0H5B312201712sousouStatens offentliga utredningar 2017:12Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar1202017-03-10 00:00:002017-03-10 10:00:222017-03-10 00:00:00Att ta emot människor på flykt Sverige hösten 2015html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H5B312/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H5B312https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5B312
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2017 12 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 192px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 483px;padding: 0px;border:none;width: 197px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 558px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 228px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 572px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 994px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 994px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 483px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 176px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 464px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 316px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:469px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 116px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 511px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:431px;left:0px;z-index:-1;width:383px;height:244px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:383px;height:244px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:643px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:643px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 184px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:406px;height:326px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:406px;height:326px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 244px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:272px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:417px;height:272px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 124px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:367px;height:599px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:367px;height:599px;}
#page_63 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_63 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 124px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:602px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:417px;height:602px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:381px;left:66px;z-index:-1;width:391px;height:241px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:391px;height:241px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 220px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:273px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:418px;height:273px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:399px;height:630px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:399px;height:630px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:391px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:161px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:417px;height:161px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 163px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:272px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:417px;height:272px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:391px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:233px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:421px;height:233px;}
#page_71 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_71 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_71 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:58px;z-index:-1;width:416px;height:622px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:622px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:595px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:595px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:327px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:273px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:417px;height:273px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:189px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:523px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:417px;height:523px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:393px;height:268px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:393px;height:268px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:608px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:398px;height:608px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:381px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:381px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 317px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:399px;height:354px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:399px;height:354px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:654px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:417px;height:654px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:666px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:417px;height:666px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:64px;z-index:-1;width:416px;height:274px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:274px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:559px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:559px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:426px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:417px;height:426px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 173px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:416px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:272px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:424px;height:272px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 153px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 255px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 691px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:613px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:424px;height:613px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 612px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 138px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 143px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 366px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 577px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 422px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_477 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_477 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_481 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_481 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_486 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_486 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_488 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_488 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_494 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_494 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_495 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_495 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_505 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_505 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_506 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_506 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_507 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_510 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_510 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_511 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_511 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_513 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_513 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_514 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_514 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_515 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_515 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_515 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_518 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_518 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_519 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_520 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_521 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_522 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_522 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_522 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_522 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_523 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_523 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_523 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_524 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_525 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_526 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_527 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_527 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_527 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_527 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_528 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_528 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_528 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_529 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_529 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_529 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_529 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_530 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_530 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_530 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_531 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_531 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_531 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_532 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_532 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_532 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_532 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_533 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_533 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_533 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_533 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_534 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_534 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_534 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_534 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_535 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_535 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_535 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_535 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_536 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_536 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_536 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_537 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_537 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_537 #dimg1 {position:absolute;top:673px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_537 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_538 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_538 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_538 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_538 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_539 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_539 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_539 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_539 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_540 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_540 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_540 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_540 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_541 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_541 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_541 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_541 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_542 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_542 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_542 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:76px;z-index:-1;width:454px;height:314px;}
#page_542 #dimg1 #img1 {width:454px;height:314px;}
#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_543 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_543 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_543 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_543 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_544 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_544 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_544 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_544 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_545 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_545 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_545 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_545 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_546 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_546 #id_2 {border:none;margin: 208px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_547 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_547 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_547 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_547 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_548 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_548 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_548 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_548 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_549 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_549 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_549 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:51px;z-index:-1;width:431px;height:666px;}
#page_549 #dimg1 #img1 {width:431px;height:666px;}
#page_549 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_550 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_551 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_551 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_551 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:63px;z-index:-1;width:403px;height:359px;}
#page_551 #dimg1 #img1 {width:403px;height:359px;}
#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_552 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_552 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_553 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_554 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_554 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_554 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_554 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_555 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_555 #id_2 {border:none;margin: 475px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_556 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_556 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_557 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_557 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_557 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:66px;z-index:-1;width:387px;height:329px;}
#page_557 #dimg1 #img1 {width:387px;height:329px;}
#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_558 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_558 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_558 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_558 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_559 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_559 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_559 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_559 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_560 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 11px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 542px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_4 {border:none;margin: 44px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_560 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:601px;}
#page_560 #dimg1 #img1 {width:435px;height:601px;}
#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_561 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_561 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_561 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_562 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_562 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_563 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 64px;padding: 0px;border:none;width: 494px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 20px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 479px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_563 #dimg1 {position:absolute;top:251px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:473px;}
#page_563 #dimg1 #img1 {width:416px;height:473px;}
#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_564 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_564 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_564 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_564 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_565 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_565 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_565 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_565 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_566 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_566 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_566 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_566 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_567 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_567 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_567 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_567 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_568 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_568 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_569 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_569 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_570 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_570 #id_2 {border:none;margin: 250px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_571 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_571 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_571 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_571 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 98px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_571 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_571 #id_4 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_571 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:29px;z-index:-1;width:455px;height:251px;}
#page_571 #dimg1 #img1 {width:455px;height:251px;}
#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_572 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_572 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_572 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:224px;}
#page_572 #dimg1 #img1 {width:426px;height:224px;}
#page_572 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_572 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_572 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_572 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_572 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_573 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_573 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_573 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_573 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_574 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 109px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 534px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_4 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_574 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:666px;}
#page_574 #dimg1 #img1 {width:423px;height:666px;}
#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_575 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_575 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_575 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_575 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_576 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_576 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_576 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_576 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_577 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_577 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_577 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:469px;}
#page_577 #dimg1 #img1 {width:425px;height:469px;}
#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_578 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_578 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_578 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_578 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_579 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_579 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_579 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_579 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_580 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_580 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_580 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_580 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_581 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_581 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_581 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_581 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:421px;height:240px;}
#page_581 #dimg1 #img1 {width:421px;height:240px;}
#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_582 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_582 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_582 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_582 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_583 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_583 #id_2 {border:none;margin: 276px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_584 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_584 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_585 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_585 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_586 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_586 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_587 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_587 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_588 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_588 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_589 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_589 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_590 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_590 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_591 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_591 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_592 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_592 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_593 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_593 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_594 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_594 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_595 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_595 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_596 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_596 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_597 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_597 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_597 #id_3 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_598 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_598 #id_2 {border:none;margin: 174px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_599 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_599 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_599 #id_3 {border:none;margin: 718px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_599 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:47px;z-index:-1;width:416px;height:667px;}
#page_599 #dimg1 #img1 {width:416px;height:667px;}
#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_600 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_600 #id_2 {border:none;margin: 777px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_600 #dimg1 {position:absolute;top:34px;left:9px;z-index:-1;width:416px;height:727px;}
#page_600 #dimg1 #img1 {width:416px;height:727px;}
#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_601 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_601 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_601 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_602 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_602 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_603 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_603 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_604 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_604 #id_2 {border:none;margin: 134px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_605 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_605 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_606 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_606 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_607 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_607 #id_2 {border:none;margin: 575px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_608 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_608 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}
#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_609 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_609 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft18{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft23{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft24{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft28{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft30{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft32{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 227px;line-height: 0px;}
.ft34{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft37{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft38{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft39{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 13px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 18px;}
.ft41{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft44{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft45{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft46{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft47{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft48{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft49{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft50{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft52{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft53{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft54{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft55{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft56{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft58{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft59{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft61{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft62{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft63{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 20px;}
.ft65{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft66{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft67{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft68{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft70{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft71{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft72{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft73{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft74{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft75{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft76{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft78{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft79{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft80{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft81{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft82{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft84{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft85{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft86{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft87{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft88{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft89{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft90{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft91{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft93{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft94{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft95{font: 13px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft96{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft97{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft98{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft99{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft100{font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;}
.ft101{font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;}
.ft102{font: 6px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;}
.ft103{font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;}
.ft104{font: 15px 'Cambria Math';line-height: 19px;}
.ft105{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft107{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft108{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft109{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft110{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft111{font: 13px 'Calibri';line-height: 19px;}
.ft112{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft113{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft114{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft115{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft116{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft117{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft118{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft119{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft120{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft121{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft122{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft123{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft125{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft126{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft127{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft129{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft130{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft131{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft132{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft133{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft134{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft135{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft136{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft137{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft138{font: 11px 'Cambria Math';line-height: 15px;}
.ft139{font: 7px 'Calibri';line-height: 11px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft140{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft141{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft142{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 20px;}
.ft143{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft144{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft145{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft146{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft147{font: 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft148{font: bold 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft149{font: bold 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft150{font: bold 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft151{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft152{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft153{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft154{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft155{font: 13px 'Cambria Math';line-height: 18px;}
.ft156{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft157{font: 13px 'Cambria Math';line-height: 19px;}
.ft158{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft159{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft160{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft161{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft162{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 16px;}
.ft163{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft164{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft165{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft166{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft167{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft168{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft169{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft170{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft171{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft172{font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft173{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft174{font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft175{font: italic 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft176{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft177{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft178{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft179{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft180{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft181{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft182{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft183{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft184{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft185{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft186{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft187{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft188{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft189{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft190{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft191{font: 15px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft192{font: 15px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft193{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft194{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft195{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft196{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft197{font: 25px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft198{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft199{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;}
.ft200{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 24px;}
.ft201{font: bold 14px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft202{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft203{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft204{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft205{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft206{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft207{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft208{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft209{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft210{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft211{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft212{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft213{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft214{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft215{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft216{font: 25px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 30px;}
.ft217{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft218{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft219{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft220{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft221{font: 25px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 28px;}
.ft222{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft223{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft224{font: 11px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft225{font: italic 11px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft226{font: italic 11px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft227{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft228{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 20px;}
.ft229{font: italic bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft230{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft231{font: 10px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft232{font: italic bold 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft233{font: 11px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft234{font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft235{font: italic bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft236{font: italic bold 11px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft237{font: italic bold 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft238{font: bold 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft239{font: italic bold 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft240{font: 11px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft241{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft242{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft243{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft244{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft245{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft246{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft247{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft248{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft249{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft250{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft251{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft252{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft253{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft254{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft255{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p110{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p123{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 230px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p158{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p221{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: right;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 72px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: right;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: right;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: right;padding-left: 70px;padding-right: 414px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 182px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 8px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: justify;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 132px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 195px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 206px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: right;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p433{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p440{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: justify;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p554{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: left;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 125px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p596{text-align: left;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 215px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p616{text-align: justify;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 28px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 58px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 207px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 49px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 241px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 193px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p639{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 17px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 74px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p658{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 46px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 34px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 221px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 61px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p705{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p723{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p736{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p750{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p751{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p752{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 79px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 167px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 184px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 209px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 175px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 124px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 263px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p781{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p785{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p787{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 192px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 155px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 134px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 401px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p829{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p836{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 58px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-right: 223px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 246px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p869{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p873{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: right;padding-right: 98px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 158px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p923{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p924{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p926{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p929{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p930{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:60px;height:11px;}
.p931{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:8px;}
.p932{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:11px;}
.p933{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:8px;}
.p934{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p935{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p936{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p937{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p938{text-align: left;padding-left: 138px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 102px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p941{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:111px;height:11px;}
.p943{text-align: right;padding-right: 372px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 185px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p951{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:85px;height:13px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p958{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p959{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p960{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:186px;height:15px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: right;padding-right: 320px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:12px;}
.p978{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:12px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 115px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:218px;height:13px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: right;padding-right: 172px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 165px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 173px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 258px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1014{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1015{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1016{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1017{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1020{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: left;padding-right: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 186px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 142px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1045{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1050{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1057{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-right: 145px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1077{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 21px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 21px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 115px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 377px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 377px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 404px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 398px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 427px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 377px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 381px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 409px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 177px;padding-right: 338px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 177px;padding-right: 368px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 177px;padding-right: 321px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 177px;padding-right: 385px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 177px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #558ed5;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #5b9bd5;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #ed7d31;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #a5a5a5;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #616161;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #818181;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #616161;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #006b8c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #a8ac00;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c2d6dc;}
.td187{border-right: #3f3f3f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #3f3f3f;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 29px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 15px;}
.tr9{height: 50px;}
.tr10{height: 547px;}
.tr11{height: 0px;}
.tr12{height: 202px;}
.tr13{height: 130px;}
.tr14{height: 17px;}
.tr15{height: 19px;}
.tr16{height: 14px;}
.tr17{height: 30px;}
.tr18{height: 25px;}
.tr19{height: 24px;}
.tr20{height: 23px;}
.tr21{height: 388px;}
.tr22{height: 3px;}
.tr23{height: 7px;}
.tr24{height: 5px;}
.tr25{height: 97px;}
.tr26{height: 31px;}
.tr27{height: 71px;}
.tr28{height: 16px;}
.tr29{height: 22px;}
.tr30{height: 35px;}
.tr31{height: 82px;}
.tr32{height: 26px;}
.tr33{height: 87px;}
.tr34{height: 6px;}
.tr35{height: 10px;}
.tr36{height: 4px;}
.tr37{height: 99px;}
.tr38{height: 13px;}
.tr39{height: 36px;}
.tr40{height: 74px;}
.tr41{height: 76px;}
.tr42{height: 85px;}
.tr43{height: 12px;}
.tr44{height: 9px;}
.tr45{height: 62px;}
.tr46{height: 55px;}
.tr47{height: 2px;}
.tr48{height: 8px;}
.tr49{height: 32px;}
.tr50{height: 60px;}
.tr51{height: 11px;}
.tr52{height: 66px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t4{width: 378px;margin-left: 104px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t7{width: 928px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 589px;margin-left: 104px;font: 1px 'Arial';}
.t9{width: 532px;margin-left: 161px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-top: 31px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-left: 132px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-left: 132px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 227px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 379px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 378px;margin-left: 104px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 416px;margin-left: 66px;font: bold 15px 'Arial';}
.t25{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 408px;margin-top: 150px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 276px;margin-left: 75px;margin-top: 3px;font: 13px 'Calibri';}
.t28{width: 34px;margin-left: 75px;margin-top: 46px;font: 13px 'Calibri';}
.t29{width: 487px;font: italic 11px 'Arial';}
.t30{width: 162px;margin-left: 196px;margin-top: 68px;font: 13px 'Calibri';}
.t31{width: 307px;margin-left: 139px;margin-top: 2px;font: 13px 'Calibri';}
.t32{width: 262px;margin-left: 64px;margin-top: 2px;font: 13px 'Calibri';}
.t33{width: 268px;margin-left: 67px;margin-top: 2px;font: 13px 'Calibri';}
.t34{width: 487px;font: 13px 'Calibri';}
.t35{width: 365px;margin-left: 75px;margin-top: 51px;font: 12px 'Calibri';}
.t36{width: 391px;margin-left: 8px;margin-top: 51px;font: 12px 'Calibri';}
.t37{width: 373px;margin-left: 75px;margin-top: 64px;font: 12px 'Calibri';}
.t38{width: 372px;margin-left: 66px;margin-top: 50px;font: 13px 'Calibri';}
.t39{width: 375px;margin-top: 45px;font: 13px 'Calibri';}
.t40{width: 482px;font: 13px 'Calibri';}
.t41{width: 370px;margin-left: 91px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;}
.t42{width: 94px;margin-left: 66px;margin-top: 46px;font: 13px 'Calibri';}
.t43{width: 94px;margin-top: 45px;font: 13px 'Calibri';}
.t44{width: 318px;margin-left: 143px;margin-top: 1px;font: 11px 'Calibri';}
.t45{width: 309px;margin-top: 50px;font: 13px 'Calibri';}
.t46{width: 303px;margin-left: 79px;margin-top: 13px;font: 13px 'Calibri';}
.t47{width: 303px;margin-left: 78px;margin-top: 12px;font: 13px 'Calibri';}
.t48{width: 370px;margin-left: 66px;margin-top: 45px;font: 13px 'Calibri';}
.t49{width: 301px;margin-left: 81px;margin-top: 10px;font: 13px 'Calibri';}
.t50{width: 315px;margin-left: 153px;margin-top: 20px;font: 13px 'Calibri';}
.t51{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t52{width: 389px;margin-top: 74px;font: 13px 'Calibri';}
.t53{width: 330px;margin-left: 124px;margin-top: 2px;font: 13px 'Calibri';}
.t54{width: 94px;margin-left: 66px;margin-top: 60px;font: 13px 'Calibri';}
.t55{width: 397px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t56{width: 222px;margin-left: 101px;margin-top: 52px;font: 8px 'Calibri';}
.t57{width: 392px;margin-left: 7px;margin-top: 24px;font: 8px 'Calibri';}
.t58{width: 415px;margin-top: 4px;font: 15px 'Arial';}
.t59{width: 482px;margin-left: 66px;font: bold 11px 'Arial';}
.t60{width: 482px;font: bold 15px 'Arial';}
.t61{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t62{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t63{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t64{width: 317px;margin-left: 198px;margin-top: 11px;font: 13px 'Calibri';}
.t65{width: 208px;margin-left: 202px;margin-top: 11px;font: 13px 'Calibri';}
.t66{width: 418px;margin-left: 54px;margin-top: 70px;font: 10px 'Calibri';}
.t67{width: 424px;margin-left: 51px;margin-top: 80px;font: 11px 'Calibri';}
.t68{width: 227px;margin-left: 182px;margin-top: 61px;font: 13px 'Calibri';}
.t69{width: 228px;margin-left: 105px;margin-top: 3px;font: 11px 'Calibri';}
.t70{width: 367px;margin-left: 36px;font: 10px 'Calibri';}
.t71{width: 214px;margin-left: 179px;font: 13px 'Calibri';}
.t72{width: 20px;margin-left: 6px;margin-top: 93px;font: 11px 'Calibri';}
.t73{width: 221px;margin-left: 190px;margin-top: 14px;font: 11px 'Calibri';}
.t74{width: 250px;margin-left: 234px;margin-top: 11px;font: 11px 'Calibri';}
.t75{width: 393px;margin-left: 9px;font: 11px 'Calibri';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B3121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Att ta emot människor på flykt</P>
<P class="p1 ft1">Sverige hösten 2015</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen om migrationsmottagandet 2015</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2017</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2017:12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p0 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P>
<P class="p6 ft5">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p7 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p0 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p0 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p0 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p0 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p8 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p6 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p6 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017</P>
<P class="p9 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-24563-7</NOBR></P>
<P class="p6 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft8">Till statsrådet Anders Ygeman</P>
<P class="p10 ft9">Regeringen beslutade den 9 juni 2016 att uppdra åt en särskild utredare att utvärdera berörda aktörers hantering av flykting- situationen i Sverige 2015, genom att göra en kartläggning av händelseförloppet och att analysera regeringens, de statliga myndig- heternas, kommunernas och landstingens ansvar och beredskap inför situationen samt deras och civilsamhällets hantering av situationen. Uppdraget omfattade också att redogöra för vilka lärdomar som kan dras utifrån kartläggningen och analysen.</P>
<P class="p11 ft10">Som särskild utredare förordnades samma dag numera lagmannen i Stockholms tingsrätt Gudrun Antemar.</P>
<P class="p12 ft11">Som experter att biträda utredningen förordnades den 19 septem- ber 2016 avdelningschefen vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) <NOBR>Per-Arne</NOBR> Andersson, före detta generaldirektören vid Datainspektionen Göran Gräslund, programchefen och chefsjuristen hos UNICEF Christina Heilborn och professor emeritus vid Uppsala universitet Lena Marcusson. Departementssekreterarna Matilda Hultgren och Karolina Lemoine, båda Justitiedepartementet, har varit förordnade som experter under tiden från den 19 september 2016 till den 2 februari 2017.</P>
<P class="p13 ft10">Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 8 augusti 2016 fil. dr. Anna Wagman Kåring och från och med den 15 augusti 2016 hovrättsassessorn Susanne Stenberg.</P>
<P class="p14 ft10">Utredningen har antagit namnet Utredningen om migrations- mottagandet 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft13">Utredningen får härmed överlämna betänkandet <SPAN class="ft12">Att ta emot människor på flykt Sverige hösten 2015</SPAN>, SOU 2017:12. Experterna har ställt sig bakom utredningens överväganden. Betänkandet har därför formulerats i <NOBR>vi-form.</NOBR></P>
<P class="p16 ft14">Utredningens uppdrag är med detta slutfört.</P>
<P class="p17 ft14">Stockholm i mars 2017</P>
<P class="p18 ft14">Gudrun Antemar</P>
<P class="p19 ft14">/Anna Wagman Kåring</P>
<P class="p20 ft14">Susanne Stenberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p21 ft15">Förkortningar.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p22 ft15">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p21 ft15">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p22 ft15">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p21 ft15">Summary ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p22 ft15">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p21 ft15">1</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p23 ft16">Utredningens uppdrag och arbete ................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p22 ft15">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p21 ft17">1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p23 ft18">Utredningens uppdrag.............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft17">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p21 ft17">1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p23 ft18">Utredningens arbete ................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p24 ft17">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p21 ft17">1.3</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p23 ft18">Arbetets inriktning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft17">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p21 ft15">2</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p23 ft16">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt.....</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p22 ft15">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p21 ft17">2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft18">Svensk asyl- och migrationspolitik .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft17">41</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft19">2.2</SPAN><SPAN class="ft20">Ansvarfördelningen mellan myndigheter för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p22 ft17">mottagandet av människor på flykt ........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft17">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p22 ft19">2.3 Reglerna om mottagande ........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft17">43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft17"><SPAN class="ft19">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft21">Migrationsverkets ansvar för mottagande av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft18">asylsökande ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft17">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft17">2.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft19">Mottagandet av ensamkommande barn...................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft17">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft17">2.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft18">Hälso- och sjukvård .................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft17">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft17">2.3.4</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft18">Skola och utbildning ................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft17">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft19">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td8"><P class="p28 ft18">Barnperspektivet i mottagandet ..............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p24 ft17">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p24 ft19">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p28 ft18">Bestämmelser om uppehållstillstånd.......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft17">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft17">2.5.1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft19">Ansökan om uppehållstillstånd ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft17">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p28 ft17">2.5.2</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p27 ft18">Beslutande myndighet..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p24 ft17">51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p21 ft24">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p24 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p29 ft14">2.6 Uppehållstillstånd</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p24 ft3">................................................................... 52</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft14"><SPAN class="ft25">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft26">Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p27 ft3">övriga skyddsbehövande..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft14">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">2.6.2</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p27 ft25">Uppehållstillstånd på grund av anknytning ............</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft14">54</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft14"><SPAN class="ft25">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft26">Uppehållstillstånd på grund av arbete eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p27 ft3">studier.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft14">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">2.6.4</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p27 ft25">Uppehållstillstånd för besök ...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft14">56</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">2.6.5</SPAN><SPAN class="ft26">Uppehållstillstånd på grund av synnerligen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p21 ft3">ömmande omständigheter .......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft14">56</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">2.6.6</SPAN><SPAN class="ft26">Permanent eller tidsbegränsat</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p21 ft3">uppehållstillstånd .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p24 ft14">57</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">2.6.7</SPAN><SPAN class="ft26">Tillfällig lag om begränsningar av rätten till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p21 ft27">uppehållstillstånd .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p24 ft14">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td14"><P class="p21 ft28">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td15"><P class="p28 ft29">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p28 ft28">2015</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p22 ft30">........................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td1"><P class="p24 ft28">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft31">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">Asylsökande under <NOBR>2000-talet ...............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.1.1</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Ett ökat antal asylsökande mellan 2010 och</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p24 ft32">..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">2014</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.1.2 ....................................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Flest har kommit på hösten</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.1.3 .................................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">En tredjedel brukar vara barn</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.1.4 ..............................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Allt fler ensamkommande barn</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.1.5 ..............................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Fler män än kvinnor söker asyl</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft31">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">Asylsökande ...................................................................2015</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.1 ..................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Asylsökande under olika delar av 2015</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.2 .........................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Ensamkommande barn under året</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.3 ..............................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Fler män än kvinnor sökte asyl</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.4 ....</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Många barn och många ensamkommande 2015</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.5 ......................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Ursprungsländer</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.6 ....................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Resväg till Sverige</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.7 ...................</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Flest asylansökningar i storstadslänen</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p21 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p21 ft31">3.2.8 .....</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p21 ft31">Antalet inskrivna hos Migrationsverket ökade</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft32">74</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft31"><SPAN class="ft32">3.2.9</SPAN><SPAN class="ft33">Ankomstkommuner för ensamkommande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p21 ft31">barn ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p24 ft32">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><P class="p34 ft32">3.2.10</P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p21 ft31">Inskrivna i olika kommuner ...................................</P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p24 ft32">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><P class="p34 ft32">3.2.11</P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p21 ft31">Anvisningar av barn ................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p24 ft32">78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft31"><SPAN class="ft32">3.2.12</SPAN><SPAN class="ft33">Stor osäkerhet om personer som inte sökte</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p21 ft31">asyl ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td5"><P class="p24 ft32">80</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft34">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft25">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td19"><P class="p24 ft25">Sammanfattande bild ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p24 ft14">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p21 ft28">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td19"><P class="p28 ft29">Myndigheternas beredskap och hantering.....................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p22 ft28">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft25">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><P class="p24 ft25">Regeringen och Regeringskansliet .........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft14">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p28 ft14">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p24 ft25">Regeringens ansvar och befogenheter ....................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p24 ft14">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p28 ft14">4.1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p24 ft25">Regeringens beredskap före hösten 2015 ................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p24 ft14">86</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft25">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft26">Hanteringen inom Regeringskansliet hösten</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td13"><P class="p24 ft3">2015 ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p24 ft14">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft25">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft26">Regeringens styrning genom beslut hösten</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr6 td23"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p24 ft3">2015 ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p24 ft14">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td26"><P class="p36 ft25">4.2 Migrationsverket ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft25">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><P class="p24 ft14">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p36 ft14">Migrationsverkets ansvar ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p24 ft25">113</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft25">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft35">Regeringens styrning och Migrationsverkets</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft25">verksamhetsutveckling ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p28 ft14">4.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft25">Migrationsverkets beredskap ................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p28 ft14">4.2.4</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft14">Migrationsverkets hantering hösten 2015............</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft25">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p22 ft36">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ......</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft14">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p28 ft14">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft3">MSB:s ansvar ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td20"><P class="p28 ft14">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p22 ft3">MSB:s beredskap ....................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p28 ft14">4.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft25">MSB:s hantering hösten 2015 ................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft25">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p22 ft25">Polismyndigheten ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft14">178</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft25">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft26">Polismyndighetens ansvar som gäller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td6"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td30"><P class="p27 ft25">mottagande av människor på flykt ........................</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Polismyndighetens beredskap ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.4.3</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft25">Polismyndighetens hantering hösten 2015 ...........</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p24 ft25">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><P class="p28 ft3">Andra statliga myndigheter...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p24 ft14">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Socialstyrelsen ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft25">Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ............</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Folkhälsomyndigheten ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.5.4</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Statens institutionsstyrelse (SiS) ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.5.5</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Statens skolverk......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.5.6</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Statens skolinspektion ...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft25">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p28 ft3">Särskilt om länsstyrelserna ....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft14">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.6.1</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Länsstyrelsernas ansvar ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.6.2</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">Länsstyrelsernas beredskap....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p28 ft14">4.6.3</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p27 ft25">Länsstyrelsernas hantering hösten 2015................</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p24 ft14">219</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<P class="p37 ft24">Innehåll SOU 2017:12</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p24 ft25">4.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><P class="p28 ft3">Landsting...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.7.1</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft14">Landstingens ansvar vid mottagandet av</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft3">människor på flykt ................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.7.2</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft3">Landstingens beredskap........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td6"><P class="p28 ft14">4.7.3</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p27 ft25">Landstingens hantering hösten 2015 ...................</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft25">4.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p28 ft3">Kommuner ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft14">235</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft14"><SPAN class="ft25">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft26">Kommunernas ansvar för mottagandet av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr15 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td6"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td32"><P class="p27 ft3">människor på flykt.................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p24 ft14">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.8.2</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p27 ft3">Kommunernas beredskap ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">4.8.3</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p27 ft25">Kommunernas hantering hösten 2015 ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><P class="p21 ft28">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p28 ft29">Sveriges Kommuner och Landsting .............................</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p24 ft28">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p21 ft25">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3">SKL är en medlemsorganisation ...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p21 ft25">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3">SKL under hösten 2015.........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft25">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p28 ft25">SKL:s arbete med anledning av situationen..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p24 ft14">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td14"><P class="p21 ft28">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><P class="p28 ft28">Civilsamhället..........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p24 ft28">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p21 ft25">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3">Om civilsamhället.................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft25">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p28 ft25">Civilsamhällets insatser hösten 2015...................................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p24 ft14">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p21 ft25">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3">Sammanfattande bild ............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><P class="p21 ft28">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p28 ft28">Särskilda händelser..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p24 ft28">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p21 ft25">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft25">Av särskild betydelse för den fortsatta utvecklingen .........</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p21 ft25">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3">Händelser som påverkade utvecklingen ...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">7.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p27 ft3">Konflikter 2015......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p27 ft3">Nya vägar in i och genom Europa .........................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">7.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p27 ft3">Tysklands asylpolitik .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft25">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p28 ft25">Åtgärder som påverkade utvecklingen .................................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p24 ft14">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">7.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p27 ft25">Migrationsverkets prognos i juli 2015...................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">7.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p27 ft25">Statsministrarnas tal om en generös asylpolitik....</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">294</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft14"><SPAN class="ft25">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft26">Regeringens uppdrag till MSB om nationell</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p21 ft3">samordning ............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">295</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft14"><SPAN class="ft25">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft26">Den migrationspolitiska överenskommelsen</SPAN></P>
<P class="p40 ft14">den 23 oktober 2015 om en stramare asylpolitik.. 296</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p21 ft38">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft14"><SPAN class="ft25">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft26">Uppdrag om boende i tält och akut brist på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td37"><P class="p21 ft3">boende ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p24 ft14">296</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft25">7.3.6</SPAN><SPAN class="ft26">Gränskontroller och </SPAN><NOBR>ID-kontroller</NOBR> på fartyg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">den 12 november 2015 ...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td11"><P class="p31 ft25">7.3.7</P></TD>
<TD class="tr15 td30"><P class="p27 ft25">Malmömässan från den 15 november 2015 ...........</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">300</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft25">7.3.8</SPAN><SPAN class="ft26">Regeringens åtgärder för ”andrum” den</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p24 ft25">24 november 2015 ..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">7.3.9</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p27 ft14"><NOBR>ID-kontroller</NOBR> för att minska antalet</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p24 ft3">asylsökande.............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p21 ft28">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td39"><P class="p28 ft29">Utgångspunkter för vår analys....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p22 ft28">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft25">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td39"><P class="p24 ft25">Händelseförloppet i Sverige påverkades av omvärlden ........</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p21 ft25">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td39"><P class="p24 ft25">Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden ........</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p24 ft14">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td1"><P class="p21 ft25">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td39"><P class="p24 ft25">Mottagandet av människor på flykt ska vara rättssäkert ......</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p24 ft14">309</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft25">8.4</SPAN><SPAN class="ft39">Uppdelningen av migrationsmottagandet mellan staten</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><P class="p28 ft3">och kommunen......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft25">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td39"><P class="p28 ft3">En fungerande ledning i fokus ..............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p24 ft14">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p21 ft28">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td39"><P class="p28 ft28">Analys och lärdomar .................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p22 ft28">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p21 ft25">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td39"><P class="p28 ft3">Inledning................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p24 ft14">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p28 ft14">9.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p27 ft3">Olika bilder av hösten 2015 ...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p24 ft14">315</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft25">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft26">Att ta emot människor på flykt i en komplex</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p22 ft25">förvaltning ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">316</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p22 ft25">9.2 Beredskapen inför mottagandet av människor på flykt .......</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft14">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p31 ft14">9.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p22 ft36">Migration hör till samhällets vardag ......................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">319</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft25">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft26">Det stora antalet människor på flykt 2015</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft3">överraskade.............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">9.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft25">Tidigare erfarenhet underlättade............................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">9.2.4</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft25">Arbetet med att identifiera risker kan utvecklas ...</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">330</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft25">9.2.5</SPAN><SPAN class="ft26">Höstens erfarenheter har gett insikter som kan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p22 ft25">stärka den framtida beredskapen ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p22 ft14">9.3 Att styra riket i kontexten migrationsmottagande...............</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft14">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p31 ft14">9.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p22 ft25">Regeringens ansvar.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p31 ft14">9.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p22 ft25">Regeringen fattade många beslut ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td40"><P class="p31 ft14">9.3.3</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p22 ft25">Regeringens underlag för besluten ........................</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p24 ft14">342</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft41"><SPAN class="ft25">9.3.4</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringens beslut både förbättrade och försämrade möjligheterna för asylsökande som</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr14 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p27 ft3">anlände hösten 2015...............................................</P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p24 ft14">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">9.3.5</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft25">Mer samordning hade behövts ..............................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td11"><P class="p31 ft25">9.3.6</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p27 ft25">Situationen krävde fler beslut av regeringen .........</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">346</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">9.3.7</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft25">Regeringens styrning av Migrationsverket ...........</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p31 ft25">9.3.8</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p27 ft36">Särskilt om gränskontroller och <NOBR>ID-kontroller ....</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft14">352</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft25">9.4</SPAN><SPAN class="ft42">Tydlig ansvarsfördelning är en förutsättning för ett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td43"><P class="p21 ft3">rättssäkert mottagande..........................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">360</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft14">9.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft25">Oklarheter om ansvarsfördelning .........................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">361</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft14">9.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft3">Organisationer bidrog ...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">376</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p21 ft14">9.4.3</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p27 ft25">Tydligt ansvar är viktigt.........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p24 ft14">378</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft25">9.5</SPAN><SPAN class="ft42">Kunskap är en förutsättning för ett rättssäkert</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p21 ft3">mottagande............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">380</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">9.5.1</SPAN><SPAN class="ft26">Människor på flykt bör snabbt få kunskap om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p21 ft3">hur mottagandet går till .........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">380</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">9.5.2</SPAN><SPAN class="ft26">Brist på kunskap och information begränsade</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p21 ft3">friheten...................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">389</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">9.5.3</SPAN><SPAN class="ft26">Mottagandet av människor på flykt ska ske</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p22 ft25">utifrån kunskap ......................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p31 ft14">9.5.4</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft36">Ansvar för att det finns kunskap...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p22 ft14">9.6 Från information till samordning och ledning.....................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft14">398</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p31 ft14">9.6.1</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p22 ft14">Metoder för att ta fram och dela information.......</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p24 ft14">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p31 ft14">9.6.2</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft14">Områden där information inte löste problemen ..</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">418</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">9.6.3</SPAN><SPAN class="ft26">Information bör användas för samordning och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft3">ledning....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">426</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">9.6.4</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft25">Samverkan blev tydligare och bättre .....................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">429</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft25">9.6.5</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft25">Mer samordning och ledning behövdes ................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft14">430</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft14"><SPAN class="ft25">9.6.6</SPAN><SPAN class="ft26">Erfarenheterna hösten 2015 visar behovet av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p45 ft25">ledning och gemensam inriktning</P></TD>
<TD class="tr15 td2"><P class="p24 ft43">......................... 432</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td45"><P class="p46 ft28">10 Slutord ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p24 ft28">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td45"><P class="p46 ft28">Referenser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p24 ft28">441</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p24 ft24">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p21 ft14">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><P class="p21 ft14">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p21 ft25">Kommittédirektiv 2016:47 ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p47 ft14">453</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p21 ft14">Bilaga 2 Underlag inför möte med kommuner och</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td47"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p21 ft3">landsting ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p47 ft14">459</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p21 ft36">Bilaga 3 Myndigheter och organisationer..................................</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p47 ft14">463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p21 ft14">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p21 ft14">Barnombudsmannen: Barnspecifika utmaningar i</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p21 ft25">samhällets hantering av människor på flykt ................</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p47 ft14">467</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p21 ft14">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p21 ft14">Statskontoret: Länsstyrelsernas hantering av</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td47"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p21 ft25">situationen med människor på flykt 2015 ...................</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p47 ft14">519</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr6 td49"><P class="p21 ft17">bet.</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p21 ft17">betänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">BO</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Barnombudsmannen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">dir.</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">direktiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">dnr</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">diarienummer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p21 ft17">Ds</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p21 ft17">Departementsserien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">EU</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Europeiska unionen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">IVO</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Inspektionen för vård och omsorg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">LMA</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft19">Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p21 ft17">LOU</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p21 ft17">Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">MSB</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">MUCF</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p21 ft17">prop.</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p21 ft17">proposition</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">RF</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Regeringsformen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">Skr.</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Regeringens skrivelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">SiS</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Statens institutionsstyrelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p21 ft17">SKL</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p21 ft17">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">SoL</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Socialtjänstlagen (2001:453)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">SOU</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Statens offentliga utredningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft17">UD</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft17">Utrikesdepartementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p21 ft17">UtlL</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p21 ft17">Utlänningslagen (2005:716)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p21 ft17">UtlF</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p21 ft17">Utlänningsförordningen (2006:97)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p0 ft44">Sammanfattning</P>
<P class="p48 ft28">Vårt uppdrag</P>
<P class="p49 ft45">Hösten 2015 kom ett mycket stort antal människor på flykt till Sverige. Vårt uppdrag har varit att göra en kartläggning av händelse- förloppet under hösten 2015 och att utifrån det analysera reger- ingens, de statliga myndigheternas, kommunernas och landstingens ansvar och beredskap inför situationen samt deras och civil- samhällets hantering av situationen. Utifrån vår kartläggning och vår analys ska vi redogöra för vilka lärdomar som kan dras för att stärka förmågan hos berörda myndigheter och civilsamhället att hantera en eventuell liknande situation. Det har inte ingått i vårt uppdrag att lämna förslag till åtgärder.</P>
<P class="p50 ft28">Våra utgångspunkter</P>
<P class="p51 ft41">Vi har inte kunnat kartlägga och analysera allt det arbete som gjordes under hösten 2015 utan vi har valt att inrikta oss på myndigheternas och civilsamhällets mottagande av människorna som kom. Det betyder att vi inte har gått in på frågor om upphandling, plan- och byggregler, brandskydd eller tillsyns- och tillståndsfrågor.</P>
<P class="p12 ft41">Grundsatserna om att all maktutövning måste ha stöd i lag, legalitetsprincipen, och om allas likhet inför lagen, gäller all myndig- hetsutövning och de är grundläggande i mottagandet av människor på flykt. Det gäller även om mottagandet under hösten 2015 behövde ske i en mycket stor omfattning. En viktig utgångspunkt i vårt arbete har varit de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och de rättssäkerhetskrav som ställs på myndighets- utövningen vid mottagandet av människor på flykt. Mänskliga</P>
<P class="p52 ft37">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">rättigheter och rättssäkerhet gäller varje individ som tas emot och även i en ansträngd situation.</P>
<P class="p54 ft45">Människor på flykt som kommer till Sverige möter en komplex förvaltning där ansvaret för mottagandet är fördelat mellan staten, kommunerna och landstingen. Under hösten 2015 möttes de som kom av engagerade och lojala tjänstemän som utförde sitt arbete med sikte på att hitta den bästa lösningen i en ansträngd situation. Vår analys utgår från det och inriktas på hur händelseförloppet hanterades utifrån uppdelningen av ansvaret mellan staten och kommunerna och den utgår från regeringens och kommunernas befogenheter enligt regeringsformen. Vi har sett vårt uppdrag som att vi ska analysera hur mottagandet av människor på flykt organi- serades under hösten 2015 av dem som var ansvariga för ledningen av verksamheten. En grundläggande förutsättning för att kunna möta ett oväntat förlopp är att det finns en god beredskap. En fungerande ledning förutsätter att information samlas in som underlag för beslut, en beslutsfunktion som fattar beslut om inriktningen för hanteringen och en organisation där besluten kan genomföras.</P>
<P class="p55 ft28">Händelseförloppet</P>
<P class="p56 ft41">År 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige, varav 70 000 barn. 114 000 av dem som sökte asyl under 2015 gjorde det under perio- den <NOBR>september–december.</NOBR> 35 000 barn utan vårdnadshavare ansökte om asyl 2015, varav 26 000 under årets sista fyra månader.</P>
<P class="p57 ft13">Den 7 september 2015 började ett stort antal människor ankom- ma till Malmö central. Dagen därpå började ett stort antal människor komma till tågcentralerna i Göteborg och Stockholm. Ökningen fortsatte under hösten fram till och med vecka 46 (mitten av november), då antalet snabbt sjönk.</P>
<P class="p57 ft13">Utöver de asylsökande kom ett antal människor som valde att inte söka asyl, särskilt under början av hösten 2015. De valde antingen att stanna i landet utan att legalisera sin vistelse eller att resa vidare till något annat land. Vi vet fortfarande inte hur många som valde något av dessa alternativ.</P>
<P class="p58 ft14">Flest asylansökningar lämnades in i Skåne län (54 000 ansök- ningar), följt av Stockholms län (46 000 ansökningar) och Västra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td51"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td52"><P class="p21 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">Götalands län (34 000 ansökningar). Migrationsmottagandet blev ojämnt fördelat över landet och mellan landets kommuner.</P>
<P class="p60 ft46">Av dem som sökte asyl under hösten 2015 hade 50 595 personer ännu inte fått beslut i asylfrågan i januari 2017. Av dem var 16 627 ensamkommande barn. Av dem som väntade på beslut hade 40 492 personer ännu inte fått påbörja sin asylutredning i januari 2017. Av dem var 14 933 ensamkommande barn.</P>
<P class="p61 ft28">Myndigheternas beredskap och hantering</P>
<P class="p62 ft13">Hösten 2015 innebar en stor utmaning för delar av den svenska förvaltningen. Det finns olika bilder av hur stor påfrestningen blev. Vi har valt att redogöra för myndigheternas beredskap och hantering utifrån deras egna beskrivningar. Den sammantagna bild som tonar fram är både tydlig och varierad. Att ta emot så många människor på flykt under kort tid blev en stor påfrestning. Mottagandet skulle genomföras av en förvaltning som redan innan hade ett ansträngt läge. Bilden av hur den egna myndigheten eller organisationen klarade utmaningen varierar. Man har också olika uppfattning om den egna myndighetens och andra myndigheters förmåga till sam- arbete och samverkan.</P>
<P class="p63 ft13">Det är fullt rimligt att bilden av myndigheternas hantering av händelseförloppet ser olika ut. Beskrivningarna sker i efterhand. Myndigheterna hade olika uppgifter och olika geografiska ansvars- områden. Situationen utvecklade sig i olika takt och på olika sätt i olika delar av Sverige.</P>
<P class="p14 ft13">De människor på flykt som kom till Sverige under hösten 2015 mötte en samlad reglering av hur mottagandet ska se ut men också en komplex förvaltning som genomförde mottagandet på ett sätt som skilde sig åt mellan myndigheter och mellan olika delar av Sverige.</P>
<P class="p64 ft28">Myndigheternas beredskap</P>
<P class="p65 ft13">Det stora antalet människor på flykt som sökte sig till Sverige överraskade alla. Varken Regeringskansliet, Migrationsverket eller någon annan myndighet förutsåg den utveckling som skulle komma att ske under hösten 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft41">Migrationsverkets juliprognos 2015 räknade med ett betydligt färre antal asylsökande än tidigare men också att antalet ensamkom- mande barn skulle öka jämfört med tidigare prognoser. Migrations- verket rapporterade fortlöpande till Regeringskansliet och redan under sensommaren fanns det indikationer på att juliprognosen inte stämde. Informationen fördes inte vidare inom Regeringskansliet eller till myndigheter som arbetar med migrationsmottagande. Det är inte orimligt att anta att beredskapen i Regeringskansliet och i andra myndigheter hade varit högre i början av hösten om kun- skapen om att juliprognosen hade blivit inaktuell hade spritts.</P>
<P class="p57 ft13">Inför hösten 2015 hade de myndigheter som arbetar med migrationsmottagande olika beredskap i form av planering och resurser. Migrationsverket hade redan innan 2015 ett ansträngt läge, handläggningstiderna i asylprövningen ökade och tillgången på boenden för asylsökande var osäker. Landstingen och kommunerna hade också ett ansträngt läge.</P>
<P class="p67 ft13">De myndigheter som var vana att arbeta händelsestyrt, de myndigheter som hade tidigare erfarenheter av migrationsmot- tagande och de myndigheter som redan hade en fungerande struktur för samarbete med andra hade en större beredskap.</P>
<P class="p68 ft28">Myndigheternas hantering</P>
<P class="p69 ft13">Regeringskansliet använde sin struktur för krisledning och den fungerade väl efter den första månaden. Det innebar att regeringen fick den information och de underlag som behövdes för att kunna fatta beslut.</P>
<P class="p70 ft41">Regeringen fattade ett stort antal beslut under hösten 2015. Många av besluten syftade till att förbättra mottagandet av asyl- sökande och till att underlätta anskaffning av boenden. Senare under hösten och efter den migrationspolitiska överenskommelsen fattade regeringen beslut som syftade till att minska antalet asylsökande. Den 12 november 2015 återinfördes gränskontroller vid inre gräns och den 17 november fattade regeringen beslut om vissa <NOBR>ID-kon-</NOBR> troller att gälla från den 21 november 2015. Den 24 november 2015 meddelade regeringen att det behövdes ett ”andrum” och att den svenska lagstiftningen om rätten till asyl tillfälligt behövde anpassas till minimikrav enligt internationell rätt så att rätten till uppehålls-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td51"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td52"><P class="p21 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">tillstånd blev tidsbegränsad och att rätten till familjeåterföreningen minskade. Flera lagstiftningsprocesser påbörjades som gällde bland annat rätten till uppehållstillstånd och ytterligare förutsättningar för att genomföra <NOBR>ID-kontroller.</NOBR></P>
<P class="p72 ft41">Migrationsverket fick en mycket ansträngd situation under hösten 2015. Myndigheten prioriterade anskaffning av boenden och lyckades också med sitt uppdrag att ordna tak över huvudet åt alla som kom förutom en enda natt. Migrationsverket förenklade sin hantering vid registrering av asylsökande men myndigheten blev ändå efter med registreringen. Det gjorde att asylsökande fick vänta länge på att få sin ansökan registrerad. Antalet människor som väntade var mycket stort. Vuxna och familjer fick t.ex. vänta i Mäss- hallarna i Malmö där förhållandena var mycket oordnade. Ensam- kommande barn fick stanna i provisoriska boenden i ankomst- kommunerna och vänta på att få registrera sig. Väntan på registrering innebar att asylprocessen fördröjdes för både vuxna, barn i familj och ensamkommande barn. Migrationsverkets besked om ersättningar till kommuner dröjde eller var oklara vilket medförde osäkerhet hos kommunerna om vilka ersättningar som skulle betalas ut.</P>
<P class="p73 ft41">MSB:s roll var samordnande. Myndigheten hade en redan funge- rande struktur för att ta fram lägesbilder och ordna samverkanskon- ferenser. MSB försåg regeringen fortlöpande med lägesbilder som gav en samlad bild av hur myndigheten bedömde att målen för vår säkerhet påverkades på olika sätt. MSB anordnade ett mycket stort antal samverkanskonferenser där statliga myndigheter och civilsam- hället samlades. Resultatet av det arbetet fördes vidare genom infor- mation bland annat på krishantering.nu.</P>
<P class="p72 ft47">Polismyndigheten beslutade tidigt under hösten 2015 att arbeta inom ramen för ett beslut om en särskild händelse, Alma. Polisen arbetade på centralstationer och färjeterminaler, med inre utlän- ningskontroller, med brott och ordningsstörningar i anslutning till eller i asylboenden och senare under hösten med gränskontroller.</P>
<P class="p73 ft13">Ett stort antal andra statliga myndigheter som Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Folkhälsomyndigheten, Skolver- ket, Skolinspektionen, Statens institutionsstyrelse och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hanterade olika delar av migra- tionsmottagandet bland annat genom att genomföra olika regerings- uppdrag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft41">Länsstyrelserna har det statliga geografiska områdesansvaret. Länsstyrelserna gjorde olika när de hanterade det stora antalet människor på flykt. Vissa länsstyrelser använde sina krishanterings- strukturer medan andra länsstyrelser arbetade i ordinarie strukturer. Det kan ha berott på att läget i de olika länen såg olika ut. Läns- styrelserna deltog i MSB:s samverkanskonferenser och hade egna länsvisa samverkanskonferenser med statliga myndigheter, kom- muner och landsting.</P>
<P class="p70 ft47">Kommuner och landsting stod för en stor del av mottagandet av de människor på flykt som kom hösten 2015. Särskilt det fåtal kommuner som var ankomstkommuner för ensamkommande barn var mycket ansträngda eftersom det dröjde innan Migrationsverket anvisade en kommun där barnet skulle vistas under asylprövningen. Anvisningskommunerna hade svårt att hinna ordna boenden till de barn som kom och barnen fick flytta mellan kommuner allt eftersom boendefrågan löste sig. Det rådde stor brist på lämpliga personer som kunde förordnas som god man. När Migrationsverket öppnade asylboende i en kommun påverkades både kommunen och lands- tingen som med kort varsel skulle stå för skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård.</P>
<P class="p74 ft28">Civilsamhället och SKL</P>
<P class="p56 ft41">Både civilsamhället och SKL stod för viktiga insatser under hösten 2015. Frivilligorganisationer och volontärer mötte upp på central- stationer och färjeterminaler innan myndigheterna hade hunnit med att organisera sig på dessa platser. Efter några dagars oordning organiserades sammarbetet mellan frivilligorganisationerna och volontärerna och samarbetet med myndigheterna fungerade bra. Frivilligorganisationerna bistod också på flera andra sätt t.ex. genom att ordna boende och sysselsättning.</P>
<P class="p70 ft45">SKL hade en samordnande roll både mellan olika kommuner och landsting och gentemot regeringen och lyfte frågor som behövde hanteras utifrån kommunernas och landstingens perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td51"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td52"><P class="p21 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Vår analys</P>
<P class="p62 ft13">Ansvaret för olika delar av migrationsmottagandet är fördelat mellan många olika myndigheter på statlig och kommunal nivå. Det gör att det finns många beroenden mellan myndigheter och att en myndig- hets arbete påverkar förutsättningarna för en annan. Det ställer stora krav när de olika verksamheterna måste skalas upp mycket snabbt. Samverkan, samordning och ett ledarskap mot en gemensam in- riktning blir helt nödvändigt.</P>
<P class="p64 ft28">Regeringens och myndigheternas beredskap</P>
<P class="p49 ft47">Migration hör till det globala samhällets vardag och en hastigt ökande migrationsström är i sig inte något hot även om situationen blir mycket ansträngd. Varken regeringen, Regeringskansliet, statliga eller kommunala myndigheter hade beredskap för att så många människor på flykt skulle välja att komma till Sverige. Det fanns tidiga signaler men ännu i början av september när ett stort antal människor redan hade kommit till Sverige så utgick regeringen och hela förvaltningen från att utvecklingen av antalet asylsökande skulle ligga i nivå med Migrationsverkets juliprognos.</P>
<P class="p76 ft47">Det finns en bra ordning för att ta in information och analysera den i Regeringskansliet men Regeringskansliet insåg ändå inte tidi- gare än någon annan att antalet människor på flykt skulle öka betydligt. Det finns en erfarenhet från tidigare extraordinära händel- ser som innebär att det är viktigt att agera på tidig information även om den är osäker. Om den tidiga information som fanns hade upp- märksammats och använts även om den inte på något sätt var full- ständig eller analyserad hade det kunnat öka beredskapen inför den kommande händelseutvecklingen.</P>
<P class="p11 ft13">Myndigheternas arbete med att identifiera risker kan utvecklas men det måste också finnas en beredskap för att ta in annan och kanske ännu osäker information och använda den.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Regeringens styrning</P>
<P class="p78 ft13">Regeringen styr riket. Det innebär att regeringen under hösten 2015 utifrån en helhetssyn skulle samordna och leda migrationsmottagan- det mot en gemensam inriktning. Regeringen fattade ett stort antal beslut under hösten 2015 för att förbättra möjligheterna att ta emot det stora antalet asylsökande.</P>
<P class="p57 ft13">På några områden hade det behövts en tydligare styrning från regeringens sida. Samarbetet mellan MSB och länsstyrelserna hade kunnat bli mer effektivt om regeringen tydligare hade klargjort förutsättningarna både för MSB:s uppdrag och länsstyrelsernas uppdrag.</P>
<P class="p58 ft41">Migrationsverket var hårt ansträngt och när myndighetens verksamhet inte fungerade i olika delar uppstod problem för andra myndigheter samtidigt som enskilda asylsökandes rättssäkerhet äventyrades. I efterhand finns det anledning att reflektera om reger- ingens styrning av Migrationsverket hade behövt vara tydligare.</P>
<P class="p57 ft13">En annan lärdom är att det kan behövas en bättre analys av regeringens underlag för beslut om förlängda inre gränskontroller och förordningarna om <NOBR>ID-kontroller.</NOBR></P>
<P class="p57 ft13">Lärdomen blir också att ansvarsfrågorna behöver förtydligas och kompetensen förbättras på olika områden för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden och kraven på rätts- säkerhet. Det finns flera områden men här lyfter vi fram mottagande av barn och myndigheternas arbete med att förebygga att barn för- svinner och samarbetet mellan myndigheter när barn försvinner. Det är också viktigt att klargöra ansvarsfrågor och hur det offentliga åtagandet ser ut gentemot dem som vistas i vårt land utan att söka asyl.</P>
<P class="p74 ft28">Kunskap är en förutsättning för ett rättssäkert mottagande</P>
<P class="p69 ft13">Med bättre kunskaper hade mottagandet av de människor som kom till Sverige under hösten 2015 kunnat bli mer rättssäkert och effektivt. Den som söker asyl måste tidigt få kunskaper om den egna asylprocessen.</P>
<P class="p70 ft47">Under hösten 2015 fick de som anlände till centralstationer och färjeterminaler till en början information av varierande kvalitet. En förklaring till det var att myndigheter inte fanns på plats för att ge</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td51"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td52"><P class="p21 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">information. Frivilligorganisationer och volontärer gav information men den blev inte alltid rätt.</P>
<P class="p79 ft13">Det är viktigt för enskildas rättsäkerhet att information som ges är riktig och ger kunskap om asylprocessen. Vi kan också se att brist på information och kunskap gjorde att asylsökande som färdades med bussar från Malmö eller som väntade på registrering i Malmömässan kunde uppleva sin frihet begränsad.</P>
<P class="p11 ft13">Hos Migrationsverket fick asylsökande mindre information än tidigare, det gällde både vuxna, barn i familj och kanske framför allt ensamkommande barn som inte heller alltid fick en tillräckligt kvalificerad god man i tid.</P>
<P class="p11 ft13">En lärdom är att det är ett grundläggande rättssäkerhetskrav att asylsökande får rätt kunskap.</P>
<P class="p12 ft41">Den som söker asyl måste också bemötas med kunskap från myndigheternas sida. Vi har kunnat konstatera att det fanns och fortfarande finns ett behov av mer kunskap både i myndigheter och i civilsamhället om den reglering som styr migrationsmottagandet. Regeringen tog flera initiativ för att förbättra kunskapsspridningen men kunskapen nådde inte ända fram.</P>
<P class="p13 ft13">En lärdom blir att det är viktigt i en ansträngd situation att det finns tydliga strukturer för var man hittar rätt information och kunskap.</P>
<P class="p80 ft28">Från information till samordning och ledning</P>
<P class="p51 ft45">Vi bedömer att MSB:s arbete med att ta fram lägesbilder och anordna samverkanskonferenser var nödvändigt för att åstadkomma en mer samlad bild hos både regeringen och myndigheter. Samtidigt var detta arbete inte tillräckligt. Rätt tillgång till information på alla nivåer och i hela landet är en grundläggande förutsättning för att det offentliga åtagandet som gäller mottagande av människor på flykt ska kunna genomföras. Erfarenheterna från hösten 2015 visar att staten hade mer information än kommunerna och att det behöver finnas bättre strukturer för förmedling av information mellan alla myndigheter i migrationsmottagandet.</P>
<P class="p81 ft41">Med rätt information växte samverkan och samordning fram på många områden och det är strukturer som kan användas i framtiden. Det finns en stor kunskap om mottagandet av människor på flykt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">och kunskapen används bäst när kommunerna och statliga myndig- heter samordnar sina verksamheter. Där finns ett lärande att ta tillvara för framtiden.</P>
<P class="p57 ft13">Det finns också ett antal områden där den mycket ansträngda situationen under hösten 2015 gjorde det tydligt att ansvaret för mottagandet av människor på flykt måste förbättras för att det ska leva upp till våra internationella åtaganden och kraven på rätts- säkerhet och effektivitet.</P>
<P class="p70 ft13">När det brister i samverkan och samordning myndigheter emellan behövs det en tydlig ledning och inriktning från regeringens sida. Vi har lyft fram olika områden som vi har identifierat skulle behöva en mer tydlig styrning från regeringens sida för att förbättra rättssäker- heten för enskilda och också effektiviteten i myndigheternas genom- förande av migrationsmottagandet. Dit hör också ett bättre sam- arbete med civilsamhället och frivilliga för att använda de resurser som finns.</P>
<P class="p74 ft28">Det finns kunskaper att ta tillvara</P>
<P class="p69 ft13">De erfarenheter som nu finns om migrationsmottagande innebär att det finns bättre kunskaper och bättre förutsättningar för ett bra mottagande när antalet människor på flykt som väljer att komma till Sverige ökar.</P>
<P class="p70 ft41">Det är tydligt att myndigheterna arbetar enligt ansvarsprincipen. Det är lika tydligt att den kräver ett handlingsinriktat förhållnings- sätt. Ett tidigt agerande skapar bättre beredskap och bättre förutsätt- ningar för att hantera en situation som man inte vet hur den kommer att utvecklas. Hösten 2015 innebar att regeringen och myndig- heterna fick erfarenheter av att på ett strukturerat sätt samla infor- mation, analysera och genomföra åtgärder. Det innebär att det finns en större erfarenhet inför oväntade händelser i framtiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p0 ft44">Summary</P>
<P class="p48 ft28">Our remit</P>
<P class="p82 ft41">In autumn 2015, a very large number of refugees arrived in Sweden. Our remit was to map out the course of events during autumn</P>
<P class="p83 ft47">2015 and, based on this, analyse the Government’s, the central government agencies’, the municipalities’ and the county councils’ responsibility and contingency planning for the situation and how they and civil society dealt with the situation. On the basis of our survey and analysis, we were to describe what lessons can be learned to strengthen the capacity of relevant government agencies and civil society to deal with any similar situations in future. Our remit did not include proposing measures.</P>
<P class="p64 ft28">Our starting points</P>
<P class="p84 ft13">We have not been able to map out and analyse all of the work done in autumn 2015; instead, we have chosen to focus on the reception of the people who came by the government agencies and civil society. This means that we have not looked into issues concerning procurement, planning and building regulations, fire protection or supervision and permits.</P>
<P class="p12 ft41">The principle that all exercise of power must be in accordance with the law, the principle of legality and the principle of the equality of all people before the law apply to the exercise of all public authority, and they are fundamental to the reception of refugees. This applies even though the reception of refugees in autumn 2015 had to be carried out on a very large scale. One important starting point for our work was the standards required of the reception system in terms of Sweden’s international commitments on human rights and the rights of the child, as well as the requirements of due</P>
<P class="p85 ft37">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Summary</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">process that must be observed in the exercise of public authority when receiving refugees. Human rights and due process apply for every individual who is received, even in a <NOBR>high-pressure</NOBR> situation.</P>
<P class="p70 ft41">Refugees who come to Sweden are faced with a complex administration system where the responsibility for reception is divided between central government, the municipalities and the county councils. During autumn 2015, the people who arrived here were met by committed and conscientious officials who carried out their work with a view to finding the best solution in a <NOBR>high-pressure</NOBR> situation. Our analysis is based on this, and focuses on how events were dealt with on the basis of the division of responsibility between central government and the municipalities; it is also based on the</P>
<P class="p87 ft41">Government’s and the municipalities’ powers under the Instrument of Government. We considered our remit to be to analyse how the reception of refugees was organised during autumn 2015 by those who were responsible for the management of these activities. One fundamental prerequisite for being able to deal with unexpected events is good contingency planning. Efficient management requires the gathering of information as material for <NOBR>decision-making,</NOBR> a <NOBR>decision-making</NOBR> function that takes decisions on the direction of procedures, and a structure in which decisions can be implemented.</P>
<P class="p74 ft28">The course of events</P>
<P class="p69 ft13">In 2015, a total of 163 000 asylum seekers came to Sweden, of whom 114 000 arrived during the period <NOBR>September–December.</NOBR> 70 000 were children. In the same year, 35 000 children unaccompanied by a custodial parent sought asylum, of whom 26 000 arrived during the last four months of the year.</P>
<P class="p70 ft41">On 7 september, a large number of people started arriving at Malmö central station. The next day, large numbers of people started arriving at the central stations in Gothenburg and Stockholm. The numbers continued to grow over the following months until the middle of November, when the numbers quickly dropped.</P>
<P class="p70 ft46">In addition to the asylum seekers, a number of people came who chose not to seek asylum, particularly during the early part of autumn 2015. They chose either to remain in the country without</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td53"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p21 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">legalising their stay or to continue to another country. We still do not know how many people chose one of these alternatives.</P>
<P class="p88 ft13">The majority of asylum applications were submitted in Skåne County (54 000 applications), followed by Stockholm County (46 000 applications) and Västra Götaland County (34 000 appli- cations). The reception of refugees was unevenly distributed across the country and between the municipalities.</P>
<P class="p89 ft13">Of those who sought asylum during autumn 2015, 50 595 had still not received a decision in their asylum case in January 2017. Of these, 16 627 were unaccompanied minors. Of those still awaiting a decision, 40 492 people had still not had their asylum investigation initiated in January 2017. Of these, 14 933 were unaccompanied minors.</P>
<P class="p90 ft28">Government agencies’ contingency planning and handling of events</P>
<P class="p91 ft13">Autumn 2015 posed a major challenge for parts of Sweden’s administration. There are differing views of how intense the strain became. We have chosen to describe the government agencies’ contingency planning and handling of events on the basis of their own descriptions. The overall picture that emerges is both clear and multifaceted. Taking in so many migrants in such a short space of time became an immense strain. Reception had to be organised by an administration system that was already under strain. The perceptions that government agencies or organisations had of their own handling of the challenge vary. They also have different views of their own capacity – and that of other agencies – for cooperation and colla- boration.</P>
<P class="p89 ft13">It is perfectly reasonable for there to be differing views of how government agencies dealt with the course of events. These descriptions came in hindsight. The agencies had different tasks and different geographical areas of responsibility. The situation developed at differing speeds and in different ways in different parts of Sweden.</P>
<P class="p73 ft46">The refugees who came to Sweden in autumn 2015 were met with a coherent reception regulation, but a complex administration which put the reception system into practice in different ways depending on government agency and area of Sweden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Summary</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Government agencies’ contingency planning</P>
<P class="p78 ft47">Everyone was caught unawares by the large number of refugees who made their way to Sweden. Neither the Government Offices, nor the Swedish Migration Agency, nor any other agency had foreseen the developments that would unfold during autumn 2015.</P>
<P class="p70 ft41">The Swedish Migration Agency’s July 2015 forecast estimated that there would be considerably fewer asylum seekers than previously, but also that the number of unaccompanied minors would increase compared with previous forecasts. The Migration Agency reported continuously to the Government Offices, and during the latter part of the summer there were indications that the July forecast would not be accurate. The information was not passed on within the Government Offices or to the agencies working on the reception of refugees. It is not unreasonable to assume that contingency planning at the Government Offices and other agencies would have been better at the beginning of the autumn if more people had been privy to the knowledge that the July forecast was inaccurate.</P>
<P class="p67 ft13">Before autumn 2015, the agencies working on refugee reception had varying levels of preparedness in terms of planning and resources. The Swedish Migration Agency was under great strain even before 2015, with increasing processing times for asylum examinations and uncertain access to accommodation for asylum seekers. The situation was also strained for county councils and municipalities.</P>
<P class="p57 ft13">The agencies that were used to their work being driven by events, those with previous experience of refugee reception and those that already had an efficient structure for cooperation with others were better prepared.</P>
<P class="p74 ft28">Government agencies’ handling of events</P>
<P class="p56 ft41">The Government Offices used its crisis management structure, which worked well after the first month. This meant the Government receiving the information and material required for making decisions.</P>
<P class="p70 ft41">The Government took a large number of decisions during autumn 2015. Many of these decisions were intended to improve the reception of asylum seekers and facilitate the acquisition of accom- modation. Later in the autumn, and following the migration policy</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td53"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p21 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft47">agreement, the Government took two decisions aimed at reducing the number of asylum seekers. On 12 november 2015, border controls were reintroduced at the internal border, and on 17 november the Government decided to introduce some ID checks that entered into force on 21 november 2015. On 24 november 2015, the Government announced that some ‘breathing space’ was needed and that Sweden’s legislation on the right to asylum needed to be temporarily adapted to the minimum requirements under inter- national law, meaning that time limits were introduced for the right to a residence permit and the right to family reunification was reduced. Several legislative processes were initiated concerning the right to a residence permit and additional conditions for the imple- mentation of ID checks.</P>
<P class="p72 ft41">The situation for the Swedish Migration Agency was extremely intense during autumn 2015. The Migration Agency prioritised the acquisition of accommodation, and it succeeded in living up to its ambition of organising a roof over the heads of everyone who came, apart from on one single night. The Migration Agency simplified how it handled the registration of asylum seekers, but it still fell behind with registrations. This meant that asylum seekers had to wait for a long time to have their applications registered. There were very large numbers of people waiting. For example, adults and families had to wait at the Malmö Exhibition and Convention Centre, where conditions were very disorderly. Unaccompanied minors had to stay in temporary accommodation in the munici- palities where they had arrived and had to wait to be registered. Having to wait to register prolonged the asylum process for adults, children in families, and unaccompanied minors. The Migration</P>
<P class="p93 ft13">Agency’s decisions on compensation to municipalities were delayed or unclear, leading to uncertainty among the municipalities about what compensation would be disbursed.</P>
<P class="p94 ft41">The Swedish Civil Contingencies Agency had a coordinating role. It already had an effective structure for producing status reports and organising collaboration conferences. The Swedish Civil Con- tingencies Agency continuously provided the Government with status reports, which gave an overall picture of how the Agency considered the objectives for our security were affected in various ways. The Agency also organised a large number of collaboration conferences bringing together central government agencies and civil</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Summary</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">society. The results of this work were passed on through infor- mation published on the website krishantering.nu, for example.</P>
<P class="p96 ft13">Early in autumn 2015, the Swedish Police Authority decided to work within the framework of a decision on a special event (Alma). The Police worked at central stations and ferry terminals carrying out the internal control of aliens, dealing with crimes and public disturbances close to or in asylum centres, and later in the autumn conducting border controls.</P>
<P class="p97 ft13">A large number of other central government agencies, such as the National Board of Health and Welfare, the Health and Social Care Inspectorate, the Public Health Agency of Sweden, the National Agency for Education, the Swedish Schools Inspectorate, the National Board of Institutional Care and the Swedish Agency for Youth and Civil Society, dealt with different parts of refugee reception, for example by carrying out various government assign- ments.</P>
<P class="p98 ft41">The county administrative boards have national responsibility for geographical areas. The county administrative boards took different courses of action when dealing with the large numbers of refugees. Some county administrative boards used their crisis management structures, whereas others worked within their regular structures. This may have been because the situation varied between counties. The county administrative boards took part in the collaboration conferences organised by the Swedish Civil Contingencies Agency and had their own collaboration conferences at county level with central government agencies, municipalities and county councils.</P>
<P class="p99 ft41">Municipalities and county councils bore the cost of most of the reception of refugees who arrived in autumn 2015. The situation was particularly strained for the few municipalities in which un- accompanied minors arrived, as it took some time for the Swedish Migration Agency to allocate each child to a municipality for the duration of the asylum examination. The municipalities to which children were allocated had difficulties organising accommodation for the children that came, and these children had to move between municipalities as and when the accommodation issue was resolved. There was a serious shortage of suitable people who could be recommended as legal representatives. When the Swedish Migration Agency opened an asylum centre in any given municipality, both the municipality and the county council were affected, as they were</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td53"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p21 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">responsible for schooling, social services, health and medical care, and dental care at short notice.</P>
<P class="p101 ft28">Civil society and the Swedish Association of Local Authorities and Regions</P>
<P class="p49 ft45">Both civil society and the Swedish Association of Local Authorities and Regions made important contributions in autumn 2015. NGOs and volunteers met refugees at central stations and ferry terminals before the government agencies had managed to get themselves organised in these locations. After a few days of disorder, co- operation was organised between NGOs and volunteers, and their cooperation with government agencies worked well. NGOs also provided assistance in several other ways, for example by organising accommodation and employment. The Swedish Association of Local Authorities and Regions had a coordinating role between different municipalities and county councils and <NOBR>vis-à-vis</NOBR> the Government, and raised issues that needed to be dealt with based on the perspective of the municipalities and county councils.</P>
<P class="p102 ft28">Our analysis</P>
<P class="p103 ft13">Responsibility for different parts of the refugee reception system is divided between many different agencies at central government and municipal level. This means that there are a great deal of inter- dependencies between agencies and the work of one agency affects the conditions for another. This places great demands when the different activities and services need to be scaled up very quickly. Collaboration, coordination and leadership towards a joint goal are absolutely essential.</P>
<P class="p64 ft28">Contingency planning by the Government and agencies</P>
<P class="p49 ft45">Migration is part and parcel of the global society and a rapidly increasing migration flow is not a threat in itself, even if the situation can become very strained. Neither the Government, nor the Government Offices, nor any of the central government or municipal</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Summary</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">agencies had contingency plans in place for the event that so many refugees chose to come to Sweden. There were early indications, but even at the beginning of September, when a large number of people had already come to Sweden, the Government and the entire administration still assumed that the number of asylum seekers would be in line with the Swedish Migration Agency’s forecast.</P>
<P class="p70 ft47">A good structure is in place in the Government Offices for gathering information and analysing it, but the Government Offices still did not realise before anyone else that the number of migrants would increase considerably. Experience of previous extraordinary events indicates that it is important to act on early information even if it is uncertain. If the early information that was available had been considered and used – despite the fact that it was by no means complete or analysed – it could have meant better preparedness for the course of events that was to unfold. The work of government agencies to identify risks can be developed, but there must also be contingency plans in place to gather other – and perhaps as yet unverified – information and use it.</P>
<P class="p74 ft28">The Government’s management</P>
<P class="p104 ft14">The Government governs the realm. This means that in autumn</P>
<P class="p105 ft13">2015, it was the Government’s job to coordinate and manage the reception of refugees from a holistic approach and in a common direction. The Government made a large number of decisions during the autumn of 2015 to improve the possibilities of receiving the large number of asylum seekers.</P>
<P class="p70 ft41">In some areas, clearer management on the part of the Government was needed. Cooperation between the Swedish Civil Contingencies Agency and the county administrative boards could have been more efficient if the Government had more clearly stated the conditions of both their remits. The Swedish Migration Agency was under a great deal of pressure, and when its activities were not functioning in various areas, problems arose for other government agencies, and the legal rights of individual asylum seekers were jeopardised. In hindsight, there is reason to reflect on whether the Government’s management of the Migration Agency should have been clearer. Another lesson is that better analysis may be needed of the material</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td53"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p21 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">upon which the Government bases decisions to extend internal border controls and to introduce ordinances on ID checks.</P>
<P class="p107 ft47">In addition, we have learnt that responsibility issues need to be clarified and skills improved in various areas so that Sweden can live up to its international commitments and the requirement of due process. There are other areas, but one important example is the reception of children and the work of government agencies to prevent children disappearing, as well as cooperation between agencies when children do go missing. It is also important that we clarify responsibility issues and what the public undertakings are vis- <NOBR>à-vis</NOBR> people who reside in the country without seeking asylum.</P>
<P class="p108 ft28">Knowledge is a prerequisite for safeguarding legal rights during the reception process</P>
<P class="p91 ft13">With better knowledge, the reception of the people who came to Sweden during autumn 2015 could have been more legally certain and efficient. People who seek asylum must be given knowledge about their own asylum process at an early stage. During autumn 2015, the people arriving at central stations and ferry terminals initially received information of varying quality. One explanation for this was that there were no government agencies there to provide information. NGOs and volunteers provided information, but it was not always correct. It is important for the legal rights of individuals that the information given is correct and offers knowledge of the asylum process. We can also see that the lack of information and knowledge meant that some asylum seekers who were transported in buses from Malmö or who waited to be registered at the Malmö Exhibition and Convention Centre felt that their freedom was being restricted.</P>
<P class="p73 ft41">At the Swedish Migration Agency, asylum seekers received less information than previously – and this applied to adults, children in families and perhaps above all unaccompanied minors, who were not assigned adequately qualified legal representatives in time either.</P>
<P class="p94 ft47">One lesson to be learned is that it is a fundamental requirement of due process that asylum seekers are given the right knowledge.</P>
<P class="p72 ft46">A person seeking asylum must also be dealt with by know- ledgeable officials from government agencies. We were able to ascertain that there was – and still is – a need for more knowledge,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Summary</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">both at government agencies and in civil society, on the rules governing the reception of refugees. The Government took several initiatives to improve the spread of knowledge, but knowledge still did not reach everyone. One lesson here is that it is important in a <NOBR>high-pressure</NOBR> situation that clear structures are in place for where to find the right information and knowledge.</P>
<P class="p74 ft28">From information to coordination and leadership</P>
<P class="p78 ft41">We consider that the work carried out by the Swedish Civil Contingencies Agency to produce status reports and arrange collaboration conferences was necessary in order to achieve a more coherent picture for the Government and government agencies. However, this work was not enough. The right access to information at all levels and throughout the country is a fundamental prerequisite to fulfil the public undertaking of receiving refugees. Experiences from autumn 2015 show that central government had more information than the municipalities, and that there need to be better structures for communicating information between all of the agencies involved in the reception of refugees.</P>
<P class="p58 ft47">With the right information, collaboration and coordination emerged in many areas – and these are structures that can be used in future. There is a great deal of knowledge about the reception of refugees, and this knowledge is put to best use when municipalities and central government agencies coordinate their activities. There are lessons to be learned here for the future.</P>
<P class="p70 ft41">There are also a number of areas where the very strained situation of autumn 2015 made it clear that the responsibility for receiving refugees has to be improved so that we can live up to our inter- national commitments and requirements in terms of due process and efficiency. When there are shortcomings in collaboration and coordination between agencies, clear leadership and a clear direction are needed from the Government. We have highlighted various areas that we have identified that need more clear management on the part of the Government to improve the legal rights of individuals, but also efficiency in the government agencies’ implementation of refugee reception. This also includes better cooperation with civil society and volunteers in order to make use of the available resources.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td53"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p21 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Knowledge is available</P>
<P class="p62 ft13">The experiences that have now been gained of refugee reception mean that better knowledge is available and conditions are better for a good reception system when the numbers of refugees choosing to come to Sweden increases.</P>
<P class="p12 ft41">It is clear that government agencies work in accordance with the principle that areas of responsibility in normal circumstances remain an agency’s areas of responsibility in a crisis. It is equally clear that this principle calls for a more <NOBR>action-oriented</NOBR> approach. Action at an early stage means better preparedness and conditions for dealing with a situation whose development is difficult to predict. Autumn 2015 gave the Government and government agencies experience of gathering information, analysing it and implementing measures in a structured way. This means that there is greater experience ahead of unexpected events in future.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p109 ft49"><SPAN class="ft44">1</SPAN><SPAN class="ft48">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p110 ft50"><SPAN class="ft50">1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p111 ft47">Direktiven för vårt arbete beslutades vid regeringssammanträdet den 9 juni 2016 (dir. 2016:47). Av direktiven framgår att vårt över- gripande uppdrag har varit att utvärdera hanteringen av flykting- situationen i Sverige 2015 genom att göra en kartläggning av händelseförloppet under hösten 2015. Utifrån den ska vi analysera regeringens, de statliga myndigheternas, kommunernas och lands- tingens ansvar och beredskap inför situationen samt deras och civil- samhällets hantering av situationen. Med utgångspunkt i vår kart- läggning och vår analys ska vi redogöra för vilka lärdomar som kan dras. Lärdomarna kan avse såväl svagheter som styrkor i hanteringen av och beredskapen inför situationen.</P>
<P class="p63 ft14">Uppdraget har i enlighet med direktiven bedrivits i så nära sam- arbete med relevanta aktörer som det har varit möjligt.</P>
<P class="p112 ft13">Vi har beaktat hur barnrättsperspektivet och jämställdhets- perspektivet har iakttagits av myndigheterna.</P>
<P class="p113 ft41">Vårt uppdrag har inte varit att bedöma, granska eller uttala oss om enskildas eller en viss myndighets ansvar eller annat som kunnat eller kan komma att prövas av domstol eller granskningsorgan.</P>
<P class="p14 ft13">Vår analys ska syfta till att stärka förmågan hos berörda aktörer att hantera en eventuell liknande situation. Det ingår inte i uppdraget att lämna förslag till åtgärder.</P>
<P class="p16 ft14">Direktivet bifogas i bilaga 1.</P>
<P class="p114 ft37">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">1.2</SPAN><SPAN class="ft52">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p116 ft13">Utredaren påbörjade sitt arbete under sommaren 2016. Experter i utredningen förordnades i september 2016. Utredningen har hållit sex sammanträden med experterna, varav ett heldagssammanträde. Det har också förekommit underhandskontakter med experter mellan mötena, vilket har bidragit till utredningsarbetet i olika frågor.</P>
<P class="p57 ft13">Utredningen har under arbetet haft många kontakter med myndigheter och organisationer för att få kunskap om hur mot- tagandet av människor på flykt genomfördes under hösten 2015. Vi har haft möten och intervjuer med eller på annat sätt inhämtat kun- skap från de myndigheter och organisationer som beskrivs i kapitel <NOBR>4–6</NOBR> som ett underlag för beskrivningen av deras beredskap inför och hantering av mottagandet av människor på flykt under 2015. Kapitlen bygger till stora delar på deras uppgifter till utred- ningen.</P>
<P class="p67 ft13">Vi har inledningsvis haft möten med generaldirektörerna för Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och Skolverket samt med rikspolischefen. Vi har också genomfört längre intervjuer med tjänstemän i Migrationsverket, Polismyndigheten, MSB, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Vi har därutöver haft kontakt med tjänstemän vid Regeringskansliet och länsstyrelserna. Vi har haft möten med statssekreteraren i Justitiedepartementet Lars Westbratt och EU- ministern Ann Linde (i egenskap av tidigare statssekreterare i Justitie- departementet).</P>
<P class="p117 ft14">Vi har deltagit vid två landshövdingemöten.</P>
<P class="p58 ft41">För att få en bredare bild av myndigheternas beredskap och hur mottagandet hanterades har utredningen besökt och genomfört intervjuer med ett urval av kommuner och landsting, och andra myndigheter. Vi har haft fördjupade diskussioner med represen- tanter för kommunerna och landstingen, företrädesvis motsvarande kommun- eller landstingsdirektör eller andra som hade ett särskilt ansvar för genomförandet av mottagandet 2015. Inför dessa möten skickades en promemoria med ett antal frågor som underlag för diskussionen. Denna promemoria bifogas betänkandet som bilaga 2. Utredningen har också deltagit i en workshop anordnad av Kom- munerna i Stockholms län, KSL, och Länsstyrelsen i Stockholms län</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td55"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td56"><P class="p21 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">om kommunernas lärdomar och erfarenheter av mottagande av ensamkommande barn 2015.</P>
<P class="p107 ft47">Utredningen har träffat de tre storstadskommunerna, ett par särskilda ankomstkommuner och därutöver ytterligare ett urval av kommuner. Urvalet har skett utifrån flera faktorer, såsom geo- grafiskt läge, befolkningsmässig storlek och demografi. SKL har bidragit i urvalsprocessen, också utifrån kunskap om olika kommu- ners särskilda förutsättningar när det kommer till migrations- mottagande. Av bilaga 3 framgår valda kommuner och landsting.</P>
<P class="p72 ft13">Utredningen har anordnat tre öppna hearings med organisationer från civilsamhället som på olika sätt varit delaktiga i mottagandet av människor på flykt under 2015. Hearings har hållits i Malmö, i Göteborg och i Stockholm, den senare också med representanter för riksorganisationer. Detta för att få en fördjupad bild av hur det sett ut på plats i olika delar av landet, främst i det initiala skedet men inte begränsat till det. I bilaga 3 anges vilka organisationer som med- verkade vid dessa tillfällen.</P>
<P class="p118 ft14">Rädda Barnen har till utredningen lämnat en skriftlig redogörelse för sitt arbete.</P>
<P class="p107 ft41">Barnombudsmannen har bidragit till utredningens arbete genom en rapport med inriktning på barnrättsperspektivet, <SPAN class="ft53">Barnspecifika utmaningar i samhällets hantering av människor på flykt</SPAN>. Den bifogas i sin helhet till betänkandet, bilaga 4. Statskontoret har bistått utred- ningen med en rapport som innehåller en kartläggning och analys av beredskapen och hanteringen hos samtliga länsstyrelser. Stats- kontoret har redovisat uppdraget i rapporten <SPAN class="ft53">Länsstyrelsernas hanter- ing av situationen med människor på flykt hösten 2015</SPAN>. Rapporten bifogas i sin helhet till betänkandet, bilaga 5.</P>
<P class="p119 ft41">Vi har samrått med Mottagandeutredningen (dir. 2015:107). Under arbetet har vi tagit del av en stor mängd skriftligt material,</P>
<P class="p120 ft13">företrädesvis i form av rapporter. Materialet omfattar bl.a. konsti- tutionsutskottets granskning av situationen, inklusive utrednings- bilagor till betänkandet 2015/16:KU20, vissa av Riksrevisionens granskningar, t.ex. om Migrationsverkets arbete med asylmottagande och Polismyndighetens genomförande av gränskontroll, Barn- ombudsmannens rapport om mottagandet av barn och den redovis- ning av arbetet med situationen hösten 2015 som MSB lämnat regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">1.3</SPAN><SPAN class="ft52">Arbetets inriktning</SPAN></P>
<P class="p121 ft41">Mottagandet av de människor på flykt som kom till Sverige under hösten 2015 innefattar en mängd olika frågeställningar. Vi har inte kunnat kartlägga och analysera allt arbete som gjordes under hösten 2015 utan vi har valt att inrikta oss på myndigheternas och civil- samhällets mottagande av människorna som kom. Det betyder att vi har avgränsat oss och inte gått in på frågor om upphandling, plan- och byggregler, brandskydd eller tillsyns- och tillståndsfrågor.</P>
<P class="p70 ft41">Vi har främst har inriktat oss på hur de människor som kom togs emot genom att ges möjlighet att börja sin asylprocess och få ett ordnat boende. Vi har dock inte begränsat vårt uppdrag till att endast omfatta mottagandet av flyktingar eller andra skyddsbehövande i rättslig mening. Det betyder att också mottagandet av människor som kom till Sverige men som av olika anledningar valde att resa vidare härifrån eller inte söka asyl ingår i vårt arbete.</P>
<P class="p58 ft13">För att kunna göra en rimlig analys har vi satt händelseutveck- lingen under hösten 2015 i ett större sammanhang eller ett längre tidsperspektiv. När så har skett framgår det av betänkandet.</P>
<P class="p57 ft13">Vi har utfört vår analys utifrån ett nationellt perspektiv. Det har inte ingått i vårt uppdrag att utvärdera det arbete som har bedrivits inom ramen för det europeiska samarbetet. Inte heller i övrigt har vi haft uppgiften att göra en internationell jämförelse med andra länders mottagande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p122 ft55"><SPAN class="ft44">2</SPAN><SPAN class="ft54">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</SPAN></P>
<P class="p123 ft50"><SPAN class="ft50">2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Svensk asyl- och migrationspolitik</SPAN></P>
<P class="p111 ft41">Huvuddragen i den svenska asyl- och migrationspolitiken har legat fast under lång tid. Det övergripande målet för migrationspolitiken är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskrafts- invandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet (prop. 2009/10:1 UO08<SPAN class="ft56">1</SPAN>, prop. 2016/17:01, UO08).</P>
<P class="p76 ft47">Något som allmänt blivit allt tydligare är <NOBR>EU-dimensionen.</NOBR> Sam- arbetet inom EU har under en lång tid varit inriktat på att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem som utgår från 1951 års FN- konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) och dess tilläggsprotokoll från 1967 (New <NOBR>York-protokollet).</NOBR> Det gemensamma asylsystemet regleras i skyddsgrundsdirektivet, asyl- procedurdirektivet, mottagandedirektivet, Dublinförordningen, Eurodacförordningen och massflyktsdirektivet.</P>
<P class="p12 ft47">Skyddsgrundsdirektivet utgör kärnan i det gemensamma euro- peiska asylsystemet. Det innehåller kriterierna för när en person ska anses vara i behov av internationellt skydd och bestämmelser om de rättigheter som följer med att internationellt skydd beviljas. De definitioner som framgår av skyddsgrundsdirektivet är oförändrade i 2011 års omarbetade direktiv.<SPAN class="ft57">2</SPAN></P>
<P class="p124 ft60"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft59">Se vidare bet. 2009/10:SfU2, rskr. 2009/10:132, även SOU 2009:19 s. 67.</SPAN></P>
<P class="p125 ft62"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft61">Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till inter- nationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för</SPAN></P>
<P class="p126 ft37">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft41">Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om de förfaran- den som ska tillämpas för beviljande eller återkallande av flykting- status. Mottagandedirektivet innehåller bestämmelser om mottagan- det av asylsökande. Dublinförordningen innehåller kriterier för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asyl- ansökan som en medborgare i ett tredjeland har gett in i en med- lemsstat. Eurodacförordningen innehåller bestämmelser om jäm- förelse av fingeravtryck för att underlätta tillämpningen av Dublin- förordningen. De omarbetade direktiven antogs i juni 2013.<SPAN class="ft56">3</SPAN></P>
<P class="p97 ft13">Massflyktsdirektivet innehåller bestämmelser om tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer.<SPAN class="ft63">4</SPAN></P>
<P class="p128 ft65"><SPAN class="ft50">2.2</SPAN><SPAN class="ft64">Ansvarfördelningen mellan myndigheter för mottagandet av människor på flykt</SPAN></P>
<P class="p129 ft13">I detta avsnitt beskrivs den ansvarsfördelning som gällde mellan de myndigheter som svarade för mottagandet av de människor på flykt som kom till Sverige hösten 2015. Framställningen är begränsad till asylmottagandet, det vill säga tiden från ankomsten till Sverige fram till beslut som gäller rätten att stanna kvar här.</P>
<P class="p130 ft66">att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning).</P>
<P class="p131 ft62"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft67">Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning), Europa- parlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mot- tagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning), Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora </SPAN><NOBR>it-system</NOBR> inom området frihet, säkerhet och rättsvisa (omarbetning).</P>
<P class="p132 ft60"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juni 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p21 ft38">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft50"><SPAN class="ft50">2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Reglerna om mottagande</SPAN></P>
<P class="p134 ft14">Beskrivningarna i det följande avsnittet avser de regler som gällde för mottagandet av människor på flykt 2015.</P>
<P class="p135 ft28"><SPAN class="ft28">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Migrationsverkets ansvar för mottagande av asylsökande</SPAN></P>
<P class="p65 ft13">Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av dem som söker asyl i Sverige.</P>
<P class="p12 ft41">Migrationsverkets ansvar för mottagandet innebär att människor på flykt som anländer till Sverige och söker asyl registreras, får möjlighet att bo på en förläggning, möjlighet till sysselsättning och möjlighet till ekonomiskt bistånd enligt bestämmelserna i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA.</P>
<P class="p63 ft13">Migrationsverket ska erbjuda asylsökande plats på en förläggning (3 § LMA). Myndigheten får därför driva förläggningar, eller uppdra åt andra att driva förläggningar. Av förarbetena till LMA framgår att det i Migrationsverkets ansvar som huvudman ingår att se till att det finns förläggningsplatser för alla som behöver en sådan plats (prop. 1993/94:94 s. 29).</P>
<P class="p11 ft13">En asylsökande som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ska ändå registreras vid en förläggning.</P>
<P class="p12 ft47">Rätten till ekonomiskt bistånd förutsätter att den asylsökande är registrerad vid en förläggning. Efter registreringen vid en förläggning svarar Migrationsverket för att bistånd lämnas enligt LMA (3 och 8 §§ LMA). Den som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av mot- svarande karaktär eller för bostadskostnader (1 § andra stycket LMA). Bistånd enligt LMA lämnas i form av logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag <NOBR>(13<SPAN class="ft71">–</SPAN>18</NOBR> §§ LMA). Asylsökande som saknar egna medel har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring (dagersättning). För annat angeläget behov har den asylsökande rätt till särskilt bistånd, t.ex. för vinterkläder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Mottagandet av ensamkommande barn</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Med ensamkommande barn avses, enligt 1 § femte stycket LMA, barn som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.</P>
<P class="p70 ft41">För mottagande av asylsökande ensamkommande barn gäller särskilda bestämmelser (2 och 3 §§ LMA). De är tillämpliga så länge barnet är att anse som ensamkommande. Om ett barns förälder eller någon annan vuxen person som trätt i förälders ställe senare tar hand om barnet anses barnet inte längre ensamkommande.</P>
<P class="p67 ft13">Migrationsverket ansvarar för att alla ensamkommande barn som söker asyl registreras och anvisas till en kommun som sedan svarar för omvårdnad och boende. Migrationsverket svarar också för att asylsökande ensamkommande barn som behöver det får ekonomiskt bistånd.</P>
<P class="p57 ft13">När Migrationsverket anvisar en kommun att ordna boendet för barnet, blir det den kommunens ansvar att utreda barnets behov och besluta om lämpligt boende för barnet. Barnet anses efter anvis- ningen vistas i kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p57 ft13">Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen (SoL) för dem som vistas i kommunen innebär bl.a. att socialnämnden utan dröjsmål ska utreda vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Det betyder bl.a. ett ansvar att utreda asylsökande ensam- kommande barns behov (11 kap. 1 § SoL). Ansvaret gäller till dess utredningen är klar även om barnet skulle lämna kommunen (prop. 2005/06:46 s. 49).</P>
<P class="p58 ft41">När det gäller boende i annat hem än det egna, vilket även om- fattar asylsökande ensamkommande barn, finns bestämmelser bl.a. i 6 kap. 1, 3, 5 och <NOBR>6–6</NOBR> c §§ SoL. Där framgår bl.a. att socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familje- hem och hem för vård eller boende. När ett barn placeras ska det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående, dock alltid med beaktande av barnets bästa. Vidare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p21 ft38">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">framgår att socialnämnden måste lämna sitt medgivande till att ett barn tas emot för vård eller fostran i ett hem som inte är föräldra- hemmet eller hos någon annan som har vårdnaden om barnet. För att ett sådant medgivande ska få lämnas måste förhållandena i hemmet först utredas.</P>
<P class="p136 ft13">Enligt socialtjänstlagen ska vad som är bäst för barnet vara av- görande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behand- lingsinsatser för barn. När en åtgärd rör ett barn ska barnet enligt 11 kap. 10 § första stycket socialtjänstlagen få relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter i frågan. Om barnet inte framför sina åsikter, ska dessa så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Barnets syn på till vilken kommun anvisning ska ske ska beaktas av Migrationsverket (prop. 2012/113:162 s. 20).</P>
<P class="p137 ft72">Migrationsverket, länsstyrelserna och kommunerna förhandlade om mottagande och platser för ensamkommande barn</P>
<P class="p91 ft41">I förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. finns bestämmelser om överenskommelser om kommuners mottagande av ensamkommande barn och om kommuners och landstings rätt till ersättning för vissa kostnader för asylsökande och vissa andra utlänningar. Enligt 1 a § i förordningen ska Migrations- verket träffa överenskommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 LMA. Länsstyrelserna svarar enligt sina regleringsbrev för förhand- lingarna med kommunerna om mottagande och platser för ensam- kommande barn. Överenskommelserna får avse dels mottagande av barn som Migrationsverket ska anvisa till kommunen enligt 3 § andra stycket LMA, dels tillfälligt mottagande av barn i avvaktan på att barnet kan anvisas en kommun.<SPAN class="ft56">5</SPAN></P>
<P class="p73 ft41">Enligt 7 b § i förordningen får en kommun som träffat en över- enskommelse som avses i 3 § andra stycket LMA också träffa överenskommelse med Migrationsverket om hur många platser för boende som avses i 2 § andra stycket LMA som kommunen ska hålla</P>
<P class="p138 ft62"><SPAN class="ft73">5 </SPAN>Migrationsverket tillämpar sedan den 1 april 2016 en annan anvisningsmodell. Den beskrivna ordningen med överenskommelser, som gällde under 2015, gäller därmed inte längre.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">tillgängliga och därmed få ersättning för. I dessa fall har kommunen rätt till ersättning med visst belopp per dygn och överenskommen plats och därutöver med ett tillägg per dygn för varje belagd plats. En kommun har, enligt förordningens 4 §, rätt till ersättning för kostna- der för transport av ensamkommande barn till den kommun som anvisats av Migrationsverket. En kommun som anvisats ett barn av Migrationsverket har enligt 7 a § samma förordning rätt till ersätt- ning för kostnader för utredning som görs enligt socialtjänstlagen avseende ett ensamkommande barn. Kommuner som under 2015 tog emot ensamkommande barn får ersättning av staten i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar samt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.</P>
<P class="p74 ft28">Ett ensamkommande barn från ankomst till boende</P>
<P class="p69 ft13">Ensamkommande barn kan efter att de anlänt till Sverige ge sig till känna för svensk myndighet i vilken kommun som helst. I praktiken sker det vanligtvis i någon av de kommuner där Migrationsverket har mottagningskontor.</P>
<P class="p57 ft13">Efter att ett ensamkommande barn har gett sig till känna i en kommun underrättar Migrationsverket socialtjänsten i kommunen om att det anlänt ett ensamkommande barn. Barnet får inledningsvis ett tillfälligt boende i den kommunen i väntan på att Migrations- verket ska anvisa vilken kommun som ska ordna boendet under asylprocessen.</P>
<P class="p70 ft41">Migrationsverket ska så snart som möjligt anvisa barnet till den kommun som ska svara för boendet under asylprocessen (3 § andra stycket LMA). Ambitionen är att anvisa barnet till en kommun i omedelbar anslutning till ankomsten till Sverige.<SPAN class="ft56">6 </SPAN>Först undersöker Migrationsverket om barnet har någon släkting eller annan nära anhörig i Sverige. Finns det en sådan person anvisas barnet som regel till den kommun där släktingarna bor. Annars anvisas barnet i första hand till en kommun som har en överenskommelse med Migrations- verket om mottagande av asylsökande ensamkommande barn och</P>
<P class="p139 ft75"><SPAN class="ft74">6 </SPAN>Se t.ex. Handboken i migrationsärenden, Migrationsverket, 2012, uppdaterad oktober 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p21 ft38">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft13">där det vid tillfället finns en ledig plats. Barnet får flytta från det tillfälliga boendet i ankomstkommunen till den kommun som Migrationsverket anvisar. Barnet anses därefter vistas i den kom- munen i den mening som avses i 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen. Detta innebär att den kommunen är ansvarig för att barnet får det stöd och den hjälp det behöver. Socialtjänsten utreder barnets behov av insatser och var barnet ska bo, i familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Om barnet ska placeras i ett så kallat eget boende, som ofta är en familjehemsplacering hos en släkting, ska det boendets lämplighet först vara utrett<SPAN class="ft76">.</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">God man</P>
<P class="p49 ft41">Överförmyndaren ska enligt 3 § lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn så snart som möjligt förordna en god man för barnet. Förordnande av god man kan ske på initiativ av över- förmyndaren, på ansökan av Migrationsverket eller efter ansökan av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Den gode mannens uppgift är viktig eftersom denne ansvarar för det ensamkommande barnets personliga förhållanden och sköter barnets angelägenheter i vårdnadshavarens och förmyndarens ställe. Den gode mannen ska biträda barnet med asylansökan och det innebär att asylprocessen kan starta först när den gode mannen är förordnad. Om anvisningen av barnet från det tillfälliga boendet till en kommun går snabbt är det överförmyndaren i anvisningskommunen som förordnar god man för barnet. Om barnet blir kvar i ankomstkommunen under en längre tid kan det vara överförmyndaren i den kommunen som ansvarar för att en god man förordnas.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Hälso- och sjukvård</SPAN></P>
<P class="p51 ft41">Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter att erbjuda asylsökande m.fl. hälso- och sjukvård samt tandvård. Lagen innebär en kodifiering av den ordning som gällde tidigare enligt särskilda överenskommelser mellan staten och SKL. Utgångspunkten är att en hälsoundersökning erbjuds när den asylsökande etablerat ett boende.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Asylsökande barn ska erbjudas samma hälso- och sjukvård och tandvård som barn som är bosatta i landet. Även barn som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning erbjuds vård på samma villkor.</P>
<P class="p57 ft13">Vuxna asylsökande ska erbjudas vård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsråd- givning.</P>
<P class="p57 ft13">Statlig ersättning utgår enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Skola och utbildning</SPAN></P>
<P class="p56 ft41">Enligt skollagen (2010:80) har alla barn som är bosatta i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller också asylsökande barn (29 kap. 2 § skollagen). Asylsökande omfattas inte av skolplikten men har rätt till utbildning (7 kap. 2 § skollagen). Rätten till utbildning gäller alla barn från och med höstterminen det år de fyller sex år (9 kap. 5 § skollagen). Rätten till utbildning gäller också asylsökande i gym- nasieåldern som även om de fyllt 18 år har rätt att avsluta sin utbild- ning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola om studierna påbörjats före det att eleven fyllt 18 år. Det är den kommun som barnet vistas i som ansvarar för att barnet får utbildning. Kommunen är skyldig att erbjuda barnet plats i skola så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige (4 kap. 1 a § skolförordningen 2011:185).</P>
<P class="p144 ft50"><SPAN class="ft50">2.4</SPAN><SPAN class="ft52">Barnperspektivet i mottagandet</SPAN></P>
<P class="p145 ft28">Barn i asylprocessen</P>
<P class="p69 ft13">Enligt 1 kap. 10 § UtlL, som har sin grund i artikel 3 i FN:s kon- vention om barnets rättigheter (barnkonventionen), ska i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. När frågor om tillstånd ska bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet ska barnet höras om det inte är olämpligt (1 kap. 11 § UtlL).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P>
<P class="p146 ft13">Barn på flykt som kommer till Sverige har rätt till skolgång (7 kap. 2 § skollagen [2010:800]) och <NOBR>hälso-,</NOBR> sjuk- och tandvård (5 § lagen [2008:344] om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.).</P>
<P class="p80 ft28">FN:s barnrättskommitté om mottagande av barn</P>
<P class="p103 ft13">Den 21 juni 1990 godkände riksdagen Sveriges ratificering av barnkonventionen (prop.1989/90:107). Konventionen övervakas av FN:s barnrättskommitté. Denna kommitté gav under 2005 allmänna rekommendationer vad gäller staternas bemötande av ensamkom- mande barn. Här är några exempel:</P>
<P class="p147 ft13"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft77">Barnets bästa ska vara vägledande i alla faser av mottagandet av ensamkommande barn, inklusive en barnvänlig och säker utred- ning genomförd av kompetenta tjänstemän samt en skyndsam tillsättning av god man och juridiskt ombud.</SPAN></P>
<P class="p148 ft13"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft77">Omsorg och boende för ensamkommande barn ska i princip aldrig innebära frihetsberövande. Syskon ska hållas tillsammans, och boende hos eventuella släktingar i landet ska tillåtas. Staterna ska tillförsäkra kvalificerad och periodisk tillsyn av barnets situation särskilt när det gäller hälsa, skydd mot våld och exploatering samt tillgång till utbildning.</SPAN></P>
<P class="p149 ft13"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft77">Ensamkommande barn har rätt till en levnadsstandard anpassad till deras fysiska, psykiska och intellektuella utveckling och rätt till bästa möjliga hälsa och behandling av sjukdomar och rehabi- litering.</SPAN></P>
<P class="p150 ft13">Dessutom rekommenderar FN:s barnrättskommitté staterna att anordna specialiserad utbildning för alla som är inblandade i mot- tagandet och handläggningen av ärenden gällande ensamkommande barn.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p151 ft75"><SPAN class="ft74">7 </SPAN>Ett förslag om att barnkonventionen ska bli lag bereds för närvarande, se SOU 2016:19.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">2.5</SPAN><SPAN class="ft52">Bestämmelser om uppehållstillstånd</SPAN></P>
<P class="p152 ft28"><SPAN class="ft28">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Ansökan om uppehållstillstånd</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">En utlänning som vill resa in i och vistas i Sverige ska som huvud- regel ha antingen en visering eller ett uppehållstillstånd, om de inte är medborgare i ett <NOBR>EES-land.</NOBR> För arbete i Sverige krävs arbets- tillstånd.<SPAN class="ft63">8</SPAN></P>
<P class="p70 ft45"><NOBR>EES-medborgare</NOBR> behöver som utgångspunkt inte uppehålls- tillstånd och inom EU råder som princip fri rörlighet för personer. En bärande del inom Schengensamarbetet är den yttre gränsen. Regleringen är intimt sammankopplad med den grundläggande fria rörligheten inom unionen. Enligt Schengenkonventionen får en tredjelandsmedborgare som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som har utfärdats av en Schengenstat röra sig fritt inom övriga Schengenstaters territorium under högst tre månader, under förutsättning att han eller hon uppfyller vissa i Schengenkon- ventionen angivna inresevillkor och inte finns registrerad på någon av Schengenstaternas spärrlistor (se artikel 21 Schengenkonventionen).<SPAN class="ft78">9 </SPAN>Ett uppehållstillstånd i en Schengenstat och en giltig resehandling kan således ersätta en visering.</P>
<P class="p153 ft13">Medborgare i de nordiska länderna är undantagna från kravet på uppehållstillstånd. De som har uppehållsrätt eller visering för längre tid än tre månader är också undantagna från kravet på uppehålls- tillstånd. Med uppehållsrätt avses en rätt för <NOBR>EES-medborgare</NOBR> och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige i mer än tre månader utan uppehållstillstånd. Förutsättningarna för uppehållsrätt regleras i 3 a kap. UtlL.</P>
<P class="p70 ft46">En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska enligt 5 kap. 18 § första stycket UtlL ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får som huvudregel inte bifallas efter inresan. I 5 kap. 18 § andra och</P>
<P class="p154 ft66"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft79">En utlänning som har fått uppehållstillstånd i Sverige får som huvudregel ett uppehålls- tillståndskort som ett bevis på att han eller hon har tillstånd att vara i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft69">Motsvarande reglering sekundärrättsligt finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) i dess lydelse enligt Europaparlamentet och rådets förord- ning (EU) 1051/2013 av den 22 februari 2013. Kodexen om Schengengränserna föreligger i en konsoliderad version, (EU) 2016/399.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p21 ft38">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft14">tredje stycket och 5 kap. 18 a och 19 §§ UtlL framgår dock att det finns en rad undantag från huvudregeln. Det gäller t.ex.</P>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">utlänning som har rätt till uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande eller kan beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter,</SPAN></P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">vid förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall,</SPAN></P>
<P class="p159 ft13"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft82">när utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att han eller hon reser till ett annat land för att ge in sin ansökan där,</SPAN></P>
<P class="p160 ft13"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft82">om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering, om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett yrke där det råder stor efterfrågan på arbetskraft och arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller det annars finns särskilda skäl.</SPAN></P>
<P class="p161 ft28"><SPAN class="ft28">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Beslutande myndighet</SPAN></P>
<P class="p51 ft41">Migrationsverket är den myndighet som enligt 5 kap. 20 § UtlL beslutar om uppehållstillstånd.<SPAN class="ft56">10 </SPAN>Regeringen eller – efter regeringens bemyndigande – Migrationsverket får enligt 5 kap. 22 § UtlL med- dela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om uppehållstillstånd. Enligt 4 kap. 25 § UtlF får Migrationsverket låta en svensk beskickning (ambassad) eller ett svenskt konsulat bevilja uppehållstillstånd för högst tre år.<SPAN class="ft56">11 </SPAN>Beslut om uppehållstillstånd får vidare meddelas av en migrationsdomstol eller Migrationsöverdom- stolen i ett överklagat ärende om avvisning eller utvisning även om frågan om uppehållstillstånd inte tagits upp av utlänningen (5 kap. 21 § och 8 kap. 27 § första stycket UtlL).</P>
<P class="p162 ft62"><SPAN class="ft58">10</SPAN><SPAN class="ft61">Beslut om uppehållstillstånd kan också enligt samma lagrum meddelas av Regerings- kansliet, det avser beslut om uppehållstillstånd för diplomater och annan ambassadpersonal.</SPAN></P>
<P class="p163 ft75"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket har bemyndigat svenska ambassader och karriärkonsulat att bevilja uppe- hållstillstånd för vissa studerande (MIGRFS 10/2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">2.6</SPAN><SPAN class="ft52">Uppehållstillstånd</SPAN></P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft28">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft70">Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande</SPAN></P>
<P class="p78 ft13">Av 5 kap. 1 § första stycket UtlL följer att flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige som huvudregel har rätt till uppehållstillstånd här. Uppe- hållstillståndet ska vara permanent eller gälla i minst tre år.<SPAN class="ft63">12</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner väl- grundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller annan tillhörig- het till viss samhällsgrupp.</P>
<P class="p57 ft13">Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge ett effektivt skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper (se 4 kap. 1 § UtlL).</P>
<P class="p70 ft47">Den som inte är flykting kan i stället ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen, alternativt skyddsbehövande och övriga skydds- behövande (se 4 kap. 2 och 2 a §§ UtlL). Som alternativt skydds- behövande anses den som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i, därför att</P>
<P class="p165 ft13"><SPAN class="ft25">1.</SPAN><SPAN class="ft84">det finns grundad anledning att anta att han eller hon vid ett åter- vändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civil- person löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt,</SPAN></P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft85">utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i punkten 1, inte vill begagna sig av hemlandets skydd.</SPAN></P>
<P class="p167 ft75"><SPAN class="ft74">12 </SPAN>Den här regeln är från sommaren 2016 ändrad genom den tidsbegränsade lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som föreskriver tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p21 ft38">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft13">Den skyddsgrundande behandlingen eller bestraffningen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndig- heterna inte kan eller vill ge ett effektivt skydd mot sådan behandling eller bestraffning från enskilda personer eller grupper.</P>
<P class="p11 ft13">En utlänning som inte uppfyller kraven för att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande kan i stället beviljas uppehålls- tillstånd som övrig skyddsbehövande. Det förutsätts då att han eller hon befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon</P>
<P class="p148 ft13"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft77">behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft86">inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.</SPAN></P>
<P class="p168 ft13">De allvarliga övergreppen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge ett effektivt skydd mot sådana övergrepp från enskilda personer eller grupper.</P>
<P class="p63 ft13">I vissa fall finns förutsättningar för att utesluta en utlänning från att anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Det gäller bl.a. om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten (4 kap. 2 b och 2 c §§ UtlL).</P>
<P class="p14 ft13">Uppehållstillstånd får vägras om en flykting genom ett synner- ligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige. Detsamma gäller om flyktingen har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här (5 kap. 1 § andra stycket UtlL). En utlänning som omfattas av definitionen för att vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skydds- behövande ska som huvudregel beviljas en statusförklaring (4 kap. 3 och 3 a §§ UtlL).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft70">Uppehållstillstånd på grund av anknytning</SPAN></P>
<P class="p56 ft41">Regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns främst i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL. I 5 kap. 3 § UtlL finns regler om uppe- hållstillstånd på grund av anknytning som grundar sig på direktivet om rätt till familjeåterförening (Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening). I bestämmelsens första stycke anges när medlemmar ur en kärnfamilj ska beviljas uppehållstillstånd. Med kärnfamilj avses make/maka, sambo, minder- åriga barn och deras föräldrar. I första stycket 1 föreskrivs att make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehålls- tillstånd för bosättning i Sverige, ska ha rätt till uppehållstillstånd.</P>
<P class="p58 ft41">Om ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts ute- slutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd får emellertid uppehållstillstånd vägras (se 5 kap. 17 a § UtlL). Av 5 kap. 3 § första stycket 2 följer vidare att utländska ogifta barn ska beviljas uppehållstillstånd om barnet antingen har en förälder som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige, eller har en föräl- der som är gift eller sambo med någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här. I första stycket 3 regleras rätten till uppehållstillstånd för barn som är eller som avses bli adopterade. Innebörden av bestämmelsen är att dessa barn ska jämställas med biologiska barn. Om en utlänning har adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd får emellertid uppehållstillstånd vägras (se 5 kap. 17 a § UtlL). Ensam- kommande barn som är flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övriga skyddsbehövande har även de en rätt till återförening med sina föräldrar (5 kap. 3 § första stycket 4). Med ensamkommande barn avses ett barn som vid ankomsten till Sverige var skilt från sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Bestämmelsen tar sikte på både barn som rest in ensamma utan vuxen och barn som blivit lämnade efter inresan. Av första stycket 5 följer vidare att föräldrar till barn som är flyktingar eller skyddsbehövande eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe har rätt till uppehållstillstånd, om de befinner sig i Sverige. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs dock att barnet och den vuxne har någorlunda samtidiga asyl- processer i Sverige och att beslut om deras respektive asylansök- ningar fattas i nära anslutning till varandra.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p21 ft38">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft41">I 5 kap. 3 a § UtlL regleras i vilka övriga situationer som uppe- hållstillstånd kan beviljas på grund av anknytning. Enligt första stycket 1 får uppehållstillstånd ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar emot att tillstånd ges. Om en utlänning ges uppehållstillstånd på denna grund ska uppehållstillstånd för samma tid också ges hans eller hennes ogifta barn (andra stycket). Av första stycket 2 följer att uppehållstillstånd också får ges till en utlänning som på något annat sätt än som anges i 5 kap. 3 § UtlL är nära anhörig till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande som redan fanns i hemlandet mellan släktingarna. Det kan t.ex. röra sig om hemmavarande ogifta barn över 18 år eller föräldrar som i hem- landet tagits hand om av något barn (se prop. 1996/97:25 s. 113).</P>
<P class="p76 ft45">Enligt första stycket 3 får uppehållstillstånd vidare ges till en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt samman- bor med ett barn som är bosatt i Sverige. Uppehållstillstånd får även ges till en utlänning som ska utöva umgänge – som inte är av begrän- sad omfattning – med ett barn som är bosatt i Sverige (första stycket 4). Enligt första stycket 5 får uppehållstillstånd ges till en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd. När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också ges till en utlänning som är adopterad i Sverige i vuxen ålder, är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande eller på annat sätt har särskild anknytning till Sverige (tredje stycket).</P>
<P class="p170 ft28"><SPAN class="ft28">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft70">Uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier</SPAN></P>
<P class="p65 ft13">Enligt 5 kap. 10 § UtlL får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges till en utlänning som önskar vistas i Sverige på grund av arbete, studier eller för att bedriva näringsverksamhet.</P>
<P class="p76 ft13">Uppehållstillstånd för studier kan beviljas för utomnordiska medborgare och medborgare utanför EU om han eller hon t.ex. avser att studera vid ett svenskt gymnasium eller en folkhögskola</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">eller bedriva akademiska studier vid en högskola eller ett universitet i Sverige. Normalt beviljas inte uppehållstillstånd för studier på grund- skolenivå. För att uppehållstillstånd för studier ska beviljas krävs bl.a. att utlänningen har blivit antagen till de studier som avses, att han eller hon har sin försörjning tryggad under studietiden och att studierna bedrivs på heltid. Uppehållstillstånd för studier beviljas för ett år i taget under studietiden om studierna beräknas pågå längre tid än ett år. I annat fall beviljas tillstånd för den tid som studierna ska pågå.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">2.6.4</SPAN><SPAN class="ft70">Uppehållstillstånd för besök</SPAN></P>
<P class="p56 ft41">Enligt 5 kap. 10 § UtlL får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas för besök i Sverige. För en viseringsfri utlänning krävs ett sådant uppehållstillstånd, om vistelsen i Sverige ska vara mer än tre månader. Detsamma gäller en utlänning som har haft en visering vid inresan till Sverige som därefter har löpt ut. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för besök kan beviljas om det framstår som klart att det är fråga om en kortare vistelse i Sverige och att utlänningen inte kan antas arbeta eller försöka bosätta sig här. Vidare krävs att utlänningens försörjning ska vara tryggad under vistelsen och att han eller hon har en returbiljett eller tillräckliga medel för återresan. Det finns inte någon maximal tid föreskriven vad gäller uppehållstillstånd för besök, men normalt saknas det anledning att ge tillstånd för längre sammanhållen vistelse än ett år (se prop. 1994/95:179 s. 67).</P>
<P class="p171 ft28"><SPAN class="ft28">2.6.5</SPAN><SPAN class="ft70">Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter</SPAN></P>
<P class="p78 ft41">5 kap. 6 § UtlL anger att uppehållstillstånd kan beviljas en vuxen utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För att barn ska beviljas uppehållstillstånd i mot- svarande fall krävs i stället att omständigheterna är särskilt ömmande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p21 ft38">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft28"><SPAN class="ft28">2.6.6</SPAN><SPAN class="ft70">Permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Ett uppehållstillstånd kan vara tidsbegränsat eller utan tidsbegräns- ning (permanent uppehållstillstånd). Ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd ger en utlänning rätt att resa in i och vistas i Sverige under den tid som anges i tillståndet. Däremot ger det inte utlänningen rätt att arbeta i Sverige, om inte tillståndet är förenat med ett arbets- tillstånd.</P>
<P class="p113 ft13">Ett permanent uppehållstillstånd ger utlänningen rätt att resa in, uppehålla sig och även arbeta i Sverige under obegränsad tid.</P>
<P class="p12 ft41">Enligt huvudregeln ska permanent uppehållstillstånd beviljas när utlänningen har för avsikt att mera varaktigt bosätta sig i Sverige, om det inte finns särskilda skäl som talar mot att ett permanent uppe- hållstillstånd beviljas (se prop. 1983/84:144 s. 88 och prop. 2004/05:170 s. 197). I praktiken gäller det vanligtvis utlänningar som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande, utlänningar som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning och utlänningar som beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Från huvud- regeln om permanent uppehållstillstånd finns i 5 kap. <NOBR>7–15</NOBR> d §§ UtlL en rad undantag när en utlänning i stället för permanent uppehålls- tillstånd ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Uppräk- ningen är dock inte uttömmande (se prop. 2004/05:170 s. <NOBR>197–198).</NOBR></P>
<P class="p13 ft13">I 5 kap. 17, 17 a och 17 b §§ UtlL anges när uppehållstillstånd ska eller får vägras. Av dessa bestämmelser följer bl.a. att uppehållstill- stånd får vägras på grund av utlänningens brottslighet eller oriktiga uppgifter i samband med ansökan.</P>
<P class="p172 ft28"><SPAN class="ft28">2.6.7</SPAN><SPAN class="ft70">Tillfällig lag om begränsningar av rätten till uppehållstillstånd</SPAN></P>
