19 ft10">Torbjörn Larsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td226"><SPAN class="p19 ft36">220</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td227"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_221"> <P class="p3 ft25">SOU 2017:16 Bilaga 3</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr11 td226"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Lars-Gunnar</NOBR> Liljestrand</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td228"><SPAN class="p19 ft10">Mikael Odenberg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Lena Lindberg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Anders Oljelund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Hans Linde</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Richard G. Olson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Åsa Lindestam</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Mathias Otterstedt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Magnus Lindell</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Gul Ahmad Paima</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Björn Lindh</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Mark Palermo</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Anders Lindström</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Markus Potzel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Lee Litzenberger</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Robert Peszkowski</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Lisa Ljungström</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Torbjörn Pettersson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Hans Lundqvist</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Johan Raeder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Björn Lyrvall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Sayed Ishaq Rahguzar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Hans Magnusson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Abdul Rahman Rahmani</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Abdul Rahman Mahmoodi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Britta Ramberg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10"><NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> Malm</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Yousuf Rasheed</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Marianne von Malmborg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Louise Riis Andersen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jenny Marklund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Tom Rodwell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td226"><SPAN class="p19 ft10">Petter Meirik</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p19 ft10">Åke Roghe</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Johan Kristian Meyer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Henric Roosberg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Tarmo Miilits</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Håkan Rooth</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Laurel E. Miller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Barnett R. Rubin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Megan Minnion</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Thomas Ruttig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Haroon Mir</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Fahima Sadat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Urban Molin</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Saira Shekeb Sadat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Daniel Moosman</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Mona Sahlin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Nicole Morency</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Jan Salestrand</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Andrew Morris</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Qazi Said Mohammad Same</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Philipp Münch</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Paula Sastrowijoto</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Maria Nystedt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Bob Saum</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Carina Mård</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Anna Savolainen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Izumi Nakamitsu</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Oscar Schlyter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Asma Nassery</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Pierre Schori</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Ronald E. Neumann</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">David Sedney</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Asharam Nhemafuki</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Peter Semneby</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Thomas Niblock</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Per Sevastik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Thomas Nielsen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Ahmad Shuja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td226"><SPAN class="p19 ft10">Emma Nilenfors</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td228"><SPAN class="p19 ft10">Thomas Simonsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Pernilla Nilsson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Anders Sjöberg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Eline van Nistelrooij</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Anna Sjöberg Tibblin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td226"><SPAN class="p19 ft10">Jocke Nyberg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td228"><SPAN class="p19 ft10">Graeme Smith</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td226"><SPAN class="p19 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td228"><SPAN class="p547 ft36">221</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_222"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p548 ft8">Sergej Sobistijanskij Arne Strand Joakim Stymne Ulrika Sundberg Johan Sundin Mette Sunnergren Jessica Svärdström Björn von Sydow Helena Sångeland Nico Tak Francesca Tardioli Peter Tejler</P> <P class="p549 ft8">Sven Thelin Elena Tischenko Sten Tolgfors Niclas Trouvé Pernilla Trägårdh Helena Vazquez Francesc Vendrell Brian Vitunic</P> <P class="p550 ft8">Mohammad Zahir Wahdat Margareta Wahlström Veronika <NOBR>Wand-Danielsson</NOBR> HG Wessberg</P> <P class="p164 ft10">Jerker Westdahl</P> <P class="p164 ft10">Marcus Westdahl</P> <P class="p164 ft10">Jonas Westerlund</P> <P class="p551 ft8">Miriel Widerström Allan Widman Andrew Wilder Ann Wilkens Uffe Wolffhechel Scott Worden</P> <P class="p552 ft8">Tadamichi Yamamoto Faizullah Zaki Anders Öhrström Vikars Per Österberg</P> <P class="p553 ft40">Jeannette Liv Østergaard Emma Öståker</P> <P class="p554 ft36">222</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_223"> <P class="p50 ft12">Litteraturlista</P> <P class="p555 ft177"><SPAN class="ft40">Abbas, Hassan (2015</SPAN>): The Taliban Revival. Violence and Extremism on the <NOBR>Pakistan-Afghanistan</NOBR> Frontier. <SPAN class="ft40">New Haven. Yale University Press</SPAN></P> <P class="p556 ft53"><SPAN class="ft54">Agrell, Wilhelm (2013): </SPAN>Ett krig här och nu. Från svensk fredsoperation till upprorsbekämpning i Afghanistan <NOBR>2001–2014.