<P class="p49 ft41">Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begräns- ningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen gäller i tre och under denna tid ska i stället för utlänningslagens regler, ett uppehållstillstånd som beviljats en flykting eller en alternativt skydds- behövande vara tidsbegränsat. För flyktingar kan uppehållstillstånd beviljas i tre år medan en alternativt skyddsbehövande kan beviljas uppehållstillstånd i tretton månader. Övriga skyddsbehövande har inte längre rätt till uppehållstillstånd. Reglerna innebär också att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter bara får beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa personen. Vidare innebär lagen begränsade möjligheter till familjeåterförening och skärpta försörjningskrav.</P>
<P class="p99 ft41">Även om lagen trädde i kraft under 2016 ska den som huvudregel tillämpas vid asylprövningen också för de människor på flykt som kom till Sverige under år 2015. Lagen anger en brytpunkt, den 24 november 2015. Lagen ska dock inte tillämpas vid beslut som gäller en ansökan från ett barn eller en barnfamilj som ansökt om asyl senast den 24 november 2015. Detsamma gäller för anhörig- invandring om ansökan om uppehållstillstånd registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p173 ft55"><SPAN class="ft44">3</SPAN><SPAN class="ft54">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p174 ft50"><SPAN class="ft50">3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Asylsökande under </SPAN><NOBR>2000-talet</NOBR></P>
<P class="p175 ft28"><SPAN class="ft28">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Ett ökat antal asylsökande mellan 2010 och 2014</SPAN></P>
<P class="p176 ft47">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> kom det många asylsökande till Sverige, fram- för allt som en följd av konflikterna i f.d. Jugoslavien. År 2000 ökade antalet asylsökande igen. Mellan 16 000 och 34 000 personer sökte asyl varje år, förutom åren 2005 och 2006 då en tillfällig minskning av antalet personer som sökte asyl kan noteras.</P>
<P class="p177 ft13">Sedan år 2012 har antalet asylsökande ökat. År 2012 sökte 44 000 personer asyl och året efter sökte 54 000 personer asyl. År 2014 var det 81 000 personer som sökte om asyl i Sverige.</P>
<P class="p178 ft87">100000</P>
<P class="p179 ft87">80000</P>
<P class="p179 ft87">60000</P>
<P class="p179 ft87">40000</P>
<P class="p179 ft87">20000</P>
<P class="p180 ft87">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft88">2010</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p24 ft87">2011</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p24 ft87">2012</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p24 ft87">2013</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p24 ft87">2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p182 ft37">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft14">Särskilt under sommaren 2014 var antalet asylsökande högt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr14 td59"><P class="p24 ft88">12000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td59"><P class="p24 ft88">10000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td59"><P class="p24 ft87">8000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td59"><P class="p24 ft87">6000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td59"><P class="p24 ft87">4000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td59"><P class="p24 ft87">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td59"><P class="p24 ft87">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft75"><SPAN class="ft89">Källa: </SPAN>Migrationsverket.</P>
<P class="p184 ft28"><SPAN class="ft28">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft70">Flest har kommit på hösten</SPAN></P>
<P class="p185 ft13">Flest asylsökande brukar komma till Sverige under sensommaren och hösten. Till skillnad från tidigare år inleddes säsongsökningen 2014 redan i början av maj och fortsatte att öka markant under juni och juli.<SPAN class="ft63">1</SPAN></P>
<P class="p186 ft75"><SPAN class="ft74">1 </SPAN>Prop. 2015/16:1 utgiftsområde 8, s. 12 och 14.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B31261x1.jpg" style="width:423px;height:339px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr8 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td60"><P class="p21 ft75"><SPAN class="ft89">Källa: </SPAN>Prop. 2015/16:1 utgiftsområde 8.</P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft45">Kulmen brukar infalla i oktober. Det finns dock en variation mellan olika år och 2014 kulminerade antalet asylsökande redan i september.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft70">En tredjedel brukar vara barn</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Som barn räknas alla personer under 18 år. Sedan år 2000 har barn som kommer tillsammans med en vårdnadshavare eller ensamma ut- gjort ungefär en tredjedel av det totala antalet asylsökande. År 2014 var andelen barn 28 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr22 td62"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td52"><P class="p189 ft87">Andel barn</P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td64"><P class="p190 ft87">Andel vuxna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td65"><P class="p21 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr23 td66"><P class="p21 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft87">100%</P>
<P class="p192 ft87">80%</P>
<P class="p192 ft87">60%</P>
<P class="p193 ft87">40%</P>
<P class="p192 ft87">20%</P>
<P class="p194 ft87">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft88">2010</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p24 ft87">2011</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p24 ft87">2012</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p24 ft87">2013</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p24 ft87">2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p196 ft28"><SPAN class="ft28">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft70">Allt fler ensamkommande barn</SPAN></P>
<P class="p56 ft47">Med ensamkommande barn avses barn under 18 år, som vid ankomst- en till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.</P>
<P class="p57 ft13">Sedan år 2000 har andelen ensamkommande barn utgjort ungefär en tiondel av det totala antalet asylsökande. Antalet ensamkommande barn har dock ökat över tid, särskilt sedan 2010. År 2014 var antalet ensamkommande barn cirka 7 000.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft87">8000</P>
<P class="p198 ft87">6000</P>
<P class="p199 ft87">4000</P>
<P class="p198 ft87">2000</P>
<P class="p200 ft87">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft88">2010</P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p24 ft87">2011</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p24 ft87">2012</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p24 ft87">2013</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p24 ft87">2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft70">Fler män än kvinnor söker asyl</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Sedan år 2000 har fördelningen mellan män och kvinnor varit ungefär densamma: männen har utgjort ungefär två tredjedelar och kvinnorna en tredjedel.</P>
<P class="p202 ft87"><INGENBILD zsrc="H5B31263xi2.jpg/" id="inl_img1"> Kvinnor <INGENBILD zsrc="H5B31263xi3.jpg/" id="inl_img2"> Män</P>
<P class="p203 ft87">100%</P>
<P class="p204 ft87">80%</P>
<P class="p205 ft87">60%</P>
<P class="p205 ft87">40%</P>
<P class="p205 ft87">20%</P>
<P class="p206 ft87">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft88">2010</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p24 ft87">2011</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p24 ft87">2012</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p24 ft87">2013</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p24 ft87">2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Asylsökande 2015</SPAN></P>
<P class="p152 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Asylsökande under olika delar av 2015</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Få asylsökande första kvartalet 2015</P>
<P class="p185 ft13">Liksom tidigare år var antalet asylsökande lågt i början av året 2015. Under årets första kvartal såg utvecklingen nästan exakt ut som året innan. Under januari, februari och mars låg antalet asylsökande mellan 4 000 och 4 900 per månad.</P>
<P class="p74 ft28">Långsam ökning under våren och sommaren 2015</P>
<P class="p56 ft41">I vecka 15 (början av april) noterades årets lägsta antal asylsökande (bortsett från vecka 1). Denna vecka sökte ungefär 700 personer asyl i Sverige. Under resten av april ökade antalet asylsökande. Vecka 17 och 18 (slutet av april) var antalet asylsökande över 1 000 per vecka.</P>
<P class="p70 ft41">Under maj ökade antalet asylsökande långsamt och låg mellan 1 100 och 1 500 per vecka. Under juni fortsatte antalet asylsökande att öka. Antalet låg mellan 1 300 och 1 700 per vecka. Sammanlagt var antalet asylsökande 6 600 under juni månad.</P>
<P class="p208 ft41">Antalet asylsökande under sommaren 2015 var lägre än antalet asylsökande sommaren 2014 när det kom mellan 8 000 och 9 400 asyl- sökande under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti.</P>
<P class="p57 ft13">Ökningen skedde under sommaren gradvis i landets tre största städer, som sedan kom att bli de orter där flest ansökte om asyl under hela 2015.</P>
<P class="p57 ft13">I augusti började antalet asylsökande i Sverige att öka snabbare och från och med augusti skiljer sig utvecklingen 2015 från utveck- lingen för 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B31265x1.jpg" style="width:434px;height:627px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr8 td71"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td73"><P class="p24 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td71"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr25 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td68"><P class="p36 ft87">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr25 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td74"><P class="p22 ft87">Malmö</P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td52"><P class="p209 ft87">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr25 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr25 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p210 ft87">1200</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p210 ft87">1000</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p210 ft87">800</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p210 ft87">600</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p210 ft87">400</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p210 ft87">200</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p210 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td71"><P class="p209 ft87">23</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p209 ft87">24</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p24 ft87">25</P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p34 ft87">26</P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p24 ft87">27</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p24 ft87">28</P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p211 ft87">29</P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p190 ft87">30</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p24 ft87">31</P></TD>
<TD class="tr14 td2"><P class="p24 ft87">32</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p212 ft87">33</P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p24 ft87">34</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p213 ft87">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td79"><P class="p21 ft62"><SPAN class="ft94">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr26 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td33"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td72"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td22"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td33"><P class="p24 ft88">2014</P></TD>
<TD class="tr27 td36"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p214 ft88">2015</P></TD>
<TD class="tr27 td77"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td2"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td78"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td14"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft87">45000</P>
<P class="p216 ft87">40000</P>
<P class="p216 ft95">35000</P>
<P class="p216 ft87">30000</P>
<P class="p216 ft95">25000</P>
<P class="p216 ft87">20000</P>
<P class="p216 ft87">15000</P>
<P class="p216 ft95">10000</P>
<P class="p217 ft87">5000</P>
<P class="p218 ft87">0</P>
<P class="p219 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket<SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Snabb ökning under sensommar och höst</P>
<P class="p78 ft41">Under sensommaren och början av hösten ökade antalet asylsökande kraftigt. I augusti 2015 sökte sammanlagt 11 700 personer asyl i Sverige och under september var antalet asylsökande 24 300. Det var alltså mer än dubbelt så många som under augusti.</P>
<P class="p220 ft13">Vecka 35 (slutet av augusti) var den första vecka som antalet asylsökande översteg 3 000. Vecka 37 kom för första gången fler än 4 000 asylsökande personer på en vecka. Följande vecka (vecka 38) var antalet asylsökande 6 900.</P>
<P class="p57 ft13">Oktober uppvisade det största antalet asylsökande på en månad, 39 200 personer. Under vecka 40 kom för första gången mer än 7 000 personer under en enda vecka. Den snabba ökningen fortsatte och vecka 41 kom för första gången mer än 9 000 människor som anmälde sig som asylsökande.</P>
<P class="p67 ft13">På vissa orter kulminerade antalet asylsökande under vecka 41, t.ex. i Boden och i Umeå. Det är dock inte ett generellt mönster för Norrland.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr28 td80"><P class="p221 ft87">UMEÅ</P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p222 ft87">BODEN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td80"><P class="p223 ft88">350</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p223 ft88">300</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td80"><P class="p223 ft88">250</P></TD>
<TD class="tr15 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p223 ft88">200</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p223 ft88">150</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td80"><P class="p223 ft88">100</P></TD>
<TD class="tr15 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p223 ft87">50</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p223 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td82"><P class="p24 ft87">32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p225 ft13">Vecka 42 (mitten av oktober) kom närmare 9 200 asylsökande till Sverige enligt Migrationsverkets statistik. Det skedde alltså en liten nedgång mellan vecka 41 och 42 för landet som helhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">I Göteborg var antalet asylsökande som störst under vecka 42. I Malmö och Stockholm fortsatte dock antalet att öka ytterligare några veckor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr28 td83"><P class="p226 ft87">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr28 td84"><P class="p21 ft87">Malmö</P></TD>
<TD class="tr28 td85"><P class="p227 ft87">Stockholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td83"><P class="p228 ft88">4000</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td83"><P class="p228 ft88">3500</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td83"><P class="p228 ft88">3000</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td83"><P class="p228 ft88">2500</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td83"><P class="p228 ft88">2000</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td83"><P class="p228 ft88">1500</P></TD>
<TD class="tr29 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td83"><P class="p228 ft88">1000</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td83"><P class="p228 ft87">500</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td83"><P class="p228 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr15 td86"><P class="p24 ft87">32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p229 ft13">För landet som helhet skedde en liten ökning av antalet asylsökande under vecka 43, följt av en minskning mellan vecka 43 och 44. Vecka 45 ökade åter antalet asylsökande. Antalet asylsökande för landet som helhet nådde sin kulmen vecka 46. Under den veckan sökte 10 551 personer om asyl i Sverige.</P>
<P class="p11 ft14">Malmö och Stockholm fick flest asylsökande vecka 46, liksom flera mindre orter som Flen och Norrköping.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B31268x1.jpg" style="width:415px;height:657px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr14 td87"><P class="p230 ft87">FLEN</P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p231 ft87">NORRKÖPING</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td87"><P class="p232 ft88">400</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p232 ft88">300</P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p232 ft88">200</P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p232 ft88">100</P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p232 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td31"><P class="p24 ft87">32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p234 ft13">För flera orter i landet liknade utvecklingen en <NOBR>M-kurva</NOBR> där antalet asylsökande först ökade under september och sedan minskade fram till månadsskiftet <NOBR>oktober–november</NOBR> för att sedan ta fart igen. Det t.ex. Örebro och Kristianstad.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr14 td69"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td90"><P class="p22 ft87">Örebro</P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td92"><P class="p235 ft96">Kristianstad</P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p236 ft87">500</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p236 ft87">400</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p236 ft87">300</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p236 ft87">200</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p236 ft87">100</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p236 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td69"><P class="p24 ft87">37</P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p24 ft87">38</P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p24 ft87">39</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p24 ft87">40</P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p24 ft87">41</P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p212 ft87">42</P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p24 ft87">43</P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p24 ft87">44</P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p24 ft87">45</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p24 ft87">46</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p237 ft87">47</P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p24 ft87">48</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p24 ft87">49</P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p24 ft87">50</P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p24 ft87">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td94"><P class="p34 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Snabb minskning från mitten av november</P>
<P class="p49 ft41">Från och med vecka 47 skedde en snabb minskning av antalet asyl- sökande. På tre veckor halverades antalet asylsökande. Samman- taget i november ansökte 36 700 personer om asyl, vilket var något färre än i oktober. I december var antalet asylsökande betydligt lägre (13 900) än i november. Totalt ansökte 162 877 personer om asyl 2015, varav 35 369 var ensamkommande barn.</P>
<P class="p11 ft13">Under 2016 kom betydligt färre asylsökande. I januari kom 4 200 asylsökande, i februari 2 700 och i mars 2 200. Totalt under 2016 sökte 28 939 personer asyl i Sverige. Av dem var 2 199 ensam- kommande barn.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Ensamkommande barn under året</SPAN></P>
<P class="p238 ft13">Antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare var förhållandevis lågt i början av år 2015. Mellan 450 och 550 ensamkommande barn sökte asyl varje månad i Sverige det första kvartalet 2015.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr14 td95"><P class="p239 ft87">4000</P></TD>
<TD class="tr14 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td95"><P class="p239 ft87">3000</P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td95"><P class="p239 ft87">2000</P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td95"><P class="p239 ft87">1000</P></TD>
<TD class="tr20 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td95"><P class="p239 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td95"><P class="p24 ft87">1</P></TD>
<TD class="tr14 td11"><P class="p240 ft87">5</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p24 ft87">9</P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p24 ft87">13</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p24 ft87">17</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p24 ft87">21</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p24 ft87">25</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p24 ft87">29</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p24 ft87">33</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p24 ft87">37</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p24 ft87">41</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p24 ft87">45</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p24 ft87">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td98"><P class="p241 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft13">Antalet ensamkommande barn var redan i maj månad fler än antalet ensamkommande barn som anlände samma månad 2014. Vecka 19 (i början av maj) kom över 200 asylsökande ensamkommande barn. Under sommaren anlände runt <NOBR>300–400</NOBR> ensamkommande barn i veckan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p243 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p24 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td99"><P class="p244 ft87">2014</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p245 ft87">2015</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p246 ft87">10000</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p246 ft87">8000</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td99"><P class="p246 ft87">6000</P></TD>
<TD class="tr32 td100"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td99"><P class="p246 ft87">4000</P></TD>
<TD class="tr32 td100"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p246 ft87">2000</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td99"><P class="p246 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr32 td100"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td99"><P class="p247 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr33 td100"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft13">Från mitten av juli ökade antalet asylsökande ensamkommande barn ännu snabbare och förloppet skiljde sig ytterligare från utvecklingen 2014. Första veckan i augusti (vecka 32) kom det mer än 500 ensam- kommande asylsökande barn.</P>
<P class="p99 ft47">Från augusti skedde en fortsatt, kontinuerlig ökning till mitten av oktober. I mitten av oktober minskade dock antalet ensamkom- mande barn under två veckor. Vecka 45, som var den första veckan i november, ökade åter antalet ensamkommande barn och ökningen fortsatte till vecka 47 (mitten av november)då antalet asylsökande ensamkommande snabbt började sjunka. Den sista veckan 2015 var antalet ensamkommande mindre än 400.</P>
<P class="p98 ft47">Oktober var den månad då flest ensamkommande barn ansökte om asyl under 2015. Den vecka då flest ensamkommande barn, 2 932 barn, ansökte om asyl var vecka 46 <NOBR>(9–15</NOBR> november).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Fler män än kvinnor sökte asyl</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Av de 163 000 som sökte asyl 2015 var 115 000 män/pojkar och 48 000 kvinnor/flickor. Det innebär att 70 procent av de asylsökande var män/pojkar och 30 procent var kvinnor/flickor. Av de vuxna var 68 procent män och 32 procent kvinnor.</P>
<P class="p11 ft13">Av alla barn var 73 procent pojkar och 27 procent flickor. Av de barn som kom med en vårdnadshavare var 54 procent pojkar och 46 procent flickor. Av de ensamkommande barnen var 92 procent pojkar och 8 procent flickor.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Många barn och många ensamkommande 2015</SPAN></P>
<P class="p65 ft13">Under 2015 var det fler vuxna än barn som sökte asyl. Andelen barn hade tidigare under <NOBR>2010-talet</NOBR> varit ungefär en tredjedel, men ökade under 2015 till 43 procent. Bland barnen var de nästan exakt lika många ensamkommande barn (35 400 barn) som barn som kom med vårdnadshavare (35 000 barn).</P>
<P class="p249 ft87"><INGENBILD zsrc="H5B31271xi2.jpg/" id="inl_img1"> Familjekommande</P>
<P class="p250 ft87">barn</P>
<P class="p251 ft87"><INGENBILD zsrc="H5B31271xi3.jpg/" id="inl_img2"> Ensamkommande</P>
<P class="p250 ft87">barn</P>
<P class="p251 ft87"><INGENBILD zsrc="H5B31271xi4.jpg/" id="inl_img3"> Vuxna</P>
<P class="p252 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p253 ft13">Flest vuxna och ensamkommande barn kom i oktober, medan flest barn med vårdnadshavare kom i november 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B31272x1.jpg" style="width:434px;height:648px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft99">Asylsökande 2015</P>
<P class="p255 ft100">25000</P>
<P class="p256 ft100">20000</P>
<P class="p256 ft100">15000</P>
<P class="p256 ft100">10000</P>
<P class="p257 ft100">5000</P>
<P class="p258 ft100">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr34 td101"><P class="p24 ft101"><NOBR>2015-01</NOBR> <NOBR>2015-02</NOBR> <NOBR>2015-03</NOBR> <NOBR>2015-04</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr34 td102"><P class="p24 ft101"><NOBR>2015-05</NOBR> <NOBR>2015-06</NOBR> <NOBR>2015-07</NOBR> <NOBR>2015-08</NOBR> <NOBR>2015-09</NOBR> <NOBR>2015-10</NOBR> <NOBR>2015-11</NOBR> <NOBR>2015-12</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td103"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr35 td104"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td93"><P class="p214 ft100">Vuxna</P></TD>
<TD class="tr35 td104"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td105"><P class="p214 ft100">Barn med vårdnadshavare</P></TD>
<TD class="tr35 td104"><P class="p21 ft93"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td106"><P class="p259 ft102">Ensamkommande barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td103"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr36 td109"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td103"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr36 td104"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr36 td104"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr36 td104"><P class="p21 ft103"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p196 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft70">Ursprungsländer</SPAN></P>
<P class="p261 ft13">Det kom asylsökande från ungefär 135 olika länder 2015. Flest asyl- sökande kom från Syrien, Afghanistan och Irak.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr28 td110"><P class="p262 ft87">60000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p262 ft87">50000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p262 ft87">40000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p262 ft87">30000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p262 ft87">20000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p262 ft87">10000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p262 ft87">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td110"><P class="p24 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P>
<P class="p59 ft13">I särklass flest ensamkommande barn kom från Afghanistan (23 480). Barn kom också från Syrien, Somalia, Eritrea, Irak och Etiopien.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr14 td110"><P class="p263 ft87">25 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td110"><P class="p263 ft87">20 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td110"><P class="p263 ft87">15 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td110"><P class="p263 ft87">10 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td110"><P class="p263 ft87">5 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td110"><P class="p263 ft87">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td110"><P class="p24 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft70">Resväg till Sverige</SPAN></P>
<P class="p49 ft47">De flesta av de människor på flykt som kom till Sverige 2015 reste via den så kallade östra Medelhavsrutten, alltså med båt från Turkiet till Grekland. Från Grekland fortsatte de genom länderna på västra Balkan och vidare genom Ungern till Österrike. Länderna på västra Balkan blev därmed utpräglade transitländer. Likaså ville merparten av människorna som kom till Österrike fortsätta till Tysk- land och Skandinavien och myndigheterna i Österrike ordnade transporter för människor som ville vidare till Tyskland.<SPAN class="ft57">2</SPAN></P>
<P class="p265 ft14">Många av dem som inte sökte asyl i Tyskland fortsatte norrut.</P>
<P class="p266 ft14">Under hösten 2015 uppstod vad som kan kallas ett ”förläggnings<SPAN class="ft104">‐ </SPAN>och transportsystem” i de nordtyska städerna Rostock, Hamburg och Flensburg, varifrån mellan 1 <NOBR>000–1</NOBR> 500 människor varje dag reste med buss eller tåg via Danmark till Sverige eller med färja direkt till Sverige.<SPAN class="ft105">3</SPAN></P>
<P class="p267 ft106"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN>Verksamhets- och utgiftsprognos februari 2016<SPAN class="ft60">, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p268 ft89"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket (2016). </SPAN>Verksamhets- och utgiftsprognos februari 2016<SPAN class="ft75">, s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.7</SPAN><SPAN class="ft70">Flest asylansökningar i storstadslänen</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Den ort där flest asylsökande lämnade in sin ansökan under 2015 var Malmö. Över 53 000 ansökningar om asyl lämnades in vid någon av enheterna i Malmö. I Stockholm lämnades 45 000 ansökningar in och i Göteborg 32 000.</P>
<P class="p208 ft41">Antalet ansökningar om asyl vid vissa orter hänger i viss mån sam- man med var Migrationsverket har sina ansökningsenheter, vilket är Boden, Flen, Gävle, Göteborgsområdet (Mölndals stad), Malmö, Sigtuna, Norrköping och Stockholmsområdet (Solna kommun). I Boden gjordes 2 700 ansökningar. I Umeå saknas ansökningsenhet och där gjordes endast 475 ansökningar och då vid den tillfälliga an- sökningsfunktion som öppnades på en mottagningsenhet där.</P>
<P class="p58 ft41">På länsnivå var det Skåne län som tog emot flest asylansökningar 2015, följt av Stockholms län och Västra Götaland.</P>
<P class="p269 ft87">60000</P>
<P class="p270 ft87">50000</P>
<P class="p271 ft87">40000</P>
<P class="p271 ft87">30000</P>
<P class="p270 ft87">20000</P>
<P class="p271 ft87">10000</P>
<P class="p272 ft87">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr38 td68"><P class="p21 ft96">Skåne</P></TD>
<TD class="tr38 td111"><P class="p21 ft96">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr38 td95"><P class="p21 ft96">VG</P></TD>
<TD class="tr38 td20"><P class="p21 ft96">Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr38 td112"><P class="p21 ft107">Östergötland</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p184 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.8</SPAN><SPAN class="ft70">Antalet inskrivna hos Migrationsverket ökade</SPAN></P>
<P class="p78 ft45">En asylsökande person är inskriven i Migrationsverkets mottagnings- system från det att asylansökan lämnats in till dess att ärendet är avgjort och han eller hon är mottagen i en kommun för bosättning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B31275x1.jpg" style="width:434px;height:544px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft14">och utskriven från mottagningssystemet, alternativt har lämnat landet.<SPAN class="ft105">4</SPAN></P>
<P class="p274 ft13">Vid årsskiftet 2014/2015 fanns ungefär 79 000 personer inskrivna som asylsökande hos Migrationsverket, varav 5 000 var ensam- kommande barn. Vid årsskiftet 2015/2016 var 182 000 personer inskrivna som ansylsökande hos Migrationsverket. Av dem var nästan 34 000 ensamkommande barn.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p275 ft87">Övriga</P></TD>
<TD class="tr14 td114"><P class="p21 ft87">Ensamkommande barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td113"><P class="p276 ft87">200000</P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td113"><P class="p276 ft87">150000</P></TD>
<TD class="tr39 td114"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td113"><P class="p276 ft87">100000</P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td113"><P class="p276 ft87">50000</P></TD>
<TD class="tr39 td114"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td113"><P class="p276 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr39 td114"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td113"><P class="p277 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr40 td114"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft47">De flesta av dem som var inskrivna hos Migrationsverket bodde i anläggningsboende (ABO). Andelen minskade dock under året från två tredjedelar till drygt hälften. Andelen som bodde i eget boende (EBO) minskade också under året och var ungefär en tredjedel i början av 2015 och en fjärdedel i slutet av året. I stället ökade den andel som bodde i övrigt boende. Övrigt boende är till 98 procent ensamkommande barn i kommunala boenden/familje- hem/preplacerade (barn som bor hos t.ex. en släkting).</P>
<P class="p279 ft89"><SPAN class="ft74">4 </SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionen (2012). </SPAN>Början på något nytt. Etableringsförberedande insatser för asylsökande <SPAN class="ft75">s. 67.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td115"><P class="p21 ft37">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p280 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td117"><P class="p281 ft87">ABO</P></TD>
<TD class="tr25 td54"><P class="p21 ft87">EBO</P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p21 ft87">ÖVRIGA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td117"><P class="p247 ft87">200000</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td117"><P class="p247 ft87">150000</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td117"><P class="p247 ft87">100000</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td117"><P class="p247 ft87">50000</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td117"><P class="p247 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td117"><P class="p282 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr41 td54"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr41 td116"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.9</SPAN><SPAN class="ft70">Ankomstkommuner för ensamkommande barn</SPAN></P>
<P class="p78 ft41">När ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet ett tillfälligt boende i den kommun där han eller hon ger sig till känna (ankomstkommun). Så snart som möjligt ska Migrations- verket anvisa en kommun för barnets boende och omsorg i väntan på besked om uppehållstillstånd (anvisningskommun).</P>
<P class="p283 ft14">Flest barn anlände till kommunerna Malmö, Mölndal och Stock- holm.</P>
<P class="p54 ft13">Många kommuner tog emot förhållandevis många ensamkom- mande barn i relation till befolkningsstorleken. Antalet ensam- kommande barn jämfört med antalet kommuninvånare beskrivs i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr14 td118"><P class="p21 ft14">figur 3.23. I Stockholm kom ett</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p21 ft14">ensamkommande</P></TD>
<TD class="tr14 td119"><P class="p21 ft14">barn</P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p21 ft25">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td118"><P class="p21 ft14">236 invånare. I Norrköping kom ett</P></TD>
<TD class="tr15 td76"><P class="p23 ft36">ensamkommande</P></TD>
<TD class="tr15 td119"><P class="p189 ft14">barn</P></TD>
<TD class="tr15 td14"><P class="p21 ft25">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p21 ft14">13 invånare.</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B31277x1.jpg" style="width:415px;height:633px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft87">Malmö</P>
<P class="p285 ft87">Mölndal</P>
<P class="p286 ft87">Stockholm</P>
<P class="p287 ft87">Göteborg</P>
<P class="p288 ft87">Sigtuna</P>
<P class="p289 ft87">Solna</P>
<P class="p290 ft87">Trelleborg</P>
<P class="p291 ft87">Norrköping</P>
<P class="p292 ft87">Gävle</P>
<P class="p293 ft87">Örebro</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p24 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p24 ft87">2000</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p24 ft87">4000</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p24 ft87">6000</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p24 ft87">8000</P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p24 ft87">10000 12000 14000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p294 ft87">Norrköping</P>
<P class="p295 ft87">Mölndal</P>
<P class="p296 ft87">Sigtuna</P>
<P class="p297 ft87">Malmö</P>
<P class="p298 ft87">Trelleborg</P>
<P class="p299 ft87">Solna</P>
<P class="p299 ft87">Gävle</P>
<P class="p300 ft87">Göteborg</P>
<P class="p301 ft87">Stockholm</P>
<P class="p302 ft87">Örebro</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p24 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p24 ft87">100</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p24 ft87">200</P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p24 ft87">300</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p24 ft87">400</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.10</SPAN><SPAN class="ft108">Inskrivna i olika kommuner</SPAN></P>
<P class="p56 ft47">Den som är inskriven i mottagningssystemet kan bo i anläggnings- boende (ABO), i eget boende (EBO) eller i övrigt boende.<SPAN class="ft57">5</SPAN></P>
<P class="p304 ft13">Om man ser till samtliga boendeformer var den sista december 2015 flest inskrivna i Stockholm (8 730 personer), Malmö (6 667 per- soner) och Göteborg (6 193 personer). I Uppsala, Norrköping, Borås, Eskilstuna och Västerås var mellan 2 000 och 2 600 personer inskrivna i mottagningssystemet.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.11</SPAN><SPAN class="ft108">Anvisningar av barn</SPAN></P>
<P class="p185 ft13">Anvisningarna av barn per vecka under 2015 följde utvecklingen över ankommande barn.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr14 td123"><P class="p239 ft87">3000</P></TD>
<TD class="tr14 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td123"><P class="p239 ft87">2500</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td123"><P class="p239 ft87">2000</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td123"><P class="p239 ft87">1500</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td123"><P class="p239 ft87">1000</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td123"><P class="p239 ft87">500</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td123"><P class="p239 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td123"><P class="p24 ft87">1</P></TD>
<TD class="tr14 td1"><P class="p24 ft87">4</P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p237 ft87">7</P></TD>
<TD class="tr14 td124"><P class="p24 ft87">10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr17 td98"><P class="p36 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft13">De kommuner som tog emot flest ensamkommande barn 2015 var Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås.</P>
<P class="p70 ft45">Andelen anvisade ensamkommande barn i förhållande till befolk- ningen ger en annan bild. I Sorsele kom det ett barn per 56 invånare</P>
<P class="p306 ft110"><SPAN class="ft109">5 </SPAN>Övrigt boende är till 98 procent kommunal placering av ensamkommande barn, det vill säga kommunala boenden, familjehem eller barn som bor hos exempelvis en släkting. Resten är små kategorier, t.ex. personer i fängelse, på sjukhus och institutionsboenden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft41">och i Åsele kom ett anvisat barn per 60 kommuninvånare. I Stock- holm kom ett barn på 421 invånare, i Malmö 609 och i Göteborg 324.</P>
<P class="p308 ft95">Stockholm</P>
<P class="p309 ft87">Göteborg</P>
<P class="p310 ft87">Malmö</P>
<P class="p311 ft87">Uppsala</P>
<P class="p312 ft87">Västerås</P>
<P class="p313 ft87">Eskilstuna</P>
<P class="p314 ft87">Norrköping</P>
<P class="p315 ft87">Borås</P>
<P class="p316 ft95">Umeå</P>
<P class="p317 ft87">Halmstad</P>
<P class="p318 ft87">Örebro</P>
<P class="p319 ft87">Huddinge</P>
<P class="p317 ft87">Sundsvall</P>
<P class="p216 ft87">Kristianstad</P>
<P class="p320 ft87">Jönköping</P>
<P class="p321 ft87">Karlstad</P>
<P class="p322 ft95">Haninge</P>
<P class="p323 ft87">Täby</P>
<P class="p310 ft87">Kalmar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p24 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p24 ft87">500</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p24 ft87">1000</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p24 ft87">1500</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p24 ft87">2000</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p24 ft87">2500</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p9 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B31280x1.jpg" style="width:434px;height:682px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft111">Sorsele Åsele Bjurholm Dorotea Arjeplog Malå Munkfors Högsby Överkalix Storfors Ljusnarsberg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p24 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p24 ft87">20</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p24 ft87">40</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p24 ft87">60</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p24 ft87">80</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
<P class="p196 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.12</SPAN><SPAN class="ft108">Stor osäkerhet om personer som inte sökte asyl</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Det finns ingen statistik över hur många som kom till Sverige utan att ansöka om asyl 2015. Enligt Migrationsverket var det ”en stor del” av dem som anlände till Centralen i Stockholm som valde att resa vidare, framför allt till Finland.<SPAN class="ft63">6</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Frontex är EU:s gemensamma byrå för gränskontroll. Frontex rapporterade att Sverige var det land i EU som – efter Tyskland – hade flest antal människor som uppehöll sig illegalt i landet under det tredje kvartalet 2015.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Antalet människor som reste vidare eller stannade i landet utan att söka asyl var förmodligen störst i början av hösten 2015, innan polisen utökade den inre utlänningskontrollen från och med slutet av september. I och med införandet av gränskontroller den 12 november antas antalet människor som kommit utan att söka asyl vara litet.</P>
<P class="p326 ft62"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft67">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-09-15-Manga-personer-pa-flykt-vill-resa-vidare-till-Finland.html</NOBR></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft112">Frontex: FRAN Quarterly, Q3 2015, s. 14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p21 ft38">Händelseförloppet – ankomst och mottagande hösten 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft50"><SPAN class="ft50">3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Sammanfattande bild</SPAN></P>
<P class="p328 ft41">Några sammanfattande iakttagelser kan göras om mottagandet 2015. Antalet asylsökande hade ökat under flera år, men inte i den takt som det kom att bli 2015. Antalet ensamkommande barn hade också ökat, men inte heller i den omfattning som sedan skedde under 2015. Under 2015 var mer än var femte asylsökande ett ensamkommande barn.</P>
<P class="p11 ft13">Andelen kvinnor bland de asylsökande brukar vara ungefär en tredjedel. 2015 var andelen något, men inte mycket, lägre. Andelen barn var högre 2015 än tidigare.</P>
<P class="p14 ft13">Flest asylsökande kom från Syrien, Afghanistan och Irak. I sär- klass flest ensamkommande barn kom från Afghanistan.</P>
<P class="p12 ft41">Mottagandet 2015 följde i stort den årscykel som brukar före- komma med få sökande på våren och flest under sensommaren och hösten. Året innan hade dock antalet asylsökande ökat ovanligt tidigt på säsongen. En sådan ökning ägde inte rum 2015. Under sommaren 2015 var antalet som sökte asyl lägre än antalet föregående sommar.</P>
<P class="p13 ft13">Antalet ensamkommande barnen ökade markant från och med april 2015. Den utvecklingen fortsatte under sommaren. Ännu fler kom från mitten av juli. Första och andra veckan i september ökade det totala antalet asylsökande kraftigt.</P>
<P class="p14 ft13">Vid tre tillfällen under hösten minskade antalet asylsökande: mellan vecka 41 och 42, mellan vecka 43 och 44 samt efter vecka 46. Oktober var den månad då flest ansökte om asyl och vecka 46 var antalet asylsökande som störst. Kulmen under hösten nåddes dock vid lite olika tillfällen på olika platser i landet.</P>
<P class="p12 ft47">De län där flest människor på flykt ansökte om asyl var Skåne, Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg och Östergötland. Malmö kommun tog emot tre gånger så många ensamkommande barn som någon annan svensk kommun under 2015. Mölndal, Stockholm, Göteborg, Sigtuna, Solna, Trelleborg och Norrköping var också an- komstkommuner för mer än 1 000 ensamkommande barn. Stock- holm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås var de största anvis- ningskommunerna.</P>
<P class="p329 ft41">Under året ökade antalet inskrivna asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem från 79 000 till 182 000. I slutet av 2015 bodde mer än 100 000 personer i Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO). 48 000 personer bodde i eget boende.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p330 ft49"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft48">Myndigheternas beredskap och hantering</SPAN></P>
<P class="p110 ft50"><SPAN class="ft50">4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Regeringen och Regeringskansliet</SPAN></P>
<P class="p331 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens ansvar och befogenheter</SPAN></P>
<P class="p332 ft28">Regeringen styr riket</P>
<P class="p51 ft41">All offentlig makt utgår från folket och den offentliga makten utövas under lagarna (1 kap. 1 § RF). Detta gäller såväl under normala för- hållanden, vid svåra påfrestningar på samhället i fred som vid krig eller krigsfara. Grundsatsen om maktutövningens lagbundenhet, legalitetsprincipen, gäller inte endast domstolar och förvaltnings- myndigheter utan också regering och riksdag. Den gäller på det kommunala området i lika hög grad som på det statliga. Bestämmel- sen ger uttryck för principen att Sverige är en rättsstat. Det innebär att samtliga samhällsorgan är underkastade rättsordningens regler.<SPAN class="ft56">1</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Regeringen styr riket under ansvar inför riksdagen (1 kap. 6 § RF). Regeringen har både initiativtagande och verkställande uppgif- ter. Regeringen är ansvarig för genomförandet av det allmännas åtagande om detta inte uttryckligen tillkommer riksdagen, kommu- nerna, domstolarna eller någon annan myndighet. I regeringens upp- gift att styra riket ingår bl.a. att använda regeringens eget normgiv- ningsområde (8 kap. RF) och att använda statens medel och dess övriga tillgångar i enlighet med vad riksdagen bestämt (9 kap. RF).</P>
<P class="p333 ft75"><SPAN class="ft74">1 </SPAN>Se exempelvis konstitutionsutskottets betänkande 1973:26, s. 59.</P>
<P class="p334 ft37">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Regeringen styr de statliga myndigheterna</P>
<P class="p78 ft13">De statliga myndigheterna, med undantag för riksdagens myndig- heter, lyder under regeringen (12 kap. 1 § RF). Bestämmelsen inne- bär att regeringen styr myndigheterna som i princip ska följa de föreskrifter, direktiv och anvisningar som regeringen utfärdar. Regeringens befogenhet att styra de statliga myndigheterna är inte obegränsad. För det första gäller att regeringen är bunden av vad som är reglerat i grundlag eller lag. Samma bundenhet gäller för regeringen i fråga om vad riksdagen beslutat genom budgetreglering. För det andra får regeringen inte bestämma hur en myndighet ska besluta i ett särskilt fall i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag (12 kap. 2 § RF).</P>
<P class="p74 ft28">Regeringskansliets ansvar</P>
<P class="p56 ft13">Regeringskansliet har till uppgift att bereda regeringsärenden och att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet (7 kap. 1 § RF). Förordningen (1996:1515) med instruktion för Regerings- kansliet (RKI) reglerar verksamheten närmare.</P>
<P class="p70 ft41">I Regeringskansliet ingick 2015 Statsrådsberedningen (SB), Justitiedepartementet (Ju), Utrikesdepartementet (UD), Försvars- departementet (Fö), Socialdepartementet (S), Finansdepartementet (Fi), Utbildningsdepartementet (U), Miljö- och energidepartementet (M), Näringsdepartementet (N), Kulturdepartementet (Ku), Arbets- marknadsdepartementet (A) och Förvaltningsavdelningen (FA).</P>
<P class="p57 ft13">Förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden fördelas mellan departementen (12 § RKI). En bilaga till förordningen anger för- delningen av ärendena och till vilka departement myndigheter och andra organ hör. Om ett ärende faller inom flera departements verk- samhetsområden, ska det handläggas i det departement dit ärendet huvudsakligen hör.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Ledning</P>
<P class="p49 ft47">Statsministern är chef för Regeringskansliet (5 § RKI). Stats- ministern utser bland statsråden chefer för departementen. Stats- ministern är också chef för Statsrådsberedningen. Chef för Reger- ingskansliets förvaltningsavdelning är förvaltningschefen i Statsråds- beredningen. Chefstjänstemän i departementen är statssekreteraren, kabinettssekreteraren, expeditionscheferna och rättscheferna (9 § RKI). Därtill finns en särskild chefstjänsteman för krishantering (9 § RKI). I departementen finns huvudmän för olika sakområden. För var och en av de myndigheter som hör till departementen finns en huvudman som ansvarar för frågor om myndighetens styrning (10 § RKI).</P>
<P class="p76 ft41">Departementschefen ansvarar för beredningen av regerings- ärenden i departementet. För beredningen av regeringsärenden som enligt ett förordnande enligt 7 kap. 5 § regeringsformen ska föredras av ett annat statsråd ansvarar dock föredragande statsråd. Regerings- ärenden som faller inom flera departements verksamhetsområden ska beredas i samråd med övriga berörda statsråd. Det gäller också inom ett departement när ett ärende berör mer än ett statsråd.</P>
<P class="p64 ft28">Tre huvuduppgifter inom krisberedskapen</P>
<P class="p49 ft47">Regeringen har tre huvuduppgifter inom krisberedskapen. Reger- ingen ska ansvara för den övergripande samordningen, prioriteringen och inriktningen av samhällets krisberedskap. Regeringen ska också på övergripande nivå säkerställa en effektiv krishantering och en effektiv och trovärdig kommunikation med allmänhet och media. Regeringen ansvarar även för kontakten med andra länder, EU och andra internationella aktörer, som i olika avseenden kan beröras av en allvarlig händelse i Sverige.<SPAN class="ft57">2</SPAN></P>
<P class="p335 ft89"><SPAN class="ft74">2 </SPAN><SPAN class="ft75">Se prop. 2007/08:92, </SPAN>Stärkt beredskap – för säkerhets skull<SPAN class="ft75">, s. 14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens beredskap före hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p336 ft28">Regeringens och Regeringskansliets organisation för krishantering hösten 2015</P>
<P class="p78 ft41">Ansvarsprincipen gäller för regeringens och Regeringskansliets arbete med krisberedskap och krishantering. Chefen för varje departement ansvarar för krishanteringsförmågan i departementet. Departementschefen ska uppdra åt en chefstjänsteman i departemen- tet att närmast under departementschefen ansvara för att departe- mentet har en krishanteringsplan och en krishanteringsorganisation. I Statsrådsberedningen och Regeringskansliets förvaltningsavdelning kan uppdraget ges till en annan tjänsteman än en chefstjänsteman.<SPAN class="ft56">3 </SPAN>Varje departement har alltså ansvar för att det finns tillräcklig förmåga att hantera kriser inom det egna området.</P>
<P class="p70 ft41">Regeringskansliets förvaltningschef har ansvar för administrativa frågor även vid krishantering. Det är Förvaltningsavdelningen som ansvarar för att gemensamma resurser inom Regeringskansliet alltid fungerar. Under förvaltningschefen har kommunikationschefen i uppdrag att samordna det interna och externa kommunikations- arbetet såväl i vardagen som vid allvarliga händelser och kriser.<SPAN class="ft56">4</SPAN></P>
<P class="p58 ft13">Det finns ett antal dokument som styr Regeringskansliets och departementets krishantering.<SPAN class="ft63">5 </SPAN>Där står bl.a. att departementen inom sitt eget ansvarsområde bör kunna samla in och bearbeta lägesinformation samt upprätta konsekvensanalyser. Departemen- ten bör också skyndsamt kunna lämna skriftliga underlag om läget inom sitt ansvarsområde och besvara olika typer av förfrågningar samt delta i gemensamma beredningar.<SPAN class="ft63">6</SPAN></P>
<P class="p337 ft60"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft69">11 a § förordningen (1996:1515) om instruktion för Regeringskansliet.</SPAN></P>
<P class="p87 ft62"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft67">11 e § förordningen (1996:1515) om instruktion för Regeringskansliet. Se även Per Bergling m.fl. (2016). </SPAN><SPAN class="ft94">Krisen, myndigheterna och lagen. Krishantering i rättens gränsland</SPAN>, s. 47.</P>
<P class="p87 ft94"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft67">Regeringskansliet (2015). </SPAN>Riktlinjer för Regeringskansliets krishanteringsförmåga<SPAN class="ft62">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2015-07-24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> dnr Ju2015/05678/RK KH. </SPAN>Riktlinjer för Regeringskansliets utbildning och övning i krishantering<SPAN class="ft62">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2015-07-24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> dnr Ju2015/05679/RK KH. </SPAN>Vägledning för Regeringskansliets utbildning och övning i krishantering<SPAN class="ft62">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2015-07-24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> dnr Ju2015/05682/RK KH. </SPAN>Vägledning för Regeringskansliets kriskommunikation<SPAN class="ft62">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2015-07-24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> Ju2015/05683/RK KH. </SPAN>Vägledning för departementens krishanteringsförmåga<SPAN class="ft62">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2015-07-24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> dnr Ju2015/05681/RK KH.</SPAN></P>
<P class="p105 ft89"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft112">Regeringskansliet (2015). </SPAN>Riktlinjer för Regeringskansliets krishanteringsförmåga<SPAN class="ft75">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">2015-07-24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> dnr Ju2015/05678/RK KH, s. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Justitiedepartementet och inrikesministern</P>
<P class="p51 ft45">Frågor som gäller samhällets krisberedskap och Regeringskansliets krishantering liksom kontakten med många myndigheters kris- hanteringsfunktioner är sedan 2014 samlade under inrikesministern i Justitiedepartementet. Inrikesministerns statssekreterare leder det samlade krishanteringsarbetet. Justitiedepartementet samordnar också Regeringskansliets krishantering då flera departement berörs. Uppgifterna gäller framför allt strategiska frågor. Ansvaret för ledning och samordning av det operativa arbetet ligger däremot på myndigheterna.<SPAN class="ft78">7</SPAN></P>
<P class="p338 ft41">Flytten av krishanteringsfunktionen inom Regeringskansliet till Justitiedepartementet genomfördes för att få en komprimerad organisation och korta beslutsvägar.<SPAN class="ft56">8 </SPAN>Statsministern har alltså valt att stärka krisberedskapen i Sverige genom att ha ett samlat ansvar för ordning, säkerhet och krisberedskap under inrikesministern på Justitiedepartementet. Det innebär att det statsråd som är ansvarigt för MSB, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen också är ansvarigt för regeringens krisberedskap och Kansliet för krishantering.<SPAN class="ft56">9</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Inrikesministerns statssekreterare var under hösten 2015 den nuvarande <NOBR>EU-ministern.</NOBR> I juni 2016 utsågs en ny statssekreterare till inrikesministern.</P>
<P class="p64 ft113">Kansliet för krishantering</P>
<P class="p51 ft41">Kansliet för krishantering (RK KH) bestod 2015 av knappt fyrtio anställda. Kansliet stödjer den särskilda chefstjänstemannen för kris- hantering i dennes arbete.<SPAN class="ft56">10 </SPAN>Kansliet arbetar med att utveckla, sam- ordna och följa upp Regeringskansliets krishantering. I chefstjänste- mannens ansvar ingår också att se till att Regeringskansliet genomför nödvändiga förberedelser för ett krishanteringsarbete. Chefstjänste- mannen för krishantering genomför regelbundet expeditionschefs-</P>
<P class="p339 ft115"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft114">Regeringens webbplats, </SPAN><NOBR>www.regeringen.se/regeringens-politik/krisberedskap/Regerings</NOBR> <NOBR>kansliets-krishantering/.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft59">Statsministern i utfrågningen i konstitutionsutskottet den 29 april 2016.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft59">Promemoria Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 431.</P>
<P class="p83 ft110"><SPAN class="ft58">10</SPAN><SPAN class="ft116">Kansliet för krishantering flyttade i samband med att den särskilde chefstjänstemannen för krishantering organisatoriskt inordnades i Justitiedepartementet (SB2014/8015/RCK).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">möten som gäller krishanteringsfrågor, där samtliga expeditions- chefer deltar.</P>
<P class="p96 ft13">Kansliet leds av en kanslichef och är indelat i två sektioner som leds av två sektionschefer, Sektionen för omvärldsanalys och rap- portering (OAR) där även Kriskoordineringscentralen (KKC) finns, och Sektionen för samordning (S). Vidare finns en grupp för led- ningsstöd. Kansliet för krishantering har en ständigt bemannad omvärldsbevakning som har i uppgift att upptäcka situationer som kan komma att kräva krishantering.</P>
<P class="p99 ft13">Kansliets omvärldsbevakning sker fortlöpande dygnet runt. Kansliet följer och analyserar händelser och situationer som har betydelse för Sverige, svenskar och svenska intressen och som kan föranleda krishantering för regeringen och Regeringskansliet, tar fram lägesbilder, bedriver utvecklings- och utbildningsarbete samt utgör en central kontaktpunkt i Regeringskansliet.<SPAN class="ft63">11</SPAN></P>
<P class="p341 ft13">Under en kris stödjer kansliet övriga Regeringskansliet i kris- hanteringen. Vid en uppkommen situation eller allvarlig händelse ska Kriskoordineringscentralen larma berörda departement. Kansliet för krishantering följer händelseutvecklingen och olika händelser analy- seras.<SPAN class="ft63">12 </SPAN>Analysen gäller t.ex. vad händelsen kan innebära, vad den kan få för konsekvenser och hur den kan komma att utvecklas. Vid behov tar Kansliet för krishantering också fram och sprider en samlad lägesinformation till berörda på Regeringskansliet baserat på den information som inkommer från myndigheter via departemen- ten. Efter hantering följer kansliet upp och utvärderar det genom- förda arbetet.</P>
<P class="p342 ft115"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft117">Regeringens webbplats, </SPAN><NOBR>www.regeringen.se/regeringens-politik/krisberedskap/Regerings</NOBR> <NOBR>kansliets-krishantering/,</NOBR> se också promemoria Ju <NOBR>2016-03-10</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 498.</P>
<P class="p131 ft110"><SPAN class="ft58">12</SPAN><SPAN class="ft118">Regeringskansliet är enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap undantaget från att så som andra myndigheter utföra risk- och sårbarhetsanalys.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Gruppen för strategisk samordning</P>
<P class="p51 ft41">Gruppen för strategisk samordning (GSS) består av statssekreterare i de departement vars verksamhetsområde berörs av en allvarlig händelse. Inrikesministerns statssekreterare bedömer behovet av samordning i Regeringskansliet och kan sammankalla gruppen för strategisk samordning. Gruppens uppgift vid en kris är strategisk samordning av Regeringskansliets arbete.<SPAN class="ft56">13</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Krishanteringsrådet</P>
<P class="p51 ft45">Krishanteringsrådet inrättades i december 2008 och är ett forum för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter.<SPAN class="ft78">14 </SPAN>Rådet leds av inrikesministerns statssekreterare. I rådet ingår nor- malt rikspolischefen, säkerhetspolischefen, överbefälhavaren och generaldirektörerna för Affärsverket svenska kraftnät, MSB, Post- och Telestyrelsen, Socialstyrelsen samt Strålsäkerhetsmyndigheten. Vidare ingår en landshövding som företräder länsstyrelserna samt företrädare för de berörda myndighetsansvariga departementen. Inrikesministerns statssekreterare kan även adjungera andra leda- möter vid behov.<SPAN class="ft78">15</SPAN></P>
<P class="p343 ft13">Krishanteringsrådet träffas under normala förhållanden två gånger om året för allmän orientering om arbetet inom krishante- ringsområdet. Rådet kan också sammankallas för informations- utbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter under allvarliga händelser och kriser.<SPAN class="ft63">16</SPAN></P>
<P class="p113 ft13">Kansliet för krishantering stödjer inrikesministerns statssekre- terare vid genomförandet av mötena i Krishanteringsrådet.</P>
<P class="p344 ft60"><SPAN class="ft58">13</SPAN><SPAN class="ft59">Promemoria Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i KU 2015/16:20, s. 498, 11 d § förordningen IRK.</P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">14</SPAN><SPAN class="ft59">Beslut SB2008/9096.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">15</SPAN><SPAN class="ft119">Regeringens webbplats,</SPAN></P>
<P class="p345 ft110"><NOBR>www.regeringen.se/regeringens-politik/krisberedskap/Regeringskansliets-krishantering/</NOBR> <SPAN class="ft109">16 </SPAN>Regeringens webbplats, <NOBR>www.regeringen.se/regeringens-politik/krisberedskap/Regeringskansliets-krishantering/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Information och möten om migration</P>
<P class="p78 ft45">Under 2015 var migration och människor på flykt till Europa en del av vad omvärldsbevakningsfunktionen vid Kansliet för kris- hantering följde, särskilt efter en fartygskatastrof i mitten av april och uppgifter om icke sjövärdiga båtar på Medelhavet. Kansliet för krishantering och Kriskoordineringscentralen blev utöver detta, och den fortsatta löpande bevakningen, än mer involverade genom att analysarbetet intensifierades under sensommaren. Analysen innefattade bl.a. hur situationen med ett ökat antal människor på flykt skulle kunna komma att utvecklas. Det omfattade möjlig händelseutveckling och en dialog med de mest berörda departe- menten. Utrikesdepartementet tillförde också information, främst från andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Möjliga händelseutvecklingar kopplat till att ett stort antal människor på flykt skulle kunna anlända till Sverige på kort tid var också utgångspunkten för de första möten som hölls i expeditionschefskretsen och i Gruppen för strategisk samordning.</P>
<P class="p346 ft28">Övningar i krishantering hade skett</P>
<P class="p69 ft13">Under perioden oktober 2014 till december 2015 genomfördes seminarier och övningar i krishantering med regeringen vid fyra tillfällen (december 2014 samt februari, juni och november 2015) och för statssekreterarna vid fyra andra tillfällen (januari, februari, maj och november 2015). Syftet med det första övningstillfället var att ge underlag för en diskussion om regeringens roll och uppgifter vid en allvarlig händelse eller kris. De efterföljande övningarna byggde vidare på diskussionen och gav tillfälle att öva strategiska uppgifter vid krishantering.</P>
<P class="p347 ft41">Under perioden juni 2015 till februari 2016 deltog de politiska staberna och berörda tjänstemän vid samtliga departement i övningar i krishantering. Övningarna omfattade samordning, lägesinformation och det samlade stödet till den politiska ledningen vid krishantering.<SPAN class="ft56">17 </SPAN>År 2011 deltog Regeringskansliet i en nationell samverkansövning</P>
<P class="p37 ft14">arrangerad av MSB.<SPAN class="ft105">18</SPAN></P>
<P class="p348 ft66"><SPAN class="ft58">17</SPAN><SPAN class="ft79">Kansliet för krishantering (RK KH) har även tjänsteanteckningar om genomförda övningar i krishantering i Regeringskansliet för perioden </SPAN><NOBR>2014–2016.</NOBR></P>
<P class="p349 ft75"><SPAN class="ft58">18</SPAN><NOBR><SPAN class="ft120">(SAMÖ-KKÖ),</SPAN></NOBR> promemoria Ju <NOBR>2016-03-10</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. <NOBR>711–712.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Regeringskansliets beredskap – våra iakttagelser</P>
<P class="p49 ft41">Regeringskansliet hade strukturer för att hantera en oväntad och stor händelse med en oviss händelseutveckling. Det var tydligt att det var inrikesministerns statssekreterare som skulle leda det samlade arbetet och det fanns en särskild chefstjänsteman för krishantering. Kansliet för krishantering hade i uppdrag att arbeta med att ta fram information och samordna hanteringen. Det fanns en ordning för kontakter mellan statssekreterare i de berörda departementen genom Gruppen för strategisk samordning. Likaså fanns rutiner för möten mellan chefstjänstemannen för krishantering och expeditionschefer i Regeringskansliet. Både den politiska ledningen och tjänstemännen hade deltagit i övningar i krishantering.</P>
<P class="p76 ft45">Under våren och sommaren 2015 var migration och människor på flykt till Europa en del av det som Kansliet för krishantering följde genom sin omvärldsbevakningsfunktion vid Kriskoordingerings- centralen. Enheten för samordning av samhällets krisbevakning följde situationen parallellt och arbetade med samma frågor. Det genomfördes också samordnande möten på statssekreterarnivå, under vintern 2014, våren 2015 och sommaren 2015. Analysarbetet som genomfördes tillsammans med berörda departement om möjliga händelseutvecklingar kopplat till att exempelvis ett stort antal människor på flykt skulle kunna anlända till Sverige under kort tid, intensifierades under sensommaren 2015.</P>
<P class="p350 ft13">Trots den analys som gjordes inom Regeringskansliet var det svårt att med de prognoser som fanns förutse att så många människor på flykt skulle välja att resa till Sverige. Det fanns därför inte beredskap inför det ökade antal människor på flykt som kom under hösten 2015.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft70">Hanteringen inom Regeringskansliet hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p332 ft28">Många departement var involverade</P>
<P class="p238 ft46">Arbetet i Regeringskansliet under hösten 2015 kom att involvera en högre grad av samordning inom och mellan departementen än vanligt. Samordningen omfattade flertalet departement, och den ägde rum både mellan tjänstemän och på den politiska nivån.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft47">Ansvarsprincipen gäller inom myndigheten Regeringskansliet, precis som för andra myndigheter. Det innebär att det departement som ansvarar för en viss sakfråga under normala förhållanden hante- rar den frågan även vid en kris. Det var därmed de olika departe- menten som under hösten 2015 ansvarade för sina löpande uppgifter i arbetet att bistå regeringen.</P>
<P class="p57 ft13">Departementen aktiverade de delar av sin organisation och gjorde den planering som man ansåg behövdes. Utrikesdepartementet (UD) inrättade t.ex. en särskild funktion för informationen från utrikesförvaltningen.</P>
<P class="p57 ft13">Eftersom många av de frågor som gäller mottagande av människor på flykt faller inom Justitiedepartementets ansvarsområde blev samarbetet mellan olika enheter inom det departementet mycket intensivt under hösten 2015. Det gällde särskilt frågor kopplat till Migrationsverket.</P>
<P class="p58 ft47">Ansvarsprincipen gjorde också att ansvariga statsråd represen- terade regeringen under hösten 2015. Statsministern, justitie- och migrationsministern, inrikesministern, arbetsmarknads- och eta- bleringsministern, utbildningsministern, <NOBR>barn-,</NOBR> äldre- och jämställd- hetsministern och vice statsministern deltog i presskonferenser som handlade om frågor som rörde människor på flykt.</P>
<P class="p68 ft28">Ordinarie struktur för krishantering användes</P>
<P class="p56 ft47">Den struktur som fanns för krishantering vid Regeringskansliet användes under hösten 2015 för att samordna Regeringskansliets arbete med mottagandet av människor på flykt. Kansliet för kris- hantering tog fram och förmedlade samlad lägesinformation och stöttade chefstjänstemannen för krishantering i dennes uppgift att samordna krishanteringen i Regeringskansliet genom att förbereda och ge stöd vid de olika samordningsmötena.</P>
<P class="p74 ft28">Möten</P>
<P class="p78 ft45">Regeringskansliet genomförde under hösten 2015 flera samordnande möten under samlingsbegreppet ”flyktingsituationen”, både på tjänstemannanivån och på den politiska nivån. En stor del av arbetet i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">Kansliet för krishantering handlade om att förbereda och följa upp dessa möten.<SPAN class="ft105">19</SPAN></P>
<P class="p4 ft113">Möten med Gruppen för strategisk samordning</P>
<P class="p351 ft13">Gruppen för strategisk samordning träffades första gången den 9 september 2015. Till det första mötet bjöds samtliga departements statssekreterare in. Allteftersom situationen utvecklades bedömdes att alla departement, förutom Miljö- och energidepartementet, berördes av arbetet.</P>
<P class="p14 ft13">Gruppen träffades från början av september 2015 veckovis flera gånger i veckan under hela hösten 2015 för att få en bild av läget och diskutera politiska bedömningar. Gruppen träffades därutöver med början i oktober 2015 i mindre sammansättning två gånger i veckan för att samordna arbetet i Regeringskansliet. Sammanlagt hölls 28 möten i Gruppen för strategisk samordning mellan september och december 2015.<SPAN class="ft63">20</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Mötena med Gruppen för strategisk samordning var enligt justitie- och migrationsministern i en utfrågning i konstitutions- utskottet navet i krishanteringen i Sverige under hösten 2015. Mötena syftade främst till att samordna Regeringskansliets alla åtgärder.<SPAN class="ft56">21</SPAN></P>
<P class="p80 ft113">Expeditionschefsmöten</P>
<P class="p351 ft13">Chefstjänstemannen för krishantering genomför regelbundet expe- ditionschefsmöten för krishanteringsfrågor, där samtliga expedi- tionschefer deltar. Under hösten 2015 genomfördes expeditions- chefsmöten två till tre gånger per vecka, vid sammanlagt ett trettiotal tillfällen.</P>
<P class="p12 ft45">Det första expeditionschefsmötet, den 9 september 2015, hand- lade om en möjlig händelseutveckling och krishanteringsorgani- sationens roll i arbetet, däribland i vilka situationer krishanterings- organisationen kunde behöva intensifiera sitt arbete utifrån ett ökat behov under hösten. Mötena i den kretsen fortsatte under våren</P>
<P class="p352 ft66"><SPAN class="ft58">19</SPAN><SPAN class="ft119">Till detta kan samordnande möten internt på departement ha förekommit, utanför den samordning som Kansliet för krishantering hanterade.</SPAN></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">20</SPAN><SPAN class="ft59">PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 498.</P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">21</SPAN><SPAN class="ft83">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 441.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">2016, med ett sista möte i maj. Därefter ingick i stället samordningen av arbetet med människor på flykt som en punkt på agendan under de expeditionschefsmöten för krishanteringsfrågor som chefstjänste- mannen för krishantering regelbundet genomför var femte vecka.</P>
<P class="p68 ft113">Möten med Krishanteringsrådet</P>
<P class="p354 ft13">Hösten 2015 hölls två möten i Krishanteringsrådet. Den 2 oktober hölls ett extra möte med anledning av det ökade antalet människor på flykt och därefter hölls ett sedan tidigare inplanerat ordinarie möte den 27 november 2015, också det med situationen med män- niskor på flykt som en punkt på agendan. Till mötena adjungerades Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Skolverket och SKL. Under mötena utbyttes information om det arbete som genomfördes med anledning av situationen.</P>
<P class="p74 ft113">Ett nytt sekretariat för samordning och inriktning (Sirf)</P>
<P class="p56 ft47">Sekretariatet för samordning och inriktning av regeringens och Regeringskansliets arbete rörande människor på flykt (Sirf) bildades i december 2015 med placering i Arbetsmarknadsdepartementet. Sirf inrättades i samband med att statsministern angav att regeringen bedömde att den akuta fasen var över. Det handlade också om att Kansliet för krishantering behövde använda sina resurser till andra händelser. Krishanteringsorganisationen i Regeringskansliet fortsatte dock att ansvara för spridningen av lägesinformation i Regerings- kansliet.</P>
<P class="p67 ft13">Sirf var ett stöd till hela Regeringskansliet och uppdraget var att samordna och ge förslag på fortsatt inriktning för arbetet med det stora antalet människor på flykt som kom hösten 2015.<SPAN class="ft63">22 </SPAN>Sirf leddes av Arbetsmarknadsdepartementets statssekreterare.</P>
<P class="p57 ft13">Sirf blev en övergång till ett linjearbete. Sirf avvecklades under hösten 2016 och verksamheten inordnades från den 1 oktober 2016 i Integrationsenheten.</P>
<P class="p355 ft62"><SPAN class="ft109">22 </SPAN>Regeringens webbplats, <NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2016/02/ylva-johanssons-utvidgade-uppdrag-i-regeringen/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Information</P>
<P class="p332 ft113">Kansliet för krishantering tog fram samlad lägesinformation</P>
<P class="p51 ft47">Kansliet för krishantering tog under hösten 2015 fram och sam- manställde en samlad lägesinformation en gång i veckan, som gick ut till olika funktioner inom Regeringskansliet. Kansliet för kris- hantering samlade information genom kontakter med berörda departement som i sin tur fick information från myndigheterna. Ett exempel var att information från MSB:s nationella lägesbild regel- mässigt ingick som underlag till den samlade lägesinformationen.</P>
<P class="p76 ft47">Den samlade lägesinformationen från Kansliet för krishantering skickades ut under hela hösten 2015 minst en gång i veckan, till statsråd, statssekreterare, expeditionschefer och andra berörda inom Regeringskansliet. Den första samlade lägesinformationen gick ut den 18 september 2015. Från den 29 september 2015 gick infor- mationen ut till samtliga statsråd och statssekreterare. Det sista utskicket gjordes den 23 november 2016.</P>
<P class="p14 ft13">Kansliet för krishantering sammanställde och sände ut medie- bilder från den 5 september 2015. Från den 11 september gjordes utskicket två gånger dagligen (förmiddag och eftermiddag). Ut- skicken av mediebilder avslutades den 23 november 2016. En medie- analys sammanställdes i princip månadsvis från och med november 2015 till och med juni 2016.</P>
<P class="p11 ft13">Kansliet för krishantering bistod under senare delen av hösten också med lägesföredragningar för statsministern med olika teman.<SPAN class="ft63">23 </SPAN>Lägesföredragningarna övertogs sedermera av Sirf. Kansliet för krishantering var dock fortsatt involverade genom att det beredde lägesinformation till föredragningarna.</P>
<P class="p64 ft113">Information från myndigheter till Regeringskansliet</P>
<P class="p111 ft46">MSB tar varje dag fram ett internt underlag utifrån det senaste dygnets omvärldsbevakning som dagligen delges muntligt till Kans- liet för krishantering vid Regeringskansliet. MSB lämnade sin första lägesrapport med särskild inriktning på människor på flykt till</P>
<P class="p356 ft110"><SPAN class="ft109">23 </SPAN>PM Arbetsmarknadsdepartementet <NOBR>2016-04-16</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 515, anger bl.a. en avstämning i december 2015 inför sådan föredragning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">Regeringskansliet den 9 september 2015. Från och med den 20 sep- tember 2015 lämnade MSB lägesrapporter om situationen med människor på flykt dagligen. De innehöll bl.a. rapportering från myndigheter såsom Migrationsverket, Polismyndigheten och läns- styrelserna.<SPAN class="ft63">24</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">MSB fick den 1 oktober 2015 i uppdrag att ”samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen”, att ta fram nationella lägesbilder och att särskilt rapportera sådana förhållanden som kan föranleda åtgärder från regeringens sida (Ju2015/07321/SSK). MSB lämnade sin första nationella lägesbild inom ramen för detta uppdrag till Regeringskansliet den 9 oktober 2015. Lägesbilderna innehöll bl.a. information om hur många personer som sökt asyl den senaste veckan och områden där behov av åtgärder identifierats av ansvariga myndigheter men där tillräckliga åtgärder inte hade vidtagits.<SPAN class="ft56">25</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Migrationsverket lämnade information till Regeringskansliet löpande, veckovis i samband med överlämnande av statistik och genom prognoskommentarer i samband med myndighetens prog- noser. Regeringskansliet fick också löpande information från Migrationsverket om hur många som kommit föregående vecka samt hur många myndigheten bedömde skulle komma under nästa vecka.<SPAN class="ft63">26</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Kontinuerliga kontakter förekom mellan Migrationsverkets generaldirektör och ansvarig statssekreterare under september 2015. Under dessa kontakter informerade generaldirektören om att ökningen av antalet asylsökande var större än förväntat och signalerade att den kraftiga ökningen riskerade att innebära kapaci- tetsbrist hos myndigheten. Det finns ingen dokumentation från dessa kontakter.<SPAN class="ft63">27</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Polismyndigheten lämnade lägesbilder och annan information till Regeringskansliet dagligen från den 7 september 2015, kompletterat med veckovisa fylligare rapporter från den 21 oktober 2015. Infor- mationen rörde frågor kopplade till migrationsströmmarna, såsom utförandet av gränskontroller, bränder eller bråk vid asylboenden samt konsekvenser för annat polisarbete.<SPAN class="ft56">28</SPAN></P>
<P class="p357 ft60"><SPAN class="ft58">24</SPAN><SPAN class="ft59">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 427, PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i 2015/16:KU20, s. 490.</P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">25</SPAN><SPAN class="ft59">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20 s. 427, PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i 2015/16:KU20, s. 490.</P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">26</SPAN><SPAN class="ft119">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20 s. 427, PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i 2015/16:KU20, s. 490f.</P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">27</SPAN><SPAN class="ft119">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20 s. 428, PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i 2015/16:KU20, s. 491.</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">28</SPAN><SPAN class="ft83">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 428, PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i 2015/16:KU20, s. 491.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft41">Kriskoordineringscentralen vid Kansliet för krishantering ställde den 15 september 2015 två frågor till samtliga länsstyrelser med anledning av situationen med människor på flykt: vilka åtgärder genomförs och planeras ytterligare åtgärder, och i så fall vilka? Infor- mationen från länsstyrelserna (Ju2015/06878/RK KH) samman- ställdes av Kansliet för krishantering och presenterades för den poli- tiska ledningen och berörda tjänstemän. Informationen bedömdes inte vara av sådan karaktär att det fanns anledning att vidta några särskilda åtgärder. Däremot fortsatte regeringen att följa utveck- lingen i länen, bl.a. genom de nationella lägesbilder som MSB tog fram och till vilka länsstyrelserna lämnade information.<SPAN class="ft56">29</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Som en del av sedvanlig rapportering redogjorde utlandsmyndig- heterna under sommaren 2015 allt mer frekvent för UD om andra länders hantering av migrationsfrågor. UD vidtog åtgärder för att framför allt <NOBR>EU-ambassadernas</NOBR> rapportering skulle återges i underlagen från Kansliet för krishantering när kansliet tog fram information om situationen med ett ökat antal människor på flykt till Sverige. Från november 2015 inkluderades utlandsmyndig- heternas rapportering i underlagen från Kansliet för krishantering. UD inrättade en tjänst som samordnare för migration och frågor om människor på flykt den 2 november 2015 (dessförinnan bistod UD:s planeringsstab med viss samordning).<SPAN class="ft57">30</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Informationsmöte med utrikesministern</P>
<P class="p111 ft41">Utrikesministern sammankallade den 10 september 2015 ett möte hos UD som gällde det ökade antal människor på flykt som kom till Sverige. Förutom utrikesministern deltog tjänstemän från UD:s säkerhetsenhet (UD SÄK), enheten för säkerhetspolitik (UD SP) och ministerkansliet (UD MK), Justitiedepartementets polisenhet (Ju PO) och Försvarsdepartementets enhet för samordning av för- svarsunderrättelsefrågor (Fö SUND) samt representanter från Nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten inom Försvarsmakten. Syftet med mötet var, enligt svarspromemoria den 10 mars 2016 till</P>
<P class="p359 ft60"><SPAN class="ft58">29</SPAN><SPAN class="ft59">PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 493.</P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">30</SPAN><SPAN class="ft83">Skriftlig information UD </SPAN><NOBR>2017-02-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B31298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">konstitutionsutskottet, att uppdatera utrikesministern om relevanta frågeställningar kring flyktingströmmarna. Den information som framkom var till stor del redan känd inom berörda departement och föranledde därför i sig inte några åtgärder inom Regeringskansliet.<SPAN class="ft56">31</SPAN></P>
<P class="p68 ft113">Informationsmöte med myndigheter</P>
<P class="p360 ft45">Den 23 september 2015 på kvällen ägde ett möte på Justitiedeparte- mentet rum där bl.a. Migrationsverkets generaldirektör och opera- tiva chef, MSB:s överdirektör och representanter för Kriminalvården och Försvarsmakten deltog. Mötet handlade om boendefrågor.<SPAN class="ft78">32</SPAN></P>
<P class="p361 ft113">Annan information</P>
<P class="p56 ft47">SKL fungerade som en betydelsefull kanal för förmedling av bilden av situationen till Regeringskansliet under hösten 2015. SKL:s ledning träffade företrädare för regeringen ett antal gånger under hösten. SKL hade också regelbundna avstämningar på tjänstemanna- nivå med Arbetsmarknadsdepartementets statssekreterare. Avdel- ningschefer inom SKL träffade tjänstemän på olika departement (bl.a. Arbetsmarknadsdepartementet) för veckovisa avstämningar. SKL deltog också i Krishanteringsrådets möten på Justitiedeparte- mentet. Regeringskansliet efterfrågade aktivt SKL:s bedömning av läget.</P>
<P class="p58 ft13">Omvärldsbevakningsfunktionen sände regelbundet ut en sam- manfattande information av medierapporteringen. Det innebar att Regeringskansliet, i likhet med många frivilligorganisationer och kommuner, använde massmedia som en viktig informationskanal. Framför allt när det gällde information om hur många människor som väntades komma till olika delar av landet förefaller massmedia ha varit en viktig informationskanal.</P>
<P class="p362 ft60"><SPAN class="ft58">31</SPAN><SPAN class="ft59">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 501.</SPAN></P>
<P class="p105 ft75"><SPAN class="ft58">32</SPAN><SPAN class="ft112">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2017-01-12</NOBR> och <NOBR>2017-01-24.</NOBR> Intervju MSB 2016- <NOBR>09-09.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens styrning genom beslut hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Regeringen har på sin webbplats och till konstitutionsutskottet redovisat beslut som fattades med anledning av situationen med fler människor på flykt under hösten 2015. Dessa redovisningar ligger till grund för följande avsnitt.</P>
<P class="p14 ft13">Redovisningarna innehåller även beslut som inte handlar om hanteringen av mottagandet, utan om etablering och integration efter det att personer fått beslut om uppehållstillstånd. Det gäller t.ex. arbetet inom ramen för den nationella satsningen Sverige till- sammans och arbetet med en ny reglering om att kommuner måste ta emot nyanlända. Dessa beslut redovisar vi inte i den fortsatta framställningen.</P>
<P class="p63 ft13">Den blocköverskridande överenskommelsen den 23 oktober 2015 var inte ett regeringsbeslut men redovisas ändå eftersom den ledde till ett antal beslut senare under hösten.</P>
<P class="p80 ft28">Tre faser under hösten 2015</P>
<P class="p84 ft13">Det går att se tre faser i regeringens hantering under hösten 2015. Under september startade ett arbete inom Regeringskansliet, men några särskilda beslut eller någon påtaglig förändring av regeringens arbete skedde egentligen inte på grund av det ökade antalet män- niskor på flykt.</P>
<P class="p14 ft13">Från den 1 oktober 2015 fattade regeringen ett antal beslut med anledning av det stora antalet människor på flykt som kom till Sverige. Regeringen gav den 1 oktober 2015 MSB ett samordnande uppdrag. Många av åtgärderna som regeringen beslutade under oktober månad var inriktade på boende för asylsökande, inklusive boende för de ensamkommande barnen.</P>
<P class="p14 ft13">Efter den migrationspolitiska överenskommelsen den 23 oktober 2015 var regeringens beslut och åtgärder mer tydligt inriktade på att begränsa och minska antalet människor på flykt som kom till landet. Det gällde fortsatt under december 2015. Under november 2015 fattades ett antal beslut inom skol- och utbildningsområdet och under december fattades ett antal beslut inom hälso- och sjukvårds- området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Den migrationspolitiska överenskommelsen</P>
<P class="p78 ft45">Den 23 oktober 2015 kom regeringen tillsammans med Modera- terna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna överens om insatser med anledning av situationen. Överenskommelsen innehöll följande åtgärder för att stärka hanteringen av mottagandet:</P>
<P class="p363 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Uppdrag till Migrationsverket att redovisa en plan för åtgärder inom asylprövningen i syfte att förkorta handläggningstiderna.</SPAN></P>
<P class="p364 ft123"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft122">Åtgärder för att minska möjligheterna att bo kvar i Migrations- verkets anläggningsboenden för dem som beviljats uppehållstill- stånd eller ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut.</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Slopande av vissa undantag från försörjningskrav vid anhörig- invandring.</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Införande av tidsbegränsad lag om tillfälligt uppehållstillstånd för flyktingar (dock ej kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer), alternativt skyddsbehövande och övriga skydds- behövande.</SPAN></P>
<P class="p365 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Tillsättning av en utredning om lagliga vägar för att söka asyl i EU.</SPAN></P>
<P class="p165 ft13"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft124">En analys och översyn av orsakerna till att antalet ensamkom- mande barn som kommer till Sverige hade ökat under senare tid. Utöver redan aviserade åtgärder kring ensamkommande barn skulle hela situationen för placering och hantering av denna grupp löpande ses över.</SPAN></P>
<P class="p366 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Begäran om Sveriges deltagande i omfördelningen av personer i behov av skydd enligt </SPAN><NOBR>EU-beslut</NOBR> den 22 september.</P>
<P class="p364 ft36"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft125">Tidiga insatser under asyltiden, t.ex. svenskundervisning redan under asyltiden liksom en obligatorisk samhällsorientering.</SPAN></P>
<P class="p367 ft41"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft126">Tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringen liksom förenklade krav på byggnader som uppförs eller tas i anspråk med tids- begränsat bygglov. Ökade möjligheter att ”återbostadisera” lägen- heter som används för annat ändamål och utvecklade förut- sättningar för långa avtal med Migrationsverket.</SPAN></P>
<P class="p368 ft128"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft127">Ökade möjligheter för friskolor att ta emot asylsökande elever och för kommuner att kunna placera elever i andra skolor än de</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft14">närliggande. Utveckling av distansstöd för elever på deras moders- mål.</P>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Ansökan om tillgängliga </SPAN><NOBR>EU-medel</NOBR> för att underlätta flykting- situationen.</P>
<P class="p370 ft36"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft129">Engångspengar till kommuner och civilsamhälle för att hantera situationen och minska trycket på den kommunala ekonomin.</SPAN></P>
<P class="p371 ft13">Överenskommelsen innehöll också åtgärder för integration och etablering av nyanlända.</P>
<P class="p64 ft28">Åtgärder för förstärkt hantering på kort sikt</P>
<P class="p332 ft113">Uppdrag till MSB</P>
<P class="p111 ft47">Den 1 oktober 2015 gav regeringen MSB i uppdrag att på nationell nivå ”samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingkrisen utan att det påverkade ansvarsprincipen”.<SPAN class="ft57">33 </SPAN>I uppdraget ingick att ta fram nationella lägesbilder som skulle innehålla information om områden där behov av åtgärder hade identifierats av ansvariga aktörer men där tillräckliga åtgärder saknades. MSB skulle även identifiera och rapportera övriga förhållanden till regeringen för att regeringen skulle kunna bedöma behovet av åtgärder.</P>
<P class="p14 ft13">Regeringen anförde i beslutet att en effektiv krishantering förut- sätter att berörda aktörer samarbetar. Lärdomar visade på behovet av samordnade insatser, att insatserna utgår från en helhetssyn och att insatserna fokuserar på de människor som är drabbade. Mot den bakgrunden hade MSB redan i uppdrag att se till att berörda aktörer fick tillfälle att samordna sina åtgärder och att bistå Regerings- kansliet med underlag och information.</P>
<P class="p63 ft13">Den nu aktuella situationen berörde enligt regeringen ett stort antal personer och det var många aktörer som deltog i hanteringen av situationen, såväl statliga myndigheter som kommuner, landsting, frivilligorganisationer, trossamfund och privata aktörer. För att de skulle kunna arbeta effektivt tillsammans krävdes enligt regeringen en stärkt samordning.</P>
<P class="p372 ft75"><SPAN class="ft74">33 </SPAN>Regeringsbeslut Ju2015/07321/SSK <NOBR>(2015-10-01).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft47">Det var enligt regeringen också angeläget att det fanns en aktör som kunde ta fram en ännu tydligare nationell lägesbild. Den aktuella situationen ställde genom sin komplexitet särskilda krav på den information som lämnades till regeringen och det var viktigt att regeringen fick kännedom om sådana brister som identifierades men som inte åtgärdades och att regeringen uppmärksammades på för- hållanden som kunde föranleda åtgärder från regeringens sida. Regeringen bedömde att MSB borde ha denna roll under hanteringen av den då rådande situationen. Samtidigt underströk regeringen att alla aktörer enligt ansvarsprincipen ansvarade för åtgärder inom det egna området och beslutade om styrning och resurser avseende den egna verksamheten.</P>
<P class="p74 ft113">Medel till ersättningar och boendekostnader</P>
<P class="p69 ft13">Regeringen beslutade den 12 november 2015 att avsätta 961 miljoner kronor avsattes till olika ersättningar och boendekostnader för asylsökande.</P>
<P class="p74 ft113">Ansökan om bistånd</P>
<P class="p354 ft13">Regeringen gav den 5 november 2015 Migrationsverket i uppdrag att ansöka om medel för bistånd vid nödsituation från <NOBR>asyl-,</NOBR> migrations- och integrationsfonden (se Europaparlamentets och rådets förord- ning [EU] 516/2014 om inrättande av <NOBR>asyl-,</NOBR> migrations- och integrationsfonden). Enligt förordningen (EU) 516/2014 artikel 21.1 ska ekonomiskt stöd tillhandahållas för att åtgärda särskilda och brådskande behov i händelse av en nödsituation.<SPAN class="ft63">34 </SPAN>Regeringens beslut om uppdrag till Migrationsverket angav att en ansökan om medel t.ex. kunde avse kostnader för att delvis finansiera boende för asylsökande.</P>
<P class="p373 ft110"><SPAN class="ft109">34 </SPAN>Med nödsituation avses, enligt artikel 2 k i, en situation som är resultatet av ett högt migrationstryck i en eller flera medlemsstater som kännetecknas av en stor och opropor- tionerlig inströmning av tredjelandsmedborgare som ställer stora och omedelbara krav på medlemsstaternas mottagande- och förvarsfaciliteter samt asylsystem och asylförfarande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Åtgärder för långsiktig förbättring av mottagandet</P>
<P class="p332 ft113">Utredning om bl.a. mottagande</P>
<P class="p238 ft46">Regeringen beslutade den 5 november 2015 att ge en särskild utre- dare i uppdrag att föreslå åtgärder för ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, nyanlända samt ensam- kommande barn (dir. 2015:107). Utredningen ska enligt tilläggs- direktiv redovisas i slutet av oktober 2017.</P>
<P class="p61 ft113">Uppdrag om samordningsnummer</P>
<P class="p351 ft13">Regeringen fattade den 22 oktober 2015 beslut om att ge Skatte- verket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige få samordningsnummer samt föreslå hur ett sådant förfarande borde utformas.<SPAN class="ft63">35 </SPAN>Skatteverket slutrapporterade uppdraget i april 2016.<SPAN class="ft63">36</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">Åtgärder för fler boendeplatser</P>
<P class="p1 ft113">Inventering</P>
<P class="p103 ft13">Den 8 oktober 2015 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att göra en inventering av lokaler och anläggningar i respektive län som kunde användas som tillfälliga asylboenden. Uppdraget skulle genomföras i nära samarbete med kommunsektorn och skulle samordnas med MSB:s uppdrag om att koordinera ansvariga aktörer. Lands- hövdingen i Norrbottens län, <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Östberg, fick i uppdrag att samordna uppdraget.<SPAN class="ft63">37</SPAN></P>
<P class="p76 ft45">Uppdraget redovisades den 22 oktober 2015 till Migrationsverket och Regeringskansliet och totalt uppgick de inventerade nya boende- platserna till cirka 66 000.<SPAN class="ft78">38 </SPAN>Migrationsverket uppskattade under veckorna därpå att knappt hälften av dessa var användbara boende- platser för Migrationsverket. Migrationsverket bedömde därefter att</P>
<P class="p374 ft60"><SPAN class="ft58">35</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut Fi2015/03175/S3 och Fi2015/04871/S3 </SPAN><NOBR>(2015-10-22).</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">36</SPAN><SPAN class="ft59">Skatteverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Samordningsnummer till asylsökande</SPAN>, dnr 1 31 <NOBR>176575-16/113.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">37</SPAN><SPAN class="ft119">Regeringsbeslut Ju2015/07537/SIM </SPAN><NOBR>(2015-10-08).</NOBR></P>
<P class="p266 ft75"><SPAN class="ft58">38</SPAN><SPAN class="ft83">Länsstyrelsen Norrbotten </SPAN><NOBR>2015-10-22,</NOBR> <SPAN class="ft89">Uppdrag att inventera förekomsten av befintliga platser för tillfälliga asylboenden</SPAN>, dnr <NOBR>109-12235-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">det fanns potential att få fram 20 000 boendeplatser från listan under året.<SPAN class="ft105">39</SPAN></P>
<P class="p375 ft113">Tält</P>
<P class="p360 ft13">Den 9 oktober 2015 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att med stöd av MSB, Fortifikationsverket och länsstyrelserna uppföra och förvalta tillfälliga asylboenden i form av tält.<SPAN class="ft63">40 </SPAN>Samtidigt fick MSB i uppdrag av regeringen att i samverkan med Fortifikations- verket och länsstyrelserna vidta åtgärder för att uppföra tillfälliga asylboenden. MSB:s uppdrag omfattade att efter begäran av Migra- tionsverket införskaffa, uppföra och under en inledande fas förvalta tälten.<SPAN class="ft63">41 </SPAN>Den 10 oktober 2015 utsåg regeringen en samordnare för dialog med kommuner om tält.<SPAN class="ft63">42</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Ändringar i plan- och byggförordningen</P>
<P class="p56 ft41">Den 10 december 2015 beslutade regeringen om ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) för att underlätta etableringen av anläggningsboenden för Migrationsverket under en begränsad tid. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016 och innebar att dessa boenden undantogs från vissa tekniska egenskaps- och utformnings- krav. Det rörde sig bl.a. om begränsningar i krav gällande hushållning med energi, vatten och avfall. Boenden skulle inte heller behöva vara försedda med hiss. De tekniska egenskaperna gällande exempelvis hygien, miljö, säkerhet och brand skulle också anpassas.<SPAN class="ft56">43</SPAN></P>
<P class="p58 ft45">Regeringen beslutade den 17 december 2015 att ge Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning och föreskrifter för detta.<SPAN class="ft78">44 </SPAN>Bo- verket redovisade uppdraget i februari 2016 i form av en vägledning för anpassningar och avsteg från plan- och byggförordningen.<SPAN class="ft78">45</SPAN></P>
<P class="p357 ft60"><SPAN class="ft58">39</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket, stabsrapport </SPAN><NOBR>2015-11-11.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">40</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut Ju2015/07557/SIM </SPAN><NOBR>(2015-10-09).</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">41</SPAN><SPAN class="ft119">Regeringsbeslut Ju2015/07558/SSK </SPAN><NOBR>(2015-10-09).</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">42</SPAN><SPAN class="ft119">Regeringsbeslut Ju2015/07927/SIM </SPAN><NOBR>(2015-10-22).</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">43</SPAN><SPAN class="ft119">3 kap. </SPAN><NOBR>27–29</NOBR> §§ plan och byggförordningen (2011:338).</P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">44</SPAN><SPAN class="ft119">Regeringsbeslut N2015/08896/PUB (delvis) </SPAN><NOBR>(2015-12-17).</NOBR></P>
<P class="p155 ft89"><SPAN class="ft58">45</SPAN><SPAN class="ft112">Boverket (2016). </SPAN>Redovisning av Boverkets uppdrag att ta fram vägledning och föreskrifter till bestämmelserna om tillfälliga anläggningsboenden i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, <SPAN class="ft75">dnr 3406/2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Åtgärder för att underlätta upphandling</P>
<P class="p51 ft41">Regeringen beslutade den 1 oktober 2015 att ge Upphandlingsmyn- digheten i uppdrag att ta fram en vägledning för att underlätta upp- handling av boende för asylsökande.<SPAN class="ft56">46 </SPAN>Vägledningen skulle enligt beslutet, utifrån svenska förhållanden, och precisera den tolkning som Europeiska kommissionen gjorde i ett meddelande om offentlig upphandling.<SPAN class="ft56">47 </SPAN>Upphandlingsmyndigheten redovisade uppdraget genom vägledningen ”Tillämpning av LOU i akuta situationer”, publicerad på myndighetens webbplats den 30 oktober 2015.</P>
<P class="p12 ft41">Den 18 december 2015 beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag om att bestämmelserna om interimistiska beslut vid överprövning av en upphandling och av ett avtals giltighet ska för- tydligas för att underlätta genomförandet av skyndsamma upp- handlingar.<SPAN class="ft56">48 </SPAN>I propositionen lyfts fram att användarens intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen ska beaktas vid skade- avvägning. Riksdagen beslutade om ändring i lagen om offentlig upphandling, LOU, som trädde i kraft den 1 juni 2016. <SPAN class="ft56">49</SPAN></P>
<P class="p376 ft113">Begränsad rätt till boende för personer med lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning</P>
<P class="p351 ft13">Ett arbete som syftade till att begränsa rätten till boende inleddes under hösten 2015. Inför den extra ändringsbudgeten i mars 2016 presenterade regeringen förslag för att ge plats åt fler asylsökande på asylboendena bl.a. genom att rätten till boende på förläggning (ABO) skulle upphöra för vuxna utan barn efter lagakraftvunna beslut om avvisning eller utvisning.<SPAN class="ft63">50 </SPAN>De föreslagna ändringarna i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. trädde i kraft 1 juni 2016.</P>
<P class="p377 ft60"><SPAN class="ft58">46</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR>(2015-10-01),</NOBR> dnr Fi2015/04599/UR (delvis).</P>
<P class="p83 ft62"><SPAN class="ft58">47</SPAN><SPAN class="ft61">Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och Rådet om regler för offentlig upphandling i samband med den aktuella asylkrisen. Bryssel 9.9.2015 COM(2015) 454 final.</SPAN></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">48</SPAN><SPAN class="ft59">Lagrådsremiss </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">(2015-12-18)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft60"> </SPAN>Intermistiska beslut vid överprövning av upphandlingar.</P>
<P class="p378 ft130"><SPAN class="ft58">49</SPAN><SPAN class="ft119">Prop. 2015/16:129 </SPAN>Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar<SPAN class="ft66">, bet. 2015/16:FiU29, rskr. 2015/16:215.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">50</SPAN><SPAN class="ft83">Prop. 2015/16:146 </SPAN><SPAN class="ft89">Extra ändringsbudget 2016</SPAN>, bet. 2015/16:FiU42, rskr. 2015/16:210.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Ensamkommande barn</P>
<P class="p78 ft13">I oktober 2015 vidtog regeringen flera åtgärder för att förbättra boendet för ensamkommande barn. I oktober tidigarelade reger- ingen en lagrådsremiss om en ny placeringsform för barn och unga i åldern <NOBR>16–20</NOBR> år, så kallat stödboende. En utredning hade redan 2014 presenterat förslag om stödboende. En proposition om den nya placeringsformen beslutades den 5 november 2015.</P>
<P class="p57 ft13">I oktober 2015 fick IVO i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka kapaciteten i verksamhet med tillståndsprövning för hem för vård och boende (HVB) och för den kommande nya placeringsformen stödboenden.</P>
<P class="p58 ft41">Statens Institutionsstyrelse, SIS, fick i oktober 2015 i uppdrag att utreda förutsättningarna för att iordningsställa och tillhandahålla platser för stödboende och hem för vård och boende (HVB).</P>
<P class="p57 ft13">Socialstyrelsen fick i oktober 2015 i uppdrag att i samverkan med IVO se över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende.</P>
<P class="p57 ft13">Regeringen gav i oktober 2015 Socialstyrelsen i uppdrag att nationellt initiera och samordna informationsinsatser om familje- hem, jourhem och god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare. Syftet var att synliggöra behovet och öka kunskapen om vad uppdragen innebär för att säkra tillgången till bl.a. familjehem.</P>
<P class="p74 ft28">Kommuner och landsting</P>
<P class="p78 ft41">Regeringen gav den 22 oktober 2015 Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en svarsfunktion till stöd för kommunerna. Svarsfunktionen skulle utgå ifrån relevant lagstiftning och tillgänglig kunskap inom myndighetens ansvarsområden. Uppdraget var enligt regeringen ett svar på att den kommunala socialtjänsten hade uttryckt behov av stöd i olika frågor. Regeringen hoppades att uppdraget särskilt skulle komma att gynna mindre kommuner, eftersom de ibland saknade egen kapacitet att hantera de svåra frågor som situationen innebar.</P>
<P class="p58 ft47">Regeringen lämnade den 12 november 2015 en proposition om ändringsbudget till riksdagen. Regeringen föreslog utgifter med 11 miljarder kronor för att utöka anslagen till kommunerna och till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">civilsamhället, varav 9,8 miljarder kronor skulle fördelas till kom- muner och landsting.</P>
<P class="p4 ft28">Skola och utbildning</P>
<P class="p51 ft41">Regeringen beslutade den 12 november 2015 att tillsätta en utred- ning för att öka skolhuvudmäns möjligheter att erbjuda modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål (dir. 2015:112).</P>
<P class="p11 ft13">Regeringen gav den 12 november 2015 Myndigheten för yrkes- högskolan i uppdrag att utreda flera utbildningsvägar för att bli kontakttolk.</P>
<P class="p14 ft13">En särskild utredare fick den 26 november 2015 i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkra kommuners möjligheter att tillgodose nyanlända elevers rätt till utbildning (dir. 2015:122).</P>
<P class="p64 ft28">Hälso- och sjukvård</P>
<P class="p82 ft41">Regeringen beslutade den 8 oktober 2015 att anslå medel till SKL för en förstudie om möjligheter att genomföra fler hälsoundersökningar.</P>
<P class="p12 ft41">Regeringen beslutade den 10 december 2015 om två uppdrag till Socialstyrelsen. Det ena innebar att kartlägga hur stödet kring andra talade språk än svenska (inklusive tolkar) ser ut inom hälso- och sjukvården och tandvården. Det andra innebar att tillsammans med SKL och berörda myndigheter göra en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens och tandvårdens utmaningar och möjligheter när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända.</P>
<P class="p63 ft13">Vidare gav regeringen den 10 december 2015 ett uppdrag till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gemensamt om att stödja landstingen i arbetet med att erbjuda hälsoundersökningar till asyl- sökande.</P>
<P class="p14 ft13">Folkhälsomyndigheten fick samma dag även ett uppdrag att kart- lägga och analysera behoven av vaccinationer hos asylsökande och att vid behov ta fram förslag på åtgärder för att underlätta för hälso- och sjukvården inklusive barnhälsovården och elevhälsan att kunna erbjuda asylsökande vaccinationer enligt tillämpliga vaccinations- program.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Åtgärder för civilsamhället och bistånd</P>
<P class="p185 ft13">Regeringen beslutade den 1 oktober 2015 att anslå 10 miljoner kronor till det civila samhällets arbete med människor på flykt, att fördelas av Röda Korset. Regeringen avsatte samma dag 25 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram samt 25 miljoner till FN:s globala katastroffond.</P>
<P class="p70 ft41">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fick den 12 november 2015 i uppdrag att ta fram en vägledning för samverkan mellan kommuner och det civila samhällets organi- sationer kring mottagande av asylsökande och nyanländas etablering. Myndigheten redovisade den 2 maj 2016 uppdraget genom skriften</P>
<P class="p379 ft14">”Samla kraft”.</P>
<P class="p67 ft13">Regeringen lämnade den 12 november 2015 ett förslag om en tilläggsbudget, där 200 miljoner kronor skulle fördelas till det civila samhällets organisationer, studieförbunden och idrottsrörelsen. Riksdagen biföll förslaget den 10 december 2015, och regeringen beslutade den 11 december 2015 att fördela 105 miljoner kronor av anslaget till det civila samhället och trossamfunden för arbetet med människor på flykt.</P>
<P class="p380 ft28">Beslut för att kontrollera och minska antalet asylsökande i framtiden</P>
<P class="p381 ft113">Omplacering</P>
<P class="p354 ft13">Regeringen beslutade den 5 november 2015 att sända en under- rättelse till Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd om att en anpassning av rådets beslut (EU) 2015/1601 om om- placering av asylsökande från Italien och Grekland borde ske till förmån för Sverige.</P>
<P class="p74 ft113">Tillfälliga gränskontroller</P>
<P class="p56 ft45">Regeringen beslutade den 12 november 2015 att återinföra gräns- kontroll vid inre gräns. Beslutet gällde från samma dag kl. 12.00 och inledningsvis i tio dagar, till och med den 21 november 2015. Enligt beslutet skulle lokaliseringen, omfattningen och utformningen av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">kontrollen anpassas till vad som var nödvändigt med hänsyn till allmän ordning och inre säkerhet.</P>
<P class="p382 ft41">Därefter beslutade regeringen den 19 november, den 10 december och den 18 december 2015 om att förlänga den återinförda gräns- kontrollen (fram till den 9 januari 2016). Samtliga dessa beslut fattades med stöd av artikel 25 i kodex om Schengengränserna.<SPAN class="ft56">51</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Sverige meddelade den 10 och den 18 december 2015 Europeiska kommissionen, rådet och övriga medlemsstater att om situationen inte skulle förändras väsentligt under de kommande veckorna avsåg Sverige att då besluta om förlängning av den tillfälligt återinförda gränskontrollen vid inre gräns enligt det förfarande som föreskrivs för förutsebara situationer, med stöd av artikel 23 och 24 i kodexen om Schengengränserna. Regeringen beslutade den 7 januari 2016 att förlänga gränskontrollen vid inre gräns först till och med den 8 februari 2016 och därefter genom ett antal efterföljande beslut. Gränskontrollerna gäller ännu.</P>
<P class="p76 ft41">Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/894 av den 12 maj 2016 riktade en rekommendation till bl.a. Sverige om att, i högst sex månader, utföra kontroller vid de inre gränserna. Regeringen efter- kom detta och fattade ett efterföljande beslut i november 2016. I enlighet med dessa beslut sker gränskontrollerna enligt artikel 26 i kodexen om Schengengränserna. Av genomförandebeslutet framgår att Sverige bör tillåtas fortsätta genomföra sådana kontroller efter- som ”de är en lämplig metod för att hantera ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten med koppling till irreguljära migranters sekundära förflyttningar”.</P>
<P class="p64 ft113">Skälen för beslutet om gränskontroll</P>
<P class="p51 ft45">Regeringen redovisade som sin sammantagna bedömning i beslutet den 12 november 2015 att ”förhållandena nu är sådana att det ur ett brett perspektiv föreligger ett hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten” och uttalade att eftersom ”andra åtgärder bedömts otillräckliga för att avvärja detta hot ska gränskontroll i</P>
<P class="p383 ft62"><SPAN class="ft73">51 </SPAN>I avsnittet anges de artiklar som gällde under hösten 2015. De har sedan 2016 fått annan numrering, se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p37 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering SOU 2017:12</P>
<P class="p384 ft14">enlighet med artikel 25 i kodex om Schengengränserna genomföras vid den inre gränsen”.<SPAN class="ft105">52</SPAN></P>
<P class="p385 ft13">Av regeringens webbplats framgår följande om vad som moti- verade beslutet. ”Den samlade bedömningen som regeringen gör är att det är nödvändigt att återinföra gränskontroll vid inre gräns eftersom den nuvarande situationen innebär akuta utmaningar för viktiga funktioner i samhället. Bedömningen bygger på Migrations- verkets och Polismyndighetens analyser samt den nationella läges- bild som ges av MSB. Bland annat bedömer Polismyndigheten att den allmänna ordningen och den inre säkerheten i nuläget är hotad. MSB pekar på stora påfrestningar för flera samhällsviktiga verk- samheter.”<SPAN class="ft63">53</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">Regeringen skrev i beslutet den 12 november 2015 under rubriken</P>
<P class="p387 ft47">”Skäl för regeringens beslut” bl.a. följande. ”Sverige står för när- varande inför ett större migrationstryck än någonsin tidigare. De boendeplatser som Migrationsverket förfogar över uppges nu inte täcka de behov som finns. I migrationsströmmarna finns både asyl- sökande och personer som inte har för avsikt att söka asyl. Migrationsverket har meddelat regeringen att trycket på myndig- heten nu är extremt stort och förordar ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid inre gräns. Den 9 november 2015 registrerade Migrationsverket över 2 000 asylsökande, det högsta antalet hittills</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p21 ft14">under ett dygn.</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p24 ft14">Detta ligger i linje med att från och med den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td129"><P class="p21 ft14">3 november till</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p24 ft36">och med den 9 november registrerades närmare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft41">11 000 asylsökande. Migrationsverket har vidare anfört att inflödet idag sker helt okontrollerat. […] Polismyndighetens bedömning är att situationen är sådan att det föreligger ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet i Sverige. Vidare beskriver MSB i sina nationella lägesbilder att migrationsströmmarna medför akuta utmaningar med avseende på samhällets funktionalitet, vilken utgör ett av målen för Sveriges säkerhet. MSB pekar på stora påfrestningar för främst boende, hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst, men</P>
<P class="p389 ft14">även annan samhällsviktig verksamhet.”</P>
<P class="p390 ft60"><SPAN class="ft58">52</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut Ju2015/08659/PO </SPAN><NOBR>(2015-11-12).</NOBR></P>
<P class="p391 ft62"><SPAN class="ft58">53</SPAN><SPAN class="ft67">Regerings webbplats, </SPAN><NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-beslutar-att-</NOBR> <NOBR>tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Underlag</P>
<P class="p51 ft41">I en skrivelse den 11 november 2015 till Regeringskansliet, Justitie- departementet, förordade Migrationsverket återinförande av gräns- kontroll. Migrationsverket anförde i skrivelsen bl.a. följande. ”Migra- tionsverket löser behovet av boende dygn för dygn men med nuvarande utveckling överstiger efterfrågan tillgången. Det innebär att människor som inte kan ordna boende på egen hand ställs på gatan. I en situation där platserna inte räcker åt alla prioriterar Migrationsverket barn och barnfamiljer. Den stora rörelsen av människor till Sverige är också kopplad till Migrationsverkets upp- drag att upprätthålla den reglerade invandringen och till Polis- myndighetens uppgift att ansvara för inre utlänningskotroll. Bland den stora mängden människor som reser in finns de som avser att söka asyl i Sverige men även personer som väljer att inte göra det och som därmed kan vistas illegalt i Sverige. Kontroll över hur många som utöver de asylsökande reser in utan visering eller uppehålls- tillstånd saknas. Migrationsverket har inte gjort någon bedömning av om ett införande av gränskontroll skulle leda till att fler eller färre skulle söka asyl i Sverige. Däremot finns det skäl som talar för att en gränskontroll skulle kunna bidra till ökad ordning i mottagandet av asylsökande och bättre kontroll av det stora antal människor som reser in i landet av andra skäl än att de avser att söka asyl.”<SPAN class="ft56">54</SPAN></P>
<P class="p392 ft41">Skrivelsen från Migrationsverket var först rubricerad som en analys ”Möjliga effekter av införande av gränskontroller” och den skickades från generaldirektörens stab (funktionsbrevlåda) till Justi- tiedepartementet (statssekreteraren Lars Westbratt) den 11 novem- ber 2015 kl. 17.30. En halvtimme senare sändes en ny skrivelse av samma innehåll men då rubricerad ”Migrationsverket förordar införande av gränskontroll”, tillsammans med meddelandet att den tidigare skrivelsen hade sänts av misstag och kunde bortses från.<SPAN class="ft56">55</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Av tjänsteanteckning daterad den 11 november 2015 av rätts- chefen i Justitiedepartementet Charlotte von Essen framgår följande.</P>
<P class="p393 ft47">”RPC Dan Eliasson uppger följande vid telefonsamtal angående frågan om att tillfälligt införa gränskontroll vid inre gräns. I likhet med den bedömning som gjordes den 5 november bedöms situa-</P>
<P class="p394 ft60"><SPAN class="ft58">54</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverkets dnr </SPAN><NOBR>1.1.2-2015-75130.</NOBR></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">55</SPAN><SPAN class="ft83">Mail från Migrationsverket till Justitiedepartementet </SPAN><NOBR>2015-12-11</NOBR> kl 17.27 resp. kl 18.02.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">tionen vara sådan att det kan anses föreligga sådant allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten som avses i regelverket. Vid en avvägning mellan de positiva polisiära effekterna av ett sådant beslut och de negativa konsekvenser ett sådant beslut bedöms få för övrig verksamhet och därmed möjligheterna att utföra det polisiära uppdraget, görs dock bedömningen att det inte är motiverat ur ett polisiärt perspektiv att göra en framställan till regeringen om återinförande av gränskontroll”.</P>
<P class="p57 ft13">Av MSB:s nationella lägesbild den 10 november 2015 framgår bl.a. följande. ”En utmaning är att hantera situationen med ett stort antal asylsökande utan att ordinarie samhällsviktig verksamhet drabbas. Läget är framför allt ansträngt när det gäller boenden för asylsökande och omhändertagande av ensamkommande barn. Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är starkt utmanad. Principen om barnets bästa i beslut som rör barnet kan inte uppfyllas”.</P>
<P class="p74 ft113"><NOBR>ID-kontroller</NOBR> på fartyg</P>
<P class="p360 ft47">Den 12 november 2015 aviserade regeringen att man avsåg införa <NOBR>ID-kontroller</NOBR> av passagerare på fartyg genom ett tillägg i fartygs- säkerhetsförordningen (2003:438). Regeringen fattade beslut om ändringen den 17 november 2015 och den trädde i kraft den 21 november 2015. Enligt ändringen har rederierna skyldighet att utifrån de föreskrifter som meddelats av Transportstyrelsen regist- rera uppgifter om ombordvarande passagerare på fartyg efter kontroll av giltig identitetshandling med fotografi.</P>
<P class="p74 ft113">Anpassning av lagstiftning till miniminivå</P>
<P class="p395 ft46">Den 24 november 2015 meddelade regeringen att det behövdes ett ”andrum i flyktingmottagandet” och att lagstiftningen därför tillfälligt behövde anpassas till minimikrav enligt internationell rätt.<SPAN class="ft131">56 </SPAN>Det gällde t.ex. begränsning av möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). I slutet av april 2016 kom reger-</P>
<P class="p396 ft110"><SPAN class="ft109">56 </SPAN>Regeringens webbplats <NOBR>(2015-11-24),</NOBR> www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen- <NOBR>foreslar-atgarder-for-att-skapa-andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft13">ingen med förslag om en lag om tidsbegränsade uppehållstillstånd (prop. 2015/16:174). Efter beslut i riksdagen trädde lagen i kraft den 20 juli 2016 och den gäller i tre år.</P>
<P class="p398 ft113">Lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten</P>
<P class="p399 ft41">Regeringen aviserade den 24 november 2015 att identitetskontroller skulle införas på buss, tåg och passagerarfartyg och ett förslag till lagrådsremiss togs fram i Näringsdepartementet. Efter att Närings- departementet hade inhämtat synpunkter från ett begränsat antal myndigheter med mycket kort svarstid och ofta muntligen lämnade regeringen den 4 december 2015 en lagrådsremiss till lagrådet. Lag- rådet avstyrkte förslaget och framförde skarp kritik.</P>
<P class="p400 ft41">Regeringen lämnade propositionen till riksdagen den 9 december. Justitieutskottet föreslog i sitt betänkande att riksdagen skulle anta regeringens förslag. Vänsterpartiet och Centerpartiet reser- verade sig och yrkade på avslag.<SPAN class="ft56">57 </SPAN>Riksdagen fattade beslut om att anta förslaget den 17 december. Lagen utfärdades följande dag och</P>
<P class="p401 ft14">trädde i kraft den 21 december 2015.</P>
<P class="p402 ft13">Förordningen (2015:1074) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet trädde i kraft den 4 januari 2016. Därefter har nya förord- ningar med samma sakliga innehåll beslutats.</P>
<P class="p403 ft50"><SPAN class="ft50">4.2</SPAN><SPAN class="ft51">Migrationsverket</SPAN></P>
<P class="p404 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Migrationsverkets ansvar</SPAN></P>
<P class="p405 ft41">Migrationsverket har ett omfattande uppdrag på migrationsområdet. Myndigheten ansvarar enligt förordningen (2007:996) med instruk- tion för Migrationsverket för mottagande av asylsökande, uppe- hållstillstånd, återvändande, medborgarskap och återvandring. Migrationsverket har enligt lagen (1994:137) om mottagande av asyl- sökande (LMA) huvudansvaret för mottagandet av utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket prövar</P>
<P class="p406 ft75"><SPAN class="ft74">57 </SPAN>Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU24.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">ansökningarna enligt bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). Myndigheten har också ansvaret för att erbjuda boende på anläggning, tillhandahålla syssel- sättning och betala ut bistånd till dem som söker asyl. Migrations- verket beslutar också om ersättningar till kommuner och till offentliga biträden.</P>
<P class="p70 ft13">Enligt sin instruktion ska Migrationsverket verka för att de migrationspolitiska målen uppnås, bl.a. genom att skapa förutsätt- ningar för ett effektivt och långsiktigt hållbart asylsystem som värnar asylrätten.<SPAN class="ft63">58 </SPAN>Migrationsverkets beslutsfattande ska vara förutsebart och enhetligt med hög rättslig kvalitet.</P>
<P class="p70 ft47">Migrationsverket ska verka för att den sammantagna vistelsetiden i mottagandet blir så kort som möjligt och med hänsyn till ärendets beskaffenhet tillgodose sökandes och andra intressenters behov vid prövning. Vid genomförandet av verksamheten ska Migrationsverket belysa och beakta kvinnors och mäns lika villkor. Inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn ska Migrationsverket analysera konsekvenserna för barnet.</P>
<P class="p58 ft41">Migrationsverket ska analysera, följa upp och utvärdera faktorer som har betydelse för myndighetens verksamhet samt göra bedöm- ningar och tillhandahålla beslutsunderlag för regeringens styrning och dimensionering av verksamheter. Myndigheten ska också sam- verka med andra ansvariga myndigheter inom området.</P>
<P class="p70 ft46">Alla ensamkommande barn som söker asyl är inskrivna hos Migrationsverket. Migrationsverket anvisar den kommun som ska ordna boende för barnet (jfr avsnitt 2.4.2). När Migrationsverket har anvisat en kommun anses det ensamkommande barnet vistas i den kommunen enligt den mening som avses i socialtjänstlagen.<SPAN class="ft131">59</SPAN></P>
<P class="p407 ft28">Att ta emot och pröva asylansökningar</P>
<P class="p185 ft13">Migrationsverkets mottagande av personer som söker asyl i Sverige och prövningen av asylansökningarna sker i flera steg: registrering, ansökningssamtal, utredning och beslut.</P>
<P class="p408 ft60"><SPAN class="ft58">58</SPAN><SPAN class="ft59">Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket.</SPAN></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft58">59</SPAN><SPAN class="ft83">Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Registrering</P>
<P class="p51 ft41">Den som reser in i Sverige och vill söka asyl ska kontakta någon av Migrationsverkets ansökningsenheter eller ansökningsfunktioner för att lämna in en ansökan om asyl. Ansökningar tas emot i Malmö, Göteborg, Norrköping, Flen, Solna, Sigtuna, Arlanda, Gävle och Boden. Under hösten 2015 öppnades tillfälliga ansökningsfunktioner på befintliga mottagningsenheter och Migrationsverket kunde ta emot ansökningar även i Borås, Falkenberg, Jönköping, Kristianstad, Lindesberg, Skellefteå, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Västerås och Örebro.<SPAN class="ft56">60 </SPAN>Sammanlagt kunde ansökningar lämnas in vid ett <NOBR>40-tal</NOBR> enheter på ungefär 25 orter under 2015.</P>
<P class="p13 ft13">Den som ansöker om asyl får berätta om sin identitet, varför man ansöker om asyl och hur man tagit sig till Sverige. Den som har ett pass eller annan identitetshandling ska lämna in den för att visa sin identitet (namn, födelsedatum och medborgarskap). Den som inte kan lämna in identitetshandlingar ska försöka visa sin identitet på annat sätt, t.ex. med födelsebevis, familjebok, militärbok eller vigsel- bevis.</P>
<P class="p12 ft41">Migrationsverket registrerar personen som asylsökande med det namn och de födelsedata som står i identitetshandlingarna. Den som ansöker om asyl blir fotograferad och får lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken används för att ta reda på om personer som fyllt 14 år eller är äldre har sökt asyl i något annat Schengenland eller har tillstånd eller förbud mot att vistas i något Schengenland.</P>
<P class="p64 ft113">Ansökningssamtal</P>
<P class="p84 ft13">Den asylsökande får träffa en handläggare och med hjälp av en tolk berätta mer om sin identitet, orsakerna till varför man har lämnat sitt hemland och resan till Sverige. Det ställs också frågor om eventuell familj för att få uppgifter om eventuell anknytning och om den asylsökandes hälsotillstånd.</P>
<P class="p76 ft13">Vid mötet får den asylsökande information om asylprocessen, vad som är nästa steg och vad den som söker asyl själv kan göra. Vid mötet ges också viss praktisk information, t.ex. om rätt till boende, ekonomiskt stöd, vård samt skola för barn.</P>
<P class="p1 ft75"><SPAN class="ft74">60 </SPAN>Skriftlig information Migrationsverket <NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Mottagningssamtal</P>
<P class="p69 ft13">Enligt Migrationsverkets ordinarie rutiner brukar ett mottagnings- samtal hållas. Det genomförs av den mottagningsenhet som den asylsökande är inskriven vid. Vid detta samtal ges ytterligare infor- mation till den asylsökande om t.ex. rätt till skola och sjukvård. Sam- talet handlar också om olika handlingar som kan behövas under asyl- utredningen.</P>
<P class="p74 ft113">Gruppinformation</P>
<P class="p56 ft13">Migrationsverket erbjuder alla asylsökande över 18 år en introduk- tion i form av gruppinformation. Gruppinformationen har fokus på asylprocessen men innehåller också information om vikten av att styrka sin identitet, ekonomiskt bistånd enligt LMA, möjligheten att arbeta och praktisera, barns rätt till skolgång samt rätten till hälso- och sjukvård med mera. Under 2015 kallades 44 500 personer till gruppsamtal och 23 800 personer deltog.<SPAN class="ft63">61</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Asylutredning</P>
<P class="p360 ft41">Den asylsökande blir kallad till en asylutredning vid någon av Migrationsverkets särskilda prövningsenheter. Asylprövningsverk- samhet finns i Malmö, Växjö, Jönköping, Göteborg, Vänersborg, Norrköping, Flen, Stockholm, Sigtuna, Arlanda, Västerås, Örebro, Karlstad, Uppsala, Gävle, Sundsvall och Boden. Migrationsverket öppnade nya prövningsenheter under 2015. Prövning av ensam- kommande barns och ungdomars asylansökningar handlades tidigare i Malmö, Göteborg, Solna, Uppsala, Örebro samt Boden. Under 2016 har även andra orter tillkommit, t.ex. Flen, Norrköping, Växjö.</P>
<P class="p70 ft45">Handläggningstiderna hos Migrationsverket har ökat kraftigt under de senaste åren. Under 2013 var den genomsnittliga tiden från ansökan om asyl till utredning 49 dagar. År 2015 ökade den genom- snittliga tiden från ansökan till utredning till 152 dagar. Eftersom Migrationsverket hade tidigare balanser med ärenden som gällde dem</P>
<P class="p68 ft89"><SPAN class="ft74">61 </SPAN><SPAN class="ft75">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft75">, s. 39.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">som sökt asyl under 2014 fick de som sökte asyl 2015 vänta länge på utredning.</P>
<P class="p112 ft13">Under utredningen ska <NOBR>ID-handlingar</NOBR> verifieras, ursprung och nationalitet fastställas, ålder bedömas och asylskäl prövas. Under asylutredningen kan information behöva hämtas från andra myndig- heter, exempelvis Polismyndigheten.</P>
<P class="p64 ft113">Ansökningar handläggs olika snabbt</P>
<P class="p238 ft41">Migrationsverket tillämpar styrprincipen ”tidig sortering” vid asyl- prövningen. Grunderna i styrprinciperna är att ärenden som av ansökningsenheterna sorteras som snabba ska prioriteras i asyl- processen. Så kallade snabba ärenden är Dublinärenden och ärenden där presumtionen inledningsvis är omedelbar verkställighet.<SPAN class="ft56">62</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Om en asylsökande har fått visum till, har vissa typer av uppe- hållstillstånd i, eller har ansökt om asyl i ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> på vägen till Sverige kommer asylansökan enligt Dublinförordningen inte att prövas i Sverige. Migrationsverket sänder då en begäran om åter- tagande eller övertagande till det <NOBR>EU-land</NOBR> där den asylsökande ansökt om asyl eller fått visum eller uppehållstillstånd. De flesta begäranden om återtagande och övertagande accepteras av det ansvariga <NOBR>EU-landet.<SPAN class="ft63">63</SPAN></NOBR></P>
<P class="p63 ft13">Sorteringen ger enligt Migrationsverket förutsättningar att på ett tidigt stadium lämna ett besked till sökanden hur den fortsatta handläggningen ska genomföras. Det övergripande syftet med styr- principen ”tidig sortering” är att vistelsetiden i mottagningssystemet ska bli så kort som möjligt.</P>
<P class="p64 ft113">Beslut</P>
<P class="p409 ft41">Migrationsverket fattar beslut om uppehållstillstånd eller avslag.<SPAN class="ft56">64 </SPAN>Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsärenden</P>
<P class="p378 ft13">från ansökan till beslut ökade till 229 dagar 2015 från 142 dagar år 2014.<SPAN class="ft63">65</SPAN></P>
<P class="p410 ft106"><SPAN class="ft58">62</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2015). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">63</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2015). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>22–23.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">64</SPAN><SPAN class="ft83">Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft41">Den asylsökande har rätt att överklaga beslutet. Överklagandet skickas till Migrationsverket, som går igenom överklagandet för att se om beslutet ska ändras. Om Migrationsverket inte anser att det finns skäl att ändra beslutet skickas det vidare till migrationsdom- stolen, som sedan prövar överklagandet. När ett avslagsbeslut har vunnit laga kraft ska det verkställas enligt bestämmelserna i utlän- ningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97).</P>
<P class="p74 ft28">Boende</P>
<P class="p185 ft13">Personer som har ansökt om asyl som flykting eller annan skydds- behövande enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA) har rätt till bistånd i form av logi, bostadsersättning, dag- ersättning och särskilt bidrag om han eller hon inte kan tillgodose detta själv (se avsnitt 2.4.1).</P>
<P class="p70 ft13">Behovet av boendeplatser utgår ifrån beräkningar som görs inför varje verksamhets- och kostnadsprognos. Det är kommunerna som anordnar boenden för ensamkommande barn.</P>
<P class="p58 ft47">Logi, i form av en anvisad boendeplats (ABO), erbjuds de asyl- sökande som inte har möjlighet att ordna eget boende (EBO). Boendeplats tillhandhålls under asylärendets handläggningstid.</P>
<P class="p70 ft41">Det finns olika sorters boenden för asylsökande. Anläggnings- boende (ABO) är ett samlingsnamn för olika sorters boenden som Migrationsverket tillhandahåller och anvisar asylsökande till. Det kan vara externt anläggningsboende (ABE), vilket innebär boende i reguljära hyreslägenheter. ABO kan också vara kollektivt anlägg- ningsboende (ABK), som är boende i större hyrda fastigheter. Slut- ligen kan ABO vara tillfälligt anläggningsboende (ABT), vilket står för upphandlad boendetjänst. Migrationsverket hyr anläggnings- boenden och får uppdra åt andra att driva anläggningsboende. En asylsökande kan även bo i eget boende (EBO).</P>
<P class="p57 ft13">Alla asylsökande vara inskrivna vid en mottagningsenhet, oavsett boendeform.</P>
<P class="p70 ft45">Den som bor i ett anvisat boende måste flytta från boendet om han eller hon får ett beslut om avvisning eller utvisning och beslutet</P>
<P class="p412 ft75"><SPAN class="ft74">65 </SPAN>Migrationsverket (2016). <SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 21, <NOBR>26–27.</NOBR> Migrations- verket (2015). <SPAN class="ft89">Årsredovisning 2014 Migrationsverket</SPAN>, s. 51.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">vunnit laga kraft eller när tidsfristen för frivillig avresa har tagit slut. Detta gäller den som är vuxen och som inte bor tillsammans med och är vårdnadshavare för barn under 18 år.</P>
<P class="p12 ft46">Den asylsökande får inte själv välja vilken ort han eller hon ska flytta till och måste vara beredd både att flytta till en ort där det finns ledigt anläggningsboende och också vara beredd att flytta för att göra plats för fler asylsökande. En familj får alltid ett eget rum medan ensamstående får dela rum med andra av samma kön.</P>
<P class="p61 ft113">Åtgärder för fler boendeplatser</P>
<P class="p84 ft13">Migrationsverket kan vidta olika åtgärder för att öka antalet boende- platser.<SPAN class="ft63">66</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">En sådan åtgärd är <SPAN class="ft53">förtätning </SPAN>eller <SPAN class="ft53">optimering </SPAN>av boendeplatserna. Förtätning sker i det befintliga boendebeståndet och innebär en ökning av antalet personer som bor i ett givet bostadsutrymme.</P>
<P class="p12 ft41">En annan åtgärd är att Migrationsverket upphandlar tillfälliga anläggningsboenden (ABT). En tredje åtgärd är <SPAN class="ft53">beredskapsplatser. </SPAN>Det är boenden som aktiveras när platser i de vanliga boende- formerna inte är tillgängliga. Beredskapsplatser är i första hand korttidsboenden men kan vid behov avse en längre tids vistelse. Ambitionen är att boende i beredskapsplatser inte ska överskrida 30 dagar. Boendet kan vara placerat i exempelvis sovsalar, tält och hotell och kan inkludera kost eller vara självhushåll. Driften kan upp- handlas eller drivas i Migrationsverkets regi, av annan statlig myndig- het eller av en privat aktör. Beredskapsplatser anskaffas antingen genom hyreskontrakt mellan Migrationsverket och en fastighets- ägare eller upphandlas genom anbud eller via skriftliga överenskom- melser eller samarbetsavtal med en statlig myndighet.</P>
<P class="p76 ft41">Under hösten 2015 utnyttjade Migrationsverket också <SPAN class="ft53">kom- munala evakueringsplatser. </SPAN>Kommunala evakueringsplatser är kort- tidsboenden och de ska i första hand användas som boende för asyl- sökande som hunnit registrera sin ansökan och i andra hand för andra asylsökande. Boendeplatserna är placerade i sovsalar och hotell och kost ingår. Kommunen ansvarar för driften av boendet. Evakue-</P>
<P class="p413 ft75"><SPAN class="ft74">66 </SPAN>Migrationsverket (2016). <SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>44–45.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">ringsplatser anskaffas genom kontakt med kommunen och ersätt- ning utgår enligt förordningen om statlig ersättning för asylsökande.</P>
<P class="p57 ft13">Migrationsverket använder också <NOBR><SPAN class="ft12">ABT-boenden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> med sänkta kvalitetskrav. </SPAN>Dessa boenden skiljer sig från andra tillfälliga boenden genom att fler boendeformer ingår (husvagnar, sovsalar och boende på loft).</P>
<P class="p74 ft28">Ersättning till asylsökande</P>
<P class="p78 ft47">Migrationsverket betalar ut ersättningar till asylsökande enligt LMA och förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande.<SPAN class="ft57">67</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Bistånd lämnas under förutsättning att den asylsökande personen är registrerad vid en mottagningsenhet. Bistånd lämnas i form av logi, bostadsersättning, särskilt bidrag och dagersättning. Dagersätt- ningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fri- tidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Likaså ska viss hälso- och sjukvård samt tandvård täckas av ersättningen. Det belopp som betalas ut per dag varierar för vuxna ensamstående, beroende på om fri mat ingår i inkvarteringen. Barnfamiljer får också dagersättning per barn, där beloppet varierar beroende på bl.a. barnets ålder.<SPAN class="ft63">68</SPAN></P>
<P class="p414 ft28">Migrationsverkets arbete med anvisning av ensamkommande barn 2015</P>
<P class="p260 ft113">Den anvisningsmodell som tillämpades 2015<SPAN class="ft132">69</SPAN></P>
<P class="p56 ft13">Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som gav Migra- tionsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende till ensamkommande barn. Lagändringen innebar att samtliga kommuner kan anvisas, oavsett om kommunen har en överenskommelse med Migrationsverket eller inte.</P>
<P class="p415 ft66"><SPAN class="ft58">67</SPAN><SPAN class="ft79">Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordningen (1994:361) om mot- tagande av asylsökande m.fl.</SPAN></P>
<P class="p155 ft130"><SPAN class="ft58">68</SPAN><SPAN class="ft79">Regeringskansliet (2016). </SPAN>Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga<SPAN class="ft66">, Promemoria </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2016-06-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">25–26.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p416 ft75"><SPAN class="ft58">69</SPAN><SPAN class="ft83">Från den 1 april 2016 fördelas barnen enligt en annan modell.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Under hösten 2015 fördelades ensamkommande barn till kom- munerna enligt fördelningstal på läns- och kommunnivå. Fördel- ningstalen byggde på att Migrationsverket gjorde en beräkning av platsbehovet enligt den prognos man tagit fram i oktober föregående år. Beräkningen utgjorde grunden för länsstyrelsernas fördelningstal på läns- och kommunnivå och därmed också för förhandlingsarbetet med kommunerna.<SPAN class="ft63">70</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Anvisningarna skedde sedan enligt fyra steg.<SPAN class="ft57">71 </SPAN>Steg 1 innebar anvisning av kommun som barnet ansågs ha viss anknytning till. Steg 2 innebar anvisning av kommun med överenskommelse och som anmält ledig plats. Det tredje steget var anvisning av kommun a) utan överenskommelse, b) med överenskommelse men där mot- tagandet ännu inte startat eller c) med överenskommelse och som inte uppfyllt sitt fördelningstal. Steg 4 utgjordes av anvisning av samtliga kommuner i en turordning utifrån fördelningstalen. I detta steg hade dock alla län och kommuner redan uppfyllt minst 100 pro- cent av sina respektive fördelningstal.</P>
<P class="p13 ft13">I det system som användes för hantering av anvisning och platser fanns även ett så kallat ”steg 0” som innebar att en kommun som på eget initiativ begärde att ett specifikt barn skulle anvisas till kom- munen blev anvisningskommun.</P>
<P class="p14 ft13">Sedan den 1 april 2016 tillämpar Migrationsverket, på uppdrag av regeringen, en ny anvisningsmodell. Ett syfte med den nya modellen är att mottagandet av ensamkommande barn ska bli jämnare fördelat mellan landets kommuner.</P>
<P class="p64 ft28">Sysselsättning</P>
<P class="p49 ft41">Migrationsverket ska i lämplig omfattning erbjuda sysselsättning till asylsökande. Det kan ske genom att de asylsökande får tillfälle att delta i svenskundervisning, i skötseln av förläggningar och i annan verksamhet som bidrar till att göra vistelsen meningsfull.<SPAN class="ft56">72 </SPAN>Reger- ingen har föreslagit att ansvarsfördelningen för uppdraget ska ändras. Regeringen anser bl.a. att länsstyrelserna bör få ett större ansvar för</P>
<P class="p417 ft106"><SPAN class="ft58">70</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 50.</SPAN></P>
<P class="p378 ft130"><SPAN class="ft58">71</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket (2015). </SPAN>Utvärdering av anvisningsprinciperna för ensamkommande barn<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">6–7.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">72</SPAN><SPAN class="ft83">Se 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft46">att samordna och organisera tidiga insatser för att underlätta asyl- sökandes etablering i samhället. Regeringen har också föreslagit att folkbildningen tillförs ökade medel för studieförbundens insatser som bl.a. syftar till att stärka asylsökandes kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.<SPAN class="ft131">73</SPAN></P>
<P class="p407 ft28">Ersättning till kommuner och landsting</P>
<P class="p78 ft41">Kommuner och landsting har rätt till ersättning från staten för vissa kostnader för asylsökande. Det är Migrationsverket som fattar beslut om ersättningar. Ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn kan antingen betalas enligt en överenskommelse eller prövas efter ansökan från kommunen. Kommunen kan få ersättning för HVB (schablon) eller faktiska kostnader (gäller alla andra boende- former). Därutöver kan kommunerna ansöka om ersättning för utredningskostnader, kostnader för gode män, kostnader för ankomstmottagande, kostnader för förskola och skola för asyl- sökande barn samt stödinsatser av förebyggande karaktär. <SPAN class="ft56">74</SPAN></P>
<P class="p67 ft14">Utöver dessa ersättningar kan kommunen få ersättning för extra- ordinära kostnader, extraordinära utbildningskostnader och kostna- der för tillståndssökande.</P>
<P class="p418 ft14">Landstingen kan få ersättning för följande kostnader: <SPAN class="ft105">75</SPAN></P>
<P class="p365 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård för personer under 18 år.</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, vård och åtgärder enligt smittskyddslagen samt tandvård som inte kan anstå för personer som fyllt 18 år.</SPAN></P>
<P class="p419 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Hälsoundersökningar.</SPAN></P>
<P class="p420 ft66"><SPAN class="ft58">73</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 2015/16:100 </SPAN><SPAN class="ft130">2016 års ekonomiska vårproposition</SPAN>, s. 34 och prop. 2016/17:1 utgifts- område 8, s. 33.</P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">74</SPAN><SPAN class="ft79">Ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn ska träda i kraft den 1 juli 2017, se Regeringskansliet (2016). </SPAN><SPAN class="ft130">Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga</SPAN>, Promemoria <NOBR>2016-06-21.</NOBR></P>
<P class="p349 ft89"><SPAN class="ft58">75</SPAN><SPAN class="ft112">Regeringskansliet (2016). </SPAN>Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga<SPAN class="ft75">, Promemoria </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">2016-06-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">17–21.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft29"><SPAN class="ft28">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft133">Regeringens styrning och Migrationsverkets verksamhetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p303 ft28">Fokus på flera olika områden <NOBR>2013–2014</NOBR></P>
<P class="p51 ft41">Regeringens styrning av Migrationsverket och myndighetens genom- förande av verksamheten under 2013 och 2014 fokuserade bland många frågor på att hantera ett ökat antal asylsökande.</P>
<P class="p80 ft113">Regeringens regleringsbrev 2013 och 2014</P>
<P class="p17 ft14">Regleringsbreven för dessa år lyfte bl.a. fram vikten av:</P>
<P class="p149 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Skyndsam handläggning av asylärenden där avvisning med omedelbar verkställighet kunde ske samt Dublinärenden.</SPAN></P>
<P class="p422 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Förkortning av vistelsetiderna i mottagandet, olika utvecklings- insatser som bl.a. gällde självbetjäning, elektronisk handläggning, tidig sortering av ärenden och åtgärder för att minska omoti- verade variationer i handläggningstider.</SPAN><SPAN class="ft105">76</SPAN></P>
<P class="p18 ft113">Migrationsverkets resultat 2013 och 2014<SPAN class="ft132">77</SPAN></P>
<P class="p111 ft41">Under 2013 ökade Migrationsverkets handläggningstider. Handlägg- ningstiden från ansökan till beslut för det totala antalet avgjorda asylansökningar uppgick till 122 dagar jämfört med 108 dagar år 2012. Antalet dagar från ansökan till utredning var 49 dagar 2013.</P>
<P class="p14 ft13">Den genomsnittliga handläggningstiden från ansökan till beslut för ensamkommande barn 2013 ökade till 120 dagar jämfört med 98 dagar år 2012.</P>
<P class="p14 ft13">Migrationsverket ökade också antalet avgjorda ärenden. År 2013 avgjordes 49 900 asylärenden (36 500 år 2012). Under år 2013 fattade Migrationsverket beslut i 2 900 ärenden som rörde ensamkommande barn, vilket var lika många som under 2012.</P>
<P class="p423 ft66"><SPAN class="ft58">76</SPAN><SPAN class="ft119">Justitiedepartementet (2014). Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Migrations- verket, Ju2014/909/SIM.</SPAN></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">77</SPAN><SPAN class="ft59">Avsnittet bygger på Migrationsverket (2014). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2013 Migrationsverket</SPAN>, s. 40,</P>
<P class="p163 ft75"><SPAN class="ft62">50.</SPAN><SPAN class="ft134">Migrationsverket (2015). </SPAN><SPAN class="ft89">Årsredovisning 2014 Migrationsverket</SPAN>, s. 51, 66. Migrations- verket (2016). <SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 21, <NOBR>26–27,</NOBR> 40.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft14">År 2013 avgjorde varje årsarbetskraft vid Migrationsverket 57 ärenden.<SPAN class="ft105">78 </SPAN>Kostnaden per avgjort ärende var 21 800 kronor 2013.</P>
<P class="p67 ft13">Antalet inskrivna hos Migrationsverket ökade och var 52 800 i slutet av 2013. Ett år tidigare var antalet 43 200. Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet minskade till 375 dagar jämfört med 411 dagar 2012.</P>
<P class="p57 ft13">Antalet öppna asylärenden var i slutet av 2013 22 350, vilket var en ökning jämfört med ett år tidigare (18 000).</P>
<P class="p70 ft41">År 2014 ökade den genomsnittliga handläggningstiden ytterligare från ansökan till utredning till 78 dagar 2014 (2013 var den 49 dagar).</P>
<P class="p57 ft13">Den genomsnittliga handläggningstiden från ansökan till beslut för ensamkommande barn ökade till 143 dagar 2014 (2013 var den 120 dagar).</P>
<P class="p57 ft13">Migrationsverket avgjorde 53 500 asylansökningar år 2014, vilket var fler än 2013 (49 900). Under år 2014 fattade Migrationsverket beslut i 4 300 ärenden som rörde barn som kommit till Sverige utan vårdnadshavare, vilket var fler än 2013.</P>
<P class="p67 ft13">Produktiviteten var lägre jämfört med tidigare år och gick ned med 18 procent under 2014. Antalet avgjorda ärenden per års- arbetskraft gick ned från 57 ärenden 2013 till 49 ärenden 2014.</P>
<P class="p57 ft14">Kostnaden per avgjort ärende ökade från 21 800 kronor 2013 till 25 100 kronor 2014.</P>
<P class="p54 ft46">Antalet inskrivna hos Migrationsverket fortsatte öka under 2014 och var vid årets utgång drygt 79 000 personer. Det var framför allt personer som väntade på beslut som hade blivit fler men också antalet personer som väntade på bosättning i en kommun.</P>
<P class="p425 ft75"><SPAN class="ft74">78 </SPAN>Definitionerna har ändrats varför det är svårt att göra jämförelser med fler år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr14 td130"><P class="p22 ft87">Anläggningsboende</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td81"><P class="p426 ft87">Eget boende</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p21 ft87">Övrigt boende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td130"><P class="p427 ft87">120000</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td130"><P class="p427 ft87">100000</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p427 ft87">80000</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p427 ft87">60000</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p427 ft87">40000</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p427 ft87">20000</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p427 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td130"><P class="p428 ft87">År 2012</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p21 ft87">År 2013</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p21 ft87">År 2014</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p429 ft87">År 2015</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td130"><P class="p430 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft13">Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet fortsatte minska och var 334 dagar 2014 (375 dagar 2013).</P>
<P class="p64 ft28">Regeringens styrning av Migrationsverket 2015</P>
<P class="p65 ft13">I regleringsbrevet för budgetåret 2015 lyfte regeringen fram flera områden som Migrationsverket skulle arbeta med för att öka effektiviseringen för att nå kortare handläggningstider och korta vistelsetiden i asylsystemet.<SPAN class="ft63">79</SPAN></P>
<P class="p16 ft14">Regeringen gav Migrationsverket flera uppdrag:</P>
<P class="p149 ft13"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft82">Migrationsverket fick i uppdrag att </SPAN><SPAN class="ft12">korta handläggningstiderna</SPAN>. Asylärenden om avvisning med omedelbar verkställighet och Dublinärenden lyftes fram som ärenden som borde handläggas så snabbt som möjligt.</P>
<P class="p432 ft123"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft135">Migrationsverket fick i uppdrag att redovisa hur arbetet med </SPAN><SPAN class="ft136">tidig sortering </SPAN>av asylansökningar hade påverkat vistelsetiden och att</P>
<P class="p433 ft89"><SPAN class="ft74">79 </SPAN><SPAN class="ft75">Justitiedepartementet (2014). </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Migrationsverket<SPAN class="ft75">, Ju2014/5972/SIM.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft14">redogöra för vistelsetiden för personer som fått avlägsnande- beslut.</P>
<P class="p435 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Regeringen pekade på </SPAN><SPAN class="ft113">digitalisering </SPAN>som ett sätt att förbättra servicen och frigöra resurser och Migrationsverket fick i uppdrag att redovisa hur många ärenden som handlades utan manuell han- tering.</P>
<P class="p436 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Migrationsverket fick i uppdrag att redovisa kostnaderna för </SPAN><SPAN class="ft113">ensamkommande barn </SPAN>och fatta beslut i ärenden som gällde ensamkommande barn så skyndsamt som möjligt.</P>
<P class="p435 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Myndigheten fick i uppdrag att ”leda och bistå länsstyrelserna i deras arbete med att verka för att det finns beredskap och kapa- citet i kommunerna att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstill- stånd”.</SPAN></P>
<P class="p437 ft41"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft126">Migrationsverket skulle eftersträva långsiktiga och kostnads- effektiva lösningar för asylsökandes </SPAN><SPAN class="ft53">boende </SPAN>och i möjligaste mån beakta kommunernas behov av goda planeringsförutsättningar.</P>
<P class="p438 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Migrationsverket skulle tillsammans med berörda myndigheter fortsätta att utveckla kvaliteten i </SPAN><SPAN class="ft113">prognoserna </SPAN>för migrationsverk- samheten.</P>
<P class="p435 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Migrationsverket skulle fortsätta arbeta med förutsebart och enhetligt beslutsfattande med </SPAN><SPAN class="ft113">hög rättslig kvalitet</SPAN>. Särskilt skulle redovisning ske av kvalitet och rättstillämpning i ärenden där sexuell läggning/könsidentitet åberopas och i ärenden där åldern hos den asylsökande är oklar.</P>
<P class="p439 ft128"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft127">Migrationsverket skulle redovisa åtgärder för förbättrad </SPAN><SPAN class="ft137">service</SPAN>, bl.a. arbetet med att erbjuda kostnadseffektiva kontakter och med att förbättra de sökandes tillgång till information om hur hand- läggningen av deras ärenden fortlöper.</P>
<P class="p435 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Regeringen gav Migrationsverket i uppdrag att redovisa insatser för att säkerställa god </SPAN><SPAN class="ft113">intern styrning och kontroll</SPAN>. Enligt regle- ringsbrevet skulle Migrationsverket också motverka missbruk av regler och säkerställa att felaktiga utbetalningar inte gjordes samt motverka <SPAN class="ft113">bidragsbrott</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Migrationsverkets åtgärder våren 2015</P>
<P class="p62 ft13">Våren 2015 bedömde Migrationsverket att kapaciteten behövde öka ytterligare och att man stod inför en omfattande rekrytering. I plane- ringen ingick även att se över andra typer av åtgärder som arbets- tidsförläggning, mobila team och effektivt användande av videotek- nik.<SPAN class="ft63">80</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Migrationsverket hade en planerad kapacitetsökning inom asyl- prövningen från början av 2015. Den planerade kapaciteten innebar att Migrationsverket skulle klara att fatta beslut i upp till 2 500 asyl- ärenden i veckan vid de olika ansökningsenheterna.<SPAN class="ft63">81</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Under första halvåret 2015 blev dock antalet avgjorda ärenden lägre än förväntat. Migrationsverket hade hoppats att positiva effekter av resursförstärkningarna skulle komma under hösten 2015 men på grund av det stora antalet asylansökningar uteblev dessa effekter. Många nyanställda skulle introduceras samtidigt som bris- ten på erfaren personal blev mer tydlig. Det var främst medarbetare som kunde fatta beslut i asylärendena som fattades. Dessutom gav det stora antalet sökande som väntade på utredning och beslut i sig en negativ effekt på produktiviteten, eftersom det innebar en ökad administration. Det fattades också personal som kunde granska ID- handlingar, vilket innebar att ärenden inte blev beslutsklara i önskad takt.<SPAN class="ft63">82</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Våren 2015 formulerade Migrationsverket fem strategiska utveck- lingsområden. Det första var <SPAN class="ft53">Kvalitet och effektivitet i processerna.</SPAN></P>
<P class="p393 ft41">Här betonades att arbetet ska bedrivas ur ett helhetsperspektiv och att man ska fokusera på hög kvalitet och effektivitet i processerna samt att den sökandes behov ska stå i fokus. Det andra området var</P>
<P class="p329 ft71">Boende, stöd och sysselsättning i mottagandet<SPAN class="ft47">. Den sökandes behov ska bättre tillgodoses genom att Migrationsverket tillhandahåller olika boendeformer och rätt stöd. Ett tredje område var </SPAN>Service och bemö- tande<SPAN class="ft47">. Det fjärde området var </SPAN>Utvecklad <NOBR>e-förvaltning<SPAN class="ft47">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> där ökad digi- taliseringen ska förbättra servicen och effektiviteten. Det femte om- rådet var </SPAN>Kompetensförsörjning<SPAN class="ft47">.</SPAN><SPAN class="ft57">83</SPAN></P>
<P class="p440 ft60"><SPAN class="ft58">80</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2015). </SPAN><SPAN class="ft106">Budgetunderlag </SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">2016–2019</SPAN>,</NOBR> s. 9.</P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">81</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 14, 17.</P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">82</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft66">, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">83</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket (2015). </SPAN><SPAN class="ft89">Budgetunderlag </SPAN><NOBR><SPAN class="ft89">2016–2019</SPAN>,</NOBR> s. 11.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Migrationsverkets beredskap</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Migrationsverkets införde en ny organisation den 1 januari 2015. Den består av fyra delar, huvudkontor, fristående funktioner, opera- tiv verksamhet samt en kvalitetsavdelning. Den operativa verksam- heten är i sin tur indelad i sex regioner och två nationella avdelningar (Förvar och Förvaltning). De geografiska regionerna är: Nord, Mitt, Stockholm, Väst, Öst och Syd. Inom varje region finns enheter som tar emot asylsökande och prövar olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd.</P>
<P class="p74 ft113">Förstärkning av personal</P>
<P class="p56 ft45">Antalet anställda hos Migrationsverket har ökat de senaste åren. Antalet årsarbetskrafter uppgick åren runt 2010 till ungefär 2 700 och ökade kontinuerligt. År 2015 uppgick antalet anställda till över 5 300. Det innebär att personalen nästan har fördubblats på fem år.</P>
<P class="p441 ft87">6000</P>
<P class="p442 ft87">5000</P>
<P class="p443 ft87">4000</P>
<P class="p443 ft87">3000</P>
<P class="p442 ft87">2000</P>
<P class="p443 ft87">1000</P>
<P class="p444 ft87">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft88">2009</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p24 ft87">2010</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p24 ft87">2011</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p24 ft87">2012</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p24 ft87">2013</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p24 ft87">2014</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p24 ft87">2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverkets årsredovisningar, t.ex. Migrationsverket (2016). <SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 149.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft47">I Migrationsverkets planeringsunderlag i februari 2015 underströks behovet av mer personalresurser till den operativa verksamheten. Den preliminära planeringen innebar en ökning främst inom mottagningsverksamheten och asylprövningen men även inom till- ståndsverksamheten och viss annan verksamhet.<SPAN class="ft57">84</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Migrationsverket hade planerat för fler medarbetare redan i janu- ari 2015 och genomförde rekryteringar men nya medarbetare kom inte på plats förrän successivt under våren, sommaren och hösten 2015.</P>
<P class="p12 ft13">Vid årsskiftet 2014/2015 var Migrationsverket en växande myn- dighet med en stor andel nyanställd personal, där delar av personalen därför var jämförelsevis oerfaren.<SPAN class="ft63">85 </SPAN>Det innebar att beslut inte fattades i den takt som myndigheten hade planerat för.</P>
<P class="p64 ft113">Ny beredskapsplan</P>
<P class="p51 ft41">Migrationsverket har en beredskapsplanering för att möta de behov som verksamheten och de asylsökande har. Syftet med beredskaps- planeringen är att klara variationer i antalet människor som söker asyl. Dessutom ska Migrationsverket klara ett ökat antal ansökningar som bedöms som uppenbart ogrundade och ett ökat antal Dublin- ärenden. Förberedelserna inriktas främst på processen att registrera asylansökningar och på att det finns tillräckligt med boendeplatser.<SPAN class="ft56">86</SPAN></P>
<P class="p447 ft13">I december 2014 beslutade den operativa chefen om en ny beredskapsplan. Bakgrunden var det kraftigt ökande antalet asyl- sökande under 2014, myndighetens prognos inför 2015 och den nya organisationen. 2014 års plan bestod av två delar: en strategisk bered- skapsplan och en operativ beredskapsplan.<SPAN class="ft63">87</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Prognoserna sommaren 2015</P>
<P class="p82 ft45">Migrationsverket lämnar kommenterade prognoser till regeringen fyra gånger om året. Syftet med prognoserna är att förse regeringen med myndighetens bedömningar av förändringar i omvärlden och</P>
<P class="p448 ft106"><SPAN class="ft58">84</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 126.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">85</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">86</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft66">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">87</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket (2015). </SPAN>Årsredovisning 2014 Migrationsverket<SPAN class="ft75">, s. 18.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">vilka konsekvenser de får för verksamhet och ekonomi på flera års sikt.<SPAN class="ft105">88</SPAN></P>
<P class="p449 ft13">Prognosläget inför 2015 var enligt myndigheten mycket svår- bedömt. Migrationsverket hade hela tiden utgått från att antalet asyl- sökande skulle vara högt med en betydande ökning under andra halvåret. I början av året trodde man att fler personer skulle söka asyl i Sverige 2015 än året innan.<SPAN class="ft63">89</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Fler människor på flykt tog sig till EU under det första halvåret 2015 jämfört med samma period 2014. Tyskland och Sverige tog emot flest asylsökande från Syrien. Trots detta minskade antalet syrier som sökte sig till Sverige jämfört med första halvåret 2014, samtidigt som gruppen ökade kraftigt i Tyskland. Mot denna bak- grund sänkte Migrationsverket planeringsantagandet i juliprognosen till 74 000 asylsökande med ett prognosintervall på mellan 68 000 och 88 000. Sänkningen motiverades även av ett lägre antagande om asylsökande från västra Balkan. Samtidigt höjdes prognosen för ensamkommande barn till uppemot 13 000, eftersom antalet barn från främst Afghanistan och Afrikas Horn hade ökat kraftigt.<SPAN class="ft56">90</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Enligt Migrationsverket var en bidragande orsak till den allt för låga prognosen i juli 2015 att gruppen människor på flykt från Syrien ändrade destinationsland. I flera år hade rörelserna av människor på flykt till Tyskland och Sverige följts åt. År 2014 införde Tyskland ett</P>
<P class="p37 ft14">”snabbspår” för asylsökande från Syrien och många människor från</P>
<P class="p450 ft47">Syrien valde därför att söka sig till Tyskland i stället för Sverige. Migrationsverket bedömde att den utvecklingen skulle fortsätta även under hösten 2015, men så blev inte fallet. En annan förklaring var att man inte förutsåg att EU:s yttre gränser skulle bli mer genom- släppliga. Det fanns indikationer på att prognosen inte skulle komma att stämma ganska snart efter att den publicerats. Till exempel ökade antalet unga och unga är ofta en mer riskbenägen och därmed tidig grupp. Det hade kunnat tolkas som att även andra grupper män- niskor skulle söka sig till Sverige.<SPAN class="ft57">91</SPAN></P>
<P class="p58 ft47">Efter sensommaren 2015 följde ett snabbt händelseförlopp där EU:s gemensamma grundprinciper för en reglerad asylmigration till</P>
<P class="p115 ft60"><SPAN class="ft58">88</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>144–145.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">89</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>144–145.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">90</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft130">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>144–145.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">91</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">stora delar sattes ur spel. Utvecklingen eskalerade snabbt och juli- prognosens bedömningar blev inaktuella redan i augusti.<SPAN class="ft105">92</SPAN></P>
<P class="p79 ft13">För Migrationsverket var den kraftiga ökningen av antalet män- niskor på flykt som kom till Sverige under sensommaren 2015 mycket snabb och oväntad.<SPAN class="ft63">93</SPAN></P>
<P class="p451 ft28">Migrationsverket hann inte registrera ensamkommande barn under sommaren</P>
<P class="p452 ft41">Den 14 juli 2015 gick Migrationsverket ut med information om de ensamkommande barnen. Migrationsverket konstaterade att antalet ensamkommande barn under årets första sex månader hade ökat med ungefär 85 procent i jämförelse med samma period 2014 och att det inte syntes någon avmattning eller något tydligt trendbrott under den första tiden i juli. Tvärt om ökade antalet ensamkommande barn som sökte skydd i Sverige. Migrationsverket meddelade att man skulle börja tillämpa anvisning enligt steg 4 i den modell som då tillämpades. Steg 4 användes om det kom många fler barn än beräk- nat och anvisning enligt de tre första stegen inte räckte till.<SPAN class="ft56">94</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Migrationsverket inför hösten 2015 – våra iakttagelser</P>
<P class="p51 ft41">Regeringens styrning av Migrationsverket hade under flera år tydligt gått ut på att myndigheten skulle öka effektiviteten och korta hand- läggningstiderna. Andra uppdrag handlade om att skapa en bättre kapacitet för boenden och att förbättra prognoserna. Migrations- verket hade också under flera år genomfört ett antal åtgärder för att förstärka sin beredskap, inte minst för variationer i antalet asyl- sökande. Bland annat hade myndigheten vidtagit åtgärder för att förstärka infrastrukturen och förbättra boendeplaneringen och för att utveckla sin förmåga till omvärlds- och migrationsanalyser. Styr- ningen och uppföljningen av ärendehandläggningen hade utvecklats och ärenden omfördelats för att effektivisera handläggningen. Myndigheten har genomfört en omorganisation, bl.a. i syfte att göra</P>
<P class="p331 ft60"><SPAN class="ft58">92</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>144–145.</NOBR></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">93</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p266 ft89"><SPAN class="ft58">94</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket (2015). </SPAN>Information från Migrationsverket om anvisningsläget för mot- tagande av ensamkommande barn<SPAN class="ft75">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">2015-07-14</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> dnr 7.1</SPAN><SPAN class="ft138">‐</SPAN><SPAN class="ft75">2015</SPAN><SPAN class="ft138">‐</SPAN><SPAN class="ft75">40827.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">det lättare att omfördela personal i samband med variationer i antalet asylsökande, och Migrationsverket har gjort omfattande rekryte- ringar. Trots detta fortsatte handläggningstiderna att öka och kapa- citeten på boendesidan var inte tillräckligt bra.</P>
<P class="p70 ft45">Den sammantagna bilden blir att Migrationsverket i början av 2015 var en hårt belastad myndighet. Handläggningstiderna hade ökat, liksom kostnaderna per avgjort ärende, medan produktivi- teten mätt i antal fattade beslut per handläggare hade minskat. Antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade. Vistelsetiderna var dock kortare på grund av den kortare vistelsetiden för personer med uppenbart ogrundade ansökningar och vistelsetiden för perso- ner som återvänt med beslut om omedelbar verkställighet. Många inskrivna asylsökande som väntade på beslut innebar att den kapacitet för boende som Migrationsverket hade var i hög grad använd. Till det kom att man hade rekryterat många nya medarbe- tare som skulle introduceras av mer erfaren personal. Det visade sig ganska snart att Migrationsverkets juliprognos var för låg.</P>
<P class="p153 ft13">Vår bedömning blir att Migrationsverket hade låg beredskap för att ta emot den stora ökning av antalet människor på flykt som kom under hela hösten 2015.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Migrationsverkets hantering hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Snabb och oväntad ökning ledde till insikt</P>
<P class="p185 ft13">Migrationsverkets verksamhet prövades till det yttersta under 2015. Den kraftiga ökningen av asylsökande som började under somma- ren och nådde sin topp i november var mycket snabb och ovän- tad.<SPAN class="ft63">95 </SPAN>Myndigheten hade inte förutsett att Sverige skulle bli ett transitland som många valde att resa genom och att många kom till Sverige utan att vilja söka asyl.<SPAN class="ft63">96</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Den 18 augusti 2015 beskrev Migrationsverkets generaldirektör på myndighetens webbplats att Migrationsverket trots förstärk- ningar inte hann registrera de ensamkommande barnen i den takt som krävdes för att de tillräckligt snabbt skulle anvisas till en mottagande kommun. Konsekvensen blev att barnen stannade längre</P>
<P class="p453 ft106"><SPAN class="ft58">95</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft58">96</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft41">tid i ankomstkommunerna. Flera kommuner signalerade att de hade svårt att klara att ta emot fler barn. Migrationsverket beskrev att mottagningssystemet då det inrättades 2006 utformades för att kunna ta emot runt 400 ensamkommande asylsökande barn per år. Enligt Migrationsverket fanns det inga tecken på en avmattning av antalet ensamkommande asylsökande barn de närmaste månaderna och enligt Migrationsverkets generaldirektör måste alla aktörer som berördes därför arbeta tillsammans för att lösa utmaningarna.<SPAN class="ft56">97</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Den 2 september 2015 kallade Migrationsverkets generaldirektör till möte angående de ensamkommande barnen med Socialstyrelsen, Länsstyrelserna, Barnombudsmannen, Skolverket och SKL.<SPAN class="ft56">98</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Den verkliga insikten om att hösten 2015 skulle skilja sig från tidigare höstar kom för Migrationsverket i samband med att många människor anlände till tågstationer och färjeterminaler runt den 8 och 9 september 2015.<SPAN class="ft63">99</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Migrationsverket tillämpade särskild ledningsstab (SLS) i enlighet med sin beredskapsplanering från den 10 september 2015 till den 15 januari 2016. I staben ingick en stabschef, två projektledare och två administratörer samt representanter från hela myndigheten med olika kompetenser. Inom stabsorganisationen genomfördes möten med regionerna varje morgon alla dagar i veckan. Vid morgonmötena föredrogs läget i de olika regionerna och man identifierade behov av åtgärder, både regionalt och centralt.<SPAN class="ft56">100</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Migrationsverket använde således sin krishanteringsordning och arbetade med en särskild ledningsstab.</P>
<P class="p14 ft13">Migrationsverket deltog i MSB:s första nationella samverkans- konferens den 10 september 2015.</P>
<P class="p12 ft41">Den 23 september 2015 deltog Migrationsverkets generaldirektör och operativa chef vid ett möte på Regeringskansliet, där även MSB, Försvarsmakten och Kriminalvården deltog. Migrationsverket avise- rade att de med hänvisning till lagen om offentlig upphandling inte skulle klara att anskaffa boende i den takt som skulle krävas för att ge boende till alla människor som kom och att man skulle komma att</P>
<P class="p454 ft115"><SPAN class="ft58">97</SPAN><SPAN class="ft114">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrations-</NOBR> <NOBR>verket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-08-18-Migrationsverket-Okningen-av-</NOBR> <NOBR>ensamkommande-barn-kraver-mer-samarbete.html</NOBR></P>
<P class="p268 ft60"><SPAN class="ft58">98</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-06.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">99</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">100</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">behöva hjälp från civilsamhället för att boendefrågan skulle kunna hanteras.<SPAN class="ft105">101</SPAN></P>
<P class="p449 ft13">Den 2 oktober 2015 kallade Migrationsverkets generaldirektör till samverkansmöte inom Migrationsområdet med en rad myndigheter. Den 2 oktober var Migrationsverket också kallat till Krishanterings- rådet som adjungerad myndighet. <SPAN class="ft63">102</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Migrationsverket anser att begreppet kris förutsätter en avgrän- sad händelse med ett tydligt förlopp. Hösten 2015 var ansträngd, särskilt med hänsyn till boendefrågorna. Situationen hade inte ett tydligt förlopp.<SPAN class="ft63">103</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Ny prognos i oktober 2015</P>
<P class="p78 ft41">Vid tidpunkten för Migrationsverkets prognos den 22 oktober 2015 hade antalet asylsökande stigit kraftigt i Sverige. Förutsättningarna att göra en prognos hade förändrats radikalt. De tidigare progno- serna utgick från att EU:s reglering av asylmigrationen skulle kunna upprätthållas trots ett ansträngt läge. Migrationsverket kunde inte använda tidigare erfarenheter i prognosarbetet. Ovissheten var stor kring EU:s och medlemsländernas agerande, vilket gjorde att det inte var möjligt att dra några egentliga slutsatser om vilka effekter det skulle få för migrationen till Sverige. Migrationsverkets oktober- prognos 2015 baserades i stället på ett antal scenarier och tre beräk- ningsalternativ som exempel på möjliga utvecklingar.<SPAN class="ft56">104</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Prognosen fokuserade på det mycket ansträngda läget, där myndighetens ordinarie kapacitet och beredskap inte längre skulle räcka till för att säkerställa ett ordnat mottagande av nya asylsökande. Situationen var liknande för kommunernas mottagande av ensam- kommande barn. Migrationsverket konstaterade att boendeplatserna för asylsökande skulle ta slut inom kort och att myndigheten behövde bistånd från andra samhällsaktörer för snabbt ta fram ett stort antal tillfälliga boendelösningar. Prognosen klargjorde också situationens avgörande påverkan på de statliga anslagen.</P>
<P class="p455 ft60"><SPAN class="ft58">101</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2017-01-23.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">102</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-06.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">103</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">104</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>144–145.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Boende och registrering prioriterades</P>
<P class="p456 ft13">Under hösten togs flera beslut för att möta den kraftiga ökningen. <SPAN class="ft63">105 </SPAN>Prioriteringarna var:</P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">boende för asylsökande,</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">registrering av nya asylsökande,</SPAN></P>
<P class="p148 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">att upprätthålla snabbprocessen för ärenden med omedelbar verk- ställighet, inklusive återvändande och</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">beslut i Dublinärenden.</SPAN></P>
<P class="p457 ft41">Aktiviteter som kompetensutveckling och kvalitetsuppföljningar prioriterades bort. Resurser överfördes till att registrera ansökningar från andra delar av verksamheten (annan tillståndsprövning än asyl, förvaltningsprocess, förvar, asylprövning och mottagningsverksam- het). Personal som arbetade med asylprövning sattes in att hantera mottagningsfrågor. Likaså stöttade mottagningspersonal i arbetet på ansökningsenheter.</P>
<P class="p64 ft28">Migrationsverkets personal fanns på stationer</P>
<P class="p62 ft13">Migrationsverket hade personal på plats på tågstationer och i hamnar när antalet människor på flykt började öka i början av september. Migrationsverket hade t.ex. flerspråkig personal på plats på central- stationerna i Malmö, Stockholm och Göteborg. Personalen berättade för dem som anlände att de kunde söka asyl och om hur de kunde få boende.<SPAN class="ft63">106</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Registrering av ansökningar</P>
<P class="p103 ft13">Under hösten 2015 öppnades tillfälliga ansökningsfunktioner på befintliga mottagningsenheter och Migrationsverket kunde – för- utom på de ordinarie orterna Malmö, Mölndal, Norrköping, Flen,</P>
<P class="p417 ft106"><SPAN class="ft58">105</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p458 ft62"><SPAN class="ft58">106</SPAN><SPAN class="ft61">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft94">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 19. Migrationsverkets webbplats, <NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-</NOBR> <NOBR>2015/2015-09-11-Migrationsverket-pa-plats-pa-tagstationer.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">Solna, Sigtuna, Arlanda, Gävle och Boden – även ta emot ansök- ningar i Borås, Falkenberg, Jönköping, Kristianstad, Lindesberg, Skellefteå, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Västerås och Örebro.<SPAN class="ft63">107 </SPAN>Sammanlagt kunde ansökningar lämnas in vid ett <NOBR>40-tal</NOBR> enheter på olika orter under 2015.</P>
<P class="p57 ft13">Under några veckor under hösten 2015 var flera tusen asyl- sökande oregistrerade under uppemot tre till fyra veckors tid. I slutet av november 2015 var registreringen av asylsökande åter i balans.<SPAN class="ft63">108</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Mobila team och kontor</P>
<P class="p185 ft13">Migrationsverket använde mobila team (personal som reser ut för verksamhet motsvarande den som utförs i myndighetens receptioner eller för att genomföra utredningar i anslutning till boendena) under 2015. Dessutom driftsatte Migrationsverket under senare delen av 2015 två husbilar med två arbetsstationer vardera, så kallade mobila kontor. <SPAN class="ft63">109</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Förenklat ansökningsförfarande</P>
<P class="p56 ft41">Den 15 september 2015 gavs Migrationsverkets regionchefer enligt beslut av operativa chefen möjlighet att fatta beslut om ett mycket förenklat ansökningsförfarande vid mottagningsenheterna. Det förenklade förfarandet skulle gälla både vuxna, barn i familj och barn utan vårdnadshavare, men så långt som möjligt skulle ordi- narie standard hållas beträffande barn utan vårdnadshavare.<SPAN class="ft56">110 </SPAN>För- farandet blev mer kortsiktigt inriktat på att enbart registrera asylsökande och ta fingeravtryck och fotografi. Den information som tidigare varit kopplad till ansökningssamtalet skars ner. Infor- mation lämnades kortfattat om boende, vård och ekonomi. Mer information lämnades vid gruppinformationer men dessa infor-</P>
<P class="p459 ft60"><SPAN class="ft58">107</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft58">108</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p358 ft130"><SPAN class="ft58">109</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft66">, s. 46.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">110</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket, operativa chefens uppdrag, protokoll </SPAN><NOBR>2015-09-15,</NOBR> <NOBR>A-74/2015.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">mationer kunde bli försenade på grund av det ansträngda läget. Det förenklade förfarandet användes till den 11 januari 2016.<SPAN class="ft105">111</SPAN></P>
<P class="p4 ft28">Boende</P>
<P class="p84 ft13">Antalet inskrivna hos Migrationsverket fortsatte öka och var vid 2015 års utgång cirka 182 000 personer. Det var mer än dubbelt så många som året innan.<SPAN class="ft63">112</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">I januari 2015 bodde ungefär 53 000 i anläggningsboende (ABO), 24 000 i eget boende (EBO) och 2 500 i övrigt boende, vilket fram- för allt är ensamkommande barn i hem för vård och boende (HVB). I december samma år var antalet 101 000 i ABO, 48 000 i EBO och 33 000 i övrigt boende. Den stora ökningen av boende i anlägg- ningsboende ägde rum under hösten – antalet som bodde i ABO fördubblades (från 50 600 till 101 000) från den 1 september till den 31 december 2015.<SPAN class="ft63">113</SPAN></P>
<P class="p113 ft13">Migrationsverket upplevde att det fanns ett stort fokus på antalet boendeplatser. Regeringskansliet ställde ofta frågan om och i så fall när platserna skulle ta slut. Migrationsverket kunde inte förutse tillgången på boendeplatser. Behovet av platser ändrades kontinuer- ligt och det tillkom hela tiden nya boendeplatser. Det var därför omöjligt för Migrationsverket att kunna ge ett svar i förväg på frågan när platserna skulle ta slut.<SPAN class="ft63">114</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Förtätning</P>
<P class="p111 ft45">För att åstadkomma fler platser beslutade Migrationsverket att ändra kraven på t.ex. boendeyta per person. Totalt gav optimeringen ungefär 8 000 platser, varav 2 <NOBR>000–3</NOBR> 000 var lägenhetsboenden och 5 200 var tillfälliga upphandlade boenden. Optimeringen innebar att man frångick normala riktlinjer om t.ex. att endast familjer ska bo</P>
<P class="p460 ft60"><SPAN class="ft58">111</SPAN><SPAN class="ft69">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2017-01-27.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">112</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>40–41.</NOBR></P>
<P class="p83 ft115"><SPAN class="ft58">113</SPAN><SPAN class="ft114">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/</NOBR> <NOBR>Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar/2015.html.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">114</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">tillsammans och att olika språkgrupper och religioner inte ska blan- das i samma lägenheter.<SPAN class="ft105">115</SPAN></P>
<P class="p375 ft113">Evakueringsplatser i kommuner</P>
<P class="p360 ft47">Från början av oktober 2015 använde sig Migrationsverket av kom- munala evakueringsplatser för att ordna boenden. Boendeplatserna var placerade i t.ex. idrottshallar eller hotell. Evakueringsplatserna anskaffades genom kontakt med kommunen och kommunen ansva- rade för driften av boendet. Under hösten 2015 användes ungefär 6 000 kommunala evakueringsplatser.<SPAN class="ft57">116</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Boende i statliga lokaler</P>
<P class="p56 ft47">Under hösten 2015 bidrog Kriminalvården, Försvarsmakten och MSB med platser. Till exempel upplät Kriminalvården tre av sina anstalter i Skåne för bostäder och Försvarsmakten bidrog med cirka 400 platser. Det fördes diskussioner med andra statliga myndigheter. Sammanlagt tillkom ungefär 750 platser genom boende i MSB:s, Kriminalvårdens och Försvarsmaktens lokaler.<SPAN class="ft57">117</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Regeringsuppdrag om tält</P>
<P class="p354 ft13">Regeringen fattade den 9 oktober 2015 beslut om att ge Migrations- verket i uppdrag att, med stöd av MSB, Fortifikationsverket och länsstyrelserna, uppföra och förvalta tillfälliga asylboenden i form av tält.<SPAN class="ft63">118</SPAN></P>
<P class="p70 ft45">Den 19 oktober 2015 ställde Migrationsverket en begäran till MSB att införskaffa, uppföra och förvalta asylboenden. MSB skulle särskilt prioritera tältalternativet. Målet var att totalt 50 000 boende- platser skulle tillkomma genom begäran från MSB år 2015 men resultatet blev få platser. Det berodde enligt Migrationsverket dels</P>
<P class="p461 ft106"><SPAN class="ft58">115</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 45.</SPAN></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">116</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft130">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 45. I MSB:s nationella lägesbilder uppgavs dock i december att antalet platser var som mest 8 000.</P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">117</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>45–46.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">118</SPAN><SPAN class="ft83">Regeringsbeslut Ju2015/07557/SIM </SPAN><NOBR>(2015-10-09).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">på svårigheter att hitta lämpliga platser för tältlägren, dels på att bygglovsprocessen drog ut på tiden. Kostnaden för tältlägren blev betydligt högre än upphandlingen av t.ex. tillfälliga boenden. 3 000 boendeplatser i tältläger skulle enligt Migrationsverket kosta 610 miljoner kronor.<SPAN class="ft63">119</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Migrationsverket ansåg aldrig att tält var en bra boendelösning och hade sedan tidigare, med utgångspunkt i en genomförd inven- tering, kunskap om att det inte fanns så många tält tillgängliga i Sverige.<SPAN class="ft63">120</SPAN></P>
<P class="p64 ft113"><NOBR>EU-medel</NOBR> till bl.a. boende</P>
<P class="p103 ft13">Migrationsverket ansökte på uppdrag av regeringen om medel för bistånd vid nödsituation från EU:s <NOBR>asyl-,</NOBR> migrations- och integra- tionsfond. Biståndet kunde användas för att finansiera boende för asylsökande.<SPAN class="ft63">121</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Människor sov utomhus</P>
<P class="p51 ft41">I november 2015 kunde Migrationsverket inte längre garantera boende för alla asylsökande eftersom boendeplatserna tog slut. Situationen löstes bl.a. genom att asylsökande fick sova i Migrations- verkets receptioner.<SPAN class="ft56">122 </SPAN>Migrationsverket uppgav att de trots stora ansträngningar att hitta boende eller åtminstone tak över huvudet till alla inte lyckades med det i slutet av november. Den 19 november 2015 meddelade Migrationsverket på sin webbplats att myndigheten inte kunde erbjuda boende för den som sökte asyl.<SPAN class="ft139">123</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Migrationsverket tvingades lämna besked till 232 personer om att det inte fanns någon plats för dem i ett boende. Ett trettiotal av dessa sov utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö mellan den 19 och 20 november 2015.<SPAN class="ft63">124</SPAN></P>
<P class="p462 ft60"><SPAN class="ft58">119</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. <NOBR>45–46.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">120</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">121</SPAN><SPAN class="ft79">Regeringsbeslut Ju2015/08363/SIM </SPAN><NOBR>(2015-11-05).</NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">122</SPAN><SPAN class="ft79">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft66">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p463 ft115"><SPAN class="ft58">123</SPAN><SPAN class="ft114">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR> Migrationsverkets webbplats, <NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-11-</NOBR> <NOBR>19-Migrationsverket-kan-inte-langre-erbjuda-boende-till-alla-asylsokande.html</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">124</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B312140x1.jpg" style="width:433px;height:583px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Tid till anvisning av ensamkommande ökade</P>
<P class="p185 ft13">Det är Migrationsverket som fattar beslut om anvisning av kommun till ensamkommande barn. Tiden från att barnet lämnat in sin ansö- kan om asyl till dess att en kommun anvisades ökade under hösten 2015.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr14 td110"><P class="p47 ft87">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p47 ft87">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p47 ft87">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p47 ft87">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p47 ft87">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td110"><P class="p47 ft87">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p47 ft87">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p47 ft87">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p47 ft87">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td110"><P class="p24 ft98"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft13">Den genomsnittliga tiden var 9,5 dagar 2015. Det kan jämföras med 2014 då den genomsnittliga tiden var 6 dagar. År 2016 var den genomsnittliga tiden 13,5 dagar.<SPAN class="ft63">125</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Att barnet fick en anvisningskommun innebar dock inte att han eller hon flyttade från ankomstkommunen. Många kommuner dröj- de med att hämta barnen i ankomstkommunerna och de blev därför kvar där längre än vad diagrammet ovan visar (se vidare avsnitt 4.8).</P>
<P class="p68 ft28">Särskilt om Malmömässan</P>
<P class="p69 ft13">Ett sätt för Migrationsverket att hantera situationen när många väntade på att få registrera sin asylansökan i november 2015 var att öppna en tillfällig vänthall vid Malmömässan.</P>
<P class="p325 ft75"><SPAN class="ft74">125 </SPAN>Skriftlig information Migrationsverket <NOBR>2017-01-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Efter gränskontrollernas införande den 12 november 2015 var registreringen av asylansökningar koncentrerad till de orter där de sökande gav sig till känna, främst Malmö. Tidigare hade Migrations- verket kunnat fördela ansökningarna över landet.<SPAN class="ft63">126</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Förhållandena vid Migrationsverket kontor i Malmö var vid tid- punkten för införandet av gränskontrollerna redan ansträngda med mycket folk i receptionen. Migrationsverkets ankomstboende i Malmö var i början av november också fullt. Både sökande som bott på ankomstboendet och andra sökande som inte hade något boende väntade på bussar. När gränskontrollen infördes körde polisen bussar med asylsökande in på Migrationsverket tomt. Därefter bevakades fastigheten av polisen. Sammantaget fanns hundratals människor stående på parkeringsplatsen, i boendet och vid Migra- tionsverkets kontorslokaler. De som befann sig inom Migrations- verkets kontorsfastighet kunde sannolikt uppleva att de inte hade möjlighet att lämna området utan att riskera att polisen skulle direkt- avvisa dem. Migrationsverkets regionchef i Syd hade kontakt med Polismyndighetens regionledning i Syd med anledning av situatio- nen.<SPAN class="ft57">127</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Mot denna bakgrund slöt Migrationsverket avtal om att få använ- da Malmömässan som en gränsnära ankomstplats. Malmömässan användes som vänthall för människor som vid gränskontrollerna hade uppgett att de ville söka asyl i Sverige.</P>
<P class="p11 ft13">Polisen körde de asylsökande till mässhallarna från Hyllie, Lernacken, Helsingborg och Trelleborg. När de sökande kom till Malmömässan fick de uppge namn, medborgarskap, ålder och vilket språk de talade.<SPAN class="ft63">128</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Migrationsverket bedömde att det var nödvändigt att öppna Malmömässan eftersom det på grund av den annalkande vintern behövdes väntrum inomhus för de personer som väntade på att få registrera sin ansökan om asyl. Migrationsverket fick besked från Malmö stad att de inte kunde erbjuda fler lokaler som väntrum och Migrationsverket valde att hyra Malmömässan för att människor skulle få vänta inomhus. Den första tiden var genomströmningen</P>
<P class="p464 ft60"><SPAN class="ft58">126</SPAN><SPAN class="ft69">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2017-01-12.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">127</SPAN><SPAN class="ft69">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-06.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">128</SPAN><SPAN class="ft79">Migrationsverkets webbplats,</SPAN></P>
<P class="p463 ft110"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-11-</NOBR> <NOBR>19-Malmomassan-vanthall-for-asylsokande.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">god och arrangemanget fungerade som myndigheten hade avsett. Väntetiden blev dock längre och som mest befann sig 1 100 personer på Malmömässan. Eftersom Malmö stad inte tillät att Migrations- verket placerade sängar i lokalen lade man i stället ut liggunderlag.<SPAN class="ft56">129 </SPAN>Somliga sökande fick vänta i flera dagar innan de fick sin ansökan registrerad och kunde åka vidare till ett boende ute i landet.<SPAN class="ft56">130</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Sjukvårdande personal från region Skåne fanns på plats i mäss- lokalen i ett tidigt skede. I cirka en vecka fanns sjukvården på Malmö- mässan. Därefter fick Migrationsverket en lista med krav från sjuk- vården som av arbetsmiljömässiga skäl skulle uppfyllas och därefter försvann sjukvårdspersonalen från Malmömässan. Volontärer från Röda korset fanns kvar. När sjukvården försvann från Malmömässan såg Migrationsverkets personal till att behövande kom till sjukhus eller vårdcentral och att apoteksvaror kunde hämtas ut.<SPAN class="ft56">131 </SPAN>Migrations- verket hade personal på plats dygnet runt. De asylsökande fick frukost, lunch och middag inne i mässhallarna. Migrationsverket delade även ut mat nattetid.<SPAN class="ft56">132</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Enligt Migrationsverket hindrade de ingen från att lämna Malmö- mässan. Däremot har Migrationsverket en förståelse för att människor upplevde att de var fast inne på Malmömässan.<SPAN class="ft56">133 </SPAN>Av säkerhetsskäl var det enligt Migrationsverket nödvändigt att ha dörr- vakter vid in- och utgång och utanför stod polisbilar och där fanns uniformerade poliser som övervakade ordning och säkerhet.<SPAN class="ft56">134</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Särskilt om bussar</P>
<P class="p78 ft41">Innan gränskontrollerna infördes skjutsade Migrationsverket asyl- sökande med buss till olika ansökningsenheter i landet för registre- ring i syfte att avlasta framför allt mottagningsenheten i Malmö. Efter att ha rest från Malmö stannade man ofta över natten i t.ex. Stock- holm. Övernattning kunde ske vid något av Migrationsverkets boenden, exempelvis i tillfälligt anläggningsboende i Täby eller Väst-</P>
<P class="p419 ft60"><SPAN class="ft58">129</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">130</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-06</NOBR> och <NOBR>2017-01-12.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">131</SPAN><SPAN class="ft119">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-06.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">132</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverkets webbplats,</SPAN></P>
<P class="p465 ft115"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-11-</NOBR> <NOBR>19-Malmomassan-vanthall-for-asylsokande.html</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">133</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">134</SPAN><SPAN class="ft83">Skriftlig information Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft41">berga eller om det fanns plats vid Migrationsverkets eget ankomst- boende i Sigtuna. Följande dag åkte de asylsökande till Solna eller Sigtuna för att få sin ansökan registrerad. Det var inte alltid som man visste vilket boende som skulle ta emot när resan påbörjades.<SPAN class="ft139">135</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Migrationsverket destinerade vissa bussar direkt till ett boende. Vid vissa boenden kunde Migrationsverket sedan skicka personal med mobil apparatur för att registrera asylansökan i boendet. I andra fall, vilket var vanligast, fick de sökande åka till en ort där Migrationsverket hade möjlighet att registrera ansökan vid en ansökningsenhet eller ansökningsfunktion.<SPAN class="ft63">136</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Migrationsverket fick stöd från andra myndigheter</P>
<P class="p332 ft113">Stöd från MSB</P>
<P class="p351 ft13">Migrationsverket fick stöd av MSB under hösten 2015. I oktober fick Migrationsverket hjälp av MSB i arbetet med att organisera krisledningsarbetet. En operativ ledningsstab inrättades med syfte att ge Migrationsverket ytterligare stöd i beslutsfattandet när det kom som flest asylsökande.<SPAN class="ft63">137 </SPAN>Det var Migrationsverket som tog initia- tivet till att få stöd från MSB. MSB:s stöd till uppbyggnaden av en ledningsstab fungerade bra.<SPAN class="ft63">138</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">MSB hade också en funktion med samverkanspersoner på plats vid Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping från den 1 okto- ber 2015. Samverkanspersonerna representerade MSB och avsåg att underlätta arbetet mellan staberna på Migrationsverket och MSB och att stödja Migrationsverket med kunskap om andra aktörers ansvarsområden.<SPAN class="ft63">139</SPAN></P>
<P class="p113 ft45">Vidare gav MSB stöd till Migrationsverket med logistiker för att kartlägga processerna för registreringen av asylsökande och för att hjälpa till att effektivisera verksamheterna i Trelleborg och Malmö. Därutöver gav MSB stöd till Migrationsverket i Uppsala med ett logistikteam. Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping fick</P>
<P class="p466 ft66"><SPAN class="ft58">135</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR> Skriftlig information Migrationsverket <NOBR>2016-12-06</NOBR> och <NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p378 ft66"><SPAN class="ft58">136</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR> Skriftlig information Migrationsverket <NOBR>2016-12-06</NOBR> och <NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p353 ft106"><SPAN class="ft58">137</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">138</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">139</SPAN><SPAN class="ft112">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 8.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">stöd från MSB med en expert för att samordna resurser från fri- villigorganisationer från oktober 2015 till och med januari 2016. Vidare fick Migrationsverket stöd till boendesamordning från oktober 2015 till april 2016 och Migrationsverket centralt fick stöd till samordning av myndighetens personalresurser från oktober 2015 till januari 2016.<SPAN class="ft63">140</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">MSB:s stöd fungerade bäst för Migrationsverket när det gällde frågor av mer strategisk karaktär.<SPAN class="ft63">141</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Stöd från andra myndigheter</P>
<P class="p56 ft41">Migrationsverket fick dessutom stöd med personal från andra myn- digheter under hösten 2015. Inlån av personal från andra myndig- heter betraktades som en nödlösning i akuta fall under en begrän- sad tid. Ett <NOBR>20-tal</NOBR> myndigheter tillfrågades om de kunde låna ut personal och i november fanns ungefär 100 personer från bl.a. För- svarsmakten, Kriminalvården, Regeringskansliet och ett antal läns- styrelser på Migrationsverket. I slutet av 2015 hade Migrations- verket ungefär 75 personer inlånade från andra myndigheter.<SPAN class="ft56">142</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Försvarsmakten bistod genom att delta i regionala staber och på vissa enheter med arbetsuppgifter som inte innebar myndighets- utövning. Migrationsverket tog in personal från Polismyndigheten i sin stab och satt själva med i Polismyndighetens stabsorganisation.<SPAN class="ft56">143</SPAN></P>
<P class="p68 ft28">Samverkanskonferenser och lägesbilder</P>
<P class="p56 ft47">Migrationsverket lämnade löpande information till MSB:s nationella lägesbilder och deltog i de nationella samverkanskonferenser och andra särskilda möten som leddes av MSB under hösten 2015. Migra- tionsverket och MSB hade löpande kontakter under hösten. Migra- tionsverket hade en stående punkt på de nationella samverkans- konferenserna varje vecka.</P>
<P class="p467 ft106"><SPAN class="ft58">140</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">141</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p468 ft62"><SPAN class="ft58">142</SPAN><SPAN class="ft61">Migrationsverket (2016). </SPAN><SPAN class="ft94">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 127. Migrationsverkets webbplats, <NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-</NOBR> <NOBR>2015/2015-11-26-Migrationsverket-lanar-personal-fran-andra-myndigheter.html</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">143</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR> Skriftlig information Migrationsverket <NOBR>2016-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Samarbeten</P>
<P class="p49 ft47">Migrationsverkets arbete förutsätter samverkan. Under hösten 2015 ökade Migrationsverket samarbetet med andra myndigheter, bl.a. med Polismyndigheten, kommuner, länsstyrelser, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).<SPAN class="ft57">144 </SPAN>Migrationsverket deltog även i många möten med SKL och uppfattade att SKL hade svårt att samordna sina medlemmar.<SPAN class="ft57">145</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Samarbetet med länsstyrelserna varierade. Länsstyrelsen i Stock- holm tog tidigt initiativ till att samordna aktörer inom länet, medan t.ex. länsstyrelsen Skåne intog en mer passiv roll.<SPAN class="ft63">146</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Enligt Migrationsverket fungerade samverkan mellan olika aktörer dåligt i början av hösten. Samverkan förbättrades successivt.<SPAN class="ft56">147</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">Kontakter med privatpersoner</P>
<P class="p51 ft41">Många privatpersoner vände sig till Migrationsverket och ville hjälpa till med boenden, kläder och andra saker. Migrationsverket hade inga administrativa möjligheter att ta emot den sortens hjälp.<SPAN class="ft56">148</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">Migrationsverkets resultat 2015<SPAN class="ft140">149</SPAN></P>
<P class="p238 ft13">Handläggningstiden från ansökan till beslut för det totala antalet avgjorda asylansökningar ökade under 2015. Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsärenden från ansökan till beslut var 229 dagar, vilket var en ökning från 142 dagar år 2014.</P>
<P class="p113 ft47">Framför allt skedde en ökning av antalet dagar från ansökan till utredning. Under 2015 var den genomsnittliga tiden från ansökan till utredning 152 dagar. År 2014 hade den varit 78 dagar.</P>
<P class="p11 ft13">Den genomsnittliga handläggningstiden från ansökan till beslut för ensamkommande barn var 195 dagar 2015, att jämföra med 143 dagar 2014.</P>
<P class="p469 ft106"><SPAN class="ft58">144</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft60">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">145</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">146</SPAN><SPAN class="ft79">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">147</SPAN><SPAN class="ft79">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">148</SPAN><SPAN class="ft79">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p393 ft110"><SPAN class="ft58">149</SPAN><SPAN class="ft116">Avsnittet bygger på Migrationsverket (2015). </SPAN><SPAN class="ft141">Årsredovisning 2014 Migrationsverket</SPAN>, s. 51. Migrationsverket (2016). <SPAN class="ft141">Årsredovisning 2015 Migrationsverket</SPAN>, s. 21, <NOBR>26–27,</NOBR> <NOBR>40–41.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft41">Migrationsverket avgjorde fler asylansökningar 2015 jämfört med 2014, 58 800 jämfört med 53 500 år 2014. Under år 2015 fattade Migrationsverket beslut i knappt 4 700 ärenden som rörde barn som kommit till Sverige utan vårdnadshavare, vilket var 400 fler än 2014.</P>
<P class="p57 ft13">Produktiviteten var lägre jämfört med tidigare år och gick ned med 18 procent under 2015. Antalet avgjorda ärenden per årsarbets- kraft gick ned från 49 år 2014 till 40 år 2015.</P>
<P class="p57 ft13">Kostnaden per avgjort ärende ökade från 25 100 kronor 2014 till 30 200 kronor 2015.</P>
<P class="p70 ft41">Antalet inskrivna hos Migrationsverket fortsatte öka och var vid 2015 års utgång ungefär 182 000 personer. Det var mer än dubbelt så många som året innan (79 000). Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet fortsatte att minska och var 237 dagar år 2015 (334 dagar år 2014) på grund av den kortare vistelsetiden för personer med uppenbart ogrundade ansökningar och vistelsetiden för personer som har återvänt med beslut om omedelbar verkställighet.</P>
<P class="p171 ft143"><SPAN class="ft50">4.3</SPAN><SPAN class="ft142">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)</SPAN></P>
<P class="p470 ft28"><SPAN class="ft28">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">MSB:s ansvar</SPAN></P>
<P class="p56 ft47">MSB bildades den 1 januari 2009 och ersatte Krisberedskapsmyn- digheten, Statens Räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt för- svar som lades ner den 31 december 2008. Myndighetens verksamhet regleras i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap.</P>
<P class="p68 ft28">MSB:s ansvar och verksamhetsområde</P>
<P class="p56 ft13">Enligt sin instruktion har myndigheten ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Bland annat nämns natur- olyckor, utsläpp av farliga ämnen, samarbete med räddningstjänsten samt olycks- och skadeförebyggande åtgärder. MSB ska kunna bistå svenska medborgare utomlands och företräda det civila försvaret på central nivå. Dessutom har MSB uppdrag inom området it- och informationssäkerhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft47">Instruktionen betonar MSB:s stödjande roll. MSB ska utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Det innebär att myndigheten ska arbeta med samordning mellan berörda aktörer i samhället för att förebygga och hantera olyckor och kriser, bidra till att minska konsekvenser av olyckor och kriser, följa upp och utvärdera samhällets krisberedskapsarbete, och se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndig- hetens ansvarsområde.</P>
<P class="p64 ft28">Förebyggande och förberedande arbete</P>
<P class="p471 ft47">MSB ska i samverkan med myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och företag identifiera och analysera sådana sårbar- heter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. Myndigheten ska vidare tillsammans med de ansvariga myndig- heterna genomföra en övergripande planering av åtgärder som bör vidtas. Myndigheten ska värdera, sammanställa och rapportera resul- tatet av arbetet till regeringen.</P>
<P class="p13 ft13">Myndigheten ska även genomföra övningar inom krisberedskaps- området. Myndigheten ska vid behov stödja Regeringskansliet i utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområ- det.</P>
<P class="p80 ft28">Stöd och information vid olyckor och kriser</P>
<P class="p51 ft47">MSB har uppgifter vid en pågående olycka eller kris. Enligt instruk- tionen ska MSB ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att samordna krishante- ringsåtgärderna, samordna information till allmänhet och media, effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser, och samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. Likaså ska MSB ha förmågan att bistå Regeringskansliet med underlag och information i samband med allvarliga olyckor och kriser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Erfarenheter och lärande</P>
<P class="p185 ft13">MSB har inte enbart förebyggande uppgifter eller uppgifter under en pågående situation, utan ansvarar även för att samla in erfarenheter och lärande efter inträffade olyckor och kriser. Myndigheten ska följa upp och utvärdera krisberedskapen och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt samt utveckla metodik och kompetens inom krisberedskapsområdet.</P>
<P class="p74 ft28">Målen för vår säkerhet och för krisberedskapen</P>
<P class="p185 ft13">MSB utgår i sitt arbete från de mål för vår säkerhet som riksdagen har fattat beslut om och som gäller för hela det offentliga åtagandet. Målen är:</P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft25">1.</SPAN><SPAN class="ft85">att värna befolkningens liv och hälsa,</SPAN></P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft85">att värna samhällets funktionalitet och att</SPAN></P>
<P class="p364 ft41"><SPAN class="ft25">3.</SPAN><SPAN class="ft144">värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.</SPAN><SPAN class="ft56">150</SPAN></P>
<P class="p473 ft47">Regeringen förtydligade målen för krisberedskapen i budgetpropo- sitionen för 2015 (prop. 2015/16:1) utifrån ett förebyggande respek- tive hanterande perspektiv. Målen för krisberedskapen är:</P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet.</SPAN></P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissitua- tioner inträffar.</SPAN></P>
<P class="p475 ft41">I syfte att vidga synsättet på vad en kris eller olycka tog MSB år 2014 fram skriften <SPAN class="ft53">Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>. Samhällsstörning avser enligt MSB de företeelser och händelser som hotar och ger skadeverkningar på det som ska</P>
<P class="p476 ft89"><SPAN class="ft74">150 </SPAN><SPAN class="ft75">Skr. 2009/10:124, </SPAN>Samhällets krisberedskap - stärkt samverkan för ökad säkerhet<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">skyddas i samhället. Vad som är skyddsvärt definieras utifrån målen för vår säkerhet.</P>
<P class="p382 ft13">Enligt MSB är syftet med begreppet att skapa bättre förutsätt- ningar för samordning och inriktning vid andra typer av händelser än de som ryms inom ramen för olyckor, kriser och krig, liksom vid händelser med olika allvarlighetsgrad och omfattning.<SPAN class="ft63">151</SPAN></P>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">MSB:s beredskap</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">Övningar</P>
<P class="p49 ft47">Under 2013 tog MSB fram en övningsinriktning för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå <NOBR>2014–2016.</NOBR> Den riktade sig till myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt krisberedskapsförordningen, alltså de myndigheter som anges i bilaga till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I tvärsektoriella övningar övas framför allt myndig- heternas förmåga att samverka och tillsammans hantera konse- kvenserna av en allvarlig händelse eller en kris.<SPAN class="ft57">152</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Under 2014 genomförde MSB samverkansövningen SAMÖ Fokus, inriktad på kommunikation inom krisberedskapssystemet vid en nationell kris. SAMÖ 2007 hade visat på tydliga samordnings- brister mellan olika aktörer. Utvärderingen av SAMÖ 2014 pekade på att krisberedskapssystemets förmåga att kommunicera under kris hade utvecklats på flera punkter, t.ex. vad gällde koordinering, syfte och mål. Dock kvarstod flera brister, såsom svårigheter med att skapa gemensamma analyser och att arbeta proaktivt i kommunikations- arbetet.<SPAN class="ft63">153</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">MSB ger också övningsstöd till t.ex. länsstyrelsernas regionala samverkansövningar och andra myndigheters regionala, nationella och internationella övningar. Under 2014 gavs stöd till 21 övningar.<SPAN class="ft63">154 </SPAN>De handlade bl.a. om strålskydd, smittskydd, kärnavfall, <NOBR>IT-säkerhet,</NOBR> civilt försvar, utsläpp av farliga ämnen, trafikområdet och kriskom- munikation.<SPAN class="ft63">155</SPAN></P>
<P class="p477 ft106"><SPAN class="ft58">151</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2014). </SPAN>Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar<SPAN class="ft60">, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">152</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2014). </SPAN>Årsredovisning 2013<SPAN class="ft60">.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">153</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2015). </SPAN><SPAN class="ft130">Årsredovisning 2014</SPAN>, s. 33.</P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">154</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2015). </SPAN><SPAN class="ft130">Årsredovisning 2014</SPAN>, s. 31.</P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">155</SPAN><SPAN class="ft112">MSB (2015). </SPAN>Årsredovisning 2014<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Ingen av de övningar under 2013 eller 2014 som MSB gav övningsstöd till var inriktade på den sortens situation som uppstod under hösten 2015 när en stor mängd människor på flykt kom till Sverige.</P>
<P class="p57 ft13">Varken MSB eller andra myndigheter hade arbetat med migration som händelse i övningar tidigare.<SPAN class="ft63">156</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Samverkanskonferenser</P>
<P class="p185 ft13">MSB arrangerar i normalfallet samverkanskonferenser på telefon varje onsdag kl. 14. Konferensen pågår i ungefär 15 minuter och ett drygt <NOBR>30-tal</NOBR> aktörer deltar. MSB bedömer att upplägget med regel- bundna konferenser ger en vana att samverka i formen av rappor- tering av lägesbilder. Fysiska samverkansmöten sker i normalfallet fyra gånger per år.<SPAN class="ft63">157</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Under 2014 avhandlade samverkanskonferenserna löpande nu- läget med stående rapportering från SMHI, Svenska Kraftnät, Post- och telestyrelsen, Trafikverket och MSB. MSB arbetade dessutom under 2014 med redovisning av pågående händelser från aktörer som normalt inte rapporterar, t.ex. i samband med ebolautbrottet.<SPAN class="ft56">158</SPAN></P>
<P class="p58 ft13">Migrationsverket deltog inte i MSB:s samverkanskonferenser före hösten 2015, eftersom myndigheten vid den tiden inte hade ett särskilt ansvar inom krisberedskapen. Under 2014 deltog MSB i dia- loger med Migrationsverket om vilka boenderesurser MSB skulle kunna bistå med vid ett eventuellt stort antal asylsökande under sommaren och hösten 2014. Den planering som togs fram 2014 aktualiserade MSB i det interna arbetet inför sommaren 2015 för att ha i beredskap om den skulle behövas.<SPAN class="ft63">159</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Lägesbilder</P>
<P class="p78 ft45">MSB tar dagligen fram ett internt underlag utifrån det senaste dygnets omvärldsbevakning. Underlaget, som benämns inriktnings- underlag, ligger till grund för den inriktning av den kommande</P>
<P class="p472 ft106"><SPAN class="ft58">156</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 24.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">157</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">158</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2015). </SPAN><SPAN class="ft130">Årsredovisning 2014</SPAN>, s. 44.</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">159</SPAN><SPAN class="ft83">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft41">dagens operativa arbete som ges vid stabsorientering. Inriktnings- underlagen läggs in i det nationella webbaserade informationssyste- met WIS för att andra myndigheter ska kunna ta del av informa- tionen. Innehållet i inriktningsunderlaget delges dagligen muntligt till Kansliet för krishantering på Regeringskansliet. Vid behov infor- meras Enheten för samordning av samhällets krisberedskap (SSK) i Justitiedepartementet om inträffade eller nära förestående händelser.</P>
<P class="p12 ft41">Vid särskilda händelser tar MSB fram lägesbilder till interna och externa mottagare. Lägesbilderna innehåller, utöver en beskrivning av pågående händelseförlopp, en bedömning av konsekvenserna för de mål för vår säkerhet som riksdagen har satt upp och vilka problem- områden som är prioriterade att lösa. Under 2014 var sådana nationella särskilda händelser t.ex. skogsbranden i Västmanland, it- störningar samt väderrelaterade händelser i Sverige.<SPAN class="ft56">160</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">MSB:s beredskap inom migrationsområdet</P>
<P class="p150 ft13">I sitt arbete bevakar MSB olika händelser, identifierar hot samt definierar vad hotet eller händelsen består av. MSB ringar sedan in vilka samhällsområden som påverkas primärt och sekundärt, och vem som har ansvaret inom området. I nästa steg definierar MSB vad de kan ha för uppdrag och ansvar.<SPAN class="ft63">161</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">MSB hade länge följt frågor om människor på flykt och migrationsfrågor i utlandet för att kunna bedöma situationen i de länderna. Däremot hade myndigheten före hösten 2015 inte på samma sätt omvärldsbevakat frågorna utifrån att migrationen till Sverige skulle kunna öka som den senare gjorde.<SPAN class="ft63">162 </SPAN>MSB hade inte förutsett en så stor ökning av migrationen.<SPAN class="ft63">163</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">MSB tar i normala fall dagligen fram underlag (s.k. inriktnings- underlag) utifrån sin omvärldsbevakning. Under augusti togs hän- delser kopplade till människor på flykt upp i MSB:s inriktnings- underlag, i första hand avseende ett stort antal människor på flykt runt Medelhavet (se vidare avsnitt 9.6).<SPAN class="ft63">164</SPAN></P>
<P class="p417 ft60"><SPAN class="ft58">160</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2015). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2014</SPAN>, s. <NOBR>44–45.</NOBR> Skriftlig information MSB <NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">161</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">162</SPAN><SPAN class="ft79">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">163</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 24.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">164</SPAN><SPAN class="ft112">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">MSB har inte specialistkunskap om alla samhällssektorer utan får information och bedömningar från de aktörer som ansvarar för respektive område. MSB:s specialistkunskap ligger i hur olika sektorer interagerar, är ömsesidigt beroende av varandra och vad det ger för konsekvenser för de mål för vår säkerhet som riksdagen har satt upp. Ibland tillkommer nya aktörer, som Migrationsverket under hösten 2015.<SPAN class="ft63">165</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">MSB om myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser</P>
<P class="p78 ft47">MSB gör sammanställningar och analyser av myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser.<SPAN class="ft57">166 </SPAN>Varje år ska de myndigheter som anges i krisberedskapsförordningen, eller beslutas av MSB, lämna en redo- visning baserad på sin risk- och sårbarhetsanalys. I sammanställ- ningen för 2014 nämns inte samhällets påverkan av ökad migration eller några frågor som tangerar detta. De oftast förekommande ris- kerna enligt myndigheterna var i stället naturhändelser, smitt- samma sjukdomar, utsläpp av farliga ämnen, kriminella handlingar, störningar i elektroniska kommunikationer och störningar i energi- försörjning.</P>
<P class="p58 ft41">MSB har sökt i de statistikdatabaser de har för de statliga myndig- heternas risk- och sårbarhetsanalyser för åren 2013 och 2014. MSB har sökt på migration, asyl, flyktingkris, flyktingströmmar, ström- mar och flykt. Utifrån sökningarna kan MSB konstatera att ingen av</P>
<P class="p478 ft60"><SPAN class="ft58">165</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
<P class="p450 ft94"><SPAN class="ft58">166</SPAN><SPAN class="ft61">MSB. </SPAN>Risker och förmågor 2014. Redovisning av regeringsuppdrag om nationell risk- och förmågebedömning<SPAN class="ft62">. I redovisningen för 2014 ingick risk- och sårbarhetsanalyser från följande myndigheter: Affärsverket Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Finansinspektionen, Folk- hälsomyndigheten, Fortifikationsverket, Försäkringskassan, Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Söderman- lands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, MSB, Pensionsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Riksgälden, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens energi- myndighet, Statens geotekniska institut, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Totalförsvarets forskningsinstitut, Trafikverket, Transportstyrelsen samt Tullverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">de statliga myndigheterna identifierat eller analyserat migration som en ”risk” under dessa två år.<SPAN class="ft105">167</SPAN></P>
<P class="p382 ft41">Endast de myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisbered- skapen enligt krisberedskapsförordningen och de myndigheter som MSB beslutar i enskilda fall, är skyldiga att lämna en redovisning baserad på analysen till Regeringskansliet och MSB. Migrations- verket hade inte ett sådant ansvar under 2015 och MSB fattade inte heller beslut om att Migrationsverket skulle lämna en sådan redo- visning. Migrationsverket hade därför inte under 2015 något krav på sig att lämna en särskild redovisning baserad på risk- och sårbarhets- analysen till MSB och Regeringskansliet.</P>
<P class="p12 ft47">I april 2016 fattade regeringen beslut om att Migrationsverket ska ingå bland de myndigheter som anges i bilagan till i krisberedskaps- förordningen och därmed vara en myndighet som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen och ett ansvar vid höjd beredskap (bevakningsansvarig myndighet) enligt bilagan till förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndighe- ters åtgärder vid höjd beredskap.</P>
<P class="p64 ft28">MSB:s beredskap – våra iakttagelser</P>
<P class="p84 ft13">MSB hade en god beredskap för att genomföra övningar och en stående operativ organisation som bl.a. omvärldsbevakade, analyse- rade, samverkade med aktörer, arrangerade samverkanskonferenser och tog fram lägesrapporter.</P>
<P class="p12 ft47">Däremot var beredskapen inom området migration låg. MSB:s operativa verksamhet var inriktad på händelser som kan innebära allvarliga konsekvenser för de mål för vår säkerhet som riksdagen har satt upp, t.ex. <NOBR>IT-hot,</NOBR> smittor, terrorattentat och extrema väder- händelser. MSB:s verksamhet var därför före hösten 2015 framför allt inriktad på händelser av karaktären olyckor, naturkatastrofer och utsläpp. MSB:s sammanställning av andra myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser visar att migration och frågor kopplade till hur migration kunde komma att påverka myndigheterna inte hade identifierats som en risk eller sårbarhet.</P>
<P class="p413 ft75"><SPAN class="ft74">167 </SPAN>Skriftlig information MSB <NOBR>2012-12-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">MSB:s hantering hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Tidiga inriktningsunderlag och lägesbilder hösten 2015</P>
<P class="p185 ft13">MSB tar i normala fall dagligen fram underlag (s.k. inriktningsunder- lag) utifrån sin omvärldsbevakning. Under augusti 2015 togs händel- ser kopplade till människor på flykt upp i MSB:s inriktnings- underlag, i första hand avseende ett stort antal människor på flykt runt Medelhavet.<SPAN class="ft63">168</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">När MSB den 9 september 2015 tog fram den första lägesbilden med anledning av situationen med många människor på flykt angavs att ansvariga myndigheter då hade förmåga att hantera de nuvarande strömmarna av människor på flykt, även om situationen var ansträngd. I lägesbilden två dagar senare skrev MSB att ansvariga myndigheter borde börja planera för eventuell ytterligare ökning av antalet människor på flykt till Sverige inom ramen för respektive ansvarsområde och att detta borde ske på ett samordnat sätt. MSB uppfattade snart att situationen inte var under kontroll.<SPAN class="ft56">169</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">MSB följde myndigheternas hantering i september 2015</P>
<P class="p185 ft13">I mitten av september 2015 kunde MSB se att samhällsviktiga verksamheter var belastade.</P>
<P class="p70 ft41">Genom sina ordinarie kanaler (samverkanskonferenser, regionala lägesbilder från länsstyrelser och kontakter med myndigheter som Migrationsverket och Polismyndigheten) fick MSB information om att hanteringen av situationen med människor på flykt innebar påfrestningar för olika delar av samhället. Samtidigt kunde MSB se att många myndigheter inte agerade som att de berördes, eller skulle kunna komma att beröras, av situationen. MSB ansåg sig därför behöva skicka en signal till myndigheterna om att de behövde skaffa sig en bild av läget och planera för en eventuellt förvärrad situation.<SPAN class="ft56">170</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Vid en nationell samverkanskonferens den 18 september 2015 uppmanade därför MSB alla länsstyrelser och myndigheter med sektorsansvar att inom sina respektive ansvarsområden kartlägga och</P>
<P class="p479 ft60"><SPAN class="ft58">168</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">169</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09,</NOBR> skriftlig information MSB <NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">170</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Myndigheternas beredskap och hantering</P>
<P class="p75 ft14">rapportera utifrån ett antal frågor. Uppmaningen framfördes munt-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr29 td133"><P class="p21 ft14">ligt och i en bilaga till mötesprotokollet.<SPAN class="ft105">171 </SPAN>Frågorna var:</P></TD>
<TD class="tr29 td134"><P class="p24 ft62">172</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Vilka verksamheter inom ansvarsområdet är främst berörda av att hantera situationen?</SPAN></P>
<P class="p149 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Vilken uthållighet har dessa verksamheter utifrån nuvarande belastning?</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Hur hög ytterligare belastning klarar verksamheterna?</SPAN></P>
<P class="p481 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Vilka åtgärder behöver planeras redan nu för att ha en beredskap för en eskalerad situation?</SPAN></P>
<P class="p448 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Finnas det åtgärder som behöver samordnas på en nationell nivå?</SPAN></P>
<P class="p482 ft13">MSB:s avsikt var att myndigheterna skulle lägga in informationen i sina ordinarie lägesbilder i informationssystemet WIS. MSB kunde dock inte se i WIS att myndigheterna gjorde detta, med några undan- tag, t.ex. länsstyrelserna i Göteborg och Stockholm. Någon läns- styrelse uttryckte t.o.m. att de inte var berörda och därför inte behövde kartlägga sitt ansvarsområde.<SPAN class="ft63">173</SPAN></P>
<P class="p76 ft45">MSB fick under de tre första veckorna i september 2015 signaler om att Migrationsverket ansåg att de hade situationen under kontroll. Vid samverkanskonferenserna under september rapporterade Migra- tionsverket om en ansträngd situation som de ändå kunde hantera. Den 10 september 2015 angav Migrationsverket att situationen even- tuellt kunde förvärras framöver men att den ännu gick att hantera. Vid samverkanskonferens den 16 september 2015 uppgav Migrations- verket att boendesituationen var problematisk men att den skulle komma att lösa sig inom tre till fyra dagar. Vid samverkans- konferensen den 23 september 2015 uppgav Migrationsverket ett fortsatt ansträngt läge men nämnde inget om att de inte klarade av situationen.<SPAN class="ft78">174</SPAN></P>
<P class="p483 ft60"><SPAN class="ft58">171</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p484 ft145"><SPAN class="ft58">172</SPAN><SPAN class="ft114">MSB (2015). </SPAN>MSB:s arbete med flyktingsituationen<SPAN class="ft115">. Finns på: www.msb.se/Upload/Om%20MSB/Insysnsrad/2015%20Protokoll%204_bilaga_MSBs%20i nsynsr%C3%A5d.pdf</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">173</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">174</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR> Skriftlig information MSB <NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Särskild organisation från september 2015</P>
<P class="p78 ft13">Den 23 september 2015 inrättade MSB en särskild organisation. Då bedömdes MSB:s egen hantering ha blivit så resurskrävande att sär- skild organisation behövdes för att skapa uthållighet och en sam- manhållen ledning av samtliga åtgärder som MSB vidtog. Den sär- skilda organisationen syftade till att under en tidsbegränsad period skapa förutsättningar för att med uthållighet kunna hantera en händelse som var så omfattande att MSB:s resurser måste orga- niseras och ledas på ett särskilt sätt.<SPAN class="ft63">175</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Den särskilda organisationen leddes av en operativ chef. Arbetet organiserades i olika funktioner (TiB, personalplanering, insatser, rekrytering, logistik, samordning, Krisinfo.se, analys, kommuni- kation, Räddningstjänst samt juridik). Funktionerna samarbetade i tematiska områden som utkristalliserade sig under hösten alltefter- som det blev tydligt inom vilka områden de största myndighets- gemensamma utmaningarna låg. De huvudsakliga tematiska områ- dena var enligt MSB boende, hälso- och sjukvård, ensamkommande barn, socialtjänst, skola, förskola, SFI, frivilligresurser samt trygghet och säkerhet.<SPAN class="ft63">176</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Den särskilda organisationen samordnade berörda myndigheters hantering, gav stöd till bl.a. Migrationsverket och ett antal kommu- ner med experter och materiel, mäklade resurser från såväl offentliga som privata och ideella aktörer, samt försåg Regeringskansliet med information.<SPAN class="ft56">177 </SPAN>Den 29 januari 2016 avvecklades den särskilda orga- nisationen. Man bedömde då att det inte längre uppstod nya frågor eller att man behövde driva på arbetet på samma sätt längre.<SPAN class="ft56">178</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Uppdraget att samordna ansvariga aktörers hantering</P>
<P class="p78 ft45">Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att ge i uppdrag till MSB att på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av den situation som hade uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar</P>
<P class="p485 ft130"><SPAN class="ft58">175</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 6. MSB (2014). </SPAN>Rutin för särskild organisation<SPAN class="ft66">, dnr 2014- 1676.</SPAN></P>
<P class="p486 ft106"><SPAN class="ft58">176</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 6.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">177</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 7.</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">178</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft13">och andra skyddsbehövande anlänt till Sverige.<SPAN class="ft63">179 </SPAN>Enligt regeringen innebar uppdraget en precisering och konkretisering av MSB:s befintliga uppdrag.<SPAN class="ft63">180 </SPAN>I uppdraget ingick att ta fram nationella läges- bilder som skulle innehålla information om områden där behov av åtgärder hade identifierats av ansvariga aktörer men där tillräckliga åtgärder saknades. MSB skulle även identifiera och rapportera övriga förhållanden till regeringen för att regeringen skulle kunna bedöma behovet av åtgärder.<SPAN class="ft63">181</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Uppdraget gav ingen instruktion från regeringen till MSB om hur lägesbilderna skulle tas fram eller vad de skulle innehålla. Däremot försökte MSB göra sina lägesbilder ännu tydligare efter uppdraget och lägga till källhänvisningar för att det skulle gå att se var myndig- heten hade hämtat informationen.<SPAN class="ft63">182</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Begäran om information gav en tydlig bild i mitten av oktober</P>
<P class="p82 ft13">MSB hade i mitten av september 2015 uppmanat länsstyrelser och andra myndigheter att påbörja en kartläggning och planering. I början av oktober kunde MSB fortfarande inte i länsstyrelsernas lägesbilder eller annan rapportering i WIS se att länsstyrelser och andra myndigheter hade satt igång ett sådant arbete.<SPAN class="ft63">183</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Den 2 oktober 2015 ansåg MSB därför att de behövde använda sitt mandat att genom hemställan begära in lägesrapportering i form av en enkät att besvara. I första hand gjordes detta för att få igång arbetet i länsstyrelser och andra myndigheter med en analys av hur läget påverkade den egna organisationen. I andra hand gjordes hemställan för att samla information som MSB behövde för sin lägesanalys.<SPAN class="ft63">184</SPAN></P>
<P class="p12 ft45">Den 13 oktober 2015 hade MSB en sammanställning av svaren i enkäterna och det var första gången som MSB ansåg sig ha svart på vitt hur ansträngt läget var inom vissa samhällsviktiga verksamheter och hur stora delar av landet som berördes. Det var då MSB för första gången bedömde att situationen med människor på flykt inne-</P>
<P class="p488 ft60"><SPAN class="ft58">179</SPAN><SPAN class="ft69">Uppdraget förlängdes sedan till den 31 mars 2016.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">180</SPAN><SPAN class="ft69">Promemoria Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 490.</P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">181</SPAN><SPAN class="ft79">Regeringsbeslut Ju2015/07321/SSK </SPAN><NOBR>(2015-10-01).</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">182</SPAN><SPAN class="ft79">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">183</SPAN><SPAN class="ft79">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">184</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">bar betydande utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktiona- litet.<SPAN class="ft63">185</SPAN></P>
<P class="p70 ft47">Efter den första enkäten ansåg sig MSB behöva löpande infor- mation från länsstyrelserna och hemställde därför om löpande rap- porteringar om läget i kommuner och landsting genom svar på enkäter fram till den 10 mars 2016. I början var enkäterna till läns- styrelserna mer allmänt utformade kring belastningen på samhälls- viktiga områden men de kom med tiden att inriktas på särskilda områden, som boende eller kommunernas socialtjänst. Enkäterna kunde också ändras efter samtal med sektorsmyndigheter för att bättre beskriva verksamheter eller komma till användning för fler.<SPAN class="ft57">186 </SPAN>Några länsstyrelser valde att skicka MSB:s enkät till länets kom- muner och landsting. Länsstyrelserna skulle göra en bedömning av påverkan på ordinarie verksamheters funktion, av den samlade förmågan i länet och av andra förmågeskapande verksamheter, såsom länsstyrelsens egen förmåga att lösa länets behov av inriktning och samordning.</P>
<P class="p58 ft47">MSB begärde även in lägesrapporteringar från Socialstyrelsen (24 september 2015 och från 1 december 2015 till 17 mars 2016) och från Folkhälsomyndigheten (24 september 2015). Senare under hösten samarbetade MSB och Socialstyrelsen t.ex. genom att Social- styrelsen tog del av MSB:s material och kompletterade det med fördjupade frågor till vissa kommuner och landsting. MSB följde också t.ex. Polismyndigheten och Skolverket genom deras rappor- tering i WIS och genom andra kontakter.<SPAN class="ft57">187</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">MSB anser att det från mitten av september 2015 började finnas en gemensam lägesbild bland myndigheter och andra, men att situationen hela tiden förändrades under hösten och att lägesbilden därför förändrades löpande. I slutet av november eller början av december stabiliserades lägesbilden.<SPAN class="ft63">188</SPAN></P>
<P class="p489 ft60"><SPAN class="ft58">185</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">186</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">187</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR> MSB (2016). <SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 7.</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">188</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR> Skriftlig information MSB <NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Lägesbild och lägesrapportering hösten 2015</P>
<P class="p49 ft47">I det samordningsuppdrag som MSB hade fått ingick att ta fram nationella samlade lägesbilder. Lägesbilderna skulle enligt uppdraget innehålla information om områden där behov av åtgärder hade iden- tifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder ännu inte hade vidtagits. MSB skulle även identifiera och rapportera övriga förhållanden som regeringen behövde ha kännedom om för att kunna bedöma behovet av åtgärder från regeringens sida. Lägesbil- derna riktade sig till operativa aktörer på central och regional nivå och till regeringen.<SPAN class="ft57">189</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Lägesbildernas innehåll</P>
<P class="p111 ft45">Lägesbilderna beskriver och bedömer hur en inträffad situation på- verkar värnandet av de mål för vår säkerhet som riksdagen har lagt fast. De tar upp frågor som myndigheter och andra behöver lösa, sprider information och tar fram förhållanden som ligger till grund för MSB:s bedömning av målen för samhällets säkerhet. Genom lägesbilderna bedömer MSB vilka problemområden som är högst prioriterade att lösa och vilka åtgärder som behöver vidtas. De avgränsas till problemställningar som är viktiga och som inte han- teras tillräckligt. Sådant som är ett problem men som hanteras finns därför inte med i lägesbilden. I lägesbilderna tas dessutom sådant upp som ska skötas av flera aktörer tillsammans. Hantering som klart och tydligt faller på en enda myndighet tas därför inte med. Eftersom lägesbilderna inte kan vara för långa tas endast de vikti- gaste problemen med. Däremot följer MSB och samlar information om fler frågor och bredare områden än de tas upp i lägesbilderna.<SPAN class="ft78">190</SPAN></P>
<P class="p490 ft13">När MSB bedömer värnandet av målen för vår säkerhet görs det utifrån avvikelser från det normala. Sjukvården, socialtjänsten eller skolan kan vara ansträngda av flera orsaker, men i lägesbilderna söker MSB efter avvikelser från det normala. För att få en korrekt och rimlig bild stämmer MSB ofta av den med andra myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen eller Skolverket.<SPAN class="ft63">191</SPAN></P>
<P class="p491 ft106"><SPAN class="ft58">189</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">190</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09</NOBR> och <NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">191</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Under hösten 2015 lämnade flera myndigheter och organisationer uppgifter och information till lägesbilderna och tog också del av lägesbilderna:<SPAN class="ft63">192</SPAN></P>
<P class="p117 ft14">Länsstyrelserna</P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">läget inom det geografiska området,</SPAN></P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">fokus på att tidigt upptäcka vilka samhällsviktiga verksamheter som påverkas,</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">vilka åtgärder som vidtas för att ha en uthållighet</SPAN></P>
<P class="p233 ft14">Migrationsverket</P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">asylsökande (nu och prognos)</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">möjligheten till boenden för asylsökande</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">omvärldsutvecklingen på sikt</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">SKL</P>
<P class="p492 ft14"><SPAN class="ft80"> </SPAN>kommunernas möjligheter att ta emot ensamkommande barn</P>
<P class="p325 ft14">Polismyndigheten</P>
<P class="p492 ft14"><SPAN class="ft80"> </SPAN>läget inom ordning och säkerhet</P>
<P class="p325 ft14">Socialstyrelsen</P>
<P class="p492 ft14"><SPAN class="ft80"> </SPAN>läget inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst</P>
<P class="p195 ft14">Folkhälsomyndigheten</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">eventuella förändringar avseende nya smittor och nya förutsätt- ningar för smittspridning</SPAN></P>
<P class="p493 ft14">Skolverket</P>
<P class="p492 ft14"><SPAN class="ft80"> </SPAN>läget inom skola och utbildning</P>
<P class="p494 ft75"><SPAN class="ft74">192 </SPAN>Skriftlig information MSB <NOBR>2016-09-14.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft14">IVO och BO</P>
<P class="p495 ft14"><SPAN class="ft80"> </SPAN>situationen för ensamkommande barn</P>
<P class="p496 ft13">MSB tog fram 17 nationella samlade lägesbilder från den 9 september 2015 till den 19 januari 2016. Lägesbilderna spreds till myndigheter och andra (t.ex. SKL) via mail, i WIS och vid olika samverkans- konferenser. <SPAN class="ft63">193</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Operativ rytm för lägesrapporter och konferenser</P>
<P class="p497 ft14">Under hösten utvecklades en operativ veckorytm för den stående informationsdelningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr35 td135"><P class="p21 ft146">Nationell samlad</P></TD>
<TD class="tr35 td84"><P class="p21 ft146">MSB:s lägesrappor-</P></TD>
<TD class="tr35 td136"><P class="p21 ft146">MSB:s läges-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td135"><P class="p21 ft146">lägesbild</P></TD>
<TD class="tr43 td84"><P class="p21 ft146">tering till RK SSK</P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p21 ft146">rapportering till RK</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr28 td110"><P class="p21 ft88">Måndag</P></TD>
<TD class="tr28 td71"><P class="p21 ft88">Tisdag</P></TD>
<TD class="tr28 td137"><P class="p498 ft88">Onsdag</P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p190 ft88">Torsdag</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p21 ft88">Fredag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td110"><P class="p21 ft146">Nationell samverkans-</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td137"><P class="p21 ft146">Lägesrapportering</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p21 ft146">Lägesrapportering</P></TD>
<TD class="tr20 td11"><P class="p21 ft146">Samverkans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td110"><P class="p21 ft146">konferens</P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr35 td137"><P class="p21 ft146">från Noa/Alma</P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p21 ft146">från länsstyrelser</P></TD>
<TD class="tr35 td11"><P class="p21 ft146">konferens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td110"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr35 td137"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr35 td11"><P class="p21 ft146">om boenden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td110"><P class="p21 ft146">Möte med Migrations-</P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr35 td137"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p21 ft146">Lägesrapportering</P></TD>
<TD class="tr35 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td110"><P class="p21 ft147">verkets omvärldsenhet</P></TD>
<TD class="tr44 td71"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td137"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td98"><P class="p21 ft147">från Socialstyrelsen</P></TD>
<TD class="tr44 td11"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td110"><P class="p21 ft146">Möte med SKL om ensam</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td110"><P class="p21 ft146">kommande barn m.m.</P></TD>
<TD class="tr43 td71"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr43 td137"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr43 td98"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr43 td11"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Intervju MSB <NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
<P class="p500 ft89"><SPAN class="ft74">193 </SPAN><SPAN class="ft75">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Rapportering till regeringen</P>
<P class="p78 ft41">MSB:s lägesrapportering till regeringen byggde till stor del på läges- bilderna men inbegrep också svar på direkta frågor som Reger- ingskansliet ställt till MSB. Lägesrapporteringen skedde skriftligt och/eller muntligt enligt önskemål från Justitiedepartementet.<SPAN class="ft56">194</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Utöver lägesbilderna skickade MSB mellan den 18 september och den 9 november 2015 dagligen skriftlig lägesrapportering till Enhe- ten för samordning av samhällets krisberedskap (SSK) i Justitie- departementet. Lägesrapporterna innehöll MSB:s genomförda, på- gående och planerade insatser samt sammanställning av de regionala lägesbilder som länsstyrelserna publicerade i WIS.</P>
<P class="p67 ft13">Mellan den 6 oktober 2015 och den 28 januari 2016 rapporterade MSB:s generaldirektör och/eller överdirektör varje torsdag till statssekreteraren Ann Linde i Justitiedepartementet och senare även till statssekreteraren Erik Nilsson i Arbetsmarknadsdepartemen- tet.<SPAN class="ft63">195</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">MSB rapporterade först varje torsdag men senare under hösten varje onsdag till Enheten för samordning av samhällets krisberedskap i Justitiedepartementet. Vid dessa möten deltog även andra enheter i Justitiedepartementet, t.ex. Kansliet för krishantering.<SPAN class="ft56">196</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Den muntliga rapporteringen till Enheten för samordning av samhällets krisberedskap m.fl. och till statssekreterarna innebar fördjupningar och förtydliganden av den skriftliga lägesbilden. Från den 1 oktober 2015 medverkade MSB i ett <NOBR>30-tal</NOBR> möten i Reger- ingskansliet.<SPAN class="ft63">197</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">MSB upplevde att Regeringskansliet efterfrågade MSB:s kunskap, tog emot deras information och att dialogen fungerade. MSB begärde lägesrapportering från länsstyrelserna den 2 oktober 2015 och MSB anser att i synnerhet efter den 13 oktober 2015, då läges- rapporteringen från länsstyrelserna samlats in, togs MSB:s kunskap på stort allvar. När MSB i mitten av oktober 2015 föredrog läges- rapporteringen från länsstyrelserna förändrade det Regerings- kansliets syn på situationen, som då kom att ses som mer allvarlig.<SPAN class="ft56">198</SPAN></P>
<P class="p354 ft130"><SPAN class="ft58">194</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 7. Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2016-12-05.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p486 ft106"><SPAN class="ft58">195</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">196</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">197</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR> Skriftlig information MSB <NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">198</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09</NOBR> och <NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Konferenser och möten hösten 2015</P>
<P class="p49 ft41">Under hösten 2015 genomförde MSB en rad olika samverkans- aktiviteter. Syftet var att åstadkomma en gemensam samordning och inriktning mellan de myndigheter som hade någon del i den gemensamma uppgiften att ta emot människor på flykt. Konferen- serna och mötena skulle ge berörda myndigheter och andra aktörer möjlighet att delge lägesbilder, ta fram underlag för beslut samt identifiera behov av åtgärder och diskutera resursfördelning.<SPAN class="ft56">199</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Särskild samverkan utvecklades också där behov fanns av mer djupgående arbete med specifika frågeställningar (t.ex. boende, hälso- och sjukvård och ensamkommande barn). Områdena togs fram tillsammans med de aktörer som var berörda av respektive problemställning. Att ha separata och fördjupade diskussioner var enligt MSB motiverat eftersom migrationsmottagandet hösten 2015 var en komplex och omfattande situation. Som regel var det MSB som tog initiativ till särskilda konferenser i olika frågor.<SPAN class="ft57">200</SPAN></P>
<P class="p76 ft46">Från den 10 september 2015 till den 31 mars 2016 genomförde MSB 64 samverkanskonferenser eller arbetsmöten. Ett flertal konfe- renser och möten hölls per telefon eller via videolänk, men möten hölls också fysiskt på plats mellan berörda aktörer.<SPAN class="ft131">201</SPAN></P>
<P class="p372 ft28">Tidiga kontakter med andra myndigheter</P>
<P class="p65 ft13">MSB deltog inte i och hade inte kännedom om Migrationsverkets interna informationsmöten mellan regionerna och huvudkontoret i Norrköping med början i augusti/september 2015 under namnet särskild ledningsstab (SLS). MSB deltog i dessa möten först när MSB hade personal på plats på Migrationsverket, vilket var tidigt i oktober.<SPAN class="ft63">202</SPAN></P>
<P class="p12 ft45">Vid den veckovisa regelbundna samverkanskonferensen den 9 september 2015 rapporterade Polismyndigheten att ett beslut om en nationell särskild händelse med anledning av situationen i Skåne hade fattats och att de samverkade med bl.a. Migrationsverket. Läns-</P>
<P class="p331 ft106"><SPAN class="ft58">199</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 8, 25.</SPAN></P>
<P class="p378 ft66"><SPAN class="ft58">200</SPAN><SPAN class="ft119">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR> MSB (2016). <SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 8, 25.</P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">201</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">202</SPAN><SPAN class="ft112">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">styrelsen i Skåne rapporterade att de hade dagliga avstämningar med bl.a. Migrationsverkets region Syd med anledning av situationen. Även länsstyrelsen i Stockholm hade inlett löpande samverkan med berörda aktörer med anledning av situationen. MSB följde utveck- lingen och bedömde att situationen var under kontroll och publice- rade en lägesbild på eftermiddagen den 9 september 2015.<SPAN class="ft56">203</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">De nationella samverkanskonferenserna under hösten</P>
<P class="p78 ft47">I syfte att skapa en samlad bild av läget genomförde MSB från den 10 september till den 19 oktober 2015 flera gånger i veckan natio- nella samverkanskonferenser med fokus på lägesbilden. Efter den 19 oktober 2015 övergick MSB till veckovisa samverkanskonfe- renser på måndagar. Under våren 2016 fortsatte dessa nationella samverkanskonferenser varannan vecka.<SPAN class="ft57">204</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Sammanlagt 82 aktörer var inbjudna till dessa samverkanskon- ferenser. Det var nationella myndigheter, länsstyrelser, frivillig- organisationer, trossamfund och företag. Mellan den 19 oktober och den 14 december 2015 deltog i genomsnitt 68 aktörer på samver- kanskonferenserna.<SPAN class="ft63">205</SPAN></P>
<P class="p58 ft47">Några myndigheter hade stående punkter för att delge informa- tion, bl.a. länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Norrbotten samt Migrationsverket, Polismyndigheten, Socialstyrel- sen, Skolverket, Boverket, SKL och MSB.<SPAN class="ft57">206</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Tyngdpunkten vid konferenserna var att förmedla lägesbilden, med konferenserna användes också till att samla aktuell information, särskilt om den avvek från lägesbilden. Lägesbilden har en viss ledtid i framtagandet och kunde därför behöva uppdateras.<SPAN class="ft56">207</SPAN></P>
<P class="p70 ft45">Läget avseende boende var en stående fråga på de nationella samverkanskonferenserna och flera aktörsgemensamma frågeställ- ningar diskuterades för att skapa förutsättningar för vidare åtgärder. Som exempel nämner MSB de enligt dem oklara förutsättningarna för extraordinära lösningar vid akuta behov, t.ex. användandet av</P>
<P class="p501 ft60"><SPAN class="ft58">203</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft58">204</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p358 ft130"><SPAN class="ft58">205</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p358 ft130"><SPAN class="ft58">206</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">207</SPAN><SPAN class="ft83">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft41">kommunernas evakueringsboenden (gymnastiksalar, samlingssalar och motsvarande) som tillfälliga boenden för asylsökande.<SPAN class="ft56">208</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">Konferenser och möten med fokus på boende</P>
<P class="p84 ft13">MSB kallade också till särskilda konferenser i olika frågor. Den 14 oktober 2015 kallade MSB till en första samverkanskonferens med särskilt fokus på boende. Totalt kom 18 samverkanskonfe- renser med fokus på boende att hållas under hösten 2015 och ytter- ligare tre i januari 2016.<SPAN class="ft63">209</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Orsaken till behovet av särskilda boendekonferenser var enligt MSB det stora behovet av information och återkoppling i olika frå- gor och den kontinuerliga uppkomsten av nya och komplexa utma- ningar på området.<SPAN class="ft63">210</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Migrationsverket, SKL, Boverket samt de länsstyrelser som arbetade med boenden för asylsökande bjöds in till samtliga sam- verkanskonferenser i boendefrågan och frivilligorganisationer bjöds in i den mån de arbetade med frågorna.<SPAN class="ft57">211</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Vid konferenserna om boende prioriterades boende för ensam- kommande barn. Vid konferenserna ensades begrepp för att lättare få till stånd samverkan om boendelösningar. Regler om brandskydd och säkerhet klargjordes och man strävade efter att åstadkomma tydlighet om plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Likaså diskuterades olika regeringsuppdrag i syfte att skapa tyd- lighet.<SPAN class="ft63">212</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">Konferenser med fokus på hälso- och sjukvård och socialtjänst</P>
<P class="p51 ft45">På begäran av Socialstyrelsen genomförde MSB den 20 oktober 2015 en samverkanskonferens med fokus på landstingens hantering av situationen. SKL, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, MSB och samtliga landsting deltog.<SPAN class="ft78">213 </SPAN>Syftet med konferensen var att under-</P>
<P class="p464 ft106"><SPAN class="ft58">208</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">12–13.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">209</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">12–13.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">210</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">12–13.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">211</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">12–13.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">212</SPAN><SPAN class="ft79">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">213</SPAN><SPAN class="ft112">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">söka behovet av fortsatta särskilda avstämningar eller samverkans- konferenser inom hälso- och sjukvårdsområdet. Resultatet blev att Socialstyrelsen åtog sig att, med utgångspunkt från önskemål från deltagande landsting, bereda frågan vidare.<SPAN class="ft57">214</SPAN></P>
<P class="p70 ft45">Under hösten 2015 hölls även fyra större samverkanskonferenser med fokus på hälso- och sjukvård och socialtjänst med Social- styrelsen, IVO, SKL, Folkhälsomyndigheten och MSB. Bakgrunden var en dialog mellan MSB och Socialstyrelsen den 27 oktober 2015. MSB identifierade då att ett samordnat agerande både på nationell nivå och mellan nationell och regional nivå var nödvändigt. Det fanns också behov av en nationell lägesbild för att säkerställa att berörda myndigheter hade samma bild och för att kunna identifiera var i landet det mest akuta behovet av stöd fanns. Konferenserna kompletterades med arbetsmöten mellan MSB, Migrationsverket och SKL för att lösa ut utestående frågor som rörde socialtjänst och hälso- och sjukvård. Mötena blev så småningom veckovisa och MSB medverkade fram till den 26 januari 2016. <SPAN class="ft78">215</SPAN></P>
<P class="p153 ft13">Inom hälso- och sjukvårdsområdet var både statliga och kom- munala myndigheter inom olika sakområden berörda av händelsen och många frågeställningar sträckte sig över flera olika ansvars- områden. Det var därför enligt MSB emellanåt svårt att avgöra vilken myndighet som hade huvudansvar för en enskild fråga, och svårt för MSB att få svar från aktörerna. MSB anser att de kunde bidra med en neutral mötesarena, genom att förmedla kontakter, genom att bidra till en ensad syn på problemställningarna mellan aktörerna, och genom att ta ansvar för att inga frågor lämnades obesvarade eller olösta.<SPAN class="ft63">216</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Konferenser om kommunikation</P>
<P class="p78 ft45">Mellan den 11 september 2015 och den 13 januari 2016 genomförde MSB 16 konferenser med fokus på kommunikation inom områdena boende, säkerhet/trygghet, ensamkommande barn, gränskontroller, hälso- och sjukvård, samt skola. Totalt var 29 aktörer involverade i</P>
<P class="p502 ft60"><SPAN class="ft58">214</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft58">215</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 15.</SPAN></P>
<P class="p155 ft89"><SPAN class="ft58">216</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">15–16.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft46">informationssamordningen under händelsen.<SPAN class="ft131">217 </SPAN>Konferenserna gick ut på att samordna kommunikationen mellan myndigheter, hitta gemensamma synsätt på kommunikationsutmaningar och att ta fram myndighetsgemensamma frågor och svar. En särskild grupp inrättades för att samordna information till ensamkommande barn och till personal som arbetade med ensamkommande barn.<SPAN class="ft131">218</SPAN></P>
<P class="p61 ft28">Möten om ensamkommande barn</P>
<P class="p82 ft13">Redan på MSB:s första samverkanskonferenser den 10 och den 14 september 2015 lyftes ensamkommande barn fram som en viktig fråga av länsstyrelser och Migrationsverket. Man pekade på nödvän- digheten av att beakta barnens särskilda behov.<SPAN class="ft63">219</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Från den 26 oktober 2015 till den 22 januari 2016 ägde veckovisa regelbundna arbetsmöten rum mellan SKL, Migrationsverket och MSB för att diskutera olika frågor kring mottagningssystemet för ensamkommande barn. En fråga som diskuterades var tolkningen av vistelsebegreppet. MSB gav stöd till Socialstyrelsen och Migrations- verket i deras arbete med att hitta en gemensam tolkning av vistelse- begreppet.<SPAN class="ft63">220</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Den 13 november 2015 hölls ett dialogmöte med MSB:s stöd mellan SKL, IVO, Migrationsverket, Socialstyrelsen och ett antal berörda kommuner. Avsikten med mötet var att avlasta ankomst- kommunerna Trelleborg och Malmö genom att sprida ansvaret till kommunerna Gävle, Norrköping, Skellefteå och Örebro. Vid mötet diskuterades hur många ensamkommande barn som förväntades komma, en mer samordnad process för registrering och ansökan om asyl med Migrationsverket på plats, ersättning för nya kostnader samt vilken kommun som hade ansvar för utredning av de ensam- kommande barnen.<SPAN class="ft63">221</SPAN></P>
<P class="p113 ft45">MSB stöttade med flera samverkanskonferenser och dialoger för att lösa frågan om transporter av ensamkommande barn. Den 24 november 2015 kom Migrationsverket och kommunerna överens</P>
<P class="p124 ft106"><SPAN class="ft58">217</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">218</SPAN><SPAN class="ft69">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">219</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 18.</SPAN></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">220</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 18.</SPAN></P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">221</SPAN><SPAN class="ft112">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 18.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">om hanteringen av transporter av ensamkommande barn från ankomstkommunen till annan kommun, vilket i sin tur skulle under- lätta förfarandet med att ansöka om god man. Regeringen fattade beslut om att MSB:s anslag 2:4 kunde användas för transport- kostnaderna och MSB betalade därefter ersättning till Malmö stad för kostnader med transporter. Den första transporten av ensam- kommande barn genomfördes den 25 november 2015.<SPAN class="ft57">222</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">MSB bedömer att konferenserna bl.a. resulterade i att Social- styrelsen och Migrationsverket enades om en gemensam tolkning av vistelsebegreppet. Vidare blev kommuner mer aktiva och tog ansvar som ankomstkommuner. Problemet kring vem som hade ansvar för transporterna mellan ankomstkommuner löstes. Likaså ledde konfe- renserna till att ensamkommande barn prioriterades vid registre- ring.<SPAN class="ft63">223</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Möten om skolfrågor</P>
<P class="p56 ft41">I slutet på oktober 2015 samverkade MSB med Skolverket för att diskutera frågor kopplade till skolområdet. MSB tog initiativ till löpande kontakter med Skolverket under hösten 2015 för att stämma av situationen. Skolverket deltog även regelbundet i MSB:s andra samverkanskonferenser. Vidare hade MSB kontinuerlig kontakt med SKL i skolfrågor. MSB förmedlade även kontakter mellan Skolverket och Migrationsverket i frågan om underlag om nyanlända i behov av skola per län eller kommun. Syftet med mötena med Skolverket var främst att säkerställa att de var insatta i problembilden och att de hade förutsättningar att vidta åtgärder för att förbättra situationen.<SPAN class="ft56">224</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Möte om säkerhet</P>
<P class="p78 ft45">På begäran av Migrationsverket genomförde MSB ett avstämnings- möte den 18 december 2015 för att diskutera frågor om säker- hetsläget vid boenden och säkerställa att berörda myndigheter fick</P>
<P class="p354 ft130"><SPAN class="ft58">222</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 18. MSB (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015<SPAN class="ft66">, s. 107.</SPAN></P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft58">223</SPAN><SPAN class="ft59">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p105 ft75"><SPAN class="ft58">224</SPAN><SPAN class="ft83">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR> MSB (2016). <SPAN class="ft89">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 20.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">en gemensam syn på frågornas omfattning. Närvarande myndig- heter var Migrationsverket, Polismyndigheten, SKL, Länsstyrelsen i Västerbotten, Arbetsförmedlingen och Almega Branschorganisa- tion.<SPAN class="ft63">225 </SPAN>Som en följd av mötet gav Polismyndighetens regionkontor stöd till kommunerna med riskbedömningar för nya boenden.<SPAN class="ft63">226 </SPAN>Syftet var att få en enhetlig bild av det allmänna säkerhetsläget samt att identifiera behov av fortsatt samverkan. Vid mötet beslutades att fortsatt samverkan skulle ske genom bilateral och regional samverkan.<SPAN class="ft63">227</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Samarbete med frivilligorganisationer</P>
<P class="p49 ft41">MSB lyfte tidigt frågan om samarbetet med frivilliga på de nationella samverkanskonferenserna. Frivilligorganisationer som Rädda Barnen och Sveriges Stadsmissioner visade under hösten 2015 ett intresse för att utbyta information och ingå i samverkanskonferenserna. MSB valde därför en inkluderande approach och bjöd in alla organi- sationer som kom till deras kännedom till alla samverkansforum. MSB förmedlade också kontakter mellan enskilda organisationer och Migrationsverket och andra myndigheter.<SPAN class="ft56">228</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">För att säkra stöd av frivilligresurser stöttade MSB med sam- verkanskonferenser och tog fram en karttjänst där Migrationsverket och länsstyrelserna kunde lägga in behov av förstärkning från frivilligorganisationer. Frivilligorganisationerna kunde där se vad som efterfrågades och erbjuda sin hjälp till de angivna kontakt- personerna. Denna resurskarta användes sedan av Migrationsverket och Länsstyrelserna i Västmanland, Värmland och Kronoberg.<SPAN class="ft56">229</SPAN></P>
<P class="p113 ft46">Som svar på efterfrågan från såväl frivilligorganisationer som myndigheter tog MSB fram en guide för myndigheters samverkan med frivilliga och frivilligorganisationer under en kris, med fokus på</P>
<P class="p503 ft106"><SPAN class="ft58">225</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 24.</SPAN></P>
<P class="p378 ft130"><SPAN class="ft58">226</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Samlad och fördjupad bedömning med anledning av flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2016-387,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> s. 26.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">227</SPAN><SPAN class="ft69">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">228</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">21–23.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft89"><SPAN class="ft58">229</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">21–23.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">juridiska och ekonomiska förutsättningar för samarbete mellan myndigheter och frivilliga.<SPAN class="ft105">230</SPAN></P>
<P class="p375 ft28">Samordning av information</P>
<P class="p104 ft113">Information till aktörerna</P>
<P class="p56 ft41">MSB anser att det hos berörda myndigheter och organisationer inledningsvis fanns ett stort behov av information om andra myndig- heters och organisationers arbete, bl.a. för att tydliggöra roller, ansvar och juridiska frågor. Den bedömningen gjordes utifrån de många frågor som myndigheter och organisationer ställde till MSB. Likaså bedömde MSB att avsaknaden av information om vilka verksamheter som andra myndigheter genomförde och påbörjade skapade onödig stress och onödigt arbete. För att underlätta för inblandade aktörer att snabbt hitta information om pågående och planerade aktiviteter hos andra aktörer skapade MSB en samlingssida med länkar till aktuell information. Sidan uppdaterades dagligen.<SPAN class="ft56">231</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Den myndighetsgemensamma webbplatsen Krisinformation.se gjorde också dagliga omvärldsbevakningar samt sammanställde och publicerade en mediebild. Denna mediebild kunde användas av berörda myndigheter i deras kommunikationsarbete och kris- hantering. <SPAN class="ft63">232</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">MSB:s spred också information till kommunerna om proble- matiken med ensamkommande barns dubbeldossier, d v s att barnen ibland registrerades hos Migrationsverket med två olika ärende- nummer. <SPAN class="ft63">233</SPAN></P>
<P class="p504 ft130"><SPAN class="ft58">230</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">21–23.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p155 ft130"><SPAN class="ft58">231</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">9–10.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2016-12-05.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p155 ft130"><SPAN class="ft58">232</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">9–10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p416 ft89"><SPAN class="ft58">233</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 19.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Information till allmänheten</P>
<P class="p51 ft47">MSB:s informationssamordning och den myndighetsgemensamma plattformen Krisinformation.se arbetade under hösten 2015 med att samordnad kommunikation skulle vara en del i myndigheternas hantering av situationen. Avsikten var att möta de behov av infor- mation som fanns hos allmänheten och att säkerställa att det fanns en samsyn mellan de berörda aktörerna. MSB drev och koordinerade tillsammans med berörda aktörer också arbetet med att ta fram information om cirka 150 frågor och svar till allmänheten kopplat till situationen med många ankommande människor. Särskilda sidor fanns tillgängliga på Krisinformation.se och allmänheten hade också möjlighet att ställa frågor om händelsen till redaktionen för Kris- information.se via Facebook och Twitter. <SPAN class="ft57">234</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Information till ensamkommande barn</P>
<P class="p111 ft13">Barnombudsmannen påtalade i december 2015 en brist på infor- mation till ensamkommande barn och anställda på boenden. Efter det gav MSB stöd till ett samordnat kommunikationsarbete och inledde ett gemensamt arbete med de berörda aktörerna. Det resul- terade i att information till ensamkommande barn och anställda på boenden sammanställdes på informationsverige.se (en webbplats som riktar sig till nyanlända). Forumet användes också för att syn- kronisera strategiska frågor kopplade till omhändertagande av barn.<SPAN class="ft63">235</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Kontaktuppgifter för hälsoundersökningar</P>
<P class="p51 ft45">Under hösten hade landstingen problem att få kontaktuppgifter till människor på flykt som anlänt till Sverige. Kontaktuppgifterna behövdes för att landstingen skulle kunna kalla dem till hälso- undersökningar. Uppgifterna var belagda med sekretess och Migra- tionsverket hade inte befogenheter att dela kontaktuppgifterna med</P>
<P class="p84 ft130"><SPAN class="ft58">234</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 9, 20.</SPAN></P>
<P class="p505 ft89"><SPAN class="ft58">235</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 19. Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">2016-12-05.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">landstingen. MSB var sammankallande till diskussioner för att göra det möjligt för landstingen att få uppgifterna från Migrationsverket. MSB var också pådrivande för att en hemställan till Regeringskansliet togs fram av SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten om en förordningsändring som skulle göra det möjligt för Migrationsverket att lämna ut kontaktuppgifterna. Regeringen fattade beslut om en förordningsändring som möjliggjorde tillgång till uppgifterna i januari 2016.<SPAN class="ft57">236</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Stöd till Migrationsverket</P>
<P class="p260 ft113">Samverkansperson</P>
<P class="p69 ft13">MSB hade samverkanspersoner på plats på Migrationsverkets huvud- kontor i Norrköping från den 1 oktober 2015. Syftet var bl.a. att underlätta samverkan mellan MSB och Migrationsverket. Samver- kanspersonerna skulle också stödja Migrationsverket med kunskap om andra myndigheters ansvarsområden.<SPAN class="ft63">237</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Stöd till ledning och organisation</P>
<P class="p360 ft41">MSB gav stöd inom samverkan och ledning till Migrationsverket från oktober 2015 till januari 2016. Stödet var kopplat till etableringen av den operativa ledningen och bestod av metodstöd inom samverkan och ledning, kriskommunikation, logistik och <NOBR>HR-frågor.</NOBR> Metod- stödet innefattade råd för att utveckla Migrationsverkets operativa ledning och innebar att förmedla expertis, medverka i process- utveckling, fungera som bollplank samt ta initiativ till att föreslå mandat, organisation, roller, funktioner och rutiner. MSB:s metod- stöd var formellt sett inte en del av staberna.<SPAN class="ft56">238</SPAN></P>
<P class="p70 ft45">Besluten om stöd fattades genom ömsesidiga initiativ från MSB och Migrationsverket. Besluten fattades efter kommunikation mellan myndighetsledningarna och hur stödet skulle utformas mejs- lades fram över tid. Initialt skickades en samverkansperson vars upp- gift var att vara länken mellan Migrationsverket och MSB. Personens</P>
<P class="p474 ft106"><SPAN class="ft58">236</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft58">237</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p358 ft89"><SPAN class="ft58">238</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 11.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Myndigheternas beredskap och hantering</P>
<P class="p140 ft47">uppgift var att hitta rätt i respektive myndigheters strukturer samt påkalla och påskynda processer för att underlätta samverkan mellan de två myndigheterna och för Migrationsverkets samverkan inom krishanteringssystemet i stort. Parallellt gav MSB metodstöd till den interna organisationen på Migrationsverket. De personer som hade rollerna samverkansperson eller metodstöd hade dokumenterade erfarenheter från tidigare insatser i liknande roller, även om själva händelsen i sig var ny.<SPAN class="ft57">239</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">MSB gav också stöd till Migrationsverkets staber och andra delar av organisationen inom ramen för olika expertisområden. Det fanns flera staber eller kanslier vid exempelvis huvudkontoret i Norr- köping och i de sex regionerna Totalt var cirka ett trettiotal personer från MSB engagerade som stöd till Migrationsverkets staber i regionerna Stockholm, Syd, Väst, Mitt och vid huvudkontoret i Norrköping. Även detta stöd utgick från ett ömsesidigt konsta- terande från båda myndigheterna att Migrationsverket hade behov av stöd från MSB. MSB konkretiserade hur ett sådant stöd kunde se ut. MSB utformade och gav stödet i samverkan med Försvarsmakten.<SPAN class="ft56">240</SPAN></P>
<P class="p76 ft47">Migrationsverket huvudkontor fick stöd från MSB från oktober 2015 till januari 2016 med en person inom <NOBR>HR-stöd</NOBR> för samordning av myndighetens personalresurser.<SPAN class="ft57">241 </SPAN>MSB gav stöd till Migrations- verket i Uppsala med ett logistikteam. Region Mitt efterfrågade stöd från MSB med att verifiera olika logistiklösningar ute på lokal- kontoren för att få till bättre flöden i olika avseenden. <SPAN class="ft57">242</SPAN></P>
<P class="p12 ft46">MSB lämnade också stöd till Migrationsverket med samverkans- konferenser på regionnivå och från den 19 oktober 2015 till den 31 januari 2016 hade MSB en utsänd person på plats i Norrköping i syfte att stödja Migrationsverket med detta arbete.<SPAN class="ft131">243</SPAN></P>
<P class="p506 ft60"><SPAN class="ft58">239</SPAN><SPAN class="ft69">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">240</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">10–11.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2016-12-05.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">241</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">10–11.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">242</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">10–11.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2016-12-05.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p268 ft89"><SPAN class="ft58">243</SPAN><SPAN class="ft112">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Stöd till processer för registrering</P>
<P class="p56 ft47">MSB gav stöd till Migrationsverket med logistiker för att kartlägga processerna för registrering av asylsökande och stöd till kommuner för att hjälpa till att effektivisera verksamheten i Trelleborg och Malmö (i Malmö från början av oktober). Initiativet togs ömsesidigt av Migrationsverket och MSB. Man identifierade flaskhalsar och att det inte fanns tillräckligt med egna resurser. Ett koncept utvecklades och kom att användas för en flexibel ankomstcentral med kapacitet för registrering av cirka 2 000 personer per dygn vilket också gjorde att man kunde minska andelen personer som avvek från regi- streringsprocessen. Detta gjordes i samarbete med Polismyndigheten och Malmö stad.<SPAN class="ft57">244</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">MSB bidrog även med praktiskt stöd genom att man monterade väntrumstält utanför Migrationsverkets anläggningar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hedemora, Lindesberg, Flen, Norrköping och Östersund.<SPAN class="ft63">245</SPAN></P>
<P class="p68 ft113">Stöd till boendesamordning</P>
<P class="p354 ft13">Migrationsverket fick stöd med motsvarande två tjänster till boendesamordning från oktober 2015 till april 2016.<SPAN class="ft63">246</SPAN></P>
<P class="p68 ft113">Stöd till samarbete med frivilligresurser</P>
<P class="p360 ft46">MSB gav även stöd till Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping med en expert för samarbetet med frivilligorganisationer från den 19 oktober 2015 till och med januari 2016.<SPAN class="ft131">247</SPAN></P>
<P class="p507 ft66"><SPAN class="ft58">244</SPAN><SPAN class="ft119">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR> MSB (2016). <SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. <NOBR>10–11.</NOBR></P>
<P class="p155 ft130"><SPAN class="ft58">245</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">10–11.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p155 ft130"><SPAN class="ft58">246</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">10–11.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p349 ft89"><SPAN class="ft58">247</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">10–11.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Myndigheternas beredskap och hantering</P>
<P class="p75 ft28">Stöd till länsstyrelse</P>
<P class="p65 ft13">Samverkanspersoner från MSB fanns också tidvis på plats på Länsstyrelsen i Skåne.<SPAN class="ft63">248</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Stöd till kommuner</P>
<P class="p49 ft41">MSB gav Trelleborgs kommun metodstöd genom att tillhandahålla en person. Trelleborg efterfrågade stöd via Länsstyrelsen Skåne men förfrågan kom lite i skymundan av behoven från Malmö stad. MSB uppfattade till slut behovet från Trelleborgs kommun. Uppgiften var att bl.a. att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och fri- villigorganisationer.<SPAN class="ft56">249 </SPAN>En del av den uppgiften var att åstadkomma en samordnad registrering med Migrationsverket. Den person som MSB tillhandahöll skulle också skapa en förbättrad lägesbild, föreslå en långsiktig strategi för ökad uthållighet för kommunens med- arbetare och en strategi för att undvika undanträngningseffekter, samt genomföra planering för olika scenarier.<SPAN class="ft56">250 </SPAN>Personen fanns på plats från den 10 november till den 18 december 2015, vilket alltså var relativt sent under hösten och under en period då antalet ankom- mande människor minskade.</P>
<P class="p76 ft13">MSB och SKL tog initiativ till och gav Malmö stad stöd i arbetet med att hitta nya ankomstkommuner för ensamkommande barn. Norrköping, Örebro, Skellefteå och Gävle identifierades som nya ankomstkommuner och MSB stöttade med finansiering av buss- transporter av ensamkommande barn dit.<SPAN class="ft63">251</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">MSB gav stöd till Malmö stad med nio logistiker vid starten av ankomstcentralen vid Malmö Centralstation så att verksamhet kunde bedrivas dygnet runt.<SPAN class="ft63">252</SPAN></P>
<P class="p508 ft106"><SPAN class="ft58">248</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">249</SPAN><SPAN class="ft69">Skriftlig information MSB </SPAN><NOBR>2016-12-05.</NOBR></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">250</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">251</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">10–11.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft89"><SPAN class="ft58">252</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">10–11.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Tält</P>
<P class="p260 ft113">Tältuppdraget</P>
<P class="p69 ft13">Den 9 oktober 2015 gav regeringen MSB i uppdrag att i samverkan med Fortifikationsverket stödja Migrationsverket i arbetet att uppföra och förvalta tillfälliga asylboenden i tält. MSB undersökte förutsättningarna för detta, bl.a. genom en markinventering i kommunerna. Migrationsverket inkom den 19 oktober 2015 med en specifik begäran om 110 000 platser.<SPAN class="ft63">253</SPAN></P>
<P class="p58 ft47">Migrationsverket drog tillbaka sin begäran den 13 januari 2016, då myndigheten bedömde att mer varaktiga boenden än tält skulle prioriteras. Därmed bedömde MSB att uppdraget var avslutat. För att säkra beredskapen för framtida insatser slutförde dock MSB markinventeringen den 19 februari 2016. Totalt svarade 178 kom- muner och 57 markområden identifierades som byggbar mark.<SPAN class="ft57">254</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">I regeringsuppdraget stod det uttryckligen ”tält”, men MSB ansåg att det fanns andra och bättre lösningar, exempelvis modulboenden. Varken MSB eller Migrationsverket tyckte att tält var en bra lös- ning.<SPAN class="ft63">255</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Revinge</P>
<P class="p56 ft41">På förfrågan från Migrationsverket uppförde MSB i början av december temporärt ett tältboende i Revinge. Tältboendet gav under en kortare tid drygt 200 personer möjlighet att få tak över huvudet i väntan på att slussas vidare till asylboenden. Tältboendet avvecklades i samband med att kontraktet löpte ut den 24 januari 2016.<SPAN class="ft56">256</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Tältboendet i Revinge blev mer komplicerat än man trott, det var fler regler att förhålla sig till än vad MSB hade väntat. Den 11 okto- ber började man prata om tält, men inte förrän i vecka 50 kunde folk flytta in. Bygglovet kom i april 2016, långt efter att tälten monterats ned. Man fick i stället använda regler för semesterboende och tillfälligt boende.<SPAN class="ft63">257</SPAN></P>
<P class="p501 ft106"><SPAN class="ft58">253</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen, s. <SPAN class="ft60">10.</SPAN></P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft58">254</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">255</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
<P class="p358 ft130"><SPAN class="ft58">256</SPAN><SPAN class="ft119">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">257</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju MSB </SPAN><NOBR>2016-09-09.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Boenden</P>
<P class="p332 ft113">MSB:s lokaler</P>
<P class="p84 ft13">MSB använde sina egna utbildningslokaler för att erbjuda boenden för asylsökande.</P>
<P class="p63 ft13">Vid MSB:s internat i Revinge erbjöds boende för 50 ensam- kommande barn från början av oktober 2015 till och med januari 2016 efter förfrågan från Malmö stad.<SPAN class="ft63">258</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Vid MSB:s internat på Sandö etablerades från den 14 november 2015 evakueringsboenden för 113 personer i klassrum. Detta evakueringsboende avvecklades den 1 december samma år. MSB slöt därefter ett treårigt avtal med Migrationsverket avseende ett så kallat <NOBR>ABK-boende</NOBR> (boende i korridor, inklusive mat och lokalvård) på Sandö.<SPAN class="ft63">259</SPAN></P>
<P class="p80 ft113">Expertis</P>
<P class="p111 ft41">MSB initierade åtgärder och bidrog med expertis inom ramen för brandskydd och juridiska frågeställningar. Bland annat skickade MSB den 25 september 2015 ut en informationsskrivelse till länsstyrel- serna avseende brandskydd. Skrivelsen behandlade särskilt möjlig- heterna att kompensera för brister i byggnadstekniska brandskydd. <SPAN class="ft56">260</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">MSB tog tillsammans med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län fram ett dokument över boendebegrepp som för att skapa en enhetlig syn på olika former av boenden och de kriterier dessa skulle uppfylla.<SPAN class="ft63">261</SPAN></P>
<P class="p509 ft106"><SPAN class="ft58">258</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">259</SPAN><SPAN class="ft69">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">260</SPAN><SPAN class="ft79">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft66">, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">261</SPAN><SPAN class="ft112">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft75">, s. 14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">4.4</SPAN><SPAN class="ft52">Polismyndigheten</SPAN></P>
<P class="p510 ft28"><SPAN class="ft28">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft70">Polismyndighetens ansvar som gäller mottagande av människor på flykt</SPAN></P>
<P class="p185 ft13">Polismyndighetens uppgift att upprätthålla ordning och säkerhet och vara tillgänglig för allmänheten gäller människor på flykt som kommer till Sverige liksom alla andra människor som vistas här.</P>
<P class="p67 ft14">Polismyndighete har också ett särskilt angivet ansvar för att utföra gränskontroller och inre utlänningskontroller.</P>
<P class="p375 ft113">Ordning och säkerhet</P>
<P class="p360 ft13">De grundläggande bestämmelserna om Polismyndighetens uppgif- ter finns i polislagen (1984:387), i polisförordningen (2014:1104), och i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyn- digheten. Polismyndighetens huvuduppgifter är att förebygga, för- hindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat samt att vara tillgänglig för allmänheten och samverka med andra myndigheter.</P>
<P class="p74 ft113">Gränspolisverksamheter och kontroll av rätt att vistas i landet</P>
<P class="p69 ft13">Utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97) reglerar Polismyndighetens arbetsuppgifter kopplade till gräns- polisverksamheter och kontrollen av vem som har rätt att vistas i landet.</P>
<P class="p70 ft41">Bestämmelser om hur inre utlänningskontroll ska gå till finns främst i 9 kap. 9 § utlänningslagen. En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polis överlämna pass eller andra hand- lingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. En inre utlänningskontroll får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.<SPAN class="ft56">262</SPAN></P>
<P class="p511 ft75"><SPAN class="ft74">262 </SPAN>Polismyndigheten (2014). Tillsynsrapport 2014:14 <SPAN class="ft89">Inre utlänningskontroll</SPAN>, s. 11.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Organisation</P>
<P class="p49 ft41">Polismyndigheten är en enrådsmyndighet som leds av rikspolis- chefen. Från den 1 januari 2015 är polisverksamheten indelad i en nationell operativ avdelning och sju polisregioner. Det är Polis- region Bergslagen, Polisregion Mitt, Polisregion Nord, Polisregion Stockholm, Polisregion Syd, Polisregion Väst och Polisregion Öst. Polisregionerna har helhetsansvaret för polisverksamheten inom det angivna geografiska området. Regionerna har ansvar för bl.a. utred- ningsverksamhet, brottsförebyggande arbete och underrättelseverk- samhet. Det är i polisregionerna som merparten av polisens arbete utförs och regionerna har funktionsansvaret för uppgifter kopplade till migration. Arbetet i regionen leds av en regionpolischef.</P>
<P class="p76 ft47">Den nationella operativa avdelningen (Noa) inriktar och leder polisverksamhet som ska genomföras nationellt och internationellt och stödjer polisregionerna i olika typer av verksamheter.</P>
<P class="p80 ft28">Polisregionernas krisberedskap och särskilda händelser</P>
<P class="p51 ft47">Det är den operativa enheten i varje polisregion som ansvarar för den regionala krisberedskapen. Inom varje region ska det alltid finnas en polischef i beredskap som får fatta beslut och lämna anvisningar i frågor som måste handläggas skyndsamt. Inom polisregionen ska ett samordnande vakthavande befäl vid behov initiera beslut om särskild händelse som kräver förstärkta ledningsfunktioner.<SPAN class="ft57">263 </SPAN>Polisregio- nerna fattar relativt ofta beslut om särskilda händelser, t.ex. i sam- band med idrottsevenemang.<SPAN class="ft57">264</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Noas ansvar för gränspolisverksamhet och särskilda händelser</P>
<P class="p65 ft13">Noa har särskilda uppgifter inom krisberedskap och nationell sam- ordning.</P>
<P class="p512 ft60"><SPAN class="ft58">263</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Arbetsordning för Polismyndigheten</SPAN>, PM 2016:01.</P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">264</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Nationell krisberedskap</P>
<P class="p56 ft47">Nationella operativa avdelningen ska dygnet runt ha ett vakthavande befäl i tjänst som tillika är tjänsteman i beredskap enligt förord- ningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Vid Noa finns även en operativ enhet som har ansvar för att upprätthålla nationell krisberedskap. Den operativa enheten ska svara för natio- nell och internationell operativ kommunikation och samordning, i samverkan med internationella enheten.<SPAN class="ft57">265</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Noa beslutar om särskilda nationella händelser</P>
<P class="p56 ft45">I normalläget fattar polisregionerna beslut om den operativa verk- samheten. Vid tillfällen då många delar av Polismyndigheten behöver samordna sig måste det finnas möjlighet att ge någon mandat att fatta beslut för landet som helhet och det är anledningen till att man beslutar om en nationell särskild händelse. Vid en särskild händelse organiserar sig Polismyndigheten på ett annat sätt än i vanliga fall, vilket innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Det är chefen för Noa som fattar beslut om en nationell särskild händelse. I och med beslutet är det en särskild händelse i samtliga sju polisregioner.<SPAN class="ft78">266 </SPAN>Beslut om nationella särskilda händelser fattas i samband med exempelvis stats- besök eller andra tillfällen då Polismyndighetens resurser behöver omfördelas.<SPAN class="ft78">267</SPAN></P>
<P class="p513 ft113">Noas gränspolissektion handlägger gränsfrågor</P>
<P class="p56 ft46">Inom Noa finns en gränspolissektion. Sektionen hanterar operativa och strategiska frågor och ger stöd åt polisregionernas gränspolis- verksamhet. Sektionen bereder beslut om tillfälligt införande av kontroll vid inre gräns. Sektionen är kontaktpunkt för Frontex och</P>
<P class="p514 ft130"><SPAN class="ft58">265</SPAN><SPAN class="ft119">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Nationella operativa avdelningens handläggningsordning<SPAN class="ft66">, 2016:148, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">11–12.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p515 ft115"><SPAN class="ft58">266</SPAN><SPAN class="ft114">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR> Polismyndigheten webbplats, <NOBR>www.polisen.se/Stockholms_lan/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Krisarbete/Polisens-</NOBR> <NOBR>arbete-vid-storre-handelser/</NOBR></P>
<P class="p131 ft75"><SPAN class="ft58">267</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">andra länders gränskontrollerande organisationer och samordnar Sveriges deltagande i <NOBR>Frontex-operationer.</NOBR> Vid sektionen finns samordningscentralen för Sveriges det europeiska gränsövervak- ningssystemet Eurosur. Inom Noa finns även en enhet för under- rättelseverksamhet, Noa Und.<SPAN class="ft63">268</SPAN></P>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Polismyndighetens beredskap</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">Beredskap och omvärldsbevakning inom Polismyndigheten</P>
<P class="p62 ft13">Före hösten 2015 var det ingen enhet inom Polismyndigheten som hade ansvar för att bedriva omvärldsbevakning inom området migra- tion. Anledningen var att migration inte är ett polisiärt område. Noas gränspolissektion fick löpande information från Frontex till en funktionsbrevlåda men bedrev ingen mer aktiv omvärldsbevakning. Under hösten 2015 började Noas gränspolissektion att omvärlds- bevaka migrationsområdet mer aktivt för Polismyndighetens räk- ning.<SPAN class="ft63">269</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Polisregionerna hade inte bedrivit omvärldsbevakning inom migrationsområdet utan hade mer haft ett reaktivt förhållningssätt. Polisregion Syd var på studiebesök i Tyskland under 2015 för att lära sig mer om situationen med ett ökat antal ankommande människor på flykt.<SPAN class="ft63">270</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Frågor om asyl eller migration togs inte upp i Polismyndighetens verksamhetsplan för 2015/2016.<SPAN class="ft63">271</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Beredskap i form av kontakter med andra myndigheter</P>
<P class="p49 ft45">Polismyndigheten hade täta och systematiska kontakter med Mig- rationsverket före hösten 2015, inte minst genom det samarbete som etablerades mellan myndigheterna i samband med projektet Rätts- säkert och effektivt verkställighetsarbete (Reva). Inom projektet träffades myndigheterna två eller tre gånger per halvår. Det fanns</P>
<P class="p150 ft130"><SPAN class="ft58">268</SPAN><SPAN class="ft119">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Nationella operativa avdelningens handläggningsordning<SPAN class="ft66">, 2016:148, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">13–14.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">269</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">270</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">271</SPAN><SPAN class="ft112">Polismyndighetens verksamhetsplan för </SPAN><NOBR>2015–2016.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">också täta kontakter på regional och lokal nivå. Under sommaren 2015 hade Polismyndigheten och Migrationsverket inte några sär- skilda kontakter med utgångspunkt i att antalet människor på flykt till Sverige kunde tänkas öka.<SPAN class="ft63">272</SPAN></P>
<P class="p68 ft28">Polismyndigheten beredskap – våra iakttagelser</P>
<P class="p69 ft13">Polismyndigheten var inte beredd på att det kunde komma många människor på flykt och hur det skulle påverka myndighetens arbete. Varken regionalt eller nationellt bedrevs omvärldsbevakning av antalet människor på flykt till Sverige.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">Polismyndighetens hantering hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Beslut om särskild händelse den 8 september 2015</P>
<P class="p78 ft47">Polismyndigheten fick information om det ökade antalet människor som anlände med båtar och tåg den 8 september 2015 från Tyskland till framför allt centralstationerna i Malmö, Stockholm och Göteborg. Gränspolisen kontaktades av kollegor i andra länder och Polis- myndigheten var även i kontakt med Europol.<SPAN class="ft57">273</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Samma dag fattade först Polisregion Stockholm beslut om en regional särskild händelse med anledning av det stora antalet människor som anlände till centralstationen i Stockholm<SPAN class="ft63">274 </SPAN>och senare samma dag fattade Noa beslut om att situationen var att betrakta som en nationell särskild händelse som fick benämningen Alma.<SPAN class="ft63">275</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Ett stort antal människor på flykt krävde omfördelning av resurser</P>
<P class="p56 ft45">Skälet till att Noa beslutade om en särskild händelse var att det anlände ett mycket stort antal människor på flykt till Sverige och att arbetet inom den ordinarie linjeorganisationen inte var dimensionerat</P>
<P class="p470 ft60"><SPAN class="ft58">272</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">273</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">274</SPAN><SPAN class="ft119">Promemoria Ju </SPAN><NOBR>2015-10-03</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 492.</P>
<P class="p516 ft62"><SPAN class="ft58">275</SPAN><SPAN class="ft61">Polismyndighetens webbplats, </SPAN><NOBR>www.polisen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/Jan-Mars/Feb/</NOBR> Samman <NOBR>fattning-av-granspolisarbetet-i-Alma/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft47">för det.<SPAN class="ft57">276 </SPAN>Polismyndigheten bedömde att situationen krävde mer än vanligt och man såg stora behov av ett ”multidisciplinärt” arbete. Att så många människor på flykt anlände under kort tid och att ett ganska stort antal av dem som anlände valde att inte söka asyl berörde ordningspolisär verksamhet, brottsbekämpning, gränskontroller, kommunikation samt underrättelsearbete.<SPAN class="ft148">277</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Ett mål för Polismyndighetens arbete med den nationella händel- sen var att polisen skulle arbeta med ett enhetligt arbetssätt på en rad områden.<SPAN class="ft149">278 </SPAN>Dessa gällde:</P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Enhetlig tolkning och tillämpning av utlänningslagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p481 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Enhetligt arbetssätt i det operativa arbetet med inre och yttre gränskontroll, brottsbekämpning samt underlättandet för asyl- sökande.</SPAN></P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Enhetlig lägesbild nationellt och internationellt.</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Enhetlig samverkan med främst Migrationsverket.</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Enhetlig kommunikation samordnad med Migrationsverket.</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Rätt förmåga på rätt plats i Polismyndigheten över tid.</SPAN></P>
<P class="p518 ft45">Den 13 september 2015 fattade Noa beslut om att Region Syd skulle få resursförstärkning. Många människor kom via Öresundsbron och färjeterminalen i Trelleborg och det innebar en utmaning som över- steg polisregionens förmåga att leva upp till målen för Alma. Polis- myndigheten hänvisade till Migrationsverkets bedömning att det kom ungefär 2 000 personer varje dygn till regionen, varav hälften inte sökte asyl. Samtliga övriga regioner utom Polisregion Väst, som också utgjorde en primär inreseregion, skulle förstärka Polisegion Syd.<SPAN class="ft78">279 </SPAN>Redan i september 2015 fick Polisregion Syd förstärkning med <NOBR>15–20</NOBR> poliser och som mest var det ungefär 100 personer som förstärkte verksamheten i Polisregion Syd. Förstärkningen till Polis- region Syd trappades ner under våren 2016 och var helt avvecklad i april 2016.</P>
<P class="p519 ft66"><SPAN class="ft58">276</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR> Polismyndigheten <NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1. Polismyndigheten (2016). <SPAN class="ft130">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">277</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">278</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">279</SPAN><SPAN class="ft112">Polismyndigheten Beslutsprotokoll </SPAN><NOBR>2015-09-13,</NOBR> dnr A381.283/2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Organisering av Alma</P>
<P class="p56 ft47">En kommenderingschef utsågs för Alma. Kommenderingschefen fattade beslut om inriktningen för Polismyndighetens arbete genom så kallade beslut i stort (BIS). Vidare utsågs en stabschef med ett operativt ansvar och en ledningsstab. Staben skulle ha förmåga till personalplanering, lägesuppfattning, underrättelseförmåga, insatsled- ning, analyser och omvärldsbevakning, samt kommunikation internt och externt. Noas gränspolissektion skulle stå för en enhetlig tolk- ning och tillämpning av utlänningslagstiftningen. Underrättelse- enheten gav en enhetlig bild nationellt och Internationella enheten gav tillsammans med gränspolissektionen en enhetlig bild interna- tionellt.<SPAN class="ft148">280</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Regionerna ansvarade för den operativa verksamheten i enlighet med de riktlinjer som utfärdats från Noa.<SPAN class="ft150">281 </SPAN>Polisregionerna skulle utforma sin verksamhet i enlighet med de omständigheter som var rådande på plats. Inom ramen för den nationella särskilda händelsen skulle det finnas en regional motpart med mandat och förmåga att företräda hela regionen i frågan (en regional kommenderingschef).</P>
<P class="p70 ft47">En nationell särskild händelse där Noa utövade en direktivsrätt över regioner var ett område som var förhållandevis nytt för Polis- myndigheten. I beslutet om Alma angavs därför att ansvarsförhål- landena kunde tjäna på att tydliggöras i det enskilda fallet för att undvika missförstånd. Noa ansvarade alltså för tolkning och tillämp- ning av gällande rätt på området utlänningslagstiftning samt utfor- mandet av enhetliga arbetssätt och kommunikation medan polisregionerna ansvarade för att självständigt driva den operativa verksamheten i enlighet med denna inriktning.</P>
<P class="p74 ft113">Riktlinjer och principer för arbetet</P>
<P class="p360 ft13">I det första beslutet i stort den 9 september 2015 fanns ett avsnitt om riktlinjer för Alma. Där hänvisades till tillämpningen av utlän- ningslagen, EU:s gränskodex och Dublinförordningen och avsnit-</P>
<P class="p520 ft60"><SPAN class="ft58">280</SPAN><SPAN class="ft59">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft58">281</SPAN><SPAN class="ft83">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">tet avslutades med: ”Tolkning och tillämpning av dessa skall ske med ledorden Medmänsklighet och mjukhet.”<SPAN class="ft140">282</SPAN></P>
<P class="p79 ft13">I beslutet beskrevs att Polismyndighetens uppgifter var desamma som tidigare avseende att upprätthålla gränskontroll och inre utlän- ningskontroll, bekämpa brottslighet och att möjliggöra för personer med internationellt skyddsbehov att använda sig av sin rättighet att kunna ansöka om asyl.<SPAN class="ft149">283</SPAN></P>
<P class="p521 ft13">I senare versioner av beslutet stod i stället att Polismyndigheten fortsatt skulle ha en hållning som byggde på ett antal principer.<SPAN class="ft63">284 </SPAN>Dessa var:</P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Kunskap om flyktingströmmar och folkslag.</SPAN></P>
<P class="p148 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Differentiering med innebörden att Polismyndigheten baserat på kunskap förmådde bemöta varje individ och grupp utifrån just deras förutsättningar.</SPAN></P>
<P class="p522 ft25"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft151">Bemötandet skulle präglas av kommunikation syftande till att det skall vara ”lätt att göra rätt”, dvs. legalisera sin vistelse i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p523 ft13">Summan av arbetet i enlighet med principerna skulle vara att under- lätta legala strävanden så att människor på flykt t.ex. skulle söka asyl i stället för att undvika myndighetskontakt.<SPAN class="ft63">285</SPAN></P>
<P class="p80 ft113">Polismyndighetens stabsarbete inom Alma</P>
<P class="p111 ft41">Inom Alma rapporterade polisregionerna till Noas underrättelseenhet (Noa Und) varje morgon. Varje dag hölls stabsmöten, när den information som inkommit på morgonen diskuterades. Vid mötena deltog Noa, Polismyndighetens internationella avdelning, kommu- nikationsavdelningen och representanter från Migrationsverket, MSB, Tullverket, Kustbevakningen och Säpo. Från Migrationsverket kunde någon från den särskilda organisationen eller säkerhetavdelningen delta. Därutöver kunde ytterligare aktörer delta efter behov. Varje dag genomfördes möten med polisregionerna. Då fördes den information</P>
<P class="p188 ft60"><SPAN class="ft58">282</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">283</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">284</SPAN><SPAN class="ft79">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-28</NOBR> Beslut i stort version 2.0.</P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">285</SPAN><SPAN class="ft112">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-28</NOBR> Beslut i stort version 2.0.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">som inkommit tidigare under dagen åter ut till polisregionerna och olika fördjupningar kunde göras vid behov.<SPAN class="ft105">286</SPAN></P>
<P class="p54 ft13">Genom arbetet i Alma och den framväxande lägesbilden kunde relevanta åtgärder vidtas. Stöd kunde ges till ett enhetligt arbetssätt för bl.a. inre utlänningskontroller redan innan regeringen beslutade om att återinföra gränskontrollen. Vidare underlättades kommuni- kationen internt samt med andra aktörer såsom Migrationsverket, Tullverket och Kustbevakningen.<SPAN class="ft63">287</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Konferenser med andra myndigheter</P>
<P class="p185 ft13">Polismyndigheten var med i Migrationsverkets dagliga stabsorien- tering, som ägde rum alla veckans dagar. Polismyndigheten redo- gjorde då för lägesbilden region för region. Migrationsverket gav information om exempelvis registreringsläget och boendesituatio- nen.<SPAN class="ft63">288</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Polismyndigheten deltog även i MSB:s telefonkonferenser. Vid dessa telefonkonferenser delade Polismyndigheten med sig av mer information än de tog emot.<SPAN class="ft63">289</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Lägesrapportering till Regeringskansliet</P>
<P class="p69 ft13">Polismyndigheten lämnade lägesbilder och annan information till Regeringskansliet dagligen från den 7 september 2015, kompletterat med veckovisa fylligare rapporter från den 21 oktober 2015. Infor- mationen rörde frågor kopplade till migrationsströmmarna, såsom utförandet av gränskontroller, bränder eller bråk vid och i asyl- boenden samt konsekvenser för annat polisarbete.<SPAN class="ft63">290 </SPAN>Både Polis- myndighetens ledning och Noa rapporterade varje vecka till Justitie- departementet.<SPAN class="ft63">291</SPAN></P>
<P class="p524 ft66"><SPAN class="ft58">286</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15</NOBR> och <NOBR>2016-12-01.</NOBR> Polismyndigheten <NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft58">287</SPAN><SPAN class="ft59">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">288</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15</NOBR> och <NOBR>2016-12-01.</NOBR> Polismyndigheten <NOBR>2015-09-09</NOBR> Beslut i stort version 1.1.</P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">289</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">290</SPAN><SPAN class="ft119">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20 s. 428, PM Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i 2015/16:KU20, s. 491.</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">291</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Överblick och mottagande de första veckorna</P>
<P class="p525 ft13">I inledningsfasen ville Polismyndigheten skapa både en gemensam lägesbild och en enhetlig kommunikation.<SPAN class="ft63">292 </SPAN>Enligt Polismyndig- heten var en huvuduppgift under inledningsfasen av den ökade till- strömningen av människor på flykt att upprätthålla ordning och säkerhet.<SPAN class="ft63">293</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">De patruller som övervakade hamnar, järnvägsstationer och andra mottagningsplatser verkade inledningsvis under hösten för ordning och säkerhet och för att se till att ensamkommande barn togs om hand. Polismyndigheten valde ett förebyggande arbetssätt. Polis- myndigheten menar att det visserligen vid flera tillfällen var många människor som befann sig på samma plats samtidigt men att arbetet på centralstationerna i det stora hela gick lugnt till. Polismyndig- hetens arbete koncenterades främst till Malmö och Stockholm under den tidiga hösten. Eftersom det förebyggande och ordningsskapande arbetet tog mycket resurser i anspråk prioriterade Polismyndigheten inte arbetet med inre utlänningskontroller i den inledande fasen.<SPAN class="ft56">294</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Återgång till inre utlänningskontroller i slutet av september 2015</P>
<P class="p51 ft47">Enligt Polismyndigheten valde många av de människor på flykt som anlände att inte söka asyl och/eller att resa vidare genom Sverige till framför allt Finland och Norge. Under september 2015 kontaktades Polismyndigheten av de andra nordiska länderna som ifrågasatte den svenska Polismyndigheten passiva inställning till att kontrollera människornas rätt att uppehålla sig i Sverige.<SPAN class="ft57">295</SPAN></P>
<P class="p12 ft45">I slutet av september 2015 diskuterade Noas gränspolissektion tre handlingsalternativ med rikspolischefen. Ett alternativ var oförändrat läge, ett annat ökad inre utlänningskontroll och ett tredje gräns- kontroller. Gränspolissektionen ansåg att ett allvarligt hot enligt kodex om Schengengränserna ”torde föreligga” och Noa bedömde</P>
<P class="p526 ft62"><SPAN class="ft58">292</SPAN><SPAN class="ft61">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft94">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR> Polismyndigheten <NOBR>2015-09-28</NOBR> Beslut i stort version 2.0. Polismyndigheten <NOBR>2015-10-02</NOBR> Beslut i stort version 3.0.</P>
<P class="p527 ft62"><SPAN class="ft58">293</SPAN><SPAN class="ft61">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft94">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR> Polismyndighetens webbplats, <NOBR>www.polisen.se/Stockholms_lan/Aktuellt/Nyheter/Halland/jan-mars/Fortsatt-samverkan-</NOBR> <NOBR>kring-migrantsituationen/</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">294</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">295</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">att gränskontroller troligen var en mer effektiv åtgärd än utökade inre utlänningskontroller.<SPAN class="ft63">296 </SPAN>Rikspolischefen ansåg inte att läget var sådant att Polismyndigheten borde göra en framställning om gräns- kontroller.<SPAN class="ft63">297</SPAN></P>
<P class="p528 ft14">Efter mötet återgick gränspolisen till ett normalläge för inre utlänningskontroller.<SPAN class="ft105">298 </SPAN>Även om man trodde att situationen med många anländande människor sannolikt skulle komma att fortsätta en längre tid bedömde Polismyndigheten den 28 september 2015 i ett beslut i stort (BIS) att resurser i ökad utsträckning kunde inriktas mot inre utlänningskontroll.<SPAN class="ft105">299</SPAN></P>
<P class="p529 ft41">Ett skäl för att öka den inre utlänningskontrollen var att Polis- myndigheten önskade underlätta legitima strävanden hos människor på flykt, t.ex. att söka asyl. En önskan att söka asyl skulle gå före eventuella polisiära beslut om tvångsmedel och om sådana ändå fat- tades var uppsikt att föredra framför förvar med hänsyn till Migra- tionsverkets belastning.<SPAN class="ft56">300 </SPAN>Återgången till ett normalläge för inre utlänningskontroller utgick också från ett konstaterande om att det inte fanns någon kontroll över vilka som befann sig i landet.<SPAN class="ft56">301 </SPAN>Det var inte möjligt för Polismyndigheten att säkerställa hur många per- soner som kom till Sverige utan att söka asyl eller ta någon myndig- hetskontakt och som därför saknade rätt att vistas i landet. Antalet ensamkommande barn som uppehöll sig i Sverige utan tillstånd ökade behovet av en normal nivå för inre utlänningskontroller.<SPAN class="ft56">302</SPAN></P>
<P class="p58 ft45">Polismyndigheten genomförde inte inre utlänningskontroller vid några särskilda platser eller tillfällen, utan som en del av annat arbete vid exempelvis centralstationer eller trafikkontroller. Samtliga poliser i yttre tjänst genomförde kontroller. Noa tog fram ett särskilt for-</P>
<P class="p530 ft62"><SPAN class="ft58">296</SPAN><SPAN class="ft61">Jfr Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Kodexen finns sedan 2016 i en konsoliderad version, se förordning (EU) 2106/399 om en unionskodex om gränspassage för personer. Kodexen innebär bl.a. att om det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten får en medlemsstat i undantagsfall återinföra gräns- kontroll vid inre gräns under en tidsperiod på högst 30 dagar eller så länge det allvarliga hotet kan förväntas kvarstå. Åtgärden ska ses som en sista utväg.</SPAN></P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft58">297</SPAN><SPAN class="ft59">Riksrevisionen (2016). </SPAN>Upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns<SPAN class="ft60">, RIR 2016:26, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">298</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">299</SPAN><SPAN class="ft119">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-28</NOBR> Beslut i stort version 2.0. Polismyndigheten <NOBR>2015-10-02</NOBR> Beslut i stort version 3.0.</P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">300</SPAN><SPAN class="ft119">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-09-28</NOBR> Beslut i stort version 2.0. Polismyndigheten <NOBR>2015-10-02</NOBR> Beslut i stort version 3.0.</P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">301</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">302</SPAN><SPAN class="ft83">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">mulär som poliser i yttre tjänst kunde ha med sig och där namn och annan information noterades.<SPAN class="ft105">303</SPAN></P>
<P class="p382 ft41">Om en person vid kontroll inte kunde uppvisa dokument som visade att hon eller han hade rätt att vistas i Sverige kunde personen direktavvisas. Det var dock inte något som gjordes under den tidiga hösten. Personen kunde också välja att söka asyl och personen transporterades då till Migrationsverket för registrering. I samband med det ökade antalet inre utlänningskontroller valde fler människor att söka asyl. Det hände dock att ett antal personer avvek innan registreringen av asylansökan var klar.</P>
<P class="p531 ft28">Diskussioner om Polismyndighetens och Migrationsverkets ansvar</P>
<P class="p49 ft41">Redan tidigt i september fördes diskussioner mellan Migrations- verket och Polismyndigheten om polisens ansvar för dem som ville söka asyl. Polismyndigheten ansåg att deras ansvar upphörde när någon uttalade en avsikt att söka asyl och Polismyndigheten lämnade personen i Migrationsverkets lokaler, medan Migrationsverket ansåg att polisens ansvar upphörde först när personen undertecknat en asylansökan. För Polismyndigheten var det en resursfråga – det tog mycket tid för polisen att vänta på att en asylansökan registrerades. Å andra sidan tog det tid för polisen att göra kontroller av samma personer flera gånger på grund av att någon ansökan aldrig registrerades. I Polisregion Väst kom polisen och Migrationsverket överens om att Polismyndigheten skulle sitta med vid asylansökan.<SPAN class="ft56">304</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Ordning, säkerhet och brottsbekämpning</P>
<P class="p65 ft13">När många människor på flykt anlände till centralstationer och färjeterminaler uppstod behov av polisens insatser för att upprätt- hålla ordningen.</P>
<P class="p12 ft46">Asylsökande anlände till samtliga polisregioner vilket bl.a. med- förde en ökad insats med polisiär närvaro vid asylboenden och på</P>
<P class="p141 ft60"><SPAN class="ft58">303</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">304</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15</NOBR> och <NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft45">andra platser i hela landet.<SPAN class="ft78">305 </SPAN>Asylboendena fanns ofta i glesbygds- områden, vilket medförde långa resvägar för polisen.<SPAN class="ft78">306 </SPAN>Det utfördes brott mot och i asylboenden, vilket ledde till både förebyggande insatser och utredningsarbete för Polismyndigheten.<SPAN class="ft78">307</SPAN></P>
<P class="p361 ft28">Människosmuggling, människohandel och försvunna barn</P>
<P class="p69 ft13">Enligt beslutet i stort om återgång till normalläge för utlännings- kontrollerna ville Polismyndigheten förbättra skyddet av utsatta. Antalet ensamkommande barn som uppehöll sig i Sverige utan tillstånd ökade behovet av inre utlänningskontroller. Om vägval måste göras vid utlänningskontrollerna skulle fokus läggas på utsatta grupper, t.ex. barn utan vårdnadshavare eller möjliga offer för män- niskohandel eller människosmuggling.<SPAN class="ft63">308</SPAN></P>
<P class="p70 ft13">Under det andra halvåret 2015 ökade underrättelsesamverkan mellan myndigheterna kring ensamkommande asylsökande barn som försvann. Polismyndigheten ökade också sina insatser inom området organiserad brottslighet med anledning av misstankar om ökat utnyttjande av barn i samband med det ökade antalet människor på flykt till Sverige, både för människosmuggling och människohandel och för annan organiserad brottslighet. Det togs därför initiativ till åtgärder och samverkan startades för att arbeta förebyggande kring dessa barns utsatthet.<SPAN class="ft63">309</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Polismyndigheten beskriver att det var ett svårt utredningsläge kring de försvunna barnen. Barnen var ofta inte registrerade hos Migrationsverket och Polismyndigheten hade därför inte kunskap om barnens personuppgifter, vilket gör försvinnanden svåra att utreda polisiärt. Om det fanns skäl att misstänka brott eller om polisen fick kännedom om att försvinnandena var organiserade vidtog man ändå åtgärder.<SPAN class="ft63">310</SPAN></P>
<P class="p478 ft60"><SPAN class="ft58">305</SPAN><SPAN class="ft59">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 20.</P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">306</SPAN><SPAN class="ft59">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 20, 23.</P>
<P class="p533 ft94"><SPAN class="ft58">307</SPAN><SPAN class="ft61">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Bearbetning av händelserapporter och brottsanmälningar, Alma<SPAN class="ft62">. Finns på www.polisen.se/PageFiles/615116/Antal_handelserapporter_och_brottsanmalningar.pdf</SPAN></P>
<P class="p87 ft62"><SPAN class="ft58">308</SPAN><SPAN class="ft61">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft94">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR> Polismyndigheten <NOBR>2015-09-28</NOBR> Beslut i stort version 2.0. Polismyndigheten <NOBR>2015-10-02</NOBR> Beslut i stort version 3.0.</P>
<P class="p468 ft115"><SPAN class="ft58">309</SPAN><SPAN class="ft114">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft145">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 42. Polismyndighetens webbplats, <NOBR>www.polisen.se/Stockholms_lan/Aktuellt/Nyheter/Halland/jan-mars/Fortsatt-samverkan-</NOBR> <NOBR>kring-migrantsituationen/</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">310</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Gränskontroller</P>
<P class="p332 ft113">Regeringens beslut</P>
<P class="p103 ft13">Regeringen fattade den 12 november 2015 beslut om att tillfälligt återinföra inre gränskontroll.<SPAN class="ft63">311 </SPAN>Från denna dag upprätthöll Polis- myndigheten en inre gränskontroll på strategiskt utvalda platser i Polisregion Syd och Polisregion Väst.</P>
<P class="p63 ft13">Enligt Polismyndighetens beslut den 12 november 2015 inom ramen för den särskilda händelsen Alma var syftet med gränskon- trollen att möta den problembild som beskrevs i regeringsbeslutet enligt följande: ”Migrationsverket har vidare anfört att inflödet idag sker helt okontrollerat. Det faktum att migrationsströmmarna är blandade skapar stora svårigheter. Gränskontroll vid inre gräns skulle enligt Migrationsverkets bedömning skapa bättre ordning och reda samt göra det möjligt att tidigare identifiera de olika kategorierna av personer. En sådan identifiering skulle underlätta myndighetens arbete.”<SPAN class="ft63">312</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Gränskontroll vid fem platser</P>
<P class="p84 ft13">Från den 12 november 2015 kl. 12.00 skulle gränskontroll genom- föras vid följande gränsövergångar: <SPAN class="ft63">313</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Trelleborgs hamn</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Helsingborgs hamn</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Öresundsbron</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Göteborgs hamn</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Varbergs hamn</SPAN></P>
<P class="p534 ft41">Från den 16 november 2015 kunde förstärkning ske från övriga regioner till Polisregion Syd. Från den 23 november 2015 hade Polis- myndigheten formerat tre rörliga gränskontrollsystem som under- rättelsestyrt kunde förflyttas mellan gränsövergångar. Varje gräns-</P>
<P class="p417 ft60"><SPAN class="ft58">311</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringsbeslut Ju2015/08659/PO </SPAN><NOBR>(2015-11-12).</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">312</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-11-12</NOBR> Beslut i stort version 4.0.</P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">313</SPAN><SPAN class="ft112">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-11-12</NOBR> Beslut i stort version 4.0.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">kontrollsystem skulle vara autonomt och självständigt kunna genomföra gränskontroll och ha förmåga till ledning, passkontroll, beslutsfattande, handläggning samt ordning och säkerhet.<SPAN class="ft63">314</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Vid de aktuella orterna inrättade Polismyndigheten särskilda platser där kontrollerna genomfördes. Kontrollerna var inte hel- täckande och de var slumpmässiga. I Varbergs hamn var Polis- myndigheten inte alltid på plats, utan där gjordes mer stickprovskon- troller. På Öresundsbron kontrollerades merparten av de ankom- mande bussarna och bilarna. Ankommande tåg stoppades och poliser klev på längst fram och längst bak och kontroller gjordes av passage- rarnas dokument. Om personen inte hade giltiga dokument kunde han eller hon välja att söka asyl och togs då med av Polismyndig- heten till Migrationsverket. Om inte så direktavvisade Polis- myndigheten personen tillbaka till det land han eller hon kom ifrån.<SPAN class="ft63">315</SPAN></P>
<P class="p58 ft13">Gränskontrollerna tog mycket personal i anspråk. Gräns- kontrollerna ledde enligt Polismyndigheten till att omprioriteringar av verksamhet och personalresurser blev nödvändiga och det ledde till förstärkningar från i första hand ingripandeverksamheten till gränspolisverksamheten i Polisregion Väst och Polisregion Syd.<SPAN class="ft63">316 </SPAN>För att lösa uppgiften med gränskontroller togs resurser i anspråk från främst ingripandeverksamheten.<SPAN class="ft63">317</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Det var först i samband med gränskontrollerna som man återfick kontroll, ansåg Polismyndigheten. Kontrollerna minskade inte inflö- det av människor men gav verktyg att arbeta med. Gränskontrollerna ledde till att ännu fler lämnades över till Migrationsverket, vilket gav en ökning av antalet asylsökande. <SPAN class="ft63">318</SPAN></P>
<P class="p535 ft60"><SPAN class="ft58">314</SPAN><SPAN class="ft59">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2015-11-12</NOBR> Beslut i stort version 4.0.</P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">315</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">316</SPAN><SPAN class="ft119">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft130">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 20, 23.</P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">317</SPAN><SPAN class="ft119">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft130">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">318</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28"><NOBR>ID-kontroller</NOBR></P>
<P class="p65 ft13">Polismyndighetens uppgift var att kontrollera att transportörerna kontrollerade att passagerarna hade giltiga <NOBR>ID-handlingar.</NOBR> Om så inte var fallet skulle Polismyndigheten rapportera detta till Trans- portstyrelsen.</P>
<P class="p14 ft13">Ingen författning gav Polismyndigheten rätt att föreskriva när- mare regler för hur transportörerna skulle genomföra sin ID- kontrollskyldighet eller för hur en <NOBR>ID-handling</NOBR> skulle bedömas. Polismyndighetens tog fram interna riktlinjer för hur <NOBR>ID-handlingar</NOBR> kan bedömas och exempel på godtagbara <NOBR>ID-handlingar</NOBR> och publi- cerade detta på webbplatsen polisen.se så att transportörerna kunde ta del av dem. <NOBR>ID-kontrollerna</NOBR> ledde till mycket arbete för Polis- myndigheten centralt.<SPAN class="ft63">319</SPAN></P>
<P class="p531 ft28">Polismyndighetens hantering hösten 2015 var händelsestyrt arbete i yttre tjänst</P>
<P class="p62 ft13">Polismyndigheten verksamhet under hösten 2015 blev mer händelse- styrd och arbetsbelastningen ökade för polisens samlade resurser i yttre tjänst.<SPAN class="ft63">320</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Mottaganden av ett stort antal människor på flykt hade för Polis- myndighetens del främst en väsentlig påverkan på polisens verk- samhet med inre gränskontroll, inre utlänningskontroll, verkställig- heter samt ordningshållning och tillsyn vid asylboenden. Polis- myndigheten har framhållit gränskontrollerna och arbetsuppgifter kopplade till asylboenden som några av de mest resurskrävande uppgifterna för Polismyndigheten till följd av det ökade antalet människor som kom.<SPAN class="ft63">321 </SPAN>I Polisregion Syd var dock så sent som i januari 2016 upprätthållandet av ordning och säkerhet i polisiär bemärkelse överordnat gränskontroller och kontroller av rese- handlingar.<SPAN class="ft63">322</SPAN></P>
<P class="p170 ft60"><SPAN class="ft58">319</SPAN><SPAN class="ft69">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15</NOBR> och <NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
<P class="p536 ft130"><SPAN class="ft58">320</SPAN><SPAN class="ft119">Polismyndigheten (2015). </SPAN>Polismyndighetens budgetunderlag <NOBR>2017–2019<SPAN class="ft66">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> s. 11. Polis- myndigheten (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015<SPAN class="ft66">, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">321</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. <NOBR>19–20.</NOBR></P>
<P class="p378 ft89"><SPAN class="ft58">322</SPAN><SPAN class="ft83">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Rapport från bedömandegruppens besök i Region Syd <NOBR>14–15</NOBR> januari 2016<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Bevakning och rutinkontroller de vanligaste händelserna</P>
<P class="p69 ft13">Polismyndigheten har sammanfattat sitt arbete med anledning av den nationella särskilda händelsen Alma genom att sammanställa antalet händelserapporter och brottsanmälningar kopplade till händelsen.<SPAN class="ft63">323 </SPAN>Man utgår då från rapporter och anmälningar med rela- tionskod 291 i Polismyndighetens ärendehanteringssystem Storm och brottsanmälningssystem RAR.<SPAN class="ft63">324 </SPAN>Relationskod 291 stod för cirka en procent av det totala antalet händelserapporter i Sverige under perioden.<SPAN class="ft63">325</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Den oftast förekommande händelsen inom Alma var bevaknings- uppdrag, som utgjorde 19 procent av händelserapporterna. Bevak- ningsuppdrag är i regel planerad verksamhet där polisen genomför bevakning av exempelvis ett objekt, en person eller ett evenemang. Inom Alma innebar det exempelvis att gå rond eller bevaka asyl- boenden. 15 procent av händelserapporterna innebar kontroll av person eller fordon, det vill säga rutinkontroller av personer, bilar och händelser som polisen genomför.</P>
<P class="p67 ft13">Misshandel stod för 12 procent av händelserapporterna. Bråk, som utgjorde 10 procent av händelserapporterna, definieras som ordningstörningar som inte är tydliga fall av misshandel eller annat brott.</P>
<P class="p70 ft46">De nämnda fyra kategorierna stod för över hälften av händelse- rapporterna. Dessutom förekom olaga hot, brott mot utlännings- lagen, polisinsats/kommendering, planlagd verksamhet, gräns-</P>
<P class="p532 ft62"><SPAN class="ft58">323</SPAN><SPAN class="ft61">Polismyndigheten understryker att det material som genereras av relationskod 291 är förknippat med olika problem. Ett är att bedömningen om ärendets koppling till särskilda händelsen Alma gjordes av olika enskilda tjänstemän, vilket innebär att det var patrullen på plats och operatören på ledningscentralen som tolkade om relationskoden skulle användas. Ett skäl till att relationskoden kan ha använts felaktigt är bristande kunskap om händelsen eller om relationskoden. Ett annat kan vara att hög arbetsbelastning kan ha bidragit till att relationskoden inte användes korrekt. Vidare var kopplingen till den särskilda händelsen Alma lättare att göra vid vissa typer av händelser. Exempelvis kan en planerad rondering vid ett asylboende tydligt kopplas till Alma medan en ordningsstörning på allmän plats kan vara mer svårbedömd. Materialet från Storm ger inte heller en fullständig bild av belastning för polisen, eftersom de t.ex. inte ger information om hur mycket tid som tagits i anspråk eller hur många poliser som var involverade. I syfte att rensa bort en del kända felkällor har en manuell granskning och bearbetning av materialet i Storm och RAR gjorts.</SPAN></P>
<P class="p537 ft66"><SPAN class="ft58">324</SPAN><SPAN class="ft119">Storm är polisens </SPAN><NOBR>IT-system</NOBR> för att dokumentera händelser och få överblick över resurserna i yttre tjänst. RAR står för Rationell anmälningsrutin och är Polismyndighetens ärendehanteringssystem för anmälningsupptagning och diarieföring.</P>
<P class="p538 ft94"><SPAN class="ft58">325</SPAN><SPAN class="ft61">Polisen (2016). </SPAN>Bearbetning av händelserapporter och brottsanmälningar, Alma<SPAN class="ft62">. Finns på: www.polisen.se/PageFiles/615116/Antal_handelserapporter_och_brottsanmalningar.pdf</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">kontroll, larm om överfall, stöld i butik, utredningsarbete, skade- görelse samt information länskommunikationscentralen.<SPAN class="ft105">326</SPAN></P>
<P class="p4 ft28">Från Alma till arbete i linjen</P>
<P class="p51 ft47">Den 11 januari 2016 fattade chefen för Noa beslut om förlängning av den nationella särskilda händelsen Alma till och med 19 februari 2016. I anslutning till detta besökte en bedömandegrupp Polisregion Syd för att bedöma hur gränskontrollverksamheten skulle fortsätta i linjeverksamheten efter den 19 februari 2016. Ett avvecklings- seminarium genomfördes av Noa den 27 januari 2016 där samtliga berörda enheter deltog. En nationell kommenderingschef fick i uppgift att genom ett beslut i stort (BIS) leda avvecklingen av den nationella särskilda händelsen Alma.<SPAN class="ft57">327</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Den 19 februari 2016 återgick polisen till normalläge och den nationella särskilda händelsen Alma avvecklades. Polisen strävar alltid efter att återgå till normalläge så fort det är möjligt och man bedömde att linjeorganisationen då kunde hantera arbetet. Polisen fortsatte dock länge med vad man kallar ”Alma i linjen”, bl.a. för att polisen skulle agera samfällt i relation till exempelvis Migrations- verket. Under våren 2016 fasades Alma ut mer och mer och det fanns då inte längre någon operativ samordning kring händelsen. Polisen anser att Alma var ett bra verktyg för att få rutiner och för att hantera situationen hösten 2015.<SPAN class="ft57">328 </SPAN>Polisregion Syd hade under hösten 2016 fortfarande en särskilt händelse kopplad till situationen med många människor på flykt.<SPAN class="ft57">329</SPAN></P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">4.5</SPAN><SPAN class="ft51">Andra statliga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p328 ft41">I följande avsnitt redovisas hanteringen i ett antal andra statliga myndigheter. Avgränsningen har gjorts till myndigheter som under perioden september 2015 till januari 2016 fick särskilda regerings- uppdrag med anledning av det ökade antalet människor på flykt (se</P>
<P class="p539 ft106"><SPAN class="ft58">326</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Bearbetning av händelserapporter och brottsanmälningar, Alma<SPAN class="ft60">.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">327</SPAN><SPAN class="ft69">Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-02-05</NOBR> Beslut i stort 6.0.</P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">328</SPAN><SPAN class="ft79">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-09-15.</NOBR></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">329</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju Polismyndigheten </SPAN><NOBR>2016-12-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">delar av avsnitt 4.1.4), utförde sin tillsyn med anledning av situa- tionen eller på annat sätt arbetade mycket med hanteringen av situa- tionen. Även Skatteverket och Boverket fick regeringsuppdrag, som beskrivs i avsnitt 4.2.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Socialstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Ansvar</P>
<P class="p185 ft13">Socialstyrelsen tar bl.a. fram och utvecklar statistik, regler, kunskap och stöd till vården och omsorgen. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar hur vården och omsorgen fungerar när det gäller t.ex. väntetider, tillgänglighet och personaltillgång. Socialstyrelsen tar fram föreskrifter och allmänna råd.</P>
<P class="p74 ft28">Beredskap</P>
<P class="p56 ft41">Socialstyrelsen är en av de myndigheter som har ett särskilt ansvar enligt krisberedskapsförordningen och som t.ex. ska leverera risk- och sårbarhetsanalyser till MSB och Regeringskansliet. Socialstyrel- sens risk- och sårbarhetsanalys 2014 hade inte som en risk identi- fierat eller analyserat området migration.<SPAN class="ft56">330</SPAN></P>
<P class="p68 ft28">Hantering</P>
<P class="p104 ft113">Information om familjehem och gode män</P>
<P class="p56 ft41">Regeringen gav i oktober 2015 Socialstyrelsen ett uppdrag om nationellt samordnade informationsinsatser om familjehem m.m. till barn och unga. Uppdraget innebar att initiera och samordna infor- mationsinsatser om familjehem, jourhem, kontaktperson, kontakt- familj, god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare. Syftet var att synliggöra behovet och öka kunskapen om vad uppdragen innebär, för att underlätta för kommunerna att</P>
<P class="p540 ft62"><SPAN class="ft73">330 </SPAN>Svar till utredningen från MSB, <NOBR>2016-12-01.</NOBR> MSB har för utredningen sökt igenom ett antal myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser år 2013 och 2014, däribland Socialstyrelsens. Ingen av myndigheterna hade identifierat eller analyserat migration som en risk under dessa år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft14">rekrytera och säkra tillgången till bl.a. familjehem.<SPAN class="ft105">331 </SPAN>Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018.<SPAN class="ft105">332</SPAN></P>
<P class="p4 ft113">Regeringsuppdrag om HVB</P>
<P class="p541 ft47">Socialstyrelsen fick den 8 oktober 2015 i uppdrag att, i samverkan med IVO, se över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende. Detta med anledning av att antalet barn och unga med behov av placering utanför det egna hemmet hade ökat och att sammansättningen av gruppen var förändrad. Det fanns enligt beslutet ett behov av mer flexibla och behovsanpassade lös- ningar. (Inriktningen var att åstadkomma ett mer flexibelt regelverk som skulle ge förutsättningar för mer individanpassade lösningar vid utformningen av boendena.)<SPAN class="ft57">333</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Socialstyrelsen föreslog i november 2015 vissa undantag från föreskrifterna om hem för vård eller boende. Avsikten var att tillfäl- ligt möjliggöra en större flexibilitet gällande kraven på kompetens och bemanning för att underlätta kommunernas arbete med att få fram fler boenden. Förslagen till regeländringar byggde på synpunk- ter som framkommit i samtal med bl.a. SKL, IVO och länsstyrel- serna. Ändringarna skulle t.ex. innebära att kommunerna fick göra undantag från kraven på att boendets föreståndare ska vara hög- skoleutbildad och att lokalerna skulle vara bemannade dygnet runt. Socialstyrelsen beslutade den 15 december 2015 om föreskrifter som gäller vissa undantag från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2003:20) om hem för vård eller boende. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2016.<SPAN class="ft56">334</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Socialstyrelsen beslutade sedan, efter en slutlig översyn, den 31 maj 2016 om föreskrifter och allmänna råd som gäller hem för vård eller boende. Lokalerna behöver även fortsättningsvis inte vara bemannade dygnet runt om barnen inte finns där.<SPAN class="ft63">335</SPAN></P>
<P class="p417 ft60"><SPAN class="ft58">331</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringsbeslut S2015/07017/FST (delvis) </SPAN><NOBR>(2015-10-29).</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">332</SPAN><SPAN class="ft69">En delredovisning lämnades till Socialdepartementet under våren 2016.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">333</SPAN><SPAN class="ft79">Regeringsbeslut S2015/06477/FS </SPAN><NOBR>(2015-10-08).</NOBR></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">334</SPAN><SPAN class="ft119">Se </SPAN><NOBR>HSLF-FS</NOBR> 2015:34 och Socialstyrelsens meddelandeblad 7/2015, om ändring av SOSFS 2003:20. Undantagsvis är adekvat utbildning tillräcklig, liksom bemanning när barnen finns på plats.</P>
<P class="p83 ft110"><SPAN class="ft58">335</SPAN><SPAN class="ft116">Nu gällande föreskrifter, se gemensamma författningssamlingen för hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m., </SPAN><NOBR>HSLF-FS</NOBR> 2016:55, se 5 kap. 1 § och 6 kap. 2 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Regeringsuppdrag om stöd till kommuner</P>
<P class="p56 ft41">Den 22 oktober 2015 fick Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en svarsfunktion med uppgift att besvara frågor från och ge stöd till kommunerna. Den rådande situationen innebar att den kommunala socialtjänsten hade utsatts för ett stort tryck och flera kommuner hade påtalat behovet av att kunna få stöd som gällde information i olika frågor, från central nivå och via en svarsfunktion. Det gällde bl.a. information om relevant lagstiftning och tillgänglig kunskap på området. Behovet var särskilt uttalat från mindre kommuner, som ibland saknade egen kapacitet för att kunna hantera de fråge- ställningar som uppkom. Socialstyrelsen fick uppdraget för att myndigheten har en central roll när det gäller den statliga styr- ningen och kunskap rörande bl.a. socialtjänsten.<SPAN class="ft56">336</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Regeringsuppdrag om hälsoundersökningar</P>
<P class="p360 ft41">Den 10 december 2015 fick Socialstyrelsen och Folkhälsomyndig- heten i uppdrag att stödja landstingen i arbetet med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. I uppdraget ingick att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera hur hälsoundersök- ningar kunde genomföras. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndig- heten skulle bistå landstingen med kunskaps- och metodstöd. Syftet var att andelen genomförda hälsoundersökningar skulle öka. Genomförandet av uppdraget skulle ske i samverkan med SKL.<SPAN class="ft56">337</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Regeringsuppdrag om tolkar</P>
<P class="p56 ft47">Socialstyrelsen fick den 10 december 2015 i uppdrag att kartlägga hur stödet kring andra talade språk än svenska såg ut inom hälso- och sjukvården och tandvården, för att underlätta för asylsökande och nyanlända att kommunicera med vården. I uppdraget ingick att kartlägga såväl tillgången till tolkar som tillgången till flerspråkig personal.<SPAN class="ft57">338 </SPAN>Uppdraget redovisades under våren 2016 och bekräf- tade att det råder brist på kontakttolkar i talade språk och brist på</P>
<P class="p152 ft60"><SPAN class="ft58">336</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut S2015/06822/FST </SPAN><NOBR>(2015-10-22).</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">337</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut S2015/07981/FS </SPAN><NOBR>(2015-12-10).</NOBR> Se även under Folkhälsomyndigheten.</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">338</SPAN><SPAN class="ft83">Regeringsbeslut S2015/07983/FS </SPAN><NOBR>(2015-12-10).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft41">kvalificerade tolkar som hälso- och sjukvården och tandvården kan anlita. Enligt Socialstyrelsen drabbade det akutvård och akut tand- vård i störst utsträckning, och verkade också påverka hälso- och sjukvården och tandvården i glesbygd i högre grad än i tätort.<SPAN class="ft56">339</SPAN></P>
<P class="p80 ft113">Regeringsuppdrag om vård</P>
<P class="p542 ft45">Socialstyrelsen fick den 10 december 2015 i uppdrag att i samråd med Folkhälsomyndigheten, IVO och SKL göra en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens och tandvårdens utmaningar och möjligheter när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. I analysen ingick att belysa möjliga förändringar av hälso- och sjukvårdssystemets förmåga och funktionalitet, på kort och lång sikt, för att möta dessa utmaningar. Regeringen beskrev i uppdraget att den nuvarande situationens konsekvenser för hälso- och sjukvården inklusive tandvården i nuläget var svåra att över- blicka. Det grundläggande problemet var osäkerheten om hur till- strömningen utvecklas över tid och att det för närvarande inte heller fanns tillräckligt med kunskap om de nyanlända och asyl- sökande och deras hälsotillstånd. Landstingen var dessutom olika påverkade av situationen och det komplicerade också bilden.<SPAN class="ft78">340 </SPAN>Socialstyrelsen delredovisade uppdraget i maj 2016 och lämnade en slutrapport under hösten 2016.</P>
<P class="p543 ft41">Rapporten beskriver bl.a. att asylsökande får mindre vård jämfört med övriga befolkningen, men att mönstret är annorlunda. Asyl- sökande personer får mer primärvård och mindre specialiserad vård, undantaget sluten barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Nyanlända uppsöker tandvården mest för akuta besvär och i låg utsträckning i förebyggande syfte. Det konstateras att det finns hinder för berörda grupper att nå vården, särskilt specialistvården, och att asylsökande inte alltid får tillgång till den vård de har rätt till.<SPAN class="ft56">341</SPAN></P>
<P class="p544 ft106"><SPAN class="ft58">339</SPAN><SPAN class="ft69">Se </SPAN>Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården. Kartläggning våren 2016<SPAN class="ft60">, maj 2016.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">340</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringsbeslut S2015/07982/FS </SPAN><NOBR>(2015-12-10).</NOBR></P>
<P class="p393 ft141"><SPAN class="ft58">341</SPAN><SPAN class="ft116">Se </SPAN>Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända<SPAN class="ft110">, delrapport 2016 respektive slutrapport 2016, publicerad på myndighetens webbplats den 13 oktober 2016.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Kontakter med Regeringskansliet</P>
<P class="p69 ft13">Socialstyrelsen hade avstämningar med en statssekreterare på Social- departementet varannan vecka under hösten 2015. Regeringen var t.ex. lyhörd för Socialstyrelsens förslag om åtgärder inom social- tjänstområdet.<SPAN class="ft63">342</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Lägesrapporter</P>
<P class="p545 ft13">Den 24 september 2015 begärde MSB in en lägesrapport om social- tjänsten och hälso- och sjukvården från Socialstyrelsen. Socialsty- relsen gjorde sedan kartläggningar av läget inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården från december 2015 till mars 2016 med anled- ning av situationen med fler människor på flykt. Även dessa togs fram efter hemställan från MSB.<SPAN class="ft63">343</SPAN></P>
<P class="p74 ft113">Möten och samverkan</P>
<P class="p546 ft13">Socialstyrelsen deltog i de nationella samverkanskonferenser som arrangerades av MSB. Socialstyrelsen kunde använda befintliga strukturer för samverkan med t.ex. SKL och Migrationsverket när situationen förändrades under hösten 2015. Större möten, t.ex. nationella samverkanskonferenser, kompletterades av mindre forum där olika frågor kunde lösas.<SPAN class="ft63">344</SPAN></P>
<P class="p70 ft13">Den 20 oktober 2015 genomfördes på begäran av Socialstyrelsen en samverkanskonferens med särskilt fokus på landstingens hante- ring av situationen, där SKL, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, MSB och samtliga landsting deltog. Under hösten 2015 hölls fyra större samverkanskonferenser med fokus på hälso- och sjukvård och socialtjänst med Socialstyrelsen, IVO, SKL, Folkhälsomyndigheten och MSB.<SPAN class="ft63">345</SPAN></P>
<P class="p547 ft60"><SPAN class="ft58">342</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Socialstyrelsen </SPAN><NOBR>2016-09-26.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">343</SPAN><SPAN class="ft59">Socialstyrelsen (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 13.</P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">344</SPAN><SPAN class="ft119">Intervju Socialstyrelsen, </SPAN><NOBR>2016-09-26.</NOBR></P>
<P class="p358 ft89"><SPAN class="ft58">345</SPAN><SPAN class="ft83">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen <SPAN class="ft75">s. 15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Information och stödmaterial</P>
<P class="p238 ft45">Socialstyrelsen tog också fram stödmaterial, vägledningar och sam- lad information till personal i vården och omsorgen som mötte människor på flykt. Till exempel tog Socialstyrelsen fram filmer för ensamkommande barn som placerats i HVB eller i familjehem samt handledningar för socialtjänst och HVB. Socialstyrelsen tog även fram en webbplats om situationen med människor på flykt och en webbsida som vände sig till privatpersoner som ville göra en insats för ensamkommande barn.<SPAN class="ft78">346</SPAN></P>
<P class="p548 ft28"><SPAN class="ft28">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Inspektionen för vård och omsorg (IVO)</SPAN></P>
<P class="p332 ft28">Ansvar</P>
<P class="p238 ft46">IVO:s främsta uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom bl.a. hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den lagstiftning som styr dessa verksamheter är i huvudsak patientsäkerhetslagen (2010:659) och socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p372 ft113">Tillstånd</P>
<P class="p51 ft41">Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till bl.a. hem för vård och boende (HVB) för barn och unga som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Hem för vård och boende som drivs i enskild regi måste få tillstånd från IVO för att bedriva verksamhet.<SPAN class="ft56">347 </SPAN>Kommuner och landsting behöver inte tillstånd, men är skyldiga att anmäla verksamheten till IVO:s register. Tillstånd behövs inte heller för sådan verksamhet som kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) har överlämnat till enskild att utföra.</P>
<P class="p549 ft60"><SPAN class="ft58">346</SPAN><SPAN class="ft69">Socialstyrelsen (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 13.</P>
<P class="p83 ft115"><SPAN class="ft58">347</SPAN><SPAN class="ft114">Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd från IVO yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av hem för vård eller boende, se</SPAN></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft62">7</SPAN><SPAN class="ft83">kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Tillsyn</P>
<P class="p56 ft13">IVO genomför tillsyn av verksamheter inom socialtjänsten. Inom hälso- och sjukvårdsområdet bedriver IVO tillsyn av verksam- heterna och av hälso- och sjukvårdspersonalen samt handlägger klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal.</P>
<P class="p70 ft46">I tillsynsuppdraget ingår handläggning av anmälningar, t.ex. enligt lex Sarah och lex Maria, enskilda personers klagomål på hälso- och sjukvård och socialtjänst samt kommunernas skyldighet att rappor- tera beslut om insatser som inte har verkställts.</P>
<P class="p361 ft113">Lex Sarah</P>
<P class="p56 ft47">Personal inom bl.a. socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse är enligt socialtjänstlagen skyldiga att rapportera missförhållanden samt påtagliga risker för missförhållanden. Rapporteringen ska göras till den som bedriver verksamheten, som i sin tur är skyldig att utreda den rapporterade händelsen samt undanröja missförhål- landet. Om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett miss- förhållande är allvarligt ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla det till IVO. IVO bedömer i första hand om utredningen är tillräcklig för en analys och om verksamheten åtgärdat det aktuella missförhållandet.<SPAN class="ft57">348</SPAN></P>
<P class="p375 ft28">Beredskap</P>
<P class="p185 ft13">IVO tog 2013 fram en rapport där utbildningsnivån hos vård- och omsorgspersonal på hem för vård eller boende(HVB) för barn och unga undersöktes. I rapporten diskuteras att framväxandet av HVB för ensamkommande barn aktualiserar frågan om personalens utbild- ning och att barn som kommer till Sverige utan sina vårdnadshavare inte placeras på HVB för att de är i behov av behandling utan i stället för att de behöver stöd i sin integration och i sitt vuxenblivande vilket också ställer andra krav på relevant kompetens i verksam- heterna.<SPAN class="ft63">349</SPAN></P>
<P class="p152 ft106"><SPAN class="ft58">348</SPAN><SPAN class="ft59">IVO (2016). </SPAN>Verksamhetsberättelse 2015<SPAN class="ft60">, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p450 ft94"><SPAN class="ft58">349</SPAN><SPAN class="ft61">IVO (2013). </SPAN>En trygg och säker vård – har personalen lämplig utbildning? En granskning av vård- och omsorgspersonalens utbildning och metoder i HVB för barn och unga<SPAN class="ft62">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Hantering</P>
<P class="p332 ft113">Stärkt kapacitet</P>
<P class="p103 ft13">I början av oktober 2015 fick IVO ett uppdrag av regeringen att vidta åtgärder som skulle stärka kapaciteten i IVO:s verksamhet med tillståndsprövning avseende hem för vård eller boende, HVB, för barn och unga och för den kommande placeringsformen stöd- boenden. IVO skulle därutöver se över myndighetens nuvarande rutiner och processer inom området, med syfte att effektivisera handläggningen.<SPAN class="ft63">350</SPAN></P>
<P class="p13 ft14">IVO redovisade vidtagna och planerade åtgärder enligt uppdraget den 1 april 2016 till Regeringskansliet.</P>
<P class="p4 ft113">Föreskrifter för HVB</P>
<P class="p111 ft13">Socialstyrelsen fick den 8 oktober 2015 i uppdrag att i samverkan med IVO se över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende.<SPAN class="ft63">351 </SPAN>Socialstyrelsen beslutade den 15 decem- ber 2015 om undantag från vissa bestämmelser i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende.<SPAN class="ft63">352 </SPAN>Sedan översynen remitterats och blivit klar har Socialstyrelsen antagit nya föreskrifter och allmänna råd om hem för vård och boende.<SPAN class="ft63">353</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Ökad tillstånds- och tillsynsverksamhet</P>
<P class="p84 ft13">I slutet av 2015 ökade både antalet registrerade HVB och ärenden avseende ansökan om tillstånd att bedriva HVB för ensamkom- mande barn.<SPAN class="ft63">354</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Antalet verksamheter som IVO inspekterar ökade under 2015, och utvecklingen berodde på det ökade antalet HVB för ensamkom- mande barn. IVO återkallade fyra tillstånd för HVB och även det</P>
<P class="p133 ft60"><SPAN class="ft58">350</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringsbeslut S2015/06289/FST </SPAN><NOBR>(2015-10-01).</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">351</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringsbeslut S2015/06477/FS </SPAN><NOBR>(2015-10-08).</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">352</SPAN><SPAN class="ft79">Se </SPAN><NOBR>HSLF-FS</NOBR> 2015:34.</P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">353</SPAN><SPAN class="ft79">Se </SPAN><NOBR>HSLF-FS</NOBR> 2016:55. Se även under rubriken Socialstyrelsen.</P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">354</SPAN><SPAN class="ft112">IVO (2016). </SPAN>Verksamhetsberättelse 2015<SPAN class="ft75">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">20–21.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">förklarades med att fler HVB för ensamkommande öppnade under 2015.<SPAN class="ft105">355</SPAN></P>
<P class="p375 ft113">Skrivelse om lex <NOBR>Sarah-anmälningar</NOBR></P>
<P class="p360 ft41">IVO skickade en skrivelse till regeringen den 15 december 2015.<SPAN class="ft56">356 </SPAN>IVO konstaterade i skrivelsen att myndigheten under hösten hade fått in lex <NOBR>Sarah-anmälningar</NOBR> från kommuner av en karaktär som man inte hade sett tidigare. I anmälningarna signalerade kommu- nerna att de på grund av den kraftiga ökningen av antalet ensamkom- mande barn inte hade förutsättningar att klara sitt uppdrag och att de hade svårigheter att uppfylla lagens krav på kvalitet, säkerhet och rättssäkerhet för de barn som placeras på HVB eller i familjehem. Under perioden 1 september till 8 december 2015 hade det kommit 31 lex <NOBR>Sarah-anmälningar</NOBR> av den här karaktären till IVO.</P>
<P class="p70 ft13">Kommunerna tog i sina anmälningar upp att socialtjänstens utredningar om barnens behov inte höll tillräckligt hög kvalitet och att tidsramar inte hölls. Utredningar av boenden där barnen place- rades var undermåliga eller obefintliga och boenden där barnen placerats följdes inte upp. Kommunernas egna <NOBR>HVB-hem</NOBR> uppfyllde inte kraven när det gällde personal och lokaler.</P>
<P class="p58 ft41">IVO beskrev att de normalt i ett beslut med anledning av en lex <NOBR>Sarah-anmälan</NOBR> fokuserar på om verksamhetens utredning är till- räckligt omfattande och om verksamheten har åtgärdat det aktuella missförhållandet. Med hänsyn till det aktuella läget beskrev dock IVO att man valt att anpassa sin hantering av lex <NOBR>Sarah-anmäl-</NOBR> ningarna till det faktum att de var av en ny art. IVO beskrev att de i sina beslut skulle komma att meddela de berörda kommunera:</P>
<P class="p550 ft128"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft127">att IVO var medvetna om att de krav som nu i den extraordinära situationen ställdes på socialnämnder/motsvarande i landet inne- bar stora påfrestningar,</SPAN></P>
<P class="p364 ft25"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft152">att IVO förutsatte att socialnämnden/motsvarande utifrån sitt ansvar analyserade och bedömde situationen och planerade för</SPAN></P>
<P class="p551 ft106"><SPAN class="ft58">355</SPAN><SPAN class="ft59">IVO (2016). </SPAN>Verksamhetsberättelse 2015<SPAN class="ft60">, s. 15, 21.</SPAN></P>
<P class="p105 ft89"><SPAN class="ft58">356</SPAN><SPAN class="ft83">IVO (2015). </SPAN>Konsekvenser av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn<SPAN class="ft75">, Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">10.4–38110/2015.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p552 ft14">att kunna tillgodose nödvändiga behov samt att kommunen hanterade detta på en kommunövergripande nivå,</P>
<P class="p553 ft13"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft82">samt att IVO med utgångspunkt från bl.a. de inkomna lex </SPAN><NOBR>Sarah-anmälningarna</NOBR> fortlöpande skulle komma att rapportera till regeringen om situationen kring de ensamkommande barnen och de konsekvenser som detta fått i landets kommuner, både för denna målgrupp och för andra målgrupper inom övriga verk- samheter.</P>
<P class="p554 ft113">Möten</P>
<P class="p497 ft13">IVO deltog under hösten 2015 i ett antal möten med MSB och andra myndigheter, bl.a. samverkanskonferenser med särskilt fokus på hälso- och sjukvård och socialtjänst.</P>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft70">Folkhälsomyndigheten</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">Ansvar</P>
<P class="p62 ft13">Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbe- tar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.</P>
<P class="p76 ft13">Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn, t.ex. när det gäller miljö- balkens regler om hälsoskydd för inomhusmiljö, hygien och objekt- buren smitta. Folkhälsomyndigheten ska ge stöd till landsting, regioner och kommuner när det gäller t.ex. smittorisker, hälsounder- sökningar och vägledning om hälsoskyddstillsyn av boenden. Folk- hälsomyndigheten ansvarar för att vägleda kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder om de regler som finns om inomhusmiljön i boenden, inklusive de boenden som Migrationsverket erbjuder asyl- sökande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Beredskap</P>
<P class="p185 ft13">Folkhälsoinstitutet tog 2014 bl.a. fram en vägledning som handlade om möten mellan asylsökande och tjänstemän vid myndigheter och personal inom hälso- och sjukvården.<SPAN class="ft63">357</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Hantering</P>
<P class="p260 ft113">Hälsoundersökningar</P>
<P class="p360 ft41">Regeringen gav den 10 december 2015 ett uppdrag till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gemensamt om att stödja landstingen i arbetet med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande.<SPAN class="ft56">358 </SPAN>Myndigheterna ska enligt beslutet, i samverkan med SKL, se över möjligheterna att förenkla och effektivisera genomförandet av hälso- undersökningar, för att antalet genomförda hälsoundersökningar ska öka. Uppdraget delrapporterades i april 2016 och en gemensam slutrapportering ska ske senast april 2017.<SPAN class="ft56">359</SPAN></P>
<P class="p68 ft113">Behov av vaccinationer</P>
<P class="p360 ft45">Folkhälsomyndigheten fick den 10 december 2015 i uppdrag att göra en kartläggning och analys av behoven av vaccinationer hos asylsökande. <SPAN class="ft78">360 </SPAN>Av beslutet framgår att Folkhälsomyndigheten tidi- gare under hösten 2015 hade utrett om situationen var sådan att den innebar en ökad risk för spridning av smittsamma sjukdomar i Sverige. Den övergripande slutsatsen var att riskerna var låga. De asylsökande som kommit under hösten kunde dock vara mer utsat- ta än befolkningen i stort och genom rätten till hälsoundersökning kunde de som behövde få tillgång till exempelvis vaccinations- skydd, rådgivning eller medicinsk behandling.<SPAN class="ft78">361</SPAN></P>
<P class="p555 ft130"><SPAN class="ft58">357</SPAN><SPAN class="ft119">Folkhälsomyndigheten (2014). </SPAN>Möten om hälsa. Vägledning inför hälsoundersökningar för migranter<SPAN class="ft66">.</SPAN></P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft58">358</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut S2015/07981/FS </SPAN><NOBR>(2015-12-10).</NOBR></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">359</SPAN><SPAN class="ft119">Delredovisning av uppdraget Stöd till genomförande av hälsoundersökningar, </SPAN><NOBR>2016-04-27,</NOBR> dnr Folkhälsomyndigheten: <NOBR>04321-2015,</NOBR> dnr Socialstyrelsen: 146/2016.</P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">360</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut S2015/07984/FS </SPAN><NOBR>(2015-12-10).</NOBR></P>
<P class="p87 ft94"><SPAN class="ft58">361</SPAN><SPAN class="ft61">Se </SPAN>Människor på flykt – en riskbedömning av smittspridning <SPAN class="ft62">respektive </SPAN>Barn på flykt – en riskbedömning av smittspridning<SPAN class="ft62">, publicerade den 9 oktober 2015 på myndighetens webb-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">I uppdraget ingick att vid behov ta fram ett underlag med förslag till åtgärder för att underlätta för hälso- och sjukvården – inklusive barnhälsovården och elevhälsan – att kunna erbjuda asylsökande vaccinationer enligt tillämpliga vaccinationsprogram. Folkhälso- myndigheten skulle i genomförandet av uppdraget samråda med Socialstyrelsen, SKL samt organisationer som företräder profes- sionerna.</P>
<P class="p14 ft13">Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den 30 april 2016 i rapporten <SPAN class="ft12">Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos asyl- sökande</SPAN>, publicerad på myndighetens webbplats.</P>
<P class="p12 ft41">Rapporten är en kartläggning och analys av de asylsökandes behov av vaccinationer. Den innehåller ett underlag och förslag på åtgärder för att underlätta för hälso- och sjukvården inklusive barn- hälsovården och elevhälsan att så snart som möjligt kunna erbjuda asylsökande vaccinationer enligt tillämpliga vaccinationsprogram.<SPAN class="ft56">362 </SPAN>Rapporten beskriver bl.a. att det under 2015 anlände ett stort antal människor till Sverige för att söka skydd eller asyl, främst från Syrien, Afghanistan och Irak. Många års konflikter och krig i dessa länder innebär att hälso- och sjukvården har försvagats och att vacci- nationstäckningen gått ned, främst för barn under fem år. En stor andel av de yngre barnen beräknades vara ovaccinerade och även bland vuxna var immuniteten inte heltäckande. I genomsnitt saknade 18 procent immunitet mot mässling. Rapporten pekar som proble- matiska områden på bl.a. avsaknad av samordningsnummer och kontaktinformation, svårigheter med registrering i vaccinations- register och brist på information till asylsökande.</P>
<P class="p4 ft113">Möten</P>
<P class="p103 ft13">Folkhälsomyndigheten deltog i ett antal möten med MSB och andra myndigheter, bl.a. samverkanskonferenser med särskilt fokus på hälso- och sjukvård och socialtjänst.</P>
<P class="p523 ft66">plats. Bedömningen var att flyktingströmmarna innebar låg risk för utbrott av infektions- sjukdomar till befolkningen i Sverige.</P>
<P class="p556 ft62"><SPAN class="ft73">362 </SPAN>Det allmänna vaccinationsprogrammet regleras i smittskyddslagen (2004:168). Kom- muner och landsting är skyldiga att erbjuda vaccinationer mot smittsamma sjukdomar i syfte att förhindra spridning av dessa sjukdomar i befolkningen. Det inkluderar även kom- pletterande vaccinationer till barn som inte tidigare vaccinerats enligt programmet. Reger- ingen beslutar vilka vaccin som omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Lägesrapport till MSB</P>
<P class="p69 ft13">MSB bad Folkhälsomyndigheten om en lägesrapport den 24 sep- tember 2015 och de uppgifter som myndigheten lämnade fanns med i MSB:s lägesbild.</P>
<P class="p74 ft113">Vägledning om prioritering för vård</P>
<P class="p69 ft13">Folkhälsomyndigheten tog under hösten 2015 fram ett stöd för hälso- och sjukvårdens prioriteringar när det gäller smittsamma sjuk- domar. Det är en vägledning riktad till vårdpersonal, för att ur ett smittskyddsperspektiv underlätta prioritering av vem som behöver komma i kontakt med vården redan innan den hälsoundersökning som alla asylsökande ska erbjudas.<SPAN class="ft63">363</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Myndigheten beskrev också, mot bakgrund av den speciella situa- tionen att stora grupper av asylsökande kom samtidigt och bodde samlat på anläggningsboenden, möjliga preventiva åtgärder under mottagandet i en rekommendation till hälso- och sjukvården om vaccinationer till människor på flykt.<SPAN class="ft63">364 </SPAN>Myndigheten menade att vaccinationer och andra preventiva åtgärder bör genomföras så snart det är möjligt.</P>
<P class="p68 ft113">Boenden</P>
<P class="p360 ft41">Folkhälsomyndigheten tog i december 2015 fram en vägledning om miljöbalkens regler om inomhusmiljön i Migrationsverkets asyl- boenden, liksom en kortfattad vägledning om hem för ensamkom- mande asylsökande barn.<SPAN class="ft56">365 </SPAN>Myndigheten publicerade också en webbaserad vägledning om akuta korttidsboenden för asylsökande.<SPAN class="ft56">366</SPAN></P>
<P class="p70 ft46">Vägledningarna riktade sig främst till inspektörer och tillsyns- myndigheter, det vill säga kommunala miljönämnder eller motsva-</P>
<P class="p557 ft130"><SPAN class="ft58">363</SPAN><SPAN class="ft119">Folkhälsomyndigheten (2015). </SPAN>Människor på flykt – vägledning om smittskydd till hälso- och sjukvården<SPAN class="ft66">, reviderad version </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2015-12-14.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p155 ft130"><SPAN class="ft58">364</SPAN><SPAN class="ft119">Se </SPAN>Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården<SPAN class="ft66">. Publice- rad på myndighetens webbplats </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">2015-11-30.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p558 ft94"><SPAN class="ft58">365</SPAN><SPAN class="ft61">Se </SPAN>Vägledning om hem för ensamkommande asylsökande barn <SPAN class="ft62">och webbaserade </SPAN>Vägledning om Migrationsverkets asylboenden<SPAN class="ft62">, publicerade på myndighetens webbplats 15 januari 2016.</SPAN></P>
<P class="p105 ft89"><SPAN class="ft58">366</SPAN><SPAN class="ft83">Se </SPAN>Miljöbalkens regler om hälsoskydd i akuta korttidsboenden för flyktingar. <SPAN class="ft75">Vägledningen anger att den inte gäller hem för ensamkommande asylsökande barn eller asylboenden där människor bor under en längre tid (månader och upp till år).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p559 ft14">rande, men också till fastighetsägare eller motsvarande leverantör av ett boende.</P>
<P class="p560 ft28"><SPAN class="ft28">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft70">Statens institutionsstyrelse (SiS)</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">Ansvar</P>
<P class="p82 ft45">SiS är en myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård. SiS ger vård och behandling av ungdomar med allvarliga psyko- sociala problem och vuxna med missbruksproblem. SiS tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.</P>
<P class="p372 ft28">Beredskap</P>
<P class="p65 ft13">År 2014 konstaterade SiS att ensamkommande barn och ungdomar var en relativt ny målgrupp för dem. SiS gjorde därför en kartlägg- ning för att beskriva målgruppen och för att identifiera eventuella utvecklingsbehov. Kartläggningen visade bl.a. att språkbarriären, brist på tolkar och språkkunnig personal inom SiS var ett stort problem. SiS identifierade också ett behov av bättre samverkan med socialtjänsten, Migrationsverket och landstingen. SiS satte upp ett inriktningsmål för 2015 där målgruppen ensamkommande barn var ett prioriterat område.<SPAN class="ft63">367</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">SiS hade låg beredskap med tanke på att målgruppen var ny för dem, men myndigheten identifierade detta förhållande redan 2014 och vidtog åtgärder för att förbättra sin beredskap.</P>
<P class="p64 ft28">Hantering</P>
<P class="p332 ft113">Uppdrag om stödboende</P>
<P class="p84 ft13">I oktober 2015 fick SiS i uppdrag att utreda förutsättningarna för myndigheten att iordningsställa och tillhandahålla minst 1 000 platser i stödboende och hem för vård eller boende för barn och unga i åldern <NOBR>16–20</NOBR> år. Uppdraget skulle utföras i samråd med Socialstyrelsen, IVO, Migrationsverket, Upphandlingsmyndighe-</P>
<P class="p561 ft75"><SPAN class="ft74">367 </SPAN>Statens Institutionsstyrelse (2015). <SPAN class="ft89">Årsredovisning 2014</SPAN>, s. 19.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">ten och SKL. Uppdraget redovisades till regeringen den 22 decem- ber 2015.<SPAN class="ft105">368</SPAN></P>
<P class="p375 ft113">Ökad verksamhet och handlingsplan</P>
<P class="p360 ft47">Ensamkommande barn var en ny målgrupp för SiS och statistik om antalet ensamkommande i SiS boenden finns sedan 2014. Under 2015 var drygt var fjärde pojke som placerades ensamkommande. Under 2015 togs 221 ensamkommande barn in på något av SiS ung- domshem, att jämföra med 139 år 2014. <SPAN class="ft57">369</SPAN></P>
<P class="p70 ft13">SiS beslutade under 2015 om en handlingsplan för ensamkom- mande barn, som utgår från de områden som identifierades i den kartläggning som gjordes 2014, t.ex. språk- och tolkfrågan, skola och samarbete med andra samhällsaktörer. SiS har påbörjat utvecklings- arbete inom de olika områdena.<SPAN class="ft63">370</SPAN></P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft70">Statens skolverk</SPAN></P>
<P class="p185 ft13">Skolverket skiljer inte i sin hantering mellan barn som är asylsökande och nyanlända barn eftersom rätten till skolgång är densamma för båda grupperna. Det är svårt att se vilka åtgärder som särskilt avsåg gruppen barn på flykt.</P>
<P class="p74 ft28">Ansvar</P>
<P class="p56 ft47">Skolverket ska bl.a. stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamheter samt bidra till att förbättra deras förut- sättningar att arbeta med utveckling av verksamheterna för ökad måluppfyllelse. Myndigheten utformar kurs- och ämnesplaner och kunskapskrav samt ansvarar för nationella prov och tar fram föreskrifter och allmänna råd. Skolverket ansvarar för den officiella</P>
<P class="p562 ft60"><SPAN class="ft58">368</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut S2015/06476/FST </SPAN><NOBR>(2015-10-01).</NOBR> Statens Institutionsstyrelse (2015).</P>
<P class="p155 ft130">Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningarna för inrättande av stödboende och hem för vård eller boende<SPAN class="ft66">, dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">1.1.1-3398-2015.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">369</SPAN><SPAN class="ft59">Statens institutionsstyrelse (2016). </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 8.</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">370</SPAN><SPAN class="ft83">Statens institutionsstyrelse (2016). </SPAN><SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 2, 4, 14.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Myndigheternas beredskap och hantering</P>
<P class="p100 ft14">statistiken på skolområdet och gör nationella uppföljningar och utvärderingar.</P>
<P class="p382 ft47">Myndighetens verksamhet ska främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Skolverket erbjuder därför stöd och kom- petensutveckling till huvudmän och personal inom skolväsendet för att skapa bättre förutsättningar för att t.ex. ge nyanlända barn och ungdomar en utbildning av hög kvalitet och likvärdighet.</P>
<P class="p64 ft28">Beredskap</P>
<P class="p49 ft41">Skolverket hade före hösten 2015 tagit fram stöd och råd till huvud- män, rektorer och lärare inom flera områden med anknytning till barn på flykt, t.ex. betygssättning av nyanlända elever och fram- gångsfaktorer för ett mottagande av nyanlända elever som gynnar elevernas integration och måluppfyllelse. Skolverket tar även fram information till nyanlända elever. Skolverket hade t.ex. i juni 2015 fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever.</P>
<P class="p64 ft28">Hantering</P>
<P class="p332 ft113">Samarbete med MSB</P>
<P class="p351 ft13">I slutet på oktober 2015 samverkade Skolverket och MSB kring den nationella lägesbilden och lägesrapporteringen från länsstyrelserna och hur dessa lägesbeskrivningar anknöt till Skolverkets kunskap om skolområdet. MSB och Skolverket hade fortsatt löpande kontakt under hösten 2015 för avstämningar av läget inom skolområdet. Skolverket deltog även regelbundet i MSB:s samverkanskonferenser om situationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Besked om hantering</P>
<P class="p563 ft13">Skolverket lämnade besked om nya riktlinjer till kommunerna.<SPAN class="ft63">371 </SPAN>Kommunerna skulle sträva efter att erbjuda skolgång inom en månad, men i de fall då det inte var möjligt, om det t.ex. kommer många nyanlända till kommunen på kort tid, fick det ta länge tid.<SPAN class="ft63">372 </SPAN>I oktober meddelade Skolverket att kommuner, om särskilda skäl föreligger, får ta längre tid än tre månader på sig för att anordna skolgång för nya barn på flykt.<SPAN class="ft63">373</SPAN></P>