</NOBR></P> <P class="p557 ft10">Stockholm. Atlantis</P> <P class="p558 ft10">Aleksijevitj, Svetlana (2014): <SPAN class="ft11">Zinkpojkar</SPAN>. Stockholm. Ersatz</P> <P class="p559 ft9"><SPAN class="ft8">Andersen, Ivar (2016): </SPAN>Afghanistans enda gris: Och andra vykort från imperiernas kyrkogård. <SPAN class="ft8">Stockholm. Verbal förlag</SPAN></P> <P class="p560 ft8">Auerswald, David P. and Saideman, Stephen M. (2014): <SPAN class="ft9">NATO in Afghanistan</SPAN>. Princeton. Princeton University Press</P> <P class="p561 ft9"><SPAN class="ft8">Barfield, Thomas (2010): </SPAN>Afghanistan. A Cultural and Political History<SPAN class="ft8">. Princeton. Princeton University Press</SPAN></P> <P class="p562 ft11"><SPAN class="ft10">Bengtsson, Lasse (2014): </SPAN>Afghanistan: om en yttre och inre resa.</P> <P class="p563 ft10">Stockholm. Norstedts</P> <P class="p564 ft177"><SPAN class="ft40">Bolger, Daniel P. (2015): </SPAN>Why We Lost. A General’s Inside Account of the Iraq and Afghanistan Wars<SPAN class="ft40">. New York. Mariner</SPAN></P> <P class="p565 ft40">Braithwaite, Rodric (2011): <SPAN class="ft177">Afgantsy: the Russians in Afghanistan, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft177">1979-89</SPAN>.</NOBR> New York. Oxford University Press</P> <P class="p565 ft40">Chiari, Bernhard (Ed.) (2014): <SPAN class="ft177">From Venus to Mars? Provincial Reconstruction Teams and the European Military Experience in Afghanistan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft177">2001–2014</SPAN>.</NOBR> Berlin. Rombach</P> <P class="p566 ft9"><SPAN class="ft8">Coll, Steve (2005): </SPAN>Ghost Wars. The Secret History of the CIA, Afghanistan, and Bin Laden, from the Soviet Invasion to September 10, 2001. <SPAN class="ft8">New York. Penguin</SPAN></P> <P class="p567 ft193"><NOBR><SPAN class="ft192">Cowper-Coles,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft192"> Sherard (2012</SPAN>): Cables from Kabul. The Inside Story of the West’s Afghanistan Campaign<SPAN class="ft192">. London. Harper Press</SPAN></P> <P class="p568 ft36">223</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p569 ft177"><SPAN class="ft40">Dalrymple, William (2013): </SPAN>Return of a king: the battle for Afghanistan<SPAN class="ft40">. London. Bloomsbury</SPAN></P> <P class="p570 ft177"><SPAN class="ft40">Dobbins, James F.(2008): </SPAN>After the Taliban. <NOBR>Nation-Building</NOBR> in Afghanistan<SPAN class="ft40">. Washington DC. Potomac Books</SPAN></P> <P class="p5 ft10">Eide, Kai (2011): <SPAN class="ft11">Høyt spill om Afghanistan</SPAN>. Oslo. Cappelen Damm</P> <P class="p571 ft11">En god alliert – Norge i Afghanistan <NOBR>2001–2014.</NOBR> <SPAN class="ft10">NOU 2016:8</SPAN></P> <P class="p572 ft193"><SPAN class="ft192">FOI (2016): </SPAN>Det är på riktigt nu! Hur det svenska <NOBR>Isaf-deltagandet</NOBR> har påverkat Försvarsmakten. <SPAN class="ft192">Stockholm. FOI</SPAN></P> <P class="p573 ft195">Försvarsmakten (2016): <SPAN class="ft194">Erfarenheter Afghanistan</SPAN>. Rapport Gall, Carlotta (2015): <SPAN class="ft194">The Wrong Enemy</SPAN>. New York. Mariner.</P> <P class="p574 ft9"><SPAN class="ft8">Gates, Robert M.(2015): </SPAN>Duty. Memoirs of a Secretary at War<SPAN class="ft8">. New York. Vintage</SPAN></P> <P class="p575 ft9"><SPAN class="ft8">Giustozzi, Antonio (2007): </SPAN>Koran, Kalashnikov and Laptop. The <NOBR>Neo-Taliban</NOBR> Insurgency in Afghanistan<SPAN class="ft8">. London. Hurst</SPAN></P> <P class="p576 ft177"><SPAN class="ft40">Giustozzi, Antonio (2015): </SPAN>The Army of Afghanistan. A Political History of a Fragile Institution. <SPAN class="ft40">London. Hurst</SPAN></P> <P class="p577 ft177"><SPAN class="ft40">Gopal, Anand (2014): </SPAN>No Good Men Among the Living. America, the Taliban, and the War Through Afghan Eyes. <SPAN class="ft40">New York. Picador</SPAN></P> <P class="p578 ft177"><SPAN class="ft40">Hildebrandt, Johanne (2012): </SPAN>Krigare. Ett personligt reportage om de svenska soldaterna i Afghanistan. <SPAN class="ft40">Stockholm. Månpocket</SPAN></P> <P class="p579 ft40">Hildebrandt, Johanne (2016): <SPAN class="ft177">Kriget dödar flest – på BB</SPAN>. Stockholm. Telegram Förlag</P> <P class="p577 ft177"><SPAN class="ft40">Huor, Jesper (2010): </SPAN>I väntan på talibanerna<SPAN class="ft40">. </SPAN>Afghanistan inifrån<SPAN class="ft40">. Stockholm. Ordfront</SPAN></P> <P class="p580 ft9"><SPAN class="ft8">INS ERF ANA (2015): </SPAN>Sveriges bidrag till ISAF <NOBR>2002–2014</NOBR> – en insatshistorik: en rapport från INS ERF ANA. <SPAN class="ft8">Stockholm. Försvarsmakten, Högkvarteret</SPAN></P> <P class="p581 ft9"><SPAN class="ft8">Janse, Diana (2010): </SPAN>En del av mitt hjärta lämnar jag kvar<SPAN class="ft8">. Stockholm. Alfabeta</SPAN></P> <P class="p582 ft9"><SPAN class="ft8">Jones, Seth G.(2010</SPAN>): In the Graveyard of Empires. America’s War in Afghanistan. <SPAN class="ft8">New York. Norton</SPAN></P> <P class="p583 ft40">Khalilzad, Zalmay (2016): <SPAN class="ft177">The Envoy</SPAN>. New York. St. Martin’s Press</P> <P class="p584 ft36">224</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_225"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td225"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p19 ft31">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p585 ft40">Khan, Riaz Mohammad (2011): <SPAN class="ft177">Afghanistan and Pakistan. Conflict, Extremism, and Resistance to Modernity</SPAN>. Baltimore. The Johns Hopkins University Press</P> <P class="p586 ft40">Kjellström, Anders (2011): <SPAN class="ft177">Dagbok från Afghanistan</SPAN>. Kristinehamn. Norlén & Slottner</P> <P class="p587 ft9"><SPAN class="ft8">Lamb, Christina (2015</SPAN>): Farewell Kabul. From Afghanistan to a More Dangerous World<SPAN class="ft8">. London. William Collins</SPAN></P> <P class="p588 ft9"><SPAN class="ft8">Lambert, Bo (2012): </SPAN>Bildberättelser från Afghanistan<SPAN class="ft8">. Stockholm. GML Förlag</SPAN></P> <P class="p589 ft10">Myrdal, Jan (2003): <SPAN class="ft11">Resa i Afghanistan</SPAN>. Stockholm, Ordfront</P> <P class="p590 ft9"><SPAN class="ft8">Neumann, Ronald E. (2009): </SPAN>The Other War. Winning and Losing in Afghanistan<SPAN class="ft8">. Washington DC. Potomac Books</SPAN></P> <P class="p591 ft9"><SPAN class="ft8">Nordberg, Jenny (2015): </SPAN>De förklädda flickorna i Kabul<SPAN class="ft8">. Stockholm. Månpocket</SPAN></P> <P class="p592 ft177"><SPAN class="ft40">Partlow, Joshua (2016): </SPAN>A Kingdom of their Own. The Family Karzai and the Afghan Disaster. <SPAN class="ft40">New York. Knopf</SPAN></P> <P class="p593 ft40">Rashid, Ahmed (2008): <SPAN class="ft177">Vägen mot kaos</SPAN>. Stockholm. Svenska Afghanistankommittén</P> <P class="p594 ft177"><SPAN class="ft40">Rashid, Ahmed (2010): </SPAN>Talibanerna: de militanta islamistiska krafterna i Afghanistan och världen. <SPAN class="ft40">Stockholm. Svenska Afghanistankommittén.</SPAN></P> <P class="p595 ft177"><SPAN class="ft40">Rubin, Barnett R.(2015): </SPAN>Afghanistan From the Cold War Through the War on Terror<SPAN class="ft40">. New York. Oxford University Press</SPAN></P> <P class="p596 ft177"><SPAN class="ft40">Rynning, Sten (2012): </SPAN>NATO in Afghanistan. The Liberal Disconnect<SPAN class="ft40">. Stanford. Stanford University Press</SPAN></P> <P class="p442 ft10">Schori, Pierre (2010): <SPAN class="ft11">Vägen ut ur Afghanistan</SPAN>. Stockholm. Leopard</P> <P class="p597 ft9"><SPAN class="ft8">Smith, Graeme (2013). </SPAN>The dogs are eating them now: our war in Afghanistan<SPAN class="ft8">. Toronto. Alfred A. Knopf Canada</SPAN></P> <P class="p581 ft8">Steele, Jonathan (2012): <SPAN class="ft9">Ghosts of Afghanistan</SPAN>. London. Portobello Books</P> <P class="p598 ft9"><SPAN class="ft8">Tomsen, Peter (2013): </SPAN>The Wars of Afghanistan. Messianic Terrorism, Tribal Conflicts, and the Failures of Great Powers<SPAN class="ft8">. New York. Public Affairs</SPAN></P> <P class="p599 ft177"><SPAN class="ft40">Suhrke, Astri (2011): </SPAN>When More is Less. The International Project in Afghanistan. <SPAN class="ft40">London. Hurst</SPAN></P> <P class="p391 ft36">225</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p19 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p19 ft25">SOU 2017:16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p600 ft192">Tillberg, Peter m.fl (2016): <SPAN class="ft193">Uppdrag Afghanistan</SPAN>. <SPAN class="ft193">Bilder och berättelser från en internationell insats</SPAN>. Stockholm. CSMS</P> <P class="p601 ft9"><SPAN class="ft8">Wilkens, Ann (2011): </SPAN>Talibanrörelsens uppkomst och drivkrafter: en bakgrund inför Bonn <NOBR>II-konferensen</NOBR> om Afghanistan i december 2011. <SPAN class="ft8">Stockholm. Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)</SPAN></P> <P class="p602 ft8">Woodward, Bob (2011): <SPAN class="ft9">Obama’s Wars</SPAN>. New York. Simon & Schuster</P> <P class="p603 ft8">Zaeef, Abdul Salam (2010): <SPAN class="ft9">My Life with the Taliban</SPAN>. New York. Columbia University Press</P> <P class="p604 ft36">226</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_227"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B316/H5B316227x1.jpg" style="width:1011px;height:708px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p605 ft196">Russia</P> <P class="p606 ft197"><INGENBILD zsrc="H5B316227xi2.jpg/" id="inl_img1">Moskva</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD colspan=3 class="tr28 td229"><SPAN class="p446 ft196">Ukraine</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr28 td230"><SPAN class="p607 ft196">Kazakhstan</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr47 td236"><SPAN class="p608 ft196">Mongolia</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td91"><SPAN class="p20 ft197">Ulaanbaatar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr41 td237"><SPAN class="p19 ft196">Georgia</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p26 ft196">Azerbaijan</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td234"><SPAN class="p19 ft196">Uzbekistan</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td62"><SPAN class="p609 ft197">Almaty</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr17 td231"><SPAN class="p610 ft197">Ankara</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td232"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td233"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p23 ft197">T´bilisi</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td117"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td41"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td234"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td235"><SPAN class="p315 ft199">Toshkent</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr29 td238"><SPAN class="p609 ft201"><SPAN class="ft200">Frunze</SPAN>Kyrgystan</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td229"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td165"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p19 ft198">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr44 td165"><SPAN class="p19 ft196">Turkey</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr47 td239"><SPAN class="p611 ft196">Armenia</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p316 ft197">Baku</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td240"><SPAN class="p446 ft196">Turkmenistan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr44 td238"><SPAN class="p23 ft196">Tajikistan</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr47 td30"><SPAN class="p23 ft197">Yerevan</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td231"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td8"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td117"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td41"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td234"><SPAN class="p228 ft197">Ashkhabad</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td235"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td91"><SPAN class="p34 ft196">China</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td229"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td165"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr45 td241"><SPAN class="p612 ft196">Syria</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr15 td23"><SPAN class="p613 ft197">Dushanfe</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td231"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td232"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td117"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td41"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td234"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td62"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td229"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td165"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td231"><SPAN class="p23 ft197">Nicosia</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td22"><SPAN class="p228 ft196">Iraq</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td242"><SPAN class="p614 ft197">Tehran</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td106"><SPAN class="p315 ft196">Afghanistan</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td41"><SPAN class="p19 ft197">Kabul</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td62"><SPAN class="p615 ft199">Islamabad</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td243"><SPAN class="p616 ft197">Beirut</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td233"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td8"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td22"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td30"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td91"><SPAN class="p19 ft202">Iran</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td229"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td165"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td231"><SPAN class="p19 ft199">Tel Aviv</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td241"><SPAN class="p612 ft197">Damascus</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td244"><SPAN class="p616 ft197">Baghdad</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td232"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr32 td233"><SPAN class="p19 ft197">Amman</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td8"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td117"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td41"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td234"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr0 td23"><SPAN class="p613 ft196">Pakistan</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td62"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td229"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td165"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td232"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td22"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td117"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td41"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td234"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td62"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td229"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td165"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td231"><SPAN class="p23 ft197">Cairo</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td62"><SPAN class="p617 ft197">New Delhi <SPAN class="ft196">Nepal</SPAN></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td91"><SPAN class="p228 ft196">Bhutan</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td117"><SPAN class="p277 ft199">Al Kuwayt</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr44 td30"><SPAN class="p19 ft197">Ar Riyad</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p277 ft197">Kathmandu</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td19"><SPAN class="p19 ft197">Thimphu <SPAN