<P class="p68 ft113">Stödlinje</P>
<P class="p69 ft13">Skolverket inrättade i oktober 2015 en stödlinje och en <NOBR>e-post-</NOBR> adress för frågor om nyanlända elever. Under den första veckan som stödlinjen fungerade kom sammalagt 150 frågor från kommu- ner och lärare. Merparten av samtalen bedömdes komma från kom- muner som redan tog emot elever som var barn på flykt eller mig- ranter.<SPAN class="ft63">374</SPAN></P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">4.5.6</SPAN><SPAN class="ft70">Statens skolinspektion</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Ansvar</P>
<P class="p185 ft13">Skolinspektionen granskar huvudmän för skollagsreglerad verk- samhet och bedömer bl.a. ansökningar om att driva fristående skola. Skolinspektionen har tillsynsansvar för skola, vuxenutbild- ning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p564 ft66"><SPAN class="ft58">371</SPAN><SPAN class="ft119">Asylsökande barn och ungdomar ska tas emot i skolverksamheten så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Mottagandet bör enligt 4 kap. 1 a § skolför- ordningen (2011:185) ske senast en månad efter ankomsten.</SPAN></P>
<P class="p416 ft60"><SPAN class="ft58">372</SPAN><SPAN class="ft59">Skolverkets information, publicerat myndighetens webbplats </SPAN><NOBR>2015-10-16.</NOBR></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">373</SPAN><SPAN class="ft59">MSB: Nationell lägesbild flyktingsituationen </SPAN><NOBR>2015-10-20</NOBR> och <NOBR>2015-10-27.</NOBR></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">374</SPAN><SPAN class="ft83">MSB: Nationell lägesbild flyktingsituationen </SPAN><NOBR>2015-10-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Godkännandeprövning</P>
<P class="p84 ft13">Skolinspektionen beslutar om godkännande av enskilda för att få starta eller utöka en fristående skola och följer upp att skolan startar i enlighet med tillståndet. Skolinspektionen handlägger även ansökningar från skolor (fristående och kommunala) som vill ha delar av undervisningen på engelska, avvika från timplanen eller använda färdighetsprov.</P>
<P class="p64 ft113">Inspektion</P>
<P class="p103 ft13">Skolinspektionen gör regelbunden tillsyn och utför kvalitetsgransk- ningar av alla kommunala och fristående skolor och verksamheter. Myndigheten utför olika sorters inspektioner: regelbunden tillsyn, tillsyn efter anmälan samt (avseende fristående skolor) etablerings- kontroll och förstagångstillsyn.</P>
<P class="p64 ft28">Beredskap</P>
<P class="p51 ft41">Skolinspektionen genomförde 2013 en flygande inspektion i samtliga kommuner som gällde asylsökande barns rätt till utbildning i grund- skolan och gymnasieskolan.<SPAN class="ft56">375 </SPAN>Inspektionen visade att det saknades tillförlitliga uppgifter om antalet asylsökande barn i varje kommun och att många av barnen inte deltog i utbildning. Uppskattningsvis deltog ungefär 78 procent av barnen i grundskoleålder och ungefär 59 procent av barnen i gymnasieålder.</P>
<P class="p12 ft47">År 2014 genomförde Skolinspektionen en riktad tillsyn som gällde om bl.a. asylsökande barn och unga fick sin rätt till utbildning tillgodosedd.<SPAN class="ft57">376 </SPAN>Resultaten visade att det fanns en brister i de kom- munala huvudmännens arbete med att tillgodose barnens rätt till utbildning, främst gällande särskilt stöd. Det fanns samtidigt många exempel där kommunerna tog ett stort ansvar.</P>
<P class="p565 ft66"><SPAN class="ft58">375</SPAN><SPAN class="ft119">Skolinspektionen (2013). Granskningsrapport, </SPAN><SPAN class="ft130">Asylsökande barns rätt till utbildning</SPAN>, dnr <NOBR>402-2013:2272.</NOBR> Nationell sammanställning av flygande inspektioner (290 kommuner be- svarade en webbenkät och 286 kommuner intervjuades via telefon).</P>
<P class="p566 ft62"><SPAN class="ft58">376</SPAN><SPAN class="ft61">Skolinspektionen (2015). Granskningsrapport, </SPAN><SPAN class="ft94">Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd</SPAN>, dnr 2014:2380. Resultat från riktad tillsyn i 30 kommuner.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft47">Myndigheten granskade även skolsituationen för nyanlända under perioden november 2013 till och med januari 2014 i tio kom- munala grundskolor (omfattande totalt 35 elever). Framgångsfak- torer var enligt rapporten samsyn i förhållningssätt, att all personal på skolan tog ett gemensamt ansvar och att lärarna hade kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande. Den sammantagna bilden av granskningen var dock att de besökta skolorna i liten utsträckning planerade, genomförde och anpassade utbildningen efter elevernas förutsättningar och behov.<SPAN class="ft57">377</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Hantering</P>
<P class="p185 ft13">Skolinspektionen skrev den 5 november 2015 på sin webbplats att det kunde vara en stor utmaning för flera kommuner att ta emot många nya elever på kort tid. Skolinspektionen bevakade läget och tog i varje enskilt fall hänsyn till den situation som rådde i kom- munen när de planerade tillsynen och på vilket sätt de ingrep mot eventuella brister.<SPAN class="ft63">378</SPAN></P>
<P class="p144 ft50"><SPAN class="ft50">4.6</SPAN><SPAN class="ft52">Särskilt om länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p360 ft45">Statskontoret har bistått i vårt utredningsarbete genom att ta fram en rapport om länsstyrelsernas hantering av situationen med män- niskor på flykt hösten 2015. Detta kapitel är i huvudsak en samman- fattning av den rapporten, som finns i sin helhet i bilaga 4. Det föl- jande avsnittet bygger på Statskontorets rapport om inte annat anges.</P>
<P class="p567 ft28"><SPAN class="ft28">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft70">Länsstyrelsernas ansvar</SPAN></P>
<P class="p56 ft13">Länsstyrelserna knöt sina insatser under hösten 2015 dels till de uppdrag de har inom området integration, dels till sitt geografiska områdesansvar både i ordinarie verksamhet och i krisberedskap.</P>
<P class="p568 ft66"><SPAN class="ft58">377</SPAN><SPAN class="ft119">Skolinspektionen (2014). Granskningsrapport (2014:03), </SPAN><SPAN class="ft130">Skolsituationen för nyanlända elever, </SPAN>dnr 2012:5760.</P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft58">378</SPAN><SPAN class="ft59">Skolinspektionens webbplats</SPAN></P>
<P class="p569 ft62"><NOBR>www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/nyanlanda-elever/fragor--svar-om-utbildning-</NOBR> <NOBR>for-nyanlanda-och-asylsokande-elever/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Länsstyrelsernas integrationsuppdrag</P>
<P class="p65 ft13">Länsstyrelserna hade två uppdrag i regleringsbrevet för 2015 som var relevanta för arbetet med människor på flykt, uppdraget om mottagande av vissa nyanlända invandrare och uppdraget om mot- tagande av ensamkommande barn.</P>
<P class="p14 ft13">När det gäller nyanlända skulle länsstyrelserna bl.a. bidra till att öka kommunernas mottagningskapacitet och skapa fler anvisnings- bara platser för mottagande av nyanlända. Länsstyrelserna skulle bl.a. följa utvecklingen av anvisningsbara platser och faktiskt mottagande inom länet och återrapportera resultatet till regeringen. De skulle också verka för att stärka den civila sektorns roll inom integrations- området.</P>
<P class="p447 ft41">Länsstyrelsernas uppdrag rörande ensamkommande barn var att under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd.</P>
<P class="p11 ft13">I båda dessa uppdrag var en del av arbetet att länsstyrelsen med utgångspunkt i så kallade länstal skulle förhandla med kommunerna om att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Utöver detta tog länsstyrelserna även initiativ till samverkan i integrationsfrågor inom länen och till utvecklingsprojekt och kunskapshöjande aktivi- teter.</P>
<P class="p64 ft28">Länsstyrelsers geografiska områdesansvar</P>
<P class="p49 ft41">Enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion arbetar länsstyrel- serna sektorsövergripande och samordnande inom sitt geografiska ansvarsområde. Länsstyrelserna har också ett geografiskt områdes- ansvar enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen). Det innebär att länsstyrel- sen ska vara sammanhållande för krisberedskapen inom länet och verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behövs före, under och efter en kris.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Länsstyrelsen ska ha god beredskap</P>
<P class="p56 ft41">Alla myndigheter som omfattas av krisberedskapsförordningen ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida kris- situationer och höjd beredskap. Länsstyrelsen ska inom sitt ansvars- område identifiera tänkbara hot och risker och analysera kon- sekvenserna av dessa. Resultatet av detta arbete ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys för länet som lämnas till MSB och Regeringskansliet. Analysen ska kunna användas som underlag för länsstyrelsens och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. I analysen ska länsstyrelsen särskilt beakta:</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå,</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer,</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i sam- hällsviktig verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myn- dighetens ansvarsområde.</SPAN></P>
<P class="p570 ft47">Dessutom har länsstyrelserna ett särskilt ansvar för krisbered- skapen. De ytterligare förberedelser som de har ansvar för är bl.a. att samverka med myndigheter, kommuner, näringsidkare och andra berörda och att beakta behovet av kunskapsinhämtning och erfarenhetsöverföring. De ska även informera MSB om den egna övningsverksamheten så att den kan samordnas med den övnings- verksamhet som MSB planerar.</P>
<P class="p74 ft113">Länsstyrelsens ansvar vid krissituationer</P>
<P class="p56 ft45">För att upptäcka företeelser som är eller kan utvecklas till en kris har länsstyrelsen en tjänsteman i beredskap (TiB) som även ska kunna vidta de initiala åtgärderna vid en kris som berör länet. Vid en kris ska länsstyrelsen ha förmåga att omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Läns-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft41">styrelsen ansvarar även för att sammanställa samlade regionala lägesbilder och ska dessutom inom sitt geografiska områdesansvar</P>
<P class="p481 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer och den nationella nivån,</SPAN></P>
<P class="p149 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">prioritera och inrikta resurser som efter beslut av regeringen ställs till förfogande,</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">verka för att regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs,</SPAN></P>
<P class="p148 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">verka för att nödvändig samverkan inom länet och mellan län sker kontinuerligt,</SPAN></P>
<P class="p572 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">verka för att samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris,</SPAN></P>
<P class="p149 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">verka för att samordna informationen till allmänheten och mass- media under en kris.</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Länsstyrelserna har särskilt ansvar vid samhällsstörningar</P>
<P class="p238 ft47">Länsstyrelsen har en särskild roll i sådana situationer då samhälls- störningar medför att enskilda kommuners resurser inte räcker till. Länsstyrelsen förväntas då agera proaktivt och ska verka för sam- ordning och inriktning och vara en sammanhållande aktör i länet. Länsstyrelsen har därmed en framträdande roll för att koordinera och inrikta resurser inom länet, även om den saknar möjlighet att bestämma att andra aktörer ska agera på ett visst sätt.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft70">Länsstyrelsernas beredskap</SPAN></P>
<P class="p51 ft47">Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att identifiera tänkbara hot och risker inom det geografiska området och att kunna upptäcka kriser genom att ha en tjänsteman i beredskap. Länsstyrelsen ska ha en förmåga att analysera situationens möjliga utveckling och konse- kvenser i länet och omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för samordning och information.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Risk- och sårbarhetsanalyser</P>
<P class="p78 ft41">Ur ett krisberedskapsperspektiv var situationen med människor på flykt en ny typ av händelse på så sätt att den var lågintensiv och utvecklades under en längre tid och att den geografiska utbredningen var svårbestämd. Den liknade inte heller de händelser som kris- beredskapen är inriktad mot och övar för, exempelvis olyckor och naturhändelser. Sakområdet integration vid länsstyrelsen ingår inte heller i krisberedskapsverksamhetens arbete. Länsstyrelsernas risk- och sårbarhetsanalyser för 2014 och 2015 innehöll heller ingen analys av risker av mer social karaktär generellt eller risken för belastningar på samhällsapparaten till följd av en kraftigt ökad inströmning av migranter. Inte heller storstadslänen lyfte fram det sociala risk- perspektivet i sina risk- och sårbarhetsanalyser.</P>
<P class="p74 ft28">Samverkan</P>
<P class="p69 ft13">I sitt krisberedskapsarbete prioriterar ofta länsstyrelserna arbetet med samverkan, samordning och stöd, bl.a. genom att delta i och driva olika samverkansnätverk. Bland de viktigaste aktörerna i nät- verken finns kommunerna, landstingen, räddningstjänsterna och polisen.<SPAN class="ft63">379</SPAN></P>
<P class="p68 ft28">Övningar</P>
<P class="p56 ft45">Endast omkring hälften av länsstyrelserna utförde åren <NOBR>2011–2014</NOBR> övningar och utbildningar i den omfattning som de själva bedömde att uppgiften inom krisberedskapen kräver. Resten av länsstyrelserna bedömde att de övat endast i ganska liten utsträckning.<SPAN class="ft78">380</SPAN></P>
<P class="p361 ft28">Länsstyrelsernas beredskap – våra iakttagelser</P>
<P class="p78 ft45">Länsstyrelserna var inte beredda på att det skulle komma så många människor på flykt under 2015 och att det skulle påverka deras arbete. Risk- och sårbarhetsanalyserna innehöll inte situationer</P>
<P class="p470 ft106"><SPAN class="ft58">379</SPAN><SPAN class="ft59">Riksrevisionen (2015). </SPAN>Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete<SPAN class="ft60">.</SPAN></P>
<P class="p327 ft89"><SPAN class="ft58">380</SPAN><SPAN class="ft83">Riksrevisionen (2015). </SPAN>Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">som att ett ökat antal människor skulle söka sig till Sverige. Läns- styrelserna hade i sitt krisberedskapsarbete prioriterat samverkan med myndigheter och andra.</P>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft70">Länsstyrelsernas hantering hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">Svårt att hitta sin roll under inledningen av hösten</P>
<P class="p65 ft13">Många länsstyrelser uppmärksammade frågan med ett ökat antal människor på flykt ungefär samtidigt som de nationella myndig- heterna och de började också agera i och med detta.</P>
<P class="p113 ft41">Länsstyrelserna hade inledningsvis svårt att tolka situationen och att hitta sin roll. Frågan föll mellan det geografiska områdesansvaret och integrationsuppdraget, vilket i början av hösten 2015 ledde till interna diskussioner, framför allt om situationen skulle anses som en kris eller inte. Det är svårt att säga i vilken utsträckning detta för- dröjde hanteringen och det tycks ha spelat mindre roll för läns- styrelsernas agerande eftersom majoriteten såg allvaret i situationen och aktiverade någon form av krisberedskapsorganisation, oavsett hur situationen definierades.</P>
<P class="p64 ft28">Ansvaret var otydligt i relation till andra</P>
<P class="p51 ft13">Flera länsstyrelser uppfattade att deras ansvar var otydligt eller bara delvis tydligt i förhållande till Migrationsverket och MSB. När det gällde Migrationsverket upplevde länsstyrelserna att ansvars- fördelningen var otydlig framför allt på regional nivå. Otydligheten handlade dels om hur Migrationsverket såg på sitt ansvar i förhål- lande till andra myndigheter, dels om vad Migrationsverket i prak- tiken hade kapacitet att göra. Till exempel uppger flera länsstyrelser att de genomförde åtgärder som man uppfattade låg inom Migra- tionsverkets eller andra myndigheters ansvar, såsom att upprätta boendelistor och kontaktlistor till de olika typer av boenden som etablerades i länet och att inventera boendelokaler för ensamkom- mande barn. Man upplevde också att Migrationsverket inte gick ut med tillräcklig information, t.ex. om behovet av evakuerings- boenden, och att informationen inte var samordnad mellan nationell och regional nivå.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft41">Flera länsstyrelser anger också att ansvaret inte var tydligt i för- hållande till regeringen och SKL. En förklaring till detta kan vara att länsstyrelserna hade lite kontakt med både regeringen och SKL.</P>
<P class="p57 ft13">Länsstyrelserna anser att MSB:s lägesbilder inte fångade upp de påfrestningar som fanns och informationslämnarna kände inte igen sig i den bild som gavs. Länsstyrelserna pekar på att krisberedskaps- systemet bygger på en regional och lokal struktur som MSB inte var tillräckligt bekant med.<SPAN class="ft63">381</SPAN></P>
<P class="p70 ft47">Länsstyrelserna upplevde att de hade svårt att förmedla sin bild av läget och vad som behövde göras till regeringen. Länsstyrelserna lämnade förslag på hur man kunde hjälpa kommunerna med t.ex. stöd och råd och satte ihop en åtgärdslista som överlämnades till Regeringskansliet, men det tog tid innan något hände. När SKL presenterade ungefär samma förslag till åtgärder agerade Regerings- kansliet fortare.<SPAN class="ft57">382</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">En majoritet av länsstyrelserna uppfattade att det egna ansvaret var tydligt i förhållande till andra länsstyrelser, landstinget och kom- munerna i länet samt polisen.</P>
<P class="p68 ft28">Okunskap om länsstyrelsens ansvar gav felaktiga förväntningar</P>
<P class="p56 ft13">Flera länsstyrelser upplevde att t.ex. frivilliga och Migrationsverket inte fullt ut förstod länsstyrelsens uppdrag inom krisberedskap. De hade förväntningar på länsstyrelsen som gick utöver vad som ingår i det geografiska områdesansvaret. Dessa aktörer hade inte heller tillräcklig kunskap om eller erfarenhet av länsstyrelsens krisbered- skapsorganisation och dess arbetssätt med t.ex. samverkanskon- ferenser och lägesbilder. Enligt ett par länsstyrelser gällde detta också kommunerna, även om ansvaret i förhållande till kommu- nerna var tydligt juridiskt sett. Enligt några länsstyrelser berodde kunskapsbristerna delvis på att man involverade nya aktörer och personer med annan kompetens.</P>
<P class="p70 ft45">Några länsstyrelsers erfarenhet är att MSB saknade kunskap om integrationsområdet och de etablerade samverkansformer och nät- verk som finns där. Det innebar enligt dessa länsstyrelser en otyd-</P>
<P class="p573 ft60"><SPAN class="ft58">381</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju länsstyrelserna </SPAN><NOBR>2016-10-25.</NOBR></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft58">382</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju länsstyrelserna </SPAN><NOBR>2016-10-25.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">lighet i kommunikationskanalerna och delvis parallella samverkans- möten i olika spår.</P>
<P class="p4 ft28">Organisation eller resurser var inte avgörande</P>
<P class="p51 ft41">Länsstyrelserna valde olika sätt att organisera arbetet. Valet av orga- nisation var i sig inte avgörande för länsstyrelsernas förmåga att hantera situationen och föra samman olika kompetenser.</P>
<P class="p12 ft41">De organisatoriska lösningarna i de tre mest berörda länen (Stockholm, Västra Götaland och Skåne) utvecklades på olika sätt under hösten. I Stockholm och Västra Götaland infördes stegvis allt mer fokuserade projektorganisationer för att hantera den tilltagande komplexiteten i händelsen. I Skåne län, som berördes allra mest av situationen, utvecklades organisationen i motsatt riktning. I septem- ber 2015 inledde länsstyrelsen arbete i stab, men en månad senare valde man att frångå detta för att i större utsträckning hantera arbetet inom de ordinarie strukturerna, det vill säga närmare linjen.</P>
<P class="p63 ft13">Inte heller var tillgången till resurser eller oklarheter kring finan- siering av olika aktiviteter av betydelse för vilka åtgärder som läns- styrelserna valde att genomföra. Att länsstyrelserna agerade på olika sätt förklaras i stället till stora delar av hur de tolkade situationen, sin roll och sitt ansvar.</P>
<P class="p80 ft28">Länsstyrelsen i Skåne län gjorde en snäv tolkning</P>
<P class="p103 ft13">Länsstyrelsen i Skåne län gjorde en snäv tolkning av sitt uppdrag, vilket bl.a. innebar att man var mindre aktiv än flera andra läns- styrelser när det gällde att samordna länets kommuner, regionen och civilsamhället. Detta tillsammans med att Länsstyrelsen i Skåne län ersatte arbetet i en särskild stab med en mindre fokuserad samord- ningsorganisation gjorde att man inte tog på sig rollen som den ledande statliga aktören i länet. Det var något som andra aktörer hade förväntat sig utifrån länsstyrelsens geografiska områdesansvar och det ledde i sin tur till att resurserna i länet inte utnyttjades på ett optimalt sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Aktiviteter</P>
<P class="p260 ft113">Länsstyrelserna agerade olika när ansvaret var otydligt</P>
<P class="p69 ft13">Länsstyrelserna genomförde de åtgärder som uttryckligen ingår i det geografiska områdesansvaret och de uppdrag de fick från reger- ingen och MSB. Däremot agerade länsstyrelserna på olika sätt i frågor där ansvaret inte var tydligt definierat, vilket till stora delar förklaras av att man tolkat sitt ansvar på olika sätt.</P>
<P class="p67 ft13">Länsstyrelserna var också olika aktiva i det operativa arbetet med olika sakfrågor. Det gäller exempelvis arbetet med att koordinera frivilligresurser, transportera ensamkommande barn och koordinera boenden.</P>
<P class="p68 ft113">Möten</P>
<P class="p360 ft41">Samtliga länsstyrelser deltog i regionala samverkansmöten. Nästan alla länsstyrelser deltog även i informationssamordningsmöten där syftet framför allt var att få en bild av det kommunikativa läget och att identifiera eventuella behov av informationssamordning.</P>
<P class="p57 ft13">Majoriteten av länsstyrelserna anordnade också träffar med frivil- liga (både enskilda och organisationer), kunskapshöjande seminarier, workshopar eller liknande.</P>
<P class="p57 ft13">De flesta länsstyrelserna har angett att de även genomförde andra aktiviteter, t.ex. styrgruppsmöten, interna avstämningsmöten och nationella samverkansmöten.</P>
<P class="p74 ft113">Lägesbilder</P>
<P class="p360 ft13">Länsstyrelserna fick under hösten i uppdrag av MSB att regelbundet rapportera en regional lägesbild. Arbetet innebar dels att samla in information från kommuner, landsting och andra regionala aktörer, dels att sammanställa informationen och förmedla den vidare till MSB. Samtliga länsstyrelser arbetade med att ta fram regionala läges- bilder och lägesbildsarbetet blev en tidskrävande uppgift för läns- styrelserna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Information till kommuner och andra</P>
<P class="p51 ft41">En annan arbetsuppgift som länsstyrelserna ägnade mycket tid åt var informationsspridning till kommuner<SPAN class="ft72">. </SPAN>Flera länsstyrelser använde WIS som en kommunikationskanal. Någon länsstyrelse arbetade med att samordna den externa kommunikationen regionalt. Vid informationssamordningskonferenser och arbetsmöten ledde läns- styrelsen arbetet med att få fram en kommunikativ lägesbild, att samordna budskapen och ta fram media- och omvärldsbilder.</P>
<P class="p574 ft113">Kontakter med frivilligorganisationer var en mindre vanlig arbetsuppgift</P>
<P class="p351 ft13">Länsstyrelserna ägnade mindre tid åt kontakter med frivilligorga- nisationer. Flera länsstyrelser hade inget tydligt uppdrag kopplat till frivilligresurser under hösten 2015. Samtidigt såg många ett behov av att klargöra hur frivilligresurser ska samordnas inför framtida hän- delser.</P>
<P class="p64 ft113">Boendefrågor tog mest tid</P>
<P class="p84 ft13">Boendefrågor tog mycket tid för länsstyrelserna under hösten 2015. Efter det följde ensamkommande barn/socialtjänst, trygg- hets- och säkerhetsfrågor, skola/förskola/SFI, frivilligresurser och hälso- och sjukvård inkl. smittspridning.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">4.7</SPAN><SPAN class="ft51">Landsting</SPAN></P>
<P class="p575 ft28"><SPAN class="ft28">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft70">Landstingens ansvar vid mottagandet av människor på flykt</SPAN></P>
<P class="p65 ft13">I kapitel 2 finns en utförlig redogörelse för landstingens ansvar för människor på flykt. Här görs en sammanfattning av landstingens ansvar.</P>
<P class="p12 ft45">Den 1 juli 2008 trädde lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i kraft. Lagen reglerar landstingens skyldigheter att erbjuda asylsökande m.fl. hälso- och sjukvård samt tandvård. Lagen innebär en kodifiering av den ordning som tidigare gällde enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">särskilda överenskommelser mellan staten och SKL. Utgångs- punkten är att en hälsoundersökning erbjuds först när den asyl- sökande etablerat ett boende.</P>
<P class="p57 ft13">Asylsökande barn ska erbjudas samma hälso- och sjukvård och tandvård som barn som är bosatta i landet. Även barn som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning erbjuds vård på samma villkor som bosatta barn och ungdomar inom lands- tinget.</P>
<P class="p57 ft13">Vuxna asylsökande ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventiv- medelsrådgivning.</P>
<P class="p57 ft13">Landstingen får ersättning för kostnaderna för hälso- och sjuk- vård till asylsökande.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft70">Landstingens beredskap</SPAN></P>
<P class="p260 ft28">Stabilt utgångsläge men låg beredskap inför situationen</P>
<P class="p56 ft41">I verksamhet som drivs av landsting finns alltid en beredskap för situationer som kräver mer än vanligt. Däremot hade man en låg beredskap inför en ökad belastning på grund av en snabb och kraftig ökning av antalet människor på flykt och de nya utmaningar detta skulle medföra. Landstingen hade redan innan hösten 2015 en ansträngd situation. Landstingen hade dock förhållandevis god beredskap i den bemärkelsen det fanns förutsättningar att hantera det ökade antalet arbetsuppgifter som uppstod under hösten 2015.</P>
<P class="p70 ft41">I Stockholm fanns etablerade former för samarbete redan innan hösten 2015. Landstinget samarbetade med andra myndigheter genom Samverkansfunktion Stockholmsregionen. Samverkansfunk- tion Stockholmsregionen är ett långsiktigt samarbete som Länssty- relsen i Stockholms län har etablerat tillsammans med andra myndig- heter i länet för att utveckla en effektiv samverkan för krishantering. I samarbetet ingår bl.a. polis, räddningstjänst, SOS Alarm, kollek- tivtrafik, några kommuner och landstinget. Inom samarbetet finns en rutin för hur man initierar omedelbar telefonkontakt med varand- ra och landstinget tog initiativ till sådana samtal den 5 och 6 sep- tember 2015. Inom Samverkansfunktion Stockholmsregionen hade man genomfört övningar tillsammans, dock inte kring den sortens frågor som blev aktuella under hösten 2015. Det fanns en vana att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">samarbeta. Det gjorde det lättare att hantera den ökade arbetsbelast- ningen och de nya frågor man ställdes inför.</P>
<P class="p382 ft47">Västra Götalandsregionen hade inför hösten 2015 det största problemet med att det fattades kompetens och personal på vissa om- råden. Västra Götalandsregionen hade redan i februari 2015 tagit fram en inventering av vilka delar av hälso- och sjukvården som gav vilken hjälp till asylsökande och nyanlända. Rapporten föredrogs för den politiska ledningen i mars och förvaltningen fick sedan i uppdrag att ta fram en vägledning om vilka vårdgivare som skulle arbeta på olika platser inom regionen med olika frågor kopplade till asyl- sökande och nyanlända. Det gjorde att regionen var bättre förberedd inför hösten 2015 än man annars skulle ha varit. Det är oklart om initiativet var en följd av att regionen hade en föraning om vad som skulle hända senare under året eller om det var mer av en tillfällighet. Ett skäl var dock att regionen ville öka antalet genomförda hälso- undersökningar för asylsökande.</P>
<P class="p76 ft41">I Region Skåne förändrades situationen med fler människor på flykt långsamt under sommaren 2015 och i början av augusti började regionen inse mer tydligt att läget var annorlunda jämfört med tidigare år. Regionen hörde av kommunerna (t.ex. Malmö stad och Trelleborgs kommun) att situationen höll på att förändras. Regionen fick också information via massmediernas rapportering. Däremot tog ingen statlig myndighet några kontakter med regionen.</P>
<P class="p12 ft45">Region Skåne hade stor erfarenhet av att använda en krislednings- organisation och en låg tröskel för att få igång den sortens arbete. Regionens beredskap inför hösten var god och man hade förhål- landevis goda resurser. Däremot hade regionen inte en god bered- skap för det som i november 2015 hände på Malmömässan.</P>
<P class="p61 ft28">Landstingens beredskap – våra iakttagelser</P>
<P class="p65 ft13">Det finns alltid en viss beredskap för situationer som kräver mer än vanligt i landsting. Däremot hade landstingen en låg beredskap i form av resurser inför en ökad arbetsbelastning på grund av en ökning av antalet människor på flykt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">4.7.3</SPAN><SPAN class="ft70">Landstingens hantering hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Landsting med erfarenhet av arbete med människor från andra länder och asylsjukvård hade lättare att hantera den ökade arbetsbördan under hösten 2015.</P>
<P class="p70 ft45">Stockholms läns landsting hade sedan tidigare stor erfarenhet av att arbeta med människor från olika länder och kulturer och att det var avgörande för deras arbete under hösten 2015. I Stockholms läns landsting hade man redan tidigare definierat hur man skulle bedriva vård för personer utan uppehållstillstånd. Det fanns beslut om att man skulle ha en generös tolkning av regelverket och detta kunde man luta sig mot när antalet människor som kom snabbt ökade. I Stockholms läns landsting finns också ett transkulturellt centrum med goda kunskaper om målgrupperna och med tillgång till hälso- informatörer. Södertälje sjukhus (med många vårdtagare med bak- grund i olika länder) klarade situationen under hösten 2015 mycket bra, medan Danderyds sjukhus (med färre vårdtagare med bakgrund i olika länder) hade större svårigheter med de förändrade arbets- uppgifter man ställdes inför.</P>
<P class="p576 ft45">Stockholms läns landsting ger vård till mer än 2,2 miljoner per- soner. För landstinget innebar därför inte antalet nya människor under hösten 2015 någon större ansträngning i sig. Landstinget hade också viss allmän beredskap för ett ökat antal vårdbehövande.</P>
<P class="p361 ft28">Bedömning av vårdbehov och organisatorisk lösning</P>
<P class="p260 ft113">Vård inom ordinarie strukturer</P>
<P class="p360 ft41">Landstingen valde att organisera arbetet genom att förstärka sam- ordningen på ledningsnivå. Däremot utfördes hälso- och sjukvården inom den ordinarie organisationen, med ett par undantag. Samtliga intervjuade landsting bedömer också att de klarade höstens hälso- och sjukvård utan alltför stora ansträngningar och utan att annan vård påverkades i någon större utsträckning.</P>
<P class="p70 ft45">Stockholms läns landsting fick den första veckan i september 2015 information från Region Skåne om att de upplevde en för- ändrad situation. Stockholms läns landsting kunde därför reagera snabbt och inrättade en särskild organisation den 8 september 2015. I Stockholm bedömde landstinget att det antal människor med vård-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">behov som kom inte var större än att landstinget kunde hantera behoven inom ramen för den ordinarie vårdstrukturen och med ordinarie kvalitet. Katastrofmedicinska insatser innebär att man är beredd att sänka kvaliteten på vården och det bedömde man i Stockholm inte var nödvändigt. Någon formell begäran om katastrof- medicinsk insats kom inte heller från Stockholms stad. Över huvud taget anser Stockholms läns landsting att vården klarade situationen utan alltför stor påverkan.</P>
<P class="p72 ft45">Stockholms läns landsting gjorde dock två undantag från princi- pen om vård inom ordinarie strukturer. Båda undantagen gällde barn på boenden. I början av hösten sökte barn på boenden vård vid närmaste vårdcentral. Personalen bokade tid åt barnet och följde med honom eller henne dit. Det innebar mycket belastning för personalen på boendena och landstinget ändrade sitt arbetssätt så att barnen i stället fick vård på boendet. Det andra undantaget gällde vård av barn med oro och ångest på kvällar och nätter. Det var svårt att göra bedömningar av barnens tillstånd per telefon när sjukvårds- personalen inte talade deras språk och barnens ångest skapade oro för andra barn på boendet. Landstinget valde därför att utöka antalet jourbilar för att snabbt kunna hjälpa barnen på plats på boendet utan att först behöva göra en bedömning på telefon.</P>
<P class="p577 ft47">I Västra Götalandsregionen aktiverades regionens krishanterings- enhet Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum (PKMC) tidigt i samband med att fler människor på flykt kom. Vid centret finns en tjänsteman i beredskap och verksamheterna lägesrapporterade till centret. När det gällde hälso- och sjukvården samt tandvård arbetade man under hela hösten 2015 inom ordinarie vårdstrukturer i Västra Götalandsregionen.</P>
<P class="p72 ft13">Det var aldrig kris enligt Västra Götalandsregionen. Sjukhusen hade liten belastning och det var främst i primärvården som man märkte av ökningen. Regionen bedömer att händelseförloppet hante- rades bra och att det till stor del berodde på de initiativ som togs ute på sjukhusen och som sjukhusen tilläts att ta.</P>
<P class="p73 ft41">Region Skåne sammankallade Region Skånes Krisledningsstab (RSKS) för ett första övergripande stabsmöte den 23 september 2015. Mötet med krisledningsstaben, som bemannas utifrån den aktuella händelsen, hade till uppgift att skapa en gemensam bild över situationen samt att klara ut var i den ordinarie organisationen olika uppgifter i samband med situationen bäst kunde lösas. Målet var att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">så snart som möjligt få in arbetet i den ordinarie ledningsorgani- sationen. Medarbetare från Region Skånes centrala krishanterings- organisation höll sedan bl.a. i de enkäter och lägesrapporter som skulle levereras till t.ex. länsstyrelsen. Medarbetarna deltog också i samverkanskonferenser en till två gånger i veckan. Regionen utförde inledningsvis vården inom ramen för den ordinarie vårdorgani- sationen. Senare under hösten kom visserligen fler människor med svårare skador och sjukdomar men regionen bedömde att man kunde hantera situationen.</P>
<P class="p70 ft41">I efterhand kan Region Skåne tänka att det kanske var en svaghet att man lade arbetet i linjen och inte såg situationen mer som en ”kris”, för då hade det kanske gått fortare att få igång arbetet.</P>
<P class="p57 ft13">Västerbottens läns landsting bedrev arbetet inom ramen för ordinarie vårdstrukturer. Västerbottens läns landsting ansåg att sjuk- vården klarade sig väl under hösten 2015, med något enstaka undan- tag.</P>
<P class="p67 ft13">Landsting har även hand om kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Skåne bildade en krisgrupp den 11 november 2015, i samband med beslutet om gränskontroller.</P>
<P class="p68 ft113">Olika lösningar vid centralstationer</P>
<P class="p354 ft13">Blad de människor på flykt som kom till tågstationerna fanns det personer i behov av vård. I de flesta fallen var det frågan om vård- behov som inte var medicinskt komplicerade eller krävde sjuk- husvård. Landstingen i olika delar av Sverige valde olika sätt att organisera arbetet när många människor samtidigt och på en och samma plats behövde vårdbedömningar och vård.</P>
<P class="p70 ft47">I Stockholm bedömde landstinget att många som kom var med- tagna och hade mindre skador som behövde omplåstring. Däremot var det få som landstinget bedömde behövde sjukhusvård. Stock- holms läns landsting valde att inte ge sjukvård vid centralstationen.</P>
<P class="p57 ft13">Västra Götalandsregionen bedömde att de som kom var för- hållandevis friska. Människorna som tog sig ända till Sverige hade ofta en god grundfysik. Västra Götalandsregionen gav inte vård på plats på centralstationen och det gjorde inte heller Västerbottens läns landsting.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Region Skåne beskriver att det ganska omgående blev ett stort tryck på Malmö centralstation. Region Skåne utförde vård på centralstationen och på den mottagning som byggdes upp på Posthusplatsen. Regionen hade två sköterskor på plats. Den vård som tillhandahölls var medicinska bedömningar med eventuell triage. På centralstationen spreds det många falska uppgifter, t.ex. om sjukdomar. Det gjorde det svårt att anpassa nivån på vårdinsatserna. Regionen fick t.ex. uppgift om att det skulle komma ett tåg med ett stort antal kräksjuka personer ombord, men när tåget anlände visade det sig gälla en person.</P>
<P class="p64 ft113">Malmömässan</P>
<P class="p51 ft47">I november 2015 hyrde Migrationsverket Malmömässan som vänthall för personer som skulle registreras som asylsökande. Det förekom rykten i början av november om att Migrationsverket planerade att förändra organisationen av arbetet med dem som väntade, men Region Skåne fick ingen information i förväg från Migrationsverket. Regionen utgick från att mottagandet på Malmö- mässan skulle fungera ur medicinska och hygieniska aspekter, eftersom det gjort det på centralstationen och Posthusplatsen, men så blev det inte. Regionen hade inledningsvis ingen stationär vård- personal inne på Malmömässan. Region Skåne bemannade efter några dagar en sjuksköterskemottagning i anslutning till Malmö- mässan. Samtidigt träffades en överenskommelse med ett apotek inne på ett närbeläget varuhus om att apoteket skulle leverera recept- belagda läkemedel till Malmömässan eftersom människorna inte kunde lämna Malmömässan för att hämta ut mediciner. När arrange- manget hade börjat fungera fullt ut avvecklades verksamheten på Malmömässan.</P>
<P class="p4 ft113">Vård till personer som reste vidare</P>
<P class="p51 ft45">En av de svåraste frågorna som Stockholms läns landsting hanterade under hösten 2015 var hur man skulle ställa sig till vård av människor på flykt som valde att resa vidare och där det rent medicinsk inte skulle vara ansvarsfullt att påbörja en behandling som sedan med största sannolikhet skulle avbrytas. Till exempel mötte landstinget</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">sjuka barn som hade en biljett vidare till Finland. Landstinget valde förhållningssättet att det var kommunens personal som hade ansvar för att bedöma om barnet var så sjukt att hon eller han skulle om- händertas för vård. Man valde därför att inte påbörja vård när man visste att någon skulle resa vidare.</P>
<P class="p74 ft113">Olika erfarenheter av samarbete med frivilliga på stationerna</P>
<P class="p395 ft41">Landstingen har blandade erfarenheter av samarbetet med frivilliga. Region Skåne beskriver att frivilligorganisationerna agerade fort och att de snabbt skickade signaler om vad som behövdes. På kort tid ordnade frivilliga en organisation för att ta emot och sedan dela</P>
<P class="p37 ft14">ut kläder och mat.</P>
<P class="p67 ft13">Stockholms läns landsting försökte få frivilliga att avstå från att ge vård på centralstationen. Många frivilliga ”drog” i människorna som kom och ville hjälpa dem. Människor på flykt behöver få möjlighet att välja vård utifrån kunskap om vilken vård man har rätt till och var den ges. Det var inte en uppgift för frivilliga och lands- tinget försökte vara tydliga med det.</P>
<P class="p67 ft13">Det fanns många vårdanställda som erbjöd sig att hjälpa till. I Stockholms läns landsting rekommenderades den vårdpersonal som ville hjälpa till att samarbeta med Röda Korset, eftersom personalen inte kunde ge vård i egenskap av privatpersoner och inte heller som landstingsanställda.</P>
<P class="p57 ft13">I Västra Götalandsregionen fick personalen en möjlighet att som julgåva arbeta ideellt med mottagandet under arbetstid.</P>
<P class="p74 ft28">Administrativa problem</P>
<P class="p185 ft13">Även om landstingen bedömde att de i det stora hela klarade ansträngningarna i samband med det ökade antalet människor på flykt var vissa frågor svårare att lösa än andra. Landstingen nämner särskilt tolkar och administration som områden där man upplevde problem.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Brist på tolkar ett stort problem</P>
<P class="p84 ft13">Bristen på tolkar bedöms ha varit ett av de största problemen för hälso- och sjukvården under hösten 2015.</P>
<P class="p12 ft41">I Region Skåne förhindrades sjukvårdsinsatser på grund av brist på tolkar. Även Västerbottens läns landsting upplevde brist på tolkar.</P>
<P class="p14 ft13">Stockholms läns landsting upplevde stor tolkbrist under hösten. Alla har visserligen rätt till tolk vid kontakt med hälso- och sjuk- vården, men den ökade efterfrågan ledde till att det inte fanns tolkar till alla och det gjordes ingen bedömning av i vilka situationer de hade gjort mest nytta. Under hösten kunde tolkar användas vid ett återbesök för att ta bort gips, medan det saknades tolk vid en suicid- bedömning av ett barn. Landstinget anser att det inte var ett effektivt sätt att använda resurserna.</P>
<P class="p64 ft113">Svårt att komma i kontakt med patienterna</P>
<P class="p497 ft14">Flera landsting tar upp administration av person- och kontakt- uppgifter som några av de största problemen.</P>
<P class="p60 ft41">Västerbottens läns landsting ställdes inför administrativa problem med sjukresor för hälsoundersökningar. Systemet med sjukresor förutsätter att patienten själv betalar för resan och sedan får ersätt- ning i efterskott. De som söker asyl har sällan pengar att betala resan med. Dessutom låg ofta boenden långt bort från vårdställen, vilket gjorde att resan kunde bli dyr. Det var därför svårt för människorna att ta sig till och från vårdcentraler och sjukhus.</P>
<P class="p12 ft41">Ett problem för Region Skåne var att de inte fick veta av Migrationsverket på vilka platser det skulle öppnas eller stängas boenden. Det gjorde det svårare för regionen att ordna god sjukvård och planera hur man bäst skulle utnyttja resurserna. Resultatet blev bristfällig kapacitet på vissa håll och överkapacitet på andra.</P>
<P class="p63 ft13">Det var svårt för sjukvården att få kontakt med personer som påbörjat en behandling eller som skulle kallas till en hälsounder- sökning. Många personer fick nya personnummer, exempelvis när Migrationsverket ändrade sin bedömning av personens ålder. Likaså fanns en grupp som av landstingen först antecknades som pappers- lösa och sedan inte gick att spåra av sjukvården när de fick ett LMA- nummer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft13">Sjukvården påbörjade vårdinsatser för barn och när kontakten skulle följas upp var barnen borta. På grund av sekretess kunde man inte spåra dem. Situationen påverkade bl.a. arbetet med smittskydd eftersom man inte kunde följa upp prover som tagits. Dessa problem löstes senare tillsammans med Migrationsverket.</P>
<P class="p70 ft45">Ytterligare ett problem var att sjukvården inte visste vart de skulle skicka patienterna efter avslutad vårdinsats. Patienterna visste inte alltid själva adressen till sitt boende och det gick inte att få tag på Migrationsverket utanför ordinarie arbetstid för att få besked.</P>
<P class="p361 ft28">Områden som krävde särskilda åtgärder</P>
<P class="p185 ft13">Hälsoundersökningar av asylsökande, tandvård, mödravård och barn- sjukvård nämns som områden som krävde särskilda åtgärder eller ökade resurser under hösten 2015.</P>
<P class="p74 ft113">Hälsoundersökningar av asylsökande</P>
<P class="p69 ft13">Hälsoundersökningar var ett område där det blev en ökad arbets- belastning under hösten.</P>
<P class="p58 ft41">I Västra Götalandsregionen lades stort fokus på hälsoundersök- ningarna i samband med att det kom fler människor på flykt. Regio- nen fattade ett antal beslut i november 2015 och ökade resurserna för att möjliggöra fler hälsoundersökningar. Bland annat inrättade regionen mobila team och man fyllde på lagren av vissa mediciner.</P>
<P class="p57 ft13">I Stockholms läns landsting hade sex vårdcentraler i uppdrag att genomföra hälsoundersökningar av asylsökande och väntetiden ökade under hösten.</P>
<P class="p68 ft113">Tandvård</P>
<P class="p354 ft13">Landstingen beskriver att det blev en ökad arbetsbelastning för tand- vården. Omfattningen bedöms dock ha varit hanterbar. I Väster- bottens läns landsting kunde den ökade arbetsbördan hanteras genom att patienter med god tandhälsa och utan akuta besvär kallades till återbesök vart tredje i stället för vart annat år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft41">Stockholms läns landsting beskriver att tandstatusen bland dem som kom ibland var dålig. Västra Götalandsregionen noterade att dagens unga tandläkare inte hade sett sådan tandstatus och därför inte alltid visste inte hur de skulle behandla patienterna. Äldre tand- läkare hade dock erfarenhet av behandling av personer med sämre tandstatus. Västerbottens läns landsting gjorde samma notering.</P>
<P class="p64 ft113">Mödra- och barnhälsovård</P>
<P class="p84 ft13">Enligt Stockholms läns landsting var det framför allt kvinnor och barn som sökte sjukvård. I Västerbottens läns landsting var neo- natal- och mödravården påverkad inledningsvis under hösten. Lika- så beskriver Västra Götalandsregionen att mödravården hade en ökad belastning och Region Skåne uppger att barnsjukvården var hårt belastad under hösten 2015.</P>
<P class="p64 ft113">Litet behov av psykiatrisk vård under hösten</P>
<P class="p84 ft13">Flera av landstingen beskriver att psykiatrin inte var särskilt hårt belastad under hösten 2015 men att man förberedde sig för en ökad belastning i ett senare skede. Västra Götalandsregionen hade vid- tagit förberedelser för behandling av posttraumatisk stress men det behövdes inte i så stor utsträckning under hösten. Regionen på- pekar att sådan behandling ofta behövs mer i ett senare skede. Inte heller i Region Skåne hade psykiatrivården någon större belastning under hösten.</P>
<P class="p64 ft28">Samarbete med andra myndigheter och aktörer</P>
<P class="p578 ft113">Bra samarbete med kommuner och andra landsting, sämre med statliga myndigheter</P>
<P class="p542 ft13">Stockholms läns landsting deltog i möten med länsstyrelsen där Migrationsverkets stockholmsregion var med. Landstinget anser att Migrationsverket hade svårt att samarbeta med övriga myndigheter och de vårdgivare som deltog i mötena. Migrationsverket skickade tjänstemän på fel nivå i organisationen och hade svårt att se situa- tionen ur andra aktörers perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Stockholms läns landstings samarbete inom Samverkansfunktion Stockholmsregionen fungerade bättre. Inom den ramen kunde lands- tinget samverka med länsstyrelsen, polis, räddningstjänst, SOS Alarm, kollektivtrafik och ett antal kommuner. Stockholms läns landsting hade också ett givande kunskaps- och erfarenhetsutbyte med Region Skåne och upplevde att de på flera sätt hade liknande arbetssituationer.</P>
<P class="p57 ft13">Västra Götalandsregionen saknade statens närvaro på regional nivå. Länsstyrelsen ska samordna de statliga myndigheterna, men eftersom många myndigheter i dag inte har någon regional organi- sation var det svårt att få det att fungera.</P>
<P class="p57 ft13">I Region Skåne fanns det under hösten 2015 en samverkansgrupp på lokal och operativ nivå. Det fanns även en annan, strategisk grupp med Migrationsverket, MSB, Region Skåne och alla 33 kommunerna. Region Skåne hade svårt att komma i kontakt med Migrationsverket. Länsstyrelsen ordnade samverkansmöten med bl.a. polisen och räddningstjänsten, oftast på telefon. Region Skåne hade ett gott samarbete med Malmö stad och Trelleborgs och Kristianstads kom- muner.</P>
<P class="p74 ft113">Lägesrapporter skapade bekymmer</P>
<P class="p354 ft14">Region Skåne och Stockholms läns landsting upplevde problem med myndigheternas insamling av information om situationen.</P>
<P class="p54 ft47">Region Skåne såg problem med att MSB, som ansvarade för att samla och vidarebefordra information om situationen, inte kunde sjukvårdsfrågor. Från oktober skulle regionen fylla i enkäter från</P>
<P class="p87 ft41">MSB via länsstyrelsen. Regionen uppfattade att rapporterna ”tvät- tades” under vägen och att länsstyrelsen och MSB tog bort mer sjuk- vårdsrelaterade skrivningar och att en del av det som regionen hade pekat på som belastat därmed försvann. När regionen såg sina egna svar kände man inte igen dem. Detta förfarande påverkade vilken information som fördes uppåt i systemet.</P>
<P class="p70 ft45">Regionen uppfattade Socialstyrelsen som en svag aktör och att det i praktiken i stor utsträckning var MBS som var tongivande. Regionen anser att det är viktigt att den som sätter ihop en enkät har kunskap om sjukvårdsfrågor. Oavsett hur enkäten hade utformats</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">hade dock regionen hade ändå förmedlat att man kunde hantera situationen.</P>
<P class="p382 ft47">Stockholms läns landsting lämnade skriftlig information om läget till MSB, länsstyrelsen, Socialstyrelsen och SKL. Ett problem var att frågorna var lite olika formulerade och att det inte gick att återan- vända de svar man redan lämnat till någon annan myndighet eller organisation. Rapporteringen tog därför mycket resurser i anspråk. Stockholms läns landsting beskriver också att enkäterna var utfor- made på ett sätt som utgick från ett förväntat krisläge.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">4.8</SPAN><SPAN class="ft51">Kommuner</SPAN></P>
<P class="p111 ft47">Vi har under utredningen besökt eller gjort intervjuer per telefon med följande kommuner: Malmö stad, Vellinge kommun, Trelle- borgs kommun, Åsele kommun, Umeå kommun, Stockholms kom- mun, Södertälje kommun, Göteborgs stad, Mölndals stad, Ljusnars- bergs kommun och Norbergs kommun. Vi har vidare deltagit i en dag om ensamkommande barn arrangerad av Kommunförbundet Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholm. Avsnittet bygger på dessa intervjuer. SKL:s socialchefsnätverk har tagit del av, kom- menterat och kompletterat avsnittet.</P>
<P class="p579 ft28"><SPAN class="ft28">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft70">Kommunernas ansvar för mottagandet av människor på flykt</SPAN></P>
<P class="p65 ft13">I kapitel 2 finns en utförlig redogörelse för de bestämmelser som reglerar kommunernas ansvar för mottagandet av människor på flykt. Här beskrivs kommunernas ansvar mer kortfattat.</P>
<P class="p80 ft28">Migrationsverket har ansvaret för mottagandet</P>
<P class="p238 ft45">Huvudregeln är att det är Migrationsverket som har det övergri- pande ansvaret för mottagandet av asylsökande. Det innebär att det är Migrationsverket som svarar för att alla asylsökande registreras. Migrationsverket ansvarar också för att vuxna asylsökande och barn som bor tillsammans med sin vårdnadshavare får boende om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">det behövs, sysselsättning och försörjning enligt bestämmelserna i LMA.</P>
<P class="p375 ft28">Kommuners ansvar för personer som inte sökt asyl</P>
<P class="p69 ft13">Enligt socialtjänstlagen har en kommun det yttersta ansvaret för att enskilda som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. För vuxna asylsökande och barn i familj har Migrations- verket huvudansvaret. Enligt SKL kan kommuner ge bistånd enligt socialtjänstlagen till människor som ännu inte sökt asyl. Kom- munens bedömning görs då utifrån den tillfälliga situationen till dess att personen sökt asyl, då Migrationsverket fått det fulla ansvaret för personen ifråga.</P>
<P class="p70 ft13">Kommunerna bör enligt SKL:s tolkning ha befogenhet att ordna med tillfälliga boendeplatser för att kunna uppfylla sina skyldigheter, t.ex. ifråga om nödbistånd. Likaså kan en kommun som anser att det föreligger en extraordinär händelse ha befogenhet att ge begränsat ekonomiskt stöd. Det gäller enskilda som vistas i kommunen och som har drabbats av en händelse och som kan få stöd enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sådant stöd bör enligt SKL kunna ges i form av tillfälliga boendeplatser, att transporter ordnas eller liknande.</P>
<P class="p74 ft28">Skola och utbildning</P>
<P class="p56 ft47">Enligt skollagen har barn som är bosatta i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller också för asylsökande barn, som alltså har samma rätt till utbildning som barn som är folkbokförda i Sverige. Rätten till utbildning gäller alla barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Rätten till utbildning gäller också asylsökande i gymnasie- åldern som även om de har fyllt 18 år har rätt att avsluta sin utbild- ning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola om studierna påbörjats före det att eleven fyllt 18 år.</P>
<P class="p70 ft45">Det är den kommun som barnet vistas i som ansvarar för att barnet får utbildning på samma villkor som andra barn i kommunen. Kommunen är skyldig att erbjuda barnet plats i skola så snart det är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft41">lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden, en månad efter ankomsten till Sverige. Barnen omfattas inte av skolplikt.</P>
<P class="p80 ft28">Kommunernas ansvar för ensamkommande barn</P>
<P class="p238 ft47">Kommunerna är enligt LMA skyldiga att ta emot ensamkommande barn. Med ensamkommande barn avses, enligt 1 § femte stycket LMA, barn som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.</P>
<P class="p64 ft28">Barnen bor tillfälligt i en ankomstkommun</P>
<P class="p82 ft13">Ensamkommande barn kan efter att de anlänt till Sverige ge sig till känna för en svensk myndighet i vilken kommun i landet som helst. I praktiken sker det vanligtvis i någon av de kommuner där Migrationsverket har kontor vid vilka barn kan ansöka om asyl. Migrationsverket underrättar socialtjänsten i den aktuella kommu- nen om att det anlänt ett ensamkommande barn. Barnet får inled- ningsvis ett tillfälligt boende i ankomstkommunen.</P>
<P class="p13 ft14">Migrationsverkets målsättning är att barnet ska vara kvar i ankomstboendet som mest 48 timmar.</P>
<P class="p4 ft28">Migrationsverket anvisar en kommun till barnet</P>
<P class="p84 ft13">Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa en kommun, som svarar för barnets boende. Ambitionen är att barnen anvisas en kommun i omedelbar anslutning till ankomsten till Sverige.</P>
<P class="p80 ft28">Fördelning till kommunerna</P>
<P class="p238 ft45">Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som gav Migra- tionsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende till ensamkommande barn. Lagändringen innebar att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">samtliga kommuner kan anvisas, oavsett om kommunen har en överenskommelse med Migrationsverket eller inte.</P>
<P class="p54 ft41">Under hösten 2015 fördelades ensamkommande barn till kom- munerna enligt fördelningstal på läns- och kommunnivå. Fördel- ningstalen byggde på att Migrationsverket enligt sin prognos i oktober året innan hade gjort en beräkning av platsbehovet. Den beräkningen utgjorde grunden för länsstyrelsernas fördelningstal på läns- och kommunnivå och därmed också för förhandlingsarbetet med kommunerna.<SPAN class="ft56">383 </SPAN>Det innebär att det antal platser som man hade beräknat skulle behövas under hösten 2015 byggde på ett antagande om att ett väsentligt lägre antal ensamkommande barn skulle komma (prognosantagandet för 2015 var 8 000 ensamkommande barn).</P>
<P class="p57 ft13">Sedan den 1 april 2016 tillämpar Migrationsverket, på uppdrag av regeringen, en ny anvisningsmodell vars huvudsyfte är att mottagan- det av ensamkommande barn ska bli jämnare fördelat mellan landets kommuner.</P>
<P class="p74 ft28">Kommunens överförmyndare utser en god man</P>
<P class="p69 ft13">Barn som saknar vårdnadshavare eller förmyndare ska få en god man. Om anvisningen av barnet från ankomstkommunen till anvisnings- kommunen går snabbt är det överförmyndaren i anvisningskom- munen som förordnar god man för barnet. Om barnet blir kvar i ankomstkommunen under en längre tid kan det vara överför- myndaren i den kommunen som ansvarar för att en god man föror- dnas. Det är i dessa fall också den kommunen som ytterst ansvarar för stöd och hjälp till barnet enligt socialtjänstlagen, eftersom barnet kommit att vistas i den kommunen. Enligt lagen om god man för ensamkommande barn ska en god man förordnas så snart det är möjligt.</P>
<P class="p57 ft13">Den gode mannen ska ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter och t.ex. biträda barnet med asyl- ansökan.</P>
<P class="p580 ft89"><SPAN class="ft74">383 </SPAN><SPAN class="ft75">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft75">, s. 50.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Boende i annat hem än det egna</P>
<P class="p49 ft41">Socialtjänstlagen innehåller bestämmelser om boende i annat hem än det egna, som också gäller asylsökande ensamkommande barn. Där framgår bl.a. att socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och hem för vård eller boende.</P>
<P class="p14 ft13">När ett barn ska placeras ska det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående, dock alltid med beaktande av barnets bästa. Vidare måste socialnämnden lämna sitt medgivande till att ett barn tas emot för vård eller fostran i ett hem som inte är föräldrahemmet eller hos någon annan som har vårdnaden om barnet.</P>
<P class="p64 ft28">Barnets bästa ska avgöra</P>
<P class="p51 ft41">Enligt socialtjänstlagen ska vad som är bäst för barnet vara avgörande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn. När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant infor- mation och möjlighet att framföra sina åsikter i frågan. Om barnet inte framför sina åsikter, ska dessa så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad och beaktas när Migrations- verket anvisar barnet till en kommun.</P>
<P class="p64 ft28">Kommunens ansvar för barn som inte bor där</P>
<P class="p82 ft41">I socialtjänstlagen anges att om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer.</P>
<P class="p14 ft13">Om barnet är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen är bosättningskommunen ansvarig för stöd- och hjälpinsatser. Med bosättningskommun avses den kommun där barnet är stadigvarande bosatt eller en annan kommun om barnet har starkast anknytning till den kommunen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i exempelvis hem för vård eller boende.</P>
<P class="p68 ft28">Ersättning för kommunalt mottagande</P>
<P class="p56 ft46">En kommun som anvisats av Migrationsverket har rätt till ersättning för kostnader för utredning som görs enligt socialtjänstlagen av- seende ett ensamkommande barn. Kommunen har även rätt till ersättning för boende och för transport av ensamkommande barn till den kommun som anvisats av Migrationsverket.</P>
<P class="p479 ft28"><SPAN class="ft28">4.8.2</SPAN><SPAN class="ft70">Kommunernas beredskap</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Kommunerna hade inte förutsett att det skulle komma så många människor på flykt till Sverige under 2015 och de hade därför en låg beredskap.</P>
<P class="p57 ft13">Kommunerna beskriver att de inte hade någon anledning att aktivt söka information om migration. Stockholms stad kände till att det ofta sker en ökning av antalet ensamkommande barn på hösten, men kunde inte förutse att ökningen skulle bli så stor eller att kom- munen skulle få så många uppgifter kopplade till det ökade antalet människor på flykt.</P>
<P class="p67 ft13">Flertalet av kommunerna blev överraskade. Flera kommuner trodde inte att den egna kommunen skulle beröras med tanke på dess geografiska läge och eftersom människor på flykt inte brukade söka sig till kommunen.</P>
<P class="p70 ft47">Malmö stad hade sedan tidigare tagit emot många ensamkom- mande barn och såg att antalet ensamkommande barn började öka i maj 2015 och att det fortsatte öka under sommaren. Under början av hösten 2015 fick Malmö stad bra information från polisen och från privatpersoner om att många människor på flykt befann sig i Tysk- land och med avsikt att resa vidare till Malmö.</P>
<P class="p70 ft45">Under hösten 2015 anlände ungefär 45 000 människor på flykt till Trelleborgs kommun, en kommun med 43 000 invånare. Kom- munens arbete kom dock endast i begränsad utsträckning att gälla vuxna asylsökande eftersom de bussades vidare från färjan. Kom- munen fick däremot ta ett stort ansvar genom att anordna ankomst-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">boende för de ensamkommande barn som anlände med färjan. Mellan september 2015 och början av januari 2016 kom ungefär 2 300 ensamkommande barn. De flesta kom under perioden septem- ber till början av november 2015, då <NOBR>ID-kontroller</NOBR> infördes på färjorna till Trelleborg.</P>
<P class="p12 ft41">Trelleborgs kommun var oförberedd på vad som skulle hända och hade ingen beredskap inför den situation som uppstod. Trelleborgs kommun fick kännedom om att situationen höll på att förändras den 10 september 2015 då personer som arbetade i hamnen hörde av sig och berättade att många människor kom med färjan. Samma dag bad Migrationsverket Trelleborgs kommun att inventera antalet bered- skapsplatser som skulle kunna användas som boende för asylsökande vuxna och barn som kom med vårdnadshavare.</P>
<P class="p113 ft47">Umeå kommun var medveten om att kommunen skulle få ta emot ett ökat antal ensamkommande barn som en följd av det nya avtalet med Migrationsverket. Kommunen var inte alls förberedd på att det skulle komma så många fler ensamkommande barn och dess- utom vuxna asylsökande och barn med vårdnadshavare som bodde i Migrationsverkets boenden i kommunen.</P>
<P class="p63 ft13">Ljusnarsbergs kommun, med 4 900 invånare, hade sedan tidigare 400 asylsökande i kommunen. Socialtjänsten i kommunen hade dåliga grundförutsättningar redan före hösten 2015, bl.a. på grund av personalbyten.</P>
<P class="p14 ft13">Ljusnarsbergs kommun fick de första indikationerna på att situa- tionen höll på att förändras via det överförmyndarnätverk man har med andra kommuner.</P>
<P class="p14 ft13">Norbergs kommun hade inte tillräcklig beredskap för det som hände i form av en beredskapsplan eller likande. Kommunen tror samtidigt att en beredskapsplan ändå inte hade lyckats identifiera inom vilka områden kommunen skulle ställas för de största utma- ningarna.</P>
<P class="p64 ft28">Kommunernas beredskap – våra iakttagelser</P>
<P class="p82 ft45">Kommunerna hade inte förutsett att det skulle komma så många människor på flykt till Sverige under 2015. Kommunerna uppfattade inte att de hade någon anledning att aktivt söka information om migration. Många kommuner trodde inte att den egna kommunen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">skulle beröras av en situation med fler människor som sökte sig till Sverige, med tanke på kommunens geografiska läge och att män- niskor på flykt inte tidigare hade sökt sig till kommunen.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">4.8.3</SPAN><SPAN class="ft70">Kommunernas hantering hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Förutsättningar och hantering varierade mycket</P>
<P class="p260 ft113">Kommunernas hantering i den inledande fasen</P>
<P class="p354 ft13">Kommunerna anpassade sig snabbt för att hantera situationen. I Stockholms stad byggdes en krisorganisation upp från en dag till en annan.</P>
<P class="p70 ft41">Kommunerna i Stockholm län hade under flera år hade tagit emot ett ökat antal ensamkommande barn. Arbetet ansågs vara något av en</P>
<P class="p155 ft13">”extra uppgift” och ansvaret fördelades årligen. Det fanns därför inte någon struktur för uppgifterna i det ordinarie arbetet och det saknades en långsiktig verksamhetsplanering för mottagandet.</P>
<P class="p68 ft113">Information om hur många som var på väg</P>
<P class="p354 ft13">Många kommuner fick själva förse sig med information om hur många som kunde väntas komma till kommunen för att kunna pla- nera verksamheten.</P>
<P class="p57 ft13">Mölndals stad ansåg att man fick den mest tillförlitliga infor- mationen via massmedia. Från Migrationsverket fick man inte sällan ett besked en dag och ett helt annat besked nästa dag.</P>
<P class="p57 ft13">Trelleborgs kommun hade också massmedia som sin viktigaste informationskanal för att kunna planera verksamheten. Kommunen samarbetade också med rederierna och fick deras passagerarlistor. Stockholms stad fick bäst information om hur många som var på väg från SJ.</P>
<P class="p58 ft47">Vellinge kommun väntade på att ”någon annan” skulle informera om hur många människor var på väg. Det hade varit positivt om någon aktör hade haft ansvar för att samla information om hur många som var på väg till Sverige. I kommunen hade man fullt upp med att lösa de uppgifter man ställdes inför.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p581 ft13">Kommunerna i Stockholm län anser att det är statens uppgift att ge kommunerna information om att ”nu händer det”. Som det var blev kommunerna tagna på sängen.</P>
<P class="p80 ft113">Kommuner med erfarenhet hade bättre förutsättningar</P>
<P class="p351 ft13">De kommuner som hade erfarenhet av att ta emot många människor från andra länder verkar ha klarat av hösten 2015 bättre än de som saknade erfarenhet.</P>
<P class="p12 ft41">Södertälje kommun har haft ett stort mottagande av människor från andra länder i många år. Mottagandet ökade särskilt åren 2005 till 2007 och Södertälje ställdes då inför en rad utmaningar. Sedan dess har kommunen skapat en organisation som man anser fungerar väl för att ta emot stora grupper människor. Hösten 2015 innebar därför inte för Södertälje kommuns del så stora skillnader jämfört med tidigare och man ansåg att man hade en beredskap och struktur som fungerade för att klara ett ökat antal människor.</P>
<P class="p64 ft113">Belastningen på kommunerna varierade mycket</P>
<P class="p303 ft14">Belastningen på kommunerna varierade mycket.</P>
<P class="p76 ft41">Malmö stad hade sedan tidigare tagit emot många ensamkom- mande barn och hade täta kontakter med Migrationsverket. Malmö stad har också många års erfarenhet av att arbeta med frågor om mottagande. Hösten 2015 innebar ändå en stor omställning för Malmö stad då 47 000 mäniskor på flykt kom via Malmö. Staden hade närmare 14 500 ensamkommande barn i sina ankomstboenden under 2015 och gick från 90 platser i ankomstboenden under våren 2015 till som mest 2 500 platser under hösten.</P>
<P class="p12 ft41">Södertälje kommun var inte ankomstkommun för ensamkom- mande barn och man var inte heller anvisningskommun under hösten 2015. I kommunen fanns inte heller anläggningsboenden. Däremot fanns <NOBR>HVB-hem</NOBR> i kommunen där andra kommuner hade barn placerade. I kommunen fanns också ett mycket stort antal vuxna asylsökande i eget boende. Många av de ensamkommande barn som kom under hösten 2015 och som då placerades i en anvis- ningskommun har senare kommit till Södertälje då de fått uppe- hållstillstånd eller fyllt 18 år. Även ett stort antal vuxna som tidigare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">bott i anläggningsboende söker sig till Södertälje eftersom de har vänner eller släktingar där.</P>
<P class="p54 ft13">Åsele kommun har cirka 2 800 invånare. Under hösten 2015 tog kommunen emot 280 asylsökande inom loppet av två veckor, vilket alltså motsvarade tio procent av kommunens befolkning.</P>
<P class="p57 ft13">Ljusnarsbergs kommun har 4 900 invånare och vid årsskiftet 2015/2016 fanns ungefär 1 150 asylsökande i kommunen.</P>
<P class="p70 ft41">Umeå var en kommun som många reste igenom – i början av hösten på väg till Finland och senare under hösten på väg söderut från Finland. Många stannade i Umeå endast under natten. Under 2015 var Umeå ankomstkommun för 247 ensamkommande barn och kommunen startade 12 nya hem för vård och boende. Umeå kom- mun hade också 220 evakueringsplatser för personer som Migrations- verket inte kunde erbjuda boende till under hösten. Många, även barn, stannade upp till två månader i evakueringsboenden.</P>
<P class="p74 ft113">Kommunerna tog emot vid färjeterminaler och centralstationer</P>
<P class="p354 ft13">I Stockholm, Göteborg och Malmö innebar det stora antalet ankom- mande människor på flykt att kommunen behövde finnas på plats vid platser dit många kom med tåg och båtar.</P>
<P class="p70 ft41">I Göteborg kom människor via Kielterminalen (färjan) och centralstationen. Kommunen identifierade ett behov av närvaro och organiserade ett mottagande på plats för att lotsa vidare. Stadsdelen Centrum skötte mottagandet på centralstationen. För stadsdelen innebar arbetet att organisera lokaler och bemanning. Först var det i princip en container och en enkel stuga med toalett på central- stationens område. Fastighetsägaren hade synpunkter på detta och det ledde till att kommunen flyttade sitt mottagande till ett hus i närheten, Vita huset. Mottagandet i Vita huset fanns kvar till strax efter årsskiftet. Kielterminalen finns i stadsdelen <NOBR>Majorna–Linné</NOBR> och där var det inte ett lika hårt tryck som på centralstationen. I arbetet på centralstationen och färjeterminalen arbetade kommunen nära polisen. Samarbetet med frivilliga på centralstationen fungerade bra. De ensamkommande barnen lotsade Migrationsverket till Migra- tionsverkets ankomstboende i Mölndal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft47">Den 8 oktober 2015 öppnade Malmö stad en samlad ankomst- central vid Posthusplatsen för de människor på flykt som anlände till Malmö centralstation genom att sätta upp ett antal baracker.</P>
<P class="p12 ft47">I Stockholm fanns det diskussioner om att ordna en särskild lokal för mottagande, men Stockholms stad organiserade aldrig några särskilda utrymmen på eller utanför centralstationen. Många av de ensamkommande barnen kom till centralstationen och kommunen fanns där, t.ex. fanns ungdomsjouren tidigt på plats på central- stationen. Stockholms stad anser att samarbetet med polisen på centralstationen fungerade bra, mycket tack vare att det fanns ett etablerat samarbete sedan tidigare.</P>
<P class="p64 ft113">Samarbetet med frivilliga fungerade väl</P>
<P class="p84 ft13">Kommunerna ger en bild av att samarbetet med frivilliga och fri- villigorganisationer i stort sett fungerade väl.</P>
<P class="p11 ft13">I Stockholm kom staden överens med frivilligorganisationerna om att det var kommunen som hade ansvaret för de ensamkom- mande barnen.</P>
<P class="p63 ft13">I Stockholms län fick socialsekreterarna i kommunerna många samtal och mail från engagerade personer i civilsamhället som ville hjälpa till. Det fanns inte kapacitet att besvara samtalen. Socialsekre- terarna fick välja mellan att svara på civilsamhällets frågor eller att hantera frågor kring barnen. Kommunerna uppskattar att det förmodligen fanns enorma resurser till förfogande som inte kunde utnyttjas.</P>
<P class="p12 ft41">Norbergs kommuns samarbete med frivilliga och civilsamhället utgjorde en mycket stark positiv kraft under hösten. Viljan att skänka kläder och saker var stor och många engagerade sig i motta- gandet av människor på flykt som kom. Det fanns dock ett behov av en sammanhållande funktion för det frivilliga engagemanget. Ett exempel är hur och var man samlar in kläder och hur de ska fördelas till dem som kommit till Sverige. Kommunen tillfrågades om de kunde ta ett sådant ansvar, men avböjde, både med hänvisning till att kommunen inte ska vara det civila samhällets företrädare och till att man inte hade resurser under hösten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Ensamkommande barn</P>
<P class="p260 ft113">De ensamkommande barnen var den största arbetsuppgiften</P>
<P class="p69 ft13">Det är tydligt att den absolut största arbetsuppgiften för kommu- nerna var de ensamkommande barnen.</P>
<P class="p67 ft13">Till Stockholm hade det kommit ungefär 30 ensamkommande barn varje månad under våren 2015 och man hade 30 platser för ensamkommande barn. Under hösten ordnade man snabbt platser för 1 500 ensamkommande barn.</P>
<P class="p68 ft113">Registrering av barnens asylansökningar</P>
<P class="p354 ft13">Ett återkommande problem för kommunerna var att det under hösten 2015 tog lång tid innan barnen blev registrerade som asyl- sökande och att det fanns bristfällig kunskap om var barn befann sig.</P>
<P class="p70 ft41">Stockholms stad anser att ett av de största problemen under hösten var att det inte fanns kontroll över de ensamkommande barnens vistelseadresser. Flera barn hade dubbla dossiernummer. Stockholms stad berättar att det tog mellan en vecka och en månad för barnen att få sin asylansökan registrerad hos Migrationsverket.</P>
<P class="p57 ft13">I Trelleborgs kommun tog det i oktober ungefär tre veckor innan barnens ansökningar registrerades hos Migrationsverket. Migrations- verket och Trelleborgs kommun gjorde en särskild överenskom- melse där Migrationsverket åtog sig att under fem dagar i slutet av oktober registrera 100 ensamkommande barns asylansökningar om dagen.</P>
<P class="p67 ft13">Eftersom de ensamkommande barnens asylansökningar inte hade registerats av Migrationsverket vid ankomsten och tiden gick beslutade sig Trelleborgs kommun för att hyra bussar och köra barnen till Migrationsverket i Malmö. Barnen kunde få vänta upp till 12 timmar på att få sin ansökan registrerad. Det var först vid detta tillfälle som Trelleborg förstod vad ett dossiernummer var och att alla barn skulle ha detta. De först ankommande barnen fick inte detta och bodde hos kommunen utan att vara registrerade någon- stans.</P>
<P class="p70 ft45">Umeå kommun anser att de tog över vad kommunen uppfattade som Migrationsverkets ansvar att hålla reda på var barnen befann sig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft13">Kommunen ställde frågor till barnen, tog bilder på dem och försökte skapa ett register. Nästa steg var att så snart som möjligt boka tid hos Migrationsverket för att barnen skulle få registrera sin asyl- ansökan där. Åsele kommun fick ingen information från Migrations- verket om vilka barn som var på väg.</P>
<P class="p64 ft113">Ankomstboenden en betungande uppgift</P>
<P class="p84 ft13">Att anordna ankomstboenden blev en betungande uppgift för de kommuner som tog emot många barn, särskilt eftersom barnen ofta blev kvar länge i ankomstboendena.<SPAN class="ft63">384</SPAN></P>
<P class="p12 ft13">I Trelleborgs kommun blev den genomsnittliga tiden för barn i ankomstboende 3,5 veckor. Totalt placerades 1 890 ungdomar som kommit till Trelleborg i en anvisningskommun från september 2015 till maj 2016. För de som anlände under de första tre veckorna så tog det i genomsnitt drygt tre veckor innan de placerades. Efterhand så minskade den genomsnittliga tiden och den var 19 dygn när de sista flyttade ut våren 2016. Det barn som var kvar längst tid bodde i ankomstboende i 80 dygn.<SPAN class="ft63">385</SPAN></P>
<P class="p582 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Trelleborgs kommun.</P>
<P class="p583 ft45">Kommunerna i Stockholms län hittade ganska snabbt en organi- sation för att ta emot barnen och ordna det mest basala som tak över huvudet, en filt och mat. Så småningom började man tänka på</P>
<P class="p584 ft115"><SPAN class="ft58">384</SPAN><SPAN class="ft114">Barnombudsmannens intervjuer med ensamkommande barn under hösten 2015 visade att barnen i genomsnitt blev kvar på ankomstboendena mellan två och tre veckor. Några barn blev kvar flera månader, se Barnombudsmannen (2016), </SPAN><SPAN class="ft145">Barn på flykt</SPAN>, s. 9.</P>
<P class="p585 ft75"><SPAN class="ft58">385</SPAN><SPAN class="ft112">Skriftlig information Trelleborgs kommun </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">en bättre och mer långsiktig organisation för mottagandet och såg då problem med vissa placeringar. Till exempel bodde det för många barn tillsammans på vissa boenden. Det fanns också proble- matiska placeringar med hänsyn till ålder, kön, religion, språk m.m. Detta ledde till att man gjorde omplaceringar.</P>
<P class="p57 ft13">I Mölndals stad ledde Migrationsverkets problem med att hitta anvisningskommuner till att många barn blev kvar länge på ankomstboenden. Mölndals stad öppnade sju ankomstboenden och barnen stannade upp till tre veckor där, trots att avsikten var att de skulle stanna tre dagar som längst.</P>
<P class="p57 ft13">Migrationsverket ställde under september 2015 frågan till Ljusnarsbergs kommun om att öppna ett ankomstboende. Det besked kommunen fick då var att det skulle komma mellan 80 och 100 barn och att de skulle stanna kort tid. I verkligheten kom det 350 barn och de blev kvar länge på boendet.</P>
<P class="p74 ft113">Boenden för anvisade barn</P>
<P class="p354 ft13">Flera anvisningskommuner beskriver att det var svårt att hitta platser till barnen och att kommunerna hade svårt att hinna utreda boendena innan barnen flyttade dit och att hinna följa upp placeringarna. Det fanns även problem med att flytta barnen från ankomstkommunen till anvisningskommunen.</P>
<P class="p70 ft13">Kommunerna i Stockholm län pekar också på att platsbrist gjorde att priserna på boenden trissades upp, vilket påverkade kommu- nernas ekonomi. Platsbrist gjorde att Norbergs kommun fick köpa dyra platser med sämre kvalitet under hösten.</P>
<P class="p57 ft13">Norbergs kommun hade ingen möjlighet att t.ex. intervjua de familjer som skulle ta emot barn. Det fanns inte heller tid att följa upp de placeringar som hade gjorts. I december meddelade Norbergs kommun Migrationsverket att kommunen inte hade möjlighet att ta emot fler anvisade barn.</P>
<P class="p57 ft13">Malmö stad tog ansvar för att ordna bussar som tog barnen vidare till anvisningskommunerna. Det var egentligen inte Malmö stads uppgift – det är den anvisade kommunen som ska hämta barnet eller ordna med resa – men Malmö bedömde att barnen annars inte hade kommit iväg.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft13">Göteborgs stad hade problem med att kommuner vägrade ta emot barn som de fått anvisade, med argumentet att de inte hade något boende till barnen. I något fall blev barn kvar så länge som tre månader trots att det fanns en anvisningskommun. Göteborgs stad inrättade en ny rutin för att öka tydligheten mellan kommunerna om vilka barn som skulle flyttas över och när.</P>
<P class="p64 ft113">Barn som anvisats till en kommun bodde i en annan</P>
<P class="p84 ft13">Flera kommuner belastades extra genom att barn som anvisats till en kommun bodde i <NOBR>HVB-hem</NOBR> i en annan kommun.<SPAN class="ft63">386</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Norbergs kommun tog emot många ensamkommande barn som hade uppgivit anknytning till någon person i kommunen. Som situationen var under hösten fanns dock inte familjehem eller HVB- boenden till alla barn inom kommunen och många barn placerades långt från Norberg. Tanken om att barnet skulle bo nära någon person han eller hon hade anknytning till gick därmed förlorad.</P>
<P class="p63 ft13">Vellinge kommun saknade platser för de barn som anvisats dit och ringde runt till boenden i andra kommuner för att hitta platser. Vellinge kommun placerade barn så långt bort som i Linköping och Göteborg. Socialsekreterarna fick sedan åka till barnen för att följa upp placeringarna, vilket tog mycket tid.</P>
<P class="p80 ft113">Många barn försvann<SPAN class="ft132">387</SPAN></P>
<P class="p497 ft14">Flera av kommunerna hade problem med att barn som befann sig på ankomstboenden försvann därifrån.</P>
<P class="p79 ft13">I Trelleborgs kommun visste man med ganska stor säkerhet att drygt hälften av de barn som hade registrerats när de sattes på bussarna på färjan senare avvek från Trelleborg. Kommunen gjorde polisanmälan när ett barn försvann men sedan hände inte så mycket mer.</P>
<P class="p586 ft115"><SPAN class="ft58">386</SPAN><SPAN class="ft114">Under 2015 var 34 procent av alla asylsökande ensamkommande barn placerade i boenden i andra kommuner än anvisningskommunen, se Ds 2016:21 </SPAN><SPAN class="ft145">Ändringar i fråga om syssel- sättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn</SPAN>.</P>
<P class="p587 ft89"><SPAN class="ft58">387</SPAN><SPAN class="ft83">Enligt rapporten </SPAN>Barn på flykt och försvunnen. En nationell kartläggning av ensam- kommande barn som avviker <SPAN class="ft75">från Länsstyrelsen i Stockholm (2016) var drygt 1 800 ensam- kommande barn anmälda som försvunna i maj 2016.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft14">I Malmö stad försvann många barn under hösten 2015 och kom- munen polisanmälde att de försvunnit.</P>
<P class="p54 ft13">I Stockholms stad försvann barn de under första dagarna i september 2015 då antalet ensamkommande barn ökade. Stockholms stad fångade upp de ensamkommande barn som anlände och skjutsade dem till socialjouren. Migrationsverket fanns på plats på centralstationen när de ensamkommande barnen anlände men det skedde ingen registrering av barnen där eftersom det inte fanns tekniska möjligheter att göra det på plats.</P>
<P class="p70 ft41">Det fanns ett särskilt telefonnummer dit man kunde ringa för att anmäla barn som försvunnit. Numret kopplades dock till polisens 114 14 när Mölndals stad ringde dit och kommunen hamnade därför i telefonköer. Mölndals stad beskriver att rutinen kring barn som försvann var att kommunen gjorde en anmälan och att polisen ringde tillbaka efter två månader för att meddela att ärendet avskrivits.</P>
<P class="p74 ft113">Svårt att hinna få fram gode män</P>
<P class="p354 ft13">I Umeå kommun började det bli svårt att hitta gode män i slutet av september. Umeå kommun hade tidigare haft lätt att rekrytera gode män och många var intresserade av att ställa upp, men det var svårt att hinna med handläggningen under hösten. En lösning var samverkan mellan olika kommuner i Umeåregionen.</P>
<P class="p57 ft13">I Åsele kommun löste man det ökade behovet av gode män genom att redan etablerade gode män tog på sig fler uppdrag.</P>
<P class="p57 ft13">Stockholms stad blev kontaktad av många som självmant ville bli gode män. Under hösten 2015 kan gode män som inte var lämpliga ha utsetts. Kommunen försökte att utse gode män trots att kon- troller av lämpligheten fattades eftersom det var viktigt att barnen snabbt fick en god man för att kunna komma vidare med t.ex. asylprocessen och att kunna börja skolan. Det var ett stort problem för staden att veta vilka barn som faktiskt vistades i kommunen och som kommunen därför hade ansvar för och som behövde en god man.</P>
<P class="p70 ft46">Kommunerna i Stockholms län beskriver att det var svårt för överförmyndarna att ha kunskap om vilka barn de hade ansvar för. Många barn placerades i en annan kommun än i anvisningskom- munen och varken socialtjänst eller överförmyndare kände till vilka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">boenden i kommunen som öppnades av t.ex. privata aktörer eller Migrationsverket under hösten. Överförmyndarnämnden har ett tillsynsansvar över <SPAN class="ft12">alla </SPAN>ensamkommande barn som vistas i kommun (vilket skiljer sig från socialtjänstens ansvarsområde som utgår från Migrationsverkets anvisning). Bristen på kunskap om vilka barn man hade ansvar för gjorde att ensamkommande barn inte fick en god man förrän ett problem uppstod och behovet av en god man blev tydligt.</P>
<P class="p64 ft113">Svårt att hitta tolkar</P>
<P class="p84 ft13">Flera kommuner framhåller bristen på tolkar under hösten 2015 som ett problem.</P>
<P class="p14 ft13">Kommunerna i Stockholms län framhåller att det rådde brist på tolkar under hösten. Kommunerna fick lösa det genom att gå utan- för upphandlade avtal. Andra alternativ var att använda egen personal som tolkar, vilket ledde till brister i rättsäkerheten, eller telefon- tolkar, vilket gav sämre samtal.</P>
<P class="p64 ft113">Lagar och regler kunde inte följas</P>
<P class="p351 ft13">Flera kommuner uppger att de inte kunde följa socialtjänstlagen eller andra bestämmelser under hösten. Kommunerna lyckades på kort tid ordna den omsorg de var skyldiga i form av t.ex. boende till ensam- kommande barn men kunde inte se till att barnens vistelse i boen- dena uppfyllde alla de krav som ställs. Kommunerna tvingades att ta ställning till vilka regelverk som skulle prioriteras och göra det bästa av situationen.</P>
<P class="p12 ft47">Umeå kommun gjorde lex <NOBR>Sarah-anmälningar</NOBR> med utgångspunkt i att handläggningen av ensamkommande barn inte levde upp till lagens krav. Kommunen var också tvungen att lägga flera barn i samma rum på <NOBR>HVB-hemmen.</NOBR> Umeå kommun kunde inte klara lagens krav på brandsäkerhet utan fick hitta enklare lösningar, som brandvarnare och vaken nattpersonal. Många nya <NOBR>HVB-hem</NOBR> öppnades och alla motsvarade t.ex. inte kraven på att varje rum ska vara en egen brandcell. Umeå anser också att deras beslut att förlägga ensamkommande barn och transitpersoner på evakueringsboenden togs för snabbt och att beslutet inte blev bra.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft41">Trelleborgs kommun fattade beslut om att ge de ensamkom- mande barnen tak över huvudet, en säng och mat för dagen. Kom- munen gjorde ett stort antal lex <NOBR>Sarah-anmälningar</NOBR> eftersom regel- verket för hur barnen skulle tas emot inte kunde följas. Kommunen gjorde en akut bedömning av skyddsbehovet enligt socialtjänstlagen och såg till att barnen inom två till tre timmar hade en säng att sova i. Den situationen varade fram till den 24 november 2015.</P>
<P class="p70 ft41">Trelleborgs kommun önskar att det hade funnits möjligheter att lägga vissa regler åt sidan under den mest akuta fasen. Signalerna från Migrationsverket var att det var viktigt att göra rätt, men Trelleborgs kommun säger själva att de inte gjorde något ”rätt”. Till exempel fick man anställa personal utan rätt kvalifikationer och utbildning.</P>
<P class="p57 ft13">Vellinge kommun uttrycker att man ställdes inför konflikter mellan teori och praktik. Man försökte följa reglerna till det yttersta men kände sig bakbunden.</P>
<P class="p74 ft28">Skolan</P>
<P class="p69 ft13">Kommunerna tar upp problem med att hitta lärare och lokaler och att de ställdes inför utmaningar då de skulle hjälpa fler barn som hade lite eller ingen erfarenhet från tidigare skolgång.</P>
<P class="p68 ft113">Svårt att hitta lärare och lokaler</P>
<P class="p354 ft13">I Stockholms stad uppmärksammade utbildningsförvaltningen att situationen påverkade dem runt den 20 september 2015. Fram till december hade kommunen förhållandevis lätt att hitta skolplatser till barnen, men därefter var det fullt i alla skolor. Det var svårt att få tag i personal och staden tog in pensionerade lärare och samarbetade med högskoleutbildningar för personer med akademisk utbildning från andra länder för att hitta lärare.</P>
<P class="p57 ft13">Södertälje kommun såg under hösten 2015 ett ökat antal elever som helt saknade skolbakgrund, vilket ställde nya krav på kom- munen. Även Stockholms stad utökade antalet platser för barn med obefintlig eller liten skolerfarenhet sedan tidigare.</P>
<P class="p70 ft45">I Malmö stad fick man bygga ut skolplatser i skolor som man för några år sedan hade beslutat att lägga ned, t.ex. i Rosengård. För att klara ökningen av barn på flykt hösten 2015 har Malmö stad fått</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">placera barnen skolor i ytterområden, vilket staden anser leder till ökad segregation.</P>
<P class="p79 ft13">I Umeå kommun var det svårt att hitta lokaler. Rektorerna för språkintroduktionen kunde rekrytera personal, men hade inte man- dat när det gäller lokalfrågan vilket var ett stort bekymmer.</P>
<P class="p14 ft13">Det finns ingen gymnasieskola i Åsele kommun och kommunen fick köpa gymnasieplatser från Lycksele kommun för att kunna erbjuda utbildning till de ensamkommande barn i gymnasieåldern som kom.</P>
<P class="p11 ft13">Malmö stad är positiv till Skolinspektionens besked att hålla en låg profil när det gällde att granska situationer som uppkommit till följd av det ökade antalet barn på flykt.</P>
<P class="p14 ft13">Ljusnarsbergs kommun anser att verksamheten i skolan och förskolan var ansträngd under hösten 2015. Kommunen skulle under hösten 2015 ordna skola och förskola åt lika många nya barn som antalet barn som redan fanns i verksamheterna.</P>
<P class="p64 ft113">Svårt att planera för skolorna</P>
<P class="p497 ft13">I Umeå kommun kom inte alltid skolan med i kommunens plane- ring kring fler människor på flykt, vilket skapade problem när barnen väl skulle börja skolan.</P>
<P class="p14 ft13">Inte heller i Göteborgs stad fick skolorna alltid information om vilka elever man hade ansvar för. Nya barn kunde komma till skolan utan att de fått information. På motsvarande sätt kunde barn sluta i skolan utan att skolan fått information om detta.</P>
<P class="p14 ft13">Stockholms stad hade ibland svårt att nå barn som bodde i eget boende i ytterstadsområdena för att se till att de kom till skolan. Stockholms stad pekar också på att barn ofta bytte boende mellan kommuner och att det då blev oklart i vilken kommun barnet skulle gå i skola och vilken kommun som skulle söka ersättning för kostna- der för barnets skolgång.</P>
<P class="p14 ft13">Flera kommuner pekar på att frågor om förskola och skola upp- står i en andra fas, efter det akuta skede som handlar om att ta emot barnen och ge dem mat och tak över huvudet. I t.ex. Malmö stad blev skolan ansträngd först senare och då som en konsekvens av att många barn först hade bott på andra orter men senare flyttat till Malmö.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Evakueringsplatser</P>
<P class="p78 ft47">Som mest bodde cirka 8 000 personer i kommunala evakuerings- platser (december 2015). Migrationsverket och kommunerna slöt inga avtal om platserna. Kommunerna var ansvariga för boendena och kunde söka ersättning i efterskott för kostnader för boende (inklusive anskaffning och iordningställande), mat och personal- kostnader som de haft i samband med att de tog fram lokaler som användes som evakueringsplatser.</P>
<P class="p70 ft45">Evakueringsplatserna har i vissa fall inneburit stora omflyttningar av personer då några boenden inte hade öppet under helgerna.<SPAN class="ft78">388</SPAN></P>
<P class="p588 ft113">Oklara besked om evakueringsplatser</P>
<P class="p360 ft41">Flera kommuner samarbetade med föreningslivet kring evakuerings- platserna. I Göteborg tog man först hjälp av park- och säsongs- arbetare men sedan tog tre fotbollsföreningar över driften. Göteborgs stad hade svårt att få besked från Migrationsverket t.ex. om hur många som skulle komma till evakueringsboenden. När man väl hade fått besked så ändrades de, ibland även utan att Migrationsverket hörde av sig. Det ledde t.ex. till att man lagade stora mängder mat till personer som sedan aldrig kom.</P>
<P class="p70 ft41">I början av oktober 2015 kom de första vuxna och barnen på flykt till de 220 platser i evakueringsboenden som fanns i Umeå kommun. På evakueringsboendena fanns både kommunal personal och volon- tärer. Kommunen fick information från Migrationsverket om att personerna skulle stanna mellan tre och sju dagar på evakuerings- boendena men många bodde kvar upp till två månader. Umeå kom- mun anser att de precis började få ordning på evakueringsplatserna när de lades ned. Kommunen hade kunnat fortsätta med dem längre.</P>
<P class="p589 ft89"><SPAN class="ft74">388 </SPAN><SPAN class="ft75">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket<SPAN class="ft75">, s. 45.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Kommunens och tjänstemannens ansvar</P>
<P class="p332 ft113">Oklart för kommunerna vad som var en ankomstkommun</P>
<P class="p84 ft13">Flera kommuner beskriver att de hade svårt att få klarhet om vad en ankomstkommun är och vad det innebär att vara ankomst- kommun.</P>
<P class="p76 ft13">Trelleborgs kommun hade ingen kunskap om vad det innebar att vara ankomstkommun. När ensamkommande barn började komma valde man först att skjutsa dem till Malmö, men Malmö stad med- delade att Trelleborgs kommun inte kunde göra så. Vid ett möte med Migrationsverket uppgavs att Trelleborgs kommun skulle kunna räkna med att ta emot 75 barn per dag och att de snabbt skulle lämna kommunen, men så blev det inte. Som mest kom 212 ensam- kommande barn på en dag och barnen blev kvar mycket länge på ankomstboenden i kommunen.</P>
<P class="p12 ft41">Mölndals stad tyckte också att det var otydligt vad som var en ankomstkommun. Under sommaren 2015 transporterade Göteborgs kommun alla ensamkommande barn som kom med färja eller tåg till Migrationsverkets anläggning Sagåsen, som ligger i Mölndals stad. Det gjorde att Mölndal blev ankomstkommun för alla dessa barn. Med hjälp av Migrationsverket nådde man en överenskommelse den 16 september 2015. Överenskommelsen innebar att man delade på ansvaret mellan Göteborgs stad och Mölndals stad, så att Mölndals stad tog emot de barn som kom dagtid och Göteborgs stad de barn som kom på kvällar, nätter och helger.</P>
<P class="p63 ft13">Ljusnarsbergs kommun hade problem med att få besked om hur begreppet ankomstkommun ska tolkas och vilket ansvar kommunen hade. Ljusnarsbergs kommun fick ingen hjälp med detta från Migrationsverket.</P>
<P class="p80 ft113">Diskussion om kommunens ansvar för boende</P>
<P class="p542 ft47">För Malmö stad ställdes frågan om kommunens ansvar för att ta emot människor på flykt på sin spets när Migrationsverket under andra halvan av november 2015 inte kunde hitta boende till alla som kom till Malmö. Migrationsverket menade att det var ett kommunalt ansvar att anordna boende om Migrationsverket inte kunde ordna boendeplatser. Malmö stad ordnade bussar så att de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft46">som annars hade fått sova ute fick sova i bussarna. Malmö stads kommunledning uttryckte vid en presskonferens att det inte kunde vara rimligt att göra den tolkning som Migrationsverket gjorde. Tätt inpå detta uttalande kom beslutet om gränskontrollerna. Malmö stad såg en tydlig koppling mellan dessa händelser.</P>
<P class="p407 ft113">Oklarhet om regler</P>
<P class="p69 ft13">Flera kommuner tar upp att det svåraste inte var att åstadkomma praktiska lösningar på kort tid utan att den största utmaningen var att olika regelverk var svåra att tolka, alternativt kolliderade med varandra.</P>
<P class="p70 ft41">Trelleborgs kommun ger exemplet att man enligt socialtjänst- lagen skulle ordna bemannade boenden men inte kunde hitta per- sonal med den utbildning och erfarenhet som krävs av Socialstyrel- sens föreskrifter för hem för vård och boende. Som exempel på svårigheter att tolka regelverk nämner Trelleborgs kommun hur länge ett boende kan sägas vara tillfälligt. Umeå kommun ger exemp- let att man snabbt kunde hitta lokaler för att ordna boenden, men att dessa inte var godkända ur brandsäkerhetssynpunkt.</P>
<P class="p67 ft13">Flera kommuner, t.ex. Ljusnarsbergs kommun, hade svårt att tolka och få besked om regler för ersättningar för t.ex. ankomst- boenden.</P>
<P class="p68 ft113">Tjänstemannarollen prövades</P>
<P class="p360 ft45">Flera kommuner beskriver att rollen som tjänsteman prövades under hösten 2015. Många fick arbeta hårt och med svåra arbetsuppgifter som man varken hade utbildning för eller erfarenhet av. I mötet med vuxna och barn som var i behov av boende, mat, kläder, sjukvård, stöd och vägledning har många uttryckt att man fick göra ett val. Antingen följde man regelboken eller så försökte man lösa de problem man stod inför och de flesta valde att göra det senare. Flera kommuner tar upp att ”eldsjälar” inom kommunerna drog ett tungt lass och var betydelsefulla. Umeå kommun beskriver att många beslut fattades på ”för låg nivå”, av enskilda tjänstemän, eftersom det saknades beslut från högre nivåer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Fungerande samarbete mellan tjänstemän och politiker</P>
<P class="p51 ft41">Kommunerna uttrycker att samarbetet mellan tjänstemän och politi- ker fungerade väl. Tjänstemännen ger bilden av att politikerna har litat på dem och gett dem möjligheter att göra det som behövdes. I en kommun berättar tjänstemännen att politikerna var mycket engagerade och tidigt såg att situationen skulle bli svår för kommu- nen och då sa ”gör det ni måste”. Tjänstemännen upplevde ändå att de stod ensamma vid ett eventuellt ansvarsutkrävande.</P>
<P class="p64 ft28">Kommunernas samarbeten och relationer</P>
<P class="p332 ft113">Samarbetet med andra kommuner fungerade bra i stort</P>
<P class="p497 ft14">Flera kommuner tar upp att det har varit oklarheter mellan kom- munerna.</P>
<P class="p79 ft13">Södertälje kommun fick under hösten 2015 frågor från andra kommuner, som kände till att Södertälje hade en större vana av att ta emot människor från andra länder.</P>
<P class="p12 ft47">Trelleborgs kommun fick under hösten hjälp av tio kommuner och barn placerades så långt bort som i Kungsbacka. Att få hjälp tog dock tid i sig och ofta behövde Trelleborgs kommun omedelbar hjälp med att ge barn tak över huvudet och en säng att sova i.</P>
<P class="p14 ft13">Stockholms stad uttrycker att samarbetet inom Kommunförbun- det Stockholms län var positivt och att kontakten med de kring- liggande kommunerna fungerade väl.</P>
<P class="p76 ft47">Malmö stad upplevde att samarbetet med Göteborg och Stock- holm fungerade bra och att man hade ett givande kunskapsutbyte.</P>
<P class="p14 ft13">Malmö stad beskriver att det i Stockholms län fanns ett upp- arbetat samarbete mellan kommunerna som de kunde använda sig av i det ansträngda läget. Stockholmskommunerna hade tränat på sam- arbete, vilket gjorde att man kunde hjälpa varandra på ett annat sätt än i Skåne.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">SKL var ett bra stöd</P>
<P class="p69 ft13">De intervjuade kommunerna upplever sig ha fått ett bra stöd från SKL.</P>
<P class="p70 ft47">Stockholms stad uppger att de hade ett gott samarbete med SKL. Mölndals stad anser att SKL var de enda som frågade kommunen vad de behövde och hjälpte t.ex. till när olika regelverk krockade med varandra. Mölndals stad ingick i ett nätverk i SKL och upplevde att de via nätverket kunde ställa frågor till SKL och att frågorna fördes vidare med hjälp av SKL till Regeringskansliet.</P>
<P class="p74 ft113">Olika erfarenheter av samarbetet med länsstyrelserna</P>
<P class="p56 ft47">De flesta kommunerna beskriver att de inte fick så mycket hjälp eller aktivt stöd från länsstyrelserna. Länsstyrelserna upplevs främst ha varit inriktade på andra aspekter än hantering av situationen, t.ex. att samla information om läget och vidarebefordra den till MSB. Några anser dock att länsstyrelsen var ett stöd.</P>
<P class="p67 ft14">Åsele kommun uppfattade att länsstyrelsen främst var inriktad på att samla in och förmedla information om situationen.</P>
<P class="p449 ft13">Södertälje kommun uppfattade att länsstyrelsen i första hand arbetade med frågor kopplade till anläggningsboenden och hade därför inte så mycket kontakt med länsstyrelsen i Stockholm.</P>
<P class="p57 ft13">Trelleborgs kommun anser att länsstyrelsen Skåne inledningsvis inte tog en aktiv roll. Länsstyrelsen blev senare mer aktiv och anord- nade telefonkonferenser och det var positivt. Men det var det enda länsstyrelsen gjorde.</P>
<P class="p70 ft41">Malmö stad anser att länsstyrelsen i Skåne intog en för passiv roll och att de förmedlade ett uppgivet förhållningssätt. Det ledde till att Malmö stad valde att söka direktkontakt med myndighetschefer eller den centrala politiska nivån i stället för att få hjälp av länsstyrelsen.</P>
<P class="p67 ft14">Vellinge kommun upplevde länsstyrelsen Skåne som tillgänglig. De svarade på frågor och besökte kommunen.</P>
<P class="p449 ft13">Göteborgs stad anser att de fick hjälp med information av läns- styrelsen och att man kunde utbyta erfarenheter. Med hjälp av läns- styrelsen kunde kommunerna diskutera vilka frågor som var gemen- samma och hur man kunde dela upp ansvar.</P>
<P class="p70 ft41">Mölndals stad beskriver länsstyrelsen Västra Götaland som ”fyr- kantig”. Ett exempel som Mölndal nämner var länsstyrelsens telefon-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">konferenser. När kommunen stod med stora och akuta praktiska uppgifter att lösa kallade länsstyrelsen till en tredje telefonkonferens på kort tid och enbart uppropet tog en timme. Mölndals stad upp- fattade inte att länsstyrelsen var mottaglig för förslag om hur konferenserna kunde anpassas till kommunernas behov. Länsstyrel- sen ansåg att den metod de utvecklat i andra sammanhang skulle tillämpas.</P>
<P class="p12 ft41">Mölndals stad ger också ett exempel på hur en kommuns bedöm- ning av situationen kunde gå till. I rapporteringen till länsstyrelsen skulle man ange med grönt, orange och rött hur ansträngd man bedömde att socialtjänsten var i relation till den ordinarie verksam- heten. Mölndals stad ansåg det svårt att tolka hur man skulle kryssa om olika delar av verksamheterna var mycket olika ansträngda.</P>
<P class="p14 ft13">Ljusnarsbergs kommun upplevde inte att de fick den hjälp de behövde av länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen var inriktad på att få information till sina lägesrapporter och bad kommunen lämna uppgifter till dessa. Länsstyrelsen var också fokuserad på invente- ringen av evakueringsboenden. Kommunen hade behövt hjälp med t.ex. tolkningen av regelverk, men länsstyrelsen kunde inte svara på frågorna.</P>
<P class="p76 ft41">Länsstyrelsen i Västmanland etablerade ett samarbete <NOBR>(U-Sam)</NOBR> efter skogsbranden 2014. <NOBR>U-Sam</NOBR> användes under hösten 2015 bl.a. som en plattform för möten och informationsutbyte mellan kom- munerna. Norbergs kommun deltog i mötena, som under vissa perioder ägde rum två gånger i veckan. Norbergs kommun anser att mötena ägnades för mycket åt lägesbeskrivningar och för lite åt att gemensamt försöka bedöma det kommande händelseförloppet och vilka utmaningar olika scenarier skulle ställa kommunerna inför.</P>
<P class="p64 ft113">Bra samarbete med polisen</P>
<P class="p409 ft47">Samarbetet med polisen framhålls som positivt av flera kommuner. I Malmö tyckte man att samarbetet med polisen fungerade bra</P>
<P class="p590 ft41">och att polisen hjälpte kommunen med användbar information. Göteborgs stad hade ett etablerat och bra samarbete med polisen.</P>
<P class="p591 ft14">Kommunen hade en bra och öppen dialog med polisen och upp- fattade dem som snabba och flexibla.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Stockholms stad samarbetade tätt med polisen vid central- stationen och tycker att det fungerade bra, mycket tack vare att man hade ett etablerat samarbete sedan tidigare.</P>
<P class="p57 ft13">Norbergs kommun hade ett mycket gott samarbete med de poliser som var på plats i kommunen och man hjälptes åt för att lösa problem gemensamt. Samarbetet med polisens insatsledare funge- rade sämre och kommunen uppfattade att de inte var tillräckligt kommunikativa.</P>
<P class="p74 ft113">Hjälpen från MSB var inte flexibel</P>
<P class="p69 ft13">Trelleborgs kommun fick kontakt med MSB via SKL. MSB gav stöd på plats i Trelleborg från november 2015 och Trelleborgs kommun anser att hjälpen kom för sent. Situationen hade länge varit mycket påfrestande och MSB kom när antalet människor som kom var på väg att minska. MSB:s hjälp gick ut på att analysera behov som kommunen själv inte kunde identifiera och på att hjälpa till att få länsstyrelsen i Skåne mer aktiv.</P>
<P class="p58 ft13">Malmö stad upplevde MSB som en inte tillräckligt flexibel myn- dighet. Ett exempel är att Malmö stad ombads skriva brev till MSB:s registrator när man ville komma i kontakt med deras tjänsteman i beredskap (TiB). MSB gav också intryck av att sätta regler i första rummet snarare än att vara lösningsinriktade.</P>
<P class="p57 ft13">Göteborgs stad beskriver samarbetet med MSB som perifert och nästan ”militäriskt”. Göteborgs stad hade inte så stor användning av MSB:s veckovisa lägesrapporter.</P>
<P class="p74 ft113">Samarbetet med Migrationsverket fungerade dåligt</P>
<P class="p69 ft13">Flera av kommunerna beskriver att samarbetet med Migrationsver- ket fungerade dåligt.</P>
<P class="p57 ft13">Stockholms stad fick inte som utlovat information från Migra- tionsverket om vilka barn som var på väg. Överförmyndaren sökte också kontakt med Migrationsverket utan att få de besked man behövde.</P>
<P class="p70 ft45">Malmö stad var sedan tidigare en ankomstkommun och hade tät kontakt med Migrationsverket i början av hösten 2015. Malmö stad bedömde att Migrationsverket inte klarade att hantera den stora</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft14">ökningen av människor på flykt och myndigheten ”gick på knäna”.</P>
<P class="p163 ft13">Samarbetet med Migrationsverket fungerade inte, t.ex. på grund av att Migrationsverket stängde under helgerna. Man var också tvungen att kommunicera med myndigheten via fax och när Migrations- verkets fax i Norrköping slutade fungera gick det inte att komma i kontakt med myndigheten.</P>
<P class="p11 ft13">Åsele kommun beskriver hur det kom asylsökande med bussar från Migrationsverket. Den information man fick var att ”på fredag kommer det en buss”. Personerna som kom var då inte registrerade hos Migrationsverket.</P>
<P class="p521 ft13">Mölndals stad anser att Migrationsverkets problem med att anvisa barnen vidare ledde till negativa konsekvenser för kommunen. Särskilt för en kommun som Mölndal, som var både ankomstkom- mun och en kommun med många som fortsatte vidare, blev det bekymmersamt.</P>
<P class="p63 ft13">Ljusnarsbergs kommun upplevde Migrationsverket som en mot- part, snarare än som någon man samarbetade med. Kommunen upp- levde Migrationsverket som rörigt – det gick inte att få tag i rätt person och man fick hela tiden olika besked. Ljusnarsbergs kommun upplevde att Migrationsverket hade ett ”stuprörstänkande” och fullt upp med att hantera sina egna arbetsuppgifter och därför inte kunde ge besked till kommunen.</P>
<P class="p12 ft47">Trelleborgs kommun upplevde att Migrationsverket hade stora svårigheter och att mer resurser inte hade hjälpt myndigheten. Kommunen hade inledningsvis svårt att över huvud taget kommu- nicera med Migrationsverket eftersom de inte hade någon fax. Ryckigheten i Migrationsverkets processer gjorde att det blev svårt för kommunen att ha någon planering över huvud taget.</P>
<P class="p12 ft41">Norbergs kommun hade sedan tidigare ett etablerat samarbete med en handläggare på Migrationsverket kring det anläggnings- boende som redan fanns inom kommunen. Detta samarbete fortsatte under hösten 2015 men någon motsvarande kontaktperson för de ensamkommande barnen eller de nya anläggningsboenden som öpp- nade i kommunen under hösten 2015 fick inte kommunen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Inspektionsmyndigheterna gjorde så småningom en rimlig bedömning</P>
<P class="p69 ft13">Några kommuner tar upp att IVO och Skolinspektionen saknade förståelse för den speciella situation som hösten 2015 innebar, medan andra uppskattade att IVO och Skolinspektionen avstod från att göra granskningar när situationen var som mest akut.</P>
<P class="p57 ft13">Mölndals stad säger att man som kommun tappar respekten för statliga system som inte talar med varandra. När kommunen vände sig till IVO för att få ett tillstånd för ett nytt boende uppgav IVO att de inte hade tid att hjälpa kommunen. Samtidigt utförde IVO en granskning av kommunen. Mölndals stad anser att IVO borde ha fördelat om sina resurser under hösten så att kommunen kunde få den hjälp man behövde. Kommunen ställde sig också frågande till om det var effektivt att en hög myndighetschef arbetade på plats på en färjeterminal.</P>
<P class="p74 ft113">Staten upplevdes inte som samordnad</P>
<P class="p592 ft47">Många kommuner beskriver att staten upplevdes som splittrad. Malmö stad fick intrycket att regeringen i inte var så samordnad</P>
<P class="p87 ft47">som man hade kunnat förvänta sig. Kommunen träffade och fick besök av flera olika statsråd under hösten. Malmö stad uppfattade inte heller att staten var samordnad på det sätt som krävdes en så ansträngd situation som hösten 2015. Intrycket var att de statliga myndigheterna väntade på att det hela skulle gå över.</P>
<P class="p57 ft13">Mölndals stad pekar på att kommunerna hade behövt en enda kanal till staten och inte tre eller fyra, som det blev under hösten. Till exempel uppfattade Mölndals stad att länsstyrelsen och MSB inte var samordnade utan agerade var för sig.</P>
<P class="p70 ft13">Mölndals stad anser att dialogen mellan kommunerna och staten fungerade dåligt under hösten 2015. Det fanns ingen statlig myndig- het som ställde frågan vad kommunerna behövde för att kunna göra bra insatser för att ta emot människor på flykt. I stället ställdes frågor i olika enkäter som kommunen upplevde som irrelevanta. Inte heller länsstyrelsen frågade vad kommunen behövde. Mölndals stad beskriver att det under en period var fyra myndigheter som ställde i princip samma frågor till kommunen – MSB, två länsstyrelser och Regeringskansliet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Vellinge kommun deltog i många möten med länsstyrelsen, Boverket, Migrationsverket och MSB men ingen hade några svar eller kunde berätta hur kommunen skulle göra – <NOBR>”hur-frågorna”</NOBR> berördes sällan på mötena.</P>
<P class="p12 ft41">Norbergs kommun deltog i många möten som gick ut på att deltagarna förmedlade sin lägesbild. Mötena, bl.a. anordnade av länsstyrelsen, ledde dock sällan fram till någon analys av läget eller några försök att bedöma de närmaste veckornas utveckling eller vilka krav den närmaste tiden skulle ställa på kommunen. Det gjordes sällan försök att definiera vilken sorts situation som pågick eller vilka lösningar den krävde av kommunen. Kommunen upplevde därför en brist på återkoppling. Informationsinsamling leder till förväntningar på att den som samlar informationen också återkopplar och agerar.</P>
<P class="p12 ft46">I fråga om vad kommunen skulle ha behövt mest av allt under den akuta fasen under hösten 2015 anser Ljusnarsbergs kommun de hade behövt få besked om riktlinjer och tolkningar av regler och att den som gav beskeden stod fast vid dessa. Kommunen önskar att någon hade haft det samlade ansvaret för situationen.</P>
<P class="p61 ft113">Situationen tog slut tvärt</P>
<P class="p497 ft13">Flera kommuner beskriver att situationen med många människor som kom tog slut mycket tvärt i och med gränskontrollerna i november, och att kommunerna vid det laget hade hittat rutiner och dimensionerat sin verksamhet för ett större antal människor på flykt än vad som sedan kom.</P>
<P class="p14 ft13">Åsele kommun hade planerat för ett fortsatt stort antal asyl- sökande. Många av människorna på flykt har också valt att flytta till storstäderna, vilket har gjort det svårt för Åsele att veta hur man ska dimensionera mottagandet.</P>
<P class="p14 ft13">Trelleborgs kommun beskriver att många processer sattes igång under hösten, t.ex. olika bygglovsprocesser för <NOBR>HVB-hem.</NOBR> När dessa processer väl var klara kom det inte längre några barn. Kommunens resurser har därmed gått till spillo.</P>
<P class="p14 ft13">Vellinge kommun byggde upp fyra <NOBR>HVB-hem</NOBR> och beställde 40 modulhus som inte kom till användning i och med att allt färre asylsökande kom under vintern.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Ersättningssystemet otydligt och långsamt</P>
<P class="p69 ft13">Flera kommuner beskriver att ersättningssystemet var otydligt och att det tar för lång tid för kommunerna att få ersättning för de utgifter man haft till följd av att många människor kom under hösten 2015.</P>
<P class="p57 ft13">Mölndals stad tar upp att man hade behövt garantier för att få ersättning för de utgifter man hade. Migrationsminister Morgan Johansson lovade det när han var på besök i kommunen under hösten 2015, men sedan mötte kommunen statens krångliga återsök- ningssystem. Migrationsverket svarade att de prövade ansökningar efter hand och inte kunde ge besked. Systemet är inte anpassat till kommunernas verklighet och det tar lång tid att få ersättningar. Mölndals stad fick sin likviditet försämrad till följd av de stora utgifter kommunen haft men inte fått ersättning för.</P>
<P class="p67 ft13">Många kommuner som tidigare inte varit ankomstkommuner hade svårt att få besked om vilka kostnader kommunen kunde få ersättning för av staten. Det gällde t.ex. Trelleborg kommun. Likaså tog Umeå kommun beslut om <NOBR>dygnet-runt-bemanning</NOBR> på evakue- ringsboenden utan att vara säkra på om kommunen skulle få ersätt- ning från Migrationsverket.</P>
<P class="p57 ft13">Ljusnarsbergs kommun har 4 900 invånare. För en kommun med så få invånare är det ett bekymmer att skala upp sina verksamheter och iordningställa byggnader och lokaler utan att veta vad man kommer att få ersättning för (i Ljusnarsberg 20 till 25 miljoner kronor). Ljusnarsberg har ingen egen kommunjurist och upplevde stora problem med att få besked om vilka tolkningar som skulle göras av olika regelverk. Kommunen har också fått avslag på en begäran om ersättning men har inga resurser att överklaga ett sådant beslut.</P>
<P class="p74 ft113">Kommunerna upplevde det som att staten lät kommunerna ta ansvaret</P>
<P class="p354 ft14">Flera kommuner beskriver att de upplevde det som att staten flyt- tade över ett stort ansvar på kommunerna.</P>
<P class="p54 ft47">Trelleborgs kommun kände inte igen sig i bilden av de statliga myndigheterna hade kontroll. Trelleborgs kommun kände sig över- given under hösten 2015. Kommunen bad att få låna utredare från olika myndigheter men nekades detta. Kommunen tog kontakt med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p21 ft38">Myndigheternas beredskap och hantering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">Migrationsverket, migrationsministern, länsstyrelsen och SKL men upplevde inte att man fick gehör för de problem man stod inför. Det enda undantaget var när man i november 2015 slog larm om att många barn försvann, först då upplevde Trelleborgs kommun att den centrala politiska nivån lyssnade. Om Migrationsverket hade klarat att fatta beslut om uppehållstillstånd snabbare hade situationen blivit mer rimlig i kommunerna och många av människorna på flykt hade sluppit må dåligt.</P>
<P class="p72 ft41">Mölndals stad ville inte använda ordet ”kris” och anser att det är ett ord som används i staten, inte i kommunerna. Kommunen upp- levde en ansträngning, inte en kris. Och det som hände, det hände i kommunerna, inte inom t.ex. MSB. Staten höll på med beräkningar och bedömningar, men kommunerna höll på med människor. Mölndals stad anser att staten flyttade över problemen till kom- munerna. Malmö stad frågar sig varför inte statens lokaler kunde användas som boende. I Malmö finns många statliga lokaler, t.ex. högskola, regemente och Kustbevakningens lokaler. Norbergs kommun anser att det faktum att Försvarsmakten inte kunde göra sina förråd av sängar tillgängliga var märkligt i kommunernas ögon.</P>
<P class="p118 ft13">Ljusnarsbergs kommun pekar på att en skillnad mellan kom- muner och t.ex. MSB och länsstyrelserna är att myndigheterna kunde lägga andra saker åt sidan i en akut situation, vilket inte en kommun kunde eftersom den kommunala verksamheten handlade om att ta emot människor.</P>
<P class="p94 ft46">Norbergs kommun anser att de extra medel som lovades kom- munerna under hösten 2015 var viktiga, både ekonomiskt och som en signal om att staten såg det arbete som kommunerna utförde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p593 ft55"><SPAN class="ft44">5</SPAN><SPAN class="ft54">Sveriges Kommuner och Landsting</SPAN></P>
<P class="p123 ft50"><SPAN class="ft50">5.1</SPAN><SPAN class="ft51">SKL är en medlemsorganisation</SPAN></P>
<P class="p111 ft47">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en medlemsorgani- sation för alla Sveriges kommuner och landsting. SKL arbetar huvud- sakligen inom tre områden. För det första är SKL en intresse- organisation som bedriver omvärldsbevakning och påverkansarbete och för sina medlemmars talan i olika frågor. För det andra fungerar SKL som ett nätverk för kunskapsutbyte i syfte att utveckla kom- muners och landstings verksamhet. Organisationen ger service, rådgivning och utbildning inom kommuners och landstings verk- samhetsområden. För det tredje är SKL en arbetsgivarorganisation och har till uppgift att teckna centrala kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor. Kommuner och landsting är tillsam- mans arbetsgivare för ungefär en miljon anställda inom exempelvis skola, vård och omsorg.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">5.2</SPAN><SPAN class="ft51">SKL under hösten 2015</SPAN><SPAN class="ft153">1</SPAN></P>
<P class="p303 ft28">5.2.1 SKL fick tidiga signaler från sina medlemmar</P>
<P class="p238 ft47">Under sommaren 2015 kontaktade flera kommuner SKL eftersom det kom allt fler ensamkommande barn till kommunerna och några kommuner såg en markant ökning jämfört med tidigare år.</P>
<P class="p12 ft45">Till exempel kontaktade Göteborgs stad SKL i mitten av juli med anledning av att kommunen tog emot många barn som placerades i</P>
<P class="p423 ft75"><SPAN class="ft74">1 </SPAN>Avsnittet bygger på en intervju med SKL <NOBR>2016-12-01</NOBR> och skriftlig information från SKL <NOBR>2016-12-06</NOBR> respektive <NOBR>2016-12-22</NOBR> om inget annat anges.</P>
<P class="p594 ft37">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312268x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">kommun via anknytningar och var ett stöd till Mölndals stad som ankomstkommun.</P>
<P class="p54 ft47">SKL träffade Migrationsverket den 30 juli 2015 för att diskutera situationen. Syftet med mötet var att få till en jämnare fördelning av de ensamkommande barnen mellan kommunerna. Under mötet diskuterades bl.a. barnens vistelsetid i ankomstkommunerna. En fråga som diskuterades under mötet var om barnen kunde få vara kvar i ankomstkommunerna tre eller fyra dagar i stället för de en eller två dagar som gällde vid den tidpunkten, eftersom det skulle ge Migrationsverket möjlighet att göra bättre anknytningsutredningar. En annan fråga gällde informationen från Migrationsverket till kommunerna om förestående anvisningar. Mötet resulterade i att Migrationsverket skulle undersöka om det var möjligt för kom- munerna att få information om anvisningar tidigare, för att få bättre framförhållning. Migrationsverket skulle också undersöka hur de ensamkommande barnen, som placerades på anknytning, skulle räknas in i fördelningsnyckeln.<SPAN class="ft57">2</SPAN></P>
<P class="p58 ft45">Kommuner fortsatte höra av sig till SKL för att berätta att barnen blev kvar länge i sina ankomstkommuner och det ställdes frågor till SKL om kommunernas möjligheter att hyra bussar för att ordna skjuts till barnens anvisningskommuner. Efter sommaren började även frågor att komma från kommunerna till flera av SKL:s avdel- ningar. Frågorna berörde bl.a. kvalitet och krav på lokaler och boenden, resor för asylsökande, administration av hälsoundersök- ningar och annan hälsovård och alternativa lösningar för att kunna erbjuda skolundervisning. Många frågor handlade om hur man skulle tolka regelverken och om det gick att göra undantag under den ansträngda situationen. Likaså fick SKL ta emot många frågor om den statliga ersättningen till kommuner och landsting.</P>
<P class="p595 ft28">5.2.2 SKL använde befintliga strukturer och en särskild arbetsgrupp</P>
<P class="p185 ft13">SKL använde i huvudsak sina befintliga strukturer för att hantera ansträngningarna under hösten 2015. Inom ramen för ordinarie avdelningar, sektioner, nätverk och grupper arbetade SKL under</P>
<P class="p139 ft75"><SPAN class="ft74">2 </SPAN>SKL: Mötesanteckningar från möte med Migrationsverket den 30 juli 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td138"><P class="p21 ft38">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft47">sommaren och början av hösten allt mer med frågor kopplade till det ökade antalet ankommande människor på flykt. En samarbetsform som SKL sedan tidigare medverkade i var länsdialoger i samtliga län. Vid dialogerna samlades kommunerna i ett län för att diskutera olika frågor. Länsdialogerna användes under hösten 2015 för samarbeten mellan kommunerna kring det ökande antalet ankommande män- niskor på flykt.</P>
<P class="p14 ft13">Sedan tidigare hade SKL en styrgrupp för vissa prioriterade integrationsfrågor och dess ordinarie möte i september kom att helt ägnas åt den nya situationen.</P>
<P class="p12 ft41">Den 14 september 2015 beslutade SKL:s krisledningsgrupp att inrätta en särskild styrgrupp med anledning av det ökade asyl- mottagandet. Orsaken var att SKL bedömde att omfattningen av arbetet då var mer än normalt och att situationen berörde många olika delar av SKL:s verksamhet. I styrgruppen ingick berörda avdelnings- chefer och i en arbetsgrupp sektionschefer och nyckelpersoner från de mest berörda avdelningarna. Syftet med organisationen var att samordna SKL:s arbete i situationen med människor på flykt och att skaffa överblick. I den särskilda organisationen diskuterades strate- giska frågor och hur SKL på ett bra sätt skulle kommunicera med regeringen, MSB och Migrationsverket.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">5.3</SPAN><SPAN class="ft51">SKL:s arbete med anledning av situationen</SPAN></P>
<P class="p328 ft41">SKL kom under hösten 2015 framför allt att arbeta inom tre områden. Det första området gällde att samla in, sammanställa och förmedla erfarenheter och synpunkter från kommuner och landsting till Regeringskansliet och staten i övrigt. Det andra området gällde att medverka till samarbete mellan kommunerna – också över länsgränserna. SKL intog på det sättet en samordnande roll vid sidan av länsstyrelsernas regionala samordning av den statliga verksam- heten. Det tredje området var kunskapsöverföring och information. Det gällde både den kunskap som kommunerna behövde för att utföra sitt arbete och den kunskap som allmänheten behövde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft28">5.3.1 En gemensam bild i förhållande till staten</P>
<P class="p56 ft13">En viktig uppgift för SKL under hösten 2015 var att fånga upp, sammanställa och föra vidare medlemmarnas bilder av läget, liksom vad medlemmarna ansåg behövde göras för att få arbetet i kom- muner och landsting att fungera så bra som möjligt.</P>
<P class="p74 ft28">SKL tog fram en regeländringslista</P>
<P class="p185 ft13">Under hösten 2015 kände sig många kommuner tvungna att frångå lagens krav för att t.ex. klara av att ge ensamkommande barn tak över huvudet. SKL tog från mitten av oktober 2015 fram en förteck- ning över olika förändringar av regelverk som de ansåg var nöd- vändiga under hösten. Förteckningen kallades ”regeländringslistan” och var ett levande dokument där SKL markerade genomförda ändringar eller ändringar som man kanske inte längre betraktade som lika akuta. Underlaget till listan tog SKL fram genom sina ordinarie medlemsnätverk och utifrån de frågor som SKL fick ta emot av sina medlemmar. Den första versionen kommunicerades externt den 27 oktober 2015.</P>
<P class="p58 ft47">Flest förslag berörde boende, socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola. Ett exempel från boendeområdet var att SKL ansåg att reger- ingen borde göra ett tillägg i plan- och byggförordningen. Tillägget skulle tillåta undantag från tekniska krav, utom grundläggande krav på säkerhet mot brand, om användningen av lokaler som bostäder till människor på flykt var tillfällig. Inom socialtjänstens område fram- förde SKL åsikten att det vore bättre om staten tillfälligt kunde föra in lättnader i regelverken än att kommunerna med befintligt regel- verk dagligen tvingades frångå lagens krav för att kunna tillgodose skydd och stöd för barn. Ett förslag inom detta område som fram- fördes var att det borde gå att göra undantag för vissa utbildnings- krav. Ett annat förslag i samma riktning gällde undantag från social- tjänstlagens krav på att en utredning av en anmälan till socialnämn- den inte får ta mer än fyra månader. Inom hälso- och sjukvårds- området föreslog SKL att hälsoundersökningar för asylsökande kunde förenklas.<SPAN class="ft57">3</SPAN></P>
<P class="p361 ft75"><SPAN class="ft74">3 </SPAN>SKL: Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen <NOBR>2015-12-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td138"><P class="p21 ft38">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">En viktig funktion med listan var att hitta lösningar så att kom- munerna skulle kunna göra undantag från vissa regelverk, alternativt hitta lösningar som innebar att regelverken anpassades till den uppkomna situationen. Vid flera tillfällen samlades tjänstemän från olika departement för att träffa SKL och diskutera regeländrings- listan.</P>
<P class="p113 ft46">I januari 2016 bedömde SKL att sju förslag hade genomförts helt och SKL hade fått besked om att ytterligare sju förslag skulle genomföras eller att beslut fattats om snabbutredning av förslaget. I mars 2016 hade enligt SKL 12 förslag genomförts och ytterligare 10 förslag skulle genomföras, eller snabbutreddes.<SPAN class="ft131">4</SPAN></P>
<P class="p61 ft28">SKL hade täta kontakter med Regeringskansliet och riksdagen</P>
<P class="p49 ft41">SKL:s ledning träffade företrädare för regeringen några gånger under hösten 2015. Bland annat träffade avdelningen för vård och omsorg <NOBR>barn-,</NOBR> äldre- och jämställdhetsministern för att bl.a. diskutera beman- ningen av och kvaliteten på <NOBR>HVB-hemmen.</NOBR> SKL hade även regel- bundna avstämningar på tjänstemannanivå med Arbetsmarknads- departementets statssekreterare Erik Nilsson. Vidare träffade tjänste- män inom SKL regelbundet tjänstemän på olika departement, bl.a. Arbetsmarknadsdepartementet, för avstämningar.</P>
<P class="p63 ft14">SKL deltog i Krishanteringsrådets möten på Justitiedepartemen- tet, vilket organisationen normalt inte gör.</P>
<P class="p112 ft13">Regeringskansliet efterfrågade SKL:s bedömning av läget. Till exempel skickade kommunenheten vid Finansdepartementet ett mejl till SKL för att informera sig om vilka frågor som SKL ansåg som de mest angelägna på kort respektive lång sikt.</P>
<P class="p12 ft45">SKL besökte också socialutskottet i riksdagen vid ett par tillfällen för att informera om situationen för kommuner och landsting.</P>
<P class="p596 ft75"><SPAN class="ft74">4 </SPAN>SKL: Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen <NOBR>2016-01-18</NOBR> resp. <NOBR>2016-03-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft28">SKL sammanställde medlemmarnas frågor i kontakter med myndigheter</P>
<P class="p419 ft41">Under hösten 2015 hade SKL täta kontakter med flera olika myndig- heter. Till exempel deltog SKL i MSB:s veckovisa telefonkonferen- ser. SKL hade även direkta kontakter varje vecka med MSB. På SKL:s initiativ genomfördes också veckomöten med MSB om bl.a. ensamkommande barn, hälso- och sjukvårdsfrågor, bostäder, brand- skyddsfrågor och ekonomiska ersättningar kopplade till den aktuella situationen. Vid många träffar bjöds även andra myndigheter in. MSB önskade att SKL skulle närvara vid olika tematiska konferenser, men SKL hade inte alltid resurser eller möjligheter att medverka.</P>
<P class="p341 ft13">SKL förde samtal med tillstånds- och inspektionsmyndigheterna, t.ex. IVO och SIS, om deras arbete med kommuner och landsting under hösten. Dels diskuterades hur inspektioner skulle göras när många kommuner och landsting upplevde stor belastning, dels att kommuner hade problem med att få de tillstånd de behövde för att t.ex. kunna öppna boenden. SKL genomförde även möten med Boverket för att få besked om hur kommunerna skulle hantera brandskyddet.</P>
<P class="p99 ft47">I möten med MSB och länsstyrelserna diskuterades kommu- nernas ansvar för människor flykt som reste vidare genom Sverige eller som valde att inte söka asyl. Likaså genomfördes möten för att reda ut kommunernas ansvar vid de evakueringsboenden som kom- munerna hjälpte Migrationsverket att hitta.</P>
<P class="p98 ft41">I sin roll som arbetsgivarorganisation träffade SKL olika fack- föreningar i syfte att hitta en gemensam linje och för att nå lösningar som var bra både för de ensamkommande barnen och för personalen.</P>
<P class="p97 ft13">SKL ansåg att de ensamkommande barnen inledningsvis saknades på dagordningen, t.ex. under MSB:s konferenser, och framförde detta. Så sent som i mitten av oktober 2015 framförde SKL bl.a. detta i ett övergripande underlag om mottagande av människor på flykt till Finansdepartementets kommunenhet.</P>
<P class="p97 ft13">Inom hälso- och sjukvårdsområdet beskriver SKL att det fanns landsting som inte kände igen sig i den bild som förmedlades av MSB om situationen inom vården.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td138"><P class="p21 ft38">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft28">5.3.2 Samarbete mellan kommuner</P>
<P class="p103 ft13">SKL fick med anledning av önskemål från kommuner och landsting en roll vid sidan av länsstyrelsernas regionala samordning av den statliga verksamheten genom att SKL vidtog åtgärder för att åstad- komma en mer rättvis och effektiv fördelning av de ensamkom- mande barnen.</P>
<P class="p14 ft13">Ett exempel är att SKL under hösten och våren 2016 besökte 19 län för att tillsammans med den regionala stödstrukturen samla alla länets kommuner. Syftet var att t.ex. diskutera hur kommuner inom länet kunde hjälpa varandra över kommun- och länsgränserna, hur kommunerna skulle klara lagkrav och kompetensförsörjning samt behov av fortsatt stöd.</P>
<P class="p76 ft41">SKL samlade kommuner för att diskutera förhållandet mellan ankomstkommuner och anvisningskommuner och försökte tillsam- mans med kommunerna identifiera tillvägagångssätt för att anvis- ningskommunerna skulle kunna ta emot barnen. Syftet var att avlasta de ankomstkommuner där många barn väntade på att lämna ankomstkommunen för att föras över till anvisningskommunen.</P>
<P class="p12 ft47">I början av november 2015 tog SKL initiativ till att föra samtal med ankomstkommuner för att undersöka möjligheter till avlastning för Trelleborgs kommun, Malmö stad, Göteborgs stad och Stock- holms stad, som tog emot många ensamkommande barn. Umeå, Skellefteå, Örebro, Norrköping och Gävle kommuner tackade ja till en diskussion och SKL kallade till möte med kommunerna, Migrationsverket, MSB, Socialstyrelsen och IVO.<SPAN class="ft57">5</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">5.3.3. Kunskapsöverföring</P>
<P class="p62 ft13">En viktig funktion för SKL under hösten var att ge olika sorters vägledning, främst till medlemmar men också till andra delar av samhället. SKL:s kommunikationsavdelning inrättade en särskild organisation för att möta det stora antal frågor som kom till SKL.</P>
<P class="p447 ft41">Vägledningen till medlemmar skedde bl.a. med hjälp av särskilda webbsidor, webbsändningar, nyhetsbrev och genom rådgivning på telefon. SKL beskriver att det under hela hösten dök upp nya frågor</P>
<P class="p61 ft75"><SPAN class="ft74">5 </SPAN>SKL <NOBR>2015-11-02:</NOBR> Utökat mottagande av ensamkommande barn i andra ankomstkommuner.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">där medlemmarna behövde rådgivning och hjälp att tolka olika regelverk.</P>
<P class="p598 ft41">SKL genomförde flera praktiska insatser för att ge stöd till sina medlemmar. Bland annat erbjöds en webbaserad utbildning för gode män. Likaså inrättades ett nätverk och webbforum för erfarenhets- utbyte för personer inom asylsjukvården. Webbsändningar genom- fördes för att kommunerna skulle ha tillgång till den senaste nationella informationen om utvecklingen inom området ensam- kommande barn och unga. I samråd med Region Värmland och med medel från Socialdepartementet tog SKL fram informations- och utbildningsmaterial om hälsoundersökningar av asylsökande.</P>
<P class="p99 ft41">SKL tog fram en webbplats (familjehemsverige.se) dit familjer som var intresserade av att erbjuda familjehemsplats kunde anmäla sig. Syftet med webbplatsen var att hjälpa kommunerna att göra en första gallring av de många familjer som anmälde sig under hösten.</P>
<P class="p341 ft14">SKL kontaktades även av olika myndigheter som önskade få råd om hur olika regler skulle tolkas.</P>
<P class="p96 ft13">SKL visade sig ha en viktig roll i samordningen, inte minst mellan kommunerna över länsgränserna och för att förmedla information från kommun- och landstingsnivån till den centrala statliga nivån. SKL var också behjälplig i att förmedla kunskap om regelverk och rutiner till kommuner och landsting.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<P class="p0 ft44">6 Civilsamhället</P>
<P class="p599 ft50"><SPAN class="ft50">6.1</SPAN><SPAN class="ft51">Om civilsamhället</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">6.1.1 Civilsamhällets aktörer</P>
<P class="p51 ft41">Många myndigheter, organisationer och enskilda samarbetade i mot- tagandet av de människor på flykt som kom till Sverige under 2015. En del av dem som bidrog till mottagandet ingår i det civila sam- hället. Vi ska inom ramen för vårt uppdrag redogöra för hur civil- samhället bidrog till mottagandet av människor på flykt hösten 2015. Med uttrycket civilsamhället avses i detta avsnitt dem som omfattas av det begreppet i målen för politiken för det civila samhället om inte annat särskilt framgår. Det rör sig om en mångfald av aktörer, i olika associationsformer och inom olika verksamhetsområden. Ett karaktärsdrag för organisationer inom det civila samhället har ansetts vara det ideella syftet, att vilja bidra till samhällets utveckling, till lösningen av ett problem eller ett behov (prop. 2009/10:55 s. 46).</P>
<P class="p76 ft41">Riksdagen beslutade 2010 om mål för politiken gällande det civila samhället. Det civila samhället beskrevs då som ”en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen” (prop. 2009/10:55, s. 46). Inom det civila samhället verkar exem- pelvis ideella föreningar, stiftelser och trossamfund liksom lösare nätverk, upprop och volontärer. Det kan handla om att driva verksamheter av olika slag, ofta med ett så kallat idéburet syfte eller om att företräda medlemmar eller grupper i opinionsbildning och påverkan på beslutsfattare. Det kan också handla om ett engagemang i den del av civilsamhället som inte är formaliserat i organisationer.</P>
<P class="p16 ft14">Utredningen för ett stärkt civilsamhälle skriver i betänkandet</P>
<P class="p600 ft41"><SPAN class="ft53">Palett för ett stärkt civilsamhälle</SPAN>, SOU 2016:13 s. 54, att det civila samhällets organisationer omfattar bl.a. allmännyttiga ideella före- ningar, registrerade trossamfund och organisationer inom den ideella</P>
<P class="p601 ft37">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Civilsamhället</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">sektorn och den kooperativa rörelsen som generellt sett har någon form av mer oegennyttigt uppdrag, utan att vara statliga och kom- munala. De är självstyrande och drivs ofta med en ideologisk med- vetenhet.<SPAN class="ft63">1 </SPAN>Ytterligare en beskrivning finns i överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL. Det centrala för idéburna organisationer, vilket är ett snävare begrepp än aktörer i civilsamhället, är att medlemmarna frivilligt har valt att gå samman kring idé och värdegrund och att allmännytta eller medlemsnytta är den främsta drivkraften, och att eventuella överskott går tillbaka till verksamheten (skr. 2008/09:207 s. 28 f).</P>
<P class="p74 ft28">6.1.2. Civilsamhället som en tillgång i migrationsmottagandet</P>
<P class="p78 ft41">Under framförallt hösten 2015 var det tydligt att civilsamhället kunde bidra genom att bistå som servicegivare till myndigheter och män- niskor. Utmärkande för civilsamhällets insatser hösten 2015 var dels den samverkan som situationen ofta krävde, dels att engagemanget ökade snabbt, både i sedan tidigare etablerade organisationer och i under hösten nya organisationsformer där sociala medier var ett tydligt inslag i att sprida information och skapa samordning.</P>
<P class="p58 ft41">Ett exempel var grupper som ”Refugees Welcome” och ”Vi som tar emot flyktingar på Stockholms central”, som gick från att inte existera den 1 september 2015 till att dryg två månader senare ha flera tusen medlemmar. Enligt i media rapporterade siffror blev det sammanlagt i den här typen av organisationer över 9 000 medlem- mar i Malmö, 13 000 i Göteborg och 17 000 i Stockholm.<SPAN class="ft56">2 </SPAN>Huvud- inriktningen för det civila samhällets aktörer och också för volon- tärerna var service och hjälp till människor på flykt som kom till Sverige. Man hjälpte genom att samla in och dela ut kläder, till- handahålla boende och ibland biljetter till människor som reste vidare. Man delade ut mat och dryck till dem som anlände till tåg- stationerna. Särskilt viktigt blev det civila samhällets bidrag till mottagandet under september månad 2015, eftersom det först senare fanns ett mer samordnat system där myndigheter, främst kommuner,</P>
<P class="p116 ft66"><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft79">Även aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning ingår bland organisationer inom civilsamhället, se nämnda utrednings direktiv 2014:40.</SPAN></P>
<P class="p416 ft75"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft112">Noomi Weinryd, Idétidskriften Kurage nr 18, </SPAN><NOBR>2015-12-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td139"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p21 ft38">Civilsamhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft47">tillsammans med det civila samhället samverkade för att möta upp de människor som kom till de tre storstädernas centralstationer.</P>
<P class="p12 ft45">Under hösten 2015 var en fungerande samverkan mellan kommu- ner och ideella aktörer av avgörande betydelse. Flera organisationer har lyft betydelsen av samverkan vid de hearings som utredningen har haft. En undersökning som Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor låtit göra indikerar omfattningen av samverkan mellan civilsamhället och kommunerna: nära hälften av kommunerna (46 procent) samverkade med civilsamhället i relation till nyanlända i någon form under 2015. Flera kommuner har betonat vikten av sam- arbete med aktörer i civilsamhället, och särskilt framhållit aktörernas tillgänglighet och anpassningsförmåga.<SPAN class="ft78">3 </SPAN>En majoritet av landets kommuner hade också information om det civila samhällets arbete med nyanlända på sin hemsida. De organisationer som kommunerna ofta hänvisar till är Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Individuell människohjälp och UNHCR (för donationer). Det är också vanligt att de hänvisar till olika lokala Facebookgrupper.<SPAN class="ft78">4 </SPAN>I samtliga tre storstäder fanns bland sådana lokala grupper aktörer med namn som knöt an till ”Refugees Welcome”.</P>
<P class="p602 ft50"><SPAN class="ft50">6.2</SPAN><SPAN class="ft51">Civilsamhällets insatser hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p303 ft28">6.2.1 Typer av insatser</P>
<P class="p1 ft28">En överblick</P>
<P class="p82 ft41">Många organisationer och volontärer genomförde och deltog i insatser för människor på flykt som kom till Sverige under 2015. Flera av organisationerna har en pågående och fortsatt verksamhet. För vår utrednings del står insatserna under 2015 i fokus. Det fanns en stor mångfald inom civilsamhället och bland volontärerna och verksamheterna varierade mellan sådana som var etablerade före 2015 och sådana som startade 2015. Vissa gjorde insatser i egen regi medan andra gjorde insatser tillsammans med andra. Under hösten 2015 började civilsamhällets aktörer att agera mer än tidigare inom området för mottagande i en akut situation. Ett utflöde av det var</P>
<P class="p603 ft60"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft59">Minnesanteckningar, utredningens besök Göteborg, </SPAN><NOBR>2016-10-14.</NOBR></P>
<P class="p268 ft89"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft83">MUCF (2016). </SPAN>Flyktingmottagandet – det civila samhällets roll och villkor<SPAN class="ft75">, s. 26 och s. 29.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Civilsamhället</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">att andelen organisationer som samarbetade med kommuner fyr- dubblades jämfört tiden före hösten 2015. Samarbeten med regionala och nationella aktörer kring det akuta mottagandet var ovanliga.<SPAN class="ft56">5</SPAN></P>
<P class="p70 ft45">Det civila samhället och volontärer verkade på flera olika sätt, bl.a. genom insatser som var direkt riktade till enskilda och insatser som var inriktade på att bistå en offentlig aktör. Även om det också i det senare fallet handlar om insatser för att hjälpa enskilda kan insatsen som sådan då t.ex. vara utförd inom ramen för ett avtal med en kommun eller ett landsting.<SPAN class="ft78">6 </SPAN>När en organisation i civilsamhället agerar som en utförare kan det ske genom uppdrag som är finan- sierade med offentliga medel och mot full ersättning. När en organisation eller enskild erbjuder service och tjänster till människor även utanför organisationen, men utan full ersättning brukar de i stället sägas agera som servicegivare.</P>
<P class="p604 ft14">En enkätundersökning som MUCF presenterat i rapporten</P>
<P class="p450 ft53">Villkor för organisationer med social inriktning – civila samhällets villkor 2015 med fokus på flyktingmottagandet <SPAN class="ft41">visar att ideella organi- sationer med social inriktning under 2015 genomförde en mängd insatser som syftade till att hjälpa asylsökande och nyanlända. Resul- tatet ger en överblick över insatser som aktörer inom civilsamhället bidrog med under 2015. Det som beskrivs i det följande är de olika typerna av insatser, i fallande ordning i förhållande till omfattningen av verksamheten enligt undersökningen:</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Vanligast var språkcaféer eller läxläsning för unga eller vuxna, följt av verksamhet för att skapa mötesplatser mellan unga nyanlända och unga som redan verkar i det svenska samhället. Därefter kom mot- tagande vid järnvägsstationer och liknande i form av hjälp till ankom- mande med kläder, mat och transporter. Nästan lika många insatser handlade om att hjälpa asylsökande till fritidsaktiviteter (t.ex. inom föreningslivet och idrottsrörelsen) och till praktikplatser för ny- anlända. Insatser som syftade till att hjälpa asylsökande med utbild- ning eller arbete samt att ge rådgivning och juridisk hjälp var också</P>
<P class="p306 ft94"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft67">MUCF (2015). </SPAN>Villkor för organisationer med social inriktning – civila samhällets villkor 2015 med fokus på flyktingmottagandet<SPAN class="ft62">, s. 43. Enligt MUCF:s rapport var det relativt få organisationer som hade samarbeten med offentliga aktörer kring det akuta flykting- mottagandet innan hösten 2015. Flera samarbeten uppstod, främst med kommuner. Samarbeten mellan idéburna organisationer och regionala eller nationella aktörer var fortsatt generellt sett ovanliga. Samarbeten förekom dock, då särskilt med statliga myndigheter (t.ex. länsstyrelsen och Migrationsverket) och till mindre del med kommunförbund eller landsting.</SPAN></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft112">Ett exempel är s.k. </SPAN><NOBR>IOP-avtal</NOBR> <NOBR>(idéburet-offentligt-partnerskap).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td139"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p21 ft38">Civilsamhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft41">omfattande. Samordning av volontärer från olika organisationer var därefter bland de vanligaste aktiviteterna. Det gällde också medverkan i kommunal frivillig resursgrupp eller annan typ av krisgrupp som innebär arbete tillsammans med en kommun och som används vid extraordinära händelser. En vanlig insats var också deltagande i kom- munens samhällsintroduktion för nyanlända, tolktjänster, arbetstill- fällen för nyanlända (nystartsjobb eller instegsjobb med stöd från Arbetsförmedlingen). Därefter kom insatser med boende för ny- anlända på uppdrag av en eller flera kommuner, tillfälligt eller akut boende för ankommande på eget initiativ, vård eller omsorg (t.ex. traumabehandling eller mobil asylhälsa) och boende på uppdrag av Migrationsverket. Sist i den uppräkning som rapporten gör kom särskilda insatser för att värva medlemmar till organisationen.</P>
<P class="p12 ft45">Den vanligaste formen av samverkan mellan det offentliga och aktörer i civilsamhället var enligt undersökningen att kommuner och frivilligorganisationer arrangerade gemensamma klädinsamlingar. Kommunerna ställde också ofta lokaler till förfogande där ideella organisationer anordnade själva verksamheten.</P>
<P class="p61 ft28">Insatser för att ta emot människor på flykt</P>
<P class="p51 ft45">De insatser under hösten 2015 som var riktade direkt till att ta emot människor på flykt går att dela in i två underkategorier. Den första kategorin har redan beskrivits och handlar om i princip akuta hjälpinsatser. Dessa insatser bestod av stöd och hjälp till de människor på flykt som kom till tågstationer och färjeterminaler. Det handlade om att erbjuda förnödenheter som kläder, mat, dryck och mediciner och att ordna transporter och transitboende. Den andra kategorin omfattar också integrationsfrämjande verksamhet, för att underlätta mottagandet på längre sikt i form av etablering på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Exempel på insatser är råd- givning, språkcaféer och språkträning, studiecirklar i olika ämnen, kompetensutveckling och vägledning in i föreningslivet m.m. Flera sådana aktiviteter kan snarare anses ingå i etablerings- och inte- grationsarbetet än i ett mottagande. Med hänsyn till utredningens uppdrag kommer i det följande närmare att redovisas åtgärder med tonvikt på mottagandet. Det finns dock inte någon klar gräns, särskilt utifrån att tiden fram till beslut i frågan om uppehålls-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Civilsamhället</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">tillstånd för dem som kom under 2015 i de allra flesta fall är längre än vad en insats i ett akut läge kan sägas pågå.</P>
<P class="p449 ft13">Ytterligare en avgränsning handlar om frivilligkrafterna i det civila samhället som en direkt resurs i det offentligas regi. Det handlar om frivilliga som det offentliga engagerar direkt, utan ett samarbete med en organisation som länk. MUCF beskriver att den stora majoriteten (67 procent) av kommunerna engagerade volon- tärer i sitt arbete med flyktingar, asylsökande eller ensamkommande barn. Vanliga samarbetsformer med volontärer var klädinsamlingar, volontärer som faddrar och språkvänner och volontärer som sam- hällsguider.</P>
<P class="p74 ft28">6.2.2. Frivilligorganisationerna fyllde ett behov på centralerna</P>
<P class="p260 ft28">Hearings med frivilligorganisationer</P>
<P class="p56 ft45">Utredningen har under hösten 2016 genomfört tre hearings med fokus på aktörernas åtgärder i samband med mottagande av män- niskor på flykt under 2015. De deltagande vid dessa tillfällen har berättat om händelser och iakttagelser från olika platser. Före- trädesvis handlar det om vad som hände på centralstationerna i Malmö, Göteborg och Stockholm. Det beskrivs också erfarenheter från verksamhet med transitboenden, med unga ensamkommande, med klädinsamlingar, med svenskundervisning och rådgivning m.m. Redovisningen i det följande är inte uttömmande utan redovisar ett urval av synpunkter och iakttagelser för att tydliggöra mönster och beskriva vad som hände med exempel på en konkret nivå.</P>
<P class="p605 ft28">Första halvan av året 2015</P>
<P class="p78 ft41">Flera organisationer, såsom Röda Korset och Läkare i Världen, har berättat att de fick rapporter från sina verksamheter i utlandet och förstod att något var på väg att hända om än inte i den omfattning som sedan blev. Exempelvis Röda Korset och Rädda Barnen har beskrivit att de planerade för ett utökat stöd ute på asylboenden, liksom ökade möjligheter till juridisk rådgivning. Studieförbunden hade kontakter med Migrationsverket tidigt under 2015 för att möjliggöra svenskundervisning för asylsökande. Grupper inom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Civilsamhället</P>
<P class="p59 ft14">Civilförsvarsförbundet hade kontakter med en del länsstyrelser redan före juni 2015.</P>
<P class="p4 ft28">Centralstationerna</P>
<P class="p51 ft45">Den bild som tonar fram är att en utmanande tid startade den 7 september 2015 i Malmö, dagen efter i Göteborg och ytterligare en dag senare i Stockholm. Till en början fanns polisen och socialjouren på plats men därutöver inte några myndigheter som kunde möta behoven hos de tusentals människor på flykt som kom till central- stationerna. Det fanns snabbt aktörer i civilsamhället på plats, inled- ningsvis de mer löst organiserade som Refugees Welcome och efter några dagar också de mer etablerade organisationerna som Röda Korset och Islamic Relief. De första dagarna var ganska kaotiska. Efter en period på två till fyra veckor hade myndigheterna i Göteborg och Stockholm, främst genom kommunernas insatser, etablerat en första verksamhet för att på plats ta emot de människor som anlände. I Malmö tog det ytterligare någon vecka. Efter ytterligare några veckor fanns ett mer ordnat mottagande av myndigheterna som var samordnat med frivilligresurser.</P>
<P class="p606 ft47">Arbetet på centralstationerna handlade i mycket om att tillgodose behovet av förnödenheter och möjligheter till hygien och toalett, men också om information, rådgivning och tolkning. Det rörde i stor utsträckning även transport, till Migrationsverkets anläggningar eller för vidare resa. Det handlade också om koordinering och sam- ordning, mellan frivilliga och olika organisationer och hur det arbetet skulle passa ihop med myndigheternas. Arbetet handlade också om att ta hand om den mängd saker som skänktes och om att under hela dygnet möta det varierande behovet av hjälp och stöd alltefter som tågen anlände.</P>
<P class="p12 ft47">Flera organisationer öppnade lokaler för transitboende, särskilt Svenska kyrkan, men även andra t.ex. ABF, moskéer och Kista SC. Refugees Welcome Stockholm öppnade Nobelberget med ett stort antal platser. Mellan den 1 oktober 2015 och februari 2016 gav de enligt egna beräkningar boende till ca 7 000 personer. Organisationen och hade också ett nätverk för tillgång till tolkar.</P>
<P class="p76 ft47">Röda Korset tog på flera ställen ett uppdrag att samordna olika insatser. Organisationen gick från den 7 september 2015 upp i för-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Civilsamhället</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">höjd beredskap och hade dagliga avstämningar. Efter två veckor skapade de en särskild beredskapsorganisation. På Stockholms central hade Röda Korset från omkring den 18 september 2015 exempelvis en daglig avstämning med frivilligorganisationerna på plats vilket underlättade samverkan.</P>
<P class="p99 ft47">Även organisationer i Malmö och Göteborg uppfattade att det tog cirka två veckor att nå en samsyn mellan frivilligorganisationer. De hade gemensamma avstämningar och veckomöten med varandra. Det tog längre tid för samverkan kring mottagandet med myndigheter, eftersom dessa inte var på plats förrän senare.</P>
<P class="p97 ft13">Sveriges Advokatsamfund var på plats i Stockholm i augusti 2015 och hade också jourverksamhet i Malmö för att ge information till dem som anlände om den svenska asylrätten.</P>
<P class="p97 ft13">I Malmö blev Röda Korset och Frälsningsarmén kontaktade av Jernhusen. Genom de frivilliga som fanns i Malmö spred sig infor- mation om att människor reste vidare till Göteborg och Stockholm. Även SJ AB lämnade information om hur många de bedömde reste med tågen.</P>
<P class="p98 ft13">Svenska kyrkan blev också informationsbärare genom för- samlingarna, särskilt i takt med transitresor längre norrut, och var mycket involverade för att ordna boenden. Organisationen hade också kontakt med Regeringskansliet och Migrationsverket.</P>
<P class="p99 ft47">Kommunerna bjöd så småningom in till olika samverkansmöten. Stadsmissionen, Bräcke Diakoni m.fl. startade inom en till två veckor boenden på uppdrag av kommunerna.</P>
<P class="p97 ft13">Mellan den 19 och 20 november 2015 sov människor utomhus utanför Jägersro i Malmö. Den 21 november öppnade S:t Johannes kyrka i Malmö. Svenska kyrkan öppnade flera boenden, bl.a. vid Redbergsplatsen i Göteborg.</P>
<P class="p99 ft46">När myndigheterna hade kommit på plats, såsom t.ex. i Vita huset i Göteborg, fanns ett ordnat löpande mottagande i samverkan med frivilligorganisationerna. Den tidpunkten inföll i stort sett under andra halvan av oktober 2015 på samtliga platser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td139"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p21 ft38">Civilsamhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Organisation och samarbete med myndigheter</P>
<P class="p62 ft13">Det var viktigt att ha nätverk och erfarenhet av samarbete under mer lugna förhållanden, både mellan frivilligorganiationer och med myndigheter. En klar ingång till myndigheter hade varit bra. Sam- arbetsavtal mellan kommuner och idéburna organisationer under- lättade när det sättet att samarbeta behövde skalas upp.</P>
<P class="p14 ft13">Barnens plats i mottagningssystemet har varit eftersatt länge. Rädda Barnen startade en stödtelefon och ordnade med internet- uppkoppling på boenden för kommunikation med familj. Flera organisationer, bl.a. Refugees Welcome to Gothenburg, märkte att ensamkommande barn försvann.</P>
<P class="p64 ft28">Civilsamhället kan komplettera med rätt information</P>
<P class="p103 ft13">Många av frivilligorganisationerna beskriver att det fanns en stor efterfrågan på kunskap bland dem som kom, framför allt om lagar och regler. Frivilliga frågade myndigheterna vilka besked de skulle lämna när de fick den sortens frågor, men fick till svar att de inte skulle ge några svar alls. I början ägnade de frivilliga på plats mycket tid till att dementera rykten. Frivilliga tryckte upp information på bl.a. arabiska och dari och kontaktade efter några dagar andra frivilliga med kunskaper i juridik. Sveriges Advokatsamfund hade frivilliga jurister på plats i Stockholm och Malmö för att upplysa om lagar och regler.</P>
<P class="p12 ft41">Civilsamhället kom därför att komplettera myndigheternas arbete under mottagandet genom att svara på frågor om vad människorna på flykt skulle göra när de kommit till Sverige. Att det fanns ett glapp mellan myndigheternas kapacitet att ge rätt information och män- niskors behov av att få rätt information var mycket problematiskt. En stor del av arbetet med att ge information hamnade på frivilliga utan att det fanns tillräcklig och rätt kunskap inom alla områden. Det ledde till att människor fick olika och ibland felaktiga besked. Det fanns också en annan bild t.ex. när mycket kunniga advokater, andra jurister, läkare och andra yrkeskategorier gjorde frivilliga insatser och gav tillräcklig och korrekt information utan att träda över gränsen och gå in på myndigheternas ansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Civilsamhället</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft28">6.2.3 Särskilt om statsbidrag till organisationer</P>
<P class="p69 ft13">Studieförbund som på frivillig basis bedrev en viss form av svensk- undervisning fick under hösten 2015 statsbidrag. Det handlade om sådan undervisning som Migrationsverket skulle ge asylsökande och nyanlända som bodde kvar i anläggningsboende tillfälle att delta i. Verksamheten syftade till att stärka kunskaper i svenska språket, om samhället och främja deltagande i arbets- och samhälls- livet.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Regeringen beslutade den 1 oktober 2015 att tillföra Röda Korset 10 miljoner kronor för att stärka hjälpverksamheten till människor på flykt (se avsnitt 4.1.4). Riksdagen beslutade om anslagsändringar i budgeten 2015 som innebar en förstärkning med 200 miljoner kronor som skulle kunna användas för att stödja det civila sam- hällets insatser för asylsökande och nyanlända (prop. 2015/16:47 <SPAN class="ft12">Extra ändringsbudget </SPAN>2015, bet. 2015/16:FiU18). Av anslaget för- delade regeringen sent under 2015 105 miljoner kronor till organi- sationer inom det civila samhället och trossamfunden för arbetet med människor på flykt, medan 75 miljoner kronor skulle gå till folkbildningens organisationer och 20 miljoner kronor till idrotts- organisationer.</P>
<P class="p58 ft13">Av 104 miljoner kronor till organisationer och föreningar inom det civila samhället, gick 34 miljoner kronor till Svenska Röda Korset, 17 miljoner kronor till Svenska Kyrkan, 12 miljoner kronor till Rädda Barnen, och 10 miljoner kronor till Riksföreningen Sveriges stadsmissioner. Resterande 21 miljoner kronor fördelades mellan Individuell Människohjälp, Islamic Relief Sverige, LRF, Skyddsvärnet, <NOBR>IOGT-NTO</NOBR> och Flyktinggruppernas riksråd. Tros- samfunden tilldelades 10 miljoner kronor.</P>
<P class="p67 ft14">Medlen betalades ut innan årsskiftet 2015/16 men kom till användning först under 2016.</P>
<P class="p375 ft28">6.2.4 Deltagande i ett statligt initiativ</P>
<P class="p56 ft47">På regeringens initiativ genomförde Kulturdepartementet möten för en dialog med civilsamhället från början av november 2015 fram till försommaren 2016. Organisationer från det civila samhället har</P>
<P class="p104 ft75"><SPAN class="ft74">7 </SPAN>Se mer om verksamheten, <SPAN class="ft89">Palett för ett stärkt civilsamhälle</SPAN>, SOU 2016:13 s. 285 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td139"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p21 ft38">Civilsamhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">deltagit under tio möten med olika teman. Syftet var att ge organi- sationerna information om regeringens arbete och utgöra ett forum för frågeställningar som organisationerna ville diskutera. Totalt 47 organisationer deltog vid minst något tillfälle.</P>
<P class="p264 ft50"><SPAN class="ft50">6.3</SPAN><SPAN class="ft51">Sammanfattande bild</SPAN></P>
<P class="p303 ft28">6.3.1 Snabbfotade och ett viktigt inslag i mottagandet</P>
<P class="p51 ft41">Ett av civilsamhällets mervärden är att de snabbare än myndigheterna kan identifiera problemet och börja agera. Civilsamhällets organi- sationer har möjlighet att snabbt anpassa och förändra insatser till vad omständigheterna kräver. Det kan vara svårare för myndigheter och kommuner med rutiner och krav på beredning att ha den flexi- biliteten i arbetet. En annan fördel är att civilsamhället ofta har god lokalkännedom, och därigenom också ofta en känsla för vad som är möjligt att göra i praktiken (jfr SOU 2016:13 s. 108).</P>
<P class="p12 ft47">Många organisationer upplever enligt MUCFs rapport <SPAN class="ft71">Flykting- mottagandet – det civila samhällets roll och villkor</SPAN>, s. 54, en positiv attitydförändring hos myndigheter, såväl på nationell som på lokal nivå, när det gäller det civila samhällets roll och värde i olika kritiska situationer. En del organisationer har betonat att delar av kommun- sektorn har börjat betrakta samarbetet med det civila samhällets aktörer ur ett mer strategiskt och långsiktigt perspektiv. Organi- sationerna upplever att det civila samhällets insatser, både de som sker inom ramen för mottagandet av människor på flykt och andra generella insatser i allmänhet, uppskattas alltmer av kommunerna och att de oftare bjuds in till dialog, samråd och andra former av del- tagande. Organisationerna, främst de som är nationella och eta- blerade, beskriver enligt rapporten att de numer betraktas som en mer likvärdig samtalspartner med den offentliga sektorn i olika former av samarbetskonstellationer och att deras synpunkter efter- frågas i större utsträckning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Civilsamhället</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft28">6.3.2 Mottagandet måste börja med rätt besked</P>
<P class="p69 ft13">Situationen på centralstationerna var inledningsvis mycket oordnad på dessa platser och många har berättat att de första dagarna bäst kan beskrivas som ”kaotiska”. I början fanns det inte markeringar på olika språk som visade vilka de frivilliga var och vilken organisation de tillhörde. Många av de människor som kom trodde därför att de mötte representanter för myndigheter.</P>
<P class="p70 ft13">I den oordnade situation som var den första tiden spreds rykten och desinformation bland människorna som kom. Sådan information kunde handla om att det var lättare att få uppehållstillstånd i en annan del av Sverige eller i något annat land. Det fanns också frivilliga som hade bristande kunskap och som därför gav felaktiga besked. Oavsett vilket så möttes många av människorna som kom av information om att de kunde eller borde avstå från att söka asyl. Enligt frivillig- organisationerna tog också vuxna kontakt med ensamkommande barn och försökte ta med dem utan att de registrerades av någon myndighet.</P>
<P class="p67 ft13">Särskilt för barn utan vårdnadshavare innebär det stora risker att inte ta kontakt med myndigheterna när man anländer till Sverige. Det var därför problematiskt att många människor på flykt uppmanades att inte söka asyl.</P>
<P class="p68 ft28">6.3.3 Civilsamhällets uthållighet</P>
<P class="p56 ft45">Under hösten 2015 var många etablerade civilsamhällesorganisationer engagerade i mottagandet av människor på flykt. Dessutom bidrog många som kanske aldrig tidigare hade utfört frivilligarbete med hjälp. Under hösten bildades också flera organisationer för mot- tagandet. Engagemanget hos nystartade och ibland tillfälliga samman- slutningar och hos enskilda volontärer som gjorde punktinsatser kompletterades av det mer långsiktiga och uthålliga arbetet hos etablerade civilsamhällesorganisationer. Hur mycket tid enskilda personer satsade har vi inte någon kunskap om och det har säkert i vissa fall utförts mer arbete än som rimligen kan begäras. Det vi har kunnat konstatera är att civilsamhället tillsammans med enskilda volontärer utvecklade en stor och samlad kapacitet att bidra till mottagandet av människor på flykt i både det akuta skedet och i ett mer långsiktigt perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td139"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p21 ft38">Civilsamhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft28">6.3.4 Samverkan</P>
<P class="p51 ft13">Flera aktörer berättar att de till följd av situationen under hösten 2015 har börjat samverka med andra aktörer inom civilsamhället och etablera lokala plattformar för att tillsammans klara av en situation. Samverkan och samordning mellan olika aktörer aktiva i mottagandet verkar ha varit en framgångsfaktor. 38 procent av organisationerna i MUCF:s undersökning hade 2015 på något sätt samarbetat med ideella aktörer kring det akuta mottagandet av människor. De större kommunerna hade enligt undersökningen i högre grad samverkat med det civila samhället och frivilliga resursgrupper jämfört med de mindre kommunerna.<SPAN class="ft63">8</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Majoriteten av kommunerna engagerade i början av 2016 volon- tärer i sitt arbete med människor på flykt, asylsökande eller ensam- kommande barn.<SPAN class="ft56">9 </SPAN>Andelen större högskoleorter som samverkar med det civila samhället var 69 procent, medan motsvarande andel för kommuner med mindre än 25 000 invånare var 38 procent. Det är relativt vanligt med så kallade frivilliga resursgrupper (FRG) som Sveriges Civilförsvarsförbund står bakom, men de har baserat på resultaten i MUCF:s enkät generellt sett inte spelat en framträdande roll i kommunernas arbete med asylsökande och ensamkommande barn. Undantaget är storstadsregioner, där 20 procent av kommu- nerna som betecknas storstadsregioner har FRG med inriktning mot nyanlända, medan motsvarande andel för kommuner med mindre än 25 000 invånare är tre procent.</P>
<P class="p64 ft28">6.3.5 Mötas som människa till människa</P>
<P class="p49 ft41">En tillgång som organisationerna i civilsamhället understryker är att aktörer i civilsamhället under hösten 2015 kunde möta dem som kom utan den ”fyrkantighet” som kan följa av myndighetsutövning och regelverk och riktlinjer. De uttrycker att civilsamhällets styrka finns i mötet människa till människa, att kunna fylla ett behov för stunden: en mugg varm soppa, en filt, en plats att vila. Det blev också tydligt att civilsamhället och enskilda volontärer arbete behövde utgå från rätt information, grundläggande kunskaper om mottagandet av</P>
<P class="p477 ft106"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft59">MUCF (2016). </SPAN>Flyktingsmottagandet – det civila samhällets roll och villkor<SPAN class="ft60">, s. 29 och s. 57.</SPAN></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft83">Uppgifterna är enligt rapporten insamlade i början av mars 2016.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Civilsamhället</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft13">människor på flykt och om vad civilsamhället och enskilda volontärer kan bistå med och vad som måste utföras av statliga myndigheter, kommuner och landsting.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<P class="p0 ft44">7 Särskilda händelser</P>
<P class="p607 ft143"><SPAN class="ft50">7.1</SPAN><SPAN class="ft154">Av särskild betydelse för den fortsatta utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p51 ft47">Enligt våra direktiv ska vi utifrån vår beskrivning av händelseför- loppet och hur regeringen, de statliga myndigheterna, kommunerna, landstingen och aktörer i civilsamhället hanterade situationen identi- fiera de händelser och åtgärder som vi bedömer har haft särskild betydelse för den fortsatta utvecklingen.</P>
<P class="p12 ft41">Begreppet händelseförlopp kan tolkas på flera olika sätt. Att det har en <SPAN class="ft53">kronologisk </SPAN>aspekt är uppenbart – att det är ett förlopp visar att det är något som sker över tid. I vardagsspråket kan begreppet händelse intuitivt ge associationer till att något sker som inte alltid sker eller att något förändras och att det alltså är något <SPAN class="ft53">särskilt </SPAN>man syftar på. Begreppet kan till och med ha en konnotation av något spontant eller nästan slumpmässigt, som i uttrycket ”av en händelse”.</P>
<P class="p76 ft47">Vad en händelse är och hur den kan förklaras finns det om- fattande historisk forskning om. Oavsett vilken historiesyn man ansluter sig till hävdar i dag få att händelser sker slumpmässigt eller spontant. Däremot finns det olika uppfattningar om huruvida det som har hänt ska förklaras av enskilda individers agerande, av ekono- miska och materiella förhållanden, av samhällens idé- och kunskaps- utveckling eller av återkommande förändringsmönster – eller kanske av alla dessa krafter och fler därtill.</P>
<P class="p12 ft41">Begreppen händelse och händelseförlopp kan alltså tolkas på olika sätt och vi har gjort en tolkning av begreppen utifrån beskriv- ningarna i vårt direktiv. Det är tydligt att direktivet inte lägger tyngdpunkten vid att utreda de bakomliggande orsakerna till att så många människor sökte sig till Sverige under 2015. En indikation på detta är att direktivet anger att utredningen inte ska utvärdera det arbete som bedrivits inom ramen för det europeiska samarbetet. Den</P>
<P class="p608 ft37">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">händelse som ska analyseras är det stora antal människor som kom till landet. De aktörer som ska diskuteras är regeringen, statliga myndigheter, landsting, kommuner och civilsamhällesorganisationer. Samtidigt anger direktivet att händelseutvecklingen under andra halvåret 2015 ska sättas in i ett större sammanhang.</P>
<P class="p70 ft41">Vi har därför valt att mer översiktligt beskriva faktorer utanför Sverige som påverkat att många människor valde att söka asyl i Sverige hösten 2015 – det är med andra ord inte utredningens upp- gift att mer ingående beskriva konfliktsituationen i olika länder eller andra staters asylpolitik. En jämförelse kan göras med tsunami- utredningen 2005, som inte fokuserade på att utreda orsakerna till varför flodvågen uppstod, utan på hur det svenska samhället hante- rade den uppkomna situationen. Däremot är det av intresse att beskriva exempelvis från vilka länder och via vilka rutter som olika människor tog sig till Sverige samt ett fåtal mer tydligt avgörande omständigheter som påverkade hur många som kom till Sverige.</P>
<P class="p67 ft13">Vi har därför inriktat vårt huvudsakliga arbete på förhållanden och förändringar inom landet som påverkade dels hur många som kom till Sverige, dels hur aktörer i Sverige agerade. Det kan vara såväl företeelser som lyfts fram i media som politiskt beslutade åtgärder som utredningen anser har påverkat händelseförloppet och aktö- rernas agerande.</P>
<P class="p143 ft50"><SPAN class="ft50">7.2</SPAN><SPAN class="ft52">Händelser som påverkade utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p152 ft28"><SPAN class="ft28">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Konflikter 2015</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">Ett antal konfliktsituationer påverkade utvecklingen 2015.</P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Den politiska utvecklingen i Turkiet</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Kriget i Syrien</SPAN></P>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Afghanistan</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Eritrea</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Kosovo</SPAN></P>
<P class="p609 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Situationen för människor på flykt i Turkiet, Jordanien och Libanon.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td140"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p21 ft38">Särskilda händelser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft28"><SPAN class="ft28">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Nya vägar in i och genom Europa</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Bevakningen av EU:s yttre gräns förändrades gradvis under 2015, vilket ledde till att människor lättare kunde ta sig in i Schengen- området utan att registreras. Ungern förstärkte sin nationella gräns och människor färdades längs nya resvägar genom Europa. Detta var händelser som kom att påverka händelseförloppet i Sverige under hösten 2015.</P>
<P class="p12 ft25">Under sommarmånaderna 2015 skedde en ökning av antalet människor på flykt via den östra Medelhavsrutten. Många människor kom med fiske<SPAN class="ft155">‐ </SPAN>och gummibåtar från Turkiet till olika grekiska öar. Den enskilt största gruppen var syrier (70 procent) följt av afghaner (18 procent) och irakier (4 procent). De grekiska myndigheterna kunde inte hantera den kraftiga ökningen på kort tid och många människor på flykt passerade Grekland utan att registreras. Det stora antalet människor på flykt som kunde passera gränsen till Grekland innebar att bevakningen av EU:s yttre gräns inte fungerade.<SPAN class="ft156">1</SPAN></P>
<P class="p447 ft41">Även om de flesta migranter anlände till Europa via den östra Medelhavrutten fortsatte även båttrafiken via den centrala Medel- havsrutten. De största grupperna som anlände till Italien kom från Eritrea (26 procent), Nigeria (13 procent) och Somalia (8 procent).<SPAN class="ft56">2</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Flera tusen människor färdades dagligen in i Schengenområdet under sommaren 2015. Stora grupper människor tog sig fram mellan olika länder och valde i vilket land de skulle söka asyl. Resvägen gick från Turkiet till Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien och Ungern eller Slovenien och vidare mot Österrike till Tyskland, varifrån många fortsatte vidare mot Sverige.<SPAN class="ft57">3</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Ungern agerade restriktivt i syfte att minska det stora antal människor som via västra Balkan tagit sig till landet. I september 2015 färdigställdes ett stängsel längs gränsen mot Serbien. Samtidigt beslutade Ungern att inresor till landet bara fick ske vid ett fåtal officiella gränsövergångar där det dock inte fanns kapacitet att registrera det stora antalet människor på flykt. När det blev svårare att ta sig mellan Ungern och Serbien använde den ungerska polisen och militären våld för att hindra människor på flykt att komma in i Ungern. Denna åtgärd fick dock kortsiktig effekt på migrations-</P>
<P class="p374 ft106"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2015). </SPAN>Verksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015<SPAN class="ft60">, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft59">Migrationsverket (2015). V</SPAN>erksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015<SPAN class="ft60">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">14–15.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket (2015). V</SPAN>erksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015<SPAN class="ft75">, s. 6.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">flödena då Kroatien i stället lät människor på flykt passera genom landet. Ungern färdigställde senare ett stängsel även mot den kroatiska gränsen.<SPAN class="ft63">4</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Migrationsverket beskriver att Sverige i juli 2015 var ett land i norra delen av Schengenområdet. Senare under hösten kunde situa- tionen liknas vid att Sverige hade direkt gräns mot Turkiet. Män- niskor stötte på betydligt färre hinder under sin resa och Sverige påverkades därför också snabbare av den utveckling som skedde vid EU:s yttre gränser. <SPAN class="ft63">5</SPAN></P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Tysklands asylpolitik</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Tyskland har länge haft en generös asylpolitik, vilket gjort att många människor på flykt valt att söka sig dit. Sverige och Tyskland ligger nära varandra och det som hände i Tyskland kom att få betydelse för utvecklingen i Sverige. Strömmarna av människor på flykt till Sverige är i stor utsträckning beroende av hur Tyskland väljer att hantera de människor som anländer dit.</P>
<P class="p67 ft13">Tyskland har under flera år i följd haft ett stort och ökat antal asylsökande, delvis på grund av en öppen inställning till människor på flykt. Tyskland har även fattat ett antal beslut som lett till att vissa grupper av asylsökande ville söka asyl i landet, t.ex. ett snabbspår för syrier och vissa irakiska minoriteter. I slutet av augusti 2015 beslutade Tyskland t.ex. att avstå från att tillämpa Dublinförord- ningen för asylsökande syrier. Förbundskansler Angela Merkel uttalade kort därpå att Tyskland var villigt att, via en korridor genom Ungern och Österrike, ta emot de tusentals på flykt som anlänt via Balkanrutten.<SPAN class="ft63">6</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Tyskland tog emot ett stort antal människor på flykt under hösten 2015 och den tyska regeringen vidtog en rad konkreta åtgärder under september och oktober 2015 för att hantera den ansträngda situa- tionen. Åtgärderna fokuserade bl.a. på tydligare selektering av personer som hade skyddsbehov och på förändrade ersättningar till asylsökande.<SPAN class="ft56">7 </SPAN>På grund av det stora antalet människor som tagit sig in</P>
<P class="p478 ft106"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket (2015). </SPAN>Verksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015<SPAN class="ft60">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">14–15.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket (2015). </SPAN>Verksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015<SPAN class="ft60">, s. 6.</SPAN></P>
<P class="p358 ft130"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft79">Migrationsverket (2015). </SPAN>Verksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015<SPAN class="ft66">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">15–16.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p358 ft89"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft112">Migrationsverket (2015). </SPAN>Verksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015<SPAN class="ft75">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">15–16.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td140"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p21 ft38">Särskilda händelser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft14">i landet via Österrike beslutade Tyskland i mitten av september 2015 att tillfälligt kontrollera alla som passerade gränsen.<SPAN class="ft105">8</SPAN></P>
<P class="p560 ft50"><SPAN class="ft50">7.3</SPAN><SPAN class="ft51">Åtgärder som påverkade utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p331 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Migrationsverkets prognos i juli 2015</SPAN></P>
<P class="p610 ft25">Migrationsverket lämnar fyra gånger om året kommenterade verksamhets- och utgiftsprognoser<SPAN class="ft156">9 </SPAN>till regeringen som bl.a. inne- håller beräkningar av hur många personer som väntas söka asyl under innevarande och kommande år och anger från vilka länder de asyl- sökande kommer. I juli 2015 bedömde Migrationsverket i sin prognos att antalet asylsökande i Sverige 2015 skulle bli lägre än under 2014.<SPAN class="ft156">10 </SPAN>Migrationsverket ansåg att bilden av Sverige som mot- tagarland hade försämrats på grund av de längre handläggnings- tiderna för asyl<SPAN class="ft157">‐ </SPAN>och anknytningsärenden och av att möjligheterna till integration inte såg lika bra ut som tidigare. Man trodde att den försämrade bilden av Sverige skulle göra att många skulle välja Tyskland som primärt mottagarland. Förstärkta gränskontroller i Europa hade dessutom gjort det svårare att ta sig till Sverige. Prognosen låg således långt under de 163 000 människor som sedan sökte asyl under 2015. Myndigheten höjde prognosen för ensam- kommande barn från 8 000 barn till 12 000 barn. Den prognosen låg långt under de 35 000 som sedan sökte asyl.<SPAN class="ft156">11</SPAN></P>
<P class="p350 ft13">Kort efter juliprognosen började antalet människor på flykt som kom till Sverige att öka. Nästa prognostillfälle var oktober 2015. Myndigheten rapporterade löpande till Regeringskansliet (se avsnitt 4.1.3) om antalet ankommande varje vecka men gav inte på något annat sätt information till Regeringskansliet om det ökade antalet ankommande människor på flykt.</P>
<P class="p12 ft45">Den mycket låga prognosen påverkade händelseutvecklingen i Sverige. Berörda myndigheter ställde in sig på ett lägre antal ankom- mande människor på flykt och de hade därmed en låg beredskap</P>
<P class="p611 ft60"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft59">MSB Nationell lägesbild </SPAN><NOBR>2015-09-16.</NOBR></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket lämnar liksom alla myndigheter prognos fem gånger om året och fyra av dessa är kommenterade verksamhets- och utgiftsprognoser.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">10</SPAN><SPAN class="ft59">2014 sökte omkring 80 000 människor asyl i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p340 ft89"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket (2015). </SPAN>Verksamhets- och kostnadsprognos juli 2015<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft14">inför att det redan under sommaren 2015 började ankomma allt fler människor på flykt.</P>
<P class="p613 ft75"><SPAN class="ft89">Källa </SPAN>Migrationsverket.</P>
<P class="p184 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Statsministrarnas tal om en generös asylpolitik</SPAN></P>
<P class="p56 ft47">Sverige har bedrivit en i jämförelse med många andra länder generös asylpolitik i flera år. Både statsministern Fredrik Reinfeldt och statsministern Stefan Löfven höll tal som signalerade Sverige som ett land med en generös asylpolitik. Talen fick en stor spridning och ett stort genomslag i massmedia.</P>
<P class="p57 ft13">Den 6 september 2015 talade statsminister Stefan Löfven på ett möte anordnat av Refugees Welcome i Stockholm.<SPAN class="ft63">12 </SPAN>Talet hölls tre dagar efter att bilden på den drunknade treårige kurdiske pojken Alan Kurdi hade publicerats. Bilden hade fått ett mycket stort genomslag i hela världen och gjort människor medvetna om för- hållanden för de människor på flykt som kom över Medelhavet. Statsministern sa i sitt tal bl.a.: ”Vi ska aldrig bygga murar för att skilja människor från människor. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar. Om vi bär denna uppgift tillsammans då kan vi göra skillnad för människor, alla EU- länder måste hjälpa till.”</P>
<P class="p67 ft13">Tidigare hade statsministern uttryckt att det inte fanns någon övre gräns för antalet asylsökande. I en intervju med Sydsvenskan i april 2015 svarade han på frågan om det fanns något tak för hur många människor på flykt som Sverige kunde ta emot: ”Nej, det finns ingen gräns. Vi ska ta emot enligt de konventioner vi är bundna av. Vi har klarat det tidigare.”.<SPAN class="ft63">13</SPAN></P>
<P class="p70 ft45">I sitt sommartal den 16 augusti 2014 hade den dåvarande stats- ministern, Fredrik Reinfeldt, uppmanat svenskarna att öppna sina</P>
<P class="p357 ft60"><SPAN class="ft58">12</SPAN><SPAN class="ft59">Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 407.</SPAN></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft58">13</SPAN><SPAN class="ft83">Sydsvenskans webbplats, </SPAN><NOBR>www.sydsvenskan.se/2015-04-29/lofven-svart-att-regera-utan-do</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td140"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p21 ft38">Särskilda händelser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft13">hjärtan för människor på flykt.<SPAN class="ft63">14 </SPAN>Fredrik Reinfeldt sa under talet: ”Vi har nu människor som flyr i antal som liknar det vi hade under Balkankrisen i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress med hot mot det egna livet som flyr, flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållanden. Visa den öppenheten.”</P>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens uppdrag till MSB om nationell samordning</SPAN></P>
<P class="p51 ft45">Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att ge i uppdrag till MSB att på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av den situation som hade uppstått till följd av att ett stort antal människor på flykt anlänt till Sverige. Uppdraget gällde till den 31 december 2015. Beslutet är enligt utredningen av särskild betydelse eftersom det bidrog till att ge både regeringen och myndigheterna en samlad bild av händelseförloppet. Att uppdraget gavs till MSB innebar också att MSB kom att påverka den övergripande bild av läget som regeringen fick. Eftersom uppdraget gavs till den myndighet som har ett stort ansvar för samhällets krishantering kunde det uppfattas som att regeringen betraktade det ökade antalet människor på flykt som kom till vårt land som en kris.</P>
<P class="p615 ft41">Uppdraget till MSB innebar bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna skulle innehålla information om områden där behov av åtgärder hade identifierats av de ansvariga aktörerna men där till- räckliga åtgärder inte hade vidtagits. MSB skulle även identifiera och rapportera övriga förhållanden som regeringen borde ha kännedom om för att kunna bedöma behovet av åtgärder från regerings sida.</P>
<P class="p14 ft13">Enligt regeringen innebar uppdraget en precisering och kon- kretisering av MSB:s befintliga uppdrag.<SPAN class="ft63">15 </SPAN>Uppdraget förlängdes till den 31 mars 2016.</P>
<P class="p616 ft60"><SPAN class="ft58">14</SPAN><SPAN class="ft59">Se t.ex. SVT:s webbplats, </SPAN><NOBR>www.svt.se/nyheter/val2014/reinfeldts-vadjan-till-svenska-folket.</NOBR></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">15</SPAN><SPAN class="ft83">Promemoria Ju </SPAN><NOBR>2016-03-10</NOBR> i Granskningsbetänkande 2015/16:KU20, s. 490.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Den migrationspolitiska överenskommelsen</SPAN></P>
<P class="p617 ft28">den 23 oktober 2015 om en stramare asylpolitik</P>
<P class="p78 ft41">Den 23 oktober 2015 presenterade regeringen och allianspartierna en uppgörelse på migrationsområdet. Överenskommelsen blev av sär- skild betydelse för den fortsatta utvecklingen eftersom den innebar att regeringen skickade tydliga signaler om att mottagandet av män- niskorna på flykt skulle komma att förändras och stramas åt.</P>
<P class="p58 ft41">Syftet med insatserna var enligt överenskommelsen att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna. Enligt överenskommelsen måste fler länder göra mer för att erbjuda människor skydd. I överenskommelsen står vidare: ”Sverige ska stå upp för asylrätten. I tider av kris är den som viktigast. Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i</P>
<P class="p37 ft14">Sverige.”<SPAN class="ft105">16</SPAN></P>
<P class="p58 ft46">Överenskommelsens innehåll beskrivs i avsnitt 4.1.4. Överens- kommelsen inledde ett arbete som innebar att regeringen vidtog åtgärder som skulle leda till att färre asylsökande kom.</P>
<P class="p196 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft70">Uppdrag om boende i tält och akut brist på boende</SPAN></P>
<P class="p78 ft41">Frågor om boende för de människor på flykt som kom präglade hela hösten 2015. Något som särskilt påverkade bilden av Sveriges mot- tagande av människor på flykt var regeringens uppdrag att inventera möjligheterna att låta asylsökande sova i tält och att Migrations- verket till slut inte klarade av sitt uppdrag att ordna boende vilket medförde att ett antal personer sov utomhus i november 2015.</P>
<P class="p74 ft28">Tält</P>
<P class="p56 ft41">Den 8 oktober 2015 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att inventera förekomsten av befintliga platser för tillfälliga asyl- boenden. Uppdraget skulle genomföras i nära samarbete med kom- munsektorn och samordnas med det uppdrag MSB hade fått den 1 oktober. Migrationsverket fick i uppdrag att i samarbete med MSB,</P>
<P class="p618 ft62"><SPAN class="ft109">16 </SPAN>Regeringens webbplats, www.regeringen.se/contentassets/6519e46a9780457f8f90e64aefed1b04/overenskommelsen- <NOBR>insatser-med-anledning-av-flyktingkrisen.pdf</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td140"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p21 ft38">Särskilda händelser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">Fortifikationsverket och länsstyrelserna uppföra och förvalta tillfälliga asylboenden i form av tält.<SPAN class="ft63">17 </SPAN>MSB fick också i uppdrag att, i samverkan med Fortifikationsverket, stödja Migrationsverket i att uppföra och förvalta tillfälliga asylboenden. MSB undersökte förut- sättningarna för detta, bl.a. genom en markinventering i kom- munerna. MSB fick svar från totalt 178 kommuner och 57 områden identifierades som byggbar mark.<SPAN class="ft63">18</SPAN></P>
<P class="p14 ft13">Den 10 december 2015 flyttade tolv asylsökande in i ett tält- boende som MSB hade uppfört i Revinge i Skåne. Lägret hade plats för ungefär 200 personer. De inflyttade var ensamstående män, eftersom barnfamiljer och personer med särskilda behov var priori- terade för andra boenden. Migrationsverket ansvarade för mat, städning och bevakning av tälten. MSB ansvarade för att bygga tält- anläggningen och ta hand om övrig teknisk skötsel, inklusive brandskydd.</P>
<P class="p265 ft14">Den 24 januari 2016 avvecklades tältlägret på Revingehed.</P>
<P class="p64 ft28">Migrationsverket och brist på boende</P>
<P class="p103 ft13">Den 13 november 2015 beskrev Migrationsverket att bristen på boendeplatser sedan en tid tillbaka var akut. Tillgången på nya platser motsvarade inte behovet. Myndigheten skrev på sin webbplats att i ett läge då staten inte kan erbjuda boende träder socialtjänstlagen in, eftersom det är kommunen som ytterst ansvarar för de personer som vistas där. <SPAN class="ft63">19</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Den 19 november 2015 meddelade Migrationsverket på sin webbplats att myndigheten registrerade nya asylsökande men inte kunde erbjuda boende för den som sökte asyl. Det innebar enligt Migrationsverket att asylsökande från den dagen kunde komma att få ordna sitt boende på egen hand. Det var i första hand ensam- stående män som påverkades av förändringen eftersom Migrations- verket prioriterade barnfamiljer när lediga platser fanns i boende- systemet. Migrationsverket informerade om att myndigheten hade</P>
<P class="p619 ft60"><SPAN class="ft58">17</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut Ju2015/07557/SIM </SPAN><NOBR>(2015-10-09).</NOBR></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">18</SPAN><SPAN class="ft59">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft60">, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p83 ft75"><SPAN class="ft58">19</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhets</NOBR> <NOBR>arkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-11-13-Osakert-med-boendeplatser-till-helgen.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft14">skyldighet att erbjuda boende men att myndigheten just då inte klarade det uppdraget.<SPAN class="ft105">20</SPAN></P>
<P class="p620 ft14">Ett antal asylsökande sov utanför Migrationsverkets lokaler natten mellan den 19 och 20 november 2015.<SPAN class="ft105">21</SPAN></P>
<P class="p620 ft13">Att människor sov i tält eller utomhus blev en signal om att mottagandet av människor på flykt inte fungerade i vissa delar.</P>
<P class="p621 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.6</SPAN><SPAN class="ft70">Gränskontroller och </SPAN><NOBR>ID-kontroller</NOBR> på fartyg den 12 november 2015</P>
<P class="p78 ft47">Gränskontroller infördes i Sverige den 12 november 2015 och samma dag presenterade regeringen ett förslag om identitetskon- troller av passagerare på fartyg. Dessa båda åtgärder ledde till att antalet människor på flykt som kom till Sverige minskade drastiskt. Från och med vecka 47 (mitten av november) började antalet män- niskor som kom till Sverige att minska i snabb takt.</P>
<P class="p74 ft28">Regeringen: allmän ordning och inre säkerhet hotad</P>
<P class="p56 ft41">Införande av gränskontroller regleras i utlänningsförordningen (2006:97), som i sin tur hänvisade till artikel 23, 25 och 26 i Europa- parlamentets och rådets förordning om kodex om Schengengrän- serna.<SPAN class="ft56">22 </SPAN>Av artiklarna följer att den berörda medlemsstaten i undan- tagsfall och omedelbart får återinföra gränskontroll vid de inre gränserna om hänsyn till en medlemsstats allmänna ordning eller inre säkerhet kräver att en brådskande åtgärd vidtas.</P>
<P class="p70 ft45">Regeringen beslutade den 12 november 2015 att återinföra gräns- kontroll vid inre gräns. Kontrollen påbörjades samma dag klockan 12.00 och skulle inledningsvis gälla i tio dagar. Regeringen uppgav att</P>
<P class="p622 ft115"><SPAN class="ft58">20</SPAN><SPAN class="ft117">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-11-19-Migrationsverket-kan-inte-langre-erbjuda-boende-till-alla-</NOBR> asylsokande.html</P>
<P class="p327 ft60"><SPAN class="ft58">21</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju Migrationsverket </SPAN><NOBR>2016-12-02.</NOBR></P>
<P class="p450 ft62"><SPAN class="ft58">22</SPAN><SPAN class="ft158">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) i dess lydelse enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 1051/2013 av den 22 februari 2013. Kodexen om Schengengränserna föreligger i en konsoliderad version, (EU) 2016/399.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td140"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p21 ft38">Särskilda händelser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">det var Polismyndighetens uppgift att bestämma var och hur gräns- kontroll skulle genomföras.<SPAN class="ft105">23</SPAN></P>
<P class="p112 ft13">Skälet var enligt regeringen att fler personer på flykt sökte sig till Sverige än någonsin tidigare. Migrationen medförde möjligheter för Sverige, men även stora utmaningar. Den samlade bedömningen som regeringen gjorde var att det var nödvändigt att återinföra gräns- kontroll vid inre gräns.</P>
<P class="p12 ft41">Av regeringens webbplats framgår följande om vad som moti- verade beslutet. ”Den samlade bedömningen som regeringen gör är att det är nödvändigt att återinföra gränskontroll vid inre gräns efter- som den nuvarande situationen innebär akuta utmaningar för viktiga funktioner i samhället. Bedömningen bygger på Migrationsverkets och Polismyndighetens analyser samt den nationella lägesbild som ges av MSB. Bland annat bedömer Polismyndigheten att den all- männa ordningen och den inre säkerheten i nuläget är hotad. MSB pekar på stora påfrestningar för flera samhällsviktiga verksamheter.”<SPAN class="ft56">24</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Regeringen angav att den avsåg att återkomma till om det, efter de första tio dagarna med återinförd gränskontroll, fanns behov av att förlänga kontrollen ytterligare en tid.</P>
<P class="p80 ft28"><NOBR>ID-kontroller</NOBR> på fartyg</P>
<P class="p51 ft41">Samma dag som regeringen fattade beslut om inre gränskontroller föreslog regeringen också ett tillägg i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Enligt förslaget skulle rederierna i vissa fall vara skyldiga att genomföra identitetskontroller för att säkerställa att de uppgifter som registreras i passagerarlistor stämmer.<SPAN class="ft56">25 </SPAN>Regeringen fattade beslut om en ändring av fartygssäkerhetsförordningen den 17 novem- ber 2015 och ändringen trädde i kraft den 21 november 2015.<SPAN class="ft56">26</SPAN></P>
<P class="p12 ft45">Enligt ändringen har rederierna skyldighet att utifrån de före- skrifter som meddelats av Transportstyrelsen registrera uppgifter om ombordvarande passagerare på fartyg efter kontroll av giltig identi- tetshandling med fotografi. Detta gäller inte för registrering av</P>
<P class="p410 ft60"><SPAN class="ft58">23</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslut Ju2015/08659/PO </SPAN><NOBR>(2015-11-12).</NOBR></P>
<P class="p83 ft115"><SPAN class="ft58">24</SPAN><SPAN class="ft114">Regeringens webbplats, </SPAN><NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-beslutar-att-</NOBR> <NOBR>tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/</NOBR></P>
<P class="p340 ft106"><SPAN class="ft58">25</SPAN><SPAN class="ft59">Promemoria, Näringsdepartementet, </SPAN>Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg<SPAN class="ft60">.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">26</SPAN><SPAN class="ft83">Förordning (2015:673) om ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">personer under 18 år som reser i sällskap med förälder som kan uppvisa en giltig identitetshandling med fotografi. Bestämmelsen gäller bara om det för passagerarfartygets resa finns skäl att anta att uppgifter som lämnas utan att styrkas med identitetshandling kan vara oriktiga.<SPAN class="ft63">27</SPAN></P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.7</SPAN><SPAN class="ft70">Malmömässan från den 15 november 2015</SPAN></P>
<P class="p56 ft47">Gränskontrollerna ledde till att de som anlände till Sverige utan uppehållstillstånd fångades upp på ett nytt sätt, vilket påverkade Migrationsverkets mottagande. Ett sätt för Migrationsverket att hantera den situationen var att öppna en tillfällig vänthall vid Malmö- mässan. Det riktades stark kritik mot förhållandena för de människor som vistades på mässan. Vänthallen vid Malmömässan kan betraktas som en särskild händelse eftersom den i massmedia fungerade som en signal om en ohållbar situation och om Migrationsverkets problem att hantera situationen.</P>
<P class="p58 ft41">Enligt Migrationsverket använde man från kvällen söndagen den 15 november 2015 Malmömässan som vänthall för runt 600 män- niskor som vid gränskontrollerna hade uppgett att de ville söka asyl i Sverige. Polisen körde de asylsökande till mässhallarna från Hyllie, Lernacken, Helsingborg och Trelleborg. När de sökande kom till Malmömässan fick de uppge namn, medborgarskap, ålder och vilket språk de talade. Detta bl.a. för att snabbt kunna fånga upp de ensam- kommande barnen som kommunen ansvarade för.<SPAN class="ft56">28</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Malmömässan fungerade enligt Migrationsverket som ett stort väntrum där de asylsökande väntade på bussar till de platser i landet där det fanns kapacitet att ta emot dem. Migrationsverket hade personal på plats dygnet runt. Enligt Migrationsverket fick de asyl- sökande frukost, lunch och middag inne i mässhallarna. Migrations- verket delade även ut mat nattetid. Även om mässan bara skulle fungera som ett väntrum övernattade människor där. Avtalet med Malmömässan gällde till en början tio dagar och för max 1 000</P>
<P class="p520 ft60"><SPAN class="ft58">27</SPAN><SPAN class="ft59">Se 2 kap. 3 a § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).</SPAN></P>
<P class="p623 ft110"><SPAN class="ft58">28</SPAN><SPAN class="ft118">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-11-19-Malmomassan-vanthall-for-asylsokande.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td140"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p21 ft38">Särskilda händelser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft14">personer.<SPAN class="ft105">29 </SPAN>Målsättningen var att ingen skulle stanna längre än 14 timmar på Malmömässan.<SPAN class="ft105">30</SPAN></P>
<P class="p112 ft13">MSB tog i sin nationella lägesbild den 1 december 2015 upp situationen på Malmömässan. MSB skrev att boendesituationen var mycket kritisk, att Migrationsverket fortfarande inte kunde garan- tera tak över huvudet för samtliga asylsökande och att läget var särskilt ansträngt i Malmö, där Malmömässan alltjämt användes som en tillfällig lösning för att klara av situationen. Asylsökande kunde stanna upp till fem dagar på Malmömässan och detta hade kritiserats av flera aktörer.<SPAN class="ft63">31</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">MSB hänvisade också till att Rädda Barnen hade påtalat att vissa ankomstboenden och vänthallar för asylsökanden var mycket brist- fälliga, t.ex. i Malmömässan, där barn vistades med sina vårdnads- havare. Internationella standarder för flyktingläger kunde inte upp- rätthållas när det gällde exempelvis toaletter, duschar, separata ut- rymmen för barn, kvinnor och män samt tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Barn med särskilda behov kunde inte få det stöd de behövde och liknande problematik rapporterades från andra belastade regioner gällande funktionshindrade. Migrationsverket angav att samlingsplatser likt Malmömässan inte var att föredra men att man varit tvungen att hänvisa barn med vårdnadshavare till sådana alternativ. Migrationsverket prioriterade dock att flytta barnfamiljer därifrån så fort platser i andra typer av boenden blev lediga.<SPAN class="ft56">32</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">En vecka senare hade läget förbättrats på Malmömässan, rappor- terade MSB i sin nationella lägesbild den 8 december 2015.<SPAN class="ft56">33</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Den 11 december 2015 avslutade Migrationsverket verksamheten i Mallmömässan. Myndigheten hade då inte ett så stort behov av extra väntrumskapacitet, eftersom antalet asylsökande blev färre. Migra- tionsverkets ordinarie lokaler skulle fylla behovet.<SPAN class="ft56">34</SPAN></P>
<P class="p12 ft45">Migrationsverkets dåvarande generaldirektör Anders Danielsson sa i en intervju att Migrationsverket var tvungna att frångå regel- verket. För att ge människor tak över huvudet lät myndigheten dem</P>
<P class="p584 ft66"><SPAN class="ft58">29</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhets</NOBR> <NOBR>arkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-11-19-Malmomassan-vanthall-for-asylsokande.html</NOBR></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">30</SPAN><SPAN class="ft59">MSB Nationell lägesbild </SPAN><NOBR>2015-12-08.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">31</SPAN><SPAN class="ft59">MSB Nationell lägesbild </SPAN><NOBR>2015-12-01.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">32</SPAN><SPAN class="ft119">MSB Nationell lägesbild </SPAN><NOBR>2015-12-01.</NOBR></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">33</SPAN><SPAN class="ft119">MSB Nationell lägesbild </SPAN><NOBR>2015-12-08.</NOBR></P>
<P class="p83 ft75"><SPAN class="ft58">34</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverkets webbplats, </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhets</NOBR> <NOBR>arkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-12-11-Nu-lamnar-Migrationsverket-Malmomassan.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">sova i Migrationsverkets receptioner och på Malmömässan, vilket stred mot gällande regler. Människor fick inte sova i lokalerna, bl.a. på grund av risker för brandsäkerheten. Men alternativet var att sätta människor på gatan, enligt Danielsson.<SPAN class="ft63">35</SPAN></P>
<P class="p97 ft13">Situationen vid Malmömässan blev en signal om att mottagandet av människor på flykt inte fungerade.</P>
<P class="p624 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.8</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens åtgärder för ”andrum” den 24 november 2015</SPAN></P>
<P class="p129 ft13">Den 24 november 2015 presenterade regeringen en rad åtgärder för att skapa ett ”andrum” för det svenska mottagandet av människor på flykt.<SPAN class="ft63">36 </SPAN>Åtgärderna kan enligt utredningen betraktas som av särskild betydelse för den fortsatta utvecklingen då de uttryckligen avsåg att minska antalet asylsökande till landet.</P>
<P class="p98 ft41">Motiveringen var att Sverige hade tagit ett större ansvar än något annat land i västvärlden. Antalet asylsökande hade varit mycket stort sedan sommaren och många av de asylsökande var barn eller unga. Myndigheter och kommuner hade svårt att klara ansträngningarna – t.ex. Lex <NOBR>Sarah-anmälde</NOBR> kommuner sig själva för att de inte längre kunde sköta sitt mottagande av ensamkommande barn på ett säkert sätt. MSB hade slagit larm om att viktiga samhällsfunktioner inte klarade av ansträngningen. Sverige kunde inte längre garantera tak över huvudet för de som sökte sig till Sverige och den senaste veckan hade människor tvingats sova utomhus.</P>
<P class="p99 ft41">Därför föreslog regeringen en rad åtgärder för att skapa ”andrum” i mottagandet. Det krävde att antalet personer som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige minskade kraftigt. Regeringen ville därför under en period anpassa asylreglerna till miniminivån i EU för att fler skulle välja att söka asyl i andra <NOBR>EU-länder.</NOBR></P>
<P class="p98 ft41">Regeringen presenterade åtgärder inom tre områden: en anpass- ning av den svenska lagstiftningen till minimikraven i internationella konventioner och <NOBR>EU-rätten,</NOBR> tillämpning av medicinsk åldersbedöm- ning samt ett införande av <NOBR>ID-kontroller</NOBR> på kollektiva transportsätt</P>
<P class="p625 ft115"><SPAN class="ft58">35</SPAN><NOBR><SPAN class="ft117">www.advokaten.se/Tidningsnummer/2016/nr-7-2016-argang-82/viktigt-med-</SPAN></NOBR> <NOBR>improvisationsformaga-i-extrema-situationer/</NOBR></P>
<P class="p486 ft62"><SPAN class="ft58">36</SPAN><SPAN class="ft67">Regeringens webbplats, </SPAN><NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-</NOBR> <NOBR>for-att-skapa-andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td140"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p21 ft38">Särskilda händelser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">till Sverige. Flera av åtgärdsförslagen följde upp den migrations- politiska överenskommelse som regeringen presenterade tillsammans med allianspartierna den 23 oktober 2015.</P>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">7.3.9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">ID-kontroller</SPAN></NOBR> för att minska antalet asylsökande</P>
<P class="p51 ft41">Den 24 november 2015 aviserade regeringen att <NOBR>ID-kontroller</NOBR> skulle införas och en lag som gjorde detta möjligt trädde i kraft den 21 december.<SPAN class="ft56">37 </SPAN>Lagen syftade till att minska det antal människor som sökte sig till Sverige för att få asyl, då de åtgärder man tidigare vid- tagit för att få ner nivåerna enligt regeringen inte hade varit till- räckliga. Beslutet syftade också enligt regeringen till att få kontroll över den grupp som inte hade för avsikt att söka asyl i Sverige, något regeringen inte uttryckt lika tydligt tidigare under hösten.</P>
<P class="p14 ft13"><NOBR>ID-kontrollerna</NOBR> innebar – tillsammans med tillämpningen av den senare beslutade förordningen som anger en skyldighet för vissa transportörer att utföra identitetskontroller – ett fortsatt minskat antal människor som sökte sig till Sverige.</P>
<P class="p64 ft28">Lagen om särskilda åtgärder</P>
<P class="p534 ft41">Lagen gav regeringen rätt att meddela föreskrifter om identitets- kontroller vid transporter med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige från annan stat.<SPAN class="ft56">38 </SPAN>Hanteringen av förslaget såg ut som följer:</P>
<P class="p481 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Den 4 december 2015: Näringsdepartementet lämnade lagråds- remiss.</SPAN></P>
<P class="p448 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Den 7 december 2015: Lagrådet fattade beslut om yttrande.</SPAN></P>
<P class="p159 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Den 9 december 2015: regeringen lämnade proposition till riks- dagen.</SPAN></P>
<P class="p149 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Den 15 december 2015: justitieutskottet fattade beslut om betän- kande.</SPAN></P>
<P class="p626 ft62"><SPAN class="ft58">37</SPAN><SPAN class="ft61">Regeringens webbplats, </SPAN><NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-</NOBR> <NOBR>for-att-skapa-andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/</NOBR></P>
<P class="p163 ft75"><SPAN class="ft58">38</SPAN><SPAN class="ft83">Lag (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Särskilda händelser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Den 17 december 2015: kammaren biföll utskottets förslag.</SPAN></P>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Den 18 december 2015: lagen utfärdades.</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Den 21 december 2015: lagen trädde i kraft.</SPAN></P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Den 4 januari 2016: Förordningen (2015:1074) om vissa identi- tetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet började gälla.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<P class="p0 ft44">8 Utgångspunkter för vår analys</P>
<P class="p10 ft47">Vi har gjort vår analys av samhällets mottagande av de människor på flykt som kom till Sverige hösten 2015 utifrån några särskilt angivna utgångspunkter som beskrivs i detta avsnitt. Vårt uppdrag är begränsat främst till händelseförloppet och hanteringen i Sverige under hösten 2015. Vi har alltså en kort period i fokus och vi ska inte analysera händelseutvecklingen utanför Sverige eller den svenska regeringens arbete inom EU. En annan sak är att vårt arbete måste utföras utifrån en kontext och vi får också enligt våra direktiv sätta vår analys i ett sammanhang.</P>
<P class="p113 ft41">Vår ansats är vad som kan anses vara berättigade förväntningar även i ett så ansträngt läge som under hösten 2015. En viktig utgångspunkt blir de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och de rättsäkerhetskrav som ställs på myndighets- utövningen vid mottagandet av människor på flykt.</P>
<P class="p13 ft13">Människor på flykt som kommer till Sverige möter en förvaltning där ansvaret för mottagandet är fördelat mellan staten, kommunerna och landstingen. Att ansvaret delas av staten och kommunerna blev tydligt hösten 2015 när situationen blev ansträngd och krävde ett samlat ledarskap. Vår analys av hur händelseförloppet hanterades måste göras utifrån uppdelningen av ansvaret mellan staten och kommunerna.</P>
<P class="p627 ft143"><SPAN class="ft50">8.1</SPAN><SPAN class="ft154">Händelseförloppet i Sverige påverkades av omvärlden</SPAN></P>
<P class="p238 ft41">Under 2015 sökte drygt 1,3 miljoner människor asyl i något av EU:s medlemsländer. Det var mer än dubbelt så många människor jämfört med det antal som flydde och sökte asyl i Europa 2014. Många</P>
<P class="p628 ft37">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft13">människor sökte sig liksom tidigare år till Tyskland och vidare till Sverige. Under hösten 2015 kom allt fler att välja att söka asyl i Sverige eller resa genom Sverige för att söka asyl i något av våra grannländer. Att så många människor på flykt skulle anlända till Sverige under några månader hade inte förutsetts av Migrations- verket eller av någon annan myndighet. Händelseförloppet hade sin förklaring i en rad olika omständigheter som endast delvis gällde den svenska asylpolitiken och hur mottagandet av människor på flykt var organiserat i vårt land. Att de svenska myndigheterna på ett så tydligt sätt kom att verka i en internationell kontext är en viktig aspekt vid analysen av hanteringen av mottagandet i Sverige under hösten 2015.</P>
<P class="p629 ft143"><SPAN class="ft50">8.2</SPAN><SPAN class="ft142">Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden</SPAN></P>
<P class="p470 ft13">Den svenska utlänningslagen och utlänningsförordningen bygger på och genomför de internationella och <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> åtaganden som Sverige har inom asylrätten. Utöver det har Sverige viktiga inter- nationella förpliktelser som delvis är införlivade i svensk rätt och som gäller mänskliga rättigheter och friheter och barnets rätt. I det följande redovisas i korthet de internationella åtaganden som Sverige har och som därmed blir en utgångspunkt för analysen av de svenska myndigheternas och civilsamhällets mottagande av människor på flykt hösten 2015.</P>
<P class="p98 ft45">Sverige har anslutit sig till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 som rör mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige har också ratificerat 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning med 1967 års tilläggsprotokoll och 1989 års FN:s konvention om barnets rättig- heter. Ett förslag om att FN:s konvention om barnets rättigheter ska bli svensk lag har remitterats och behandlas nu i Regeringskansliet (<SPAN class="ft159">Barnkonventionen blir svensk lag</SPAN>, SOU 2016:19). Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och dess olika tilläggsprotokoll gäller som svensk lag.</P>
<P class="p630 ft13">Samarbetet i EU har inneburit ytterligare en dimension för skyddet av de mänskliga rättigheterna i Europa. Det framgår ut-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td142"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td143"><P class="p21 ft38">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft13">tryckligen av <NOBR>EU-fördraget</NOBR> att unionen ska bygga på respekt för de mänskliga rättigheterna och att de rättigheter som garanteras i Europakonventionen och följer av medlemsstaternas konstitutio- nella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är sedan Lissabon- fördragets ikraftträdande rättsligt bindande.</P>
<P class="p631 ft28">Särskilt om vad som avses med asylrätt enligt konventionen om flyktingars rättsliga ställning</P>
<P class="p632 ft41">En flykting är en person, som inte har sitt hemlands skydd, och som befinner sig utanför hemlandet därför att han eller hon där riskerar förföljelse på grund av sin ras, religion eller politiska uppfattning. Asyl innebär ibland fristad, att en flykting får tillstånd att vistas och bosätta sig i ett annat land än hemlandet. I en mer begränsad mening avser asyl skydd mot förföljelse och att en flykting har ett skydd mot att bli sänd till ett land där han eller hon riskerar förföljelse.</P>
<P class="p73 ft41">Den folkrättsliga betydelsen av asylrätt handlar om den rätt som tillkommer en stat att bevilja en flykting asyl, utan att detta kan anses som en ovänlig handling gentemot den asylsökandes hemland. Ett individuellt rättsligt anspråk på att få vistas i ett annat land än sitt hemland kan dock inte grundas på Genèvekonventionen. Någon individuell rättighet till asyl finns inte. Däremot anger FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna att envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse (GA Res. 217 av den 10 december 1948, artikel 14).</P>
<P class="p72 ft41">I en deklaration om territoriell asyl (GA Res. 2312 av den 14 december 1967) slås fast att situationen för personer, som är berättigade till asyl, är en angelägenhet för det internationella sam- fundet (artikel 2). Det finns ett förbud mot att återsända eller avlägsna den som är berättigad till asyl till ett land, där han eller hon riskerar förföljelse (artikel 3). Undantag får endast göras på grund av tvingande nationella säkerhetshänsyn eller för att skydda den övriga befolkningen. Som exempel nämns ”en massinvasion av flyktingar”.</P>
<P class="p633 ft41">Principen om <NOBR>non-refoulement</NOBR> har sedermera kommit att upprepas i andra internationella dokument och får anses som en av de grund- läggande principerna för det internationella regelverket om flyktingar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Särskilt om barnkonventionen</P>
<P class="p78 ft13">FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 definierar barn som varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet (artikel 1). Kon- ventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra varje barn som finns inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen (artikel 2). Konventionen innehåller medborgerliga, politiska, eko- nomiska, sociala och kulturella rättigheter.</P>
<P class="p57 ft13">Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer: förbud mot diskriminering (artikel 2), vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) och rätten att få komma till tals (artikel 12).</P>
<P class="p58 ft41">Rätten till trygghet och skydd och en acceptabel levnadsstandard finns i artikel 26 och 27 och rätten till skolgång i artikel 28. I artikel 29 ges barn rätt att i ankomstlandet behålla sitt modersmål och utveckla det samtidigt som barnet får lära sig ett nytt språk. Artikel 31 talar om barnets rätt till lek och kulturella aktiviteter. Artikel 24 ger varje barn rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa.</P>
<P class="p70 ft41">Artikel 22 berör uttryckligen barn på flykt. De ska ha samma rättigheter som alla andra barn. Vikten av att försöka spåra föräld- rarna till ensamkommande barn betonas för att göra en familjeåter- förening möjlig. Artikel 10 anger att ansökningar om återförening ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. För den som har varit utsatt för övergrepp eller har erfarenhet av väpnad konflikt finns enligt artikel 39 en rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.</P>
<P class="p58 ft41">De grundläggande principerna innebär att varje barn, oavsett ursprung, religion eller hudfärg har rätt att få del av sina rättigheter, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn, att inte bara barnets överlevnad utan också hans eller hennes utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga och att barnets åsikter ska få komma fram och visas respekt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td142"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td143"><P class="p21 ft38">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft143"><SPAN class="ft50">8.3</SPAN><SPAN class="ft154">Mottagandet av människor på flykt ska vara rättssäkert</SPAN></P>
<P class="p542 ft13">Grundsatserna om att all maktutövning måste ha stöd av lag, legalitetsprincipen, och allas likhet inför lagen, gäller all myndighets- utövning och de är grundläggande i mottagandet av människor på flykt. Det gäller även då mottagandet under hösten 2015 behövde ske i en mycket stor omfattning. Mänskliga rättigheter och rätts- säkerhet gäller varje individ som tas emot.</P>
<P class="p635 ft161"><SPAN class="ft50">8.4</SPAN><SPAN class="ft160">Uppdelningen av migrationsmottagandet mellan staten och kommunen</SPAN></P>
<P class="p452 ft41">I Sverige är mottagandet av människor på flykt organiserat så att staten genom Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet. I det ligger uppgiften att registrera dem som söker asyl och att driva boenden för de vuxna och familjer som väljer att bo i ett anlägg- ningsboende under asylprövningstiden. Samtidigt bor människor som söker asyl liksom alla andra i vårt land i en kommun och kom- munerna har ansvar bl.a. för att ordna boende åt ensamkommande barn och skola för alla asylsökande barn. Landstingen ansvarar bl.a. för hälso- och sjukvård. Att ansvaret på detta sätt är fördelat mellan staten och kommunerna innebär att analysen av hur mottagandet hanterades hösten 2015 måste ske utifrån uppdelningen mellan stat och kommun så som den definieras i regeringsformen och genom- förs i annan lagstiftning. Det är också viktigt att ha förståelse för att en verksamhet med många myndigheter involverade är särskilt svår att hantera när det krävs en helhetsbild, ett snabbt informationsflöde och situationsanpassning av myndigheternas insatser.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">8.5</SPAN><SPAN class="ft51">En fungerande ledning i fokus</SPAN></P>
<P class="p542 ft41">De många människor på flykt som anlände till Sverige under hösten 2015 ställde många medarbetare i staten, i landstingen och regio- nerna och i kommunerna inför stora utmaningar. Tjänstemän fick utföra många ibland helt nya uppgifter på mycket kort tid och utan tillräcklig information eller tillräckliga resurser. De flesta gjorde i den situationen så gott de kunde. Det finns goda exempel på hur</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">tjänstemän i statlig och kommunal förvaltning ställde upp och kom med de bästa lösningar som gick för att ordna det första mot- tagandet. Det gick ut på att hitta ett boende och att ordna mat, kläder och den vård som kunde behövas. Samtidigt var situationen sådan att det inte gick att undvika att mottagandet under hösten 2015 också innebar att fel begicks och att människor på flykt inte i alla delar fick ett mottagande som motsvarar de krav som ställs enligt gällande författningar. Vår analys går inte närmare in på enskilda situationer utan vi ser vårt uppdrag som att vi ska analysera hur mottagandet av människor på flykt organiserades under hösten 2015 av dem som var ansvariga för ledningen av verksamheten.</P>
<P class="p70 ft41">En fungerande ledning förutsätter att information samlas in som underlag för beslut, en beslutsfunktion som fattar beslut om inrikt- ningen för hanteringen och en organisation där besluten kan genom- föras. Vår analys måste utgå från regeringens och kommunernas befogenheter enligt regeringsformen och det ansvar som ligger på dem som leder statliga myndigheter och kommunala verksamheter. Analysen utgår alltså från att regeringen styr riket och de statliga myndigheterna, att de statliga myndigheterna leds av myndighets- chefen i enlighet med myndighetsförordningen, att de statliga och kommunala myndigheterna ska samverka med varandra enligt förvaltningslagen och att den kommunala verksamheten leds av valda församlingar och regleras i kommunallagen och annan lagstiftning i enlighet med regeringsformens bestämmelser.</P>
<P class="p375 ft28">Regeringen styr riket</P>
<P class="p78 ft41">All offentlig makt utgår från folket och den offentliga makten utövas under lagarna (1 kap. 1 § RF). Detta gäller såväl under normala förhållanden som vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid krig eller krigsfara. Grundsatsen om maktutövningens lagbundenhet, legalitetsprincipen, gäller inte endast domstolar och förvaltnings- myndigheter utan också regering och riksdag. Den gäller på det kommunala området i lika hög grad som på det statliga. Bestäm- melsen ger uttryck åt principen att Sverige är en rättsstat. Det inne-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Utgångspunkter för vår analys</P>
<P class="p636 ft14">bär att samtliga samhällsorgan är underkastade rättsordningens regler.<SPAN class="ft105">1</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Regeringen är ansvarig för genomförandet av det allmännas åtagande om det inte uttryckligen tillkommer riksdagen, kom- munerna, domstolarna eller någon annan myndighet. För att fullgöra detta styr regeringen riket. Regeringskansliets uppgift är att bereda regeringsärenden och i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Statsministern är chef för Regeringskansliet och ansvarig för hur Regeringskansliets arbete är organiserat och genomförs. Inom de olika departementen ansvarar det statsråd som statsministern har bestämt för verksamheten.</P>
<P class="p64 ft28">Regeringen styr statliga myndigheter</P>
<P class="p49 ft41">De statliga myndigheterna, med undantag för riksdagens myndig- heter, lyder under regeringen (12 kap. 1 § RF). Bestämmelsen innebär att myndigheterna i princip ska följa de föreskrifter av allmän natur och direktiv som regeringen meddelar. Regeringens befogenhet att utfärda anvisningar, ge direktiv eller göra uttalanden beträffande statlig myndighets verksamhet är inte obegränsad. För det första gäller att regeringen är bunden av vad som är reglerat i grundlag och lag. Samma bundenhet gäller för regeringen i fråga om vad riksdagen beslutat genom budgetreglering (anslagsbeslut). För det andra får regeringen inte bestämma hur en myndighet ska besluta i ett särskilt fall i ett ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag (12 kap. 2 § RF). På de områden där förvaltningsmyndigheter handlägger ärenden som kan komma att prövas av förvaltningsdomstol eller domstolsliknande nämnder fungerar de tämligen oberoende av regeringen, medan myndigheter som handlägger i ärenden med svagare prägel av rätts- tillämpning i högre grad styrs informellt genom kontakter mellan myndigheten och företrädare för departementen även om myndig- heten utåt sett själv får svara för sitt beslut.<SPAN class="ft56">2 </SPAN>Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om så kallade informella kontakter mellan företrädare för regeringen med Regeringskansliet</P>
<P class="p611 ft60"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft59">Se t.ex. konstitutionsutskottets uttalande i betänkandet KU 1973:26, s.59.</SPAN></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft83">Jämför betänkandet från 2005 års katastrofkommission, SOU 2005:104, s. 55.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312312x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">och myndigheterna. Utskottet har då framhållit att stor återhållsam- het måste iakttas.</P>
<P class="p449 ft13">Konstitutionsutskottet har granskat regeringens hantering av migrationsmottagandet under 2015. Utskottets ställningstagande är publicerat i betänkandet 2015/16:KU20.</P>
<P class="p74 ft28">Ledningen i statliga myndigheter</P>
<P class="p78 ft41">Myndigheternas verksamhet leds av myndighetschefen. Genom instruktionen regleras myndighetens uppgifter och de grundläg- gande institutionella förhållandena, t.ex. myndighetens lednings- form. Instruktionen kan också reglera hur verksamheten ska organi- seras och utföras. Regleringsbrevet anger för det kommande budget- året bland annat finansiella villkor för myndigheten och det kan innehålla särskilda uppdrag. Regeringen kan också under budgetåret ge särskilda uppdrag till förvaltningsmyndigheterna.</P>
<P class="p74 ft28">Myndighetsförordningen</P>
<P class="p78 ft41">Myndighetsförordningen (2007:515) anger tre ledningsformer för myndigheter: enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämnd- myndighet (2 §). Beroende på vilken ledningsform en myndighet har, ska myndighetschefen, styrelsen eller nämnden ansvara inför regeringen för verksamheten (3 §). Myndighetsledningen ska bland annat besluta en arbetsordning. Arbetsordningen ska innehålla de föreskrifter som behövs om myndighetens organisation, hand- läggning av ärenden, delegering och formerna i övrigt för verksam- heten. Ledningen ska också säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll av verksamheten (4 §).<SPAN class="ft56">3</SPAN></P>
<P class="p58 ft47">Myndigheterna har ett övergripande ansvar för att fortlöpande utveckla sin verksamhet. Verksamheten ska vara effektiv och myndigheter som fattar beslut som innebär myndighetsutövning mot enskilda ska skapa förutsättningar för att verksamheten är rättssäker. Enligt 6 § ska varje myndighet verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. En myndighet</P>
<P class="p637 ft75"><SPAN class="ft74">3 </SPAN>Se även förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td142"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td143"><P class="p21 ft38">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">ska tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.</P>
<P class="p80 ft28">Myndigheterna ska samverka med varandra</P>
<P class="p103 ft13">Den grundläggande bestämmelsen om myndigheternas samverkan finns i 6 § förvaltningslagen (1986:223). Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Samarbete mellan myndigheter bidrar till rättssäkerhet, effektivitet och service. Behovet av samverkan och samordning blir särskilt påtagligt när en fråga uppkommer som kräver åtgärder från flera olika myndigheters sida.</P>
<P class="p638 ft13">Bestämmelsen är ett uttryck för intresset att förvaltningen ska vara effektiv. Förvaltningen bör inte vara beroende av en indelning i organisatoriska enheter med skilda verksamhetsområden. Det är angeläget att myndigheterna strävar efter att uppnå samstämmighet och konsekvens, även när de har olika inriktning. Det ankommer i första hand på den myndighet som får en begäran om hjälp att bedöma förutsättningar för att den ska kunna lämna hjälpen inom ramen för sin verksamhet (proposition 1985/86:80 <SPAN class="ft12">En ny förvalt- ningslag</SPAN>, s. 23).</P>
<P class="p76 ft41">Myndigheterna ska samverka dels för att myndigheternas verk- samhet i stort ska bli mer enhetlig och i övrigt effektiv, dels för att underlätta enskildas kontakter med dem. Bestämmelsen gäller all verksamhet hos förvaltningsmyndigheterna, inte bara handlägg- ningen av ärenden utan också myndigheternas faktiska handlande. Den gäller statliga såväl som kommunala myndigheter.<SPAN class="ft56">4</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Den kommunala självstyrelsen</P>
<P class="p49 ft45">Den kommunala självstyrelsen utgör en grundläggande del av statsskicket. Av 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen följer att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Det</P>
<P class="p495 ft75"><SPAN class="ft74">4 </SPAN>Jämför 31 § förvaltningslagen (1986:223).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Utgångspunkter för vår analys</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">finns kommuner på lokal och regional nivå (1 kap. 7 § RF). Reger- ingsformen innehåller också grunderna för den kommunala organi- sationen och regler om kommunernas beskattningsrätt m.m. (14 kap. RF).</P>
<P class="p99 ft41">Arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun beslutas av riksdagen och den måste i ganska vid omfattning kunna ändras i takt med samhällsutvecklingen (1973:90 s. 188 och 190). Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.</P>
<P class="p97 ft13">Samverkan mellan kommuner sker vanligen i kommunalförbund eller genom delägda bolag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<P class="p0 ft44">9 Analys och lärdomar</P>
<P class="p599 ft50"><SPAN class="ft50">9.1</SPAN><SPAN class="ft51">Inledning</SPAN></P>
<P class="p639 ft28"><SPAN class="ft28">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Olika bilder av hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p84 ft13">Hösten 2015 innebar en stor utmaning för delar av den svenska förvaltningen. Ett mycket stort antal människor på flykt skulle tas emot och det blev ett intensivt händelseförlopp eftersom de flesta kom under höstmånaderna.</P>
<P class="p12 ft47">Det finns olika bilder av hur stor påverkan det blev för de statliga och kommunala verksamheter som tillsammans bildar den förvalt- ning som tar emot människor på flykt. Vi har i kapitel <NOBR>4–6</NOBR> beskrivit myndigheternas, SKL:s och civilsamhällets hantering av händelse- förloppet. Beskrivningarna bygger på det vi har fått fram vid möten, intervjuer, hearings, rapporter från Statskontoret och BO och andra kontakter vi har haft under utredningen.</P>
<P class="p76 ft41">Den sammantagna bild som tonar fram är både tydlig och varierad. Att ta emot så många människor på flykt under kort tid blev en stor påfrestning. Mottagandet skulle genomföras av en förvaltning som redan innan i vissa delar hade ett ansträngt läge. Bilden av hur den egna myndigheten eller organisationen klarade utmaningen varierar. Man har också olika uppfattning om den egna myndighetens och andra myndigheters förmåga till samarbete och samverkan.</P>
<P class="p12 ft13">Vår analys blir att det är fullt rimligt att bilden av myndigheternas hantering av händelseförloppet ser olika ut. Beskrivningarna sker i efterhand. Myndigheterna hade olika uppgifter och olika geografiska ansvarsområden. Situationen utvecklade sig i olika takt och på olika sätt i olika delar av Sverige.</P>
<P class="p14 ft13">De människor på flykt som kom till Sverige under hösten 2015 mötte en samlad reglering av hur mottagandet ska gå till men också ett genomförande av mottagandet som skilde sig åt mellan myndig- heter och mellan platser i Sverige.</P>
<P class="p640 ft37">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft45">Ett lärande för framtiden som är självklart men som ändå bör lyftas fram igen är att den svenska förvaltningens uppdelning mellan staten och kommunerna och med fristående, sidoordnade statliga förvaltningsmyndigheter ställer särskilda krav på ledning, styrning, samverkan och samordning, inte minst när situationen blir ansträngd.</P>
<P class="p479 ft28"><SPAN class="ft28">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft70">Att ta emot människor på flykt i en komplex förvaltning</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Samarbete inom och mellan myndigheter</P>
<P class="p78 ft41">Mottagandet av det stora antal människor på flykt som kom till Sverige hösten 2015 innebar betydande utmaningar för de myndig- heter som ansvarar för mottagandet. Samtidigt blev det tydligt att det fanns ett stort ansvarstagande hos tjänstemän i myndigheterna och ett stort engagemang från civilsamhället och enskilda volontärer.</P>
<P class="p58 ft47">Att ta emot människor på flykt är en viktig uppgift som ska genomföras i en komplex organisation. Det handlar om att möta människor som befinner sig i en utsatt situation. Det handlar också om att flera myndigheter i staten, kommunerna och landstingen delar ett ansvar som sammantaget ska ge ett rättssäkert mottagande för den enskilde och också motsvara de förväntningar som bör ställas på Sverige som en rättsstat. Detta ska göras utifrån ett regelverk som inte är enkelt eller lättöverskådligt.</P>
<P class="p70 ft45">För att mottagandet ska motsvara kraven på rättssäkerhet och samtidigt genomföras på ett effektivt sätt måste de statliga och kommunala myndigheterna ha tillräcklig information och kunskap. Mottagandet kräver för det första information om vad som händer och kunskap om den egna myndighetens ansvarsområde men också viss kunskap om andra samverkande myndigheters ansvar. Migra- tionsmottagande förutsätter också ett nära samarbete mellan myndigheter och inom myndigheter. Det måste finnas ett ledarskap som ger förutsättningar för samverkan inom och mellan myndig- heter och som leder till att medarbetare är förtrogna med sin roll och sin uppgift. Det handlar också om att på rätt sätt planera, följa upp och dimensionera förvaltningen. På strategisk nivå behöver olika verksamheter inriktas i ett samordnat arbete för att genomföra det övergripande offentliga åtagandet. Civilsamhället är en nödvändig och viktig del i migrationsmottagandet som måste koordineras på ett bra sätt med det offentliga åtagandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Myndigheternas verksamheter behövde samordnas</P>
<P class="p49 ft47">Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av människor på flykt men flera andra myndigheter ansvarar för delar av mot- tagandet. Viktiga delar av mottagandet under hösten 2015 genom- fördes av andra statliga myndigheter, kommuner och landsting. Det förutsätter, sett ur en myndighets eller en tjänstemans perspektiv, samverkan med andra för att fullgöra det övergripande uppdraget, tydlighet i de egna ansvarsuppgifterna och en helhetssyn, även om det kan hamna i motsättning till effektivitet inom den egna organi- sationen. Att samarbeta och dela information mellan myndigheter, om det inte finns hinder för detta, är därmed ett grundläggande ingångsvärde.<SPAN class="ft57">1</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Ytterligare en omständighet av betydelse är att myndigheternas ansvar för olika delar i migrationsmottagandet kan sträcka sig över mer än ett års tid om Migrationsverkets handläggningstid för utred- ning och beslut i asylärenden är lång. En fungerande verksamhet för alla myndigheter som ansvarar för någon del av migrationsmot- tagandet kräver därmed planering, logistik och prioritering av resur- ser, med ett ständigt uppföljande förhållningssätt allteftersom antalet barn och vuxna får besked i frågan om uppehållstillstånd. Myn- digheternas förutsättningar för genomförande av ett effektivt och rättssäkert mottagande ändras med andra ord över tid.</P>
<P class="p12 ft47">Migrationsmottagandet styrs av ett regelverk som finns på flera nivåer. Det rör sig om bestämmelser i ramlagstiftning och i special- lagstiftning, bestämmelser som reglerar själva mottagandet, bestäm- melser om bistånd till individen och bestämmelser om ersättning till myndigheter. De lagar som reglerar mottagandet bygger till stor del på internationella konventioner samtidigt som genomförandet av lagstiftningen ofta styrs av myndighetsinterna riktlinjer och över- enskommelser mellan myndigheter. Olika myndigheters beslut hakar dessutom i varandra och påverkar hur verksamheten över tid fördelar sig mellan delar av förvaltningen. Allt detta påverkar hur mottagandet går till. Det understryker än mer vikten av samverkan och samordning.</P>
<P class="p229 ft75"><SPAN class="ft74">1 </SPAN>Samverkan utgör också en del av den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, se Värdegrundsdelegationen (2013), s. 27. Se även Statskontoret (2016), <SPAN class="ft89">Utvecklad styrning – om sammanhållning och tillit i förvaltningen</SPAN>, s. 45.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft13">För den enskilde som möter den svenska förvaltningens migra- tionsmottagande är det viktigt att mötas av en sammanhållen process som börjar med migrationsmottagandet.</P>
<P class="p68 ft28">En markant ökning krävde flexibilitet</P>
<P class="p56 ft13">När allt fler människor på flykt anlände till Sverige under hösten 2015 tillkom ytterligare en dimension av komplexitet. Fler myn- digheter, frivilligorganisationer och enskilda volontärer blev en del av mottagandet samtidigt som myndigheternas verksamheter behövde utökas under förhållandevis kort tid. Det uppstod ett behov av snabb samordning inom och mellan myndigheter och ett gott samarbete mellan förvaltning och civilsamhälle.</P>
<P class="p70 ft45">En hastig förändring av migrationsmottagandets omfattning kräver både flexibilitet och anpassningsförmåga. Det betyder att möjligheterna att skala upp eller ned blir kritiska. I detta samman- hang bör sägas att både Migrationsverket och flera av kommunerna och landstingen redan innan 2015 hade en ansträngd situation. Vilket ingångsläge dessa verksamheter befann sig i påverkade möjligheten till anpassning. Det måste också framhållas att ingen av de myn- digheter som på olika sätt arbetade med mottagandet av människor på flykt under hösten 2015 hade resurser för den stora insats som behövde göras. Det gjorde att omprioriteringar blev nödvändiga och att annan verksamhet fick prioriteras ned eller vänta. Vilka olika undanträngningseffekter som blev följden kunde inte analyseras eller hanteras under hösten 2015.</P>
<P class="p153 ft13">Generellt sett gäller också att det är svårt att implementera nya strukturer, att samverka mellan eller inom myndigheter och att för- ändra organisationer för att möta en större förändring på förhål- landevis kort tid.</P>
<P class="p70 ft41">Att möta en stor utmaning förutsätter att medarbetare har både det handlingsutrymme och den kompetens som krävs. Det ställer också krav såväl på ledarskapet som på medarbetare i varje organi- sation. Medarbetare behöver ha en god kunskap om och förståelse för sin uppgift och vad som ligger inom ramen för uppdrag och man- dat, både som representant för myndigheten och som tjänsteman. När förändringen gäller ett ökat antal människor på flykt blir ut- maningarna än större, särskilt inledningsvis när det på ett så påtagligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">sätt handlar om människors möjlighet att få ett tryggt och rätts- säkert mottagande.</P>
<P class="p382 ft41">Det ska framhållas att dessa särskilda utmaningar på flera håll samtidigt blev en sammanhållande kraft. Ett tydligt exempel är det på många håll i landet framgångsrika samarbetet mellan myndigheter och civilsamhället när frivilligorganisationer snabbt mobiliserade och bidrog i det första mottagandet. Ett annat exempel är de organi- sationsformer och nätverk som utvecklades inom och mellan myndigheter. Brandskydd på tillfälliga boenden för vuxna och barn löstes, transport av barn mellan flygplats och boende kunde säkras och mobila vårdteam tog sig till boenden i stället för att människor skulle ta sig till vårdcentralen. Generellt sett har enskilda tjänstemän hanterat en praktisk situation efter förmåga och förutsättningar på ett sätt som ligger i linje med att upprätthålla förtroendet för migrationsmottagandet och förvaltningen i vid bemärkelse.</P>
<P class="p76 ft47">Myndigheternas och civilsamhällets arbete under hösten 2015 blev en stor utmaning för delar av den svenska förvaltningen och det gav också lärdomar som bör tas tillvara för att stärka samhällets förmåga att i framtiden hantera stora och oväntade situationer. I det följande kommer vi att analysera hur mottagandet av det stora anta- let människor på flykt hösten 2015 hanterades och vilka lärdomar som kan dras inom olika områden.</P>
<P class="p641 ft143"><SPAN class="ft50">9.2</SPAN><SPAN class="ft154">Beredskapen inför mottagandet av människor på flykt</SPAN></P>
<P class="p639 ft28"><SPAN class="ft28">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Migration hör till samhällets vardag</SPAN></P>
<P class="p51 ft13">Sverige är del av ett globalt sammanhang. Nationell utveckling påver- kas av den samhällsutveckling som sker utanför våra gränser. Globalt sett finns flera faktorer av omedelbar betydelse för migrationen. Det är inte utredningens uppdrag att närmare analysera eller redovisa detta utan det som lyfts i det följande ska ses som exempel som huvudsakligen är allmängiltig kunskap. Samtidigt är det nödvändigt att se på förvaltningens uppgifter i en internationell kontext. Migra- tion är sammankopplad med t.ex. klimatförändringar, digitalisering och kapitalrörelser liksom en mer komplex säkerhetspolitisk situation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312320x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft41">Enligt FN:s klimatpanel skulle ett misslyckande med att nå klimatmålen leda till en instabil och reducerad livsmedelsproduktion, välfärdsminskning, försämrad folkhälsa och ökad migration.<SPAN class="ft56">2 </SPAN>Den klimat- och miljörelaterade migrationen kommer enligt en spridd uppskattning uppgå till cirka 200 miljoner människor år 2050.<SPAN class="ft56">3 </SPAN>Det är nära en fördubbling jämfört med antalet migranter i dag.</P>
<P class="p70 ft41">De konflikter som präglar Mellanöstern och Nordafrika, från Libyen till Syrien och Irak, är bland de värsta tragedier som drabbat mänskligheten sedan millenniumskiftet. Det har drabbat kvinnor och barn extra hårt.<SPAN class="ft56">4 </SPAN>Detta får effekter också för Sverige och Europa. Antalet människor på flykt är på en historiskt hög nivå och även om de flesta blir kvar i konfliktområden eller närliggande länder söker många sig till Europa. Under 2015 sökte totalt 1,3 miljoner männi- skor asyl i EU, en ökning på över 100 procent från år 2014 då antalet asylsökningar i EU låg på 627 000. År 2013 var siffran lägre och låg på 431 000. Enligt Eurostat var den totala befolkningsmängden i EU år 2015 drygt 508 miljoner människor. Av dem som år 2015 sökte asyl i EU för första gången var nästan 30 procent barn.<SPAN class="ft56">5</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">De senaste åren har ett ökat antal människor på flykt kommit till Sverige, med en toppnotering på knappt 163 000 asylsökande år 2015. Under 2016 minskade antalet människor som sökte asyl avse- värt och endast 29 000 människor sökte asyl i Sverige det året. Antalet människor som migrerar hit kommer att variera över tid och en självklar slutsats är att migrationen kommer att vara en del av det svenska samhällets vardag som en del av vår befolkningstillväxt och samhällsutveckling.</P>
<P class="p642 ft66"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft79">Intergovernmental Panel on Climate Change (2014). </SPAN><SPAN class="ft130">Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability.</SPAN></P>
<P class="p155 ft130"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft79">Malin Mobjörk m.fl. (2011). </SPAN>Klimatförändringar, migration och konflikter: samband och förutsägelser.</P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Human Rights Watch (2014). </SPAN><SPAN class="ft106">World Report 2014</SPAN>.</P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft112">Eurostat (2016). Asylum statistics.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft28"><SPAN class="ft28">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Det stora antalet människor på flykt 2015 överraskade</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">Information bör användas och spridas</P>
<P class="p49 ft41">Vår förvaltning är uppbyggd av fristående myndigheter under reger- ingen och kommunala myndigheter. Riksdagen bestämmer ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna. Utifrån det fördelar regeringen ansvaret mellan de statliga myndigheterna. Detta förutsätter att myndighetscheferna har en hög grad av ansvars- kännande för helheten med en öppenhet och samarbetsvilja gent- emot andra myndigheter. Det är också det som kommer till uttryck i myndighetsförordningen som styr de statliga myndigheterna. Det innebär bl.a. att en myndighet som har information som kan vara av betydelse för andra myndigheter bör förmedla den. En skyldighet att informera och samarbeta gäller också för alla myndigheter enligt förvaltningslagens formulering att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.</P>
<P class="p76 ft13">De flesta myndigheter har också skyldighet att identifiera risker i sina verksamheter. För statliga myndigheter gäller förordningen om intern styrning och kontroll och både statliga och kommunala myndigheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser.</P>
<P class="p12 ft41">Systemet innebär att alla statliga och kommunala myndigheter varje år analyserar sin verksamhet och försöker identifiera risker för den egna myndighetens eller andra myndigheters verksamheter. Samtidigt lever vi i ett informationssamhälle och i ständig förändring vilket gör att myndigheter fortlöpande får information om olika slags företeelser som inte kan hanteras i de årliga strukturerna för riskhantering. Beredskap handlar inte enbart om planering och resurser för nya men identifierade situationer utan också om för- mågan att ställa om och agera utifrån helt ny information.</P>
<P class="p76 ft47">Händelseförlopp ser olika ut. Den svåraste utmaningen är att i ett tidigt skeende skaffa sig en bild av vad som håller på att ske och värdera hur händelsen kan komma att utvecklas för att kunna agera utifrån det. Vissa händelser inträffar plötsligt och har ett kort och avgränsat förlopp medan andra utvecklas mer långsamt och är mer otydliga. Hur händelseförloppet under hösten 2015 skulle utveckla sig gick inte att förutse. Samtidigt fanns det tidigare erfarenheter av hantering av kriser, katastrofer och olyckor som visade på vikten av att tidigt läsa av de signaler som finns och vidta åtgärder även om informationen är otydlig och ofullständig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312322x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Man har i efterhand i dessa situationer kunnat konstatera att det hade varit möjligt att hantera en situation bättre om man hade agerat tidigare utifrån den information som fanns.<SPAN class="ft63">6</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">I detta avsnitt kommer vi att analysera myndigheternas beredskap utifrån den information som fanns om att situationen höll på att förändras under sommaren och den tidiga hösten 2015 och myndig- heternas tidigare erfarenheter och arbete.</P>
<P class="p74 ft28">Ingen förutsåg ökningen</P>
<P class="p78 ft41">Utredningen har varken från Regeringskansliet eller från någon annan myndighet fått svaret att det fanns en tidig insikt om eller beredskap inför ett migrationsmottagande i den omfattning som blev följden av det antal människor på flykt som kom till Sverige under hösten 2015. Flera myndigheter har lyft att de av olika skäl hade sett över sin organisation och tagit fram särskilda kunskaps- underlag. Flera myndigheter hade också märkt en ökning av antalet ensamkommande barn. Många tjänstemän hade personligen i sin profession noga följt situationen via medier. Utvecklingen var alltså under uppsikt, men inte på det viset att en beredskap fanns eller en förberedelse hade skett i form av anställd personal, kompetens- inventeringar, inrättade boenden, eller inventeringar av lager.</P>
<P class="p58 ft13">Inte heller frivilligorganisationerna beskriver att de var beredda på den ökning av människor på flykt som kom till Sverige under hösten 2015. De var inte heller beredda på att det skulle behövas så akut hjälp i form av boendeplatser. Flera frivilligorganisationer beskriver att de från olika delar av sin internationella verksamhet hade fått indikationer på att fler än vanligt sökte sig till Europa och att de främst under sommaren fick rapporter från frivilligverksamheter i Europa om migrationsrörelserna. Informationen gjorde dock inte att beredskapen höjdes. De förberedelser som civilsamhället gjorde inriktade sig på det slags åtgärder som civilsamhället typiskt sett brukar bidra med i det svenska samhället, t.ex. att förstärka vid de asylboenden som redan fanns och frivilligarbete inom olika verk- samheter.</P>
<P class="p485 ft89"><SPAN class="ft74">6 </SPAN><SPAN class="ft75">Se t.ex. SOU 2005:104, </SPAN>Sverige och tsunamin – granskning och förslag<SPAN class="ft75">, s. 300. Proposition 2016/17:1, utgiftsområde 6, s. 82.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Regeringskansliet följde migrationsområdet</P>
<P class="p49 ft41">Regeringskansliet bedriver egen omvärldsbevakning dygnet runt i Justitiedepartementet vid Kansliet för krishantering och Kris- koordineringscentralen. Kriskoordingeringscentralen följde migra- tion och människor på flykt till Europa särskilt från våren 2015. UD fick också information om situationen i andra medlemsländer i EU. Analysarbetet i Kriskoordineringscentralen intensifierades först under sensommaren och omfattade möjlig händelseutveckling och en dialog med de mest berörda departementen och myndigheterna.</P>
<P class="p64 ft28">Migrationsverkets juliprognos förutsåg inte utvecklingen</P>
<P class="p49 ft13">Migrationsverket lämnar kommenterade prognoser fyra gånger om året till regeringen. Huvudsyftet med prognoserna är att förse regeringen med myndighetens bedömningar av förändringar i om- världen om antalet asylsökande och vilka konsekvenser det får för myndighetens verksamhet och ekonomi.</P>
<P class="p76 ft45">Migrationsverkets prognoser har alltså ett särskilt syfte men både Regeringskansliet och merparten av den offentliga förvaltning som har del i ansvaret för migrationsmottagandet utgår i den egna verk- samhetens planering från Migrationsverkets prognoser för antalet asylsökande. De blir därigenom ett viktigt underlag för övervägan- den om resurssättning och dimensionering i flera myndigheters verksamhet som berör mottagandet, särskilt på lokal nivå i kom- munerna. Det gäller t.ex. behovet av personal inom socialtjänsten, överförmyndarverksamheten och start och drift av boenden i kommunal regi.</P>
<P class="p643 ft13">Prognosläget inför 2015 var enligt Migrationsverket mycket svår- bedömt. Migrationsverket utgick först från att antalet asylsökande skulle vara högt med en betydande ökning under andra halvåret. I början av året trodde man att fler personer skulle söka asyl i Sverige 2015 än året innan.</P>
<P class="p76 ft41">Migrationsverket sänkte planeringsantagandet i juliprognosen till 74 000 asylsökande med ett prognosintervall på mellan 68 000 och 88 000. Samtidigt höjdes prognosen för ensamkommande barn till uppemot 13 000. En förändrad fördelning av asylsökande mellan olika länder i Europa i kombination med att Sverige som mottagar- land blivit mindre attraktivt var skälet till att planeringsantagandena</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312324x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">sänktes. Migrationsverket bedömde också att den krigsdrivna asylmigrationen från Syrien skulle minska i betydelse. Skälet för att höja prognosen för de ensamkommande barnen var att antalet ankommande barn från främst Afghanistan och Afrikas Horn hade ökat kraftigt.</P>
<P class="p99 ft41">Prognosen för det totala antalet asylsökande var låg jämfört med tidigare. Den låga prognosen medförde att varken Regeringskansliet, de statliga myndigheterna eller det stora flertalet kommuner bedömde att de behövde överväga och planera för en kraftigt utökad verksamhet kopplat till migrationsmottagande jämfört med före- gående års verksamhet. Snarare uppfattades prognosen som en bekräftelse på den dimensionering som var bestämd sedan tidigare.</P>
<P class="p97 ft13">En del kommuner märkte dock av en ökning av antalet ensam- kommande barn under sommaren och hade därför en ökad med- vetenhet om frågan inför hösten.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p644 ft28">Information om att prognosen var för låg spreds inte tillräckligt snabbt</P>
<P class="p129 ft45">Migrationsverket hade ganska snart efter att prognosen hade publicerats i juli 2015 indikationer på att bedömningarna inte skulle komma att stämma. Till exempel ökade antalet unga som kom och unga personer är ofta en mer riskbenägen och därmed tidig migrant- grupp. I efterhand kan Migrationsverket se att det hade kunnat tolkas som att även andra grupper människor skulle komma att söka sig till Sverige. Migrationsverkets generaldirektör uppmanade också i mitten av augusti via massmedier fler delar av samhället att ta ansvar med anledning av det hastigt ökande antalet ensamkommande barn. Den tidiga information om fler asylsökande som indikerade att juliprognosen var för låg vidarebefordrades till berörda enheter i Regeringskansliet men fördes inte vidare inom Regeringskansliet. Migrationsverket gjorde ingen ny analys eller bearbetning. Inte heller berörda enheter i Regeringskansliet reagerade på eller analyse- rade informationen. Den användes alltså inte för att just då och mycket tidigt under sensommaren 2015 öka beredskapen hos myn- digheter som tar emot människor på flykt.</P>
<P class="p645 ft75"><SPAN class="ft74">7 </SPAN>Exempelvis Mölndals stad och Göteborgs stad hade påtalat ökningen av ensamkommande barn under sommaren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312325x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Först i och med att ett mycket stort antal människor på flykt anlände till tågstationer och färjeterminaler den 7, 8 och 9 september 2015 fick Migrationsverket och Regeringskansliet en uppenbar insikt om att hösten 2015 skulle skilja sig från tidigare år och att antalet människor på flykt skulle öka markant.</P>
<P class="p12 ft47">Det är inte ett orimligt antagande att beredskapen hos både Regeringskansliet och myndigheterna hade varit högre i början av hösten 2015 om Migrationsverkets tidiga information till Regerings- kansliet om ett ökat antal människor på flykt jämfört med juliprog- nosen hade nått mer än några av enheterna i Regeringskansliet. Det hade enkelt kunnat åstadkommas om de olika departementen hade fått denna kunskap eller om Migrationsverket hade informerat om detta i enlighet med myndighetförordningens 6 § om att tillhanda- hålla information. Om informationen om ett ökat antal ankom- mande människor i förhållande till juliprognosen hade delats med andra myndigheter så fort situationen ändrades, hade Polismyndig- heten, länsstyrelser, kommuner, landsting och andra kunnat öka beredskapen.</P>
<P class="p64 ft28">MSB:s inriktningsunderlag<SPAN class="ft140">8 </SPAN>fångade inte utvecklingen</P>
<P class="p51 ft41">Under slutet av augusti och början av september 2015 tog MSB i sina ordinarie, dagliga inriktningsunderlag upp olika händelser kopplade till människor på flykt. Det var händelser som de omfattande ström- marna av människor på flykt till Grekland, det stora antalet drunk- nade i Medelhavet, den lastbil i Österrike där ett <NOBR>70-tal</NOBR> människor på flykt kvävdes till döds och bilden på Alan Kurdi, som hittades drunknad på en strand i Turkiet. Den 4 september 2015 innehöll inriktningsunderlaget ett längre avsnitt om situationen, då med utgångspunkt i att bilden på Alan Kurdi fått många ledare, inklusive den svenska statsministern, att reagera, och att frågor om människor på flykt skulle diskuteras i EU. MSB konstaterade också att svenska insamlingar slog rekord, vilket visade ett stort engagemang hos svenska folket. Den 21 augusti 2015 noterade MSB ett nytt fenomen, nämligen att ”en ström av människor” olagligt försökte ta sig ombord</P>
<P class="p646 ft75"><SPAN class="ft74">8 </SPAN>Inriktningsunderlagen är de interna underlag som MSB tar fram varje dag utifrån sin löpande omvärldsbevakning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">på fraktbåtar i Göteborgs hamn för att ta sig till Storbritannien. MSB noterade också att Morgan Johansson besökt Malmö med anledning av det ökade antalet ensamkommande barn. Något annat kopplat till fler människor på flykt togs inte upp i inriktningsunderlagen.</P>
<P class="p57 ft13">Lördagen den 5 och söndagen den 6 september 2015 skrev MSB i sina inriktningsunderlag att Ungern, Österrike och Tyskland den 4 september 2015 hade enats om att släppa fram asylsökande som befunnit sig i Ungern. Överenskommelsen hade lett till en ”veritabel folkvandring” från Ungern där många hade samlats i hopp om att ta sig vidare i Europa. Ungefär 10 000 människor beräknades ha tagit sig till en österrikisk gränsby och många av dem hade redan kunnat fortsätta till Tyskland.</P>
<P class="p70 ft45">Tisdagen den 8 september 2015 angav inriktningsunderlaget att cirka 230 asylsökande anlänt till Migrationsverkets mottagnings- enheter i Malmö dagen före (måndagen den 7 september). Detta relaterades till de <NOBR>120–150</NOBR> som normalt anlände per dygn till Malmö för att söka asyl. MSB diskuterade Migrationsverkets beredskap att ta emot fler på sina boenden i Jägersro och Simrishamn. Migrations- verket förberedde sig enligt MSB för att kunna ta emot ansökningar från, och ordna boende åt 4 000 asylsökande per vecka. MSB:s tjänsteman i beredskap hade den 7 september 2015 varit i kontakt med Länsstyrelsen Skåne i ärendet.</P>
<P class="p647 ft13">MSB lyckades endast i begränsad omfattning fånga upp och använda information om migrationen i sin dagliga omvärldsbevak- ning. Underlagen innehöll inget mer än det som rapporterades i massmedia. MSB hade således inte förmåga att utifrån sitt uppdrag ge en tydligare indikation på att händelsen skulle ta en sådan drama- tisk vändning i början av september.</P>
<P class="p74 ft28">Polismyndigheten bevakade inte migrationen</P>
<P class="p78 ft47">Före hösten 2015 var det ingen enhet inom Polismyndigheten som hade ansvar för att bedriva omvärldsbevakning inom området migration, eftersom migration inte är en polisiär verksamhet. Den nationella operativa avdelningens gränspolissektion fick löpande information från Frontex men bedrev ingen mer aktiv omvärlds- bevakning. Inte heller polisregionerna bedrev omvärldsbevakning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">inom migrationsområdet. Polismyndigheten hade således som organisation ett reaktivt förhållningssätt.</P>
<P class="p112 ft13">Från och med hösten 2015 har Noas gränspolissektion tagit på sig att omvärldsbevaka migrationsområdet mer aktivt för Polismyndig- hetens räkning.</P>
<P class="p64 ft28">Det är rimligt att andra myndigheter förlitar sig på prognosen</P>
<P class="p49 ft41">Det faller inom en myndighets ansvar att bevaka faktorer som kan påverka den egna verksamheten och att återkoppla sådan informa- tion i linjen inom ramen för det egna uppdraget. När det kommer till omvärldsbevakning angående migrationsströmmar är det rimligt att flertalet av de andra myndigheter som har ett ansvar för migrations- mottagandet tar del av och använder Migrationsverkets bedömning av det kommande antalet asylsökande vid planeringen av sin verk- samhet. För kommunal förvaltning är Migrationsverkets och läns- styrelsens bedömningar centrala som underlag för den kommunala verksamhet som berörs av migrationsmottagandet.</P>
<P class="p76 ft41">Såväl regeringen som statliga myndigheter och kommuner har utgått från Migrationsverkets prognoser vid planering, budgetering och förberedelser. För kommuners del innebar antagandet om ett lågt antal asylsökande i Migrationsverkets prognos under sommaren 2015 att möjligheterna till en bättre beredskap inför hösten 2015 i stort sett gick om intet. Prognosen blev överspelad av verkligheten på mycket kort tid. Någon ny prognos publicerade inte Migrations- verket, i enlighet med rutinerna för det, förrän den 22 oktober 2015. Något reellt alternativ för en enskild myndighet att på ett effektivt sätt bevaka migrationsströmmar som underlag för att ha beredskap i sin organisation fanns inte utan det är rimligt att Migrationsverkets prognoser används som en väsentlig del av omvärldsanalysen.</P>
<P class="p648 ft28">Den kraftiga ökningen av människor på flykt hade kunnat identifieras tidigare</P>
<P class="p82 ft41">Sverige är en del av det europeiska samarbetet kring migration och det var nog inte möjligt att i en europeisk och global kontext förutse eller beräkna hur många människor på flykt som faktiskt skulle komma till vårt land under hösten 2015. Samtidigt borde det ha</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">funnits större möjlighet att förutsäga just en ökning av antalet män- niskor på flykt tidigare än när människor faktiskt anlände till central- stationer och färjeterminaler i början av september 2015. Migrations- verket såg tidigt ett ökat antal ensamkommande barn, men under- skattade omfattningen. Migrationsverket lyckades inte fånga den ökade omfattningen av vuxna och familjer tidigare än någon annan. De flesta människorna på flykt rörde sig relativt långsamt genom Europa – till fots, med buss eller med tåg – och det hade rent teore- tiskt varit möjligt att skaffa sig information om vart de var på väg, åtminstone när de befann sig i Tyskland eller Danmark. Inte heller Regeringskansliets, MSB:s eller Polismyndighetens omvärlds- bevakning lyckades fånga de signaler som fanns om en förändrad situation.</P>
<P class="p70 ft45">En lärdom som kan dras, och som har lyfts fram i andra samman- hang, är att man ska använda den information som finns, även om den är svår att tyda. Ett mer handlingsinriktat förhållningssätt hade ökat beredskapen både inom Regeringskansliet och hos myndig- heter. Hade den tidiga information som ändå fanns på olika håll använts och spritts hade kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda myndigheter på central nivå kunnat förbereda sig på ett annat sätt och hanteringen hade kunnat komma igång tidigare och bli bättre. Det är tänkbart eller kanske till och med troligt att bilden hade blivit klarare om Regeringskansliet (inklusive UD:s informationskanaler), Migrationsverket, MSB och Polismyndigheten hade lagt ett pussel av den tidiga information som fanns och som var och en kunde bidra med. Ansvaret för utvecklingen av analysarbetet i den riktningen måste ligga på Regeringskansliet och genomföras av Kansliet för krishantering.</P>
<P class="p455 ft28"><SPAN class="ft28">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Tidigare erfarenhet underlättade</SPAN></P>
<P class="p260 ft28">Vana av att arbeta händelsestyrt gav bättre beredskap</P>
<P class="p56 ft47">Myndigheter med en tidigare erfarenhet av att arbeta händelsestyrt hade bättre beredskap inför det arbete som väntade under hösten 2015, särskilt i en inledande fas men också över tid. Betydelsefulla inslag är en sedan tidigare inarbetad struktur för ledning och besluts- fattande, liksom att det finns en självklarhet i att det betyder att prioriteringar måste göras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft47">Landsting och regioner har i den del av sin verksamhet som rör hälso- och sjukvård en väl utbyggd katastrofberedskap. Inom sjuk- vården finns etablerade rutiner för regelbundna övningar och upp- arbetade vägar för kommunikation, mandat och samordning. Tand- vårdsuppdraget förutsätter inte samma katastrofberedskap, samtidigt som grundläggande smittskyddskunskaper och vårdfokus innebär att också tandvården har rutiner att falla tillbaka på inom landstings- organisationen.</P>
<P class="p12 ft41">Att myndigheter internt har kunskap och expertis för att hantera händelsestyrd verksamhet innebär också en vana och erfarenhet av att planera, löpande följa och justera verksamheten allt efter hur den varierar. Det handlar också om en redan etablerad struktur för infor- mationshantering och samordning av kommunikation.</P>
<P class="p12 ft41">Ett exempel är Polismyndigheten. Polismyndigheten beslutade tidigt under händelseförloppet att hantera situationen med ett ökat antal människor på flykt som kom till Sverige som en särskild händelse. Organisationen är utformad för att ha tydligt mandat, få överblick och fatta beslut som inriktar myndighetens insatser allt efter behov. Det rör sig t.ex. om enhetliga arbetssätt, att ha personal som är beredd att rycka in med kort varsel och beredskap för att arbeta på annan ort tillfälligt eller med andra uppgifter. Polismyndig- heten beredskap och förutsättningarna för att snabbt hantera ökade krav var relativt goda jämfört med myndigheter som inte har en tidigare vana av att ställa om till ändrade förhållanden snabbt.</P>
<P class="p4 ft28">Vana av att ta emot människor på flykt gav bättre beredskap</P>
<P class="p49 ft41">Kommuner har framhållit betydelsen av tidigare erfarenheter. Vana av att ta emot ensamkommande barn och den kunskap som det ger att vara en kommun med stor inflyttning och ett stort mottagande av människor på flykt var en betydelsefull faktor för beredskap och initial förmåga att klara mottagandet under hösten 2015. De kom- muner som finns i de tre storstadsområdena och de kommuner som redan var ankomstkommuner hade haft en verksamhet som sedan tidigare gett kunskap om det regelverk som gällde för mottagande av barn på flykt. Det har i flera fall också funnits en särskild orga- nisation för just migrationsmottagande, även om den var dimen- sionerad utifrån antaganden om dels färre, dels snabbare anvisade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">barn till kommunen. En slutsats är att en tidigare vana av att ta emot människor på flykt skapade en beredskap som underlättade arbetet med migrationsmottagandet hösten 2015.</P>
<P class="p68 ft28">Tidigare erfarenhet av samverkan gav bättre beredskap</P>
<P class="p56 ft41">Länsstyrelser, kommuner och landsting har lyft fram att tidigare erfarenhet av samverkan underlättade beredskapen och arbetet med migrationsmottagandet 2015. Vi har kunnat se exempel på detta på olika sätt. Det har handlat om en etablerad struktur för samverkan inom en del av mottagandet, t.ex. en sedan tidigare organiserad sam- verkan mellan flera kommuner om överförmyndarverksamhet. Det har också handlat om en etablerad struktur utan att ha någon koppling till mottagande av människor på flykt, t.ex. överenskom- melser om samverkan i samband med olyckor. Dessa erfarenheter av samverkan sedan tidigare gällde ofta samverkan inom ett geografiskt område, och länsstyrelsen eller ett kommunförbund hade en sam- manhållande funktion. Den gemensamma nämnaren är att erfarenhet av samverkan skapade bättre beredskap och bättre förutsättningar för migrationsmottagandet 2015. Ett exempel är att länsstyrelsen Stockholm använde sig av överenskommelsen Samverkan Stockholm under hösten 2015 och att länsstyrelsen tog på sig en samordnande och delvis operativ roll i förhållande till olika civilsamhällesorgani- sationer och även i fråga om transport av barn mellan kommuner.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Arbetet med att identifiera risker kan utvecklas</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Analys av risker är viktiga beslutsunderlag</P>
<P class="p185 ft13">Analys av risker för den egna verksamheten är viktiga underlag för myndigheternas arbete. Arbetet med riskanalyser regleras i flera för- fattningar.</P>
<P class="p70 ft41">Enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska alla förvaltningsmyndigheter under regeringen som har skyldig- het att följa internrevisionsförordningen(2006:1228) varje år göra en riskanalys. Analysen ska syfta till att identifiera risker för att myndig- heten inte ska kunna fullgöra sin uppgift enligt 3 § myndighets- förordningen som innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">enligt gällande rätt och enligt förpliktelser som följer av <NOBR>EU-med-</NOBR> lemskapet. Analyserna ska dokumenteras. Analyserna ger ett under- lag för både regeringen och myndigheterna när myndighetens verksamhet ska finansieras och organiseras. De kan också identifiera behov av samverkan mellan olika delar av staten. Riskanalyser är alltså centrala som beslutsunderlag för både regeringen och myndig- hetschefer.</P>
<P class="p72 ft41">Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska statliga myndigheter under regeringen i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndig- hetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom ansvarsområdet. Myndigheten ska värdera och sammanställa resultatet i en risk- och sårbarhetsanalys. Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för krisberedskapen och de förtecknas i en bilaga till förordningen. Dessa myndigheter ska lämna en redovisning baserad på den egna analysen till Regerings- kansliet och till MSB. Redovisningen ska innefatta vilka åtgärder som planeras och en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder.</P>
<P class="p73 ft45">Länsstyrelserna ska enligt sin instruktion (2007:825) upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som kan användas för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. I detta ingår att kommunerna rapporterar sina risk- och sårbarhetsanalyser till läns- styrelserna. Länsstyrelserna ska också varje år lämna en rapport till MSB om vilka beredskapsåtgärder som kommuner och landsting har vidtagit enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.</P>
<P class="p649 ft47">Vi kan alltså konstatera att det finns regelverk som innebär att de flesta av de statliga myndigheterna varje år ska göra både riskanalyser med inriktning på den egna myndighetens förmåga att fullgöra sin uppgift enligt myndighetsförordningen och risk- och sårbarhets- analyser med inriktning på krisberedskap. Det finns också en reglering som innebär att staten får kunskap om vilka beredskaps- åtgärder som vidtas av kommuner och landsting.</P>
<P class="p274 ft14">Om regelverket används av myndigheterna finns det därmed en struktur för en mycket god beredskap.</P>
<P class="p107 ft41">Mot bakgrund av erfarenheterna från hösten 2015 blir en lärdom att Migrationsverkets riskanalyser och myndighetens risk- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">sårbarhetsanalyser bör genomföras och utvecklas. Det skulle ge ett bättre underlag för styrningen och ledningen av myndigheten och också öka samhällets beredskap för att ta emot människor på flykt.</P>
<P class="p70 ft45">För att öka hela förvaltningens beredskap inför olika oförutsedda händelser blir lärdomen utifrån hösten 2015 att arbetet med myndig- heternas riskanalyser och risk- och sårbarhetsanslyser kan utvecklas och ge utrymme för en diskussion om förmågan att förhålla sig till tidig och kanske ofullständig information.</P>
<P class="p407 ft28">Särskilt om regleringen av risk- och sårbarhetsanalyser</P>
<P class="p78 ft47">Enligt 8 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevak- ningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, (kris- beredskapsförordningen) ska varje statlig myndighet, för att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvars- område som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verk- samhet inom området. (Regleringen fanns också i den tidigare kris- beredskapsförordningen [2006:942].) Kommuner och landsting har i stort sett en likalydande skyldighet, enligt 2 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).</P>
<P class="p650 ft14">Vid sin analys ska myndigheten särskilt beakta</P>
<P class="p165 ft13"><SPAN class="ft25">1.</SPAN><SPAN class="ft84">situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå,</SPAN></P>
<P class="p166 ft13"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft84">situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer,</SPAN></P>
<P class="p166 ft13"><SPAN class="ft25">3.</SPAN><SPAN class="ft84">att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhälls- viktig verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p166 ft13"><SPAN class="ft25">4.</SPAN><SPAN class="ft84">förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndig- hetens ansvarsområde.</SPAN></P>
<P class="p473 ft45">Myndigheten ska värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. De myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt nämnda förordning (10 §) och de myndigheter som MSB beslutar i enskilda fall, ska vartannat år lämna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312333x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">en redovisning baserad på analysen till Regeringskansliet och MSB. Redovisningen ska innehålla åtgärder som planeras och en bedöm- ning av behovet av fler åtgärder.</P>
<P class="p14 ft13">Migrationsverket ingick inte under hösten 2015 bland de myn- digheter som har ett särskilt ansvar enligt krisberedskapsförord- ningen och MSB hade inte beslutat att Migrationsverket skulle lämna en redovisning av sin risk- och sårbarhetsanalys. Krisberedskaps- förordningen ändrades i december 2015, och ytterligare en ändring beslutades under våren 2016. Sedan 2016 ingår Migrationsverket bland de utpekade myndigheter som ska redovisa arbetet med analyser.</P>
<P class="p64 ft28">Analysen ska identifiera samhällsviktig verksamhet</P>
<P class="p49 ft41">Risk- och sårbarhetsanalysen ska för statliga myndigheter bl.a. inne- hålla en uppräkning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde, som är av nationell betydelse, och identifiera kritiska beroenden för den samhällsviktiga verksamheten. Identifierade och analyserade hot och risker för myndigheten och dess ansvarsområde ska framgå, liksom genomförda, pågående och planerade åtgärder. För länsstyrelser gäller detsamma med den modi- fikationen att samhällsviktig verksamhet ska identifieras inom det geografiska området som är av regional betydelse, och att myndig- heten utöver hot och risker för länsstyrelsen också ska analysera hot och risker för länets geografiska område. Detta följer av MSB:s föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2016:7).<SPAN class="ft56">9</SPAN></P>
<P class="p4 ft28">Analys inriktad på mer än olyckor och oroshärdar</P>
<P class="p65 ft13">Av MSB:s allmänna råd och en vägledning som MSB har gett ut framgår vad redovisningen av en myndighets risk- och sårbarhets- analys ska innehålla.</P>
<P class="p12 ft45">Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta myndighetens ansvarsområde och för länsstyrelsen även det geografiska området. Riskidentifiering syftar till att identifiera händelser och förhållanden inom myndighetens ansvarsområde och</P>
<P class="p651 ft75"><SPAN class="ft74">9 </SPAN>Jämför MSBFS 2015:3. MSB har föreskriftsrätt, se 21 § krisberedskapsförordningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">för länsstyrelsen även det geografiska området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen kan omfatta risker och hot för exempelvis naturolyckor, andra olyckor, teknisk infra- struktur och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro samt sjukdomar. Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa. De identifierade riskerna bör utvecklas till beskrivna riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konse- kvenser som det medför. Utgångspunkten för konsekvensbedöm- ningen bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktiona- litet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö.</P>
<P class="p74 ft28">Ett utvecklat arbete med risk- och sårbarhetsanalyser</P>
<P class="p78 ft41">Med anledning av att krisberedskapsförordningen ändrats har MSB påbörjat en översyn av föreskrifterna om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Översynen är enligt MSB också motiverad av de samhällsförändringar som skett, det försämrade säkerhets- politiska läget och brister som myndigheten identifierat i arbetet med en nationell risk- och förmågebedömning.<SPAN class="ft56">10</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Myndigheternas riskanalyser kan användas bättre</P>
<P class="p56 ft41">Att människor på flykt söker skydd i vårt land kan inte i sig anses vara en risk eller en kris. Migration hör till i ett globalt samhälle. Antalet människor som söker sig till Sverige kan dock variera mycket och det i sig kan innebära en stor ansträngning för myndig- heterna och risk för att förvaltningen inte klarar sitt uppdrag. Oförutsedda händelser som en stor ökning av antalet människor på flykt kan lyftas fram i de berörda myndigheternas riskanalyser enligt förordningen om intern styrning och kontroll och i deras risk- och sårbarhetsanalyser. Den lärdom som utredningen vill lyfta i sam- manhanget är att myndigheter i ett konkret arbete med både risk- analyser enligt förordningen om intern styrning och kontroll och sina risk- och sårbarhetsanalyser har ett verktyg för att skapa bered-</P>
<P class="p637 ft75"><SPAN class="ft74">10 </SPAN>MSB (2016). <SPAN class="ft89">Konsekvensutredning </SPAN><NOBR>2016-05-20,</NOBR> dnr <NOBR>2016-803,</NOBR> s. 2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">skap för oförutsedda händelser som i varierande omfattning påverkar den ordinarie verksamheten.</P>
<P class="p107 ft41">Det är inte rimligt att tänka sig att varje myndighet under reger- ingen som ska göra riskanalyser eller risk- och sårbarhetsanalyser ska ta höjd för väldigt omfattande samhällsförändringar av det slag som inträffade under hösten 2015. Det måste vara en uppgift för de myndigheter som har ett särskilt ansvar för kris och beredskap och för regeringen som har den samlade bilden av de analyser som görs. En lärdom från hösten 2015 måste bli att beredskapen måste öka inför oförutsedda händelser som inte i sig är farliga eller riskabla eller innebär kriser men som blir en stor utmaning för samhället.</P>
<P class="p652 ft28"><SPAN class="ft28">9.2.5</SPAN><SPAN class="ft70">Höstens erfarenheter har gett insikter som kan stärka den framtida beredskapen</SPAN></P>
<P class="p653 ft41">Migrationsströmmar är svårbedömda och inför hösten 2015 var det knappast möjligt att med någon exakthet förutse hur många män- niskor totalt som skulle välja att resa till Sverige och hur många som skulle ansöka om asyl här under resten av året. Ännu vid tidpunkten för regeringsförklaringen i september 2015 och vid överlämnandet av budgetpropositionen något senare under hösten förlitade sig reger- ingen på Migrationsverkets juliprognos trots att verkligheten var en annan med allt fler människor som anlände till Sverige. Beredskapen inför det som väntade myndigheterna under hösten måste ännu vid den tidpunkten bedömas som mycket låg både hos regeringen, i Regeringskansliet och i de olika myndigheterna.</P>
<P class="p72 ft41">Även om det finns en bra struktur för myndigheternas risk- analyser och risk- och sårbarhetsanalyser bör det finnas en bättre beredskap för att agera på andra signaler och att använda tidig infor- mation som finns. En mer handlingsinriktad hantering hade inne- burit spridning av den tidiga information som Migrationsverket lämnade till Regeringskansliet efter juliprognosen. Det hade stärkt beredskapen både i Regeringskansliet och i myndigheterna.</P>
<P class="p73 ft41">Under hösten 2015 fick stora delar av den svenska förvaltningen nya erfarenheter och byggde upp en gedigen kunskap om bra sätt att ta emot människor på flykt. Det utvecklades också bättre strukturer för samverkan och samordning mellan myndigheter och inom myn- digheter. Allt detta byggde på att myndigheterna hade tillgång till information. Ett fortlöpande arbete för att underhålla och utveckla</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">upparbetade kanaler för informationsöverföring och samverkan är viktigt. Det handlar också om att behålla kompetens och säkra de lärdomar som vunnits för en ökad beredskap inför framtiden. Att använda den samlade kunskapen som myndigheternas riskanalyser och risk- och sårbarhetsanalyser ger tillsammans med andra signaler och tidig information en bättre beredskap. Migration hör till ett globaliserat samhälle och antalet människor på flykt som väljer att söka asyl i Sverige kommer att variera.</P>
<P class="p57 ft13">Erfarenheterna från hösten 2015 har gett Sverige en bättre insikt om att förmågan att ta till sig och använda tidig information ger en bättre beredskap inför oväntade händelser.</P>
<P class="p144 ft50"><SPAN class="ft50">9.3</SPAN><SPAN class="ft52">Att styra riket i kontexten migrationsmottagande</SPAN></P>
<P class="p152 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens ansvar</SPAN></P>
<P class="p260 ft28">Styrning utifrån ett helhetsperspektiv</P>
<P class="p69 ft13">Det är regeringens uppgift att styra riket. Styrningen ska ta sikte på hela förvaltningen med utgångspunkt i den fördelning av ansvaret mellan staten och kommunerna som riksdagen har lagt fast. Reger- ingen organiserar den statliga förvaltningen i olika myndigheter, anger inriktningen och följer upp den verksamhet som bedrivs av myndigheterna. Myndighetsstyrningen bör ha ett långsiktigt per- spektiv för att ge möjlighet till kontinuitet och stabilitet i statsför- valtningen samtidigt som den måste kunna hantera oförutsedda händelser.</P>
<P class="p70 ft41">När det är fråga om ett offentligt åtagande som ska genomföras av många myndigheter i både staten och kommunerna blir det reger- ingens uppgift att med stöd av Regeringskansliet ha ett helhets- perspektiv. De statliga myndigheterna bör styras så att hela den offentliga verksamheten ges goda förutsättningar att genomföra det offentliga åtagande som formuleras i målet för migrationspolitiken. Det är ett ansvar för regeringen att styra de statliga myndigheterna som arbetar med migrationsmottagandet så att både de statliga och de kommunala myndigheterna ges förutsättningar att åstadkomma en verksamhet som sammantaget svarar mot kraven på rättssäkerhet och effektivitet. Inom migrationsområdet ansvarar dessutom staten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312337x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">delvis för kommunernas ekonomiska förutsättningar genom att kommunerna får ersättning för vissa kostnader.</P>
<P class="p382 ft47">Myndigheterna ska inom sina ansvarsområden svara för att utveckla verksamheten så att den kan möta de nya krav som ställs utifrån förändringar i omvärld och politik. Myndigheterna ska förutse och analysera vilka konsekvenser förändringar i omvärlden får för den egna verksamheten och informera regeringen. Detta kon- kretiseras bl.a. genom bestämmelserna i myndighetsförordningen och i förordningen om intern styrning och kontroll. Det är en gemensam uppgift för regeringen och myndigheterna att identifiera och analysera följder av de utmaningar som kan påverka Sverige och förvaltningens arbete.<SPAN class="ft57">11</SPAN></P>
<P class="p12 ft45">Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt <NOBR>EU-arbete</NOBR> (<SPAN class="ft159">Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt </SPAN>prop. 2009/10:175).<SPAN class="ft78">12</SPAN></P>
<P class="p61 ft28">En tydlig inriktning efterlystes</P>
<P class="p51 ft41">Många myndigheter på både statlig och kommunal nivå efterlyste en tydligare inriktning från regeringen under hösten 2015. Anled- ningarna till detta kan vara flera. Det har framförts att det behövs en utpekad, drivande aktör för att flera myndigheter ska arbeta mot en gemensam inriktning. Behovet av en tydligare inriktning kan också hänga samman med att myndigheter hamnar i frågeställningar och diskussioner som handlar om olika syn på ansvaret eller en fördel- ning av kostnader i stället för att genomföra gemensamt arbete för att uppnå det övergripande målet på ett mer effektivt och samlat sätt. Det som särskilt länsstyrelser och kommuner uttryckt är att det krävs mer än insamling och spridning av information för att förvalt- ningen som helhet ska kunna agera tillräckligt samordnat.</P>
<P class="p12 ft45">Regeringens styrning behöver ta hänsyn till att en myndighets verksamhet utgör ett led i en process i vilken flera myndigheter ingår och främja samordning mellan myndigheterna. Att regeringen tog</P>
<P class="p124 ft60"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringskansliet (2012). </SPAN><SPAN class="ft106">En statsförvaltning i förnyelse</SPAN>, s. 5.</P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">12</SPAN><SPAN class="ft83">Prop. 2016/17:1 UO 2, bilaga 1 s. 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312338x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">initiativ för att med hjälp av MSB skapa en gemensam bild av läget var en form av styrning mot mer samordning. Att på detta sätt skapa en gemensam bild är ofta nödvändigt men inte tillräckligt och inte heller helt enkelt när det offentliga åtagandet är brett och innefattar många olika verksamheter. Det kan också finnas risker förknippade med att överlåta på en aktör att utforma och förmedla vad som framstår som en etablerad gemensam bild (se avsnitt 9.6.). Det blev tydligt när MSB:s lägesbilder med terminologi utifrån krisberedskap och krishantering mötte landstingens, kommunernas och Social- styrelsens mer vårdinriktade begrepp.</P>
<P class="p70 ft45">Vad som har framkommit i vår utredning om önskemålet om tydlig inriktning och ledning från regeringens sida är troligen inte heller direkt avhängigt just frågan om migrationsmottagandet under hösten 2015. Att flera myndigheter som verkar inom en del av den offentliga verksamheten kräver mer samordning av styrningen är naturligt och inget nytt. Det förutsätter ofta en samordning av reger- ingen och arbetsformer inom Regeringskansliet som har en samlad offentlig verksamhet som utgångspunkt snarare än en enskild myn- dighet.<SPAN class="ft78">13 </SPAN>I en rapport från Statskontoret 2016, <SPAN class="ft159">Utvecklad styrning, </SPAN>tas upp att myndighetschefer i en enkät framfört att samordningen inom Regeringskansliet gentemot myndigheter kan bli bättre och haft önskemål om att de informella kontakterna utvecklas.<SPAN class="ft78">14 </SPAN>En generell slutsats är att styrningen och arbetsformerna inom Reger- ingskansliet bör fortsätta att utvecklas så att de ger helhetssyn och förutsättning för ledarskap på alla nivåer och därmed stödjer sam- ordning mellan myndigheter.</P>
<P class="p346 ft28">Ansvarsprincipen och kommunalt självstyre</P>
<P class="p78 ft41">En styrning från regeringen som bygger på helhetsyn ställer särskilda krav på tydlighet i styrningen. Ansvarsprincipen gäller både när offentlig verksamhet genomförs i normala lägen och när den genom- förs i ansträngda lägen eller i kris. Regeringens styrning av myndig- heterna måste utgå från både en helhetssyn och ansvarsprincipen och hitta en rimlig balans mellan önskemålet om en tydlig inriktning med</P>
<P class="p654 ft106"><SPAN class="ft58">13</SPAN><SPAN class="ft59">Se t.ex. </SPAN>Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning<SPAN class="ft60">, SOU 2007:75 s. 193 f, s. 197.</SPAN></P>
<P class="p327 ft89"><SPAN class="ft58">14</SPAN><SPAN class="ft83">Statskontoret (2016). </SPAN>Utvecklad styrning – om sammanhållning och tillit i förvaltningen<SPAN class="ft75">, s. 26.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312339x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">ett helhetsperspektiv och varje myndighets eget ansvar enligt ansvarsprincipen. När det gäller styrningen på kommunal nivå utgör den kommunala självstyrelsen en konstitutionell utgångspunkt som regeringen måste förhålla sig till.</P>
<P class="p14 ft13">Vår analys av regeringens styrning ska genomföras mot bakgrund av den beskrivna balansen. Regeringen och Regeringskansliet ska med överblick styra mot ett sammantaget effektivt och rättssäkert migrationsmottagande. Myndigheterna ska utföra sina uppgifter utifrån ansvarsprincipen och på grundval av sin kunskap och expertis på området.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringen fattade många beslut</SPAN></P>
<P class="p332 ft28">Ett intensivt arbete på nationell nivå</P>
<P class="p103 ft13">Regeringen fattade särskilt under hösten 2015 många beslut som var kopplade till att det kom ett ökat antal människor på flykt till Sverige. Besluten har ställts samman i en lista över regeringens åtgär- der och beslut som regeringen lämnat till konstitutionsutskottet inför dess granskning 2016.<SPAN class="ft63">15</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">I Regeringskansliet arbetade Kansliet för krishantering med informationshantering och möten för samordning av departemen- tens arbete på migrationsområdet. Det indikerar att regeringen ville intensifiera sitt arbete jämfört med vad som skulle kunna karak- täriseras som ett normalt läge. Kansliet för krishantering arbetade på detta sätt under hela hösten 2015, vilket är den längsta perioden hittills för ett händelseförlopp sedan kansliet inrättades.</P>
<P class="p64 ft28">Besluten hade olika syften och inriktning</P>
<P class="p49 ft45">I regeringsförklaringen den 15 september 2015 nämndes inte något om en ansträngd situation eller behov av särskilda åtgärder på grund av det stora antal människor på flykt som hade börjat komma till Sverige. Budgetpropositionen senare under hösten innehöll inte heller något som tydde på en ovanlig situation och antalet asyl-</P>
<P class="p80 ft75"><SPAN class="ft74">15 </SPAN>Promemoria Ju <NOBR>2016-03-31</NOBR> i Granskningsbetänkande KU2015/16:KU20, bilaga 1, s. 505 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">sökande beräknades utifrån Migrationsverkets prognos tidigt under sommaren.</P>
<P class="p449 ft13">Mot slutet av september 2015 hade regeringen fått en annan bild av händelseutvecklingen och fattade ett stort antal beslut från och med oktober månad fram till årsskiftet. Besluten hade olika syften och olika inriktning. Här lämnas en mycket kortfattad redogörelse för olika beslut som en grund för vår analys av regeringens hantering av händelseförloppet under hösten 2015. En utförligare beskrivning finns i avsnitt 4.1.</P>
<P class="p74 ft28">Beslut som inriktades på att ge överblick och samordning</P>
<P class="p185 ft13">Samordningsuppdraget till MSB inriktades på att ge regeringen och myndigheterna överblick och samordning på nationell nivå.</P>
<P class="p74 ft28">Beslut som gällde boenden</P>
<P class="p78 ft45">Flera av regeringens beslut under hösten 2015 gällde boenden för asylsökande som t.ex. uppdraget till landshövdingen i Norrbotten att inventera möjliga boenden och samordna länsstyrelserna i deras uppdrag att inventera lokaler och anläggningar i länen som kunde användas som asylboenden, uppdraget till Upphandlingsmyndig- heten att ta fram en vägledning för att underlätta upphandling av boenden för asylsökande och uppdraget till Migrationsverket, MSB och Fortifikationsverket att uppföra och förvalta tillfälliga asyl- boenden (tält). Regeringen tog också fram ett förslag till ändring i lagen om mottagande av asylsökande som innebär att rätten att bo i ett anläggningsboende upphör för vuxna utan barn efter ett laga- kraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.</P>
<P class="p605 ft28">Beslut som gällde skola och utbildning</P>
<P class="p185 ft13">Regeringen fattade flera beslut som bl.a. gällde tolkutbildning, validering och direktiv till en utredning om åtgärder för att säkra kommunernas möjligheter att tillgodose nyanlända elevers rätt till utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Beslut som gällde hälso- och sjukvård</P>
<P class="p49 ft46">Regeringen fattade flera beslut som gällde tillgången till <NOBR>hälso-och</NOBR> sjukvård och tandvård. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att stödja landstingen och Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att kartlägga behov av vaccinationer och lägga fram förslag som skulle underlätta hälsovård till asylsökande.</P>
<P class="p61 ft28">Beslut som gällde kommunerna</P>
<P class="p62 ft13">Vissa uppdrag gällde kommunerna som t.ex. uppdraget till Social- styrelsen om att inrätta en svarsfunktion för stöd till kommunerna och uppdraget att samordna informationsinsatser om familjehem för barn samt flera uppdrag som gällde boende för ensamkommande barn. Regeringen beslutade också att öka anslaget som gäller ersätt- ning till kommunerna.</P>
<P class="p64 ft28">Beslut som gällde civilsamhället</P>
<P class="p51 ft47">Regeringen fattade beslut om ökade medel till det civila samhällets arbete som skulle fördelas av Röda korset och ett annat beslut om att fördela 105 miljoner kronor till det civila samhället och trossam- funden för arbetet med människor på flykt. Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågor fick i uppdrag att ta fram en vägled- ning för samverkan mellan kommunerna och civilsamhället kring mottagande av asylsökande och nyanländas etablering.</P>
<P class="p64 ft28">Beslut med inriktning framåt i tiden</P>
<P class="p49 ft41">Regeringen fattade några beslut med en tydlig riktning framåt i tiden, t.ex. utredningsuppdraget om ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, nyanlända och ensam- kommande barn (dir. 2015:107), förslag till en ny lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning och beslutet om ändringar i plan- och byggförordningen som innebar undantag från bestämmelser eller anpassning av krav som gäller bl.a. miljö, vatten och avfall vid asylboenden för att underlätta för Migrationsverket att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312342x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">Analys och lärdomar SOU 2017:12</P>
<P class="p53 ft14">ordna boenden till asylsökande om en liknande situation skulle uppstå igen.<SPAN class="ft105">16</SPAN></P>
<P class="p375 ft28">Beslut med inriktning på etablering</P>
<P class="p56 ft41">Flera förslag som togs fram hösten 2015 handlade mer om etablering av dem som redan fått uppehållstillstånd, t.ex. arbetet med en lag för mottagande av nyanlända i fler kommuner (prop. 2015/16:54 <SPAN class="ft53">Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända</SPAN>) och regeringens uppdrag till Arbetsförmedlingen att utreda möjligheterna för nyan- lända invandrare till arbete och praktik inom de gröna näringarna.</P>
<P class="p74 ft28">Beslut som syftade till färre asylsökande</P>
<P class="p78 ft41">Efter den migrationspolitiska överenskommelsen som aviserade lagförslag som gick ut på en snävare asylpolitik inledde regeringen det arbete som resulterade i införandet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen införde också tillfälliga inre gränskontroller och tog fram ett förslag till den lag som ger regeringen möjlighet att i förordning besluta om skyldighet för transportörer att utföra identitetskon- troller. Enligt regeringen syftade dessa åtgärder till att minska antalet asylsökande i förhållande till de nivåer som var hösten 2015.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens underlag för besluten</SPAN></P>
<P class="p56 ft41">Regeringen fattar beslut på grundval av de underlag som Regerings- kansliet tar fram. För att identifiera områden där regeringen kan behöva fatta beslut får regeringen information på olika sätt. Under hösten 2015 hade berörda departement en kontinuerlig kontakt med de myndigheter som på olika sätt arbetade med migrationsmot- tagandet. Regeringen hade också kontinuerlig tillgång till omvärlds- bevakning genom Kansliet för krishantering och särskilt Kris- koordingeringscentralen som har en analysfunktion. En analys-</P>
<P class="p655 ft110"><SPAN class="ft109">16 </SPAN>Regeringen anger samma exempel i skrivelsen 2016/17:63 Riksrevisionens rapport om asylboenden – Migrationsverkets arbete med att ordna boenden till asylsökande, s. 7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312343x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">funktion finns också på varje departement inom ramen för den ordinarie verksamheten.</P>
<P class="p382 ft47">Regeringen fick information från utlandsmyndigheterna. Som en del av sedvanlig rapportering redogjorde utlandsmyndigheterna under sommaren 2015 allt mer frekvent för UD om andra länders hantering av migrationsfrågor. UD vidtog åtgärder för att framför allt <NOBR>EU-ambassadernas</NOBR> rapportering skulle återges i underlagen från Kansliet för krishantering i samband med att kansliet tog fram information om situationen med ett ökat antal människor på flykt till Sverige. Från november 2015 inkluderades utlandsmyndig- heternas rapportering i underlagen från Kansliet för krishantering. UD inrättade en tjänst som samordnare för migration och frågor om människor på flykt den 2 november 2015. Dessförinnan hade UD:s planeringsstab bistått med viss samordning).<SPAN class="ft57">17</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Regeringen hade genom särskilt MSB, Polismyndigheten, Migra- tionsverket och utrikesförvaltningen ett gott informations- och kunskapsläge. MSB, Polismyndigheten och Migrationsverket hade under hösten närmast daglig kontakt med Justitiedepartementet. SKL gav Regeringskansliet information och underlag om kommu- nernas och landstingens situation och behov.</P>
<P class="p14 ft13">Gruppen för strategisk samordning (GSS) samordnade inrikt- ningen av arbetet, samtidigt som rutinerna för samråd mellan depar- tement och gemensam beredning fortsatt gällde.</P>
<P class="p12 ft41">Arbetet inom Regeringskansliet innebar under i stort sett hela hösten 2015 samordnande möten och informationsspridning via Kansliet för krishantering. Det innebär att strukturen för Reger- ingskansliets krishantering användes. Att den strukturen användes behöver inte tolkas som att Regeringskansliet som helhet eller de enskilda departementen hade aktiverat sin respektive krishantering. Vi har fått uppfattningen att Regeringskansliet använde strukturen för samordning av arbetet under kris eftersom det var en bra och genomarbetad struktur när situationen i Regeringskansliet krävde snabba, tillräckliga och samordnade underlag för regeringens beslut.</P>
<P class="p76 ft41">När det sedan gäller de enskilda besluten togs underlag fram av Regeringskansliet i enlighet med den arbetsfördelning mellan depar- tementet som gäller. I fråga om regeringens beslut om gränskon- troller har vi redovisat underlagen för beslutet i avsnitt 4.1.4.</P>
<P class="p9 ft75"><SPAN class="ft74">17 </SPAN>Skriftlig information från UD <NOBR>2017-02-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">343</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p656 ft14">Vår bedömning är att Regeringskansliet hade en bra struktur för att ge regeringen information och underlag för beslut.</P>
<P class="p657 ft29"><SPAN class="ft28">9.3.4</SPAN><SPAN class="ft162">Regeringens beslut både förbättrade och försämrade möjligheterna för asylsökande som anlände hösten 2015</SPAN></P>
<P class="p360 ft47">Flera av de beslut som regeringen fattade gällde bättre möjligheter att ordna boende, skola och hälso- och sjukvård för de människor på flykt som kom hösten 2015. Också bidragen till civilsamhället och uppdraget till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor syftade till att snabbt och direkt åstadkomma ett bättre mottagande av de människor på flykt som kom till Sverige hösten 2015. Det går inte att inom ramen för detta uppdrag följa upp om åtgärderna ännu har hunnit ge resultat i det individuella mottagandet av människor på flykt men de strategiska åtgärderna från regeringens sida på dessa områden hade rätt inriktning för att skapa förutsättningar för ett bättre mottagande av de människor på flykt som kom till Sverige hösten 2015.</P>
<P class="p58 ft41">Tyngdpunkten i regeringens förslag resulterade ändå i att förut- sättningarna för de människor på flykt som kom till Sverige under hösten 2015 försämrades. Med den uttalade ambitionen att begränsa antalet människor på flykt som skulle komma till Sverige fattade regeringen ett antal beslut som också delvis ledde till försämringar för dem som redan befann sig i Sverige och hade sökt asyl. Olika lag- förslag som regeringen lade fram begränsade rätten till asyl och möj- ligheterna till familjeåterförening. Rätten att bo i anläggningsboende och rätten till ersättning för asylsökande försämrades också.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.5</SPAN><SPAN class="ft70">Mer samordning hade behövts</SPAN></P>
<P class="p78 ft47">Samordningsuppdraget till MSB som främst gick ut på att ta fram lägesbilder, bedöma behov av åtgärder och ordna samordningskon- ferenser, innebar en möjlighet för myndigheterna att arbeta utifrån en gemensam bild av händelseutvecklingen. Hur uppdraget genom- fördes, hur lägesbilderna tolkades och vilken samordning det ledde till beskrivs närmare i avsnitt 9.6.</P>
<P class="p58 ft41">Som en åtgärd för att styra riket var regeringens uppdrag till MSB för att skapa en gemensam bild av läget och nationell samordning en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">nödvändig men inte tillräcklig åtgärd mot bakgrund av alla de myndigheter på statlig och kommunal nivå som berördes. Att MSB fick uppdraget skulle kunna vara en indikation på att regeringen såg detta som en krishantering, men vi bedömer att skälet till beslutet var att MSB hade väl inarbetade rutiner för sammanställning av lägesbilder och samverkanskonferenser som det var lägligt att använda i den rådande situationen.</P>
<P class="p89 ft13">Behovet av samordning av migrationsmottagandet är stort och både MSB och de myndigheter som deltog i det arbetet har uttryckt ett behov av en utvecklad samordning som ger mer utrymme för dialog och inte bara information. I några län finns ett väl utvecklat samarbete som leds av länsstyrelsen som samordnar verksamheten mellan kommunerna i länet och ett antal myndigheter. I t.ex. Stock- holms län användes den samverkansformen för att möta den utmaning som ett stort antal människor på flykt innebar för länet hösten 2015.</P>
<P class="p73 ft41">Inom ramen för sitt uppdrag åstadkom MSB mycket och resul- tatet blev en bättre samordning mellan myndigheter. Regeringens uppdrag till MSB tillsammans med regeringens andra beslut innebar dock inte att regeringens ledning och styrning var tillräcklig för att åstadkomma den samordning som behövdes. MSB:s arbete är inrik- tat på hantering av ansträngda lägen och kriser. Erfarenheterna från hösten 2015 visar på ett tydligt sätt behovet av en ordinarie över- gripande och nationell samordning av migrationsmottagandet.</P>
<P class="p72 ft45">Regeringskansliet är regeringens beredningsorgan och det är inte Regeringskansliet som styr myndigheterna även om kontakterna med myndigheterna är omfattande. Migrationsområdet innefattar många olika frågor som rör olika departement och det ställer stora krav på samordningen mellan departementen. Länsstyrelsernas sam- ordnande uppdrag är geografiskt avgränsat. Erfarenheterna från hösten 2015 visar att det fanns glapp i informationskedjan och sam- ordningen mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter med ett nationellt uppdrag och de myndigheter som har ett mer avgränsat geografiskt ansvar som länsstyrelser och kommuner. Händelseut- vecklingen såg också olika ut i olika delar av landet. Perspektiven skiljde sig åt beroende på uppgiften inom migrationsmottagandet och tillgången till information. Under hösten 2015 blev det MSB:s uppgift att arbeta för en bättre informationskedja och en mer funge- rande samordning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft13">En lärdom från hanteringen under hösten 2015 är att det kan behövas en ordinarie struktur för nationell samordning av migra- tionsmottagandet, som skulle kunna bygga på att någon länsstyrelse får samordna frågan. Det skulle mer långsiktigt möta behovet av samordning mellan de myndigheter som samarbetar på statlig och kommunal nivå kring migrationsfrågorna.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.6</SPAN><SPAN class="ft70">Situationen krävde fler beslut av regeringen</SPAN></P>
<P class="p56 ft47">Det är regeringen som ansvarar för att det offentliga åtagandet gent- emot människor på flykt som kommer till Sverige är fördelat enligt tydliga ansvarsstrukturer. Ansvaret får inte bli för otydligt och det måste vara utformat så att människor inte tappas bort. Om det i en ansträngd situation visar sig att ansvarsfördelningen inte fungerar därför att den ansvariga myndigheten inte klarar sitt uppdrag är det regeringens sak att agera och hitta en lösning. Detta ansvar kan inte överlåtas på myndigheterna och en bristande tydlighet på detta om- råde från regeringens sida får inte gå ut över enskilda människor på flykt som söker skydd i Sverige.</P>
<P class="p58 ft13">Det fanns områden där regeringen inte agerade. Det gjorde att människor på flykt inte fick det skydd de behövde och att framför allt kommunerna inte fick den ledning och den inriktning de ansåg sig behöva. Det gällde bl.a. ansvaret för de barn som kom i familj eller ensamma, ansvaret för barn som försvann och ansvaret för dem som valde att inte söka asyl. Det gällde också oklarheter om ansvars- fördelning och tolkningen av olika regelverk. Bristen på styrning i sådana frågor fördröjde och försvårade mottagandet och gick ut över både rättssäkerheten och effektiviteten.</P>
<P class="p57 ft13">Vår bedömning är att regeringen borde ha tagit initiativet till att klara ut vissa otydligheter och ofullständigheter i ansvarsstrukturen inom migrationsmottagandet. Vi återkommer med en mer utförlig beskrivning och analys i avsnitt 9.4.</P>
<P class="p57 ft13">En tydligare ledning från regeringen hade kunnat ske genom beslut om olika uppdrag med sikte på att lösa ut oklarheter eller i andra fall genom en tydligare myndighetsstyrning.</P>
<P class="p58 ft41">Exakt hur regeringens initiativ och uppdrag borde ha formulerats och vilket underlag som behövdes var ett ansvar för Regerings- kansliet. Regeringskansliet hade en mycket bra struktur för att infor-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">mera sig och det var säkert tydligt att det fanns oklarheter som gick ut över både myndigheternas effektivitet och riskerade rättssäker- heten för enskilda.</P>
<P class="p14 ft13">Initiativ från regeringen är statsministerns ansvar och i dessa frågor hade fler initiativ svarat mot det önskemål om ledarskap och inriktning som myndigheterna behövde i en ansträngd situation. Det handlar om frågor som det är angeläget att lösa för att öka rättssäker- heten för enskilda och för att styrningen av riket ska ge myndig- heterna möjlighet att tillsammans uppfylla målen för migrations- politiken.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.7</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringens styrning av Migrationsverket</SPAN></P>
<P class="p49 ft41">Förutom det mer generella samordningsuppdraget till MSB och sär- skilda uppdrag till länsstyrelser, Fortifikationsverket, Socialstyrelsen, Skolverket och andra myndigheter i olika frågor använde regeringen och Regeringskansliet de ordinarie strukturerna för att styra de statliga myndigheterna under 2015. Vi har under vårt arbete fått bilden av att det var tillräckligt och att myndigheterna generellt sett mötte utmaningen hösten 2015 på det sätt som var rimligt i en ansträngd situation. Regeringen fattade också ett antal beslut för att underlätta för de kommunala myndigheterna.</P>
<P class="p76 ft47">Migrationsverkets mycket ansträngda situation under hela 2015 men särskilt under hösten gjorde att det fanns behov av mycket täta kontakter mellan myndigheten och Regeringskansliet. Vi har inte inom ramen för vårt uppdrag gjort någon fördjupad analys av Migrationsverkets verksamhet men vi vill lyfta fram vissa resone- mang som kan föras utifrån den kunskap vi fått om Migrations- verkets arbete och kapacitet under hösten 2015.</P>
<P class="p658 ft28">Migrationsverket påverkar förutsättningarna för andra myndigheter</P>
<P class="p49 ft41">Migrationsverkets ansvar inom migrationsområdet är omfattande. När det gäller mottagandet av människor på flykt ansvarar Migra- tionsverket för de inledande delarna i asylprocessen med registrering av asylsökande och ankomstsamtal. Myndigheten ska också erbjuda asylsökande plats på en förläggning och svara för driften av asyl-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">boenden eller upphandla asylboenden som andra driver. För ensam- kommande barn anvisar Migrationsverket den vistelsekommun barnet ska bo i under asylprövningen. Migrationsverket beslutar om rättsliga biträden och om ersättning till dem. Migrationsverket fattar också beslut i förvaltningsärenden som gäller kommunernas rätt till ersättning.</P>
<P class="p99 ft41">Hur Migrationsverket prioriterar mellan dessa olika verksamheter och fattar beslut påverkar direkt både rättssäkerheten för den enskilde och olika myndigheters förutsättningar att klara sitt arbete.</P>
<P class="p97 ft13">Under hösten 2015 gjorde tjänstemän i Migrationsverket stora insatser för att mottagandet skulle bli så bra som det var möjligt. Till bilden hör att man sedan den 1 januari 2015 arbetade i en ny organi- sation och att många medarbetare var nya på sin arbetsplats. Kon- centrationen och sammanhållningen kring den egna uppgiften var påtaglig och säkert på många sätt nödvändig.</P>
<P class="p98 ft41">Samtidigt behövde både asylsökande och myndigheter få besked och beslut från Migrationsverket i olika frågor. När beskeden och besluten uteblev och myndigheten upplevdes som otillgänglig påver- kade det effektiviteten i hela migrationsprocessen och rättssäker- heten för enskilda asylsökande.</P>
<P class="p99 ft41">Migrationsverket hade en ansträngd arbetssituation redan vid ingången av 2015. Man hade på olika sätt utvecklat arbetet inom olika delar av verksamheten men ändå inte riktigt klarat av att möta de krav som det ökande antalet asylsökande under åren <NOBR>2012–2014</NOBR> ställde. Man hade balanser och allt längre handläggningstider inom asylprocessen. När det gäller myndighetens förmåga att uppfylla ansvaret för tillräckligt antal boendeplatser har Riksrevisionen gjort bedömningen att om Migrationsverket redan före hösten 2015 hade varit bättre förberedda genom att ha en mer systematisk boende- anskaffning, hade myndighetens arbete kunnat underlättas och kost- naderna hållas nere. Riksrevisionen menar att regeringen redan före hösten 2015 hade kunnat vidta åtgärder för att underlätta för Migrationsverket att ordna boenden. Regeringen hade på så vis gett myndigheten bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag. Riksrevi- sionen bedömer att regeringen agerade för sent och att de åtgärder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312349x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Analys och lärdomar</P>
<P class="p636 ft14">regeringen vidtog inte bidrog till att lösa boendefrågan hösten 2015.<SPAN class="ft105">18</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Strategiska prioriteringar och målkonflikter</P>
<P class="p51 ft47">När antalet människor på flykt som anlände till Sverige ökade dramatiskt under hösten 2015 blev situationen för Migrationsverket mycket svår. I en så pressad situation ökade kravet på strategiska prioriteringar. Samtidigt innebar de prioriteringar som myndigheten gjorde målkonflikter. Ett exempel är att mer resurser och med- arbetare till registrering av asylsökande innebar att färre medarbetare kunde arbeta med utredning och beslut i asylärenden vilket ledde till att både balanserna med oavgjorda ärenden och handläggnings- tiderna ökade.</P>
<P class="p12 ft41">Under hösten 2015 gjorde Migrationsverket en mycket tydlig och kanske nödvändig prioritering av boenden för asylsökande och lyckades med sitt uppdrag att ordna tak över huvudet till de allra flesta av de människor på flykt som anlände under hösten 2015. Samtidigt hann inte myndigheten med arbetet med asylutredningar och asylprövningar vilket innebar att väntan på beslut blev längre. Det påverkade i sin tur behovet av boenden som blev större eftersom människor inte lämnade boenden efter beslut i asylfrågan samtidigt som nya asylsökanden som behövde boenden tillkom.</P>
<P class="p76 ft41">Migrationsverket prioriterade också registrering av asylsökande men hann ändå inte att registrera alla i den takt som de anlände. Det ledde till att människor, och bland dem ett stort antal barn, tappades bort och att myndigheterna inte hade kontroll över var dessa människor befann sig eller vilken insats i mottagandet de behövde. Registreringen är en rättssäkerhetsfråga för den enskilde men också av avgörande betydelse för genomförandet av andra delar i asyl- processen. När registreringen inte fungerade fick mottagandet i andra delar vänta eller påbörjas utan registrering.</P>
<P class="p113 ft45">Migrationsverket hann inte heller med att anvisa kommuner för ensamkommande barn vilket medförde att barnen fick vistas längre än avsett på ankomstboenden som inte var anpassade för en längre</P>
<P class="p519 ft89"><SPAN class="ft74">18 </SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens rapport </SPAN>Asylboenden – Migrationsverkets arbete med att ordna asylboenden åt asylsökande <SPAN class="ft75">(RiR 2016:10).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">vistelse. Överförmyndarnas ärenden om förordnande av god man fördröjdes också av att besked om anvisningskommuner dröjde. God man ska utses i anvisningskommunen. Eftersom barnen blev kvar så länge i ankomstboenden uppstod oklarheter som gällde om god man skulle förordnas redan när barnet fanns i ankomstkommunen. Det gjordes olika tolkningar men i många fall innebar den längre vistelsen i ankomstboendena att barnen fick vänta på en god man. En god man är förutsättningen för att barnets asylprocess ska kunna börja och Migrationsverkets fördröjning med att anvisa vistelsekommuner gick alltså ut över barnens rättssäkerhet.</P>
<P class="p57 ft13">Migrationsverket hann inte heller med att fatta beslut i ärenden om ersättning till kommuner eller ge besked om ersättningar i rimlig tid. Både det stora antalet människor på flykt som kom och Migra- tionsverkets handläggningstider när det gällde t.ex. asylprövning och beslut om vistelsekommun ledde till ökade kostnader för kommu- nerna. Att de inte fick besked om vilken ersättning de skulle få gick ut över kommunernas ekonomiska förutsättningar att genomföra sitt uppdrag.</P>
<P class="p74 ft28">Asylprövningen är central</P>
<P class="p56 ft41">Migrationsverkets förmåga och kapacitet att fullgöra sitt uppdrag inom asylprövningen är grundläggande för enskildas rättssäkerhet och för att mottagningssystemet som helhet ska fungera. Väntan på beslut i frågan om asyl bör ur den enskildes perspektiv bli så kort som möjligt och det gäller särskilt asylsökande barn. När myndig- heten får en övermäktig uppgift och därför blir tvungen att låta asyl- sökande vänta på registrering, ankomstsamtal, utredning och beslut har det inte bara betydelse för den enskilde asylsökande utan kostna- derna ökar för alla de andra delar av samhället som står för mot- tagande av asylsökande. Det gäller både andra statliga och kommu- nala myndigheter och civilsamhället. Barn blir kvar längre i ankomst- boenden som endast är avsedda för en kort vistelse och kostnaderna för det ökar, asylsökande som väntar på beslut medför kostnader för boende, sysselsättning och uppehälle. Alla asylsökande hinner börja en viss etablering på den ort de bor och omflyttningar under asyl- processen försvårar för den enskilde. Att lång tid efter ansökan om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">asyl behöva påbörja en ny integrationsprocess i en annan kommun när asyl beviljats försenar integrationsprocessen.</P>
<P class="p79 ft13">När Migrationsverket blir för ansträngt och inte kan ha rimliga tider för asylprövningen blir hela processen för migrationsmot- tagandet sårbart.</P>
<P class="p14 ft13">Sammantaget anser vi att en lärdom blir att både rättssäkerhets- skäl och samhällsekonomiska skäl talar för att resurser för asyl- processen måste prioriteras och fredas och att det måste finnas en kontinuitet i det arbetet. Det är också den del i mottagandet av ensamkommande barn, vuxna och familjer som andra myndigheter inte kan ta över från Migrationsverket.</P>
<P class="p64 ft28">Situationen krävde en tydlig styrning</P>
<P class="p49 ft13">Regeringen hade under flera år tidigare lyft fram handläggningstider för asylärenden och olika metoder för att snabba upp processen i sina regleringsbrev till Migrationsverket. Under hösten 2015 var kontakterna mellan Regeringskansliet och Migrationsverket om- fattande. MSB lyfte fram arbetssituationen på myndigheten i sina lägesrapporter och gav Migrationsverket stöd i den strategiska och operativa ledningen. Kontakterna mellan generaldirektören i Migra- tionsverket och statssekreteraren Lars Westbratt var frekventa och kontinuerliga.</P>
<P class="p76 ft41">Ett inslag i den dialogen och möjliga regeringsbeslut borde enligt vår analys ha gällt Migrationsverkets prioriteringar, vikten av asyl- processen med fredade resurser, kompetenta och kunniga medarbe- tare, myndighetens sammantagna beslutskapacitet inom asylpro- cessen och rättssäkerheten för asylsökande, särskilt ensamkom- mande barn. Ett annat viktigt inslag borde ha gällt betydelsen av att ensamkommande barn får en kort process med registrering, plats i en vistelsekommun med en god man och en prövning av asylfrågan inom en tid som, liksom det som gäller inom andra rättsliga om- råden, bör vara kort just på grund av att ärendet gäller ett barn. Med en sådan inriktning skulle det enligt vår bedömning finnas förutsätt- ningar att minska andra myndigheters och civilsamhällets kostnader som uppkommer bara genom att asylsökande får vänta på Migra- tionsverkets beslut samtidigt som Migrationsverket skulle få bättre</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">möjligheter att leva upp till internationella åtaganden och kraven på rättssäkerhet.</P>
<P class="p54 ft47">Regeringens styrning får inte bli för händelsestyrd och det finns ett stort värde i att regeringen styr myndigheterna enligt ansvars- principen och med respekt för kontinuiteten särskilt i en ansträngd situation. Med det sagt och med ambitionen att lära av erfaren- heterna bör man i efterhand reflektera över om det hade behövts en mer tydlig styrning från regeringens sida. Att Migrationsverket klarar sitt uppdrag är av central betydelse för enskildas rättssäkerhet och på många sätt också en förutsättning för andra myndigheters möjligheter att genomföra sin verksamhet på det sätt som krävs. Flera av de olika delarna i Migrationsverkets verksamhet var hårt ansträngda. Ett mer aktivt förhållningssätt från regeringens sida kunde ha inneburit att regeringen hade fattat andra beslut när det gällde styrningen av Migrationsverket.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.8</SPAN><SPAN class="ft70">Särskilt om gränskontroller och </SPAN><NOBR>ID-kontroller</NOBR></P>
<P class="p260 ft28">Gränskontroller</P>
<P class="p56 ft41">Av 6 kap. 5 § utlänningsförordningen (2006:97) framgår att reger- ingen får besluta att tillfälligt återinföra gränskontroll vid inre gräns i enlighet med artiklarna 23, 25 och 26 i kodexen om Schengen- gränserna.<SPAN class="ft56">19 </SPAN>Enligt andra stycket gäller att rikspolischefen eller chefen för Nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten respektive säkerhetspolischefen eller biträdande säkerhetspolischefen ska göra en framställning hos regeringen om beslut enligt första stycket. Slutligen anger tredje stycket att om det krävs ett omedelbart ingripande får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen besluta att sådan gränskontroll får införas som anges i artikel 25 i kodexen om Schengengränserna. Den myndighet som har beslutat om att införa gränskontroll ska omedelbart underrätta regeringen om beslutet och fullgöra informationsskyldigheten i enlighet med artikel 25 och 30. Regeringen ska snarast pröva om gränskontrollen ska bestå.</P>
<P class="p570 ft62"><SPAN class="ft73">19 </SPAN>Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) i dess lydelse enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 1051/2013 av den 22 februari 2013. Kodexen om Schengengränserna föreligger sedan mars 2016 i en konsoliderad version. Avsnittet anger de artiklar som var gällande vid tillfället, november 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312353x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Beslut om att tillfälligt införa gränskontroll vid inre gräns har använts i Sverige vid tre tidigare tillfällen. Två av dem hade koppling till <NOBR>EU-toppmöten</NOBR> och det tredje tillfället hade koppling till atten- tatet på Utöya.</P>
<P class="p80 ft113">Det krävdes ingen framställning av rikspolischefen</P>
<P class="p111 ft41">Regeringen beslutade om att återinföra inre gränskontroll den 12 november 2015 utan att det fanns någon framställning från riks- polischefen eller någon annan som anges i utlänningsförordningen. Det får tolkas som att regeringen ansåg sig ha egen initiativrätt. Den slutsatsen drog också KU som i sitt betänkande anför att regeringen kan besluta att tillfälligt återinföra gränskontroll utan att det finns någon framställning från någon myndighet om ett sådant beslut.<SPAN class="ft56">20</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Regeringen hade ett relevant underlag från Polismyndigheten</P>
<P class="p103 ft13">Även om regeringen hade rätt att fatta beslutet om återinförande av inre gränskontroller krävdes det att regeringen hade ett tillräckligt och relevant underlag för sitt beslut. Ett beslut om att återinföra inre gränskontroll får fattas om det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten. Hotet måste vara sådant att det kräver att omedelbara åtgärder vidtas. Utlänningsförordningens bestämmelse bygger på och hänvisar uttryckligen till kodexen om Schengengränserna.</P>
<P class="p76 ft41">Vid tillfället för regeringens beslut den 12 november 2015 fanns en tjänsteanteckning från ett telefonsamtal med rikspolischefen daterad den 11 november 2015. Enligt anteckningen bedömde riks- polischefen att ett sådant allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten som avses i regelverket förelåg, i likhet med den bedömning som Polismyndigheten gjorde den 5 november 2015. Polismyndighetens bedömning den 5 november 2015 avsåg det underlag som presenterades för rikspolischefen när frågan om Polis- myndigheten skulle göra en framställning om återinförande av inre gränskontroller togs upp med honom. Vid det mötet lämnade rikspolischefen muntligen ett besked om att han inte avsåg att göra</P>
<P class="p8 ft75"><SPAN class="ft74">20 </SPAN>Konstitutionsutskottets Granskningsbetänkande 2015/2016:KU20 s. 453.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft45">en sådan framställning. Underlaget som presenterades bestod av en promemoria som beskrev en bedömning av hoten mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Som underlag för sitt beslut hade regeringen också en mycket kortfattad promemoria från Migrations- verket som beskrev att det saknades boendeplatser ”för att täcka det behov som finns och att inflödet sker okontrollerat” och ett underlag från MSB, som pekade på stora påfrestningar inom boende, hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Enligt regeringen innebar förhållandena sammantaget och ur ett brett perspektiv att ett hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten förelåg och för att avvärja detta hot borde gränskontroll enligt artikel 25 i kodex om Schengengränserna införas. En mer utförlig beskrivning av under- laget finns i avsnitt 4.1.</P>
<P class="p659 ft41">En utgångspunkt för tillämpningen av regelverket om återin- förande av inre gränskontroller måste vara att bestämmelser som möjliggör undantag från den grundläggande principen om fri rör- lighet för personer måste tolkas strikt. Regeringen hänvisade i beslu- tet bl.a. till att Sverige stod inför ett större migrationstryck än någonsin tidigare. Redan inledningsvis kan sägas att migration och det faktum att ett stort antal tredjelandsmedborgare passerar de yttre gränserna generellt sett inte i sig kan betraktas som ett hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Ett verkligt och till- räckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen måste föreligga för att en medlemsstat ska kunna hänvisa till begreppet allmän ordning (se förordningen 1051/2013 skäl 6).</P>
<P class="p98 ft41">Mot bakgrund av att den svenska regleringen utgår från att situa- tionen förutsätter en polisiär bedömning är det naturligtvis viktigt att det finns ett underlag från Polismyndigheten. Den svenska regleringen ger inte någon annan myndighet eller samhällsfunktion, utöver regeringen, någon form av mandat när det gäller beslut om tillfälligt införande av inre gränskontroll. En framställning från rikspolischefen är inte en nödvändig förutsättning eller ett nödvän- digt underlag för regeringens beslut. Det underlag som regeringen hade från Polismyndigheten var utförligt och analyserade frågan om det stora antalet människor på flykt ledde till ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Underlaget möjlig- gjorde att regeringen gjorde en egen bedömning utifrån regleringen.</P>
<P class="p98 ft47">Däremot är det svårt att se att underlagen från MSB och Migra- tionsverket var relevanta för regeringens bedömning av förutsätt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft41">ningarna för återinförande av inre gränskontroller. MSB:s lägesbilder syftade till att identifiera behov av åtgärder och tog inte sikte på hot mot allmän ordning eller inre säkerhet. MSB:s lägesbilder diskute- rade inte heller behovet av återinförande av inre gränskontroller. MSB:s bedömningar gjordes utifrån regelverket i krisberedskapsför- ordningen och inte utifrån det regelverk som reglerar återinförande av gränskontroller. MSB:s beskrivningar i lägesbilden den 10 novem- ber 2015 hade alltså formulerats utifrån en metod som inte används vid polisiära bedömningar av hot mot allmän ordning och inre säker- het och lägesbilden togs inte fram i syfte att utgöra ett beslutsunder- lag för bedömning av frågan om gränskontroller. Migrationsverkets skrivelse är mycket kortfattad och innefattar inte några djupare analyser utan beskriver snarare ett mycket ansträngt och besvärligt läge och konsekvenser för Migrationsverket av ett eventuellt beslut om gränskontroller. Inte heller den analysen hade gjorts med utgångspunkt i regleringen om återinförande av gränskontroller.</P>
<P class="p73 ft47">KU har i sin granskning anfört att det fanns uppgifter om att rekvisiten för beslutet att återinföra gränskontroll vid inre gräns var uppfyllda åtminstone nära en vecka innan beslutet togs, och att de yttre förutsättningarna för ett beslut tycks ha förelegat en tid innan regeringen fattade det aktuella beslutet (2015/16:KU20 s. 453).</P>
<P class="p89 ft13">Vi har inte under vårt arbete fått fram att det skulle finnas ytter- ligare underlag för regeringens beslut om gränskontroller än de tre dokument med hänvisning till en promemoria den 5 november 2015 som regeringen anger i sitt beslut.</P>
<P class="p72 ft41">Enligt vår bedömning var varken MSB:s eller Migrationsverkets analyser framtagna utifrån relevanta utgångspunkter. De kunde där- för inte var för sig eller ens tillsammans ge ett tillräckligt underlag för den svåra bedömningen av om det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och därmed skäl för ett så ingripande beslut som återinförande av gränskontrol- ler. Det underlag som fanns från Polismyndigheten och som hade presenterats för rikspolischefen vid ett tidigare tillfälle och också bekräftats av honom vid ett telefonsamtal innehöll däremot ett underlag som var framtaget i syfte att belysa och analysera om det förelåg ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet att det fanns skäl att återinföra inre gränskontroller. Regeringen hade därför enligt vår bedömning ett relevant underlag för sitt beslut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Underlag för förlängda beslut</P>
<P class="p69 ft13">En utgångspunkt för ett beslut om återinförande av inre gräns- kontroll är att det ska röra sig om en tillfällig situation. Sedan regeringen införde tillfällig gränskontroll vid inre gräns och särskilt sedan bestämmelser infördes om transportörers ansvar att kon- trollera att inresande till Sverige från Danmark har giltiga handlingar, har antalet människor på flykt som kommer till Sverige minskat påtagligt. 2015 var det cirka 160 000 asylsökande medan det under 2016 kom 29 000 asylsökande.</P>
<P class="p57 ft13">Att antalet ankommande människor på flykt minskade märktes förhållandevis snabbt. Flera kommuner har uppgivit att förändringen blev markant och att den märktes omedelbart efter det att de till- fälliga gränskontrollerna infördes. Migrationsverkets statistik visar samma sak. Även uppgifter från gränspolisen ligger i linje med den slutsatsen. I september 2015 bedömde gränspolisen att det fanns behov av återinförda gränskontroller. I november 2015 bedömde gränspolisen att den situation som hade krävt återinförda gräns- kontroller var under kontroll. Beslutet om identitetskontroller fattades i december.</P>
<P class="p58 ft41">Beslut om att återinföra gränskontroll vid inre gräns, liksom förlängningsbesluten, avser undantagssituationer för att avvärja ett allvarligt hot i en akut situation. Vi har inte i besluten kunnat hitta någon ledning för hur den här frågan fortlöpande bedömdes av regeringen och inte heller någon bedömning av proportionaliteten.</P>
<P class="p70 ft45">Gränskontroller vid inre gräns är inte avsedda att användas i preventivt syfte. Det finns en reglering för förutsedda händelser men den avser mer specifika händelser, t.ex. idrottsevenemang. Gräns- kontroller utgör en begränsning av människors fria rörlighet. Vi kan sammantaget konstatera att det svenska regelverket inte synes ge något utrymme för att använda inre gränskontroller i preventivt syfte. Regeringsbesluten om förlängning av inre gränskontroller är fattade utifrån samma underlag som det första regeringsbeslutet. Eftersom situationen ändrades drastiskt efter det första beslutet om inre gränskontroller är det svårt att se att det underlag som det första beslutet vilade på också kunde ha relevans som underlag för de följande besluten om förlängning. När antalet människor på flykt som sökte asyl i vårt land minskade till en mycket låg nivå är det svårt att förstå grunden för förlängningsbesluten om inte syftet med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312357x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">dem skulle vara just preventivt. Vi ska enligt våra direktiv inte analysera regeringens samarbete inom EU i denna fråga och stannar därför med denna analys.</P>
<P class="p80 ft28">Särskilt om besluten om <NOBR>ID-kontroller</NOBR></P>
<P class="p51 ft47">Den 12 november föreslog regeringen ett tillägg i fartygssäkerhets- förordningen (2003:438). Enligt förslaget skulle rederierna i vissa fall vara skyldiga att genomföra identitetskontroller för att säkerställa att de uppgifter som registreras i passagerarlistor stämmer. Regeringen fattade beslut om en ändring av fartygssäkerhetsförordningen den 17 november 2015 och ändringen trädde i kraft den 21 november 2015.<SPAN class="ft57">21</SPAN></P>
<P class="p113 ft41">Lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet är inriktad på att förhindra människor på flykt att ta sig över gränsen till Sverige.</P>
<P class="p16 ft14">I förarbetena anger regeringen:</P>
<P class="p660 ft163">Den rådande situationen är nu enligt regeringens mening sådan att den ur ett brett perspektiv utgör ett allvarligt hot mot den allmänna ord- ningen och den inre säkerheten. Det behöver därför vidtas särskilda åtgärder för att ordningen och säkerheten inom landet ska kunna upp- rätthållas. Av det skälet har regeringen nyligen beslutat att tillfälligt återinföra gränskontroller vid inre gräns. Dessa är dock inte heltäckande. Utöver gränskontroller behöver det enligt regeringen också införas bestämmelser som ger ytterligare möjligheter att vidta särskilda åtgärder för att upprätthålla den allmänna ordningen och den inre säkerheten. För att få en bättre kontroll över vilka personer som reser in i Sverige och i syfte att avvärja hotet mot allmän ordning och inre säkerhet till följd av den stora tillströmningen av asylsökande, bör det finnas möjlig- het att kombinera gränskontrollerna med identitetskontroller på bussar, tåg och passagerarfartyg till Sverige från en annan stat, även om en sådan åtgärd kan komma att leda till att möjligheten för personer att ta sig till Sverige för att söka asyl begränsas. Med anledning av den akuta situation som nu råder anser regeringen emellertid att en reglering som ger en sådan möjlighet är en nödvändig åtgärd. […] Vad gäller asylrätten kan det konstateras att EU:s flyktingpolitik bygger på tanken att en asylsökande ska söka asyl i det första säkra land som den asylsökande anländer till. Förslagen i propositionen strider således inte mot asyl- rätten. Vad gäller förslagets ändamålsenlighet bör det understrykas att det utgör en av flera åtgärder som regeringen har vidtagit eller aviserat</P>
<P class="p661 ft75"><SPAN class="ft74">21 </SPAN>Förordning (2015:673) om ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312358x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft165">för att möta de utmaningar som Sverige nu står inför. Vid sidan av förslagen i denna proposition har regeringen bl.a. aviserat och inlett ett arbete med en tillfällig lag som på ett omfattande sätt förändrar regel- verket för asylsökande i syfte att minska antalet personer som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Avsikten är att under en period anpassa asylreglerna till en miniminivå i EU för att fler ska välja att söka asyl i andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Regeringens bedömning är att det nu aktuella förslaget utgör en viktig del i en större helhet som sammantaget syftar till att möjliggöra en hantering av de utmaningar som det svenska sam- hället står inför. <SPAN class="ft164">22</SPAN></P>
<P class="p663 ft13">Lagen kom till genom ett mycket ovanligt förfarande. Lagråds- remissen togs fram mycket snabbt, remisstiden var extremt kort och endast ett fåtal remissinstanser fick möjlighet att yttra sig främst muntligen per telefon. Utrymmet för att lämna ett skriftligt remissvar var minimalt. Lagrådet avstyrkte förslaget bl.a. eftersom det byggde på ett otillfredsställande beredningsunderlag och framförde skarp kritik på flera punkter. Lagförslaget behandlades i riksdagen efter att ett antal myndigheter deltagit i ett utskottsmöte med justitieutskottet. Konstitutionsutskottet har redogjort för ärendets gång och gjort en bedömning (2015/16:KU20 s. 456 ff, bedömning s. 479 f).</P>
<P class="p98 ft41">Enligt lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet får regeringen under vissa omständigheter fatta beslut om att införa identitetskontroller vid transporter med buss, tåg eller passagerar- fartyg till Sverige från en annan stat. Möjligheten utnyttjades mycket snabbt. Dagen efter att riksdagen biföll propositionen, samma dag som lagen utfärdades, beslutade regeringen en förordning med specifika bestämmelser om identitetskontroll vid resor till Sverige från Danmark.<SPAN class="ft56">23 </SPAN>Reglerna gällde från den 4 januari 2016 till den 3 juli 2016. Regeringen beslutade sedan att förlänga identitetskontrollerna genom en därpå följande förordning med motsvarande reglering. Den gällde från den 4 juli 2016 till den 3 november 2016. Därefter gällde en motsvarande förordning från den 4 november 2016 till och</P>
<P class="p664 ft130"><SPAN class="ft58">22</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 2015/16:67, </SPAN>Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet<SPAN class="ft66">, s. 9 f.</SPAN></P>
<P class="p665 ft75"><SPAN class="ft58">23</SPAN><SPAN class="ft112">Förordning (2015:1074) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Regeringsbeslut den 18 december 2015. Lagen trädde i kraft den 21 december 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312359x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">med den 3 februari 2017. Den nuvarande förordningen gäller från och med den 4 februari 2017 till den 4 maj 2017.<SPAN class="ft105">24</SPAN></P>
<P class="p382 ft13">Besluten om identitetskontroller innebär en inskränkning av den personliga friheten och den personliga integriteten.<SPAN class="ft63">25 </SPAN>Det ska sägas att lagen är tillfällig, såtillvida att den innehåller en regel om att den upphör att gälla den 21 december 2018.<SPAN class="ft63">26 </SPAN>Även om lagen är tillfällig innebär den ett klart avsteg bl.a. från möjligheterna för medborgare i de nordiska länderna och andra att röra sig fritt över gränserna. Svensk grundlag omfattar inte konstitutionell nödrätt men både lagen och sättet för genomförandet ger uttryck för att den kommit till mycket hastigt i syfte att hindra människor på flykt att ta sig till Sverige. Som lagrådet har påpekat bör en så ingripande lagstiftning införas först efter en ordentlig utredning med beaktande av grund- läggande rättsstatsprinciper.<SPAN class="ft63">27</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Vi vill peka på att propositionen inte innehåller någon närmare analys av på vilka grunder regeringen kan ålägga transportörerna skyldigheter i förordning. Inte heller analyseras överensstämmelsen med internationella åtaganden mer utförligt. Propositionen anger följande under rubriken <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> aspekter och förhållandet till andra internationella åtaganden:</P>
<P class="p666 ft25">Om regeringen beslutar att meddela föreskrifter med stöd av en sådan lag [som föreslås], måste givetvis <NOBR>EU-rätten</NOBR> respekteras. Föreskrifter måste även utformas så att de inte står i strid med andra internationella åtaganden, såsom Genèvekonventionen.<SPAN class="ft164">28</SPAN></P>
<P class="p238 ft13">De åtgärder som regeringen har fått befogenheter att vidta och också vidtagit innebär tydliga begränsningar i människors frihet och rörlighet. Vår bedömning är att det inte är regeringens förord- ningar om <NOBR>ID-kontroller</NOBR> som måste vara förenliga med Sveriges</P>
<P class="p496 ft66"><SPAN class="ft58">24</SPAN><SPAN class="ft119">Förordning (2016:723) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Förordning (2016:946) om vissa identitets- kontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Förordning (2017:16) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Vad gäller passagerarfartyg se även 2 kap. 3 a § fartygssäkerhetsförordningen (2003:348).</SPAN></P>
<P class="p667 ft66"><SPAN class="ft58">25</SPAN><SPAN class="ft119">Se t.ex. kommerskollegiums remissvar </SPAN><NOBR>2015-12-07</NOBR> dnr <NOBR>4.1-2015/02183-3.</NOBR> Jfr ansökan om skadestånd, ingiven till JK <NOBR>2016-10-20</NOBR> dnr <NOBR>5943-16-40.</NOBR></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">26</SPAN><SPAN class="ft59">Se övergångsbestämmelse p. 2.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">27</SPAN><SPAN class="ft119">Lagrådets yttrande </SPAN><NOBR>2015-12-07</NOBR> över förslag till lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet., s. 4.</P>
<P class="p163 ft89"><SPAN class="ft58">28</SPAN><SPAN class="ft83">Prop. 2015/16:67 </SPAN>Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, <SPAN class="ft75">s. 10.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">internationella åtaganden. En sådan analys har inte heller gjorts inför besluten om förordningarna. Det är själva genomförandet av kontrollerna som vi bedömer måste ske så att <NOBR>EU-rätten</NOBR> och andra internationella åtaganden respekteras. Hur det ska gå till i prak- tiken och vid varje enskild <NOBR>ID-kontroll</NOBR> är svårt att förstå.</P>
<P class="p99 ft41">Vid den analys som vi gör i efterhand gör vi bedömningen att det finns anledning att mer noggrant analysera om ett genomförande av <NOBR>ID-kontroller</NOBR> i enlighet med regeringens beslut är möjligt utifrån rättsstatliga principer och om genomförandet går att förena med Sveriges internationella åtaganden på asylrättens område och våra åtaganden inom EU. En analys av lagen utifrån att det fastlagda målet för migrationspolitiken tydligt utgår från att asylrätten ska värnas borde också kunna göras i det sammanhanget. Vi bedömer att en sådan analys inte faller inom ramen för vårt uppdrag utan att det får bli en fråga för regeringen att överväga.</P>
<P class="p668 ft65"><SPAN class="ft50">9.4</SPAN><SPAN class="ft64">Tydlig ansvarsfördelning är en förutsättning för ett rättssäkert mottagande</SPAN></P>
<P class="p132 ft13">När människor på flykt kommer till Sverige möts de av en förvalt- ning där flera olika statliga och kommunala myndigheter har ett gemensamt ansvar för att mottagandet ska fungera. Hur ansvaret är fördelat har beskrivits i avsnitten 2 och 4.</P>
<P class="p98 ft13">Det ansvar myndigheterna har är ett resultat av en delegation som har beslutats av riksdagen eller regeringen. Att statliga och kom- munala myndigheter har en god kunskap om det egna ansvaret och också en tydlig uppfattning om andra samverkande myndigheters ansvar inom migrationsmottagandet är en förutsättning för den enskildes rättssäkerhet och effektiviteten i systemet. Lika viktigt är det att en myndighet som i en ansträngd situation inte anser sig klara av sitt ansvar har en klar struktur för att ta den diskussionen med uppdragsgivaren.</P>
<P class="p99 ft41">Inledningsvis beskriver vi några områden där det var oklart vilken myndighet som hade ansvaret och områden där det var otydligt var gränsen för ansvaret började och slutade. Vi beskriver också situa- tioner där den ansvariga myndigheten inte tog sitt ansvar. Avsnittet avslutas med vår bedömning av hur ansvarsfördelningar och otyd- ligheter kan klaras ut i en ansträngd situation och var ansvaret för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p559 ft14">ge besked ligger när det inte är klart för de inblandade myndig- heterna.</P>
<P class="p560 ft28"><SPAN class="ft28">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft70">Oklarheter om ansvarsfördelning</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Under hösten 2015 uppkom ett antal diskussioner och oklarheter om vilken myndighet som hade ansvaret för olika frågor.</P>
<P class="p4 ft28">Ansvar för lägesrapportering och samordning</P>
<P class="p103 ft13">MSB och länsstyrelserna hade båda uppdrag som handlade om läges- rapportering till regeringen och om samordning av statliga och kommunala myndigheter.</P>
<P class="p64 ft113">Samordningsansvar</P>
<P class="p51 ft47">Enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelsen utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintres- sen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen har också ett särskilt geografiskt områdesansvar enligt förordningen om kris- beredskap. Länsstyrelsen ska före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som vidtas. I det ligger bl.a. ett ansvar för att sammanställa en samlad regional lägesbild och att vid behov upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information.</P>
<P class="p63 ft13">MSB ska enligt sin instruktion (2008:1002) ansvara för bl.a. kris- beredskap i den utsträckning inte någon annan myndighet har an- svaret. MSB ska bl.a. arbeta med samordning mellan berörda aktörer i samhället för att förebygga och hantera olyckor eller kriser. I det ligger att samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. MSB ska också ha förmåga att bistå Regeringskansliet med underlag och information i samband med allvarliga olyckor och kriser.</P>
<P class="p12 ft45">Enligt det regeringsuppdrag som MSB fick den 1 oktober 2015 skulle MSB på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen, utan att det påverkade ansvarsprincipen. Erfa-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">renheterna från hösten 2015 visar att det fanns olika uppfattningar om hur MSB:s samordningsuppdrag och länsstyrelsernas uppdrag förhöll sig till varandra och vilken myndighet som hade ansvar för vad.</P>
<P class="p99 ft41">Länsstyrelserna har det ordinarie ansvaret för den statliga för- valtningen i länet om ingen annan myndighet har det ansvaret. Utöver att arbeta sektorsövergripande och samordna olika samhälls- intressen och statliga myndigheters insatser ska länsstyrelsen under- rätta regeringen om det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om och händelser som inträffat i länet.</P>
<P class="p97 ft13">Det är inom området kris och beredskap som både MSB och läns- styrelsen har uppgifter.</P>
<P class="p99 ft47">MSB:s uppdrag den 1 oktober 2015 innebar ett nationellt sam- ordningsuppdrag som framför allt genomfördes genom att myndig- heten tog fram lägesbilder och genomförde samverkanskonferenser. Länsstyrelserna valde olika vägar för att utifrån sin roll ta det geo- grafiska samordningsansvaret och verka för gemensam inriktning av de åtgärder som behövdes. I praktiken kom MSB att samordna statliga myndigheter genom att arbeta för samverkan med utgångs- punkt i situationen som helhet eller genom konferenser inom olika tematiska områden (t.ex. boendefrågan, säkerhetsfrågor eller de ensamkommande barnen) där även landsting och regioner kunde delta. Länsstyrelserna samordnade inom respektive län utifrån den specifika situationen i länet och framför allt i förhållande till kom- munerna.</P>
<P class="p98 ft45">Vi har sett tydliga tecken på friktion mellan länsstyrelser och MSB under hösten 2015. Det kan ha haft sin grund i de oklarheter som uppstod när MSB:s nationella samordning mötte länsstyrel- sernas geografiska samordningsansvar som gäller både under nor- mala förhållanden och under kris. Det rådde olika uppfattningar i de olika länsstyrelserna i frågan om den rådande situationen medförde att man behövde arbeta enligt en krishanteringsordning eller om man kunde hantera händelsen i ordinarie strukturer. De olika uppfatt- ningarna kan ha haft sin grund i att situationen såg olika ut i olika län. Det fanns också olika uppfattningar om länsstyrelserna skulle genomföra sitt geografiska ansvar och ha en direkt kommunikation med regeringen eller om de skulle ingå i MSB:s struktur för sam- ordning. Regeringen gav också länsstyrelserna uppdrag som skulle återrapporteras direkt till regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">362</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft47">Även om en arbetsfördelning utkristalliserades under hösten är det vår bedömning att dessa oklarheter bidrog till spänningar mellan MSB och länsstyrelserna i en situation då alla krafter borde ha lagts på att hantera mottagandet av människorna på flykt. Oklarheterna hade kunnat redas ut snabbare om regeringen på ett tydligare sätt hade förklarat om uppdraget till MSB innebar att både MSB och länsstyrelserna skulle arbeta utifrån sina respektive krishanterings- strukturer och vilka förväntningar som regeringen hade på läns- styrelsernas rapportering till regeringen och till MSB.</P>
<P class="p64 ft113">Särskilt om ansvar för lägesrapportering</P>
<P class="p51 ft47">Både länsstyrelserna och MSB hade ett ansvar för att förse reger- ingen med information om t.ex. läget i kommunerna. Länsstyrel- serna kunde göra det både inom ramen för sitt ordinarie uppdrag eller enligt sitt ansvar för krishantering medan MSB rapporterade utifrån sitt ansvar i den extraordinära situationen.</P>
<P class="p76 ft45">Under hösten blev det MSB som försåg regeringen med infor- mation om läget, medan länsstyrelserna levererade rapporter om situationen i kommuner och landsting till MSB. MSB försökte att tidigt skaffa sig en bild av situationen och vad den kunde leda till, och man agerade trots att man saknade en fullständig bild av situa- tionen. MSB ansåg inte att länsstyrelsernas hantering av situationen var tillräcklig under september och använde sin möjlighet att genom hemställan begära in lägesrapporter från länsstyrelserna. Länsstyrel- serna var i kontakt med regeringen men upplevde inte att regeringen tog emot deras information. I praktiken kom länsstyrelserna att underordnas MSB när det gällde rapportering.</P>
<P class="p615 ft41">Att MSB kom till som ett samordnande led i den etablerade rap- porteringen mellan den lokala, regionala och statliga nivån blev en stor fördel för regeringen. Ambitionen att skapa en enhetlig bild var klar och det blev också en bättre helhetsbild genom MSB:s arbete. Samtidigt kan man i efterhand reflektera över om det fanns förut- sättningar att skapa en enhetlig bild när läget i länen och kom- munerna var olika. Det blev inte heller klart om MSB tillsammans med sitt regeringsuppdrag också skulle utföra sitt uppdrag enligt 7 § i MSB:s instruktion som innebär att myndigheten ska ge stöd till den regionala och lokala nivån genom att förse dem med tillräcklig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">information och lägesbilder. Det blev otydligt och återkopplingen till kommuner och landsting gjordes i stället av länsstyrelserna som valde olika sätt för genomförandet. Det kan ha bidragit till att den lokala och regionala nivån bitvis upplevde sig övergiven av staten och till att regeringens bild av läget inte blev helt fullständig. Vi åter- kommer till MSB:s uppdrag i avsnitt 9.6.</P>
<P class="p74 ft28">Ansvar för att ge besked om regelverk och tolkningar</P>
<P class="p78 ft45">Hösten 2015 kom fler tjänstemän och myndigheter än någonsin att arbeta med frågor som gäller mottagande av människor på flykt. Många tjänstemän i både statliga och kommunala myndigheter vände sig till Migrationsverket för att få besked eller råd. Att så många frågor väcktes berodde dels på att kommuner och landsting som inte hade varit berörda av mottagande nu blev det, dels på att förloppet i sig väckte nya frågor. Till exempel uppstod frågor om vistelse- begreppet enligt socialtjänstlagen och begreppet tillfälligt boende när belastningen på ankomstkommunerna blev stor på grund av att barn blev kvar länge i sina ankomstkommuner. Kommunerna var beroende av att få besked från Migrationsverket i en rad olika frågor t.ex. hur många barn som skulle komma och när. På samma sätt behövde landstingen information om var och när nya asylboenden skulle öppnas, så att de kunde anpassa hälso- och sjukvården efter detta.</P>
<P class="p669 ft13">Det fanns förväntningar på att Migrationsverket skulle kunna ge besked men det var svårt att nå myndigheten. Det var också svårt att få besked och olika delar av myndigheten lämnade olika besked. Ett besked kunde också ändras från den ena dagen till den andra. Migrationsverket ansåg inte heller alltid att det var deras uppgift att ge besked.</P>
<P class="p57 ft13">I stället kom de nationella samverkanskonferenserna och MSB:s lägesbilder att fungera som forum där frågetecken om tolkningar och regelverk rätades ut. Många kommuner vände sig också till SKL för att få besked om tolkningar av regelverk.</P>
<P class="p57 ft13">Vår utgångspunkt är att det är helt klart att en myndighet måste kunna lämna besked om sin egen handläggning och att Migrations- verket alltså borde ha lämnat besked i frågor som gällde enskildas asylprocess, t.ex. placering i en viss kommun.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft13">Däremot är det inte lika klart vilken myndighet som har ansvar för att lämna besked om uttolkning av regelverk eller om förhål- landen som påverkar andra myndigheters arbete. Tolkningen av författningar faller ytterst på domstolarna. Kommuner, landsting och myndigheter har givetvis ett eget ansvar för att ha tillräcklig kunskap och kapacitet att tillämpa de regler som gäller för att myndigheterna ska kunna utföra sina respektive uppdrag.</P>
<P class="p72 ft41">Under hösten 2015 uppstod hela tiden nya frågor till följd av det förändrade läget. Det tog mycket tid och resurser i anspråk att klara ut otydligheterna. Enligt vår bedömning borde Migrationsverket ha haft en större förståelse för andra myndigheters behov av en tydlig, tillgänglig och modern kommunikation med myndigheten och också för andra myndigheters behov av besked från Migrationsverket där svar behövdes för att dessa myndigheter skulle kunna planera och genomföra sina verksamheter.</P>
<P class="p671 ft47">Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en svars- funktion dit kommunerna kunde ringa och få besked. MSB:s läges- bilder innehöll också information om regelverk och tolkningar och det fanns information att få på krisinformation.se. Samtidigt var det svårt att få informationen att nå ut och många fortsatte att kontakta Migrationsverket eller valde att vända sig till SKL i stället.</P>
<P class="p72 ft41">Tillgång till rätt information är en förutsättning för att myndig- heterna har rätt kunskap, både för att de ska kunna genomföra sitt eget arbete och för att deras samverkan med andra myndigheter ska fungera. Vi återkommer till dessa frågor i avsnitten 9.5 och 9.6. En lärdom för framtiden är att det behövs tydliga besked om var infor- mation finns att hämta i ansträngda situationer när inte normala strukturer för kunskapsöverföring kan användas i myndigheterna.</P>
<P class="p672 ft28">Ansvarsfördelning mellan Migrationsverket och Polismyndigheten</P>
<P class="p673 ft13">Om en person vid inre utlänningskontroll inte kan uppvisa doku- ment som visar att hon eller han hade rätt att vistas i Sverige kan personen välja att söka asyl. Personen transporteras då av polisen till Migrationsverket för registrering.</P>
<P class="p72 ft45">Under hösten 2015 hände det att personer avvek innan regi- streringen av asylansökan var klar. Redan tidigt i september fördes diskussioner mellan Migrationsverket och Polismyndigheten om när</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">Polismyndighetens ansvar upphörde. Polismyndigheten ansåg att deras ansvar upphörde när någon uttalade en avsikt att söka asyl och polisen lämnade personen i Migrationsverkets lokaler. Migrations- verket ansåg att Polismyndighetens ansvar upphörde först när personen undertecknat en asylansökan. För Polismyndigheten var det en resursfråga – det tog mycket tid för Polismyndigheten att vänta på att en asylansökan registrerades. Å andra sidan tog det tid för polisen att göra kontroller av samma personer flera gånger på grund av att asylansökan aldrig registrerades. I Polisregion Väst kom Polismyndigheten och Migrationsverket överens om att polisen skulle sitta med vid asylansökan men i övriga regioner lämnade Polismyndigheten personen hos Migrationsverket. När de inre gränskontrollerna infördes blev ansökningssystemet mer slutet i den bemärkelsen att polisen transporterade dem som uppgav vid gräns- kontroll att de ville ansöka om asyl direkt till Migrationsverkets lokaler. Då ställdes frågan om övergången av ansvaret mellan Migrationsverket och Polismyndigheten mer på sin spets.</P>
<P class="p58 ft47">Det är Polismyndigheten ansvar att upprätthålla ordning och säkerhet och Polismyndigheten ska underlätta legala strävanden att söka asyl och kontrollera om personer som vistas i landet kan visa att de har rätt att vara här. Migration är dock inget polisiärt område och Polismyndigheten har såvitt vi kan bedöma inget ansvar för att övervaka en person som väntar i Migrationsverkets lokaler på att få registrera sig som asylsökande. Det råder enligt vår bedömning ingen oklarhet om att Migrationsverket har ansvaret för att den som vill söka asyl ges möjlighet att göra det. Det är Migrationsverket som ska organisera en verksamhet för detta. Även om Migrationsverkets verksamhet var mycket pressad under hösten 2015 är det inte rimligt att den som vill söka asyl får vänta så länge på att registrera sig som asylsökande att det finns risk för att personen ger upp och lämnar Migrationsverkets lokaler. Vi återkommer till dessa frågeställningar i avsnitt 9.5.</P>
<P class="p74 ft28">Ansvar för boende för personer som skulle ansöka om asyl</P>
<P class="p69 ft13">Det uppstod oklarheter mellan Migrationsverket och den kom- munala nivån om vem som hade ansvar för boende för asylsökande när Migrationsverket inte klarade att ordna boendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft41">Den 13 november 2015 skrev Migrationsverket på sin webbplats att i ett läge då staten inte kan erbjuda boende träder socialtjänst- lagen in, eftersom det är kommunen som ytterst ansvarar för de personer som vistas där. Det var en tolkning som Malmö stad inte ansåg vara rimlig och kommunen gav uttryck för att det inte kunde vara en kommuns ansvar att överta en statlig myndighets ansvar.</P>
<P class="p12 ft41">Den 19 november 2015 meddelade Migrationsverket på sin webb- plats att myndigheten inte kunde erbjuda boende för den som sökte asyl. Ett trettiotal personer sov utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö natten mellan den 19 och 20 november. Från den 21 novem- ber sov ett <NOBR>80-tal</NOBR> personer i S:t Johannes kyrka i Malmö. Kyrkan var öppen på nätterna fram till mars 2016. Malmö stad ordnade också bussar så att människor slapp sova ute. Det innebar att civilsamhället och Malmö stad i delar tog över Migrationsverkets ansvar.</P>
<P class="p76 ft13">Enligt de bestämmelser som gäller är det helt tydligt att det är Migrationsverkets ansvar att ordna boende till personer som sökt asyl och som inte väljer att bo i eget boende. Migrationsverket och Malmö stad gjorde olika tolkningar om vems ansvar det var att ordna boende i ett läge där Migrationsverket inte klarade sitt uppdrag. I all förvaltning gäller att delegation av ansvaret ska tas upp med upp- dragsgivaren om det finns risker för att myndigheten inte kan axla ansvaret. I en situation där Migrationsverket inte ansåg sig kunna utföra delar av sitt uppdrag är vår bedömning att rätt väg att gå hade varit att ta upp det med regeringen och inte själv som myndighet omfördela ansvaret.</P>
<P class="p64 ft28">Ansvar för personer som inte sökte asyl</P>
<P class="p49 ft41">Den grupp som kom till Sverige utan att söka asyl var mycket stor. I början uppskattades att ungefär hälften av dem som kom inte sökte asyl. Några valde att resa vidare till t.ex. Norge och Finland och andra stannade i Sverige utan att legalisera sin vistelse i landet.</P>
<P class="p12 ft13">Människor som väljer att stanna i Sverige utan att söka asyl eller som stannar i landet utan att ha uppehållstillstånd har sedan den 1 juli 2013 rätt till skola och vård enligt skollagen (2010:800) samt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar.</P>
<P class="p447 ft41">Ansvaret för dem som inte söker asyl var och är oklart. SKL:s ståndpunkt är ett år efter hösten 2015 att kommuner kan ge bistånd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312368x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft45">enligt socialtjänstlagen till människor som ännu inte ansökt om uppehållstillstånd. Kommunens bedömning görs utifrån den till- fälliga situationen till dess att personen sökt uppehållstillstånd, när Migrationsverket får det fulla ansvaret. Kommunerna bör enligt SKL ha befogenhet att ordna med tillfälliga boendeplatser för att kunna uppfylla sina skyldigheter, t.ex. ifråga om nödbistånd. Likaså kan en kommun som anser att det föreligger en extraordinär händelse ha befogenhet att ge begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som vistas i kommunen och som har drabbats av händelsen utifrån lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sådant stöd bör enligt SKL kunna ges i form av tillfälliga boendeplatser, trans- porter eller liknande. SKL formulerar sig således relativt vagt och håller dörren öppen både för kommuner som önskar och för kom- muner som inte önskar ge bistånd genom att välja formuleringen att en kommun kan eller bör ha befogenhet att ge stöd.</P>
<P class="p674 ft41">Under hösten 2015 var det inte lika klart vad kommuner fick eller förväntades göra och olika kommuner valde olika tillvägagångssätt. Stockholms stad startade i oktober ett boende för transitpersoner med hjälp av Stockholms stadsmission. Stockholms stad bedömde att de hade ansvar för alla individer som befann sig i kommunen och att man skulle hjälpa dem som inte hade några möjligheter att få sina grundläggande behov tillgodosedda, om alla andra möjligheter var uttömda. När det gäller vuxna som inte sökte asyl ansåg Stockholms stad att kommunen inte hade ansvar för dem som borde söka asyl. För barnen i familj gjorde Stockholms stad dock en annan bedöm- ning, eftersom barnen inte kunde välja att söka asyl eller inte. Därför valde Stockholm att ta fram en beredskap för de barnfamiljer som anlände till Stockholm utan att söka asyl.<SPAN class="ft56">29</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">Malmö stad gjorde en delvis liknande tolkning. De ansåg inte att det var kommunen som borde ta ansvar för de personer som inte sökte asyl. I största möjliga mån försökte Malmö stad förmå de personer som kom att ansöka om asyl och därmed bli Migrations- verkets ansvar. Om personerna inte sökte asyl var det Polismyndig- hetens ansvar att ingripa mot personer som befann sig i landet utan att legalisera sin vistelse. Individuella bedömningar om någon person befann sig i akut nöd (i behov av mat eller vård) kunde göras, om</P>
<P class="p233 ft75"><SPAN class="ft74">29 </SPAN>Skriftlig information från Stockholms stad <NOBR>2017-01-12.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312369x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">personen gav sig till känna hos socialtjänsten. Malmö stad ansåg att de inte kunde göra en bedömning för en hel grupp.<SPAN class="ft105">30</SPAN></P>
<P class="p112 ft13">Polismyndighetens arbete genomfördes utifrån en mer tydlig för- fattningsreglering och olika polisiära beslut som Alma och beslut om inre utlänningskontroller.</P>
<P class="p11 ft13">Det blev framför allt frivilliga som hjälpte den grupp som avsåg att resa vidare eller vistades i landet utan att legalisera sin vistelse genom att söka asyl (se kapitel 6).</P>
<P class="p14 ft13">Landsting ställdes inför frågan om vilket ansvar man hade för t.ex. svårt sjuka barn som man visste skulle resa vidare. I ett lands- ting beslutade man att avstå från att ge vård som inte kunde följas upp och man hoppades att kommunernas ansvar enligt socialtjänst- lagen skulle göra att barnet fick rätt vård.</P>
<P class="p12 ft45">Att så många människor kom till Sverige hösten 2015 utan att vilja söka asyl var en delvis ny situation för myndigheterna. Polis- myndigheten, kommunernas socialtjänster, landstingen, civilsam- hället och volontärer fångade upp dessa människor. Polismyndig- hetens uppgift var tydlig och frivilliginsatserna var många och olika utformade. Kommunerna och landstingen saknade däremot en tydlig reglering som utgångspunkt för sitt arbete. Det innebar att de som inte sökte asyl fick olika stöd när de var i behov av hjälp samtidigt som det fanns en förväntan på att det offentliga åtagandet gentemot dem som inte sökte asyl borde omfatta mer. Det offentliga ansvaret för dem som reste vidare eller valde att inte söka asyl har tolkats på olika sätt av SKL, landsting och kommuner. De olika tolkningar som har gjorts gäller ansvaret för det omedelbara omhändertagandet som bostad, mat, kläder och sjukvård. Men det offentliga ansvaret kan sträcka sig längre än så när det gäller utsatta människor, ofta barn och kvinnor, som behöver myndigheternas stöd och hjälp för att inte utsättas för brott eller utnyttjas i andra sammanhang. Det handlar om människor som inte har rätt att vistas i Sverige men som ändå gör det. När det gäller barn innebär Sveriges åtagande enligt barn- konventionen att barnet ska skyddas. Det skulle i vissa fall kunna bli fråga om att socialtjänsten gör ett omhändertagande. I fråga om vuxna är läget mer osäkert. Det kan vara fråga om polisiär verk- samhet och avvisning, åtgärder för att skydda utsatta från att utsättas för brott eller rätt till sjukvård och skydd.</P>
<P class="p1 ft75"><SPAN class="ft74">30 </SPAN>Skriftlig information från Malmö stad <NOBR>2017-01-12.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft13">Vi bedömer att det finns en stor osäkerhet kring vilken reglering som faktiskt gäller för de statliga och kommunala myndigheter som i sina verksamheter möter människor som har valt att inte söka asyl men som ändå befinner sig i Sverige. En viktig lärdom blir att det finns ett behov av att regeringen tar ett initiativ för att klargöra ansvarsfrågorna så att människor som befinner sig i vårt land utan att vara asylsökande och då oftast är helt utan skydd möts av myndig- heter på ett sätt som utgår från en klar ansvarsfördelning och rätt kunskap.</P>
<P class="p676 ft28">Ansvar för att ensamkommande barns asylansökningar registrerades</P>
<P class="p129 ft41">Den kommun där ett ensamkommande barn ger sig till känna för en myndighet (t.ex. Migrationsverket, Polismyndigheten eller social- tjänsten) räknas som barnets ankomstkommun. Under hösten 2015 tog det lång tid innan Migrationsverket hann registrera ensamkom- mande barns asylansökningar. Det gällde t.ex. de barn som kom till Trelleborg, där det förekom att barn fick vänta närmare två veckor på att få sin asylansökan registrerad. Migrationsverket fattade också ett principbeslut om att inte genomföra registrering på andra platser än vid sina kontor. Trelleborgs kommun ansåg att det var så viktigt att barnen blev registrerade att de på eget initiativ och på egen bekostnad transporterade barnen till Migrationsverket i Malmö och väntade där tills barnens ansökningar hade blivit registrerade.</P>
<P class="p99 ft13">Ansvaret för att genomföra registreringen är Migrationsverkets. Det är den gode mannens eller – om god man inte utsetts – barnets offentliga biträde som bekräftar ansökan. När registreringarna av barnens asylansökningar drog ut på tiden och barnen blev kvar länge i ankomstboendena innebar det att barnen befann sig hos en kommun under en lång tid utan att vara registrerade och att de inte fick en god man. Att barnen hade lång resväg till Migrationsverket fördröjde registreringen ytterligare.</P>
<P class="p98 ft41">Det är Migrationsverkets ansvar att ge ensamkommande barn möjlighet att registrera sig som asylsökande. Vi gör bedömningen att <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om barnets rättigheter och utlänningslagens bestämmelse om hänsynen till barnets bästa innebär att barn måste få goda möjligheter att registrera sig som asylsökande. I det ligger dels att barnet måste få ett offentligt biträde eller en god man som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">kan bistå barnet vid ansökan, att Migrationsverket har en rimlig tillgänglighet som tar hänsyn till barnets behov, och att registrer- ingen sker i rimlig tid.</P>
<P class="p677 ft28">Ensamkommande barn fick inte rätt omsorg och ansvar togs inte för barnen som försvann</P>
<P class="p91 ft45">Inom vissa områden fanns ett tydligt ansvar som av olika anledningar inte fullgjordes. Ett sådant är omsorgen om de ensamkommande barnen. När Migrationsverket inte hann registrera och träffa barnen, när kommunen inte hann anordna tillräckligt bra ankomstboenden, eller hade förutsättningar att utse en god man och när personalen på boendet var oerfaren och outbildad fanns det ingen som gav barnen den omsorg och trygghet och den information om rättigheter som varje barn hade rätt till. Ansvaret för barn utan vårdnadshavare åligger kommunernas socialtjänst, som på de allra flesta ställen gjorde allt som stod i deras makt för att tillgodose barnens behov samtidigt som det inte blev tillräckligt. Kommunerna var beroende av att Migrationsverket registrerade barnen, hade ankomstsamtal och anvisade vistelsekommuner. Allt för många barn föll mellan stolarna på olika sätt. Med få ankomstkommuner och en lång tid för att anvisa de kommuner som skulle ta emot barnen blev det en mycket svår och ojämn belastning mellan kommunerna. Det gjorde att kapaciteten i hela Sverige att ta emot ensamkommande barn inte utnyttjades fullt ut. Vissa anvisningskommuner hade inte heller platser när barnen kom och det ledde till att barnen fick flytta mellan kommuner.</P>
<P class="p678 ft41">När det blev så många inblandade i ansvarskedjan ökade risken för att barn försvann under hösten 2015. Uppskattningsvis försvann 1 800 ensamkommande barn under perioden 2013 till våren 2016 och många av de barn som försvann kom till Sverige under hösten 2015. Många sökte aldrig asyl men många försvann också från kom- munernas ankomstboenden. Registreringen av barnens ansökningar tog lång tid, kommunikationen med Migrationsverket var dålig och genomströmningen av barn var stor, vilket ledde till att många kom- muner hade svårt att hålla reda på vilka barn de hade ansvar för och möta dem med rätt omsorg. Polismyndigheten tog emot anmäl- ningar om att barn försvunnit men kunde inte göra mycket när de ofta inte ens hade namn, födelsedatum eller bild på barnet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312372x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft41">Ansvaret för att barnen tas emot under asylprövningstiden är kommunernas men kommunerna kunde inte fullgöra sitt ansvar och värna barnens rättssäkerhet under hösten 2015 när inte Migrations- verket genomförde sin del och registrerade barnens asylansökningar och anvisade kommuner där barnen skulle bo. Likaså hade det behövts ett betydligt bättre samarbete mellan Migrationsverket, Polismyndigheten och kommunerna kring barn som försvann.</P>
<P class="p99 ft47">Enligt barnkonventionen har Sverige ett åtagande gentemot barnen som vistas i vårt land och det åtagandet måste tolkas så att myndigheterna ska ge barnet skydd och trygghet genom att veta var barnet befinner sig och ge barnet hjälp och stöd. Länsstyrelsen i Stockholm har på uppdrag av regeringen kartlagt problematiken med barnen som försvann och det framgår klart att barn som har registrerat sig som asylsökande försvinner av olika anledningar som har det gemensamt att försvinnandet ger uttryck för att barnet inte känner någon anknytning eller trygghet där de befinner sig. Barn försvinner också eftersom de blir utsatta för brott. Ensamkommande barn är en mycket utsatt grupp som behöver samhällets skydd för att inte riskera att utsättas för brott eller fara illa. Rapporten visar att det går att genom kunskap identifiera vilka barn som har störst risk att försvinna.<SPAN class="ft57">31</SPAN></P>
<P class="p341 ft13">FN:s barnrättskommitté har i en granskning februari 2015 kritiserat Sverige för att ensamkommande barn försvinner och pekat på bristande åtgärder när ett försvinnande har blivit konstaterat. Barnrättskommittén rekommenderar mer effektiva åtgärder för att öka skyddet för dessa barn. Även FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har mars 2016 riktat kritik mot Sveriges hantering av ensamkommande barn som försvinner. Kommittén menar att Sverige inte förhindrat att ett antal ensamkommande barn försvunnit sedan de kommit till Sverige och pekar på risken för människohandel med dessa barn.</P>
<P class="p99 ft46">Mottagningssystemet för ensamkommande barn är uppbyggt med många led från mottagande och ankomstboende till boende i vistelsekommun, ofta i stora boenden. Med detta och migrations- mottagandet under 2015 för ögonen, är det inte svårt att se att barnen inte tas om hand på ett sätt som svarar mot barnets grund-</P>
<P class="p679 ft75"><SPAN class="ft74">31 </SPAN>Länsstyrelsen i Stockholms län (2016). <SPAN class="ft89">På flykt och försvunnen. En nationell kartläggning av ensamkommande barn som avviker</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">läggande rättigheter, och att det finns en stor risk för att ensam- kommande barn försvinner. Det gäller att myndigheterna arbetar tätt tillsammans kring varje enskilt barn för att det inte ska bli glapp i ansvarskedjan. Det är också viktigt att socialtjänsten och Polis- myndigheten fångar upp barn som har avvikit och barn som aldrig sökt asyl.</P>
<P class="p72 ft45">Problematiken med mottagandet av ensamkommande barn och barn som försvinner var ingen ny fråga hösten 2015. Det stora antal barn som kom då och myndigheternas bristande beredskap inför och kapacitet att fånga upp dem och behålla dem i mottagningssystemet gjorde att många barn inte fick ett mottagande som uppfyllde de grundläggande krav som ställs och också att ett mycket stort antal barn försvann under hösten 2015. I den situationen borde frågan ha prioriterats och lyfts upp på regeringens agenda. Migrationsverkets del i mottagandet hade behövt förbättras på en rad områden och samordningen av kommunernas mottagande av ensamkommande barn borde ha varit bättre. Det uppdrag som senare gavs till läns- styrelsen i Stockholm om barn som försvann kom allt för sent om man ser detta ur barnens perspektiv och utifrån ambitionen att Sveriges förvaltning lever upp till rättsstatens principer och värnar barnens rätt.</P>
<P class="p680 ft41">Vår bedömning är att det inte råder så stora oklarheter om hur ansvaret för ensamkommande barn som inte registrerar sig som asylsökande eller som försvinner från boenden är fördelat mellan myndigheterna. Det borde också gå att hitta barn som vistas i landet utan att ha sökt asyl och barn som har avvikit från ett boende. En lärdom blir att det behövs helhetssyn och prioriteringar. Det handlar om att regeringen uppmärksammar frågan, ger bättre förutsättningar för samordning och följer upp att barnen registreras som asyl- sökande och anvisas ett boende utifrån sina behov och att det finns förutsättningar för ett tätt samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter och prioriteringar hos Migrationsverket, Polismyndig- heten och socialtjänsterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Ansvar för att ta tillvara frivilligresurser</P>
<P class="p78 ft13">Många frivilliga ville hjälpa till när antalet människor på flykt som sökte sig till Sverige ökade. Det var både organiserade frivillig- resurser och enstaka volontärer. Antalet frivilliga var så stort och den hjälp som behövdes av så olika karaktär att det uppstod ett behov av att bättre tillvarata de resurser som civilsamhället kunde erbjuda. Frivilliga hade av naturliga skäl inte alltid så stor kunskap om hur statliga myndigheter arbetade och myndigheter hade i sin tur ibland svårt att veta hur de kunde använda sig av den resurs som de frivilliga tillhandahöll, vilket ytterligare bidrog till att det fanns ett stort behov av samordning. Vidare uppstod missförstånd på grund av att den civila och offentliga sektorn inte alltid talar samma språk. Många frivilliga upplevde också myndigheterna som dåligt samordnade sinsemellan. Till exempel fick frivilligorganisationerna olika besked från olika myndigheter.</P>