class="ft196">India</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr19 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td242"><SPAN class="p614 ft197">Doha</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td41"><SPAN class="p19 ft199">Abu Dhabi</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr42 td245"><SPAN class="p618 ft196">Bangladesh</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td232"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td233"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr15 td244"><SPAN class="p619 ft196">SaudiArabia</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td234"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td235"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td41"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td62"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td229"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr15 td246"><SPAN class="p142 ft196">Vietnam</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td232"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td233"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td117"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td234"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td235"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td41"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td62"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td229"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td231"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td232"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td233"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td8"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td234"><SPAN class="p228 ft197">Masqat</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td235"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td62"><SPAN class="p609 ft196">India</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td229"><SPAN class="p19 ft196">Myanmar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td231"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td232"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td233"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td8"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td22"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td30"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td117"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td177"><SPAN class="p446 ft205">Oman</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td235"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td41"><SPAN class="p19 ft203">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft197">Dhaka</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td246"><SPAN class="p332 ft206">Laos <SPAN class="ft197">Hanoi</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr48 td247"><SPAN class="p23 ft196"><SPAN class="ft207">Sudan </SPAN>Eritrea</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr49 td13"><SPAN class="p620 ft196">Yemen</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td165"><SPAN class="p19 ft197">Vientiane</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td237"><SPAN class="p228 ft197">Asmara</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td236"><SPAN class="p621 ft196">Thailand</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td243"><SPAN class="p228 ft197">Khartoum</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td233"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr27 td248"><SPAN class="p333 ft197">Bangkok <SPAN class="ft196">Cambodia</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr17 td240"><SPAN class="p371 ft196">Djibuti <SPAN class="ft208">Sanaa</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td234"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td235"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td62"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p19 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td117"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p183 ft199">Phnom Penh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td231"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td232"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td233"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td244"><SPAN class="p619 ft209">Djibouti</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td117"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td234"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td235"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td229"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td165"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td241"><SPAN class="p612 ft199">Adis Abeba</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td13"><SPAN class="p23 ft196">Somalia</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td235"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td229"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td165"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr28 td11"><SPAN class="p19 ft196">Ethiopia</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td35"><SPAN class="p19 ft199">Colombo</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td11"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p622 ft210"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p622 ft210"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p622 ft210"><![endif]>227</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-428px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p623 ft211"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-428px;margin-bottom:428px;" class="p623 ft211"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-214px;margin-top:214px;margin-right:-214px;margin-bottom:214px;" class="p623 ft211"><![endif]>regionen i Afghanistan över Karta</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-57px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p624 ft85"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-57px;margin-bottom:57px;" class="p624 ft85"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:29px;margin-right:-28px;margin-bottom:28px;" class="p624 ft85"><![endif]>5 Bilaga</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_228"> </DIV> <DIV id="page_229"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B316/H5B316229x1.jpg" style="width:1011px;height:708px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <DIV id="id_1_1_1"> <DIV id="id_1_1_1_1"> <P class="p3 ft212">Skala 1:6 milj</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr42 td16"><SPAN class="p20 ft213">0</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr42 td234"><SPAN class="p276 ft83">50 100</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr42 td234"><SPAN class="p613 ft83">200 Kilometers</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td249"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td250"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td251"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td252"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td252"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td251"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p625 ft214">Turkmenistan</P> <P class="p626 ft83">Faryab</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr29 td253"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td254"><SPAN class="p19 ft83">Badghis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td253"><SPAN class="p627 ft215">Herat</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr45 td254"><SPAN class="p628 ft216">Ghor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td253"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td253"><SPAN class="p629 ft83">Herat</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td253"><SPAN class="p630 