<P class="p58 ft41">Det är tydligt att en bättre samordning hade gjort att resurser kunde utnyttjas bättre. Många har beskrivit att det periodvis lämnades mer kläder, kuddar och leksaker än vad man kunde ta hand om på centralstationerna eller boenden. Trots givmildheten kom inte alltid rätt sak till rätt person. Det saknades också enkla saker för sysselsättning som bollar eller pennor på vissa ankomstboenden.</P>
<P class="p57 ft13">Nio av landets tjugoen länsstyrelser samarbetade på ett mer ordnat sätt med frivilliga. Hälften av länsstyrelserna anser att det egna ansvaret i förhållande till frivilliga aktörer var otydligt under hösten 2015. Flera länsstyrelser konstaterar att det var oklart vem som hade ansvar för att frivilligresurser togs tillvara på ett bra sätt. Exempelvis tog Länsstyrelsen i Stockholms län en aktiv roll gentemot frivilliga, medan det i Göteborg och Malmö var kommu- nerna som hanterade samarbetet med frivilligresurser. Det finns också kommuner som har tillfrågats om de har kunnat ta ett sam- ordningsansvar för t.ex. insamlingar men som har avböjt, bl.a. med hänvisning till att kommunen inte ska vara det civila samhällets företrädare.</P>
<P class="p58 ft45">Flera andra myndigheter var också involverade i samverkan med frivilligorganisationer. MSB stöttade Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping med en expert för att samarbeta med frivillig- organisationer från oktober 2015 till januari 2016. MSB fördelade också på regeringens uppdrag 10 miljoner kr till Svenska Röda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">Korset för att de skulle stödja och ta tillvara på frivilligas engage- mang och insatser. MUCF fick i november 2015 ett regeringsupp- drag att ta fram en vägledning för samverkan i situationen med människor på flykt och Kulturdepartementet höll regelbundna möten med civilsamhällesorganisationer för att lyssna till deras erfarenheter och för att ge organisationerna information om reger- ingens och myndigheternas arbete.</P>
<P class="p12 ft45">Det har under vår utredning blivit tydligt att civilsamhället hade stora resurser och att enskilda volontärer ville engagera sig men att dessa resurser inte kunde tillvaratas på ett ordnat sätt. Det handlar om att ta tillvara och inrikta verksamheten så att civilsamhällets resurser kompletterar myndigheternas arbete. Ansvaret för myndig- hetsutövning kan aldrig överlåtas till civilsamhället eller frivilliga men civilsamhället kan särskilt i en ansträngd situation avlasta så att myndigheterna kan använda sina resurser så effektivt som möjligt. Erfarenheterna från hösten 2015 blir att ansvaret för samarbetet med och tillvaratagandet av frivilligresurser i en ansträngd situation borde förtydligas och förbättras. En inriktning skulle kunna vara att samordningsansvaret får ligga på kommunal nivå, eftersom kom- muner fördelar bidrag till och samarbetar nära föreningslivet. Det är också kommunen som har bäst kännedom om lokala behov och resurser i form av t.ex. lokaler. Det ligger också i linje med det upp- drag som regeringen har gett till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor om att ta fram en vägledning för samverkan mellan kommunerna och civilsamhället kring mottagande av asylsökande och nyanländas etablering.</P>
<P class="p4 ft28">Ansvar för information om ersättningar</P>
<P class="p49 ft13">Ett återkommande tema under hösten 2015 var otydligheter kring kostnader. Det gällde ersättningar från staten till kommuner för t.ex. olika boenden, för investeringar när lokaler skulle göras till boenden, för ställtiden innan ett evakueringsboenden togs i bruk, för bevak- ningstjänster eller för försäkringspremier.</P>
<P class="p12 ft45">Många av frågorna besvarades löpande under hösten. Otydlig- heterna gjorde dock att lösningar försenades och att kommuner tvekade att agera. Många kommuner säger att de hade kunnat göra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">mer om de tidigt hade fått en garanti för ersättning för de kostnader de hade till följd av mottagandet.</P>
<P class="p54 ft41">Att Migrationsverket på förhand och utan kontroll skulle avgöra svåra förvaltningsärenden om ersättning är inte möjligt. Problemet låg förmodligen inte bara i ett otydligt regelverk utan också och kanske huvudsakligen i att kommunerna fick göra stora investeringar utan att få beslut eller besked om ersättning från staten tillräckligt snabbt. Detta ledde till slitningar mellan den kommunala och statliga nivån, slitningar som finns kvar även ett år senare.</P>
<P class="p57 ft13">En lösning för framtiden som skulle kunna övervägas är om någon annan myndighet än Migrationsverket skulle kunna ges upp- giften att besluta om ersättning till kommunerna.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">9.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Organisationer bidrog</SPAN></P>
<P class="p78 ft46">Vid sidan om lokala, regionala och centrala myndigheter har även andra deltagit i hanteringen av situationen. SKL och frivilligorgani- sationerna är inte myndigheter och hade därför inget direkt ansvar för hanteringen av mottagandet. Mot bakgrund av den viktiga roll de kom att spela under hösten behöver deras insatser belysas.</P>
<P class="p407 ft28">SKL:s roll</P>
<P class="p69 ft13">SKL är en organisation och hade således inget direkt ansvar för att hantera mottagandet. Trots detta agerade SKL på flera sätt som låg nära andras ansvar och SKL tog en viktig roll.</P>
<P class="p70 ft41">En uppgift för SKL var att förmedla läget i kommuner och lands- ting till den statliga nivån. SKL hade täta kontakter med Regerings- kansliet, MSB och Socialstyrelsen och även med t.ex. IVO, Boverket och länsstyrelserna. Vid mötena förmedlades kommunernas och landstingens bild av situationen och olika ansvarsfrågor diskuterades. SKL förmedlade också aktivt vilka åtgärder man ansåg behövde vidtas, framför allt genom den så kallade regeländringslistan. I denna bemärkelse fungerade SKL som ett komplement till både länsstyrel- serna och MSB, som också de förmedlade läget i kommuner och landsting uppåt till den statliga nivån.</P>
<P class="p70 ft45">SKL medverkade också till samarbete mellan kommuner och intog på det sättet en samordnande roll vid sidan av länsstyrelsernas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft47">regionala samordning av den statliga verksamheten. SKL vidtog t.ex. åtgärder för att åstadkomma en mer rättvis och effektiv fördelning av de ensamkommande barnen och samlade kommuner länsvis för att diskutera hur kommunerna inom länet kunde hjälpa varandra. SKL samlade också anvisningskommuner och försökte tillsammans med dem att identifiera tillvägagångssätt för att snabbare kunna ta emot barnen.</P>
<P class="p12 ft13">SKL bidrog också till kunskapsöverföring, stöd och information. Det gällde spridning av den kunskap som kommuner och myndig- heter behövde för att utföra sitt arbete genom exempelvis särskilda webbplatser eller rådgivning på telefon.</P>
<P class="p64 ft28">Civilsamhällets roll</P>
<P class="p332 ft113">Mottagande</P>
<P class="p351 ft13">Frivilliga bidrog på ett avgörande sätt till det allra första mottagandet vid tågstationer när ansvariga myndigheters närvaro inte var till- räcklig och myndigheternas resurser inte räckte till. Frivilliga fanns också på plats inom andra delar av mottagandet. De fanns tillgängliga dygnets alla timmar och kunde erbjuda mänsklig kontakt i en situation då myndigheterna var tvungna att koncentrera sig på sin myndighetsutövning och också på mer praktiska eller administrativa arbetsuppgifter.</P>
<P class="p64 ft113">Boende för personer som reste vidare eller inte sökte asyl</P>
<P class="p84 ft13">Det blev till stora delar civilsamhället som tog hand om de män- niskor på flykt som kom till Sverige utan att ansöka om asyl eller som valde att resa vidare.</P>
<P class="p12 ft41">I Malmö öppnade t.ex. kulturföreningen Kontrapunkt sina lokaler för boende för s.k. transitpersoner. Refugees Welcome to Stockholm öppnade tidigt ett boende för samma målgrupp, först i Fryshuset och sedan på Nobelberget. Efter några veckor lades det ned och Stockholms stad startade ett annat boende för målgruppen i Älvsjö med hjälp av Stockholms stadsmission. I Stockholm öppnade även moskén och ABF boenden för människor som skulle resa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">vidare. I Göteborg stod Redbergskyrkan under en period öppen för målgruppen.</P>
<P class="p449 ft14">Det var även många privatpersoner som öppnade sina hem för de människor på flykt som kom under hösten.</P>
<P class="p375 ft113">Insamlingar</P>
<P class="p354 ft13">Ideella krafter bidrog också med resurser i form av mat, kläder, hygienartiklar, mediciner, leksaker och pengar till biljetter.</P>
<P class="p74 ft113">Transporter</P>
<P class="p56 ft46">Många frivilliga hjälpte till med transporter, t.ex. till Migrations- verket eller boenden för personer som skulle resa vidare. Frivilliga stöttade också kommunerna i Stockholms län med transportvärdar som hjälpte ensamkommande barn på Arlanda och på central- stationen i Stockholm att komma vidare till nästa destination.</P>
<P class="p567 ft28"><SPAN class="ft28">9.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">Tydligt ansvar är viktigt</SPAN></P>
<P class="p78 ft41">Vi kan konstatera att lokala och regionala myndigheter under hösten 2015 ofta hade ett pragmatiskt eller lösningsinriktat förhållningssätt och utgick från de åtgärder de ansåg behövde vidtas. En majoritet av länsstyrelserna uppger sig ha genomfört åtgärder trots att de inte visste eller var osäkra på om det låg inom deras ansvar eller inte. Ett exempel är att i Stockholms län definierade länsstyrelsen sin roll som att ”samordna statens agerande i länet” och utsåg en regional koordi- nator för ändamålet. Stockholms kommun öppnade boende för barnfamiljer som inte sökte asyl och Malmö stad och Göteborgs stad samarbetade med frivilligresurser.</P>
<P class="p58 ft41">Andra tolkade sitt uppdrag mer utifrån ”regelboken” och gjorde en snävare tolkning av sitt uppdrag. Migrationsverket gav inte infor- mation som efterfrågades av kommuner och andra myndigheter och ansåg att det var kommunens ansvar att ta hand om boende för asylsökande när myndigheten inte klarade av det. Länsstyrelsen i Skåne län tolkade sin roll utifrån att situationen inte var att betrakta som en kris och att man inte hade något uppdrag inom migrations-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">området. Den tolkning som Länsstyrelsen i Skåne län gjorde av det egna ansvaret ledde till ett mindre aktivt förhållningssätt i arbetet att samordna länets aktörer. Länsstyrelsen i Skåne län tog inte på samma sätt som många andra länsstyrelser på sig rollen som den ledande statliga aktören i länet, vilket andra aktörer hade förväntat sig av dem.</P>
<P class="p89 ft13">Under hösten 2015 ställdes frågan om den offentliga och civila sektorns ansvar och samarbete på sin spets. Civilsamhällets aktörer representerade inte sällan ett synsätt där man utgick från vad som behövde göras, medan myndigheter – såväl lokala som regionala och statliga – påpekade betydelsen av att hålla sig till regelverk och ansvarsområden.</P>
<P class="p72 ft41">Ytterligare en observation är att det är komplicerat i en ansträngd situation att migrationsmottagandet är fördelat på många myndig- heter och genomförs av både statliga och kommunala myndigheter. Det ledde till frågor om ansvarsfördelning och till slitningar mellan framför allt kommunerna och staten.</P>
<P class="p274 ft13">En annan iakttagelse är att det i en extraordinär situation kan vara svårt att förena en myndighets ordinarie ansvar med en annan myndighets tillfälliga ansvar i den särskilda situationen. Det uppstod friktion mellan länsstyrelserna, som har det ordinarie ansvaret för att samordna geografiskt, och MSB, när myndigheternas ansvar delvis överlappade varandra.</P>
<P class="p72 ft41">Ansvaret för att det finns en tydlig och fungerande ansvarsför- delning inom migrationsmottagandet mellan olika delar av samhället ligger ytterst på regeringen. Information om många av de otydlig- heter i ansvarsfördelning som fanns under hösten 2015 gick att hitta i t.ex. MSB:s lägesbilder och bör därför ha nått Regeringskansliet. Utan att åsidosätta ansvarsprincipen hade regeringen i den ansträngda situationen kunnat hantera oklarheter mellan olika myndigheter och förtydliga ansvaret för att åstadkomma ett mer rättssäkert och effektivt mottagande. Även med ett förtydligat ansvar visar erfaren- heterna från hösten 2015 hur viktigt det är att myndigheterna arbetar tätt tillsammans för att det inte ska bli glapp i ansvarskedjan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p681 ft143"><SPAN class="ft50">9.5</SPAN><SPAN class="ft142">Kunskap är en förutsättning för ett rättssäkert mottagande</SPAN></P>
<P class="p682 ft13">Med bättre kunskaper hade mottagandet av de människor som kom till Sverige under hösten 2015 kunnat bli mer rättssäkert och effektivt.</P>
<P class="p97 ft13">Detta kapitel behandlar kunskap ur två perspektiv. För det första pekar vi på att människor som kommer hit måste ges möjligheter att få kunskap om sina rättigheter och om hur den svenska asyl- processen går till. För det andra pekar vi på vikten av att den som söker asyl bemöts med kunskap från myndigheternas sida. Vi har kunnat konstatera att det finns ett behov av mer kunskap både i myndigheter och i civilsamhället om gällande rätt på migrations- området.</P>
<P class="p683 ft28"><SPAN class="ft28">9.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Människor på flykt bör snabbt få kunskap om hur mottagandet går till</SPAN></P>
<P class="p132 ft13">Vår bild är att mottagandet av människor på flykt i normala fall till stora delar fungerar på ett sätt som gör att de får kunskap om hur mottagandet går till.</P>
<P class="p99 ft41">Under hösten 2015 förmedlades dock inte alltid den kunskap som behövdes för att de som kom skulle ges möjlighet att själva tillvarata sina rättigheter på ett korrekt sätt. Ett exempel är att människor möttes av bristfällig eller felaktig information när de anlände till olika centralstationer eller färjeterminaler i september 2015. Ett annat är att ensamkommande barns rätt till kunskap inte säkerställdes och att de inte fick den information de behövde. Vissa grupper fick också sämre information och sämre möjligheter att påverka sin asylprocess än andra. Slutligen gavs inte tillräcklig eller tydlig information när den bristande kapaciteten att registrera och ordna boende till människor på flykt krävde att extraordinära åtgärder vidtogs. Vi beskriver dessa problem i de följande avsnitten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Information direkt vid ankomsten till Sverige</P>
<P class="p49 ft47">När ett stort antal människor på flykt kom till färjeterminaler och centralstationer från och med den 7 och 8 september 2015 möttes de inledningsvis framför allt av frivilliga. Både Polismyndigheten och kommunernas socialtjänster fanns på plats inom ramen för sitt ordinarie arbete, men det fanns till en början ingen extra bemanning. Bland de frivilliga fanns både frivilligorganisationer och enskilda volontärer som kom för att hjälpa.</P>
<P class="p12 ft41">Situationen var inledningsvis mycket oordnad på dessa platser och många har berättat att de första dagarna bäst kan beskrivas som</P>
<P class="p591 ft13">”kaotiska”. Ett stort antal frivilliga samlades för att hjälpa till och inte sällan var det fler frivilliga än antalet anländande människor på flykt. Det blev trångt och högljutt. I början fanns det inte infor- mation på olika språk som visade vilka de frivilliga var och vilken organisation de tillhörde. Många av de människor som kom trodde därför att de mötte representanter för myndigheter.</P>
<P class="p12 ft41">I den oordnade situation som präglade den första tiden spreds rykten och desinformation bland människorna som kom. Sådan information kunde handla om att det var lättare att få uppehålls- tillstånd i en annan del av Sverige eller i Norge eller Finland. Det fanns också frivilliga som hade bristande kunskap och som därför gav felaktiga besked. Oavsett vilket så möttes många av människorna som kom av information om att de kunde eller borde avstå från att söka asyl. Enligt Polismyndigheten och frivilligorganisationerna tog också vuxna kontakt med ensamkommande barn och försökte ta med dem utan att de registrerades av någon myndighet.</P>
<P class="p12 ft41">Många av frivilligorganisationerna beskriver att det fanns en stor efterfrågan på kunskap bland dem som kom, framför allt om lagar och regler. Frivilliga frågade myndigheterna vilka besked de skulle lämna när de fick den sortens frågor, men fick till svar att de inte skulle ge några svar alls. I början ägnade de frivilliga på plats mycket tid till att dementera rykten. Frivilliga tryckte upp information på bl.a. arabiska och dari och kontaktade efter några dagar andra frivilliga med kunskaper i juridik. Sveriges Advokatsamfund hade frivilliga jurister på plats för att upplysa om lagar och regler.</P>
<P class="p76 ft45">Så småningom började de frivilliga att skapa strukturer och de tog på sig västar eller satte upp skyltar för att visa vilka de var och vilken</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">organisation de representerade. Då blev det lättare för dem som kom att veta vem som kunde ge information och förmedla kunskap.</P>
<P class="p68 ft28">Kommuner och myndigheter på plats</P>
<P class="p69 ft14">Migrationsverket fanns på centralstationerna i Malmö, Göteborg och Stockholm direkt eller inom några dagar.</P>
<P class="p54 ft41">Polismyndigheten har personal på eller runt centralstationer och terminaler även i normala fall. De första veckorna prioriterade Polis- myndigheten att upprätthålla ordning och lugn och ställde därför inte frågor om personernas rätt att vistas i landet eller om deras avsikter att söka asyl. I slutet av september återgick Polismyndig- heten till att kontrollera pass eller andra handlingar som visade rätten att uppehålla sig i Sverige. De som inte kunde visa sådana handlingar informerades då om att de behövde söka asyl för att få stanna och också om hur de skulle gå till väga för att göra detta.</P>
<P class="p57 ft13">Kommunerna hade tidigt viss personal på plats på de flesta stationer dit det kom många människor på flykt. Kommunernas närvaro blev mer tydlig efter några dagar. Kommunerna hade ofta särskild personal från socialtjänsten för att möta och ta hand om ensamkommande barn och informera dem.</P>
<P class="p67 ft13">Efter några veckor inrättades ännu tydligare strukturer för det tidiga mötet när människor på flykt anlände. I Malmö anordnade man från början av oktober ett mottagande utanför stationen där Migrationsverket, sjukvård och volontärer fick egna baracker. I Göteborg öppnades ett hus bakom stationen där kommunen, Migrationsverket och frivilliga fanns på plats. Det fanns då betydligt bättre möjligheter för dem som kom att navigera och få korrekt kunskap om hur de skulle gå till väga för att söka asyl och annan viktig kunskap, t.ex. om hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p74 ft28">Kunskap i samband med gränskontrollerna</P>
<P class="p78 ft45">Efter att gränskontrollerna infördes den 12 november 2015 inrättade Polismyndigheten kontroller där de människor på flykt som kom passerade. Polismyndigheten mötte också dem som kom över Öresundsbron eller till färjeterminaler och tågstationer. Polisen gick på tågen i Danmark och informerade. De som uppgav att de ville</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">söka asyl kördes till Migrationsverket. Gränskontrollerna innebar därmed ökade förutsättningar för de människor på flykt som kom till Sverige att snabbt komma till Migrationsverket och få kunskap om det svenska asylsystemet och mottagandet av människor på flykt.</P>
<P class="p64 ft28">Från oordning till strukturerad förmedling av kunskap</P>
<P class="p49 ft41">Vår bild är att det inledningsvis gavs dåliga förutsättningar för dem som kom att få tillräcklig och rätt kunskap om hur mottagandet går till i Sverige och hur de borde agera. Även om Migrationsverket, Polismyndigheten och tjänstemän från kommunen fanns på plats var det inte tillräckligt och många förefaller ha vänt sig till frivilliga för att få information. Eftersom många av de frivilliga saknade tillräcklig kunskap om alla delar i mottagandet och asylfrågor gavs i vissa fall felaktig information. Det innebar att rättssäkerheten för dem som kom riskerade att minska och att vissa valde att inte söka asyl och därmed avstod från det skydd en asylsökande har. Efter några veckor inrättades mer tydliga strukturer för hur de som kom till central- stationer och färjeterminaler skulle få information som gav viktig kunskap inför asylprocessen. När gränskontroller började utföras fick de ankommande genast information om var de kunde söka asyl och hjälp av Polismyndigheten med att komma till Migrationsverket.</P>
<P class="p64 ft28">Information i samband med registrering av ansökan</P>
<P class="p51 ft41">En asylprocess inleds när en person ansöker om asyl och registreras hos Migrationsverket. I samband med registeringen ska även ett inledande ansökningssamtal hållas där den asylsökande får berätta varför han eller hon vill söka asyl i Sverige. Den asylsökande ska vid detta tillfälle få information och kunskap om asylprocessen och praktiska frågor kopplade till grundläggande rättigheter så som rätt till boende, hälso- och sjukvård och utbildning. Vid ett senare mot- tagningssamtal ges mer upplysningar om lagar, myndigheter, boende, ekonomi, hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p12 ft45">Den ansträngda situationen gjorde att Migrationsverket från september 2015 till den 11 januari 2016 omstrukturerade sitt arbete på mottagningsenheterna så att det blev mer kortsiktigt inriktat på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312384x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">att enbart registrera asylsökande, ta fingeravtryck och fotografi för att få in de asylsökande i systemet. Den information som tidigare varit kopplad till ansökningssamtalet skars ner. Information läm- nades kortfattat om boende, vård och ekonomi. Mer information lämnades vid gruppinformationer men de blev försenade på grund av det ansträngda läget.<SPAN class="ft63">32</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Barn i familj kan ha egna asylskäl och det är därför viktigt att barnen får information om sina rättigheter. När ansökningssamtalen prioriterades ned fick barnen i familj ingen individuell information och de träffade överhuvudtaget inte någon handläggare på mottag- ningsenheten.</P>
<P class="p70 ft47">Rätten till information och särskilt kunskap om asylprocessen är fundamental för asylsökandes rättssäkerhet. Även om situationen var mycket ansträngd på ansökningsenheterna anser vi att för- ändringar som syftar till effektivitet inte bör genomföras om de äventyrar rättssäkerheten. Genom att ändra formerna och ta bort möjligheten till individuell information för vuxna och all information till barn i familj om asylrätten försämrades förutsättningarna för de asylsökandes kunskap på ett sätt som inte bör accepteras.</P>
<P class="p58 ft41">Migrationsverket har uppmärksammat att kvinnliga asylsökande inte har tillgodogjort sig och deltagit i gruppinformationstillfällena på samma villkor som män. Migrationsverket har därför under 2016 påbörjat en försöksverksamhet med gruppinformation enbart för kvinnor. Informationsmaterialet är också delvis omarbetat för att innehålla frågor som är särskilt viktiga för asylsökande kvinnor. Det är positivt att Migrationsverket sett problematiken och att man nu har påbörjat ett arbete med att åtminstone delvis komma till rätta med den ojämlika tillgången till kunskap bland dem som söker asyl.</P>
<P class="p74 ft28">Särskilt om ensamkommande barn</P>
<P class="p185 ft13">Eftersom ensamkommande barn anländer utan någon vuxen som kan hjälpa dem att få kunskap om sina rättigheter är de särskilt utsatta. Barnets rättigheter ska tillvaratas av en god man. Barnet kan givetvis också få information från andra vuxna, t.ex. personal vid boenden.</P>
<P class="p139 ft75"><SPAN class="ft74">32 </SPAN>Skriftlig information från Migrationsverket <NOBR>2017-01-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">384</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312385x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Utlänningslagens bestämmelser utgår från barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté rekommenderar att barnets bästa ska vara vägledande i alla faser av mottagandet av ensamkommande barn. Det syftar t.ex. på en skyndsam tillsättning av god man och juridiskt ombud. Ensamkommande barn har också enligt FN:s barnrätts- kommitté rätt till bästa möjliga hälsa och behandling av sjukdomar och rehabilitering.</P>
<P class="p64 ft113">Gode män</P>
<P class="p238 ft41">Ensamkommande barn ska få information om rättigheter från en god man. FN:s barnrättskommitté har uppmanat Sverige att säker- ställa att en god man utses inom 24 timmar efter barnets ankomst.<SPAN class="ft56">33 </SPAN>Under hösten 2015 kunde det dröja flera veckor eller till och med månader innan ett barn fick en god man. <SPAN class="ft56">34 </SPAN>Kommunerna hann inte heller göra tillfredsställande kontroller av kvalifikationerna hos dem som förordnades som gode män och de uppger att olämpliga personer i vissa fall utsågs till gode män under hösten 2015.</P>
<P class="p76 ft47">En god man ska förordnas i anvisningskommunen. En orsak till att beslut om god man dröjde var att barnen blev kvar i ankomst- kommunen alldeles för länge. I t.ex. Trelleborgs kommun var den genomsnittliga tiden för barnen i ankomstkommunen tre och en halv vecka i stället för några dygn som det ska vara. Som längst stannade barnen i mer än fem veckor och något barn blev kvar i över två månader.<SPAN class="ft57">35 </SPAN>I fall där det drog ut på tiden innan barnet fick en anvis- ningskommun hände det att en god man förordnades i ankomstkom- munen. Det ledde till vissa oklarheter när barnet sedan flyttade till en anvisningskommun.</P>
<P class="p12 ft41">Eftersom många barn inte fick en god man i tid eller en till- räckligt kompetent god man fick de inte heller den kunskap om sina rättigheter eller sin situation som de har rätt till. Alla barn visste inte ens att de hade rätt till en god man eller vilken hjälp man kan och ska få från honom eller henne. Att barn inte fick en god man i tid ledde också till att barnets asylprocess blev försenad.</P>
<P class="p523 ft130"><SPAN class="ft58">33</SPAN><SPAN class="ft119">Regeringskansliet (2012). </SPAN>Sveriges femte periodiska rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter om barnkonventionens genomförande under <NOBR>2007–2012<SPAN class="ft66">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">34</SPAN><SPAN class="ft59">Se Barnombudsmannens rapport i bilaga 5.</SPAN></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">35</SPAN><SPAN class="ft83">Skriftlig information från Trelleborgs kommun </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Kommunens personal</P>
<P class="p56 ft41">Många barn bodde på boenden där personal arbetade dygnet runt och många barn vände sig till personalen med frågor. Personalen på boendena hade inte fått tillräcklig kunskap för att kunna ge relevant information till barnen. Personal på vissa ankomstboenden saknade grundläggande kunskaper om vad som händer den första tiden i Sverige för ett barn som kommit hit för att söka asyl och kunde därför inte svara på barnens frågor. Det fanns också en osäkerhet bland personalen om de fick lämna information till barnen.</P>
<P class="p57 ft13">Barnen fick inte heller information om sina rättigheter till t.ex. hälso- och sjukvård. Det hände att barn nekades vård – både av personal på boenden och av vårdpersonal – med motiveringen att barnet måste vänta tills han eller hon kommit till sin anvisnings- kommun.</P>
<P class="p74 ft113">Information på det egna språket</P>
<P class="p354 ft13">En förklaring till att barn inte fick tillräcklig kunskap om sin situation och sina rättigheter kunde vara att informationen gavs på något annat språk än barnets modersmål. Det rådde brist på tolkar under hösten 2015 och barnen fick inte sina rättigheter förklarade för sig på sitt eget språk. Ibland var skriftlig information på engelska, trots att alla barn inte kunde engelska. Barnen hjälptes åt att över- sätta brev från exempelvis Migrationsverket med hjälp av Google Translate.</P>
<P class="p74 ft113">Konsekvenser av brist på kunskap</P>
<P class="p69 ft13">Det är påtagligt att ensamkommande barn saknade tillräcklig infor- mation som gav dem kunskap om sina rättigheter, hur asylprocessen fungerar och hur den kommande tiden i Sverige skulle se ut. Bristen på information ledde till känslor av frustration, oro och rädsla, vilket även var starkt sammankopplat med deras mående såväl psykiskt som fysiskt.</P>
<P class="p58 ft47">Brist på information gjorde att mottagandet brast i det mest grundläggande momentet för ett rättssäkert mottagande. Det finns exempel på att barn har berättat att de träffat en myndighet där de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">fick lämna fingeravtryck och blev fotograferade. Samtidigt är det tydligt att barnen inte förstått att det innebar att de sökte asyl i Sverige.</P>
<P class="p14 ft13">I avsaknad av korrekt information som barnen kunde förstå pratade de med varandra i stället. Det gav ibland upphov till miss- förstånd och rykten, t.ex. om att man skulle undanhålla vissa upp- gifter från Migrationsverket eller att barnets agerande kunde påverka den fortsatta asylprocessen. Rykten kan även ha bidragit till att barn valde att avvika från boenden.</P>
<P class="p64 ft113">Barnäktenskap</P>
<P class="p84 ft13">Minderåriga barn placerades tillsammans med sina äldre makar under hösten 2015.</P>
<P class="p12 ft47">Frågan om utländska familjerättsliga förhållanden ska ges effekt i Sverige regleras i lagen (1904:26) om vissa internationella rätts- förhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, IÄL. Enligt 1 kap. 7 § IÄL är utgångspunkten att alla utländska äktenskap ska erkännas i Sverige om de är giltiga enligt gällande lag i det land där äktenskapet ingicks. Endast giftermål med en person som inte uppnått 15 års ålder underkänns i Sverige, då det uppenbart strider mot grunderna i den svenska rättsordningen. Enligt 1 kap. 8 a § IÄL erkänns äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag inte i Sverige om det när äktenskapet ingicks skulle ha funnits hinder mot den enligt svensk lag och minst en av parterna var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts med tvång eller om parterna inte var samtidigt närvarande vid äktenskapets ingående och minst en av dem var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige. Om det finns synnerliga skäl kan äkten- skapet erkännas ändå. Migrationsöverdomstolen har prövat frågan (MIG 2012:4).</P>
<P class="p63 ft13">Lagstiftningen innebär att det måste göras en prövning i varje enskilt fall av frågan om ett äktenskap som har ingåtts i ett annat land ska anses giltigt här och om det bör påverka placeringen av minderåriga flickor.</P>
<P class="p447 ft41">Barnombudsmannen har lyft problemen under 2016 och pekat på att så gott som alla gifta omyndiga flickor under 2015 placerades med sina makar. Barnombudsmannen understryker att Sveriges</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">skyldighet att tillgodose de rättigheter som slås fast i FN:s kon- vention om barnets rättigheter (barnkonventionen) gäller alla barn som befinner sig i landet.<SPAN class="ft63">36</SPAN></P>
<P class="p70 ft47">Migrationsverket, Skatteverket och SKL har kommit med kon- kreta förslag för att öka kunskaperna så att myndigheternas beslut om placering av flickorna sker utifrån rätt kunskap om regelverket.</P>
<P class="p57 ft13">Frågan om tillämpningen av bestämmelserna i IÄL utifrån barn- konventionens regelverk är svårbedömd och det är svårt att se att myndigheterna i sin dagliga verksamhet ska kunna göra de över- väganden som behövs i varje enskilt fall. Det innebär att den minder- åriga flickans gode man och juridiska ombud får ett stort ansvar. Ett lärande blir att frågan bör uppmärksammas, vilket bör vara ett ansvar för regeringen.</P>
<P class="p74 ft28">Information om den fortsatta processen var otillräcklig</P>
<P class="p185 ft13">Genom att Migrationsverket inte har informerat tillräckligt om de olika momenten i asylprocessen och vad man kunde förvänta sig om nästa steg har både familjer och ensamkommande barn utsatts för onödig press.</P>
<P class="p67 ft13">Frivilligorganisationer har beskrivit vad den utsträckta asyl- processen innebar för människorna som kom till Sverige. Att först få besked om att man som barnfamilj t.ex. skulle bo på ett temporärt evakueringsboende i en vecka och sedan bli kvar i flera månader kunde leda till uppgivenhet och passivisering.</P>
<P class="p57 ft13">Asylsökande barn har förstått att det kanske skulle ta lång tid innan de kunde få besked om de skulle få stanna i Sverige eller inte. Det faktum att de inte ens fick påbörja processen för att söka asyl gjorde att de upplevde att de befann sig i ett vakuum där det inte skedde någonting som kunde påverka deras situation. Barnen beskrev att ovissheten som detta innebar var oerhört påfrestande och nedbrytande.</P>
<P class="p684 ft62"><SPAN class="ft73">36 </SPAN>Barnombudsmannens webbplats, www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart- <NOBR>arbete/skrivelser/2016/7/skyddet-mot-barnaktenskap-maste-starkas/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">388</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft28"><SPAN class="ft28">9.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Brist på kunskap och information begränsade friheten</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Enligt artikel 31 i Genèvekonventionen angående flyktingars rätts- liga ställning ska staten inte ålägga andra inskränkningar i rörelse- friheten för människor på flykt än de som är nödvändiga. Det fram- går också av 1 kap. 8 § utlänningslagen.</P>
<P class="p12 ft13">När det uppstod brist i kapaciteten att registrera asylansökningar i Malmö och brist på boenden placerades de som registrerat sin asylansökan i bussar som körde norrut. De som gick på bussarna informerades om att de skulle köras till en annan ort för att få någonstans att bo. De erbjöds att ordna eget boende som ett alter- nativ. De var inte förhindrade att lämna bussarna och de var inte på något sätt frihetsberövade. Det förekom dock att varken Migrations- verket eller busschauffören kände till bussens destination när den lämnade Malmö eftersom Migrationsverket då inte hade ordnat något boende som kunde ta emot dem som satt på bussen. Det innebar förstås att de som satt på bussen inte heller hade kunskap om vart de färdades.</P>
<P class="p76 ft41">På området vid Migrationsverkets kontor och ankomstboende i Malmö samlades många människor. Delar av området var en parker- ing dit Polismyndigheten transporterade människor som vid gräns- kontrollen hade uppgett att de ville söka asyl. Området var inhägnat med staket, det fanns tält och en kö bildades. Situationen med stora samlingar människor som väntade på att få registrera sig som asyl- sökande eller på att få någonstans att bo gjorde att Migrationsverket öppnade en vänthall i Malmömässan. Kritik riktades från bl.a. Rädda Barnen om förhållandena där. T.ex. fanns det inte ett tillräckligt antal toaletter i förhållande till antalet människor, barnfamiljer fick sova på liggunderlag, det fanns inte möjlighet för kvinnor att få den avskildhet de behövde och det saknades tillräckligt med duschar.</P>
<P class="p63 ft13">Det finns motstridiga uppgifter om vilken information som lämnades till dem som befann sig i Malmömässans vänthall. Vissa uppfattade att det inte var tillåtet att lämna mässlokalerna eftersom det skulle innebära att man avbröt sin asylprocess och därmed befann sig i Sverige utan uppehållstillstånd och riskerade att avvisas. Andra uppfattade att det var fritt att lämna vänthallen. Vissa fick ingen information alls i saken och frivilliga som arbetade inne på Malmömässan uppmanades att inte berätta om att människorna hade rätt att lämna lokalen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">389</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Utanför Malmämässan arbetade Polismyndigheten med att upprätthålla ordning. I fall där en person inte längre vill söka asyl eller försöker avvika från utredande polis har Polismyndigheten möjlighet att använda tvångsmedel. En utlänning som reser in till Sverige är skyldig att stanna kvar för utredning i sex timmar (9 kap. 9 § UtlL). Utredningen anses avslutad genom att fristen löpt ut, att Polismyndigheten fattat beslut om avvisning eller att Polismyndig- heten överlämnat utlänningen till Migrationsverket.</P>
<P class="p70 ft41">Migrationsverket och Polismyndigheten hade delvis olika tolk- ning av utlänningslagens reglering kring när ett överlämnande hade skett från Polismyndigheten till Migrationsverket (jfr avsnitt 9.4<SPAN class="ft47">)</SPAN>.</P>
<P class="p54 ft13">Den som lämnats av Polismyndigheten till Malmömässan och som såg att polisen arbetade utanför Malmömässan kunde tolka situationen så att det inte var tillåtet att lämna Malmömässan.</P>
<P class="p70 ft41">Utlänningslagen är tydlig med att asylsökandes frihet inte får begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. Bestäm- melsen tar i första hand sikte på att proportionalitetsprincipen ska tillämpas när det är fråga om att begränsa en enskild persons fysiska frihet exempelvis genom beslut om förvar eller uppsikt.<SPAN class="ft56">37</SPAN></P>
<P class="p70 ft47">Att ställa en grupp asylsökande inför en situation där de i prak- tiken inte upplever sig ha något val kan av enskilda personer i gruppen ha upplevts som en begränsning av den egna friheten. Det gällde både de personer som färdades lång väg med bussar utan att veta vart den skulle och de personer som väntade i köer på att få registrera sig som asylsökande eller på boende inne på Malmö- mässan. Då blir det av grundläggande betydelse för rättssäkerheten att myndigheterna ger entydiga besked. Enbart misstanken om en frihetsbegränsning utan stöd av lag är allvarlig.</P>
<P class="p67 ft13">Genom att ta tag i situationen och tydligt informera om att det fanns möjlighet att välja att inte åka med bussarna och att lämna vänthallen vid Migrationsverket och inne på Malmömässan och vad det valet skulle innebära för den enskilda individen hade Migrations- verket kunnat undvika att människor upplevde sin frihet begränsad även om väntan på att få sin asylansökan registrerad och att få ett boende blev lång.</P>
<P class="p685 ft75"><SPAN class="ft74">37 </SPAN>Se 10 kap och 11 kap utlänningslagen om förvar och uppsikt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">390</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p686 ft28"><SPAN class="ft28">9.5.3</SPAN><SPAN class="ft70">Mottagandet av människor på flykt ska ske utifrån kunskap</SPAN></P>
<P class="p62 ft13">Mottagandet av de människor på flykt som kom hösten 2015 hade kunnat hanteras bättre av myndigheterna i olika delar av migrations- mottagandet om det hade funnits den kunskap som behövdes om vilka åtaganden vårt land har enligt folkrätt, konventioner och svensk lag.</P>
<P class="p447 ft47">Många medarbetare på myndigheterna hade sedan tidigare till- räckliga och goda kunskaper men många var också nyanställda och sökte aktivt efter mer kunskap samtidigt som det var svårt för dem att hitta rätt information. Det blev en svår prioritering inom myndigheterna mellan att ge medarbetarna tid för kunskapsinhämt- ning och tid för handläggning och bemötande.</P>
<P class="p11 ft13">Två grupper av dem som kom till Sverige hösten 2015 hade behövt mötas av en större kunskap från myndigheternas sida. Det gäller barnen som kom och det gäller kvinnor.</P>
<P class="p64 ft28">Barn</P>
<P class="p332 ft113">Ensamkommande barn på ankomstboenden</P>
<P class="p351 ft13">Det finns skäl att belysa och betona behovet av ökad kunskap om barnkonventionen bland svenska myndigheter, exempelvis i kom- munerna. Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. FN:s barnrättskommitté rekommenderar att alla som är inblandade i mot- tagandet och handläggningen av ärenden gällande ensamkommande barn ges specialiserad utbildning.</P>
<P class="p12 ft41">Antalet ankomstboenden ökade snabbt under hösten 2015 och barnen blev kvar där längre än vad som är avsett eftersom det tog tid för Migrationsverket att anvisa en vistelsekommun. Det ledde till att kommunerna fick anställa många nya medarbetare som ibland saknade tillräckliga kunskaper om barns behov av omsorg, närhet och stöd. Även om det säkert inte var möjligt att i en sådan situation bygga upp tillräcklig kompetens hos varje anställd medförde bristen på kunskap svårigheter för både dem som arbetade med barnen och för barnen själva. Det har hänt att anställda vid ankomstboenden har upplevt brist på kompetens och stöd från sin arbetsgivare och därför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">391</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">avstått från att samtala med barn, från att ingripa vid konflikter och från att söka upp barn som mått dåligt eller varit ledsna. Därmed har grundläggande krav på ett bemötande utifrån barnens bästa åsido- satts. De som arbetade på ankomstboenden hade också otillräckliga kunskaper som gällde barns hälsa. De har inte alltid förstått att barnen behövde vård eller psykiatrisk hjälp. Personalen hade också otillräckliga kunskaper om hur vården fungerar och kunde därför inte alltid ge barnen det stöd och den hjälp de behövde för att få rätt vård.</P>
<P class="p70 ft45">En lärdom blir att bättre kunskaper i hela kedjan hos dem som arbetar med mottagandet av ensamkommande barn är en förutsätt- ning för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden om barnets rätt och grundläggande rättssäkerhetskrav.</P>
<P class="p361 ft113">Barn i familj</P>
<P class="p56 ft47">Barn som kommer tillsammans med sin familj ska också tas emot utifrån de krav som ställs i barnkonventionen och svensk lag. Barn i familj fick inte den information de behövde inför sin asylprocess. Under hösten 2015 förekom det att barn som kommit med sin familj placerades på boenden med många vuxna och där upplevde trängsel, otrygghet och hot. Vissa barn fick bevittna konflikter mellan vuxna och några har varit rädda för att sova tillsammans med främmande vuxna. Barn sov på golvet på Malmömässan tillsammans med hundratals främmande människor.</P>
<P class="p67 ft13">Vissa barn i familj fick också flytta till nya boenden flera gånger, ibland utan att få veta om det i förväg. För barnen innebar det att hastigt ryckas upp från platser där de börjat känna sig trygga och där de börjat skolan och fått vänner. De upprepade flyttarna ledde till oro inför att behöva flytta på nytt, vilket gjorde det svårt för barnen att känna sig trygga.</P>
<P class="p57 ft13">En lärdom blir att barn i familj måste uppmärksammas mer. Mot- tagandet av varje barn måste ske så att barnets rättssäkerhet värnas och så att mottagandet lever upp till internationella förpliktelser om barnets rätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">392</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Kvinnor och jämställdhet</P>
<P class="p49 ft47">Vi har framför allt utifrån arbetet i kommuner och landsting sett att det finns erfarenheter där myndigheterna har sett behov av insatser för att tillgodose jämställdhetsaspekter. Det kan handla om att kvinnor måste ges möjlighet att föra sin egen talan och inte före- trädas av sin make, son eller manliga släktingar. Det kan också handla om att ordna boende och andra utrymmen som tar hänsyn till kvinnor och flickors behov utan att de för den skull isoleras. En ensamkommande flicka bör inte placeras på ett boende med i övrigt enbart pojkar. På olika ankomstboenden och boenden för ensam- kommande barn har man vid schemaläggning beaktat att såväl kvinnlig som manlig personal ska finnas.</P>
<P class="p63 ft13">Särskilt när det gäller ensamma flickor har flera kommuner upp- gett att de som regel placerar flickorna i familjehem, för att i så stor utsträckning som möjligt undvika att endast en flicka bor på ett boende med i övrigt flera pojkar. Det har gjort att ensamkommande flickor blivit mindre utsatta.</P>
<P class="p11 ft13">Jämställdhet handlar om jämlik tillgång till kunskap om myndig- heternas rutiner. Vi har under vårt arbete sett att myndigheterna uppmärksammat frågan.</P>
<P class="p264 ft28"><SPAN class="ft28">9.5.4</SPAN><SPAN class="ft70">Ansvar för att det finns kunskap</SPAN></P>
<P class="p1 ft28">Migrationsverket</P>
<P class="p238 ft13">Migrationsverket har ett brett ansvarsområde och i myndigheten finns en gedigen kunskap om de olika regelverk som gäller för mottagandet av människor på flykt. Hösten 2015 visade tydligt vikten av att kunskapen når fram till rätt person på rätt myndighet för att mottagandet ska bli både rättssäkert och effektivt.</P>
<P class="p80 ft113">Inte tillräckligt erfaren personal i Migrationsverket</P>
<P class="p542 ft45">Migrationsverket har som myndighet en gedigen kunskap om den lagstiftning och de olika regelverk som gäller för myndighetens ansvarsområde. Under den ansträngda situation som rådde under hösten 2015 blev det tydligt att myndigheten hade svårt att förmedla rätt kunskap till rätt medarbetare i organisationen. Migrationsverket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">393</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">hade under flera år före 2015 gjort stora nyrekryteringar, delvis på grund av att myndigheten växte och delvis på grund av att man tidigare saknat vissa kompetenser. Migrationsverkets avsikt var att man tack vare dessa rekryteringar under 2015 skulle få en stabil personalsituation.</P>
<P class="p70 ft47">Situationen med många människor som kom under hösten 2015 gjorde dock att man inte nådde målet med en i alla delar kompetent och erfaren personalstyrka. Migrationsverket beskriver själva att personalen under 2015 delvis var ”junior”. Det fanns inte resurser inom Migrationsverket för en ordnad kunskapsöverföring under hösten 2015 så att rätt och tillräcklig kunskap fanns i alla delar i den egna organisationen. Kunskapen inom myndigheten var därför inte tillräcklig för att klara en stor ansträngning som ställde många frågor på sin spets och som krävde svåra vägval och beslut. Detta påverkade också Migrationsverkets möjligheter att sprida viktig kunskap till myndigheter och civilsamhälle.</P>
<P class="p74 ft28">Kommunerna</P>
<P class="p260 ft113">Kommunerna hade delvis bristfälliga kunskaper</P>
<P class="p354 ft13">Vissa kommuner hade erfarenhet av exempelvis mottagande av ensamkommande barn och goda kunskaper om regelverket. Det stora antalet ensamkommande barn under hösten 2015 medförde dock en stor brist på tillräckligt kvalificerad och erfaren personal i kommunerna. Socialtjänstens personal hann inte med alla arbetsupp- gifter och efter en tid försvagades personalens uthållighet. Kom- munerna hade svårt att hitta ny personal med rätt kompetens och svårt att hinna rekrytera i takt med de ökade behoven. Det gjorde att det i vissa kommuner rådde brist på socialsekreterare med socionom- kompetens.</P>
<P class="p58 ft41">Hösten 2015 innebar också att yrkesgrupper som tidigare inte arbetat med migration eller mottagande ställdes inför arbetsuppgifter som krävde kunskaper om lagar och regler och kunskaper om de människor som kom till Sverige. Kommuner som aldrig tagit emot ensamkommande barn tog nu emot stora grupper barn och var tvungna att snabbt sätta sig in i regelverk om boenden och gode män. Andra kommuner såg för första gången stora grupper män-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">niskor på flykt passera och ställdes inför frågor om både skyldigheter och möjligheter att hjälpa till.</P>
<P class="p382 ft45">Även om kunskapen om lagar och regler ofta inte var tillräcklig var viljan att göra rätt hög. Många beskriver okunskapen som ett av de största bekymren under hösten. Det skapade oro, osäkerhet och vånda att inte veta vad som förväntades och vilka regler som gällde.</P>
<P class="p372 ft113">Migrationsverket gav inte besked</P>
<P class="p238 ft41">Många kommuner vände sig till Migrationsverket för att få besked. Migrationsverket betraktades som den främsta experten på lag- stiftning om asyl och migration och på mottagande av människor från andra länder. Det var inte överraskande att kommuner valde att vända sig till Migrationsverket med sina frågor. Migrationsfrågorna har skötts av den myndigheten under många år.</P>
<P class="p113 ft45">Många kommuner upplevde att de inte fick besked av Migrations- verket. De vände sig då i första hand till SKL. Många vände sig till andra myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen fick i upp- drag att svara på frågor, men det räckte inte. I vissa fall vände man sig till Regeringskansliet för att få besked.</P>
<P class="p61 ft28">Frivilliga</P>
<P class="p51 ft41">Frivilliga som vill hjälpa till med mottagande måste också ha viss kunskap, även om man förstås inte kan eller ska begära att alla ska ha den kunskap som behövs för den som ansvarar för myndighets- utövning i mottagandet. Frivilligorganisationerna och enskilda volontärer gjorde avsevärda praktiska och medmänskliga insatser under hösten 2015 t.ex. genom att snabbare än myndigheterna finnas på plats och genom att kunna lyssna och finnas till hands.</P>
<P class="p113 ft41">Med det sagt vill vi peka på att det finns risker när frivilliga arbetar nära eller går utöver gränsen till myndighetsutövning. Fri- villiga har t.ex. erbjudit sjukvård på centralstationer utan att kunna visa om de hade sjukvårdsutbildning och utan tillräcklig hygien eller adekvat utrustning. Frivilliga har också i de oordnade situationerna på centralstationer och färjeterminaler gett felaktig information, vilket har gjort att t.ex. ensamkommande barn har utsatts för ökade risker. Många frivilliga har förgäves sökt kunskap för att kunna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft41">genomföra sin del av mottagandet på ett sätt som bidrar till rätts- säkerhet och effektivitet. Bland de frivilliga fanns också de som hade mycket hög kompetens inom sitt område, t.ex. läkare, sjuksköter- skor, advokater, andra jurister och andra personer med relevant utbildning som kunde möta kraven på tillgänglighet och snabb och korrekt information och som samtidigt hade kunskap om skillnaden mellan frivilligt arbete och myndighetsutövning.</P>
<P class="p99 ft47">Frivilligorganisationer med etablerade strukturer och kunskap om migration upplevde att de kunde bidra på ett annat sätt än mer tillfälligt engagerade volontärer. Svenska kyrkan, Röda Korset och Rädda barnen valde t.ex. att ta på sig uppgifter eller att arbeta mer långsiktigt och utifrån mer strukturerade behovsanalyser och det fanns exempel på att frivilliga anställdes i myndigheter och organi- sationer kontrakterades av myndigheter för att medverka inom ramen för det offentliga åtagandet. I sådana fall fanns kunskap som kunde förmedlas frivilligorganisationerna emellan.</P>
<P class="p98 ft41">Med ännu mer och rätt kunskap hade det civila samhällets och enskilda volontärers insatser hösten 2015 blivit ett ännu starkare bidrag i samhällets mottagande av människor på flykt. Vår bedöm- ning blir att det fanns en betydande kapacitet och en stor drivkraft hos det civila samhällets aktörer och att erfarenheterna från hösten 2015 har visat att den kan tas tillvara på ett ännu bättre sätt.</P>
<P class="p687 ft28">Migrationsverket har ett stort ansvar för att asylsökande och myndigheter har rätt kunskap</P>
<P class="p132 ft13">Under hösten 2015 uppkom många situationer där bristen på kun- skap gick ut över både rättssäkerheten för människor på flykt som sökt sig till vårt land och myndigheternas möjligheter att genomföra sitt uppdrag på det bästa sätt som gick. Samtidigt pågick ett intensivt arbete med att ta emot människor på flykt och efterhand byggdes ny kunskap och kompetens upp hos myndigheterna. Det gav bättre förutsättningar att också förmedla rätt kunskap till dem som sökte asyl.</P>
<P class="p98 ft45">Migrationsverket hade och har ett stort ansvar för att framför allt asylsökande och den egna personalen får tillräckliga kunskaper. Som specialistmyndighet bedömer vi att det också ligger inom ramen för Migrationsverkets uppdrag att bidra till att andra myndigheter som arbetar med att ta emot människor på flykt får tillräckliga kunskaper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">396</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft13">Varje myndighet har ansvaret för den egna personalens kompetens men i en ansträngd situation som under hösten 2015 är det viktigt att den myndighet som hade specialistkunskaper tar ledningen och är tillgänglig för att förmedla rätt kunskaper till rätt medarbetare och till rätt myndighet.</P>
<P class="p72 ft47">Utebliven eller bristfällig kunskap om mottagandet eller asyl- processen leder till missuppfattningar, rykten eller desinformation. Detta kan i sin tur få allvarliga konsekvenser i form av att personer låter bli att ta kontakt med myndigheter eller att de ger fel infor- mation till myndigheter. Det utsätter människorna på flykt för ökade risker och leder till brister i rättssäkerheten.</P>
<P class="p72 ft41">Det är redan utsatta grupper som förlorar mest på bristande kun- skaper hos myndigheterna. De människor som av olika anledningar valde att inte söka asyl i Sverige behöver uppmärksammas och bland dem särskilt barnen och kvinnorna. Ensamkommande barn är helt beroende av att vuxna i form av gode män eller personal hjälper dem att få den kunskap de behöver. Information till barn i familj priori- terades under vissa perioder bort under hösten 2015, trots att barn kan ha egna asylskäl. På samma sätt kan kvinnor ha särskilt stor användning av kunskap om asylprocessen, samtidigt som Migrations- verkets informationstillfällen i grupp är en form som fungerar sämre för att förmedla information till t.ex. kvinnor.</P>
<P class="p73 ft41">Brist på kunskaper om den egna situationen och hur den kan på- verkas gör det svårare att vänta på besked och kan leda till upp- givenhet och passivisering. Det finns en fara i att sätta människor i inaktiv väntan utan möjlighet att påverka den egna livssituationen.</P>
<P class="p72 ft41">Tjänstemän i kommuner och på myndigheter uppfattade brist på egen eller organisatorisk kunskap som en av de stora utmaningarna under hösten 2015. De myndigheter som hade kunskap sedan tidigare inom områden som migration, asylfrågor, integration och mångkultur var betydligt bättre förberedda och upplevde mindre ansträngningar än andra. Kommuner och landsting med erfarenhet av mottagande och av mångkultur har genom åren byggt upp kun- skap och rutiner kring lagar och regler och visste därför vad de hade för ansvar och hur de bäst skulle förverkliga detta.</P>
<P class="p73 ft41">Hösten 2015 innebar ett kontinuerligt lärande och många myndigheter byggde upp värdefull kunskap om mottagande av män- niskor på flykt. Det är viktigt att den kunskapen dokumenteras och att det blir tydligare för andra myndigheter i vilka situationer de kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">397</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">förvänta sig att få kunskap från Migrationsverket och i vilka situationer de bör bygga upp egen kunskap. Vi har i avsnitt 9.4 redo- visat några särskilda områden där vi bedömer att regeringen borde ta initiativet för att ansvaret och kunskapen hos myndigheter som arbetar med migration ska bli en bättre.</P>
<P class="p143 ft50"><SPAN class="ft50">9.6</SPAN><SPAN class="ft52">Från information till samordning och ledning</SPAN></P>
<P class="p116 ft13">Det stora antalet vuxna och barn på flykt som anlände och skulle tas emot varje dag under hösten 2015 krävde att de ansvariga myndig- heterna hade tillgång till den information de behövde för att kunna ta sitt ansvar och hantera situationen samordnat med andra myndig- heter. Det handlade om samarbete på olika nivåer och i olika sam- manhang för att ge så bra förutsättningar som möjligt för både rättssäkerhet och effektivitet i en ansträngd situation. Civilsam- hällets insatser blev särskilt viktiga i ett läge där det offentliga åtagandet ställdes inför stora utmaningar.</P>
<P class="p57 ft13">Migrationen till Sverige har ökat kraftigt vid tidigare tillfällen – senast år 1992 då 84 000 personer sökte asyl i Sverige. En viktig skillnad 2015 jämfört med tidigare var att ansvaret i högre utsträck- ning hade flyttats till kommuner och landsting. Ansvaret för de ensamkommande barnens boende och rätt till stöd och hjälp över- fördes från Migrationsverket till kommunerna år 2006. År 2008 infördes lagstiftning som ger alla barn rätt till samma vård och asylsökande vuxna rätt till vård som inte kan anstå, liksom rätt för alla asylsökande att få en hälsoundersökning. Från år 1994 fick asylsökande barn rätt till viss skolgång och 2002 fick asylsökande barn utökad rätt till skolgång. År 2013 fick barn som inte legaliserat sin vistelse i Sverige rätt att gå i skola på samma villkor som andra barn.</P>
<P class="p67 ft13">Situationen 2015 innebar därmed att kommuner och landsting på ett helt annat sätt berördes av ett ökat antal människor på flykt än vid de tidigare tillfällen då migrationen ökat. De utmaningar som uppstod vid tidigare kraftiga ökningar av människor på flykt löstes då främst inom Migrationsverket.</P>
<P class="p70 ft45">Hösten 2015 innebar att ett stort antal myndigheter på statlig och kommunal nivå berördes av den hastigt förändrade situationen och ställdes inför att fullgöra sin uppgift i samverkan med andra. Det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft13">fanns stora skillnader i ansvar och perspektiv och också stora skillnader i hur situationen faktiskt utvecklade sig i olika delar av Sverige. Det hade en stor betydelse för förutsättningarna att styra och leda det sammantagna offentliga åtagandet och det innebar också stora krav på en samlad och samordnad ledning.</P>
<P class="p72 ft13">De särskilda utmaningar som ligger i att många myndigheter hanterade mottagandet hösten 2015 förstärktes av det faktum att mottagningssystemet som helhet inte var dimensionerat för det antal människor på flykt som kom. Migrationsverket hade inte kapacitet att snabbt registrera alla asylsökande som kom och det fanns brist på boenden. Den tidigare strukturen där mottagande av ensamkom- mande barn koncentrerades till vissa kommuner höll inte och Migrationsverket såg sig tvungna att bortse från de särskilda för- hållanden som kunde råda i de kommuner där asylboenden eller evakueringsboenden öppnades.</P>
<P class="p73 ft47">Under hösten 2015 ställdes många yrkesgrupper, myndigheter och organisationer inför frågor och uppgifter som de inte tidigare hade erfarenhet av, åtminstone inte i den utsträckning som situa- tionen under hösten krävde. Myndigheterna på olika nivåer skulle samverka inom ett för många nytt område och samarbeta med frivilligorganisationer och volontärer.</P>
<P class="p89 ft13">En nödvändig förutsättning för att kunna möta den oväntade tillströmningen av människor på flykt under hösten 2015 var för- mågan att snabbt skapa en bild av läget och att ge berörda myndig- heter och andra som behövde kontinuerlig <SPAN class="ft12">information </SPAN>om för- ändrade omständigheter.</P>
<P class="p89 ft13">En lika nödvändig förutsättning var förmågan att samordna och inrikta verksamheterna för att öka den gemensamma förmågan i migrationsmottagandet. <SPAN class="ft12">Samordning </SPAN>handlar om att myndigheter inte ska vara i vägen för varandra och att de ska hjälpa varandra där det går. Samordning innebär också anpassning av aktiviteter och del- mål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. <SPAN class="ft12">Inriktning </SPAN>är orientering av tillgängliga resurser mot bestämda mål. Varje myndighet har en egen inriktning och när flera myndigheter fungerar tillsammans finns det också en myndighetsgemensam inriktning.</P>
<P class="p73 ft41">Inriktning och samordning av resurser kan åstadkommas genom <SPAN class="ft53">samverkan, </SPAN>då aktörer kommer överens. Samordning och inriktning kan också åstadkommas genom ledning. Ledning behöver inte inne-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">bära att endast en myndighet beslutar, utan ledning kan åstadkom- mas genom samordning och inriktning där flera myndigheter fattar beslut tillsammans. Inom staten och kommunerna finns många goda exempel på gemensamt ledarskap t.ex. när det gäller bekämpning av organiserad och annan brottslighet.</P>
<P class="p57 ft13">I detta avsnitt analyseras först de strukturer för insamling och förmedling av lägesinformation som användes under hösten 2015. Den ena hörnstenen var de lägesbilder som togs fram. Den andra var de samverkanskonferenser och andra möten som genomfördes i syfte att inhämta och förmedla information.</P>
<P class="p70 ft41">Avsnittet redovisar också två områden där vi anser att bättre information hade kunnat ge ett annat resultat och därmed förbättrat förutsättningarna för mottagandet. Det första är boenden, där bristande information gjorde att samhällets resurser inte tillvaratogs på ett effektivt sätt. Det andra är frågan om tält, där det tidigt fanns information om att tält inte var en lämplig lösning.</P>
<P class="p67 ft13">Avslutningsvis analyseras myndigheternas samverkan under hösten 2015 och deras arbete med att utifrån gemensam information skapa förutsättningar för samordning, gemensam ledning och inrikt- ning.</P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.1</SPAN><SPAN class="ft70">Metoder för att ta fram och dela information</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Den information som MSB samlade inom ramen för sitt uppdrag kom från länsstyrelsernas information, som i sin tur byggde på information från kommuner och landsting, och från andra statliga myndigheter. Informationen sammanställdes i MSB:s veckovisa lägesbilder. Nationella samverkanskonferenser användes både för att samla information och för att sprida en gemensam lägesbild till myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p74 ft28">Lägesbilder</P>
<P class="p78 ft46">MSB tar i normala fall dagligen fram underlag (s.k. inriktnings- underlag) utifrån sin omvärldsbevakning. MSB delar underlaget med andra myndigheter och med Regeringskansliet. Vid särskilda händel- ser tar MSB också fram lägesbilder, både för att skapa sig en egen bild och för att förse externa mottagare med en lägesbild.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft45">Lägesbilderna beskriver och bedömer hur en inträffad situation påverkar värnandet av de mål för vår säkerhet som riksdagen har lagt fast. Lägesbilderna har flera funktioner som att ta upp frågor som myndigheter och andra behöver lösa, att sprida information och att ta fram förhållanden som ligger till grund för MSB:s bedömning av målen för vår säkerhet. Genom lägesbilderna bedömer MSB vilka problemområden som är högst prioriterade att lösa och vilka åtgärder som behöver vidtas. De avgränsas till problemställningar som är viktiga och som inte hanteras tillräckligt. Sådant som är ett problem men som hanteras finns därför inte med i lägesbilden. I lägesbilderna tas dessutom sådant upp som ska skötas av flera aktörer tillsammans. Hantering som klart och tydligt faller på en enda myndighet tas därför inte med. Eftersom lägesbilderna inte kan vara för långa tas endast de viktigaste problemen med. Däremot följer MSB och samlar information om fler frågor och bredare områden än de som tas upp i lägesbilderna.</P>
<P class="p543 ft41">När MSB bedömer värnandet av målen för vår säkerhet görs det utifrån en bedömning av avvikelser från det normala. Sjukvården, socialtjänsten eller skolan kan vara ansträngda av flera orsaker, men i lägesbilderna söker MSB efter avvikelser från det normala. För att få en korrekt och rimlig bild stämmer MSB ofta av den med andra myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen eller Skolverket.</P>
<P class="p12 ft47">De strukturer som redan fanns för att ta fram och förmedla information genom lägesrapporter användes kontinuerligt under hösten 2015. MSB tillämpade ett handlingsinriktat förhållningssätt och började tidigt ta fram särskilda nationella lägesbilder som gällde myndigheternas hantering av mottagandet av det stora antalet människor på flykt. Den första lägesbilden togs fram den 9 septem- ber 2015, vilket var två dagar efter att många människor hade börjat anlända till centralstationen i Malmö och en dag efter att många började komma till Stockholm och Göteborg. Därefter tog MSB fram särskilda lägesbilder en gång i veckan.</P>
<P class="p64 ft113">Regeringsuppdraget</P>
<P class="p111 ft41">Den 1 oktober 2015 fick MSB i uppdrag av regeringen att samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen i Sverige. En del av uppdraget var att ta fram nationella samlade lägesbilder, ett arbete</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">som MSB alltså redan hade påbörjat. Lägesbilderna skulle enligt uppdraget innehålla information om områden där de ansvariga aktörerna hade identifierat behov av åtgärder, men där tillräckliga åtgärder ännu inte hade vidtagits. MSB skulle även identifiera och rapportera övriga förhållanden som regeringen behövde ha känne- dom om för att kunna bedöma behovet av åtgärder från regeringens sida. De samlade lägesbilderna riktade sig till statliga myndigheter och gällde statliga myndigheter med ett nationellt eller regionalt ansvar. Som uppdraget var formulerat pekade det tydligt på att läges- bilderna skulle fungera som ett instrument för att identifiera och vidta åtgärder.</P>
<P class="p57 ft13">Efter regeringsuppdraget fortsatte MSB att ta fram lägesbilder under resten av året. Det skedde en gång i veckan fram till den 15 december 2015. Nästa lägesbild togs sedan fram den 19 januari 2016 och det blev också den sista. Därefter lämnade MSB infor- mation i annan form.</P>
<P class="p74 ft113">MSB samlade information till lägesbilderna</P>
<P class="p360 ft47">Underlaget till lägesbilderna var lägesrapportering och information från länsstyrelserna (som i sin tur hade information från kommuner och landsting), Migrationsverket, SKL, Polismyndighetens Natio- nella operativa avdelning (Noa), Socialstyrelsen, Folkhälsomyndig- heten, Skolverket, IVO, BO och andra myndigheter. Delar av rapporteringen byggde på att MSB begärde in lägesrapportering från Socialstyrelsen (24 september 2015 och från 1 december 2015 till 17 mars 2016), Folkhälsomyndigheten (24 september 2015) och länsstyrelserna (från 2 oktober 2015 till 10 mars 2016).</P>
<P class="p70 ft41">Genom sina ordinarie kanaler (samverkanskonferenser, regionala lägesbilder från länsstyrelser och kontakter med myndigheter som Migrationsverket och Polismyndigheten) fick MSB information om att hanteringen av situationen med människor på flykt innebar påfrestningar för olika delar av samhället. Samtidigt kunde MSB se att många myndigheter inte agerade som att de berördes, eller skulle kunna komma att beröras, av situationen. MSB ansåg sig därför behöva skicka en signal till myndigheterna om att de behövde skaffa sig en bild av läget och planera för en eventuell förvärrad situation. Den 18 september 2015 vid en nationell samverkanskonferens upp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft41">manade därför MSB alla länsstyrelser och myndigheter med ett särskilt ansvar enligt krisberedskapsförordningen att inom sina respektive ansvarsområden kartlägga och rapportera utifrån ett antal frågor. Uppmaningen framfördes muntligt och i en bilaga till mötes- protokollet. MSB:s avsikt var att myndigheterna skulle lägga in informationen i sina ordinarie lägesbilder i informationssystemet WIS. MSB såg inte att myndigheterna la in information i WIS i den utsträckning som behövdes. Några myndigheter, t.ex. länsstyrelserna i Göteborg och Stockholm la in sin information.</P>
<P class="p72 ft41">Den 2 oktober 2015 ansåg MSB därför att myndigheten behövde använda sitt mandat att genom hemställan begära in lägesrapportering i form av en enkät att besvara. I första hand gjordes detta för att få igång arbetet i länsstyrelser och myndigheter med en analys av hur läget påverkade den egna organisationen. I andra hand gjordes hemställan för att samla information som MSB behövde för sin lägesanalys. Några länsstyrelser valde att skicka MSB:s enkät vidare till kommuner och landsting.</P>
<P class="p73 ft41">MSB hade en sammanställning av svaren på enkäterna den 13 oktober 2015 och det var vid den tidpunkten som MSB insåg hur ansträngt läget var inom vissa samhällsviktiga verksamheter och hur stora delar av landet som berördes. Det var då MSB för första gången bedömde att situationen med människor på flykt innebar betydande utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet främst med avseende på liv och hälsa och samhällets funktionalitet.</P>
<P class="p72 ft41">Lägesbilderna föredrogs för regeringen varje vecka. Mellan den 6 oktober 2015 och den 28 januari 2016 rapporterade MSB:s general- direktör och/eller överdirektör varje torsdag till statssekreteraren Ann Linde i Justitiedepartementet och senare även till statssekre- teraren Erik Nilsson i Arbetsmarknadsdepartementet. MSB rappor- terade inledningsvis varje torsdag till regeringen men senare under hösten varje onsdag till Enheten för samordning av samhällets kris- beredskap i Justitiedepartementet. Vid dessa möten deltog även andra enheter i Justitiedepartementet, t.ex. Kansliet för krishantering.</P>
<P class="p118 ft14">Lägesbilderna spreds till berörda myndigheter och aktörer via mail, i WIS och vid olika samverkanskonferenser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312404x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Lägesbilderna beskrev situationen och pekade på behov av åtgärder</P>
<P class="p56 ft41">MSB:s lägesbilder utformades för att motsvara det regeringsuppdrag som MSB fick den 1 oktober 2015. Uppdraget var formulerat så att lägesbilderna skulle peka ut behov av åtgärder och att de skulle rikta sig till operativa aktörer på central och regional nivå och ge en samlad bild för regeringen. Lägesbilderna inleddes med en kort sam- manfattning av veckans händelseutveckling och en samlad bedöm- ning i punktform. De innehöll beskrivningar av olika sektorer, så som boendesituationen eller situationen för ensamkommande barn, och bedömningar av konsekvenser för samhället, exempelvis för hälso- och sjukvården, överförmyndarverksamheter eller för säker- het och trygghet. Lägesbilderna presenterade vidtagna åtgärder samt MSB:s bedömningar av prioriterade områden för fortsatta åtgärder.</P>
<P class="p58 ft47">Under september 2015 innehöll lägesbilderna längre avsnitt om situationen med människor på väg genom Europa och om hur EU:s och andra länders migrationspolitik kunde påverka antalet män- niskor som valde att resa till Sverige. Likaså fanns avsnitt om vilka vägar in i Sverige som människorna tog. Från och med den första lägesbilden i oktober plockades dessa avsnitt bort, vilket gjorde att lägesbildernas funktion som prognosinstrument tonades ned. MSB beskriver att det berodde på att de själva inte längre behövde informationen för att förstå situationen och att Migrationsverket skulle göra bedömningar av migrationsströmmarna i WIS.<SPAN class="ft57">38</SPAN></P>
<P class="p70 ft47">Till och med den 13 oktober 2015 fanns också långa avsnitt om människor på flykt som inte hade legaliserat sin vistelse i Sverige. Den 13 oktober upptog ämnet två av lägesbildens sju sidor för att veckan därefter endast beröras i en mening där det konstaterades att det anlände människor som inte sökte asyl. MSB beskriver att de i lägesbilderna endast tar upp frågor som inte hanteras och att MSB bedömde att frågan om människor som inte legaliserat sin vistelse då hanterades, framför allt av Polismyndigheten.<SPAN class="ft57">39</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Med tiden utkristalliserades återkommande områden. Det gällde registreringen av asylsökande, boendesituationen och situationen för de ensamkommande barnen och för skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och säkerhet.</P>
<P class="p688 ft60"><SPAN class="ft58">38</SPAN><SPAN class="ft59">Intervju med MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft58">39</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju med MSB </SPAN><NOBR>2017-01-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Strukturen med lägesbilder fungerade i huvudsak</P>
<P class="p51 ft41">Att skaffa sig information är nödvändigt för att kunna leda och hantera en mycket ansträngd situation i samverkan mellan många myndigheter. Att MSB fick det samlade ansvaret för att ta fram lägesbilder blev en nödvändig förutsättning för att informationen kring alla de ansvarsområden som gäller mottagandet av människor på flykt skulle samlas och ligga till grund för bedömningar av vilka åtgärder som behövde vidtas. En stor styrka i det sammanhanget var att MSB hade inarbetade rutiner för att ta in information till läges- bilderna och inarbetade rutiner för att föra vidare informationen till andra myndigheter och till Regeringskansliet. Att i en ansträngd situation bygga upp en ny nationell struktur för att samla och för- medla information hade inneburit väsentligt sämre möjligheter att på ett samlat sätt genomföra det offentliga åtagandet gentemot de män- niskor på flykt som kom till vårt land. Lägesbilderna uppfyllde det särskilda regeringsuppdragets förväntningar på att bilderna skulle peka ut områden där åtgärder behövde vidtas.</P>
<P class="p64 ft113">Lägesbildernas formuleringar kunde feltolkas</P>
<P class="p111 ft47">MSB:s lägesbilder beskriver och bedömer hur en inträffad situation påverkar värnandet av de mål för vår säkerhet som riksdagen har satt upp. Målen är att värna befolkningens liv och hälsa, att värna sam- hällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. Om samhället t.ex. inte kan ge ett visst kanske lägre antal personer den sjukvård som är lagstadgad eller om ett 30- tal människor sover utomhus och det betraktas som en avvikelse från normala förhållanden formulerar MSB det i sina lägesbilder som att vårt mål för liv och hälsa är utmanat. En sådan formulering kan lätt uppfattas som att situationen innebär ett hot för ett större antal människor. Formuleringen är korrekt utifrån den metod som MSB använder men det sättet att formulera risker kunde lätt feltolkas av den som inte hade specialkunskaper om samhällsskydd och kris- hantering, och uppfattas som att situationen innebar ett hot för många fler.</P>
<P class="p447 ft47">Det saknades en tydlig koppling mellan MSB:s bedömningar och vilka områden eller situationer de syftade på. MSB skrev t.ex. i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft45">oktober och november 2015 att det ”föreligger utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet”. I lägesbilderna fanns beskriv- ningar av olika problem inom olika sektorer men det gavs inte någon konkretisering av vad bedömningen särskilt avsåg. Till exempel beskrevs att landstingen var hårt belastade men i varierande grad mellan olika län. Det redogjordes för att primärvård, flyktinghälsa, mödravård och tandvård var starkt påverkade och att det var en stor utmaning att hinna genomföra hälsoundersökningar av människor på flykt. Provtagning, laboratorier, infektionskliniker, smittskydd och traumavård var hårt ansträngda. Ett län angav att det var svårt att leva upp till vårdgarantin. Sjuktransporter var i vissa län hårt belastade och många län angav att bristen på tolkar var stor. Den beskrivning som gavs i lägesbilden gjorde det inte möjligt att bedöma om människors hälsa eller liv verkligen var i fara och i sådana fall i vilken omfattning, eller om det handlade om att olika landsting i olika om- fattning inte kunde erbjuda den vård som människor har rätt till.</P>
<P class="p689 ft41">På motsvarande sätt var det inte möjligt att göra en bedömning av vad uttrycket utmaningar av målen för samhällets funktionalitet mer konkret syftade på. Lägesbilderna gav beskrivningar av ett stort antal problem inom bl.a. skola, socialtjänst och boende, men även här saknades en konkret och tydlig koppling mellan de olika problemen och bedömningen att målen för vår säkerhet var utmanade.</P>
<P class="p99 ft41">Det finns exempel där det var lättare att se vad MSB ansåg ut- manade målen för vår säkerhet. Som exempel kan nämnas när MSB beskrev ett mycket ansträngt läge inom socialtjänsten med bristande rättssäkerhet då barn saknade ställföreträdare. Ett annat exempel är då MSB beskrev att det ansträngda läget för samhällsviktiga verk- samheter kvarstod och då särskilt nämnde begynnande undan- trängningseffekter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst, liksom att det i skolan var stor brist på personal och lokaler. Även om exemplen något tydligare ringade in förhållandet mellan problem och bedömning var kopplingen förhållandevis vag och oprecis.</P>
<P class="p98 ft13">Bedömningen att målen för vår säkerhet var utmanade låg dess- utom fast när problembilden delvis förändrades. Det bidrog ytter- ligare till att det är svårt att se vad bedömningen åsyftade.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Lägesbilderna kunde ha varit tydligare</P>
<P class="p103 ft13">MSB:s lägesbilder och de bedömningar som gjordes i dem blev ett viktigt underlag för regeringens och övriga samhällets bild av situationen under hösten 2015.</P>
<P class="p14 ft13">Vi bedömer att begreppet ”samlad lägesbild” kan vara proble- matiskt om det innebär att lägesbilden uppfattades som att doku- mentet skulle ge en heltäckande bild av läget den veckan. Syftet med lägesbilderna var inte att ge en fullständig bild utan MSB:s lägesbilder angav endast frågor som ännu inte hade hanterats eller skulle hanteras av flera myndigheter gemensamt.</P>
<P class="p76 ft47">Vår bedömning blir att det hade behövts en större transparens kring MSB:s metoder och en större klarhet i vad MSB syftade på när myndigheten bedömde situationen i relation till målen för vår säkerhet. Det hade behövts mer tydliga hänvisningar till exakt vilka områden MSB syftade på och hur situationen faktiskt var när MSB beskrev att målen för vår säkerhet var utmanade, liksom en dis- kussion om hur omfattade MSB bedömde att utmaningarna var.</P>
<P class="p80 ft113">Lägesbilderna identifierade inte alla behov</P>
<P class="p303 ft14">Lägesbilderna formulerade ofta behov av åtgärder ganska allmänt.</P>
<P class="p163 ft13">Det kunde t.ex. stå att ”det finns behov av” eller ”ansvaret behöver fördelas”.</P>
<P class="p113 ft47">Ibland var lägesbilderna tydligare, som då MSB ansåg att anvis- ningskommuner behövde ”ta sitt ansvar att hämta anvisade barn”.</P>
<P class="p83 ft41">Andra exempel var att Migrationsverket måste fortsätta arbetet med att stärka upp sin asylmottagningskapacitet eller att Migrations- verket och SKL fortsatt måste samverka om boendesituationen.</P>
<P class="p14 ft13">Flera av MSB:s lägesbilder bidrog till att regeringen kunde identi- fiera behov av åtgärder som ledde till beslut. På regeringens webb- plats finns en förteckning över beslut som fattats med anledning av flyktingsituationen, och många av besluten finns också med som åtgärdsförslag i lägesbilderna.</P>
<P class="p76 ft41">Lägesbilderna identifierade dock inte alla angelägna frågor. MSB:s metod tar sikte på målen för vår säkerhet. Det är inte alltid det- samma som att det offentliga åtagandet ska motsvara våra inter- nationella förpliktelser och leva upp till kraven på rättssäkerhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">Vissa frågor som är viktiga utifrån dessa utgångspunkter lyftes inte fram särskilt i lägesbilderna och de analyserades inte.</P>
<P class="p598 ft41">Lägesbilderna tog t.ex. endast i mycket begränsad omfattning upp problemet med ensamkommande barn som försvann. Vid något tillfälle konstaterades att barn som avvek från anvisningskommunen, till framför allt storstäderna, föranledde tidskrävande resor för socialtjänstens personal. I oktober 2015 skrevs att ensamkommande barn som försvinner eller hamnar utanför systemet är en sårbar grupp. I december 2015 refererades till Barnombudsmannens rapport om att bristfällig information bidrog till att barn avvek. Anledningen till den kortfattade rapporteringen var att MSB uppfattade att pro- blemet med ensamkommande barn som försvann hanterades av Polismyndigheten. Metoden med lägesbilder innebar att områden som hanterades inte beskrevs i lägesbilderna.</P>
<P class="p98 ft47">Det finns samtidigt ett antal områden som identifierades i läges- bilderna men som inte återkom i form av åtgärder från regeringens sida, alternativt gjorde det sent. Det rör sig t.ex. om situationen för Polismyndigheten och räddningstjänsten, som beskrevs som ansträngd under november och december, bl.a. kopplat till hotbilden mot asylboenden. MSB identifierade i december också ett behov av en nationell strategi för evakueringsboenden. Vidare dröjde åtgärder från regeringens sida kopplade till mottagandet av ensamkommande barn till januari 2016 (med undantag av att Socialstyrelsen tidigare fick i uppdrag att informera om familjehem, jourhem och gode män samt inrätta en svarsfunktion). Att det dröjde till januari 2016 får betraktas som sent, särskilt med tanke på att flera kommuner identifierade problem inom mottagandet av ensamkommande barn så tidigt som i juli eller augusti 2015.</P>
<P class="p97 ft13">Vår bedömning är att lägesbilderna utifrån sin retorik bidrog till att ge en generell och också relevant bild av många samhällsområden som var mycket ansträngda och hur ansträngningarna förändrades över tid.</P>
<P class="p98 ft41">En förklaring till att inte fler problemområden pekades ut i lägesbilderna och också ledde till beslut av regeringen kan vara att lägesrapporterna till stor del pekade på behov av åtgärder inom kom- munal eller landstingskommunal verksamhet. Det är naturligt att det blev så eftersom det var kommunerna och landstingen som i första hand hade hand om det omedelbara mottagandet och omhänder- tagandet av främst ensamkommande barn men också andra grupper</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft41">bland de människor på flykt som kom under hösten 2015. Samtidigt kunde en mer ingående och bred analys ha gett anledning för reger- ingen att överväga initiativ som gällde de statliga myndigheternas möjligheter att samordna och ge bättre förutsättningar för genom- förandet av verksamheten i kommuner och landsting. Det hade gett regeringen möjlighet att fatta beslut på viktiga områden. Vi har i avsnitt 9.3 pekat på ett antal områden där regeringen skulle kunna ha tagit fler initiativ på grundval av den information som lämnades till regeringen i MSB:s lägesrapporter och på andra sätt.</P>
<P class="p64 ft113">Regeringen fick information om läget på fler sätt</P>
<P class="p238 ft13">Regeringen inhämtade information på fler sätt än med hjälp av MSB:s lägesbilder. Regeringskansliets egen omvärldsbevakning, som även inkluderade sammanställningar av medierapportering, och löpande kontakter med ett stort antal myndigheter och SKL gav på olika sätt regeringen kontinuerlig information om händelseutveck- lingen. Vi har i avsnitt 4.1. beskrivit hur regeringen inhämtade löpande information genom olika kanaler.</P>
<P class="p64 ft113">Annan informationsinsamling pågick parallellt</P>
<P class="p497 ft13">Det pågick även annan informationsinsamling än den som MSB genomförde med hjälp av länsstyrelserna, vilka sedan i sin tur samlade information från kommuner och landsting.</P>
<P class="p14 ft13">MSB samlade in svar från kommunerna på den markinventering som genomfördes av MSB och Fortifikationsverket med anledning av ett regeringsbeslut om tillfälliga asylboenden i form av tält den 9 oktober.</P>
<P class="p14 ft13">Länsstyrelsen i Norrbotten samordnade enligt ett regeringsbeslut den 9 oktober 2015 länsstyrelserna i den inventering av andra tillfälliga asylboenden som genomfördes i samarbete med kommuner och landsting.</P>
<P class="p11 ft13">Socialstyrelsen tog in information från kommuner om social- tjänsten och från landsting och regioner om hälso- och sjukvården som en följd av att MSB bett Socialstyrelsen att inkomma med lägesrapporter och bedömningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft47">Regeringen fattade i december 2015 beslut om fyra uppdrag som innebar informationsinhämtning. Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att kartlägga hur stödet kring andra talade språk än svenska såg ut inom hälso- och sjukvården och tandvården. Folk- hälsomyndigheten fick i uppdrag att göra en kartläggning och analys av behoven av vaccinationer hos asylsökande. Socialstyrelsen fick tillsammans med de mest berörda myndigheterna samt SKL i upp- drag att göra en analys av hälso- och sjukvårdens och tandvårdens utmaningar och möjligheter när det gällde att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndig- heten fick i uppdrag att stödja landstingen i arbetet med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande, vilket bl.a. innebar data- insamling.</P>
<P class="p57 ft13">SKL genomförde på uppdrag av regeringen från oktober 2015 en förstudie för att samla in kunskap om hur landstingen kunde öka antalet hälsoundersökningar för asylsökande. Förstudien byggde bl.a. på en nationell och regional kartläggning.</P>
<P class="p74 ft113">Rapportering upplevdes som betungande</P>
<P class="p360 ft13">Rapporteringen – till MSB och andra – upplevdes delvis som betungande och tog mycket resurser i anspråk i en situation då man bedömde att tiden kunde användas på ett bättre sätt. Ofta ställdes snarlika frågor och kommuner och landsting har uttryckt att de fick svara på nästan samma frågor upprepade gånger. Samtidigt var frågorna lite olika formulerade, vilket gjorde att man inte kunde använda de svar som tidigare hade tagits fram. Länsstyrelserna bedömer att rapporteringen av lägesbilder var en av de arbets- uppgifter som tog allra mest tid under hösten 2015.</P>
<P class="p57 ft13">Under hösten ville olika myndigheter skicka enkäter till kom- munerna i frågor som länsstyrelserna ansåg var mindre akuta. Länsstyrelserna upplevde att de ibland fick fungera som ett filter mellan den statliga nivån och kommunerna och försöka begränsa antalet frågor som skickades till den lokala nivån.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Det är viktigt hur man frågar</P>
<P class="p238 ft41">Vi har ingen möjlighet att bedöma om de skriftliga frågor och enkäter som skickades till exempelvis kommuner och landsting var relevanta. Däremot kan det konstateras att de som svarade på enkäterna ibland uppfattade dem som irrelevanta och man har haft svårt att förstå nyttan av att svara på frågorna. Likaså har de ibland uppfattats som okunnigt formulerade. Till exempel har det fram- hållits att den som sätter ihop en enkät om hälso- och sjukvården bör ha kunskap om området och andra har pekat på att enkäterna visade bristande kunskaper om kommuner och deras verksamheter. Länsstyrelserna har pekat på att enkäterna ibland visade på en okunnighet från statens sida om kommunernas förmåga.</P>
<P class="p76 ft41">Socialstyrelsen gjorde egna enkäter och samarbetade även med länsstyrelserna och MSB i olika utskick av enkäter. Socialstyrelsen fick ibland nyansera MSB:s formuleringar eftersom de kunde vara för fyrkantigt formulerade. Socialstyrelsen ansåg inte heller att enkäterna gav möjlighet att ge tillräckligt informativa svar. Om någon enhet hade kryssat i ”rött” gav det inte en tillräcklig eller riktig bild av läget. Socialstyrelsen behövde också säkerställa att de problem som fångades upp i enkäterna var kopplade till situationen med många människor på flykt och inte berodde på andra faktorer.</P>
<P class="p113 ft41">Andra har beskrivit att enkäterna var utformade på ett sätt som utgick från ett förväntat krisläge. Om frågor ställs med den utgångs- punkten kommer man att få svar som pekar mot ett krisläge.</P>
<P class="p11 ft13">Ytterligare andra har upplevt att MSB använde en vokabulär som förknippas med militärt försvar eller räddningstjänst. Ett exempel är begreppet ”kritiskt”. MSB:s kategorisering av läget (ingen, måttlig, betydande, allvarlig eller kritisk påverkan) har av vissa uppfattats som svår att tolka och för grov.</P>
<P class="p13 ft13">Några har beskrivit att de inte har känt igen sina egna svar eller beskrivningen av den egna situationen i lägesbilderna. En region har uppfattat att den information man lämnade ”tvättades” under vägen och att länsstyrelsen och MSB tog bort mer sjukvårdsrelaterade skrivningar och att en del av det som regionen hade pekat på som en belastning därmed försvann.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">411</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Insamlingen och förmedlingen av informationen kan förbättras</P>
<P class="p56 ft47">Utifrån de erfarenheter som nu finns vill vi peka på några områden där insamlingen och förmedlingen av information kan fungera bättre. De myndigheter som lämnade information till lägesbilderna fick ta mycket resurser i anspråk. Att ställa frågor i enkäter till ett brett spektrum av myndigheter är svårt. Frågorna måste med nöd- vändighet vara generella men kan då upplevas som fyrkantiga eller mindre relevanta. Uppfattas informationsinsamlingen som okunnig eller irrelevant kan det i värsta fall försvåra målet att myndigheter på olika nivåer ska samverka.</P>
<P class="p58 ft47">Dessutom lämnades information om viktiga områden som kom- muner och landsting ansvarar för i flera led. Kommuner och lands- ting lämnade information till länsstyrelserna, som lämnade den vidare till MSB, som i sin tur sammanställde och presenterade den för Regeringskansliet. De många leden bidrog till att informations- insamlingen inte samordnades och att den blev en betungande upp- gift i en redan ansträngd situation. Det ledde till en risk för att infor- mationen inte i alla delar gav en riktig bild eller på ett korrekt sätt fångade de frågor som var relevanta på lokal nivå.</P>
<P class="p57 ft13">Det är viktigt att peka på att lägesbildernas formuleringar, där problem beskrivs som att målen för exempelvis liv och hälsa eller samhällets funktionalitet är utmanade, är lätta att feltolka. Det kan ha bidragit till att situationen beskrevs som ett större hot mot sam- hällets säkerhet inom vissa områden än vad som faktiskt var fallet i realiteten.</P>
<P class="p57 ft13">En erfarenhet från samverkan kring informationsinsamling under hösten 2015 blir att det går att förbättra strukturen men att infor- mationsinsamlingen ändå huvudsakligen fungerade bra utifrån det uppdrag som regeringen gav till MSB.</P>
<P class="p74 ft113">Lägesbilderna i sidled och nedåt</P>
<P class="p360 ft41">Målgruppen för de lägesbilder som beskrevs i regeringsuppdraget till MSB var operativa aktörer på central och regional nivå. Avsikten med lägesbilderna var enligt regeringsuppdraget framför allt att förse regeringen med information. Informationen fördes således ”uppåt”, från lokal och regional nivå via centrala myndigheter till regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Samtidigt fanns det under hösten 2015 ett stort behov av för- medling av information ”i sidled” eller ”nedåt”. Den samlade infor- mation som resulterade i lägesbilderna upplevdes dock inte som användbar som ett underlag för beslutsfattande och planering i t.ex. kommunerna. Kommuner har framhållit att de hade behövt en välunderbyggd bedömning av hur länge situationen skulle pågå och hur den skulle utvecklas geografiskt. Lägesbilderna innehöll lite information om hur man bedömde den framtida utvecklingen, vilket gjorde att de inte kom till så stor användning som de kunde ha gjort i exempelvis kommunerna.</P>
<P class="p14 ft13">Kommunerna var i mycket stort behov av information under hösten 2015. För enskilda kommuner hade det varit av stort värde att få ta del av bedömningar av vilka vägar människorna på flykt kunde förväntas ta in i Sverige eller hur EU:s eller andra länders politik kunde antas påverka hur länge situationen skulle komma att fort- sätta. Migrationsverket påverkade dessutom hur situationen såg ut för regioner och kommuner genom att anlägga eller upphandla asyl- boenden eller genom förändrad uttolkning av regler inom mot- tagandet. Kommuner bedriver normalt inte omvärldsbevakning och hade inga möjligheter att bygga upp någon sådan verksamhet under hösten 2015.</P>
<P class="p63 ft13">Kommunernas behov av information om läget tillgodosågs alltså inte fullt ut genom MSB:s lägesbilder under hösten 2015. Till detta användes i stället samverkanskonferenser och möten, något som beskrivs i följande avsnitt.</P>
<P class="p64 ft28">Samverkanskonferenser och andra möten</P>
<P class="p332 ft113">MSB:s samverkanskonferenser</P>
<P class="p103 ft13">MSB arrangerar sedan 2013 samverkanskonferenser per telefon en gång i veckan. Ett drygt <NOBR>30-tal</NOBR> aktörer deltar och konferensen brukar pågå i ungefär 15 minuter. Fysiska samverkansmöten sker i normal- fallet fyra gånger per år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Nationella samverkanskonferenser hösten 2015</P>
<P class="p56 ft41">Modellen med samverkanskonferenser användes under hösten 2015. Konferenser inriktade på att många människor på flykt anlände hölls en eller flera gånger i veckan. Från den 10 september 2015 till den 19 oktober hölls nationella samverkanskonferenser med fokus på lägesbilden flera gånger i veckan. Efter den 19 oktober 2015 övergick MSB till veckovisa samverkanskonferenser. Under våren 2016 fort- satte dessa nationella samverkanskonferenser varannan vecka.</P>
<P class="p57 ft13">Centrala myndigheter, länsstyrelser, frivilligorganisationer, tros- samfund och företag deltog i konferenserna. Sammanlagt var 82 aktörer inbjudna till dessa samverkanskonferenser, även om inte alla deltog vid samtliga tillfällen.</P>
<P class="p58 ft41">Tyngdpunkten vid konferenserna var att förmedla MSB:s bild av läget. Konferenserna användes också till att samla information, särskilt om den avvek från den bild MSB tagit fram. Ibland gick det ett par dagar från det att informationen samlades in tills konferensen ägde rum och lägesbilden kunde därför också behöva uppdateras.</P>
<P class="p68 ft113">Strukturen hade behövt anpassas</P>
<P class="p360 ft41">Framför allt länsstyrelserna men även t.ex. Polismyndigheten har haft synpunkter på samverkanskonferenserna. En återkommande synpunkt är att konferenserna enbart handlade om avrapportering och att de var ”fyrkantiga”. Man gick laget runt och beskrev olika problem – ofta samma problem som veckan innan. Deltagarna upp- levde inte att det som fördes fram togs om hand eller ledde till några</P>
<P class="p37 ft14">åtgärder. Några har uttryckt att det saknades en ”motor”.</P>
<P class="p375 ft113">Regionala samverkanskonferenser</P>
<P class="p69 ft13">Länsstyrelserna deltog i de nationella samverkanskonferenserna och anordnade i sin tur regionala samverkanskonferenser. I de regionala konferenserna deltog bl.a. kommuner, landsting och regioner, Migrationsverkets regioner, Polismyndigheten och frivilligorgani- sationer och trossamfund.</P>
<P class="p58 ft47">Flera kommuner hade svårt att delta i konferenserna, som tog mycket tid i anspråk. Flera upplevde att de regionala samverkans-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">konferenserna upprepade redan känd information och att de inte gav något hjälp att hantera läget. De ledde inte till någon bedömning av utvecklingen och identifierade inte vilka krav den närmaste tiden skulle ställa på kommunen. När så mycket tid ägnades åt insamling och spridning av information skapades också en förväntan om återkoppling och stöd.</P>
<P class="p14 ft13">Några kommuner fick stöd i länsstyrelsernas konferenser. De län där det redan fanns etablerade strukturer för information och samarbete kunde använda dessa under hösten 2015 för att hjälpas åt att hantera situationen.</P>
<P class="p64 ft113">Tematiska möten</P>
<P class="p51 ft41">Vid sidan om de nationella och regionala samverkanskonferenserna anordnades tematiska konferenser, möten och arbetsmöten om särskilda sakfrågor. Det genomfördes ett stort antal möten om boende och ensamkommande barn. Det förekom också regelbundna möten om hälso- och sjukvård, skola, säkerhet och samarbete med frivilligresurser. Dessa möten syftade exempelvis till att vissa ansvars- frågor skulle klaras ut och till mer enhetlig tolkning av begrepp.</P>
<P class="p64 ft113">Fler möten mellan statliga myndigheter</P>
<P class="p111 ft47">Vid sidan om de nationella samverkanskonferenserna hölls en rad olika möten och konferenser. Flera myndigheter, bl.a. Polismyndig- heten, deltog i Migrationsverkets dagliga stabsorientering och vid Polismyndigheten dagliga möten deltog representanter från Migra- tionsverket, MSB, Tullverket, Kustbevakningen och Säpo.</P>
<P class="p14 ft13">MSB genomförde möten med SKL och Migrationsverket på måndagar och med Polisen på onsdagar. På torsdagar fick MSB lägesrapportering från Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Utanför veckorytmen genomförde MSB möten med Skolverket, IVO, BO och Folkhälsomyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Många informationsutbyten behövdes</P>
<P class="p56 ft41">Mot bakgrund av komplexiteten i den utmaning för samhället som mottagandet av många människor på flykt innebar, bedömer vi att det var helt nödvändigt att det genomfördes regelbundna möten för utbyte av information mellan regeringen, berörda myndigheter och andra aktörer under hösten 2015. Det var effektivt att MSB valde att använda de rutiner man byggt upp i form av nationella samverkans- konferenser som kunde anordnas när situationen krävde det. Till samverkanskonferensernas styrka hör också att de genomfördes regelbundet, att formen var förutsägbar och att det för alla deltagare var tydligt när information skulle delges. Strukturen fungerade också bra för att fånga upp olika sakfrågor som sedan kunde diskuteras vidare i separata möten med särskilt berörda myndigheter och andra.</P>
<P class="p58 ft41">Konferenserna var också utformade så att de gav stöd till den struktur för krishantering som finns i Sverige – ansvarsprincipen. Tanken med samverkanskonferenser är att man delar information och att olika aktörer sedan enligt ansvarsprincipen ska hantera sina respektive ansvarsområden. Konferenserna var väl anpassade för den strukturen då de innebar att beskrivande lägesinformation delades medan samverkanskonferenserna däremot inte inriktades på konkreta handlingsalternativ eller möjliga lösningar.</P>
<P class="p57 ft13">Denna mötesstruktur kompletterades med andra regelbundna möten mellan de statliga myndigheterna.</P>
<P class="p57 ft13">Genom att mötas regelbundet och enligt en klar struktur fick myndigheterna information som de kunde använda i den egna verk- samheten och för att identifiera behov av samverkan.</P>
<P class="p74 ft113">Kommunerna hade behövt mer gemensam inriktning</P>
<P class="p56 ft13">Syftet med MSB:s nationella samverkanskonferenser var att ge de statliga myndigheterna och andra aktörer relevant information. Länsstyrelserna hade regionala samverkanskonferenser med kom- munerna för att delge samma information.</P>
<P class="p58 ft41">I kommunerna fanns en förväntan om mer uttalad återkoppling på den information som kommunerna hade bidragit med. Kom- munerna önskade också ett tydligare gensvar och en bättre dialog om hur kommunerna tillsammans kunde hantera sitt ansvar utifrån hur de statliga myndigheterna på nationell och regional nivå hanterade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft13">situationen. De många leden – att länsstyrelserna deltog i MSB:s nationella konferenser och sedan i sin tur ordnade regionala sam- verkanskonferenser för kommuner, landsting och andra – bidrog till att informationsdelningen uppfattades som något som hanterades långt från verkligheten i kommuner och landsting.</P>
<P class="p14 ft13">Några kommuner försåg sig därför med information på egen hand genom att ta kontakt med andra. Till exempel fanns ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Likaså kontaktades Södertälje kommun – som har mångårig erfarenhet av mottagande – ofta under hösten 2015 av kommuner som ville få del av deras kunskap och erfarenhet.</P>
<P class="p11 ft13">Kommunernas behov av gemensam inriktning och geografisk samordning tillgodosågs således inte genom samverkanskonfe- renserna även om vissa frågor kunde lösas genom de tematiska konferenserna.</P>
<P class="p64 ft113">Mötena löste inte svårare frågor</P>
<P class="p111 ft13">Vår sammanfattande bild är att flertalet av de möten som genom- fördes av MSB under hösten 2015 var helt nödvändiga för att det offentliga åtagandet gentemot människor på flykt som anlände skulle kunna samordnas och genomföras så bra som det var möjligt. Samtidigt tog mötena mycket tid i anspråk. Man kan överväga om MSB:s samordningsuppdrag med inriktningen på möten var rätt form när det gällde att lösa mer komplicerade frågor som krävde svåra rättsliga analyser. Frågor som gällde tolkning av författningar och gränsdragningen mellan olika myndigheters ansvarsområden löstes inte genom möten. Det är frågor som är avgörande för enskildas rättssäkerhet och som typiskt sett lämpar sig bättre för lagstiftaren att lösa. När sådana frågor identifierades inom mötes- strukturen och myndigheternas ståndpunkter klargjorts kan den lämpliga vägen ha varit att uppmärksamma regeringen på behovet att lösa frågan.</P>
<P class="p12 ft46">De tematiska möten som ordnades för ett mindre antal aktörer fungerade bättre för att klara ut t.ex. ansvarsfördelning mellan myndigheter eller för att diskutera mer konkret hantering. Kom- munerna har fått stöd i länsstyrelsernas regionala samverkans- konferenser. De län där länsstyrelsen och de kommunala myndig-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">heterna hade etablerade strukturer för information och samarbete kunde de användas för att tillsammans hantera situationen.</P>
<P class="p57 ft13">Vår bild är att det fanns för stora förväntningar på vilka frågor som skulle kunna lösas inom ramen för MSB:s samordningsuppdrag. Mötena gav dock inte tillräckligt underlag för bedömningar av utvecklingen av antalet människor som kunde tänkas komma eller vilka krav den närmaste tiden skulle ställa på kommuner, landsting och myndigheter.</P>
<P class="p70 ft41">Formen med nationella samverkanskonferenser fungerade väl för att MSB skulle kunna genomföra sitt uppdrag att sammanställa lägesinformation och för att identifiera frågor som regeringen behövde informeras om. Formen fungerade däremot sämre för dem som deltog i konferenserna med förväntan om att de skulle leda till en gemensam inriktning och ett samordnat ansvarstagande för samhällets hantering av mottagandet av människor på flykt.</P>
<P class="p144 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.2</SPAN><SPAN class="ft70">Områden där information inte löste problemen</SPAN></P>
<P class="p56 ft41">Under vårt arbete har vi sett två områden där bättre information hade kunnat leda till en annan hantering. Det första är boenden, där bristande information gjorde att samhällets resurser inte tillvaratogs på ett effektivt sätt. Det andra är tältuppdraget, där det redan före beslutet fanns kunskap om att tält inte var den bästa lösningen.</P>
<P class="p68 ft28">Boenden</P>
<P class="p56 ft41">Migrationsverket har ansvaret för att anordna boende för människor under asylprocessen. Kommunerna har ansvar för att ordna boende för ensamkommande barn. Att ordna boende för människorna på flykt som kom var en av de största utmaningarna under hösten 2015. De gällde både akuta boenden och mer långsiktiga lösningar.</P>
<P class="p70 ft41">År 2013 fattade Migrationsverket beslut om att förstärka sin planering för olika scenarier. Migrationsverket upprättade i och med detta en förteckning över möjliga aktörer (t.ex. Svenska Kyrkan eller Försvarsmakten) som kunde bidra med exempelvis lokaler eller tält, men detta gav inget resultat i form av möjliga boenden. De upphand- lingar som Migrationsverket gjorde gav också allt sämre resultat, både avseende antal platser och kvalitén på boendena. Migrations-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">verket hade därför en ansträngd situation när det gällde tillgången på boenden vid ingången till 2015.</P>
<P class="p382 ft41">I takt med att det kom allt fler människor under hösten 2015 fick Migrationsverket allt svårare att hitta boenden och bad därför andra statliga myndigheter, länsstyrelser och kommunerna om hjälp att hitta lösningar. Regeringen tog ett initiativ och den 9 oktober 2015 fick landshövdingen i Norrbottens län i uppdrag av regeringen att samordna länsstyrelsernas inventering av tillfälliga asylboenden i samarbete med kommuner och landsting. Inventeringen skulle enligt uppdraget omfatta statliga, kommunala, privata och ideella alternativ.</P>
<P class="p12 ft45">Länsstyrelserna samordnade också fördelningen av kommunala evakueringsplatser. Migrationsverket kontaktade flera länsstyrelser i början av oktober då man ansåg sig behöva ta kommunala evakueringsplatser i anspråk och runt den 10 oktober 2015 bodde ett par hundra personer i kommunala evakueringsboenden. Som mest bodde cirka 8 000 personer i kommunala evakueringsplatser (i december 2015). Migrationsverket och kommunerna slöt inga avtal kring platserna och kommunerna var ansvariga för boendet. Kommunerna kunde söka ersättning i efterskott för kostnader för boende (inklusive anskaffning och iordningställande), mat och personalkostnader som de haft i samband med att de tog fram lokaler som användes som evakueringsplatser. Alla evakuerings- platser avvecklades under våren och sommaren 2016.</P>
<P class="p690 ft13">Boende för personer som valde att resa vidare ordnades framför allt av privatpersoner och frivilligorganisationer, men även i begrän- sad omfattning av kommuner.</P>
<P class="p64 ft113">Många insatser för att skapa överblick och samordning</P>
<P class="p51 ft41">En rad åtgärder vidtogs under hösten 2015 för att åstadkomma bättre överblick över och samordning av boendefrågan. Redan i mitten av september 2015 började Migrationsverket och några läns- styrelser att inventera tillgången på boenden. I mitten av oktober vidtogs åtgärder för att koordinera anordnandet av boenden. Ett exempel var regeringsuppdraget att samordna länsstyrelsernas inven- tering av tillfälliga asylboenden. Ett annat exempel var en första samverkanskonferens med inriktning på boendesituationen som genomfördes av MSB den 14 oktober 2015. Särskilda boende-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">konferenser genomfördes sedan regelbundet under hösten och vintern 2015. MSB, Försvarsmakten och frivilligorganisationer gav förstärkning till Migrationsverket genom bl.a. <NOBR>logistik-,</NOBR> stabs- och ledningsstöd samt kommunikatörer för att underlätta kommuni- kation mellan berörda aktörer inom boendefrågan. I december 2015 inrättade Migrationsverket också boendesamordnare i regionerna.</P>
<P class="p74 ft113">Bristande kommunikation och återkoppling</P>
<P class="p69 ft13">Trots de många åtgärderna för att åstadkomma samordning ledde brister i kommunikation mellan berörda aktörer till att boenden som skulle kunna ha använts inte togs i anspråk.</P>
<P class="p70 ft45">Landshövdingen i Norrbottens län genomförde sitt uppdrag om en inventering av tillfälliga asylboenden och rapporterade till Migrationsverket och Regeringskansliet den 22 oktober 2015 drygt 66 000 platser. Enligt länsstyrelserna avfärdade Migrationsverket ungefär en fjärdedel av boendena eftersom de låg för långt från Migrationsverkets kontor. Det hade inte varit ett kriterium när man påbörjade inventeringen. Migrationsverket hade en begränsad nytta av inventeringen eftersom listan på tillfälliga asylboenden till stora delar bestod av boenden som inte kunde drivas av kommunerna, vilket gjorde att ersättning inte kunde betalas med stöd av för- ordningen om statlig ersättning för asylsökande. Enligt Migrations- verket kunde ungefär 20 000 boendeplatser användas av dem som länsstyrelserna hade identifierat. Länsstyrelsen Norrbotten hade också tagit fram en ”fördelningsnyckel” för att åstadkomma en jämnare fördelning mellan kommunerna. Migrationsverket ansåg sig inte kunna använda den fördelningsmodellen eftersom man behövde ta alla tillgängliga boenden i anspråk och därför inte kunde ta hänsyn till i vilka kommuner möjliga boenden låg.</P>
<P class="p449 ft13">Migrationsverket dröjde med att ge återkoppling efter inven- teringen, vilket ledde till att ett antal möjliga boenden inte togs i bruk. Likaså dröjde Migrationsverket med återkoppling till de statliga myndigheter som inventerat och erbjudit boenden.</P>
<P class="p70 ft45">Under hösten beskrevs boendefrågan som en konkurrens- situation mellan staten och kommunerna. Migrationsverket behövde boende till asylsökande och kommunerna till de ensamkommande barnen och det var ofta samma lokaler som var aktuella. MSB upp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">manade i oktober 2015 Migrationsverket och SKL att samverka om boendesituationen, både för att komma till rätta med själva boende- problematiken och för att undvika slitningar mellan statlig och kommunal nivå.</P>
<P class="p14 ft13">Bristande kommunikation mellan Migrationsverket och kom- munerna ledde också till att kommunala evakueringsboenden öppnade, med personal och matservering, utan att några asylsökande sedan kom. Detta blev en kostnad för kommunen och slöseri med resurser eftersom behovet av boenden fanns men koordineringen brast. Det fanns i november 2015 också önskemål om att Migrations- verket skulle tillhandahålla statistik om belagda evakueringsplatser i varje kommun så att det ska bli möjligt att skaffa sig en överblick över detta.</P>
<P class="p64 ft113">Begreppsförvirring</P>
<P class="p84 ft13">Under perioden från september till mitten av november 2015 var förvirring kring olika boendebegrepp ett problem som ledde till missförstånd och ineffektivitet. Det finns många olika former för boenden, boendena varierar mellan olika delar av asylprocessen och de kan drivas på olika sätt. Kommuner och andra som inte brukade arbeta med boenden för människor på flykt kände inte till Migrationsverkets begreppsapparat. Oklarheter kring definitioner och begrepp för olika boendetyper gjorde t.ex. att inventeringen av tillfälliga asylboenden försvårades.</P>
<P class="p76 ft41">MSB, Länsstyrelsen Norrbotten och Migrationsverket kom i oktober 2015 överens om en begreppsapparat inom boendeområdet. MSB uppmanade de berörda myndigheterna att tydligt kommunicera de framtagna ensade begreppen och riktade sin uppmaning särskilt till Migrationsverket. Trots att man kommit överens om gemen- samma begrepp dröjde det till mitten av november tills frågan om begreppsförvirring inte längre var ett stort bekymmer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Osäkerhet om regelverk och brist på besked</P>
<P class="p69 ft13">Den osäkerhet och otydlighet som fanns kring regelverk om boende bidrog också till att tillgängliga lokaler inte togs i anspråk. Även om vissa förtydliganden gjordes bidrog t.ex. långa handläggningstider till att lokaler inte användes.</P>
<P class="p57 ft13">Det fanns tidigt ett behov av att klargöra om det var möjligt att göra avsteg från gällande regelverk. Ett exempel var om kommuner kunde använda avställda hus utan att riskera böter. Under hela hösten ledde också oklarheter om ersättningar till att arbetet med att hitta boenden försvårades. Det gällde frågor om ersättningar till såväl kommuner och näringsliv som frivilligorganisationer. I takt med att vissa frågor klarades ut aktualiserades nya frågeställningar. I slutet av hösten 2015 diskuterades t.ex. ersättningar kopplade till kom- munernas evakueringsboenden och till försäkrings- och bevaknings- frågor.</P>
<P class="p67 ft13">Långa handläggningstider för bygglov försenade användandet av identifierade möjliga boenden. Bygglov krävs både för nybyggnad och för att göra om t.ex. tidigare <NOBR>industri-,</NOBR> kontors- eller skollokaler till boenden.</P>
<P class="p70 ft41">Vissa åtgärder vidtogs under hösten för att förenkla regelverken och åstadkomma ökad tydlighet. Regeringens och allianspartiernas överenskommelse den 23 oktober 2015 innehöll bl.a. en uppgörelse om att tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringen skulle genom- föras. Bygglovet skulle förenklas för byggnader som uppfördes eller togs i anspråk under en tidsbegränsad period. Möjligheterna att</P>
<P class="p87 ft41">”återbostadisera” lägenheter som användes för andra ändamål skulle förenklas. Migrationsverket skulle vidare få ingå längre avtal än sex år för att underlätta för fler kommuner att uppföra bostäder för uthyrning till Migrationsverket på långa avtal. Näringsdepartementet föreslog ändringar i plan- och byggförordningen för tillfälliga anlägg- ningsboenden och Boverket fick i uppdrag att ta fram vägledning och föreskrifter om vilka undantag och avsteg som ska göras i tillfälliga anläggningsboenden utifrån de nya reglerna.</P>
<P class="p691 ft13">I början av november 2015 satte Migrationsverket ihop ett infor- mationspaket och inrättade ett särskilt telefonnummer för infor- mation om ersättningar. Migrationsverket fortsatte dock få många samtal om ersättningar och bad länsstyrelserna om hjälp att förmedla informationen till kommunerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Statliga lokaler togs inte till vara</P>
<P class="p1 ft14">Fler statliga lokaler hade kunnat användas till boenden.</P>
<P class="p63 ft13">Från början av oktober genomförde Migrationsverket möten med statliga myndigheter för att undersöka möjligheterna till tillfälliga boendeplatser. Detta resulterade då i ett mindre antal platser. Till exempel upplät Kriminalvården tre av sina anstalter i Skåne till bostäder.</P>
<P class="p14 ft13">Det fördes diskussioner med andra statliga myndigheter, men under hösten var det Kriminalvården, Försvarsmakten och MSB som bidrog med beredskapsplatser. I mitten av december 2015 bidrog Försvarsmakten med cirka 400 statliga beredskapsplatser. MSB bistod med 120 platser. Brist på bygglov eller vissa funktioner, såsom avlopp, utgjorde hinder för att använda andra platser som man tagit fram. Sammanlagt bidrog statliga aktörer med ungefär 750 boende- platser.</P>
<P class="p64 ft113">Privata lösningar togs inte till vara</P>
<P class="p542 ft41">Privata lösningar togs inte tillvara. Frivilligorganisationer, kyrkor och trossamfund kunde erbjuda boenden och det fanns en förmåga att göra det. Lösningarna togs inte tillvara eftersom alla som vill erbjuda boenden måste delta i Migrationsverkets upphandlingar, där alla omfattas av samma regler. Frivilligorganisationer hade oftast inte ekonomiska förutsättningar att finansiera de olika investeringar som krävdes för att boendena skulle uppfylla ställda krav och de föll därför bort under upphandlingsprocessen.</P>
<P class="p11 ft13">Många privatpersoner vände sig till Migrationsverket och ville hjälpa till med boenden. Migrationsverket hade inga administrativa möjligheter att hantera den sortens hjälp.</P>
<P class="p64 ft113">Lösningar för boende gick om intet på grund av bristande information</P>
<P class="p51 ft46">Det saknades information som gav en överblick över samhällets totala boenderesurser under hösten 2015, trots att åtgärder tidigt vidtogs för att åstadkomma en sådan överblick. En stor inventering genomfördes men resultatet i fråga om lokaler som togs i anspråk blev magert. Människor sov utomhus trots att det fanns lediga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">lokaler i landet. Möjligheterna att ordna boenden försämrades som en konsekvens av otillräcklig information och kommunikation, t.ex. inför inventeringen och om olika boendebegrepp. Likaså bidrog sen återkoppling och långsamma beslutsprocesser till att lokaler som hade kunnat användas stod tomma. Samhället hade inte heller kapacitet att ta emot de privata alternativ som ställdes till för- fogande.</P>
<P class="p70 ft41">Vår bedömning är att bristen på boenden blev värre på grund av bristfällig informationshantering. Med rätt information hade fler boenden kunnat ställas till förfogande och användas. Boendefrågan är mycket komplex och det är svårt att samordna så många olika ingångsvärden som ligger i den. Erfarenheten visar att det behövs en mycket tydlig styrning för att ett uppdrag att ta fram fler boende- platser ska ge en rimlig effekt i form av fler boenden.</P>
<P class="p74 ft28">Tältuppdraget</P>
<P class="p69 ft13">Den 9 oktober 2015 fattade regeringen beslut om att ge Migrations- verket i uppdrag att uppföra och förvalta tillfälliga asylboenden i form av tält med stöd av MSB, Fortifikationsverket och länsstyrel- serna.</P>
<P class="p57 ft13">Som en följd av detta inkom Migrationsverket den 19 oktober 2015 till MSB med en specifik begäran om 110 000 boendeplatser, varav 50 000 under 2015. Enligt begäran skulle MSB införskaffa, uppföra och under en inledande period om sex månader efter drift- start förvalta asylboendena. MSB skulle enligt begäran särskilt prioritera tältalternativet.</P>
<P class="p57 ft13">MSB och Fortifikationsverket påbörjade en markinventering under oktober och identifierade fyra platser som kunde vara möjliga för etablering av asylboenden i form av tält. MSB och Forti- fikationsverket meddelade dock att de inte kunde möta behovet av 50 000 platser under 2015 med anledning av att det var svårt att hitta lämplig statligt ägd mark.</P>
<P class="p70 ft41">MSB uppförde ett tältboende i Revinge i Lunds kommun. De första personerna flyttade in den 10 december 2015. Drygt 200 personer bodde i tälten i väntan på att slussas vidare till asylboenden.</P>
<P class="p58 ft41">Migrationsverket drog tillbaka sin begäran till MSB den 13 januari 2016, då de bedömde att mer varaktiga boenden än tält skulle priori-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">teras. De personer som bodde i tälten flyttades då till andra boenden. Kontraktet löpte ut den 24 januari. Därmed bedömde också MSB att uppdraget var avslutat. MSB slutförde dock den påbörjade mark- inventeringen.</P>
<P class="p14 ft13">Det tog ungefär två månader från regeringens beslut till det att tälten kunde användas. Av de tänkta 50 000 platserna under 2015 blev det 200. Enligt Migrationsverket och MSB berodde det på att det var svårt att klara ut regler och få de bygglov som behövdes. Till exempel kom bygglovet för tältboendet i Revinge i april 2016, långt efter att tälten monterats ned.</P>
<P class="p11 ft13">Enligt Migrationsverket blev också kostnaden för tältlägren hög. 3 000 boendeplatser i tältläger kostar enligt Migrationsverket 610 miljoner kronor.</P>
<P class="p64 ft113">Varken MSB eller Migrationsverket såg tält som en bra lösning</P>
<P class="p103 ft13">I regeringsuppdraget stod det uttryckligen tält, men MSB ansåg att det fanns andra och bättre lösningar, exempelvis modulboenden. MSB anser att Regeringskansliet inte hade gjort en tillräcklig analys av vad tält egentligen innebär när de gav uppdraget. MSB försökte kommunicera till regeringen att tält inte var någon bra formulering, men MSB fick inget gehör för detta.</P>
<P class="p63 ft13">Inte heller Migrationsverket ansåg att tält var en bra boende- lösning. Migrationsverket hade sedan tidigare, med utgångspunkt i en genomförd inventering, kunskap om att det inte fanns några större mängder tält tillgängliga i Sverige.</P>
<P class="p64 ft113">Tid och resurser användes på ett ineffektivt sätt</P>
<P class="p84 ft13">Vår slutsats blir att tältuppdraget till Migrationsverket innebar att tid och resurser under en mycket ansträngd period användes på ett improduktivt sätt. Både Migrationsverket och MSB hade tillgång till information som talade starkt mot att försöka ordna boenden i tält och åtminstone MSB försökte uppmärksamma regeringen på detta. Om regeringens syfte med tältuppdraget var att snabbt skaffa fler boendeplatser talade den information som regeringen hade mot att det skulle lyckas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312426x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.3</SPAN><SPAN class="ft70">Information bör användas för samordning och ledning</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Information hade kunnat användas tidigare</P>
<P class="p78 ft41">Det är regeringen som har det yttersta ansvaret för att förse sig med rätt information och på grundval av den styra riket. Det är också regeringen som har ansvar för att det tas fram korrekt information inom olika områden, liksom att olika delar av statsapparaten får del av nödvändig information. Statsminister Stefan Löfven har i utfråg- ningar i konstitutionsutskottet förklarat att han inte fann någon anledning att ifrågasätta den prognos som Migrationsverket publi- cerade i juli 2015 då myndigheten enligt honom tidigare hade lyckats väl med att göra prognoser inom migrationsområdet. Ganska snart därefter fick regeringen och Regeringskansliet mer information än den som fanns i Migrationsverkets prognos. Regeringen har i den senaste budgetpropositionen framhållit vikten av ett proaktivt förhållningssätt med beredskap att vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer där informationsbrist råder.<SPAN class="ft56">40 </SPAN>Om ett mer pro- aktivt förhållningssätt hade använts i statsminsterns styrning och ledning av regeringens och Regeringskansliets arbete så är det troligt att den sammantagna bilden i början av hösten 2015 i vart fall inte hade utgått från en minskande migration. En bild av en möjlig ut- maning med fler asylsökande hade kunnat spridas till myndigheterna redan då för att skapa en bättre beredskap och en tidigare start för mottagandet av allt fler människor på flykt. Det hade varit en fördel för myndigheternas möjligheter att snabbare påbörja sitt genomföra av ett rättssäkert och effektivt migrationsmottagande i en ansträngd situation.</P>
<P class="p692 ft13">Det var en stor styrka att MSB med sin kompetens och sina metoder kunde förse regeringen med en bred bild av de olika utmaningar som samhället ställdes inför under hösten 2015 och vi förutsätter att Regeringskansliet har en god kännedom om de metoder MSB använder för att beskriva olika situationer och kan tolka beskrivningarna på rätt sätt. Regeringskansliets arbete innebar också att regeringen fick annan viktig information under hösten 2015. Vår bedömning är att regeringen på dessa olika sätt försåg sig med tillräcklig information.</P>
<P class="p693 ft75"><SPAN class="ft74">40 </SPAN>Prop. 2016/17: utgiftsområde 6, s. 8.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Samtidigt kan vi konstatera att myndigheterna behövde mer information för att samverka och samordna sina verksamheter. I vissa fall var det frågan om så komplexa frågor att det inte räckte med att dela information utan en tydlig ledning och inriktning blev nödvändig. Vi har i avsnitten 9.3.6 och 9.3.7 gett exempel på frågor som enligt vår bedömning borde ha lyfts på ett tydligare sätt av regeringen.</P>
<P class="p11 ft13">I de följande avsnitten redogör vi för vår bedömning av hur information som samlas in bör användas för att åstadkomma mer samverkan, samordning och ledning.</P>
<P class="p80 ft166">Det fanns beredskap för informationsinsamling</P>
<P class="p3 ft28">och informationsdelning, men inte för migrationsinformation</P>
<P class="p51 ft41">Beredskapen var delvis god när det gäller samhällets förmåga att samla och dela information. Redan innan hösten 2015 fanns det rutiner för att ta fram och dela information i Regeringskansliet. Regeringskansliets omvärldsbevakning hade fått stark kritik i sam- band med flodvågskatastrofen 2005. När människorna på flykt kom till Sverige hösten 2015 hade Regeringskansliets omvärldsbevakning förstärkts och utvecklats. Ändå har vi konstaterat att Kansliet för krishantering i Justitiedepartementet inte lyckades identifiera den förändrade migrationen till Sverige förrän den var ett faktum.</P>
<P class="p12 ft41">MSB hade rutiner för att ta fram lägesbilder och för att anordna samverkanskonferenser och MSB hade övat på rutinerna tillsammans med andra myndigheter. Dessa strukturer kunde användas när situationen förändrades. En brist var att Migrationsverket inte tidi- gare ingått i dessa strukturer, vilket försvårade kommunikationen. Vår bedömning är också att MSB behöver förbättra sin beredskap genom att bättre anpassa informationsinsamlingen och infor- mationsdelningen till olika uppgiftslämnare och mottagare för att undvika att missuppfattas eller uppfattas som osmidig.</P>
<P class="p63 ft13">Regeringen och Regeringskansliet har ett ansvar för vilka myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskap. Det är positivt att Migrationsverket numera nämns i krisberedskaps- förordningen.</P>
<P class="p12 ft45">Ingen vet vilka utmaningar samhället kommer ställas inför i fram- tiden och vilka myndigheter som då kommer att behöva samverka och samordna sina verksamheter. Vi vill därför peka på de risk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">analyser och de risk- och sårbarhetsanalyser som de flesta statliga myndigheter tar fram varje år som en viktig informationskälla för Regeringskansliet och regeringen. Samtidigt visar erfarenheter från tidigare händelser att det är viktigt att också kunna identifiera och agera på andra signaler än de som kommer genom den ordinarie strukturen.</P>
<P class="p99 ft41">Det är också viktigt att den information som samlas i Regerings- kansliet kan förmedlas vidare till regioner, landsting och kommuner. När det gäller krishantering har MSB enligt sin instruktion 2 § ett sådant ansvar och det borde ha fått ett tydligare genomslag i MSB:s arbete under hösten 2015. Utanför krishanteringen är det länsstyrel- sernas uppgift att förmedla information till kommuner och lands- ting. Erfarenheterna från hösten 2015 visar att länsstyrelsernas roll och ansvar kan användas på ett tydligare sätt.</P>
<P class="p694 ft28">Frågor kvarstod trots omfattande informationsinsamling och många möten</P>
<P class="p129 ft47">Under hösten 2015 användes de strukturer som fanns för att skaffa och förmedla en helhetsbild av läget i den situation som uppstod. Metoderna för att ta fram och dela information fungerade också väl på flera sätt. Erfarenheterna från hösten 2015 visar att strukturerna kan anpassas bättre till den aktuella situationen och att det är viktigt att information inte bara går från den kommunala nivån och uppåt till regeringen utan att det också finns en struktur för att förmedla information från regeringen till både statliga och kommunala myndigheter och också i sidled mellan myndigheter.</P>
<P class="p99 ft47">Frågan är också om informationen gav en rättvisande bild till regeringen och myndigheterna. Vi har lyft fram att lägesbildernas formuleringar, där svårigheter exempelvis beskrivs som att målen för liv och hälsa och samhällets funktionalitet är utmanade, riskerar att feltolkas. Vi tror att det kan ha bidragit till att situationen i myndig- heterna, även om läget var mycket ansträngt, upplevdes som ett större hot mot samhällets funktionalitet än den i verkligheten var. Vi noterar också att några myndigheter inte har känt igen beskrivningar av den egna situationen efter att den information man lämnat ifrån sig bearbetats.</P>
<P class="p341 ft13">Jämfört med tidigare tillfällen då Sverige upplevt en kraftig ökning av antalet människor på flykt innebar situationen hösten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft47">2015 att kommuner och landsting hade ett betydligt större ansvar. Både Regeringskansliet och Migrationsverket borde ha haft en bättre förmåga att förutse att situationen skulle få konsekvenser långt utanför den egna myndighetens väggar. Viss information kunde dessutom enbart Migrationsverket tillhandahålla eftersom utveck- lingen för olika delar av landet påverkades mycket av var Migrations- verket förlade och upphandlade asylboenden eller vart ensamkom- mande barn anvisades. En erfarenhet blir att Migrationsverket behöver vara mycket mer tillgängligt och öka sin samverkan med kommuner och landsting.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.4</SPAN><SPAN class="ft70">Samverkan blev tydligare och bättre</SPAN></P>
<P class="p49 ft41">Situationen under hösten 2015 ställde stora krav på ledarskap och att den som hade ansvaret agerade och hanterade situationen. Det skulle ske i en situation där många ställdes inför arbetsuppgifter och problem som de inte träffat på tidigare. Metoden med intensiv infor- mationsinsamling och täta möten ledde till förväntningar på åter- koppling och vägledning i hanteringen av mottagandet. Bedöm- ningar av hur många människor som skulle komma, vart de var på väg och hur länge situationen kunde tänkas pågå hade varit bety- delsefulla och kunde ha bidragit till en bättre hantering.</P>
<P class="p63 ft13">Det genomfördes en stor mängd samverkansaktiviteter under hösten och många myndigheter, organisationer och företag deltog. De metoder som MSB använde i form av lägesbilder, konferenser och andra möten var lämpliga och MSB hade en beredskap för att använda dem (se avsnitt 4.3). Det förekom mycket bra samverkan mellan myndigheter under hösten 2015 inte minst med stöd av MSB:s insatser. Samverkan gjorde det möjligt för myndigheter och civilsamhället att kommunicera med varandra i syfte att få en gemensam bild av situationen och att tillsammans diskutera och hitta möjliga lösningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.5</SPAN><SPAN class="ft70">Mer samordning och ledning behövdes</SPAN></P>
<P class="p695 ft113">Goda exempel på samverkan som ledde till mer samordning och ledning</P>
<P class="p354 ft13">Vid sidan om samverkan ska ledning bidra till gemensam samordning och inriktning av flera myndigheter. Vår bedömning är att det behövdes en tydligare ledning när myndigheterna ställdes inför den stora utmaning som hösten 2015 innebar.</P>
<P class="p70 ft13">Migrationsverket hade kunnat ta på sig en mer ledande roll men förmådde inte att fungera som en sammanhållande kraft. Läns- styrelsernas samordnande uppdrag utfördes olika och användes inte i tillräcklig grad. Regeringen hade kunnat välja att agera mer proaktivt och aktivt leda mot en ökad samordning utan att kliva över gränsen för myndigheternas självständighet eller den kommunala själv- styrelsen, men gjorde det inte. Många olika statsråd representerade regeringen vilket kan ha bidragit till en upplevelse av att det saknades ett tydligt ledarskap.</P>
<P class="p70 ft47">Det finns dock flera exempel på att myndigheternas samverkan under hösten 2015 ledde till ökad samordning och inriktning. Till exempel kom man under hösten överens om gemensamma defini- tioner när det gällde boendefrågorna och det finns exempel på att myndigheter förstod varandras uppdrag och roller bättre och bättre. Det fanns en bred förståelse för att boendefrågan var viktig att lösa, liksom att situationen för ensamkommande barn var mycket bekym- mersam. Regeringen tog initiativet så att regelverk kunde tolkas och anpassas (t.ex. ersättningar, bygglov eller inspektioner). Myndig- heter och civilsamhälle började samarbeta bättre och hitta sina roller. Några kommuner hjälpte mer belastade kommuner och kommu- nerna tog fram evakueringsplatser.</P>
<P class="p375 ft113">Samordning nödvändig för ett rättssäkert mottagande</P>
<P class="p56 ft41">Mottagandet av många människor på flykt hösten 2015 satte ljuset på behovet av daglig samverkan mellan olika myndigheter. När flera statliga myndigheter ska samverka med varandra och med landets alla kommuner blir det tydligt hur komplex förvaltningen är när det gäller migrationsmottagandet. För att den enskilde asylsökande ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda och det på ett lik-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft14">värdigt sätt i hela landet ställs stora krav på samordningen mellan staten och kommunerna.</P>
<P class="p79 ft13">Kärnan i mottagandet av asylsökande ligger i en rättssäker asyl- process. Att Migrationsverket registrerar alla asylsökande och att alla asylsökande får den information de behöver är grundläggande. Om det brister redan där i mottagandet blir det mycket svårt för de myndigheter som ansvarar för andra delar av asylprocessen. Både ensamkommande barn och barn i familj måste tas emot på ett sätt som värnar barnets rätt och det kräver en nära och tät samordning mellan myndigheter.</P>
<P class="p64 ft113">Samordning är nödvändig om den samlade förmågan ska tillvaratas</P>
<P class="p51 ft47">Vi har sett många exempel på att bättre samordning kunde ha gett ett bättre migrationsmottagande. Kommuner och landsting fick t.ex. inte information från Migrationsverket om var boenden skulle öppnas. Det gjorde att kommunerna inte hade tillräcklig beredskap när de asylsökande anlände till kommunen. Ankomstkommunerna fick inte heller besked om anvisningskommuner i tid och det innebar att ensamkommande barn blev kvar länge i ankomstkommunerna. Samtidigt blev anvisningskommunerna pressade av snabba besked om nya barn och de hade inte alltid plats. Det ledde till att barnen fick placeras i andra kommuner och sedan flyttas när det blev lediga platser i anvisningskommunen. Med en bättre samordning mellan Migrationsverket och kommuner och mellan olika kommuner hade mottagandet kunnat bli bättre och mindre belastade kommuner hade kunnat avlasta.</P>
<P class="p63 ft13">Det fanns inte heller under hösten 2015 en tillräcklig överblick över det totala behovet av bostäder och tillgängliga lokaler användes inte. Beslutet att använda tält ledde till att resurser användes på ett sätt som inte ledde till att boendefrågan löstes. Det fanns också en konkurrens mellan Migrationsverket och kommunerna om samma lokaler.</P>
<P class="p12 ft47">Det faktum att mottagandet fick ett abrupt och oväntat ”slut” när gränskontroller och <NOBR>ID-kontroller</NOBR> på transportmedel infördes gjorde att investeringar i lokaler, personal och livsmedel gick till spillo.</P>
<P class="p447 ft41">Frivilligsektorn hade stora resurser som kunde ha använts bättre bl.a. på ankomstboenden för ensamkommande barn. Varken de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Analys och lärdomar</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">statliga myndigheterna eller kommunerna hade förmåga att ta tillvara de resurser som frivilligorganisationerna erbjöd.</P>
<P class="p696 ft45">I vissa fall försvårades ledning och gemensam inriktning av att det var svårt att avgöra vilken myndighet som hade huvudansvar för en enskild fråga. På dessa områden skulle en mer tydlig ledning från regeringens sida kunnat ge bättre förutsättningar för myndigheterna.</P>
<P class="p361 ft113">Det är svårt att samordna när belastningen är stor</P>
<P class="p56 ft47">En orsak till att det var svårt att åstadkomma samordning och gemensam inriktning var att den situation som skulle hanteras innebar störst utmaningar för Migrationsverket och kommunerna. Migrationsverket var överbelastat och förmådde inte samverka med andra myndigheter på det konstruktiva sätt som krävdes. Det gjorde att det samlade migrationsmottagandet blev sårbart. Kommunerna var inte själva med vid MSB:s samverkansaktiviteter utom vid sär- skilda konferenser som gällde hälso- och sjukvård eller ensamkom- mande barn. Kommunerna representerades i stället av SKL och/eller länsstyrelserna. Det kan ha bidragit till att det inte skedde en till- räcklig samordning mellan kommunerna, bortsett från den som SKL gav stöd till. Kommunernas samordning med myndigheter för- svårades också av att länsstyrelsernas möjligheter till samordning inte togs tillvara.</P>
<P class="p67 ft13">Erfarenheterna från hösten 2015 visar tydligt att brister i sam- ordningen ledde till att den samlade förmåga som faktiskt fanns inom migrationsmottagandet inte kunde användas fullt ut.</P>
<P class="p697 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.6</SPAN><SPAN class="ft70">Erfarenheterna hösten 2015 visar behovet av ledning och gemensam inriktning</SPAN></P>
<P class="p78 ft41">Vår analys och erfarenheterna från hösten 2015 leder till slutsatsen att det finns ett antal områden där det inte räcker med samverkan utan det behövs ledning, samordning och gemensam inriktning för att migrationsmottagandet ska uppfylla de krav som ställs enligt internationella åtaganden och de krav på rättssäkerhet och effektivi- tet som måste ställas. När myndigheterna ställs inför en stor ut- maning och situationen blir mycket ansträngd blir det extra tydligt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p21 ft38">Analys och lärdomar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft47">I regeringens uppgift att styra riket ligger både den statliga och den kommunala verksamheten. Det innebär att de statliga myndig- heterna måste styras så att de ger goda möjligheter för de kom- munala myndigheterna att fullgöra sitt uppdrag och att regeringen får använda de andra styrmedel som går för att ge förutsättningar för den kommunala verksamheten. Regeringen vidtog ett antal åtgärder i den riktningen och under hösten 2015 utvecklades mycket sam- verkan. Vår bedömning är att det ändå hade behövts mer och tyd- ligare ledning och samordning från regeringen för att hantera situationen under hösten 2015. Det finns ingen myndighet som skulle kunna ha en ”krisledningsuppgift”. Både ansvarsprincipen och det kommunala självstyret gör att en sådan lösning inte är möjlig. Det innebär att regeringens ansvar för att styra riket blir mycket tydligt i en ansträngd situation. Styrningen måste gå ut på att sam- ordna olika verksamheter inom staten och staten med kommunerna för att åstadkomma en gemensam inriktning för genomförandet på både statlig och kommunal nivå.</P>
<P class="p118 ft13">De erfarenheter som nu finns visar på ett tydligt sätt att det behövdes mer ledning och styrning och också inom vilka områden behovet är som störst för att ge ett bättre mottagande av människor på flykt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
</DIV>
<DIV id="page_435">
<P class="p0 ft44">10 Slutord</P>
<P class="p698 ft13">Under 2015 kom ett stort antal människor på flykt till Sverige. De flesta anlände under några månader under hösten 2015. Under hela 2015 ansökte 163 000 människor asyl i Sverige och av dem var 35 000 ensamkommande barn.</P>
<P class="p12 ft13">Att så många människor på flykt kom till Europa och sedan valde att avsluta sin resa i Sverige för att söka asyl här beror på många olika omständigheter. Sverige är en del av världen och Europa och med- lemsland i den Europeiska unionen. Vilka vägar som blev möjliga att ta för människor på flykt under 2015 måste analyseras utifrån den kontexten. I vårt uppdrag har inte legat att göra den analysen utan vi har fått ett både konkret och avgränsat uppdrag att analysera Sveriges beredskap och förmåga att ta emot alla dem som anlände hit under hösten 2015.</P>
<P class="p76 ft47">Att ordna ett mottagande för att ta emot ett så stort antal vuxna, familjer och ensamkommande barn under några månader innebar en stor påfrestning för regeringen, Regeringskansliet, Migrationsverket, länsstyrelserna och för andra statliga myndigheter. Landstingens förmåga att ge tillräcklig vård sattes på prov. Kommunernas social- tjänster pressades hårt när så många ensamkommande barn skulle tas emot på så kort tid. Fler statliga myndigheter och kommunala myndigheter än de som är direkt ansvariga för mottagandet av män- niskor på flykt engagerades för att bidra i arbetet med att ta emot dem som kom.</P>
<P class="p12 ft41">Människorna på flykt som kom till Sverige möttes och togs om hand av tjänstemän i statliga och kommunala myndigheter som gjorde sitt allra bästa för att i den pressade situationen ta emot varje vuxen och varje barn som kom. De arbetade professionellt och engagerat med en ibland övermäktig uppgift och i vissa fall genom att tänja på regelverket. Civilsamhället och enskilda volontärer visade medmänsklighet och gav generös hjälp till många människor varje</P>
<P class="p699 ft37">435</P>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Slutord</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">dygn. Det handlade om information, mat, kläder och husrum och mänsklig samvaro.</P>
<P class="p54 ft13">Utgångspunkten för vår analys har varit Sveriges konventions- enliga förpliktelser att ta emot människor på flykt på ett sätt som motsvarar kraven på skydd för mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Mottagandet ska vara rättssäkert och effektivt.</P>
<P class="p57 ft13">Vi har i vårt arbete satt fokus på myndigheternas samverkan och samarbete och också behovet av ledarskap och en gemensam in- riktning när uppgiften är komplex och ska utföras av ett stort antal myndigheter på statlig och kommunal nivå.</P>
<P class="p74 ft113">En bra struktur för information och samverkan</P>
<P class="p69 ft13">Erfarenheterna från hösten 2015 visar att varken regeringen och de svenska myndigheterna eller civilsamhället förutsåg eller hade beredskap inför att så många människor skulle välja Sverige som asylland under hösten 2015.</P>
<P class="p67 ft13">Det fanns tecken på att Migrationsverkets juliprognos var för låg att många fler människor på flykt skulle komma. Det fanns också en erfarenhet från tidigare extraordinära händelser som innebär att det är viktigt att agera på tidig information även om den är osäker. Om den tidiga information som fanns hade uppmärksammats och använts även om den inte på något sätt var fullständig eller analyserad hade det kunnat öka beredskapen inför den kommande händelseutveck- lingen.</P>
<P class="p57 ft13">När ett stort antal människor på flykt anlände till Sverige under några dagar i september 2015 kom också insikten hos regeringen, myndigheterna och civilsamhället.</P>
<P class="p57 ft13">Lärdomen från hösten 2015 är att det finns en bra ordning för att ta in information och analysera den i Regeringskansliet men att Regeringskansliet ändå inte tidigare än någon annan insåg att så många människor på flykt skulle komma.</P>
<P class="p70 ft41">En erfarenhet från hösten 2015 är att det finns en bra struktur för krishantering i Regeringskansliet som tillsammans med de andra rutiner som fanns för informationsinhämtning gjorde att regeringen fick mycket och tillräcklig information och underlag för sina beslut.</P>
<P class="p58 ft41">När det gäller de statliga och kommunala myndigheternas tillgång till information blir lärdomen att rätt information är en grund-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td144"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td59"><P class="p21 ft38">Slutord</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">läggande förutsättning för att det offentliga åtagandet som gäller mottagande av människor på flykt ska kunna genomföras. Erfaren- heterna från hösten 2015 visar också att staten hade mer information än kommunerna och att det behöver finnas bättre strukturer för förmedling av information mellan alla myndigheter i migrations- mottagandet.</P>
<P class="p12 ft47">Med rätt information växte samverkan och samordning fram på många områden och det är strukturer som kan användas i framtiden. Det finns en stor kunskap om mottagandet av människor på flykt och kunskapen används bäst när kommunerna och statliga myndig- heter samordnar sina verksamheter.</P>
<P class="p113 ft47">Det finns också ett antal områden där den mycket ansträngda situationen under hösten 2015 gjorde det tydligt att ansvaret för mottagandet av människor på flykt måste förbättras för att det ska leva upp till våra internationella åtaganden och kraven på rätts- säkerhet och effektivitet. På vissa områden räcker det inte heller med samverkan och samordning myndigheter emellan utan det behövs en tydlig ledning och inriktning från regeringens sida.</P>
<P class="p64 ft113">Ett mer rättssäkert mottagande</P>
<P class="p111 ft47">Även i en mycket ansträngd situation som under hösten 2015 måste vissa grundläggande rättssäkerhetskrav vara uppfyllda i mottagandet. Dit hör att alla asylsökande registreras och får kunskap om hur mottagandet går till. Dit hör också att ensamkommande barn får en god man så snart som det går efter ankomsten. Det är nödvändigt för att barnet ska kunna söka asyl och ha en möjlighet att ta tillvara sina intressen. Mottagandet av både barn i familj och ensam- kommande barn måste genomföras utifrån de särskilda krav som ställs i barnkonventionen. I det ligger att det behövs bättre kun- skaper i varje del av mottagandet och en tydligare ansvarsstruktur för att förebygga att barn försvinner och så att rätt åtgärder ska vidtas om det sker.</P>
<P class="p12 ft45">Under hösten 2015 kom många barn och vuxna som aldrig sökte asyl men som vistas här. Det är en mycket sårbar grupp och i den finns människor som riskerar att fara illa på olika sätt. Vi har lyft fram behovet av att regeringen tar olika initiativ för att öka myndig-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Slutord</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">heternas kunskaper om sitt ansvar för det offentliga åtagandet gentemot dem som vistas i vårt land utan att ha sökt asyl.</P>
<P class="p54 ft41">Mottagandet av asylsökande genomförs av många myndigheter. Migrationsverket har huvuduppdraget men ett antal andra statliga myndigheter, alla landsting och samtliga kommuner har tillsammans med civilsamhället del i mottagandet. Det handlar om hundratals myndigheter som har olika ansvar och uppgifter och är spridda geo- grafiskt. Att alla ska genomföra sin del i mottagandet med den enskildes rättsäkerhet och rätt till mottagande enligt internationella förpliktelser i fokus är självklart i en rättsstat. Den som söker asyl måste få information och ges kunskaper som ger möjlighet att påverka sin egen asylprocess. Mottagandet måste ge utrymme för jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p57 ft13">Erfarenheterna från hösten 2015 visar att det finns förbättringar att göra i alla dessa delar och att civilsamhället kan bidra mer än det ges möjlighet till.</P>
<P class="p74 ft113">Väntan på utredning och beslut i asylfrågan är för lång</P>
<P class="p360 ft41">Av de människor som sökte asyl i Sverige hösten 2015 hade 50 595 personer ännu i januari 2017 inte fått beslut i asylfrågan. Av dem var 16 627 ensamkommande barn. 40 492 vuxna asylsökande och 14 933 ensamkommande barn hade i januari 2017 inte fått börja sin asyl- utredning. Att vänta så länge på livsavgörande beslut är en stor påfrestning. De försämrade möjligheterna att få uppehållstillstånd och sämre möjligheter till familjeåterförening som är en följd av den tillfälliga lagen gör väntan ännu mer påfrestande.</P>
<P class="p70 ft41">I regeringens styrning av myndigheterna ligger alltid ett krav på rättssäkerhet och effektivitet. Det betyder att förvaltningsärenden ska prövas med rätt kvalitet och att enskilda har rätt att få sitt ärende prövat inom rimlig tid. Denna grundläggande princip för myndig- hetsstyrningen gäller också för Migrationsverkets hantering av asylärendena och det är också så regeringen har formulerat kraven på Migrationsverket i regleringsbreven. Det måste enligt vår bedömning innebära att alla asylsökande bör få sin asylansökan prövad inom en tid som är betydligt kortare än nu. När det gäller asylsökande barn tillkommer barnrättsperspektivet. En lärdom från hösten 2015 blir att barn måste ges möjlighet att få sin ansökan om asyl prövad inom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td144"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td59"><P class="p21 ft38">Slutord</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft41">en så kort tid som möjligt. En väg kan vara att utforma ett tydligare regelverk för den tid som ett asylärende som gäller barn högst får ta.</P>
<P class="p80 ft113">Migrationsverket påverkar kostnader för andra myndigheter</P>
<P class="p111 ft13">Migrationsverket har en nyckelroll i mottagandet av människor på flykt. Samtidigt har myndigheten ett stort och brett uppdrag som förutom asylprövning innefattar boendefrågor och förvaltnings- ärenden om ersättning till juridiska ombud och till kommuner. Att samla så många olika delar i migrationsprocessen i en enda myndig- het är en fördel om Migrationsverket har kapacitet att utföra sitt uppdrag inom alla delarna men samtidigt sårbart i en pressad situation som under hösten 2015. Om människor blir kvar länge i mottagningssystemet innebär det stora kostnader för staten och kommunerna.</P>
<P class="p12 ft41">Lärdomen från hösten 2015 blir att alla delar i Migrationsverkets uppdrag är sammankopplade och påverkar varandra och att andra myndigheter är beroende av Migrationsverket för att genomföra sina delar i migrationsmottagandet.</P>
<P class="p76 ft47">Det gör att en stor ansträngning eller påfrestning för Migrations- verket riskerar att få stora effekter för enskilda asylsökandes möjligheter att få sin asylansökan prövad och effekter för ett stort antal myndigheter. Erfarenheterna från hösten 2015 visar att det ställs stora krav på styrningen av myndigheten och att det kan vara svårt att klara av så många uppdrag samtidigt för en myndighet. När det gäller t.ex. boendefrågorna visar vår kartläggning att sam- ordningen var ytterst komplicerad.</P>
<P class="p700 ft113">Erfarenheterna från 2015 har ökat förmågan att hantera oväntade händelser</P>
<P class="p51 ft41">Med den kunskap och de erfarenheter som nu finns om mottagandet av människor på flykt har myndigheterna byggt upp viktig kunskap om samverkan, samordning, gemensam ledning och inriktning som kan användas i andra sammanhang när läget blir ansträngt.</P>
<P class="p447 ft41">De erfarenheter som nu finns om migrationsmottagande innebär vi har en bättre kunskaper och bättre förutsättningar för ett bra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Slutord</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">mottagande när antalet människor på flykt som har viljan att komma till Sverige ökar.</P>
<P class="p598 ft47">Det är tydligt att myndigheterna arbetar enligt ansvarsprincipen och lika tydligt att den ger utrymme för ett mer handlingsinriktat förhållningssätt som ger möjlighet att agera tidigare och skapa bättre beredskap och förutsättningar för att hantera en situation som man inte vet hur den kommer att utvecklas. Hösten 2015 innebar att regeringen och myndigheterna fick erfarenheter av att på ett struk- turerat sätt samla information, analysera och genomföra åtgärder. Det innebär att det finns en större erfarenhet inför oväntade händel- ser i framtiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<P class="p0 ft44">Referenser</P>
<P class="p48 ft28">Offentligt tryck</P>
<P class="p332 ft113">Utskottsbetänkanden</P>
<P class="p303 ft14">Konstitutionsutskottets betänkande nr 26 år 1973 (1973:26).</P>
<P class="p701 ft12">Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av proposi- tionen 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdags- ordning m.m. jämte motioner.</P>
<P class="p702 ft13">Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU24. <SPAN class="ft12">Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säker- heten i landet</SPAN>.</P>
<P class="p702 ft13">Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU20. Gransknings- betänkande.</P>
<P class="p265 ft14">Bilaga A Utredningsmaterial:</P>
<P class="p703 ft167">Promemoria Justitiedepartementet <NOBR>2016-03-10.</NOBR> Promemoria Justitiedepartementet <NOBR>2016-03-31,</NOBR> bilaga 1. Promemoria Arbetsmarknadsdepartementet <NOBR>2016-04-16.</NOBR> Bilaga B Utfrågningar:</P>
<P class="p265 ft14">Utfrågning i konstitutionsutskottet, statsministern, <NOBR>2016-04-29.</NOBR></P>
<P class="p4 ft113">Propositioner</P>
<P class="p704 ft168"><SPAN class="ft46">Proposition 1973:90 </SPAN>Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m. den 16 mars 1973.</P>
<P class="p705 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 1983/84:144 </SPAN>om invandrings- och flyktingpolitiken.</P>
<P class="p706 ft14">Proposition 1985/86:80 <SPAN class="ft113">En ny förvaltningslag.</SPAN></P>
<P class="p707 ft170">Proposition 1993/94:94 <SPAN class="ft169">Mottagande av asylsökande m.m. </SPAN>Proposition 1994/95:179 <SPAN class="ft169">Ändringar i utlänningslagen (1989:529).</SPAN></P>
<P class="p708 ft37">441</P>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 1996/97:25 </SPAN>Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv.</P>
<P class="p709 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 2004/05:170 </SPAN>Ny instans- och processordning i utlän- nings- och medborgarskapsärenden.</P>
<P class="p710 ft172"><SPAN class="ft171">Proposition 2005/06:46 </SPAN>Mottagande av ensamkommande barn. <SPAN class="ft171">Proposition 2007/08:92 </SPAN>Stärkt beredskap – för säkerhets skull.</P>
<P class="p37 ft14">Proposition 2009/10:1 utgiftsområde 8 <SPAN class="ft113">Budgetproposition för 2010.</SPAN></P>
<P class="p711 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 2009/10:55 </SPAN>En politik för det civila samhället.</P>
<P class="p709 ft12"><SPAN class="ft13">Proposition 2009/10:175 </SPAN>Offentlig förvaltning för demokrati, del- aktighet och tillväxt.</P>
<P class="p712 ft13">Proposition 2012/113:162 <SPAN class="ft12">Kommunalt mottagande av ensamkom- mande barn.</SPAN></P>
<P class="p713 ft171">Proposition 2015/16:1 <SPAN class="ft172">Budgetproposition för 2016. </SPAN>Proposition 2015/16:47 <SPAN class="ft172">Extra ändringsbudget för 2015. </SPAN>Proposition 2015/16:100 <SPAN class="ft172">2016 års ekonomiska vårproposition.</SPAN></P>
<P class="p714 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 2015/16:54 </SPAN>Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända.</P>
<P class="p715 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 2015/16:67 </SPAN>Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet.</P>
<P class="p715 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 2015/16:129 </SPAN>Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar.</P>
<P class="p716 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 2015/16:146 </SPAN>Extra ändringsbudget för 2016.</P>
<P class="p717 ft12"><SPAN class="ft13">Proposition 2015/16:174 </SPAN>Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p718 ft113"><SPAN class="ft14">Proposition 2016/17:1 </SPAN>Budgetproposition för 2017.</P>
<P class="p375 ft113">Regeringens skrivelser</P>
<P class="p719 ft12"><SPAN class="ft13">Skr. 2008/09:207 </SPAN>Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting.</P>
<P class="p720 ft12"><SPAN class="ft13">Skr. 2009/10:124. </SPAN>Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet.</P>
<P class="p721 ft159"><SPAN class="ft45">Skr. 2016/17:63 </SPAN>Riksrevisionens rapport om asylboenden – Migrations- verkets arbete med att ordna boenden till asylsökande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td145"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p21 ft38">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Regeringens direktiv</P>
<P class="p1 ft113"><SPAN class="ft14">Dir. 2014:40 </SPAN>Ett stärkt och självständigt civilsamhälle.</P>
<P class="p722 ft12"><SPAN class="ft13">Dir. 2015:107 </SPAN>Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända.</P>
<P class="p702 ft12"><SPAN class="ft13">Dir. 2015:112 </SPAN>Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervis- ning på entreprenad.</P>
<P class="p723 ft113"><SPAN class="ft14">Dir. 2015:122 </SPAN>Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning.</P>
<P class="p4 ft113">Statens offentliga utredningar</P>
<P class="p1 ft14">SOU 2005:104, Huvudrapport från 2005 års katastrofkommission,</P>
<P class="p265 ft113">Sverige och tsunamin – granskning och förslag<SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
<P class="p724 ft13">SOU 2007:75, Styrutredningens betänkande, <SPAN class="ft12">Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</SPAN></P>
<P class="p722 ft14">SOU 2009:19, Asylmottagningsutredningens betänkande, <SPAN class="ft113">Aktiv väntan – asylsökande i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p725 ft14">SOU 2016:13, Betänkande från Utredningen för ett stärkt civil- samhälle, <SPAN class="ft113">Palett för ett stärkt civilsamhälle.</SPAN></P>
<P class="p725 ft14">SOU 2016:19, Barnrättighetsutredningens betänkande, <SPAN class="ft113">Barnkon- ventionen blir svensk lag.</SPAN></P>
<P class="p4 ft113">Departementsserien</P>
<P class="p726 ft13">Ds 2016:21, Arbetsmarknadsdepartementet, <SPAN class="ft12">Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensam- kommande barn</SPAN>.</P>
<P class="p64 ft28">Övrigt</P>
<P class="p332 ft113">Publikationer, rapporter och yttranden från myndigheter</P>
<P class="p303 ft14">Barnombudsmannen (2016). <SPAN class="ft113">Barn på flykt</SPAN>.</P>
<P class="p727 ft53"><SPAN class="ft41">Boverket (2016). </SPAN>Redovisning av Boverkets uppdrag att ta fram väg- ledning och föreskrifter till bestämmelserna om tillfälliga anlägg-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">Referenser SOU 2017:12</P>
<P class="p728 ft113">ningsboenden i plan- och byggförordningen (2011:338), <SPAN class="ft14">PBF, dnr 3406/2015.</SPAN></P>
<P class="p715 ft14">Folkhälsomyndigheten (2014). <SPAN class="ft113">Möten om hälsa. Vägledning inför hälsoundersökningar för migranter</SPAN>.</P>
<P class="p715 ft13">Folkhälsomyndigheten (2015). <SPAN class="ft12">Människor på flykt – en riskbedöm- ning av smittspridning </SPAN>respektive <SPAN class="ft12">Barn på flykt – en riskbedöm- ning av smittspridning</SPAN>.</P>
<P class="p720 ft12"><SPAN class="ft13">Folkhälsomyndigheten (2015). </SPAN>Människor på flykt – vägledning om smittskydd till hälso- och sjukvården<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p720 ft12"><SPAN class="ft13">Folkhälsomyndigheten (2015) </SPAN>Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p720 ft13">Folkhälsomyndigheten (2016) <SPAN class="ft12">Miljöbalkens regler om hälsoskydd i akuta korttidsboenden för flyktingar</SPAN>.</P>
<P class="p720 ft13">Folkhälsomyndigheten (2016). <SPAN class="ft12">Vägledning om hem för ensam- kommande asylsökande barn </SPAN>och webbaserade <SPAN class="ft12">Vägledning om Migrationsverkets asylboenden</SPAN>.</P>
<P class="p729 ft71"><SPAN class="ft47">IVO (2013). </SPAN>En trygg och säker vård – har personalen lämplig utbild- ning? En granskning av vård- och omsorgspersonalens utbildning och metoder i HVB för barn och unga.</P>
<P class="p720 ft113"><SPAN class="ft14">IVO (2015). </SPAN>Konsekvenser av den kraftiga ökningen av antalet ensam- kommande barn<SPAN class="ft14">, dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">10.4–38110/2015.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p716 ft113"><SPAN class="ft14">IVO (2016). </SPAN>Verksamhetsberättelse 2015.</P>
<P class="p729 ft13">Kommerskollegiums remissvar (2015) över <SPAN class="ft12">förslag lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet</SPAN>, dnr <NOBR>4.1-2015/02183-3.</NOBR></P>
<P class="p720 ft13">Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och Rådet om regler för offentlig upphandling i samband med den aktuella asylkrisen. Bryssel 9.9.2015 COM (2015) 454 final.</P>
<P class="p720 ft13">Lagrådets yttrande (2015) över <SPAN class="ft12">förslag till lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säker- heten i landet</SPAN>.</P>
<P class="p720 ft13">Länsstyrelsen Norrbotten (2015). <SPAN class="ft12">Uppdrag att inventera före- komsten av befintliga platser för tillfälliga asylboenden</SPAN>, dnr 109- <NOBR>12235-15.</NOBR></P>
<P class="p729 ft41">Länsstyrelsen i Stockholm (2016), <SPAN class="ft53">Barn på flykt och försvunnen. En nationell kartläggning av ensamkommande barn som avviker</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td145"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p21 ft38">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p730 ft14">Migrationsverket (2012). <SPAN class="ft113">Handboken i migrationsärenden </SPAN>(upp- daterad 2015).</P>
<P class="p731 ft113"><SPAN class="ft14">Migrationsverket (2014). </SPAN>Årsredovisning 2013 Migrationsverket.</P>
<P class="p706 ft14">Migrationsverket (2015). <SPAN class="ft113">Budgetunderlag </SPAN><NOBR><SPAN class="ft113">2016–2019.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p732 ft113"><SPAN class="ft14">Migrationsverket (2015). </SPAN>Information från Migrationsverket om anvisningsläget för mottagande av ensamkommande barn<SPAN class="ft14">, 2015- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">07-14,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> dnr 7.1</SPAN><SPAN class="ft104">‐</SPAN><SPAN class="ft14">2015</SPAN><SPAN class="ft104">‐</SPAN><SPAN class="ft14">40827.</SPAN></P>
<P class="p725 ft12"><SPAN class="ft13">Migrationsverket (2015). </SPAN>Utvärdering av anvisningsprinciperna för ensamkommande barn.</P>
<P class="p733 ft172"><SPAN class="ft171">Migrationsverket (2015). </SPAN>Verksamhets- och kostnadsprognos juli. <SPAN class="ft171">Migrationsverket (2015). V</SPAN>erksamhets- och kostnadsprognos oktober. <SPAN class="ft171">Migrationsverket (2015). </SPAN>Årsredovisning 2014 Migrationsverket. <SPAN class="ft171">Migrationsverket (2016). </SPAN>Verksamhets- och utgiftsprognos februari. <SPAN class="ft171">Migrationsverket (2016). </SPAN>Årsredovisning 2015 Migrationsverket.</P>
<P class="p3 ft14">Migrationsverkets skrivelse <NOBR>2015-11-11,</NOBR> dnr <NOBR>1.1.2-2015-75130.</NOBR></P>
<P class="p734 ft14">Migrationsverket, operativa chefens uppdrag, protokoll <NOBR>2015-09-15</NOBR> <NOBR>A-74/2015.</NOBR></P>
<P class="p731 ft14">Migrationsverket, stabsrapport <NOBR>2015-11-11.</NOBR></P>
<P class="p734 ft14">Mail från Migrationsverket till Justitiedepartementet <NOBR>2015-12-11</NOBR> kl 17.27 resp. kl 18.02.</P>
<P class="p735 ft12"><SPAN class="ft13">MSB (2014). </SPAN>Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p736 ft174"><SPAN class="ft173">MSB (2014). </SPAN>Rutin för särskild organisation<SPAN class="ft173">, dnr 2014- 1676. MSB (2014). </SPAN>Årsredovisning 2013<SPAN class="ft173">.</SPAN></P>
<P class="p737 ft159"><SPAN class="ft45">MSB (2015). </SPAN>Nationell lägesbild flyktingsituationen: <NOBR><SPAN class="ft45">2015-09-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2015-09-16,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2015-10-20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2015-10-27,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2015-12-01,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2015-12-08.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p738 ft12"><SPAN class="ft13">MSB (2015). </SPAN>MSB:s arbete med flyktingsituationen<SPAN class="ft13">. Finns på: www.msb.se/Upload/Om%20MSB/Insysnsrad/2015%20Proto koll%204_bilaga_MSBs%20insynsr%C3%A5d.pdf</SPAN></P>
<P class="p739 ft12"><SPAN class="ft13">MSB (2015). </SPAN>Risker och förmågor 2014. Redovisning av regerings- uppdrag om nationell risk- och förmågebedömning<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p723 ft113"><SPAN class="ft14">MSB (2015). </SPAN>Årsredovisning 2014<SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
<P class="p735 ft113"><SPAN class="ft14">MSB (2016). </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen av- seende flyktingsituationen<SPAN class="ft14">, dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">2016-2440.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft113"><SPAN class="ft14">MSB (2016). </SPAN>Samlad och fördjupad bedömning med anledning av flyktingsituationen<SPAN class="ft14">, dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">2016-387.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p741 ft176">MSB (2016). <SPAN class="ft175">Konsekvensutredning </SPAN><NOBR>2016-05-20,</NOBR> dnr <NOBR>2016-803.</NOBR> MSB (2016). <SPAN class="ft175">Årsredovisning 2015</SPAN>.</P>
<P class="p720 ft12"><SPAN class="ft13">MUCF (2016). </SPAN>Flyktingmottagandet – det civila samhällets roll och villkor<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p721 ft168"><SPAN class="ft46">MUCF (2016). </SPAN>Villkor för organisationer med social inriktning – civila samhällets villkor 2015 med fokus på flyktingmottagandet.</P>
<P class="p742 ft13">Polismyndigheten (2014). Tillsynsrapport 2014:14 <SPAN class="ft12">Inre utlännings- kontroll.</SPAN></P>
<P class="p720 ft12"><SPAN class="ft13">Polismyndigheten (2015). </SPAN>Polismyndighetens budgetunderlag 2017– 2019.</P>
<P class="p720 ft13">Polismyndigheten, beslut i stort <NOBR>2015-09-09,</NOBR> <NOBR>2015-09-28,</NOBR> <NOBR>2015-10-02,</NOBR> <NOBR>2015-11-12,</NOBR> <NOBR>2016-02-05.</NOBR></P>
<P class="p717 ft113"><SPAN class="ft14">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Arbetsordning för Polismyndigheten<SPAN class="ft14">, PM 2016:01.</SPAN></P>
<P class="p716 ft14">Polismyndighetens verksamhetsplan för <NOBR>2015–2016.</NOBR></P>
<P class="p717 ft113"><SPAN class="ft14">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Bearbetning av händelserapporter och brottsanmälningar, Alma<SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
<P class="p715 ft113"><SPAN class="ft14">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Nationella operativa avdelningens hand- läggningsordning, <SPAN class="ft14">2016:148.</SPAN></P>
<P class="p715 ft12"><SPAN class="ft13">Polismyndigheten (2016). </SPAN>Rapport från bedömandegruppens besök i Region Syd <NOBR>14–15</NOBR> januari 2016<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p718 ft14">Polismyndigheten (2016). <SPAN class="ft113">Årsredovisning 2015</SPAN>.</P>
<P class="p743 ft171">Polismyndigheten Beslutsprotokoll <NOBR>2015-09-13,</NOBR> dnr A381.283/2015 Regeringskansliet (2012). <SPAN class="ft172">En statsförvaltning i förnyelse.</SPAN></P>
<P class="p744 ft12"><SPAN class="ft13">Regeringskansliet (2012). </SPAN>Sveriges femte periodiska rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter om barnkonventionens genom- förande under <NOBR>2007–2012<SPAN class="ft13">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p720 ft12"><SPAN class="ft13">Regeringskansliet (2015). </SPAN>Riktlinjer för Regeringskansliets kris- hanteringsförmåga<SPAN class="ft13">, dnr Ju2015/05678/RK KH.</SPAN></P>
<P class="p721 ft168"><SPAN class="ft46">Regeringskansliet (2015). </SPAN>Riktlinjer för Regeringskansliets utbildning och övning i krishantering<SPAN class="ft46">, dnr Ju2015/05679/RK KH.</SPAN></P>
<P class="p745 ft53"><SPAN class="ft41">Regeringskansliet (2015). </SPAN>Vägledning för Regeringskansliets utbild- ning och övning i krishantering<SPAN class="ft41">, dnr Ju2015/05682/RK KH.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td145"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p21 ft38">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p730 ft113"><SPAN class="ft14">Regeringskansliet (2015). </SPAN>Vägledning för Regeringskansliets kris- kommunikation<SPAN class="ft14">, dnr Ju2015/05683/RK KH.</SPAN></P>
<P class="p725 ft113"><SPAN class="ft14">Regeringskansliet (2015). </SPAN>Vägledning för departementens kris- hanteringsförmåga<SPAN class="ft14">, dnr Ju2015/05681/RK KH.</SPAN></P>
<P class="p746 ft159"><SPAN class="ft45">Regeringskansliet (2016). </SPAN>Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga<SPAN class="ft45">, Promemoria </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2016-06-21.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p747 ft12"><SPAN class="ft13">Riksrevisionen (2012). </SPAN>Början på något nytt. Etableringsför- beredande insatser för asylsökande, <SPAN class="ft13">RiR 2012:23</SPAN>.</P>
<P class="p748 ft159"><SPAN class="ft45">Riksrevisionen (2015). </SPAN>Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete <SPAN class="ft45">– </SPAN>skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, <SPAN class="ft45">RiR 2015:18.</SPAN></P>
<P class="p747 ft12"><SPAN class="ft13">Riksrevisionen (2016). </SPAN>Asylboenden – Migrationsverkets arbete med att ordna asylboenden åt asylsökande<SPAN class="ft13">, RiR 2016:10.</SPAN></P>
<P class="p749 ft12"><SPAN class="ft13">Riksrevisionen (2016). </SPAN>Upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns<SPAN class="ft13">, RiR 2016:26.</SPAN></P>
<P class="p722 ft113"><SPAN class="ft14">Skatteverket (2016). </SPAN>Samordningsnummer till asylsökande<SPAN class="ft14">, dnr 1 31 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">176575-16/113.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p731 ft14">Skolinspektionen (2013), Granskningsrapport, dnr <NOBR>402-2013:2272,</NOBR></P>
<P class="p265 ft113">Asylsökande barns rätt till utbildning<SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr6 td146"><P class="p21 ft14">Skolinspektionen</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p750 ft14">(2014),</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p751 ft14">Granskningsrapport</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p24 ft14">(2014:03),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td148"><P class="p28 ft177"><SPAN class="ft25">dnr 2012:5760, </SPAN>Skolsituationen för nyanlända elever<SPAN class="ft25">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p705 ft14">Skolinspektionen (2015), Granskningsrapport, dnr 2014:2380,</P>
<P class="p752 ft12">Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p702 ft13">Socialstyrelsens meddelandeblad 7/2015, om ändring av SOSFS 2003:20.</P>
<P class="p702 ft12"><SPAN class="ft13">Socialstyrelsen (2016). </SPAN>Tolkar för hälso- och sjukvården och tand- vården. Kartläggning våren 2016<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p702 ft12"><SPAN class="ft13">Socialstyrelsen (2016). </SPAN>Hälso- och sjukvård och tandvård till asyl- sökande och nyanlända<SPAN class="ft13">, delrapport 2016 respektive slutrapport 2016.</SPAN></P>
<P class="p723 ft14">Socialstyrelsen (2016). <SPAN class="ft113">Årsredovisning 2015.</SPAN></P>
<P class="p722 ft13">Statens Institutionsstyrelse (2015), <SPAN class="ft12">Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningarna för inrättande av stödboende och hem för vård eller boende</SPAN>, dnr <NOBR>1.1.1-3398-2015.</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Statens institutionsstyrelse (2015). <SPAN class="ft113">Årsredovisning 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft14">Statens institutionsstyrelse (2016). <SPAN class="ft113">Årsredovisning 2015.</SPAN></P>
<P class="p717 ft113"><SPAN class="ft14">Statskontoret (2016), </SPAN>Utvecklad styrning – om sammanhållning och tillit i förvaltningen.</P>
<P class="p715 ft13">Värdegrundsdelegationen (2013). <SPAN class="ft12">Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda</SPAN>.</P>
<P class="p720 ft13">Delredovisning av uppdraget Stöd till genomförande av hälso- undersökningar, <NOBR>2016-04-27,</NOBR> dnr Folkhälsomyndigheten: 04321- 2015, dnr Socialstyrelsen: 146/2016.</P>
<P class="p753 ft46"><NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2016/02/ylva-johanssons-utvidgade-</NOBR> <NOBR>uppdrag-i-regeringen/</NOBR></P>
<P class="p754 ft46"><NOBR>www.regeringen.se/regeringens-politik/krisberedskap/</NOBR> <NOBR>Regeringskansliets-krishantering/</NOBR></P>
<P class="p755 ft46"><NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-beslutar-att-</NOBR> <NOBR>tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/</NOBR></P>
<P class="p756 ft41">www.regeringen.se/contentassets/6519e46a9780457f8f90e64aefed1 <NOBR>b04/overenskommelsen-insatser-med-anledning-av-</NOBR> flyktingkrisen.pdf</P>
<P class="p757 ft47"><NOBR>www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-</NOBR> <NOBR>for-att-skapa-andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/</NOBR></P>
<P class="p758 ft47"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter</NOBR> <NOBR>-och-statistik-fran-tidigare-ar/2015.html.</NOBR></P>
<P class="p753 ft45"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrations-verket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-08-18-Migrationsverket-Okningen-av-</NOBR> <NOBR>ensamkommande-barn-kraver-mer-samarbete.html</NOBR></P>
<P class="p759 ft46"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-09-11-Migrationsverket-pa-plats-</NOBR> <NOBR>pa-tagstationer.html</NOBR></P>
<P class="p760 ft45"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-09-15-Manga-personer-pa-flykt-vill-resa-</NOBR> <NOBR>vidare-till-Finland.html</NOBR></P>
<P class="p761 ft45"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-11-13-Osakert-med-boendeplatser-till-</NOBR> helgen.html</P>
<P class="p762 ft47"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhet</NOBR> <NOBR>sarkiv-2015/2015-11-19-Migrationsverket-kan-inte-langre-</NOBR> <NOBR>erbjuda-boende-till-alla-asylsokande.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td145"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p21 ft38">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p763 ft41"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-11-19-Malmomassan-vanthall-for-</NOBR> asylsokande.html</P>
<P class="p764 ft45"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/</NOBR> <NOBR>Nyhetsarkiv-2015/2015-11-26-Migrationsverket-lanar-personal-</NOBR> <NOBR>fran-andra-myndigheter.html</NOBR></P>
<P class="p765 ft46"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhet</NOBR> <NOBR>sarkiv-2015/2015-12-11-Nu-lamnar-Migrationsverket-</NOBR> Malmomassan.html</P>
<P class="p766 ft45"><NOBR>www.polisen.se/Stockholms_lan/Om-polisen/Sa-arbetar-</NOBR> <NOBR>Polisen/Krisarbete/Polisens-arbete-vid-storre-handelser/</NOBR></P>
<P class="p767 ft46"><NOBR>www.polisen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/Jan-Mars/Feb/</NOBR> <NOBR>Sammanfattning-av-granspolisarbetet-i-Alma/</NOBR></P>
<P class="p768 ft46">www.polisen.se/Stockholms_lan/Aktuellt/Nyheter/Halland/jan- <NOBR>mars/Fortsatt-samverkan-kring-migrantsituationen/</NOBR></P>
<P class="p769 ft41"><NOBR>www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/nyanlanda-</NOBR> <NOBR>elever/fragor--svar-om-utbildning-for-nyanlanda-och-</NOBR> <NOBR>asylsokande-elever/</NOBR></P>
<P class="p770 ft41">www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart- <NOBR>arbete/skrivelser/2016/7/skyddet-mot-barnaktenskap-maste-</NOBR> starkas/</P>
<P class="p80 ft113">Regeringsbeslut</P>
<P class="p303 ft14">Regeringsbeslut S2015/06289/FST <NOBR>(2015-10-01).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut Fi2015/04599/UR (delvis) <NOBR>(2015-10-01).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut Ju2015/07321/SSK <NOBR>(2015-10-01).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut S2015/06476/FST <NOBR>(2015-10-01).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut Ju2015/07537/SIM <NOBR>(2015-10-08).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut S2015/06477/FS <NOBR>(2015-10-08).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut Ju2015/07558/SSK <NOBR>(2015-10-09).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut Ju2015/07557/SIM <NOBR>(2015-10-09).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut Ju2015/07927/SIM <NOBR>(2015-10-22).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut S2015/06822/FST <NOBR>(2015-10-22).</NOBR></P>
<P class="p706 ft14">Regeringsbeslut Fi2015/03175/S3, Fi2015/04871/S3 <NOBR>(2015-10-22).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p771 ft178">Regeringsbeslut S2015/07017/FST (delvis) <NOBR>(2015-10-29).</NOBR> Regeringsbeslut Ju2015/08363/SIM <NOBR>(2015-11-05).</NOBR> Regeringsbeslut Ju2015/08659/PO <NOBR>(2015-11-12).</NOBR> Regeringsbeslut S2015/07981/FS <NOBR>(2015-12-10).</NOBR> Regeringsbeslut S2015/07983/FS <NOBR>(2015-12-10).</NOBR> Regeringsbeslut S2015/07982/FS <NOBR>(2015-12-10).</NOBR> Regeringsbeslut S2015/07984/FS <NOBR>(2015-12-10).</NOBR> Regeringsbeslut N2015/08896/PUB (delvis) <NOBR>(2015-12-17).</NOBR></P>
<P class="p772 ft12"><SPAN class="ft13">Regeringen (2014). </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Migrationsverket<SPAN class="ft13">, Ju2014/909/SIM.</SPAN></P>
<P class="p773 ft12"><SPAN class="ft13">Regeringen (2014). </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Migrationsverket<SPAN class="ft13">, Ju2014/5972/SIM.</SPAN></P>
<P class="p773 ft13">Regeringen (2015). Lagrådsremiss <SPAN class="ft12">Intermistiska beslut vid över- prövning av upphandlingar.</SPAN></P>
<P class="p774 ft113">Litteratur, artiklar, rapporter m.m.</P>
<P class="p775 ft113"><SPAN class="ft14">Bergling, Per m.fl. (2016). </SPAN>Krisen, myndigheterna och lagen. Kris- hantering i rättens gränsland<SPAN class="ft14">. Gleerups.</SPAN></P>
<P class="p776 ft176">Eurostat (2016). Asylum statistics. Frontex: FRAN Quarterly, Q3 2015.</P>
<P class="p777 ft113"><SPAN class="ft14">Human Rights Watch (2014). </SPAN>World Report 2014, events of 2013<SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
<P class="p778 ft41">Intergovernmental Panel on Climate Change (2014). <SPAN class="ft53">Working Group II, Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability.</SPAN></P>
<P class="p779 ft14">Contribution to AR5.</P>
<P class="p778 ft46">Mobjörk, Malin och Simonsson, Louise (2011). <SPAN class="ft168">Klimatförändringar, migration och konflikter: samband och förutsägelser. </SPAN>FOI, Total- försvarets forskningsinstitut, Stockholm.</P>
<P class="p780 ft13">SKL: Mötesanteckningar från möte med Migrationsverket den 30 juli 2015.</P>
<P class="p781 ft113"><SPAN class="ft14">SKL: </SPAN>Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen</P>
<P class="p782 ft14"><NOBR>2015-12-10.</NOBR></P>
<P class="p783 ft113"><SPAN class="ft14">SKL: </SPAN>Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen</P>
<P class="p782 ft14"><NOBR>2016-01-18</NOBR> resp. <NOBR>2016-03-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td145"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p21 ft38">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p784 ft14">SKL: Utökat mottagande av ensamkommande barn i andra ankomst- kommuner, <NOBR>2015-11-02.</NOBR></P>
<P class="p785 ft170">Weinryd, Noomi, Idétidskriften Kurage nr 18, <NOBR>2015-12-22.</NOBR> Ansökan om skadestånd, ingiven till JK <NOBR>2016-10-20</NOBR> dnr <NOBR>5943-16-40.</NOBR></P>
<P class="p786 ft46"><NOBR>www.advokaten.se/Tidningsnummer/2016/nr-7-2016-argang-</NOBR> <NOBR>82/viktigt-med-improvisationsformaga-i-extrema-situationer/</NOBR></P>
<P class="p787 ft171"><NOBR>www.svt.se/nyheter/val2014/reinfeldts-vadjan-till-svenska-folket</NOBR> <NOBR>www.sydsvenskan.se/2015-04-29/lofven-svart-att-regera-utan-do</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<DIV id="id_1">
<P class="p788 ft179">Bilaga 1</P>
<P class="p789 ft8">Kommittédirektiv 2016:47</P>
<P class="p790 ft180">Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015</P>
<P class="p791 ft17">Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016</P>
<P class="p792 ft15">Sammanfattning</P>
<P class="p793 ft10">Under 2015 var migrationsströmmarna till Sverige mycket om- fattande. Antalet asylsökande var fler än någonsin. Landet genom- förde sin största humanitära insats sedan andra världskrigets slut och flyktingmottagandet har på olika sätt inneburit betydande utmaningar för samhället.</P>
<P class="p794 ft10">En särskild utredare ska utvärdera berörda aktörers hantering av flyktingsituationen i Sverige 2015, med särskilt fokus på andra halvåret. Uppdraget består i att</P>
<P class="p795 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">kartlägga händelseförloppet,</SPAN></P>
<P class="p796 ft184"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft183">analysera regeringens, de statliga myndigheternas, kommunernas och landstingens ansvar och beredskap inför situationen samt deras och aktörerna i civilsamhällets hantering av situationen,</SPAN></P>
<P class="p797 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">utifrån kartläggning och analys redogöra för vilka lärdomar som kan dras.</SPAN></P>
<P class="p798 ft10">Det övergripande syftet med utvärderingen är att dra lärdom av det inträffade för att stärka förmågan hos berörda aktörer att hantera en eventuell liknande situation. Det ingår dock inte i utredarens uppdrag att lämna förslag till åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Bakgrund</P>
<P class="p185 ft13">Migrationsströmmarna till Sverige under 2015 var mycket om- fattande. Till följd av bl.a. flera allvarliga konflikter i omvärlden var antalet asylsökande som sökte sig till Sverige fler än någonsin. Under året sökte 163 000 människor asyl i Sverige, varav drygt 35 000 var ensamkommande barn.</P>
<P class="p57 ft13">Under åren 2011 till 2014 ökade antalet asylsökande i Sverige stadigt – från ca 30 000 ansökningar 2011 till över 80 000 ansök- ningar 2014. Under första halvåret 2015 bröts denna trend och antalet asylsökande låg under det Migrationsverket tidigare pro- gnostiserat. I juli 2015 prognostiserade Migrationsverket att antalet flyktingar i Sverige skulle bli lägre än 2014. Under perioden augusti till oktober ökade dock antalet asylsökande kraftigt, både inom EU och i Sverige.</P>
<P class="p58 ft47">Genom flyktingmottagandet genomförde Sverige under 2015 landets största humanitära insats sedan andra världskrigets slut. När det gemensamma asylsystemet i EU inte kunde hantera situa- tionen under hösten 2015 blev läget ohållbart i Sverige. Antalet asylsökande i Sverige uppgick till nästan 80 000 bara under oktober och november. När antalet asylsökande var som högst kom fler än 10 000 personer i veckan för att söka asyl i Sverige.</P>
<P class="p70 ft45">Att ta emot ett stort antal människor under en kort tid har ställt stora krav på flera aktörer i samhället och inneburit påfrestningar för samhällets funktionalitet. Merparten av arbetet utfördes av kommuner, landsting och statliga myndigheter. En avgörande fråga är på vilket sätt den s.k. ansvarsprincipen upprätthölls i det kon- kreta arbetet. Principen innebär att den som har ansvar för en verk- samhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Principen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra, ofta sektorsövergripande. Regeringens roll är att vara strategisk och samordnande. Regeringen ska också vidta åtgärder för att underlätta de statliga myndigheternas och andra berörda aktörers hantering av situationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">454</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Behovet av en utvärdering</P>
<P class="p65 ft13">Förmågan att hantera extraordinära situationer som samhället kan ställas inför behöver kontinuerligt utvecklas. Det är därför viktigt att en större händelse som påtagligt påverkar flera av samhällets funktioner följs upp och utvärderas så att lärdomar kan dras för framtiden.</P>
<P class="p12 ft45">Migrationsströmmarna till Sverige under andra halvåret av 2015 påverkade samhällets funktionalitet på lokal, regional och nationell nivå. Regeringen fattade ett sjuttiotal beslut som ett led i hante- ringen av flyktingsituationen. För kommunerna uppstod påfrest- ningar inom bl.a. socialtjänst och när det gäller tillgången till boende och gode män för ensamkommande barn, och för lands- tingen påverkades hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Vidare gjorde kommunerna en omfattande insats för att stödja Migrations- verket med evakueringsplatser. Flera av påfrestningarna bedöms kvarstå. Även flera statliga myndigheters verksamheter påverkades kraftigt. Förutom den ökade belastningen för Migrationsverket fick till exempel Polismyndigheten avsätta betydande resurser med anledning av de återinförda gränskontrollerna och på grund av att bränder och ordningsstörningar på asylboenden ökade samtidigt med den kraftiga ökningen av antalet asylsökande. Vidare hade både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och läns- styrelserna viktiga och resurskrävande samordnande uppgifter. Även aktörer i civilsamhället bidrog med resurser som fyllde en viktig funktion i mottagandet av alla människor.</P>
<P class="p13 ft13">På kort tid ställdes det alltså stora krav på flera aktörer i sam- hället. Många människor med olika funktioner i samhället har arbetat hårt för att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck ett ordnat mottagande samtidigt som den allmänna ord- ningen och inre säkerheten i landet har upprätthållits.</P>
<P class="p447 ft13">Mot bl.a. denna bakgrund anser regeringen att hanteringen av och beredskapen inför flyktingsituationen i Sverige under år 2015 bör utvärderas. Regeringen kommer utifrån resultatet av utvärde- ringen att överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att stärka samhällets förmåga att hantera en liknande situation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Uppdraget</P>
<P class="p185 ft13">En särskild utredare ska utvärdera berörda aktörers hantering av flyktingsituationen i Sverige 2015. Utvärderingen ska i huvudsak vara inriktad på andra halvåret 2015. Flyktingsituationen utgör dock ett komplext händelseförlopp som sträcker sig längre än den kulminerande fasen under hösten 2015. För att en representativ helhet av situationen ska kunna presenteras krävs det att händelse- utvecklingen under andra halvåret 2015 sätts in i ett större sam- manhang. Från dessa utgångspunkter får utredaren närmare preci- sera den period som bör belysas. Hänsyn måste också tas till det osäkra omvärldsläget och till att asylmigrationssystemet naturligen innefattar ett stort mått av osäkerhet. Migrationsströmmarna har påverkat samarbetet inom hela Europeiska unionen (EU). Reger- ingen har arbetat intensivt för att samarbetet i EU ska fungera och att ansvaret ska delas mellan EU:s medlemsländer. Detta arbete pågår fortfarande. Det ingår inte i utredarens uppdrag att utvärdera det arbete som har bedrivits inom ramen för det europeiska sam- arbetet.</P>
<P class="p67 ft13">Vidare ska utvärderingen begränsas till mottagandet av det stora antalet människor som kom till Sverige och inte omfatta de insatser som förbereder asylsökande för etablering och integration i sam- hället.</P>
<P class="p117 ft14">Utifrån dessa förutsättningar ska utredaren:</P>
<P class="p472 ft113"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft185">Redogöra för händelseförloppet</SPAN></P>
<P class="p799 ft13">I det ingår att kartlägga händelseförloppet och redogöra för vilka särskilda åtgärder regeringen, de statliga myndigheterna, kommunerna, landstingen och aktörer i civilsamhället vidtog under händelseförloppet. Utredaren ska identifiera de händelser och de åtgärder som hon eller han bedömer har haft särskild betydelse för den fortsatta utvecklingen.</P>
<P class="p166 ft113"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft185">Analysera aktörernas ansvar och beredskap inför situationen samt deras och civilsamhällets hantering av situationen</SPAN><SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
<P class="p800 ft45">I det ingår att analysera regeringens, de statliga myndigheternas, kommunernas och landstingens ansvar och beredskap, i form av planering och förberedelser, inför den ökade migrationsström- men och dessa aktörers hantering under andra halvåret 2015. I</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p552 ft14">uppdraget ingår också att analysera hur situationen hanterades av relevanta aktörer i civilsamhället.</P>