ft83">Farah</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td253"><SPAN class="p19 ft214">Iran</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_1_1_1_2"> <P class="p631 ft214">Uzbekistan</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr42 td255"><SPAN class="p19 ft83">Jowzjan</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td89"><SPAN class="p19 ft217"><NOBR>Mazar-e</NOBR> Sharif</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p632 ft83">Balkh</P> <P class="p633 ft83">Samangan</P> <P class="p634 ft83"><NOBR>Sar-e</NOBR> Pul</P> <P class="p635 ft214">Afghanistan<SPAN class="ft218">Bamyan</SPAN></P> <P class="p636 ft83">Daykundi</P> <P class="p637 ft83">Ghazni</P> <P class="p638 ft83">Uruzgan</P> <P class="p639 ft83">Zabul</P> </DIV> <DIV id="id_1_1_1_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td178"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td256"><SPAN class="p640 ft214">Tajikistan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td231"><SPAN class="p19 ft214">China</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td41"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td16"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr47 td178"><SPAN class="p19 ft219">Dushanfe</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td16"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td256"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr51 td90"><SPAN class="p35 ft83">Kunduz</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td178"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr52 td139"><SPAN class="p641 ft83">Badakhshan</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr32 td178"><SPAN class="p231 ft213">Takhar</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td256"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td41"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td16"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td256"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr43 td38"><SPAN class="p22 ft83">Baghlan</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td256"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td178"><SPAN class="p234 ft213">Panjshayr</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td139"><SPAN class="p642 ft83">Nuristan</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td41"><SPAN class="p34 ft83">Parwan</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td16"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td178"><SPAN class="p620 ft83">Kapisa</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td256"><SPAN class="p641 ft83">Kunar</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td41"><SPAN class="p19 ft83">Wardak</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr44 td118"><SPAN class="p19 ft83"><SPAN class="ft219">Kabul</SPAN><SPAN class="ft220">Kabul </SPAN>Laghman</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td256"><SPAN class="p643 ft215">Jalalabad</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td41"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td16"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td178"><SPAN class="p23 ft83">Logar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td139"><SPAN class="p642 ft213">Nangarhar</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr42 td257"></TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td20"><SPAN class="p620 ft83">Paktiya</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td258"><SPAN class="p644 ft215">Islamabad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td257"></TD> <TD rowspan=2 class="tr42 td258"><SPAN class="p19 ft83">Khost</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td257"></TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td257"></TD> <TD class="tr46 td20"><SPAN class="p19 ft83">Paktika</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td258"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_1_1_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr35 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td259"><SPAN class="p645 ft215">Kandahar</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td244"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td118"><SPAN class="p19 ft83">Helmand</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr47 td259"><SPAN class="p19 ft83">Kandahar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td244"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td254"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td244"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td254"><SPAN class="p19 ft83">Nimroz</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td118"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td259"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td244"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td118"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td259"><SPAN class="p646 ft214">Pakistan</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td244"><SPAN class="p645 ft221">PRT MeS</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr51 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td118"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td259"><SPAN class="p647 ft222">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td244"><SPAN class="p19 ft221">Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td254"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td118"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td259"><SPAN class="p647 ft222">407 340 km<SPAN class="ft223">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr19 td244"><SPAN class="p19 ft221">652 860 km<SPAN class="ft224">2</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p648 ft210"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p648 ft210"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p648 ft210"><![endif]>229</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-318px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p649 ft211"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-318px;margin-bottom:318px;" class="p649 ft211"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-159px;margin-top:159px;margin-right:-159px;margin-bottom:159px;" class="p649 ft211"><![endif]>Afghanistan över aKart</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p650 ft85"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:41px;" class="p650 ft85"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p650 ft85"><![endif]>6 Bilaga</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_230"> </DIV> <DIV id="page_231"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B316/H5B316231x1.jpg" style="width:1011px;height:708px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <DIV id="id_1_1_1"> <P class="p3 ft212">Skala 1:2 milj</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr28 td3"><SPAN class="p20 ft83">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td41"><SPAN class="p20 ft225">25</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td178"><SPAN class="p651 ft225">50</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td260"><SPAN class="p652 ft83">100 Kilometers</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td261"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td262"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td263"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td264"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td265"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td237"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_1_1_2"> <DIV id="id_1_1_2_1"> <P class="p653 ft215">Camp Monitor</P> <P class="p654 ft226">Faryab</P> <P class="p655 ft83"><INGENBILD zsrc="H5B316231xi2.jpg/" id="inl_img1">Meymaneh</P> <P class="p656 ft226">Badghis</P> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-94px;margin-bottom:0px;" class="p657 ft210"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:94px;margin-top:0px;margin-right:-182px;margin-bottom:88px;" class="p657 ft210"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:50px;margin-top:44px;margin-right:-138px;margin-bottom:44px;" class="p657 ft210"><![endif]>231</P> </DIV> <DIV id="id_1_1_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr42 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td43"><SPAN class="p185 ft83">Khamyab</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr42 td92"><SPAN class="p25 ft83">Qarqin</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td170"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td244"><SPAN class="p658 ft83">Shor Tepah</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td20"><SPAN class="p613 ft215">Camp Marmal</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td170"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td142"><SPAN class="p23 ft83"><NOBR>Shahrak-e</NOBR> Hairatan</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr34 td13"><SPAN class="p315 ft227">Jowzjan</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td170"><SPAN class="p35 ft83">Mardian</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td266"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr34 td165"><SPAN class="p19 ft83">Dowlatabad</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td267"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr47 td240"><SPAN class="p659 ft215">Camp Northern Lights</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td269"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td266"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td235"><SPAN class="p19 ft228">Kaldar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td267"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td269"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td231"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td270"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr26 td243"><SPAN class="p316 ft229">jikMing</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td170"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td266"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td92"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td9"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td22"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td266"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td267"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td269"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr38 td170"><SPAN class="p19 ft83">Aqchah</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td20"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr19 td271"><SPAN class="p19 ft226">Kunduz</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr47 td239"><SPAN class="p25 ft83">Khwajah Do Koh</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr12 td235"><SPAN class="p660 ft213">Chahar</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr3 td92"><SPAN class="p370 ft83">Balkh</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr47 td272"><SPAN class="p23 ft83"><NOBR>Nahr-e</NOBR> Shahi</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr12 td273"><SPAN class="p661 ft83">Khulm</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td232"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td170"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td9"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td266"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td269"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td170"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr29 td119"><SPAN class="p662 ft83">Khanaqa</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr29 td235"><SPAN class="p663 ft83">Bolak</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr27 td4"><SPAN class="p19 ft213"><NOBR>Mazar-e</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr29 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td20"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr29 td4"><SPAN class="p19 ft83">Kunduz</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td170"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td241"><SPAN class="p23 ft216"><NOBR>Mazar-e-Sharif</NOBR></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td231"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td270"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td232"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td170"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td266"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td92"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td241"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td267"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td8"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td269"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td231"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td43"><SPAN class="p23 ft213">Sheberghan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td232"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p228 ft228">Faizabad</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td266"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td170"><SPAN class="p664 ft228">Dehdadi</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td266"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td267"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td269"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td231"><SPAN class="p19 ft213">Sheberghan</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td270"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td232"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td170"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td266"><SPAN class="p19 ft83">Chimtal</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr19 td237"><SPAN class="p23 ft226">Balkh</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=5 class="tr39 td272"><SPAN class="p616 ft216">Chahar Kent</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td266"><SPAN class="p662 ft213">Fayroz</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td267"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=4 class="tr0 td240"><SPAN class="p665 ft83"><NOBR>Hazrat-e</NOBR> Sultan</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td269"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td170"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td231"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td270"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td232"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td170"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td92"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td9"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td267"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td269"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td270"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr28 td92"><SPAN class="p25 ft216"><NOBR>Sar-e</NOBR> Pul</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td170"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td266"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td92"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td9"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td27"><SPAN class="p619 ft213">Nakhchir</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td269"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td270"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td170"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td266"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr47 td92"><SPAN class="p19 