<P class="p158 ft113"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft186">Redogöra för vilka lärdomar som kan dras</SPAN></P>
<P class="p801 ft13">Med utgångspunkt i kartläggningen av händelseförloppet, analy- sen av aktörernas beredskap inför situationen och deras hante- ring av situationen, ska utredaren redogöra för vilka lärdomar som kan dras i syfte att stärka förmågan hos berörda aktörer att kunna hantera en eventuell liknande situation. Lärdomarna kan avse såväl svagheter som styrkor i hanteringen av och bered- skapen inför situationen. Det ingår dock inte i uppdraget att lämna förslag till åtgärder.</P>
<P class="p80 ft28">Arbetsformer och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p84 ft13">Utredaren ska bedriva arbetet i nära samarbete med relevanta aktörer. Statliga myndigheter under regeringen ska bistå utredaren med nödvändigt underlag när det gäller deras ansvarsområden. Utredaren bör vidare samråda med lokala och regionala aktörer och med aktörer i civilsamhället.</P>
<P class="p113 ft47">Mot bakgrund av det stora antalet barn som kom till Sverige ska utredaren beakta hur barnrättsperspektivet har omhändertagits av berörda aktörer. Likaså ska jämställdhetsperspektivet beaktas.</P>
<P class="p11 ft13">Utredaren ska ta del av och beakta andra utvärderingar av hante- ringen av flyktingsituationen. Detta innefattar bl.a. de granskningar som genomförs av riksdagens konstitutionsutskott och av Riks- revisionen.</P>
<P class="p265 ft14">Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.</P>
<P class="p802 ft14">(Justitiedepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457">
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="id_1">
<P class="p788 ft179">Bilaga 2</P>
<P class="p803 ft187">Underlag inför möte med kommuner och landsting</P>
<P class="p804 ft188">Bakgrund</P>
<P class="p805 ft10">Utredningens uppdrag beskrivs i dir. 2016:47 (se bilaga). Det handlar om olika aktörers beredskap, ansvar och hantering av situationen i samband med den ökade migrationen under hösten 2015. Utred- ningen är begränsad till mottagandet av de människor som kom till Sverige förra året. Det övergripande syftet är att dra lärdom av det inträffade för att stärka förmågan att hantera en eventuell liknande situation.</P>
<P class="p806 ft10">Direktiven anger bl.a. att för kommunerna uppstod påfrestningar inom bl.a. socialtjänst och när det gäller tillgången till boende och gode män för ensamkommande barn, och för landstingen påverkades hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Vidare står det att kom- munerna gjorde en omfattande insats för att stödja Migrationsverket med evakueringsplatser och anges också att även aktörer i civil- samhället bidrog med resurser som fyllde en viktig funktion i mot- tagandet av människor.</P>
<P class="p792 ft188">Underlag</P>
<P class="p807 ft189">Följande frågor är tänkta som ett underlag inför vårt möte. Avsikten är inte att av få svar på exakt alla frågor utan de ska snarare fungera som inspiration och som en vägledning för samtalet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Beredskap och ansvar</P>
<P class="p808 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">På vilka olika områden arbetar er myndighet med mottagande av asylsökande?</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vilka resurser hade ni tillgängliga vid ingången av år 2015? Upplevde ni resursbrist eller hade ni en god arbetssituation generellt sett?</SPAN></P>
<P class="p365 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Hur </SPAN><SPAN class="ft113">bedömde </SPAN>ni under våren 2015 möjligheterna för er organi- sation att uppfylla era <SPAN class="ft113">åtaganden </SPAN>när det gäller mottagande av asylsökande?</P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Hur såg er myndighets samarbete med andra myndigheter ut i</SPAN></P>
<P class="p809 ft14">”normalsituationen”?</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Hade ni haft krisövningar/samarbetsövningar med andra myndig- heter och vilken situation avsåg sådana övningar?</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vilken </SPAN><SPAN class="ft113">beredskap </SPAN>hade ni för att just antalet asylsökande skulle leda till en ökad arbetsbörda?</P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Hur </SPAN><SPAN class="ft113">bedömde </SPAN>ni <SPAN class="ft113">läget </SPAN>och er egen förmåga under våren 2015?</P>
<P class="p68 ft113">Bedömningar och agerande under hösten</P>
<P class="p808 ft13"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft124">Vilken </SPAN><SPAN class="ft12">information </SPAN>fick ni om det ökade antalet asylsökande från och med juli 2015 till december 2015? Av vem fick ni informationen?</P>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vilken </SPAN><SPAN class="ft113">information </SPAN>lämnade ni och till vem?</P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vilka </SPAN><SPAN class="ft113">händelser </SPAN>identifierade ni som av särskild betydelse för det fortsatta händelseförloppet i samband med det ökande antalet människor på flykt hösten 2015?</P>
<P class="p365 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vilka </SPAN><SPAN class="ft113">utmaningar </SPAN>identifierade ni under hösten 2015 utifrån information och händelser?</P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vilka </SPAN><SPAN class="ft113">åtgärder </SPAN>genomförde ni som en följd av detta?</P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Vilka åtgärder </SPAN><SPAN class="ft113">borde </SPAN>ni, så här i efterhand, ha genomfört?</P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Fanns det åtgärder som ni </SPAN><SPAN class="ft113">övervägde </SPAN>men avstod från att genom- föra?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">460</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Bedömer ni att er myndighet klarade situationen?</SPAN></P>
<P class="p159 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Vilka </SPAN><SPAN class="ft113">samarbeten </SPAN>med andra myndigheter förekom? Vem tog initiativet till dessa samarbeten? Vad gick samarbetet ut på?</P>
<P class="p572 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Vilka samarbeten med civilsamhället hade ni? Vem tog initia- tivet till dessa samarbeten? Vad gick samarbetet ut på?</SPAN></P>
<P class="p64 ft113">Reflektioner och lärdomar</P>
<P class="p810 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Bedömer ni att er myndighet hade de resurser och det man- dat/ansvarsområde som behövdes för att agera?</SPAN></P>
<P class="p572 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Finns det åtgärder som ni borde ha </SPAN><SPAN class="ft113">avstått </SPAN>från att genomföra? Finns det åtgärder som ni borde ha genomfört?</P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Vad fungerade </SPAN><SPAN class="ft113">bra </SPAN>under hösten 2015?</P>
<P class="p811 ft36"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft129">Vad borde förändras för att </SPAN><SPAN class="ft190">förbättra </SPAN>beredskapen inför och genomförandet av er verksamhet under en liknande händelse?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">461</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_461">
</DIV>
<DIV id="page_462">
<DIV id="id_1">
<P class="p788 ft179">Bilaga 3</P>
<P class="p789 ft8">Myndigheter och organisationer</P>
<P class="p812 ft17">Följande myndigheter och organisationer har utredningen intervjuat.</P>
<P class="p792 ft15">Statliga myndigheter</P>
<P class="p791 ft17">Migrationsverket</P>
<P class="p813 ft17">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</P>
<P class="p814 ft17">Polismyndigheten</P>
<P class="p813 ft17">Socialstyrelsen</P>
<P class="p815 ft15">Länsstyrelser</P>
<P class="p816 ft17">Länsstyrelsen i Jönköpings län (samordnande länsstyrelse)</P>
<P class="p813 ft17">Länsstyrelsen i Skåne län</P>
<P class="p813 ft17">Länsstyrelsen i Stockholms län</P>
<P class="p792 ft15">Landsting</P>
<P class="p791 ft17">Region Skåne</P>
<P class="p814 ft17">Stockholms läns landsting</P>
<P class="p813 ft17">Västerbottens läns landsting</P>
<P class="p813 ft17">Västra Götalandsregionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft28">Kommuner</P>
<P class="p817 ft191">Göteborgs stad Ljusnarsbergs kommun Malmö stad</P>
<P class="p818 ft191">Mölndals stad Norbergs kommun Stockholms stad Södertälje kommun Trelleborgs kommun Umeå kommun Vellinge kommun Åsele kommun</P>
<P class="p4 ft28">Kommunförbund</P>
<P class="p819 ft192">Kommunförbundet GR (Göteborgs Regionen) Kommunerna i Stockholms län (KSL)</P>
<P class="p75 ft28">Organisationer</P>
<P class="p332 ft14">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)</P>
<P class="p4 ft28">Civilsamhällesorganisationer</P>
<P class="p332 ft113">Hearing i Malmö den 4 oktober 2016</P>
<P class="p303 ft14">Frälsningsarmén</P>
<P class="p820 ft14">Refugees Welcome to Malmö</P>
<P class="p821 ft14">Rädda Barnen</P>
<P class="p821 ft14">Röda Korset</P>
<P class="p820 ft14">Svenska kyrkan, Lunds stift</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft37">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Hearing i Göteborg den 14 oktober 2016</P>
<P class="p1 ft14">Bräcke Diakoni</P>
<P class="p821 ft14">IM, Individuell Människohjälp</P>
<P class="p821 ft14">Islamic Relief</P>
<P class="p820 ft14">Refugees Welcome</P>
<P class="p821 ft14">Refugees Welcome to Gothenburg</P>
<P class="p821 ft14">Rädda Barnen</P>
<P class="p820 ft14">Röda Korset Göteborg</P>
<P class="p821 ft14">Svenska kyrkan, Göteborgs stift</P>
<P class="p821 ft14">Svenska kyrkan, Skara stift</P>
<P class="p64 ft113">Hearing i Stockholm den 21 oktober 2016</P>
<P class="p303 ft14">ABF</P>
<P class="p821 ft14">IM, Individuell Människohjälp</P>
<P class="p820 ft14">Islamic Relief</P>
<P class="p821 ft14">Kista SC</P>
<P class="p821 ft14">Läkare i Världen</P>
<P class="p821 ft14">NBV</P>
<P class="p820 ft14">Riksföreningen gode män vårdnadshavare</P>
<P class="p821 ft14">Stockholms Stadsmission</P>
<P class="p821 ft14">Studieförbunden</P>
<P class="p820 ft14">Svenska kyrkan</P>
<P class="p821 ft14">Svenska Röda Korset</P>
<P class="p821 ft14">Sveriges Advokatsamfund</P>
<P class="p821 ft14">Sveriges civilförsvarsförbund</P>
<P class="p820 ft14">Tidningen Advokaten</P>
<P class="p821 ft14">Refugees Welcome Stockholm</P>
<P class="p821 ft14">Rädda Barnen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_465">
</DIV>
<DIV id="page_466">
<DIV id="id_1">
<P class="p788 ft179">Bilaga 4</P>
<P class="p822 ft193">Barnspecifika utmaningar i samhällets hantering av människor på flykt</P>
<P class="p823 ft194">Rapport från Barnombudsmannen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">467</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312467x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft50">Barnombudsmannen</P>
<P class="p121 ft41">Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att före- träda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kom- muner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter.</P>
<P class="p74 ft50">Inledning</P>
<P class="p360 ft41">Under 2015 sökte 70 384 barn och unga under 18 år asyl i Sverige. Av dessa var 35 369 ensamkommande. De flesta asylsökande som kom till Sverige under 2015 anlände under perioden september– december. Under denna period sökte 52 271 barn asyl, av vilka</P>
<P class="p358 ft14"><SPAN class="ft25">26</SPAN><SPAN class="ft195">076 var ensamkommande.</SPAN><SPAN class="ft105">1</SPAN></P>
<P class="p824 ft14">Med utgångspunkt i våra samtal med barn och unga som kom</P>
<P class="p105 ft13">till Sverige under den aktuella tidsperioden, redogör vi i denna rapport för de barnspecifika utmaningar som vi uppmärksammat i samhällets hantering av människor på flykt. Syftet härmed är att identifiera och analysera vilka lärdomar som kan dras av detta och hur samhällets aktörer kan stärkas för att bättre stå rustade inför en eventuell liknande situation.</P>
<P class="p74 ft50">Bakgrund och metod</P>
<P class="p360 ft41">Mellan oktober och december 2015 samtalade Barnombudsmannen med omkring 450 ensamkommande barn och unga som bodde på ankomstboenden. Under 2016 mötte och lyssnade vi till ytterligare omkring 150 barn och unga, både ensamkommande barn och barn som kommit till Sverige med sina familjer. Vi har träffat både flickor och pojkar i olika åldrar och från olika delar av landet, även om en</P>
<P class="p825 ft110"><SPAN class="ft109">1 </SPAN>Migrationsverket, statistik för 2015, läs mer här: <NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-</NOBR> <NOBR>tidigare-ar/2015.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">468</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312468x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">majoritet av de ensamkommande barnen är pojkar. Nästan alla samtal har genomförts med tolk, utom då barnen själva insisterat på att inte ha tolk med.</P>
<P class="p113 ft13">I samtal med Barnombudsmannen har barn och unga berättat om sina erfarenheter och upplevelser av mottagandet under hösten 2015. De har tillfrågats om vad de tycker har fungerat bra respek- tive vad som behöver utvecklas i mottagandet. I samtliga träffar har vi utgått från Barnombudsmannens metod Unga Direkt som bygger på öppna frågor.<SPAN class="ft63">2 </SPAN>Målet har varit att barnens egna erfaren- heter, uppfattningar och åsikter ska komma fram. Detta innebär att barnen själva styr över samtalet och vilka ämnen som ska tas upp. Barnombudsmannens analys utgår från återkommande teman i barnens berättelser, det vill säga saker som de själva har lyft fram som viktiga.</P>
<P class="p13 ft13">Samtliga citat från barn och unga liksom de slutsatser som dras i rapporten tar om inte annat anges endast sikte på situationen under hösten 2015.</P>
<P class="p826 ft143">Det nya landet – förhoppningar och farhågor om framtiden</P>
<P class="p1 ft28">Barns och ungas röster</P>
<P class="p238 ft41">Många av de barn och unga som kom till Sverige under hösten 2015 kom från svåra förhållanden. De hade förlorat sina hemmiljöer och i många fall separerats från sina familjer. De hade tvingats fly från krig och förtryck och varit tvungna att ta stort ansvar. Barnen hade sett, hört och utstått saker som inga barn ska behöva göra.</P>
<P class="p11 ft13">Samtidigt handlar det om just barn. Barn som, precis som andra barn, har förhoppningar om framtiden. Barn som drömmer om att bli läkare, psykologer, popsångerskor och fotbollsproffs. Barn med mycket energi och motivation.</P>
<P class="p113 ft45">I mötena berättade barn och unga om sina förhoppningar om att kunna skapa sig en meningsfull framtid här i Sverige. ”Min största önskan är att jag ska få utbilda mig och lära mig läsa och skriva”, berättade ett barn. Ett annat barn sade: ”Vi har kommit hit för att</P>
<P class="p827 ft75"><SPAN class="ft74">2 </SPAN>Läs mer här: <NOBR>www.barnombudsmannen.se/unga-direkt/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">469</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">lära oss någonting och bli något i framtiden.” Ett barn berättade om sin dröm om att få utbilda sig: ”Om gud vill så ska jag bli psykolog. Tidigare hade jag inte så mycket hopp om det, men sedan jag kom hit känner jag mig lite mer hoppfull.”</P>
<P class="p99 ft45">Ett återkommande tema i barnens berättelser var längtan efter lugn och trygghet och att få känna tillhörighet. ”För mig är det svårt det här med ensamhet, att man inte känner någon. Det känns ensamt.” sade en ungdom. Barn berättade även om betydelsen av samhörigheten de kände med andra barn som befann sig i samma situation. ”När det blir väldigt jobbigt, då går vi ut och spelar fotboll tillsammans. Vi känner oss som en familj när alla är tillsam- mans”, berättade ett barn. Andra barn och unga pratade om längtan efter en familj. En flicka berättade om saknaden efter familjen som var kvar i hemlandet: ”Jag vill hitta min pappa igen och få vara med honom, för det är min allra högsta dröm och önskan. Jag har bara en pappa här i världen. Att få bo med och leva med honom, det är mitt önskemål.” Ett annat barn berättade om sin dröm om att få komma till en familj här i Sverige: ”Det ska vara som en familj, en mamma och pappa, som kan skaffa fram det man behöver.”</P>
<P class="p828 ft47">Av barnens berättelser framgick att de upplevde framtiden som oviss. Barnen var oroliga över var de skulle placeras här i Sverige:</P>
<P class="p358 ft13">”Jag är rädd för ensamheten, alltså att hamna i ensamhet, där det inte finns någon runt omkring mig, som talar med mig”, berättade ett barn. Ett annat barn beskrev att han var orolig för att behöva lämna sina kompisar: ”Nu när jag har fått kompisar här är jag rädd att jag blir ensam när jag kommer till det nya stället. Kan man ansöka så att även de kommer till samma ställe, så att vi kan vara tillsammans?” Barnen var också rädda för att behöva återvända till det de flytt ifrån. En ungdom sade så här: ”Våra liv är i fara där och vi har ju inget annat val, vi vill ju stanna här, vi vill bo här.” ”Vi vill inte bråka eller kriga, vi har varit i krig, och vi lämnade det på grund av kriget”, berättade ett annat barn.</P>
<P class="p98 ft47">Flera barn och unga beskrev hur viktigt det är att få känna att man är en del av samhället och kan bidra med något. Så här sade ett av barnen som vi träffade: ”Vi vill ju vara kvar här, vi vill ju bli svenskar och lära oss svenska och ja, leva livet här. […] Vårt önske- mål är att få studera och vara samhället till gagn.” Ett annat barn berättade om sin syn på framtiden: ”Jag tänker mycket på min framtid och om jag kommer få uppehållstillstånd så att jag kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">470</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312470x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">börja plugga, börja studera, för att jag ska kunna ge tillbaka någon- ting i samhället. Jag kommer från ett krigsdrabbat land, och oavsett hur mycket man gör för det landet så blir det bara sämre och sämre eftersom det är krig där. Men här vill jag börja studera för att kunna komma in i samhället och för att kunna ge tillbaka till samhället. Det är det jag vill göra just nu.”</P>
<P class="p80 ft50">Det första mottagandet och myndighetskontakter</P>
<P class="p8 ft28">Bakgrund</P>
<P class="p82 ft47">Enligt artikel 22 i barnkonventionen ska Sverige vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn på flykt som kommer till Sverige erhåller skydd. Artikel 20 föreskriver att ett barn som berövats sin familjemiljö ska ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. Av artikel 19 framgår också att Sverige ska vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. Enligt artikel 2 ska rättigheterna på lika villkor tillförsäkras varje barn som befinner sig i Sverige, utan åtskillnad.</P>
<P class="p447 ft41">Vilka aktörer som enligt svensk lag är ansvariga när ett barn anländer till Sverige för att söka asyl skiljer sig något åt beroende på om barnet kommit tillsammans med sin familj eller som ensam- kommande. För alla asylsökande, såväl barn som vuxna, inleds processen hos Migrationsverket med att barnet registreras som asylsökande genom att fotograferas och lämna fingeravtryck. I samband med registrering ska även ett inledande ansökningssamtal hållas där den asylsökande får berätta varför han eller hon vill söka asyl i Sverige. Den asylsökande ska också få information om asyl- processen och praktiska frågor kopplade till grundläggande rättig- heter så som rätt till boende, hälso- och sjukvård och skola.<SPAN class="ft56">3</SPAN></P>
<P class="p113 ft13">I fråga om boende gäller för barn i familj att Migrationsverket med utgångspunkt i lagen (1994:137) om mottagande av asyl- sökande (LMA) ska erbjuda barnet och dess familj plats på ett av</P>
<P class="p829 ft110"><SPAN class="ft109">3 </SPAN>Läs mer om hur det går till att söka asyl här: <NOBR>www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Sa-</NOBR> <NOBR>har-ansoker-du-om-asyl.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">471</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312471x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">myndighetens ankomstboenden. Efter att barnet och dess familj registrerats som asylsökande och har genomgått det första ansök- ningssamtalet ska Migrationsverket erbjuda familjen plats på ett av myndighetens anläggningsboende, vilket brukar kallas för ABO.<SPAN class="ft63">4 </SPAN>Familjen kan också när som helst under processen välja att ordna med eget boende, hos till exempel släkt eller vänner. Detta brukar kallas för EBO.<SPAN class="ft63">5</SPAN></P>
<P class="p70 ft41">För ensamkommande barn är det i stället kommunen som utifrån i regleringen i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) ska se till att barnets rätt till boende och omsorg tillgodoses. Utifrån det så kallade vistelsebegreppet i SoL är det den kommun där barnet vistas, vistelsekommunen, som ska säkerställa barnets rättigheter.<SPAN class="ft56">6 </SPAN>Den kommun där barnet först ger sig till känna för myndigheterna kallas för ankomstkommun och är också barnets första vistelse- kommun. Ankomstkommunen ansvarar för att barnet får plats på ett av kommunens ankomstboenden för ensamkommande. Efter att barnet registrerats som asylsökande och det första ansök- ningssamtalet hållits ska Migrationsverket anvisa barnet till en så kallad anvisningskommun, som också blir barnets nya vistelsekom- mun, där barnet ska få en plats på ett permanent anvisningsboende.<SPAN class="ft56">7 </SPAN>Ensamkommande barn ska även, genom kommunens överför- myndarnämnds försorg, förordnas en god man som ska ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter.<SPAN class="ft56">8</SPAN></P>
<P class="p375 ft28">Barns och ungas röster</P>
<P class="p260 ft113">Mottagande och registrering</P>
<P class="p56 ft45">Av Barnombudsmannens samtal med barn och unga framkom att det fanns stora variationer i hur deras ankomst till Sverige och den första kontakten med svenska myndigheter hade sett ut. Vissa barn</P>
<P class="p474 ft60"><SPAN class="ft68">4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft59">1–3</SPAN></NOBR> §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.</P>
<P class="p830 ft115"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft117">Läs mer om Migrationsverkets olika typer av boenden för asylsökande här: </SPAN><NOBR>www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Fastighetsagare-och-uthyrare/Olika-former-av-</NOBR> boenden.html</P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft79">Enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:435) ha varje kommun det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Av 2 a kap. 1 § framgår att det är den kommun där den enskilde vistas som ansvarar för att den enskildes rätt till stöd och hjälp tillgodoses.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft59">Se 3 § 2 st. lagen om mottagande av asylsökande m.fl.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft112">2 § lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">472</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft13">beskrev att de direkt i samband med att de anlände till tågstationer och båtterminaler i Sverige hade blivit mötta av personal från socialtjänst, polis och olika frivilligorganisationer som sett till att de omedelbart blev transporterade till boenden. ”När vi kom hit första gången, när vi klev av tåget här, så blev vi bemötta på ett väldigt bra sätt, ett väldigt fint sätt. De erbjöd oss vatten och sen frågade de oss om vi hade någon släkting, familj eller vänner här, som vi ville åka till. Annars så visade de oss till de här boendena och sa att ’vi ta emot er på ett boende och ni ska få börja med er asyl- process och så’. Så de tog emot oss på ett väldigt bra sätt”, berättade ett barn.</P>
<P class="p94 ft47">Andra barn berättade att de hade varit i Sverige i flera dagar, i vissa fall till och med veckor, och rest mellan flera svenska städer innan de givit sig till känna för myndigheterna. En pojke berättade:</P>
<P class="p831 ft13">”Jo, men själv när jag kom hit så hade jag en kompis med mig, han skulle till Finland, han for dit och jag stannade här när jag förstod att det var Sverige, men då visste jag inte vart jag skulle gå och så där. Jag bara gick runt. Till slut stötte jag på en irakisk man som kunde lite persiska som hjälpte mig till ett afghanskt ställe där och jag fick vara hos en svensk familj en natt och nästa dag tog han mig till polisen”.</P>
<P class="p94 ft47">Barn vittnade också om att det varierade vilken kontakt de haft med Migrationsverket. Överlag var det ytterst få barn som hade genomfört det första ansökningssamtalet. Vissa barn hade fått träffa Migrationsverket för att bli fotograferade och lämna finger- avtryck. ”Vi var där och lämnade fingeravtryck och ansökte om asyl. För att de skulle veta att vi är här och har kommit till Sverige”, berättade en flicka som kommit tillsammans med sin familj. Men det var också många barn som hade vistats lång tid i Sverige utan att ens ha blivit registrerade som asylsökande. ”Jag har varit här i</P>
<P class="p832 ft41">över en månad och tre gånger skulle jag få göra en sån här registre- ring, men det har hela tiden skjutits upp”, berättade en ensamkom- mande pojke och fortsatte: ”De förklarade ingenting. Jag skulle först dit den 11 november, men då sade de ’nej, det går inte’, sen skulle jag dit det 19:e, det gick inte heller, och nu har jag fått en tredje tid.” Barnombudsmannen mötte också barn vars berättelser avslöjade att de inte förstod att de hade sökt asyl i Sverige. De beskrev bland annat att de hade träffat en myndighet där de hade fått lämna fingeravtryck och blivit fotograferade, men där det var</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">473</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">tydligt att barnen inte hade fått förklarat för sig att detta innebar att de sökte asyl i Sverige.</P>
<P class="p598 ft47">Barn beskrev att de hade varit på flykt under lång tid och upp- levt strapatsrika och, inte sällan, farliga resor från sina hemländer. Av de barn som inte hade haft kontakt med Migrationsverket beskrev många att de, nu när de äntligen kommit fram till Sverige som varit deras mål, kände stor frustration, rädsla och oro över att de inte ens hade fått träffa myndigheterna för att berätta att de ville söka asyl. Av barnens berättelser framgick att de förstod att det kanske skulle ta lång tid innan de kunde få besked om de får stanna i Sverige eller inte, men att det faktum att de inte ens hade fått påbörja processen för att söka asyl gjorde att det kändes som att de befann sig i ett vakuum där det inte skedde någonting som kunde påverka deras situation. Barnen beskrev att ovissheten som detta innebar var oerhört påfrestande och nedbrytande.</P>
<P class="p341 ft13">Barn beskrev också att de upplevde att det var orättvist och att de inte förstod varför vissa barn hade fått träffa Migrationsverket medan andra fick vänta lång tid innan de kunde registreras som asylsökande. ”Det verkar som det är lite så där tur och slumpen. För de går tydligen inte efter vem som har kommit först och så”, berättade en pojke.</P>
<P class="p99 ft13">I väntan på att bli registrerade av Migrationsverket och sedan anvisas till en kommun fick barnen under lång tid bo på ankomst- boenden som endast var anpassade för att barnen skulle vara där i några få dagar. För många barn blev väntan emellertid lång. De barn vi mötte hade i genomsnitt bott på ankomstboenden mellan två och tre veckor, men vi mötte också barn som hade bott på där så länge som tre månader. Barnen beskrev att det på ankomst- boendena var trångt, kallt och smutsigt samtidigt som de kände stor oro, rädsla och frustration över att inte veta vare sig när de skulle kunna registreras som asylsökande och komma igång med asylprocessen eller när de skulle kunna anvisas till en kommun. Enligt barnen var tillvaron på ankomstboendena därför mycket ansträngande. Barnombudsmannen mötte flera barn som berättade att andra barn, på grund av situationen på boendena och ovissheten kring framtiden, valt att avvika från boendena för att exempelvis söka sig till andra kommuner där de hoppades att situationen skulle vara bättre.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">474</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Kontakt med god man</P>
<P class="p84 ft13">Av Barnombudsmannens möten med ensamkommande barn fram- kom att det endast var ett fåtal barn som hade fått en god man. ”De sa till oss ’Ni är precis som alla andra barn här så det spelar ingen roll, ni måste avvakta’. Okej, nu har vi avvaktat i tre månader men vi har varken fått god man eller någonting annat”, berättade en pojke.</P>
<P class="p11 ft13">En annan pojke resonerade så här när han blickade tillbaka på sin första tid i Sverige: ”De första fyra månaderna när jag var här så såg jag bara min advokat, och advokaten brukade säga ’Du har en god man’, men på fyra månader träffade jag aldrig den gode mannen. Sen efter de fyra månaderna, kom socialen och sa ’Du ska få en ny god man nu’. Jag sa till henne att jag aldrig har sett min första gode man. Efter sex månader kom en man och sa ’Jag är din gode man. Varifrån har du kommit? Vad heter du?’. Och jag sade ’Om du inte vet det, hur har du blivit min gode man?’. Och han blev sur och gick bara. Det är de sista två månaderna som jag har fått en god man. Innan hade jag inte det. I sju månader har jag inte haft någon god man”.</P>
<P class="p76 ft41">Av barns berättelser framgick även att många saknade information om vad en god man är och vad han eller hon ska hjälpa till med. En pojke berättade:”[…]De sade att en god man är lite som en vård- nadshavare, men jag har aldrig förstått vad en vårdnadshavare gör här. Jag ringde mina kompisar, som berättade vad en god man gör.”</P>
<P class="p113 ft41">Barn gav uttryck för att de upplevde att det var orättvist att vissa barn fått en god man medan andra tvingades vänta lång tid och att de inte förstod varför det var så. En pojke berättade: ”Det dröjde fyra månader innan jag fick en god man. […] Jag känner personer som gick till Migrationsverket tillsammans med mig och ansökte om asyl och lämnade fingeravtryck. Men de personerna fick ganska snabbt sociala handläggare, offentligt biträde och god man. Vad är skillnaden? Säger man inte att alla människor är lika inför lagen?”</P>
<P class="p64 ft113">Brist på information</P>
<P class="p542 ft41">Ett återkommande tema i barns berättelser var brist på information. I samtal med såväl ensamkommande barn som barn i familj fram- kom att de saknade information om hur registreringen hos</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">475</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">Migrationsverket och asylprocessen går till, vad som skulle hända den kommande tiden i Sverige och om vilka rättigheter asylsökande barn har. ”Alltså, första gången när vi kom så fick vi ett papper och då frågade de om mitt namn, hur gammal jag är och varifrån jag kommer. Och sen ingen mer information, utan de bara frågade och så sa de att du ska till ett boende […]”, berättade en ensamkom- mande pojke.</P>
<P class="p97 ft13">En pojke som kommit tillsammans med sin familj svarade så här på frågan om han fått någon information i samband med att han blev registrerad som asylsökande hos Migrationsverket: ”Du menar om själva asylansökan? Nej, och ingen bryr sig tydligen. De sa att när det blir kallelse, när det blir dags för att träffa Migrationsverket, då kommer de att skicka brev […] så det är enda kommunikations- sättet, via posten. Alla kollar posten, de som får kallelse de brukar få ett brev och då går de och översätter det. […] De försöker skanna in det och via Google Translate så förstår de ungefär vad som står där.”</P>
<P class="p98 ft13">Av ensamkommande barns berättelser framgick att de även saknade information om hur förfarandet för att bli anvisad till en kommun fungerar. En pojke berättade: ”Sen är det ju det här med att man aldrig får någon ordentlig information om hur länge man ska vara här. Jag var på ett annat boende först. Där var jag två och en halv vecka ungefär, och där sa de att när jag väl kommer till Migrationsverket, vilket jag gjorde efter två och en halv vecka, då skulle jag bli anvisad till ett permanent boende men sen fick jag ju komma hit… Hur länge ska jag vara här? Jag vet inte.”</P>
<P class="p99 ft13">Barn beskrev att många av dem tvingades vänta på ankomst- boenden under lång tid medan några få anvisades till permanenta boenden nästan direkt. Barnen gav uttryck för att de uppfattade detta som orättvist och att de inte förstod varför det var så. De upplevde att slumpen, snarare än ett system, avgjorde om man blev anvisad snabbt eller tvingades stanna kvar länge på ankomst- boendet. En pojke beskrev sin upplevelse av anvisningsförfarandet så här: ”Det är precis som att någon har tur, det är inte turordning. Det är någon som har tur och då säger de ’nu får du flytta till ett permanent boende’, men någon annan kanske måste vänta längre.” En annan pojke sade så här: ”Jag tycker att det är bättre att det är turordning, att man står i någon sorts kö, sen placeras. Inte på det sättet som det är nu.”</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">476</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p833 ft14">Av barns berättelser framgick också att inte heller personal på boendena kunde ge dem information eller svara på deras frågor.</P>
<P class="p667 ft13">”Nej, nej. Alltså nej, det är ingen som har förklarat, och när man ställer frågan till personalen, då säger de att ’vi vet inget om det, vi har bara till uppgift att ge er mat och tak över huvudet’”, berättade en ensamkommande pojke.</P>
<P class="p113 ft47">Barn förmedlade en bild av att bristen på information ledde till ryktesspridning. Ensakommande barn beskrev till exempel att de fått höra från andra barn att det kunde påverka deras asylprocess negativt om de lämnade vissa uppgifter till Migrationsverket. ”Nej, alltså det är svårt det här om man känner någon här i Sverige, för det är vissa som säger ’Berätta inte alls, säg inte att du har någon här, det kan skada ditt ärende’. Och därför säger man inget, fast man har någon här”, berättade en pojke. En annan pojke beskrev att han hört andra barn på det ankomstboende där han bodde berätta om hur Migrationsverket går till väga för att bedöma ålder:</P>
<P class="p3 ft14">”De säger att vi ska ta blodprov.”</P>
<P class="p447 ft41">Ensamkommande barn beskrev också att personal på boendena sagt till dem att det kunde påverka deras asylprocess negativt om de till exempel bröt mot regler på boendet. En pojke berättade vad han fått höra: ”Man får inte bråka för då kommer det registreras i vårt ärende och det kommer att påverka vårt ärende negativt.”</P>
<P class="p80 ft113">Avsaknad av tolk och översättning</P>
<P class="p351 ft13">Ensamkommande barn berättade för Barnombudsmannen att de upplevde att kontakterna med Migrationsverket var svåra eftersom de inte kunde språket. Barn beskrev till exempel att de fått information som de inte kunnat tillgodogöra sig eftersom informationen inte getts på deras språk. ”Vi fick ut två informationsblad på engelska. Men eftersom vi inte kan engelska, så kunde vi ju inte förstå det”, berättade en pojke.</P>
<P class="p113 ft47">Det framkom också att ensamkommande barn hade varit med om att det saknats tolkar som kunnat bistå dem i kontakten med Migrationsverket. De förmedlade en bild av att de var rädda att de på grund av språkförbistringarna inte skulle kunna förmedla de uppgifter som Migrationsverket behövde veta. Så här beskrev en pojke situationen när han skulle fylla i formuläret för att ansöka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">477</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312477x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">om asyl: ”Jodå, det var på kurdiska. Fast man bad mig att skriva det på engelska, eller med latinska bokstäver, sa de. Latinska bokstäver, som jag inte kunde.”</P>
<P class="p70 ft47">En annan pojke berättade att han tvingades vänta länge innan någon kunde hjälpa honom att tolka i samband med registreringen hos Migrationsverket: ”Det fanns ett tiotal personer som kunde kurdiska, men de hjälpte inte oss. De hade inte möjlighet att prata med oss men det fanns andra folkgrupper, typ kineser eller afghaner, som hade tolkar. Men vi kurder och araber hade inga tolkar där. Till slut så fick jag hjälp av någon som talade kurdiska.”</P>
<P class="p70 ft41">Ensamkommande barn vittnade också om oro inför att Migrationsverket skulle råka registrera felaktiga uppgifter. Så här sade ett barn: ”Vi afghaner har ju konstiga eller långa namn, så det</P>
<P class="p155 ft13">är svårt för dem att skriva ner allt. De flesta har problem med sina namn och det blir fel stavning och så.” En annan ungdom berättade om när han ombads att uppge sin ålder i samband med registre- ringen: ”Vi vet inte när vi är födda, vi har inga handlingar med oss. De ifrågasätter när är du född, ’Hur vet du att du är så gammal? Varför vet du inte det, när du är född?’”</P>
<P class="p74 ft28">Barnombudsmannens analys</P>
<P class="p104 ft113">Mottagandet av ensamkommande barn</P>
<P class="p56 ft13">Som konstaterats är det Sveriges kommuner som med utgångs- punkt i socialtjänstlagens vistelsebegrepp ansvarar för att varje ensamkommande barn får sin rätt till stöd och hjälp tillgodosedd, först i barnets ankomstkommun och därefter i dess anvisnings- kommun. Så som vistelsebegreppet tolkats inom ramen för mot- tagningssystemet kan alla kommuner i Sverige bli ankomstkom- muner, genom att ett barn där ger sig till känna för myndig- heterna.<SPAN class="ft63">9 </SPAN>Under hösten 2015 uppstod emellertid en situation där</P>
<P class="p834 ft110"><SPAN class="ft109">9 </SPAN>Jfr exempelvis vad som sägs på Migrationsverkets webbplats: <NOBR>www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-</NOBR> <NOBR>ungdomar/Mottagande-av-ensamkommande-barn/Ankomstkommun.html</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">478</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312478x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">ansvaret för att vara ankomstkommun centrerades till ett fåtal kommuner som på kort tid fick ta emot ett stort antal barn.<SPAN class="ft105">10</SPAN></P>
<P class="p835 ft13">Under den aktuella tidsperioden hann Migrationsverket inte med att registrera alla barn som kom inom de tidsramar som vanligtvis gäller för myndighetens arbete. Detta tillsammans med det faktum att det saknades plats på boenden i anvisningskom- muner dit Migrationsverket kunde anvisa barnen innebar att barnen under lång tid tvingades bo på ankomstboenden. Således uppstod en ”flaskhalseffekt” där ett stort antal ensamkommande barn gav sig till känna i ett fåtal ankomstkommuner, samtidigt som pro- cessen för att slussa barnen vidare till anvisningskommuner drog ut på tiden.</P>
<P class="p94 ft41">Ankomstkommunerna hade varierande förutsättningar att klara av de utmaningar som det stora antalet ensamkommande barn innebar. Inte minst framkom det av våra samtal med barn och unga och de iakttagelser vi gjorde i samband med våra besök i kom- munerna, att det fanns stora variationer i vilka rutiner de hade för mottagande av barnen. Vissa kommuner hade tydliga rutiner för att på tågstationer och båtterminaler möta upp de barn som anlände och säkerställa att de på ett tryggt sätt transporterades till ett boende samt att det dokumenterades att barnet befann sig i kom- munen. I andra kommuner saknades rutiner för detta, vilket ledde till att det rådde stor oklarhet kring hur många barn som befann sig i kommunen och var barnen befann sig.</P>
<P class="p118 ft13">Överlag gällde att boendemiljön på de ankomstboenden där barnen fick bo i väntan på att kunna slussas vidare till anvisnings- kommuner, inte var utformad för något annat än en högst tillfällig vistelse. Av barnens berättelser framgick att det på boendena var trångt, kallt och smutsigt, att de saknade kläder, skor och andra förnödenheter liksom att bristen på sysselsättning var närmast total. Ytterligare en påfrestning som många barn vittnade om var att de kände stor oro och rädsla inför ovissheten kring när de skulle kunna registreras som asylsökande och komma igång med asyl- processen.</P>
<P class="p836 ft110"><SPAN class="ft109">10 </SPAN>Enligt statistik från Migrationsverket var de ankomstkommuner som tog emot flest ensamkommande barn Malmö, Trelleborg, Stockholm och Mölndal. Läs mer här: <NOBR><A href="http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Aktuell-statistik.html">www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Aktuell-statistik.html</A></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">479</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312479x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft41">En följd av den ansträngda situation som uppstod på ankomst- boendena var att flera barn avvek från boendena för att exempelvis söka sig vidare till andra kommuner där de hoppades att situationen skulle vara bättre. Detta var något som framkom både i våra samtal med barn och unga och i uppgifter från aktörer som var involverade i flyktingmottagandet. Både Malmö kommun och Trelleborgs kommun, två av de ankomstkommuner som tog emot flest barn under den aktuella tidsperioden, lex <NOBR>Sarah-anmälde</NOBR> sig själva till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med anledning av att ett stort antal barn avvikit från boenden i kommunerna.<SPAN class="ft56">11</SPAN></P>
<P class="p99 ft41">I dagsläget är det ingen som vet var alla de ensamkommande barn som försvann befinner sig. I detta avseende är det viktigt att ha i åtanke att ensamkommande barn och unga befinner sig i en särskilt utsatt situation, sett till att de i större utsträckning än andra barn riskerar att utsättas för olika former av människohandel och sexuell exploatering samt oftare drabbas av diskriminering. FN:s barnrätts- kommitté har därför påpekat att det ställs höga krav på staten att se till att deras livskvalitet är god och att deras mänskliga rättigheter fullt ut tillgodoses.<SPAN class="ft56">12 </SPAN>Det faktum att situationen i ankomstkom- munerna under hösten 2015 ledde till att ett stort antal barn avvek är därför något som Barnombudsmannen anser är mycket allvarligt, inte minst mot bakgrund av den skarpa kritik som Sverige tidigare fått av FN:s barnrättskommitté i fråga om detta.<SPAN class="ft56">13</SPAN></P>
<P class="p98 ft41">Barnombudsmannen noterar också med oro att det saknas full- ständig statistik över det exakta antalet ensamkommande barn och unga som avvek under den aktuella tidsperioden. Av den nationella statistik som Migrationsverket tillhandahåller framgår endast siffror kring de ensamkommande som ansökt om asyl och därefter avvikit innan asylprocessen avslutats. Som dock konstaterats var det under hösten 2015 i just ankomstskedet, när barnen väntade på att bli registrerade som asylsökande, som många av dem avvek. Det</P>
<P class="p837 ft66"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft119">Trelleborgs kommun konstaterade i anmälan till IVO </SPAN><NOBR>2015-10-06</NOBR> att över hälften av de ensamkommande barn och unga som anlänt till kommunen avvikit, dnr AMN 2015/110. Malmö kommun konstaterade i anmälan till IVO <NOBR>2015-12-07</NOBR> att flera barn avvikit från kommunen och att det saknades fullständig statistik över antalet barn som avvikit, dnr 37636/2015.</P>
<P class="p416 ft115"><SPAN class="ft58">12</SPAN><SPAN class="ft117">FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 6, Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, 2005, punkt </SPAN><NOBR>1–4.</NOBR></P>
<P class="p838 ft75"><SPAN class="ft58">13</SPAN><SPAN class="ft112">FN:s barnrättskommitté, Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport, 2015, punkt </SPAN><NOBR>49–50.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">480</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312480x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">ligger med andra ord i sakens natur att dessa barn inte finns med i Migrationsverkets siffror. Inte heller de berörda kommunerna förde enhetlig statistik över antalet barn som avvek under den aktuella tidsperioden och kan följaktligen inte presentera full- ständiga siffror gällande detta.<SPAN class="ft63">14</SPAN></P>
<P class="p113 ft13">Mot bakgrund av det ovanstående konstaterar Barnombuds- mannen att ensamkommande barns rätt till skydd och omsorg allvarligt äventyrades under hösten 2015. Enligt vår mening var detta en följd av att det i mottagandet saknades grundläggande beredskap och helhetsperspektiv. Annorlunda uttryckt innebar av- saknaden av ett samordnat, statligt ansvar för mottagandet i de delar som handlar om ankomst och registrering, att det inte på ett enhetligt sätt gick att säkerställa ett mottagande för barnen i enlig- het med deras grundläggande mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p13 ft13">En annan brist i det initiala mottagandet handlar om hur barns ålder initialt kom att registreras under hösten 2015. I Migrations- verkets egen analysrapport uppger de flesta handläggare som intervjuats att det finns stora svårigheter med att bedöma det så kallade uppenbarhetsrekvisitet (när en person ska betraktas som uppenbart vuxen). Vid analys av hur en testgrupp gjorde mot- svarande bedömning framkom att i 33 procent av fallen kom test- gruppen fram till ett annat resultat än handläggaren. Rapporten pekar också på hur olika enheter kan göra olika bedömningar av ålder på en individ, vilket resulterar i att en individ kan skrivas upp och ner i ålder flera gånger.<SPAN class="ft63">15</SPAN></P>
<P class="p113 ft41">Barnombudsmannen ställer sig generellt sett positiv till att en åldersbedömning sker i ett tidigare skede av asylprocessen. Om bedömningen görs tidigt säkerställs att barnet får sina rättigheter och särskilda skyddsbehov tillgodosedda under hela processen samt att uppenbart vuxna personer inte placeras tillsammans med barn. En bedömning tidigt i asylprocessen är också något som stöds av FN:s barnrättskommittés uttalanden om ensamkommande barn.<SPAN class="ft56">16 </SPAN>Migrationsverkets rapport illustrerar enligt Barnombudsmannens</P>
<P class="p440 ft60"><SPAN class="ft58">14</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelsen Stockholm, Ensakommande barn som försvinner – nulägesanalys, 2016, s. 18.</SPAN></P>
<P class="p839 ft66"><SPAN class="ft58">15</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket, Analysrapport, Tematisk kvalitetsuppföljning av initial åldersregistre- ring, 2016, dnr </SPAN><NOBR>1.3.4-2016-36465.</NOBR></P>
<P class="p125 ft75"><SPAN class="ft58">16</SPAN><SPAN class="ft83">FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 6, Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, 2005, punkt 31.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">481</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312481x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">mening dock på ett tydligt sätt vikten av en korrekt tillämpning av principen om ”benefit of the doubt”.<SPAN class="ft105">17</SPAN></P>
<P class="p54 ft13">Samtidigt som Barnombudsmannen ställer sig positiv till en bedömning av ålder tidigare i ett tidigare skede av asylprocessen måste hänsyn tas till de negativa konsekvenser ett tillfälligt beslut i en åldersbedömning kan komma att få för en individ om beslutet visar sig vara felaktigt. Ett felaktigt beslut innebär att ett barn under hela sin asylprocess måste bo på ett boende anpassat för vuxna och inte får stöd av en god man eller socialtjänst. Mot denna bakgrund anser Barnombudsmannen att ett tillfälligt beslut om ålder inte ska gälla omedelbart, utan först efter det att barnet getts möjlighet att få beslutet prövat genom ett överklagande.</P>
<P class="p70 ft41">Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) rekommenderar att innan en medicinsk undersökning genomförs ska myndigheten först ta hänsyn till de dokument och andra former av bevis som finns tillgängliga.<SPAN class="ft56">18 </SPAN>Barnombudsmannen vill i detta avseende även påminna om vad FN:s barnrättskommitté har uttalat gällande åldersbedömningar. Enligt kommittén ska åldersbedömningar inte enbart vara baserade på medicinska åldersbedömningar utan även på psykosociala faktorer. Kommittén säger: ”[…] bör inte endast ta hänsyn till individens utseende, utan även hans eller hennes mentala mognad. Dessutom måste bedömningen genomföras på ett veten- skapligt, säkert, barn- och könsanpassat och rättvist sätt, och risken att barnets fysiska integritet kränks måste undvikas.”</P>
<P class="p375 ft113">God man</P>
<P class="p56 ft45">Som nämnts ska varje ensamkommande barn som kommer till Sverige förordnas en god man som ska ansvara för barnets person- liga förhållanden och sköta barnets angelägenheter.<SPAN class="ft78">19 </SPAN>Förordnandet</P>
<P class="p475 ft62"><SPAN class="ft58">17</SPAN><SPAN class="ft67">Jfr MIG 2011:6 där domstolen gjorde följande uttalande: ”Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Därav följer att sökanden också måste göra sin identitet sannolik (MIG 2007:9). Beviskraven kan emellertid inte ställas alltför högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som klart styrker att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Sökandens berättelse får därför godtas om den framstår som tro- värdig och sannolik (prop. 1996/97:25 s. 98 och 294). Inom asylrätten finns därför en bevis- lättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).”</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">18</SPAN><SPAN class="ft59">European Asylum Support Office, Age assessment practice in Europe, 2013.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">19</SPAN><SPAN class="ft83">2 § lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">482</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_482">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312482x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft41">av god man ska enligt lagen ske så snart som möjligt efter barnets ankomst till Sverige.<SPAN class="ft56">20 </SPAN>Av förarbetena framgår att det är angeläget att ett ärende om förordnande av god man handläggs skyndsamt.<SPAN class="ft56">21</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Av Barnombudsmannens samtal med ensamkommande barn och unga som kom till Sverige under hösten 2015 framkom att det var ytterst få barn som hade fått en god man, trots att de vistats i Sverige under flera veckor, i vissa fall, till och med månader. Av deras berättelser framgick också att vissa barn inte ens hade fått information om vad en god man är eller att detta var något som de hade rätt till.</P>
<P class="p113 ft47">Problematiken kring att ensamkommande barn fick vänta lång tid innan de förordnades gode män var något som uppmärksam- mades av flera aktörer som på olika sätt var involverade i flykting- mottagandet under hösten 2015. Bland annat konstaterar Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att många barn fick vänta i två till tre månader för att få en god man utsedd.<SPAN class="ft57">22 </SPAN>I en kartläggning av socialtjänstens arbete med ensamkommande barn genomförde Socialstyrelsen telefonintervjuer med chefer för Individ- och familjeomsorgen i 50 kommuner. Av de tillfrågade kommunerna uppgav 66 procent att det rådde brist på personer som ville ta sig an uppdrag som god man.<SPAN class="ft57">23</SPAN></P>
<P class="p13 ft13">Barnombudsmannen konstaterar också att en trolig orsak till att få barn förordnades gode män under hösten var att förordnande inte skedde förrän barnet anvisats till en kommun.<SPAN class="ft63">24 </SPAN>Mot bakgrund av att Migrationsverkets arbete med att registrera barnen som asyl- sökande drog ut på tiden samtidigt som det saknades plats på boenden i anvisningskommuner, fick många barn vänta lång tid innan de kunde anvisas till en kommun och där också förordnas en god man.</P>
<P class="p394 ft60"><SPAN class="ft58">20</SPAN><SPAN class="ft59">3 § lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">21</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 2004/05:136, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">22</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen, 2016, s. 18.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">23</SPAN><SPAN class="ft119">Socialstyrelsen, Socialstyrelsens arbete med ensamkommande barn – läget januari 2016, s. 3.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">24</SPAN><SPAN class="ft119">I lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn görs ingen närmare precise- ringen av om förordnandet av god man ska ske i ankomst- eller anvisningskommunen. I en rapport från bland annat Migrationsverket och Sveriges kommuner och landsting med information om ansvaret för ensamkommande barn sägs dock att det är den anvisade vistelsekommunen, det vill säga anvisningskommunen, som ska se till att barnet förordnas en god man. Se Migrationsverket m.fl., Ett samlat ansvar för ensamkommande barn och ung- domar, 2012, s. 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">483</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_483">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312483x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Enligt Socialstyrelsen finns i dagsläget ingen statistik över antalet gode män eller antalet ensamkommande barn som har förordnats en god man. Denna statistik efterfrågas av överförmyndarna själva, eftersom det skulle ge svar på hur många uppdrag en god man har samtidigt. Socialstyrelsen påpekar att länsstyrelserna har påbörjat ett arbete för att möjliggöra insamling av uppgifter från överför- myndarna, men att det är oklart när sådan statistik kommer att finnas tillgänglig.<SPAN class="ft63">25</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Parallellt med den akuta situationen kring bristen på gode män rapporterades att det under hösten var många fler som anmälde intresse för att åta sig uppdrag som god man.<SPAN class="ft63">26 </SPAN>I detta avseende uppstod dock en problematik med utgångspunkt i svårigheter för kommunerna att säkerställa lämpligheten hos de personer som förordnades som gode män. I en rapport från Forte konstateras att flera aktörer beskrivit systemet med gode män som godtyckligt och att det under hösten 2015, på grund av de många nya gode män som rekryterades, blev än mer godtyckligt.<SPAN class="ft63">27 </SPAN>Socialstyrelsen uppger att flera kommuner beskrivit att utredningarna av gode män för ensamkommande barn brast under hösten eftersom de till exempel inte hann genomföra ett personligt samtal med alla sökande eller hade kapacitet att ordna utbildningar i den omfattning som behövdes.<SPAN class="ft63">28</SPAN></P>
<P class="p58 ft41">Barnombudsmannen ser allvarligt på de brister som framkom- mit i fråga om ensamkommande barns tillgång till god man under denna period. Som framhållits utgör ensamkommande barn en särskilt utsatt grupp som är beroende av att samhället tar sitt ansvar för att tillförsäkra dem deras mänskliga rättigheter. I förarbetena understryks att uppdraget att vara god man för ett ensamkom- mande barn ytterst består i att tillförsäkra barnet en trygg tillvaro under dess första tid här i landet. Detta innebär att det ytterst ankommer på den gode mannen att se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran. Likaså är det den gode mannen som</P>
<P class="p485 ft66"><SPAN class="ft58">25</SPAN><SPAN class="ft79">Socialstyrelsen, Nationell informationssatsning om frivilliga insatser för att hjälpa barn och unga – Analys och plan för fortsatt arbete, 2016, s. 15.</SPAN></P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft58">26</SPAN><SPAN class="ft59">A.a., s. 18.</SPAN></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">27</SPAN><SPAN class="ft79">Forte, Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen – Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt, s. 26.</SPAN></P>
<P class="p105 ft75"><SPAN class="ft58">28</SPAN><SPAN class="ft112">Socialstyrelsen, Nationell informationssatsning om frivilliga insatser för att hjälpa barn och unga – Analys och plan för fortsatt arbete, 2016, s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">484</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312484x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">ska bevaka att barnet får den tillsyn, försörjning och utbildning som behövs.<SPAN class="ft105">29</SPAN></P>
<P class="p60 ft13">Inom den gode mannens uppdrag faller ett antal konkreta upp- gifter som för barnet utgör mycket viktiga insatser. Som exempel nämns att den gode mannen ska biträda barnet vid utredning hos Migrationsverket, söka aktuella bidrag från Migrationsverket och socialtjänsten, företräda barnet vid <NOBR>hälso-,</NOBR> sjuk- och tandvård, se till att barnet får en fungerande skolgång, kontrollera att ersätt- ningar och bidrag kommer barnet till godo samt vara ett stöd för barnet.<SPAN class="ft63">30 </SPAN>Mot bakgrund av detta är det tydligt att ett ensamkom- mande barn som inte förordnas en god man har små möjligheter att påverka sin situation och hävda sina mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p14 ft13">Sverige har tidigare fått kritik från FN:s barnrättskommitté i fråga om systemet för att förordna gode män. I sina senaste rekom- mendationer till Sverige uttrycker kommittén oro dels över att det i Sverige inte anges någon tidsram för när barnet ska få en god man, mer än att lagen säger att förordnandet ska ske "så snart det är möjligt". Dels över att gode män inte alltid är tillräckligt utbildade och att de inte alltid har med sig tolk när de träffar barnen.<SPAN class="ft63">31 </SPAN>I sina rekommendationer uppmanar FN:s barnrättskommitté Sverige att säkerställa att en god man bör utses inom 24 timmar efter barnets ankomst.<SPAN class="ft63">32</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Sammanfattningsvis får konstateras att den gode mannen spelar en avgörande roll för att säkerställa ensamkommande barns grund- läggande mänskliga rättigheter, vilket följaktligen understryker all- varet i de brister som identifierats i fråga om tillgången till god man för de barn som kom till Sverige under hösten 2015. Enligt Barn- ombudsmannens mening utgör dessa brister till stor del en följd av de brister som konstaterats i fråga om mottagandet i stort. Annor- lunda uttryckt hade det utifrån ett samordnat, statligt ansvar för ankomstfasen i mottagandet varit möjligt att koordinera även för- farandet med att förordna gode män med detta arbete. Därigenom</P>
<P class="p188 ft60"><SPAN class="ft58">29</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 2004/05:136, s. 29 f.</SPAN></P>
<P class="p840 ft62"><SPAN class="ft58">30</SPAN><SPAN class="ft61">Läs mer om vad som faller inom den gode mannens uppdrag här: https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga/ ensamkommandebarnochunga/overformyndaregodman/godman.3609.html</SPAN></P>
<P class="p83 ft66"><SPAN class="ft58">31</SPAN><SPAN class="ft119">FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 6, Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, 2005, punkt. 25.</SPAN></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">32</SPAN><SPAN class="ft83">FN:s barnrättskommitté, Concluding observations: Sweden, 2009, punkt 62.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">485</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">hade det också funnits bättre förutsättningar för kvalitetssäkring av uppdragen, vilket var något som tydligt brast under hösten 2015.</P>
<P class="p68 ft113">Rätt till information</P>
<P class="p354 ft13">En grundläggande förutsättning för att kunna utkräva sina rättig- heter och därigenom påverka sin situation är att man har kunskap om vilka dessa rättigheter är. I barnkonventionen är rätten till information tydligt återkommande i ett flertal artiklar, så som artikel 12 om barnets rätt till delaktighet och att bli hörd, artikel 13 om barnets rätt till yttrandefrihet, artikel 17 om barnets rätt att ta del av information från massmedia och artikel 42 som föreskriver att staten genom lämpliga och aktiva åtgärder ska göra konven- tionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.</P>
<P class="p57 ft13">Utifrån våra samtal med såväl ensamkommande barn som barn i familj var det påtagligt att barnen saknade information om sina rättigheter, hur asylprocessen fungerar och hur den kommande tiden i Sverige skulle se ut. Barnen förmedlade en bild av att bristen på information ledde till känslor av frustration, oro och rädsla, vilket även var starkt sammankopplat med deras mående såväl psykiskt som fysiskt.</P>
<P class="p58 ft41">Som påpekats utgör det första ansökningssamtalet som ska hållas i samband med att den asylsökande registreras hos Migrationsverket ett viktigt tillfälle för den asylsökande att få information om asyl- processen och praktiska frågor kopplade till grundläggande rättig- heter så som boende, hälso- och sjukvård och skola. Som konsta- terats var det dock många barn som fick vänta lång tid innan de registrerades som asylsökande, inte minst ensamkommande barn, vilket innebar att de fick vänta även på att få ta del av denna infor- mation. Vad gäller barn i familj pekar Forte också på att Migrations- verkets arbete vid vissa enheter runt om i landet under den aktuella tidsperioden omstrukturerades till att vara kortsiktigt inriktat på att få in asylsökande i systemet, vilket innebar att ansöknings- samtalen med barn i familj prioriterades bort. Föräldrar fick infor-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">486</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_486">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312486x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">mation i grupp på respektive språk, men barnen träffade inte hand- läggare på mottagningsenheterna överhuvudtaget.<SPAN class="ft105">33</SPAN></P>
<P class="p60 ft45">Vad gäller ensamkommande barn kan vi konstatera att även det faktum att många av dem fick vänta lång tid innan de förordnades gode män, liksom att kommunerna under hösten inte förmådde säkerställa att de som utsågs till gode män alltid var lämpliga för uppdraget, spelade en avgörande roll i fråga om barnens tillgång till information. Som påpekas i förarbetena ska den gode mannen säkerställa att barnet får en trygg tillvaro den första tiden i Sverige och utgöra det nav kring vilket barnets alla angelägenheter sam- ordnas.<SPAN class="ft78">34 </SPAN>Den gode mannen fyller därmed en viktig funktion vad gäller att säkerställa barnets tillgång till information om sina rättig- heter såväl som annan praktisk information.</P>
<P class="p350 ft13">Både ensamkommande barn och barn i familj beskrev att pro- fessionella vuxna som de mötte, så som boendepersonal, inte kunde ge dem information eller svara på deras frågor. De vittnade till exempel om att boendepersonal sagt att deras enda uppdrag var att ge barnen mat och tak över huvudet och att de fick vända sig till Migrationsverket med sina frågor. Av berättelserna framgick också att ytterligare en problematisk aspekt i fråga om tillgången till information var att det ofta saknades tolkar eller möjlighet till översättning på annat vis. Det kunde till exempel handla om att barn inte kunde kommunicera med och ställa frågor till boende- personalen, att det inte funnits tillgång till tolk när barnen skulle träffa Migrationsverket eller att informationsblad som de fått enbart varit på svenska.</P>
<P class="p76 ft41">Behovet av informationsinsatser var en fråga som uppmärk- sammades av flera aktörer som var involverade i flyktingmottagan- det, inklusive regeringen. Som exempel kan nämnas att det i det regeringsuppdrag som gavs till MSB att på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen, ingick att ta fram så kallade nationella lägesbilder med information till allmänheten och berörda aktörer.<SPAN class="ft56">35 </SPAN>Barnombudsmannen menar dock att de insatser</P>
<P class="p103 ft66"><SPAN class="ft58">33</SPAN><SPAN class="ft119">Forte, Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen – Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt, s. 17.</SPAN></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">34</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 2004/05:136, s. 29.</SPAN></P>
<P class="p125 ft62"><SPAN class="ft58">35</SPAN><SPAN class="ft61">Justitiedepartementet, Uppdrag till myndigheten för samhällsskydd och beredskap att på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen m.m., dnr Ju2015/07321/SSK, </SPAN><NOBR>2015-10-01;</NOBR> Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rapporte- ring av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen, 2016, s. 9 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">487</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_487">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">som på olika nivåer vidtogs för att stärka upp informationsflödet i flyktingmottagandet genomgående präglades av ett bristande barn- rättsperspektiv. Annorlunda uttryckt var barnen, som med hänsyn till den utsatta situation de befann sig i kanske också var i störst behov av information, den grupp som glömdes bort. Med hänsyn till att rätten till information utgör en minst sagt fundamental rätts- säkerhetsgaranti, är detta något som Barnombudsmannen finner både anmärkningsvärt och beklagligt.</P>
<P class="p70 ft47">Enligt Barnombudsmannens mening kan bristerna i fråga om informationstillgång tydligt kopplas samman med avsaknaden av helhetsperspektiv och samordnat, statligt ansvar för mottagandet. I ett läge där det utifrån ett statligt, sammanhållet mandat för ankomst- delen i mottagandet utan större svårigheter hade varit möjligt att ta fram och nå ut med enhetlig information till alla berörda barn och unga, blev det i stället upp till varje enskild aktör att säkerställa detta. Mot bakgrund av de utmaningar som aktörerna i flykting- mottagandet ställdes inför i övrigt, exempelvis i fråga om att ordna tak över huvudet för de asylsökande, var detta en fråga som ham- nade i skymundan. Sammanfattningsvis ser Barnombudsmannen därför att strukturella brister med avseende på hur mottagnings- systemet var organiserat, låg till grund för att viktiga möjligheter att säkerställa effektiv spridning av information till asylsökande barn gick förlorade under hösten 2015.</P>
<P class="p74 ft50">Tillgång till hälso- och sjukvård</P>
<P class="p145 ft28">Bakgrund</P>
<P class="p69 ft13">Enligt artikel 24 i barnkonventionen har varje barn rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Detta innebär att Sverige är skyldiga att tillhanda- hålla hälso- och sjukvårdstjänster som tar hänsyn till varje enskilt barns särskilda behov. Sverige har, enligt artikel 2, också ett ansvar för att se till att denna rätt erbjuds varje barn utan åtskillnad. Rätten till hälsa, sjukvård och rehabilitering är även starkt sam- mankopplad med rätten till liv och utveckling enligt artikel 6, som är en av barnkonventionens grundprinciper.</P>
<P class="p70 ft45">Vissa barn som kommer till Sverige har upplevt väpnade kon- flikter, tortyr eller andra former av övergrepp. Sverige är då skyldiga erbjuda dessa barn fysisk och psykisk rehabilitering, enligt artikel 39 i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">488</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312488x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté har belyst att en kultu- rellt anpassad och genusmedveten psykiatrisk vård ska utvecklas och kvalificerad psykosocial rådgivning tillhandahållas av staten för att underlätta återhämtning och återanpassning .<SPAN class="ft63">36 </SPAN>Vidare uttalar de att barnet behöva medicinsk vård, psykisk hälsovård, samt sociala och juridiska tjänster och stöd liksom mer långsiktig uppföljning när övergrepp har konstaterats.<SPAN class="ft63">37</SPAN></P>
<P class="p113 ft47">Rätten till hälso- och sjukvård för alla barn i Sverige är tydlig även enligt svensk lag. Asylsökande barn omfattas av samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som barn som är folkbokförda i landet, vilket innebär att de ska kunna söka hjälp för sina hälso- problem på närmaste vårdcentral.<SPAN class="ft57">38 </SPAN>Ett landsting ska också erbjuda alla asylsökande, såväl barn som vuxna, en hälsoundersökning sedan den asylsökande etablerat boende inom landstinget.<SPAN class="ft57">39</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Barns och ungas röster</P>
<P class="p332 ft113">Bristande tillgång till hälso- och sjukvård</P>
<P class="p542 ft47">Barn som Barnombudsmannen lyssnade till berättade att de inte hade fått tillgång till hälso- och sjukvård som de varit i behov av. Ytterst få av de barn som Barnombudsmannen mötte hade genom- gått den grundläggande hälsoundersökning som alla asylsökande ska erbjudas. Ensamkommande barn berättade också att de hade försökt förklara för personal på ankomstboendena att de varit i behov av vård, men att personalen inte trott på dem eller inte kunnat eller velat hjälpa dem. ”Ja, med mig var det så att jag verkligen för- sökte insistera och säga till personalen att jag mår jättedåligt och behöver komma till doktorn, men de trodde mig inte förrän jag svimmade”, berättade ett barn.</P>
<P class="p519 ft66"><SPAN class="ft58">36</SPAN><SPAN class="ft119">FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 6, Behandlingen av ensamkommande barn och barn som skiljts från sina föräldrar utanför ursprungslandet, 2005, punkt 48.</SPAN></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">37</SPAN><SPAN class="ft59">Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 om barnets rätt till frihet från våld, punkt 52.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">38</SPAN><SPAN class="ft196">Enligt 5 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ett landsting erbjuda asylsökande som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som den som är bosatt inom landstinget. Omfattningen av landstingens skyldighet framgår av 3 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:736) respektive 5 § tandvårdslagen (1985:125) där det framgår att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård respektive tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget.</SPAN></P>
<P class="p268 ft75"><SPAN class="ft58">39</SPAN><SPAN class="ft83">Se 7 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">489</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft47">Av ensamkommandes barns berättelser framgick att personal på ankomstboendena uppgett att de inte hade rätt till hälso- och sjukvård förrän de blivit anvisade till en kommun. ”De säger att det</P>
<P class="p155 ft13">är först när man kommer till ett permanent boende som man får göra en hälsoundersökning eller komma till doktorn”, berättade en ungdom. Ett annat barn beskrev att han nekats tandvård: ”Jag hade haft ont i tanden i en hel vecka och de (personalen) sa ’Nej, du kan inte gå till tandläkaren här. Du måste vänta’.”</P>
<P class="p57 ft13">Både ensamkommande barn och barn i familj beskrev att även personal inom hälso- och sjukvården nekat dem vård. Ett barn berättade: ”Jag var hos läkaren, det var på akutmottagningen, och jag blev undersökt där. Det var inte en riktig undersökning, utan man tog bara urinprov, för jag har njurproblem. Sen skrev han (läkaren) brev till mig, till en annan läkare, att jag skulle gå dit. Jag gick dit efter två dagar och visade brevet där, men de undersökte mig inte. De sa ’Du blir inte undersökt förrän du hamnar på det riktiga boendet’.”</P>
<P class="p74 ft113">Bristande information</P>
<P class="p360 ft47">Barnombudsmannen mötte också barn som hade haft kontakt med hälso- och sjukvården, men som vittnade om att de upplevt olika hinder på vägen till dit. Barn i familj beskrev att vägen till vård varit problematisk för dem, eftersom de och deras föräldrar saknat information om hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar och hur man går till väga för att söka vård. De administrativa svårig- heterna gjorde det svårt för barnen och deras föräldrar att orientera sig inom hälso- och sjukvården, vilket ledde till att barnen fick vänta lång tid innan de fick vård. En flicka som kommit till- sammans med sin familj berättade: ”Det dåliga är att jag har fått problem med benen och det blir värre och värre hela tiden. Efter elva månader i Sverige har jag fortfarande inte fått gå till någon läkare. Jag har inte fått någon hjälp för det. En gång fick jag en kallelse, men tiden hade gått ut när jag fick brevet”.</P>
<P class="p70 ft45">Andra barn berättade att de hade fått information om rätten till vård och var de ska vända sig om de behöver vård, men att informationen bara funnits på svenska. En pojke berättade hur de på det asylboende där han och hans familj bodde brukade göra när</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">490</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_490">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft41">det kom en kallelse till läkare: ”[…] ibland kommer det brev om läkartid, då brukar folk googla och översätta via Google Translate.”</P>
<P class="p11 ft13">Att språket är en faktor som kan skapa problem i kontakten med vården var ett återkommande tema i barns berättelser. Barn beskrev till exempel att de, på grund av att det inte funnits tillgång till tolk när de haft kontakt med vården, inte kunnat förmedla vad de behövt hjälp med. ”Man förstår inte varandra. Om man får ont i handen eller magen eller något annat, då kan man inte kom- municera”, berättade en pojke. En annan pojke sade så här: ”Om man träffar en läkare och man vet att det är svensk läkare, då vet man att det kan bli missförstånd på grund av språk. Det är ännu mer stressande.”</P>
<P class="p64 ft113">Stress, oro och traumatiska minnen</P>
<P class="p238 ft41">I våra samtal berättade många barn om traumatiska minnen från sina hemländer och från flykten till Sverige. Barnen beskrev att detta var något som påverkade dem starkt och att minnena fanns ständigt närvarande i vardagen: ”[…]Jag har blivit misshandlad och det finns fortfarande ärr på ryggen och på kroppen. Och varenda gång jag ska byta kläder och ser de här skadorna, så får jag en väldigt konstig olustkänsla och tänker tillbaka på det. På grund av allt som har hänt med mig och allt det hemska, hemskheterna som jag har fått uppleva, så är det någonting som gör att jag plågas när jag ska lägga mig, det hindrar mig från att sova, jag klarar inte av att sova. Och ibland så kan jag återuppleva de här rösterna, de här ljuden som jag hör, i huvudet på mig. Och ibland så kommer det</P>
<P class="p3 ft14">även i form drömmar”, berättade en ensamkommande pojke.</P>
<P class="p447 ft13">De förmedlade också en bild av att deras mående påverkades av oro för familjen, både för dem de lämnat kvar i hemlandet eller skiljts från under flykten och dem som fanns med barnen här.</P>
<P class="p83 ft41">”Våra familjer har problem där nere och det är eländigt och krig där nere, varje dag händer det något, vi vet inte vad som händer och det är det som stör oss jättemycket”, berättade en ensamkommande pojke. En pojke som kommit till Sverige med sin familj sade så här:</P>
<P class="p125 ft41">”Det här, mitt mående, påverkas mycket av min familj, för de mår också så dåligt, och det här gör att jag också mår dåligt. För jag har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">491</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_491">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">den här oron och rädslan för att bli utvisad tillbaka till hemlandet, speciellt när jag tänker att pappa dog som martyr…”</P>
<P class="p449 ft13">Barn berättade också om saknad efter familjen. ”Ja, det är jättesvårt, för att när man inte har föräldrar hos sig… när man ser andra med sina föräldrar, så känns det inte bra”, berättade en ensamkommande pojke och fortsatte: ”Alltså, jag hade ont i magen i början för att jag fick det på grund av stress. Jag mådde dåligt psykiskt på grund av min familj som jag förlorade…”</P>
<P class="p74 ft113">Tankar på att skada sig själv</P>
<P class="p69 ft13">Flera barn vi mötte beskrev att de hade tankar på att skada sig själva. Dessa tankar var för vissa barn kopplade till de påfrestningar det innebär att vara asylsökande och ny i ett land med de ut- maningar det för med sig. ”[…]Då kom tankarna om självmord till mig. Jag mådde väldigt dåligt. Tankarna kom också om allt som hade hänt under min vistelse i min första dag när jag vände mig till Migrationsverket, en tolk och nya omgivningar. Ja, som sagt också, jag tänkte hela tiden på självmord”, berättade en ensamkommande pojke.</P>
<P class="p67 ft13">Barn berättade också att ovissheten kring asylprocessen och framtiden i Sverige var tung att bära. ”Vi får jättemycket tankar liksom, vi mår jättedåligt. Ibland jag tänker liksom, jag får själv- mordstankar till och med. Eftersom vi har varit här och vi vet inte vad som händer och det stör oss jättemycket”, berättade en pojke. En annan pojke sade så här: ”Vi vet inte vårt öde, var vi kommer att hamna, vad som kommer hända.”</P>
<P class="p57 ft13">Barnombudsmannen mötte också barn som mått så dåligt att de faktiskt hade skadat sig själva. En ensamkommande pojke berättade om en annan pojke som bodde på samma boende som honom, som mått väldigt dåligt: ”[…] Det var en kille som saknade sina föräldrar väldigt mycket. Han är väldigt ung också… Han skar sig i armen. […] Sen fick han träffa en psykolog och nu har han blivit lite lugnare”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">492</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_492">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Bristande stöd från vuxna i barnens omgivning</P>
<P class="p238 ft47">Av barns berättelser framkom att väldigt få hade fått någon form av psykologiskt stöd och hjälp med de trauman de upplevt. ”Nej, jag har aldrig tagit upp det här med någon, det är första gången som jag pratar om det här, och det är med er”, berättade en pojke.</P>
<P class="p113 ft13">Barn beskrev också att vuxna i deras omgivning, till exempel personalen på boendet, inte förstod att de var ledsna och mådde dåligt. En ensamkommande pojke berättade om sin första tid i</P>
<P class="p266 ft13">Sverige: ”När jag kom hit hamnade jag på ett boende. Två månader var jag där. Jag var så trött och tänkte på min familj och satt i mitt rum och grät. Personalen kom in och frågade ’Varför gråter du?’ Jag svarade ’Jag längtar efter min familj, stör inte mig, gå ut ifrån rummet’. Hur jag än gjorde och bad om att de skulle lämna mig ensam, så gick de inte ut. Till sist jag blev så arg att jag slog huvudet i väggen. Då kallade de på polisen. […] De tog mig till psykiatrin där jag fick prata och fick tabletter.”</P>
<P class="p447 ft41">En annan pojke sade så här när vi frågade hur personalen på ankomstboendet där han bodde kunde hjälpa någon som var ledsen eller mådde dåligt: ”De har ju sagt till oss att vi inte ska känna oss ledsna. De säger att ’det är ju det här vädret och det är lite dystert här och ni är ensamma och så, så det är klart att ni kan känna er ledsna. Men känn er inte ledsna. Var glada. Försök att le’. Men det</P>
<P class="p266 ft13">är ju ingen som kan hjälpa oss, de bara säger att vi ska försöka vara glada.”</P>
<P class="p64 ft28">Barnombudsmannens analys</P>
<P class="p332 ft113">Fördröjda hälsoundersökningar innebar bristande screening</P>
<P class="p542 ft41">Ytterst få av de barn och unga vi mötte hade genomgått den grund- läggande hälsoundersökning som alla asylsökande ska erbjudas. Denna bild bekräftas av MSB som konstaterar att landstingen, med hänvisning till att många asylsökande hade ett dåligt hälsoläge, i många fall prioriterade att ge sjukvård framför att erbjuda hälso- undersökningar. Enligt MSB innebar detta att det under en period hösten 2015 endast var drygt hälften de asylsökande som genom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">493</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_493">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312493x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p841 ft13">gick en hälsoundersökning.<SPAN class="ft63">40 </SPAN>Även Forte resonerar kring fördröj- ningseffekter vad gäller landstingens möjlighet att erbjuda hälso- undersökningar.<SPAN class="ft63">41</SPAN></P>
<P class="p99 ft13">Under hösten beslutade regeringen att vidta vissa åtgärder i syfte att öka andelen genomförda hälsoundersökningar. I oktober beviljades Sveriges kommuner och landsting (SKL) medel för en förstudie som bland annat syftade till att samla in kunskap om hur landstingen kunde öka antalet hälsoundersökningar för asyl- sökande.<SPAN class="ft63">42 </SPAN>I december beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. I upp- draget ingick att se över möjligheterna att förenkla och effek- tivisera hur hälsoundersökningar genomförs.<SPAN class="ft63">43</SPAN></P>
<P class="p99 ft41">Både SKL och Folkhälsomyndigheten konstaterar att den relativt låga genomförandegraden av hälsoundersökningar hade flera olika orsaker. Bland annat nämns utmaningar i samverkan mellan lands- tingen och andra aktörer som asylboenden och elevhälsan, kapacitets- utmaningar eftersom de sjuksköterskor som skulle genomföra hälso- undersökningarna i många fall lade en betydande del av sin arbetstid på administration, att undersökningar inte kunnat genomföras på grund av att det saknats tillgång till tolk samt att många besök ute- blivit beroende på att kallelser inte nått fram eller att syftet med hälsoundersökningen inte tydliggjorts för den asylsökande.<SPAN class="ft56">44</SPAN></P>
<P class="p98 ft45">Ytterligare en problematik som uppmärksammats som en av de viktigaste utmaningarna i arbetet med att genomföra hälsounder- sökningar var att undersökningarnas innehåll varierade mellan olika landsting.<SPAN class="ft78">45 </SPAN>Flera aktörer har därutöver framhållit att det gjordes</P>
<P class="p842 ft66"><SPAN class="ft58">40</SPAN><SPAN class="ft79">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rapportering avseende MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen, 2016, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p843 ft66"><SPAN class="ft58">41</SPAN><SPAN class="ft79">Forte, Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen – röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt, 2016, s. 37.</SPAN></P>
<P class="p843 ft66"><SPAN class="ft58">42</SPAN><SPAN class="ft79">Socialdepartementet, Regeringsbeslut om medel till Sveriges kommuner och landsting för genomförandet av förstudie om att möta ohälsan hos nyanlända och asylsökande (S2015/06414/FS).</SPAN></P>
<P class="p843 ft66"><SPAN class="ft58">43</SPAN><SPAN class="ft79">Socialdepartementet, Uppdrag om stöd till genomförandet av hälsoundersökningar (S2015/07981/FS).</SPAN></P>
<P class="p843 ft66"><SPAN class="ft58">44</SPAN><SPAN class="ft79">Sveriges kommuner och landsting, Slutrapport förstudie, Positiv hälsoutveckling för nyanlända och asylsökande, 2016, s. 18; Folkhälsomyndigheten, Delrapportering av regeringsuppdrag Stöd till genomförande av hälsoundersökningar, 2016, s. 3.</SPAN></P>
<P class="p665 ft75"><SPAN class="ft58">45</SPAN><SPAN class="ft112">Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända – Slut- rapport 2016, s. 57; Folkhälsomyndigheten, Delrapportering av regeringsuppdrag Stöd till genomförande av hälsoundersökningar, 2016, s. 4.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">494</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_494">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312494x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft41">nedprioriteringar i fråga om screening för psykisk ohälsa liksom att de sjuksköterskor som skulle genomföra undersökningarna ibland inte hade kompetens att fullt ut fånga upp barn som var i behov av ytterligare stöd i form av till exempel barnpsykiatrisk vård.<SPAN class="ft56">46 </SPAN>Enligt SKL föreligger behov av kompetenshöjande insatser riktade till vårdpersonal bland annat gällande symtom på psykisk ohälsa och att särskilt uppmärksamma hur graden av besvär kan bedömas och när remittering till specialist är motiverad samt kunskap om trauma, migrationsstress och behandling.<SPAN class="ft56">47 </SPAN>Sammanfattningsvis bedömer SKL att kvaliteten beträffande psykisk hälsa i hälsoundersökningen behöver höjas genom strukturerad screening av psykisk ohälsa.<SPAN class="ft56">48</SPAN></P>
<P class="p12 ft47">Asylsökande barn är en mycket utsatt grupp när det kommer till deras hälsosituation, inte minst vad gäller den psykiska hälsan. Socialstyrelsen konstaterar i en rapport att vårdbehovet hos denna grupp barn är större än hos andra barn i Sverige och att asylsökande barn i stor utsträckning bedöms vara i behov av extra riktade insatser, ibland även i samverkan med andra vårdgivare som barn- och ungdomspsykiatrin.<SPAN class="ft57">49 </SPAN>Enligt Socialstyrelsen handlar det psykia- triska vårdbehovet hos dessa barn främst om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), självskadebeteenden och sömnsvårigheter, men även behov av bedömning och vård vid självmordsplaner och självmordsförsök förekommer.<SPAN class="ft57">50 </SPAN>Socialstyrelsen bedömer att tidiga och förebyggande insatser för dessa barn är nödvändiga för att möta vårdbehovet kring psykisk ohälsa som riskerar att öka med tiden.<SPAN class="ft57">51</SPAN></P>
<P class="p447 ft45">Barnombudsmannen ser mycket allvarligt på den problematik som har identifierats i fråga om både tillgången till och kvaliteten på de hälsoundersökningar som tillhandahölls de barn och unga som kom till Sverige under hösten 2015. Som påpekas i förarbetena till den lagstiftning som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda</P>
<P class="p457 ft62"><SPAN class="ft58">46</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges kommuner och landsting, Slutrapport förstudie, Positiv hälsoutveckling för nyanlända och asylsökande, 2016, s. 18 ff.;Forte, Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen – röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt, 2016, s. 37; Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända – Slutrapport 2016, 58.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">47</SPAN><SPAN class="ft119">Sveriges kommuner och landsting, Slutrapport förstudie, Positiv hälsoutveckling för ny- anlända och asylsökande, 2016, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">48</SPAN><SPAN class="ft59">A.a., s. 18.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">49</SPAN><SPAN class="ft119">Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända – Slut- rapport 2016, s. 63.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">50</SPAN><SPAN class="ft119">A.a., s. 29.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">51</SPAN><SPAN class="ft83">A.a., s. 52.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">495</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_495">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312495x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">hälsoundersökningar till asylsökande, fyller dessa en särskilt viktig funktion vad gäller att tidigt uppmärksamma barns och andra särskilt utsatta gruppers hälsa.<SPAN class="ft63">52 </SPAN>Att barn som var i behov av vård tvingades vänta lång tid innan de fick genomgå en grundläggande hälsoundersökning, att kvaliteten på och innehållet i undersök- ningarna varierade mellan olika delar av landet, liksom att personal som genomförde undersökningarna saknade kompetens för att fullt ut möta barnens behov, innebar med andra ord stora risker för barnens hälsa.</P>
<P class="p70 ft47">Som konstaterats hade många av de barn som kom till Sverige under den aktuella tidsperioden också upplevt trauma i sina hem- länder och under flykten till Sverige och var därför i stort behov av psykiatriskt stöd och vård. Av barnens berättelser framgår därut- över att den pressade situationen på boendena tillsammans med den ovisshet som asylprocessen innebär hade stor inverkan på barnens mående och var en bidragande orsak till att det ibland uppstod kon- flikter på boendena. Barnombudsmannen menar därför att den bristande screening för behov av psykiatrisk vård som den för- dröjda tillgången till hälsoundersökningar innebar också medförde att även andra barn utsattes för risker.</P>
<P class="p67 ft13">Sammanfattningsvis menar Barnombudsmannen att en viktig slutsats utifrån hur barn på flykt hanterades hösten 2015 är att hälsoundersökningar måste ingå som en självklar del i det initiala mottagandet och att det måste finnas ett samordnat ansvar för genomförandet av detta.</P>
<P class="p74 ft113">Hinder på vägen till vård</P>
<P class="p56 ft13">Mot bakgrund av den problematik som identifierats i fråga om tillgång till en första hälsoundersökning för de barn och unga som kom till Sverige under hösten 2015, menar vi att möjligheterna för barnen att på eget initiativ söka vård var särskilt viktiga. Av våra samtal med barn och unga framkom dock att många barn trots lagens tydliga skrivningar inte hade fått tillgång till sjukvård, inklusive tandvård och psykologiskt stöd, som de var i behov av.</P>
<P class="p844 ft75"><SPAN class="ft74">52 </SPAN>Prop. 2007/08:105, s. 33.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">496</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_496">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312496x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft45">För barn i familj är barnets vårdnadshavare ansvariga för att hjälpa barnet att söka vård som det är i behov av. Detta innebär att det ställs stora krav på att vårdnadshavarna känner till hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och var de ska vända sig för att få hjälp. Som dock påpekats tidigare och som barn och unga vittnade om i våra samtal, fanns det under hösten 2015 stora brister i tillgången till information för barn i familj. Som nämnts pekar Forte till exempel på att man vid vissa av Migrations- verkets enheter prioriterade bort ansökningssamtalen med barn i familj till förmån för att hinna med att registrera asylansökningar. Ansökningssamtalen utgör ett viktigt tillfälle för de asylsökande att få information om och möjlighet att ställa frågor om bland annat sin rätt till hälso- och sjukvård. I och med att dessa samtal priori- terades bort fick föräldrar i stället information i grupp på respek- tive språk, medan barnen inte fick träffa handläggare på mottag- ningsenheterna över huvud taget.<SPAN class="ft78">53 </SPAN>Enligt Barnombudsmannens mening är det därför tydligt att de administrativa svårigheter som bristen på information innebar för barnen och deras föräldrar gjorde det svårt för dem att orientera sig inom hälso- och sjukvården, vilket ledde till att barnen fick vänta lång tid innan de fick vård.</P>
<P class="p94 ft45">För ensamkommande barn som saknar vårdnadshavare i Sverige är det i stället den gode mannen som har ett stort ansvar för att barnet kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och får den vård som han eller hon behöver. Som tidigare påpekats dröjde det för många av de barn som kom till Sverige under hösten 2015 dock lång tid innan de kunde förordnas en god man. Följden blev att boendepersonalen, under den tid som barnen inte hade någon god man, i många fall var de enda vuxna i deras vardag som kunde hjälpa dem att tillvarata sina rätt till hälso- och sjukvård. I detta avseende noterar Barnombudsmannen dock med oro att många barn vittnade om att personalen på boendena och andra vuxna som de mött, till exempel personal inom hälso- och sjukvården, sagt att de inte hade rätt att söka vård förrän de blivit flyttade till sin anvisningskom- mun. Vår slutsats är att detta till stor del berodde på att personalen saknade kunskap om barnens rättigheter.</P>
<P class="p845 ft75"><SPAN class="ft74">53 </SPAN>Forte, Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen – röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt, 2016, s. 17.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">497</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_497">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312497x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft13">När det gäller ensamkommande barn vittnar deras berättelser om att en del av problematiken kring att de inte fick den vård de var i behov i bottnade i att boendepersonalen saknade kompetens både att se och förstå deras behov. Barn som varit i behov av akut somatisk sjukvård hade på olika sätt signalerat till personal att de inte mådde bra, men personalen hade av olika anledningar inte förmått hjälpa dem. Andra barn berättade att boendepersonal inte förstått att barn som mått psykiskt dåligt varit i behov av stöd och professionell hjälp.</P>
<P class="p97 ft13">Både barn i familj och ensamkommande barn vittnade också om att den bristande tillgången till tolkar var ytterligare ett hinder på vägen till vård. Till exempel beskrev de att de inte hade kunnat förmedla till personal på ankomstboendena att de varit i behov av vård. På samma sätt berättade barn som hade varit i kontakt med hälso- och sjukvården att de inte fått den vård de var i behov av eftersom de på grund av språket inte kunnat förklara vad de behövt hjälp med.</P>
<P class="p98 ft47">Utifrån den problematik som uppdagades kring vårdtillgången för de barn och unga som kommit till Sverige under hösten, kallade Barnombudsmannen representanter från Migrationsverket, Social- styrelsen, Folkhälsomyndigheten, IVO och SKL till ett dialogmöte i november 2015. Syftet med mötet var att diskutera situationen kring asylsökande barns rätt till hälso- och sjukvård. En slutsats från mötet var att ett övergripande problem i fråga om barnens tillgång till hälso- och sjukvård handlade om att följden av att många nya boenden öppnat på kort tid, funnits mycket nyanställd personal som inte alltid hade kunskap om lagstiftning eller kom- petens att se och förstå barnens behov, som kommit in i de verk- samheter som möter asylsökande barn.<SPAN class="ft57">54</SPAN></P>
<P class="p99 ft45">Frågan om kompetensen hos de yrkesgrupper som mötte de asylsökande barnen har uppmärksammats även på annat håll av aktörer som på olika sätt var involverade i flyktingmottagandet. Socialstyrelsen konstaterar i en rapport att personal på asylboenden i många fall har bristande kunskaper om vården och att landstingen</P>
<P class="p846 ft62"><SPAN class="ft109">54 </SPAN>Barnombudsmannens nyhetsarkiv, Lagen är tydlig – ensamkommande i transit har rätt till hälso- och sjukvård, <NOBR>2015-11-30.</NOBR> Läs mer här: <NOBR>www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i-media/nyheter/20151/lagen-ar-tydlig--</NOBR> <NOBR>ensamkommande-i-transit-har-ratt-till-halso--och-sjukvard/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">498</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_498">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312498x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft41">ser en utmaning i att sprida information till boendepersonal.<SPAN class="ft56">55 </SPAN>Enligt SKL innebar den kraftiga ökningen av antalet asylsökande att många nya personalgrupper mötte asylsökande och nyanlända i större utsträckning än tidigare. SKL pekar på ett övergripande utvecklingsbehov gällande att all personal som möter asylsökande och nyanlända bör ha grundläggande kunskaper om migration och psykisk ohälsa. Enligt SKL bör detta innefatta kunskap om symtom på psykisk ohälsa och att uppmärksamma hur dessa kan ta sig uttryck hos barn och vuxna från olika kulturer. Andra viktiga delar är exempelvis basal kunskap om hur vården är organiserad, vilka skyldigheter landstinget har att erbjuda vård, var information på olika språk finns samt vilka hjälpmedel och utbildningar som finns.<SPAN class="ft56">56 </SPAN>Även Folkhälsomyndigheten lyfter fram vikten av att personalen vid olika former av boenden har grundläggande kunskap om hälso- och sjukvården och kan ge råd till de asylsökande i dessa frågor.<SPAN class="ft56">57</SPAN></P>
<P class="p382 ft41">Barnombudsmannen känner, mot bakgrund av de risker för barnens hälsosituation som det konstaterats att de fördröjda hälso- undersökningarna innebar, stor oro inför de hinder på vägen till vård som mötte de barn och unga som kom till Sverige förra hösten. En viktig slutsats är enligt vår mening att flera av ovanstående hinder hade kunnat åtgärdas med ett tydligare samordnat, statligt ansvars- tagande i det initiala mottagandet. Därigenom hade det varit möjligt för ansvariga aktörer att närmare följa situationen och snabbare svara upp med nödvändiga åtgärder, såsom informationsspridning både till barnen och till personal på boenden och inom vården.</P>
<P class="p64 ft50">Boendemiljö, vardag och fritid</P>
<P class="p303 ft28">Bakgrund</P>
<P class="p49 ft45">Som nämnts är Sverige, i enlighet med artikel 22 i barnkonventionen, skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn på flykt som kommer till Sverige erhåller skydd. Artikel 20 före-</P>
<P class="p847 ft66"><SPAN class="ft58">55</SPAN><SPAN class="ft119">Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända – Slut- rapport 2016, s. 46.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">56</SPAN><SPAN class="ft119">Sveriges kommuner och landsting, Slutrapport förstudie, Positiv hälsoutveckling för ny- anlända och asylsökande, 2016, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p505 ft75"><SPAN class="ft58">57</SPAN><SPAN class="ft83">Folkhälsomyndigheten, Delrapportering av regeringsuppdrag Stöd till genomförande av hälsoundersökningar, 2016, s. 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">499</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">skriver att ett barn som berövats sin familjemiljö ska ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. Av artikel 27 framgår att Sverige ska erkänna rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Enligt artikel 3 ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn, till exempel i fråga om boende- och omvårdnadsarrangemang. Av artikel 2 följer att rättig- heterna enligt konventionen på lika villkor ska tillförsäkras varje barn som befinner sig i Sverige, utan åtskillnad.</P>
<P class="p57 ft13">När det gäller svensk lagstiftning som reglerar fördelning av roller och ansvar i samband med mottagande av asylsökande barn och unga hänvisas till avsnittet ”Det första mottagandet och myndighets- kontakter”.</P>
<P class="p74 ft28">Barns och ungas röster</P>
<P class="p260 ft113">Anvisning och flyttar</P>
<P class="p354 ft13">Av Barnombudsmannens samtal med ensamkommande framkom att många av dem hade vistats på ankomstboenden under lång tid, vilket barnen beskrev som frustrerande. ”Ja, från början sade de till mig att ’det här är ett sånt där tillfälligt boende, och du kommer att vara här ungefär fyra dagar’. Men jag har ju varit här i en månad”, berättade en pojke.</P>
<P class="p57 ft13">Barn i familj vittnade om att de inte hade behövt vänta lika länge som ensamkommande barn innan de fick flytta från ankomst- boendena, men att de i stället upplevt andra problem kopplade till boendesituationen. Barnombudsmannen mötte till exempel barn som beskrev att familjen splittrats och tvingats bo på olika asyl- boenden. ”En följde med oss men han blev placerad på ett annat ställe, och en kom … vi kom samtidigt och den andra kom efter oss, men han fick en annan förläggning, han blev inte placerad på samma plats”, berättade en pojke.</P>
<P class="p58 ft47">Andra berättade att de och deras familjer varit tvungna att flytta till nya boenden flera gånger, något de beskrev som jobbigt. ”Det kändes som att vi är djur och att man har byggt stall efter stall”, sade ett barn. ”Det är sån otur för oss, för när vi kommer till ett bra ställe, som här, då skickar de oss därifrån, för det boendet ska bli ett permanent boende. Då kommer vi till ett ställe som är jätte-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">500</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_500">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">dåligt. Så när vi hinner anpassa oss, då skickar de oss till ett ny- startat boende igen”, berättade ett annat barn.</P>
<P class="p60 ft47">Barn vittnade om att oron för att behöva flytta på nytt skapade en känsla av otrygghet. ”Jag tycker inte att det är bra, eftersom när man kommer till ett ställe skaffar man sig vänner och bekanta</P>
<P class="p266 ft13">[…]och så fort man har blivit bekant med några ska man flytta till ett annat ställe. Och sen det är samma sak där. När man har lärt känna några där ska man flytta till ett tredje ställe. Det är inge bra.”, berättade en flicka.</P>
<P class="p11 ft13">Av berättelserna framgick också att flytt till nya boenden ibland skett utan förvarning. ”De sa inget i förväg. De ropade upp våra namn och då skulle vi stiga på en buss. De transporterade oss.”, berättade en pojke.</P>
<P class="p64 ft113">Att vara ensam om sitt språk och ursprung</P>
<P class="p84 ft13">I våra möten med ensamkommande barn fick vi vetskap om att barn på en del ankomstboenden hade varit helt ensamma eller till- sammans med ett fåtal barn från ett visst land eller som talat ett visst språk. De beskrev att detta lett till att de kände sig särskilt ensamma och utsatta. Särskilt svårt var det för de barn som var helt ensamma om både sitt ursprung och språk, vilket de beskrev ledde till att de kände sig isolerade.</P>
<P class="p447 ft13">En pojke berättade: ”Jag kan inte deras språk tyvärr så jag får nöja mig med att vara tyst.” En annan pojke sade så här: ”Problemet är att jag inte pratar samma språk som de andra och de är många och förstår varandra, så jag är ensam som enda somalier och mörkhyad här. Det är det största problemet jag har: ensamheten. Det skulle jag vilja ändra på om jag kunde.”</P>
<P class="p11 ft13">Barn som hade varit ensamma om att komma från ett visst land eller tala ett visst språk beskrev hur viktigt det var för dem att någon i personalen talade samma språk som de själva. Så här sade en pojke vi träffade: ”Det finns bara en och det är på nätterna den är här och det är inte ofta.”</P>
<P class="p113 ft45">Av barns berättelser framgick också att barn som varit ensamma om att komma från ett visst land eller tala ett visst språk utsattes för våld och trakasserier av andra barn på boendena. En pojke berättade hur han försökt vädja till de andra barnen: ”Vi har redan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">501</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_501">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">sagt det flera gånger ’vi vill inte bråka med er, vi är för oss själva, låt oss vara ifred’.”</P>
<P class="p449 ft13">Barn berättade också om hur de som varit i minoritet i för- hållande till de andra barnen på boendet blivit bestulna på sina mobiler och andra saker. En pojke berättade: ”Jag har blivit av med mina saker, de blev stulna. Min mobil, plånbok, allt sånt. Jag har sagt till personalen, så de är väl medvetna om det här. Men de kan inte göra någonting. Det är jättejobbigt faktiskt.”</P>
<P class="p70 ft47">De beskrev en önskan om att beslutsfattare skulle tänka på att försöka placera barn som kommer från samma länder eller talar samma språk tillsammans. ”Jag tänker mest bara på att om man nu ska flytta till en annan plats, att man på något sätt samordnar och styr upp så att man hamnar med sina landsmän och inte med en massa andra. Att de tänker på den saken”, sade en pojke.</P>
<P class="p74 ft113">Att vara ensam flicka</P>
<P class="p354 ft13">Majoriteten av de ensamkommande barn som kom till Sverige förra hösten var pojkar. Bland de ensamkommande flickor som vi sam- talade med, vittnade flera om att de placerats ensamma eller tillsam- mans med några få andra flickor på boenden där det i övrigt bara bodde pojkar. De flickor som hade upplevt detta berättade att de kände sig särskilt ensamma och utsatta på boendena på grund av sitt kön.</P>
<P class="p70 ft41">Flickor beskrev bland annat att just ensamheten var svår att hantera. ”Nej, det är bara ensamheten som är jobbig”, sade en av dem och fortsatte: ”Ibland behöver jag till exempel sitta och prata med någon, och bara få samtala och så där. Det går inte att sitta och prata med någon av killarna på det viset”. En flicka berättade om sin glädje</P>
<P class="p155 ft13">över att en annan flicka kommit till hennes boende: ”Jag skakade hand med henne och kramade henne. Jag blev så glad och så, men tidigare jag var ensam, det var första gången som jag var ensam någonstans, jag grät så mycket och jag var ledsen.”</P>
<P class="p57 ft13">De berättade att de önskade sig ett boende för bara flickor. Så här sade en flicka: ”Nej, för jag menar, det skulle vara bra om de kunde till exempel flytta oss ensamma flickor, både jag och hon som har kommit idag, till något boende för tjejer.”</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">502</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_502">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft13">Flickornas berättelser visade att praktiska saker var viktiga för dem, som att kunna duscha eller kunna visa sig utan slöja. De vittnade om att de kände sig rädda på nätterna och att det var svårt som flicka att vara bland så många pojkar. En flicka som Barn- ombudsmannen mötte berättade: ”Det gick inte att låsa badrummet förut, så jag duschade ingenting de första två dagarna. Men sen talade jag om det för personalen och de satte lås på dörren, så när jag går in och duschar så låser jag.”</P>
<P class="p12 ft41">Av det flickorna berättade i våra samtal framkom också att det redan mycket begränsade utbudet av sysselsättning på ankomstboen- dena var än mer begränsat för dem. De beskrev att de få aktiviteter som fanns i form av fotbollsspel och biljardbord inte var tillgängliga för dem. Så här uttryckte sig en av dem: ”På en plats där det bara är killar och en flicka eller två flickor, så finns det inte så mycket sysselsättning.” En annan flicka sade så här: ”Killarna går ut till olika ställen utanför, men vi tjejer gör inte det, eller kan inte göra det.”</P>
<P class="p63 ft13">Flickor berättade också om faktorer som skapade en känsla av trygghet på ankomstboendena för dem. Till exempel att personalen sett till att de kunnat låsa sina rum och att det funnits personal nattetid som talat om för flickorna att de fanns där och att inget skulle hända dem. En flicka sade så här: ”Till exempel så kan vi muslimska tjejer inte ha slöja hela tiden, och när vi inte har den på får killarna inte titta. Så att vi har separata rum, det är jättebra, för då känner vi oss bekväma på nätterna.” En annan flicka berättade hur hon tidigare varit rädd på nätterna: ”Första och andra natten var jag jätterädd men nu har det blivit bättre. Ja, för nu finns det ju en vakt och personal också som säger ’Lås din dörr inifrån. Vi finns här och går runt och så där, så var inte orolig. Är det något du vill så finns vi här’.”</P>
<P class="p64 ft113">Kallt och smutsigt</P>
<P class="p238 ft41">I våra samtal berättade barn om varierande miljö på de boenden de placerades på den första tiden. De beskrev att det var kallt på boendena och att de frös. En ensamkommande pojke beskrev boendet så här: ”Mitt rum är kallt ibland. Det finns element, men det är avstängt och det är kallt.” På vissa boenden berättade barn att de var tvungna att duscha i kallvatten. Barn berättade också att det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">503</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_503">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft41">på vissa boenden inte fanns tillräckligt många toaletter för att räcka till för alla som bodde på boendet. ”Det är begränsat antal toaletter, det finns bara två och vi är jättemånga barn…”, berättade en pojke.</P>
<P class="p57 ft13">Ett återkommande tema i barns berättelser var att boendena var smutsiga. ”Toaletterna här, de är så smutsiga att man inte kan gå in, då kräks man”, sade en pojke. En ensamkommande pojke beskrev sitt ankomstboende: ”Sängarna var smutsiga och vi tog en liten matta och sov på golvet.[…]De (personalen) sade ’det här är ert rum, ni får städa’”.</P>
<P class="p70 ft41">Barn berättade också om praktiska detaljer i vardagen som hade kunnat underlätta ankomsten till Sverige och tillvaron på boendena. En ensamkommande pojke berättade att det var svårt för honom att veta hur man använder en tvättmaskin: ”En enkel grej som de</P>
<P class="p155 ft13">(personalen) kan hjälpa oss med är det här med att tvätta kläderna. Vissa har ju haft samma kläder i ett års tid. Om personalen kunde vara lite mer hjälpsamma med det kanske...”</P>
<P class="p74 ft113">Brist på utbildning och sysselsättning</P>
<P class="p360 ft47">Av våra möten framkom att i princip inget barn fått börja i ordinarie skola under hösten, även om några få barn i mycket begränsad utsträckning hade fått delta i till exempel svenskunder- visning på boendena. Barn berättade att de tycker att det är viktigt att gå i skolan och uttryckte frustration över att de saknade den möjligheten här. En pojke sade så här: ”Vi har inte kunnat börja skolan än och det är en viktig grej som alla måste kunna, vi vill ju lära oss så fort som möjligt. Men det har gått en månad och jag har inte ens börjat i skolan än.” En annan pojke berättade att han kommit till Sverige just för att få möjlighet att gå i skolan och utbilda sig, men att han sedan han kommit till Sverige börjat tappa hoppet om att det skulle kunna bli så: ”Jag kom inte hit för att bara äta och sova. Jag vill göra något vettigt i mitt liv.”</P>
<P class="p70 ft41">Genom att gå i skolan får man också möjlighet att lära sig språket, vilket barn och unga beskrev var viktigt för dem. ”Om vi hade haft en lärare här så tror jag att det hade varit väldigt mycket enklare. De flesta av oss stannar här minst en månad. Så jag önskar att någon kunde komma hit och börja lära oss språket så att vi kunde ha någon sysselsättning helt enkelt. Jag tror att det hade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">504</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_504">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">hjälpt oss väldigt mycket, eftersom det är därför vi är här, för att kunna lära oss, för att kunna studera, för att lära oss språket, helt enkelt. Och det är någonting som vi kommer ha användning av på nästa boende också”, sade ett barn.</P>
<P class="p113 ft41">Av barns berättelser framgick också att tillgången till syssel- sättning på boendena var mycket begränsad. En ensamkommande pojke sade så här: ”Vi har varit här i tio dagar nu och vi har bara varit på våra rum. De kanske kunde ordna med någon typ av aktivitet eller i alla fall ge oss en fotboll så vi kan spela själva.”</P>
<P class="p113 ft41">Barn beskrev att bristen på sysselsättning gjorde att dagarna flöt ihop och att det ledde till att de kände sig ofria och instängda. ”För oss är dag och natt likadana”, berättade en pojke. En annan pojke sade så här: ”Det är precis som ett fängelse. Man vet inte när det är lördag eller när det är måndag.” Barn reflekterade även över att bristen på aktiviteter ledde till att de hade svårt att sova på nätterna.</P>
<P class="p125 ft13">”En annan sak är att om nätterna så kan vi inte somna, eftersom vi inte har gjort någonting på dagen. De (personalen) kommer hela tiden och tjatar ’gå och lägg er, gå och lägg er’, men vi kan ju inte sova”, berättar ett barn. Barn beskrev också att det ledde till att de mådde dåligt eftersom bristen på sysselsättningen lämnade mycket tid över till att tänka på familjerna som var kvar i hemlandet. En pojke berättade: ”Jo, men alltså vi har sagt att vi verkligen behöver ha lite aktiviteter så att vi kan bli sysselsatta och må lite bättre. Jag menar, sen vi kom hit så har vi ju haft det här problemet med sorgen efter familj och allting. Vi har ju inte någon kontakt med dem och nu har det här också förvärrat det hela, att vi bara går och tänker på att vi inte har fått någon kontakt med familjen och inte vet om de lever eller inte.”</P>
<P class="p64 ft113">Trängsel och konflikter</P>
<P class="p238 ft41">Både ensamkommande barn och barn i familj vittnade om att det var trångt på boendena. En flicka berättade om det ankomstboende hon bodde på när hon kom till Sverige: ”Det var två salar, idrotts- hallar, den ena var för män och den andra var för kvinnor och vi var i den delen som var för kvinnorna. Det var kallt och det var många familjer där och det var lite svårare omständigheter där. […] Vi hade ingenstans att sova, det var mycket människor, andra familjer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">505</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_505">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft47">där, och det var mycket kallt”. Så här beskrev en ensamkommande pojke det boende han placerades på de två första veckorna i</P>
<P class="p843 ft13">Sverige:”[…]Där hade de gummimadrasser.[…]Då sov vi väldigt tajt, om man säger så.” ”Ibland är det så trångt i matsalen, vi tar maten och äter i vårt rum”, sade en annan pojke när han skulle beskriva det asylboende som han och hans familj bodde på efter att de kommit till Sverige.</P>
<P class="p99 ft47">Trängseln och den frustration som barnen upplevde av att inte ha något att göra på dagarna, ledde till att det uppstod konflikter på boendena, berättar barn.”[…]Det var för många människor som bodde tillsammans och det går inte att undvika våld när det är för många människor, typ mer än 50 personer, som bor tillsammans i en byggnad”, sade en ensamkommande pojke. ”Det var mycket bråk där. Araberna och afghanerna de bråkade mycket med varan- dra, slagsmål och allting sånt där och personalen var inte bra heller. De kunde inte stå till svars eller göra någonting, de var helt för- lamade”, berättade en annan pojke.</P>
<P class="p341 ft13">De beskrev också att de utsattes för hot av andra vuxna som bodde på boendena: ”[…]Samma kväll blev det ett bråk […] de hotade oss och sade ’Vi kommer att döda er ikväll’. Vi var i en stor sal och det var sängar överallt. Alla bodde i samma sal, så det var därför vi blev jätterädda då. Den där vakten som var där, må gud välsigna honom, han hjälpte oss. Samma kväll tog de oss allihop och flyttade oss därifrån […]”, berättade en pojke när han skulle beskriva ankomstboendet som han och hans familj placerades på när de kom till Sverige.</P>
<P class="p99 ft41">Ensamkommande barn berättade att de hade få eller inga möjlig- heter alls att påverka var eller tillsammans med vem på boendet de skulle sova, till exempel tillsammans med en kompis som de kände sig trygga med. Några barn berättade att på deras boende fick alla barn varsin madrass märkt med ett nummer. När vi frågade varför svarade de att personalen hade sagt att det varför att de skulle kunna hålla ordning på vilka barn som befann sig på boendet och att det därför var viktigt att madrasserna låg i nummerordning.</P>
<P class="p98 ft41">Ensamkommande barn berättade också att personalen på ankomstboendena ibland kom och väckte dem på natten för att kontrollera att alla var på plats på boendet och att det då var svårt för dem att somna om. ”En sak måste jag ta upp alltså, och det är att mitt i natten när man ligger och sover så kommer de (personalen)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">506</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_506">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Bilaga 4</P>
<P class="p59 ft14">och tänder ljuset för att kolla närvaro. Det är jobbigt”, sade en ensamkommande pojke.</P>
<P class="p4 ft113">Brist på mat och kläder</P>
<P class="p542 ft13">Utifrån barnens berättelser fick vi kännedom om att tillgången till mat varierade mellan boendena. . På vissa boenden var tillgången till mat god och barn beskrev att de blev mätta: ”Ja, man får äta hur mycket man vill.” På andra boenden berättade barn att det saknades mat. ”Nej, vi blev aldrig mätta. För när man har ätit mat så man går för att ta lite mer, men då fanns inte mer”, sade en pojke. Barn och unga beskrev också att personalen på vissa boenden inte hade koll på vilka som har ätit och inte, vilket innebar att maten hann ta slut innan alla hade fått.</P>
<P class="p11 ft13">Andra barn vittnade om att de ibland inte kunde äta maten som serverades eftersom den inte var tillagad på ett sätt som var för- enligt med deras religion. ”Det var inte slaktat på ett muslimskt sätt, halal. Alla familjer här valde att ta bara bröd och frukt när det inte var halalkött”, berättade en pojke.</P>
<P class="p63 ft13">Vissa barn beskrev att de kunde få mellanmål om de blev hungriga mellan måltiderna. En pojke sade så här: ”Köket är alltid öppet, när man vill ha något så kan man själv ta något att äta. Dygnet runt finns det mat man kan gå och äta.” Andra barn berättade att det på deras boenden var lång tid mellan måltiderna och att de fick vara utan mat om de missade de bestämda mattiderna. ”De låser kylskåpen”, berättade en pojke.</P>
<P class="p16 ft14">Ensamkommande barn vittnade om att de saknade ytterkläder.</P>
<P class="p125 ft41">”Det största problemet vi har här, det är just det här med varma kläder. Ingen av oss har det”, berättade en pojke. En annan pojke beskrev sin situation så här: ”Först nu efter 30 dagar kom några från ett annat boende och då fick jag en jacka från dem.” Andra barn berättade att de saknade ordentliga skor. En pojke sade så här:</P>
<P class="p83 ft41">”Man får inga kängor eller skor, man får ju bara såna där inomhus- tofflor.” Barn berättade att de inte visste hur de skulle göra i sam- band med att vintern kom och det blev allt kallare ute och kläderna var för tunna. ”Då får man väl kanske hoppa runt eller springa för att hålla sig varm här”, sade en pojke. En annan pojke berättade att han hade en jacka men att den var för tunn: ”Jag är jättetacksam att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">507</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_507">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">jag fick den, för då när jag kom hit passade den bra, för då var det inte lika kallt, men jag skulle frysa om jag skulle gå ut med den nu.</P>
<P class="p70 ft47">Barn beskrev att de även saknade ombyteskläder. ”De dagarna vi tvättar våra kläder så har vi inga andra kläder att ha på oss. Så vi måste vänta tills de torkat, sen kan vi ta på oss”, sade en pojke. En annan pojke berättade: ”Jag har bara en pyjamas, och sen har jag inga skor och inga andra byxor som jag kan byta till.”</P>
<P class="p70 ft41">Det framgick också i berättelserna att personal på boendena sagt att de inte kunde hjälpa barnen med kläder. Andra barn beskrev att personal lovat att hjälpa till att ordna kläder men sedan inte hållit sina löften. ”De sa att jag kan ansöka om hjälp med kläderna när jag kommer till det permanenta boendet”, berättade en pojke. En annan pojke sade så här: ”Vi har kanske sagt till 100 gånger. Men de (personalen) säger ’det är inte i våra händer eller i vår makt att köpa det’. Jag har inga skor ens, så jag måste gå ute med tofflor, sandaler.”</P>
<P class="p67 ft13">Avsaknaden av ordentliga kläder och skor begränsade dem, till exempel kunde de inte gå ut, utan var tvungna att stanna inne på boendet. ”På fotbollsplanen är det är blött och lerigt. Därför kan vi inte vara med och spela. Eftersom vi bara har tofflor”, berättade en pojke.</P>
<P class="p68 ft113">Möjligheter att kontakta familjen</P>
<P class="p360 ft13">Ensamkommande barn berättade för Barnombudsmannen att de tänkte mycket på sina familjer som var kvar i hemlandet och att det var viktigt för dem att kunna kontakta dem, till exempel för att kunna meddela att de kommit fram till Sverige och mådde bra. Barn berättade om varierande möjligheter till att göra detta: ”Jag har inte kunnat prata med mina anhöriga på en månad. Och varje gång jag säger till personalen att jag vill ringa till dem, så säger de att mobilen inte har någon laddning och att det inte fungerar”. En pojke sade så här: ”Personalen sa till oss att vi kan prata med våra familjer, med anhöriga, i 15 minuter. Han (en annan pojke på boendet) gick och skulle prata med sin familj, men de sa till honom att telefonen var tom. Det fanns inga minuter i den.”</P>
<P class="p58 ft13">Vissa barn som Barnombudsmannen mötte hade tillgång till egna mobiltelefoner, men berättade att de ändå inte kunde kon- takta sina familjer. ”Vi har inga pengar att ringa till dem, därför har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">508</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_508">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">vi ingen kontakt med dem”, sade en pojke. En annan pojke berättade att det var viktigt att det fanns tillgång till trådlös upp- koppling (wifi) på boendet: ”Vi fick <NOBR>sim-kort</NOBR> för att vi ska kunna kontakta familjen, men nu finns inga pengar på det. Det är därför vi behöver wifi, för att alla ska kunna kontakta sina familjer.”</P>
<P class="p64 ft113">Personal</P>
<P class="p238 ft41">I våra samtal pratade många barn om hur kontakten med personalen på boendena fungerade. Barnen beskrev bland annat hur viktigt deras bemötande var för dem. ”De är öppna, de är varma och de är sociala. När de ropar på oss så brukar de säga ’Hej’ med ett leende och så […]. Personalens bemötande och deras leenden varje dag. Det är det som gör oss glada”, berättade en pojke.</P>
<P class="p11 ft13">Barn och unga vittnade också om vilka svårigheter det medförde att personalen inte pratade deras språk och de därför inte kunde kommunicera med varandra. Så här beskrev en pojke vad han tyckte skulle ha underlättat tillvaron på boendet: ”Om man kunde fixa en tolk som kunde vara här, så att säga permanent. Eftersom de flesta här pratar dari och det blir väldigt svårt när man ska kom- municera med personalen. Så det vore kanske bra om de kunde fixa en tolk som kan vara här hela tiden, eftersom det är väldigt svårt att prata med personalen, eftersom de inte förstår vårt språk. De har ett annat språk.”</P>
<P class="p13 ft13">Vidare berättade barnen att personalen kunde svara på deras frågor ibland, men att de ofta saknade grundläggande kunskaper om vad som händer den första tiden i Sverige för ett barn som kommit hit för att söka asyl. ”Ja, man kan fråga men man får inget svar. Man får svaret ’Vi kan ingenting om det här, vi tar hand om er här och ser till att ni får mat och boende, och om det kommer information så förmedlar vi den till er’, men det är inget mer än så”, berättade en pojke. En annan pojke sade så här: ”Ja, vi vill ha information, vi frågar dem ’Hur länge ska vi vara här? När ska vi flytta härifrån?’, ’Vi vet inte’, säger de.” Barn beskrev också att personal sagt att de inte fick lämna information till barnen. ”Deras bemötande gentemot oss, det är bra. Men de kan inte ge någon slags upplysning, de säger att det är sekretess och att de inte kan säga nåt”, berättade en pojke.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">509</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_509">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft41">Vissa barn förmedlade också en bild av att personalen var från- varande och beskrev att de kände sig ensamma på boendet. ”Om nån av killarna blev sjuk och låg på sitt rum skulle personalen ändå inte komma och knacka på. Man förväntade sig att personalen i alla fall nån gång kunde komma och knacka på för att se hur barnen har det”, sade en pojke och resonerade vidare: ”Exempelvis när det blev bråk och sånt, då fanns det inte så mycket personal. Det var inte tillräcklig hänsyn till barnens närvaro där”.</P>
<P class="p70 ft41">De berättade även att de upplevde att personalen bara umgicks med varandra eller låste in sig på sitt kontor. En pojke sade så här:</P>
<P class="p87 ft41">”Nej. De sitter inte med oss. Enda gången man ser dem är i sam- band med maten. De sitter aldrig och pratar med oss”. En annan pojke beskrev hur det fungerade på hans boende: ”De går in på sitt rum och så låser de dörren efter sig. När vi knackar på deras dörr, då säger de ’no’.” Andra barn vittnade om att personalen var så upptagen av praktiska uppgifter att de inte har tid över för annat.</P>
<P class="p105 ft14">”De hinner inte. Om vi ska gå till läkaren, då hinner de inte. Det är jättemycket sånt”, berättade en pojke.</P>
<P class="p375 ft28">Barnombudsmannens analys</P>
<P class="p260 ft113">Omfattande och allvarliga brister</P>
<P class="p360 ft47">Utifrån barnens berättelser är det tydligt att problemen kring säker- ställande av grundläggande rättigheter under ankomstfasen i mot- tagandet hösten 2015 var många och delvis allvarliga. Barn berättade om undermåliga och ibland otrygga boenden, om avsaknad av kläder, skor och andra förnödenheter liksom om att personal på boendena inte förmådde möta deras behov. De vittnade om att de fick bo på ankomstboenden under lång tid och att det där var trångt, kallt och smutsigt. Trångboddheten tillsammans med det faktum att bristen på sysselsättning var närmast total och att ovissheten inför fram- tiden gav upphov till stor oro, rädsla och frustration, ledde enligt barnen till en otrygg stämning och att det uppstod konflikter på boendena.</P>
<P class="p58 ft47">Bilden av den ansträngda situationen i ankomstfasen och de följder detta fick i form av att grundläggande rättigheter inte kunde tillgodoses, speglas även i uppgifter från de aktörer som var invol- verade i mottagandet, bland annat i mötesanteckningar från MSB:s</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">510</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_510">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312510x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft45">samverkanskonferenser liksom av de nationella lägesbilder som MSB gav ut som ett led i regeringsuppdraget att samordna ansvariga aktörers agerande.<SPAN class="ft78">58 </SPAN>Ett återkommande tema i denna rapportering var att belastningen på berörda aktörer var ojämn över landet och att det förelåg ett stort behov av att se över möjligheterna att fördela ansvaret att vara ankomstkommun på fler kommuner.<SPAN class="ft78">59 </SPAN>Länsstyrel- serna rapporterade att det i kommunerna rådde svårigheter att hitta lämpliga lokaler för ankomstboenden och att barn därför tvingades sova på madrasser på golvet under en längre tid samt att det på en del platser inte var möjligt att upprätthålla tillfredställande förhållanden. Enligt Länsstyrelserna gav trångboddheten på boendena upphov till oro och konflikter.<SPAN class="ft78">60 </SPAN>Det rapporterades också att det uppstod kon- kurrenssituationer mellan olika aktörer i fråga om att kunna öppna kommunala ankomstboenden för ensamkommande barn respektive andra boenden för övriga asylsökande och nyanlända med uppe- hållstillstånd.<SPAN class="ft78">61</SPAN></P>
<P class="p848 ft13">Kommuner rapporterade att det rådde brist på gode män sam- tidigt som det saknades tid och resurser för att utbilda de som anmälde att de ville bli gode men, vilket innebar att verksamheten inte kunde genomföras enligt lagstadgade krav.<SPAN class="ft63">62 </SPAN>Det framkom också uppgifter om att anvisningsprocessen av ensamkommande barn fördröjdes ytterligare eftersom att det saknades ledsagande vuxna som kunde följa med barn som fått anvisning, från ankomst- kommunen till anvisningskommunen, vilket ledde till att barnen fick vänta kvar i ankomstkommunerna.<SPAN class="ft63">63</SPAN></P>
<P class="p12 ft45">Under hösten kom löpande rapporter om att kommuner lex <NOBR>Sarah-anmält</NOBR> sig själva till IVO eftersom de bedömde att de inte kunde leva upp till lagens krav på kvalitet, säkerhet och rättssäkerhet för de barn som togs emot.<SPAN class="ft78">64 </SPAN>Mot bakgrund av de iakttagelser Barn-</P>
<P class="p150 ft66"><SPAN class="ft58">58</SPAN><SPAN class="ft119">Justitiedepartementet, Uppdrag till myndigheten för samhällsskydd och beredskap att på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen m.m., </SPAN><NOBR>2015-10-01,</NOBR> dnr Ju2015/07321/SSK.</P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">59</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Mötesanteckningar från regelbunden samverkanskonferens på nationell nivå (dnr </SPAN><NOBR>2015-17);</NOBR> Nationell lägesbild med anledning av flyktingsituationen vecka <NOBR>43–51,</NOBR> 2015.</P>
<P class="p667 ft66"><SPAN class="ft58">60</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nationell lägesbild med anledning av flyktingsituationen, vecka 45 och 50, 2015.</SPAN></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">61</SPAN><SPAN class="ft59">A.a., vecka 48.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">62</SPAN><SPAN class="ft59">A.a., vecka 46.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">63</SPAN><SPAN class="ft119">A.a., vecka 49 och 50.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">64</SPAN><SPAN class="ft83">A.a., vecka 46.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">511</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_511">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312511x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">ombudsmannen gjorde i samband med besök på ankomstboenden i Trelleborgs kommun beslutade även Barnombudsmannen att lyfta den rådande situationen i en skrivelse till IVO.<SPAN class="ft57">65 </SPAN>I svar på Barn- ombudsmannens skrivelse anförde IVO att myndigheten beslutat att inte utreda ärendet vidare. Som skäl för detta angavs att IVO redan hade kännedom om den rådande situationen samt att man bedömde att flera av de bidragande orsakerna till situationen låg utanför kom- munens kontroll.<SPAN class="ft57">66 </SPAN>IVO utfärdade i december en skrivelse till rege- ringen i vilken man anförde att de anmälningar man under hösten tagit emot från kommunerna hade en karaktär som myndigheten inte hade sett tidigare. Enligt IVO signalerade kommunerna att de inte hade förutsättningar att klara av sitt uppdrag att ta emot ensam- kommande barn.<SPAN class="ft57">67</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">MSB framhöll under hösten att de bedömde att det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn var starkt utmanad och att de ansåg att aktörerna måste samverka och vidta praktiska åtgärder för att sprida ansvaret för ensamkommande barn jämnare över landet.<SPAN class="ft63">68 </SPAN>Enligt MSB förelåg risk för friktion mellan kommunal och statlig nivå om inte kommunernas behov av stöd fortsatt togs i beaktande.<SPAN class="ft63">69</SPAN></P>
<P class="p58 ft47">Sammanfattningsvis måste återigen konstateras att flera av ovan- stående brister och tillkortakommanden berodde på att det svenska samhällets samlade förmåga att hantera mottagandet inte ut- nyttjades. Att det initiala mottagandet koncentrerades till ett fåtal kommuner som i sin tur fick bristfällig uppbackning av centrala myndigheter innebar att kvaliteten i mottagandet de facto blev väsentligt sämre än vad som hade behövt bli fallet. Samordningen som skedde på nationell nivå handlade till stor del om att sam- manställa lägesbilder, vilket var otillräckligt. Vi anser att centrala myndigheter i mycket högre grad hade behövt bidra med koordine- rade insatser för att säkerställa ett kvalitativt mottagande. Vi menar också att situationen hade kunnat se annorlunda ut om det civila samhället tillåtits att bidra i högre utsträckning med aktiviteter och</P>
<P class="p688 ft60"><SPAN class="ft58">65</SPAN><SPAN class="ft59">Skrivelse från Barnombudsmannen med dnr 3.5.1:0734/15.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">66</SPAN><SPAN class="ft59">Beslut från IVO med dnr </SPAN><NOBR>8.2-33774/2015-3.</NOBR></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">67</SPAN><SPAN class="ft79">Inspektionen för vård och omsorg, Skrivelse ställd till Socialdepartementet (dnr 10.4- 38110/2015), </SPAN><NOBR>2015-12-15.</NOBR></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">68</SPAN><SPAN class="ft119">A.a., vecka 45.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">69</SPAN><SPAN class="ft83">A.a.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">512</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_512">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">byråkratiska regler inte hade satt stopp för att förse barn med kläder och skor.</P>
<P class="p4 ft113">Trygghet och säkerhet</P>
<P class="p542 ft13">En konsekvens av den ansträngda situation som uppstod i kom- munerna under hösten 2015 var att insatserna i ankomstskedet i stor utsträckning blev kortsiktigt inriktade på att ”släcka bränder”.</P>
<P class="p83 ft41">Fokus låg på att hinna registrera barn som asylsökande och se till att alla hade tak över huvudet. Barnombudsmannen menar dock att viktiga överväganden avseende barns utsatthet och särskilda behov glömdes bort i bedömningar om var barn skulle placeras, vilket fick allvarliga konsekvenser för enskilda barns trygghet och säkerhet.</P>
<P class="p12 ft41">Till exempel framgick av våra samtal med ensamkommande barn och unga att vissa barn varit helt ensamma om sitt språk eller ursprung på de boenden där de placerats. På samma sätt vittnade ensamkommande flickor om att de placerats ensamma eller tillsam- mans med ett fåtal andra flickor på boenden där det i övrigt bara bodde pojkar. Av barnens berättelser framgick att de kände stor utsatthet och otrygghet samt att de diskriminerades, till exempel när det gäller tillgången till gemensamma utrymmen och sysselsättning.</P>
<P class="p63 ft13">Även barn i familj vittnade om att de känt sig utsatta på boenden där de placerats tillsammans med sina familjer. Ett exempel är de barnfamiljer som placerats på boenden där det inte bara bodde andra barnfamiljer utan även ensamkommande asylsökande män. Där berättade barn att det förekommit att de vuxna männen, bland annat i samband med att de drack alkohol, hade uppträtt hotfullt och våldsamt och att det uppstått konflikter mellan de vuxna på boendet. Av deras berättelser framgick att de känt sig mycket otrygga på dessa boenden.</P>
<P class="p113 ft13">Ytterligare en otrygghetsfaktor som barn i familj berättade om var att de vid upprepade tillfällen tvingats flytta till nya boenden, ibland helt utan förvarning. Det innebar att barnen rycktes upp från en plats där de just hade börjat känna sig trygga, fått börja skolan och fått vänner. Enligt barnen innebar de upprepade flyttarna att de kände oro inför att behöva flytta på nytt, vilket gjorde det svårt för barnen att känna sig trygga och komma till ro.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">513</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_513">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312513x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft45">Även bland de ensamkommande barnen har det framkommit uppgifter om att de behövt flytta vid upprepade tillfällen. Bland annat berättelser om situationer där barn under hösten anvisades till kommuner som på pappret var ansvariga för dem men där det inte fanns plats på boenden och som ledde till att barnen placerades på boenden i andra kommuner. Allteftersom den ansträngda situa- tionen i kommunerna har lugnat sig under året och dessa kommuner har haft möjlighet att tillskapa nya boendeplatser har de ”hämtat hem” barn som har varit utplacerade runt om i landet. Precis som för barn i familj har detta alltså inneburit att ensamkommande barn ryckts upp från en miljö där de just börja komma till ro, skaffa vänner och har fått börjat skolan.</P>
<P class="p849 ft13">Att vara på flykt kan vara oerhört traumatiserande för såväl vuxna som barn. En av de faktorer som dock gör barn unika i detta avseende och som är av stor vikt att ha i åtanke vid planering och vidtagande av insatser, är att barn befinner sig i en tid i livet då de är under ständig utveckling. Som FN:s barnrättskommitté poäng- terar påverkas barns och ungas hälsa och utveckling kraftigt av den miljö de lever i och det är därmed av största vikt att skapa en säker och stödjande miljö för barnet.<SPAN class="ft63">70 </SPAN>kommittén framhåller att små barn som befinner sig på flykt löper stor risk att tappa fotfästet i tillvaron, eftersom de har förlorat det mesta som är bekant i deras vardagliga omgivningar och relationer.<SPAN class="ft63">71 </SPAN>För ungdomar menar kom- mittén att flyktingskapet är något som allvarligt kan hämma deras hälsa och utveckling.<SPAN class="ft63">72</SPAN></P>
<P class="p98 ft47">FN:s flyktingorgan UNHCR understryker att barnets utveck- ling inte pausas bara för att barnet befinner sig på flykt och att den bristande säkerhet, rotlöshet och de upprepade uppbrott som flyktingskapet innebär allvarligt kan skada barnets fysiska, intellek- tuell, psykologiska, kulturella och sociala utveckling. I syfte att skapa förutsättningar för psykosocialt välmående och utveckling hos barn på flykt understryker UNHCR därför vikten av att efter-</P>
<P class="p654 ft66"><SPAN class="ft58">70</SPAN><SPAN class="ft79">FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 4, Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter, 2003, punkt 14; Allmän kommentar nr 7, Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom, 2005, punkt 10.</SPAN></P>
<P class="p838 ft66"><SPAN class="ft58">71</SPAN><SPAN class="ft79">Allmän kommentar nr 7, Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom, 2005, punkt 36.</SPAN></P>
<P class="p665 ft75"><SPAN class="ft58">72</SPAN><SPAN class="ft112">Allmän kommentar nr 4, Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter, 2003, punkt 38.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">514</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_514">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312514x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">sträva varaktiga lösningar, stabilitet och förutsägbarhet för dessa barn.<SPAN class="ft105">73</SPAN></P>
<P class="p79 ft13">Utöver att tillgodose barnets behov stabilitet och förutsägbar- het, är skydd från våld, övergrepp och diskriminering en förut- sättning för att barnet ska kunna utvecklas till sin fulla potential. Som nämnts är staten enligt barnkonventionens artikel 19 skyldig att skydda barnet från alla former av våld och övergrepp. FN:s barnrättskommitté poängterar att med begreppet ”alla former” avses bland annat fysiskt våld, vanvård och försumlig behandling, sexuella övergrepp samt psykiskt våld innefattande mobbning och olika former av kränkningar och trakasserier.<SPAN class="ft63">74 </SPAN>Kommittén under- stryker också att statens skyldighet att skydda barnet från våld tar sikte både på våld som vuxna utsätter barn för och på våld som förekommer mellan barn.<SPAN class="ft63">75</SPAN></P>
<P class="p76 ft41">Enligt FN:s barnrättskommitté löper barn i flyktingsituationer särskild stor risk att utsättas för olika former av våld och över- grepp.<SPAN class="ft56">76 </SPAN>Kommittén framhåller därför att en typ av miljö där skyddet av barn, deras välmående och deras utveckling måste säkras är olika typer av bostadslösningar för flyktingar och människor som har tvingats lämna sina hem på grund av konflikter.<SPAN class="ft56">77 </SPAN>Vidare poängterar kommittén att barnets bästa måste vara en vägledande princip för att bedöma särskild utsatthet inklusive skyddsbehov hos barnet. I denna bedömning och vid valet av omvårdnadsarrangemang för barnet bör särskild hänsyn tas till såväl barnets ålder och kön som till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund enligt kom- mittén.<SPAN class="ft56">78 </SPAN>Slutligen framhåller FN:s barnrättskommitté att det bästa för ett barn i en viss utsatt situation inte kommer att vara samma som det bästa för alla andra barn i samma slags situation. Myndig- heter och beslutsfattare måste därför ta hänsyn till olika utsatthet</P>
<P class="p850 ft66"><SPAN class="ft58">73</SPAN><SPAN class="ft119">UNHCR, Refugee Children: Guidelines on Protection and Care, 1994, Chapter 4: Psychosocial </SPAN><NOBR>Well-being.</NOBR></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">74</SPAN><SPAN class="ft119">FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 13, Barnets rätt till frihet från alla former av våld, 2011, punkt </SPAN><NOBR>19–22.</NOBR></P>
<P class="p353 ft60"><SPAN class="ft58">75</SPAN><SPAN class="ft59">A.a., punkt 19.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">76</SPAN><SPAN class="ft59">A.a., punkt 72.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">77</SPAN><SPAN class="ft119">A.a., punkt 34.</SPAN></P>
<P class="p266 ft75"><SPAN class="ft58">78</SPAN><SPAN class="ft83">FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 6, Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, 2005,punkt 40.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">515</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_515">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312515x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">för varje enskilt barn, eftersom varje barn är unikt och varje situation måste bedömas utifrån det.<SPAN class="ft105">79</SPAN></P>
<P class="p598 ft45">Mot bakgrund av det ovanstående menar vi att det initiala mot- tagandet av barn och unga under hösten 2015 uppvisade stora brister vad gäller förmågan att säkerställa deras trygghet och säker- het. Det handlar både om brister som rör hur barnet har placerats och den kompetens personalen har att fånga upp barn som far illa, men också om brister i långsiktighet som yttrat sig i plötsliga och snabba uppbrott och omflyttningar av barn. Här menar Barn- ombudsmannen att finns mycket att lära från hur internationella organisationer planerar och hanterar flyktingsituationer eller kata- strofer för att samhällets aktörer ska stå bättre rustade inför en eventuell liknande situation. Det finns till exempel protokoll och checklistor som om de följs kan minska riskerna för att barns grundläggande säkerhet äventyras. Denna kompetens saknades i många fall i de kommuner som tog emot många barn och Barn- ombudsmannen kan återigen får konstatera att en nationell sam- ordning med tydligt mandat att bistå hade kunnat bidra till att flera av de misstag som gjordes hade kunnat undvikas.</P>
<P class="p851 ft143">Generella iakttagelser och viktiga lärdomar utifrån barnspecifika utmaningar i samhällets hantering av människor på flykt hösten 2015</P>
<P class="p682 ft13">Utifrån de brister som identifierats i mottagandet av barn och unga som kom till Sverige under hösten 2015 finns många viktiga lär- domar att dra. Att lära av de misstag som gjordes är också av- görande för att barn och unga vid en eventuell framtida situation av motsvarande dignitet fullt ut ska kunna få sina grundläggande mänskliga rättigheter tillgodosedda.</P>
<P class="p99 ft45">Mot bakgrund av vad som framkommit om berörda aktörers agerande under den aktuella perioden och de konsekvenser detta fick, är det tydligt att de största utmaningarna i samhällets hantering av människor på flykt hängde samman med avsaknad av beredskap</P>
<P class="p852 ft75"><SPAN class="ft74">79 </SPAN>FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 6, Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, 2005, punkt 19.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">516</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_516">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Bilaga 4</P>
<P class="p100 ft14">och samordning liksom med hur ansvaret för mottagandet var fördelat.</P>
<P class="p382 ft41">Vad gäller frågan om samordning och ansvarsfördelning vidtogs förvisso åtgärder i syfte att stärka upp samordningen av berörda aktörers agerande. Trots detta innebar de strukturer och system som skulle tillämpas att det huvudsakliga ansvaret för att klara av mot- tagandet centrerades till ett fåtal aktörer med varierande kapacitet och förutsättningar, samtidigt som viktiga effektivitetsvinster i form av koordinering av insatser och utnyttjande av de resurser som civilsamhället kunde bidra med gick förlorade. Den främsta konse- kvensen av detta var att barns och ungas rättigheter inte kunde tillgodoses på ett likvärdigt sätt, vilket även innebar att Sverige brast i sina åtaganden enligt ett flertal av barnkonventionens artiklar.</P>
<P class="p12 ft41">Avsaknaden av beredskap framstår, tillsammans med frågan om ansvarsfördelning och samordning, som tydligt bidragande både till de utmaningar som uppenbarade sig under den aktuella tidsperioden och till de följdverkningar av brister i mottagandet som vi nu ser. Samhällets aktörer var inte tillräckligt rustade för att hantera de utmaningar som ökningen av antalet asylsökande innebar och situationen försvårades av bristen på nationell koordinering av nöd- vändiga insatser. De insatser som gjordes under hösten hade karak- tären av ”brandsläckning” och skapade inte sällan nya problem längre fram i mottagandet. Åtgärderna saknade ofta långsiktighet och till och med de allra mest grundläggande momenten i mottagande av barn, som handlade om att säkerställa att barn inte utsattes för våld och övergrepp, saknade ett konsekvent genomförande.</P>
<P class="p63 ft13">Om de viktiga element som nu beskrivits i form av beredskap och ett statligt, samordnat ansvar för mottagandet tillika en effektiv ansvarsfördelning hade funnits på plats, hade många av de brister som beskrivits utan alltför stora svårigheter kunnat undvikas och avhjälpas. Barnombudsmannen menar att det är av avgörande bety- delse att lära av dessa misstag för att stärka förmågan hos samhällets aktörer att hantera liknande situationer bättre utifrån de åtaganden Sverige har enligt barnkonventionen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">517</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_517">
</DIV>
<DIV id="page_518">
<DIV id="id_1">
<P class="p788 ft179">Bilaga 5</P>
<P class="p853 ft8">Länsstyrelsernas hantering</P>
<P class="p854 ft197">av situationen med människor på flykt 2015</P>
<P class="p855 ft194">Rapport från Statskontoret</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">519</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_519">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr8 td98"><P class="p856 ft198">Bilaga 5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td151"><P class="p24 ft179">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td98"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr45 td152"><P class="p21 ft8">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td98"><P class="p857 ft15">1</P></TD>
<TD class="tr46 td152"><P class="p21 ft16">Uppdrag och genomförande…………………………….</P></TD>
<TD class="tr46 td78"><P class="p24 ft15">523</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td98"><P class="p857 ft15">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td151"><P class="p24 ft16">Länsstyrelsernas ansvar och uppgifter………………… 531</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td98"><P class="p857 ft15">3</P></TD>
<TD class="tr32 td152"><P class="p21 ft16">Förutsättningar för länsstyrelsernas arbete……………</P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p24 ft15">548</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p857 ft15">4</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p21 ft16">Länsstyrelsernas beredskap…………………………….</P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p24 ft15">557</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td98"><P class="p857 ft15">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td151"><P class="p24 ft16">Länsstyrelsernas organisering av arbetet……………… 563</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft15"><SPAN class="ft15">6</SPAN><SPAN class="ft199">Insatser och sakfrågor………………………………….. 571</SPAN></P>
<P class="p858 ft201"><SPAN class="ft15">7</SPAN><SPAN class="ft200">Slutsatser och lärdomar………………………………… 585 Referenser…………………………………………………….. 598 Bilaga 1……………………………………………………….. 600 Bilaga 2……………………………………………………….. 602</SPAN></P>
<P class="p859 ft202">Sammanfattning</P>
<P class="p354 ft10">Statskontoret har efter överenskommelse med Utredningen om migrationsmottagandet 2015 (Ju 2016:15) kartlagt och analyserat länsstyrelsernas arbete när det gäller mottagandet av de människor som flydde till Sverige under andra halvåret 2015.</P>
<P class="p70 ft189">Vi har bland annat undersökt hur länsstyrelserna tolkade situa- tionen, sin roll och sitt ansvar och hur de agerade under hösten 2015.</P>
<P class="p860 ft15">Länsstyrelserna gjorde överlag en rimlig tolkning av situationen</P>
<P class="p78 ft189">Statskontorets slutsats är att länsstyrelserna överlag gjorde en rim- lig tolkning av situationen med människor på flykt under hösten 2015. De uppmärksammade situationen och började agera sam- tidigt som myndigheterna på nationell nivå. Samtliga länsstyrelser bedömde även att den uppkomna situationen krävde åtgärder trots</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">520</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_520">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">att de vid denna tidpunkt inte hade något direkt uppdrag att arbeta med mottagande av migranter.</P>
<P class="p79 ft13">Statskontoret bedömer att hur länsstyrelserna valde att organi- sera sig internt inte var avgörande i sig för deras förmåga att hantera situationen. Ingen länsstyrelse hanterade situationen helt i de ordinarie verksamhetsstrukturerna utan samtliga förde samman de nödvändiga kompetenserna i en stab, krisledning, särskild arbetsgrupp eller liknande. Enligt Statskontoret är det också delvis rimligt med olika lösningar eftersom händelsen påverkade länen i olika utsträckning.</P>
<P class="p64 ft28">Länsstyrelserna tolkade sitt ansvar på olika sätt</P>
<P class="p82 ft41">Statskontorets slutsats är att länsstyrelserna tolkade sin roll och sitt ansvar på olika sätt, vilket ledde till olika ambitionsnivå i agerandet.</P>
<P class="p113 ft47">Statskontorets analys visar att regelverket för länsstyrelsernas ansvar inom krisberedskapen inte gav länsstyrelserna någon tydlig vägledning för hur de skulle agera. Det beror bland annat på att begreppet kris haft ett tydligt fokus på risker som främst är för- knippade med olyckor och naturkatastrofer.</P>
<P class="p76 ft47">Vi har jämfört de mest berörda länen och ser att Länsstyrelsen i Skåne län på flera sätt gjorde en förhållandevis snäv tolkning av sin roll och sitt ansvar där utgångspunkten i första hand var de begräns- ningar som finns av länsstyrelsens ansvar.</P>
<P class="p113 ft41">De olika tolkningarna kan bero på att det i flera avseenden var oklart hur det geografiska områdesansvaret skulle avgränsas i för- hållande till Migrationsverkets ansvar för sitt eget uppdrag. För att tydliggöra roller och ansvar efterfrågar länsstyrelserna en tydligare inriktning från nationell nivå. Enligt länsstyrelserna hade detta kunnat underlätta arbetet och samverkan med andra aktörer.</P>
<P class="p861 ft28">Länsstyrelsernas olika tolkningar av ansvaret ledde till delvis olika aktiviteter och åtgärder</P>
<P class="p82 ft41">Statskontorets slutsats är att länsstyrelserna genomförde de åtgär- der som uttryckligen ingår i det geografiska områdesansvaret och de uppdrag de fick från regeringen och via Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap. Däremot agerade länsstyrelserna på olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">521</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_521">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">sätt i frågor där ansvaret inte var tydligt definierat, vilket till stora delar förklaras av att man tolkat sitt ansvar på olika sätt.</P>
<P class="p54 ft41">Statskontoret konstaterar att länsstyrelserna också var olika aktiva i det operativa arbetet med olika sakfrågor. Det gäller exem- pelvis arbetet med att koordinera frivilligresurser, transportera ensamkommande barn och koordinera boenden. Tillgången till resurser liksom oklarheter kring finansiering av olika aktiviteter var av underordnad betydelse för vilka åtgärder som länsstyrelserna valde att genomföra. Att länsstyrelserna agerade på olika sätt för- klaras i stället till stora delar av hur de tolkade sin roll och sitt ansvar.</P>
<P class="p57 ft13">Den snäva tolkning som Länsstyrelsen i Skåne län gjorde, innebar bland annat att man var mindre aktiva än flera andra länsstyrelser när det gällde att samordna länets aktörer. Den länsstyrelsen hade också en annan intern organisering på så sätt att man under hösten ersatte arbetet i en särskild stab med en mindre fokuserad samordnings- organisation. Sammantaget tog man inte på sig rollen som den ledande statliga aktören i länet, något som andra aktörer hade för- väntat sig utifrån länsstyrelsens geografiska områdesansvar. Det ledde i sin tur till att resurserna i länet inte utnyttjades på ett opti- malt sätt.</P>
<P class="p74 ft28">Lärdomar inför framtiden</P>
<P class="p56 ft41">Statskontoret har också identifierat ett antal lärdomar från läns- styrelsernas hantering av situationen med människor på flykt. En lärdom är att länens krisberedskapsorganisation generellt sett fungerar för att hantera denna typ av komplexa händelser. Vi anser också att länsstyrelsen ska vara beredd att ta en central roll i länet även vid händelser som inte räknas som en kris. I egenskap av statens regionala företrädare bör länsstyrelsen vara beredd på att ta en ledande roll att samordna och inrikta insatserna vid både kriser och andra samhällsstörande händelser inom alla samhällsområden.</P>
<P class="p57 ft13">En ytterligare lärdom är att regeringen eller någon annan före- trädare för den nationella nivån tidigt bör överväga att ange inrikt- ningen för arbetet och tydliggöra rollfördelningen för regionala och lokala aktörer. Det gäller inte minst i förhållande till aktörer som inte tidigare ingått i krisberedskapsorganisationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">522</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_522">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312522x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft179">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft198">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft8">1 Uppdrag och genomförande</P>
<P class="p698 ft10">Under hösten 2015 var migrantströmmarna till Sverige mycket om- fattande. Mottagandet av det stora antalet asylsökande och andra skyddsbehövande på kort tid ställde stora krav på kommuner, lands- ting och flera statliga myndigheter.</P>
<P class="p113 ft189">Den 9 juni 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera de berörda aktörernas hantering av situa- tionen med människor på flykt i Sverige 2015.<SPAN class="ft203">1 </SPAN>Det övergripande syftet med utvärderingen är att dra lärdom av det inträffade för att stärka aktörernas förmåga att hantera en liknande situation.</P>
<P class="p862 ft202"><SPAN class="ft202">1.1</SPAN><SPAN class="ft204">Överenskommelse om uppdrag till Statskontoret</SPAN></P>
<P class="p111 ft10">Statskontoret har kommit överens med Utredningen om migrations- mottagandet 2015 (Ju 2016:15) att vi ska utföra ett uppdrag åt dem. Uppdraget innebär att Statskontoret ska kartlägga och analysera länsstyrelsernas ansvar, beredskap och åtgärder under situationen med människor på flykt under andra halvåret 2015. I uppdraget ingår att redovisa och analysera:</P>
<P class="p481 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">vilket ansvar och vilka uppgifter länsstyrelserna hade under den rådande situationen.</SPAN></P>
<P class="p370 ft206"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft205">vilken beredskap länsstyrelserna hade och vilka åtgärder och insatser de vidtog med anledning av den uppkomna situationen</SPAN></P>
<P class="p863 ft208"><SPAN class="ft207">1 </SPAN>I rapporten används benämningen ”människor på flykt” för de asylsökande och transit- flyktingar som under hösten 2015 kom till Sverige. I texten används ”situationen” eller ”händelsen” synonymt med det längre uttrycket ”situationen med människor på flykt”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">523</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_523">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312523x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft179">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft179">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p864 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft209">eventuella utmaningar och otydligheter i länsstyrelsernas roll och ansvar, och hur dessa påverkade hanteringen i flyktingmot- tagandet.</SPAN></P>
<P class="p545 ft10">Statskontoret har i enlighet med överenskommelsen löpande infor- merat Utredningen om migrationsmottagandet 2015 om hur arbe- tet med uppdraget fortlöpt. Statskontoret har också överlämnat en promemoria till utredningen inför formgivningen och tryckningen av utredningsbetänkandet.</P>
<P class="p117 ft17">Överenskommelsen om uppdraget redovisas i sin helhet i bilaga 1.</P>
<P class="p144 ft202"><SPAN class="ft202">1.2</SPAN><SPAN class="ft210">Uppdragets genomförande</SPAN></P>
<P class="p116 ft10">För att genomföra uppdraget har vi skickat ut en enkät till samtliga länsstyrelser. Enkäten utgör vårt främsta underlag men vi har även genomfört kompletterande intervjuer med företrädare för två länsstyrelser och med några berörda aktörer. Samtliga länsstyrelser har också bistått oss med relevant dokumentation avseende deras arbete med människor på flykt.</P>
<P class="p68 ft15">Enkät till länsstyrelserna</P>
<P class="p56 ft11">För att kartlägga länsstyrelsernas ansvar, beredskap och åtgärder under situationen med människor på flykt har Statskontoret skickat ut en enkät till samtliga länsstyrelser. I enkäten har vi ställt frågor om hur länsstyrelserna tolkade sitt ansvar och sina uppgifter, vilket ansvar och vilka uppgifter länsstyrelserna hade i praktiken, vilken beredskap de hade inför händelsen och vilka åtgärder de vidtog med anledning av den.<SPAN class="ft211">2 </SPAN>Undersökningens målgrupp var beredskapsdirektörer eller motsvarande funktion vid länsstyrelser- na. Enkäten har besvarats av samtliga 21 länsstyrelser.</P>
<P class="p613 ft213"><SPAN class="ft212">2 </SPAN>Enkätfrågorna redovisas i sin helhet i bilaga 2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">524</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_524">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft28">Intervjuer med länsstyrelser</P>
<P class="p65 ft13">För att exemplifiera och ge en fördjupad bild av länsstyrelsernas arbete har vi intervjuat medarbetare vid länsstyrelsen i Skåne respektive Västra Götalands län. Vi har valt att undersöka dessa länsstyrelser närmare för att de var mest berörda av situationen, i den meningen att de hade störst antal asylsökande boende i länet den 1 januari 2016, och för att de hade likartade förutsättningar resursmässigt.</P>
<P class="p11 ft13">Vi har intervjuat dels projektledare eller ordförande för organi- sationen vid respektive länsstyrelse, dels medarbetare som ingick i organisationen och som vanligtvis arbetar med beredskapsfrågor respektive integrations- och kommunikationsfrågor. Syftet med urvalet är att få med olika interna perspektiv på hur länsstyrelsens arbete fungerade.</P>
<P class="p13 ft13">Vi har bland annat frågat hur länsstyrelserna tolkade sitt ansvar under situationen med människor på flykt, vilka utmaningar de särskilt stod inför och vad som fungerade bra respektive mindre bra i den samordnande funktionen.</P>
<P class="p113 ft45">Inledningsvis hade vi även orienterande samtal med en med- arbetare vid Länsstyrelsen i Örebro län och en person som deltog i arbetet i organisationen för regional koordinering i Stockholms län.</P>
<P class="p75 ft28">Intervjuer med berörda aktörer</P>
<P class="p82 ft47">För att fylla i bilden har vi också intervjuat några berörda aktörer som länsstyrelserna samverkade eller hade kontakt med under arbetet med situationen med människor på flykt. Vi har intervjuat företrädare för Migrationsverkets region Syd och företrädare för polisens särskilda händelse Alma i Polismyndighetens region Syd. I båda myndigheterna omfattar region Syd länen Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne. Vi har också talat med företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i egenskap av att de bland annat arbetar med frågor som är kopplade till krisberedskap och ensamkommande barn. Vidare har vi haft orienterande samtal med två medarbetare från enheten för operativ samordning vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i inled- ningen av vårt utredningsarbete.</P>
<P class="p265 ft14">Sammantaget talade vi med 15 personer i oktober 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">525</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_525">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Vi har även deltagit i ett möte med Nätverket för kommunal krisberedskap (NKK), anordnat av SKL, för att hämta in kom- munernas övergripande synpunkter på länsstyrelsernas hantering av situationen.</P>
<P class="p68 ft28">Dokumentation</P>
<P class="p56 ft13">Som underlag för vår undersökning har vi begärt in dokumentation från samtliga länsstyrelser i form av de handlingar som de själva bedömer är mest relevanta för att förstå vad länsstyrelsen gjorde under situationen. Exempel på sådana dokument som vi tagit del av är minnesanteckningar från samverkanskonferenser och informa- tionssamordningsmöten, lägesbilder, beskrivningar av den interna organisationen och dess arbete. Några länsstyrelser har gjort egna uppföljningar av det interna arbetet som vi särskilt har haft använd- ning av. Vi har även använt länsstyrelsernas årsredovisningar för 2015.</P>
<P class="p74 ft28">Avgränsningar</P>
<P class="p69 ft13">Statskontorets uppdrag gäller länsstyrelserna. Vi har således inte kartlagt hur övriga statliga myndigheter, kommunerna eller aktörer i civilsamhället hanterade situationen med människor på flykt. Där- emot berör vi samspelet med andra aktörer eftersom länsstyrelser- nas uppgift vid kriser och samhällsstörningar bland annat är att stödja och underlätta samverkan mellan såväl länets kommuner som berörda myndigheter.</P>
<P class="p57 ft13">Statskontorets uppdrag är begränsat till mottagandet av migranter under hösten 2015. Vi redogör därför inte för de insatser som till exempel förbereder asylsökande för etablering och integration i samhället.</P>
<P class="p74 ft28">Projektgrupp och kvalitetssäkring</P>
<P class="p78 ft45">Arbetet har genomförts av en projektgrupp bestående av Erik Axelsson, Madeleine Håkansson (projektledare) och Madeleine Ramberg (praktikant). En intern referensgrupp bestående av Eshat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">526</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_526">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">Aydin, Peter Ehn, Stina Petersson och Ulrika Lindstedt har bistått projektgruppen.</P>
<P class="p79 ft13">Statskontoret har under uppdragets genomförande samrått med Utredningen om migrationsmottagandet 2015. Länsstyrelserna i Skåne respektive Västra Götalands län, Migrationsverket, Polis- myndigheten och SKL har haft möjlighet att faktagranska relevanta delar av ett utkast av rapporten.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">1.3</SPAN><SPAN class="ft214">Rapportens disposition</SPAN></P>
<P class="p497 ft13">I kapitel 2 redogör vi för länsstyrelsernas ansvar och uppgifter som är mest relevanta för situationen med människor på flykt och de viktigaste regelverken för dessa uppgifter. Vi beskriver och analy- serar även hur länsstyrelserna faktiskt tolkade sitt uppdrag i förhållande till situationen.</P>
<P class="p11 ft13">Kapitel 3 syftar till att ge en bakgrund till förutsättningarna för länsstyrelsernas arbete generellt och för arbetet med att hantera situationen. Vi redogör för länsstyrelsens interna organisation och finansiering samt kostnader i samband med mottagandet.</P>
<P class="p113 ft41">I kapitel 4 diskuterar vi länsstyrelsernas beredskap för situationen och hur de agerade i inledningen av den uppkomna situationen.</P>
<P class="p11 ft13">I kapitel 5 beskriver vi hur länsstyrelserna valde att organisera det interna arbetet med att hantera frågor som var kopplade till situationen.</P>
<P class="p13 ft13">I kapitel 6 redogör vi för länsstyrelsernas insatser med anledning av den uppkomna situationen i form av aktiviteter, arbetsuppgifter och åtgärder. I kapitlet belyser vi även länsstyrelsernas samarbete och kontakter med andra aktörer.</P>
<P class="p11 ft13">Samtliga kapitel avslutas med sammanfattande iakttagelser. I det avslutande kapitlet pekar vi på några övergripande slutsatser utifrån vår undersökning. Vi drar även ett antal lärdomar inför en liknande situation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">527</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_527">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312527x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">1.4</SPAN><SPAN class="ft215">Begrepp som används i rapporten</SPAN></P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft12">Ansvarsprincipen </SPAN>innebär att den som har ett ansvar för en verk- samhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Varje aktör har även ett ansvar för att sam- verka med andra aktörer.<SPAN class="ft63">3</SPAN></P>
<P class="p57 ft12">Anvisning av asylsökande ensamkommande barn <SPAN class="ft13">görs till kom- muner efter beslut av Migrationsverket. Medan prövningen av asyl- ansökan pågår är det kommunen som ansvarar för barnets boende och omsorg. I en kommun kan finnas både asylsökande barn och barn som fått uppehållstillstånd.</SPAN><SPAN class="ft63">4</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft12">Asylsökande </SPAN>är en utlänning som har ansökt om uppehållstill- stånd i Sverige som flykting eller annan skyddsbehövande.<SPAN class="ft63">5</SPAN></P>
<P class="p347 ft47"><SPAN class="ft71">Flykting </SPAN>är en utlänning som befinner sig utanför sitt hemland därför att han eller hon har välgrundade skäl att vara rädd för för- följelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfatt- ning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.<SPAN class="ft57">6 </SPAN><SPAN class="ft71">Geografiskt områdesansvar </SPAN>innebär att det inom ett geografiskt definierat område finns en aktör som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder gällande</P>
<P class="p37 ft14">krisberedskap.<SPAN class="ft105">7</SPAN></P>
<P class="p449 ft13"><SPAN class="ft12">Inriktning </SPAN>avser att orientera tillgängliga resurser mot formule- rade mål i samband med samhällsstörningar. Det är en effekt av ledning och/eller samverkan. Inriktning kan avse både en enskild aktör, en enskild grupp eller ett kluster av aktörer. När flera aktö- rer är inblandade är det viktigt att det finns en gemensam inrikt- ning för att hanteringen ska få effekt.<SPAN class="ft63">8</SPAN></P>
<P class="p70 ft45"><SPAN class="ft159">Kris </SPAN>avser en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och som hotar grundläggande värden och funk- tioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad och ligger utanför det</P>
<P class="p865 ft106"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft69">Skr. 2009/10:124 </SPAN>Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet<SPAN class="ft60">, s. 88.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Migrationsverket, www.migrationsverket.se.</SPAN></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft79">Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 1 §.</SPAN></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft79">Utlänningslagen (2005:716) 4 kap. 1 §.</SPAN></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 2011/12:1 </SPAN><SPAN class="ft130">Budgetproposition</SPAN>, UO 6, s. 75.</P>
<P class="p155 ft75"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft112">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft89">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 197.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">528</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_528">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312528x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">vanliga och vardagliga, och för att lösa krisen krävs samordnade åtgärder från flera aktörer.<SPAN class="ft105">9</SPAN></P>
<P class="p79 ft13"><SPAN class="ft12">Krisberedskap </SPAN>avser förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris.<SPAN class="ft63">10</SPAN></P>
<P class="p12 ft47"><SPAN class="ft71">Krishantering </SPAN>avser den mer omedelbara och operativa hanter- ingen av en händelse eller störning som inträffat i samhället.<SPAN class="ft57">11</SPAN></P>
<P class="p11 ft13"><SPAN class="ft12">Ledning </SPAN>är den funktion som inriktar och samordnar tillgängliga resurser genom att en aktör bestämmer. Ledning kan både grundas i ett formellt mandat (juridisk grund) eller i överenskommelser (social grund). Mandat kan ha varierande styrka, men för att sam- hällets samlade resurser ska kunna utnyttjas på ett effektivt sätt bör man acceptera att ledning kan ske med olika grader av mandat och utifrån överenskommelser. Detta förutsätter att alla inblandade har en helhetssyn.<SPAN class="ft63">12</SPAN></P>
<P class="p13 ft13"><SPAN class="ft12">Likhetsprincipen </SPAN>innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska fungera på samma sätt vid en kris som under normala förhållanden.<SPAN class="ft63">13</SPAN></P>
<P class="p11 ft14"><SPAN class="ft113">Lägesbild </SPAN>är en sammanställning av uppgifter för att få en bild över vad som har hänt, händer eller kommer att hända.<SPAN class="ft105">14</SPAN></P>
<P class="p79 ft14"><SPAN class="ft113">Migrant </SPAN>är en person som flyttar permanent eller tillfälligt. Det kan avse både utvandring och invandring.<SPAN class="ft105">15</SPAN></P>
<P class="p60 ft47"><SPAN class="ft71">Nyanländ person </SPAN>är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd på grund av hon eller han har asyl- skäl (flykting eller andra skyddsskäl enligt utlänningslagen) eller har särskilt ömmande omständigheter. Även anhöriga till sådana definieras som nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser.<SPAN class="ft57">16</SPAN></P>
<P class="p866 ft106"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 2007/08:92 </SPAN>Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull<SPAN class="ft60">, s. 77.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">10</SPAN><SPAN class="ft59">Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 4 §.</SPAN></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft119">Skr. 2009/10:124 </SPAN>Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet<SPAN class="ft66">, s. 88.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">12</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft130">Gemensamma grunder för sam- verkan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 200.</P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">13</SPAN><SPAN class="ft119">Prop. 2013/14:144 </SPAN>Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling<SPAN class="ft66">, s. 150.</SPAN></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">14</SPAN><SPAN class="ft119">Skr. 2009/10:124 </SPAN>Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet<SPAN class="ft66">, s. 88.</SPAN></P>
<P class="p340 ft66"><SPAN class="ft58">15</SPAN><SPAN class="ft119">Migrationsverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft130">Fakta om Migration.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">16</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket, www.migrationsverket.se.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">529</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_529">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312529x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft14"><SPAN class="ft113">Närhetsprincipen </SPAN>innebär att kriser ska hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda.<SPAN class="ft105">17</SPAN></P>
<P class="p54 ft47"><SPAN class="ft71">Samhällsstörning </SPAN>avser de företeelser och händelser som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället.<SPAN class="ft57">18</SPAN></P>
<P class="p57 ft13"><SPAN class="ft12">Samordning </SPAN>innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan.<SPAN class="ft63">19 </SPAN>Samordning är en effekt av ledning och/eller samverkan och handlar konkret om att aktörerna inte ska vara i vägen för varandra och att de ska hjälpa varandra där det går.<SPAN class="ft63">20</SPAN></P>
<P class="p70 ft47"><SPAN class="ft71">Samverkan </SPAN>avser den dialog och det samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål.<SPAN class="ft57">21 </SPAN>Syftet med samverkan är att åstadkomma inriktning och samordning av tillgängliga resurser.<SPAN class="ft57">22</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft12">Uppehållstillstånd </SPAN>är ett tillstånd att vistas i Sverige under en viss tid eller utan tidsbegränsning. Flyktingar, alternativt skyddsbehö- vande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige, har rätt till uppehållstillstånd.<SPAN class="ft63">23</SPAN></P>
<P class="p57 ft12">Överenskommelser om mottagande <SPAN class="ft13">tecknas mellan kommuner och länsstyrelserna om mottagande av asylsökande,</SPAN><SPAN class="ft63">24 </SPAN><SPAN class="ft13">och mellan Migrationsverket och kommuner om mottagande av ensamkom- mande barn. Även i det senare fallet förhandlar länsstyrelserna med kommunerna.</SPAN><SPAN class="ft63">25</SPAN></P>
<P class="p867 ft130"><SPAN class="ft58">17</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 2013/14:144 </SPAN>Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling<SPAN class="ft66">, s. 150.</SPAN></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">18</SPAN><SPAN class="ft79">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft130">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 201 ff.</P>
<P class="p486 ft106"><SPAN class="ft58">19</SPAN><SPAN class="ft59">Skr. 2009/10:124 </SPAN>Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet<SPAN class="ft60">, s. 89.</SPAN></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">20</SPAN><SPAN class="ft79">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft130">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 20.</P>
<P class="p358 ft106"><SPAN class="ft58">21</SPAN><SPAN class="ft59">Skr. 2009/10:124 </SPAN>Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet<SPAN class="ft60">, s. 89.</SPAN></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">22</SPAN><SPAN class="ft79">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft130">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 20.</P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">23</SPAN><SPAN class="ft119">Utlänningslagen 2 kap. 4 § och 5 kap. 1 §</SPAN></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">24</SPAN><SPAN class="ft119">Detta uppdrag hade länsstyrelserna dock inte under hösten 2015.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">25</SPAN><SPAN class="ft83">Migrationsverket, www.migrationsverket.se.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">530</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_530">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312530x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p868 ft49"><SPAN class="ft44">2</SPAN><SPAN class="ft216">Länsstyrelsernas ansvar och uppgifter</SPAN></P>
<P class="p869 ft46">I det här kapitlet redogör vi för de mest relevanta länsstyrelseupp- gifterna under hösten 2015 i relation till människor på flykt och de viktigaste regelverken för dessa uppgifter. I kapitlet besvarar vi även frågan om hur länsstyrelserna faktiskt tolkade sitt uppdrag i förhållande till situationen med människor på flykt.</P>
<P class="p862 ft50"><SPAN class="ft50">2.1</SPAN><SPAN class="ft214">Ansvar enligt gällande regelverk och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p542 ft41">Länsstyrelserna hade 2015 inte något direkt uppdrag att arbeta med mottagande av asylsökande. Våra enkätsvar visar att den mest rele- vanta länsstyrelseuppgiften kopplat till människor på flykt var uppdraget inom krisberedskapen. Även länsstyrelsernas uppdrag inom integrationsområdet var relevant, eftersom migrationsfrågor- na hänger nära samman med integrationsfrågorna.</P>
<P class="p64 ft28">Krisberedskapsuppdraget</P>
<P class="p65 ft13">Länsstyrelserna uppger i enkäten att de viktigaste regelverken för deras ansvar och uppgifter i krisberedskapen under hösten 2015 var förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (fortsättningsvis kallad krisberedskapsförordningen) och förord- ningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion (fortsättningsvis kallad länsstyrelseinstruktionen).<SPAN class="ft63">26</SPAN></P>
<P class="p626 ft110"><SPAN class="ft109">26 </SPAN>Krisberedskapsförordningen ersattes den 1 april 2016 av förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters ansvar vid höjd beredskap. I den nu</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">531</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_531">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312531x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig</P>
<P class="p78 ft41">Alla uppgifter som länsstyrelsen ansvarar för utgår från ett geogra- fiskt område eftersom länsstyrelsen har ett <SPAN class="ft53">geografiskt områdes- ansvar </SPAN>för sitt län. Det innebär att länsstyrelsen ska vara samman- hållande för krisberedskapen inom länet och verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behövs före, under och efter en kris.<SPAN class="ft56">27 </SPAN>På nationell nivå är regeringen områdesansvarig och på lokal nivå kommunerna. Eftersom länsstyrelserna är myn- digheter under regeringen är det dock regeringen som bär det poli- tiska ansvaret för länsstyrelsernas åtgärder inom krisberedskapen.<SPAN class="ft56">28</SPAN></P>
<P class="p74 ft28">Länsstyrelsen ska ha god beredskap</P>
<P class="p56 ft13">Alla myndigheter som omfattas av krisberedskapsförordningen ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida kris- situationer och höjd beredskap.<SPAN class="ft63">29 </SPAN>Länsstyrelsen ska inom sitt ansvars- område identifiera tänkbara hot och risker och analysera konsekven- serna av dessa. Resultatet av detta arbete ska sammanställas i en så kallad <SPAN class="ft12">risk- och sårbarhetsanalys </SPAN>för länet som lämnas till MSB och regeringen.<SPAN class="ft63">30</SPAN></P>
<P class="p70 ft45">Analysen ska kunna användas som underlag för länsstyrelsens och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. Länsstyrelsen ska stödja aktörer som är ansvariga för krisberedskapen inom länet i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen, planering, utbildning och övning.<SPAN class="ft78">31 </SPAN>I analysen ska länsstyrelsen särskilt beakta</P>
<P class="p870 ft13"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft217">situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå</SPAN></P>
<P class="p871 ft66">gällande förordningen har bland annat Migrationsverket lagts till i förteckningen över myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen.</P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft58">27</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelseinstruktionen 52 §.</SPAN></P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">28</SPAN><NOBR><SPAN class="ft79">Deschamps-Berger,</SPAN></NOBR> J. och Sandberg, D. (2016), <SPAN class="ft130">Förutsättningar för krisberedskap i Sverige</SPAN>, Crismart, s. 21.</P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">29</SPAN><SPAN class="ft79">Krisberedskapsförordningen 1 §. Krisberedskapsförordningen omfattar med några undan- tag alla myndigheter under regeringen.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">30</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelseinstruktionen 54 §.</SPAN></P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft58">31</SPAN><SPAN class="ft83">Länsstyrelseinstruktionen 54 §. Bestämmelser finns även i krisbereskapsförordningen 9 §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">532</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_532">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312532x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p872 ft14"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft121">situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer</SPAN></P>
<P class="p553 ft14"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft121">att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i sam- hällsviktig verksamhet</SPAN></P>
<P class="p553 ft13"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft124">förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myn- dighetens ansvarsområde.</SPAN><SPAN class="ft63">32</SPAN></P>
<P class="p873 ft41">Dessutom har länsstyrelserna tillsammans med ett antal andra angivna myndigheter, så kallade bevakningsansvariga myndigheter, ett särskilt ansvar för krisberedskapen.<SPAN class="ft56">33 </SPAN>De ytterligare förberedel- ser som de har ansvar för är bland annat att <SPAN class="ft53">samverka </SPAN>med myndig- heter, kommuner, näringsidkare och andra berörda och att beakta behovet av kunskapsinhämtning och erfarenhetsöverföring. De ska även informera MSB om den egna övningsverksamheten så att den kan samordnas med den övningsverksamhet som MSB planerar.</P>
<P class="p64 ft28">Ansvarsprincipen gäller vid en krissituation</P>
<P class="p238 ft47">Varje myndighet vars ansvarsområde berörs av en krissituation ska vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Regeringen definierar <SPAN class="ft71">kris </SPAN>på följande sätt:</P>
<P class="p11 ft13">Med kris avses en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funk- tioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer.<SPAN class="ft63">34</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Enligt <SPAN class="ft12">ansvarsprincipen </SPAN>har den aktör som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden motsvarande ansvar även vid en kris.<SPAN class="ft63">35 </SPAN>I en sådan situation har varje aktör även ett ansvar för att samverka med andra aktörer. Även i krisberedskapsförord- ningen står att myndigheter vid en krissituation ska samverka och stödja varandra.<SPAN class="ft63">36</SPAN></P>
<P class="p874 ft60"><SPAN class="ft58">32</SPAN><SPAN class="ft59">Krisberedskapsförordningen 9 §.</SPAN></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">33</SPAN><SPAN class="ft59">Krisberedskapsförordningen 11 §.</SPAN></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">34</SPAN><SPAN class="ft119">Prop. 2007/08:92 </SPAN>Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull<SPAN class="ft66">, s. 77.</SPAN></P>
<P class="p340 ft130"><SPAN class="ft58">35</SPAN><SPAN class="ft119">Skr. 2009/10:124 </SPAN>Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet<SPAN class="ft66">, s. 88.</SPAN></P>
<P class="p340 ft75"><SPAN class="ft58">36</SPAN><SPAN class="ft83">Krisberedskapsförordningen 5 §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">533</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_533">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312533x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">För att upptäcka företeelser som är eller kan utvecklas till en kris ska länsstyrelsen ha en tjänsteman i beredskap (TiB) som även ska kunna vidta de initiala åtgärderna vid en kris som berör länet.<SPAN class="ft63">37 </SPAN>Vid en kris ska länsstyrelsen ha förmåga att omgående kunna upp- rätta en ledningsfunktion för bland annat samordning och infor- mation.<SPAN class="ft63">38 </SPAN>Länsstyrelsen ansvarar även för att sammanställa samlade regionala lägesbilder och ska dessutom inom sitt geografiska områ- desansvar</P>
<P class="p166 ft13"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft217">vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer och den nationella nivån</SPAN></P>
<P class="p166 ft13"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft217">prioritera och inrikta resurser som efter beslut av regeringen ställs till förfogande</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft218">verka för att regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs</SPAN></P>
<P class="p165 ft13"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft217">verka för att nödvändig samverkan inom länet och mellan län sker kontinuerligt</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft218">verka för att samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris</SPAN></P>
<P class="p365 ft14"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft218">verka för att samordna informationen till allmänheten och mass- media under en kris.</SPAN><SPAN class="ft105">39</SPAN></P>
<P class="p375 ft28">Länsstyrelserna har särskilt ansvar vid samhällsstörningar</P>
<P class="p69 ft13">I syfte att vidga synsättet på vad en kris eller olycka kan vara har MSB tagit fram <SPAN class="ft12">Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>.<SPAN class="ft63">40 </SPAN>MSB rekommenderar alla offentliga och privata aktörer inom krisberedskapen att implementera de gemen- samma grunderna.</P>
<P class="p70 ft45">Samhällsstörning avser ”de företeelser och händelser som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället”. Vad som är skyddsvärt definieras utifrån målen för samhällets säkerhet som: människors liv och hälsa; samhällets funktionalitet; demo-</P>
<P class="p470 ft60"><SPAN class="ft58">37</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelseinstruktionen 53 §.</SPAN></P>
<P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">38</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelseinstruktionen 53 §.</SPAN></P>
<P class="p358 ft66"><SPAN class="ft58">39</SPAN><SPAN class="ft119">Krisbereskapsförordningen § 7.</SPAN></P>
<P class="p155 ft75"><SPAN class="ft58">40</SPAN><SPAN class="ft112">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft89">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">534</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_534">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312534x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">krati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter; miljö och ekonomiska värden; samt nationell suveränitet.<SPAN class="ft63">41 </SPAN>Enligt MSB är syftet med begreppet att skapa förutsättningar för aktörsgemensam inriktning och samordning även vid andra typer av händelser än de som ryms inom ramen för olyckor, kriser och krig och vid hän- delser med olika allvarlighetsgrad och omfattning. Alla aktörer har inte uppdrag som beskrivs i dessa termer eller relaterar till begreppen på olika sätt. Det kan enligt MSB leda till att hjälpbehov hanteras sent eller inte alls.<SPAN class="ft63">42</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Samhällsstörning är inte definierat i förhållande till begreppet kris. Begreppet är inte avsett att ersätta de existerande begreppen kris och extraordinär händelse, som är grunden för den rättsliga regleringen, utan är tänkt att överlappa dessa.</P>