ft213">Sholgarah</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td9"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td20"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td269"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td231"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td270"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td266"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td266"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td267"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td269"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td268"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td231"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td270"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td232"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td170"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td266"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td9"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td266"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td267"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td20"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td8"><SPAN class="p23 ft83">Aibak</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td269"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr19 td91"><SPAN class="p19 ft83">Qush Tepah</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td170"><SPAN class="p663 ft83">Gosfandi</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td20"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td92"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td20"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td270"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td232"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td170"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td266"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td92"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td9"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td22"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td266"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td267"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td20"><SPAN class="p663 ft230">Aibak</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td269"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td231"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td270"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td92"><SPAN class="p25 ft216"><NOBR>Sar-e</NOBR> Pul</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td170"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td266"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td92"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td9"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td266"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td267"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td20"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td8"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td269"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td43"><SPAN class="p39 ft228">Sayad</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td170"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td266"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td92"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td9"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td266"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td267"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td20"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td8"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td274"><SPAN class="p19 ft228">Baglan</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td269"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td232"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr29 td170"><SPAN class="p19 ft83">Sozmah</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td266"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 rowspan=3 class="tr29 td78"><SPAN class="p34 ft83">Kishindeh <NOBR>Dara-ye</NOBR> <NOBR>Suf-e</NOBR> Pa'in</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td267"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td8"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td269"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td231"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td270"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td141"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td232"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td266"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td267"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td8"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td269"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td268"><SPAN class="p19 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td231"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td270"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td232"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td266"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td267"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td20"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td90"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td129"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td269"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td268"><SPAN class="p19 ft204">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p616 ft83">Darzab</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td170"><SPAN class="p610 ft83">Qal'ah</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr35 td240"><SPAN class="p35 ft83">Khuram wa Sar Bagh</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td170"><SPAN class="p446 ft83">Sangcharak</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td165"><SPAN class="p610 ft83">Zari</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr19 td177"><SPAN class="p371 ft231">Samangan</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr11 td271"><SPAN class="p666 ft231">Baghlan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td232"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr34 td52"><SPAN class="p19 ft83"><NOBR>Darah-ye</NOBR> <NOBR>Suf-e</NOBR> Bala</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td20"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td91"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td231"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td270"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr27 td38"><SPAN class="p19 ft226"><NOBR>Sar-e</NOBR> Pul</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td266"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td92"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td9"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td267"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td20"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td8"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td269"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td268"><SPAN class="p19 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td231"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td270"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td92"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td9"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td141"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td22"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td266"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td267"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td20"><SPAN class="p19 ft83">Ruy Do Ab</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td8"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td269"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td268"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD class="tr34 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td275"><SPAN class="p39 ft83">Kohistanat</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td276"><SPAN class="p19 ft83">Balkhab</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td119"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td275"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td234"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td119"><SPAN class="p19 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td275"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr53 td276"><SPAN class="p360 ft226">Bamyan</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td119"><SPAN class="p667 ft221">PRT MeS</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td275"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td119"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td275"><SPAN class="p19 ft83">Sorakan</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td276"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td119"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td90"><SPAN class="p19 ft231">Ghor</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td275"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td276"><SPAN class="p668 ft83">Bamyan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td119"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td275"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td276"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td234"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td119"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td275"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td276"><SPAN class="p669 ft226">Wardak</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td234"><SPAN class="p670 ft222">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p23 ft221">Afghanistan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td90"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td275"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td276"><SPAN class="p19 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td234"><SPAN class="p670 ft222">407 340 km<SPAN class="ft223">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td119"><SPAN class="p19 ft221">652 860 km<SPAN class="ft224">2</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-289px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p671 ft232"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-289px;margin-bottom:289px;" class="p671 ft232"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-145px;margin-top:145px;margin-right:-144px;margin-bottom:144px;" class="p671 ft232"><![endif]><NOBR>MeS-PRT</NOBR> över Karta</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-42px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p672 ft85"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-42px;margin-bottom:42px;" class="p672 ft85"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-21px;margin-bottom:21px;" class="p672 ft85"><![endif]>7 Bilaga</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_232"> </DIV> <DIV id="page_233"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316233x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft232">Statens offentliga utredningar 2017</P> <P class="p526 ft233">Kronologisk förteckning</P> <P class="p673 ft6"><SPAN class="ft234">1.</SPAN><SPAN class="ft146">För Sveriges landsbygder</SPAN></P> <P class="p674 ft4"><SPAN class="ft234">–</SPAN><SPAN class="ft235">en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. N.</SPAN></P> <P class="p675 ft4"><SPAN class="ft234">2.</SPAN><SPAN class="ft51">Kraftsamling för framtidens energi. M.</SPAN></P> <P class="p676 ft4"><SPAN class="ft234">3.</SPAN><SPAN class="ft51">Karens för statsråd och statssekreterare. Fi.</SPAN></P> <P class="p677 ft4"><SPAN class="ft234">4.</SPAN><SPAN class="ft51">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. S.</SPAN></P> <P class="p678 ft4"><SPAN class="ft234">5.</SPAN><SPAN class="ft51">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. S.</SPAN></P> <P class="p679 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft51">Se barnet! Ju.</SPAN></P> <P class="p680 ft6"><SPAN class="ft236">7.</SPAN><SPAN class="ft146">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag</SPAN></P> <P class="p681 ft4">i brottmål – en bättre hantering av stora mål. Ju.</P> <P class="p682 ft4"><SPAN class="ft234">8.</SPAN><SPAN class="ft51">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. M.</SPAN></P> <P class="p683 ft6"><SPAN class="ft234">9.</SPAN><SPAN class="ft146">Det handlar om oss.</SPAN></P> <P class="p684 ft4"><SPAN class="ft234">–</SPAN><SPAN class="ft51">unga som varken arbetar eller studerar. U.</SPAN></P> <P class="p685 ft4"><SPAN class="ft234">10.</SPAN><SPAN class="ft51">Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. U.</SPAN></P> <P class="p686 ft4"><SPAN class="ft234">11.</SPAN><SPAN class="ft51">Vägskatt. Volym 1 och 2. Fi.</SPAN></P> <P class="p687 ft4"><SPAN class="ft234">12.</SPAN><SPAN class="ft51">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. Ju.</SPAN></P> <P class="p688 ft4"><SPAN class="ft234">13.</SPAN><SPAN class="ft51">Finansiering av infrastruktur med privat kapital? Fi.</SPAN></P> <P class="p689 ft6"><SPAN class="ft234">14.</SPAN><SPAN class="ft146">Migrationsärenden</SPAN></P> <P class="p684 ft4">vid utlandsmyndigheterna. Ju.</P> <P class="p690 ft6"><SPAN class="ft234">15.</SPAN><SPAN class="ft146">Kvalitet och säkerhet</SPAN></P> <P class="p684 ft4">på apoteksmarknaden. S.</P> <P class="p691 ft4"><SPAN class="ft234">16.</SPAN><SPAN class="ft51">Sverige i Afghanistan </SPAN><NOBR>2002–2014.</NOBR> UD.</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5B316234x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft232">Statens offentliga utredningar 2017</P> <P class="p692 ft233">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p3 ft85">Finansdepartementet</P> <P class="p693 ft237">Karens för statsråd och statssekreterare. [3] Vägskatt. Volym 1 och 2. [11]</P> <P class="p694 ft4">Finansiering av infrastruktur med privat kapital? [13]</P> <P class="p194 ft85">Justitiedepartementet</P> <P class="p442 ft4">Se barnet! [6]</P> <P class="p695 ft6">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag i brottmål</P> <P class="p696 ft4">– en bättre hantering av stora mål. [7]</P> <P class="p697 ft4">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. [12]</P> <P class="p164 ft6">Migrationsärenden</P> <P class="p698 ft4">vid utlandsmyndigheterna. [14]</P> <P class="p275 ft85">Miljö- och energidepartementet</P> <P class="p442 ft4">Kraftsamling för framtidens energi. [2]</P> <P class="p699 ft4">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. [8]</P> <P class="p194 ft85">Näringsdepartementet</P> <P class="p5 ft6">För Sveriges landsbygder</P> <P class="p700 ft6">– en sammanhållen politik för</P> <P class="p698 ft4">arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]</P> <P class="p275 ft85">Socialdepartementet</P> <P class="p701 ft6">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det</P> <P class="p696 ft4">folkhälsopolitiska ramverket. [4]</P> <P class="p702 ft4">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. [5]</P> <P class="p5 ft4">Kvalitet och säkerhet</P> <P class="p700 ft4">på apoteksmarknaden. [15]</P> <P class="p312 ft85">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p5 ft6">Det handlar om oss.</P> <P class="p698 ft234">– unga som varken arbetar eller studerar. [9]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p3 ft6">Ny ordning för att främja god sed</P> <P class="p698 ft4">och hantera oredlighet i forskning. [10]</P> <P class="p275 ft85">Utrikesdepartementet</P> <P class="p442 ft4">Sverige i Afghanistan <NOBR>2002–2014.</NOBR> [16]</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> H5B316 sou_2017__16.pdf 2123010 pdf Sveriges samlade engagemang i Afghanistan under perioden 2002-2014 https://data.riksdagen.se/fil/6B947277-972D-415A-A4A1-AA9E12B18857