<P class="p11 ft13">MSB konstaterar att länsstyrelsen har en särskild roll i sådana situationer då samhällsstörningar medför att enskilda kommuners resurser inte räcker till. Länsstyrelsen förväntas då agera proaktivt<SPAN class="ft63">43 </SPAN>och ska verka för samordning och inriktning och vara en samman- hållande aktör i länet. Länsstyrelsen har därmed en framträdande roll för att koordinera och inrikta resurser inom länet, även om den saknar möjlighet att bestämma att andra aktörer ska agera på ett visst sätt.<SPAN class="ft63">44</SPAN></P>
<P class="p64 ft28">Länsstyrelsernas integrationsuppdrag</P>
<P class="p84 ft13">Länsstyrelserna hade två uppdrag i regleringsbrevet för 2015 som var relevanta för arbetet med människor på flykt: uppdraget om mottagande av vissa nyanlända invandrare respektive uppdraget om mottagande av ensamkommande barn.<SPAN class="ft63">45</SPAN></P>
<P class="p875 ft66"><SPAN class="ft74">41 </SPAN>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), <SPAN class="ft130">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 201 ff. Ang. målen för samhällets säkerhet, se Ds 2013:33 <SPAN class="ft130">Vägval i en globaliserad värld </SPAN>och Ds 2014:20 <SPAN class="ft130">Försvaret av Sverige – starkare för- svar för en osäker tid</SPAN>.</P>
<P class="p667 ft66"><SPAN class="ft58">42</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft130">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 21.</P>
<P class="p876 ft62"><SPAN class="ft58">43</SPAN><SPAN class="ft61">Proaktivitet innebär att försöka förutse skeendet och engagera tillgängliga resurser effektivt för att förhindra onödiga konsekvenser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014),</SPAN></P>
<P class="p340 ft106">Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar<SPAN class="ft60">, s. 64.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">44</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), </SPAN><SPAN class="ft130">Gemensamma grunder för samver- kan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>, s. 172.</P>
<P class="p266 ft89"><SPAN class="ft58">45</SPAN><SPAN class="ft83">Regeringen (2014), </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna<SPAN class="ft75">, rubrikerna Mottagande av vissa nyanlända invandrare (punkt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">78–81)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> och Mottagande av ensamkom- mande barn (punkt 82).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">535</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_535">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312535x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">När det gäller nyanlända skulle länsstyrelserna bland annat bidra till att öka kommunernas mottagningskapacitet och skapa fler anvis- ningsbara platser för mottagande av nyanlända. Länsstyrelserna skulle bland annat följa utvecklingen av anvisningsbara platser och faktiskt mottagande inom länet och återrapportera resultatet till regeringen. De skulle också verka för att stärka den civila sektorns roll inom integrationsområdet.</P>
<P class="p70 ft41">Länsstyrelsernas uppdrag rörande ensamkommande barn var att under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd.</P>
<P class="p57 ft13">I båda dessa uppdrag var en del av arbetet att länsstyrelsen med utgångspunkt i så kallade länstal skulle förhandla med kommunerna om att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Utöver detta tog länsstyrelserna även initiativ till samverkan i integrationsfrågor inom länen och till utvecklingsprojekt och kunskapshöjande aktivi- teter.</P>
<P class="p144 ft50"><SPAN class="ft50">2.2</SPAN><SPAN class="ft215">Tolkning av ansvar och uppgifter</SPAN></P>
<P class="p360 ft47">Som nämns ovan har länsstyrelsen i första hand en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapsuppdraget. Hanteringen av faktiska händelser visar dock att det inte är helt definierat hur denna roll ska tolkas och avgränsas i praktiken. Bland annat har MSB vid flera tillfällen konstaterat att länsstyrelserna tolkar det geografiska områdesansvaret på olika sätt.<SPAN class="ft57">46</SPAN></P>
<P class="p877 ft28">Det geografiska områdesansvaret var utgångspunkten för länsstyrelsernas ansvar</P>
<P class="p78 ft45">I vår enkät har vi ställt en öppen fråga till länsstyrelserna om vilket ansvar och vilka uppgifter de hade avseende människor på flykt under hösten 2015. Att det är en öppen fråga medför vissa begräns-</P>
<P class="p145 ft60"><SPAN class="ft74">46 </SPAN>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), <SPAN class="ft106">Länsstyrelsernas samordningsansvar</SPAN></P>
<P class="p87 ft94">– ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser<SPAN class="ft62">, s. 5; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), </SPAN>Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen<SPAN class="ft62">, s. 28; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016),</SPAN></P>
<P class="p379 ft89">Ansvar, samverkan, handling<SPAN class="ft75">, s. 26 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">536</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_536">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312536x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">ningar i hur svaren kan tolkas: frånvaron av en uppgift i ett svar betyder inte nödvändigtvis att länsstyrelsen har avstått från att ta ansvar för denna, utan bara att man valt att inte lyfta fram den i detta sammanhang.<SPAN class="ft63">47</SPAN></P>
<P class="p113 ft41">En majoritet av länsstyrelserna (18) hänvisar till att det egna ansvaret följde av det geografiska områdesansvaret enligt gällande förordningar. Många länsstyrelser (15) nämner att de hade ett ansvar för att samordna länets aktörer, för arbetet med att ge en samlad lägesbild och för informations- och kommunikationsinsat- ser i länet. Hälften av länsstyrelserna nämner även att de hade ett ansvar för samverkan mellan berörda aktörer i länet genom att bland annat anordna samverkanskonferenser.</P>
<P class="p14 ft13">Knappt hälften av länsstyrelserna (8) väljer att lyfta fram att de hade en stödjande roll genom att tillhandahålla stödjande struk- turer för berörda aktörer och framför allt för kommunerna. Några länsstyrelser (4) framhåller att de fungerade som en länk eller kon- taktyta mellan olika nivåer och aktörer.</P>
<P class="p64 ft113">Områdesansvaret kan få en mer aktiv innebörd</P>
<P class="p111 ft41">Hur länsstyrelserna väljer att beskriva sitt ansvar ger en indikation om hur de såg på sin roll inom ramen för det geografiska områdes- ansvaret. Vissa ordval kan tolkas som att länsstyrelsen hade en mer aktiv roll under situationen med människor på flykt. Några (5) uppger till exempel att de hade ett ansvar för <SPAN class="ft53">inriktningen </SPAN>av länets aktörer och ett antal (3) nämner ansvar för att <SPAN class="ft53">koordinera </SPAN>olika insatser för att underlätta samverkan mellan berörda aktörer i länet. Någon länsstyrelse uppger att man såg det som sitt ansvar att <SPAN class="ft53">utöva inflytande </SPAN>på andra aktörer, och en annan länsstyrelse menar att det egna ansvaret var att hantera krisen genom <SPAN class="ft53">skyndsamma åtgärder</SPAN>. Liknande formuleringar finns i de skriftliga underlag vi tagit del av. I exempelvis Stockholms län definierade länsstyrelsen sin roll som att</P>
<P class="p378 ft13">”samordna statens agerande i länet” och utsåg en regional koordina- tor för ändamålet.<SPAN class="ft63">48</SPAN></P>
<P class="p523 ft66"><SPAN class="ft58">47</SPAN><SPAN class="ft119">I kapitel 6 redogör vi för vilka länsstyrelsernas aktiviteter och vilka sakfrågor de arbetade med.</SPAN></P>
<P class="p556 ft94"><SPAN class="ft58">48</SPAN><SPAN class="ft61">Samverkan Stockholmsregionen (2015), </SPAN>Underlag till Gemensam regional inriktning inom Samverkan Stockholmsregionen. Inriktning och samordning av insatser med anledning av ökade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">537</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_537">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312537x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Några länsstyrelser (5) nämner även uppdragen inom integra- tionsområdet och andra (4) anger specifikt uppdraget om ensam- kommande barn som en utgångspunkt för ansvaret.</P>
<P class="p68 ft28">Oklart om det gällde en kris eller inte</P>
<P class="p56 ft41">Både vår enkät och våra intervjuer visar att flera länsstyrelser inled- ningsvis hade diskussioner om huruvida situationen med män- niskor på flykt skulle betraktas som en kris eller inte. Av vår redo- visning ovan framgår att kris är ett centralt begrepp i det regelverk som reglerar länsstyrelsernas ansvar inom krisberedskapen, och därför var diskussionen relevant för agerandet.</P>
<P class="p70 ft41">I detta fall uppfattade många länsstyrelser att det var oklart hur omfattande och allvarlig situationen med människor på flykt var. I enkät- och intervjuundersökningen framför länsstyrelserna olika upp- fattningar om huruvida händelsen var en ”samhällsstörning”, en ”kris”, en ”allvarlig händelse”, eller en ”påfrestning”. Flera av våra intervjupersoner säger att både händelsens art – att det inte var en</P>
<P class="p105 ft13">”typisk krisberedskapshändelse” såsom en olycka eller natur- katastrof – och dess utdragna förlopp gjorde att man hade svårt att tolka den utifrån ett krisberedskapsperspektiv.</P>
<P class="p70 ft47">Dessa svårigheter visar att begreppet kris inte gav någon väg- ledning för hur länsstyrelserna skulle agera i den uppkomna situationen. Samtidigt visar vår enkätundersökning tydligt att samt- liga länsstyrelser trots tolkningssvårigheterna gjorde bedömningen att situationen med människor på flykt var en händelse som krävde särskilda åtgärder, och därför aktiverade de bland annat någon form av krisledningsorganisation (se vidare kapitel 5).</P>
<P class="p70 ft45">Merparten av länsstyrelserna agerade således i praktiken som om man stod inför en samhällsstörning så som detta beskrivs i MSB:s vägledning, det vill säga att länsstyrelserna vidtog i större eller mindre utsträckning åtgärder så att man genom samverkan och led- ning kunde bidra till samordning och inriktning i länet.<SPAN class="ft78">49 </SPAN>Länssty-</P>
<P class="p878 ft145">migrationsströmmar till Stockholmsregionen hösten 2015<SPAN class="ft115">. Dokument daterat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">2015-10-12.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft115"> Se även t.ex. Länsstyrelsen Kronoberg (2016), </SPAN>Årsredovisning 2015<SPAN class="ft115">, s. 53; Länsstyrelsen Norrbotten (2016), </SPAN>Regional utvärdering av samverkan under flyktingsituationen<SPAN class="ft115">.</SPAN></P>
<P class="p558 ft75"><SPAN class="ft74">49 </SPAN>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), <SPAN class="ft89">Gemensamma grunder för sam- verkan och ledning vid samhällsstörningar</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">538</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_538">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft47">relsen i Västernorrlands län sammanfattar förhållningssättet som att man initialt hanterade situationen som en samhällsstörning, vilket innebar att länsstyrelsen hade en aktiv roll trots att man sak- nade ett utpekat uppdrag att arbeta med asyl- och boendefrågor.<SPAN class="ft57">50</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">I sammanhanget finns erfarenheter från hanteringen av flod- vågskatastrofen i Sydostasien som visar att ett av de återkommande misstagen vid krishantering är att välja ett passivt förhållningssätt med hänvisning till att man inte har fullständig information om situationen. Kommissionen som utvärderade den hanteringen konstaterar att man i en osäker situation i stället bör agera, för att därefter anpassa insatserna i endera riktningen beroende på vad som behövs i situationen. Enligt utvärderingen är stabs- och sam- bandsgrupper exempel på resurser som tidigt kan vara aktuella att sätta in.<SPAN class="ft63">51</SPAN></P>
<P class="p13 ft13">Huruvida händelsen definitionsmässigt var en kris spelade alltså mindre roll för hur länsstyrelserna valde att agera. Däremot kan osäkerheten kring detta ha medfört att den interna hanteringen försenades, vilket vi återkommer till i kapitel 4.</P>
<P class="p80 ft28">Stort tolkningsutrymme för länsstyrelserna</P>
<P class="p238 ft45">Genom intervjuer har vi fått en djupare bild av hur länsstyrelserna i Skåne och Västra Götalands län såg på sin roll inom det geografiska områdesansvaret. Enkätsvaren och andra underlag indikerar att fall- studierna kan vara giltiga även för andra länsstyrelser.<SPAN class="ft78">52</SPAN></P>
<P class="p61 ft113">Länsstyrelsen i Skåne län tolkade ansvaret snävare än andra</P>
<P class="p542 ft45">Våra intervjuer med företrädare för kommunsektorn, Migrations- verket och polisens region Syd ger en samstämmig bild av att Länsstyrelsen i Skåne län uppfattades som frånvarande och mindre aktiv i sitt agerande. Det fanns omfattande behov av samordning inom länet, där Malmö stad och Trelleborgs kommun samt Migra-</P>
<P class="p65 ft66"><SPAN class="ft58">50</SPAN><SPAN class="ft119">Länsstyrelsen Västernorrland (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Utvärdering av internt arbete under flyktingsituatio- nen</SPAN>, s. 6.</P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">51</SPAN><SPAN class="ft119">SOU (2005:104), </SPAN>Sverige och tsunamin – granskning och förslag<SPAN class="ft66">. Huvudrapport från 2005 års katastrofkommission, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">300–301.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p879 ft75"><SPAN class="ft58">52</SPAN><SPAN class="ft83">Framför allt länsstyrelsernas årsredovisningar för 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">539</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_539">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312539x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft13">tionsverket var hårt belastade, och därför anser intervjupersonerna att länsstyrelsen tog en alltför begränsad roll. I en utvärdering beställd av Malmö stad konstateras att samverkan mellan Malmö stad och Länsstyrelsen i Skåne län var bristfällig och att det sakna- des ett aktörsgemensamt agerande i länet.<SPAN class="ft63">53 </SPAN>Även i länsstyrelsens egen uppföljning framför externa aktörer att länsstyrelsen hade kunnat ta ett tydligare ansvar för samordning på strategisk nivå och för informationssamordning.<SPAN class="ft63">54</SPAN></P>
<P class="p97 ft13">Företrädare för Polismyndigheten i region Syd framhåller sär- skilt att det fanns ett behov av mer operativ samordning i Skåne län men att länsstyrelsen inte bidrog till detta. Polisen samverkade i första hand direkt med Migrationsverket och kommunerna, utan länsstyrelsens medverkan. Detta skiljer sig från de övriga länen inom polisregion Syd (Kronoberg, Blekinge och Kalmar), där sam- ordningen inom länet och samarbetet mellan polis och länsstyrel- sen överlag fungerade bättre än i Skåne. Polisens bild är att läns- styrelsen i Stockholms respektive Västra Götalands län tycks ha tagit ledningen på ett tydligare sätt inom länen, och att det är uppenbart att länsstyrelserna tolkade sitt ansvar och mandat på olika sätt.</P>
<P class="p98 ft41">Enligt utvärderingen som Malmö stad beställde upplever även kommunerna i länet att Länsstyrelsen i Skåne län ibland brast i sin roll som länk mellan den lokala och regionala nivån, till exempel genom att kommunernas frågor inte i tillräcklig utsträckning lyftes till nationell nivå.<SPAN class="ft56">55 </SPAN>Företrädare för SKL har i samtal med oss också angett att kommunerna i Västra Götaland överlag är nöjda med hur länsstyrelsen där utförde sitt uppdrag under händelsen, medan Skånekommunerna överlag är mindre nöjda med Länsstyrelsen i Skåne län. SKL:s tolkning är att skillnaderna på en övergripande nivå handlar om olika ambitionsnivå vad gäller att ta ett regionalt helhetsansvar, där Skåne tycks ha gjort en mer snäv tolkning av sin roll. Även i vår enkät har andra länsstyrelser gett uttryck för att det viktiga var att hålla ihop länet, hjälpa kommunerna och göra det</P>
<P class="p880 ft130"><SPAN class="ft58">53</SPAN><SPAN class="ft79">4C Strategies AB, </SPAN>Utvärdering av Malmö stads krishantering med anledning av situationen med människor på flykt, <SPAN class="ft66">25 april 2016, s. 2, 29.</SPAN></P>
<P class="p843 ft130"><SPAN class="ft58">54</SPAN><SPAN class="ft79">Länsstyrelsen i Skåne län (2016), </SPAN>Flyktingsituationen hösten 2015 och våren 2015. Intern uppföljning av Länsstyrelsen Skånes insatser och förmåga<SPAN class="ft66">. Utkast.</SPAN></P>
<P class="p665 ft89"><SPAN class="ft58">55</SPAN><SPAN class="ft112">4C Strategies AB, </SPAN>Utvärdering av Malmö stads krishantering med anledning av situationen med människor på flykt, <SPAN class="ft75">25 april 2016.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">540</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_540">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312540x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">som är bäst för människor på flykt. Länsstyrelsen i Västra Göta- lands län poängterar även att det var viktigt att nå en samsyn i länet kring ansvarsfördelningen och att man skulle ha kunnat vara ännu bättre på att kommunicera hur man tolkade sitt uppdrag och avsåg att hantera situationen.</P>
<P class="p12 ft47">Av våra intervjuer med företrädare för Länsstyrelsen i Skåne län framgår att länsstyrelsen bara ville sköta frågor som man hade ett utpekat ansvar för. I detta ingick exempelvis inte att samordna fri- villigresurser och aktivt ringa runt till kommunerna för att identi- fiera möjliga boenden. Företrädare för Länsstyrelsen i Skåne län framför att det var en utmaning att förklara för kommuner och andra regionala aktörer vad som är länsstyrelsens roll och ansvar.</P>
<P class="p113 ft13">I årsredovisningen för 2015 konstaterar Länsstyrelsen i Skåne län att det kan ha funnits förväntningar på att man skulle delta aktivt i det operativa arbetet men att man prioriterat att upprätt- hålla normal verksamhet och stödja de vanliga strukturerna.<SPAN class="ft63">56 </SPAN>Läns- styrelsen framhåller även att man tog initiativ till att stärka Migra- tionsverket genom att landshövdingen gick ut med ett upprop till statliga myndigheter som är verksamma i Skåne om att ställa resur- ser till Migrationsverkets förfogande.</P>
<P class="p64 ft113">Resultatet blir ofta att arbeta ”by the book” eller lösa uppgiften</P>
<P class="p542 ft41">Även erfarenheter från skogsbranden i Västmanland 2014 visar att det är otydligt hur det geografiska områdesansvaret ska tolkas.<SPAN class="ft56">57 </SPAN>Detta ansvar ställer enligt en utvärdering av händelsen mycket höga krav på aktörerna: De ska veta vilka resurser som finns i länet och i kommunerna samt hur dessa ska användas. De ska också veta vilket ansvar de själva och övriga aktörer har samt var gränsen går mellan områdesansvaret och ansvarsprincipen. Enligt utvärderingen borde gränsdragningen vara tydligare om tanken är att den ska efterlevas vid en extraordinär händelse eller kris.<SPAN class="ft56">58</SPAN></P>
<P class="p548 ft60"><SPAN class="ft58">56</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelsen i Skåne län (2016), </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 215.</P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">57</SPAN><SPAN class="ft119">Asp, V. m.fl. (2015), </SPAN>Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogs- branden i Västmanland 2014<SPAN class="ft66">, Crismart, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">138–140.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p163 ft89"><SPAN class="ft58">58</SPAN><SPAN class="ft83">Asp, V. m.fl. (2015), </SPAN>Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogs- branden i Västmanland 2014<SPAN class="ft75">, Crismart, s. 126.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">541</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_541">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312541x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">I vår enkät anger nära hälften av länsstyrelserna (9 av 21) att de avstod från åtgärder som skulle ha kunnat bidra till en bättre han- tering ur ett helhetsperspektiv, eftersom åtgärderna inte låg inom länsstyrelsens ansvar enligt regelverket och uppdragen (framför allt utifrån det geografiska områdesansvaret).</P>
<P class="p70 ft47">I utvärderingen av hanteringen av skogsbranden i Västmanland 2014 konstateras att ansvarsprincipen kan utgöra ett hinder om den tolkas strikt genom att aktörerna inte vågar agera utanför det ansvar de har under normala förhållanden. Utvärderarna drar slut- satsen att det tenderar att bli ett val mellan en ineffektiv hantering</P>
<P class="p881 ft14">”by the book” eller en effektiv hantering med många <NOBR>ad-hoc-lös-</NOBR> ningar.<SPAN class="ft105">59</SPAN></P>
<P class="p551 ft50"><SPAN class="ft50">2.3</SPAN><SPAN class="ft215">Ansvar i förhållande till andra aktörer</SPAN></P>
<P class="p360 ft41">För flera länsstyrelser var det en utmaning att hitta sin roll i situa- tionen med människor på flykt. Utöver svårigheterna med att bedöma händelsens utbredning och allvarlighetsgrad, handlade det också om att sakfrågan var ny för länsstyrelserna. Det sistnämnda gjorde det otydligt hur det egna ansvaret skulle avgränsas i förhållan- de till framför allt den ansvariga sektorsmyndigheten Migrations- verket. Svårigheterna med att tolka situationen påverkade även den interna hanteringen (se vidare kapitel 5).</P>
<P class="p67 ft13">Vår enkät visar att en majoritet av länsstyrelserna uppfattar att det egna ansvaret var tydligt i förhållande till andra länsstyrelser, landstinget och kommunerna i länet samt polisen, se figur 1. Där- emot uppfattar flera att ansvaret var otydligt eller bara delvis tydligt i förhållande till myndigheterna Migrationsverket och MSB, till SKL och till frivilligresurserna.</P>
<P class="p882 ft89"><SPAN class="ft74">59 </SPAN><SPAN class="ft75">Asp, V. m.fl. (2015), </SPAN>Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogs- branden i Västmanland 2014<SPAN class="ft75">, Crismart, s. 139.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">542</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_542">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312542x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft87">Andra länsstyrelser</P>
<P class="p884 ft87">Landstinget</P>
<P class="p885 ft87">Kommuner</P>
<P class="p886 ft87">Polismyndigheten</P>
<P class="p885 ft87">Regeringen</P>
<P class="p887 ft87">MSB</P>
<P class="p888 ft87">Frivilliga</P>
<P class="p889 ft87">SKL</P>
<P class="p890 ft87">Migrationsverket</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p24 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p24 ft87">5</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft87">10</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p24 ft87">15</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p24 ft87">20</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p891 ft219">Antal länsstyrelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr47 td62"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td153"><P class="p190 ft87">Tydligt</P></TD>
<TD class="tr47 td63"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td105"><P class="p190 ft87">Delvis tydligt</P></TD>
<TD class="tr47 td62"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td17"><P class="p189 ft88">Otydligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td154"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td155"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td156"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td62"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p789 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna.</P>
<P class="p892 ft13">Otydligheten i ansvar innebar delvis en osäkerhet kring vilka upp- gifter som låg inom länsstyrelsens ansvar. I vår enkät uppger en majoritet av länsstyrelserna (13 av 21) att de genomförde åtgärder trots att de inte visste eller var osäkra på om åtgärderna låg inom länsstyrelsens ansvar enligt regelverket och uppdragen.</P>
<P class="p893 ft28">Ansvarsfördelningen gentemot Migrationsverket var oklar</P>
<P class="p807 ft41">När det gäller Migrationsverket upplever länsstyrelserna att ansvars- fördelningen var otydlig på framför allt regional nivå. Otydligheten handlar dels om hur Migrationsverket såg på sitt ansvar i förhållande till andra aktörer, dels om vad myndigheten i praktiken hade kapaci- tet att göra. Till exempel uppger flera länsstyrelser att de genom- förde åtgärder som låg inom Migrationsverkets eller andra aktörers ansvar, såsom att upprätta boendelistor och kontaktlistor till de olika typer av boenden som etablerades i länet och att inventera boende- lokaler för ensamkommande barn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">543</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_543">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312543x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13">Man upplever även att Migrationsverket inte gick ut med till- räcklig information, till exempel om behovet av evakueringsboen- den, och att informationen inte var samordnad mellan nationell och regional nivå. Enligt flera länsstyrelser beror oklarheterna delvis på att Migrationsverket under hösten 2015 inte ingick i den grupp av myndigheter som är utpekade som bevakningsansvariga i kris- beredskapsförordningen.</P>
<P class="p57 ft13">Även företrädare för Migrationsverkets region Syd anser att det fanns oklarheter om länsstyrelsernas ansvar i förhållande till Migra- tionsverket. Länsstyrelsen intog inte den ledande roll i länet som man inom Migrationsverket hade förväntat sig. Denna uppfattning delas av företrädare för Polismyndighetens region Syd som vi har talat med.</P>
<P class="p70 ft46">Flera länsstyrelser anger också att ansvaret inte var tydligt i för- hållande till SKL (14 av 21) och regeringen (7 av 21), se figur 1. En förklaring till detta kan vara att länsstyrelserna har haft minst kon- takt med dessa aktörer, vilket vi beskriver närmare i kapitel 6.</P>
<P class="p361 ft28">Oklart ansvar för att samordna frivilligresurser</P>
<P class="p56 ft41">Flera länsstyrelser lyfter fram att det fanns ett stort behov av att samordna arbetet med frivilligsektorn. Däremot anser hälften av länsstyrelserna att deras eget ansvar i förhållande till frivilliga aktörer inte var tydligt. Flera länsstyrelser konstaterar att det var oklart vem som hade ansvar för att samordna frivilligresurserna. Exempelvis tog Länsstyrelsen i Stockholms län en aktiv roll i att samordna fri- villigresurser, medan Göteborg stad och Malmö stad hanterade sam- ordningen av frivilligresurser i Västra Götaland respektive Skåne.</P>
<P class="p70 ft41">Även MSB konstaterar att länsstyrelserna är ovana att samordna frivilliginsatser och att det var otydligt vilket ansvar offentliga aktö- rer hade för sådan samordning. Allt eftersom frågan blev aktuell valde man varierande sätt att hantera den i länen.<SPAN class="ft56">60 </SPAN>I länsstyrelsernas enkätsvar till MSB uppgav till exempel 9 av 21 länsstyrelser i december 2015 att de hade en frivilligsamordning. Vissa länsstyrelser</P>
<P class="p420 ft75"><SPAN class="ft74">60 </SPAN>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), <SPAN class="ft89">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 21.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">544</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_544">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312544x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">har flera avtal med frivilligorganisationer om att bistå vid en kris medan andra inte alls ser behovet av frivilliga.<SPAN class="ft105">61</SPAN></P>
<P class="p4 ft28">Okunskap om länsstyrelsens ansvar gav felaktiga förväntningar</P>
<P class="p84 ft13">Flera länsstyrelser upplever att en del berörda aktörer i länet inte fullt ut förstod länsstyrelsens uppdrag inom krisberedskap. Fram- för allt pekar dessa länsstyrelser på att frivilliga och Migrations- verket hade förväntningar på länsstyrelsen som gick utöver vad som ingår i det geografiska områdesansvaret.</P>
<P class="p113 ft41">Dessa aktörer hade inte heller tillräcklig kunskap om eller erfarenhet av länsstyrelsens krisberedskapsorganisation och dess arbetssätt med till exempel samverkanskonferenser och lägesbilder. Enligt ett par länsstyrelser gäller detta också kommunerna, även om ansvaret i förhållande till kommunerna var tydligt juridiskt sett. Enligt några länsstyrelser beror kunskapsbristerna delvis på att man involverade nya aktörer och personer med annan kompetens. Detta ligger i linje med MSB:s iakttagelser från hanteringen av händelsen, och enligt MSB gällde det aktörer på både nationell och regional nivå, det vill säga även länsstyrelserna.<SPAN class="ft56">62</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">Ingen länsstyrelse uppger i vår enkät att MSB hade otillräcklig kunskap om länsstyrelsernas krisberedskapsorganisation och arbets- sätt. Däremot upplever ett par länsstyrelser att MSB saknade kun- skap om integrationsområdet och de etablerade samverkansformer och nätverk som finns där. Det innebar enligt dessa länsstyrelser en otydlighet i kanalerna och delvis parallella samverkansmöten i olika spår.</P>
<P class="p11 ft13">Vikten av att tydliggöra roller och ansvar vid denna typ av hän- delser är enligt åtta länsstyrelser en av de främsta lärdomarna från deras eget arbete.<SPAN class="ft63">63</SPAN></P>
<P class="p894 ft66"><SPAN class="ft58">61</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 22.</P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">62</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 26 f.</P>
<P class="p505 ft75"><SPAN class="ft58">63</SPAN><SPAN class="ft83">Detta framkommer i svaren på en öppen fråga där vi har bett länsstyrelserna nämna de främsta lärdomarna från deras eget arbete med att hantera situationen med människor på flykt. Varje länsstyrelse har själv valt antalet lärdomar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">545</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_545">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p895 ft28">Mer inriktning från den nationella nivån hade kunnat underlätta</P>
<P class="p348 ft13">I enkäten till länsstyrelserna har vi ställt en öppen fråga om vilka deras främsta utmaningar var under hanteringen av situationen med människor på flykt. Den utmaning som nämns av flest länsstyrelser (10 av 21) är bristen på koordinering av nationella uppdrag och direktiv samt otillräcklig nationell inriktning.</P>
<P class="p58 ft45">Några länsstyrelser anser att MSB:s uppdrag om att samordna ansvariga aktörers hantering i sig var otydligt. De upplever att sam- ordningen mest bestod i att samla information genom lägesbilder och rapportera vad olika berörda aktörer gjorde under situationen, snarare än att bidra till en nationell inriktning och prioriteringar på nationell nivå. Ett exempel är att de olika myndigheterna använde olika boendebegrepp (främst evakueringsboende, akutboende och tillfälligt boende). Det tog tid för länsstyrelserna att själva reda ut detta och oklarheterna försvårade den egna informationssprid- ningen till kommunerna i länet.</P>
<P class="p896 ft13">Både i vår enkät och i våra intervjuer framför länsstyrelserna att det saknades en nationell inriktning under situationen med män- niskor på flykt. De menar att tydliga direktiv eller specifika upp- drag tidigt i händelsen hade hjälpt dem att tolka och avgränsa sin roll. Det hade även underlättat för länsstyrelserna att ta ett mer operativt ansvar i vissa frågor som många såg behov av, till exempel samordning av evakueringsboenden.</P>
<P class="p67 ft13">Även flera kommuner har framfört att staten, inklusive läns- styrelserna, inte var samordnad under händelsen.<SPAN class="ft63">64 </SPAN>En jämförelse som några länsstyrelser lyfter är att MSB fick ett nationellt sam- ordningsuppdrag medan länsstyrelserna på egen hand fick avgöra vad som ingick i det geografiska områdesansvaret och då gjorde olika tolkningar.</P>
<P class="p897 ft75"><SPAN class="ft74">64 </SPAN>Synpunkten framkom under mötet med NKK.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">546</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_546">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft50"><SPAN class="ft50">2.4</SPAN><SPAN class="ft214">Sammanfattande iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p328 ft41">Statskontoret konstaterar att länsstyrelserna under hösten 2015 inte hade något direkt uppdrag att arbeta med mottagande av migranter. Majoriteten av länsstyrelserna utgick från det ansvar de har enligt krisberedskapsförordningen och det geografiska områdesansvaret. Många länsstyrelser pekar också på att uppdragen inom integra- tionsområdet var en viktig utgångspunkt för deras arbete med mot- tagande av människor på flykt hösten 2015.</P>
<P class="p113 ft41">Vår analys visar också att begreppet kris inte gav någon väg- ledning för länsstyrelsernas agerande. Inledningsvis förde många länsstyrelser interna diskussioner om huruvida händelsen föll inom definitionen för en kris eller inte. På längre sikt tycks dock begrep- pets otydlighet inte ha haft någon större betydelse för hur flertalet av länsstyrelserna valde att agera. I praktiken har länsstyrelserna agerat som om det gällde en samhällsstörning, vilket är ett begrepp MSB har introducerat för att vidga synsättet på vilka företeelser som kan vara relevanta att beakta inom ramen för krisberedskapen.</P>
<P class="p447 ft41">Statskontorets konstaterar att regelverket för krisberedskaps- systemet lämnar utrymme för olika tolkningar av vilket ansvar de inblandade aktörerna faktiskt har. Det gäller särskilt vid en hän- delse som involverar sakfrågor eller aktörer som inte tidigare ingått i krisberedskapen. Gränsen mellan Migrationsverkets och länssty- relsernas ansvar har varit otydlig för de inblandade aktörerna. Vi ser också att länsstyrelserna tolkade sin roll utifrån det geografiska områdesansvaret på olika sätt. Länsstyrelsen i Skåne län gjorde en snävare tolkning som främst utgår från de begränsningar som finns av länsstyrelsens ansvar. Andra länsstyrelser, bland annat den i Västra Götaland, utgick från de behov som fanns i situationen, som delvis kunde gå utanför länsstyrelsens direkta ansvarsområde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">547</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_547">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft44"><SPAN class="ft44">3</SPAN><SPAN class="ft221">Förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p898 ft44">för länsstyrelsernas arbete</P>
<P class="p899 ft41">Vi redogjorde i det föregående kapitlet för länsstyrelsernas ansvar och uppgifter under situationen med människor på flykt. I detta kapitel behandlar vi förutsättningarna för länsstyrelsernas arbete, både generellt och under händelsen. Vi belyser länsstyrelsens inter- na organisation och finansiering såväl som kostnaderna i samband med mottagandet av flyktingar. I kapitlet redovisar vi även hur mottagningen av asylsökande skiljer sig mellan de olika länen.</P>
<P class="p144 ft50"><SPAN class="ft50">3.1</SPAN><SPAN class="ft215">En organisation med många stuprör</SPAN></P>
<P class="p360 ft41">Länsstyrelserna har en rad uppgifter, vilket bland annat framgår av länsstyrelsernas instruktion.<SPAN class="ft56">65 </SPAN>Internt kan länsstyrelsen beskrivas som sektoriserad eller som en koncern, där olika områden riskerar att bli stuprör inom organisationen. I många fall är länsstyrelserna en uppsplittrad organisation som har svårt att fördela tillräckligt med resurser till alla olika uppgifter. En av länsstyrelsens kärn- uppgifter är att svara för samordning på regional nivå. I praktiken handlar det om flera samordningsuppdrag: inom den egna myndig- heten, externt i länet och mellan olika länsstyrelser.<SPAN class="ft56">66</SPAN></P>
<P class="p900 ft66"><SPAN class="ft58">65</SPAN><SPAN class="ft79">Statskontoret gjorde 2010 en särskild studie av länsstyrelserna och konstaterade att de var verksamma inom 15 av 27 utgiftsområden, med tyngdpunkten inom miljö- och hälsoskydd samt lantbruk och landsbygd, Statskontoret (2010), </SPAN><SPAN class="ft130">Statens regionala företrädare – trender och scenarier </SPAN>(Om offentlig sektor), s. 64.</P>
<P class="p349 ft106"><SPAN class="ft58">66</SPAN><SPAN class="ft69">Statskontoret (2010), </SPAN>Statens regionala företrädare – trender och scenarier <SPAN class="ft60">(Om offentlig sektor), s. 68 f, 74. I faktagranskningen har Länsstyrelsen i Skåne län framfört invändningar mot Statskontorets beskrivning och anser att länsstyrelsen tvärtom är specialiserad på sam- ordning mellan olika sakområden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">548</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_548">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312548x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p581 ft13">I kapitel 2 konstaterar vi att situationen med människor på flykt var en fråga som hamnade mellan uppdraget inom krisberedskap och uppdraget inom integration. En sådan tvärsektoriell fråga är särskilt svår att hantera i en stuprörsorganisation som länsstyrelsen. Vi återkommer i kapitel 4 till hur man valde att lösa detta organisa- toriskt.</P>
<P class="p264 ft50"><SPAN class="ft50">3.2</SPAN><SPAN class="ft214">Resurser och prioriteringar varierar</SPAN></P>
<P class="p901 ft28">Varierande storlek på länen ger olika förutsättningar för länsstyrelserna</P>
<P class="p49 ft13">Finansieringen av länsstyrelsernas verksamhet kan generellt beskrivas som komplicerad. Statskontoret fann år 2010 att förvaltnings- anslaget från Finansdepartementet finansierar drygt hälften av för- valtningskostnaderna. Utöver detta finansieras ungefär en tredjedel av förvaltningskostnaderna genom en stor mängd avgifter och bidrag från sektorsmyndigheter.<SPAN class="ft63">67</SPAN></P>
<P class="p113 ft45">År 2015 hade Länsstyrelsen i Västra Götalands län ungefär sex gånger större förvaltningsanslag än Länsstyrelsen i Gotlands län (figur 2). Vi kan konstatera att de tre storstadslänen Västra Göta- land, Stockholm och Skåne generellt hade betydligt större anslag än de övriga länen. Dessa tre län är även de befolkningsmässigt största.</P>
<P class="p902 ft89"><SPAN class="ft74">67 </SPAN><SPAN class="ft75">Statskontoret (2010), </SPAN>Statens regionala företrädare – trender och scenarier <SPAN class="ft75">(Om offentlig sektor), s. 67.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">549</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_549">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B312549x1.jpg" style="width:449px;height:694px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p903 ft96">Gotlands Län</P>
<P class="p904 ft96">Blekinge Län</P>
<P class="p905 ft96">Kronobergs Län</P>
<P class="p37 ft96">Södermanlands Län</P>
<P class="p904 ft96">Hallands Län</P>
<P class="p906 ft96">Örebro Län</P>
<P class="p906 ft96">Kalmar Län</P>
<P class="p907 ft96">Uppsala Län</P>
<P class="p908 ft96">Jämtlands Län</P>
<P class="p650 ft96">Gävleborgs Län</P>
<P class="p909 ft96">Värmlands Län</P>
<P class="p910 ft96">Västernorrlands Län</P>
<P class="p911 ft96">Jönköpings Län</P>
<P class="p912 ft96">Dalarnas Län</P>
<P class="p913 ft96">Västmanlands Län</P>
<P class="p913 ft96">Östergötlands Län</P>
<P class="p914 ft96">Västerbottens Län</P>
<P class="p915 ft96">Norrbottens Län</P>
<P class="p916 ft96">Skåne Län</P>
<P class="p905 ft96">Stockholms Län</P>
<P class="p917 ft96">Västra Götalands Län</P>
<P class="p918 ft96">0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000</P>
<P class="p919 ft87"><INGENBILD zsrc="H5B312549xi2.jpg/" id="inl_img1"> Anslag 2015 (tkr)</P>
<P class="p145 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Länsstyrelsernas årsredovisningar för 2015.</P>
<P class="p234 ft13">Utöver att grundförutsättningarna skiljer sig åt finns det även skill- nader i hur mycket medel länsstyrelserna använde inom de båda verksamhetsområdena krisberedskap och integration.</P>
<P class="p74 ft28">Olika resurser inom verksamhetsområdet krisberedskap</P>
<P class="p78 ft45">Riksrevisionen har konstaterat att länsstyrelsernas krisberedskaps- arbete i större utsträckning finansieras med projektbidrag än med förvaltningsanslagen. Länsstyrelserna kan söka bidrag för utveck- lingsprojekt från ett särskilt anslag som MSB fördelar.<SPAN class="ft78">68 </SPAN>Enligt</P>
<P class="p920 ft75"><SPAN class="ft74">68 </SPAN>Anslag 2:4 Krisberedskap uppgår till cirka 1 miljard kronor årligen, varav ungefär hälften används till utvecklingsprojekt inom myndigheter inklusive MSB.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">550</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_550">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312550x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft47">Riksrevisionen medför detta en risk för kortsiktighet och bristande kontinuitet, bland annat vad gäller personalförsörjningen.<SPAN class="ft57">69</SPAN></P>
<P class="p113 ft13">Länsstyrelsens ledning beslutar hur förvaltningsanslaget ska för- delas på olika verksamheter. Under <NOBR>2011–2014</NOBR> avsattes igenomsnitt 2,7 procent av förvaltningsanslaget för att finansiera krisbered- skapsarbetets direkta kostnader. Riksrevisionen har inte sett något tydligt samband mellan den använda andelen av anslaget och läns- styrelsens bedömning av hur väl man utfört sina uppgifter eller bedömningen av om resurserna har varit tillräckliga. Mer än hälften av länsstyrelserna bedömer att de under <NOBR>2011–2014</NOBR> inte hade till- räckliga resurser för att utföra sina uppgifter inom krisberedska- pen.<SPAN class="ft63">70 </SPAN>Storstadsregionerna och kärnkraftslänen har ofta större resurser än övriga länsstyrelser.<SPAN class="ft63">71</SPAN></P>
<P class="p113 ft41">Länsstyrelserna med störst verksamhetskostnader för krisbered- skap var 2015: Stockholm (29,4 miljoner kronor), Västra Götaland (23,9 miljoner kronor), Västmanland (20,9 miljoner kronor), Halland (20,2 miljoner kronor), Uppsala (18,7 miljoner kronor), Skåne (14,8 miljoner kronor) och Kalmar (12,1 miljoner kronor) – det vill säga tre storstadslän och tre kärnkraftslän.<SPAN class="ft56">72 </SPAN>Mätt som andel av länsstyrelsens totala kostnader blir dock bilden något annor- lunda; både Skåne och Västra Götaland använde en förhållandevis liten andel av sina resurser för krisberedskapsfrågor.</P>
<P class="p64 ft28">Kostnader för integrationsuppdraget skiljer sig åt</P>
<P class="p238 ft13">Det varierar också hur stora resurser länsstyrelserna lade på integrationsuppdraget. Störst verksamhetskostnader hade Skåne (12,5 miljoner kronor), Västra Götaland (11,1 miljoner kronor) och Stockholm (9,2 miljoner kronor).<SPAN class="ft63">73 </SPAN>Dessa län hade också flest</P>
<P class="p921 ft130"><SPAN class="ft58">69</SPAN><SPAN class="ft119">Riksrevisionen (2015:18), </SPAN>Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete. Skydd mot olyckor, kris- beredskap och civilt försvar<SPAN class="ft66">, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">70</SPAN><SPAN class="ft119">Riksrevisionen (2015:18), </SPAN>Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete. Skydd mot olyckor, kris- beredskap och civilt försvar<SPAN class="ft66">, s. 45 f.</SPAN></P>
<P class="p266 ft130"><SPAN class="ft58">71</SPAN><SPAN class="ft119">Asp, V. m.fl. (2015), </SPAN>Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogs- branden i Västmanland 2014<SPAN class="ft66">, Crismart, s. 125.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">72</SPAN><SPAN class="ft119">I verksamhetskostnaderna kan det ingå kostnader för verksamhet som inte finns i alla län eller som följer av att vissa länsstyrelser har särskilda uppdrag. Kostnaderna är därmed inte fullt ut jämförbara mellan länen.</SPAN></P>
<P class="p879 ft75"><SPAN class="ft58">73</SPAN><SPAN class="ft83">Se noten ovan angående verksamhetskostnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">551</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_551">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">asylsökande boende inom länet och tog emot flest anvisade ensam- kommande barn under 2015.</P>
<P class="p54 ft46">Mätt som andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader hade Skåne störst kostnader för integration, följt av Gävleborg och Kronoberg. Lägst andelar hade Gotland och Jämtland.</P>
<P class="p77 ft28">Asylmottagningen påverkar länen i varierande grad</P>
<P class="p185 ft13">De tre storstadslänen hade flest asylsökande boende inom länet den 1 januari 2016 (figur 3). Kommuner inom dessa län tog även emot flest ensamkommande barn. Minst antal boende fanns i Gotlands län, Uppsala och Jämtland.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft107">Gotlands Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft222">Uppsala Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Jämtlands Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Blekinge Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft222">Västerbottens Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Kronobergs Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Hallands Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Västmanlands Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft222">Östergötlands Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Södermanlands Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Jönköpings Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft222">Gävleborgs Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Norrbottens Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Västernorrlands Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft222">Örebro Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Dalarnas Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Värmlands Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft222">Kalmar Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Skåne Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td157"><P class="p922 ft222">Stockholms Län</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td134"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td90"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td157"><P class="p922 ft222">Västra Götalands Län</P></TD>
<TD class="tr38 td17"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td157"><P class="p923 ft96">0</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p24 ft96">5000</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p240 ft96">10000</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p24 ft96">15000</P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p24 ft96">20000</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p24 ft96">25000</P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p24 ft96">30000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr49 td158"><P class="p924 ft96">Boende i mottagningssystemet, 1 januari 2016</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr49 td159"><P class="p237 ft96">Anvisade ensamkommande barn, 2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Migrationsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">552</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_552">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft41">Genom att relatera antalet asylsökande som bodde i länet 1 januari 2016 till länets storlek får man en bild av belastningen på länets kommuner med anledning av mottagandet. Kalmar, Västernorr- land, Värmland och Jämtland hade flest asylsökande boende i länet per capita. Minst antal per capita bodde i Stockholm och Uppsala.</P>
<P class="p11 ft13">Motsvarande mått för antal anvisade ensamkommande barn under 2015 visar att kommunerna i Jämtland, Kalmar och Dalarna hade tagit emot flest barn per capita. Minst antal per capita togs emot i Stockholms och Gotlands län.</P>
<P class="p64 ft28">Inget tydligt mönster mellan resurser och mottagande</P>
<P class="p82 ft45">Det går inte att se något samband mellan kostnaderna för integra- tionsuppdraget och länets mottagande när det gäller antalet asyl- sökande som bor i länet och antalet anvisade ensamkommande barn.</P>
<P class="p188 ft50"><SPAN class="ft50">3.3</SPAN><SPAN class="ft214">Resurser för hantering av situationen</SPAN></P>
<P class="p303 ft28">Länsstyrelsernas kostnader varierade</P>
<P class="p49 ft45">I vår enkät har vi frågat efter länsstyrelsernas kostnader för hanter- ingen av situationen med människor på flykt under hösten 2015. Alla länsstyrelser har inte besvarat frågan med ett belopp och det är i något fall oklart vad uppgiften avser. Den övergripande bilden är dock tydlig. Hälften av länsstyrelserna uppger att de hade en kostnad mellan 500 000 och 1 miljon kronor. Fyra länsstyrelser anger en lägre kostnad (Gotland, Gävleborg, Västernorrland och Blekinge). De fyra länsstyrelserna med högst kostnad för hanteringen är Skåne och Västmanland (1,3 miljoner kronor), Stockholm (2,5 miljoner kro- nor) och Västra Götaland (2,7 miljoner kronor). Flera länsstyrelser anger att kostnaderna främst avser tiden för den personal som arbe- tade med situationen.</P>
<P class="p925 ft13">De flesta länsstyrelser anger att hanteringen krävde motsvarande <NOBR>1,0–1,5</NOBR> årsarbetskrafter. Tre länsstyrelser anger en lägre uppgift (Gotland, Västernorrland och Blekinge). Skåne och Västra Göta- land uppger störst tidsåtgång – motsvarande 2,0 respektive 4,6 års- arbetskrafter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">553</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_553">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Anslag för krisberedskap användes som finansiering</P>
<P class="p56 ft41">Alla länsstyrelser använde förvaltningsanslaget för att finansiera de kostnader som hanteringen av händelsen medförde. Ungefär hälf- ten anger dessutom att delar av kostnaderna finansierades med medel från anslag 2:4 Krisberedskap. Anslaget disponeras av MSB och ska användas för projekt för att utveckla krisberedskapsarbetet.</P>
<P class="p70 ft13">Två länsstyrelser hänvisar i sina svar till att man har små ordi- narie resurser och därför skulle behöva ha tillgång till en så kallad</P>
<P class="p87 ft41">”kriskassa” för att finansiera stöd och insatser vid oväntade händel- ser. I detta fall kom dock anslag 2:4 närmast att fungera som kris- kassa för flera länsstyrelser, eftersom MSB beslutade att medlen skulle få användas för projekt som var direkt relaterade till situatio- nen med människor på flykt, till exempel ”Samordnad kriskom- munikation” och ”Utveckling av lokal och regional krisberedskap”.</P>
<P class="p74 ft28">Resurserna var av underordnad betydelse</P>
<P class="p69 ft13">I enkäten har vi även ställt frågor för att undersöka vilken betydelse resurstillgång och ansvar för kostnader hade för länsstyrelsernas agerande.</P>
<P class="p68 ft113">Oklar fördelning av kostnader var inget hinder</P>
<P class="p354 ft13">Knappt hälften av länsstyrelserna (9 av 21) uppger att de genomförde åtgärder trots att det var oklart vem som skulle stå för kostnaderna. Exempel på sådana åtgärder var att koordinera frivilligresurser och ta fram informationsmaterial.</P>
<P class="p57 ft13">Samtidigt uppger nästan alla (19 av 21) att de inte avstod från att genomföra någon åtgärd till följd av oklara ansvarsförhållanden beträffande kostnaderna.</P>
<P class="p70 ft45">Sammantaget är bilden att kostnaderna var av underordnad betydelse för länsstyrelsernas åtgärder. Länsstyrelserna genom- förde åtgärder som de ansåg låg inom deras ansvarsområde och i många fall även andra åtgärder som man såg behov av i situationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">554</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_554">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312554x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Hälften bedömer att resurserna var otillräckliga</P>
<P class="p84 ft13">Vi har ställt frågan om de avsatta resurserna var tillräckliga i för- hållande till länsstyrelsens ansvar och uppgifter utifrån författ- ningar och uppdrag. Bara fyra länsstyrelser svarar att resurserna var tillräckliga. Tio länsstyrelser uppger att de var otillräckliga och sju att resurserna ibland inte räckte till.</P>
<P class="p14 ft13">Flera länsstyrelser uppger att hanteringen av situationen med människor på flykt ledde till undanträngning och att annan verk- samhet åsidosattes till följd av de omprioriteringar som var nöd- vändiga. Enligt åtta länsstyrelser var detta en av de främsta ut- maningarna i det egna arbetet som var kopplat till händelsen. Sex länsstyrelser menar att uthållighet är en av de främsta utma- ningarna.<SPAN class="ft63">74 </SPAN>Resursbristen hindrade alltså inte länsstyrelserna från att hantera situationen, men med mer resurser skulle konsekven- serna för det ordinarie arbetet ha kunnat bli mindre. Det gäller främst inom verksamhetsområdena kommunikation, integration och krisberedskap.</P>
<P class="p13 ft13">Att ”tillräckliga resurser” i hög grad är något relativt framkom- mer också i fritextsvaren: några länsstyrelser anger att länsled- ningen valde att prioritera och avdela de resurser som behövdes, medan någon anger att mer resurser borde ha omfördelats internt för situationen. Detta anknyter till diskussionen i kapitel 2 om länsstyrelsernas olika syn på sitt ansvar utifrån det geografiska om- rådesansvaret och hur de, som en konsekvens av detta, valde att prioritera resurserna.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">3.4</SPAN><SPAN class="ft214">Sammanfattande iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p111 ft41">Som framgått i detta kapitel har länsstyrelserna en rad uppdrag inom olika områden och den interna organisationen är sektoriserad. Enligt Statskontoret kan de därmed få svårt att hantera tvärsektoriella frågor och omfördela personal internt mellan verksamhetsområden. Vi konstaterar också att länsstyrelserna har mycket varierande förutsättningar avseende resurser, och de har valt olika sätt att prio- ritera resurserna internt mellan olika verksamhetsområden. Läns-</P>
<P class="p926 ft75"><SPAN class="ft74">74 </SPAN>Detta framkommer i svaren på en öppen fråga där vi har bett länsstyrelserna nämna vilka de främsta utmaningarna var. Varje länsstyrelse har själv valt antalet utmaningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">555</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_555">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft13">styrelserna i de tre storstadslänen har generellt större resurser att tillgå än i övriga län. Storstadslänen har även störst mottagande i absoluta tal, även om andra län har ett större mottagande per capita. Betydelsen av detta kan vara dubbel: När många flyktingar och nyanlända redan finns i länet kan det bli svårare att ta emot fler. Samtidigt har man redan ett aktivt arbete kring integrationsfrågor med kommunerna i länet som kan underlätta samverkan även i angränsande frågor.</P>
<P class="p99 ft13">Utifrån enkätsvaren konstaterar vi att tillgången till resurser och finansieringen av olika kostnader var av underordnad betydelse för länsstyrelserna när de fattade beslut om vilka åtgärder de skulle vidta. Många länsstyrelser pekar ändå på att hanteringen ledde till undanträngning av andra arbetsuppgifter, och att det var en av de främsta utmaningarna i deras eget arbete under situationen med människor på flykt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">556</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_556">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft44">4 Länsstyrelsernas beredskap</P>
<P class="p927 ft41">I kapitel 2 redogör vi för utgångspunkterna för länsstyrelsens roll i krisberedskapen. Där nämner vi bland annat att länsstyrelsen ska identifiera tänkbara hot och risker inom sitt geografiska område och kunna upptäcka kriser genom att ha en tjänsteman i beredskap. Vi nämner även att länsstyrelsen ska ha en förmåga att analysera situationens möjliga utveckling och konsekvenser i länet och att omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för samordning och information. I detta kapitel redogör vi för hur länsstyrelsernas beredskap såg ut under situationen med människor på flykt.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">4.1</SPAN><SPAN class="ft214">Länsstyrelsernas omvärldsbevakningsarbete</SPAN></P>
<P class="p542 ft41">Länsstyrelsens ansvar inom krisberedskapen bygger på dess arbete med omvärldsbevakning. Företrädare för två av de länsstyrelser som var allra mest berörda, Skåne respektive Västra Götaland, upp- ger i våra intervjuer att de redan under sommaren 2015 noterade att migrantströmmarna började förändras. I Skåne kom informationen från Malmö stad och Trelleborgs kommun som uppmärksammade en ökning av framför allt ensamkommande barn. I Västra Götaland var det Göteborgs stad som uppmärksammade en tydlig ökning av antalet människor på flykt som kom till länet.</P>
<P class="p12 ft41">Enligt Migrationsverkets statistik ökade antalet asylsökande något under veckorna <NOBR>34–36</NOBR> (se figur 4). Under vecka 37 <NOBR>(7–13</NOBR> september) ser vi en stor ökning i antalet asylsökande. Totalt kom 4 505 asyl- sökande under veckan, varav 829 var ensamkommande barn.</P>
<P class="p447 ft41">Under vecka 37 tog MSB fram den första nationella lägesbilden (9 september) och sammankallade till den första nationella sam- verkanskonferensen (10 september). Enligt vår enkät var det också</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">557</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_557">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312557x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">under denna vecka som flest länsstyrelser för första gången upp- märksammade att inströmningen av asylsökande skulle kunna kräva särskilda insatser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr38 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p24 ft96">16</P></TD>
<TD class="tr38 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td47"><P class="p928 ft96">12000</P></TD>
<TD class="tr38 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p929 ft96">14</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td160"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td77"><P class="p24 ft224">14</P></TD>
<TD class="tr43 td33"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td89"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td161"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td77"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td89"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td89"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD class="tr43 td25"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td47"><P class="p928 ft96">10000</P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p21 ft223"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td160"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td77"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td33"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td161"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td77"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td63"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p24 ft96">12</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr50 td160"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-49px;margin-bottom:0px;" class="p930 ft225"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-49px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:49px;" class="p930 ft225"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-25px;margin-top:25px;margin-right:-24px;margin-bottom:24px;" class="p930 ft225"><![endif]>länsstyrelser</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td77"><P class="p24 ft96">10</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p928 ft96">8000</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr50 td63"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-51px;margin-bottom:1px;" class="p931 ft226"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-51px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:52px;" class="p931 ft226"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-26px;margin-top:25px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p931 ft226"><![endif]>asylsökande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td33"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td161"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td77"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td47"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td77"><P class="p24 ft96">8</P></TD>
<TD class="tr32 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p928 ft96">6000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td77"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td33"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td161"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td77"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td25"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr44 td47"><P class="p21 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td160"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p932 ft225"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p932 ft225"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p932 ft225"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p24 ft96">6</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p24 ft96">5</P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td47"><P class="p928 ft96">4000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td63"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-17px;margin-bottom:1px;" class="p933 ft226"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:18px;" class="p933 ft226"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:9px;" class="p933 ft226"><![endif]>Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td77"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td33"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td161"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td77"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p21 ft220"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p24 ft96">4</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p934 ft96">3</P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p935 ft96">2</P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p24 ft96">2</P></TD>
<TD class="tr38 td89"><P class="p24 ft96">2</P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p24 ft96">2</P></TD>
<TD class="tr38 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td47"><P class="p928 ft96">2000</P></TD>
<TD class="tr38 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td160"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td77"><P class="p24 ft96">2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td33"><P class="p936 ft96">1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td25"><P class="p935 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr22 td89"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td25"><P class="p24 ft96">1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td161"><P class="p924 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr22 td89"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td25"><P class="p24 ft96">1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td25"><P class="p24 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr22 td89"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p21 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td160"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td89"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td77"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td89"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td89"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td47"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr35 td63"><P class="p21 ft227"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p24 ft96">0</P></TD>
<TD class="tr18 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td89"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td47"><P class="p928 ft96">0</P></TD>
<TD class="tr18 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p936 ft107">34</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p937 ft107">35</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p937 ft107">36</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p22 ft96">37</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p22 ft96">38</P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p24 ft96">39</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p24 ft96">40</P></TD>
<TD class="tr16 td161"><P class="p34 ft96">41</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p22 ft96">42</P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p24 ft96">43</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p24 ft96">44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p22 ft96">45</P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p24 ft96">46</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p24 ft96">47</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p937 ft96">48</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td162"><P class="p937 ft107">Uppmärksammade fråganVecka</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td163"><P class="p23 ft96">Aktiverad krisberedskapsorg.</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft96">Asylsökande (ung. ant.)</P>
<P class="p939 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna. Uppgifter om antalet asylsökande kommer från Migrationsverket.</P>
<P class="p693 ft28">De flesta aktiverade en krisberedskapsorganisation</P>
<P class="p56 ft41">Figur 4 visar även att från och med vecka 37 började länsstyrelserna att aktivera krisberedskapsorganisationen. Det innebär till exempel att krisledningsstaben inkallades eller att den regionala strukturen för krisberedskap sammankallades. Länsstyrelserna i de mest berör- da länen, det vill säga Skåne, Västra Götaland och Stockholm, ingår bland de länsstyrelser som aktiverade krisberedskapsorganisationen under vecka 37. Många länsstyrelser uppmärksammade alltså frågan tidigt och flera började agera vid samma tidpunkt som MSB började följa händelseutvecklingen genom att ställa samman nationella lägesbilder. Sammantaget uppger 15 länsstyrelser att de på något</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">558</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_558">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312558x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft24">SOU 2017:12 Bilaga 5</P>
<P class="p59 ft14">sätt aktiverade länsstyrelsens krisberedskapsorganisation under hösten 2015.</P>
<P class="p60 ft47">Även om inte alla länsstyrelser aktiverade krisberedskapsorga- nisationen bedömde samtliga att frågan krävde en anpassad orga- nisering under åtminstone någon del av hösten 2015. Ingen läns- styrelse hanterade situationen inom verksamhetens ordinarie struk- turer. Däremot valde länsstyrelserna att organisera arbetet på olika sätt, vilket vi beskriver i kapitel 5.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">4.2</SPAN><SPAN class="ft214">Risk- och sårbarhetsanalyser</SPAN></P>
<P class="p497 ft13">En viktig del i krisberedskapen är att förebygga och hantera risker och sårbarheter, vilket vi också nämner i kapitel 2. Länsstyrelsen ska sammanställa resultatet av kommunernas och sitt eget arbete i en regional risk- och sårbarhetsanalys som ska levereras årligen till MSB och regeringen.<SPAN class="ft63">75</SPAN></P>
<P class="p12 ft41">Analysen är central för länsstyrelsens krisberedskapsarbete efter- som den syftar till att stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar i länet. Den ska utgöra underlag för beslut om krisberedskaps- åtgärder i syfte att både reducera sårbarheten och öka den samlade krishanteringsförmågan i länet. De bedömningar som görs i analysen ska därmed sätta inriktningen för de krisberedskapsåtgärder som länsstyrelsen och andra aktörer i länet vidtar.</P>
<P class="p64 ft28">Frågan passade inte in i krisberedskapen</P>
<P class="p238 ft47">Ur ett krisberedskapsperspektiv var situationen med människor på flykt en ny typ av händelse på så sätt att den var lågintensiv och utvecklades under en längre tid och att den geografiska utbred- ningen var svårbestämd. Den liknade inte heller de händelser som krisberedskapen är inriktad mot och övar för, exempelvis olyckor och naturhändelser. Situationen var i stället socialt betingad.</P>
<P class="p113 ft41">Enligt enkätsvaren och våra intervjuer med företrädare för läns- styrelserna i Skåne och Västra Götaland är det ovanligt att området</P>
<P class="p586 ft110"><SPAN class="ft109">75 </SPAN>Krisberedskapsförordningen 8 § och MSBFS 2010:7 <SPAN class="ft141">Föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser </SPAN>(nu gällande föreskrift är MSBFS 2016:7 <SPAN class="ft141">Föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser</SPAN>).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">559</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_559">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312559x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">sociala risker beaktas i krisberedskapen. Sakområdet integration vid länsstyrelsen ingår inte heller i krisberedskapsverksamhetens arbete. Länsstyrelsernas risk- och sårbarhetsanalyser för 2014 och 2015 innehåller heller ingen analys av vare sig sociala risker gene- rellt eller risken för en kraftigt ökad inströmning av migranter. Inte ens storstadslänen lyfter fram det sociala riskperspektivet i sina risk- och sårbarhetsanalyser.</P>
<P class="p74 ft113">Viktigt att ha en flexibel krishanteringsorganisation</P>
<P class="p56 ft45">Nästan hälften av länsstyrelserna anger att en av de främsta lär- domarna av händelsen är att länets krisberedskapsstrukturer funge- rar eller att händelsen gett dem tillfälle att utveckla krisberedska- pen.<SPAN class="ft78">76 </SPAN>Ett par länsstyrelser menar till exempel att eftersom situa- tionen pågick under en längre tid fick de möjlighet att se över och utveckla sina strukturer och arbetsformer inom krisberedskapen. Flera länsstyrelser påpekar även att det är viktigt att ha en flexibel krishanteringsorganisation som kan ta in nya sakområden och kompetenser. Någon länsstyrelse nämner också att händelsen har påverkat det långsiktiga integrationsarbetet i länet genom att moti- vera till ökad samordning.</P>
<P class="p940 ft143"><SPAN class="ft50">4.3</SPAN><SPAN class="ft228">Nyttan av länsstyrelsernas tidigare erfarenheter och arbete</SPAN></P>
<P class="p69 ft13">Länsstyrelserna har fått ange vad i deras tidigare arbete som var till hjälp för dem i hanteringen av situationen med människor på flykt (se figur 5).</P>
<P class="p58 ft41">Samtliga länsstyrelser uppger att upparbetade kontaktvägar och erfarenheter inom såväl integrationsuppdraget som krisberedskaps- arbetet var till stor eller viss hjälp. Det är däremot något fler som uppger att krisberedskapsarbetet i detta avseende var till stor hjälp jämfört med integrationsuppdraget (19 av 21 respektive 16 av 21). Nästan alla länsstyrelser anger även att erfarenheter av tidigare</P>
<P class="p568 ft75"><SPAN class="ft74">76 </SPAN>Detta framkommer i svaren på en öppen fråga där vi har bett länsstyrelserna nämna vilka de främsta lärdomarna är avseende deras eget arbete med att hantera situationen med människor på flykt. Varje länsstyrelse har själv valt antalet lärdomar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">560</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_560">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312560x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p941 ft41">krishantering inom länet var till stor eller viss hjälp (9 av 21 respek- tive 10 av 21) liksom övningar och planering inom krisberedskapen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p24 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p24 ft87">5</P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p24 ft87">10</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p24 ft87">15</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p24 ft87">20</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-100px;margin-bottom:0px;" class="p942 ft229"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-100px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:100px;" class="p942 ft229"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-50px;margin-top:50px;margin-right:-50px;margin-bottom:50px;" class="p942 ft229"><![endif]>Erfarenhet/arbete</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p314 ft107">Kontakter och erfarenheter integration</P>
<P class="p8 ft107">Kontakter och erfarenheter krisberedskap</P>
<P class="p943 ft107">Tidigare krishantering inom länet</P>
<P class="p944 ft107">Övningar och planering krisberedskap</P>
<P class="p945 ft107">Projekt eller liknande migrationsområdet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p946 ft219">Antal länsstyrelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr47 td120"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td98"><P class="p214 ft96">Stor eller viss hjälp</P></TD>
<TD class="tr47 td164"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td76"><P class="p190 ft107">Begränsad eller ingen hjälp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td165"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td166"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td120"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td164"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p651 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna.</P>
<P class="p583 ft13">Färre länsstyrelser anser att erfarenheter av tidigare projekt eller liknande inom migrationsområdet var till hjälp.<SPAN class="ft63">77 </SPAN>Endast fyra läns- styrelser uppger att detta var till stor hjälp, medan fem anger att det var till begränsad hjälp och tre länsstyrelser att det inte var till någon hjälp alls. Ett par länsstyrelser uppger i fritextsvaren att de även har haft nytta av tidigare projekt om sociala risker och social oro, där framför allt upparbetade kontakter underlättade länsstyrel- sernas arbete med händelsen.</P>
<P class="p447 ft41">I enkäten har vi också frågat länsstyrelserna om vad i deras eget arbete som de uppfattar fungerade väl i relation till situationen. Nästan alla länsstyrelser lyfter även då fram de upparbetade nätverk som finns i länet, både inom krisberedskap och inom integration, och de verktyg och rutiner som finns inom krisberedskapen.</P>
<P class="p947 ft75"><SPAN class="ft74">77 </SPAN>Sett till antalet svarande. Två länsstyrelser har inte lämnat svar på denna delfråga men sva- rat på övriga delfrågor. Ett rimligt antagande är att alternativet inte var relevant för dessa länsstyrelser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft37">561</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_561">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312561x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p948 ft41">Knappt en tredjedel nämner också att en av de främsta lärdomarna är att använda de kontakter och nätverk som finns i länet.<SPAN class="ft56">78</SPAN></P>
<P class="p143 ft50"><SPAN class="ft50">4.4</SPAN><SPAN class="ft215">Sammanfattande iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p121 ft41">Statskontoret konstaterar att majoriteten av länsstyrelserna upp- märksammade under vecka 37 att inströmningen av asylsökande skulle kunna vara en fråga som kräver särskilda åtgärder. Från och med denna vecka började även länsstyrelserna att på något sätt akti- vera sin krisberedskapsorganisation. Statskontoret konstaterar att detta var vid samma tidpunkt som MSB började följa händelse- utvecklingen genom att ställa samman nationella lägesbilder. Samtliga länsstyrelser bedömde att arbetet med situationen med människor på flykt krävde en anpassad organisering, även om länsstyrelserna valde olika organisatoriska lösningar.</P>
<P class="p70 ft47">Statskontoret noterar vidare att länsstyrelserna saknade bered- skap för att hantera en situation där ett stort antal människor på flykt anländer till Sverige. Det var också få länsstyrelser som hade beaktat området sociala risker i sina risk- och sårbarhetsanalyser. Däremot var etablerade kontaktvägar och tidigare erfarenheter inom både integrationsuppdraget och krisberedskapsarbetet till hjälp i länsstyrelsernas arbete med situationen. Även verktyg inom kris- beredskapen var till nytta medan erfarenheter av tidigare projekt eller liknande inom migrationsområdet var till liten nytta.</P>
<P class="p949 ft75"><SPAN class="ft74">78 </SPAN>Detta framkommer i svaren på en öppen fråga där vi har bett länsstyrelserna nämna vilka de främsta lärdomarna är avseende deras eget arbete med att hantera situationen med männi- skor på flykt. Varje länsstyrelse har själv valt antalet lärdomar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">562</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_562">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p950 ft49"><SPAN class="ft44">5</SPAN><SPAN class="ft216">Länsstyrelsernas organisering av arbetet</SPAN></P>
<P class="p951 ft13">I detta kapitel redogör vi för hur länsstyrelserna valde att utforma sin interna organisation under hanteringen av situationen med människor på flykt. Vi redovisar dels vilka organisationsformer som länsstyrelserna valde, dels likheter och skillnader mellan läns- styrelsernas sätt att organisera sitt arbete.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">5.1</SPAN><SPAN class="ft214">En ny fråga för länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p497 ft13">I kapitel 2 konstaterar vi att länsstyrelserna 2015 inte hade något direkt uppdrag att arbeta med mottagande av asylsökande. Mest relevant för sakfrågan var det så kallade integrationsuppdraget. Det är två av punkterna i regleringsbrevet för 2015 som avses: en som gällde nyanlända som lämnat asylprocessen och en gällande ensam- kommande barn.</P>
<P class="p11 ft13">Det fanns alltså ingen självklar organisatorisk enhet inom läns- styrelserna som kunde hantera frågor relaterade till mottagning av asylsökande. Som vi beskriver i kapitel 4 gjorde det snabba hän- delseförloppet i början av september att många länsstyrelser age- rade som om man stod inför en samhällsstörning. Mottagandet av asylsökande blev därmed en fråga inom ramen för krisbered- skapsuppdraget med utgångspunkt i länsstyrelsernas geografiska områdesansvar.</P>
<P class="p13 ft14">Länsstyrelserna valde delvis olika organisatoriska lösningar för att hantera situationens tvärsektoriella karaktär.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">563</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_563">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312563x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft50"><SPAN class="ft50">5.2</SPAN><SPAN class="ft215">Organisering av det interna arbetet</SPAN></P>
<P class="p145 ft28">Stab, krisledning eller annan arbetsgrupp</P>
<P class="p69 ft13">Alla länsstyrelser inrättade under hösten 2015 någon form av särskild organisation med anledning av situationen med människor på flykt. Av figur 6 framgår att drygt hälften valde att bilda en krisledningsstab och ytterligare fyra att skapa någon annan typ av krisledningsgrupp. De resterande fem länsstyrelserna hanterade situationen genom tillfälliga organisationer utanför det ordinarie krisledningssystemet.</P>
<P class="p952 ft107">14</P>
<P class="p953 ft107">12</P>
<P class="p954 ft231">10</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-72px;margin-bottom:0px;" class="p955 ft232"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-72px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:72px;" class="p955 ft232"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-36px;margin-top:36px;margin-right:-36px;margin-bottom:36px;" class="p955 ft232"><![endif]>Antal länsstyrelser</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft107">8</P>
<P class="p332 ft107">6</P>
<P class="p332 ft107">4</P>
<P class="p332 ft107">2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p956 ft107">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr51 td167"><P class="p21 ft233">Stabsorganisation</P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p957 ft234">Annan</P></TD>
<TD class="tr51 td44"><P class="p958 ft234">Projekt- eller</P></TD>
<TD class="tr51 td111"><P class="p21 ft234">Annan organisation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td167"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td168"><P class="p957 ft107">krisledningsgrupp än</P></TD>
<TD class="tr38 td44"><P class="p959 ft107">arbetsgrupp</P></TD>
<TD class="tr38 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td167"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p957 ft107">stab</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr8 td111"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p821 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna.</P>
<P class="p554 ft28">Stabsorganisation</P>
<P class="p960 ft13">Vid kriser och olyckor ökar ofta organisationers behov av intern samordning, samverkan med andra, kommunikation och informa- tionsdelning. När ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav kan man skapa en stab för att kraftsamla inom organisationen.<SPAN class="ft63">79</SPAN></P>
<P class="p661 ft75"><SPAN class="ft74">79 </SPAN>Om stabsarbete vid kriser, se t.ex. MSB:s webbplats, www.msb.se.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft37">564</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_564">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p581 ft13">Eftersom det handlar om myndigheter finns oftast en kris- beredskaps- eller krisledningsplan som anger förutsättningarna för stabens arbete, till exempel de funktioner som ska ingå och stabs- chefens beslutsmandat. Det kan också framgå av myndighetens arbetsordning. I kapitel 2 redogör vi för länsstyrelsens ansvar vid en kris. Häri ingår att snabbt kunna upprätta en funktion (exem- pelvis en stab) för att samordna information och lägesbilder inom länet.</P>
<P class="p11 ft13">Flera av de länsstyrelser som arbetade i stab anger att funktio- nerna och kompetensen inom staben var anpassade efter den aktu- ella situationen. Utgångspunkten har ofta varit länsstyrelsens kris- organisation och krisledningsplanen. Denna struktur har på varie- rande sätt kompletterats med kompetens, framför allt från den enhet som arbetar med integrationsfrågor, och bemannats efter behovet.</P>
<P class="p76 ft13">Exempel på länsstyrelser som valde att upprätta en krislednings- stab är Jämtland och Kronoberg. De har båda, med något olika formuleringar, motiverat beslutet med att de behövde samla och fokusera sina resurser för att på ett effektivt och strukturerat sätt lösa en uppgift som går utöver det vanliga.<SPAN class="ft63">80</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">Andra sätt att organisera sig internt</P>
<P class="p51 ft45">Fyra av de länsstyrelser som valde att inte bilda en krisledningsstab skapade i stället någon annan typ av krisledningsgrupp. I till exempel Stockholms län hanterades situationen med människor på flykt inom den regionala samverkansstrukturen Samverkan Stockholmsregio- nen. I denna ingår 37 aktörer i länet inklusive länets kommuner. Länsstyrelsen har en ledande roll inom samverkansstrukturen och landshövdingen är ordförande i det strategiska inriktande forumet. Under situationen ingick även Migrationsverket och Arbetsför- medlingen i samverkansstrukturen.</P>
<P class="p81 ft45">Länsstyrelsen i Skåne län hör till de som valde att hantera situa- tionen utanför krisledningssystemet. Under en knapp månad (7 <NOBR>september–2</NOBR> oktober) arbetade man under stabsliknande former</P>
<P class="p482 ft94"><SPAN class="ft73">80 </SPAN><SPAN class="ft62">Länsstyrelsen i Kronobergs län (2016), </SPAN>Flyktingsituationen i Kronobergs län – ur länsstyrel- sens perspektiv<SPAN class="ft62">, s. 1; Länstidningen Östersund (2015), </SPAN>Därför arbetar länsstyrelsen i stabsläge<SPAN class="ft62">, artikel publicerad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2015-10-24,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> tillgänglig på www.ltz.se (läst </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2016-11-02).</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">565</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_565">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312565x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">men sedan valde man att prioritera ett mer långsiktigt arbete vid sidan av de akuta frågorna. Att arbeta i stab ansågs inte vara ända- målsenligt eftersom händelsen visade sig dra ut på tiden. Läns- styrelsen i Skåne län ville i stället övergå till ordinarie arbetssätt, men med strukturer för att stödja ett tvärsektoriellt arbete. Det gjordes genom att bilda en styrgrupp med cheferna för de berörda enheterna (social hållbarhet, kommunikation, plan och beredskap) och en samordningsgrupp med handläggare från de berörda en- heterna.<SPAN class="ft63">81 </SPAN>Företrädare för Länsstyrelsen i Skåne län säger att orga- nisationen inte var något man provat tidigare, utan en innovation för att möta behoven i den unika situationen.</P>
<P class="p74 ft28">Dynamiskt förhållningssätt</P>
<P class="p78 ft41">Några länsstyrelser anger att de tillämpade flera olika organisatoriska lösningar under hösten 2015. Som vi nämner ovan inledde Läns- styrelsen i Skåne län hanteringen i stabsläge och övergick sedan till en intern samordning som låg utanför krisledningssystemet. Läns- styrelsen i Uppsala län inledde arbetet i en arbetsgrupp, övergick under en tid till stabsarbete och inrättade sedan en ny arbetsgrupp. I båda länen var skälet att man ville få en mer långsiktig organisering av mottagandet genom att föra ner arbetet i linjeorganisationen.</P>
<P class="p58 ft41">Länsstyrelsen i Västra Götalands län började den 10 september arbeta enligt beredskapsnivån förstärkt grundberedskap, i enlighet med länsstyrelsens krisledningsplan. Det innebar att funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) förstärktes med några personer från enheterna för kommunikation, samhällsskydd och beredskap och social hållbarhet. Efter drygt två veckor beslutade länsstyrelsen att inrätta en intern projektorganisation för att hantera situationen. Syftet var att avlasta linjeverksamheten och öka uthålligheten i arbetet. Den 19 oktober beslutade länsstyrelsen att anlita en extern projektledare och inrätta en ny projektorganisation som skulle arbeta under stabsliknande förhållanden. Länsstyrelsen anpassade alltså sin organisation i takt med att händelsens omfattning och varaktighet framträdde tydligare. Flera som deltog i arbetet nämner i intervjuer att den sista projektorganisationen som leddes av</P>
<P class="p139 ft75"><SPAN class="ft74">81 </SPAN>Länsstyrelsen i Skåne län (2016), <SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015</SPAN>, s. 213 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">566</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_566">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312566x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">externa projektledare bidrog till att föra in ny energi och utöka uthålligheten i arbetet. En nackdel var dock att det blev ännu en nystart i arbetet där roller och uppgifter delvis behövde definieras igen.</P>
<P class="p113 ft47">Även i Stockholm utvecklades organisationen från en lösligare projektorganisation till en externt ledd projektgrupp som arbetade enligt stabsarbetsformer. Länsstyrelsen var drivande i arbetet men det var alltså inom den regionala samverkansstrukturen som man agerade. I slutet av oktober bedömde det regionala rådet att mot- tagandet (där även frivilligkoordinering ingick i Stockholms län) behövde samordnas på ett tydligare sätt.<SPAN class="ft57">82 </SPAN>En extern projektledare anlitades därför för att leda den regionala samverkanskoordine- ringen. Den krisledningsstab som i praktiken bildades bemannades delvis med ytterligare extern kompetens.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">5.3</SPAN><SPAN class="ft214">Kompetenssammansättning</SPAN></P>
<P class="p542 ft47">Alla länsstyrelser såg behovet av att föra samman kompetens från integrationsområdet, kommunikation och krisberedskap för att hantera situationen med människor på flykt. Många nämner också i sina enkätsvar att det var en styrka att man lyckades involvera dessa olika kompetenser i arbetet. Hälften av länsstyrelserna nämner även att en av de främsta lärdomarna är vikten av att kunna sam- ordna sig internt och ha en flexibel krisorganisation.<SPAN class="ft57">83 </SPAN>I kapitel 3 konstaterar vi att länsstyrelsens uppdrag att svara för regional samordning i själva verket innebär samordning på tre nivåer, varav en är den interna samordningen inom myndigheten.</P>
<P class="p447 ft41">Utöver kompetenserna ovan nämner flera länsstyrelser att de även använde sig av annan kompetens, exempelvis jurister, admi- nistratörer eller annat stöd eller kompetens från en plan- eller byggnadsenhet. Några tog personer från hela organisationen för att klara bemanningen. Kompetenssammansättningen varierar alltså avsevärt mellan länsstyrelserna och det finns inget mönster utifrån</P>
<P class="p961 ft115"><SPAN class="ft58">82</SPAN><SPAN class="ft114">Det regionala rådet är den strategiska nivån i samverkansstrukturen, där de samverkande aktörernas högsta politiska beslutsfattare ingår, se www.samverkanstockholmsregionen.se.</SPAN></P>
<P class="p667 ft75"><SPAN class="ft58">83</SPAN><SPAN class="ft83">Detta framkommer i svaren på en öppen fråga där vi har bett länsstyrelserna nämna vilka de främsta lärdomarna är avseende deras eget arbete med att hantera situationen. Varje läns- styrelse har själv valt antalet lärdomar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">567</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_567">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312567x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">hur mycket resurser man avsatt eller hur man valde att organisera arbetet.</P>
<P class="p96 ft13">Att upprätta en krisledningsstab eller en projektgrupp med stabsarbetsformer kan kräva ganska omfattande resurser. En kris- ledningsstab ska bemannas efter det behov som finns, och för en länsstyrelse varierade bemanningen mellan 4 och 30 personer.<SPAN class="ft63">84 </SPAN>Läns- styrelsen i Skåne län säger i en intervju att det inte vore långsiktigt uthålligt att vara i stabsläge under så lång tid som situationen pågick, och att det bland annat var därför som man frångick stabsarbets- sättet.</P>
<P class="p962 ft28">Skåne och Västra Götaland – samma problematik, olika lösningar</P>
<P class="p129 ft13">Nästan alla intervjuade medarbetare vid länsstyrelserna i Västra Götalands och Skåne län nämner att skillnader i arbetssätt, begrepps- användning och kultur mellan medarbetare från olika enheter för- dröjde arbetet inledningsvis. De upplevde särskilt att det blev något av en kulturkrock mellan de som arbetade med integrationsfrågor och de som arbetade med krisberedskapsfrågor på grund av olika begreppsanvändning och skillnader i vilket tempo och med vilken tidshorisont man var van att arbeta. Personal utanför krisbered- skapsfunktionerna kände inte heller till de arbetsmetoder som användes särskilt väl.</P>
<P class="p97 ft13">Företrädare för Länsstyrelsen i Skåne län säger i en intervju att den lågintensiva utvecklingen och händelsens art gjorde att med- arbetarna inom krisberedskapsområdet hade svårt att hitta sin roll och inte förstod hur de skulle arbeta med frågan. De som arbetade med integrationsfrågor fanns sig heller inte tillrätta inom krisled- ningsstrukturerna. Det ansågs därför vara naturligt att återföra arbetet till linjeorganisationen, men förstärkt med styr- och sam- ordningsgrupper (se ovan).</P>
<P class="p963 ft75"><SPAN class="ft74">84 </SPAN>Länstidningen Östersund (2015), <SPAN class="ft89">Därför arbetar länsstyrelsen i stabsläge</SPAN>, artikel publicerad <NOBR>2015-10-24,</NOBR> tillgänglig på www.ltz.se (läst <NOBR>2016-11-02).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">568</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_568">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Förhållandet till ledning och linjeorganisation</P>
<P class="p84 ft13">I Västra Götaland hade den tillfälliga organisationen uttryckligen i uppdrag att avlasta linjeorganisationen. Det medförde att personal inom den ordinarie verksamheten ibland inte visste hur de skulle förhålla sig till projektgruppen. Samtidigt såg man inte att situa- tionen med människor på flykt skulle kunna hanteras i linjen efter- som det var en tvärsektoriell fråga.</P>
<P class="p113 ft41">Länsstyrelsen i Skåne län valde i stället att i stor utsträckning föra hanteringen närmare det ordinarie arbetet, men med en högre ambitionsnivå än tidigare. Kontakterna med länsledningen skedde via den styrgrupp som inrättades och som sammanträdde en gång varje vecka. I intervjuerna framför medarbetare dock att den inter- na kommunikationen inte fungerade så bra som de önskat och att länsledningen inte var tillräckligt närvarande. Denna problematik fanns inte i Västra Götaland, där projektmedarbetarna uppfattar att länsledningen var närvarande i deras arbete.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">5.4</SPAN><SPAN class="ft214">Sammanfattande iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p964 ft47">Statskontoret konstaterar att samtliga länsstyrelser inrättade någon form av särskild organisation med anledning av situationen med människor på flykt men med olika organisatoriska lösningar. Många länsstyrelser valde att bilda en krisledningsstab eller skapa någon annan typ av krisledningsgrupp. Ett mindre antal länsstyrel- ser tillsatte i stället arbets- eller projektgrupper som var frikopplade från krisledningen, men med kompetens från krisberedskaps- området. Det går inte att se något tydligt samband mellan valet av organisation i sig och länsstyrelsernas förmåga att hantera situa- tionen.</P>
<P class="p113 ft41">Länsstyrelserna i Västra Götalands och Stockholms län valde att ta in externa projektledare för att leda en projektorganisation med stabsliknande arbetssätt. Statskontoret konstaterar att detta var sista steget i en gradvis upptrappning mot en organisation med allt större inslag av krishantering för att hantera behovet av sam- ordning inom länet. Dessa projektorganisationer var också ett sätt att föra samman kompetens från olika områden inom länsstyrelsen, framför allt kommunikation, social hållbarhet och integration och krisberedskap. Länsstyrelserna i Skåne och Uppsala län valde</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">569</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_569">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft13">i stället att i så stor utsträckning som möjligt hantera situationen inom linjeorganisationen med syftet att främja det långsiktiga arbetet.</P>
<P class="p99 ft13">Statskontoret gör vidare iakttagelsen att det enligt flera läns- styrelser var en utmaning att hantera medarbetarnas olika kultur, begreppsanvändning och arbetssätt. I de flesta fall övervanns dock dessa kulturskillnader relativt snabbt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">570</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_570">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft44">6 Insatser och sakfrågor</P>
<P class="p965 ft13">I detta kapitel redogör vi för länsstyrelsernas insatser med anled- ning av situationen med människor på flykt. Vi redovisar först de aktiviteter och arbetsuppgifter som länsstyrelserna genomförde inom ramen för sitt geografiska områdesansvar. Därefter redogör vi för deras konkreta åtgärder och de sakområden som upptog mest tid. I kapitlet behandlar vi också länsstyrelsernas samarbete och kontakter med andra aktörer.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">6.1</SPAN><SPAN class="ft214">Aktiviteter och arbetsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p303 ft28">De flesta aktiviteter gällde samverkan</P>
<P class="p49 ft45">Länsstyrelserna har fått ange vilka aktiviteter de genomförde i sam- band med situationen med människor på flykt, utöver de nationella samverkanskonferenser som anordnades av MSB. Resultatet visar att samtliga länsstyrelser deltog i regionala samverkansmöten och arbetade med att ta fram regionala lägesbilder (se figur 7).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">571</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_571">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312571x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-171px;margin-bottom:0px;" class="p966 ft235"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-171px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:171px;" class="p966 ft235"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-86px;margin-top:86px;margin-right:-85px;margin-bottom:85px;" class="p966 ft235"><![endif]>Aktiviteter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p967 ft96">Regionala samverkansmöten på telefon</P>
<P class="p968 ft96">Regionala lägesbilder</P>
<P class="p969 ft96">Fysiska regionala samverkansmöten</P>
<P class="p970 ft96">Informationssamordningsmöten</P>
<P class="p971 ft96">Kunskapshöjande seminarier</P>
<P class="p972 ft96">Träffar med frivilliga organisationer</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p24 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p24 ft87">5</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p24 ft87">10</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p24 ft87">15</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p24 ft87">20</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p973 ft219">Antal länsstyrelser</P>
<P class="p731 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna.</P>
<P class="p974 ft47">Nästintill samtliga länsstyrelser deltog även i informationssamord- ningsmöten där syftet framför allt var att få en bild av det kom- munikativa läget och identifiera eventuella behov av informations- samordning. Majoriteten anordnade också träffar med frivilliga enskilda och organisationer, kunskapshöjande seminarier, work- shopar eller liknande. De flesta länsstyrelserna har angett att de även genomförde andra aktiviteter, till exempel styrgruppsmöten, interna avstämningsmöten och nationella samverkansmöten.</P>
<P class="p975 ft113">Frågor kopplade till situationen hanterades i huvudsak under regionala samverkansmöten</P>
<P class="p976 ft13">Det varierar mellan olika länsstyrelser hur ofta man genomförde aktiviteterna som vi redogör för ovan. Regionala samverkansmöten var den aktivitet som var mest frekvent förekommande i länsstyrel- sernas arbete. I figur 8 framkommer att majoriteten av länsstyrel- serna genomförde <NOBR>11–28</NOBR> möten under hösten 2015. Länsstyrelserna i Skåne, Jönköpings och Västra Götalands län utmärker sig med 50 träffar eller mer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft37">572</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_572">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312572x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr38 td169"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr38 td63"><P class="p24 ft96">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p24 ft96">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr52 td169"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-53px;margin-bottom:1px;" class="p977 ft236"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-53px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:54px;" class="p977 ft236"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:26px;margin-right:-26px;margin-bottom:27px;" class="p977 ft236"><![endif]>länsstyrelser</P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p24 ft96">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td63"><P class="p24 ft96">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td63"><P class="p24 ft96">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td169"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p978 ft237"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p978 ft237"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p978 ft237"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td63"><P class="p24 ft96">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td63"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p24 ft96">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td169"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr18 td63"><P class="p24 ft96">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p979 ft238">Antal samverkansmöten</P>
<P class="p980 ft96"><INGENBILD zsrc="H5B312572xi2.jpg/" id="inl_img1"> <NOBR>5–10</NOBR> <INGENBILD zsrc="H5B312572xi3.jpg/" id="inl_img2"> <NOBR>11–16</NOBR> <INGENBILD zsrc="H5B312572xi4.jpg/" id="inl_img3"> <NOBR>17–22</NOBR> <INGENBILD zsrc="H5B312572xi5.jpg/" id="inl_img4"> <NOBR>23–28</NOBR> <INGENBILD zsrc="H5B312572xi6.jpg/" id="inl_img5"> 50 –</P>
<P class="p981 ft66"><SPAN class="ft130">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Stockholms län ingår inte i redo - visningen eftersom vi saknar exakta siffror. Länsstyrelsen i Stockholms län uppger att de medverkade i samverkansmöten varje vecka, ibland oftare.</P>
<P class="p982 ft13">Syftet med samverkansmöten är att åstadkomma ett samordnat agerande och en gemensam inriktning på arbetet för att på bästa sätt ta vara på de resurser som man har till sitt förfogande. Sam- verkansmötena är på så sätt ett tillfälle för berörda aktörer att utbyta information, identifiera behov av samverkan och få en sam- lad lägesbild. Vanligtvis involverades länets kommuner och lands- tinget, Migrationsverket, räddningstjänsten och polisen. En vanlig dagordning var att länsstyrelsen gav en samlad regional lägesbild utifrån det inkomna materialet från kommuner och andra regionala aktörer, varefter de medverkande aktörerna utbytte information för att komplettera lägesbilden innan man gick vidare till att identifiera eventuella behov av samordning eller stöd till enskilda aktörer. En del länsstyrelser behandlade också kommunikationsinsatser på sina samverkansmöten medan andra hade särskilda möten för informa- tionssamverkan.</P>
<P class="p447 ft13">Flera länsstyrelser lyfter i vår enkät fram att samverkan i sam- band med de regionala samverkansmötena fungerade väl under</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">573</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_573">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312573x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft47">situationen med människor på flykt. Även i interna utvärderingar ger många länsstyrelser den regionala samverkan ett högt betyg.<SPAN class="ft57">85</SPAN></P>
<P class="p70 ft47">Enligt en del kommuner handlade dock samverkansmötena mer om att informera än om att fånga upp kommunernas synpunkter.<SPAN class="ft57">86 </SPAN>I vår intervju med företrädare för Polismyndighetens region Syd framkommer att de regionala samverkanskonferenserna i Skåne inte gav särskilt mycket vad gäller operativ samordning. Företräda- re för Länsstyrelsen i Skåne län anger dock att Polismyndigheten inte deltog i samverkanskonferenserna fram till beslutet om att införa gränskontroller.</P>
<P class="p74 ft28">Lägesbildsarbete upptog mest tid</P>
<P class="p78 ft13">Som framgår av figur 9 är lägesbildsarbete den arbetsuppgift som länsstyrelserna ägnade mest tid åt. Länsstyrelserna fick under hösten i uppdrag av MSB att regelbundet rapportera en regional lägesbild av situationen. Arbetet innebar dels att samla in infor- mation från kommuner och andra regionala aktörer, dels att sam- manställa informationen och förmedla den vidare till MSB.</P>
<P class="p983 ft66"><SPAN class="ft58">85</SPAN><SPAN class="ft79">Se t.ex. Länsstyrelsen Örebro län (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Utvärdering av krisberedskapsarbetet i länet under flyktingsituationen</SPAN>; Länsstyrelsen Norrbotten (2016), <SPAN class="ft130">Regional utvärdering av samverkan under flyktingsituationen</SPAN>.</P>
<P class="p984 ft75"><SPAN class="ft58">86</SPAN><SPAN class="ft83">Uppfattningen framkom under mötet med NKK.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">574</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_574">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312574x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-205px;margin-bottom:0px;" class="p985 ft239"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-205px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:205px;" class="p985 ft239"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-103px;margin-top:103px;margin-right:-102px;margin-bottom:102px;" class="p985 ft239"><![endif]>Arbetsuppgift</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p986 ft96">Lägesbildsarbete</P>
<P class="p987 ft96">Informationsspridning till kommunerna</P>
<P class="p988 ft96">Samordning relaterat till praktiska frågor</P>
<P class="p989 ft96">Externt kommunikationsarbete</P>
<P class="p990 ft96">Annat</P>
<P class="p991 ft96">Kunskapsspridning</P>
<P class="p992 ft96">Kontakt med frivilligorganisationer och…</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr38 td164"><P class="p24 ft107">0</P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p24 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p24 ft96">2</P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p24 ft96">3</P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p24 ft96">4</P></TD>
<TD class="tr38 td93"><P class="p24 ft96">5</P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p24 ft96">6</P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p24 ft96">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft238">Medelvärde av rangordning</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p994 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna. Länsstyrelserna har fått rangordna tidsåtgången för olika arbetsuppgifter på en sjugradig skala, där sju är högst.</P>
<P class="p995 ft13">I lägesrapporteringen skulle länsstyrelserna beskriva hur samhälls- viktig verksamhet påverkas av händelsen, men även ta upp länssty- relsernas och kommunernas arbete och förmåga att hanterera situa- tionen. Detta gjordes via en enkät som distribuerades av MSB. Enkäternas utformning varierade, men den handlade bland annat om att värdera situationens påverkan på socialtjänst och överför- myndarverksamhet, hälso- och sjukvård, skola och utbildning och räddningstjänst.</P>
<P class="p64 ft113">Länsstyrelsernas uppfattningar om lägesbildsarbetet varierar</P>
<P class="p238 ft46">Fritextssvaren i Statskontorets enkät och länsstyrelsernas interna uppföljningar visar att länsstyrelserna har olika syn på lägesbilds- arbetet. Några menar att det fungerade väl. Enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands län var det dock svårt att i ett så stort län få en samlad regional lägesbild.<SPAN class="ft131">87 </SPAN>Länsstyrelsen i Örebro läns interna</P>
<P class="p996 ft75"><SPAN class="ft74">87 </SPAN>Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2016), <SPAN class="ft89">Projekt Flykting Västra Götaland. Oktober 2015 – februari 2016. Beskrivning och erfarenheter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft37">575</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_575">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312575x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">uppföljning visar att mallen för rapportering fungerade bra, men att den samlade lägesbilden i det senare skedet av situationen inte till- förde särskilt mycket ny information.<SPAN class="ft63">88</SPAN></P>
<P class="p97 ft13">Länsstyrelsen i Stockholms län upplever att MSB saknade för- ståelse för den arbetsinsats som krävdes för att svara på enkäterna med den detaljeringsgrad och de täta tidsintervaller som inled- ningsvis efterfrågades. Under det möte med NKK som vi deltog i framförde även företrädare för kommunerna att de upplevde detta som problematiskt.</P>
<P class="p997 ft113">Informationsspridning till kommunerna och externt kommunikationsarbete</P>
<P class="p682 ft13">En annan arbetsuppgift som länsstyrelserna ägnade mycket tid åt var informationsspridning till kommunerna (se figur 9). Ett par länsstyrelser anger att informationsspridning mellan berörda aktö- rer var en utmaning i hanteringen. Då handlar det bland annat om det webbaserade kommunikationssystemet WIS som i huvudsak ska användas av aktörer i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris.</P>
<P class="p99 ft41">Flera länsstyrelser har använt WIS som en kommunikations- kanal, men med varierande framgång. Länsstyrelsen i Västra Göta- lands län menar att WIS användes frekvent och att detta bidrog till en höjd samverkansförmåga. Även Länsstyrelsen i Uppsala län upp- ger att WIS underlättade informationsdelning mellan länets aktö- rer. Enligt Länsstyrelsen i Hallands län var det en utmaning att det fanns många ovana användare och detta framförde även företrädare för kommunerna på mötet med NKK. En del kommuner ifråga- satte även att alla länsstyrelser inte använde WIS under situationen.</P>
<P class="p99 ft41">Länsstyrelserna arbetade även med att samordna den externa kommunikationen regionalt. I Västra Götalands hade länsstyrelsen redan tidigare tagit fram inriktning och rutiner för kriskommunika- tionssamverkan i länet, och länsstyrelsen uppger att detta för- beredande arbete var ett viktigt stöd i organiseringen av samverkan. Länsstyrelsens kommunikationsarbete genomfördes inom ramen för särskilda informationssamordningskonferenser och arbets-</P>
<P class="p682 ft89"><SPAN class="ft74">88 </SPAN><SPAN class="ft75">Länsstyrelsen i Örebro län (2016), </SPAN>Utvärdering av krisberedskapsarbetet i länet under flyktingsituationen<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">576</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_576">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312576x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">möten. Vid dessa tillfällen arbetade man framför allt med att få en kommunikativ lägesbild, samordnabudskap och ta fram en media- bild och omvärldsbild som sedan spreds externt.</P>
<P class="p14 ft13">Flera länsstyrelser använde sin webbplats som en central kom- munikationskanal under situationen. Länsstyrelsen i Skåne län upp- rättade till exempel en så kallad flyktingwebb i syfte att samla infor- mation om situationen till allmänheten och berörda aktörer. Enligt Skånes egen uppföljning fungerade modellen väl och kom att använ- das av andra länsstyrelser.<SPAN class="ft63">89 </SPAN>Länsstyrelsen i Västra Götalands län använde efterhand sin webbplats alltmer som ett verktyg för sam- verkande aktörer snarare än som en informationskanal till allmän- heten.</P>
<P class="p998 ft113">Kontakter med frivilligorganisationer var en mindre vanlig arbetsuppgift</P>
<P class="p542 ft13">Som framkommer av figur 9 ovan ägnade länsstyrelserna minst tid åt kontakter med frivilligorganisationer. Hösten 2015 hade flera länsstyrelser inget tydligt uppdrag kopplat till frivilligresurser, vil- ket vi nämnde i kapitel 2, och därför prioriterades inte samord- ningen av frivilliga. Samtidigt ser många ett behov av att klargöra hur frivilligresurser ska samordnas inför framtida händelser.</P>
<P class="p264 ft50"><SPAN class="ft50">6.2</SPAN><SPAN class="ft214">Sakfrågor</SPAN></P>
<P class="p328 ft45">Många av de sakfrågor som länsstyrelserna hanterade under situatio- nen med människor på flykt handlade om boende och kommunernas förmåga att ta emot ensamkommande barn. I detta avsnitt redogör vi för vilka konkreta åtgärder som länsstyrelserna vidtog och vilka sakfrågor som upptog mest tid av länsstyrelsernas arbete.</P>
<P class="p999 ft89"><SPAN class="ft74">89 </SPAN><SPAN class="ft75">Länsstyrelsen i Skåne län (2016), </SPAN>Flyktingsituationen hösten 2015 och våren 2015. Intern uppföljning av Länsstyrelsen Skånes insatser och förmåga. <SPAN class="ft75">Utkast.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">577</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_577">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312577x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Boendefrågor upptog mest tid</P>
<P class="p78 ft41">Hösten 2015 innebar stora utmaningar vad gäller boendesituationen, och det blev även en stående fråga på MSB:s nationella samverkans- konferenser. Länsstyrelserna fick i oktober 2015 i uppdrag av reger- ingen att inventera befintliga platser för tillfälliga boenden inom sina respektive län. Länsstyrelsen i Norrbottens län fick ansvaret att sam- ordna arbetet. Figur 10 visar att boendefrågor är den sakfråga som länsstyrelserna bedömer upptog mest tid (6,86 av 7).</P>
<P class="p1000 ft96">Boendefrågor</P>
<P class="p1001 ft96">Ensamkommande barn och socialtjänst</P>
<P class="p1002 ft96">Trygghets- och säkerhetsfrågor</P>
<P class="p1003 ft96">Skola, förskola och SFI</P>
<P class="p918 ft96">Frivilligresurser</P>
<P class="p1004 ft96">Hälso- och sjukvård samt smittspridning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr38 td164"><P class="p24 ft107">0</P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p24 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p24 ft96">2</P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p24 ft96">3</P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p24 ft96">4</P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p24 ft96">5</P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p24 ft96">6</P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p24 ft96">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1005 ft238">Medelvärde av rangordning</P>
<P class="p1006 ft75"><SPAN class="ft89">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna. Länsstyrelserna har fått rangordna tidsåtgången för olika sakfrågor på en sjugradig skala, där sju är högst.</P>
<P class="p532 ft41">Många länsstyrelser gjorde olika aktiviteter utöver inventeringen av tillfälliga boendeplatser. Till exempel besökte landshövdingen i Västra Götaland samtliga kommunalförbund i länet i syfte att föra dialog om situationen. Kommunerna fick därigenom möjlighet att signalera problem, exempelvis bristen på boenden och läget för socialtjänsten.<SPAN class="ft56">90 </SPAN>Länsstyrelsen i Skåne län genomförde samverkans- möten som fokuserade på plan- och byggfrågor.<SPAN class="ft56">91 </SPAN>Länsstyrelsen i</P>
<P class="p1007 ft66"><SPAN class="ft58">90</SPAN><SPAN class="ft79">Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Projekt Flykting Västra Götaland. Oktober 2015- februari 2016. Beskrivning och erfarenheter</SPAN>.</P>
<P class="p349 ft89"><SPAN class="ft58">91</SPAN><SPAN class="ft112">Länsstyrelsen i Skåne län (2016), </SPAN>Flyktingsituationen hösten 2015 och våren 2015. Intern uppföljning av Länsstyrelsen Skånes insatser och förmåga. <SPAN class="ft75">Utkast.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">578</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_578">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312578x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft47">Stockholms län medverkade vid besök på tillfälliga boenden för att öka aktörernas kunskap och medvetenhet om människohandel.<SPAN class="ft57">92</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Flera länsstyrelser nämner att kommunernas förutsättningar var en av de främsta utmaningarna i det egna arbetet.<SPAN class="ft63">93 </SPAN>Till exempel framför några länsstyrelser att kommunerna hade svårt att följa lag- stiftningen för plan- och byggfrågor och boende för barn (så kal- lade <NOBR>HVB-hem)</NOBR> och samtidigt hantera det akuta behovet av boende.</P>
<P class="p113 ft41">Några länsstyrelser lyfter i fritextsvaren fram faktorer som för- svårade en effektiv hantering av boendesituationen. Enligt Läns- styrelsen i Västra Götalands län var lagstiftningen inte tillräckligt flexibel för att kunna möta den stora efterfrågan på bostäder. Ett par länsstyrelser menar att boendesituationen hade kunnat hanteras mer effektivt om länsstyrelserna hade fått ett tydligare uppdrag. Länsstyrelsen i Södermanlands län pekar på att behovet av evaku- eringsboenden inte klargjordes under hela hösten. Samtidigt fram- för bland annat Länsstyrelsen i Kronobergs län att det rådde en begreppsförvirring kring olika typer av boenden och vad som avsågs med ett visst boendebegrepp. Det var dessutom oklart hur länge boendeplatser skulle tillhandahållas av kommunerna.<SPAN class="ft56">94</SPAN></P>
<P class="p447 ft47">Flera länsstyrelser uppger även att Migrationsverket inte hade förmåga att omhänderta de listor med boenden som man hade sammanställt utifrån kommunernas kartläggningar. Företrädare för Länsstyrelsen i Skåne län menar att det redan rådde bostadsbrist i länet och att Migrationsverket och kommunerna konkurrerade om lediga lokaler för boenden. Länsstyrelsen bedömde därför att det var kontraproduktivt att även de engagerade sig i att leta boenden. I stället arbetade länsstyrelsen med att lyfta upp de långsiktiga frågorna såsom bostadsplanering.</P>
<P class="p1008 ft60"><SPAN class="ft58">92</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelsen i Stockholms län (2016), </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning för 2015</SPAN>, s. 154.</P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">93</SPAN><SPAN class="ft119">Detta framkommer i svaren på en öppen fråga där vi har bett länsstyrelserna nämna vilka de främsta utmaningarna var. Varje länsstyrelse har själv valt antalet utmaningar.</SPAN></P>
<P class="p268 ft89"><SPAN class="ft58">94</SPAN><SPAN class="ft83">Länsstyrelsen i Kronobergs län (2015), </SPAN>Flyktingsituationen från Kronobergs ögon.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">579</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_579">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312579x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1009 ft28">Ensamkommande barn, socialtjänst och trygghets och säkerhetsfrågor tog också tid</P>
<P class="p348 ft13">Frågor kopplade till ensamkommande barn och socialtjänst, följt av trygghets- och säkerhetsfrågor, tog enligt länsstyrelserna också mycket tid (se figur 10). Hösten 2015 hade socialtjänsten ett mycket ansträngt läge i många kommuner och en stor utmaning var brist på personal, främst socionomer. Särskilt ansträngd var situa- tionen i Trelleborg och Malmö, som blev ankomstkommuner för ett stort antal ensamkommande barn.<SPAN class="ft63">95</SPAN></P>
<P class="p58 ft47">En annan fråga var hur transporter av ensamresande barn skulle ordnas på ett säkert sätt. Ingen myndighet hade ett tydligt ansvar för detta.<SPAN class="ft57">96 </SPAN>Länsstyrelsen i Stockholms län tog dock på sig att samordna ett samarbete mellan kommunerna gällande ledsagning av ensam- kommande barn från ankomstkommun till anvisningskommun. Med hjälp av volontärer bemannades Arlanda flygplats och Centralsta- tionen med transportvärdar som kunde hjälpa ensamresande barn i samband med transportbyte.<SPAN class="ft57">97</SPAN></P>
<P class="p1010 ft28">Frivilligresurser och hälso- och sjukvård är de sakfrågor som upptog minst tid</P>
<P class="p78 ft41">Under situationen med människor på flykt ökade belastningen på hälso- och sjukvård samtidigt som det fanns en stor vilja att bidra bland frivilligorganisationer och trossamfund.<SPAN class="ft56">98 </SPAN>Figur 10 visar emellertid att länsstyrelserna ägnade minst tid åt dessa sakfrågor. Som vi nämner ovan tolkade länsstyrelserna sitt ansvar olika vad gäller frivilligresurser. Enligt Länsstyrelsen i Skåne läns egen upp- följning innebar oklarheterna att det fanns förväntningar på att länsstyrelsen skulle ta en samordnande roll i regionen i denna fråga.</P>
<P class="p1011 ft66"><SPAN class="ft58">95</SPAN><SPAN class="ft79">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 17 f.</P>
<P class="p155 ft66"><SPAN class="ft58">96</SPAN><SPAN class="ft79">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 19.</P>
<P class="p486 ft60"><SPAN class="ft58">97</SPAN><SPAN class="ft59">Länsstyrelsen i Stockholms län (2016), </SPAN><SPAN class="ft106">Årsredovisning 2015, </SPAN>s 157.</P>
<P class="p105 ft75"><SPAN class="ft58">98</SPAN><SPAN class="ft112">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), </SPAN><SPAN class="ft89">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen</SPAN>, s. 21 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">580</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_580">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312580x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">Andra berörda aktörer uppfattade dock länsstyrelsens agerande som otillräckligt i frågan.<SPAN class="ft105">99</SPAN></P>
<P class="p60 ft47">Enligt MSB var det få länsstyrelser som i början av hösten hade tillsatt en frivilligsamordnare eller bjudit in frivilliga till samverkans- möten.<SPAN class="ft57">100 </SPAN>Länsstyrelsen i Stockholm län å andra sidan tog tidigt på sig ansvaret att samordna frivilliga. Länsstyrelsen tillsatte i septem- ber en samordnare för frivilligsektorn med utgångspunkt i läget på Centralstationen, och genomförde inledningsvis möten varje vecka med frivilliga, kommuner och relevanta myndigheter.<SPAN class="ft57">101</SPAN></P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">6.3</SPAN><SPAN class="ft214">Samarbete och kontakter med andra aktörer</SPAN></P>
<P class="p351 ft13">Länsstyrelserna anser i huvudsak att samarbetet har fungerat bra med de berörda aktörerna. Det framgår av figur 11 som visar länsstyrel- sernas uppfattning om samarbetet och kontakterna med andra aktörer. Mest nöjda är länsstyrelserna med samarbetet och kontak- terna med kommunerna i länet; enligt 15 länsstyrelser fungerade samarbetet mycket bra. Kommunerna var också de aktörer som läns- styrelserna hade mest kontakt med under situationen med männi- skor på flykt.</P>
<P class="p1012 ft130"><SPAN class="ft58">99</SPAN><SPAN class="ft119">Länsstyrelsen i Skåne län (2016), </SPAN>Flyktingsituationen hösten 2015 och våren 2015. Intern uppföljning av Länsstyrelsen Skånes insatser och förmåga<SPAN class="ft66">. Utkast.</SPAN></P>
<P class="p266 ft66"><SPAN class="ft58">100</SPAN><SPAN class="ft119">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), </SPAN><SPAN class="ft130">Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen, s. </SPAN>22</P>
<P class="p879 ft75"><SPAN class="ft58">101</SPAN><SPAN class="ft112">Länsstyrelsen i Stockholms län (2016), </SPAN><SPAN class="ft89">Årsredovisning 2015, s. </SPAN>157.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">581</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_581">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr14 td171"><P class="p21 ft107">Kommunerna i länet</P></TD>
<TD class="tr14 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td77"><P class="p22 ft240">15</P></TD>
<TD class="tr14 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td177"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td164"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td170"><P class="p923 ft96">6</P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td171"><P class="p929 ft96">Landstinget i länet</P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td174"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td59"><P class="p22 ft240">14</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td177"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td164"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p1013 ft146">6</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p929 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><P class="p36 ft107">Andra länsstyrelser</P></TD>
<TD class="tr20 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p24 ft240">8</P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td150"><P class="p240 ft96">12</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p929 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><P class="p36 ft96">Polismyndigheten</P></TD>
<TD class="tr20 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p241 ft240">9</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td150"><P class="p240 ft96">10</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p211 ft96">2</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td171"><P class="p36 ft96">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td161"><P class="p237 ft240">2</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td174"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td177"><P class="p22 ft96">7</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td164"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p211 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><P class="p36 ft96">MSB</P></TD>
<TD class="tr20 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p1014 ft240">2</P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p1013 ft96">15</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p24 ft96">4</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td171"><P class="p36 ft96">Frivilliga</P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td161"><P class="p934 ft240">3</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td174"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td177"><P class="p929 ft96">11</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td164"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p24 ft96">1</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p751 ft240">1</P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><P class="p36 ft96">Migrationsverket</P></TD>
<TD class="tr20 td172"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p24 ft240">5</P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p239 ft96">10</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p1013 ft146">4</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p211 ft240">2</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td171"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td172"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td161"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td173"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td174"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td175"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td63"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td176"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td177"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td164"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td59"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td179"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td170"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td160"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td171"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td54"><P class="p1015 ft96">0%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td93"><P class="p22 ft96">20%</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr15 td175"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td181"><P class="p1016 ft96">40%</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td132"><P class="p236 ft107">60%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td182"><P class="p244 ft96">80%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td134"><P class="p937 ft107">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td171"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td169"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr4 td6"><P class="p211 ft107">Mycket bra</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td175"><P class="p214 ft96">Bra</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td63"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr4 td90"><P class="p22 ft107">Mindre bra</P></TD>
<TD class="tr14 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td164"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td59"><P class="p934 ft107">Dåligt</P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td170"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td183"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr14 td160"><P class="p21 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td171"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td184"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td185"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td186"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td170"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td183"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr34 td160"><P class="p21 ft230"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td171"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td169"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td120"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td120"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td160"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td164"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td170"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td183"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr24 td160"><P class="p21 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1017 ft60"><SPAN class="ft106">Källa</SPAN>: Statskontorets enkät till länsstyrelserna. Svarsalternativet Vet ej ingår inte i figuren. Avseende samarbetet och kontakterna med regeringen har 10 länsstyrelser svarat Vet ej och 5 länsstyrelser ha r svarat Vet ej avseende Frivilliga.</P>
<P class="p1018 ft28">Länsstyrelserna är mindre nöjda med kontakten med Migrationsverket</P>
<P class="p488 ft41">Länsstyrelserna hade också frekvent kontakt med Migrationsver- ket, flera dagar i veckan och ibland dagligen under de mest inten- siva perioderna. Ändå är länsstyrelserna minst nöjda med kontak- terna med Migrationsverket – nästan en tredjedel av länsstyrelserna anger att kontakterna fungerade mindre bra eller dåligt.</P>
<P class="p1019 ft13">Som vi nämner i kapitel 2 upplevde många att ansvarsfördel- ningen i förhållande till Migrationsverket var oklar, och att det samarbetet var en av de främsta utmaningarna. I fritextsvaren beskriver en del länsstyrelser att det fanns motstridiga budskap mellan lokal, regional och nationell nivå och att informationen från Migrationsverket var otillräcklig. Ett par länsstyrelser menar också att Migrationsverket var svåra att komma i kontakt med.</P>
<P class="p1020 ft47">En annan förklaring till att samarbetet inte fungerade optimalt uppges vara att Migrationsverket var en ny samarbetspartner inom krisberedskapen och saknade bra strukturer för samverkan. Enligt Länsstyrelsen i Kronobergs län vädjade Migrationsverket i novem-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft37">582</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_582">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">ber om hjälp med att snabbt få fram evakueringsboenden i länet, men när platserna väl stod klara togs de inte i anspråk på grund av logistikproblem.<SPAN class="ft63">102</SPAN></P>
<P class="p11 ft13">Länsstyrelsen i Skåne län anger att Migrationsverket under långa perioder var svåra att komma i kontakt med och menar att det för- svårade en fungerande samordning. Företrädare för Migrations- verkets region Syd hade å andra sidan förväntat sig att länsstyrelsen i Skåne skulle ta ett tydligare samordningsinitiativ. Vi beskriver detta mer ingående i kapitel 2.</P>
<P class="p1021 ft28">Osäkert hur kontakterna fungerade med regeringen och frivilliga</P>
<P class="p65 ft13">När det gäller kontakten med frivilligresurser och regeringen är länsstyrelsen mer osäkra. Häften (10 av 20) uppger att de inte vet hur samarbetet och kontakterna fungerade med regeringen. Läns- styrelserna uppger samtidigt att regeringen är den aktör som de hade minst kontakt med, vilket kan vara en förklaring till att de har haft svårt att svara på frågan. Det bör dock påpekas att enkäten i huvudsak har besvarats av beredskapsdirektörer, beredskapshand- läggare eller motsvarande vid länsstyrelserna och att vi inte uttryck- ligen har efterfrågat vilka kontakter länsledningen hade med reger- ingen. Det är därför svårt att dra någon bestämd slutsats utifrån iakttagelsen.</P>
<P class="p11 ft13">När det gäller frivilliga uppger 5 av 21 länsstyrelser att de inte vet hur samarbetet och kontakterna fungerade. Även detta skulle kunna förklaras av att flera länsstyrelser hade få eller inga kontakter med frivilligresurser. Två länsstyrelser uppger att de inte hade någon kontakt med frivilliga överhuvudtaget.</P>
<P class="p141 ft50"><SPAN class="ft50">6.4</SPAN><SPAN class="ft214">Sammanfattande iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p542 ft46">Statskontoret konstaterar att regionala samverkansmöten var den aktivitet som länsstyrelserna genomförde mest frekvent, även om det finns en variation mellan länsstyrelserna i hur ofta man hade</P>
<P class="p847 ft89"><SPAN class="ft74">102 </SPAN><SPAN class="ft75">Länsstyrelsen i Kronobergs län (2016), </SPAN>Flyktingsituationen i Kronobergs län – ur Läns- styrelsens perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">583</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_583">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft41">sådana möten. Länsstyrelserna ägnade också mycket tid åt läges- bildsarbete och informationsspridning till kommunerna. Flera läns- styrelser använde kommunikationssystemet WIS under händelsen. Några anser att systemet underlättade deras arbete, men en försvå- rande omständighet var att det fanns en del ovana användare.</P>
<P class="p97 ft13">Länsstyrelserna ägnade dessutom mycket tid åt att hantera boendefrågor, bland annat för att de fick ett nationellt uppdrag om att inventera befintliga platser för tillfälliga boenden. En del läns- styrelser lyfter fram hinder för arbetet med denna fråga, till exem- pel att lagstiftningen saknade flexibilitet, att det rådde en begrepps- förvirring kring olika typer av boenden och att de fick otydliga besked från nationella myndigheter.</P>
<P class="p99 ft13">Statskontoret konstaterar att länsstyrelserna ägnade minst tid åt kontakter med frivilligorganisationer. Länsstyrelserna hade inte något tydligt uppdrag kopplat till frivilligresurser och det varierar om de tog ansvar för att samordna frivilliginsatser eller inte.</P>
<P class="p341 ft13">Statskontoret noterar även att länsstyrelserna överlag är nöjda med samarbetet med andra aktörer, även om samarbetet med Migrationsverket i flera fall fungerade mindre bra eller dåligt. Enligt länsstyrelserna beror detta på otillräcklig information från myndigheten och bristande samordning mellan Migrationsverket nationellt och regionalt samt på att Migrationsverket var en ny samarbetspartner för länsstyrelserna inom krisberedskapen. Stats- kontoret konstaterar därtill att länsstyrelserna är osäkra på hur samarbetet fungerade med regeringen och frivilliga, som även är de aktörer som länsstyrelserna hade minst kontakt med.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">584</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_584">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft44">7 Slutsatser och lärdomar</P>
<P class="p965 ft13">I detta kapitel redogör vi för våra slutsatser kring länsstyrelsernas arbete när det gäller mottagandet av de människor som flydde till Sverige under andra halvåret 2015. Vi presenterar även några lär- domar utifrån dessa slutsatser.</P>
<P class="p264 ft50"><SPAN class="ft50">7.1</SPAN><SPAN class="ft214">Statskontorets slutsatser</SPAN></P>
<P class="p1022 ft13">Statskontorets övergripande slutsats är att länsstyrelserna överlag gjorde en rimlig tolkning av situationen utifrån förutsättningarna. Samtidigt konstaterar vi att det finns skillnader i länsstyrelsernas sätt att tolka sin roll och hantera situationen.</P>
<P class="p1023 ft28">Länsstyrelserna gjorde överlag en rimlig tolkning av situationen</P>
<P class="p82 ft46">Statskontoret bedömer att länsstyrelserna överlag gjorde en rimlig tolkning av situationen; man identifierade att mottagandet av män- niskor på flykt var en situation som krävde agerande, trots att det inte fanns någon planering för att hantera ett sådant scenario.</P>
<P class="p372 ft113">Länsstyrelserna utgick från sitt krisberedskapsansvar</P>
<P class="p51 ft45">Vare sig länsstyrelserna eller andra berörda aktörer hade förutsett eller planerat för ett sådant omfattande mottagande av migranter som blev fallet under hösten 2015. I september 2015 hade inte läns- styrelserna något direkt uppdrag att arbeta med mottagande av migranter. De relaterade uppdragen fanns inom integrationsområdet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">585</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_585">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">där länsstyrelserna bland annat hade i uppdrag att förhandla med kommunerna och verka för att få fram platser för ensamkommande barn och för asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (ny- anlända).</P>
<P class="p99 ft47">Nästan alla länsstyrelser menar att de tog det ansvar som följde av det geografiska områdesansvaret enligt krisberedskapsförord- ningen. I denna förordning definieras länsstyrelsens ansvar vid pågående händelser utifrån begreppet kris. Krisberedskapen har dock sedan tidigare haft ett tydligt fokus på risker som är för- knippade med olyckor och naturkatastrofer samt på sårbarheten i olika samhällsfunktioner såsom transportsystem, elförsörjning och kommunikationer. Vi ser till exempel att länsstyrelsernas risk- och sårbarhetsanalyser inte har omfattat vare sig sociala risker generellt eller risken för en kraftigt ökad inströmning av migranter.</P>
<P class="p341 ft13">Vi konstaterar att länsstyrelserna hade svårt att tolka situationen och att hitta sin roll. Krisbegreppet i sig gav ingen vägledning och frågan föll mellan två uppdrag, vilket i början av hösten 2015 ledde till interna diskussioner, framför allt om huruvida situationen var en kris eller inte. Det är däremot svårt att säga i vilken utsträckning detta fördröjde hanteringen. Detta tycks dock ha spelat mindre roll för länsstyrelsernas agerande eftersom majoriteten såg allvaret i situationen och aktiverade någon form av krisberedskapsorgani- sation.</P>
<P class="p1024 ft113">Länsstyrelserna uppmärksammade situationen samtidigt som alla andra</P>
<P class="p1025 ft13">Statskontoret konstaterar att många länsstyrelser uppmärksam- made frågan tidigt och började agera ungefär samtidigt som myn- digheterna på nationell nivå.</P>
<P class="p98 ft41">Antalet migranter som kom till Sverige ökade kraftigt i början av september 2015. Det var under denna period som flertalet av länsstyrelserna för första gången uppmärksammade att hanteringen av människor på flykt (asylsökande i Sverige och personer på väg till andra länder) skulle kunna kräva att de agerade.</P>
<P class="p99 ft45">Under vecka 37 valde fem länsstyrelser även att aktivera sin kris- beredskapsorganisation. Bland dessa ingår länsstyrelserna i de mest berörda länen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Det var också under denna vecka som MSB tog fram den första nationella</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">586</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_586">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">lägesbilden (9 september) och sammankallade den första nationella samverkanskonferensen (10 september).</P>
<P class="p4 ft113">Olika organisatoriska lösningar är delvis rimligt</P>
<P class="p497 ft13">Länsstyrelserna valde olika sätt att organisera arbetet. Statskonto- rets bedömning är att valet i sig inte var avgörande för länsstyrel- sernas förmåga att hantera situationen och föra samman olika kompetenser. Händelsen påverkade länen i olika grad och det är därför delvis rimligt att man valde att lösa den interna samord- ningen på olika sätt.</P>
<P class="p12 ft41">Alla länsstyrelser aktiverade inte krisberedskapsorganisationen men ingen länsstyrelse hanterade situationen helt i de ordinarie verk- samhetsstrukturerna. Samtliga länsstyrelser gjorde bedömningen att det behövdes flera kompetenser för att hantera situationen med människor på flykt. Framför allt nämner länsstyrelserna kompetens inom krisberedskapsarbete och erfarenhet från integrationsupp- dragen och kommunikation. Utifrån detta valde man nya men olika organisatoriska lösningar, även om arbete i stab eller projekt- organisationer med stabsliknande arbetsformer var vanligast.</P>
<P class="p447 ft47">Statskontoret har inte kunnat genomföra en detaljerad under- sökning av samtliga länsstyrelser. Vi konstaterar dock att de orga- nisatoriska lösningarna i de tre mest berörda länen Stockholm, Västra Götaland och Skåne utvecklades på olika sätt under hösten. I Stockholm och Västra Götaland infördes stegvis allt mer fokuse- rade projektorganisationer för att hantera den tilltagande kom- plexiteten i händelsen. Här gjorde man bedömningen att samord- ning, analys och kommunikation krävde en fokuserad organisation som arbetade under stabsliknande förhållanden.</P>
<P class="p113 ft45">I Skåne län, som var allra mest berört av situationen, utvecklades organisationen i motsatt riktning. I september inledde länsstyrelsen arbete i stab. En månad senare valde man att frångå detta för att i större utsträckning hantera arbetet inom de ordinarie strukturerna, det vill säga närmare linjen. För att hålla samman arbetet bildades en intern styrgrupp som hade möten en gång i veckan och en arbetsgrupp med medarbetare ur linjeverksamheten som samman- trädde dagligen. Det uttalade syftet med förändringen var att kunna arbeta mer uthålligt och långsiktigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">587</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_587">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft113">Utmaningar i den interna samordningen</P>
<P class="p69 ft13">Statskontoret konstaterar att den interna samordning som krävdes för att hantera mottagandet inte var problemfri.</P>
<P class="p70 ft45">De flesta länsstyrelser anger att erfarenheter från både kris- beredskapsarbete och integrationsuppdrag var av stort värde i arbetet med mottagandet av människor på flykt. Enligt intervjuper- sonerna hade dock de medarbetare som skulle samarbeta ofta olika arbetssätt och begreppsanvändning. De som inte tidigare hade arbetat med stabsmetodik, lägesbilder eller samverkanskonferenser behövde lära sig detta, vilket tog tid. Samtidigt uppger flera läns- styrelser att medarbetare inom krisberedskapsområdet kände sig främmande inför själva sakfrågan, som inte var något man övat eller planerat för att hantera.</P>
<P class="p647 ft13">Statskontorets bedömning är dock att kulturskillnaderna i de flesta fall övervanns relativt snabbt. Många länsstyrelser uppger också att arbetet med situationen har bidragit till att utveckla deras krisberedskapsförmåga.</P>
<P class="p68 ft28">Länsstyrelserna tolkade sitt samordningsansvar olika</P>
<P class="p56 ft45">Statskontorets slutsats är att länsstyrelserna gjorde olika tolkningar av sin roll och sitt ansvar i den uppkomna situationen, vilket gav olika ambitionsnivå i agerandet. Detta beror delvis på att ansvars- fördelningen var otydlig i förhållande till vissa aktörer, men även på olika utgångspunkter för hur man skulle se på sitt ansvar.</P>
<P class="p1026 ft113">Många länsstyrelser agerade som om händelsen vore en samhällsstörning</P>
<P class="p360 ft41">Vi konstaterar att många länsstyrelser hanterade händelsen som om den vore en samhällsstörning. Enligt MSB är länsstyrelsens roll i en sådan situation framför allt att bidra till samverkan och ledning inom sitt geografiska område. Målet för dessa aktiviteter är att samordna och inrikta de tillgängliga resurserna så att de används på ett så bra sätt som möjligt. Under den aktuella situationen hade länsstyrelsen även uppgifter som följde av nationella uppdrag, bland annat att sammanställa regionala lägesbilder som rapporterades till nationell</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">588</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_588">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">nivå, i första hand MSB och regeringen. Länsstyrelserna tog både rollen som statens regionala företrädare, till exempel vid inventering av boenden, och rollen som länets företrädare på nationell nivå, till exempel vid MSB:s samverkanskonferenser.</P>
<P class="p89 ft13">Erfarenheter från tidigare kriser, bland annat branden i Väst- manland, visar att det inte är ovanligt att rollfördelningen mellan olika aktörer är oklar vid oväntade och komplexa händelser. Erfaren- hetsmässigt vet vi också att aktörerna tenderar att tolka situationen antingen med utgångspunkt i sin egen organisation (vad man vet att man kan och ska göra) eller utifrån den specifika händelsen (vilka behov som finns).</P>
<P class="p72 ft46">Ett flertal av länsstyrelserna uppger i vår enkät att de har genom- fört åtgärder trots att de inte visste om det låg inom deras ansvar eller inte. I praktiken har man utgått från MSB:s rekommendationer om hur man bör agera vid samhällsstörningar.</P>
<P class="p1027 ft113">Olika tolkning av samordningsansvaret gav olika ambitionsnivå i agerandet</P>
<P class="p1028 ft13">Statskontorets bedömning är att framför allt Länsstyrelsen i Skåne län tolkade sin roll på ett sätt som innebar att de tillgängliga resur- serna inte användes optimalt.</P>
<P class="p136 ft13">Vi har jämfört länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län och ser att Skåne både i intervjuer och i dokumen- tation ger uttryck för en snävare tolkning av länsstyrelsens roll och ansvar under situationen. Iakttagelsen gäller även vid jämförelser med flera andra län, som vi dock inte har haft möjlighet att under- söka lika ingående.</P>
<P class="p94 ft41">Kommunföreträdare och regionala företrädare för Migrations- verket i Skåne län, dit flest migranter kom, har framfört att läns- styrelsen på ett tydligare sätt borde ha agerat som statens företrä- dare i länet. Migrationsverket kunde inte längre utföra sina upp- gifter enligt ansvarsprincipen, och då var förväntningarna att någon annan statlig aktör skulle bidra med ledning för att samordna och inrikta aktörerna i länet. Resonemanget kan kopplas till länssty- relsernas övergripande uppdrag enligt instruktionen 2 § att ”utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser”. Länsstyrelsen å andra sidan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">589</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_589">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">höll fast vid ansvarsprincipen och vid att mottagandet inte var en regional fråga utan något som skulle hanteras av Migrationsverket och de berörda kommunerna.</P>
<P class="p97 ft13">I exempelvis Stockholms län definierade länsstyrelsen sin roll som att man skulle samordna statens agerande i länet och utsåg en regional koordinator för ändamålet. Länsstyrelsen i Skåne län å andra sidan tolkade sin roll utifrån att situationen inte räknades som en kris och att man inte hade något direkt uppdrag att arbeta med mottagande av migranter.</P>
<P class="p99 ft13">Denna snäva tolkning innebar att framför allt kommunerna Trelleborg och Malmö stad ställdes inför omfattande utmaningar och behövde koordinera olika aktörers insatser. Både Migrations- verkets och polisens region Syd beskriver dock länsstyrelsen som passiv och frånvarande i arbetet med att hantera den akuta situa- tionen. Kringliggande län i samma regioner beskrivs som mer aktiva i samordningen och mer inriktande i sitt arbete.</P>
<P class="p341 ft13">Statskontorets bedömning är att den tolkning som Länsstyrel- sen i Skåne län gjorde av sitt ansvar ledde till ett mindre aktivt förhållningssätt i arbetet med att samordna länets aktörer. Läns- styrelsen tog inte på sig rollen som den ledande statliga aktören i länet, vilket andra aktörer hade förväntat sig.</P>
<P class="p1029 ft113">Oklar ansvarsfördelning mellan länsstyrelserna och Migrationsverket</P>
<P class="p152 ft41">Statskontorets bedömning är att den regionala samordningen för- senades och försvårades av oklarheter i ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och Migrationsverket, och på grund av att myndig- heten internt inte var samordnad mellan nationell och regional nivå.</P>
<P class="p99 ft13">Det tolkningsutrymme som fanns mellan länsstyrelserna under situationen beror delvis på att Migrationsverket inte tidigare varit en aktör inom krisberedskapen. Därmed var det oklart hur det geografiska områdesansvaret skulle avgränsas i förhållande till Migrationsverkets ansvar att klara av sitt eget uppdrag.</P>
<P class="p98 ft46">Oklarheter i förhållande till Migrationsverket är även en av läns- styrelsernas främsta utmaningar. Då avser länsstyrelserna dels att myndigheten inte ingick i krisberedskapsförordningen, dels att den nationella och regionala nivån inom Migrationsverket inte alltid var samordnade och gav samma budskap. Dessa oklarheter fick enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">590</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_590">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">länsstyrelserna konsekvenser i form av långsam eller bristfällig kom- munikation och innebar att frågor föll mellan stolarna eller tappades bort.</P>
<P class="p11 ft13">Länsstyrelsens roll var inte heller klar för medarbetarna inom Migrationsverkets region Syd. De hade förväntat sig att länsstyrel- sen skulle ta en mer operativ roll utifrån det geografiska områdes- ansvaret.</P>
<P class="p64 ft113">Länsstyrelserna hade velat ha en tydligare nationell inriktning</P>
<P class="p84 ft13">Statskontorets bedömning är att länsstyrelsernas arbete och sam- verkan med framför allt Migrationsverket skulle ha kunnat under- lättas genom en tidigare och tydligare nationell inriktning av arbe- tet.</P>
<P class="p11 ft13">Många länsstyrelser uppger att den nationella inriktningen från MSB och regeringen inte var tillräcklig, och enligt länsstyrelserna var detta en av de främsta utmaningarna. Ett tidigare agerande på nationell nivå hade enligt länsstyrelserna kunnat bidra till mindre begreppsförvirring och till att reda ut oklarheterna i ansvar mellan Migrationsverket och övriga aktörer. I frånvaro av en tydlig inrikt- ning fick varje länsstyrelse ett förhållandevis stort utrymme att själv tolka situationen.</P>
<P class="p447 ft41">Många länsstyrelser uppger även att koordineringen av nationella uppdrag och initiativ var bristfällig. Flera tar upp inventeringen av boenden som anses ha genomförts för snabbt och med oklart syfte, samtidigt som den tog mycket tid i anspråk för länsstyrelsen och kommunerna i länet. Resultatet av inventeringen blev därmed svårt att använda och länsstyrelserna anger även att återkopplingen från MSB och Migrationsverket var bristfällig.</P>
<P class="p861 ft28">Länsstyrelsernas olika tolkningar av ansvaret ledde till delvis olika aktiviteter och åtgärder</P>
<P class="p82 ft47">Statskontorets slutsats är att samtliga länsstyrelser genomförde de åtgärder som uttryckligen ingår i det geografiska områdesansvaret och i de uppdrag som länsstyrelserna fick från regeringen eller via MSB. Däremot varierar det vilka aktiviteter och åtgärder länssty- relserna genomförde liksom hur aktiva de var i arbetet med olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">591</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_591">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft14">sakfrågor. Det märks särskilt vad gäller koordinering av frivillig- resurser och boenden, vilket vi återkommer till nedan.</P>
<P class="p54 ft41">Enligt det geografiska områdesansvaret ska länsstyrelserna sam- verka med regionala aktörer för att åstadkomma en god krishante- ringsförmåga i länet. Statskontorets enkät visar att länsstyrelserna ägnade mest tid åt regionala samverkansmöten samt åt att upprätta och analysera regionala lägesbilder. Detta är även grundstenarna i metodiken för arbete vid kriser eller samhällsstörningar.</P>
<P class="p74 ft113">Samverkan inom länet fungerade överlag bra</P>
<P class="p56 ft47">Statskontorets bedömning är att länsstyrelsernas samverkan med andra aktörer överlag fungerade bra. Samverkan med kommunerna var mest frekvent förekommande och även mest välfungerande. Samarbete med Migrationsverket förekom näst mest frekvent, men här har nästan en tredjedel av länsstyrelserna angett att samarbetet fungerade mindre bra eller dåligt. Enligt många länsstyrelser beror det på att Migrationsverket saknade rutiner för att arbeta med de verktyg som finns inom krisberedskapen och på att myndigheten inte var samordnad internt mellan regional och nationell nivå. Några länsstyrelser, bland annat Västra Götaland, nämner att de initialt inte visste hur man skulle samarbeta och att fysiska möten med nyckelaktörer var en framgångsfaktor för att överbrygga olikheterna.</P>
<P class="p58 ft47">Statskontoret konstaterar att den strategiska samverkan inom länen har hanterats på liknande sätt med något eller flera möten mellan länsledningen och företrädare för myndigheter, kommuner och andra berörda. I Stockholms län var det landshövdingen som ledde chefsgruppen i det regionalt inriktande forumet inom Sam- verkan Stockholmsregionen, med återkommande möten under hela hösten. I Skåne län tog landshövdingen i början av hösten initiativ till ett så kallat högnivåmöte med företrädare för Migrationsverket och polisen i länet. Liknande möten ägde dock inte rum i Skåne län senare under hösten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">592</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_592">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft113">Boendefrågor var den sakfråga som tog mest tid</P>
<P class="p84 ft13">Enligt länsstyrelserna var frågan om boenden för asylsökande och ensamkommande barn den sakfråga som tog mest tid. Många länsstyrelser gjorde boendeinventeringar på eget initiativ eller enligt det nationella uppdraget, höll informationsmöten om regel- verk kring olika typer av boenden eller byggregler samt initierade möten och dialoger med kommuner för att få fram ytterligare boendeplatser.</P>
<P class="p113 ft47">I Stockholms län tog länsstyrelsen initiativ till koordinering av transporter av ensamkommande barn vidare till mottagningskom- munerna. Liknande behov fanns även i andra län, och enligt före- trädare för Migrationsverket, polisen och andra länsstyrelser fanns ett stort behov av samordning gällande boende, transporter och annan logistik i Skåne län. De resurser som fanns skulle ha kunnat utnyttjas på ett bättre sätt om olika aktörer hade samverkat bättre med varandra, vilket länsstyrelsen hade kunnat bidra till.</P>
<P class="p1030 ft113">Länsstyrelserna är kritiska till den nationella hanteringen av boendefrågan</P>
<P class="p497 ft13">Statskontoret konstaterar att flera länsstyrelser är kritiska till det nationella uppdraget till länsstyrelserna om att inventera boende- platser. De ifrågasätter nyttan av boendeinventeringen eftersom arbetet utfördes alltför osystematiskt och forcerat för att kunna ge ett användbart resultat. Migrationsverket tog enligt flera länssty- relser inte heller hand om de inventeringar och erbjudanden från kommunerna som länsstyrelserna medverkade till att ta fram även i andra sammanhang.</P>
<P class="p64 ft113">Oklart hur koordinering av frivilligresurser skulle gå till</P>
<P class="p497 ft13">Statskontoret konstaterar att det var oklart vem som skulle ansvara för att koordinera frivilligresurser och att vissa länsstyrelser tog ansvar för detta och andra inte.</P>
<P class="p113 ft45">Flera länsstyrelser nämner att man identifierade koordinering av frivilligresurser som en uppgift där ansvarsförhållandena var oklara. De flesta såg det inte som en uppgift inom länsstyrelsens samord-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">593</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_593">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">ningsuppdrag, men uppfattade att det fanns ett sådant behov. Läns- styrelsen i Stockholms län tog på sig uppgiften att koordinera fri- villigresurser, bland annat på Centralstationen. I Göteborg och Malmö hanterades frivilligresurser av kommunerna och länsstyrel- serna deltog inte i arbetet.</P>
<P class="p74 ft113">Kritik mot samordningen i Skåne län</P>
<P class="p69 ft13">Statskontorets bedömning är att samordningen och inriktningen av olika aktörers insatser fungerade sämre i Skåne län än i Västra Götalands och Stockholms län. Polisen i Skåne deltog inte i läns- styrelsens dagliga samverkanskonferenser innan beslutet om gräns- kontroller fattades, utan löste i första hand sin samordning med kommunerna och Migrationsverket bilateralt. Både polisen och Migrationsverkets regionala företrädare i Skåne uppfattade att länsstyrelsens samverkanskonferenser inte ledde till konkreta resul- tat och att länsstyrelsen inte hade initiativet i hanteringen av situa- tionen.</P>
<P class="p58 ft53"><SPAN class="ft41">Enligt MSB:s </SPAN>Gemensamma grunder för samverkan och ledning <SPAN class="ft41">är syftet med samverkan att genom dialog komma överens om hur det fortsatta arbetet ska samordnas och inriktas. Statskontoret konsta- terar att flera av de centrala aktörerna anser att samverkan i Skåne län inte ledde fram till de överenskommelser som var nödvändiga för att få en aktörsgemensam samordning och inriktning.</SPAN></P>
<P class="p57 ft13">Även kommunerna är kritiska till hur länsstyrelsen förmedlade lägesbilden i länet på nationell nivå. Enligt SKL och flera kom- muner framgick det inte av länsstyrelsens avrapporteringar hur kritiskt läget var i Trelleborg och Malmö stad.</P>
<P class="p74 ft113">Resurserna avgjorde inte vad man gjorde</P>
<P class="p69 ft13">Statskontoret bedömning är att länsstyrelsernas resurser var av underordnad betydelse för valet av åtgärder. Ett tydligt resultat är att länsstyrelserna inte avstod från att genomföra de insatser man såg behov av även om man inledningsvis inte visste hur alla åtgärder skulle finansieras.</P>
<P class="p70 ft45">Många länsstyrelser ser dock att den ordinarie verksamheten trängdes undan som en följd av de interna omprioriteringar som var</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">594</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_594">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p559 ft14">nödvändiga. En annan utmaning var att arbeta uthålligt under en så lång tid.</P>
<P class="p560 ft50"><SPAN class="ft50">7.2</SPAN><SPAN class="ft214">Lärdomar inför framtiden</SPAN></P>
<P class="p1031 ft28">Länets krisberedskapsstrukturer fungerar för denna typ av händelser</P>
<P class="p62 ft13">Enligt Statskontoret är en lärdom av det inträffade att länets kris- beredskapsorganisation generellt sett kan hantera denna typ av komplexa händelser. Krisberedskapsorganisationen är ett väl beprö- vat arbetssätt som passar för att arbeta i en snabb operativ rytm med frågor som kräver att flera aktörer samverkar. Länsstyrelserna hade inte planerat för ett scenario med kraftigt ökade migrantströmmar men trots det kunde samtliga på ett eller annat sätt integrera frågan i krisberedskapsstrukturerna.</P>
<P class="p447 ft47">Flera länsstyrelser menar också att man fått tillfälle att utveckla krisberedskapen. En angränsande lärdom som flera länsstyrelser lyfter är vikten av att använda de nätverk som finns i länet både inom krisberedskapen och inom integrationsuppdragen.</P>
<P class="p1032 ft28">Länsstyrelsen ska vara beredd att ta en central roll även om det inte är en kris</P>
<P class="p82 ft47">En annan lärdom enligt Statskontoret är att länsstyrelsen ska vara beredd att ta en ledande roll i länet även vid händelser som inte ryms inom definitionen av en kris. I egenskap av statens regionala företrädare bör länsstyrelsen vara beredd på att ta en central roll att samordna och inrikta insatserna vid både kriser och andra sam- hällsstörande händelser inom alla samhällsområden.</P>
<P class="p447 ft41">Länsstyrelsernas uppdrag inom krisberedskapen bör genomsyra hela organisationen. Erfarenheterna från denna situation visar att man också kan behöva involvera resurser och kompetens från andra delar av länsstyrelsens organisation. De nätverk som byggts upp genom länsstyrelsernas uppdrag inom integrationsområdet visade sig vara nödvändiga för samordningen under händelsen. Dessutom är bemanningen av en krisledningsstab eller liknande resurskrä-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">595</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_595">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft14">vande. Vid en utdragen händelse bör medarbetare från alla delar av länsstyrelsen kunna komma ifråga för hanteringen.</P>
<P class="p598 ft41">Händelsen under hösten 2015 visar även att begreppet kris inte gav någon vägledning för länsstyrelserna i den uppkomna situa- tionen. En erfarenhet i det här fallet är att begreppet samhällsstör- ning bättre fångade händelsen (det vill säga en händelse med en lång- sam utveckling och oklar geografisk utbredning som är orsakad av sociala faktorer snarare än en olycka eller naturkatastrof). Begreppet samhällsstörning omfattar både kriser och mindre allvarliga hän- delser som kräver samordning och inriktning. I det här fallet var situationen var så pass komplex att länsstyrelserna behövde ta en aktiv roll i att samordna och inrikta arbetet inom länet.</P>
<P class="p99 ft47">För att ha en beredskap för nya eller komplexa händelser är det viktigt att höja medvetenheten inom hela organisationen om läns- styrelsens roll vid samhällsstörande händelser och kriser. Personal som arbetar med krisberedskapsfrågor behöver även en bred förståelse för vad en kris kan vara och vilka resurser som kan krävas för att hantera händelsen. Förhoppningsvis kan detta bidra till att länsstyrelserna framöver kan få en krisledningsorganisation på plats både snabbare och med mindre inledande diskussioner.</P>
<P class="p1033 ft28">Det är viktigt att inledningsvis tydliggöra roller och ansvar</P>
<P class="p132 ft13">Enligt Statskontoret är ytterligare en lärdom att den nationella nivån tidigt bör överväga att ange inriktningen för arbetet och tydliggöra rollfördelningen för regionala och lokala aktörer. Det gäller inte minst i förhållande till aktörer som inte tidigare varit en del av krisberedskapsorganisationen.</P>
<P class="p99 ft45">Länsstyrelserna har olika förutsättningar och berördes under hösten 2015 i olika utsträckning av mottagandet av människor på flykt. Det fanns dock flera frågor där ett tidigt agerande från reger- ingen eller MSB skulle ha kunnat underlätta för ett aktörsgemensamt agerande. Det gäller framför allt Migrationsverkets ansvar i förhål- lande till andra aktörer och ansvaret för att koordinera frivillig- resurser samt arbetet med att ta fram gemensamma definitioner av begrepp inom krisberedskaps- och migrationsområdet, exempelvis för olika boenden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">596</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_596">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1034 ft13">Situationen hösten 2015 var en ny typ av händelse för läns- styrelserna och andra berörda aktörer. Den involverade även aktörer som inte tidigare varit en del av krisberedskapen. Det hade sannolikt underlättat för länsstyrelserna om den nationella nivån – i detta fall regeringen eller MSB – tidigt hade tydliggjort länsstyrelsernas ansvar och uppgifter i förhållande till framför allt Migrationsverket. Detta hade även minskat utrymmet för länsstyrelserna att göra olika tolkningar av sitt ansvar.</P>
<P class="p136 ft13">Flera länsstyrelser anser också att vikten av tydliga roller och ansvar är en av de viktigaste lärdomarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">597</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_597">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft44">Referenser</P>
<P class="p1035 ft12"><SPAN class="ft13">4C Strategies AB (2016), </SPAN>Utvärdering av Malmö stads krishantering med anledning av situationen med människor på flykt. <SPAN class="ft13">Rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">2016-04-25.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1036 ft159"><SPAN class="ft45">Asp, V. m.fl. (2015), </SPAN>Bara skog som brinner? Utvärdering av kris- hanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014. <SPAN class="ft45">Crismart.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft13"><NOBR>Deschamps-Berger,</NOBR> J. och Sandberg, D. (2016), <SPAN class="ft12">Förutsättningar för krisberedskap i Sverige. </SPAN>Crismart.</P>
<P class="p1038 ft13">Länsstyrelsen i Kronobergs län (2015), <SPAN class="ft12">Flyktingsituationen från Kronobergs ögon.</SPAN></P>
<P class="p1039 ft46">Länsstyrelsen i Kronobergs län (2016), <SPAN class="ft168">Flyktingsituationen i Kronobergs län – ur länsstyrelsens perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p1040 ft13">Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2016<SPAN class="ft12">), Projekt flykting Västra Götaland. Oktober 2015 – februari 2016. Beskrivning och erfaren- heter. </SPAN>Rapport 2016:12.</P>
<P class="p1041 ft41">Länsstyrelsen i Norrbottens län (2016), <SPAN class="ft53">Regional utvärdering av samverkan under flyktingsituationen</SPAN>. Dnr <NOBR>457-9081-2016.</NOBR></P>
<P class="p1042 ft13">Länsstyrelsen i Skåne län (2016), <SPAN class="ft12">Flyktingsituationen hösten 2015 och våren 2015. Intern uppföljning av Länsstyrelsen Skånes insatser och förmåga. </SPAN>Utkast.</P>
<P class="p1043 ft13">Länsstyrelsen i Västernorrlands län (2016), <SPAN class="ft12">Utvärdering av internt arbete under flyktingsituationen</SPAN>. Rapport <NOBR>2016-04-28,</NOBR> dnr 457- <NOBR>3544-16.</NOBR></P>
<P class="p1044 ft45">Länsstyrelsen i Örebro län (2016), <SPAN class="ft159">Utvärdering av krisbered- skapsarbetet i länet under flyktingsituationen, </SPAN>rapport.</P>
<P class="p1045 ft173">Länsstyrelsernas risk- och sårbarhetsanalyser för 2014 och 2015. Länsstyrelsernas årsredovisningar för 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft37">598</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_598">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1046 ft13">Länstidningen Östersund (2015), <SPAN class="ft12">Därför arbetar länsstyrelsen i stabsläge</SPAN>, artikel publicerad <NOBR>2015-10-24,</NOBR> tillgänglig på www.ltz.se (läst <NOBR>2016-11-02).</NOBR></P>
<P class="p1047 ft45">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), <SPAN class="ft159">Läns- styrelsens samordningsansvar – ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser, </SPAN>1 juni.</P>
<P class="p1048 ft45">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014), <SPAN class="ft159">Gemen- samma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft13">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016), <SPAN class="ft12">Rapporter- ing av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flykting- situationen, </SPAN>PM 15 maj.</P>
<P class="p1050 ft174"><SPAN class="ft173">Proposition 2007/08:</SPAN>92 Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. <SPAN class="ft173">Proposition 2011/12:1 </SPAN>Budgetproposition för 2012.</P>
<P class="p1051 ft12"><SPAN class="ft13">Proposition 2013:14/144 </SPAN>Lag om sprängämnesprekursorer och redo- visning av krisberedskapens utvecklin<SPAN class="ft13">g.</SPAN></P>
<P class="p1052 ft53"><SPAN class="ft41">Riksrevisionen (2015), </SPAN>Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete. Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. <SPAN class="ft41">Rapport 2015:18.</SPAN></P>
<P class="p1053 ft14">Regeringens skrivelse 2009/10:124 <SPAN class="ft113">Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet.</SPAN></P>
<P class="p731 ft113">Regleringsbrev för budgetår 2015 avseende länsstyrelserna.</P>
<P class="p1054 ft41">Samverkan Stockholmsregionen (2015), <SPAN class="ft53">Underlag till Gemensam regional inriktning inom Samverkan Stockholmsregionen. Inrikt- ning och samordning av insatser med anledning av ökade migrationsströmmar till Stockholmsregionen hösten 2015.</SPAN></P>
<P class="p16 ft14">Dokument daterat <NOBR>2015-10-12.</NOBR></P>
<P class="p1055 ft159"><SPAN class="ft45">SOU 2005:104, </SPAN>Sverige och tsunamin – granskning och förslag<SPAN class="ft45">. Huvudrapport från 2005 års katastrofkommission.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft12"><SPAN class="ft13">Statskontoret (2010</SPAN>), Statens regionala företrädare – trender och scenarier <SPAN class="ft13">(Om offentlig sektor).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">599</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_599">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B312599x1.jpg" style="width:433px;height:695px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft44">Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft37">600</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_600">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B312/H5B312600x1.jpg" style="width:433px;height:757px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">601</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_601">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft44">Bilaga 2</P>
<P class="p1057 ft50">Enkätfrågor till länsstyrelserna</P>
<P class="p560 ft113"><SPAN class="ft177">1.</SPAN><SPAN class="ft241">Vänligen ange vilken länsstyrelse enkätsvaret avser.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft113"><SPAN class="ft177">2.</SPAN><SPAN class="ft241">Ange kort på en övergripande nivå vilket ansvar länsstyrelsen hade (t.ex. utifrån gällande författningar) i relation till flyktingsituationen och vilka de främsta uppgifterna var.</SPAN></P>
<P class="p1059 ft53"><SPAN class="ft177">3.</SPAN><SPAN class="ft242">Uppfattar ni att länsstyrelsens ansvar och uppgifter (bland annat med utgångspunkt i det geografiska områdesansvaret) relaterat till flyktingsituationen var tydligt i förhållande till nedanstående aktörer?</SPAN></P>
<P class="p651 ft14">(Ja, Delvis, Nej)</P>
<P class="p448 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Kommunerna i länet</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Landstinget i länet</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Migrationsverket</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">MSB</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Andra länsstyrelser</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Regeringen</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Polismyndigheten</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">SKL</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Frivilliga enskilda och organisationer</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft37">602</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_602">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1060 ft113">Om svaret är Delvis eller Nej på något av alternativen, ange vad som inte var tydligt i ansvarsfördelningen.</P>
<P class="p1061 ft71">4. Förekom det att ni genomförde åtgärder trots att ni inte visste eller var osäkra på om de låg inom länsstyrelsens ansvar utifrån gällande regelverk och uppdrag? Om Ja, ange vad.</P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Ja</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Nej</SPAN></P>
<P class="p1062 ft53">5. Förekom det att ni såg behov av att genomföra åtgärder som skulle ha kunnat bidra till en bättre hantering ur ett helhetsperspektiv, men där ni avstod från att göra detta eftersom detta inte låg inom länsstyrelsens ansvar enligt gällande regelverk och uppdrag? Om Ja, ange vad och vad ni eventuellt gjorde i stället.</P>
<P class="p448 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Ja</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Nej</SPAN></P>
<P class="p1063 ft113"><SPAN class="ft177">6.</SPAN><SPAN class="ft241">När uppmärksammade länsstyrelsen för första gången att inströmningen av asylsökande skulle kunna vara en fråga som kunde kräva särskilda insatser? Ange datum.</SPAN></P>
<P class="p1064 ft113"><SPAN class="ft177">7.</SPAN><SPAN class="ft241">Aktiverades länsstyrelsens krisberedskapsorganisation? Om Ja, ange vilket datum.</SPAN></P>
<P class="p331 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Ja</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Nej</SPAN></P>
<P class="p1065 ft113">8. Hur organiserades länsstyrelsens arbete med flyktingsituationen under hösten 2015?</P>
<P class="p1066 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Ingen särskild organisation/ordinarie strukturer (ange vilka strukturer)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">603</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_603">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Stabsorganisation (ange sammansättning)</SPAN></P>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Annan krisledningsgrupp än stab (ange sammansättning)</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Projektgrupp eller arbetsgrupp (ange sammansättning)</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Annan (ange sammansättning)</SPAN></P>
<P class="p1067 ft113">9. I vilken utsträckning var följande till hjälp för länsstyrelsen i arbetet under flyktingsituationen hösten 2015?</P>
<P class="p145 ft14">(Stor hjälp, Viss hjälp, Begränsad hjälp, Ingen hjälp)</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Upparbetade kontaktvägar och erfarenheter inom länsstyrelsens integrationsuppdrag</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Upparbetade kontaktvägar och erfarenheter inom krisbered- skapsarbetet</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Övningar och planering inom krisberedskapsarbetet</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Erfarenheter av tidigare krishantering inom länet</SPAN></P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Erfarenheter av tidigare projekt eller liknande inom migrations- området</SPAN></P>
<P class="p1068 ft113">10. Hur ofta förekom olika former av samarbete och kontakter med följande aktörer?</P>
<P class="p546 ft14">(Dagligen, Några gånger per vecka, En gång per vecka, Mer sällan än en gång per vecka, Inte alls)</P>
<P class="p419 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Kommunerna i länet</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Landstinget i länet</SPAN></P>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Migrationsverket</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">MSB</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Andra länsstyrelser</SPAN></P>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Regeringen</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Polismyndigheten</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">604</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_604">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft38">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">SKL</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Frivilliga enskilda och organisationer</SPAN></P>
<P class="p1069 ft113">11. Hur väl uppfattar ni att samarbetet och kontakterna fungerade med följande aktörer?</P>
<P class="p1 ft14">(Mycket bra, Bra, Mindre bra, Dåligt, Vet ej)</P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Kommunerna i länet</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Landstinget i länet</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Migrationsverket</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">MSB</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Andra länsstyrelser</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Regeringen</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Polismyndigheten</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">SKL</SPAN></P>
<P class="p25 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft81">Frivilliga enskilda och organisationer</SPAN></P>
<P class="p1070 ft71"><SPAN class="ft177">12.</SPAN><SPAN class="ft243">Hur stor personalresurs (omräknat till årsarbetskrafter) uppskattar ni att ni använde för hanteringen av flyktingsituationen vid länsstyrelsen under hösten 2015? Ange antal årsarbetskrafter.</SPAN></P>
<P class="p1071 ft53"><SPAN class="ft177">13.</SPAN><SPAN class="ft242">Hur stor kostnad uppskattar ni att hanteringen av flyktingsituationen medförde för länsstyrelsen? Ange belopp i kronor.</SPAN></P>
<P class="p1072 ft53"><SPAN class="ft177">14.</SPAN><SPAN class="ft242">Hur finansierade länsstyrelsen de kostnader som hanteringen av flyktingsituationen medförde (t.ex. från vilka anslag)?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">605</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_605">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft24">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft24">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1073 ft113">15. Förekom det att ni genomförde åtgärder trots att ni inte visste eller var osäkra på vilken aktör som skulle stå för kostnaderna? Om Ja, ange vad.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Ja</SPAN></P>
<P class="p44 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Nej</SPAN></P>
<P class="p1074 ft113">16. Förekom det att ni såg behov av att genomföra åtgärder som skulle ha kunnat bidra till en bättre hantering ur ett helhetsperspektiv, men där ni avstod från att göra detta eftersom det var oklart hur kostnaderna skulle fördelas? Om Ja, ange vad och vad ni i eventuellt gjorde i stället.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Ja</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Nej</SPAN></P>
<P class="p1067 ft113">17. Anser ni att de avsatta resurserna motsvarade länsstyrelsens ansvar och uppgifter i relation till flyktingsituationen, utifrån gällande författningar och uppdrag?</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Ja, resurserna var tillräckliga</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Delvis, men ibland räckte inte resurserna till</SPAN></P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Nej, resurserna var otillräckliga</SPAN></P>
<P class="p1075 ft113">18. Vilka arbetsuppgifter bedömer ni upptog mest tid? Rangordna alternativen utifrån det som upptog mest tid.</P>
<P class="p1076 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Lägesbildsarbete (informationsinhämtning och sammanställ- ning)</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Informationsspridning till kommunerna (t.ex. nyhetsbrev och att svara på frågor)</SPAN></P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Externt kommunikationsarbete inklusive stöd i detta till kom- munerna</SPAN></P>
<P class="p472 ft14"><SPAN class="ft80"></SPAN><SPAN class="ft121">Kunskapsspridning (t.ex. konferenser och workshops)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">606</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_606">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr16 td149"><P class="p21 ft179">SOU 2017:12</P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p21 ft198">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p872 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Samordning relaterat till praktiska frågor (t.ex. boendeplatser och socialtjänstfrågor)</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Kontakter med frivilligorganisationer och enskilda frivilliga</SPAN></P>
<P class="p481 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Annat (ange vad i kommentarsfältet nedan om alternativet rangordnas före något av de övriga alternativen)</SPAN></P>
<P class="p1077 ft244">19. Vilka sakfrågor bedömer ni upptog mest tid? Rangordna alternativen utifrån det som upptog mest tid.</P>
<P class="p488 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Boendefrågor</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Frivilligresurser</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Ensamkommande barn och socialtjänst</SPAN></P>
<P class="p42 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Skola, förskola och SFI</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Hälso- och sjukvård samt smittspridning</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Trygghets- och säkerhetsfrågor</SPAN></P>
<P class="p159 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Annat (ange vad i kommentarsfältet nedan om alternativet rangordnas före något av de övriga alternativen)</SPAN></P>
<P class="p1078 ft188">20. Vilka konkreta aktiviteter genomförde länsstyrelsen under andra halvåret 2015 med anledning av flyktingsituationen?</P>
<P class="p639 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Fysiska regionala samverkansmöten (ange antal)</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Regionala samverkansmöten på telefon (ange antal)</SPAN></P>
<P class="p481 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Kunskapshöjande seminarier, workshops och liknande (ange antal)</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Regionala lägesbilder (ange antal)</SPAN></P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Informationssamordningsmöten (ange antal)</SPAN></P>
<P class="p147 ft206"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft205">Träffar med frivilliga organisationer och enskilda, t.ex. infor- mationsmöten, seminarier och samordningsmöten (ange antal)</SPAN></P>
<P class="p553 ft17"><SPAN class="ft181"></SPAN><SPAN class="ft182">Annan aktivitet som var frekvent förekommande (ange vad och antal)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">607</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_607">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p21 ft179">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft179">SOU 2017:12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1079 ft247"><SPAN class="ft245">21.</SPAN><SPAN class="ft246">Ange kort vad i ert eget arbete som ni uppfattar fungerade väl i relation till flyktingsituationen under hösten 2015.</SPAN></P>
<P class="p1080 ft188"><SPAN class="ft245">22.</SPAN><SPAN class="ft248">Ange kort vilka utmaningar ni såg i ert eget arbete i relation till flyktingsituationen under hösten 2015.</SPAN></P>
<P class="p152 ft250"><SPAN class="ft245">23.</SPAN><SPAN class="ft249">Vilka anser ni vara de främsta lärdomarna inför framtiden avseende ert eget arbete med att hantera flyktingsituationen – både positiva och negativa?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">608</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_608">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312608x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1081 ft44">Statens offentliga utredningar 2017</P>
<P class="p1082 ft25">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p1083 ft7"><SPAN class="ft251">1.</SPAN><SPAN class="ft252">För Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p1084 ft5"><SPAN class="ft251">–</SPAN><SPAN class="ft253">en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. N.</SPAN></P>
<P class="p1085 ft5"><SPAN class="ft251">2.</SPAN><SPAN class="ft254">Kraftsamling för framtidens energi. M.</SPAN></P>
<P class="p1086 ft5"><SPAN class="ft251">3.</SPAN><SPAN class="ft254">Karens för statsråd och statssekreterare. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1087 ft5"><SPAN class="ft251">4.</SPAN><SPAN class="ft254">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. S.</SPAN></P>
<P class="p1088 ft5"><SPAN class="ft251">5.</SPAN><SPAN class="ft254">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. S.</SPAN></P>
<P class="p898 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft254">Se barnet! Ju.</SPAN></P>
<P class="p1089 ft7"><SPAN class="ft255">7.</SPAN><SPAN class="ft252">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag</SPAN></P>
<P class="p1090 ft5">i brottmål – en bättre hantering av stora mål. Ju.</P>
<P class="p1091 ft5"><SPAN class="ft251">8.</SPAN><SPAN class="ft254">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. M.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft7"><SPAN class="ft251">9.</SPAN><SPAN class="ft252">Det handlar om oss.</SPAN></P>
<P class="p1093 ft5"><SPAN class="ft251">–</SPAN><SPAN class="ft254">unga som varken arbetar eller studerar. U.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft5"><SPAN class="ft251">10.</SPAN><SPAN class="ft254">Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. U.</SPAN></P>
<P class="p1095 ft5"><SPAN class="ft251">11.</SPAN><SPAN class="ft254">Vägskatt. Volym 1 och 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1096 ft5"><SPAN class="ft251">12.</SPAN><SPAN class="ft254">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_609">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B312609x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1097 ft44">Statens offentliga utredningar 2017</P>
<P class="p1098 ft25">Systematisk förteckning</P>
<P class="p1099 ft75">Finansdepartementet</P>
<P class="p1100 ft5">Karens för statsråd och statssekreterare. [3]</P>
<P class="p1100 ft5">Vägskatt. Volym 1 och 2. [11]</P>
<P class="p1101 ft75">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1100 ft5">Se barnet! [6]</P>
<P class="p1102 ft7">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag i brottmål</P>
<P class="p1103 ft5">– en bättre hantering av stora mål. [7]</P>
<P class="p1104 ft5">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. [12]</P>
<P class="p1105 ft75">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p1100 ft5">Kraftsamling för framtidens energi. [2]</P>
<P class="p1106 ft5">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. [8]</P>
<P class="p1105 ft75">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1107 ft7">För Sveriges landsbygder</P>
<P class="p1108 ft7">– en sammanhållen politik för</P>
<P class="p1109 ft5">arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]</P>
<P class="p1101 ft75">Socialdepartementet</P>
<P class="p1110 ft7">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det</P>
<P class="p1103 ft5">folkhälsopolitiska ramverket. [4]</P>
<P class="p1111 ft5">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2.[5]</P>
<P class="p1105 ft75">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1100 ft5">Det handlar om oss.</P>
<P class="p1108 ft5">– unga som varken arbetar eller studerar. [9]</P>
<P class="p1107 ft5">Ny ordning för att främja god sed</P>
<P class="p1108 ft5">och hantera oredlighet i forskning. [10]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H5B312sou_2017__12.pdf4228414pdfAtt ta emot människor på flykt Sverige hösten 2015https://data.riksdagen.se/fil/C2A63BF4-8240-4B4B-84BA-BB2498D8B11C